5305 by Sveriges Kommuner och Landsting

Rektor mรถjligheternas chefsjobb

Förord Den här idéskriften ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med syfte att uppmärksamma rektorsuppdragets många möjligheter och sprida inspirerande exempel. Skriften låter ett antal engagerade och nyskapande rektorer och skolchefer berätta om hur de ser på sina jobb och sitt ledarskap.

Agneta Jöhnk Avdelningsdirektör Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Skolan och det goda ledarskapet Många av dem som är eller visar intresse för att bli chefer och ledare attraheras av att få driva och möjliggöra utveckling. Kanske är du en av dem? Få arbetsplatser har en lika stor betydelse för ett samhälles möjlighet att utvecklas som skolan. Att vara rektor handlar inte bara om att göra skillnad för elevernas resultat här och nu utan också om att lägga grunden för framtiden. I skolan ska eleverna möta utmaningar som betyder något för dem idag, samtidigt som den ska öppna dörrarna till arbetsmarknaden och ge dem förutsättningar att utvecklas och delta i samhällslivet i framtiden. Att leda skolan på ett bra sätt är därför viktigare än någonsin. Som rektor är du navet i skolans utveckling.

När SKL studerat framgångsrika skolkommuner var vikten av ett väl fungerande ledarskap något av det som tydligast lyftes fram. Att stödja det goda ledarskapet går som en röd tråd genom SKL:s arbete med skolan. Det är den bärande idén i mattesatsningen och i det projekt som handlar om skolans interna organisation. Gott ledarskap är också en förutsättning för att minska avhoppen i gymnasieskolan och i arbetet med att stärka kopplingen mellan skolan och forskningen. För rektorer och deras chefer arrangerar SKL tillsammans med andra konferenserna ”Skolans ledarkonvent” varje år och ”Skolriksdagen” vartannat år. På så sätt vill SKL sprida goda exempel och idéer för hur skolan kan utvecklas. Både för att inspirera alla som arbetar i skolan till förbättringar och för att visa på en spännande arbetsplats bortom de vanliga svarta rubrikerna.

vem kan bli rektor? En rektor eller förskolechef behöver inte ha egen erfarenhet av att vara lärare eller förskollärare. Däremot kräver skollagen att den som ska bli rektor genom sin utbildning och sin yrkeserfarenhet ska ha ”förvärvat pedagogisk insikt”. Att utbilda sig till eller arbeta som lärare är naturligtvis den vanligaste vägen till denna insikt, men det är också möjligt att uppnå den genom helt andra yrkes- och utbildningsval. Det finns dock inget krav på att utbildning och erfarenhet ska vara kopplad till den verksamhet som man ska vara chef för. För den som väljer att arbeta som rektor finns även specialiserade utbildningar bl a rektorsprogrammet och rektorslyftet (läs mer på nästa sida).

Rektor – möjligheternas chefsjobb

rektorsprogrammet Rektorsprogrammet är för skolledare som har anställning som rektor, förskolechef, biträdande rektor eller annan motsvarande ledningsfunktion. Programmet är obligatoriskt för rektorer som inte har gått en äldre statlig rektorsutbildning eller motsvarande. Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och behandlar tre områden: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap.

rektorslyftet Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som ger kunskaper i pedagogiskt ledarskap. Utbildningen är för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning och därefter har arbetat minst ett år som rektor med ansvar för läroplansstyrd verksamhet.

Not 1. Indelningen är inspirerad från Controllerhandboken, Redaktör Lars A. Samuelson, Utgåva 7, Sveriges Verkstadsindustrier. 2001.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Ett jobb för framtiden Med denna idéskrift vill SKL ge några bilder av hur engagerade och innovativa rektorer ser på sin roll och vad det är som är viktigt för att lyckas. Deras berättelser har strukturerats utifrån fyra olika perspektiv som SKL i olika sammanhang sett är viktiga för att kunna bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete.1 Den som tidigare stött på SKL:s arbete på skolområdet känner igen de olika perspektiven. De är i många fall relevanta för ledarskapet hos både rektorer, förvaltning och politiker. Dessa perspektiv är inte unika för skolområdet. Många av ledarskapsutmaningarna delar rektorn med ledare inom andra kunskapsintensiva sektorer – även om få andra yrken har en sådan påverkan på framtiden och andra människors liv som skolledarens. Förutom tre längre reportage är skriften strukturerad enligt följande: >> Organisationens huvuduppgifter – enighet om skolans mål. Vilka verksamhetsidéer, visioner och strategier har skolan och hur efterlevs de i praktiken? >> Val av organisatorisk struktur – konsten att arbeta tillsammans. Hur har skolans organisation byggts upp och hur bemannas denna med kompetent personal? >> Formella styrsystem – ta reda på hur det går. Hur ser systemen för exempelvis planering, uppföljning och prestationsmätning ut på skolan? >> Arbetskultur och belöningssystem – ha höga förväntningar och lyft> fram de som lyckas väl. Hur skapar skolans ledning rätt motivation hos sina medarbetare? Vilka normer, värderingar och andra informella styrsystem genomsyrar organisationen?

”Jag har utrymme att agera och organisera, att träna och utbilda personalen att se till att ungarna överträffar sig själva och spränger sina gränser. Det är helt unikt.” svar på frågan ”varför är rektor möjligheternas chefsjobb?”

”När vi har kämpat med en elev eller en klass i många år och brottats med olyckskorpar som säger att ’det här går aldrig’, och vi kan visa att utveckling faktiskt är möjlig – då blir jag lycklig.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

En tydlig pedagogisk idé Organisationens huvuduppgifter

Det fundamentala syftet med varje skola är att generera lärande hos eleverna. Denna huvuduppgift uttrycks i olika typer av verksamhetsidéer, visioner och strategier. Oavsett hur uppdraget formuleras är forskningen tydlig: om en skola ska hålla hög kvalitet och skapa förutsättningar för effektiv inlärning krävs en tydlig och pedagogisk idé som samtliga pedagoger, lärare och rektorer förstår.

Rektorns dubbla uppdrag Styrning från såväl stat som kommun gör att man talar om rektorsrollens ”dubbla uppdrag”.

Rektorn har det yttersta ansvaret för att eleverna når målen som de beskrivs i de formella styrinstrument som skollag, läroplaner och kursplaner utgör. Rektorn marknadsför också sin skola i det fria skolvalet och är ansvarig för skolans ekonomi och personal. Det är denna styrning från såväl stat som kommun som gör att man talar om rektorsrollens ”dubbla uppdrag”. En viktig uppgift för rektorn blir att förena dessa uppdrag i tydliga mål och strategier för verksamheten.

Rektorns betydelse för skolan

Not 2. Rektors betydelse för skola, elever och lärare, IFAU, Rapport 2012:15.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

I en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU2, framgår att rektorns ledarskap har avgörande betydelse för en skolas sätt att fungera. Rektorn påverkar inte bara elevers studieresultat och lönespridningen bland personalen utan

också arbetsmiljön i termer av personalomsättning och långtidssjukskrivning bland lärarna. Rektorn har också betydelse för hur lärarna sätter betyg, hur könsfördelningen mellan lärarna ser ut samt hur stor andel obehöriga lärare som är verksamma på skolan.

