5150 by Sveriges Kommuner och Landsting

Bättre luft och mindre buller – så här gör vi!

Innehåll 3

Förord

Helsingborg: Vi måste börja i det lilla och underlätta lokala lösningar

Vad tycker Sveriges Kommuner och Landsting?

Umeå: Politiker måste prioritera när miljömål kolliderar

16 nationella miljömål

Stockholm: Det saknas sanktioner för dem som är skyldiga att vidta åtgärder

Att utveckla hållbara städer

Karlstad: Akuta problem skapade politisk enighet

Produktionsfakta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 info@skl.se, www.skl.se Distribution www.skl.se under Beställ och ladda ner/Publikationer alt tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 Projektledning Kerstin Blom Bokliden Intervjuer & text Birgita Klepke och Carina Roxström Grafisk form Kombinera, www.kombinera.se Omslagsbild Jonas Arnqvist Tryck Åtta45, Stockholm 2008 Beställningsnummer: 5150

Förord

ILL: Tobias Flygar

Luft och buller är två faktorer som påverkar livskvaliteten för invånarna i våra kommuner. De är var för sig komplexa frågor som i många fall kräver avvägningar mot varandra och andra intressen. I denna skrift lyfter vi fram fyra goda exempel på hur dessa avvägningar och motstridiga intressen kan hanteras. Intervjuerna belyser luft- och bullersituationen i de olika kommunerna, liksom de utmaningar beslutsfattarna ställts inför och de lösningar man i slutändan enats om. Miljökvalitetsnormerna i miljöbalken står ibland i konflikt med planoch bygglagens avvägande planering. Speciallagstiftningens detaljkrav kan innebära att helhetsbilden går om intet och att en långsiktigt hållbar planering går förlorad. Ytterligare en komplicerande omständighet är den spridda ansvarsfördelningen på olika aktörer i samhället när det gäller dessa frågor. Det ligger således en stor utmaning i att tillgodose kraven i de olika lagrummen och samtidigt behålla ett helhetsperspektiv. Inom eu har man uppskattat att fina partiklar i inandningsluften reducerar den genomsnittliga livslängden med nio månader. Buller å sin sida orsakar hörselskador, påverkar prestation, inlärning och sömn och kan ge oönskade psykosociala effekter. Miljöbalken innehåller bestämmelser om miljökvalitetsnormer som grundar sig på minimikrav formulerade inom eu. Luftkvaliteten i våra tät orter ska enligt eu:s luftkvalitetsdirektiv kontrolleras av medlemsstaterna. I Sverige ligger ansvaret för att utöva denna kontroll på kommunerna. Lika så finns miljökvalitetsnormer för buller. Riktvärdena för buller ska prövas i varje enskild planeringssituation, men är inte bindande. De kommunala nämnderna för miljö- och hälsoskydd utövar bullertillsyn på lokal nivå. Sveriges Kommuner och Landsting vill medverka i en fortsatt dialog hur kommunerna kan agera för att nå acceptabla ljudnivåer och en god luftkvalitet förenat med en hållbar stadsoch tätortsutveckling.

Stockholm i september 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Gunilla Glasare Direktör

Ann-Sofie Eriksson Sektionschef

Helsingborg:

”Vi måste börja i det lilla och underlätta lokala lösningar”

Birgitta Södertun (kd), kommunalråd för hållbar utveckling, Helsingborg.

Busslinje på tvären, fyrfilig motorväg och cykelskola för invandrarkvinnor. För att uppnå miljömålen arbetar Helsingsborg kommun med både små och stora åtgärder. För att åstadkomma förändring söker kommunen ständigt nya samarbetspartners. En sådan är trans portföretaget Schenker som planerar att byta femton av sina fordon mot bränslesnålare hybridbilar. En annan är renhållningsverket, nsr, som återvinner den biogas som driver stadens bussar.

Öresundstrafiken Men luftkvalitet påverkas inte bara av sådant som kommunen kan påverka. En stor del av utsläppen kommer från färjetrafiken och efter att förgäves ha försökt påverka rederierna att införa katalysatorer inledde kommunen en rättslig prövning och fick till slut rätt i miljööverdomstolen. I dag har alla färjor som trafikerar Öresund katalysatorer vilket innebär en minskning av kväveoxidutsläppen med 100 ton. För att ytterligare förstärka effekten har Helsingborgs Hamn byggt en kombiterminal som gör att fler kontainrar kan lastas om från lastbil till järnväg. Att färjan från Köpenhamn till Oslo inte längre anlöper Helsingsborg minskar utsläppen med ytter ligare 50 ton. Internationell båttrafik som passerar genom sundet har kommunen däremot ingen möjlighet att påverka.

