7099-571-0 by Sveriges Kommuner och Landsting

KRAVSPECIFIKATION

FOR

~~SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

•

Is ~~SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Svenska Kommunfรถrbundet

1996

Adress: 118 82 Stockholm ISBN 91-7099-571-0 Text: Curt Ericsson, VAB VVS Omslagsillustration:

Michael Schneider

Form & produktion: Bjรถrn C Hรฅrdstedt Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm Distribution: Kommentus Fรถrlag, tfn 08-7095990

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Förord tioner, i första hand till befintliga byggnader men även vid ny-, om-, eller tillbyggnationer. Skriften innehåller bl a en checklista som underlättar arbetet med att bestämma instruktionens utformning och innehåll. Checklistan är även tänkt att fungera som grundunderlag för upphandling av DU-instruktioner.

Stora krav ställs idag på kommunens lokaler när det gäller förbättringar av inomhusmiljön. Samtidigt har den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) visat på brister när det gäller förekomsten av drift- och underhållsinstruktioner. Ibland saknar byggnaderna DUinstruktioner helt och hållet, och även om de finns så är de många gånger av varierande kvalitet. De kan ibland ha för hög ambitionsnivåvilket leder till onödigt höga kostnader och att berörd personal inte förstår innehållet - eller för låg ambitionsnivå, i värsta fall några broschyrer som entreprenören satt in i en pärm och som inte självklart är användbara.

Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggnader. Rätt använda bidrar de till att kommunens byggnader erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostnader. För skriftens innehåll svarar Curt Ericsson, VABVVS.Till sin hjälp har författaren haft en styrgrupp med kommunala företrädare: Svante Lundqvist, Umeå, Jan Törnqvist, Solna, och Hans Wiberg, Sundsvall. På Kommunförbundet har Ulf Sandgren och Sonya Haroun varit ansvariga för projektet.

Med tanke på den kärva ekonomi som råder, redovisar den här skriften ett förslag till en kravspecifikation för DU-instruktioner som både tar hänsyn till krav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Förhoppningsvis kommer skriften att vara till hjälp för fastighetsförvaltare i arbetet med att ta fram DU-instruk-

Svenska Kommunförbundet

i april 1996

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Innehåll i=tir()rli

l. Verktyg f tir bättre in()mhusmiljti

Myndighetskrav - historik Gällande myndighetskrav Utveckl ingsarbete Beställarens roll Viktiga begrepp Checklista Så här används kravspecifikationer

2. M()liell f tir lirift- ()ch unlierhållsinstrukti()n

Grundmodell för OVK Modell för befintliga byggnader Modell för nya byggnader

~. Utftiranlie .

Exempel på arbetsgång vid upprättande av driftinstruktion Driftinstruktion Underhållsinstruktion för förebyggande underhåll Dokumentationssystem Husguide

4. Pr()liukti()n av DU-instrukti()n meli liat()rsttili

Ritningsdokument Scanning Textdokument

5. Bilag()r: Driftk()rt ()ch checkllist()r

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Verktyg för bä re inomhusmiljö för betydelsen av DU-instruktioner och att byggnadsbestämmelserna ända sedan 60-talet har ställt detaljerade krav på hur instruktioner ska se ut. Trots detta saknar ett stort antal byggnader instruktioner helt och där de finns, uppvisar de stora brister. Därefter beskrivs de myndighetskrav som gäller idag och vilket utvecklingsarbete som har skett och sker inom området. Efter denna teoridel följer själva praktikdelen och arbetsverktyget som redovisar alternativa förslag till innehåll och omfattning för DU-instruktion och utgör grunden för en kravspecifikation.

Kommunerna ställs nu inför stora ekonomiska ansträngningar. Samtidigt ställs det krav på förbättringar av inomhusklimatet i kommunens lokaler. Ett led i detta är lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK), som nu uppdagar stora brister när det gäller drift- och underhållsinstruktioner. Många kommuner ska nu på kort tid upprätta ett stort antal DUinstruktioner i en kärv ekonomi. Detta var den ursprungliga orsaken till det projekt som har lett fram till denna skrift. Syftet var att hjälpa kommunerna med ett förslag till kravspecifikation för DU-instruktion som klarade OVK:s krav, en slags miniminivå som man kunde börja med och sedan komplettera när ekonomin så tillåter.

Verktyget är tänkt att användas på följande sätt: Checklistan används för att ta ställning till vilken omfattningen instruktionen ska ha och samtidigt hänvisa till en textdel som preciserar innehållet i instruktionen. De alternativ som beskrivs i text eller i form av redovisningsexempel ska uppfattas som exempel som i sig är beprövade och goda exempel, men som självklart helt eller delvis kan ersättas med egna varianter.

Inte bara OVK Under projektets gång har ambitionerna ökats och skriften har nu flera syften. Denna skrift är tänkt att hjälpa kommunernas förval tningsansvariga med: • förslag till DU-instruktioner som bygger på förvaltarens initiativ och ställer krav på konsulter eller entreprenörer att upprätta enhetliga DU-instruktioner med rätt ambitionsnivå och för rätt målgrupp;

Vi tror att detta verktyg kan vara användbart vid följande tre situationer: 1. Den egna organisationen använder sig av

• förslag till DU-instruktioner som bidrar till att man får ett bra inomhusklimat och samtidigt en bättre driftekonomi; • ett grundunderlag instruktioner;

checklista och text- och exempeldel för att steg för steg arbeta fram en egen enhetlig modell som i fortsättningen ska gälla i kommunen.

för upphandling av DU-

2. Checklista och text- och exempeldel används

• ett förslag till grundmodell om uppfyller OVK:s krav med möjlighet att komplettera till fullständiga DU-instruktioner när ekonomin så tillåter.

som ett diskussionsunderlag mellan förvaltare och den konsult som ska upprätta instruktionen. Stegvis går man igenom omfattning och innehåll och när man är färdig så utgör den ifyllda checklistan en kravspecifikation och bekräftelse på uppdraget.

Rapporten har följande uppläggning: Först kommer en bakgrundbeskrivning som redogör

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

3. Materialet används i bearbetad och komplet-

på tolv sidor som trycktes på Nya Boktryckeribolaget i Umeå 1893.

terad form som ett förfrågningsunderlag för upphandling av enhetliga DU- instruktioner.

Detta exempel visar att det inte är teknikutvecklingen i sig som lett till att det krävs kunskap och bra instruktioner. Anläggningar med avancerade funktioner har alltid ställt krav på kunskap och bra instruktioner. Sedan är det naturligtvis så att den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att relativt enkelt att lägga in flera funktioner för att tillmötesgå kraven på hög komfort. Detta har i sin tur lett till att vi fått fler komplicerade anläggningar.

Behov av instruktioner inget nytt Den starka ekonomiska tillväxten under 1900talet med höga komfortkrav och snabb teknisk utveckling har lett till att våra byggnader blivit mer och mer komplicerade. I början av seklet utgjorde kostnaden för installationerna bara ett par procent av byggnadens totalkostnad. Idag ligger den andelen uppemot 50 %. Tekniskt komplicerade installationer ställer naturligtvis höga krav på både instruktioner och kunskaper hos den som ska sköta anläggningen. Det är dock fel om man tror att gamla självdragsanläggningar alltid fungerade av sig själv utan instruktioner. De krävde en mycket avancerad skötsel med noggranna inställningar för att fungera. Därför kan man också finna mycket utförliga och påkostade instruktioner från 1800-talet.

Ventilationen har fått större betydelse Inneklimat i våra byggnader har också blivit mycket mera sårbart och beroende aven fungerande luftbehandling på grund av bl a följande faktorer: • Nya byggmaterial med hög emission av skadliga ämnen; • hög värmeavgivning från belysning, datorer och annan teknisk utrustning;

När rådhuset i Umeå byggdes 1890 försågs den med ett luftburet värmesystem typ Professor Cederbloms kalorifärsystem. Det var ett mycket avancerat till- och frånluftssystem som byggde på självdragsprincipen. Eftersom ventilationsluften även skulle klara husets uppvärmning kunde den köras med återluft vintertid. Den var dessu tom u trustad med anordning för befuktning av luften.

• husen har blivit tätare; • krav på energihushållning; • verksamhetsförändringar; • alltför korta byggtider och felaktiga byggmetoder har lett till att det i vissa byggnader kan finnas latenta skador som kan ge hälsoproblem. Under de senaste 10 åren har en mängd olika undersökningar kunnat påvisa att dåligt inomhusklimat lett till mycket besvärliga hälsoproblem.

Konstruktören Hugo Theorell insåg naturligtvis att en så komplicerad värme- och luftbehandlingsinstallation krävde utförliga instruktioner för att fungera. Därför upprättades en mycket utförlig instruktion speciellt utformad för den aktuella anläggningen. Den ger utförliga anvisningar om anläggningens skötsel, hur den skulle inregleras för olika belastningsfall, vilka omställningar som krävdes vår och höst samt erforderliga underhållsarbeten. Instruktionen med titeln "Regler för skötsel av värmeledningar i Umeå Rådhus" är ett prydligt häfte

Det bör dock understrykas att det inte räcker att ha bra ventilation. Kravet måste naturligtvis vara att husen ska vara sunda även i övrigt. Ett av huvudproblemen har dock påvisats vara dåligt fungerande ventilationsanläggningar. Många undersökningar under senare år har gett en mycket skrämmande bild av situationen. Fläktar går ej på grund av avslitna remmar. Aggregat ger nästan inget flöde eftersom

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

struktionens omfattning. Det enda som nämns när det gäller driftinstruktionen är att regler och anvisningar ska finnas för hur anläggningen startas och stoppas och hur omkoppling ska ske vid ändrade belastningsfall. Vid komplicerade anläggningar krävs dessutom ett enkelt felsökningsschema.

batterier och värmeåtervinningsrotor är igensatta av smuts. Filter som aldrig byts eller ventilationssystem där luften i princip bara går runt i retur. Detta är ett allvarligt problem eftersom brister i ventilationsaggregatens funktion medför att inomhusklimatet försämras. Många studier har visat att detta förutom obehag och otrivsel även kan leda till hälsoproblem. Bristande skötsel leder också i regel till oekonomisk drift med hög energiförbrukning.

I kravet på underhållsinstruktionen anges att den ska omfatta regler och anvisningar rörande när och hur filter ska bytas samt intervall mellan tidpunkter för rengöring och smörjning mm.

Det finns olika orsaker till dåligt fungerande installationer. I en del fall är det system som är felkonstruerade eller felmonterade. Lika vanlig orsak är dock utan tvekan brister i drift och underhåll och detta beror ofta på att fastighetsskötarna inte fått tillräckliga instruktioner för att sköta dem. Att drift- och underhållsinstruktioner för luftbehandlingsinstallationer är eftersatta är väl dokumenterat. I planverkets rapport 77 (sunda och sjuka hus 1987) redovisades att i ca hälften av de undersökta anläggningarna saknades instruktioner eller så användes de aldrig. De saknades helt i 30 % av anläggningarna. Det var endast vid 10 % av de undersökta fallen som instruktionerna utnytljades väl.

SBN 1975 Supplement Med SBN 1975 supplement energihushållning skärptes kraven mycket kraftigt. Den anger mycket detaljerade krav på instruktionernas innehåll och omfattning. Dessutom föreskrivs att instruktionerna i princip ska vara färdiga vid byggnadens slutbesiktning. Detta var en tydlig markering att instruktionerna ingick som en viktig del i en färdig byggnad. Supplementet kom till i anslutning till oljekrisen och det var kravet på god energihushållning som var huvudmålsättning.

Erfarenheter från den obligatoriska ventilationskontrollen som nu pågått i tre år bekräftar den bilden mycket tydligt. En statistisk bearbetning av rapporter från besiktningar t o m mars 1994 visade att 60-70 % av ventilationssystemen saknade eller hade anmärkningsvärt bristfälliga DU-instruktioner.

Myndighetskrav -

Det ställdes mycket detaljerade krav på instruktionernas omfattning. För större byggnader än enbostadshus skulle de innehålla följande uppgifter: Driftinstruktioner

historik

Orientering (adresser)

Beskrivning av installationernas funktionsprinciper och placering (översiktsritningar och kopplingsschema, uppgifter om styrfunktioner och börvärden, temperaturgränser, flödesschema)

Apparatförteckning med hänvisning till tillverkarens broschyrer

Gällande säkerhetsbestämmelser

Åtgärder vid brand eller driftavbrott

Märkning och skyltning

SBN 67 Första gången som drift- och underhållsinstruktioner nämns i byggnadsbestämmelserna var i Svensk Byggnorm 1967 (SBN 67). Det är dock en mycket kortfattad anvisning under punkt 36.181 där det sägs att: "Anläggning för ventilation ska förses med erforderliga instruktioner för drift och underhåll". Under punkten i :1811 och :1812 anges mycket enkla krav på in-

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Skötselinstruktioner a)

Tidsbestämda arbetsrutiner för respektive installationsdel eller systern

Drifttider och arbetsmoment för att upprätthålla ekonomisk drift

Uppgifter om börvärden för in- och utgående temperaturer

Underhållsrutiner

Felsökningsschema (panncentral, luftbehandlingsins talla tion)

helt ankomma på nyttjaren/beställaren att avgöra vilka instruktioner som skulle levereras.

Gällande myndighetskrav Boverkets byggregler 94 I Boverkets byggregler har det ånyo införts krav på att instruktionerna ska firu1as när byggnaden tas i bruk.

och krav

"Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk ska det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhål1 ska utföras för att de krav på byggnader och deras instal1ationer som följer av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningen ska uppfyllas under brukstiden. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationens omfattning och utformning."

Allt detta var mycket tydliga myndighetskrav och borde rimligen ha lett till att de allra flesta installationer skulle ha försetts med instruktioner. Men så blev det inte. En viss förbä ttring kunde iakttas, det blev vanligare att det överlämnades någon form av instruktioner. De var dock av mycket skiftande kvalitet. I många fall var det inte mycket mera än en broschyrsamling i en pärm med beteckningen skötselinstruktioner. Ofta saknades instruktionerna helt. Installationer godkändes även om det inte fanns några instruktioner eller om de var mycket bristfälliga.

Förordning om FUliktionskontroll av ventilationssystem 1991:1273 I den förordning som regeringen u tfärda t om funktionskontroll anges i ~ 5, 3:e stycket att den bl a ska innefatta kontroll av att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för den som ska sköta systemet. Detta krav gäl1er för såväl gamla som nya anläggningar. Boverkets allmänna råd 1992:3 tar upp vissa krav angivna beträffande innehåll och omfattning. I övrigt hänvisar de till de anvisningar för drift och underhållsinstruktioner som finns i VVS AMA och i Råd och anvisningar till VVS AMA.

SBN 1980 När SBN 1980 infördes hade de utförliga kraven på instruktionens innehåll minskat betydligt men fortfarande gällde dock kravet att instruktionerna skulle finnas tillgängliga vid slutbesiktning ener vid den tidpunkt som byggnadsnämnden angav. Det var dock mycket sällan som det skedde någon kontroll och uppföljning från byggnadsnämndernas sida. Anläggningarna godkändes trots att instruktioner saknades eller var bristfälliga.

Utvecklingsarbete Det har från många olika håll funnits ambitioner att ta fram anvisningar och mallar för instruktioner, exempelvis;

Nybyggnadsregler 1988 I Nybyggnadsreglerna 1988:18 hade myndighetskraven beträffande instruktionens omfattning tagits bort helt. Det var i linje med att bestämmelserna inte skulle ange detaljkrav utan bara föreskriva en viss funktion. Det skulle då

• Statens institut för byggnadsforskning "Rapport 30/1970 Instruktioner för drift och underhåll. I supplement för SBN 75 angavs att instruktioner som utformats enligt denna rapport var godtagbara.

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Beställarens roll

• KBS-Anvisning nr 32 "Driftsinstruktioner 1976 " ( BAF 9111,1976-10).Denna ersattes av Byggnadsstyrelsens administrativa föreskrifter beträffande Driftinstruktion (BAF 9111,1982-03)vilken sedan reviderades 198306. Syftet med anvisningarna var att när förvaltningspersonalen tog över ansvaret för drift av installationerna skulle de ha tillgång till ändamålsenligt driftunderlag. Därmed skulle förutsättningar skapas för att uppnå avsedd funktion och god driftekonomi.

Myndighetskraven för DU-instruktioner har växlat under de gångna åren. Beställarna har haft huvudansvaret för att anläggningen ska uppfylla de funktionskrav som byggnadsbestämmelserna angett. Tyvärr har det ofta funnits för lite intresse kring frågor som berört drift och underhåll. Många har inte heller insett vilken viktig förutsättning DU instruktioner är för möjligheten att kunna uppnå en rationell och effektiv drift av installationerna och vilken betydelse detta har för både luftkomfort och ekonomi. Därför har de inte bevakat att de fått erforderliga instruktioner för drift och skötsel av installationerna. Detta är förvånansvärt eftersom den som gjort en så stor investering borde vara mycket intresserad av att anläggningen ska ha en bra funktion. Det borde vara lika självklart att det ska finnas en driftinstruktion för installationerna i en byggnad som att en bil alltid levereras med en instruktionsbok.

• Statens Energiverk: Idehandbok Driftinstruktioner, Underhållsinstruktioner 1985. Dess syfte var att ge riktlinjer för framtagning av nivåanpassade DU-instruktioner. Det som främst hade motiverat framtagningen av handledningen var det stora behovet av DU-instruktioner för befintliga byggnader. Byggforskningsrådet: R58:1991Instruktioner för drift och underhåll av VVS-komponenter i fastigheter. Arbetsbeskrivningar. Syftet med projektet var att ta fram en grund för standardiserade arbetsbeskrivningar som skulle kunna användas vid framtagning av underhållsbeskrivningar. Rapporten ger exempel på arbetsbeskrivningar, hur de kan läggas upp, vad de ska innehålla samt hur de ska registreras.

Det finns många tänkbara orsaker till varför instruktioner är bristfälliga eller saknas helt. • Kunskap om behovet eller ekonomiska resurser i förvaltningsskedet har saknats. • Kraven i byggnadsbestämmelserna har setts som en formalitet som ska uppfyllas på enklast och billigaste sätt.

• Svenska Inneklimatinstitutets handbokssystem för kvalitetsstyrt DU-arbete enligt dagens teknik, 1994.I den ingår: Riktlinjer R7, Anvisningar A7 samt Kunskapsunderlag H7. Riktlinjerna R7 ger en kvalitetsstandard för DU- instruktioner. Anvisningarna A7 har syftet att underlätta tillämpningen av R7 samt att ge vägledning för projektering och upphandling av DU-instruktioner, val av leveransform o d.

• Frågan om instruktioner kommer in i programarbetet i ett mycket sent skede och kostnaderna för denna ses därför som en tilläggskostnad som ofta prutas bort. • Förvaltningsanvarig har i regel alltför lite inflytande i programarbetet och oftast kommer de in i bilden alltför sent. Driftsidan har ej fått medverka i utförande av DU-instruktionen. • DU-instruktioner har många gånger varit av mycket låg kvalitet. Alla dåliga och praktiskt taget värdelösa instruktioner som florerat har förstärkt den negativa bilden av instruk-

Svensk Standard SS2643luftbehandlingsinstallationer. Mall för upprättande av driftinstruktioner 1995-03-08.

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

tioner. Vem vill betala en massa pengar dokumentation

som inte används

utan bara fungerar • Beställaren

för

• Den första checklistan

av någon

lista Arbetsgång"

som hyllvärmare.

har kanske inte fått den instruk-

tion han tänkt sig. Programhandlingarna skrev in te tillräckligt och omfattning

be-

instruktionerna

enklast möjliga produkten

ges vilket underlag

som förvaltaren

upprättas

an-

ska till-

underhålls-

en kravspecifikation

för uppdatering.

• Den andra checklistan

som levereras.

Dessutom

Finns ett datoriserat

arbetsgången

skulle ha.

allmänna

uppgifter.

program

Diffusa krav leder ju ofta till att det är den

och avhandlar

"Check-

och administrativa handahålla.

tydligt vilken standard

är benämnd

struktionen

behandlar

som grundmodell

driftin-

och påbygg-

Många gånger har därför höga ambitioner

nadsbar

modell. Punkter

som krävs för att

hos beställare

uppfylla

grundmodellen

för OVK är skrivna

struktion

vänts i besvikelse

som beställts

när den in-

visat sig vara inte

mycket mer än en broschyrsamling

med kursiv stil.

med

• Den tredje checklistan

adressuppgifter.

Viktiga begrepp beskriver

komponenters

(t ex fläktar, pumpar)

funktion

och placering.

I denna ingår driftkort,

betjä-

ningsområden, planer.

situationsplaner,

underhållas.

protokoll

behandlar

anges riktlinjer

med datastöd.

Här görs val av

ordbehandlingsprogram,

En driftinstruktion

arfelsök-

upprättas

efter en mall som

är generell för en fastighetsägares

olika typer

av byggnader.

och fastig-

Fastighetsskötaren

ska "känna

igen sig" när instruktio-

Dokumentationssystem: Ett dokumentations-

nen tas fram och ska användas.

systern katalogiserar

lättläst, tydlig och arbetsbesparande.

Detta görs lämpligast

dokumentasätt.

I en kärv ekonomisk

genom BSAB-systemet.

resurser

Checklista som kan användas

rättas då lämpligen

vid upprättandet

tion. I checklistan

för en

Respektive

Den ska vara

kanske enbart grundkravet

Instruktionen

efter en fastställd

upp-

mall som

och passar hela fastighetsbe-

-från enaggregatsfastigheten

gregatsfastigheten

till flerag-

med styr och övervaknings-

system.

aven DU-instruk-

finns förslag på punkter

kan ingå i instruktionen.

ståndet,

för den

egna organisa tionen eller som underlag förfrågan

OVK-kraven.

är påbyggnadsbar

finns en checklista

som hjälpmedel

situation

finns för att tillgodose

som uppfyller

Till denna kravspecifikation

textf-

Så här används kravspecifikationen

hetsägaren all ingående

för

on t, färger, lager osv.

och när detta ska göras.

på ett överblickbart

som ska

ska

ingår reservdelsförteckningar,

tion av fastigheten

dokumen-

vilka dokument

en produktion

I denna ingår vilka komponenter

ventilförteckningar,

och förteckningar.

• På den femte checklistan

orienterings-

hur byggnadskomponenter

betsbeskrivningar, ning.

underhålls-

typ av planering,

ingå och hur de ska sorteras.

CAD-system,

som ska underhållas Dessutom

beskrivningar, tationssystemet,

Underhållsinstruktion: En underhållsinstruktion beskriver

och upptar

• Den fjärde checklistan

Driftinstruktion: En driftinstruktion

omfattar

instruktionen

som

I efterföljande

punkt hän-

kapitel redovisas

en sådan grundmodell

visar till en bilaga med redovisningsexempel

är påbyggnadsbar

samt i vissa fall även till det kapitel som be-

surser och anläggningens

handlar

checklista

punkten.

för en instruktion

beroende

kan användas

ett exempel

som

på tillgängliga

komplexitet.

på re-

Bilagda

som ett hjälpmedel

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

vid egenproduktion eller upphandling av DUinstruktioner. Till mallen bifogas även bilagor med exempel på instruktionens utformning, innehåll och driftkortens omfattning. Erfarenheten har visat att instruktionen får ett bättre innehåll och blir bättre nyt~ad om de som kommer att arbeta med instruktionen också deltar i arbetet med upprättandet. För befintliga byggnader är det därför en fördel ur både ekonomisk och funktionell synpunkt om driftpersonalen medverkar i uppläggning och inventering av befintliga installationer och dokumentation. I nya fastigheter är det viktigt att driftpersonalen får lämna synpunkter på instruktionens omfattning och innehåll. Generellt bör det inte vara någon skillnad mellan en instruktion för befintliga byggnader och nya byggnader. Men beroende på fastighetens ålder och kvarvarande dokumentation kan däremot kostnaden för instruktionen bli betydligt högre jämfört med motsvarande omfattning i en ny fastighet.

Det ligger även i förvaltarens intresse att lokalbrukaren/hyresgästen känner till husets funktioner i stora drag och kan sköta anläggningsdelar som är direkt verksamhetsberoende. I denna skrift ges ett exempel på en "hus-guide" som är en överskådlig instruktion särskilt anpassad för lokalbrukaren/hyresgästen. Den kan komplettera DU-instruktionen och bl a omfa tta funktionsöversikt, värme / ven tilation, belysning, kapacitet och tidstyrningar. I kommande kapitel redovisas exempel på olika modeller aven driftinstruktion som är generellt utformade för att passa de flesta användningsområden. Omfattning, utformning och innehåll är en rekommendation till en lämplig nivå på en instruktion. För befintliga byggnader kan den utgöra en start som sedan byggs på med hela husets installationer. Följande kapitel samt redovisningsexemplen (bilagorna) ska uppfattas som ett förslag på lämplig omfattning som visat sig fungera vid praktiskt bruk.

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

Modell för drift. och nderhållsinstruktion Instruktionens omfattning anpassas efter byggnadens installationer. Det ska inte upprättas fler driftkort än vad som erfordras för drift och skötsel av anläggningen. All dokumentation ska vara objektsorienterad.

Befintliga handlingar sammanställs och revideras för att utgöra underlag till instruktionen. Saknas underlag görs en inventering av de anläggningar som ska ingå i handlingen.

Driftinstruktion :

Denna mall är generellt uppbyggd och redovisar tre exempel på olika nivåer:

• Introduktionsavsnitt

• Grundmodell för OVK.

• Situationsplan

• Modell för befintliga byggnader.

• Orienteringsplaner

• Modell för nya byggnader.

• Översiktsscheman • Be~äningsområden läggningar)

Grundmodell för OVK I lagen om Obligatorisk VentilationsKontroll OVK (9 5 pkt 3 SFS 1991:1273) föreskrivs att det ska finnas instruktioner. Där står: Ifatt instruktioner och skötselanvisningar ska finnas lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet".

• Driftkort

Nedanstående exempel på en instruktion utgör en grundmodell för OVK.

En underhållsinstruktion av komponenter.

(endast vid större an-

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion" exempel på flikregister bilaga 3.

samt

Underhållsinstruktion: beskriver underhåll

I denna kan följande ingå:

Driftinstruktion:

• Introduktionsavsnitt

• Arbetsplaneringsschema

• Orienteringsplaner alternativt situationsplaner där komponenternas (endast luftbehandling) placering ska framgå.

• Arbetsbeskrivningar

• Översiktscheman på fastighetens luftbehandlingssystem .

Se bilaga 21 "Checklista Underhållsinstruktion" samt exempel på flikregister bilaga 4.

• Driftkort på ventilationsaggregat luftsfläktar.

Finns ett datoriserat underhållsprogram upprättas en kravspecifikation om arbetsgång för uppdatering.

• Underhållskort

och från-

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion", exempel på flikregister bilaga 3.

samt

Dokumentationsystem

Modell för befintliga byggnadel~

Befintlig dokumentation över fastigheten samlas in och sorteras in enligt BSAB-systemet.

Instruktionens omfattning anpassas efter installationen. Hänsyn tas till installationernas komplexitet och tillgång till dokumentation som kan variera beroende på byggnadens ålder.

Se bilaga 22 "Checklista Dokumentation" exempel på flikregister bilaga 5.

samt

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

Underhållsinstruktion:

Modell för nya byggnader Vid nybyggnad finns möjlighet att ställa höga krav på drift och underhållsinstruktioner samt tillhörande dokumentation. Driftinstruktionerna bör upprättas redan i samband med projekteringen av anläggningen. Förfrågningsunderlaget ska innehålla beställarens krav på instruktionens innehåll och utförande. Senast i samband med slutbesiktningen ska instruktionen vara färdigställd. I entreprenörens åtagande ska ingå att löpande förse den som upprättar instruktionen med ett erforderligt underlag i relationshandlingsu tförande.

En underhållsinstruktion beskriver underhåll av komponenter. I denna kan följande ingå: • Introduktionsavsnitt • Arbetsplaneringsschema • Underhålls kort • Arbetsbeskrivningar Se bilaga 21 "Checklista Underhållsinstruktion" samt exempel på flikregister bilaga 4. Finns ett datoriserat underhållsprogram upprä ttas en kravspecifika tion om arbetsgång för uppdatering.

Driftinstruktion:

Dokumentationsystem

• Introduktionsavsnitt

• Översiktscheman

En samordnare hos konsulterna (eller entreprenörerna) ansvarar för att samla in all dokumentation över fastigheten, samt sorterar in denna enligt BSAB-systemet.

• Be~äningsområden (endast vid större anläggningar)

Se bilaga 22 "Checklista Dokumentation" samt exempel på flikregister bilaga 5.

• Situationsplan • Orienteringsplaner

• Driftkort Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion", samt exempel på flikregister bilaga 3.

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

Utförande Exempel på arbetsgång vid upprättande av driftinstruktion

Utbildning I samband med överlämnandet ska utbildning med driftpersonalen hållas. Utbildningen ska ge driftpersonalen full kännedom om driftinstruktionens uppbyggnad och hur den används i praktiken.

Se även bilaga 19 "Checklista Arbetsgång"

Underlag Följande underlag överlämnas till den som ska göra instruktionen:

Revideringar

• Relationsri tningar VVS och EL / TELE

Eventuella fel i instruktionen ska antecknas och påtalas för den som upprättat instruktionen inom ett år från överlämnandet. Dessa ska då åtgärdas utan kostnad. Revideringar efter ombyggnader mm samlas under därför avsedd flik i driftinstruktionen. Driftinstruktionen bör därefter uppdateras årligen.

• Appara tskåpsscheman • Ev programmeringslistor för dataundercentraler

Inventering Den som upprättar instruktionen ska genom platsbesök inventera anläggningen. Någon av driftpersonalen bör vara närvarande. Under inventering antecknas ifall skyltar saknas samt fel och brister i anläggningen.

Driftinstruktion Innehåll Introduktionsavsnitt. Flikregister, innehållsförteckning, symbolförteckning, funktionsöversikter m m ska ingå.

Produktion Produktions tiden ska hållas så kort som möjligt. En tidplan över produktionen ska upprättas. En förhandskopia (svartvit) ska lämnas till beställaren för granskning och synpunkter innan överlämnandet.

(bilaga 7) utformas så att det från dessa går att utläsa lokalisering av yttre ledningar, huvudavstängningar m m. Dessa ska om möjligt bygga på skalenliga relationsritningar.

Situationsplan

Överlämnande

I bilaga 8 redovisas en sammanslagning av situationsplan och orienteringsplan som kan vara lämplig för mindre anläggningar.

Situationsplaner, orienteringsplaner, översiktsscheman, be~äningsområden och driftkort överlämnas i färg. En omgång överlämnas i A4format insatt i pärm Vid varje apparat sätts driftkort i A3-format upp i ställ.

(bilaga 9,10) utformas så att det från dessa går att finna komponenter till alla teknikområden. Vid nybyggnad ska dessa om möjligt bygga på skalenliga relationsritningar. Orienteringsplan

I respektive undercentral, fläktrum etc sätts erforderliga situa tionsplaner, orienteringsplaner, översiktsscheman samt be~äningsområden upp i A3-format i ställ. Observera att av dessa kan alltså ett antal omgångar behövas.

(bilaga 11,12) utformas så att det från dessa går att utläsa de olika systemens Översiktschema

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Dessutom bör det finnas stora möjligheter till att få fram statistik över anläggningen. T ex bör det vara möjligt att utläsa vilket underhåll som är nedlagt på olika fastigheter. Det bör också vara enkelt att ta ut rapporter på olika komponenter, reservdelar m m.

uppbyggnad, funktionssamband samt huvudsakliga läge för distributionssystemen. (bilaga 13) utformas så att det från dessa grafiskt går att utläsa olika centralenheters betjäningsområden. Vid nybyggnad ska dessa om möjligt bygga på skalenliga rela tionsri tningar. Betjäningsområde

Arbetsplanering ska kunna ske på ett enkelt och smidigt sätt. T ex ska det vara möjligt att planera arbeten för olika yrkesgrupper.

(bilaga 14, 15) utformas så att driftpersonalen med hjälp av dessa ska få fullgod kännedom om funktionen hos det beskrivna objektet. På driftkorten ska manöver, driftfunktion, säkerhetsfunktioner, larm samt inställningsvärden framgå. Driftkort

Tekniska data, artikelnummer och garantitider ska gå att registrera på komponentnivå.

Dokumentationssystem All dokumentation tillhörande fastigheten sorteras enligt BSAB-systemet. Observera att även driftinstruktion och ritningar tillhör dokumentationen.

Underhållsinstruktion för förebyggande underhåll Konventionella underhållssystem Ett konventionellt underhållsystem hålla:

BSAB-systemet beskrivs i Svensk Standard SS 032271.

bör inne-

I korthet innebär systemet att olika handlingar sorteras efter tillhörande teknikgrupp. De olika grupperna skiljs åt via ett nummersystem. De olika grupperna sätts in i flikregister (se bilaga 5 och 22) i olika pärmar. Vid större anläggningar upprättas en referenslista för att snabbt hitta den dokumentation som söks.

De olika underhållsobjekten i en fastighet grupperas i olika kort (t ex för ventilationsaggregat, undercentraler m m). På dessa kort anges komponenter, hänvisning till arbetsbeskrivningar serviceintervaller, status, placering m m.

Underhållskort.

Anger när åtgärderna på underhållskorten ska utföras. Vid större anläggningar sätts "miniatyrer" (röd/ gröna) av underhållskorten upp på en tavla. Korten vänds när servicen är utförd.

Arbetsplaneringsschema.

Husguide Se även bilaga 16 "Exempel på Husguide" . Ett stor andel av felanmälningar och missnöje bland hyresgäster beror på att de har dålig, eller ingen kännedom om hur byggnadens installationer fungerar. Genom en enkel instruktion kan de få nödvändig kännedom om detta.

Ska vara en hjälp för driftspersonal att u tföra service och repara tioner.

Arbetsbeskrivningar.

Datoriserade underhållssystem

I husguiden finns t ex uppgifter om var felanmälan ska ske, hur ventilation och belysning fungerar, säkerhetsföreskrifter, och annan matnyttig information. Dessutom bör en enkel orienteringsplan ingå där intressanta objekt kan sättas ut. Allt ifrån var en "timer" är placerad till var rökrum, cafeteria, soprum m m finns. Språket ska vara mycket enkelt och inga fackuttryck ska användas.

Det finns ett antal olika program på marknaden och de bör i princip innehålla följande: I stället för underhållskort används arbetsorder. På dessa står vilken service som ska utföras. Helst bör också uppgifter ifrån föregående besök finnas.

Kravspecifikation

---------

---

för Drift- & underhållsinstruktioner

---

Produktion av DU-in ruktion med datorstöd Se bilaga 23 "Checklista Produktion med datorstöd".

Krav på programvaror

Driftkort Luftbehandling

Driftkort El

Driftkort Tele

SÖ Driftkort Styr och övervakning

CAD-ritningarna bör upprättas i AutoCAD eller något program som är kompatibelt med AutoCAD, d v s kan exportera filer i DWG- alternativt DXF-format.

Utrymningsplan

Insatsplan

Textdokumentet bör upprättas i Word, PageMaker eller någon kompatibel programvara.

Filer levereras på 3,5" disketter om inget annat avtalats. Packas filerna ska programvara för uppackning samt handhavandeinstruktion medfölja. Leverans av disketter sker samtidigt med leverans av pappersomgångar. Samtliga filer dokumenteras enligt bilaga 17 eller 18.

Digital leverans

Arbetsmetod Flödescheman och ri tningar ritas i ett CADprogram och länkas därefter till ett textdokument. I textdokumentet bakas bild och text samman.

Viruskontroll Disketter ska viruskontrolleras innan de överlämnas till beställaren. Kontrollen ska dokumenteras på filförteckningen enligt bilaga 17 eller 18. Är kontrollen ej genomförd returneras disketterna och uppdraget betraktas ej som slutfört.

Dokumentnamn Filernas digitala namn ska överensstämma med pappersnamnen. Det är viktigt att någon form av system används för att namnge dokumenten. Nedan följer ett exempel på ett sådant system:

xxx - L-l 1

11_ -

Ritningsdokument Symboler och färger

Löpnummer Typ (se nedan) Hus/Byggnad

Det finns idag ingen officiell standard över vilka färger som ska användas i driftinstruktioner. Bilaga 6 innehåller ett förslag på färger. Symboler i bilaga 6 överenstämmer med ISO 4067/1.

Informa tion (Innehållsförteckning, symbolförklaring m m) S

Situationsplan

Orienteringsplan

Betjäningsområden Luftbehandling

Betjäningsområden Värme

Översiktschema

Vatten och avlopp

Driftkort Värme

Driftkort Kyla

lagerhantering Det finns idag ingen officiell standard över vilka lagernamn som ska användas i driftinstruktioner. Det är dock viktigt att ett system tillämpas konsekvent så att man får samma lagernamn på driftkort i olika fastigheter. På nästa sida återges ett förslag till hur ett sådant system kan se ut.

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

Media

Lagernamn

Tjocklek, pline

Färgjlinjetyp

Uteluft

1,0 mm

Blå/Heldragen

Tilluft

1,0 mm

RÖd/Heldragen

Frånluft/ Avluft

1,0 mm

Grön/Heldragen

Brandgas

1,0 mm

Brun/Heldragen

Värme primär

0,7 mm

Violett/Heldragen

Värme sekundär

0,5mm

Röd/Heldragen

Värmebärare

0,5mm

Grön/Heldragen

Varmvatten

0,5mm

RÖd/Heldragen

0,5 mm

Grön/Heldragen

VVC

VVC Kallvatten

0,5mm

Cyan/Heldragen

Dagvatten

0,5mm

Grön/Heldragen

Spillvatten

0,5 mm

Brun/Heldragen

Köldmedium

0,5 mm

Brun/Heldragen

Köldbärare

0,5 mm

Blå/Heldragen

KYM

0,5 mm

Gul-Grön/Heldragen

0,5 mm

Grön/Streckad

Symb

0,7 mm

Vit/Heldragen

Kylmedel El/styr Symboler, egna Vägar

Vag

0,3mm

Vit/Heldragen

Hus

0,7 mm

Vit/Heldragen

Ram

0,3mm

Vit/Heldragen

Text

0,3 mm

Vit/Heldragen

Orienteringsplaner: Luftbehandling

0,3 mm

Blå/ Heldragen

Värme/sanitet

0,3 mm

RÖd/ Heldragen

Kyla

0,3 mm

El/styr

0,3 mm

Grön/ Heldragen

Brand

0,3 mm

Orange/ Heldragen

Violett/

Heldragen

Betjäningsområden (bokstaven anger mönstervariation, siffran färgvariation): Hatchmönster Al-A5

Al,A2,A3,A4,A5

Bl-B5

Bl, B2, B3, B4, B5

Cl-C5

Cl,C2,C3,C4,C5

Färger Ansi 31

Röd, Blå ,Grön, Violett,Orange

Ansi 31, 90°

Ansi 37

- -

Av ovanstående lager kan lokala variationer i färg och linje~ocklek förekomma, beroende på anpassning mot skrivare eller layout.

för Drift- & underhållsinstruktioner

Kravspecifikation

Strukturering av digitala ritningar En orienteringsplan användas

Med referens menas en länk till en annan ri tningsfil. Metoden innebär att grundritningen

kan i en driftinstruktion

länkas in i de olika typerna av orienteringpla-

för olika ändamål. T ex kan en drift-

instruktion

ner och redovisas där enbart som en död bild,

redovisa separata orienteringspla-

dvs den syns men kan ej redigeras. Revideras

ner för VVS, El och någon typ av be~äningsområde för ett och samma plan i byggnaden. persmässigt

i driftinstruktionen

grundritningen

Pap-

öppnas de olika orienterings-

planerna och länken till grundritningen

är detta tre st

ser till

att bilden uppdateras.

unika sidor. Att använda samma uppdelning digitalt (i datorn) är ej rationellt. Vid en eventuell ombyggnad

måste alla ovanstående

ner revideras, vilket är tidsödande

och kräver

en högre grad av administration Nedanstående

Lagerhanteringsmetod

tre pla0-1D.DWG

av filerna.

tre metoder beskriver olika sätt

att hantera struktureringen

av de digitala rit-

ningarna. Figurerna illustrerar ett exempel där en grundritning

(enbart byggdelar

för ett plan)

ska ligga som grund för två olika typer av orienteringsplaner,

VVS och El, samt en plan

för be~äningsområden

ventilation.

Grundritning +

Grundritning + Komponenter VVS

Komponenter el

Betjäningsområden Ventilation

Konventionell metod Denna metod medger att samtliga delar (VVS, 0-1A.DWG

0-1B.DWG

Grundritning +

Komponenter VVS

Komponenter el

El och be~äningsområden)

BL-1.DWG

grundritningen.

Grundritning +

När ritningen sedan ska skri-

vas ut tänds och släcks nödvändiga

Betjäningsområden

gens CAD-programvaror orienteringsplan

in fullständigt

i varje

inställningar

för VVS, El och be~äningsom-

råden. Vanligtvis görs grundritningen

lager för att

förvandla ritningen till önskvärd teknik. Da-

Ventilation

Här läggs grundritningen

skapas direkt på

kan låsa dessa lager-

via definitioner

av "titthål" in mot

ritningen. Vid en eventuel1 revidering

(huspla-

därför inte definitionen

behöver

göras om.

net) som ett block. Vid en eventuell planändring revideras en av grundritningarna

som där-

Summering av metoderna

efter byts ut på de övriga två orienteringsplaReferenser och titthål är funktioner

nerna.

ka för respektive CAD-programvara.

Referensmetod

innebära ett omfattande ritningarna

0-1.D.DWG

CAD-system.

som är uniDetta kan

redigeringsarbete

vid ett eventuel1t framtida byte av Lagerhanteringsmetoden

utan

titthål är då säkrast eftersom samtliga delar till-

Grundritning

hörande ett plan finns i en och samma fil. Vidare bör det poängteras

att vissa program som

används i den löpande förvaltningen 0-1.A.DWG

Komponenter YVS

att läsa ritningar korrekt som är uppbyggda

BL-1..DWG

Komponenter el

ej klarar

med referenser el1er titthål.

Betjäningsområden Ventilation

Kravspecifikation

för Drift- & underhållsinstruktioner

Textdokument

Beroende på vilken metod som används kan det innebära att det digitala namnet för orienteringsplanen ej kommer att överensstämma med pappersnamnet varför detta måste dokumenteras i en filförteckning, se bilaga 17 och 18.

Format Samtliga sidor ingående i instruktionen produceras digitalt i A3-format och förses med huvud enligt bilaga 2.

Scanning Typsnitt

Finns önskemål att befintliga pappersritningar ska omvandlas till digitala finns i princip två olika metoder. Den ena innebär att ritningen digitaliseras dvs ritas upp på nytt. Detta är en rätt dyr metod men resultatet blir en "äkta" digital ritning.

Typsnitt" Arial" rekommenderas. Detta typsnitt är lättläst samt finns som standard i Windows typsnittuppsättning. Väljs ett annat typsnitt bör detta finnas i windows som standard eftersom det annars kan finnas risk för att texten ej går att läsa på samtliga datorer. Se bilaga 2 för texthöjder och rubriker.

Ett annat alternativ är att "scanna" in ritningen. Det innebär att pappersoriginalet fotograferas och en "ointelligent" kopia erhålls i datorn. Denna kopia består enbart av punkter som måste göras om till linjer med hjälp aven speciell programvara. Denna teknik kallas för vektorisering. Ritningsfilerna kommer därefter att kräva en del redigeringsarbete med ritningstexterna. Därutöver krävs att pappersoriginalen är i bra skick!

Dokumentstatus I ritningshuvudets övre högra hörn finns det utrymme för revideringsdatum. Revideringar ska införas på en separat revideringssida ingående i instruktionen.

Kravspecifikation

fรถr Drift- & underhรฅllsinstruktioner

Kravspecifikation

för Drift. & underhållsinstruktioner

Bilagor 1.

Driftkort Marginaler

Driftkort Text

Driftkort Flikregister, driftinstruktion

Driftkort Flikregister, underhållsinstruktion

Driftkort Flikregister, Dokumentationssystem

Driftkort Symbol- och färgförteckning

Driftkort Situationsplan Yttre ledningar

Driftkort Situationsplan med komponentplacering

Driftkort Orienteringsplan, skalenlig

10.

Driftkort indigitaliserad

11.

Driftkort Översiktsschema Sanitet och värme

12.

Driftkort Översiktsschema Luftbehandling

13.

Driftkort Be~äningsområden Luftbehandling

14.

Driftkort Luftbehandling (2 sidor)

15.

Driftkort Värme (2 sidor)

16.

Husguide

17.

Filförteckning, referenser

18.

Filförteckning, lagaerhantering

19.

Checklista Arbetsgång

20.

Checklista Driftinstruktion

21.

Checklista Underhållsintruktion

22.

Checklista Dokumentationssystem

23.

Checklista Produktion med datorstöd

Plats

tör uppättarens logo

tör kommunens logo

Bilaga 1 Toppmarginal

min 6mm (4mm)

Kort i anläggningen bör upprättas i A3. Samtliga mått och textfontstorlekar är därför angivna för A3-format. Mått inom parantes anger mått för A4 format.

Vänstermarginal

min 25mm (18mm)

Bottenmarginal

min 6mm (4mm)

Högermarginal

min 6mm (4mm)

Plats för uppättarens lago

Plats för kommunens lago

Typ av kort (te x Driftkort)

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

DAT xx-xx-xx REV xx-xx-xx

SIDA 1(1)

Anläggningsdel Bilaga 2

Samtlig text i instruktionen

skall skrivas i textfont "Aria/"

Storlek

Storlek 10pkt

18pkt fet

Dokumentnamn

(Hus- Typ-Löpnr)

Bild från CAD-program

Huvudrubrik Underrubrik

Huvudrubriker

Underrubriker

utförs med textfont

18 pkt fet.

utförs med textfont 14 pkt fet.

Underrubrik Texten kan med fördel delas upp i två spalter för komprimera det blir svårare att läsa.

Löpande text

Löpande text utförs med textfont 12 pkt.

Löpande text

Underrubrik Underrubrik Löpande text Löpande text

sidantalet

utan att

Plats för uppättarens logo

Plats för kommunens logo

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

Flikregister Drifti nstru ktion

DAT xx-xx-xx REV xx-xx-xx

SIDA 1(1)

X-I-1 Bilaga 3

Drifti nstru ktian

Introduktionsavsnitt

Situationsplan

Driftkort Sanitet

8 Utgivningsdatum: Revideringsläge:

xxxx-xx-xx

Upprättad av:

xxxx

Kontaktperson:

xxxx

Driftkort kyla, värme

9 Driffkorlluffbehandling

10 Driftkort tryckluft

Flikar med kursiv text är gjorda för att uppfylla grundmodell

11 Driftkort el

12 Övrigt, revideringar

Plats för uppättarens lago

Plats för kommunens lago

Flikregister Underhållsinstruktion

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

DAT REV

xx-xx-xx xx-x x-xx

SIDA 1 (1)

X-I-2 Bilaga 4

Underhållsi nstru ktion

Introduktionsavsnitt

Arbetsplaneringsschema

Underhållskort

•

Utgivningsdatum: Revideringsläge:

xxxx-xx-xx

Upprättad av:

xxxx

Kontaktperson:

xxxx

Protokoll

Förteckning över besiktningspliktiga installationer

Ventilförteckning

12 Övrigt, revideringar

Plats tör uppättarens logo

Plats tör kommunens logo

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

Flikregister Dokumentationssystem

DAT xx-x x-xx REV xx-x x-xx

SIDA 1(1)

X-I-3 Bilaga 5

Dokumentationssystem 1

Innehåll

Referenslista

Fabrikantbrochyrer Bygg

•

Utgivningsdatum: Revideringsläge:

xxxx-xx-xx

Upprättad av:

xxxx

Kontaktperson:

xxxx

Fabrikantbrochyrer Luftbehandling

Fabrikantbrochyrer EL / Tele

Fabrikantbrochyrer SÖ

12 Övrigt, revideringar

Plats för uppättarens logo

DAT 96-01-17 REV xx-xx-xx

Symbol och färgförteckni ng

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

Plats för kommunens logo

SIDA 1(1)

X-I-2 Bilaga 6

rn W I~I ~

1---1

LUFlVARMARE LUFTKYLARE

VENTIL

KONDENSATAVLEDARE

REGLERVENTIL. MANUELL

VAKUUMVENTIL

1>4

BACKVENTIL

SIL

r*J

SAKERHETSVENTIL

ELB ATTERI

STYRVENTIL

FILTER

TREVAGSVENTIL

VATIENMATARE

TREVAGSVENTIL

DUSSELPUMP

TREVAGSVEN TIL

STYRVENTIL. SJALVVERKANDE

TER OMETER

STYRVENTIL. SJALVVERKANDE

MANO ETER

lV ALAGESSPJALL REGlERSPJALL

;

.....;:J

PROPPAD LEDNING

STYRVENTIL MED MEMBRAN

MAGNETVENTIL

AVLUFTARE

PUMP

KORSvARMEVAXLARE

ROTERANDE VARMEVAXLARE

VARMERORSVAXLARE

MKT

KOMPRESSOR

0.° o ~UTO

~ •

HUSGIVARE

STALLDON SOM STANGER VID ENERGlBORTF ALL

STALLDON,SJALVVERKANDE.

STALLD O SO ÖPPNAR VID ENERGIBORTFALL

STALLDON

TIMER

TRYCKKNAPP

ELCENTRAL

VARMVATTENBEREDARE ALT. EXPANSIONSKARL RADIATOR

~ ~

UTELUFT TILLUFT FRANLUFT BRANDGAS FJARRVARME (FJV) VARME (VP. VS) VARMVATTEN (w) VARMVATTENCIRKULATION KALLVATTEN KYLBARARE

(KV) (KB)

KYLMEDIA (KM)

---

(WC)

fLODESPIL

FLODESPIL

ENlREPIL

•y

KOMPONENT BRUNN

N~PL

FÖRKLARINGAR ---- - --- - -

FJAARVAAUE VARMEl<UL \!ERT KALLVATlEN KAll.VA TTENSERVlS llLL SVT SPILLVATTEN DAGVATTEN ORANERING VARMEKULVERT

RB Te

DRB

DAGVATTENBRUNN NEDSllGNtNGSBRUNN RENSBRUNN llLLSYNSBRUNN ORANERINGSBRUNN

tg ~

::J

l/l ;lI;"

o 3

lJlJ1:ldd

I DRB I I I

I I I I I I

I I

EEf

o ;o :ii::

I----

3 ~ ~ ~ Q) en 3 ~ ~ Q) 3

""Tl

I I I

(1)

Q)cn(1)

_-J

))o

G) fTl Z

::I:~~

c: < O en Q) 3 (1)::l.3 •••• (1) en "'" c:

I I

::J

l/l

CZ "') I

l/l

STAllIJERK

r--

"'C

o3Ö:Qi" lCl:~_ O::J

n---. ,...Q

I I

Q: ~

g! E!9 EU I I

RB ~

1J 1J

oel:-3!

RB9

BORRHAL

VP2

I I

)

BORRHAL lIPS

<en..•. •.•. _. •.•. "'" c: - •.•.

~"'C

(0Q) Q)

-o

1..:

ORBC

"'"

IINK fJll

~_. en ~

RB~

0.0

t= t-L-.

(1)

-<>-_

I I I

----~~~~-------~---~~~----BORRHALVPJ

CEMENTVAGEN

FB RB

=<>=

r ~I.0- - _..J

.-----lNSP.LUCKA KULVERT

I I

JJO

m~ <-l

>< I

C/)

...4 I

x (O x O>

x, x x

6 ....•. ,

....•. ---J

....•.en

r:: 1J 1J Olll:

TA4

FLAKTRUM

201

TA3

FLAKTRUM

201

TA2 FLAKTRUM

201

K-1

201

cg6fäa iii

"tJ /Il

:J /Il

';II:'

_3_:2 o 3 o: III

cg5~lii

FLAKTRUM

(l)

:J /Il

:J:"" c < O tJ)

CD~3 "'CD tJ)

TF1 PANNRUM

FF ~RKESFORRAD

STOFTUTSUG

LV ENTRtGARD V-1

0138 FLAKTRUM

014

"o~

101

O ~.E'

CD O

"03.=

PANNRU

TA 1 FLAKTRUM

CD ~ CD

3 ~ ~ ~ Q) tJ) 3 ~ ~ Q) 3

013A

~ FF MALARRUM

"""

~ ~. ~ CD ~ tJ)

301

••• UJ "C

"OtJ)-

ii "C (')

~. ~ ~

FöRKLARINGAR •

LUFTBEHANDLING VARME,

•

::DO m~ <-I

SANITET

KYLA

x -'

en I

...A.

x CD x OJ

X 6 x, -" , x -" x .....•

-"U)

26 ~

t: 'O 'O

o~_J! i Q' ~

~ Cll

AVD

1020 LEKRUM

1007

•.EKRUM

AVD

~ o _3_J! o 3 o' <g5""iii

1037 LEK~UM

III

~ Cll

NYCKELBRY

J:""

r::: < O en m 3 (1)~3 "'(1)

en ., r::: ::s (1) ::s m en (1) 3 ::s ::s ::s m en 3 ::s

::s m 3 ::s

BP PA TAK

"O o ::::!. 3 (1)

-c

•

LUFT8EHANJLlNG

•

EL/TELE STYR

•

VARME/SANITET

•

KYLA BRAND

NYCKELBRYTARE

o (1) ::s ::::!. (1) ::s ::s (C "'en "'2.-c m (') m(1) ::s ::::! • ::s

1058 ALLRUM

1060 LEKRUM

(C 1042

LEKRUM JJO

m»

<-1

AVD

>< I

O I

...A.

x x

CD (j)

....•. • o x ....•. x --.J •...••(f)

~6 ~»

C "'O "'O

o~-~ tg ~ Q: ~ 11l

::l

I/l

ELC-A1B1 MANÖVER TILL AA1: 2 AA1: 3 AA1: 4 FA3:2 FA3:3

EV1 AA1: 4 GT1-EV1 AA1: 2

115

::1:"'''' c: < O

AA1: 3

en ., c:

I1J

112

114

::::J

3 ::::J

fLAKTRUM OVANFOR RUM 1.38 APPARAlRUM

144A

161

152

12~l 116

I/l

110

117

I/l

::l

104

144

119

O::l 11l

(1)~3 ••••. (1)

LV3:2 LV3:3 TA3: 1 LV3: 1 AS3: 1

KYLMASKIN LK1

o="" 3 "'tl 03 Ö: iii" ccc..,_

III

\ .~\

.~~A

l,t,~

lOJA

h-; •

115

(i)

(1)

::::J Q)

::::J

116

117

::::J

125

124

150

t -

"'0 O ~.

101

121

::::J

(1)

1~1

148

146

14J

142

131

141

128

130

127

(1)

-c 3-

126

O (1)

102

::::J ~. ::::J ::::J te

FÖRKLARINGAR

lOJ

TIMER TA4: 1-FA4: FF AS-AK1A1 TA4: 1-FA1: 4 FF2 FF1

SHG-LV3: SHG-LV3: SHG-RAD SHG-LV3:

3 1 1

ELC-A1B2 MANÖVER TILL FA3:4

•

LUFTBEHANDLING

•

EL/T~LE,

•

VARME, SANITET

•

KYLA

(1)

•..•. en "2.-c Q) (") (1)

STYR

::::J

~. ::::J

:DO

m»

<-l

114

x x

(J)

x x

....•. ....•. ~

!I o

.. 6

I\) •...•• (J)

":::0

-»

C "O "O

Ölll:

FÖRKLARINGAR -

FJARRVÄRME

VARME SEKUNDAR

VARM VA TTEN

VARM VA TIENClRK.

KALL VA TTEN

YTS::HANDUNG BRYGG'ilLL VERKNING _V2

iD :J

C1l

TA2

RADIATOR

STRIPS

LV'

"tI

~6fQ:~ TAll

'o" 3 "tI ö3Ö:iil ~5~ijj (l)

:J C1l

::I:""

r::: < O Q) 3 (1)::1 "'(1) 3 tJ) "'" r::: :J (1) :J tJ)

(;)(1)

3 :J :J Q) tJ) 3 :J :J Q) 3

•

AA 4,5, 6 OCH 8

TAlD

TILL iAPPSTALLEN

Q'• :J (1) <

..• ..• _. _.

"'"

STRIPS

LV3

tJ)

(1)

O~ e')

FJV-

LAGER.

~: 3 3 Q)

li:S1

PACKNING

tJ)

::Te')

(1)

TAS

JJO

KONTOR,

MATSAl

OCH OMKL

m» <-l

RUM

x c.o x en

x 85 UNDERCENTRAL

FORMSPRU TNING

~I ::1

~, I

':<

6 ~

x ~ x -...J ~CJ)

':;:6

I ~»

C 'O 'O

0~_J2 cg ~ Q' ~ Cll

~~l~J t

LVl

::l

!Il

::-:' o

l~J t

LV2

3 "C 03 Ö: iii

cg5-'C;

FORKLARINGAR

Cll

FILTER

UTELUFT

nLL~FT

FRANLUFT

BRANDGAS

::l

!Il

::1:""

c: < O

en m 3 (1):4 ~(I)

m 3 ::::J

::::J

rm~-il

3 c:

""t (I)

::::J

(I)

m en 3 ::::J ::::J m 3 ::::J

62 RÖKRUM

LV4. 5

6 OCH 8

163

tAGER

I J.

r0---,

TAlO

c: < =(1)

l~J.

C"""t

LV3

LAGER, PACKNING

SLUSS

i'"

r---------l

!!!.

:r::s: m en (I)

::::J (")

~:r _. (I)

69 FORMSPRU

TNING

KONTOR,

MATSAL

OCH

OMKL.

:::00

RUM

m:x> <-1

FF7

xC!)

>< ~

iii lC III

...• N

o: ~ I

xo)

6 ....•.

'-I

x , x

....•.

....•.en

26 :x>

Plats för uppättarens logo

Plats för kommunens logo

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

Betjäningsområden Luftbehandling

DAT 96-01-17 REV xx-xx-xx

SIDA 1(1)

X-BL-1 Bilaga

r<i

o:::

u...

,;.; « u...

"-r<i "-r<i "-r<i

•..•...•.•

'--"

r<i

I-

« .-l Y:

o:::

O lJ...

.r<i ---l

---l

u...

« (9 o:::

r<i

•..•...•.• I"")

---l

..;f

u...

"-«..;f I-

l..L.

u...

L:. u...

u... u...

~ ~

Plats för uppättarens lago

Plats för kommunens lago

Driftkort Luftbehandling

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

DAT 96-01-17 REV xx-xx-xx

SIDA 1(2)

X-L-1 Bilaga 14

ST4.3

+AS3 GT4.7

ITA4-RC11

ITA4-HOll PLAN

ITA4-H021

201 FLAKTRUM

BOTIENPLAN

REGLERSEKVENS

STIGANDE

UTETEMP

Plats

tör

uppättarens lago

Driftkort Luftbehandling

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

kommunens lago

DAT 96-01-17 REV xx-xx-xx

SIDA 2(2)

X-L-1 Bilaga 14

AS BC FA

Apparatskåp Blandningscentral Frånluftsfläkt Tryckgivare

GT GX

ST SV TA

Temperaturgivare Rökdetektor Cirkulationspump Reglercentral

p RC

Spjällställdon Styrventil Tilluftsfläkt Värmeväxlare

Driftbeskrivning Allmänt

Säkerhetsfunktioner

Aggregatet samkörs.

är placerad

i fläktrum

201. Fläktar TA4 och FA4

Frysskydd När returtemperaturen vid GT8 underskrider inställt värde i TA4RC1 stannar aggregat. Spjällställdon ST4.4, ST4.3 stänger och styrventil SV3 ökar värmetillförseln.

El Fläktar samt tillhörande apparatskåp +AS3.

reglerutrustning

matas från Tryckvakt

Manöver TA4 och FA4 manövreras apparatskåp +AS3. Driftläge:

Driftläge:

via omkopplare

placerad

= = =

kontinuerlig kontinuerlig ur drift

Aul

styrs till drift via TA4-RC1

via omkopplare Från Till

= =

på Verk

Hel Halv Från

P1 manövreras

helfarlsdrift halvfarlsdrift

placerad

på apparatskåP"'~

O~ te

spjällställdon

FA4. FA4 förreglar

TA4-HD2

Utlöst rökdetektor

TA4

Utlöst motorskydd

~~4

Funktion

Värde

Tillufts.temp. Drifttid Utlösn. fryssk. Varmhållning

17°C 06.00-16.00 8°C 25°C

ST4.3 och

ST4.3 och ST4.4.

Förreglingar P1 förreglar

till vaktmästarrum

Orsak

öppnar

Spänningsbortfall stänger

från

på +AS3 och överförs

152. Återställning

GX7:1

TA4-HD2 Motorskydd ::

Inställningsvärden

Vid stillastående aggregat konstanthåller temperaturgivare GT8, via TA4-RC1, returtemperatur till inställt värde genom reglering av styrventil SV3.

Vid spänningsbortfall

\~mperaturverkningSgrad vid temperaturgivare inställt värde på TA4-RC1 ges larm.

av aggregatet stänger

Vid start av aggregatet startar F~s~ällstär:~4.4 och SV3 öppnar ytterligare 50%(utetempera~;oC). Efter inställd tidsfördröjning startar TA 1 och regleringen tilluftstemperaturen börjar.

Vid stopp av aggregatet ST4.4.

stoppas

.••••

~iKeras

o ~-fart n Ifart vi.'! ~

flödesborlfall

~.A..ar~ion

r\'-l ~

109.

0r;;:~

dear

ur drift styrs till drift via TA4-~'-'"J _. \"'

Aggregatet går normalt på 1/1-fart da~ti och helger. Aggregatet kan även styr.

'~-RC1. ••. ad ~

N..J:!::.e~

Start av aggregatet

Stopp

och GP?6 indikerar

När tryCkgiVar~ aggre~atet,

Förskola

TA4.

Driftfunktion Temperaturgivare GT1.5 konstanthåller tilluftstemperatur, via TA4-RC1, till inställt värde genom reglering av spjällställdon ST 4.3 och ST 4.4 samt styrventil SV3 i sekvens. Temperaturgivare GT2.2 min-begränsar frånluftstemperaturen till inställt värde i RC1 för att undvika påfrestning.

Ändrat

till

Inställes TA3-RC1

på

Anm

"O "O

o2l:-~

'8 ~

Q' ~

(l)

:J Ul

o _3_~ o 3 o:

'85""lii

Il)

(l)

:J Ul

UTG. KV INK. VVC UTG. VV

:::1:""

c: < O (J) O) 3 CD::1 3c: "'CD (J)

VS-GP6

"""l

::J

::J ::J

'Ht-----

::J O)

(J)

'Pi

IFJV-GT48

::J ::J O)

3 ::J

KVM AS2/ELC-

::J

<o 0)' """l

A 1E

"""l'

3 ~ CD O ~

IIPRC211 INK. SERVIS 010 UNDERCENTRAL 80RVARDESFORSKJUTNING

UTE-GT3

Q PLACERAD

PA NORRFASAD

JJO

m:t> <-l X«) x O>

X I

< ....•. I

X 6 >fx

~ ....•.

-...J

......00

Plats för uppättarens lago

Kommunens namn Kvarterets namn Husets namn

Plats för kommunens lago

Driftkort Värme

DAT 96-01-17 REV xx-xx-xx

SIDA 2(2)

X-V-1 Bilaga 15

Förklaringar AS PRC NS

Apparatskåp Programerbar reglercentral Normalt stängd Varmvattenmätare

GT ELC SV KVM

Temperaturgivare Elcentral Styrventil Kallvattenmätare

P WX WB VMM

Pump Värmeväxlare Varmvattenberedare Värmemängdsmätare

pAF Påfyllning GP Tryckgivare

Driftbeskrivning VVB1 och VVB2

Allmänt Anläggningen

är ansluten

till kommunens

fjärrvärmenät.

I värmeväxlare VVX1 bereds värmevatten för radiatorer ventilationsaggregat placerade i byggnaden.

Temperaturgivare VVB2-GT1 reglerar via PRC2, ventilställdon VVB2-SV1 så att varmvattentemperaturen konstanthålles vid inställt värde.

och

Säkerhetsfunktioner Värmeväxlarna VVB 1 och VVB2 bereder varmvatten för tappställen. För att minimera väntetiden vid tappställen finns en varmvattencirkulationspump, VVC-P1, installerad. Värmemängdsmätare GT4A och FJV-GT4B

VVM mäter, via temperaturgivare samt flödesmätare, byggnadens

Varmvatten

TemperaturgiA~2-GT1 lågVärde~' ~spektive

FJV-

TryC'0

energiförbrukning.

~eter

Pumpar samt reglertrustning apparaskåp

är anslutna

till ELC-A 1E placerad

AS2.

•~

.•.

Cirkulationspumpar VS-P1A och VS-P1 B manövrera~ driftomkopplare placerad på AS2. • ~ H O

P .k . I' - \~ = umpar I ont,nböer I ~ =Pumpar ur drift.

AUTO

=Pump VS-P1A1

Pump VS-P1NB stoppar om~aturen överstiger inställt värde i PRC~';Udigt VVX1-SV1 varit stängd i minst 5 minuter.

via PRC2.

vid UTE-GT3 som ventilställdon

Växling av pump i drift mellan VS-P1 A och VS-P1 B sker automatiskt efter inställd tid i PRC2. Cirkulationspumparna VS-P1AJB är tvillingmotorkopplade, invald pump stoppar, startas reservpump automatiskt. Vid stillastående 00°°-001°). Pump VVC-P1 Driftläge:

ger larm om inställda underskrids.

hög- och

esystemet VS-GP6

ger larm om inställt värde underskrids.

r~~r~

Manover

D n'ftl"age:

pump motionskörs

manövreras

de 10 min/vecka

via omkopplare

placerad

FRAN

=Pump ur drift

TILL

=Pump i kontinuerlig drift

Orsak

VS-GP6 P1A och P1B P1A P1B VVC-P1 VVB2-GT1

Lågt tryck VS Utlöst överström.

till central

Prioritet

Aterställning

A A

PRC2 Motorskydd/PRC2

B B

B Hög temperatur Låg temperatur

VV VV

B B

PRC2

Inställningar Fläktrum).

i PRC2 görs via handterminal,

Funktion

Börvärde

Varmvattentemperatur Larm VV HÖG - LAG Lågt tryck VS Framledningstemperatur Pumpdrift stopp

+55°C +60°C +40°C O kPa Enligt kurva +1

placerad

Ändrat till

i AS1 (304

Inställes på

(Måndagar

på AS2.

VVX1 Temperaturgivare VVX1-GT1 reglerar via PRC2, ventilställdon VVX1-SV1 så att framledningstemperaturen konstanthålles vid inställt värde. förskjuts

Larm från

A och B överförs

Inställningsvärden

Driftfunktioner

Börvärdet för VVX1-GT1 GT3. Se kurva.

Larm indikeras på PRC2. Summaiarm larmtablå placerad 020 EXP.

av utetemperaturgivare

UTE-

PRC2

VS-GP6 PRC2

Plats för kommunens logo

Ventilationsaggregatet går normalt under dagtid och styrs av ett centralt UR placerat i Vasakronans driftcentral. Ventilatonsaggregatet kan startas, utanför drifttid, via timers placerade enligt bilder ovan.

l I

VENTILATION

o o

Plats för kommunens logo

ALLMÄNT Ytterbelysning, entre och trapphusbelysning tänds vid skymning och släcks vid gryning.

BELYSNING

Korridor Belysningen är tänd under dagtid och kvällstid.

Plan 1

Det är tillåtet att vädra ur lokalerna genom att öppna fönstren bara dessa stängs när lokalen lämnas, tänk på stöldrisken!

Plan 1

Utanför ordinarie schemalagd tid kan belysningen täildas av tryckknappar i korridoren och är då tända ca 10min.

•

~ Plan 2

Plan 2

~~ ~~

Plan 3

(9-b

<S>~ ~<S>/

Plan 3

iii"

Il)

..• en

Filförteckning (referenser) Kommun Objekt Uppdrag Projektör

:Bjurholm :Kv Ripan 5 :DU-instruktion

Diskett nr

Filnamn

Bilaga 17

Virusprogram Version Kontrolldatum Kontrollerad av

Extern ref

1-2.DWG S-1.DWG 0-1.DWG O-IA.OWG O-IB.DWG BL-I.DWG Ö-1.DWG Ö-2.DWG VA-1.DWG L-1.0WG K-l.OWG V-1.0WG I-I.DOC 1-2.DOC 1-3.DOC 1-4.DOC S-I.DOC O-IA.DOC O-IB.DOC BL-I.DOC Ö-I.DOC Ö-2.DOC VA-1.00C L-I.DOC K-1.D V-1.DO PÄRM.O

0-1.DWG

" "

:Dr Salomons Toolkit :7.12 :96-02-14 :namnteckning

Innehåll

Datum

Sytnbolfårklaringar Situationsplan Grundritning plan l Orienteringsplan VVS Orienteringsplan El Betjäningsområden luftbeh Översiktsschema Värme Översiktsschema El Driftkort pumpgrop Driftkort VA l Driftkort VKA l Driftkort Undercentral ~

95-02-0 l

Innehållsförtec'70~ SymbOlfÖrkla~ Alhnän ori t g Revideri ä Situa OJ an Qr~ splan VVS teringsplan El etjäningsOtnråden luftbeh Översiktsscheina Värme Översiktsscheina El Oriftkort pumpgrop Driftkort VAl Driftkort VKA l Oriftkort Undercentral Försättssida/rygg till pärm

95-02-0 l

Filerna är packade med programmet ARJ. Kopiera in filen Ripan.EXE till hårddisk och skriv: Ripan <enter> Filerna packas upp automatiskt.

" " " " " "

" "

" " "

" " " "

" "

" " "

96-02-01 Sida 1(1)

Reviderad

Filförteckning (lagerhantering) Kommun Objekt Uppdrag Projektör Diskett nr l

Virusprogram Version Kontrolldatum Kontrollerad av

:Bjurhohn :Kv Ripan 5 :DU-instruktion :

Bilaga 18

:Dr Salomons Toolkit :7.12 :96-02-14 :namnteckning

96-02-01 Sida 1(1)

Revidering

Filnamn

Innehåll

Datum

I-2.DWG S-1.DWG 0-1.DWG

Symbolförklaringar Sihmtionsplan Orienteringsplan VVS Orienteringsplan El Betjäningsområden luftbeh Översiktsschema Värme Översiktsschema El Driftkort pumpgrop Driftkort VA 1 Driftkort VKA 1 Driftkort Undercentral

95-02-01

Ö-1.DWG Ö-2.DWG VA-1.DWG L-1.DWG K-1.DWG V-1.DWG I-l.DOC I-2.DOC I-3.DOC I-4.DOC S-l.DOC O-lA.DOC O-lB.DOC BL-l.DOC Ö-l.DOC .. 0-2.DOC VA-I.DOC L-I.DOC ~

K-~ V-l PÄ ..

D C

Innehållsförteckning SYlnbolförklaring Allmän orienterin~ Revideringsblad0

" " " " "

" " "

~ ~

~95-02-0l

Situations~ Orienterin s VVS OriCllt~ El ~ onrrådenluftbeh 'l(tsschema Vänne ~ . siktsschema El ~riftkort pump grop Driftkort VA l Driftkort VKA l Driftkort Undercentral Försättssida och rygg till pänn

Filerna är packade med programmet ARJ. Kopiera in filen Ripan.EXE till hårddisk och skriv: Ripan <enter> Filerna packas upp automatiskt.

" " " "

" "

" " " " " " "

Bilaga 19

CHECKLISTA:

Arbetsgång

Se även huvud texten kapitel 3

Objekrnamn

FastIghet .

... Fastighetsbeteckning

Hus / Byggnad

Del

. .

Fastighetsägare

Kon taktperson

Adress

Tfn

Fax

Underlag

D D

Rela tionsri rningar

OTidplan

A-planer

D D

Rela tionsri rningar Rör

Överlämnade

Relationsrirningar Luft

AI1tal ex A4

Relationsrirningar Styr

Relationsritningar

D D

Antal ex A3

D D D

Relationsritningar

Tele 6

Utbildning driftinstruktion

ÖVrig dokumentation

Antal tillfällen

D D

Antal timmar

Apparatskåpsscheman

Bef Underlag

Programmeringslistor

D D D

. . .

Inventering

D D

Förvaltarens egen personal

D D D

Produktion

Utbildning underhållsinstruktion

D D D

An tal timmar

Antal tillfällen

8. Övrigt

Förvaltarens personal deltar ej Gemensamt konsult/förvaltare

. .

Uppdatering i bef datoriserat UH-program enl separat specifikation

D D

. .

Bilaga 20

CHECKLISTA:

Driftinstruktion

Se även huvud texten kapitel 3 Innehåll

Bilaga

Innehåll

Introduktionsavsnitt

Flikregister

D D

Symbol och järgfärteckning

Betjäningsområden

D D D D

Filförteckning

D D D

Värme

Situationsplan

D D

Vatten och avlopp

Driftkort

Värme

Vatten och avlopp

D D D

Tryckluft

D D

Kyla

Luftbehandling

Sprinkler

Värme

Lujtbehandling

Orienteringsplaner

Vatten och avlopp

8,9

Sprinkler

8,9

D D D

D D D D D D

Tryckluft

8,9

Kyla

8,9

Värme

8,9

Övrigt

Lujtbehandling

8,9 8,9

Brand

8,9

D D D

Husguide

D D D D

Styr & regler

8,9

Översiktsscheman

D D D

Vatten och avlopp, Värme

D D

El Brand

Text med kursiv stil avser innehåll som bör ingå i en driftinstruktion enligt grundmodellen för OVK. Angivna bilagor hänvisar till redovisningsexempel i kravspecifikationen.

Kyla

Styr & övervakning

D D

Lujtbehandling

Bilaga

Bilaga 21

CHECKLISTA:

Underhållsinslruktion

Se även huvudtexten kapitel 3

Introduktionsavsnitt

Felsökning

Flikregister

Felsökningscheman

Arbetsplaneringsschema

Arbetsplaneringsschema Pärm

Protokoll

Arbetsplaneringsschema Tavla

Besiktningsprotokoll

D D

Uppdatering i bef dataprogram

DInjusteringsprotokoll

Luftmängdsprotokoll

Underhållskort

Provningsprotokoll

Bygg

Vatten och avlopp

Övrigt

Sprinkler

Förteckn., besiktningspliktiga Inst.

Tryckluft

Säkerhetsbestämmelser

Kyla

Ventilförteckning

Värme

Komponentlista

Luftbehandling

Brand

Styr & regler

Arbetsbeskrivningar

Bygg

Vatten och avlopp

Sprinkler

Tryckluft

Kyla

Värme

Luftbehandling

Brand

Styr & regler

Bilaga 22

CHECKLISTA:

Dokumentationssystem

Se även huvud texten kapitel 3

Informationsavsnitt

Värme

D D D

Flikregister

Fabrikantanvisningar

Referenslista

D D D

D D

Referenspärm

Luftbehandling

Ritningsfärteckning

Fabrikantanvisningar Allmän orientering om objektet

Innehåll

Allmän orientering om objektet

Bygg

Fabrikantanvisningar

D D D

D D

Allmän orientering om objektet

ELITe Ie

D D D D D

Fabrikantanvisningar

D 3.

Sanitet

D D D

Fabrikantanvisningar Allmän orientering om objektet

Kilrem och filterfärteckning

Allmän orientering om objektet Arma turfärteckning

. .

Sprinkler

10. Styr och övervakning

Fabrikantanvisningar

Allmän orientering om objektet

D D

Fabrikantanvisningar Allmän orientering om objektet

Tryckluft

D D

D D D

Fabrikantanvisningar

11. Övrigt

Allmän orientering om objektet

D D

Kyla

Fabrikantanvisningar

Allmän orientering om objektet

D Anmärkningar:

Broschyrblad märks med objektets namn (t ex TAl/FAl)

. .

Bilaga 23

CHECKLISTA:

Produktion med datorstöd Se även huvud texten kapitel 4

Ritningsdokument

D D

Au toCAD version

Medusa version

Strukturering

D D D

Konventionell metod

Lager

Referensmetod

Enl Mall kap 6.1

Lagerhan teringsmetod

Färger

D D

Enl bilaga 6 Enl egen bilaga

Dokumentnamn

Enl Mall kap 6 Övrigt

Textdokument

D D D D

Word version

PageMaker version

WordPerfect version

D D

. .

Textfont

D D D

Arial

D D

. .

Times New Roman

Fler skrifter om fastigheter, teknik och ekonomi från Kommunförbundet Samtliga nedanstående titlar kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. Efter presentationen av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vid beställning av enstaka resp minst fem ex.

Det medvetna valet Ska kommunernas fastighetsförvaltning ske i egen regi eller på entreprenad? Det pågår för närvarande en intensiv diskussion om alternativa regiformer, om för- och nackdelar med entreprenad respektive egen regi av kommunernas fastigheter. Den här skriften ges ut i syfte att reda ut begreppen. Det medvetna valet beskriver alternativa regiformer ur flera aspekter. Utgångspunkten är att fastighetsförvaltningen ska ses som stödben för kommunernas kärnverksamhet. En av slutsatserna är att valet inte står mellan egen regi eller entreprenad, utan att den bästa lösningen är en lämplig blandning, ett medvetet val, av egen regi och entreprenad. 7099-419-6 • 175/125 kr

Drift- & underhållsinstruktion Den här skriften redovisar ett förslag till en kravspecifikation för DU-instruktioner som som tar hänsyn både till krav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggnader. Rätt använda bidrar de till att kommunens byggnader erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostnader. 7099-571-0 • 275/195 kr

Effektiv lokalanvändning Umeå-projektet Det är viktigt att lyfta fram erfarenheter från kommuner som prövat olika vägar för att öka effektiviteten i lokalanvändningen. Denna skrift redovisar erfarenheterna från ett projekt som genomförts av tekniska kontoret i Umeå. En modell för att klarlägga

besparingspotentialen vad gäller kommunens lokaler togs fram i samarbete med bl a Arbetsmarknadsdepartementet, FFNS Västerbotten och Kommunförbundet. 7099-525-7 • 75/45 kr

Frisk inomhus Ddenna ideskrift ger vägledning i hur man med en helhetssyn som grund kan identifiera och lösa miljöproblem i kommunens byggnader. Skriften redovisar hur detta arbete kan struktureras på ett tydligt sätt, och hur olika yrkesgrupper inom kommunen kan delegera och fördela ansvar och befogenheter sinsemellan. Exempel på vad som bör kontrolleras inför olika åtgärder ("checklistor") och även konkreta hjälpmedel i form av enkäter presenteras. Dessutom betonas vikten av att olika kompetenser inom byggnads- och installationsteknik, miljö- och hälsoskydd samt företagshälsovård systematiskt samarbetar för att komma tillrätta med problem i inomhusmiljön. 7099-573-7 .175/125 kr

Fullt hus Den bästa strategin för ett effektivt lokalutnyttjande innebär att man använder flera olika verktyg. Syftet med den här skriften är att beskriva vikten av ett effektivt lokalutnyttjande, och Iyfta fram vikten aven uppsättning styrinstrument som i olika kombinationer gör att bra lokaler kan nyttjas till låga kostnader. 7099-512-5 • 175/125 kr

Förvaltningsnyckeln 1995 Nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning. Redovisningen är baserad på enkätsvar och avser föregående års verk-

samhetstal och kostnader. Förvaltningsnyckeln kommer ut på hösten, strax före förbundets branschdag för fastigheter. Ett urval av Förvaltningsnyckelns diagram kan beställas som OH-bilder direkt från Kommunförbundet. 7099-506-0 • 250/125 kr

Förvaltning av kommunernas lokaler - UTBIlDNINGSPAKET Utbildningsmaterial som kan användas för att öka kunskaper och förståelse bland politiker och primäranvändare för de förutsättningar som råder för förvaltningen av kommunens lokaler. Vissa avsnitt kan också användas internt inom fastighetsorganisationen. Över 100 OH-bilder, och ett separat föreläsarmanus med förslag till diskussionsfrågestäIlningar. OH-bilder: 7099-409-9 • 1050 kr Föreläsarmanus: 7099-408-0 • 275 kr

Intemhyra! Inom fastighetshanteringen har internhyra varit ett dominerande verktyg i strävan efter ett effektivare lokalutnyttjande. Med hjälp av internhyran har man bl a velat skapa kostnadsmedvetenhet och motverka ogenomtänka investeringar, skapa tydliga prislappar och en klarare roIIfördelning. Internhyra ger alltså en massa möjligheter, men man får därför inte blunda för de fallgropar som finns. En olyckligt utformad internhyra kan t ex göra att brukarna avstår från nybyggda lokaler trots att dessa inte har något värde på den externa marknaden. En annan effekt kan vara att brukarna i värsta fall ger sig ut på

den externa hyresmarknaden, trots att kommunen har gott om lämpliga tomma lokaler. Och då har man misslyckats, eftersom den yttersta målsättningen är största möjliga kommunnytta. Den här skriften syftar till att försöka belysa konsekvenserna av intern hyra i kommunernas fastighetshantering.

7099-359-9 • 175/125 kr lokalens rätta värde Beslut om fastigheter har Iångsiktiga ekonomiska konsekvenser. Därför måste besluten grundas på bra underlag. Den här skriften, som är det första resultatet av ett stort sam arbets projekt mellan offentliga fastighetsförvaltare (UFOS), handlar om hur en medveten hantering av fastighetskapitalet kan utgöra ett väsentligt inslag i den offentliga sektorns förmögenhetsförvaltning. Syftet är att ge ett underlag för värdering av den offentliga sektorns fastigheter. Det gäller att identifera olika fastighetstyper, hur de utnyttjas samt hur väl fastigheterna är anpassade till verksamhet och marknad. Det gäller också att inpränta ett ökat medvetande om nyttar och kostnader hos alla aktörer. I skriften systematiseras de typer av värden som är tillämpliga för olika beslutssituationer, hur man kan utnyttja förräntningskrav och avskrivningar som styrinstrument i investeringssituationer, samt hur man kan bedöma värdet av fastigheter som även långsiktigt ska användas i verksamheten. 7099-466-8 • 175/125 kr

Miljöanpassat fastighetsföretagande En förstudie som kartlägger och sammanställer vad som gjorts för att reducera miljöpåverkan vid fastighetsföretagande. Målet är att finna metoder att bygga, förvalta, riva och demontera mer miljövänligt, med mindre miljöpåverkan i samtl iga led.

7099-548-6 175/125 kr Nyckeln till framgång En förutsättning för bra jämförelser av kostnader är relevanta nyckeltal. "Nyckeln till framgång" diskuterar och dokumenterar teorierna kring nyckeltal, och föreslår branschgemensamma definitioner och begrepp för att kunna ta fram relevanta och rättvisa nyckeltal i fastighetsförvaltn ingen. I skriften förs en teoretisk diskussion kring nyckeltal, hur de används, hur de är konstruerade och hur de kan tolkas. Exempel på olika typer av nyckeltal redovisas. Dessutom redovisas nycke Italsundersökn ingens krav på gruppering av kostnader, definitioner och nomenklatur.

7099-357-2 • 175/125 kr Nöjda hyresgäster? Beskriver hur man kan mäta interna kunders nyttoupplevelse. I skriften diskuteras olika nyckelbegrepp

när det gäller kundattitydmätningar som en del i det offentl iga fastighetsföretagets system för information och styrning. Dessutom ges exempel på hur man kan utforma och genomföra en kundattitydmätning.

7099-513-3 • 175/125 kr Städköpet Upphandling av städtjänster till rätt pris och kvalitet. En kostnadseffektiv städverksamhet får inte innebära att den brister i kvalitet. För att uppnå detta måste kommunens olika enheter själva kunna ta ställning till vilken städoirganisation som passar just deras lokaler. Skriftens syfte är att hjälpa dem som ska fatta beslut i städfrågor och köpa städning internt eller externt. Även städarnas perspektiv tas upp: Vad är bra städning? Hur kan man höja yrkets status? Hur har yrket utvecklats.

7099-451-X • 175/125 kr Övriga skrifter om ekonomi och styrformer 8eställarstrategier Denna bok i serien från Kommunförbundets samarbete med Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet, beskriver på ett mycket genomgripande sätt hur kommunen kan upprätthålla och stärka en funge-

rande konkurrenssituation.

7099-493-5 • 175/125 kr Externa resurser i kommunaltekniken En ny syn på hur konkurrensutsatt kommunernas tekniska verksamheter egentligen är. En av bokens slutsatser är att det är viktigare att öka den verkliga konkurrensgraden inom redan konkurrensutsatta verksamheter, än att ytterligare öka marknadsgraden.

7099-331-9 • 150/125 kr Ledning för att styra Ledning för att styra var tänkt som en ideskrift om målstyrning i kommunaltekniken, men kom att beskriva alla de nya st yr- och ledningsformer som diskuteras i kommunerna. Med praktiska exempel på hur politiker och anställda arbetar med ledningsfrågor inom kommunaltekniken, är Ledning för att styra en oundgänglig bok, en guldgruva för alla som är intresserade av kommunalt förnyelsearbete.

7099-252-5 150/125 kr Resultatansvar på olika vis Vilka intentioner ligger bakom införandet av resultatansvar i kommunaltekniken, och hur har den verkliga tillämpningen av resultatansvaret kommit att ut-

formas? Svaren finns i denna skrift som bygger på djupstudier i tre kommuner. Skriften är ännu ett resultat av Kommunförbundets samarbete med Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds Universitet.

7099-531-1 • 175/125 kr Resultatmått Denna bok i serien från Kommunförbundets samarbete med Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet, ger en bild av hur man utformar och använder mått för prioriteringar i kommunal verksamhet.

7099-490-0 • 175/125 kr Styr i målStyrsystem i förändring Från att ha varit trenden för dagen, har målstyrningen oförtjänt hamnat vid den kommunala världens skampåle. Men problemen med målstyrningen står snarast att finna i hur den genomfördes, än i iden som sådan. Styr i mål tränger in i problematiken och tittar på erfarenheter och alternativ, bl a med utgångspunkten Hur kan vi gå från politisk vision till handling? Boken ingår i serien från Kommunförbundets samarbete med Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet.

7099-360-2 150/125 kr

Varumottagares namn

Beställning Företag, förvaltning e d

Beställarens handläggare (namn, telefon)

Catu/boxadress

Sänd denna beställningssedel

till:

KOMMENTUS

AB, 117 99

Postnummer

lOrt

FÖRLAG

Sänd ett ex av Kommentus

STO

KHOLM

litteraturkatalog.

Ordertelefon 08-709 59 90. Eller kopiera, fyll i och faxa till 08-19 24 10. Artikeln:r

Varubeskrivning

Antal

$tora krav ställs idag på kommunens lokaler när det gäller förbättringar av inomhusmiljön. Samtidigt har den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) visat på brister när det gäller förekomsten av drift- och underhållsinstruktioner. I bland saknar byggnaderna DU-instruktioner helt och hållet, och även om de finns så är de många gånger av varierande kvalitet. De kan ibland ha för hög ambitionsnivå - vilket leder till onödigt höga kostnader och att berörd personal inte förstår innehållet - eller för låg ambitionsnivå, i värsta fall några broschyrer som entreprenören satt in i en pärm och som inte självklart är användbara. Den här skriften redovisar ett förslag till en kravspecifikation för DU-instruktioner som som tar hänsyn både till krav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggnader. Rätt använda bidrar de till att kommunens byggnader erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostnader. Förhoppningsvis kommer skriften att vara till hjälp för fastighetsförvaltare i arbetet med att ta fram DUinstruktioner, i första hand till befintliga byggnader men även vid ny-, om-, eller tillbyggnationer. Skriften innehåller bl a en checklista som underlättar arbetet med att bestämma instruktionens utformning och innehåll, och som även kan användas vid upphandling av DU-instruktioner. Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. ISBN 91-7099-571-0

~~SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET