5380

Offentlig sektor i framkant – Renoveringar

N AM N P Å R AP P O R TEN

0

UFOS Orga nisationen Offentliga fastigheter (UFOS) består av orga nisationer s om förvaltar Sveriges offentliga fa s tigheter. Tillsammans förvaltar vi över 90 mi ljoner kvadratmeter – s kolor, myndighetsbyggnader, mi l itära installationer, s jukhus och fä ngelser. I vå rt nätverk finns det en enorm bredd, i nte bara av olika s l ags fastigheter utan också i form a v olika slags erfarenheter. För a tt ta tillvara och utveckla vå r breda kompetens har vi gå tt samman i UFOS. Vi bedriver gränsöverskridande utvecklingsprojekt s om effektiviserar och förbättrar förvaltningen a v vå ra gemensamma fastigheter. Projekten s ka va ra a ngelägna och vä cka nya tankar. De ska visa på goda exempel och erbjuda praktiska verktyg som i s l utändan höjer kva liteten på offentliga fastigheter och för vå ra h yresgäster. Projekt s om inte bara gynna r oss själva utan också kan hjälpa och vä gleda många fler. Ba kom UFOS s tår Sveriges Kommuner och La ndsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus, Samverkansforum genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter.

En vi kti g del av vå r fastighetsförvaltning handlar om att a npassa byggnader ti ll moderna krav och teknik för a tt på s å sätt både spara energi och effektivisera vå ra l okaler. UFOS Energi är ett samarbete med Energi myndigheten där vi jobbar med projekt s om ve rkar för energieffektivisering och minskad mi l jöpåverkan. Hittills har vå rt energisamarbete bland a nnat resulterat i ett flertal publikationer och vi forts ä tter målmedvetet med projekt s om rör fastighetsförva ltning utifrån ett tydligt energi - och kl i matperspektiv. offentligafastigheter.se energibiblioteket.se Fel ix Kra use, 08-452 70 42 felix.krause@skl.se Bes tällningsnummer: 5380

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

1

Förord Offentlig sektor driv er ständigt många spännande fastighetsprojekt runt om i Sv erige.

De senaste åren har energifrågan blivit allt v iktigare och offentlig sektor är inte sällan en driv ande aktör i kampen för ett hållbarare samhälle. Tyvärr får inte alltid det ny tänkande och den innovationsförmåga som finns uppmärksamhet och uppska ttning i den utsträckning som de förtjänar. Utv eckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) har därför samlat några spännande exempel på olika offentliga fastigheter som byggts runt om i landet för att v isa att offentlig sektor är en drivande kraft. V i hoppas att läsningen ska inspirera till ett fortsatt framgångsrikt arbete.

Rapporten har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Här ingår Sv eriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förv altare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Energimyndigheten. Rapporten är författad av Ann -Sofie Borglund, Mitt Ordv al. Felix Krause, Sv eriges Kommuner och Landsting, har v arit projektledare.

Stockholm i december 2014

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

2

Inledning EU har satt upp ambitiösa mål för energi- och klimatarbetet. Sv erige ska till år 2020 ha genomfört energieffektiviseringar med 20 procent jämfört m ed år 2008. Till 2020 ska dessutom andelen förnybar energi v ara 50 procent. Offentlig sektor ska gå i bräschen för detta arbete och fastighetssektorn har en v iktig roll för att uppnå mål en. I Sv erige finns många duktiga offentliga fastighetsägare som ligge r i framkant v ad gäller energi- och klimatarbete, v ilket också dessa inspirerande exempel visar. Öv er hela landet finns det intressanta fastighetsprojekt som har energi i fokus. På följande sidor kan du läsa om några av de många inspirerande och imponerand e projekt som pågår eller har genomförts i offentliga fastighetsorganisationer i Sv erige. Ännu fler fastighetsägare behöver dock arbeta aktivt med energi- och klimatfrågor. I fastighetssektorn finns stor potential att spara energi och därmed pengar och mil jö.