Planen är en bilaga i budgeten och blir därmed ett politiskt styrinstrument när vi fördelar pengar. Birgitta Södertun (kd), kommunalråd för hållbar utveckling, Helsingborg

▼

Från den 17 augusti 2008 kan helsingborgarna änt ligen ta bussen från Berga industriområde i norr till bostadsområdet Högasten i söder utan att pas sera Knutpunkten mitt i staden. Uppnås målet 900 nya kollektivresenärer per dag, beräknas koldioxid utsläppen minska med 496 ton per år. För att ytter ligare begränsa genomfartstrafiken har man dessutom infört en miljözon i centrala staden. För att uppnå det nationella miljömålet för luft ska kommunen bland annat förbättra Österleden. Den första etappen med planskilda korsningar är påbörjad. Återstående utbyggnad kan tidigareläggas och finansieras i sin helhet av 2007 års överskott. – Tack vare vår goda ekonomi kan vi agera utan att vänta in resurser från staten, säger kommunalrådet Birgitta Södertun. Flera åtgärder som genomförs i Helsingborg finansieras dock av statliga pengar. För femte året i rad får kommunen del av Naturvårdsverkets klimat investeringsprogram (klimp) som bland annat har delfinansierat den nya busslinjen. En del av 2008 års bidrag på 9,7 miljoner satsas på att bygga ut cykelnätet. En åtgärd som beräknas ge tre gånger pengarna tillbaka (se ruta nedan). Sedan 2004 gör kommunen årliga planer för håll bar utveckling. Planerna bygger på nationella folk hälso- och miljömål och omfattar sju mätbara för bättringsområden. Ett av dem är miljökvalitet. – Förbättringsområdena och planen i sin helhet är en bilaga i budgeten och blir därmed ett politiskt styrinstrument när vi fördelar pengar, säger Birgitta Södertun. Hon tillägger också att det rått politisk enighet i frågan, vilket har varit nödvändigt eftersom Helsing borg har skiftat majoritet efter varje val sedan 1976.

▼

År 2007 fastställde Länsstyrelsen i Skåne ett åtgärdsprogram som tagits fram i dialog med Helsing borgs kommun. När programmet följdes upp i februari året därpå fick kommunen bland annat kritik för att man inte hade lyckats genomföra alla åtgärder. – Det kändes orätt vist. Efter knappt ett år hade vi påbörjat åtta och genomfört två av tio åtgärder. Vi tyckte att det var bra, säger Birgitta Södertun. Liksom många andra kommunpolitiker efterlyser hon ökat stöd från länsstyrelsen. – De borde hjälpa oss att lösa problem istället för att kritisera oss. Till exempel kunde man underlätta och samordna våra kontakter med Vägverket och andra statliga instanser.

– Om Sverige ska ta ett globalt ansvar måste vi börja i det lilla och utgå från lokala och regionala förutsättningar. Individuella lösningar tar kanske lite längre tid, men det vår enda väg att lyckas. För oss var det strategiskt viktigt att vinna kampen om färjornas katalysatorer. Helsingborgs kommun har närmare 126 000 in vånare och växer med drygt tusen nya invånare per år. Liksom i andra tillväxtkommuner kolliderar ön skan att förtäta staden med miljömålen för buller och luft. För att minska trafikbullret provar kommunen ”tyst asfalt” på vissa gator. Ljudmässigt har försöket fallit väl ut, men materialet kräver mycket underhåll och blir därför dyrt. – Regeringen pratar mycket om miljöteknik men vi behöver nya bra material och bra produkter nu. För att skynda på utvecklingen måste universitet och högskolor uppmuntras att satsa mer på miljö ■ forskning.

Lönsamma cykelstråk Beteendepåverkande åtgärder Den sista punkten i åtgärdsprogrammet är Beteende påverkande åtgärder. Under den rubriken har kom munen bland annat startat en cykelskola för invandrarkvinnor. Utbildningen sker tillsammans med Cykelfrämjandet och abf, och över 50 personer anmälde sig till den första kursens tio platser. Sedan 2004 formulerade kommunen, tillsammans med Skånetrafiken och dess entreprenör Arriva, en vision att för dubbla antalet kollektivresenärer. Efter fyra år har antalet resenärer ökat med 40 procent och en ny vision håller på att ta form. – Det är ett fruktbart samarbete där Skånetrafiken och Arriva bidragit genom att göra reklam för bussåkande. På nationell nivå välkomnar Birgitta Södertun att kommunerna numera själva får bestämma en del hastighetsbegränsningar. – Nu är det upp till oss att fundera över vad som fungerar bäst för oss. Helst vill hon också ha möjlighet till lokala bestämmelser när det gäller dubbdäck.

