5126

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner Andra reviderade upplagan

Den lokala och regionala länken i klimatarbetet

FN:s klimatpanel har med allt större säkerhet och vetenskaplig tyngd visat hur människans utsläpp av växthusgaser håller på att rubba klimatet och förut­sätt­ningarna för både våra samhällen och mycket av planetens biologiska mångfald. Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på Världsbanken, har visat att om vi inte snart vidtar åtgärder, kommer klimatförändringens kostnader att stiga till stora andelar av bruttonationalprodukten (BNP) för överblickbar framtid. Kostnaden för att agera tidigt är begränsad och handlar om en procent av världens BNP. Sverige driver en ambitiös politik inom ramen för Europeiska Unionen (EU) för att påverka globalt. Sveriges eget mål är en minskning med fyra procent av 1990 års nivå till 2010, vilket vi ser ut att kunna klara. EU antog i våras ett mål om en minskning med 20 procent till år 2020, eller 30 procent om man får med sig övriga världen.

Vårt tyngsta bidrag i det internationella arbetet är att visa att Sverige kan förena låga och minskade utsläpp av växthusgaser med en hållbar utveckling och tillväxt. Här behöver alla delar av vårt samhälle samarbeta och ta sitt ansvar.

Kommuner, landsting och regioner har avgörande betydelse som motorer i detta förändrings­arbete. De är politiska arenor med ansvar för lokal och regional utveckling

i samspel med näringsliv och andra. De är samhällsplanerare, stora verksamhetsutövare och upphandlare och inte minst opinionsoch folkbildare i dialog med våra medborgare.

Många är också aktiva i internationellt arbete och utbyte på området, med vänorter, i EUprojekt och andra nätverk.

Kommuner, landsting och regioner gör redan betydande insatser i klimatarbetet. Det visar de enkäter och fakta som redovisas i denna rapport. Den politiska viljan att öka de egna insatserna är stor och tydlig. Samtidigt behöver vi utveckla former och insatser för att finna helhetslösningar som tillgodoser flera behov. Det måste göras löpande i en dialog mellan medborgare, stat, kommuner, landsting, regioner, näringsliv, forskning och andra.

Sveriges Kommuner och Landsting vill medverka i en fortsatt dialog om klimatpolitiken, dess arbets­former, åtgärds­områden och styrmedel. Därför bjöd vi in miljöministern till ett särskilt klimatseminarium i Almedalen och har tagit fram denna rapport om klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner som nu ges ut i sin andra reviderade upplaga.

Stockholm i juni och november 2007 Sveriges Kommuner och Landsting Anders Knape

1

© Sveriges Kommuner och Landsting, andra upplagan december 2007 (första upplagan gavs ut i juni) 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 www.skl.se Beställningsnummer: 5126 Tryckeri: Edita, Västerås Text & projektledning: Andreas Hagnell, tfn 08-452 78 66 Omslagsfoto: Skånetrafiken, Kasper Dudzik Form & produktion samt foto i inlaga: Björn Hårdstedt Distribution: www.skl.se/publikationer

2

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Sammanfattning

Denna rapport redovisar en enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting genomfört om klimatarbetet bland sina medlemmar sommaren 2007. För verksamheten har enkäten besvarats av 227 kommuner, dvs 78 procent, och samtliga 20 lands­ting och regioner. Tabeller över svaren finns i bilagor på förbundets webbplats www.skl.se/klimat.

Ett brett klimatarbete bedrivs i kommuner, landsting och regioner

Tydlig politisk vilja att ta ansvar i klimat­ arbetet bland ordföranden i kommunstyrel­ ser och landstingsstyrelser

Uppåt 95 procent av kommunerna arbetar med effektivare energianvändning inom egna lokaler. Över 80 procent arbetar med motsvarande inom bostäder, ställer energi- och klimatkrav i upphandling och inköp och gör olika satsningar för ökad cykeltrafik och kollektivtrafik. 75 procent använder bilpooler och har tagit fram rese- och mötespolicy för minskad klimatpåverkan.

98 procent av ordförandena är beredda att verka för att kommunen och landstinget ska öka sina egna insatser. Över 80 procent har svarat. Frågans allvar och det egna ansvaret betonas. Ekonomin sätter samtidigt praktiska gränser, varför det behövs ett stegvist arbete.

Staten måste också ta sitt övergripande ansvar för infrastruktur och styrmedel.

Samtliga 20 landsting och regioner arbetar med effektiviseringsåtgärder inom lokaler och ställer krav i sin upphandling av fordon.

Video- eller telefonmöten arbetas med i 19 och 18 har rese- och mötespolicy för minskad klimatbelastning. Satsningar för en ökad kollektivtrafik görs i 18 av landstingen och regionerna.

Ordförandenas prioriteringar för det egna arbetet spänner över ett brett spektrum.

Uppvärmning, fordon och transporter är vanligast. Information och dialog med invånare och andra aktörer ser många som en nyckel.

Samarbete med näringslivet är viktigt. Kollektivtrafik och ut­byggnad av fjärrvärme är vanliga prioriterade åtgärdsområden. Energi­ produktion, samhällsplanering och byggande lyfts fram av flera, liksom upphandling och inköp. Man poängterar också behovet av ett övergripande tänkande som söker helhetslösningar. Det behöver utvecklas stöd i underlag, strategier och policy för att nå gemensamma mål.

I snitt finns 21 procent miljöbilar i kommunerna och 33 procent i landstingen. Det visar på en stark trend bara ett drygt år efter att en nationell definition för miljö­bilar i upphandling har antagits. Det kan jämföras med nybilsförsäljningen för hela Sverige som i maj 2007 slog rekord med knappt 17 procent ny­registrerade miljöbilar. Siffran för kommuner och landsting avser inte bara nyinköp utan hela beståndet.

Alla 18 landsting som lämnat siffror på användningen av energi till uppvärmning av sina lokaler redovisar en minskning. De fyra som har jämförbara uppgifter för 1995 har sänkt energianvändningen till uppvärmning med nästan 25 procent per ytenhet till 2006. Över 80 procent av kommunerna informerar och engagerar sina invånare om klimatfrågan

Redovisning av enkät

3

och vad var och en kan göra. Av landstingen är det 70 procent som riktar sig direkt till invånarna i frågan.

80 procent av kommunerna och 90 procent av landstingen har konkret samarbete med näringslivet i klimatarbetet. Två av tre kommuner samarbetar med näringslivet kring energi­effektivisering eller konvertering till förnybara bränslen. Andra vanliga områden är framställning av biobränslen, byggande och boende, resande och persontransporter, produktutveckling inom området, godstransporter samt teknikexport. Fjärrvärme, spillvärme, vindkraft, biogas samt information, strategiarbete och utbildning hör till övriga områden som nämns spontant. Även för landstingen är det vanligast att samarbeta med näringslivet kring energieffektivisering eller konvertering till förnybara bränslen. Andra vanliga områden är byggande och boende och framställning av biobränslen.

18 av 20 landsting och regioner är dessutom aktiva i regionalt utvecklingsarbete kring klimat och energi även med andra parter än näringslivet.

Fysisk planering är ett instrument i klimatarbetet för 87 procent av kommunerna. Vanliga områden är lokalisering av infra­struk­tur, arbetsplatser och bostäder för minskat transportbehov och energi­effek­tiva transporter.

Var femte planerar även för lokaliseringen av handel i detta perspektiv. Hälften av kommunerna planerar för vindkraften och fjärrvärmens utbyggnad. Kommunerna ställer även energikrav på bebyggelse vid exploatering när kommunen äger marken och medverkar till frivilliga avtal om energiprestanda på icke kommunägd mark.

80 procent av kommunerna har handlingsplaner med insatser som spänner över flera verksamheter eller ska ta fram sådana. 14 av 20 landsting har sådana planer och fyra planerar att ta fram en sådan plan. 14 har dessutom antagit något över­grip­an­de mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Resultaten visar sammantaget på ett mycket brett arbete i kommuner och landsting. De

4

visar också att det finns utrymme för utveckling på flera områden.

Insatser i stor skala visar vägen Utbyggnaden av fjärrvärme och kraftvärme har minskat Sveriges utsläpp av växt­husgaser radikalt, med cirka 25 procent av dagens nationella ut­släpp. Oljeanvändningen i offentlig förvaltning har samtidigt minskat dramatiskt i takt med övergång till fjärrvärme och lokal eldning med biobränslen. Den ambi­tiösa svenska avfallshanteringen har stor klimatnytta och kan utvecklas ytterligare. Kommu­ ner, landsting och regioner har mött upp i stor skala kring statliga inves­teringsprogram.

Investeringar har gjorts i tusentals åtgärder, där staten bidragit med en mindre del och lokal och regional nivå med en större. Den offentliga upphandlingen har stor kraft att påverka. Där finns idag en stark trend för exem­pelvis miljöbilar och miljökrav på livsmedel. Överhuvudtaget finns många goda exempel från kommuner, landsting och regioner som är värda att uppmärksamma, aktivt sprida och anpassa för att kunna tillämpas på annat håll.

Fortsatta potentialer måste tas tillvara Inom energi- och transportområdet finns en mycket stor outnyttjad poten­tial för minskade utsläpp av växthusgaser genom ökad produktion av förnybar energi och fortsatt effektivisering och hushållning, inom både industri, boende, service och transporter. Mycket kan åstadkommas med be­fintlig teknologi. Det ger samtidigt en beredskap att möta ökande el- och energipriser och möjliggör en svensk el­export med stor klimatnytta.

Samhällsplanering och offentlig upphandling är viktiga verktyg i arbetet. Det behövs även en stor satsning på dialog och opinionsbildning för ökad insikt och ändrad livsstil. Här spelar den lokala och regionala politiken en särskilt viktig roll. Det kan behövas en bred satsning som bygger vidare på erfaren­heterna av det Agenda 21-arbete som alla kommuner var drivande i på 1990-talet.

Sveriges Kommuner och Landsting anser att tydliga nationella mål i kombination med att Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

genomförandet baseras på de lokala förhållan­ dena och ett starkt lokalt inflytande skapar de bästa förut­sätt­ningarna för ett effektivt klimatarbete.

Det behövs fortsatt ambitiösa generella ekonomiska styrmedel. Skatter och ut­släpps­handel bör tillämpas så att industri, energi­omvandling och transporter i SveRedovisning av enkät

rige bibehåller sin inter­nationella konkurrenskraft. Statliga stöd till investeringar och samarbeten på klimatområdet kan i vissa fall vara befogade, men bör förenklas och i större utsträck­ning fördelas regionalt till kommuner och andra aktörer efter gemensamma, regionala prioriteringar i klimatarbetet.

5

Hur ser ordföranden i kommun- och landstingsstyrelser på klimatarbetet?

Ordföranden i kommun­styrelser och styrelser för landsting och regioner har i juni 2007 besvarat en kort enkät från Sveriges Kom­muner och Landsting om deras syn på klimatarbetet. I kommunerna har 238, dvs 82 procent, svarat, och i landsting och regioner 19, dvs 95 procent.

Enkäten visar på tydlig politisk vilja att ta ansvar i klimatarbetet hos ordförandena. 98 procent är beredda att verka för att kommunen och landstinget ska öka sina egna insatser, 74 procent i hög grad och 24 procent i viss mån. Ingen har besvarat frågan med nej, medan drygt 2 procent menar att frågan varken kan besvaras med ja eller nej. Är du som KS-ordförande beredd att arbeta för att öka kommunens egna insatser i klimatarbetet?

Ja, i hög grad 176 (73,9 %) Ja, i viss mån 57 (23,9 %) Kan inte svara med ja eller nej 5 (2,1 %) Nej 0 I landsting och regioner har 14 (74 %) av ordförandena svarat i hög grad, fyra i viss mån och en kan inte besvara frågan med ja eller nej.

De motiv som lyfts fram handlar främst om klimatfrågans allvar, det tydliga behovet att agera och kommunernas, landstingens och allas ansvar. Det är viktigt att det offentliga är ett föredöme, liksom näringslivet. Det behövs stöd i politiken lokalt och nationellt för att människor ska kunna bidra.

Flera poängterar samtidigt att kommunernas och landstingens resurser är begränsade på området i förhållande till vad som behövs.

Därför måste man i första hand prioritera

6

insatser utifrån eget ansvar och verksamhet och arbeta stegvis. Några lyfter fram att det finns goda förutsättningar för olika insatser, att insatserna ofta är lönsamma samt att de kan vara grund för nya näringar och en hållbar tillväxt.

Några understryker att staten samtidigt måste ta sitt övergripande ansvar för infrastruktur, styrmedel och lagstiftning. Samarbete behövs också mellan flera parter och internationellt för att utforma och fördela insatser.

Fem ordföranden i kommunstyrelse och en i landstingsstyrelse har på den första frågan angett att de inte kan besvara frågan med ja eller nej.

Vilka egna insatser prioriteras?

Ordförandenas prioriteringsområden för hur växthusgasutsläpp ska minskas och energianvändningen effektiviseras spänner över ett brett spektrum. Oftast prioriteras områdena uppvärmning, transporter och fordon, både i egen verksam­het och i samhället i stort. Flera framhåller att det offentliga ska vara ett föredöme.

Kollektivtrafik och fjärrvärme är vanliga prioriterade åtgärdsområden. Energi­produktion, samhällsplanering och byggande lyfts fram av flera. Det gäller även upphandling och inköp.

Information och dialog med invånare och andra aktörer ser många som en nyckel. Samarbete med näringslivet är viktigt.

Flera poängterar också behovet av ett övergripande tänkande som söker helhets­lösningar.

Stöd behöver också utvecklas i underlag, strategier och policies.

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Några belysande citat om egna prioriteringar – Energibesparing och övergång till miljövänlig uppvärmning i kommunala fastigheter, ställa om till en miljövänlig fodonspark, ha ett ekologiskt hållbart tänk i alla kommunala beslut.

– Vi jobbar i dagsläget med en bred analys av kommunens klimatpåverkan och vilka åtgärder olika förvaltningar arbetar med.