Det gäller såv äl befintliga byggnader som när det är dags att by gga nytt. Ta därför del av de goda ex empel som v i har samlat här.

Låt dig inspireras!

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

3

Större bibliotek med mindre energi Stadsbiblioteket i Göteborg har renoverats och byggts till m ed 370 0 kv adratmeter. I april 2014 återinvigdes biblioteket, som nu är både större och ljusare. Om - och tillbyggnaden har också resulterat i en rejält sänkt energianvändning från 17 0 kWh/kvadratmeter till 78 kWh/kv adratmeter och år.

Nästan längst upp på paradgatan Avenyn ligger Göteborgs stadsbibliotek. Det besöks dagligen av cirka 5000 personer och är därmed stadens mest besökta kulturinstitution. Fastigheten byggdes 1967 och var då ett av Europas modernaste bibliotek.

Dry gt 30 år senare ansåg biblioteksnämnden att Stadsbiblioteket var för litet och en bredare diskussion började föras kring fastigheten. Det skulle dock dröja fram till 2007 innan en förstudie gjordes och sedan y tterligare fem år innan omby ggnaden startade.

– Från idé till inv igning av det nyrenoverade och tillbyggda biblioteket tog det hela 14 år. Själv a by ggtiden gick däremot snabbt och allt genomfördes på 1 8 byggmånader, berättar Jan-Åke Johansson, projektledare på Higab som äger och förvaltar fastigheten.

Fastigheten, som är på totalt sju plan inklusiv e källarplan, hade tidigare en gul tegelfasad. Delar av den gamla fasaden är kv ar, men den är enbart y tterfasad på en av husets sidor. Tv å fasader består numera av inglasade loftgångar, vilket ger mer ljus och y tterligare 800 kv adratmeter. Glasfasaderna består av 3-glas fönster med argonfy llning och solskyddsglas. Dessutom finns känselstyrda solskyddsrullgardiner på insidan av fönstren, v ilket tar bort instrålning v id behov. För att utseendemässigt ha kv ar delar av den gamla exteriören har framsidan av fastigheten fått en rad smala pelare av gult tegel.

Den största delen av utbyggnaden har skett på ena kortsidan av fastigheten, vilken numera ry mmer konferenslokaler, arbetsrum och ungdomsavdelning. Där har man låtit den gamla fasaden v ara kv ar som en innervägg.

Energimässigt har renoveringen och ombyggnaden lett till en rejäl minskning av energianvändningen – sett till kv adratmeter och år. Beräkningarna v isar på en minskning från 1 7 0 kWh/kv adratmeter till 7 8 kWh/kv adrat meter och år. Den senare siffran är den beräknade och kommer att följas upp löpande under förvaltningen.

– V isst är det en v äldigt stor minskning, men fastigheten är från 1 967 och det har inte genomförts några större energibesparande åtgärder under tiden, då behövs inte så stora förbättringar för att få ner energianvändningen, menar Jan-Åke Johansson.

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

4

– Men samtidigt kan v i konstatera att my cket tyder på att v i har ly ckats få ned anv ändningen riktigt rejält genom att energi och miljö har v arit en v iktig del v id den här omby ggnaden. Målet är att biblioteket ska certifieras som Miljöbyggnad Guld, men då dagsljus är en v iktig parameter i detta så är det osäkert om detta kan uppnås, då den gamla huskroppen är v äldigt djup, säger Jan-Åke Johansson v idare.

En rad åtgärder har v idtagits för att åstadkomma sänkt energiförbrukning. Framförallt har samtliga installationer i fastigheten bytts ut, v ilket har v arit lite av en utmaning.

– V i har inte v elat sänka undertaken för att få plats med installationerna utan har haft som mål att de ska få plats i samma utry mme som tidigare, trots att v i nu behövt in med flera installationer – inte minst v ad gäller datakommunikation. Det har v i klarat nästan genomgående, men på något ställe har v i v arit tvungna att sänka undertaket för att få plats.