Hur gör du för att skapa en levande pedagogisk idé på din skola? – Vi pratar, pratar, pratar. Och vi ställer frågor. Vi har en väl genomarbetad pedagogisk idé på skolan. Den definierar vad vi gör, vad vi står för, vilka våra styrkor är och hur vi ska jobba tillsammans. Mitt sätt att hålla den levande är att prata om den. Tillsammans med personalen sätter jag upp klara, tydliga mål för vår verksamhet. Sedan frågar jag mina medarbetare: ”Hur ska du jobba för att komma dit? Hur tänker du?” Det gör att personalen inkluderas och uppmuntras att ta eget ansvar. – Jag tror inte på det här med att skolor ska ha skarpa profileringar. Det skapar lätt en uppdelning i de som ”har” och de som ”inte har”. Istället satsar vi på att ha en mer inkluderande pedagogisk idé. Väljer du Sofielund får du en skola som fokuserar på idrott, hälsa och mycket goda resultat. Vi vet från forskningen att barn behöver rörelse och frisk luft för att kunna lära och prestera. Det jobbar vi med hela tiden. Anders Bjur Hur ser du på ditt uppdrag och din roll som rektor? – Rektorsyrket för mig är nästan som ett politiskt uppdrag. Min grundtes är det inte finns några dumma elever. Jag vill visa världen att alla har möjlighet att lära. Jag är själv dyslektiker och har alltid haft en ganska svag minnesfunktion. Men jag har lärt mig att kompensera för det på olika sätt och det har gett mig en stark tilltro till lärandet. Rent praktiskt yttrar det här sig i att jag inte nöjdförklarar mig så lätt. Man kan alltid bli lite bättre. Men om jag ska lyckas med mitt uppdrag att se till att alla elever går ut nian med full behörighet måste jag glömma bilden som finns av hur en rektor ”ska” vara. Du är något slags VD med en budget på 65 miljoner kronor, inkomster och utgifter och en produkt som hela tiden ska vara bra. Men jag känner själv inte till någon annan VD som är chef för 120 personer och som har ett lika brett, socialt uppdrag. Lina Axelsson kihlblom

Namn: Anders Bjur Skola: Rektor, Sofielundsskolan,

Sollentuna (f-9, förberedelseklasser samt kommunens modersmålsenhet). antal anställda: 170 Ålder: 41 Bakgrund: Försvarets officersutbildning. Jobb inom försvaret. Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. antal år som rektor: 5

Namn: Lina Axelsson Kihlblom Skola: Rektor, Ronnaskolan, Södertälje

(f-9). Antal anställda: 120 Ålder: 42 Bakgrund: Juristprogrammet vid Uppsa-

la universitet. Utbildad terapeut (KBT, NLP samt hypnoanalys). Arbetat med EU-rätt i Luxemburg, som chef för marknadskommunikation, speciallärare och skolinspektör på Skolinspektionen. antal år som rektor: 5

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Hur kan man bäst hantera rektoryrkets ”dubbla uppdrag”?

Namn: Malin Westling Skola: Rektor för Arjeplogs grundskolor:

Slagnäs skola (f-6), Öbergaskolan (f-6) samt Kyrkomskolan (7-9). Antal anställda: 45 Ålder: 40 Bakgrund: Utbildad teolog och gymnasielärare. Varit verksam som präst. Gymnasielärare i Arjeplog. Studerar på rektorsprogrammet vid Umeå universitet. antal år som rektor: 2,5

– Jag tror att jag har det lite lättare än många andra rektorer eftersom jag jobbar i en liten kommun där det alltid är nära till den politiska ledningen och förvaltningen. Mitt manöverutrymme är ganska stort jämfört med hur många andra har det. Men visst finns spänningen mellan de statliga kraven och resursfördelningen inom kommunen. Som inlandskommun är vi alltid satta under besparingskrav och man får ofta trolla med knäna. – Samtidigt är tjusningen med det här jobbet just att det är så mångfacetterat. Jag prioriterar så att akuta elevproblem alltid kommer i första hand. Och det pedagogiska är naturligtvis basen i allt. Sedan försöker jag alltid att vara så transparent som möjligt när jag förklarar för politikerna och administrationen varför vi behöver göra vissa prioriteringar. Då får jag ofta förståelse för dem. Malin Westling

”Du får så oerhört mycket uppskattning när du gör ditt jobb bra. Som rektor är du mitt i en verksamhet som omfattar många olika aktörer.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

Hur kan man skapa ”levande honnörsord” för verksamheten som fungerar i praktiken? – Jag har en ledarfilosofi som utgår från begreppen kan, vill, vågar. De är ledstjärnor som alltid följer med mig. I mitt arbete använder jag orden i mitt ledarskap och som ledare ger jag barn, elever och pedagoger goda möjligheter till att kunna, vilja och våga. Min uppfattning är att just mod är en förutsättning i dagens skolsverige. Att vi vågar ta steg tillsammans: barnen, eleverna, pedagogerna och jag själv. Vi prövar och påminner varandra om att det inte finns rätt eller fel. Ord som ansvar, inflytande och delaktighet genomsyrar allt jag gör: de beslut jag fattar, hur jag pratar med elever och familjer och hur jag förhåller mig till pedagogerna. För att de ska fungera måste jag själv vara övertygad om dem. Därför ser jag alltid till att använda mig själv som verktyg i mitt arbete. Om jag vill att vi ska driva skolutveckling med hjälp av dialog, ser jag till att själv ”dialogisera”. Jag samtalar och lyssnar innan jag fattar beslut, bygger ömsesidig tillit – och utgår alltid från barnens bästa. elisabet ingemarsson

Namn: Elisabet Ingemarsson Skola: Rektor för Lilleskogsskolan (f-6)

och förskolechef för förskolan Råda Mosse, Lidköping. Antalet anställda: 38 Ålder: 44 Bakgrund: Förskollärarutbildning. Arbete på förskolor, med diverse rektorsuppdrag och i skolförvaltningen som utvecklingshandledare för kommunens förskolor. antal år som rektor: 6

”Som skolledare har du ett oerhört stort inflytande. Ser man det i ett större perspektiv utbildar vi faktiskt medborgare. Vi hjälper barn och ungdomar att forma sin egen framtid.” svar på frågan ”varför är rektor möjligheternas chefsjobb?”

”Vi måste hela tiden jobba med visionerna, så att både lärare och elever känner att det man gör kommer att leda till någonting bra.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

Organisera för samarbete och utveckling Precis som i andra verksamheter fungerar en skolas formella organisation som dess ryggrad. Organisationen ger stadga och struktur till verksamheten och bidrar till att forma skolans innehåll genom att styra hur lärare och andra medarbetare arbetar och kommunicerar med varandra. Som chef har rektorn makt att utforma skolans organisation så att den på bästa sätt återspeglar och uppfyller dess mål och pedagogiska inriktning.

Organisatorisk struktur

Rektorns friutrymme Rektorn ansvarar för skolans resurser och personal, hur tiden används och hur lärarna ska lägga upp sitt arbete. Det är med andra ord rektorns ansvar att leda och samordna den pedagogiska verksamheten. Hon eller han behöver därför använda sin makt och sitt handlingsutrymme för att organisera verksamheten så att tillräckligt med tid för ledarskapet frigörs. Det kan handla om att fördela arbetsuppgifter olika mellan olika medarbetare eller att säkerställa att det finns stödfunktioner med kompetens inom administration, ekonomi och IT. Det går även att ta stöd i olika karriärtjänster som skolan kan ha nytta av att inrätta. Viktigt är också att antalet medarbetare och elever som rektorn har direkt ansvar för ligger på en rimlig nivå. Den makt och det handlings- eller friutrymme som rektorn har uppfattas på olika sätt av skilda rektorer. För att på bästa möjliga sätt ta handlingsutrymmet i anspråk är det betydelsefullt att rektor får stöd och befogenheter av sin arbetsgivare. För att lyckas i rollen som rektor krävs såväl grundläggande yttre förutsättningar som en egen förmåga att organisera och tänka nytt.

En rektor behöver använda sin makt och sitt handlingsutrymme för att organisera verksamheten så att tillräckligt med tid för ledarskapet frigörs.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Kompetens i fokus

Bra skolledare kännetecknas av en insikt om att även de själva behöver samarbeta och lära av andra i en gemensam och ömsesidig, kunskapande process.

