7099 621 0 by Sveriges Kommuner och Landsting

El-kรถpet Upphandling av elleveranser inom offentlig fastighetsfรถrvaltning

~~SVENSKA KOMMUNFร RBUNDET

@Svenska Kommunfรถrbundet

1997

Adress: 11882 STOCKHOLM,

tfn 08-7724100

E-post: fastighet@svekom.se ISBN: 91-7099-621-0 Text: Owe Andersson, Form, produktion Tryck: Katarina Distributรถr:

EKAN Gruppen

& omslagsfoto:

Bjรถrn C Hรฅrdstedt

Tryck AB, Stockholm

Kommentus

fรถrlag, tfn 08-709 59 90

Förord

Energikostnaden utgör en väsentlig del av kostnaderna för driften av offentliga verksamhetslokaler. Den avreglerade elmarknaden ställer nya krav på kompetens

för att man i fastighetsorganisa-

tionerna skall kunna göra förmånliga

upphandlingar

ser och därmed erhålla låga driftkostnader. att ge ansvariga

av el-leveran-

Denna skrift syftar till

inom de offentliga fastighetsföretagen

hjälp och

stöd för en allmän kompetensuppbyggnad inom elupphandlingsområdet samt hjälp med att utforma en strategi för upphandling avel. Skriften innehåller

både ett teoriavsnitt

kring den nya elmark-

naden med dess villkor och spelregler samt förslag till mallar för bl a avtal och utvärdering av offerter. Dessa mallar finns dessutom tillgängliga i digitalt format på flera av UFOS-kansliernas elektroniska informationstjänstsystem. Skriften har initierats och finansierats inom ramen för samarbetet "Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor" (UFOS). I samarbetet deltar Statens Fastighetsverk, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försvaret, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt BFR. För innehållet svarar Owe Andersson, EKAN Gruppen AB. Till sin hjälp har Owe haft en styrgrupp bestående av Lennart Ahlstedt, Älvsborgsfastigheter; Arne Bauer, Försvarsmakten; Gunnar Ohlsson, Statens Fastighetsverk; Göran Persbo och Gustav Lasota, Fortifikationsverket; LarS-Åke Augustsson, Västerås kyrkliga samfällighet; Ulf Sandgren, handläggare UFOS; Ted Lindqvist, Svenska Kommunförbundet. Dessutom har Harald Ljung och förbundsjurist Ulf Palm vid Svenska Kommunförbundet lämnat värdefulla synpunkter på materialet. Erfarenheterna från dels ett projekt kring el-upphandling i kommunerna i Malmöhuslän och dels inom Landstingsförbundet har också legat till grund för skriften. Kommunförbundet har också fungerat som projektansvarigt kansli. Stockholm

i mars 1997

Innehåll Sammanfattning

8 1. På väg mot en fri elmarknad ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 2. Elinköp före 1 januari 1996

3. Den nya regelverket och dess konsekvenser Konku rrenslagen

(KL)

Lagen om offentlig

upphandling

(LOU)

4. Upphandlingsprocessen Sammanställningar

av anläggningar

Offertförfrågan och begäran eventuell mä tkostnad U tvärderingsma

om nätkostnad,

nätavtal

samt 18

Ela vta l

5. Strategi vid elinköp

K u n d si tua tionen

A vtalsu tformningen

Marknadsbedömningar

Elinköp till el pannor

6. Aktörer på elmarknaden Mätproblematiken

problem och möjligheter

eller inlåsningen

av mindre

kunder

33 34

7. Glöm inte nätmatchen !

8. Glöm inte skatter och avgifter!

9. Erfarenheter i ett ettårsperspektiv (färskvara!)

Bilaga l. Offertförfrågan på elleveranser

Bilaga 2. Förfrågan om nätavtal och eventuella kostnader för mätning. 49 Bilaga 3. Utvärderingsmall

Bilaga 4. Elavtal

Sammanta ttning

Reformeringen avelmarknaden trädde i kraft 1 januari 1996. Den har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. När det gäller lagstiftning för en upphandling som görs aven offentlig aktör eller myndighet måste också lagen om offentlig upphandling följas. Inledningsvis kan det vara på sin plats att påpeka att elupphandlingen kräver mycket av oss som kunder. Speciellt gäller det första upphandlingen, då mycket av underlaget saknas eller åtminstone behöver systematiseras. Vidare så är själva utvärderingen en arbetskrävande process. Elupphandling är en företeelse som faktiskt ger fördelar genom centralisering. Som motprestation kräver upphandlingsprocessen mycket av information Själva upphandlingsprocessen delmoment:

inåt i organisationen.

kan översiktligt

•

sammanställningar

•

offertförfrågan och begäran om nätkostnad, eventuell mätkostnad,

•

utvärdering

•

elavtal.

innehålla följande

av anläggningar, nätavtal samt

och dess verktyg,

I allmänna termer kan konstateras att strategin vid elinköp är ett samspel mellan marknadsbedömningar, avtalsutformning och den egna kundsituationen. Tidsfaktorn eller den engelska termen "timing" är avgörande för de flesta elinköp. Kanske är just tidsfaktorn den största skillnaden nu gentemot den reglerade situationen. En viktig faktor vid elinköpet är att beakta de offentliga organisationernas kultur. Med det menas i det här fallet graden av affärsmässighet och riskbenägenhet. Det är kanske på sin plats att snegla på upphandlingsfilosofin på andra konkurrensutsatta sektorer. Vilken strategi finns på upphandling av olja, städ tjänster, trans-

porttjänster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss vägledning för agerandet även inom elområdet. Rekommendationen vad avser risktagande är alltså att följa den övriga riskkulturen i företaget. För offentliga organisationer innebär det ofta ett lågt mått av risk. Nu i den fria elmarknaden

finns ett stort antal tänkbara

avtals-

former, exempelvis: •

avropsavtal

inom leveranskoncessionen

•

avropsavtal

från annan elleverantör

•

ett gemensamt

för varje uttagspunkt för varje uttagspunkt,

elinköp för alla uttagspunkter

från en

leverantör, •

ett gemensamt

•

ett elinköp som kombinerar

bilaterala

•

ett elinköp som kombinerar

fysisk svensk spothandel

finansiella •

el inköp som fördelas på flera leverantörer, avtal med spothandel, med

kontrakt,

fysiska elinköp

från norska elleverantörer

(bilaterala

avtal).

På monopoltiden behövde elkunderna bara känna till sin närmaste lokala elleverantör. Nu efter avregleringen gäller det att känna till alla potentiella elleverantörer. Åtminstone krävs denna kunskap i de fall kunden vill byta elleverantör. Eftersom Norge, Finland och Sverige nu har avreglerat börjar det framtona en gemensam nordisk elmarknad. Det nuvarande regelverket kräver en avancerad byta elleverantör. Denna komplicerade mätning

mätning för att få ska bekostas av

slutkunden. Mätkraven utgör ett stort hinder för små kunder vid önskemål om byte avelleverantör. Regeringen har därför uppdragit åt NUTEK och Svenska Kraftnät att se över mätfrågorna. Under 1996 presenterades utredningen "Fri elmarknad för alla". I den utredningen finns förslag på att ersätta mätkravet med en schablonfördelning av förbrukningen över årets timmar. Slutkunden erlägger enligt förslaget endast en administrativ avgift vid byte avelleverantör. En viktig fråga i sammanhanget är vilka nätavgifter som kommer att debiteras för varje anläggning. Nätverksamheten ligger kvar i monopol. I många fall utgör nätkostnaden en minst lika stor del av det totala priset som elkraftpriset. Kunderna måste också försöka åstadkomma

en press på nätföretagen.

Skatter och avgifter är numera en mycket stor andel av den totala elkostnaden. Vid kalkyler och jämförelser är det utomordentligt viktigt att ange om och hur skatter har beaktats. På elområdet vi numera ett an tal olika ska tter: •

punktskatter

•

moms på hela fakturabeloppet

•

produktionsskatter producenterna.

har

på konsumtion, (även på punktskatten!),

på vattenkraft

Vi svenskar är ett skattetåligt

och kärnkraft, som läggs på

släkte. Det totala skattetrycket

har

ökats markant under en 20-årsperiod. Speciellt gäller det för en slutkund som betalar både moms och punktskatt. Elupphandlingar med sikte på den nya elmarknaden från den 1 januari 1996 har pågått cirka ett år. Under hösten 1995 var det framförallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva. Hösten 1995 var relativt nederbördsrik, speciellt i vårt grannland Norge. De upphandlingar som genomfördes i november 1995 har därför ofta förmånliga avtal. Fram till senhösten 1996 var det prismässigt i stort sett en enda uppförsbacke, vilket påverkat nästa upphandlingsvåg som bestått av de stora fastighetsägarna. Stora i slutet av 1996 har dock inneburit fallande nederbördsmängder elpriser under inledningen av 1997. Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje våg i form av småkunder. Med tanke på osäkerheten om mätkraven uteblir den vågen till i vart fall början av 1998. De mindre kunderna upplever alltså en inlåsning hos nuvarande elleverantör. Som tur är har de flesta lokala elleverantörer en relativt gynnsam prisnivå under sin leveranskoncession. Sammantaget

har det alltså varit relativt få byten avelleverantör.

Kapitel 1.

På väg mot en fri elmarknad Avregleringen avelmarknaden 1 januari 1996 bör ge kunderna ett stort inflytande över elmarknaden och framförallt prissättningen. Det sker en maktförskjutning från producent, via återförsäljare ut till kunderna. På lång sikt (5-10 år) förutsätter vi att kunderna har lärt sig utnyt~a sin kundmakt på ett optimalt sätt. Detta får stora konsekvenser också på utformningen av det rent tekniska elsystemet. Kunderna kommer att driva fram en effektiv prissättning, effektiva

elföretag

samt via tydliga preferenser

driva den tekniska

utvecklingen mot ett uthålligt elsystem. I samarbete lets övervakande organ kommer även elnätsföretag

med samhäli monopol att

bli effektiva. Men vad sker på den korta och medellånga horisonten, dvs i ett 1-3-års perspektiv? Vad vi nu ser är början till en insvängning mot en fri elmarknad. Den vägen är stenlagd med goda ambitioner, men kan de förverkligas inom rimlig tid? Leverantörsledet har ett stort försprång nu i starten. En sak är helt säker. Om kunderna ska kunna realisera sin makt krävs en betydande höjning av den egna kunskapsnivån och en kompetensutveckling i elfrågor. Syftet med denna skrift är att bidra till en sådan utveckling för "UFOS-sfären". Skriften innehåller: •

allmän kunskapsuppbyggnad

•

information

om aktörer, regler etc,

om den kunskap

nen, exempelvis

elvolymer,

•

viss marknadsinformation

•

verktyg

som krävs om den egna situatioantalleveranspunkter

och avtal,

och möjliga upphandlingsalternativ,

som kan användas

vid en upphandling

såsom förfråg-

ningar och avtal. Det slutliga ledet, dvs den operativa upphandlingen, är naturligtvis det som avgör hur förmånligt elinköp som kan uppnås. Men i likhet med målningsarbete så är det grundarbetet som i mångt och mycket avgör det slutliga utfallet. En viktig faktor vid de operativa elinköpen är" timingen". Med det avses en handlingsberedskap att slutföra en förhandling vid ett gynnsamt tidsläge. För att vara "skjutklar"

då krävs en betydande

dos av förberedelse.

Kapitel 2.

Elinköp före l januari 1996 Termen elinköp har inte tidigare varit så flitigt använd. Skälet till det är naturligtvis att inköpen skett rutinmässigt i de flesta fall. Det är enbart på de största elleveranserna som det över huvud taget har funnits speciella kontrakt för elinköpet. Den vanligaste situationen har varit att elleveransen skett enligt en officiell taxa utan speciella avtal. Den juridiska basen har bestått av: •

en officiell taxa publicerad i exempelvis ortstidningen sänd i samband med den första räkningen,

•

allmänna avtalsbestämmelser

•

kunden har mottagit el och betalat fakturan.

och ut-

som villkor för elleveransen,

Med dessa rekvisit har det uppstått

en avtalssituation.

För stora elleveranser ofta på 10 kV-nivån har det tecknats speciella kontrakt genom att ett standardiserat kontrakts formulär undertecknats av båda parterna. De ekonomiska villkoren har reglerats genom en officiell taxa som fastställts avelleverantören. De flesta elleverantörer har årligen justerat sina taxor. I en del fall har tecknats avtal som innebär ett grundpris uppräknat med konsumentprisindex enligt en speciell formel. För små kunder har varje elleverantör tillämpat generella tariffuppsättningar som baserat sin fasta avgift på mätarsäkringens storlek. Vilken tariff som valts har berott på hur elförbrukningen sett ut. Relativt stora elförbrukare, ofta med elvärme, har haft speciella tariffer. Likaså har en del energiföretag använt sig av dygnsoch säsongsuppdelade energipriser. För dessa kundgrupper har energiföretagen haft en upplysningsskyldighet om förmånligaste tariff. Däremot fanns eller finns ingen direkt skyldighet att kontrollera om kunden har en lämplig storlek på mätarsäkringen. Här har många kunder betalat en alltför stor fast avgift till följd av för stor mätarsäkring. Detta förhållande kvarstår även efter avregleringen! De diskussioner som förts mellan parterna kan inte karakteriseras som förhandlingar, eftersom leverantören haft en monopolställning att luta sig emot. Diskussionerna har oftast handlat om tek-

niska lösningar av olika slag. När det gällt komplicerade anläggningar har det i etableringsfasen varit en hel del diskussioner om utformningen av anläggningen, leveranssäkerhet, tillgång till mätvärden etc. Ett visst mått av förhandling har förekommit i detta skede genom att man exakt fastställt parternas betalningsansvar och anslutningsavgifter. I det kontinuerliga skedet har det dock blivit leverans enligt officiella taxor. I undantagsfall kan anläggningarna ha varit så stora att de bedömts unikt stora för elleverantören och kan därför ha behandlats som en speciell taxa. Den juridiska basen för elverksamhet har reglerats av 1902 års ellag. I den finns dels specificerat parternas ansvar, systemet med koncessioner samt kundernas rätt att pröva elpriset. Det har funnits en speciell instans för dessa prövningar som kallades "Prisregleringsnämnden för elektrisk ström" och som var ett "eget" rättssystem. Exempelvis kunde en kund som fick sin elleverans från en kommunal elleverantör även överklaga prissättningen ur en kommunalrättslig aspekt. Det fam1s fall då dessa vägar gav olika utslag. Generellt kan sägas att prövningsmöjligheten inte utnyt~ades särskilt mycket. Nivån låg på cirka ett hundratal fall årligen. I de flesta fallen handlade det om anslutnings villkor. Innan ärendena gick till slutlig prövning i Prisregleringsnämnden fanns ett förlikningsförfarande där de flesta ärendena fann en lösning.

Kapitel 3.

Den nya regelverket och dess konsekvenser Reformeringen

avelmarknaden

trädde i kraft 1 januari 1996. Den

har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Ellagstiftningsutredningen fick i uppgift att utforma ett regelverk för den nya situationen.

Utredningen

delbetänkande en reformering

lade fram sitt förslag under år 1993 i ett

(SOU 1993:68). Riksdagen beslöt under våren om avelmarknaden från 1 januari 1995. Beslutet inne-

bar förändringar i 1902 års ellag enligt utredningens förslag samt införande aven helt ny lag Handel med el m m (1994:618). Sedan uppsköts reformen genom ett riksdagsbeslut i december 1994. Tanken var att Energikommissionen skulle ge en bredare konsekvensanalys före ikraftträdandet. Energikommissionen redovisade denna analys i ett delbetänkande. Riksdagen tog ett förnyat beslut om avreglering 1 anuari 1996.

under våren 1995 med nytt ikraftträdande

Regeringen har utfärdat fyra förordningar och avregleringen:

från

som berör elområdet

•

Elförordningen

(1994:1250, ändrad 1996:35)

•

System ansvar för elektrisk ström (1994:1806)

•

Redovisning

•

Mätning och rapportering

av nätverksamhet

(1995:1145)

avel (1995:1179)

Elmarknadsreformen har också tillskapat en speciell myndighet. Den kallas Nätmyndigheten och har placerats på Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Nätmyndigheten har till uppgift att följa elrnarknadens utveckling och rapportera densamma till regeringen. Vidare ska Nätmyndigheten utfärda föreskrifter baserade på lagar och förordningar samt sist men inte minst övervaka elmarknaden. Nätmyndigheten har utfärdat följande allmänna råd och föreskrifter: •

Redovisning

av nätverksarnhet

•

Mätning och rapportering

(NUTFS 1995:1)

av överförd el (NUTFS 1995:2)

Huvudsyftet med elmarknadsreformen är att skapa en ökad effektivitet och ett öka t kundinflytande. Förhoppningen är att det ska innebära sänkta elpriser till kund jämfört med den gamla reglerade si tua tionen. Tekniken att åstadkomma effektivitet är att låta handel och produktion avel försiggå helt konkurrensutsatt. Däremot behålls monopol för nä tverksamheten rad med en utvidgad

övervakning

men kombine-

från statens sida.

I den nya lagen handel med el regleras aktörernas

ansvar och upp-

gifter. För att åstadkomma uppdelning mellan nätverksamhet i monopol och handel och produktion i konkurrens har införts en bestämmelse som säger att en juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el inte får ägna sig åt nätverksamhet. Här har alltså lagstiftningen gått mycket långt för att åstadkomma en boskillnad. De bakomliggande utredningarna föreslog endast en redovisningsmässig uppdelning mellan nätverksamhet och handel. Denna strikta uppdelning torde vara till fördel för slutkunderna i det långa loppet. De elspecifika lagarna handlar mycket om förhållanden hos elleverantörer och nätägare. Om ett kommunalt ägt energiföretag bedrivs i egen juridisk person, exempelvis aktiebolag, ska elhandelsverksamheten men också verksamheterna för fjärrvärme och naturgas bedrivas på affärsmässig grund och särredovisas. Leveranskoncession är ett nytt begrepp som införts. I huvudsak innebär det att elleverantören är skyldig att leverera el för normala förbrukningsändamål till alla kunder inom leveransområdet. Leveranskoncessionen ges för en tid av högst fem år. Förfarandet kan ses som en övergångslösning till en helt fri elmarknad. Kunder som får sin elleverans inom leveranskoncession kan få det totala elpriset prövat efter en överklagan. Små elproduktionsanläggningar under en eleffekt av 1 500 kW har givits en särställning. Dels finns det förmånliga villkor för anslut-

ning till nätet och dels har den elleverantör

som har leverans-

koncession skyldighet att köpa producerad

el. Priset för den pro-

ducerade elen fastställs enligt angivna principer och kan prövas. Begreppet balansansvar har införts. Det måste finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt av elkraft. Med balansansvar menas att aktören tar ett ekonomiskt ansvar för att det levereras in till nätet lika mycket som det tas ut i uttagspunkten ifråga. Varje balans ansvarig tecknar en överenskommelse med Svenska Kraftnät, som har det övergripande systemansvaret för det svenska elnä te t. Då kunden får sin leverans från den som har leveranskoncession är det denna elleverantör upplysa nätägaren

som har skyldighet att

om vem som är balansansvarig.

Lagarna anger också vad kunden måste göra för att kunna byta elleverantör. De mest påtagliga av dessa skyldigheter och rättigheter kan sammanfattas: •

Kunden måste säga upp sin elleverans sex månader i förväg om inget avtal finns.

•

Finns det ett speciellt avtal, så gäller avtalets uppsägningsregler .

•

En kund har rätt till återinträde månad .

•

Kunden skall betala för en ny mätutrustning elleveran tör.

•

Kunden är ansvarig för anmälan om ny balansansvarig.

i leveranskoncessionen

efter en

vid byte av

Ovanstående regelverk beskriver de speciallagar för elområdet som infördes eller förändrades i samband med avregleringen 1 januari 1996. När det gäller lagstiftning för en upphandling som görs aven offentlig aktör / myndighet måste också följande generella lagar beaktas: •

Konkurrenslagen

•

Lagen om offentlig upphandling

Konkurrenslagen (KL) Konkurrenslagen

äger tillämpning

förutsatt att den upphandlande

parten är ett företag i KL:s mening. Myndighetsutövning omfattas inte av KL. Erfarenheterna visar att offentliga upphandlare oftast inte är företag i KL:s mening. Lagen har två förbud:

•

förbud mot samarbete

mellan företag som märkbart

påverkar

konkurrensen, •

förbud mot missbruk

Samarbetet

av dominerande

ställning.

kan också bestå av ett inköpssamarbete

mellan företag.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) En bärande

tanke i lagen är att konkurrensmöjligheterna naden ska tillvaratas. Upphandlingen färsmässig.

på markska vara af-

Lagen anger formerna för en upp-

handling med avseende på konkurrens mellan anbud, annonsering och tidsschema, val av anbudsgivare het, Nämnden

m m. En särskild myndigför offentlig upphandling

svarar för tillsynen. Rent allmänt kan sägas att en upphandlande enhets inköp avel från en annan juridisk person lyder under upphandlingslagens

bestämmelser.

Likaså anses el ut-

göra en vara i lagens mening. Det betyder att upphandlingen ska följa de regler som gäller för olika beloppsgränser. I det följande görs en kort sammanfattning. För en mer fyllig beskrivning hänvisas till två PM: •

Lena Dalman, Svenska Kommunförbundet95-12-07

•

Advokat Roger Hagman, på uppdrag 96-04-01

av Landstingsförbundet

För elområdet kan särskilt påtalas de offentliga upphandlarnas skyldigheter att: •

beräkna värdet av varje upphandling

för att stämma av gent-

emot de s k tröskelvärdena •

utforma förfrågningsunderlaget så att alla elleverantörer kan komma ifråga och anta det anbud som sammantaget är det mest fördelaktiga med hänsyn till exempelvis pris och kvalitet. Prövning får inte ske mot andra kriterier än de som funnits med i annonsen

•

eller förfrågnings underlaget.

genomföra en öppen upphandling eftersom elupphandling i normalfallet kommer att uppgå till summor som överstiger tröskelvärdena. Öppen upphandling innebär att alla leverantörer får lämna anbud. Efter annonsering begär leverantörer

förfrågningsunderlaget

och detta sänds ut i efterhand.

får inte föregås av förhandlingar •

med anbudsgivare

Beslut

iaktta tidsfristerna. Vid öppen upphandling är minsta tid för att lämna anbud 52 dagar. Tidsfristerna börjar löpa den dag annonsen skickas till" Supplement to official journal,O]" i Luxemburg.

Lagen om offentlig upphandling Avtal ingångna tillsvidareavtal långt tidigare. reglerar

trädde i kraft 1 januari

före denna tidpunkt

omfattas

1994.

inte av lagen. De s k

som dominerar på elmarknaden har i regel ingåtts Det finns ingen uttrycklig bestämmelse i LOU som

när ett tillsvidareavtal

fentlig upphandling(NOU)

skall sägas upp. Nämnden

för of-

har dock uttalat att icke tidsbegränsade

avtal snarast bör sägas upp. Systemet med offentlig upphandling förutsätter nämligen att anskaffning av varor och tjänster utsätts för konkurrens med jämna mellanrum. Enligt NOU får det vidare anses följa av huvudregeln tidsbegränsade.

i LOU(ll

kap 4

9) att avtal skall vara

Det är dock viktigt att erinra om huvudsyftet med lagstiftning vid tillämpning inom elområdet. Genom de höga kostnader för effektmätning som kunden åläggs vid leverantörsbyte i nuvarande lagstiftning vet man på förhand att ett byte av leverantör för mindre uttagspunkter ej kan bli lönsamt. Ofta har de offentliga organisationerna ett relativt stort inslag av små uttagspunkter. En lagändring om mätarbyteskostnader har aviserats under våren 1997 med möjlig start 1januari 1998. Det finns alltså ekonomiska skäl att åtminstone för mindre uttagspunkter avvakta utvecklingen under 1997. Den totala elförbrukningens volym och fördelad mellan stora och mindre uttagspunkter är en viktig parameter för val av tidpunkt för upphandling. Den kraftsituation som rått under senaste halvåret har dessutom inneburit mycket höga kraftpriser på grund av knapphet i nederbörd. Det har oftast inneburit att de mer långsiktiga priserna som ligger i ett tillsvidareavtal generellt varit lägre än vad samma leverantör kunnat erbjuda i nya speciella avtal. Mer om detta i det följande. Slutsatsen är att många små och medelstora offentliga upphandlare typ kommun ännu inte förlorat genom att ligga kvar i tillsvidareavtal. Såsom påtalas i denna skrift är det marknadsinformation ningen som lägger en grund

och kunskap om den egna förbrukför en kostnadseffektiv upphandling.

Kapitel 4.

Upphandlingsprocessen Den mer strategiskt

inriktade

problematiken

beskrivs

i ett separat

avsnitt. Detta avsnitt försöker ta ett praktiskt grepp på upphandlingsprocessen. Inledningsvis kan det vara på sin plats att påpeka att elupphandlingen kräver mycket av oss som kunder. Speciellt gäller det första upphandlingen,

då mycket av underlaget

saknas

eller åtminstone behöver systematiseras. Vidare så är själva utvärderingen en arbetskrävande process. Det gäller att ha bra utvärderingsmallar

och en klar linje för hur utvärderingen

ska gå till.

För en offentlig upphandlare ska utvärderingsparametrarna anges i förfrågningsunderlaget. Det uppstår ändå alltid detaljfrågor i utvärderingen om hur olika erbjudanden ska omvandlas till mätbara storheter, oftast i kronor. Vi befinner oss nu i ett start- och utvecklingsskede där system byggs upp för att göra olika typer av beslutsmatriser. I dessa viktas olika utvärderingsparametrar till ett totalt resultat. Ändå finns det viktiga utvärderingsparametrar såsom erfarenhet, ekonomisk stabilitet, informationsförmåga, goodwill etc som är svåra att värdera

i kronor och ören.

Om man som kund vill ha servicetjänster

kopplade

till elleveran-

sen ska det naturligtvis framgå av förfrågan. Det ska också anges hur servicetjänsterna ska värderas i de fall de ingår i priset för elleveransen. Det tydligaste är att begära in separata priser på servicetjänsterna. Inte minst elleverantörerna tenderar ibland att göra kringtjänsterna till en huvudfråga i argumentationen. För elinköparen har de en viss begränsad betydelse men det är farligt att övervärdera servicetjänsterna på bekostnad av själva elleveransen. Den process som beskrivs i det följande kan för en organisation med många uttagspunkter ta ganska mycket tid i anspråk. Trots det kan den ofta vara mycket lönsam. I kalendertid kan det vara frågan om en total process på 3-6 månader. Om det finns många geografiskt och organisatoriskt spridda uttagspunkter så är det nästan alltid lämpligt att bedriva upphandling avel i projektform. Utse en ansvarig projektledare och en upphandlingsgrupp, som är

förankrad i organisationen. Ett viktigt delmoment i en stor organisation är den interna informationen och beslutsrätten. Elupphandling är en företeelse som faktiskt ger fördelar genom centralisering. Som motprestation kräver upphandlingsprocessen mycket av information inåt i organisationen.

Sammanställningar av anläggningar Det första steget i en upphandlingsprocess

är att lära känna sina

egna uttagspunkter. Det är ofta ett omfattande arbete om det är en stor organisation. Sammanställningen som görs bör vara användbar både vid offertförfrågan om elleverans samt för att bedöma nätavgiftens storlek för varje anläggning. Förteckningen innehåller bara parametrar som har betydelse för priset på elkraft och nätavgift. En väsentlig uppgift är att se över mätarsäkringarnas storlek, eftersom de utgör underlag för den fasta avgiften. Mycket ofta är mätarsäkringarna för stora och man betalar därför för hög fast avgift. Rent generellt kan uppmanas till att be sin lokale nätägare om att komma med ett så bra underlag som möjligt. Med det menas inte bara enskilda förbrukningar utan även sammanställningar. Här kan man uppleva en varierande servicegrad hos nätföretagen. I dagens datasamhälle bör det också vara möjligt att få en stor del av uppgifterna per diskett så att de elektroniskt kan föras in i egna sammanställningar. Det lönar sig att tänka till i förväg på sammanställningsia youten. Förutom behovet av olika egna ID-begrepp bör sammanställningen omfatta följande parametrar: •

årsförbrukning

(MWh brukar vara en lämplig sort),

•

spänningsnivå

för uttagspunkten

•

säkringsstorlek

vid säkringsabonnemang,

•

maximal effekter (kW, debiteringsgrundande, begrepp för nätavgiften),

•

elleverantör

(har betydelse för nätavgift),

idag inkl. kontaktdata,

ofta två effekt-

•

nätägare ink!. kontaktdata,

•

möjlig starttidpunkt leveranskoncessionen

för ny elleverans

(gamla avtalet eller

upphör).

En ambitiös förteckning innehåller också fördelningen av årsförbrukningen över året och över dygnet. Effektabonnemang indelas ofta i tre eller sex perioder per år. Erfarenheten visar att det är ett drygt arbete att säkert få in dessa uppgifter. En genväg är att ta erfarenhetsvärden

för den typ av verksamhet

som man bedriver

samt göra stickprov. Vid utvärderingen används dessa erfarenhetsvärden som ett grundfall för bedömning av samtliga anbudsgivare. Med en systematiskt

uppbyggd

utvärderingsmodell

enkelt att göra en känslighetsanalys för olika uttagsmönster. Appendix A ges två exempel på en enklare sammanställning en där de månadsvisa

förbrukningarna

är det I och

och effekterna angetts.

Offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtal samt eventuell mätkostnad Själva elupphandlingen

sker genom att sända ut en offertförfrågan

på elkraft. Men för att få ett totalt pris krävs också kunskap om nätavgiften samt en kostnad för övergång till entimmas mäb1ing enligt uppställda väl är oberoende

krav. Vän av ordning säger nu att nätkostnaden av vilken elleverantör vi väljer? Ja, det är sant,

men fortfarande förekommer det påfallande ofta att man i den pågående elleveransen endast har uppgift om ett totalt elpris inklusive nätavgift. För att kunna erhålla den nuvarande elleverantörens pris på elkraft behöver man då dra bort nätavgiften från det totala priset. Först därefter är det möjligt att jämföra med övriga anbudsgivare som offererar enbart priset på elkraft. Kosb1aden för mätning behövs för att avgöra vilken investering som behövs för att uppnå en viss för~änst på elkraftleveransen. För små uttagspunkter är ofta mätkostnaden betydande jämfört med möjlig vinst. Ett exempel: 50000

Årsförbrukning:

kWh

2 öre/kWh

Vinst i elkraftpris: Årlig vinst för byte av leverantör: Mätkostnad:

1000

10000

I detta fall ger det vid en enkel pay-offberäkning utan ränta en återbetalningstid på 10 år. För de flesta organisationer är det för lång tid. Som en illustration ges årsvinsten som funktion av förbrukning i figur L Mätkostnaden är alltså med nuvarande utformning av regelverk en viktig parameter för att avgöra om det kan vara lönsamt att byta elleverantör. Exempel på utformning av 1000 offertförfrågningar på elkraft samt begäran om nätkostnad o, o 2 5 och mätkostnader återfinns Årsförbrukning MWh (obs ej som bilaga 1 och 2. Såsom Appendix B och Appendix C till offertförfrågan i bilaga 1 återfinns prisformulär. Ofta är det arbetsbesparande att även sända ut prisformuläret i dataform. Det underlättar den senare utvärderingen och minskar risken för felaktigt överförda prisuppgifter till utvärderingen. När det gäller själva prisstrukturen så är exemplet uppbyggt på att priser lämnas för tre prisavsnitt över året enligt följande: Energipriser i örejkWh för: Prisavsnitt nr Säsong

Avser månader

Vinter

Jan, feb, mar, nov, dec

Höst & vår

Apr. sep, okt

Sommar

Maj-aug

Det går också utmärkt att begära in priser i löpande penningvärde utan index. Praxis visar att de allra flesta anbudsgivare ställer upp på dessa krav. Det betyder att för elkraftleveransen har effektbegreppet eliminerats. Man kan se det som att effektkostnaden bakats in i energipriset framförallt under vintern. Dels är det en förenkling rent förklaringsmässigt och dels underlättar det mycket vid samtidigt köp från flera uttagspunkter. Även rent elsystemmässigt går vi mot en jämnare prisbild över året. Det gäller speciellt för torrår när värmekraft utgör marginalskiktet. Med en allt-

linjär skala)

Figur l: Årsvinst vid olika förbrukning och prisdifferens.

mer integrerad nordisk marknad för att inte säga nordeuropeisk blir det med automatik en sådan utveckling.

Utvärderingsmall Speciellt vid ett stort antal uttagspunkter är det viktigt att ha systematiska datamodeller för utvärderingen. Det gör det möjligt att göra jämförelser på varje uttagspunkt, på en geografisk region eller organisatorisk enhet samt för hela organisationen. Ofta är det alltså en jämförelse på tre nivåer. Om vi startar med varje uttagspunkt innehåller analysen följande steg: 1. Räkna på den lokala elleverantörens anbud eller taxa 2. Beräkna nätavgiften och mätkostnad för uttagspunkten 3. Beräkna elavgifterna från övriga anbudsgivare 4. Gör en sammanställning

avelavgifter från alla anbudsgivare 5. Bedöm lönsamheten av elleverantörsbyte ink!. mätkostnad Fortfarande kan det förekomma att den lokale elleverantören i sitt taxetryck anger en total elkostnad för både elavgifter och nätkostnad. I det fallet blir det nödvändigt att från den totala elkostnaden dra bort den beräknade nätavgiften för att få den lokala elleverantörens elavgift. Uppgiften för "mellannivån" region eller motsvarande är sedan att summera de uttagspunkter som hör till regionen. Intresset fokuseras då på elkraftpriserna. Med en korrekt summering kan avgöras vilken anbudsgivare som är förmånligast på regional nivå. Koncernnivån blir bara ytterligare ett steg i summeringsnivå. Sammanfattningen på koncernnivå visar vilken leverantör som strikt ekonomiskt är fördelaktigast. Kalkylen över nätavgiften används också för att bedöma den totala elkostnaden för uttagspunkten ifråga. Den lägsta elavgiften plus nätkostnaden ger denna totala elkostnad. Ett exempel: Nätkostnader öre/kWh tkr/år

Elhandel öre/kWh tkr/år

Skatt tkr/år

Totalt exkl. skat tkr lår öre/kWhnr

Leveranspunkt

Årsförbrukn MWh

2591

422

16,3

436

16,8

251

858

33,1

722

214

29,6

121

16,8

405

56,1

722

214

29,6

184

25,6

468

64,9

8,8

Leverantör nr

Skillnad

Om nätoperatören för uttagspunkt A också hypotetiskt hade varit nätoperatör för uttagspunkten B skulle nätkostnaden dessutom minska t med cirka 96 tkr. Ett exempel på utvärderingsmall återfinns som bilaga 3. Mallen är gjord i Exce15. De visade bladen utgör helt enkelt flikar i Excelfilen. Hur kopplingarna

ska göras mellan nivåerna beror delvis på

hur anbudsgivarna utformat sina offerter. En grundläggande regel är att grund uppgifter endast ska matas in på ett ställe. Om vi tar förbrukningsuppgifter

så kan de kopplas från sammanställningen

till den enskilda anläggningen.

Regionens förbrukning

kan fås som

en summering och koncernen blir sedan en summering av regionerna. För de elleverantörer som offererar koncernleverans länkas ned till regionnivån

kan priset

och till varje

uttagspunkt. Specialfall inträffar ofta. Ett sådant är att en elleverantör offererar ett speciellt bra pris i den region som är en naturlig "hemmamarknad" leverantören ifråga.

för

Elavtal Ett elavtal ska reglera parternas

rättigheter

och skyldigheter

vid

den kommande elleveransen. Eftersom elverksamheten är uppdelad i en monopoldel (nätverksamheten) och en konkurrensutsatt del (handel med el) finns det också två olika typer av Allmänna bestämmelser. De allmänna bestämmelserna för nätverksamheten är en produkt som är framtagen i samverkan mellan elbranschens organisationer och kund organisationer såsom Industriförbundet och Konsumentverket. Någon sådan gemensamt framtagen produkt finns ej för försäljning avel. Elbranschens organisationer har tagit fram Allmänna bestämmelser i form av "EL 95 Näringsidkare Särskilda avtalsvillkor för försäljning avel för annat än enskilt bruk". En lösning av avtalssituationen till dess att det finns gemensamt framtagna elleveransbestämmelser är att ta fram ett relativt utförligt eget avtal. Den som önskar kan lägga med ovanstående allmänna bestämmelser som" ett skyddsnät". Av det egna avtalet

ska framgå att det specifika avtalet har företräde vid motsättningar mellan det egna avtalet och de allmänna bestämmelserna. Ett exempel på ett sådant elavtal återfinns som bilaga 5. Om inga som helst förändringar skett under upphandlingsprocessen så kan man också helt enkelt utforma en beställningsskrivelse till den utvalde elleverantören.

KapitelS.

Strategi vid elinköp I allmänna termer kan konstateras

att strategin vid

elinköp är ett samspel mellan marknadsbedömningar, avtalsutformning och den egna kundsituationen. Tidsfaktorn eller den engelska termen " timing" ~r avgörande

för de flesta elinköp. Skillnaden

mellan succe och fiasko kan vara att köpa denna vecka istället för förra veckan eller att teckna ett 3-årsavtal istället för ett avtal om börshandel på en kortsiktig marknad. Kanske är just tidsfaktorn den största skillnaden nu gentemot den reglerade situationen.

Kundsituationen Med den tidshorisont av två lägen:

vi betraktar, dvs 1-3 år så är kunden i endera

1. innefattas av leveranskoncessionen 2. fri elkund Vad innebär det för skyldigheter perspektiv? Vilka delar av priset kan jag som kund påverka?

och rättigheter

Den senare frågan kan schematiskt besvaras av bilden intill. Det är alltså endast den konkurrensutsatta elprisdelen som kunden direkt kan påverka vid en elupphandling. Figuren är schematisk, men kan ändå grovt användas för att indikera att elavgiften i snitt är ca en tredjedel av det totala pris man betalar för el.

utifrån ett kund-

Figur 2: Avgiftselement i det totala elpriset.

Det är viktigt att ha denna totala bild vid jämförelser Ibland ser man uppgifter

om att "elpriset"

sänkts, t ex 10 %. Frågan

är om man menar 10 % av totalt 75 öre/kWh elkraftpriset

av olika slag.

eller 10 % av

25 öre/kWh?

Om man innefattas

av leveranskoncessionen

idag im1ebär det som

tidigare nämnts: •

en rätt att pröva det totala priset,

•

elleverantören

är skyldig att leverera

el till normala

förbrukningsändamål, •

nuvarande

mätning

kan behållas.

Kort uttryckt kan leveranskoncessionen upplevas som en trygghet vid de starka förändringar som nu äger rum. Det ska också med i den totala värderingen. Om man beslutat sig för att lämna leveranskoncessionen och bli en fri elkund upphör naturligtvis leveranskoncessionens "skyddsnät", Observera också att man kan lämna leveranskoncessionen även om nuvarande leverantör behålls. Det fallet inträffar om man skriver elkund träda i skyldig

ett specialavtal med den nuvarande leverantören. Som fri finns det en möjlighet a tt efter en månads varsel å terinleveranskoncessionen. Elleverantören är då inte automatiskt att erbjuda samma villkor som för övriga kunder inom

leverans koncessionen eftersom kraftanskaffningen kan ha kommi t i ett annat läge. Rent praktiskt låter det en aning krångligt att ha ett stort antal" divisioner" inom leveranskoncessionen beroende på när kunderna anslutit sig till koncessionen. En viktig faktor vid elinköpet är att beakta de offentliga organisationernas kultur. Med det menas i det här fallet graden av affärsmässighet och riskbenägenhet. Det är kanske på sin plats att snegla på upphandlingsfilosofin inom andra konkurrensutsatta sektorer? Vilken strategi finns för upphandling av olja, städ~änster, trans-

portljänster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss vägledning för agerandet även inom elområdet. Rent allmänt sägs ofta att min organisation

ska inte ta risker. Det betyder i klartext att

man köper ett avtal där leverantören tagit hela risken och även tagit betalt för den risken. Bästa exemplet på elupphandlingar är att jämföra ytterligheterna ett fast 3-årsavtal med l-timmas elinköp via börsen. I det senare fallet tar man som kund hela risken både att förlora och vinna. Vid ett fast 3-årsavtal betalar man leverantören för att få denna trygghet. En näraliggande jämförelse som de offentliga organisationerna är vana att hantera är problematiken med val mellan fast och rörlig ränta. Rekommendationen

vad

avser risktagande är alltså att följa den övriga riskkulturen i företaget. För offentliga organisationer innebär det ofta ett lågt mått av risk. En snarlik tensen vid vi nu talar inte längre

omständighet att beakta är den egna beställarkompeupphandling men framförallt i det löpande skedet. När om elupphandlingar handlar det alltid om att göra en engångs-

insats och sedan glömma elområdet. Ju mer komplicerat köp som görs desto mer krävs det aven kontinuerlig beställarkompetens. Elinköpet kommer också att få organisatoriska konsekvenser. För att kunna uppnå prismässiga fördelar vid elupphandlingen krävs en centralisering av beslut. Det beror på det nyss omtalade kompetensbehovet och att det finns skalfördelar i elinköpet. Ellastens struktur och storlek har också betydelse för elupphandlingen. Det säger sig självt att fem uttagspunkter

- N~t:)N

S~CU~L.L-

och 100 GWh/ år är

intressantare på marknaden än 100 uttagspunkter med samma volym. Det är också så att det rentav blir olönsamt att byta elleverantör för mindre uttagspunkter på grund av den höga kostnaden för mätarbyten. Ofta bestämmer sig kunder för en undre praktisk gräns av det skälet. Det kan alltså vara klokt att exempelvis bara ta med uttagspunkter över 200 MWh per år i sin förfrågan. Speciellt som det kan komma lättnader i kravet på mätarbyten. Mer om det i separat avsnitt.

Kc*tFlS i e-NS

För att öka sin tyngd på marknaden kan ett alternativ vara att göra samordnade inköp. Det mest naturliga är att göra samordningen inom den egna organisationen. De exakta formerna för samgåendet beror huvudsakligen på: • • • •

geografisk spridning, antal uttagspunkter, storleken på varje uttagspunkt, organisationens beslutsfunktioner.

Rent generellt är elinköp en företeelse där centralisering är till fördel för kunden. På det sättet kan kunden bli intressantare. Dessutom krävs ett ganska stort mått av specialkompetens för att uppnå jämvikt i förhandlingen med leverantörerna. Sedan förhandlingarna avslutats bör affären återföras till det lokala planet. Är det fråga om ett stort antal uttagspunkter handlar det ofta om att gå på en regional lösning.

Avtalsutformningen En väsentlig fråga när det gäller avtal är avtalstidens längd. Det är dock huvudsakligen en marknadsfråga och har inte så stor administrativ karaktär. Avtalstiden behandlas därför under avsnittet marknadsbedömningar nedan. I den fria elmarknaden finns ett stort antal tänkbara avtalsformer. A. avropsavtal inom leveranskoncessionen för varje uttagspunkt

B. avropsavtal från annan elleverantör för varje uttagspunkt c. ett gemensamt elinköp för alla uttagspunkter från en leverantör D. ett gemensamt elinköp som fördelas på flera leverantörer E. ett elinköp som kombinerar bilaterala avtal med spothandel F. ett elinköp som kombinerar fysisk svensk spothandel med finansiella kontrakt G. fysiska elinköp från norska elleverantörer (bilaterala avtal)

A. Avropsavtal inom leveranskoncessionen för varje uttagspunkt Om man som kund väljer att ligga kvar inom leveranskoncessionen krävs inga specifika avtal. Det håller på att utarbetas allmänna leveransbestämmelser och bestämmelser för nätanslut-

ningen. Dessa generella bestämmelser

kommer sen att ligga till

grund för avtalsförhållandet.

B. Avropsavtal från annan elleverantör för varje uttagspunkt I detta fall måste ett speciellt avtal upprättas

på grundval

av in-

kommen offert. Här gäller ju den fria marknadens spelregler så en flora av avtalskonstruktioner är möjliga. En viss standardisering är nog att vänta. Speciellt som det kan tänkas komma en handel även med bilaterala kontakt. Såväl korta som långa avtalstider är möjliga. Detta alternativ kräver inte så mycket insatser från elkunden under avtalets löptid, utan endast vid upprättandet

och vid even-

tuell förnyelse.

c. Ett gemensamt

elinköp för alla uttagspunkter från en

leverantör Denna kontraktsform

kan sägas vara en utveckling av alternativ B,

där uttagspunkterna sammanlagts till ett gemensamt inköp. Metoden kan tillämpas på koncerninköp, alltså även för t ex en kommuns samlade elinköp. Här fordras mer för att säkerställa mätvärden. Glöm inte att säkerställa balansansvar för varje leveranspunkt! Det som koncernen måste beakta i denna form är vilken grad av eget engagemang som inköpsformen kräver. Om det gäller att samordna elinköp av abonnemang som tidigare varit effektrnätta bör det principiellt bli små eller inga kostnader för mätnings- och avräkningsförfarandet. Om det är säkringsabonnemang tillkommer kostnaden för övergång till effektrnätning. För kunden (kommunen) torde det vara enklast att i förhandling med en tilltänkt elleverantör begära fakturering per uttagspunkt eller att gruppera uttagspunkterna till naturliga kostnadsställen, förvaltningar eller vad det nu är fråga om. Observera att om fakturering sker per uttagspunkt och prisuppgörelsen innehåller effektavgift så bör man bevaka att den s k sammanlagringseffekten tillfaller kunden. Med sammanlagring menas populärt uttryckt att alla uttagspunkter inte har sina maxeffekter vid exakt samma tidpunkt. Det medför att summan av den verkligt uppmätta maxeffekten för totala leveransen blir mindre än om man summerar alla uttagspunkters enskilda maxeffekter räknat exempelvis under en månad. I avtalet om elleverans ska också ingå att elleverantören tar ett balansansvar för varje uttagspunkt. Elleverantören har en viss

administration för att hantera mätvärden och debitera ett stort antal uttagspunkter. Om varje uttagspunkt har relativt liten energiförbrukning så kan samköpsvinsterna den ökade hanteringskostnaden.

så småningom

ätas upp av

D. Ett gemensamt elinköp som fördelas på flera leverantörer Egentligen är detta inköpsfall uppdelat

på två varianter. Den första

varianten är när man väljer två eller fler leverantörer som tar olika anläggningar. Denna variant blir för varje leverans lika det fall som beskrivits i C ovan. Annorlunda blir det däremot om organisationen väljer att för hela "koncerninköpet" punkter kombinera flera leverantörer. stor uppmärksamhet åt är frågan om fall kan vara att köpa en baslast med mar under året (8 760 tim). Det är ett

eller för en enstaka uttagsDet som man måste ägna balansansvaret. Ett vanligt angiven effekt exakt alla timfastkraftavtal som köparen

ska betala i alla lägen. Eftersom energimängden är fast kan det betraktas som en fast avgift för ett år. För att täcka upp det aktuella behovet under årets alla timmar måste baslastavtalet kompletteras med ett s k serviceavtal. Själva nomenklaturen är inte officiell, så det kan finnas många benämningar

på ett sådant kontrakt. Det fa!-

ler sig naturligt att den elleverantören som har serviceavtalet tar balansansvaret. I den osäkerhet som nu råder vid ingången till en fri marknad tenderar elleverantörerna att gardera sig för den risk som balansansvaret medför. Om serviceavtalet utgör en liten "remsa" av den totala volymen kan det bli dyrt att tillförsäkra sig om balansansvar. Det börjar dock dyka upp aktörer som mer eller mindre specialiserar sig på att erbjuda balansansvar utan elleverans. Troligen är garderingen för balansansvar att betrakta som en "barnsjukdom" för reformen.

E. Ett elinköp som kombinerar bilaterala avtal med spothandel Alternativet

kan betraktas som en vidareutveckling

av alternativ

D. Det betyder att hela eller delar av servicekontraktet byts ut mot en kortsiktig spothandel, i princip på timbasis. Vid verkligt stora volymer kan det bli aktuellt att själv handla upp dessa på spotmarknaden. Det mera näraliggande är att spothandeln köps aven aktör som är etablerad på börsen. Ä ven här måste balansansvaret inkluderas. Alternativet kräver en aktiv insats av kommunen för

att lämna prognoser

som underlag för handeln. Detta behövs för

att minimera obalanskraften.

F. Ett elinköp som kombinerar fysisk svensk spothandel med finansiella kontrakt På den gemensamma norsk-svenska börsen finns det även möjlighet att agera. Den erfarenhet som finns från den norska börsen är att det uppkommer

mycket stora prisvariationer

över dygn och

över säsong. Det finns aktörer, framförallt kraftproducenter, som är beredda att prissäkra en leverans som fysiskt sker via en börs. Det betyder att kunden betalar löpande börspriset, men i efterhand justeras det mot den uppgjorda prissäkringen

nivån. Har börspriset

erlägger kunden skillnaden

legat under

till den som ställt ut

prisgarantin, och vice versa om börspriset varit över prissäkringsnivån. Det kommer också att finnas andra typer av finansiella instrument, såsom terminer och olika typer av optioner samt kombinationer av dessa.

G. Fysiska elinköp från norska elleverantörer (bilaterala avtal) Under perioder när det är god tillgång på norsk vattenkraft kan det vara intressant att teckna direktkontrakt med norska elleverantörer. För att sen ta hem den kraften måste det tecknas speciella avtal om överföringen med Svenska Kraftnät. dessa villkor är inte helt klara ännu, men rent formellt kan en offert begäras från Svenska Kraftnät. I praktiken är det så här långt framförallt de stora aktörerna på den svenska elmarknaden som utnyttjat denna möjlighet. Observera att det gäller att försäkra sig om ett balansansvar.

Marknadsbedömningar En väsentlig del av elupphandlingsprocessen är att kunna göra marknadsbedömningar. Själva upphandlingsprocessen är i sig det bästa hjälpmedlet, men för att kunna göra en bra bedömning krävs mer kontinuerlig bevakning av elmarknaden. Det gäller att ta del av informationen om elmarknadens förutsättningar som publiceras och

diskuteras i skilda forum. De öppna elbörserna ger aktuell prisinformation. Det finns en kortsiktig handel på en timmasbas som ger det dagsaktuella priset på el. Ett exempel visas i figur 3. Denna börs är gemensam för Norge och Sverige. Däremot finns olika prisområden. I det här exemplet syns olika priser för Oslo och Stockholm under vissa timmar.

Entimmaspriser

Figur 3. Exempel på börspriser avseende entimmaspriser under ett dygn. (Källa: NORPOOL ASA)

Det finns också en s k terminsmarknad, som säger en del om framtida elpriser. Priserna på denna termins8 10 12 14 16 18 20 22 24 den 18 okt 1996 i Stockholm och Oslo marknad offentliggörs också och är en viktig informationskälla. Speciellt om man följer den lite mer regelbundet framträder tydligt hur förväntningar på det framtida elpriset förändras över tiden. Ett exempel på terminsmarknaden framgår av figur 4.

Ett block innebär en fyraveckorsperiod medan säsong i princip innebär tertial. Exempelvis är B13-6 de fyra sista veckorna under år 1996. Ett klart besked som denna bild ger är att det framtida elpriset stigit kraftigt sedan ett halvår tillbaka. Det beror huvudsakligen på ett nederbördsfattigt år både i Norge och Sverige. Tillgången på vatten är en avgörande faktor på både tillgänglig volym och prissättning på dessa marknadsplatser. Prisr-- r-- r-- r-- r-- r-- cc cc cc r..:.. 00 dl 6 ~ 0J rr) ~ 0J c0 0J rr) ~ 0J c0 sättningen på börserna "smit.-I .-I .-I o o o o o o o o o tar" över på priset på bilateBlock respektive säsong rala kontrakt. Det är ingen automatik i kopplingen, men tendenserna finns och är tydliga. Hur Figur 4. Terminspri. ser på el under olika stor inverkan det har framkommer endast då man frågar skarpt block. (Källa: NORDoch för reella bilaterala förhandlingar. En elleverantörs pris i en biPOOL ASA) lateral uppgörelse beror av många faktorer. De öppna prissätt(!)

(!)

(I)

.-I (I)

(!)

(I)

«t

(I)

(j)

ningarna på börserna är en vital parameter. Andra betydelsefulla faktorer är leverantörens egen produktionsförmåga, leverantörens inköpspriser samt inte minst hur betydelsefull leverantören anser det är att få en viss kund. "Prestigekunder" kan räkna med att få bra priser även i svåra kraftsituationer. Avtalstidens längd måste göras för en specifik marknadssituation. Med ovanstående bilder på näthinnan är det lätt att inse att: • • •

1997blir ett besvärligt kraftår med höga priser, 1998kan också bli något av ett torrår, 1999 är sta tistiskt ett normalår så här långt.

Med den analysen kan konstateras att ett ettårsavtal blir dyrt, ett tvårsavtal något billigare och ett treårsavtal ännu något förmånligare. Ska man inte binda sig för ändå längre tid då? För det talar en ständigt stigande elprisnivå på grund av politiska beslut. Mot det talar att när man befinner sig i år 1998kan ju det ligga tre normalår eller till och med tendens till våtår framöver. Om man ska binda sig för säg ett femårskontrakt måste man vara övertygad om att nivån är långsiktigt fördelaktig. En möjlig förhandlingslösning är att försöka avtala om en option för ytterligare ett år. En vanlig konstruktion är att exempelvis teckna ett tvårskontrakt med option på ytterligare ett år. Normalt kostar dock en option något eftersom leverantören ger köparen en slags försäkring. Ett annat sätt att göra en riskfördelning är att handla upp sin totala volym i "portioner". Principiellt framgår förfarandet av figur 5.

1997

1998

Upphandling

1999

2001

av den totala volymen i "portioner"

Den fria volym som då finns kan sen upphandlas efterhand, exempelvis årligen. Man måste dock se till att de kvarvarande volymerna blir tillräckligt intressanta vid en gemensam upphandling. Den avgörande frågan under år 1997är nog snarast om man på eget initiativ överhuvudtaget ska gå in i ett bindande avtal med en ny extern elleverantör. Valet bör nog stå mellan att ligga kvar i

2000

Figur 5. Riskspridning genom tidsmässig fördelning av volym.

leveranskoncession under åtminstone 1997 eller att teckna ett lite längre avtal på tre till fem års sikt. Att teckna ett avtal med en ny leverantör på ett år är i dagsläget normalt inget a ttraktivt alternativ. Vid upphandling under de närmsta ett till två åren måste den nuvarande elleveransen under leveranskoncession utvärderas noggrant. Ofta är det ett omfattande

arbete eftersom det innebär en

kalkyl på varje uttagspunkt. Åtminstone för de små uttagspunkterna bör man ha en försiktig strategi på grund av det nya förslaget till begränsning

av mätarkostnaden.

Se separat avsnitt.

Elinköp till elpannor Under 1980-talet tillkom många elpannor både i stora fjärrvärmesystem och ute i fastigheter av olika storlek. Elpannorna sattes in för att komplettera annan uppvärmning och/ eller för att gå under sommaren. Det betyder att dessa typer avelpannor kan ställas då elpriset är ogynnsamt i förhållande till basalternativet. Elinköpet till dessa elpannor kan därför ha en annan karaktär än elinköpet för övrig ej substituerbar elförbrukning. Elinköpet till elpannor kan mycket väl ske genom att använda sig av den kortsiktiga elmarknaden, dvs timbörsen. Principen är då att när värmeproduktionen från elpannan är billigare än värmen som produceras med den alternativa energikällan så köps el in från börsen. Med en timmarknad på el och en stor variation över dygn och mellan dagar blir det ett opraktiskt körsätt för en kombinerad värmeproduktionsanläggning. Beroende på omställningstider, personalbemanning och andra faktorer behövs både en rimlig varseltid och en rimlig körningsperiod för elpannan. Någon kund kan bedöma önskvärd sammanhängande körning till en månad, andra kunder kan nöja sig med vecka eller veckor. Ett intressant inköpsalternativ för elpannorna är att verkligen göra ett börsinköp plus att få någon (elleverantör eller finansiell aktör) att göra en prissäkring under den period man önskar en sammanhängande körning. Som vanligt fordrar ett mer avancerat elinköp mer av oss som kunder. Det gäller att hitta både ett bra prissäkringsavtal och att regelbundet följa och jämföra med den alternativa uppvärmningsformen. Ju större elpannebestånd man har ju större ansträngningar är det värt att lägga på detta inköpsförfarande. Vid en central inköpsfunktion fordrar det också goda och regelbundna kommunikationer ut till driftställena för elpannorna.

Kapitel 6.

Aktörer på elmarknaden möjligheter

problem och

På monopoltiden behövde elkunderna bara känna till sin närmaste lokala elleverantör. Nu efter avregleringen

gäl-

ler det att känna till alla potentiella elleverantörer. Åtminstone krävs denna kunskap i de fall kunden vill byta elleverantör. Eftersom Norge, Finland och Sverige nu har avreglerat börjar det framtona en gemensam nordisk elmarknad. Är detta positivt eller negativt sett ur kundperspektiv?

Det mest positiva aspekten av integrationen

är

att de stora aktörerna på leverantörssidan får en relativt sett mindre dominans. Enbart den svenska marknaden domineras av Vattenfall och Sydkraft som tillsammans har cirka 75 % av elproduktionen. De stora aktörerna har ett stort informationsoch kunskapsförsprång på elmarknaden. Under 1996 har ett stort antal strukturaffärer gjorts i de avreglerade länderna. Det s k korsägandet mellan företagen ökar. Om detta inslag blir för stort innebär det att konkurrensen hämmas. Det är inte det nordiska ägandet i sig som är problemet, utan att antalet reellt oberoende aktörer minskar för mycket. Ur kundsynpunkt vore det bra med minst 25 oberoende och starka elleverantörer. Om vi får enbart fem kan det vara konkurrenshämmande. För att de små företagen ska framgångsrikt kunna konkurrera krävs olika typer av samverkan och samgående. Denna process har inletts och torde accelerera under de närmaste åren. För närvarande har vi nästan tre divisioner:

Division 1: Cirka tio stora "allnordiska" företag Division 2: Stora kommunala elföretag ofta med egen kraftproduktion Division 3: Övriga lokala elleverantörer De små lokala elföretagen har oftast ingen eller liten egen elproduktion. Genom sin lokala kunskap kan ibland aktiva företag erbjuda intressanta totallösningar. Oftast är dock elleveransens villkor återförsäkrade hos en stor producent. Nya aktörer har också etablerats i Sverige, liksom de tidigare gjort i Norge - mäklare och traders. Dessa aktörer erbjuder sina ~änster som ett mellanled mellan en traditionell elleverantör och en kund. En mäklare tar inga egna positioner, dvs handlar inte med kraft för egen räkning, utan förmedlar mot provision elleveranser. En trader köper faktiskt elkraften och säljer den vidare till kund. Härigenom tar tradern en egen position, en egen risk. I en ofullkomlig marknad med svårtillgänglig information överbryggar dessa aktörer barriärer mellan leverantörer och köpare. Ett näraliggande exempel är de försäkringsmäklare som tagit avsevärda andelar på företagsmarknaden för försäkringar.

Mätproblematiken eller inlåsningen av mindre kunder Det nuvarande regelverket kräver en avancerad mätning för att få byta elleverantör. Denna komplicerade mäh1ing ska bekostas av slutkunden. Mätkraven utgör ett stort hinder för små kunder vid önskemål om byte avelleverantör. Regeringen har därför uppdragit till NUTEK och Svenska Kraftnät att se över mätfrågorna. Under 1996 presenterades utredningen" Fri elmarknad för alla". I den utredningen finns förslag på att ersätta mätkravet med en schablonfördelning av förbrukningen över årets timmar. Slutkunden erlägger enligt förslaget endast en administrativ avgift vid byte avelleverantör. Avgiften varierar med säkringsstorlek enligt följande: 11III

~25 A:

150 kr ink!. moms

35 A:

1 500 kr ink!. moms

50 A:

2 250 kr ink!. moms

63 A:

3 000 kr ink!. moms

~80 A:

3 750 kr ink!. moms

I utredningen föreslås att starten ska kunna ske 1 april 1997.I praktiken skulle det med nuvarande uppsägningstider på sex månader innebära 1 oktober 1997.Regeringen har aviserat att en proposition kommer tidigast under våren 1997,vilket torde betyda tidigast 1 juli 1997som ikraftträdande. I den här situationen är det naturligt att som kund ta upp diskussionen om elleverantören även ekonomiskt kan ta på sig en del av kostnaden för mätarbyten. Det kan ske exempelvis genom en begränsning i stil med ovanstående skala. Det ger också elleverantören ett incitament att vara aktiv vid diskussioner med nätföretagen kring mätfrågor. När detta skrivs i slutet av 1996noterar vi att statliga Vattenfall erbjuder alla sina kunder att få hyra en effektmätare för 240 kr / år. Av konkurrensskäl torde fler elleverantörer följa efter.

Kapitel 7.

Glöm inte nätmatchen ! En viktig fråga i sammanhanget

är vilka nätavgifter

som kommer

att debiteras för varje anläggning. Nätverksamheten ligger kvar i monopol. I många fall utgör nätkostnaden en minst lika stor del av det totala priset som elkraftpriset. Kunderna måste också försöka åstadkomma en press på nätföretagen. Vidare finns det punkter

som anslutningseffekter och reaktiva effekter som kan behöva diskuteras. Inom elhandelsområdet kan en effektiv konkur-

rens få en snabb effekt på utjämningen avelavgifter. Utjämningen kommer att gå speciellt fort i ett läge då det blir möjligt för små kunder att utan höga inträdesavgifter (mätarbyteskostnader) byta elleverantör.

Figur 6. Exempel på skillnader i nät- och elavgifter för en lägenhet med 2 000 kWh per år (1 jan

Enkel och lättillgänglig prisinformation för alla kunder är i sig ett sätt att öka pressen på elleverantörerna. Man kan då kanske upptäcka att elavgifterna är 23 öre/kWh hos en elleverantör medan den är 33 öre / k Wh hos en annan, och fråga sig hur rimligt det är.

1996).

Ett exempel på skillnader nätavgifter och elavgifter

50 CIl

o 40

E ::t:. X Q)

framgår av diagram 6. Bilden demonstrerar att det ligger stora skillnader även på nätsidan. Givetvis är det en jäm-

..c.

3: ::t:.

20 W E Q) :r:

Nät

Kraft Lägenhet - 2 MWh. 16 A

förelse av "äpplen och päron". Nätstrukturen är olika för de exemplifierade företagen. Men faktum kvarstår

att det för kunden betyder mycket i avgiftsskillnader nätföretag.

Speciellt uppenbar

tätortsdistributörer

blir skillnaden

och landsbygdsdistributörer

mellan olika

om det finns både inom samma

kommun. Nätföretagen myndigheter

måste utsättas för både ett tryck från kunder och för att på sikt bli riktigt effektiva. Som kunder kan vi

hjälpa till med att göra jämförelser av olika slag, diskutera med våra respektive nätföretag samt som sista möjlighet överklaga nättariffen hos Nätmyndigheten. Ett stort antal överklaganden har inlämnats till Nätmyndigheten. I flera fall har nätföretagen sänkt sina tariffer efter en sådan process.

Kapitel 8.

Glöm inte skatter och avgifter! Egentligen är rubriken lite onödig. Som kund går det inte att glömma bort skatter och avgifter. De kommer bokstavligen som ett brev på posten, på elleverantörens faktura. En tankeställare är emellertid att skatter numera är en mycket stor andel av den totala kostnaden. Vid kalkyler och jämförelser är det utomordentligt viktigt att ange om och hur skatter har beaktats. På elområdet har vi numera ett antal olika skatter: • • •

Vi svenskar är ett skattetåligt släkte. Det totala skattetrycket har ökats markant under en 20-årsperiod. Speciellt gäller det för en slutkund som betalar både moms och punktskatt. Den tillverkande industrin undantas från punktskatter och kan lyfta av ingående moms. Det gör att det blir stora skatteskillnader mellan dessa båda kategorier. Figur 7 visar skatteutvecklingen på elområdet. För enkelhets skull har elpriset före skatt antagits vara 50 öre/kWh under hela 90-talet.

.J:

~ 15

punktskatter på konsumtion, moms på hela fakturabeloppet (även på punktskatten!), produktionsskatter på vattenkraft och kärnkraft, som läggs på producenterna.

Vid utvärdering av anbud är det mycket viktigt att säkero ställa att alla skatter och av00 ffi ffi ffi 00 ffi ffi ffi ffi ffi c gifter som faller på elavgifter'"" '"" '"" '"" .~ Skatternas utveckling 1977-97 na har inkluderats i priset. Som kunder på en fri elmarknad ska man inte heller med automatik acceptera att skatter Figur 7. Elskatteutvecklingen 1977som tillkommer på producenten avel ska höja priset. Det är endast 97. konsumtionsskatter som är "oundvikliga". Det finns också exem5

(Y)

Q. Q) (/)

pel på företag som i sin tariffinformation lägger ihop konsumtionsskatter och produktionsskatter för att demonstrera ett lågt elavgift. För att inte snedvrida konkurrensen på en på en fri elmarknad krävs att beskattningen i produktionsledet är harmoniserad. Således borde exempelvis en eventuell koldioxidbeskattning vara lika i de europeiska länderna. Erfarenheterna hittills är att det knappast finns en konsensus mellan länderna i den frågan. De länder som nu avreglerar väljer istället att övervältra skattebördan på konsumenterna direkt. Ett exempel är att den svenska produktionsskattehöjning som aviserats till 1 juli 1997och som nu omvandlas till en konsumtionsskatt. Såsom kunder torde vi kunna se fram emot att ekonomiska styrmedel (läs: skatter) kommer att användas för att underlätta en kärnkraftavveckling. Inte minst vill staten reducera elvärmeanvändningen i våra bostäder. Elskatten kommer alltså att under resten av 90-talet öka sin andel av den totala elkostnaden. Effektivisering avelanvändningen är på lång sikt det enda riktigt hållbara receptet mot en lägre elkostnad.

Kapitel 9.

Erfarenheter i ett ettårsperspektiv

088 F... Elupphandlingar

med sikte på den nya elmarknaden

arskvara !

1 januari 1996 har pågått cirka ett år. Under hösten 1995 var det

framförallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva. Hösten 1995 var relativt nederbördsrik, speciellt i vårt grann~ ~I ~ ~

land Norge. De upphandlingar som genomfördes i november 1995 har därför ofta förmånliga avtal. Fram till senhösten 1996 var det prismässigt i stort sett en enda uppförsbacke, vilket påverkat nästa upphandlingsvåg som bestått av de stora

..9~

fastighetsägarna. Stora nederbördsmängder i slutet av 1996 har dock inneburit fallande elpriser under inledningen av 1997.

-'- ~ ~?'~E

Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje våg i form av små-

~-//-~I

kunder. Med tanke på osäkerheten om mätkraven uteblir den vågen till i vart fall början av 1998. De mindre kunderna upplever alltså en inlåsning hos nuvarande flesta lokala elleverantörer

elleverantör.

Som tur är har de

en relativt gynnsam prisnivå under sin

leveranskoncession. Sammantaget

har det alltså varit relativt få byten av elleverantör.

Man måste också ha i minnet att genomförandet av den fria elmarknaden i sig har skapat lägre elpriser. Inför introduktionen av den nya elmarknaden har de faktiska elpriserna fått en mer gym1sam utveckling än om man fortsatt med monopolsituationen. Troligen har man också uppnått ett bättre klimat i kundkontakterna.

088 F...

Den låga fyllningen av vattenmagasinen i både Norge och Sverige innebär att den höga prisnivån kommer att ligga kvar för leveransår 1997. Om inte 1997 blir ett mycket nederbördsrikt år kommer även genomsnittsnivån för 1998 att vara högre än för ett "normalår". Skälet till pessimismen för 1998 är att en normalt nederbördsrik vinter 1997/98 inte räcker för att fylla flerårsmagasinen fullt ut. Vid ett ytterligare torrår blir prisnivån för 1998 ytterligt besvärlig. Situationen för år 1999 är genuint osäker och kan betraktas som ett alår innan 1997 års väderläge blir känt.

arskvara!

Bilaga 1.

Offertförfrågan på elleveranser Datum Härmed erbjuds Ni a tt inkomma med offert på elleverans enligt den omfattning som anges nedan. Utvärderingen kommer att följa de regler som anges i lagen om offentlig upphandling. Den elleverantör

som innehar leveranskoncession

för respektive

anlägg-

ning kommer alltid att tillfrågas. Samtidigt begär vi in uppgifter om nätavgifter enligt särskilt brev till nä tägaren för varje anläggning. Förfrågningar och svar på anbud ställs till nedan angiven kontaktperson. Kontaktperson Namn, kommun,

förvaltning,

adress, tfn, fax, epostadress

etc.

Upp handlings föreskrifter Upphandlingen kommer att ske i enlighet med bifogade administra tiva föreskrifter. Omfattning -

balansansvar

Elleveranserna har en total omfattning av cirka XX MWh under år 1997. Data för leveranserna framgår av Appendix A. I den finns volymer samt tillgängliga uppgifter på maxeffekter och mätarsäkringar för respektive abonnemang. Vidare finns uppgifter om användningen av fastigheterna. Detta kan vara ett hjälpmedel för att bedöma belastningsprofilen. I Appendix B återfinns regionala sammanställningar samt i Appendix C koncernens (motsvarande) samlade elbehov. Offerterna ska baseras på att elleveran tören kommer att ha ett balansansvar . Huvudalternativ Offerterna ska avse en fysisk leverans fritt svenskt stamnät och utgöras av s k prima kraft för att tillfredsställa varje uttagspunkts totala behov under årets alla timmar.

Ni har frihet att offerera hela eller delar avelleveransen. I de fall delleveranser offereras ska det tydligt framgå vilka uttagspunkter som balansansvaret då omfattar. Sidoanbud

Ni har också möjlighet att för den totala leveransen offerera andra kombinationer av elleveranser, exempelvis en fastkraftleverans kombinerat med ett s k serviceavtal, där åtminstone en viss volym kraft förmedlas av Er via en kortsiktig handel över den norsksvenska börsen. Ä ven i detta fall ska ett balansansvar inkluderas. Alternativ

Det första alternativet avser enstaka anläggningar som idag ligger under Er leveranskoncession. I Er offert ska tydligt anges vilka anläggningar som omfattas. Huvudoffert önskas på XXårs leverans. Alternativ

I detta alternativ ges Ni möjlighet att offerera elleveranser för ett visst län (område,region). Ange i offerten vilket län det gäller. Specifikationen på anläggningarna har indelats länsvis. Huvudoffert önskas på XXårs leverans. Alternativ

Denna omfattning svara mot en total elleverans för hela vår organisation, dvs cirka XXGWh under år 1997.Antalet anläggningar uppgår till cirka XXst. I detta alternativ ingår således även elleveranser enligt alternativen 1 och 2. Huvudoffert önskas på XXårs leverans. Milj ödeklaration

Vår organisation arbetar mycket aktivt med miljöfrågor i alla delar av verksamheten. I det ligger också att alla våra leverantörer ska uppge på vilket sätt miljön beaktats i leveranserna till oss. Vi ber Er därför att i Er offert ange vilken produktionsmix som elleveransen från Er har samt de övriga miljöargument Ni önskar framhålla. Ett sådant kan vara om det pågår förberedelser för en miljöcertifiering.

Kontakter med nätägare inkl mätning, debitering

och informa-

tion till kund Elleverantören

skall ansvara för och ombesörja erforderliga

kon-

takter med nätägaren för att åstadkomma ett byte avelleverantör. Elleverantören förutsätts för kundens räkning ombesörja anmälan av nytt balansansvar, vara rådgivare vid upprättande av nätavtal samt företräda kunden vid kontakter med nätägaren för att åstadkomma en sådan mätning som anges i lagen, förordningen samt NUTEK:s föreskrifter rörande mätning, debitering och avräkning. Kostnaden för mätningen och avräkningen inkluderas i avgiften till nätägaren. Fakturering

sker månadsvis

normalfallet

en räkning per uttagspunkt.

Ange om fakturering Leverantören

baserad på verklig förbrukning

kan ske elektroniskt

med i

via ED!.

ansvarar för och bekostar att vi erhåller månadsvisa

sammanställningar

av energi och effekter per uttagspunkt

och för

den totala leveransen. Ange om samfakturering sam t villkoren härför.

av nät~änsten

och elleveransen

kan ske

Pris och prisstruktur Offererade priser ska avse fasta priser i svenska kronor. Leverantören ansvarar för och bekostar att vi erhåller månadsvisa sammanställningar av energi och effekter per delleverans och för den totala leveransen. Vi önskar en prisstruktur innehåller energiavgifter

som förutom eventuell fast avgift enbart (inga effektavgifter) uppdelade på tre

säsonger över året. Anbudsformulär återfinns i Appendix B. Formulären finns också som filer på bifogad diskett, skapade i Exce15, som vi ber Er fylla i och återsända till oss vid offertinlämning. Upphandlingsform

och värderingsgrunder

Upphandlingen kommer att ske som så kallad öppen upphandling. Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud kommer att antas. Vid utvärdering kommer följande ej rangordnade kriterier att användas: 1. Årskostnad

utvärderings-

2. Leverantörens finansiella ställning 3. Leverantörens kompetens, serviceorganisation och allmänna referenser Offerttidpunkt och giltighetstid Vi emotser Er offert snarast och senast den (datum) ställd till ovanstående kontaktperson. Offerten skall vara giltig en månad räknat från inlämningsdagen. Märkning av anbud Det skriftliga anbudet lämnas senast vid ovan nämnda tidpunkt i ett kuvert som märks med" Anbud på el OA9612" i övre vänstra hörnet. Referenser Leverantören skall till sin offert foga senaste årsredovisning samt de övriga referenser som Ni önskar åberopa. I de fall bolaget är nybildat önskas information om ägarförhållanden samt en kopia av registreringsbeviset. Med vänlig hälsning Underskrift

Bilagor: Appendix A: Sammanställning avelbehovet Appendix B:Prisformulär för region XX(På papper och diskett) Appendix C: Prisformulär för hela organisationen (På papper och diskett)

Appendix Al: Sammanställning av el behovet Fast. nummer

Fastighetsbeteckning

Ort

Al A2 A3 A4 AS A6 A7 A8 A9 Al0 All

Ankaret 1 Ankaret 2 Ankaret 3 Kaj utan 7 Kaj utan 8 Kaj utan 9 Kaj utan 10 Kaj utan 11 Kaj utan 12 Kaj utan 13 Kaj utan 14 ~j utan 15 Kaj utan 16 Kaj utan 17 Kaj utan 18 Kaj utan 19 Laternan 1 Laternan 2 Laternan 3 Laternan 4 Laternan 5 Laternan 6 Laternan 7 Laternan 8 Laternan 9 Laternan 10 Ankaret 27 Ankaret 28 Ankaret 29 Ankaret 30 Ankaret 31

El köP.!I!9 ~yd El köpi ng ~yd El köp.!.I!g ~yd

~A13 ~ en

A14 AlS A16 A17 A18 A19 A20 A21 A22 A23 A24 A25 A26 A27 A28 A29 A30 A31

----

ElcitL_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ . Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elcity_ Elstad Elstad Elstad Elstad Elstad Elstad Elstad Elstad Elstad Elstad

Region

~y_d_ ~yd ~yd ~d ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~y_d _ ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd ~yd El kÖP.Ulg~yd El kÖPl.!lg ~yd__ El köpi ng. ~d El kÖR;ng. ~yd El köp.!.I!g ~yd

Förbrukn. MWh 600 500 241 __255 247 12 123 58 1 258 257 892 336

Spiinni ng S=Siikring kV E=Effekt 0,4 E 0,4 E 0,4 E _ __ 0,1 E 0,4 E ___ O,j 3 0,4 E 0}43 OJ4 E 0,4 E 0,4 E 0,4 E _ __ OJ4 E 0,4 E 0,43 0,4 E 0,4 E 0,4 E ~4E 0,4 E 0,4 E 0,4 E 0,43 0,4 E 0}43 0,4 E ~4E ___ 0,43

333 65 369 325 475 258 925 425 222 45 665 66 478 221 ---- 20 258 ~4E 114 528 10907

0,4 0,4

E E

Effektab kW

Siikringab Amp

200 167 80 85 82

Avtalet upphör

Elleverantör tfn.

Niitiigare tfn.

Anm.

9612

i ~

20 41 35 419 86 297 112 112 111 22 123 108 158 86 308 142 74 15 222 22 159 74 7 86 38 176

20 35 l I

I -----j

I t

Appendix A2: Sammanställning av el behovet

1996 Energl.~~g Ene rg!.J.!g Ene rgi. totalt Effe kt( max)

Sort

JAN

MAR

APR

MAJ

JUN

JUL

AUG

SEP

OKT

NOV

DEC

MWh MWh MWh kW

5700 13300 19000 50000

5400 12600 18000 49000

5100 11 900 17000 46000

4800 11 200 16000 44000

4500 10500 15000 38000

3600 8400 12000 32000

2100 4900 7000 22000

3900 9100 13000 34000

5400 12600 18000 44000

5400 12600 18000 45000

5700 13300 19000 46000

6000 14000 20000 48000

Totalt

Medel

Max

Min

41 500

50000

22000

57600 134400 192000

Energi, hög MWh

~O)

:;l!! O

,,,,-,-.

JAN

FEB

". MAR

APR

MAJ

JUN Effekt(max)

40000 30000 20000 10000 O

',-

JAN

~~~*~ -

~ ~

FEB

'. AUG

... " SEP

OKT

NOV

DEC

,.............

~'i

. JUL

~'----

'I---

:1---

MAR

APR

••....•....•...

-;-.

:1---

'----'

1---.

1---'

'----

'----c

1---.

1----

'----

I---

'----

I--

"'----'

. I

MAJ

JUN

JUL

AUG

SEP

OKT

~. NOV

DEC

Appendix B: Prisformulär för region XX

Leverantör Konta k:t,e rso n Telefon Telefax Alternativet

F-Hin

avser:

PRISER

LEVERANSER

Energ~,riser,öre/t~h Fast avgift A,r,se,__ Maj-aug_ Jan-mar totalt (so) nov - dec ( vi) ott(vh) ttr/8r

Volgm

Tgp av anläooni no

M~h/8r

Effett

Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999

10000 15000 25 000

Sätring

Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999

3000 3000 3000

Totalt

Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999

18909 21 845 30 422 30 000 25 000

L O'D

20 000

ID 5äkri

& 15 000

Effekt

3= :L

10000 5000

,,'

','

,;c:,i:,'I!!",

',:\,

:","

Ar 1997

Ar 1998

Ar 1999

ng I

Appendix C: Prisformulär för hela organisationen

Leverantör Konta kt ~e rso n Telefon Telefax

Alternativet

Hela o rga ni sati o ne n

avser:

LEVERANSER Typ av anläggni

PRISER Fast avgift totalt tkr lUr

Volym MWh/Ur

Energj ~riser ~ öre/kWh Jan-mar ~~r ~se~__ !1aj -aug_ (so) nov - dec ( vi) okt(vh)

Effekt

Ar 1997

10000

Ar 1998

15000

Ar 1999

25 000

-----

Säkring

Ar 1997

3000

Ar 1998

3000

Ar 1999

3000

Totalt

Ar 1997

18909

Ar 1998 Ar 1999

21 845 30 422 30 000 25 000 20 000

cro

~ 15 000

Säkri ng Effekt

..c:.

10000 5000

Ar 1997

-~.•_ .. -... _"'

..•

.•...

..•.

~ -.... ..•....•.

.• ..-.....•

-.. _._ .. .•.•...

.•....- ...........

-•..

Ar 1998 ... ....

_ ...•_ .•~..•....•...•..•.•_---_ .. _ .............•.....•. -,. ....•

Ar 1999 •. _.••••.• " -' •.•• _" •..•_ ••.....••.•. _ •••• -T

_ .•_ ...._ ...._ ....

~'t

.•.•.•..•.••

_'.

..~ •••.• _

•• ,•.•.•• _ .••• 0-_

Bilaga 2.

Förfrågan om nätavtal och eventuella kostnader för mätning Datum Vi önskar uppgift om nätavgiften

för år 1997 för nedan specifice-

rade anläggning (ar). Vi avser att samordnat ta in informationen för flera anläggningar. Förfrågningar och svar ställs till nedan angiven kontaktperson. Kon taktperson Namn, kommun, Omfattning

förvaltning,

adress, tfn, fax, epostadress

etc.

(ev. i bilaga)

Effektabonnemang Anläggning

Nuvarande beteckning

Max-effekt kW

Elenergi 1996 MWh

Nuvarande beteckning

Mä tarsäkring A

Elenergi 1996 MWh

Säkringsabonnemang Anläggning

Kontrakt- och avtalsvillkor Nätavgifterna och därefter följande nätavtal skall grunda sig de kontraktsbestämmelser som Svenska Elverksföreningen utarbetar.

Mätning Den elleverantören som blir leverantör till anläggningarna kommer att ombesörja erforderliga kontakter med Er såsom nätägare för att åstadkomma en sådan mätning som anges i lagen, förordningen samt NUTEK:s föreskrifter rörande mätning, debitering och avräkning. Om kostnader uppstår för oss som nätkunder som avser mätning, debitering samt avräkning skall det anges separat i Ert svar. Övriga tilläggstjänster Ni ombedes inkomma med offert på de tilläggs~änster Ni önskar erbjuda såsom komplement till nätverksamheten, exempelvis driftoch underhålls~änster. Pris Separat pris önskas på tilläggs~änsterna. Om inte annat anges av Er utgår vi från att offererade priser avser fasta priser i svenska kronor och gäller för år 199X. Tidpunkt och giltighetstid Vi emotser Era uppgifter snarast och senast den (datum) ställd till ovanstående kontaktperson. Vi förutsätter att nätavgifterna gäller för minst helåret 199X. Med vänlig hälsning Underskrift

Bilaga 3.

Utvärderingsmall ELPRISER Kund ----

~ner9.~. Debi teri ngsef!..~~ ~~y.ttj ni ngsti d -

Ankoret MWh kW ___ tim

1 60~ ~--~- -~---~---....~ -~-~_. 200 -- -- - --- -- 3 000 ... •..••.

-----~-------f~ing ---

_ _-

---~----

-lr1997-lr 1996 kr öre/kWti leverontör -...-. ~--~-~-~-~ _._- - nr öre Ik 22,0 132 _. 24,6 Samkraft 2 -2-4-:B 149 Elkocken 5 .2"(.!Q 2219 20,6 125 1--. 25,6 22,5 135 _ i-------:22,6 137 25,5 "- 20,8 125 _.22,9 !-_ögs~o~v _o~~n:>_!..o_end.e _.__ ..._ :......-._-~-~---

wtr--i

f-~} f---

ti~~;~O~:e~~~.~-

i----

,~!e~~~ö~--~--~~~l= =

~OkB

_.._..___ . .f-.-----

tkr 146 162 137 155 153 137

-~a- -

r 1998 -:.-:-r- - - .öre/kWh tkr 159 26,6 26,7 172 .- - -- -24,3 146 . -29,7 __ 17.~ - 27,5 165 24,3 146

--- -

-- -----

Mo11ene--'=g.!...~ _________.____ .._~. Lokal leverantör inkl. nät .- ____ 421l_ . Offert 17,3 Nätt.~.!!l~gif t en1~-:.EJ Lokal leverantörs elpris --, -- ---_._-- f------ f-.--- 24,~ f-.--.149 .. -

.-0---- 1--------- f----

Ski 11nod loko1-1 ögsto per or

3,9 23,6

---

f.-.

-.-------------

1---------,-

--t----

- ---..... - --

ENERGIFÖRBRUKNING

Ankaret

___ Energi mgn-fre Energi övr.tid Energi totalt Aktiv effekt Reaktiv effekt Högbel.effekt (II

06- 22

~r MWh MWh MWh kW kVar kW

-1-

1995 JAN 33 24 57 200 O 200

~~!J ~~ 33 24 57 200 O 200

Beräkni nll ay debiteri nllSllrundande Medelvärdet av tvll högsta? Medelvärdet av tvg högsta Medelvärdet av fyra högsta? Medelvärdet av fyra högsta Kontraktsenlig ab.effekt ? Kontraktets ab.effekt Mi n.av kont ra ktets ab. effe kt

kW kW kW %

Min.av kontraktets ab. effekt kW Annan beräkni ng ange effekt kW Deb.grundande ab.effekt kW

Xrsenergi.

MWti

H8'Xeffekt.

-Energi övr .tid "t nergi totalt

-£}l

~J JTiN -:JUl ~AlJ(j --S[POKT NOV DEC 30 23 23 23 23 32 32 31 21 17 17 17 17 _f3 23 -23 23 51 40 40 40 40 55 -55 54 54 -200 200 200 200 200 200 -2-ÖÖ -2Ö-Ö -200 O O O O O O O O O 200 -;töö

----l~

abonnemanllsef

TOT

UtngUj ni ngsti d

347 -25-3

baserat pg deb.effe kt

'rooq~

600 200

Beräkni nll ay ey _ reakt i y t öyerutta( L lJOm JA sätt L 12~ 1

110m JA sätt Bl 2-1, an[1ars O I I 200 l c=:::m0m JA sätt B 14= 1, annars O I I 200 l ~om JA sätt B 16= 1, annars O I O 8 O% Fyll i Procentsats om sgdant vIll

Medelvärdet a~ tvll högsta? Medelvärdet av tvg högsta Medelvärdet av fyra hogsta? Medelvärdet av fyra högst! Reaktiv gräns Reaktiv gräns) Over uttag av rea kti v effe k

kW kW % kVar kVar

I OI c=:::m0m JA sätt L 14';' 1 I OI ~ Fyll iprocentSa~s l 100 I Ö

I Ol~ c=:::m I 2001

---l. i!

6001Fgll 20öTFgll

Fördelning

rnergrmgn::- fre 06- 22

33 24 57 200 O 200

% % %

JAN 5,5% 4,0% 9,5%

F"E-B 5-:5% 4,0% 9,5-%

HAR

APR

5,5% 4,0% 9:5%

5,0% 3,5% 8-;5%

MAJ 3,9% 2,8% 6,7%

JUN 3,9% 2,8% 6,"'(%

JUL 3,9% ~8-% 6,7%

AUG SEP 3,9%. 5,3% 2-;-ä% 3~-% 6,7%,9,1%

OKT 5-;-3% 3-;-8-% 9,1%

~ I i

GWh

Ankaret 1 Ar 1995

CI'I W

O JAN

FE8

MAR

APR

MAJ

JUN

JUL

AUG

SEP

OKT

NOV

DEC

NÄTAVGIFTER Kund

I Ankaret

Nätägare

IMallniit 11996 1

BaslIr

för basäret !

1 AB

i I

Tar'iff

U'I

AvgHtsel ement ISort Värde Fast avg'ift tkr 12,0 _~04!-Q Ab~~e ma..!l9savglft. :kr / kW I kr /kW 347,0 Högbelastllj_!lgsavg'ift Energ'iavg'ifter --Nov-mar, mSn-fre 06-22'öre/kWh 3,0 ___ Nov-!:!lar, övrig tid___ , }re/kWh _2J.9. Apr,Sep,Okt, mSn-fre 06-22 öre/kWh 2,0 ~5ep,Okt, övrig tid 'öre/kWh 2-;0 --Maj -aug,mSn-fre 06- 22 ~öre/kWh 2,0 Maj -aug, övrig tid 'öre/kWh 2,0 1-Totala avg'ifter Ur l Totala avg'i fte r öre I kW h I Medelavgi ft öre/kWh

JAN FEB MAR 1,0 1,0 1,0 0,7 0,7 0,7 '"13--;-9 13,9 ~3,9 1,0 0,5

1,0 0,5

APR 1,0 0,7

MAJ 1,0 0,7

JUN 1,0 0,7

JUL 1,0 0,7

AUG 1,0 0,7

f7 ~--n ~7 17,3

29,9 17,3

OKT 1,0 0,7

1,0 0,5

29,9 17,3

NOV 1,0 0,7 13,9 0,9 0,5

0,6 0,4

29,9 17,3

SEP 1,0 0,7

f----3 ~3 5,4 17,3,

DEC TOT 1---------0--1,0 12,0 0,7 8,8 13,9 69,4 f---.--:

0,9 ~8 0,5

0,6L-~6 0,5 0,5 0,5 0,3 6,4 17,3

0,5 0,3

0,5

6,4 17,3

0'~p:3 f-----'-3f-----'-3

0,5

3;---3 6,4 17,3,

5,2 17,3

1--

-'-2-% 8% 67%i 0%

-5% 2,4 1,9 1,4 1,9 1,4

2% 2% 1% 2% 1%

r----f7 !--f1iHf4 -------,--0o-n

5513'-;-5 17,3 17,3,

c-3~5IT7.3 17,3.

Kund Leverantör BaslIr

: Ankaret 1 __ -+- - Sa~kraftl 1996

Ta ri ff Avgi ftsel

~tk~

------ement

~~:~:fag~::fter

----t---+ Sort Värde: _

ELAVGIFTER för

basäret

~ t-

-t-----~-

------+-

+-!

+--

T---------~

t---

.,....~------~,--~

-1--

_ JAN

=- ~ 22~..Q -_--I

t I:.B

MAR

MAJ

APR

-4-_Q~- -C -

JUN

JUL'

AUG;

SEP

Ol!

OK~~V

i 71 +------4-

-g~or

-=71 7t-=7t _ L-l-~

DEC

TOT

°1 -~- -g

--~_o!

- -t--7

~~~

22~

--35 No~:'mar, m8n-fre 0-.6~.2.-2.~ öre/kWh ___ Nov-:.mar,övri'L!!d..__ öre/kWh~!.Q __ -+5, 5r_~ __ I + i I '1 5:-5 __ 26 20% I -1--- -?I : - +-! 2.1 16% __ A~!Sep,Okt!.m8n-freO~22~re/kWh~_~0 I __ AP..!:.,see.,o ..kt! övrig...t.i-cl.. lore/~~~ _2_2.!..0 L~ __ j __ 5' 1.5 1.1% I I I __~ I 5 _~~i5 + .. l_Q~% ~-aug, m8n-fre 06-221öre/kWh _2..2-!.0 Maj-aug, övrig tid !öre/kWh 22,0 41 4 4 4' -.-'-----<----< 15 11% föiälaävgffter I[kr H--+-f3+--=Qh(3:=-~!-1~9l-. ~ --9t--9~f2-r-f2~(2r~2~~~ 22,0,1 22,0 22,~:t=2_2~-+--c2?.!..0+_P.!...01 2_2~+-U!..~,ot22,~r2_2.!...0t=_2_2-,-,0-<__ Totala avgifter jre{_~_Wh 22,0122,0, 22,01 22,01 22 O, 220tI Medelavgift löre/kWh 22,0 22,01 22,0, 22,0, 22,01 22,01

U1 U1

ELAVGIFTER för

övriga

Ar 1-9-96 1997r1998rf99{~f;-~;rfCi?]rf9'~r9~2(fO-t1t==lltJvrigal Vatten & kärnkraftskatt,örelkWh ore/kWh ~ ,B, . Uppräkni ngsfaktor [ 1,0631 1,126 rast8vijTft +-----0:0 0,0 0,0 0,0 I Energiavgifter --+---- --0,0--+---35 23A -24,8 -35,4 ~mar:-m8n-fre 06- 22 Nov-mar, övrig tid I 26 23A -24-:S -26-;1 I Apr,Sep,Okr;rn8n-fre 06-22 I 21 23A 24,B 2~5 Äpr,Sep,Okt, övrig tid 1523-;4 24,B ~ :Z-O 2-3A -24,8 20,4 MäT-aug, mgn-fre06-:-2Z-I 1_~23A -24,8 14,~ M~t::~':!i-övrig tid Totalt, Ur 132 132 Vatten- och kärnkraftskatt Totalt i nk1. produktionsskatt 132 f3-i öre/kWh 22,0 ,r2-;O

1---'!--~'! __ --~.

-+-1 __

kommJnt~

i ~_.

__!

l m mm;

---.----t

~~ :

I -

I I

I -

- -

I I

--1== I

----t----.r-I

- +---

-t---+-"--

.;.----

ELAVGIFTER för

basåret

I Ankaret

Kund

1 I Mall energl AB

Leverantör BasSr

1996

Tarlff

AvgHtsel

ement

Fast avglft Abonnemangsavglft Hogbelastnl ngsavglft Energlavglfter

'Sort tkr kr/kW

IVärde 10,0 50,6

kr IkW

425,0

Nov":mar, mgn:-(re06-=-22 Nov-mar, övrig tid ~Sep,Okt, mSn-fre 06-22 Apr,Sep,Okt, övrig tid Maj-aug, mSn:fre 06- 22 Maj-aug, övrig tid

öre/kWh 35,0 öre/kWh 25,0 öre/kWh 23~OI öre/kWh 19 ,Öl öre/kWh 18,Ö öre/kWh 16,0

Totala avglfter Totala avgifter

Ur öre/kWh

Medelavgift

öre/kWh

IAr Vatten & kärnkra(tskatt,öre/kWh ~ppräknings(aktor

mu _ _ _ 1996

MAR

AUG

1 1 17

1 1

11 6

6 I I

i l

I I

63,4 42,1

1997

JAN

"/l

! 1998[

TO'ta1"t

25-3 i

Vatten- och kärnkraftskatt

Nov-mar, mSn-fre 06- 22 ~ov-_mar, övrig tid Apr,Sep,Okt, m8n-fre 06-22 Apr,Se~Okt,övr.!i.t~~__ Maj-aug, m8n-fre 06-22 Räj-aug, övrig tid

TOT 10

~ 4%

1"7

1 17

10 8-S

4% 34%

22%

12%

8-%

13 1'7

5% 7%

11 253

100-%

NOV

1 1

6 !

1,2 1,8 1,05 1,1 . ~=10,5 11,0 10,0 10,5 11,0 10,0 52,5 25LO 10,0 10,5 11,0 85,0 446,3. ~~~ 85,0 89,3 93,5 0,0 0,0 56 -36;8 38,5 56,2 59,1 61,9 3-0 -26,3 ~ ~ _?J~_lJ~,6 21 24,2 ~ ~L~ 22,5 23,6 13 20,0-20L9_ 12,8 13,4 14,0 17 18,9 19,8 16,7 17,5 18,4 1116,817,610,811,311,91

fast avglft Abonn.emangsavglft_ H2.gbelast n) ngsavglft Energlavglfter

DEC 1

OKTI

0%1

4 3

-----4

4 3

~13

63,4 63,4 24,6 21,3 21,3 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 ELAVGIFTER för övrl a ör

__ _ _; 3-lirsavtal 1998 1996 1997

SEPI

21,3 42,1

L-I.

1999r20001~m

21,3 42,1

2~ 42,1

24,4 42,1

65,3 42,1

OVrlga kommentuer

löre/kWh

I ~ '

I I

Totalt lnk1. produkffönssk8t~253T ore/kWh 42,1f

253

253 42,1

26S-l---2-''ia

° l---Z''f2'7 45,4

11 t---z"89 48,1 i

-t

42~

Bilaga 4.

Elavtal

Avtal om elleverans på det svenska elnätet mellan Elleverantören

(adress) nedan kallad "Leverantören"

fastighetsorganisationen

(adress), nedan kallad "Kunden".

och

~ l. Bakgrund Leverantören är en av Sveriges större kommunala elföretag (exempel!) och säljare av elektrisk kraft. Kunden är ett av Sveriges ledande fastighetsföretag inom offentlig förvaltning. Huvuddelen av fastigheterna är lokaler för XX verksamhet. Det totala fastighetsbeståndet OInfattar XX kvm fördelat på XX fastigheter. Kunden har sagt upp de avtal som är uppsägningsbara för att möjliggöra ett byte av elleverantör.

~ 2. Avtalets omfattning Avtalet omfattar: 1. Detta huvudavtal 2. Förteckning

över anläggningar,

3. Förfrågningsunderlaget 4. Leverantörens

daterat ...

anbud daterat ...

5. Allmänna bestämmelser Särskilda avtalsvillkor bruk" Vid motsägelser

bilaga 1

för elleverans, "EL 95 Näringsidkare för försäljning avel för annat än enskilt

i dokumenten

gäller dessa i ovanstående

ordning.

~ 3. Leveransomfattning Kundens behov av elkraft under perioden 1997-99 ligger i intervallet XX-XX GWh per år för leverans till cirka XX anläggningar i Sverige. En förteckning över anläggningarna återfinns som bilaga 1. Kunden har rätt att vid förvärv eller avyttring av fastigheter liva / avföra dessa fastigheter från elleveransavtalet.

inför-

Leveransavtalet gäller fysisk leverans fritt svenskt stamnät. Leveransen utgörs av sk prima kraft för att tillfredsställa varje uttagspunkts totala behov under årets alla timmar. Leveransen sker på stamnätsnivå. Kraften förbrukas i ett antal olika uttagspunkter, benämnda förbrukningspunkter. Kraften transporteras från stamnätet via olika ledningssystem enligt villkor i särskilda nätavtal enligt ~ 5. Leverantören

fritar sig från allt ansvar avseende sistnämnda

trans-

port.

~ 4. Leverantörens åtaganden Leverantören

förbinder sig att till Kunden leverera Kundens totala

behov av elkraft av ovanstående

omfattning.

I Leverantörens åtaganden ligger även ett fullständigt balansansvar för samtliga uttagspunkter enligt de regler som Svenska Kraftnät utfärdar för en balansansvarig part. Leverantören

ansvarar för och ombesörjer erforderliga

kontakter

med nätägarna för att åstadkomma den mätning och de nätavtal som erfordras. I denna uppgift ligger också att rapportera nytt balansansvar till nätägaren så att leveranserna kan påbörjas i utsatt tid.

~ 5. Kundens åtaganden Kunden förbinder sig att mottaga sitt behov av elektrisk kraft av ovanstående omfattning. Möjligheterna att byta elleverantör begränsas dock tidsmässigt av uppsägningsregler i den nya lagstiftningen samt de tider Svenska Kraftnät angett för byte av balansansvarig. De tider som angetts i bilaga 1 avser alltså den tidigaste möjligaste tidpunkten för mottagning av kraft. Kunden är skyldig att upprätta och inneha nätavtal med varje nätägare till de anläggningar som omfattas av detta leveransavtal. Sagda nätavtal möjliggör transport avel från svensk stamnätsnivå till varje uttagspunkt. Kunden har dessutom skyldighet att informera Leverantören om väsentliga förändringar i sin verksamhets omfattning, vilken kan påverka kundens behov avel.

~ 6. Priser Följande priser gäller från respektive Period

1997

år (öre/kWh):

1998

1999

2000

2001

Jan-mar, nov och dec Apr, sep och okt Maj-aug Priserna är fasta under avtalstiden

och avser fysisk leverans fritt

svenskt stamnät.

~ 7. Debitering, avräkning, mätning och statistik 7.1 Leverantören fakturerar månadsvis med en separat faktura till respektive förbrukare inom Kunden för varje uttagspunkt. Härvid skall ske en samfakturering av nät~änster och elavgifter. Det innebär att Leverantören för Kundens räkning köper in varje enskild nät~änst och vidarefakturerar nät~änsten tillsammans med elavgifterna till varje uttagspunkt. En sammanställning av energioch effektprofiler samt uttagna avgifter sändes halvårsvis till Kunden med attention enligt senare instruktioner. 7.2 Kundens förbrukning

registreras

av nätägarens

mätare.

Bestämmelser om mätning finns i Kundens avtal med nätägaren. Avläsning och rapportering skall ske på tid och sätt som regleras i författning. 7.3 Fungerar inte mätanordningen eller har denna registrerat annan förbrukning än den verkliga eller har fel skett vid avläsning, beräknar nätägaren efter samråd med elsäljaren den mängd el som överförts. Beräkningen skall ligga till grund för elsäljarens debitering. Har förbrukningen beräknats, skall Leverantören meddela detta snarast i samband med debiteringen. 7.4 Beräknad förbrukning enligt 97.3 skall fastställas med ledning av Kundens tidigare kända förbrukning samt övriga omständigheter som kan ha påverkat förbrukningen. 7.5 Har beräkning i något av ovanstående fall baserats på oriktiga antaganden, skall reglering av den felaktigt debiterade avgiften ske utan dröjsmål sedan Kunden påpekat förhållandet

eller Leverantö-

ren på annat sätt fått kännedom därom. Avser regleringen belopp sker den normalt vid påföljande debiteringstillfälle.

mindre

~ 8. Betalning 8.1 Kunden skall erlägga betalning mot faktura till Leverantören, eller dennes representant senast på den i Leverantörens faktura angivna förfallodagen, vilken infaller tidigast 30 dagar efter det att Kunden

mottagit

fakturan.

8.2 Sker inte betalning enligt detta avtal i rätt tid, har Leverantören rätt av Kunden, förutom fakturabeloppet, fordra ränta från den i fakturan angivna förfallodagen. Dröjsmålsräntan beräknas efter en räntesats som med 8 procentenheter ella diskonto under dröjsmålstiden.

överstiger

Riksbankens

offici-

~ 9. Avbrytande och återupptagande av leverans 9.1 Försummar

Kunden

att betala förfallna avgifter och är försum-

melsen av väsentlig betydelse, har Leverantören rätt att avbryta leveransen till Kunden och hos nätägaren begära frånkoppling. Detsamma gäller om Kunden i annat hänseende väsentligt försUlTImar vad som åligger honom enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 9.2 Innan Leverantören vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i 910.1 skall Kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning skall Kunden ges skälig tid, minst 30 dagar räknat från anmaning, att betala, innan frånkoppling får ske. 9.3 Tillkoppling och återupptagande av Leverans ning till avbrottet inte längre föreligger.

först när anled-

~ 10. Särskilda kostnadsändringar Om Leverantörens

kostnader

för leveranser

enligt detta avtal

skulle ändras genom särskild skatt eller av myndighet föreskriven avgift eller genom ändrad lagstiftning eller myndighets förordning på energiområdet, eller om sådan skatt eller avgift skulle minskas under avtalstiden, skall priserna justeras i enlighet med kostnadsförändringen om hänsyn inte tagits härtill vid bestämning av avgifterna i avtalet. Skatter och avgifter på elproduktion och elleverans eller liknande verksamhet, som riksdagen antagit under år 1996 och som trätt i kraft den 1 september 1996 har inkluderats i ovanstående priser.

~ 11. Force majeure Skulle Leverantören

till följd av hinder som med iakttagandet

skälig försiktighet inte kunnat förebyggas, såsom bl a strejk, lockout, krig, eldsvåda, myndighetsbeslut om inskränkningar till följd av system problem bli förhindrad att tillhandahålla Kunden i kraft i avtalad omfattning, är Leverantören befriad från detta sitt åtagande

i den utsträckning

och under den tid som betingas

hindret. Om Kunden till följd av force majeure (definierad som ovan) på någon av Kundens anläggningar blir förhindrad att ta emot leverans, skall Kunden vara befriad från sin mottagningsskyldighet i den utsträckning och under den tid som betingas av hindret. Ett leveransavbrott

med en varaktighet

på mer än XX dagar medför

rätt för Kunden

att att häva detta avtal.

~ 12. Avtalsöverlåtelse Detta avtal får inte överlåtas

utan den andra partens

skriftliga

medgivande. Dock medges Kunden överlåta avtalet eller tillämpliga delar av avtalet vid försäljningar av fastigheten tillhörande koncernen, förutsatt att Leverantören godkänner den nya kunden. Sådant godkännande

skall inte oskäligen

vägras.

~ 14. Tvist Tvist i anledning

av detta avtal skall lösas vid allmän domstol.

~ 14. Giltighetstid Detta avtal gäller från och med (datum) till och med (datum), då avtalet upphör att gälla automatiskt utan föregående uppsägning. Parterna kan dock senast q månader före avtalets utgång inleda förhandlingar avseende ett eventuellt nytt avtal. Av detta avtal har två likalydande

exemplar

upprättats

utväxlats. Ort, datum

Ort, datum

Leveran tören

Kunden

Bilagor: Förteckning

över anläggningar

och

Mars

1997

~~SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Efter presentationen av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vid beställning av enstaka resp minst fem ex (minst 10 ex för de två första skrifterna). Beställ från Kommentus Förlag på tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. Säkerhet och trygghet vägen till bättre kvalitet Handbok för kommuner som vill komma igång med det egna säkerhetsarbetet. En introduktion till att utveckla säkerheten och tryggheten för allmänheten, näringslivet, miljön och den egna verksamheten

7099-484-6 • 180/160 kr Internt skydd Att undvika kostnader för olyckor är ett effektivt sätt att spara. Effektivare internt skydd kan t ex medföra bättre service eller lägra kommunalskatt. Denna skrift handlar främst om strategier, system och rutiner för att undvika olyckor och skador.

7099-524-9 • 90/80 kr Det medvetna valet Ska kommunernas fastighetsförvaltning ske i egen regi eller på entreprenad? Det pågår för närvarande en intensiv diskussion om alternativa regiformer, om för- och nackde~ lar med entreprenad respektive egen regi av kommunernas fastigheter. Den här skriften ges ut i syfte att reda ut begreppen.

Det medvetna valet beskriver alternativa regiformer ur flera aspekter. Utgångspunkten är att fastighetsförvaltningen ska ses som stödben för kommunernas kärnverksamhet. En av slutsatserna är att valet inte står mellan egen regi eller entreprenad, utan att den bästa lösningen är en lämplig blandning, ett medvetet val, av egen regi och entreprenad.

7099-419-6 • 175/125 kr Drift- & underhållsinstruktion Den här skriften redovisar ett förslag till en kravspecifikation för DU-instruktioner som som tar hänsyn både till krav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggnader. Rätt använda bidrar de till att kommunens byggnader erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostnader.

7099-571-0 • 275/195 kr Driftig konkurrens Konkurrensutsättning är en metod för effektivisering som prövats i offentliga verksamheter under senare år.

Denna skrift bygger på en studie av den konkurrensutsättning som sedan 1993 genomförts av Locum AB, det bolag som förvaltar Stockholms läns landstings fastigheter. Utvärderingen visar att kostnaderna för skötsel och förebyggande underhåll har minskat, med bibehållen kvalitet och service till primär verksamhet. Minskningarna är betydande och är av storleksordningen 20-30 procent. En annan påtaglig effekt är att konkurrensutsättningen medverkat till en allmän ökning av effektiviteten, även för de objekt som inte konkurrensutsatts. (UFOS)

7099-579-6 • 175/125 kr Effektiv lokalanvändning Umeå-projektet

Det är viktigt att lyfta fram erfarenheter från kommuner som prövat olika vägar för att öka effektiviteten i lokaIanvändningen. Denna skrift redovisar erfarenheterna från ett projekt som genomförts av tekniska kontoret i Umeå. En modell för att klarlägga besparingspotentialen vad

gäller kommunens lokaler togs fram i samarbete med bl a Arbetsmarknadsdepartementet, FFNS Västerbotten och Kommunförbundet. 7099-525-7 • 75/45 kr Elköpet Energikostnaden utgör en väsentlig del av kostnaderna för driften av offentliga verksamhetslokaler. Den avreglerade e/marknaden ställer nya krav på kompetens för att man ska kunna göra förmånliga upphandlingar. Denna skrift ger ansvariga inom de offentliga fastighetsföretagen hjälp och stöd för en allmän kompetensuppbyggnad inom elupphandlingsområdet samt hjälp med att utforma en strategi för upphandling avel. Skriften innehåller både ett teoriavsnitt kring den nya elmarknaden med dess villkor och spelregler, och förslag till mallar för bl a avtal och utvärdering av offerter. 7099-621-0 • 175/125

Frisk inomhus Att skapa bra inomhusmiljö i kommunens lokaler är en av de viktigaste uppgifterna för fastighetsorganisationen. Ibland är det lätt, men andra gånger kan problemen vara komplexa, symptomen diffusa. Kommunförbundet har tagit fram flera skrifter till stöd för arbetet med inomhusmiljön. Frisk inomhus redovisar en arbetsmodell för att identifiera och lösa miljöproblem i kommunens byggnader. Exempel på vad som bör kontrolleras inför olika åtgärder ("checklistor") och även konkreta hjälpmedel i form av enkäter presenteras. Dessutom betonas vikten av att olika kompetenser inom byggnadsoch installationsteknik, miljöoch hälsoskydd samt företagshälsovård systematiskt samarbetar för att komma tillrätta med problem i inomhusmiljön. 7099-573-7 .175/125 kr

kr Fullt hus

Framtidens förvaltare Hur kan vi trygga kompetensutvecklingen inom det framtida offentliga fastighetsföretagandet? I denna skrift redovisas en kompetensprofil för framtidens förvaltare av det offentliga lokalbeståndet. Denna utgör en utgångspunkt för föreslagna utbildningsoch utvecklingsinsatser. (UFOS)

Den bästa strategin för ett effektivt lokalutnyttjande innebär att man använder flera olika verktyg. Syftet med den här skriften är att beskriva vikten av ett effektivt lokaIutnyttjande, och lyfta fram vikten aven uppsättning styrinstrument som i olika kombinationer gör att bra lokaler kan nyttjas till låga kostnader.

7099-567-2 • 175/125 kr

7099-512-5 • 175/125 kr

Förvaltning av kommunernas lokaler - UTBILDNINGSPAKET Utbildningsmaterial som kan användas för att öka kunskaper och förståelse bland politiker och primäranvändare för de förutsättningar som råder för förvaltningen av kommunens lokaler. Vissa avsnitt kan också användas internt inom fastighetsorganisationen. Över 100 OH-bilder, och ett separat föreläsarmanus med förslag till diskussionsfrågestäIlningar. OH-bilder: 7099-409-9 • 1050 kr Föreläsarmanus: 7099-408-0 • 275 kr Förvaltningsnyckeln

1996

Nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning. Redovisningen är baserad på enkätsvar och avser föregående års verksamhetstal och kostnader. Förvaltningsnyckeln kommer ut på hösten, strax före förbundets branschdag för fastigheter. Ett urval av Förvaltningsnyckelns diagram kan beställas som OH-bilder direkt från Kommunförbundet. 7099-583-4 • 250/125

Internhyra ! Inom fastighetshanteringen har internhyra varit ett dominerande verktyg i strävan efter ett effektivare lokaIutnyttjande. Med hjälp av internhyran har man bl a velat skapa kostnadsmedvetenhet och motverka ogenomtänka investeringar, skapa tydliga prislappar och en klarare rollfördel-

ning. Internhyra ger alltså en massa möjligheter, men man får därför inte blunda för de fallgropar som finns. En olyckligt utformad internhyra kan t ex göra att brukarna avstår från nybyggda lokaler trots att dessa inte har något värde på den externa marknaden. En annan effekt kan vara att brukarna i värsta fall ger sig ut på den externa hyresmarknaden, trots att kommunen har gott om lämpliga tomma lokaler. Och då har man misslyckats, eftersom den yttersta målsättningen är största möjliga kommunnytta. Den här skriften syftar till att försöka belysa konsekvenserna av internhyra i kommunernas fastighetshantering. 7099-359-9

• 175/125

IT - Strategisk informationshantering Ett bra underlag för att kunna formulera mål och strategier för IT-utvecklingen i fastighetsföretaget. Exempel ges på hur man kan gå tillväga. Dessutom diskuteras implementering i organisationen, beaktande att IT-frågorna alltid handlar om företagande, människor och teknik i samspel. (UFOS) 7099-594-X

• 175/125

Kakylhandbok för fastighetsföretaget En stor och viktig del av ett offentl igt fastighetsföretgande handlar om att göra kalkyler i olika beslutssituationer. I investerings- och förvaltningsskedet handlar det om att

göra investeringskalkyler eller beräkna livcykelkostnader och årskostnader för olika alternativ. Mot den bakgrunden har denna handbok tagits fram. Den tar fasta på att många förvaltare i dag arbetar, eller vill lära sig arbeta, med kalkylprogram i sin dator. Boken går därför att använda som en vanlig handbok, men det följer också med en diskett så att hela handboken kan läggas in i datorn. Med kalkylprogrammet Excel kan man sedan med hjälp av ett antal mallar arbeta med både övningsuppgifter och verkliga kalkylsituationer. 7099-603-2

• 275/195

tar helheten: ledningen, organisationen, den enskilde medarbetaren, informationsoch styrsystemet, företagets processer, resultat och kundtillfredställelsen. Skriften innehåller en beskrivning av kvalitetsbegreppet och vilka konsekvenser kvalitetsarbetet får sett ur perspektivet fastighetsföretagande. Dessutom redovisas ett antal praktiska kvalitetsverktyg och checklistor som kan användas för självanalys och för att komma igång med kvalitetsarbetet i det egna företaget. (UFOS) 7099-578-8

• 175/125

kr Lokalens rätta värde

Kvalitet till 1000 - kvalitetsutveckling i offentliga fastighetsföretag Kvalitetsfrågorna har blivit allt viktigare för fastighetsföretagen under 1990-talet. För de offentliga fastighetsförvaltarna har denna utveckling bl a inneburit att kunderna - de primära verksamheterna - ställer högre krav på företagens produkter: bra arbetsmiljöer till lägsta möjliga kostnader. TQM - "Total Quaiity Management" - är ett kvalitetssynsätt som strukturerar och hanterar kvalitetsbegreppet utifrån en helhetssyn på kvalitet och företagande. Den här skriften beskriver hur man med hjälp av TQM-strukturen kan analysera och utveckla fastighetsföretaget i sin helhet. Det gäller att skapa ett kvalitetstänkande som omfat-

Beslut om fastigheter har långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Därför måste besluten grundas på bra underlag. Den här skriften, som är det första resultatet av ett stort samarbetsprojekt mellan offentliga fastighetsförvaltare (UFOS), handlar om hur en medveten hantering av fastighetskapitalet kan utgöra ett väsentligt inslag i den offentliga sektorns förmögenhetsförvaltning. Syftet är att ge ett underlag för värdering av den offentliga sektorns fastigheter. Det gäller att identifera olika fastighetstyper, hur de utnyttjas samt hur väl fastigheterna är anpassade till verksamhet och marknad. Det gäller också att inpränta ett ökat medvetande om nyttor och kostnader hos alla aktörer.

I skriften systematiseras de typer av värden som är tillämpliga för olika beslutssituationer, hur man kan utnyttja förräntningskrav och avskrivningar som styrinstrument i investeringssituationer, samt hur man kan bedöma värdet av fastigheter som även långsiktigt ska användas i verksamheten. (UFOS) 7099-466-8

• 175/125

Lokalresursplanering Lokalresursplanering betyder att tillgång och efterfrågan på lokalresurser samordnas. Planeringen går ut på att ta reda på hur organisationerns samlade behov av lokaler kommer att utveckla sig under de närmsta åren, och vilka krav som kommer att ställas när det gäller lokalernas läge och utformning. Med hjälp av denna skrift, där ett antal arbetssteg och verktyg beskrivs, ska man kunna åstadkomma en regelbunden och systematisk planering av lokaIresurserna och lokalanvändningen. (UFOS) 7099-561-3

• 175/125

Miljöanpassat företagande

fastighets-

En förstudie som kartlägger och sammanställer vad som gjorts för att reducera miljöpåverkan vid fastighetsföretagande. Målet är att finna metoder att bygga, förvalta, riva och demontera mer miljövänligt, med mindre miljöpåverkan i samtliga led. (UFOS) 7099-548-6

• 150/100

Nyckeln till framgång En förutsättning för bra jämförelser av kostnader är relevanta nyckeltal. "Nyckeln till framgång" diskuterar och dokumenterar teorierna kring nyckeltal, och föreslår branschgemensamma definitioner och begrepp för att kunna ta fram relevanta och rättvisa nyckeltal i fastighetsförvaltningen. I skriften förs en teoretisk diskussion kring nyckeltal , hur de används, hur de är konstruerade och hur de kan tolkas. Exempel på olika typer av nyckeltal redovisas. Dessutom redovisas nycke Ita Isu ndersökn ingens krav på gruppering av kostnader, definitioner och nomenklatur. 7099-357-2

• 140/125

Nöjda hyresgäster? Beskriver hur man kan mäta interna kunders nyttoupplevelse. I skriften diskuteras olika nyckelbegrepp när det gäller kundattitydmätningar som en del i det offentliga fastighetsföretagets system för information och styrning. Dessutom ges exempel på hur man kan utforma och genomföra en kundattitydmätning. 7099-513-3

• 175/125

Samarbetsstrategier Är det rimligt att ha flera olika fastighetsorganisationer för kommunens lokaler och bostäder? Svenska Kommunförbundet och SABO har tillsammans genomfört ett utvecklingsprojekt för att belysa

möjliga samordningsstrategier för kommunens förvaltning av verksamhetslokaler och bostadsföretaget. Skriften bygger på en tidigare rapport i samma ämne, som har kompletterats och utvecklats bland annat med hänsyn till ny lagstiftning om upphandling, och med hjälp av erfarenheter från aktuella samverkansformer inom de kommunala fastighetsförvaltningarna. 7099-619-9

• 175/125

Strategisk fastighetsplanering Förvaltningsplaner som styrinstrument har marknadsförts och utvecklats sedan 80-talet, men först nu har de börjat tillämpas i större skala. Den här skriften bygger upp en förvaltningsplan. Den tecknar den miljö som förvaltningsplanen bör befinna sig inom, och visar hur planeringsprocessen kan utformas effektivt. Utifrån goda exempel visas hur man kan utforma förvaltningsplaneringen inom offentliga fastighetsorganisationer. (UFOS) 7099-546-X

• 175/125

Städ köpet Upphandling av städtjänster till rätt pris och kvalitet. En kostnadseffektiv städverksamhet får inte innebära att den brister i kvalitet. För att uppnå detta måste kommunens olika enheter själva kunna ta ställning till vilken städoirganisation som passar just deras lokaler. Skriftens

syfte är att hjälpa dem som ska fatta beslut i städfrågor och köpa städning internt eller externt. Även städarnas perspektiv tas upp: Vad är bra städning? Hur kan man höja yrkets status? Hur har yrket utvecklats.

7099-451-X • 125/100 kr Säkra hus Säkra hus är en introduktions- och inspirationsskrift för dem som vill komma igång med säkerhetsarbete och riskhantering. Den vänder sig i första hand till fastighetsansvariga inom kommunerna, och behandlar säkerhetsarbetet i kommunens fastigheter ur fastighetsförvaltningens perspektiv. Skriften handlar om hur man kan minska kostnaderna för skador på kommunens fastigheter, skapa förutsättningar för en säker och trygg verksamhet, och bedriva ett aktivt och systematiskt säkerhetsarbete. Skriften är inriktad både på teori kring risk- och skadehantering och på praktiskt genomförande. Den innehåller flera exempel från kommuner som har kommit olika långt i säkerhetsarbetet.

7099-604-0 • 175/125 kr

El-köpet Upphandling av eUeveranser inom offentUg fastighetsförvaltning

Energikostnaden driften

utgör en väsentlig del av kostnaderna för

av offentliga

verksamhetslokaler.

Den avreglerade

el marknaden ställer nya krav på kompetens för att man i fastighetsorganisationerna handlingar.

ska kunna göra förmånliga

upp-

Denna skrift ger ansvariga inom de offentliga

fastighetsföretagen

hjälp och stöd för en allmän kompetens-

uppbyggnad inom elupphandlingsområdet

samt hjälp med att

utforma en strategi för upphandling avel. Skriften innehåller både ett teoriavsnitt kring den nya elmarknaden med dess villkor och spelregler samt förslag till mallar för bl a avtal och utvärdering av offerter. Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. ISBN 91-7099-621-0

.~j:~'::~~!{;

\:~W

FÖRSVARSMAKTEN LANDSTINGS FÖRBUNDET

~t.SVENSKA KOMMUNFORBUNDET

at»

SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGS. OCH PASTORATSFÖRBUND

C'm7/STATENS (;XT J/ FASTIGHETSVERK

FORTIFIKATIONSVERKET

\~,

". ~,"

~BYGGFORSKN

I NGSRÄDET