Samtidigt förbereder vi en satsning på dialog med medborgare och aktivt arbete i skolan. Vi byter drivmedel i lokaltrafiken och ser över samhällsplaneringen i syfte att stärka stadskärnans attraktivitet och därmed göra det möjligt att minska transport­behovet. Vi gör dessutom en översyn av lokaltrafiken.

– Den största insatsen vi gjort hittills är ut­byggnaden av fjärrvärmen. Vi har fattat beslut om ett nytt biobränsleeldat Redovisning av enkät

kraftvärme­verk – en av de största svenska miljöinsatserna över huvud taget. Efter värme- och elproduktion är transporterna det viktigaste området – men här krävs nationella insatser för att nå resultat.

– Ge möjlighet att förenkla vardagen, till exempel genom förbättrad kollektivtrafik, bra gång- och cykelvägar. Sorteringssystem för sopor som tar vara på komposterbart avfall och producerar biogas. Delta i arbetet för bättre logistik så att både person- och godstransporter sker mera på järnväg och mindre på väg.

– Öka medvetenheten om betydelsen av de många och små åtgärderna – släcka lyset, stänga dator, kopiera dubbelsidigt etc.

– Att fokusera på det viktigaste, dvs urskilja väsentliga mål, jobba för dem, följa upp och revidera.

7

Hur ser klimatarbetet ut i kommuner, landsting och regioner?

Sveriges Kommuner och Landsting har i juni 2007 genomfört en enkät om klimatarbetet i sina medlemmars verksam­het. Enkäten har besvarats av 227 kommuner, dvs 78 procent, och samtliga 20 lands­ting och regioner. Tabeller över svaren finns i bilagor på www.skl.se/ klimat. Förbundet har där arbetat vidare med analys av svaren för olika grupper av kommuner och med goda exempel.

Kommunernas verksamhet Drygt hälften av kommunerna har en politiskt antagen sektorsövergripande handlings­ plan med insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. Alternativt finns klimatfrågorna som del i flera sek­­tors­planer. Knappt 30 procent är på gång att ta fram sådana planer. 20 procent har svarat nej på frågan. De sektorer som oftast omfattas i dessa planer är: energiförsörj­ning (i 95 % av kommunerna med planer), kommunens lokaler (91 %), trafik (78 %), kommunens bostäder (73 %), kommunens tjänsteresor (72 %) samt upphandling/inköp (70 %). I mellan två tredjedelar och hälften av dessa kommuner omfattas även persontransporter, avfall, övriga transporter samt miljötillsyn. Skola och utbildning omfattas i 40 procent och VA i en tredjedel.

Ett område som nämns därutöver är information/kommunikation till allmänhet och näringsidkare.

I sin fysiska planering arbetar 87 procent för att minska utsläppen av växthusgaser, nio procent har svarat nej. De tre vanligaste områdena är lokalisering av infrastruktur, arbetsplatser och bostäder för minskat transportbehov och energieffektiva transporter (57 % av samtliga kommuner), lokalisering av vindkraft (51 %), samt lokalisering av bebyggelse för

8

utbyggnad av fjärrvärme (48 %). Lokalisering av köpcentra för minskat transportbehov arbetas med i drygt var femte kommun. 23 procent arbetar med energikrav på bebyggelse vid exploatering när kommuner äger marken, medan nio procent arbetar med frivilliga överenskommelser om energiprestanda på icke kommunägd mark.

I kommunägda lokaler arbetar kommunerna med energieffektivisering och förnybar energi i flera sammanhang. 95 procent gör det vid nybyggnad, ombygg­nad och renoveringar. En pro­cent har svarat nej. 92 procent arbetar med systematisk energieffektivi­sering i befintligt bestånd. 56 procent gör det i hög utsträckning. 89 procent har redan konverterat till förnybar energi i uppvärmningen eller arbetar med detta, 66 procent i hög ut­sträck­ning.

Fyra procent har svarat nej på de två senare frågorna.

I kommunägda bostäder arbetas i nästan lika hög grad med energieffek­tivisering och förnybar energi. 83 procent gör det vid nybyggnad, ombyggnad och reno­veringar. Två procent har svarat nej. 80 procent arbetar med systematisk energieffektivi­sering i befintligt bestånd. 44 procent gör det i hög utsträckning. 79 procent har redan konverterat till förnybar energi i uppvärmningen eller arbetar med detta, 54 procent i hög utsträckning. Tre procent har svarat nej på de två senare frågorna.

Vad gäller personalens resor i tjänsten, arbets­ resor och egna transporter arbetar 75 procent med bilpooler i stället för egen bil eller tjänstebil. 42 procent av samtliga gör det i hög utsträckning. Att minska klimatbelastningen genom rese- och mötespolicy arbetas med i 71 procent av kommunerna. 29 procent gör det

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

i hög utsträckning. Det är också vanligt med utbildning i sparsam körning, tjänstecyklar, ruttplanering för minskad körsträcka samt uppmuntran till anställda att åka cykel, kollektivt eller samåka till arbetet. Video- eller telefonmöten förekommer i viss mån i 55 procent av kommunerna.

Miljöanpassade resor och transportsystem arbe­ tar de allra flesta med. Satsningar för ökad kollektivtrafik görs i 82 procent av kommunerna. Satsningar för ökad gång- och cykel­ trafik görs i 90 procent. 34 procent gör det i hög utsträckning. Alternativa driv­medel inom kollektiv­trafiken arbetas med i 46 procent.

Tolv procent gör det i hög utsträck­ning. 40 procent har svarat nej på frågan och så många som 14 procent har inte svarat eller vet inte, vilket hänger samman med att kommunerna oftast agerar indirekt genom länstrafikbolagen som upphandlar trafiken.

Redovisning av enkät

Krav på energieffektivitet och klimatprestanda i upphandling och inköp är van­ligast för fordon (till exempel miljöbilar). Det ställs av 84 procent. 38 procent gör det i hög utsträckning. Tio procent gör det inte. 57 procent ställer sådana krav även på samhällsbetalda resor och på övriga varor och tjänster. På övriga transporttjänster ställer 44 procent sådana krav.

Andel miljöbilar i kommunernas flotta i dagsläget varierar stort, från 0 till 100 procent. I genomsnitt är 21 procent av hela beståndet miljöbilar. Det kan jämföras med rekordnoteringen på 16,6 procent av hela nybilsregistreringen i Sverige i maj 2007.

80 procent av kommunerna samarbetar med det lokala näringslivet i klimat­arbetet. 15 procent har svarat nekande. Två av tre samarbetar kring energieffektivisering eller konvertering till förnybara bränslen i näringslivet, till exempel genom gemensamma projekt, råd-

9

givning, miljötillsyn eller miljödiplomering.

30 procent samarbetar kring framställning av biobränslen och 21 procent kring byggande och boende. Andra samarbetsområden är resande och person­trans­porter (19 %), godstrans­porter (17 %), produktutveckling inom området (15 %) samt teknikexport (7 %). Fjärrvärme, spillvärme, vindkraft, biogas samt information, strategiarbete och utbildning hör till de övriga frågor som nämns som öppna svar.

