5137 by Sveriges Kommuner och Landsting

Nationell satsning för

Ökad patientsäkerhet

Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna har sammanställts av olika expertgrupper på uppdrag av SKL, som tillsammans med alla landstings- och regiondirektörer lanserade en nationell satsning i oktober 2007 för att öka patientsäkerheten. Urvalet av de vårdskador som fokuseras i satsningen har skett i samverkan med representanter för landsting och regioner. Åtgärderna som experterna sammanställt baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Fylligare beskrivning av varje åtgärdspaket finns och kan laddas ner från www.skl.se/patientsakerhet eller beställas i tryckt form från patientsakerhet@skl.se

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Ett barn föds, en medelålders man får en hjärtinfarkt, en äldre kvinna bryter lårbenshalsen. Varje dag behandlas tusentals personer i vården. Vården botar, lindrar och tröstar men ibland händer det att något blir fel och patienter drabbas av en mer eller mindre allvarlig vårdskada. Det är händelser och skador som i många fall skulle kunna förhindras med hjälp av ett aktivt och strukturerat riskreducerande förbättringsarbete. Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med landsting och regioner inlett en nationell satsning för att öka patientsäkerheten. Patientsäkerhetsarbetet ska intensifieras de närmaste åren. Säker vård handlar till viss del om enskilda individers kunnande och handlande, men framför allt om organisationens och systemets förmåga att bygga in säkerhet i rutiner, processer och strukturer. Med ett säkrare system och en god säkerhetskultur förbättras personalens förutsättningar och möjligheter att göra rätt. Detta synsätt innebär en förskjutning från en så kallad individsyn till en systemsyn och vill förmedla insikten om att graden av patientsäkerhet beror på så mycket mer än på den enskilde individens handlande.

Den nationella satsningen fokuserar på sex typer av vårdskador som är särskilt vanliga och allvarliga. Dessa är:

• Urinvägsinfektioner i samband med vård • Infektioner vid centrala venösa infarter • Postoperativa sårinfektioner • Läkemedelsfel i vårdens övergångar • Fallskador i samband med vård • Trycksår i samband med vård Vårdrelaterade infektioner hör till de allra vanligaste vårdskadorna – därför är ett mål för satsningen att dessa ska halveras från dagens riksgenomsnitt på tio procent* till fem procent före utgången av 2009. Tre typer av infektioner är särskilt i fokus och satsningens experter har enat sig om ett antal viktiga åtgärder, som konsekvent tillämpade radikalt kan minska infektionsfrekvensen i svensk vård och omsorg. En satsning på dessa tre infektionstyper kommer med stor säkerhet att leda till skärpta hygienkrav och bättre följsamhet till vårdhygieniska rutiner i all vård och omsorg.

* Genomsnittsvärdet tio procent baseras på STRAMA:s punktprevalensstudie 2006 på svenska sjukhus.

Förebygg urinvägsinfektioner

Korrekt diagnostik

• Ta anamnes, och vid symtom nitrit- och leukocyttest efter läkarordination • Ta odling vid recidiv och komplicerad infektion samt alltid i sluten vård • Kontrollera kvarurin (residualurin) Korrekt indikation för antibiotika och val av antibiotika

• Ordinera rätt preparat och längd av terapi vid behandling och profylax, enligt terapirekommendationer • Behandla inte asymtomatisk bakteriuri, ABU Korrekt urinkatetervård

• Urinkateterbehandling ordineras av läkare • Dokumentera urinkateterinsättning (tidpunkt, indikation och planerad längd) • Använd endast slutna urinuppsamlingssystem • Utvärdera behovet av kad i sluten vård dagligen

Förebygg infektioner vid centrala venösa infarter

• Iaktta korrekt indikation för inläggning av kateter • Använd steril inläggningsteknik • Se till katetern dagligen • Utvärdera behovet dagligen • Ställ korrekt diagnos av kateterrelaterad infektion

Förebygg postoperativa sårinfektioner

• Använd korrekt antibiotikaprofylax • Följ rutiner för preoperativ förberedelse (hårborttagning, hudförberedelser) • Upprätthåll normal kroppstemperatur – Normotermi • Registrera postoperativa sårinfektioner

Förebygg läkemedelsfel i vårdens övergångar

Vid inskrivning/ny kontakt

• Kartlägg vilka läkemedel patienten är ordinerad • Fråga/följ upp vilka läkemedel, inklusive receptfria sådana, som patienten tar • Gör en medicinsk rimlighetsbedömning av patientens läkemedelsanvändning • Upprätta en aktuell lista över ordinerade läkemedel • Efterhör att patienten och/eller närstående har förstått vilka ordinationer som fortsatt är aktuella • Ange vilka källor som har använts för att uppdatera läkemedelslistan

Under vårdtiden

• Dokumentera kontinuerligt vilka läkemedelsförändringar som görs och varför • Stäm löpande av läkemedelsanvändningen med patienten och/eller närstående Vid utskrivning

• Identifiera vilka som ska ha information om patientens läkemedelsanvändning • Delge dessa mottagare senast ett dygn efter utskrivningen: – Information om vilka läkemedelsförändringar som har gjorts, varför de gjorts och hur länge behandlingen skall fortgå – Aktuell läkemedelslista – Källor för underlag till aktuell läkemedelslista • Ge patienten och/eller närstående en aktuell skriftlig läkemedelslista och gå tillsammans igenom vilka förändringar som gjorts och varför Vid överföring till annan vårdenhet eller till öppenvård

• Mottagande ansvarig läkare tar ställning till aktuella läkemedelsförändringar och aktuell läkemedelslista • Vid ”övertaget läkemedelsansvar” informeras ansvarig

sjuksköterska i kommunen och/eller andra som medverkar i patientens vård • Läkemedelsanvändningen följs regelbundet upp av läkare eller sjuksköterska tillsammans med patient och/eller närstående

Förebygg fallskador i samband med vård

• Bedöm och dokumentera vid inläggning om patienten har förhöjd risk att falla om inga riskreducerande åtgärder sätts in, t ex nyligen har ramlat, går med hjälpmedel, är gammal, äter många läkemedel, är underviktig • Vidtag mot bakgrund av gjord riskbedömning adekvata åtgärder • Följ upp att åtgärderna är kända och tillämpade av all personal • Upprepa riskbedömningen regelbundet

Förebygg trycksår i samband med vård

• Bedöm vid inläggning risken för att patienten skall utveckla ett trycksår om patienten är > 70 år eller förväntas bli sängliggande, rullstolsburen eller sittande en stor del av dygnet • Om risk föreligger – upprätta en individuell omvårdnadsplan • Tillgodose närings- och vätskebehov • Dokumentera och följ upp att omvårdnadsåtgärderna är kända och tillämpade av all personal • Upprepa riskbedömningen regelbundet • Informera patient och närstående om hur trycksår kan förebyggas • Informera övriga vårdgivare om vidtagna åtgärder och gjorda riskbedömningar, t ex i epikris vid utskrivning 11

” En vårdskada är en skada som uppkommer – inte till följd av individens sjukdom – utan till följd av vårdinsatserna i sig eller brist på sådana, när de borde ha gjorts mot bakgrund av patientens vårdbehov.”

SOsFS 2005:12

Resultatmål på nationell nivå för satsningen Att halvera förekomsten vårdrelaterade infektioner före utgången av 2009 jämfört med 2006.

vårdrelaterade infektioner på sjukhus % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

mål

2006 höst

2008 vår

2008 höst

2009 vår

Följ den nationella satsningen via www.skl.se/patientsakerhet

118 82 stockholm, Besök hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, patientsakerhet@skl.se

2009 höst