Trots många olika installationer med en rad olika hantverkare på plats så h ar installationsarbetet fungerat tämligen friktionsfritt menar Jan-Åke Johansson.

– Förklaringen finns i att v i har haft en installationssamordnare. Det har v i haft goda erfarenheter av i tidigare byggprojekt och vid en så här stor ombyggnad när samtliga installationer behövde bytas ut har det v arit v äldigt viktigt att ha en person med ansv ar för detta, säger Jan-Åke Johansson.

De ny a installationerna är till skillnad mot de gamla närva rostyrda för v entilation, bely sning och ky la, v ilket sparar energi. Ytterligare energibesparande åtgärder har utförts genom att taket har isolerats och de ny a fasaderna är bättre ur energisynpunkt.

Inomhusmiljön har givetvis v arit v iktig och för att få et t behagligt klimat alla delar av året så har biblioteket numera fjärrkyla. V ärmen kommer från fjärrvärme och i den ny a delen som golvvärme v ia v attenslingor.

Ljudmässigt har man också gjort flera åtgärder, bland annat fly ttat entrén. Den låg tidigare på mitten av långsidan och ljudet när besökarna kom in i biblioteket spred sig genom stora delar av biblioteket. Entrén ligger numera på ena långsidan och v id den gamla entrén är det tidskriftsrum. På en del av barnavdelningen är det skofritt och här finns en ljuddämpande heltäckningsmatta på golvet – allt för att få en ty st och lugn miljö och för att de mindre barnen ska kunna kry pa runt.

– Det känns som om- och tillbyggnaden av Stadsbiblioteket har blivit v äldigt bra¸ både personal och besökare verkar nöjda. Mer ex akt hur v äl v i har lyckats får v i se i v åra uppföljningar om ett år, avslutar Jan-Åke Johansson.

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

5

Fakta renovering och tillbyggnad av Göteborgs stadsbibliotek Y ta: 1 2 7 00 kvadratmeter, v arav 37 00 kv adratmeter är ny byggt Projektkostnad: 240 miljoner kronor By ggtid: 201 2–2014, total byggtid 18 månader.

Beställare: Higab, fastighetsbolag inom Göteborgs Stad. Äger och förvaltar bland annat många av Göteborgs mest kända och betydelsefulla kulturbyggnader.

Arkitekt: Erséus Arkitekter AB Målsättning: Miljöby ggnad Guld Energimål: 7 8 kWh/kv adratmeter och år

Fakta Rena Byggen Om- och tillbyggnaden av Stadsbiblioteket har v arit ett Rena By ggen -projekt.

Göteborgs Stad har tillsammans med Skatteverket, Sv eriges byggindustrier och By ggnads arbetat för att hitta kontrollrutiner i sina by ggprojekt som gynnar seriösa by ggföretag. Seriösa företag arbetar med av lönad personal på by ggarbetsplatser som har en hög säkerhetsmedvetenhet. I Rena By ggen har därför beställaren Göteborgs Stad regelbundet stämt av personalens närvaro på by ggarbetsplatsen med inbetalda skatter och andra avgifter. Vid om- och tillbyggnaden av Stadsbiblioteket gjordes flera stickprovskontroller, men inga oegentligheter upptäcktes.

Foto: Bert Leandersson O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

6

Solen kyler regeringskansliets byggnader När solen skiner öv er södra Klara i Stockholm gläder den inte bara regeringsledamöter och statstjänstemän, utan den bidrar också genom sin v ärm e till att kyla regeringskansliets by ggnader.

Sedan 2012 ky ls fastigheterna i regeringskvarteren med solvärmedrivna sorptiv a kylanläggningar, som hittills fungerat mycket bra.

Regeringskansliets byggnader ligger i södra Klara i Stockholm och omfattar elva kv arter som förvaltas av Statens fastighetsverk.