Att aktivt informera/engagera kommuninvånarna kring växthuseffekten och vad var och en kan göra för att minska sin påverkan arbetar 81 procent av kommunerna med. 17 procent är inte engagerade i sådant arbete.

Goda exempel på flera områden i kommunernas svar De flesta kommuner har också svarat på frågan om de har något särskilt gott exempel som de vill sprida till övriga. Mycket ofta nämns olika satsningar inom fjärrvärme och närvärme, ibland med samarbete med industrin kring spillvärme, leverans av värme och kyla eller bioenergikombinat. Lika ofta nämns förnybar energi och energieffektivisering i egna lokaler och bostäder. Flera tar upp satsningar på biogas, vindkraft och avfallssortering.

På trafikområdet handlar exemplen om satsningar på cykel, fordon, sparsam körning, bilpooler, resvanor, reserevision, regional tågtrafik, kollektivtrafik, trafikmiljö, järnvägsgodsterminal och energisnål gatubelysning.

Några nämner samarbeten med företag som utvecklar produkter på området samt samarbeten med högskola, föreningar med flera.

Kampanjer, information och utbildningar lyfts också fram. Energirådgivningens roll betonas av några, särskilt när den kan kopplas till bidrag för enskilda.

Man lyfter också fram den egna organisationens arbete med klimatstrategi, översiktsplaner, energiplaner, miljödiplomering, miljöledning samt mål, budget och verksamhetsplaner.

10

Verksamheten i landsting och regioner 14 av 20 landsting och regioner, dvs 70 procent, har en politiskt antagen verksam­ hetsövergripande handlings­plan med insatser för att minska utsläppen av växthusgaser.

Alternativt finns klimatåtgärder som del i flera ­planer. Fyra landsting är på gång att ta fram sådana planer. Två har svarat nej. I 18 landsting omfattas energin i lands­tingets lokaler av handlingsplaner. I 17 landsting omfattas dess tjänsteresor och i 15 upphandling och inköp. I 14 omfattas trafik samt vården, i 13 landstingens egna persontransporter och landstingens övriga transporter. Avfall omfattas av sådana planer i elva landstin och utbildning i sju. 14 landsting har dessutom något politiskt antaget övergripande mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser, medan fyra har sådana mål på gång.

I landstingets lokaler arbetar samtliga med systematisk energieffektivisering i befintligt bestånd samt vid nybyggnad, ombyggnad och renoveringar. 15 gör det i hög utsträckning samt fem i viss mån. Alla utom ett har konverterat till förnybar energi i uppvärmningen eller arbetar med detta, 14 i hög utsträckning och fem i viss mån. Fyra anger dessutom att de inte alls har någon egen fossil uppvärmning kvar.

Alla 18 landsting som redovisat sin lokaluppvärmning i siffror visar på en tydligt minskad energianvändning, i genomsnitt 16 procent per kvadratmeter på fem och ett halvt år.

De fyra som redovisat siffror för perioden 1995–2006 har minskat energianvändningen med i genomsnitt 24 procent.

Vad gäller personalens resor i tjänsten, arbets­ resor och egna transporter arbetar alla utom ett landsting med video- eller telefonmöten, varav elva i hög utsträckning. 18 arbetar för att minska klimatbelastningen genom reseoch mötespolicy, varav tio i hög utsträckning.

18 landsting erbjuder sin personal utbildning i sparsam körning och 17 arbetar med bilpooler i stället för egen bil eller tjänstebil.

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Nio gör dessa åtgärder i hög utsträckning. 16 uppmuntrar anställda att åka cykel, kollektivt eller samåka till arbetet. 15 tillhandahåller tjänstecyklar. Ruttplanering för minskad körsträcka förekommer i viss mån i sju landsting.

Kraftfulla åtgärder för att miljöanpassade resor och transportsystem Satsningar för ökad kollektivtrafik görs i 18 av de 19 landsting och regioner som har ett ansvar för denna. Satsningar för ökad gång- och cykeltrafik görs i 13, varav tre i hög utsträckning. Lika många arbetar med alternativa drivmedel inom ­kollektivtrafiken.

Krav på energieffektivitet och klimatprestanda i upphandling och inköp är vanligast för fordon (till exempel miljöbilar). Samtliga 20 landsting ställer sådana krav, varav 13 i hög utsträckning. 19 ställer krav även för övriga varor och tjänster, 18 för övriga transporttjänster och 17 för samhällsbetalda resor.

Andel miljöbilar ligger i genomsnitt på 33 procent, med en variation från fyra till 75 procent. De flesta ligger i intervallet 20–50 procent.

18 av 20 landsting samarbetar med det lokala näringslivet i klimat­arbetet. Tre gör det i hög utsträckning. Två har svarat nekande. Vanligast är samarbete kring energieffektivisering eller konvertering till förnybara bränslen i näringslivet (15), följt av byggande (10), framställning av biobränslen (9) och resande och person­trans­porter (9). Andra områden är produktutveckling (7), godstrans­porter (5) samt teknikexport (3). Kompetensutveckling, öppna föreläsningar, regionala nätverk, luftvårdsförbund, projektet miljödriven företagsutveckling (med ALMI) och regional utveckling inom energiområdet är de frågor som nämns som öppna svar. 18 landsting är dessutom aktiva i regionalt utvecklingsarbete kring klimat och energi även med andra ­parter än näringslivet.

Goda exempel på flera områden i landstingens svar Landstingen nämner också flera goda exempel som är värda att sprida. Det handlar bland annat om ”Energy Performance Contracting” för energieffektivi­seringsåtgärder, energisparkampanj, utfasning av olja i fastighetsbeståndet, avveckling av lustgas, teknikupphandling för innovationer, bioenergi, biogas och solvärme. Stockholms läns Landsting har producerat och visat klimatfilmen ”Glaciär”. Region Skåne har arbetat fram processverktyget Synaps för hållbar utveckling och medverkar i regional satsning på miljödriven näringslivsutveck­ling. Västra Götalandsregionen samlar aktörer till en klimatdialog för att minska beroendet av fossil energi.

Mycket handlar om trafik och transporter, till exempel förnybar energi i kollektivtrafiken och egen verksamhet, bränslecellsbussar testade i linjetrafik och projektarbete för att utveckla ”grön ambulans”. Ett samarbete med Vägverket om arbets- och tjänste­resor ledde till avgiftsbeläggning av personalparkering, resecentrum med realtidsinfo på sjukhus, skarpt tjänsteresereglemente, minskat antal leasingbilar och koldioxidkrav på leasingbilar.

Det regionala mobilitetsprojektet X-MaTs har ett tiotal åtgärder för attitydförändringar, till exempel ”gå och cykla till arbetet”, utbild­ning i sparsam körning till förebilder (kommunalråd och idrottstjärnor) samt logistik­sam­ ordning över kommungränser för livsmedelstransporter till skolorna. Lands­tinget i Uppsala län har under de senaste fyra åren drivit ett hälsocyklist­projekt där cirka 350 landstingsanställda som tidigare åkte bil eller buss, börjat cykla till arbetet.

Att aktivt informera/engagera invånarna kring växthuseffekten och vad var och en kan göra för att minska sin påverkan arbetar 14 av landstingen med, varav tre i hög utsträckning.

Redovisning av enkät

11

Fakta om sammantagna insatser på lokal och regional nivå

Den redovisning av fakta, statistik och goda exempel som följer visar på stora samman­ tagna insatser i klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner. Mycket har kommit till i samverkan med stat, företag, universitet, andra organisationer och allmän­heten. Det Agenda 21-arbete som samtliga kommuner varit drivande i under 1990-talet har haft en betydelsefull roll i att öka medvetenheten hos allmänhet och olika grupper.

dagens totala nationella utsläpp av växthusgaser. De 7 TWh el i kraftvärmen min­skar utsläppen med ytterligare 5 miljoner ton, jämfört med import av kol­kondens­kraft. Totalt har fjärrvärmen och kraftvärmen minskat de nationella utsläp­pen med motsvarande cirka 25 procent av dagens nivå. Utfasningen av fossila bränslen genom­fördes till stor del under 1980-talet och har sedan fortsatt. Fjärrvärmen var 1990 till 98 procent kommunägd. Idag äger kommunerna cirka 65 procent.

Utbyggnaden av fjärrvärme och kraftvärme har minskat Sveriges utsläpp radikalt

Oljeanvändningen i offentlig förvaltning har minskat dramatiskt

Den enskilt största klimatinsatsen som kommunerna bidragit med är en kraftig utbyggnad av fjärrvärmen med övergång till endast 20 procent fossila bränslen. Fjärrvärmen står för halva uppvärmningen i landet, med sina 50 TWh. I 30 procent av fjärrvärmen sker dessutom en effektiv samtidig produktion av el i kraftvärme. Utbyggnaden av fjärrvärmen och övergången till förnybart har mins­kat utsläppen av koldioxid med cirka 12 miljoner ton eller motsvarande cirka 18 procent av

Oljeleveranserna till offentlig förvaltning har minskat drastiskt i takt med fjärrvärmens utbyggnad, effektiviseringar, och konvertering från olja i egna produktions­anläggningar.

Enligt SCB:s statistik har de minskat med 96 procent sedan början av 1980-talet, från 1,7 miljoner kubikmeter 1983 till 73 000 år 2006.

Enligt SCB finns det dock viss felför­­in­g i statistiken som påverkar nivån uppåt före 2005 men trenden stämmer. SCB:s statistik kan

Tillförd energi i fjärrvärme 1970–2005 60 TWh

Spillvärme m m

50

40

Biobränslen, avfall, torv

30

Elpannor

20

Energikol inkl hyttgas Naturgas inkl gasol

10

Olja 0 1970

12

1975

1980

1985

1990

1995

2000

Källa: Energimyndigheten

Värmepumpar

2005

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

heller inte urskilja vad som är stat, kommun respektive landsting. Det illustrerar också det förhållande att det hittills ofta finns bristande dataunderlag för lokal och regional nivå i klimat- och energiarbetet.

Avfallshanteringen har stor klimatnytta – deponeringen minskar Hanteringen av hushållsavfall och insamling av förpackningar och andra kom­ponenter har gett underlag för dels energi- och resurseffektiv återvinning av olika materialslag, dels utnyttjande av energiinnehåll vid förbränning, rötning och insamling av deponigas.

Jämfört med deponering ger effektiv förbränning i kombination med rötning bara 40 procent av utsläppen. Dessutom ersätter förbränning och rötning alternativ användning av fossila bränslen som ger ett par gånger större utsläpp av koldioxid­.

De totala avfallsmängderna och deras klimatpåverkan fortsätter att öka till följd av ökad konsumtion. Mängden behandlat hushållsavfall i Sverige uppgick 2006 till drygt 4,5 miljoner ton eller knappt 494 kg per person. Det är en ökning med 3,5 procent på ett år. Mängden till deponering har minskat till 5 procent. År 2002 deponerades 20 procent och 1990 deponerades drygt 40 procent av hushålls­avfallet.

Till 2006 ökade material­återvinningen, inklusive biologisk behandling, med över 10 procent jämfört med 2005 och är nu uppe i drygt

47 procent. Det nationella målet är minst 50 procent senast år 2010. Mängden hushållsavfall som gick till energiutvinning genom förbränning uppgick till knappt 47 procent. Cirka 95 procent av hushålls­avfallet tas alltså tillvara genom materialåtervinning eller energiutvinning. Detta har möjliggjorts av ett brett samarbete mellan flera olika parter i samhället.

(Källa: Uppgifter från Avfall Sverige)

Investeringar i tusentals åtgärder ger märkbar effekt Kommuner, landsting och regioner har i hög utsträckning mött upp mot olika statliga investeringsprogram, där staten står för en mindre del av kostnaden. Åtgärder i kommuner med bidrag till investeringsprogram, LIP och Klimp, 1997–2008 minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 3 procent nationellt. Staten bidrar med drygt 6 miljarder kr och kommuner och andra parter med minst 20 miljarder. De cirka 2 400 beslutade åtgärderna finns i Naturvårdsverkets miljöinvesteringsregister.

I ”OFFROT”, bidrag till reparation, om- och tillbyggnad med energiåtgärder i offentliga lokaler, satsar staten drygt 2 miljarder kronor från år 2005. Syftet är att främja effektiv och miljöanpassad användning av energi. Med en dryg miljard utbetald har 3 000 åtgärder i offentliga fastigheter satts igång med bidrag om max 30 pro­cent, eller 70 procent för sol-

Oljeleveranser till offentlig förvaltning 1983–2006 1800 1600

tusen kbm

1400 1200 1000 Eldningsolja 2–6

800 600

Eldningsolja 1

200 0 1983

Redovisning av enkät

Dieselbrännolja 1986

1989

1992

1995

1998

2001

Källa: SCB

400

2004

13

cellssystem. Stöd har getts till energikartlägg­ ning, konvertering till fjärrvärme, biobränslepanna, värmepump och solvärme, fjärr­kyla, belysning och ventilation, styr- och reglersystem, klimatskal och värme­återvinning samt solceller. Energibesparingen i byggnaderna ligger hittills på i genomsnitt sex procent.

Det är viktigt att satsa på att aktivt sprida och ta tillvara erfarenheter från de stora satsningar som gjorts, även om det finns synpunkter på onödigt krångel i admini­ strationen och varierande kostnadseffek­ tivitet. Förbundet anser att stöden borde kunna förenklas betydligt och i större utsträckning fördelas regionalt efter gemensamma prioriteringar i regionen.

Offentlig upphandling med tyngd att påverka Offentlig upphandling i Sverige omfattar cirka 400 miljarder kronor. Kommuner och landsting står för cirka en tredjedel.

60 procent av den offentliga sektorn ställde år 2004 alltid eller ofta miljökrav i upp­ handlingar, enligt Naturvårdsverkets uppföljning. I landstingen var det 80 procent, i kommunerna 70 procent, medan det bara gällde i 40 procent av de statliga myndigheterna. 34 procent av den offentliga sektorn utbildade personalen i miljöanpassad offentlig upphandling. Även där var landsting och kommuner aktivare än staten. Miljökrav har ställts för de flesta statliga ramavtal, men ibland bristfälligt. Svenska myndig­heter har i jämförelser visats vara duktigare än sina motsvarigheter i andra länder. Enligt Hållbarhetsrådets enkät 2006 ställde 82 procent av kommunerna miljökrav i sin upphandling.