Helsingborgs cykelplan är ekonomiskt hållbar. Enligt en beräkning utifrån 2004 års folkhälsoenkät är den årliga nyttan tre gånger större än kostnaden. Beräkningen bygger på folkhälsoenkätens uppgift att 28 procent av helsingborgarna i åldrarna 18 till 64 år cyklar till arbetet. Omräknat till hela stadens befolkning och med antagandet att dessa 35 000 personer gör en cykelresa per dag blir det 13 miljoner cykelresor per år. Om cykelplanens målsättning om 17 procents ökning av antalet cyklister 2005–2015 motsvarar lika många cykelresor blir det årliga tillskottet 220 000 resor som kan tillskrivas de nya cykelstråken. Den förväntade årliga nyttan (kortare restid, bättre miljö, ökad trafiksäkerhet, bättre hälsa, ökad bekvämlighet, minskad reskostnad) cykelplanen kan värderas till 8,7 miljoner kr. Den årliga kostnaden för investeringar, drift och underhåll av stadens cykelstråk förväntas bli 2,9 miljoner kr. Källa: Helsingborgs plan för hållbar utveckling, 2007

ILL: Tobias Flygar

Vad tycker Sveriges Kommuner och Landsting? • Ge kommunerna möjlighet att avgöra olika målkonflikter. Miljökvalitetsnormerna i miljöbalken upplevs ibland som ett hinder för hållbar stadsoch tätortsutveckling. Nya strategier behövs för att förena planeringen av bebygg- else och trafik. • Dela ansvaret för att säkra normerna. Kommunerna råder i dag inte över de åtgärder som krävs för att klara normerna. Därför måste staten ta ett tydligare ansvar för infra- strukturen. På motsvarande sätt måste näringslivet ta ansvar för till exempel fordonsindustrin. • Ansvaret för hur mätning ska ske måste lösas regionalt. De resurser som behövs måste användas så effektivt som möjligt. Geografiska gränser får inte styra var mätning måste ske. Därför måste samverkan över kommungräns- erna vara möjligt även när en norm överskrids. Det ska också vara möjligt att oftare än idag göra beräkningar istället för mätningar. För att en sådan lösning ska bli möjlig måste Naurvårdsverkets föreskrifter ändras. • Sverige bör arbeta aktivt och vara pådrivande inom EU. I dag är miljöbalkens krav strängare än EUs lagstiftning. När nya miljökvalitetsnormer för luft ska införas i svensk lagstiftning ska Sverige införa detta regelverk samtidigt och i samma omfattning som övriga EU. Svenska miljökvalitets- normer för kvävedioxid bör vara ett riktvärde istället för ett gränsvärde. Källa: Bra luft och hållbar utveckling (SKL positionspapper februari 2007)

Umeå:

”Politiker måste prioritera när miljömål kolliderar” Umeå kommun har utsetts till 2008 års tillväxtkommun. Men att staden förtätas och trafiken ökar innebär också sämre luft och ökat buller. – Att klara miljömålen är en stor politisk utmaning. För att vi ska ha en chans måste staten ta sitt ansvar, säger Åsa Ögren, ordförande i kommunens byggnadsnämnd. Umeå kommun brottas med flera stora miljöpro blem. Två av dem är europavägarna e4 och e12 som varje dygn matar 25 000 – 30 000 fordon tvärs genom staden. Andra är ett militärt övningsområde och en flygplats med över 800 000 resenärer per år. Den största stötestenen är den av staten utlovade ringleden. Efter att under flera decennier ha försökt få ordning på trafiksituationen, anmälde kommunen sig själv till Naturvårdsverket år 2005. – Då hade vi gjort vår del av löftet. Bland annat

byggt en östlig bro och nya bostäder i anslutning till arbetsplatserna öster om centrum, säger Åsa Ögren. Anmälan ledde till ett åtgärdsprogram som antogs av kommunen augusti 2007. I programmet finns åtgärder både för att minska trafiken och förbättra teknik och flöden. Programmet visar också möjligheter i form av ökad tillgänglighet, framkomlighet, säkerhet och bättre markanvändning. Åsa Ögren påpekar att programmet inte togs fram för att blidka Naturvårdsverket, utan för att skapa