Inom skolan, precis som i många andra branscher, har man sedan länge insett att det krävs olika kompetenser, erfarenheter och perspektiv för att möta komplexa utmaningar och bli skicklig på problemlösning. Ett framgångsrikt skolledarskap handlar därför i allt högre utsträckning om att lyfta samarbete som en strategi för förbättringar. Ett väl fungerande samarbete skapar fördelar i form av högre produktivitet och effektivitet, ett ökat engagemang och bättre förmåga att hantera konflikter. Medarbetarnas kompetensutveckling, på individ- eller gruppnivå, är också central. Kollektiv kompetensutveckling ger enligt forskningen bättre och mer långsiktiga resultat än individuell fortbildning där enskilda individer har ansvar för att driva utvecklingen. De mest framgångsrika rektorerna är ofta de som hjälper sina medarbetare att skapa den gemensamma kunskap som krävs för ett hållbart utvecklingsarbete, snarare än att själva leverera alla lösningar och svar. Bra skolledare kännetecknas också av en insikt om att även de själva behöver samarbeta och lära av andra i en gemensam och ömsesidig, kunskapande process. Skolans medarbetare behöver också stärka det vetenskapliga förhållningssättet till verksamheten. Här är det en fördel om både lärare och rektorer kan delta i forskarutbildning och olika forskningsprojekt.

Vilket utrymme har du som rektor att själv organisera och skapa en bra verksamhet? – Friutrymme, eller ”frirum”, är något som var och en måste skapa sig, rektorn såväl som eleven och pedagogen. Det gör man genom att göra ett bra jobb. Är det så att du som rektor börjar missköta någon del av ditt uppdrag, oavsett om det gäller det statliga, det kommunala eller det gentemot föräldrarna, kommer du omedelbart att bli ansatt. Det blir obalans direkt. Men jag vill påstå att om du bara gör ett bra jobb kan du skapa ett hur stort frirum för dig själv som helst. Jag tycker att jag har en otrolig frihet. Jag kan fatta långtgående beslut. Visst, jag ska leverera vissa saker till höger och vänster, men det viktigaste är att jag ska leverera framtidens medborgare. Det är mitt överordnade uppdrag. Och inom det har jag alla möjligheter att påverka. Anders Bjur

Friutrymme, eller ”frirum”, är något som var och en måste skapa sig.

Vilken ”makt” och vilket utrymme har man som rektor och hur kan man använda det i praktiken? – Som rektor har man all makt i världen. Friutrymmet är jättestort. Visst, varje ny regel sätter en liten gräns någonstans men samtidigt öppnar den upp möjligheter på andra håll. Ett krav på att vi ska ha behöriga lärare i skolan, är egentligen ett ”ja” till en kvalificerad skola med många kompetenta lärare. Det är ju jättebra! – Manöverutrymme och makt kommer också från sådana faktorer som stora rektorsområden och stora barngrupper, för det ger mig frihet och resurser att organisera med exempelvis särskilda tjänster, tekniska hjälpmedel och specialpedagoger. Har man små grupper och många mellanchefer blir flexibiliteten lidande. Ju större grupper, desto större möjligheter får jag också att specialisera mig. Om jag tycker att det är roligt med det administrativa, kan jag kanske anställa en bra ledningsgrupp med engagerade pedagogiska ledare. Jag kan rigga min organisation efter vad jag själv är bra på – och det ger mig ett stort friutrymme. Stina hansson

Namn: Stina Hansson skola: Skolutvecklare, Vellinge. Antal anställda: 0 ålder: 43 Bakgrund: Utbildad lärare i svenska,

samhällsorientering och idrott. Jobb som lärare i förberedelseklasser för invandrare (1–9), som rektor för Pilevallskolan, Trelleborg, samt som rektor för Stora Hammars förskola och grundskola (f-9). antal år som rektor: 12

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Den stora utmaningen är att inte låta sig motas in i det administrativa. Rent konkret försöker jag delegera så mycket som möjligt.

Hur använder du ditt ledarskap för att skapa förutsättningar för lärande? – Den stora utmaningen är att inte låta sig motas in i det administrativa hörn där man dagarna i ända jobbar med papperssaker som inte har så mycket med elevernas måluppfyllelse att göra. Man måste lyckas frigöra sig, så att man hinner prata pedagogik och måluppfyllelse. Det tar mycket tid att fundera över vad man gör med de elever som inte når gymnasiebehörighet. Det är precis där mitt huvudbry ska vara. – Rent konkret försöker jag delegera så mycket som möjligt. Och det är viktigt att jag visar i praktisk handling vad jag prioriterar. Därför ser jag alltid till att plocka upp skräp när jag går genom korridorerna. Jag pratar betyg med enskilda elever och rollar ibland själv över klotter på väggarna. Som rektor är jag en symbol för hela skolan. Jag tror på en sorts transformativt ledarskap där jag visar andra vad jag tycker är viktigt för att uppnå en bra skola. Lina Axelsson Kihlblom Hur gör man som rektor för att skapa en processinriktad verksamhet och organisation?

Vi försöker minimera alla negativa samtal och diskussioner och fokusera så mycket som möjligt på hur vi kan utveckla undervisningen.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

– Det är oerhört viktigt, för att inte säga helt nödvändigt. Om jag som rektor, med alla de krav och uppdrag som jag har på mig, inte organiserade skolan efter begripliga, transparenta och lösningsfokuserade processer skulle det inte fungera. När jag kom hit till skolan sa personalen att de hade gjort en massa satsningar under åren, men att ingen av dem hade satt sig ordentligt. Det var mycket ”upp som en sol och ned som en pannkaka”. Nu har vi organiserat en rad processer som vi jobbar mycket målmedvetet med. Det är elevprocesser, resultatprocesser, elevstödsprocesser och processer mot mobbning och kränkande beteende – för att bara nämna några. Alla de här processerna syftar till en enda sak: att få eleverna att höja sig. Vi försöker minimera alla negativa samtal och diskussioner och fokusera så mycket som möjligt på hur vi kan utveckla undervisningen. Dessutom tjatar jag hela tiden på att alla möten, mellan alla dem som vistas på skolan, ska vara positiva. Det skapar en harmoni och en grundtrygghet som gör att resultaten också kommer. Anders Bjur

Vilka strukturer måste finnas på plats för att verksamheten ska lyckas? – Själv är jag influerad av skolforskaren Ulf Blossing som skiljer mellan en arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation. Det finns så oerhört många saker man ska göra på en skola och alla tycker att tiden är knapp. Då får man vara noga med den gemensamma, arbetsplatsförlagda tid som faktiskt finns. Det är viktigt att noga sätta syftet för varje möte, så att alla deltagare vet exakt vad man pratar om. Det kräver en tydlig arbetsorganisation, med tydliga arbetsledare och klara mötesstrukturer. Därutöver behöver vi också en utvecklingsorganisation som kan fånga upp de erfarenheter och det kunnande vi behöver för att lyckas med våra mål. Det är mitt ansvar som skolledare att organisera de här parallella processerna, pedagogernas och elevernas lärande, så att verksamheten går framåt. Birgitta Kroon Hur skapar man en stabil arbetsorganisation som gynnar utveckling?

Namn: Birgitta Kroon Skola: Rektor, Lendahlsskolan, Alingsås. Antal anställda: 90 anställda,

fördelade på två rektorer. ålder: 61 Bakgrund: Utbildad klasslärare för mellanstadiet, påbyggnadsstudier i pedagogik och ledarskap, lärarjobb. Rektorsutbildningen samt Rektorslyftet. antal år som rektor: 10

– Jag tror att det måste utgå från ett upplevt behov. Man måste få syn på hur man kan göra för att lyckas just på den här skolan. Så var det till exempel när vi började utveckla arbetet med barnens läsförståelse för en tid sedan. Vi hade upptäckt att många inte hade uppnått den läsförståelse som vi tyckte att de borde ha. Då fick vi tillsammans fundera över hur vi skulle lägga upp utvecklingsarbetet. Vi skapade idéer som vi alla trodde på. För oss handlar det mycket om att göra saker tillsammans: att läsa en bok eller gå på en föreläsningsserie ihop. Sedan prövar vi, experimenterar. Kompetensutveckling ska ju medföra en skillnad i pedagogernas liv. Det är viktigt att man får prata om sina erfarenheter och testa nya grepp för att se om någonting nytt händer i klassrummet. Och att hålla en långsiktighet så att man att inte hoppar på för många saker samtidigt. Birgitta Kroon

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Essungas väg till toppen Skolan som tänkte om

Namn: Tina Hededal-Ljungsberg Skola: Rektor (6 – 9), Nossebroskolan,

Essunga. Antal anställda: Runt 30 ålder: 50 Bakgrund: Utbildad lärare i matematik,

fysik och kemi åk 7 till gymnasiet. Lärarjobb. Studerar på rektorsprogrammet vid Karlstads universitet. antal år som rektor: 2

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Essunga är den lilla västgötska kommunen som på tre år och utan en enda extra krona förvandlade sin skola från en av Sveriges sämsta till en av de bästa. Här berättar rektorerna Johanna Lundén och Tina Hededal-Ljungsberg hur det gick till.

Allt började med en kalldusch. Sommaren 2007 redovisade Sveriges Kommuner och Landsting de första öppna jämförelserna mellan landets alla niondeklasser. Essunga låg i botten. Kommunens skola, Nossebroskolan, hade inte bara sämst medelbetyg i hela landet – nästan var fjärde elev som gått ut skolan det året saknade behörighet till gymnasiet. – Det kom som en chock. Vi kunde nästan inte ta in hur dåliga vi var. Reaktionerna varierade mellan fåniga skratt och ”hjälp, vad ska vi ta oss till?”, säger Johanna Lundén, rektor i Essunga och dåvarande specialpedagog på Nossebroskolan. Ganska snart vände dock förvirringen till revanschlystnad. Rektor och lärare kom överens om att någonting drastiskt måste göras. Ett krav från kommunens utbildningsnämnd om att samtliga elever senast 2010 skulle ha full gymnasiebehörighet omvandlades till tre grundläggande målsättningar för skolans verksamhet: samtliga elever skulle från och med nu uppnå skolans mål, de skulle inkluderas i undervisningen och alla skulle känna att de lyckades i klassrummet. – Det var viktigt. Vi fick tydliga ramar att hålla oss till och inom dem

fick vi sedan tycka, tänka, testa gemensamt. Det gjorde att vi alla blev delaktiga. Det var också avgörande att vår rektor inte skuldbelade någon. Istället sa han att våra resultat inte var värdiga vare sig oss eller eleverna – och att vi kunde betydligt bättre, säger Tina Hededal-Ljungsberg, rektor på Essungas 6 – 9-skola och dåvarande matematiklärare på skolan. Själva omstarten döpte man till en ”synvända”. Den började med att lärarna gjorde en gemensam djupdykning i den specialpedagogiska forskningen för att ta fram en pedagogisk struktur som kunde passa Essungas förutsättningar. Att man gjorde det tillsammans innebar att samtliga lärare fick samma ”språk” för vad som behövde göras. – Det brukar vi säga till kommuner som besöker oss för att lära av våra erfarenheter: studera forskningen, och gör det ihop. Det gör att alla får samma grund att stå på och att den inbördes prestigen försvinner. Det blir forskningsresultaten som styr, inte hur gammal du är eller hur många år du har jobbat på skolan, förklarar Johanna Lundén. Från och med höstterminen 2007 slopade man också alla specialgrupper på skolan. Istället för att låta elever med särskilda behov lämna sina

Namn: Johanna Lundén Skola: Rektor (f-5) Nossebroskolan, Essunga. Antal anställda: Drygt 40 ålder: 39 Bakgrund: Utbildad svenskalärare (1 –7), samt specialpedagogprogrammet vid Göteborgs universitet. Studerar på rektorsprogrammet vid Karlstads universitet. antal år som rektor: 2,5

Rektor – möjligheternas chefsjobb

tips från essunga Så lyckas du med en skol-makeover: Läs tillsammans. Ta fram litteratur som passar verksamheten och gör det hanterbart: sträva inte efter att läsa allt. Sätt upp enkla, tydliga mål så att alla vet vart de är på väg. Gör alla anställda delaktiga, så att alla är med och funderar på hur de själva kan bidra till att driva utvecklingen framåt. Splittra inte uppmärksamheten på för många satsningar samtidigt. Se det som en långsiktig satsning, inte ett tidsbegränsat projekt. Se till att resurserna finns för flera år framåt. Utgå från elevperspektivet i alla lägen och bygg på det som fungerar: i klassrummet, hos läraren, för eleverna och i hela den samlade organisationen.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

klassrum för att få särskild undervisning tog man in specialläraren i klassrummet. Idag genomförs upp till 40 procent av all undervisning av två lärare gemensamt. – Målet var att ge alla elever förutsättningar att lyckas i klassrummet. Det tvingade oss också att prata om vad som händer där och hur vi kan möta varje elev bättre. Dessutom bidrog det till att föra lärarna samman. Idag vågar vi lära av varandra på ett helt annat sätt, säger Tina HededalLjungsberg. Just arbetet med att hitta metoder för att inkludera samtliga elever i klassrumssituationen utgjorde ”synvändans” allra största utmaning, menar de båda. Hela målsättningen med Essungas omstart var att den skulle vara för livet – inte bara för kommande läsår. Vägledande var synsättet att elevernas framgång inte var barnens ansvar, utan de vuxnas. – Det var en gemensam värdering som vi lyfte redan från start. Det hade varit lätt för oss att bortförklara våra svaga resultat med att vi är en skola där många föräldrar har låg utbildning och många barn diagnoser. Men vi ville själva ta ansvar för att lyckas – utan att skylla på någon annan, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Och resultaten kom snabbt. Redan 2010 uppfylldes målet om att samtliga elever skulle vara godkända i alla ämnen. Idag ligger Essunga kommun i Sveriges topp vad gäller elevernas måluppfyllelse – och det tack vare en omstart som inte kostat någonting vare sig i pengar eller övertid. Att arbetssättet är här för att stanna är samtliga anställda på skolan överens om. – Vi tror på inkludering och vi tror på att läsa tillsammans. Samtidigt har vi hela tiden utmaningen att fortsätta förbättra oss. Den dagen vi säger att ”nu är vi färdiga” kan vi lika gärna sluta, säger Johanna Lundén, och får medhåll av Tina Hededal-Ljungsberg: – På sätt och vis hade vi tur. Det var bra att vi hamnade så lågt som vi gjorde, för det gav oss kraft att göra någonting åt problemen. Och det var bra att problemen med den årskurs som gick ut nian första året inte var oöverkomliga. När vi såg att vårt nytänkande gav effekt direkt fick vi energi att fortsätta.

”Om du är rektor under en längre tid kan du verkligen ta till dig en mängd kunskaper som du sedan kan ge tillbaka. Det innebär att du egentligen bara blir bättre och bättre med åren.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

”Jag känner att uppdraget i någon mening är politiskt. Jag vill visa att invandrarbarn som kanske saknar föräldrar eller har en trasig bakgrund minsann också kan klara skolan.” svar på frågan ”varför är rektor möjligheternas chefsjobb?”

Kollektivt lärande nyckeln i Ängelholm Kunskapskommunen

Namn: Anders Nilsson Skola: Rektor, Strövelstorps skola. Antalet anställda: Runt 30 ålder: 52 Bakgrund: Försvarets officersutbildning,

verksam som officer inom flygvapnet. antal år som rektor: 12

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Lärare som forskar tillsammans – det är receptet för att öka måluppfyllelsen på Strövelstorps skola i Ängelholm. Med ett nytt arbetstidsavtal och ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad satsar skolan på att nå full behörighet för alla elever. För Ängelholm är projektet ett led i en satsning på att bli en ”kunskapskommun” till år 2020.

Det är lunchrast på Strövelstorps skola i Ängelholms kommun. Den stora, öppna umgängesytan innanför skolans entrédörrar är full av aktivitet. Någon klinkar förstrött på ett piano som står intill rummets bortre långvägg. Två elever spelar pingis, ivrigt påhejade av en hord kamrater som följer matchens minsta vändning med höga rop och applåder. Skolans rektor, Anders Nilsson, ursäktar sig för att vi får vänta. Han har precis sagt adjö till Ann-Christine Wennergren, lektor på Högskolan i Halmstad, som varit på ett av sina regelbundna besök för att följa utvecklingen på skolan. I över ett års tid har hon studerat Strövelstorps arbete med att bygga en skola som vilar på vetenskaplig grund. – Det tar mycket tid. Men för oss som skola är det alldeles lysande. Det är ytterligare en kvittens på att det vi gör är någonting som fler instanser tycker är värt att utforska, säger Anders Nilsson lakoniskt. Att det som Strövelstorps skola gör för att höja kvaliteten på sin undervisning är någonting nytt råder inga tvivel om. Sedan höstterminsstarten 2011 ingår det i lärarnas uppdrag att – på arbetstid – själva utforska

modellskolan Modellskolan är baserad på ett koncept av Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Modellskolan bygger på idén att en vetenskapligt grundad skolverksamhet leder fram till full måluppfyllelse. Den viktigaste faktorn för skolutveckling och därmed elevernas lärande är lärarnas egen kompetens. Ett viktigt inslag i Modellskolan är att lärarna kollektivt forskar i sin egen praktik. Studier och forskning integreras i såväl undervisningen som det övriga arbetet i skolan. Tesen är att mer tid frigörs i undervisningen, ju mer kvalificerade lärarna är. Målsättningen är att alla som undervisar ska nå en magisterexamen i lärande (utbildningsvetenskap).

sin egen praktik. Med hjälp av seminarier, föredrag, litteraturstudier och handledning utforskar de alla gemensamt hur de kan utveckla sin pedagogiska verksamhet. Studierna bedrivs i samarbete med forskare vid Halmstad högskola och målet är att alla som undervisar i skolan ska nå en magisterexamen i lärande. – Den direkta kopplingen med högskolan är en av projektets framgångsfaktorer. Det ökar vår legitimitet när vi säger att vi vill bygga en utbildning på vetenskaplig grund. Dessutom bygger hela projektet på en kontinuerlig helhet som väver samman såväl individens som verksamhetens systematiska kvalitetsarbete, säger Anders Nilsson.

Hela projektet bygger på en kontinuerlig helhet som väver samman såväl individens som verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Namn: Tony Mufic skola: Skolchef, Ängelholm. Antal anställda: 1 250 ålder: 47 Bakgrund: Mellanstadielärare, Fil mag

i historia och samhällsvetenskapliga ämnen. Jobbat som lärare, rektor för förskola/grundskola samt gymnasiechef. antal år som skolchef: 7

Jag hör ju i samtalen mellan lärarna att man pratar om helt andra saker nuförtiden.

Huruvida det är den nya utbildningssatsningen som ligger bakom det faktum att Strövelstorps skola redan idag, drygt ett år efter starten, har nått sin bästa måluppfyllelse någonsin tycker han är för tidigt att säga. Men han medger att kopplingen förmodligen inte är långsökt. Och han märker hur dynamiken mellan lärare och elever fördjupats påtagligt under året som gått. – Jag hör ju i samtalen mellan lärarna att man pratar om helt andra saker nuförtiden. Det förs en ständig diskussion om pedagogiska frågor. Dessutom har projektet öppnat upp för ännu mer relationsbyggande mellan lärare och elever, säger han. Men den positiva atmosfären i Strövelstorp har inte alltid varit självklar. För att kunna genomföra satsningen var skolledningen tvungen att vidta drastiska åtgärder. Bland annat kortades sommarlovet för att fördela fler kompetensutvecklingsdagar löpande under året för lärarnas studier. Dessutom träffades ett lokalt arbetstidsavtal, så att lärarna mot en kompensation på 2 000 kronor i månaden fick fem timmar mer reglerad arbetstid i veckan. – Satsningen möttes av hårt motstånd från lärarna i början. Och jag kan absolut förstå dem. Här kom jag och ordförande i nämnden och sa att de skulle studera på halvtid, utöver det krävande heltidsarbete som de redan

miljonbidrag till studie om forskande skola Ett forskningsprojekt som syftar till att studera innebörden av skollagens krav på att barn- och ungdomsskolan ska vila på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” har nyligen tilldelats 6,5 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet3.

Not 3. Miljonbidrag till studie om forskande skola, Pressmeddelande, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, 2012.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation, ska leda projektet under åren 2013–2015.

Studien genomförs i Jönköping, Ängelholm, Karlskrona och Nacka kommuner på skolor där man arbetar med kollektiv och systematisk kompetensutveckling av fritidspedagoger och lärare. Utbildningen ska ge vetenskapliga och forskande kompetenser men också leda till att ett vetenskapsbegrepp etableras i organisationen och i yrkesverksamheten.

bättre måluppfyllelse i skolan Under förra avtalsrörelsen slöts ett avtal som uppmanade arbetsgivare och fack till arbete kring verksamhetsutveckling för att nå en bättre måluppfyllelse. Avtalet innebar en möjlighet att på lokal nivå komma överens om en annan arbetstid för lärarna än den gängse ferieanställningen med i genomsnitt 35 timmar reglerad arbetstid och 10,5 timmar förtroendearbetstid per vecka. Merparten av de lokala avtalen handlar om att omvandla en del av förtroendearbetstiden till reglerad arbetstid, bl a för att kunna utveckla samarbetet mellan lärarna på skolan. I nästan hälften av fallen har man istället bytt ut ferieanställningen mot en så kallad semesteranställning med 40 timmars arbetsvecka. Syftet med avtalsförändringen är att ge kommunerna större frihet att utforma sin organisation så att den bättre bidrar till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse i skolan.

Idag har vi mellan 30 och 60 sökande till varje rektorstjänst.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

hade. Dessutom fick de ingen möjlighet att själva välja, säger Tony Mufic, skolchef i Ängelholms kommun, och fortsätter: – I efterhand kan jag se att vi gjorde ett misstag när vi drev igenom projektet på så kort tid. Skolan fick bara några månader på sig att ställa om och det är naturligtvis för lite. Men vi har rett ut det och nu står alla bakom idén. För Tony Mufic är utbildningssatsningen på Strövelstorps skola ett led i en större satsning som tog sin början när han tillträdde sin post som skolchef för sju år sedan. Tillsammans med sina 35 skolledare inledde han då en process för att först öka den gemensamma trovärdigheten inom utbildningsområdet, därefter stärka det pedagogiska ledarskapet i kommunen. Processen mynnade ut i en ”ledardeklaration” med mottot: ”vi vågar!” – Ledardeklarationen beskriver dels kommunens vision, dels hur vi ska arbeta för att profilera oss som kunskapsstad. I den slår vi fast arbets- och utvecklingsorganisationen. Dessutom syftar den till att visa skolledarna hur oerhört mycket stöd de faktiskt har runt sig, säger Tony Mufic. Ledardeklarationen innefattar bland annat kompetensutveckling, verksamhetsstöd och en satsning på att utveckla skolornas organisation och ledarskap. Dessutom betonar han vikten av att i en sådan här långsiktigt satsning våga differentiera lönerna för pedagoger och skolledare i kommunen. I år premieras exempelvis 20 procent av kommunens bästa lärare och förskolelärare efter ett fullmäktigebeslut. – Det här är otroligt viktigt. Dels ger det en bekräftelse på att politikerna är nöjda med det förbättringsarbete som vi bedrivit. Vi vill vara en kommun med attraktiv förskola och skola och satsningen bidrar till att profilera oss som kunskapsstad, säger Tony Mufic, och fortsätter: – Vi har på bara några år gått från 83:e till 27:e plats på Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skola och idag har vi mellan 30 och 60 sökande till varje rektorstjänst. Det, om något, är starka indikatorer på att vi är på rätt väg.

”Många rektorer tror att de måste röra i allt, men är man överallt kommer man inte att kunna ta ansvar för någonting. Att vara rektor handlar om att styra, leda och arbetsfördela.” svar på frågan ”varför är rektor möjligheternas chefsjobb?”

”När det blåser som mest får jag en kick av att visa på kraften i mina ungar. Allt är möjligt – det tar bara olika lång tid.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

”På ett sätt struntar jag faktiskt i vilka betyg mina elever har. Att de får gå i en skola som bidrar till att utveckla deras självförtroende, insikt och inspiration – det är det som gör att jag älskar mitt jobb.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

Mät och följ upp ”Om du inte vet var du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar”, sa Alice, och pekade på en sanning som är lika giltig i skolan som i Underlandet. För att veta om organisationen utvecklas och blir bättre på att nå sina mål måste man veta både var man är och vart man ska. Det kräver i sin tur en noggrann analys av data – liksom en analys av vilka data som verkligen behövs. Det gäller att se vad man behöver veta och förstå för att kunna hitta de data som säger något viktigt om den kvalitet eller kvantitet som uppnås. Att regelbundet mäta, analysera och utvärdera det som görs, att följa utvecklingen och effekterna på resultaten över tid är viktiga källor till kunskap om vilka arbetssätt och lösningar som gör skillnad på sikt.

Formella styrsystem

Hur arbetar ni med uppföljningar och utvärderingar i er verksamhet? – Inom förskolan har vi en ny läroplan där fokus ligger mycket på pedagogisk dokumentation. Det innebär att jag kvalitetssäkrar tillsammans med mina pedagoger hela tiden, dels inne på avdelningarna, dels i särskilda uppföljningsforum. Jag har bland annat pedagogiska grupper ute på mina förskolor, där vi var eller varannan vecka går igenom verksamheten och ser till att kvaliteten upprätthålls. Sedan har vi hela utvärderingsdagar som vi genomför några gånger varje år. Då stänger vi all annan verksamhet och sätter oss ned och går igenom allt. Resultaten av de här utvärderingarna redovisar jag sedan upp till förvaltningen. Men det kontinuerliga, systematiska arbetet gör jag tillsammans med mina pedagogiska grupper. Och inte minst när jag själv är ute på avdelningarna och löpande stämmer av läget med mina medarbetare. anne-lie johansson

Namn: Anne-Lie Johansson Skola: Förskolechef, Ljungby. Antal anställda: 53 ålder: 47 Bakgrund: Utbildad barnskötare och

förskollärare. Har studerat bl a arbetslivspedagogik, ledarskap och organisation. Jobbat som bl a barnskötare och förskollärare. antal år som förskolechf: 3

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Hur vet du att du är på rätt väg?

Själv försöker jag tänka systematiskt och bygga mitt arbete på reflektion och analys.

– Ja, hur vet man det? Jag tror att man måste vara lite som en bläckfisk och ha många tentakler ute. Själv försöker jag tänka systematiskt och bygga mitt arbete på reflektion och analys. Först och främst tittar jag naturligtvis på våra resultat. Jag analyserar barnens kunskaper och vår måluppfyllelse och viktar allt mot läroplanerna. En bra temperaturmätare är också föräldrarna. Trivs de? Pratar de gott om vår skola? Är de nöjda med barnens utveckling? Här använder jag flera verktyg: enkäter, samtal och det ”inflytanderåd” som vi håller med föräldrarna två gånger varje termin för att de demokratiska hjulen ska rulla. Det är viktigt att vi tillsammans driver skolutvecklingen. Jag känner också att jag är på rätt väg med min skola och förskola när jag har pedagoger som pratar väl om sin verksamhet. Och när det kommer studiebesök hit för att se hur vi jobbar. Många kommer till oss för att inspireras i arbetet med förskola och skola, vi samtalar om kompetenta barn och elever och tittar på hur vi arbetar med verksamhetens pedagogiska miljöer i relation till en forskande organisation. Elisabet Ingemarsson

Hur kan man genomföra bra och effektiva utvecklingssamtal? – Jag brukar ha ett första medarbetarsamtal under hösten. Då får lärarna berätta om sitt pedagogiska uppdrag och vad de är framgångsrika med. Jag brukar be läraren att berätta om sina starka sidor, hur han eller hon ser att dessa påverkar eleverna och hur de visar sig i resultaten. Lärarna får också beskriva sin syn på en pedagogisk uppgift som de tittar på lite närmare. Det kan vara till exempel elevernas förmåga att värdera sitt eget arbete, en fråga som vi arbetar med just för tillfället. Allt det här handlar om att ”beforska sin egen undervisning”, så att man som lärare blir medveten om vad man gör i klassrummet. Efter de första medarbetarsamtalen har jag en period där jag gör längre lektionsbesök för att se hur lärarna arbetar med de frågor som vi lyft i samtalen. Därefter har jag ett uppföljande samtal där vi följer upp vad vi har gått igenom och vad jag har sett under lektionsbesöken. – Jag strävar hela tiden efter att ”skapa stjärnor”. På de längre lektionsbesöken intervjuar jag eleverna. Jag säger till dem: ”Jag ser att du har en väldigt skicklig lärare. Vad tycker du att han eller hon är bäst på?” Eleverna brukar vara bra på att säga fantastiska saker, och när lärarna får höra det blir de ofta oerhört stärkta i sitt ledarskap. I alla sammanhang försöker jag prata gott om både lärare och elever för att skapa en så bra och uppbygglig atmosfär i skolan som det bara går. ann-christin pinola

Namn: Ann-Christin Pinola Skola: Gustav Adolfskolan, Alingsås. Antal anställda: 35 Ålder: 55 Bakgrund: Utbildad lärare i matematik,

samhällskunskap och geografi. Statlig skolledarutbildning samt diverse andra ledarskapsutbildningar. antal år som rektor: 25

Jag strävar hela tiden efter att ”skapa stjärnor”.

En arbetskultur som stöttar och stärker Arbetskultur och belöningssystem

Kultur brukar definieras som de normer, värderingar, symboler och informella styrsystem som ”sitter i väggarna” på en arbetsplats. Hit hör också medarbetarnas vilja och engagemang att utföra sina uppdrag. En skola för alla kräver en genomtänkt arbetskultur och ett utbrett engagemang från alla som ska vara delaktiga i den. Utan en genuin vilja att utforska, lära och lösa problem bland dem som ska skapa förutsättningar för elevernas lärande, kommer inga genomgripande förändringar att ske. En viktig uppgift för skolans ledarskap blir därför att skapa engagemang och ett lärande arbetsklimat där öppenhet, dialog, gemensamt lärande, tillit och respektfullt debatterande är normen.

Belöningar

En organisations belöningssystem kan ses som dess mest handfasta verktyg för att uppmärksamma och motivera sin personal.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Gemensamt lärande är dock bara en i raden av faktorer som väcker och upprätthåller människors engagemang över tid. Lika viktigt är att man som individ ser och förstår sin del av helheten, blir utmanad av sina arbetsuppgifter, får en chans att påverka organisationens beslut och vägval och uppfattar att man får en någorlunda rättvis fördelning av de vinster och belöningar som blir resultatet av arbetet. Exakt vilken typ av belöningar det handlar om kan naturligtvis variera. Ibland skiljer man mellan ”inre” och ”yttre” belöningar, där det förra handlar om sådant som får oss att må bra och växa som individer medan det senare avser lön eller andra anställningsförmåner, jobbrotation, karriärlyft eller nya och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter. En organisations belöningssystem kan ses som dess mest handfasta verktyg för att uppmärksamma och motivera sin personal och för att det ska fungera effektivt krävs normalt en bra balans mellan inre och yttre belöningar.

Modet att ta risker

I en värld av snabba förändringar är ett sunt, genomtänkt risktagande ofta det som utgör skillnaden mellan framåtriktade, dynamiska ledare och de som istället stagnerar och fastnar i gamla vanor.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Det ligger på ledarens ansvar att utveckla en kultur som utmanar, stärker och belönar sina medarbetare på ett sådant sätt att deras vilja till framgång väcks. Ledare och medarbetare måste ta ett gemensamt ansvar för att hitta lösningarna på de utmaningar som den egna skolan har, men också för att ständigt utveckla sin förmåga att hantera det som kan dyka upp i framtiden. Ingen ledarutbildning i världen kan dock lära ut exakt hur man ska göra för att skapa en skola som uppnår goda resultat för alla. En viktig ingrediens i skolledarskapet är därför också viljan och förmågan att ta risker. Det kan handla om att starta en förändring mot ett givet mål utan att veta exakt hur man ska ta sig dit, om att utsätta sig själv eller andra för risken att misslyckas eller om att inte ta på sig de krav på att ha svaren på alla problem som ofta ställs på en ledare. I en värld av snabba förändringar är ett sunt, genomtänkt risktagande ofta det som utgör skillnaden mellan framåtriktade, dynamiska ledare och de som istället stagnerar och fastnar i gamla vanor.

Vilka förutsättningar är nödvändiga för att lyckas som rektor? – Det är centralt vem man är som ledare. Som chef är man spindeln i nätet och man måste ha ett ”vi-tänk” som inkluderar alla i organisationen. Mina ledord är kommunikation, motivation och reflektion. Kan jag som ledare ha en bra dialog, en bra kommunikation, kan jag lättare få medarbetare, barn och föräldrar motiverade vilket gör att vi tillsammans reflekterar och utvecklar vår verksamhet. Sedan är det viktigt att ha fantastiska medarbetare som har sitt uppdrag i åtanke och är ”med på tåget”. Och man får inte heller glömma ekonomin och tiden: att man har lagom stora personal- och barngrupper så att man känner att man hinner med sitt arbete.

Det är viktigt att ha fantastiska medarbetare som har sitt uppdrag i åtanke och är ”med på tåget”.

Anne-Lie Johansson

Vilka är fördelarna med ett styrkebaserat arbetssätt – och hur gör man det i praktiken? – Det låter så självklart, men i grunden handlar det om att aldrig utmärka de som på något sätt sticker ut. Alla bär vi ju på svarta fläckar där vi inte är nöjda eller har någon form av svårighet. Antingen kan vi fokusera på dem och tänka ”nu ska vi träna för att bli bättre på det här”, eller så kan vi bortse från svagheterna och fokusera på allt som vi faktiskt är bra på. Man kan jämföra med personer som har fysiska handikapp. Du skulle aldrig säga till någon som saknade ett ben: ”kom igen, med lite träning blir du bättre på att gå!” Det naturliga är att anpassa sig själv och verksamheten efter dem. Men till barn med koncentrationssvårigheter säger vi ofta just det här. Vi uppmanar dem att försöka koncentera sig hårdare. – Det styrkebaserade arbetssättet handlar istället om att fråga sig: vilka förmågor kan jag jobba med så att eleven fungerar på bästa sätt? Det ger ett helt annat bemötande. När jag träffar föräldrar till elever som inte fungerar så bra, väljer jag alltid att utgå från vad eleven faktiskt gör bra. Jag berättar om allt det framgångsrika som eleven klarar, socialt eller i vissa ämnen. Sedan försöker jag lyfta frågan om hur man kan göra för att eleven ska ta ytterligare steg. Ann-Christin Pinola

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Hur jobbar du med att skapa en ”ansvarskultur” bland lärarna på din skola?

Synen på läraryrket som en sorts frirum tror jag inte på. Det är ett givande och tagande och det finns en stor potential till lärande i att få stöd och coachning av andra.

– Jag tänker att det är jag som bär det yttersta ansvaret för elevernas måluppfyllelse, från varje enskild elevs betyg till att jag är chef för hela bygget. För att hantera det måste jag ständigt föra på tal att jag anser att elevernas måluppfyllelse är viktig. Jag måste visa praktiskt vad jag tror fungerar i klassrummet och hela tiden tala om det som är vårt fokus. Faktum är att varje gång jag inte talar om sådant som har med elevers måluppfyllelse att göra, tycker jag att jag slösar bort min tid. – I näringslivet är det självklart att VD ser till att alla på företaget tillverkar samma produkt. På samma sätt tycker jag att det är självklart att coacha och handleda lärarna i vad jag tror fungerar i klassrummet, så att alla i slutändan gör på samma sätt. Synen på läraryrket som en sorts frirum tror jag inte på. Det är ett givande och tagande och det finns en stor potential till lärande i att få stöd och coachning av andra. Lina Axelsson Kihlblom

Hur belönar du din personal för ett bra jobb? – Jag strävar efter att fira alla segrar. Forskningen är tydlig på den här punkten: att påminna sig själv och sina medarbetare om de saker som faktiskt fungerar på jobbet är oerhört viktigt. Och det gäller såväl stora som små saker, en klapp på axeln i klassrummet eller när man har uppnått fina nationella resultat. När jag ser eller hör någonting positivt försöker jag omedelbart uppmärksamma det. Jag lyfter fram fantastiska prestationer bland mina medarbetare, både enskilda och som grupp. Beröm ska vara äkta, konkret och riktat till dem det berör. Jag uppmuntrar även alla kolleger att göra detsamma. Att jobba med positiv feedback på det här sättet, och att se till att alla pratar med varandra – inte om varandra – är någonting som vi gör väldigt medvetet. Anders Bjur

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Hur gör du för att ”se” din personal? – Som ledare har jag höga och positiva förväntningar på min personal. Jag har en tydlig vision om vad jag vill och den försöker jag alltid att kommunicera till mina pedagoger. Jag är bra på att uppmuntra dem, att se deras kompetenser och lyfta varje individ utifrån vad han eller hon är bra på. I min uppmuntran är det framför allt själva processen jag vill lyfta fram. Fokuserar man bara på slutresultatet är risken stor att man glömmer bort hur man kom dit. Det rimmar också väl med min övertygelse att man måste ha mod för att våga vara i en process. – Jag tror på en skola som bygger på glädje: att vi kan skoja och ha roligt ihop, välkomna elever och familjer och måna och ta hand om varandra. Jag ser till att ta tag i problem direkt och försöker vara en god arbetsgivare som lyssnar på och värnar om mina anställda. Hög trivsel tror jag smittar av sig på barnen. Det är också viktigt att vara stolt över sin verksamhet. Och jag är en väldigt stolt chef! Elisabet Ingemarsson

Det är också viktigt att vara stolt över sin verksamhet. Och jag är en väldigt stolt chef!

”Det är ett otroligt viktigt jobb. En dag ska man dö och summera sitt liv. Då vill jag gärna konstatera att jag har gjort någonting vettigt med mitt liv.” svar på frågan ”vad är Det bästa med att vara rektor ?”

Framtidens skola kräver en ny typ av rektorer Den strategiska utbildningsdirektören

Peter Fredriksson är läraren som blev rektor som blev utbildningsdirektör i Södertälje kommun. Som ansvarig för Södertäljes skolor och förskolor är hans linje tydlig: framtidens rektorer måste våga utmana sina medarbetare att se på skolans verklighet med helt nya ögon.

Vilka krav ställer du på dina rektorer?

Namn: Peter Fredriksson skola: Utbildningsdirektör, Södertälje. Antal anställda: 2 500 ålder: 51 Bakgrund: Lärarhögskolan, arbete som

grundskole- och gymnasielärare. Rektor i Stockholm och senare skolchef i Sollentuna. antal år som utbildningsdirektör: 6

Rektor – möjligheternas chefsjobb

– Deras uppdrag är att förbättra resultaten i sina skolor och förskolor. Jag förväntar mig att rektorerna tar ansvar för att de gör det. Och att de följer de ramar, strategier och framgångsfaktorer som vi är överens om och som forskningen säger leder till framgångsrika skolor. Jag tror att det är så enkelt att om vi arbetar forskningsbaserat utifrån vad som leder till bra resultat, kommer vi att få det. Som utbildningsdirektör vill jag att mina rektorer använder det maktutrymme de har för att skapa en bättre kvalitet i skolan. Jag vill ha en tydlig mål- och resultatstyrning: varje rektor måste ha koll på hur verksamheten och resultaten ser ut, och varje rektor måste kunna visa att han eller hon gör rätt saker utifrån en analys av de resultat som uppnåtts. – Skolan är idag ganska bra på att följa upp elevernas utveckling och resultat. Men en allt viktigare framgångsfaktor är att man också tittar på de kvaliteter och den utveckling som de vuxna har. Det är ju genom deras

förändring som man sedan kan hoppas att eleverna förändras. Här har vi i Södertälje formulerat en tydlig uppföljningsstruktur. Vi sätter stort fokus på våra lärares och rektorers egen utveckling. Hur ser du på rektoryrkets ”dubbla uppdrag”? – Allt handlar om rektorns maktutrymme. Som rektor äger du din organisation. Du har x antal förutsättningar att jobba utifrån, varav en är den penningpåse du får för att organisera din verksamhet. Fokus för dig som rektor är att hantera det pedagogiska ledarskapet. Då måste du säkerstäl-

Det är själva grejen med att vara chef: du kan bestämma vad du ska göra själv och vad du vill överlåta åt andra.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Som rektor måste du i första hand vara lojal mot eleverna. Du måste våga utmana din personal att se på problemen med andra ögon för att kunna åstadkomma verklig förändring.

la att det finns människor med olika kompetenser som undervisar i olika ämnen i skolan. Men du måste också ta hand om saker som ekonomi, administration och lokaler. Därför behöver du också se till att ha personal med olika kompetenser inpå dig som kan bidra till att det jobbet blir utfört. Det är själva grejen med att vara chef: du kan bestämma vad du ska göra själv och vad du vill överlåta åt andra. – Att vara pedagogisk ledare innebär helt andra krav än de som vi kanske normalt ställer på rektorer. Det kräver en helt annan förståelse, en helt annan insikt och ett helt annat mod att våga utmana sina medarbetare för att kunna staka ut någon form av riktning. Ett problem som många rektorer har är att de är för lojala mot sina lärare. Kanske har de själva varit lärare förut och känner igen sig i lärarnas förklaringar på vad som orsakar problemen på skolan. Men som rektor måste du i första hand vara lojal mot eleverna. Du måste våga utmana din personal att se på problemen med andra ögon för att kunna åstadkomma verklig förändring. Vad krävs för att hålla en verksamhetsidé levande genom hela organisationen? – Att man konkretiserar. Med en konkret verksamhetsidé kan man formulera tydliga krav och förväntningar på sin personal. Det gör det möjligt för alla att fundera över om man är på rätt plats. En verksamhetsidé ska egentligen bara ligga till grund för att dra till sig den personal som är villig att ta ett gemensamt ansvar för att genomföra den. Tittar man på framgångsrika skolor ser man också att de kännetecknas av en stark vi-känsla. Det finns en gemensam syn på vad skolan är och vart den är på väg som delas av såväl rektorer som lärare och elever. – Det är också viktigt som rektor och utbildningsdirektör att ha någon form av systemperspektiv, så att man kan förklara för medarbetare och föräldrar hur allting hänger ihop. Varför vidtar vi den här åtgärden? Med en tydlig verksamhetsidé får alla åtgärder ett sammanhang och en innebörd. Det gör det lättare att styra.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Hur jobbar du med karriärvägar? – Vi har nyligen anställt ett antal utvecklingslärare i Södertälje. Vi gick ut offensivt och sa: ”är du en av Sveriges bästa lärare och vill tjäna 40 000 kronor i månaden – välkommen till Södertälje!” Det var en kampanj som gick ut över hela landet och vars mål var att locka hit de allra bästa. Och det tror jag att vi lyckades med. De här utvecklingslärarna undervisar fortfarande, men samtidigt är de med och utvecklar sina kolleger genom coachning och handledning. – Skolan är alldeles för dålig på att använda sina resurser. Det beror på att den har för lite arbetsfördelning. Jag tror att det är viktigt med ett idébaserat ledarskap: man talar om vad som är viktigt och vilka framgångsfaktorer man fokuserar på. Sedan fördelar man resurser och arbete efter det. Det här möjliggör också för lärare att söka tjänster som passar deras specifika kompetenser. Men det är viktigt att karriärtjänster inte innebär att skickliga lärare slutar att undervisa. Man måste kunna vara kvar i klassrummet och ändå tjäna pengar. Det är ju ändå där det verkligt viktiga händer.

Det är viktigt att karriärtjänster inte innebär att skickliga lärare slutar att undervisa.

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Vill du veta mer? Att ge rättvisa åt ett så pass komplext och omfattande yrke som rektorsjobbet är naturligtvis omöjligt på några sidor i en skrift. Är du intresserad av att få reda på mer om vad det innebär att leda förändringsprocesser i skolan – ta gärna del av följande information: >> Framgångsrika skolkommuner, SKL >> Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg, Ulf Blossing (red.), Studentlitteratur (2011) >> Change Leadership – a practical guide to transforming our schools, Tony Wagner, Robert Kegan m.fl., Jossey-Bass (2006)

Rektor – möjligheternas chefsjobb

Upplysningar om innehållet: Linda Persson-Melin, linda.persson-melin@skl.se Ulrika Wallén, ulrika.wallen@skl.se Mer info finns på www.skl.se OBS! Citaten i broschyren är inte knutna till personer på närliggande bilder. © Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Foto: Pontus Johansson (omslag). Richard L Eriksson, Casper Hedberg, Pontus Johansson, Maria Rosenlöf, Felipe Morales, Maskot Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB 2013

Ett omöjligt uppdrag som ingen vill ha, få söker till och många säger upp sig ifrån – det är den traditionella bilden av rektorsyrket i svenska medier. Men är den sann? Den här skriften presenterar en annan verklighet. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och vill slå ett slag för skolan som en högattraktiv arbetsplats och hemvist för dynamiska visioner, livslångt lärande och ett av Sveriges mest utvecklande chefsjobb.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

Beställningsnummer: 5305

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se