Underlag för krav tas främst fram av Miljöstyrningsrådet, där stat, kommuner och landsting samverkar med näringslivet om EKUverktyget. Sveriges Kommuner och Landsting har 2006 tagit fram underlag för att ställa krav på miljö och trafik­säkerhet vid upphandling av färdtjänst, skolskjuts och sjukresor.

14

Det finns en stark trend mot ökade krav i upphandlingen, till exempel för miljö­krav på livsmedel och miljöbilar. Alterantivbränslebussar står nu för 11–12 pro­cent av länstrafikens upphandlade bussar. Biogas och etanol står för ungefär hälften var. Svenska Lokaltrafikföreningen, SLTF, har som vision att 40 procent av busstrafiken ska köras med förnybara bränslen år 2012 och 90 procent år 2020.

Många goda exempel – transporter, ­energieffektivisering och samarbeten På ovanstående arbete och mer därtill finns tusentals goda exempel i kommuner, landsting och regioner. Här nämns några.

Förbättringar i kollektivtrafik görs runt om i landet, till exempel genom knutpunkter och resecentra. Skånetrafiken redovisar en kraftig ökning av den regionala kollek­tivtrafiken på 88 procent mellan 1999 och 2006. Det motsvarar 680 miljoner person­kilometer eller 17 000 varv runt jorden. Med bil hade ökningen lett till fyra gånger högre utsläpp av koldioxid, dvs 68 000 ton koldioxid mer.

Göteborgsregionen har en mycket ambitiös satsning på att öka kollektivtrafikens andel från 24 till 40 procent i projektet K2020. Ökat regionalt tågresande finns det flera goda exempel på från exempelvis Tåg i Mälardalen, Östergötland, Upptåget i Uppland och X-trafiken i Gävleborg. Cykelkampanjer i skola och gentemot allmänheten görs i många kommuner. Utbyggnad av cykelvägar sker på många håll. Stockholms läns landsting och Stockholms stad deltar i europeiska projekt för upphandling av etanolbussar.

Lund har i sitt arbete för ett miljöanpassat transportsystem gjort en mängd fysiska investeringar och satsningar på information.

Det har hejdat biltrafikens ökning i staden, samtidigt som kollektivtrafiken ökat med 40 procent och cykling med 15 procent över en tioårsperiod. Läs mer om Se insatser med tydlig klimatprofil i Lund, Vilhelmina, Mölndal och Vänersborg i rapporten Nationella miljömål en lokal utmaning, SKL 2007.

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Mölndal driver resandeprojekt med näringslivet för att göra det möjligt för staden att fortsatta växa. De satsar på den grupp ”flexibilister” som kan tänka sig att byta till andra färdsätt till arbetet än bilen. Även Södertälje driver ett stort resande­projekt med de stora arbetsplatserna i kommunen.

Borlänge har i sin upphandling separerat livsmedel och transporter. Det har mer än halverat antalet transportstopp till kommunens verk­samheter. Kortare kör­sträckor och färre stopp ger mindre utsläpp. Skol- och förskole­ barnen får en trafiksäkrare miljö med färre lastbilar på sina skolgårdar. Det har blivit lättare att ställa krav på miljö och minskade utsläpp av koldioxid. Lokala producenter blir mer konkurrenskraftiga när de erbjuds en transportmodell istället för att själva köra ut varor till alla kök. Konkurrensen ökar och priserna pressas. Samordning med grann­ kommunerna har förstärkt de positiva effek­ terna. Modellen prövas nu på flera håll. Läs mer i rapporten Rent spel, SKL 2007.

Miljonprogramsområdet Gårdsten i Göteborg är ett exempel på möjlig effektivisering för bostäder. Det renoverades 2001 utifrån flera perspektiv. På energisidan gjordes investeringar om 20 miljoner kronor i isolering, solvärme och individuell mätning för 255 lägenheter. Det har minskat energianvändningen med 40 procent. Den årliga besparingen på 2 000 MWh motsvarar med dagens priser drygt 1,5 miljoner kronor.

Ambitiösa bostadsrenoveringar och nybyggen av passivhus, som knappt behöver mer uppvärmning än från apparater och kroppsvärme, av typ Lindåsen utanför Göteborg, genomförs även i Alingsås, Lerum, Uddevalla och Karlstad. Sådana insatser förutsätter att fastighetsägarna tar ett framsynt ansvar.

Landstinget i Västmanland har varit framgångsrikt i att energieffektivisera sina lokaler genom driftoptimering. Befint­lig teknisk utrustning justeras och optimeras för låg energiförbrukning och bra inomhusklimat.

Utan större investeringar satsas på teknikjustering, förändringar av beteenden och organi­

Redovisning av enkät

satoriska processer. Landstinget har därigenom mellan åren 1995 och 2005 minskat sin användning av värme och el med 25 procent, en årlig besparing på 15 miljoner kronor.

De fyra landsting som i klimatenkäten redovisat siffror för perioden 1995-2006 har minskat sin energianvändning för uppvärmning per yta med i genomsnitt 24 procent.

Det finns en stor aktivitet i landsting och kommuner på området. Sammantaget förvaltar de 65 miljoner kvadratmeter verksamhetslokaler. Den största effekten på både miljö och ekonomi är att effektivisera lokalanvändningen och minska lokalkostymen.

Det har landstingen gjort med 2,2 miljoner kvadrat­meter eller fjorton procent 1994-2003, från 15,5 miljoner till 13,3 miljoner. Bara i uppvärmning motsvarar det en årlig energibesparing på cirka 0,3 TWh eller 200 miljoner kronor.

Det finns flera exempel på samarbeten och nätverk mellan kommuner och andra parter på området. Klimatkommunerna består av drygt 20 kommuner och Stock­holms läns landsting. I Uthållig kommun samarbetar Energimyndigheten med kom­munerna Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örnsköldsvik om framför­allt energieffektivitet i fysisk planering och energi­inventeringar i industrier och verksamheter. Ekokommunerna har ett 70-tal medlemmar. I Aalborgnätverket arbetar tio kommuner för att tillämpa åtaganden för en hållbar utveckling. Miljö­bils­nätverket med bland andra de tre storstäderna var pionjärer i att utveckla krav på och köpa miljöbilar.

Kommunerna ställde sig bakom den statliga definitionen på miljöbilar i upphandling 2006. Miljödiplomering eller miljöcertifiering av mindre företag och organisationer är något som flera kommuner engagerat sig i.

Föreningen Svensk Miljöbas har bildats för att utveckla kravstandard för miljöförbättringar på området. Energi­råd­givning och miljötillsyn riktar sig i flera fall mot rådgivning till energiarbete i mindre företag.