Under 1 97 0-talet började fastigheterna här att anv ändas av regeringen och departementen. De senaste åren har flera av byggnader na genomgått omfattande renov eringar, och i samband med dessa renoveringar har Statens fastighetsverk arbetat aktivt med energismarta lösningar . Verket har som mål att minska energianv ändningen med 26 procent till år 2016, utgående från genomsnittet för åren 2001 -2005.

För ett av kv arteren, Loen, fanns äv en målsättningen att efter ombyggnaden klara krav en för certifieringssystemen Green Building och Miljöklassad byggnad s ilver. I båda dessa klassningar ingår att energianvändningen ska minska med minst 25 procent. Dessutom fanns ett ökat behov av komfortkyla eftersom fler tjänstemän skulle arbeta i by ggnaderna efter renoveringen.

– Tidigare ky ldes kv arteret Loen av en central kylanläggning. För att klara effektkrav en i omby ggnaden av kvarteret hade denna anläggning behövt bytas ut, v ilket skulle ha kostat 50 -100 miljoner kronor. Dessutom skulle det ha kräv ts omfattade omby ggnader. Vi v ar därför tvungna att undersöka andra alternativ och fastnade för sorptiv ky lning med solfångare, vilka kostar 1 -2 miljoner kronor per aggregat, berättar Mikael Y llman, VVS-ansvarig på Statens fastighetsverk.

– Sy stemet är kostnadseffektivt även v intertid, med drygt 90 procent v ärmeåterv inning från den utgående luften. Det ger oss stora besparingar på v ärmen. Den här ky llösningen ligger därför v äl i linje med v åra mål kring energieffektivisering och miljöcertifiering.

Under 201 2 installerades sex sorptiva ky laggregat, v ilka ersatte de befintliga v entilationsaggregaten.

– Det som har tillkommit jämfört med v anlig luftkonditionering är y tterligare en roterande v ärmeväxlare och ett till v ärmebatteri, berättar Mikael Y llman.

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

7

Sorptiv kylaggregaten består av evaporativa ky lare kombinerade med en tor kdel och en roterande v ärmeväxlare. De är samtidigt fastigheternas v entilationsanläggningar.

Sorptiv ky la fungerar, förenklat beskrivet, genom att uteluften först av fuktas av värme och sedan ky ls genom avdunstning av v atten. Eftersom uteluften torkas, är det möjligt att hålla en lägre temperatur på tilluften till lokalerna utan risk för kondensbildning.

I kv arterat Loen kommer v ärmen till ky laggregaten från de 250 kv adratmeter plana solpaneler som är installerade på by ggnadens tak. V ärmen från dessa paneler står för driften av komfortkylan under merparten av året.

– V i har anv änt det här sy stemet under ett år och då med en my cket solig sommar. V i har ännu inte gjort någon detaljerad uppföljning, men tekniken har fungerat bra och anläggningen är lätt att sköta v ilket också är v iktigt, säger Mikael Y llman.

Han ty cker att sorptiv kyla är en bra lösning för fastigheter där man v ill ky la stora y tor med hjälp av tilluft och som har ett ky lbehov även sommartid, ex empelvis kontor och simhallar.

– Det är en lösning som kan v ara aktuell att installera i samband med en större omby ggnad i en fastighet. Aggregaten kräver mer utrymme än v anliga luftkonditio neringsanläggningar och man behöver dessutom installera solpaneler om man v ill anv ända solvärme. Det går äv en att anv ända v ärme från fjärrvärme till aggregaten, säger Mikael Y llman.

I kv arteret Loen används enbart solvärme för ky lning av v entilationsluften. För uppv ärmning och för tappvarmvatten används v ärmepumpar och fjärrvärme.

– I kontorsfastigheter används v äldigt lite v armvatten, så v i använder huvudsakligen v ärmepumpar och spetsar med fjärrvärme v id behov. Kombinationen solvärme, v ärmepumpar och fjärrvärme har fungerat bra, av slutar Mikael Y llman.

Anläggningsfakta Ty p av fastighet: Kontor A rea: 25 000 kv adratmeter.

By ggherre: Statens fastighetsverk Komfortky la: Solv ärmedriven sorptivkylanläggning

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

8

Fakta sorptiv kyla Statens fastighetsverk har i kv arterat Loen anv änt Munters sorptiva kyllösning DesiCool. Tekniken by gger på att uteluften v ärms upp av solvärme eller fjärrvärme och torkas, för att sedan ky las ned och befuktas för y tterligare nedkylning. Den sv ala luften kanaliseras sedan ut i fastigheten. Se en mer detaljerad beskrivning nedan.

På tilluftssidan Först filtreras uteluften från damm och partiklar, därefter passerar luften genom en torkrotor som torkar luften, vilket optimerar effekten av de ev aporativa kylarna längre nedströms. Denna torkprocess sänker fukthalten och höjer lufttemperaturen. Den torrare och varmare luften ky ls därefter ner i tv å steg, först i v ärmeväxlaren och sedan genom de fuktiga y torna i den ev aporativa ky lare.

På frånluftssidan Luften, som tas från by ggnaden, filtreras från damm och partiklar. Frånluften passerar sedan den ev aporativa kylaren och ky ls ner genom avdunstning. Detta ky ler och fuktar luften samtidigt. Frånluften v ärms sedan upp genom två steg: först genom v ärmev äx laren och därefter i regeneringsbatteriet, som får sin v ärme från öv erskottsvärme (ex empelvis solvärme). När den v arma luften möter den sakta roterande torkrotorn driv s fukten, som absorberats från tilluften, ut och överförs till frånluften samtidigt som temperaturen från frånluften minskar. Frånluftsfläkten suger ut frånluft från by ggnaden genom DesiCool aggregatet.

– Det ä r totalt 250 kva dratmeter s olpaneler s om står för driften av komfortkylan, säger Mi kael Yl lman.

Foto: Ka tri n Furustig

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

9

Nytänkande gav Husum energismart simhall Många badhus i Sv erige är by ggda på 1960-talet och är i behov av renov ering. I Husum i Örnsköldsviks kommun har m an m ed hjälp av en rad ny a lösningar lyckats spara stora m ängder energi i sim hallen samt fått högre kv alitet på badv attnet.

I Örnsköldsv iks kommun finns det fem simhallar, v arav en är ett äv entyrsbad. En genomgång v isade att samtliga simhallar hade problem att uppfylla Socialstyrelsens riktlinjer för badvattenkvaliteten. Simhallarna, som är byggda för 30 –50 år sedan, hade äv en problem med ytskikt, byggnadskonstruktioner och installationer.

Kommunfullmäktige beslutade därför att två av fem simhallar s kulle renoveras och att en skulle stängas. Inför renoveringen av simhallen i Husum satte kommunen upp fler mål, bland annat att minst halv era energiförbrukningen, få ny a funktionsdugliga y tskikt och få högre kv alitet på badvattnet.

På hösten 2012 påbörjades renoveringen av simhallen i Husum.

– När simhallen by ggdes på 1 960-talet v ar energipriserna låga och simhallen hade därför bristfällig isolering och gamla typer av fönster. Samtidigt är det en energislukande v erksamhet med temperaturer omkring 28 grader i bassängen och 30 grader i luften, säger Lars-Göran Larsson, energi- och installationsansvarig på Örnsköldsviks kommun och fortsätter: – Det är därför oerhört viktigt att denna värme i så stor uträckning som möjligt stannar kv ar i simhallen. I Husum har v i därför isolerat alla y tor som gränsar till simhallen, äv en innerväggarna.

Bättre isoleringsförmåga för fönster, dörrar och övriga köldbryggor ökar möjligheterna att hålla högre relativt fuktvärde inne i simhallen, v ilket ger lägre förångningshastighet av v atten till luften i simhallen. Det i sin tur ger lägre av fuktningsflöden för v entilationen. Detta sammantaget leder till en minskad energiförbrukning.

Utöv er bättre isolering av y tterväggar och tak, så har man äv en isolerat bassäng omslutning samt innerväggar mot v armt utrymme.

– Detta missar många, men en oisolerad bassäng förbrukar tre gånger så my cket effekt som en isolerad bassäng, berättar Lars-Göran Larsson.

I simhallen har man också satsat på behovsstyrd ventilation för både människor och fukt, v ilket också är energibesparande. Dessutom är alla fläktar och pumpar energi snåla. Med tanke på att samtliga fläktar och pumpar i en simhall oftast går dy gnet runt hela året så finns det my cket att spara på att ha energisnåla produkter.

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

10

En ny installerad bergvärmepump på 1 2 kW, klarar uppv ärmning av simhallen, bassängen samt v entilationen ned till cirka -5 grader C. V id behov spetsas efterv ärmningsbatteriet med sekundär fjärrvärme.

Trots de stora behoven och senare v insterna (både ekonomiska och mi ljömässiga) vad gäller energi så v ar det ändå den bristande kvaliteten på badvattnet som fick kommu nens politiker att fatta beslut om renovering. Utrymmet för installationer var begränsat och sandfilter, som är den v anligaste reningsformen, kräver rätt st or installationsyta. Det fanns det inte plats för i simhallen och lösningen blev i stället ultrafiltrering, som är en relativt ny reningsmetod i Sv erige.

– V i kan genom bra reningskapacitet och snabb v attenomsättning minska mängden klor. Tilluften är dessutom försedd med aktiva kolfilter, v ilket är ny tt i Sv erige. Detta för att kunna ta bort trikoloraminer, som bildas när klor reagerar med smutspartiklar och som i samband med v attenförångning från bassängytan följer med ut i simhallslokalen som förorening.

Renov eringen av simhallen v ar klar i maj 201 3. Utvärderingarna är inte helt klara, men v isar på en energibesparing på 400 000 kWh sett till hela by ggnaden som äv en inkluderar en skola. Det är dock enbart simhallen som har renoverats . Utvärderingen v isar också att luftkvaliteten upplevs som ”klorfri” och att ljudnivån i simhallen har minskat kraftigt, detta tack v ara ny a paneler i trä samt träullsplattor i taket.

Omby ggnaden av simhallen kostade 16 miljoner kronor, vilket var en miljon kronor mer än beräknat. Att det blev dyrare berodde framförallt på att man v id renoveringen upptäckte asbest i fogar till befintligt kakel och klinker samt i befintliga v entilationskanaler.

– Erfarenheter av denna typ av ombyggnation visar att det är sv årt att förutse all a hinder som dy ker upp i en befintlig simhall, men rätt utförd är det betydligt billigare än att by gga ny tt. Det finns dessutom my cket pengar att spara på den framtida driften, säger Lars-Göran Larsson. Örnsköldsv iks kommun ska nu renovera y tterligare en simhall. Denna gång i Köpmansholmen och många av de goda lösningar som man v alt i Husum kommer att anv ändas äv en där.

– I Köpmansholmen ska v i dessutom satsa på solvärme och solceller, av slutar Lars-Göran Larsson.

Fakta renovering av simhall i Husum i Örnsköldsviks kommun Omby ggnadsyta: 91 0 kv adratmeter Omby ggnadskostnad: 1 6,1 miljoner kronor By ggtid: 201 2–2013 total byggtid 9 månader.

Beställare: Örnsköldsviks kommun Energimål: Minst halv era energiförbrukningen

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

11

Offentlig sektor i framkant

- Renoveringar Offentlig sektor är bra på att by gga innovativa och energieffektiva fastigheter. Det är ett faktum som allt för sällan får den uppmärksamhet som det förtjänar. I den här rapporten kan du läsa om inspirerande exempel som v isar på den bredd som by ggandet i offentlig sektor har. V issa projekt är enorma medan andra är små men tillsammans drar de alla sitt strå till stacken för att bidra till en hållbarare sektor. Läs och låt dig imponeras och inspireras!

O F F E N TL I G S E K TO R I F RA MK A NT

12