Finansiell samverkan Eftersom ingen gruppering har egen majoritet är politikerna i Umeås fullmäktige vana vid både förhandling och het debatt. Men hur mycket kommunen än debatterar och planerar ligger huvudfrågan olöst hos Vägverket och staten. År 2007, då regeringen annonserade möjligheten till en ops-lösning av infrastruktur (Offentlig Privat Samverkan), inleddes en diskussion med Vägverket och Volvo Lastvagnar om finansiell samverkan. – Vi vet att flera stora handelskedjor avvaktar en etablering tills de vet var den nya vägen ska dras. Så fort vi får ett positivt besked från Vägverket har vi

Åsa Ögren (s), ordförande i byggnadsnämnden, Umeå.

därför bestämt att kommunen ska förskottera bygget så att det omedelbart kommer igång. Eftersom kommunens mål är att växa till 150 000 invånare måste politikerna våga prioritera när miljö målen kommer i konflikt med varandra. – Ofta visar det sig att varje verksamhet har sin egen agenda. Det är inte så konstigt, men det är vår uppgift i politiken att skapa en dialog och därefter göra vägvalet. Det brukar fungera bra, även om processen ibland tar lite tid.

”Tyst sida” Olika agendor gäller också inom kommunen. Ett exempel är stadens förtätning, där miljökontoret, bygglovs- och näringslivsenheten har olika uppdrag och intressen. – För att minska risken för konflikter i samband med byggande informeras kommunens tjänstemän och berörda byggherrar samtidigt om vad som gäller för till exempel buller. Det gör att alla har samma utgångspunkt i kommande diskussioner. – Buller får inte vara ett skäl att låta bli att bygga, men vi måste hitta nya alternativ och lösningar som fungerar, säger Åsa Ögren och nämner ”tyst sida” som ett exempel. – Utmaningen är att det finns riktvärdena för buller som säger att alla boende, även i centrala lägen, ska kunna öppna fönster i sovrummet och kunna vistas på sin uteplats utan att störas av buller. En annan konflikt handlar om vilka miljömål som är överordnade; de globala, europeiska, nationella, regionala eller lokala …? Konflikter är dock inte bara av ondo. De gör till exempel att media blir mer intresserade av att belysa miljöfrågorna. Med en öppen debatt kommer, enligt Åsa Ögren, både acceptans och ändrade attityder. – En medborgarenkät har visat oss att umeborna är beredda att avstå från en hel del för att komma tillrätta med miljöproblemen. Och från kommunen har

▼

en bättre livsmiljö för Umeås medborgare genom att sprida kunskap och insikter såväl internt i kommunhuset som hos allmänhet och näringsliv, kunskap som även visar statens ansvar. Tack vare ett samarbete med universitetet kan man redovisa statistik över partikelmängder i staden sedan 1970-talet. – I programmet visar vi exakt när gränsvärden överskrids och med hur mycket. Allt presenteras i tydliga diagram som också visar vilka som har befogenhet att göra något åt situationen. – Det största ansvaret ligger hos kommunen, men näringslivet kan bidra med bättre logistik, nya drivmedel och nya parkeringsplatser. Och allmänheten kan lämna bilen och välja att åka kollektivt, cykla eller gå. Åsa Ögren är nöjd med åtgärdsprogrammet, men frustrerad över statens ointresse: – I kommunen jobbar vi hårt för att uppnå de nationella miljömålen. Samtidigt verkar staten inte inse att det åligger dem att komma med en vettig trafiklösning. Det är ingen slump att hon avslutar sina pre sentationer med en bild av en kavajklädd man som lutad mot en bil utanför en fabrik och säger: ”Jag har inget emot en miljödebatt, bara den inte leder till åtgärder”. Enligt henne är det en viktig politisk uppgift att sprida kunskap och skapa opinion. – Nya insikter skapar förståelse som i sin tur kan leda till ett ändrat beteende. För en tillväxtkommun är det extra viktigt att kunna agera snabbt och trovärdigt, men den demokratiska debatten är viktig för genomförandet.

Genom att göra juridik av politik missar man lätt helhetssynen. Dessutom försvinner medborgarnas möjlighet att ut kräva ansvar.

▼

Åsa Ögren (s), ordförande i byggnadsnämnden, Umeå

vi lärt oss mycket sedan 1990-talet, då en stark opinion stoppade en föreslagen vägsträckning tvärs genom ett odlingsområde söder om staden. I dag förstår de flesta att vägen måste byggas och för att så långt som möjligt skydda området föreslår vi en alternativ dragning som vi har diskuterat med medborgarna. Inför framtiden har Åsa Ögren ett par farhågor. Den första gäller allt mer sofistikerade mätningar: – Nu kan vi i stort sett ta fram värden på vilka substanser vi vill, men hur ska vi använda kunskapen?

Och vart tar det sunda förnuftet vägen? Som politiker kan jag i bästa fall se till så att vårt miljökontor har den kompetens som krävs för att ge oss i politiken underlag att vidta rätt åtgärder. Den andra gäller utrymmet för politiken med den föreslagna instansordningen för pbl-ärenden. – Genom att göra juridik av politik missar man lätt helhetssynen. Dessutom försvinner medborgar■ nas möjlighet att utkräva ansvar.

16 nationella miljömål ILL: Tobias Flygar

• Begränsad klimat påverkan • Frisk luft • Bara naturlig försurning • Giftfri miljö • Skyddande oxonskikt • Säker strålmiljö • Ingen övergödning • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet • Hav i balans samt levande kust och skärgård • Myllrande våtmarker • Levande skogar • Ett rikt odlingslandskap • Storslagen fjällmiljö • God bebygd miljö • Ett rikt växt- och djurliv För ytterligare information; www.miljomal.nu

Miljömål 2: Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Källa: Regeringens miljömålsportal

Miljömål 15: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Källa: Regeringens miljömålsportal

Stockholm:

”Det saknas sanktioner för dem som är skyldiga att vidta åtgärder” Stockholms län har ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar sedan december 2004. Men kommunerna kan inte leva upp till detta på egen hand. – För att lyckas måste lagen ändras, ansvaret bli tydligare och gränsvärdena tolkas i förhållande till stadens totala utveckling, säger Ulla Hamilton, miljö borgarråd i Stockholms stad. Grunden till Stockholms åtgärdsprogram lades år 2001 av en arbetsgrupp med representanter från stadens miljöförvaltning, stadsbyggnadskontor och dåvarande gatu- och fastighetskontor. Syftet var att skapa samsyn och föreslå åtgärder för att leva upp till både miljökvalitetsnormer och tillväxtmål. Arbetsgruppen deltog också i länsstyrelsens arbete med att ta fram förslag till det åtgärdsprogram som så småningom antogs av regeringen.

– Vissa åtgärder krävde lagändringar för att vi skulle kunna jobba med dem. År 2008 har dessa lagändringar ännu inte genomförts, konstaterar miljöborgarrådet Ulla Hamilton. Med stöd i åtgärdsprogrammet har miljöför valtningen bland annat behandlat överskridanden vid sina löpande tillsynsmöten med stadens trafikkontor. Förvaltningen har också begärt att skriftlig redovisning av vad trafikkontoret har gjort för att

Ulla Hamilton (m), miljöborgarråd, Stockholms stad.

laren kan göras ansvarig om miljökvalitetsnormerna överskrids, samarbetar trafikkontoret och Vägverket kring sådana frågor. Till exempel delar man erfaren heter kring olika dammbindande åtgärder.

sänka halterna av kvävedioxid och partiklar. Man har också bett om en bedömning av vilka åtgärder som inte har varit möjliga att genomföra.

Olika normer För att klara normerna har miljö- och hälsoskydds nämnden även bedrivit tillsyn gentemot Vägverket. Till exempel har man uppmanat Vägverket att utreda och redovisa förebyggande åtgärder när det gäller partikelalstring och -spridning av beläggningsmaterial, halkbekämpning och barmarksrenhållning. I Stockholm ansvarar trafikkontoret för gatorna i innerstaden medan Vägverket i huvudsak är ansvarig för trafiklederna in till staden. Eftersom väghål-

Vilka förutsättningar har då kommunen att ta ansvar för att normerna klaras? – Det är naturligtvis svårt att genomföra kraftfulla åtgärder på lokal nivå när åtgärdsprogrammen saknar de kraftfullaste åtgärderna som kräver statliga beslut. Trots att kommunens rådighet är begränsad är det vi som hålls ansvariga för att normerna klaras. För at komma tillrätta med detta har Stockholms stad gång på gång påpekat att lagstiftningen är dåligt anpassad efter storstadsförhållanden och att det saknas helhetsperspektiv när det gäller analysen av miljö- och stadsbyggnadsfrågor.

▼

FOTO: JONAS ARNQVIST (2008)

Om inte staten tar sitt ansvar – vad kan och får kommunen göra? – Vi tar ett helhetsansvar och försöker väga in alla aspekter. När statliga verk eller andra går strikt på sektorsansvar, möter vi det genom att föra fram nya underlag diskutera och förhandla fram lösningar. Enligt Ulla Hamilton borde åtgärdsprogrammet ange vem som ska följa upp att de ansvariga fullföljer sina uppgifter. Programmet borde också ange under vilka premisser ansvaret gäller. – Det saknas sanktioner för de organ som är skyldiga att vidta åtgärder. Det är till och med osäkert om miljö- och hälsoskyddsnämnden verkligen är tillsynsmyndighet för att det åtgärdsprogram som regeringen har beslutat om verkligen efterföljs. Dessutom är det osäkert vilken rättslig betydelse det har att åtgärdsprogrammen har beslutats av regeringen. År 2008, fyra år efter beslutet om åtgärdspro grammen, arbetar regeringskansliet fortfarande för att klara ut osäkerheten kring miljökvalitetsnorm erna.

Vissa åtgärder krävde lag ändringar för att vi skulle kunna jobba med dem. Ulla Hamilton (m), miljöborgarråd, Stockholm stad

▼

FOTO: JONAS ARNQVIST (2008)

– Miljökvalitetsnormerna motverkar i vissa sit uationer det som är långsiktigt hållbart, det miljömässigt smarta i att bygga täta städer. Vi vill att lagstiftningen ger oss tillräckligt utrymme för skäliga avvägningar för att tillgodose även stora städers behov av en hållbar utveckling. Liksom många andra kommuner har Stockholm svårt att klara miljökvalitetsnormer pm10 och kväve. Men man arbetar kontinuerligt med frågan. – På lång sikt måste luftkvaliteten förbättras genom ett ökat internationellt samarbete som leder till minskad export och import av luftpartiklar. Viktiga frågor är teknikutveckling, satsningar på infrastruktur och en ringled som leder trafiken runt staden. Om vi stänger av en gata i innerstaden flyttar trafiken bara till en annan gata, säger Ulla Hamilton.

Stockholmsöverenskommelsen För att nå resultat är det, enligt Ulla Hamilton, viktigt att alla kommuner i länet arbetar tillsammans. För att gemensamt förbättra luftkvaliteten samverkar länets kommuner inom den så kallade Stockholmsöverenskommelsen. För att stötta detta arbete har Kommunförbundet Stockholms län bland annat inrättat en miljömålspanel med politiska representanter från olika kommuner. För att komma tillrätta med kväveoxidhalterna premierar Stockholm stad användningen av miljöbilar med bättre bränslen och effektivare motorer. Hösten 2007 genomförde staden också en kampanj för att minska användningen av dubbdäck. – Nästan sjuttio procent av stockholmarna kör

med dubbdäck trots att de flesta klarar sig lika bra med odubbade vinterdäck. Vi har också ansökt hos regeringen om att få flytta den sista tillåtna dagen för dubbdäck från den 30 april till den 31 mars.

Miljözoner Arbetet i Stockholm handlar också om att införa miljözoner för tung trafik, fullfölja försök med dammbindande åtgärder och hastighetsbegränsning ar under perioder med höga luftföroreningshalter. För att minska bullerproblemen har stadens stads byggnadskontor och miljöförvaltning tillsammans med länsstyrelsen utvecklat en Stockholmsmodell. – Vid nyproduktion säkerställs att riktvärdena för buller inomhus alltid klaras. Med dagens byggteknik är inte detta något problem. Treglasfönster och välisolerade väggkonstruktioner innebär att lägenheter blir tysta inomhus, även där utomhusbullret ligger högt över riktvärdena, säger Ulla Hamilton. Genom att tillämpa Stockholmsmodellen är det möjligt att uppnå god boendemiljö vid nybyggnation av bostäder i bullerstörda lägen. Grundläggande är att bebyggelsen ska utformas med tysta sidor. Uteplatser och minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska förläggas mot den bullerskyddade sidan. Bullernivån på den skyddade sidan får högst uppgå till riktvärdet 55 dBA. Mot bullernivåerna på trafiksidan finns ingen övre gräns. Trots att modellen innebär att lägenhetslösningar måste klaras ut i planskedet är byggherrarna positiva till modellen. ■

ILL: Tobias Flygar

För att utveckla hållbara städer krävs • att kommunerna kan bygga tätare • att regler och normer inte motverkar helheten eller möjligheten att bygga hållbart/tätare • att länsstyrelserna utvecklar sin kompetens genom att till exempel utveckla en likartad metod för att tolka buller • att ansvarsförhållandet för åtgärdsprogram för luftkvalitet klaras ut • att bättre samspel och samverkan mellan stat och kommun för en bättre samhällsnytta • att processer kortas och förenklas Källa: Slutsatser om hållbar stadsutveckling efter ett samtal hos Sveriges Kommuner och Landsting i april 2008 mellan politiker och tjänstemän från kommuner och stat.

Karlstad:

”Akuta problem skapade politisk enighet” Kommunikation och samråd är nyckelbegrepp i Karlstads strategi för bättre miljö. I mitten av 1990-talet uppmätte kommunen Sveriges sämsta luft. Sedan dess har förbättringarna byggt på en strategisk samordning mellan olika aktörer. Miljödirektör Mikael Schultz önskar ett sådant arbetssätt även från den statliga sidan. Luften i Karlstad har under de senaste tjugo åren blivit allt bättre, även om det fortfarande finns föro reningar som behöver minskas, sammanfattar Mik ael Schultz. – Vårt läge vid Vänern och stadens topografi gör visserligen att luftföroreningarna dröjer sig kvar och koncentreras vid marknivån. Men vi håller oss under de miljökvalitetsnormer som finns för luftföroreningar. Så har det inte alltid varit. I januari 1993 fylldes Dagens Nyheters förstasida med nyheten att Karlstad hade Sveriges högsta halter av lättflyktiga organiska

kolväten. Kommunens egna kontinuerliga och alltmer förfinade mätningar, som hade genomförts sedan 1960-talet på grund av nedsmutsningen från olje eldningen, hjälpte till att avslöja den dåliga luften. – Det visade att våra mätningar fungerade bra, men gav oss givetvis en utomordentligt dålig PR. Men eftersom det handlade om ett akut och uppseendeväckande problem nåddes snabbt en politisk enighet kring viljan att förändra situationen. För att skapa en gemensam syn på problembilden samlade kommunen under ett halvt år en rad aktörer till en seminarieserie med föredrag och workshops.

Tungt trafikerade vägar De främsta krafttagen gällde omfattande trafik saneringar i centrum. Man omdirigerade tung trafik, byggde gågator, inrättade ett miljöområde prioriterat för gångtrafikanter och cyklister och satsade mycket på information till allmänheten. Förändringar som både ledde till att stadsmiljön förändrades, bland annat med fler uteserveringar, och att luftkvalitet och bullernivå successivt förbättrades. Under den här tiden skapade kommunen grund en för sitt arbetssätt att förankra och diskutera miljö problemen direkt med berörda parter. En dialog som fortsatt sedan dess. – Bland annat när det gäller transportstrategi där vi fortfarande har nära kontakt med åkeriföreningen. En viktig punkt på den aktuella dagordningen är att inrätta en miljözon med restriktioner vad gäller tung trafik. All samordning tar en hel del tid i anspråk, men det lönar sig i längden, menar Mikael Schultz. – Vi har lärt oss att arbeta mycket med mjuka styrmedel, det vill säga attityd- och beteendeför ändringar, som vi ser ger resultat på sikt. När det gäller kommunikation med allmänheten har vi sedan tio år arbetat med rådgivning i det så kallade Rådrummet vid Stora Torget, som blivit en succé. I Rådrummet finns konsumentrådgivning, avfalls rådgivning, transportrådgivning, Agenda 21-samord naren och energirådgivning. Antalet besökare ligger i genomsnitt på 50 per dag. Förutom besök tar framför allt konsument- och energirådgivningen emot ett stort antal förfrågningar per telefon. Miljöutmaningen för Karlstad i dag är att växa som stad med företagande och bostäder och samtidigt behålla miljökvaliteten. – Här har vi problem med finansieringsfrågor och skulle gärna vilja se mer av samverkan och sam

Mikael Schultz, miljödirektör, Karlstad.

ordning från statens sida. I dag råder alldeles för mycket stuprörstänkande mellan olika statliga verk, vilket försvårar vår planering. Det är viktigt att alla parter samordar sig inom sin egen verksamhet. Det gäller för både kommuner, regioner och för staten, men saknas ofta på statlig nivå där frågorna tillhör olika departement och olika styrsystem och där de statliga verken kan ha olika intressen.

Ny energiplan Karlstad har sedan slutet av 1990-talet försökt att skapa ett resecentrum vid järnvägsstationen för att knyta samman regionbussarna med tågtrafiken och därmed öka möjligheterna för kollektivt resande. – År 2001 tog vi fram en detaljplan för projekt eringen. Men sedan dess har ingenting hänt eftersom planen förutsätter att en viss del av bangården tas i anspråk. Vi är beroende av Banverkets investeringar, men får inget besked därifrån eftersom statens förändrade finansiering genom åren gör att projektet ständigt skjuts upp. Det känns naturligtvis frustrerande. Kommunens arbete med ny energiplan och ny transportstrategi handlar om att flytta över fossil energi till förnybar och att miljöanpassa och successivt minska behovet av transporter. Bland annat har kommunen satt upp delmål för att gå över till att använda miljöbilar, satsa på utbyggt cykelnät och öka kollektivtrafiken. Här arbetar vi förvaltningsövergripande på ett sätt som fungerar oerhört bra, berättar Mikael Schultz. – Styrgruppens ordförande är nu planchefen vid kommunledningskontoret. När vi tog fram transportstrategin och energiplanen var ekonomi direktören ordförande. Ledamöter är planchefen, miljödirektören, teknik-

▼

Vägverket, länsstyrelsen, polisen, taxinäringen, åk eriföreningar, politiker och de kommunala förvalt ningarna deltog. – Dessa möten och diskussioner gav alla in tressenter en gemensam bild av vad som påverkade luftkvaliteten och vilka möjligheter som fanns för att hitta lösningar. När sedan förslagen lades fram för våra politiker var samtliga aktörer redan införstådda och försiktigt positiva.

Eftersom det handlade om ett akut och uppseendeväckande problem nåddes snabbt en politisk enighet kring viljan att förändra situationen.

▼

Mikael Schultz, miljödirektör, Karlstad

och fastighetsdirektören, stadsbyggnadsdirektören, vd för det kommunala bostadsbolaget samt vd för energibolaget. – Att sedan arbeta integrerat med styrgrupp och arbetsgrupp där förvaltningsledning och handläggare deltar ger en väldig styrka och gör det möjligt att hålla ett högt tempo. Här jagar ingen förvaltning på de andra utan vi känner alla att vi har ett gemensamt åtagande. Det ger också en trygghet för politikerna att frågorna är väl avstämda innan de hamnar på deras bord. Hur arbetar Karlstad kommun för att åtgärda bullerproblemen? – Ofta spiller minskningen av luftföroreningarna över och påverkar även bullret från trafiken, resonerar Mikael Schultz. Trafikbuller är den typ av

buller som de flesta människor är störda av, liksom buller från ventilations- och fläktanläggningar. Buller störningar från restauranger och diskotek är också relativt vanligt bland klagomålen. – Här är det viktigt att ställa krav på exploatörer och byggherrar. Vi har under flera års tid arbetat enligt Bygga-bo-dialogen, ett samarbete i planeringsfrågor mellan företag, kommuner, myndigheter och re gering. Kommunen har goda erfarenheter av de sam talen, men inser också att vi behöver mer pengar från staten för att klara vår bullerreducering. Ett problem med bedömningarna när det gäller buller är att det upplevs mycket olika. Någon kan tycka att det är outhärdligt, medan andra tycker att det inte är något problem alls. Det, och mätskalan för buller, gör bullernivåerna svåra att förstå och därmed kommunicera, säger Mikael Schultz. ■

”Kommunerna måste kunna besluta om avvägningar mellan olika mål för att klara miljökvalitetsnormerna”

ILL: Tobias Flygar

Källa: Bra luft och hållbar utveckling (SKL positionspapper februari 2007)

Vad gör man när miljökvalitetsnormernas detaljkrav krockar med helhetssynen på planering och byggande? När bestämmelser för luftkvalitet och bullernivåer i praktiken hotar en långsiktigt hållbar planering? Självklart går det att lösa, även om det inte alltid är så lätt. I den här skriften har vi samlat några goda exempel på framgångsrik hantering av avvägningar och motstridiga intressen. Läs om hur man gör i Helsingborg, Umeå, Stockholm och Karlstad för att säkra en hållbar stadsoch tätortsutveckling.

”Kommunerna måste kunna besluta om avvägningar mellan olika mål för att klara miljökvalitetsnormerna” Källa: Bra luft och hållbar utveckling (SKL positionspapper februari 2007)

Beställningsnummer: 5150

118 82 Stockholm, besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00, fax: 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se