15

Förbundets synpunkter på klimatpolitiken

Sveriges Kommuner och Landsting har tagit ställning i klimatpolitiken bland annat i yttrande till den parlamentariska klimatberedningen i juni 2007 (se www.skl.se). Här följer en förkortad och redigerad version.

Sammanfattning • Tydliga nationella mål i kombination med att genomförandet baseras på de lokala förhållandena och ett starkt lokalt inflytande skapar de bästa förut­sätt­ningarna för ett effektivt klimatarbete.

• Inom energi- och transportområdet finns en mycket stor outnyttjad poten­tial i effektiviseringar, hushåll­ning och ökad produktion av förnybar energi. Mycket kan åstadkommas med be­fintlig teknologi.

• Generella ekonomiska styrmedel är att föredra. De bör tillämpas så att industri, energiomvandling och transporter i Sverige bibehåller sin internationella konkurrenskraft.

• Statliga stöd kan i vissa fall vara befogade, men bör i större utsträck­ning fördelas regionalt till kommuner och andra aktörer efter gemensamma, regionala prioriteringar. Mindre krångel, mer lång­siktighet och koppling till vår EU-gemensamma agenda är viktiga förutsättningar för sådana stödinsatser.

SKL är positivt till tydliga nationella mål i klimatpolitiken som underlag för olika aktörers arbete. Det ger stöd och grund för samarbeten. Konkretiseringen av de nationella målen liksom att sätta upp egna mål är en uppgift för kommuner, landsting och regioner på respektive politisk nivå. För att bli ef­fek­­­ tivt måste arbetet för att uppnå målen dock

16

samordnas bättre mellan de olika nivåerna, vara mer styrande och tillåtas att variera utifrån de lokala förut­sätt­ning­arna.

Vi pekar här på några viktiga insatsområden med stor potential där samarbetet med kommuner och landsting är avgörande för att uppnå ett lyckat resultat.

1. Öka produktionen av förnybar energi.

Minska elanvändningen!

Trefaldiga kraftvärmen, fortsätt utbyggnaden av fjärrvärme och närvärme och ta tillvara potentialen i biobränslen, biogas och vindkraft.

I EU finns en fortsatt strävan mot en integrerad europeisk elmarknad. Sverige har en av världens högsta elanvändningar per invånare, både i hushållssektorn och i industrin, och har haft relativt låga elpriser. Den stora besparingspotential som finns i en effektivare elanvändning och en utökad kraftproduktion baserad på förnybar energi ger underlag för el­export med stor klimatnytta, då den ersätter kolkraft.

Av särskilt intresse för kommuner och andra energiproducenter är samarbeten mel­lan energiproduktion och industri kring spillvärme, värme, kyla och kraft; ofta med säsongsvariationer som möjliggör ett bättre samutnyttjande över året. Offentliga aktörer kan i flera fall stödja företagens energieffektivisering genom rådgivning, miljötillsyn m m.

Långsiktiga spelregler och nationella strategier för olika energislag underlättar investeringar och samarbeten på lokal nivå. Tillståndsprocessen för att anlägga vindkraft måste förenklas.

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

2. Fortsätt effektivisera lokaler och bostäder – tillsammans med användarna!

Mycket görs redan i dag, men ännu mera kan göras. Stora potentialer till effektivisering finns i lokaler och bo­städer. Kommuner och landsting förfogar över cirka 65 miljoner kvadratmeter verksamhetslokaler. För att minska den ökade elför­bruk­ningen behöver användare och boende involveras.

3. Transportpolitiken är en del av klimatpolitiken!

Staten måste öka sin satsning på infrastruktur för effektiva tran­spor­ter och bättre tillgänglighet. Utveckla kollektivtrafiken i enlighet med transportpolitiska beslut och den re­gio­ nala utvecklingspolitiken. En ökad andel järnvägstransporter är önskvärd vad gäller både godstransporter och pendling. Ökad samordning mellan transport­slag, utförare och information behövs både i gods- och person­trans­

Redovisning av enkät

porter. En samlad nationell transportpolitik och ett större lokalt och regionalt inflytande efterlyses.

En effektivisering av fordonens bränsleanvändning bör prioriteras. Utvecklingen och användningen av alternativa förnybara bränslen bör stimuleras.

4. Fysisk planering för energieffektiva strukturer och anpassningsåtgärder!

Den fysiska planeringen ger underlag för att skapa energieffektiva strukturer. Det gäller lokalisering av infra­struk­tur, arbetsplatser, handel och bostäder för minskat transportbehov och energi­effek­tiva transporter, samt utbyggnad av fjärrvärme och vindkraft. Kommunerna kan även ställa energikrav på bebyggelse vid exploatering när kommunen äger marken och medverka till frivilliga avtal om energiprestanda på icke kommunägd mark.

17

Här behövs ett fortsatt erfarenhetsutbyte och lärande.

Framtida klimatförändringar och extrema vädersituationer måste redan nu tas in i planeringen. Kommunerna behöver i det arbetet få fri tillgång till planerings- och kunskapsunderlag från berörda statliga myndigheter.

5. Ställ tydligare klimatkrav i offentlig upphandling!

Tillsammans upphandlar stat, kommun och landsting för 400 miljarder kronor per år. Ställ ökade krav på energieffektiva tjänster, fordon och apparater i offentlig upphand­ling. Stöd och verktyg för detta bör få en större kraft för att underlätta tillämp­ningen. Staten behöver också satsa på att tillämpa kraven vid egen upphandling. En utvecklad information om energi- och klimatprestanda för varor och tjänster överhuvudtaget är ett viktigt verktyg i klimatarbetet.

6. Öka insikten och ge förutsättningar för ändrad livsstil!

Gemene mans livsstil är avgörande i klimatarbetet. Kunskap behövs för att förankra och få accep­tans för nödvändiga åtgärder inom klimatpolitiken. Här har politiker på lokal och regional nivå en mycket viktig roll att bidra till dialog och opinionsbildning kring klimat­ frågan och vad var och en kan göra.

Generella ekonomiska styrmedel i första hand SKL ser positivt på ekonomiska styrmedel inom energi- och klimatpoliti­ken. I av­vaktan på kraftfulla internationella styrmedel bör

18

Sverige inte minska sina egna ambitioner.

Utsläppshandel och andra styrmedel bör tillämpas så att industri, energiomvandling och transporter i Sverige bibehåller sin internationella konkurrenskraft.

Det kan i vissa fall vara befogat med statliga bidrag på området, med sam­finan­sie­ring av kommuner och andra parter. Många erfarenheter kan häm­tas från genom­förda satsningar och det finns ett fortsatt stort intresse för investerings­bidrag. De statliga stöden behöver dock ses över för mindre krångel, mer lång­ siktighet och EU-koppling för att nå fler kommuner. Stöden bör i större utsträck­ning fördelas regionalt till kommuner och andra aktörer efter gemensamma regionala priorite­ ring­ar.

Samarbete och erfarenhetsutbyte Från de övergripande målen behövs en bred och stegvis ansats för att tillvarata och utveckla de bästa lösningarna utifrån ekonomi, teknisk utveckling och andra miljöoch samhällseffekter. I detta praktiska arbete behövs ett lärande och sam­spel mellan statliga myndigheter, kommunal och regional nivå, forskning, nä­rings­liv med flera.

Staten bör stödja initiativ att konkretisera klimatpolitiken, till exempel genom att utveckla underlag, metoder och indikatorer i arbetet med att nå uppsatta mål. Det är viktigt att stödja initiativ och aktörer som går före och att sprida erfarenheterna av effektiva och lönsamma lösningar. För att inte dessa ska stanna vid enskilda före­teelser behöver de i flera fall backas upp av nationella strategier som involverar berörda aktörer.

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Läs mer på www.skl.se/klimat

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns bland annat: • SKL:s yttrande över kontrollstation 2008 - den nationella klimatstrategin, 2007-09-21 • SKL:s yttrande över klimatpolitiken, 2007-06-15 • SKL:s yttrande över Oljekommissionens rapport, 2007-05-25 • Svarstabeller för kommun- och landstingsenkäterna • Nationella miljömål en lokal utmaning, SKL rapport maj 2007 • Rent spel, SKL rapport juni 2007 Andra länkar • Naturvårdsverkets miljöinvesteringsregister, www.naturvardsverket.se/mir • Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se Se till exempel kommunexempel under Uthållig kommun • Klimatkommunerna, www.klimatkommunerna.infomacms.com • Miljöstyrningsrådet, Verktyget för ekologisk upphandling, www.eku.nu • Svensk Fjärrvärme, www.svenskfjarrvarme.se • Svenska Lokaltrafikföreningen, SLTF, www.sltf.se • Avfall Sverige, www.avfallsverige.se • Svensk Miljöbas, www.svenskmiljobas.se • Miljöbilsnätverket, www.miljofordon.se • Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor, UFOS, www.offentligafastigheter.se

Redovisning av enkät

19

De ställda enkätfrågorna

1. Kommuner

2. Landsting och regioner

Kommunstyrelsens ordförande

Landstingsstyrelsens ordförande

1a. Är du som KS-ordförande beredd att arbeta för att öka kommunens egna insatser i klimatarbetet?

1a. Är du som ordförande i landstingsstyrelsen beredd att arbeta för att öka landstingets egna insatser i klimatarbetet?

1b. Motivera gärna ditt svar på fråga 1a:

1b. Motivera gärna ditt svar på fråga 1a:

2. Vad ser du som de mest prioriterade åtgärderna/ områdena i kommunens klimatarbete?

2. Vad ser du som de mest prioriterade åtgärderna/ områdena i landstingets klimatarbete?

Handläggare

Handläggare

1a. Har kommunen någon sektorsövergripande handlingsplan (alternativt del i flera sektorsplaner) som innehåller insatser för att minska utsläppen av växthusgaser?

1a. Har landstinget något övergripande mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser?

1b. Vilka sektorer omfattas av sådana planer?

2a. Har landstinget någon övergripande handlingsplan (alternativt del i olika planer eller budget) som innehåller insatser för att minska utsläppen av växthusgaser?

2a. Arbetar kommunen i sin fysiska planering för att minska utsläppen av växthusgaser?

2b. På vilka områden i den fysiska planeringen arbetar kommunen för att minska utsläppen av växthusgaser?

3 Arbetar kommunen med energieffektivisering och förnybar energi i kommunägda lokaler?

4. Arbetar kommunen med energieffektivisering och förnybar energi i kommunägda bostäder?

5. Arbetar kommunen med minskad klimat- och miljöbelastning av den egna personalens resor i tjänsten och kommunens egna transporter på nedanstående områden?

6. Arbetar kommunen med åtgärder för miljöanpassade resor och transportsystem?

7. Ställer kommunen krav på energieffektivitet och klimatprestanda i upphandlingar och inköp på följande områden?

8. Ange ungefärlig andel miljöbilar (enligt statlig/Vägverkets definition för upphandling) av totalt antal personbilar som kommunen äger eller leasar: 9a. Samarbetar kommunen med det lokala näringslivet i klimatarbetet?

9b. Inom vilka områden samarbetar kommunen med det lokala näringslivet i klimatarbetet?

10. Arbetar kommuner för att aktivt informera/engagera kommuninvånarna kring växthuseffekten och vad var och en kan göra för att minska sin påverkan?

11. Har kommunen något särskilt gott exempel från sitt klimatarbete (till exempel investering/satsning/kampanj/projekt) som den vill lyfta fram för att sprida till andra kommuner?

12. Har ni några ytterligare synpunkter på kommunens klimatarbete som inte kommit fram ovan?

1b. Hur är det (eller de) mest övergripande målet formulerat?

2b. Vilka verksamheter omfattas av sådana planer?

3a. Arbetar landstinget med energieffektivisering och förnybar energi i egna lokaler?

3b. Om möjligt, ange energianvändningen för värmeförbrukning i lokalerna från senast uppmätta år samt ett tidigare år (helst 1995)! – Senaste året (vilket?) – kWh värme per kvm BRA, – Ett tidigare år (vilket?) – kWh värme per kvm BRA, 3c. Om möjligt, ange andel fossil energi (olja samt ev. naturgas och gasol) i uppvärmning av lokalerna från senast uppmätta år och ett tidigare år (helst 1995)! – Senaste året (vilket?) – Procent, – Ett tidigare år (vilket?) – Procent 4. Arbetar landstinget med minskad klimat- och miljöbelastning av den egna personalens resor i tjänsten, arbetsresor och landstingets egna transporter på nedanstående områden?

5. Arbetar landstinget med åtgärder för miljöanpassade resor och transportsystem?

6. Ställer landstinget krav på energieffektivitet och klimatprestanda i upphandlingar och inköp på följande områden?

7. Ange ungefärlig andel miljöbilar (enligt statlig/Vägverkets definition för upphandling) av totalt antal personbilar som landstinget äger eller leasar: 8a. Samarbetar landstinget med näringslivet i sitt klimatarbete?

8b. Inom vilka områden samarbetar landstinget med näringslivet i klimatarbetet?

9. Medverkar landstinget aktivt i regionalt utvecklingsarbete eller samarbete kring klimat och energi (med andra parter än med näringslivet)?

10. Arbetar landstinget för att aktivt informera/engagera landstingets invånare kring växthuseffekten och vad var och en kan göra för att minska sin påverkan?

11. Har landstinget något särskilt gott exempel från sitt klimatarbete (till exempel investering/satsning/kampanj/regionalt utvecklingsprojekt) som den vill lyfta fram för att sprida till andra?

12. Har ni några ytterligare synpunkter på landstingets klimatarbete som inte kommit fram ovan?

20

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner Andra reviderade upplagan Kommuner, landsting och regioner har viktiga roller och har gjort stora insatser i arbetet för att minska vår klimatpåverkan. Rapporten presenterar fakta, enkätresultat och goda exempel.

Ordföranden i kommun- och landstingsstyrelser visar också ett tydligt ansvarstagande och vilja att öka de egna insatserna i klimatarbetet.

Rapporten lyfter även förslag från Sveriges Kommuner och Landsting för ett framgångsrikt klimatarbete som involverar kommuner, landsting och regioner.

Beställningsnummer 5126

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer