Makten och möjligheten i kommunpolitiken
Makten och möjligheten i kommunpolitiken En enkätstudie om förtroendevalda i 17 kommuner
Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommunpolitiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men är en viktig förutsättning och möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Denna rapport är en beskrivning av hur 2 200 förtroendevalda från 17 kommuner ser på det egna inflytandet och makten i kommunpolitiken. Tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin? är: • Jag hör av mig när jag känner mig redo – Medborgarinflytande i 27 kommuner. ISBN: 91-7289-2684 • Medborgarinflytande i kommunalpolitiken – en fråga om tilltro, vilja och kunnande. ISBN: 91-7289-221-8 • Temahandbok: Medborgarnas inflytande • 15 kommunala val – Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3 • Valet 2002. ISBN: 91-7289-129-7 • Temahandbok: Valet 2002
Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Priset för denna rapport är 60 kr exkl. moms. ISBN 91-7164-097-5
118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
DEMOKRATIREDOVISNING DECEMBER 2005
2
Förord Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommunpolitiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men makt är en viktig möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Det finns däremot många politiker som vittnar om att makten i politiken allt mer koncentreras till ett fåtal, samtidigt som det idag är svårt att rekrytera nya politiker. Det finns idag en okunskap bland många människor om förtroendevaldas villkor. Den här rapporten kan räta ut några frågetecken men ställer samtidigt nya frågor. När det gäller vissa frågeområden i denna studie, är det svårt att säga om resultaten är positiva eller negativa då det saknas tidigare undersökningar att jämföra med – det behövs med andra ord en politisk värdering. Rapporten Makten och möjligheten i kommunpolitiken är en beskrivning av hur demokratin fungerar i 17 kommuner. Resultaten kommer från de enskilda kommunerna som undersökt sina politikers syn på makt och inflytande. Studien har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? som startade 2002. Tack till alla deltagande kommuner för ert modiga pionjärskap och deltagande i projektet! På detta sätt lyfts viktiga problem kring förtroendevaldas situation fram. Anna-Karin Berglund och Johanna Lampinen har skrivit rapporten. Hans Ekholm har tagit fram statistiken och journalisten Sara Bergkvist Månsson har gjort textbearbetningar. Stockholm i december 2005
Lennart Hansson Sektionschef Demokrati och styrning
Johanna Lampinen Projektledare och redaktör
3
Innehåll
1.
Är det någon mening med att engagera sig politiskt?
2. Så gjordes undersökningen
7
3. Här finns makten och inflytandet
8
4. Är det tjänstemännen som egentligen styr?
11
5. Hur ska medborgarnas makt öka?
15
6. Har fullmäktige förlorat sin betydelse?
19
7.
23
Hur aktiva är fullmäktigeledamöterna?
8. De viktigaste uppgifterna
25
9.
Kan man förena arbete och politik?
28
10. Går det att förena privatliv med politik?
29
11. Vem blir jämlikt behandlad?
30
12. Hot mot förtroendevalda
33
13. Vilka överväger att hoppa av och varför?
34
Bilagor
4
5
37
1.
Är det någon mening med att engagera sig politiskt?
För att det ska kännas meningsfullt att vara förtroendevald är det viktigt att ha inflytande och möjlighet att påverka de beslut som fattas. Ordet förtroendevald säger något om vad uppdraget handlar om – att man är via valet fått medborgarnas förtroende att representera dem i de beslutande församlingarna. När vi talar om förtroendevaldas inflytande handlar det således indirekt om medborgarnas möjligheter att påverka. Att ha inflytande innebär att man som förtroendevald inte alltid får igenom alla sina idéer. Men däremot att man har rätten att delta i ett samtal som förändrar, få möjlighet att väga de egna åsikterna mot andras och vara med och fatta besluten. I praktiken kan man tala om makt. Var finns politikernas, och indirekt medborgarnas makt, i kommunpolitiken? Vilka möjligheter har de enskilda förtroendevalda att påverka? Är det kanske tjänstemännen som styr? Vilket ansvar tar politikerna för sitt uppdrag? Utnyttjar de möjligheterna att debattera och lämna förslag? Är det över huvud taget möjligt att förena uppdraget som förtroendevald med livet i övrigt? Det är ämnet för den enkätundersökning vi redovisar här. Drygt 2 200 förtroendevalda i 17 kommuner har gett sin syn på saken. Den bild som framträder är i korthet den här: Resultaten visar i likhet med tidigare studier att tjänstemännen och kommunstyrelsens ordförande upplevs ha för stort inflytande och att nämnder och kommunfullmäktige bör ha mer att säga till om. Majoriteten av de förtroendevalda säger också att fullmäktige saknar arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda när besluten ska fattas. De förtroendevalda upplever att den nämnd man har uppdrag i klarar av sina uppgifter bättre än vad kommunfullmäktige gör. Hälften av de tillfrågade menar att kommunfullmäktige inte klarar av att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare. För att de politiska visionerna ska bli verklighet måste samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän fungera bra. En knapp tredjedel av de förtroendevalda anser att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän är otydlig. Dessutom uppger varannan förtroendevald att tjänstemännen ofta agerar på förtroendevaldas områden. Ett uppseendeväckande resultat är att 58 procent anser att de förtroendevaldas roll ofta begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag. Det visar att långt ifrån alla upplever sig ha ett verkligt inflytande över de beslut som fattas. Skulle vi få samma svar om vi istället ställde frågan till tjänstemännen? Klart är att samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemännen inte är tydligt definierat och att det uppfattas som ett problem bland många förtroendevalda. Därför är det viktigt att fortsätta diskussionen. Vad beror den otydliga ansvarsfördelningen på? Och hur arbetar de kommuner där många upplever att ansvarsfördelningen är tydlig och samarbetet fungerar bra? 5
De beslutsunderlag som förtroendevalda använder sig av har stor betydelse för beslutens kvalitet och i förlängningen för möjligheten att ta ansvar för beslut. Tre fjärdedelar anser att beslutsunderlagen är lätta att förstå och 64 procent att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut. Hälften uppger att de skriftliga beslutsunderlagen inte beskriver konsekvenser av beslut på ett tillfredsställande sätt. Drygt 60 procent tycker att beslutsunderlagen redovisar för få alternativ att ta ställning till. En tredjedel av de förtroendevalda har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med arbete eller studier. En fjärdedel tycker det är svårt att förena privatlivet med det politiska uppdraget. Män och kvinnor har däremot lika förutsättningar att kombinera politik med arbete och privatliv. En stor majoritet av de förtroendevalda upplever att man blir lyssnad till under sammanträden och nio av tio att de blir jämlikt behandlade.
Vad är förklaringarna? Det är intressant att göra jämförelser mellan kommunerna i studien eftersom variationerna eller likheterna säger något om var man kan leta efter framgångsfaktorer och lösningar på problem. Vi kan se fyra olika perspektiv att förklara resultaten utifrån: • Lokala förklaringar som beror på politisk kultur och tradition. • Individuella/sociala förklaringar som baseras på erfarenheter utifrån kön, ålder, födelseland, partitillhörighet eller typ av uppdrag. • Det politiska ledarskapet. • Institutionella förklaringar som handlar om t.ex. vilka uppgifter fullmäktige och kommunstyrelsen har, antalet politiker, nämndorganisation och delegationsordning. Dessa förklaringar tror vi samverkar med varandra på olika sätt. Många av de frågor som ställs i rapporten har vi ännu inga svar på. Syftet med denna rapport är å andra sidan inte att leverera några färdiga lösningar utan beskriva vad förtroendevalda tycker, ställa frågor om vad det kan betyda i ett längre perspektiv och identifiera utvecklingsområden. Vårt demokratiska system med det kommunala självstyret gör det möjligt att i relativt stor utsträckning åtgärda problem på olika sätt, vilket också kan bidra till en mångfald av lösningar. En tanke med denna undersökning är att en enskild kommun ska kunna upprepa samma studie efter en viss tid för att se om saker har blivit bättre eller sämre. För att kunna värdera resultaten på ett bra sätt tror vi att flera mätningar i en och samma kommun skulle underlätta.
6
2.
Så gjordes undersökningen
Studien av förtroendevaldas inflytande har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? Projektet startade 2002 och går ut på att utveckla olika metoder för att beskriva hur demokratin och det politiska uppdraget fungerar i en kommun. De 34 kommuner som har deltagit i projektet bjöds i juni 2004 in för att delta i en undersökning av förtroendevaldas inflytande i den egna kommunen, dvs. den studie vi redovisar här. Andra kommuner som aktivt visade intresse för projektet välkomnades också att delta. Sammanlagt deltog 16 kommuner och en stadsdel i Göteborg (Stadsdelsnämnden Linnéstaden) i undersökningen. Förtroendevalda från de deltagande kommunerna bjöds in till fokusgruppsamtal i september 2004 för att identifiera viktiga områden att undersöka. Underlaget från samtalen användes sedan när enkätfrågorna i studien utvecklades. De citat som finns med i denna rapport är hämtade från fokusgruppsamtalen. Enkäten utarbetades sedan av projektgruppen vid Sveriges Kommuner och Landsting, som till sin hjälp hade en referensgrupp bestående av tjänstemän och förtroendevalda från de deltagande kommunerna. Kommunerna skickade ut enkäten, samlade in svaren på egen hand samt registrerade resultaten enligt samma mall. Förbundets statistiksektion sammanställde svaren. Undersökningen genomfördes under februari till april 2005. Undersökningens målgrupp var alla förtroendevalda i kommunen. Vi använde oss av Kommunallagens definition av vem som är förtroendevald: ”Med förtroendevald avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare”.1 Förtroendevalda i kommunala bolag ingick således inte i undersökningen. Urvalet gjordes av en ansvarig projektledare i varje kommun. Sammanlagt fick 3 188 personer enkäten och 2 204 valde att besvara den, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. Internt bortfall förekommer i en del frågor. Kommunerna har på eget initiativ deltagit i vår undersökning, det vill säga inget urval av kommuner har gjorts. Det gör att resultatet inte till fullo är representativt för Sverige som helhet. Vi vet med andra ord inte hur dessa kommuner skulle förhålla sig i en totalundersökning av Sveriges samtliga 290 kommuner. Sannolikheten är däremot stor att förtroendevalda från andra kommuner känner igen sig i den bild som presenteras.
1
Kommunlagen 4 kap §1
7
3.
Här finns makten och inflytandet
”När det gäller påverkan så ligger det ju väldigt stor makt i kommunstyrelse och arbetsutskott. Det är ju där de stora frågorna avgörs.” 2 Forskare som studerat makten i den kommunpolitiska organisationen hävdar att vi går mot en ökad toppstyrning i politiken. De reformer som genomförts i kommunerna har resulterat i att heltidspolitikernas avstånd till fritidspolitiker förstärkts. Ledande politiker kan i vissa fall utveckla starka band till chefstjänstemän. Samtidigt upplever ledamöter i fullmäktige och nämnder ett underläge gentemot en specialiserad och professionaliserad tjänstemannakår.3 Vem är det som enligt politikerna själva har mest inflytande i kommunpolitiken? De förtroendevalda i vår undersökning fick frågan: Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer har över beslutsfattandet i allmänhet i Din kommun? Vi frågade också hur inflytandet borde vara fördelat. De svarande fick ange inflytandet på en tiogradig skala. De förtroendevalda anser i likhet med tidigare studier, att den politiska makten är för starkt koncentrerad till kommunstyrelsen och dess ordförande, och att tjänstemännen har för stor makt i förhållande till politiker i gemen, men kanske i synnerhet i förhållande till fullmäktige och nämnder.4 Bland de förtroendevalda finns en tydlig önskan att ge framför allt kommunfullmäktige men även nämnderna ett ökat inflytande. Tabell 1 :
Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har/bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i din kommun? (1–10)
Kommunstyrelsens ordförande
Har inflytande
Bör ha inflytande
Skillnad
8,5
6,9
-1,6
Kommunstyrelsen
8,4
7,7
-0,7
Kommunfullmäktige
6,7
8,7
+2,0
Nämnderna
6,6
7,9
+1,3
Tjänstemännen
7,1
4,5
-2,6
Hur maktfördelningen mellan olika politiska organ ska se ut, är ingen enkel fråga. Fullmäktigeledamöterna utses direkt av väljarna och är kommunens högsta beslutande organ. Samtidigt är det kommunstyrelsen och dess ordförande som anses ha mest makt. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen, har uppsikt över nämndernas verksamhet, bereder fullmäktiges ärenden och
8
2
Citaten i denna rapport kommer från förtroendevalda som deltagit i fokusgruppen
3
Nilsson 2001:19-20, SOU 2001:48
4
SOU 2001:48 och Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2000) Kommunpolitikern – Om demokratin (2000)
verkställer dess beslut. Detta gör ofta styrelsen till kommunens viktigaste forum för strategiska diskussioner. Av svaren att döma vill de förtroendevalda ha en annan ordning. Frågan är vilken? Vill man att fullmäktige ska komma in tidigare i beslutsprocessen för att kunna ge såväl tjänstemän som övriga politiska organ direktiv eller vägledning när man utformar sina förslag? Vill man rentav att fullmäktige ska ta över styrelsens beredande uppgifter för att på allvar bli den arena där de viktigaste besluten fattas? Eller ska svaren mer tolkas som ett missnöje med en alltför stark centralisering av besluten? Mer makt till nämnderna. Den bild som de svarande ger av fullmäktiges makt i förhållande till kommunstyrelsen stämmer väl överens med utvecklingen hittills. Mer överraskande är att de svarande vill ge nämnderna ett större inflytande än kommunstyrelsen. Detta går i så fall stick i stäv med trenden att ersätta nämnderna med utskott till kommunstyrelsen och att införa en starkare ekonomiska kontroll. Det finns intressanta skillnader mellan kommunerna när det gäller fördelningen av inflytande, Knivsta är ett exempel. Samtliga politiska aktörer uppges ha större makt jämfört med genomsnittskommunen. Det ska nämnas att Knivsta är en ung kommun som bildades 2003. Den positiva upplevelsen kan ha färgats av att de poliska aktörerna har mer inflytande och makt att påverka samhällsutvecklingen nu jämfört med då Knivsta inte var en egen kommun. Även i Emmaboda upplever de förtroendevalda att kommunstyrelseordförande och nämnderna har stort inflytande. Tjänstemännen upplevs å andra sidan ha mindre inflytande i Emmaboda än i övriga kommuner. I några andra kommuner är det tvärtom det vill säga att tjänstemännen uppfattas ha stort inflytande medan kommunfullmäktige och nämnder har mindre inflytande än genomsnittet. I Haninge vill de förtroendevalda i högre grad än andra ge inflytandet till kommunstyrelseordförande, kommunstyrelse och tjänstemän. I andra kommuner som Karlshamn och Svalöv vill man se ett mindre inflytande hos kommunstyrelseordförande och kommunstyrelse än genomsnittet.
Tabell 2:
Förtroendeuppdrag utifrån kön, ålder, födelseland och partitillhörighet (andel i procent, %) Ordf./vice ordf.
Fullmäktigledamot
Nämndledamot
Ersättare
Summa
Kvinna Man
14 16
23 19
31 29
32 36
100 100
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65– år
6 14 18 12
18 22 22 17
24 24 30 35
51 40 29 36
100 100 100 100
Utrikes födda Födda i Sverige
13 16
26 20
24 30
37 35
100 100
Majoritetsparti Oppositionsparti Annat parti
20 10 9
19 21 46
27 33 22
34 36 30
100 100 100
Genomsnitt
15
20
29
35
100
Värdena är avrundade, därför kan slutsiffran i vissa fall bli 99 eller 101.
9
Inflytandet utifrån uppdrag. Upplevelsen av inflytande och makt beror även på vilket uppdrag man har. Det uppdrag som formellt sett innebär mest inflytande i politiken är att ha en ordförandepost av något slag. I vår studie innehas ordförandeposten mestadels av en man i åldern 49–64 år, född i Sverige och tillhörande ett majoritetsparti. För att få möjlighet att lära sig det politiska uppdraget börjar många nya politiker som ersättare. De personer som mestadels är representerade som ersättare är män i åldern 18–32 år född i ett annat land och tillhörande ett oppositionsparti.
10
4.
Är det tjänstemännen som egentligen styr?
Relationen mellan politiker och tjänstemän ”Jag kan uppleva att om man sitter i en nämnd och får rapporter från verksamheten, Då har det ofta passerat så många led … // Man får t ex en helt annan bild när man sitter i ett skolråd och får höra vad föräldrar, elever och lärare säger” Allt sedan den kommunala förvaltningen professionaliserades och antalet tjänstemän växte har förhållandet mellan politiker och tjänstemän varit komplicerat och rollfördelningen diskuterats. Tjänstemännen är ”osynliga” i kommunallagstiftningen, vilket något tillspetsat, kan ge intrycket av att politiker ensamma råder i den politiska organisationen. Samtidigt har tjänstemännen skaffat sig en stark ställning. Tjänstemän med hög utbildning och lång erfarenhet har ett kunskapsövertag inte minst i förhållande till fritidspolitiker. Till detta kommer att ledande tjänstemän inom olika sektorer kan hänvisa till speciallagstiftning och olika former av myndighetsföreskrifter för att få en inflytelserik position. Olika strategier och även organisationskoncept har under åren prövats för att skapa större klarhet i relationen mellan politiker och tjänstemän. I vår undersökning ställdes frågan: Hur uppfattar Du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän? Under denna huvudfråga fick de svarande ta ställning till fyra olika påståenden. Svaren visar att två av tre förtroendevalda tycker att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän är tydlig medan nästan 30 procent bland de förtroendevalda anser att ansvarsfördelningen är otydlig. En mindre andel är osäkra på hur de ska ställa sig i denna fråga. Diagram 1:
Hur uppfattar du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän? 5 Stämmer inte alls
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
Vet ej
Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig
30 66
4
Tjänstemännen agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden
41 49
10
Tjänstemännen följer de förtroendevaldas beslut
18 77
6
Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag
38 58
5
50
5
Stämmer ganska dåligt
40
30
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80 Procent
Observera att summan av stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt och stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet samt vet ej i vissa diagram blir 99 eller 101. Detta beror på avrundningar.
11
Förtroendevalda i Lidköping, Fagersta och Mölndal utmärker sig. Där är det många fler än genomsnittet som anser att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän jämfört med genomsnittskommunen. En viktig fråga i relationen mellan politiker och tjänstemän är om tjänstemännen respekterar gränsen för det som är politikernas fält. Studien visar att nästan hälften av de förtroendevalda uppfattar att tjänstemän ofta agerar på förtroendevaldas ansvarsområden. Ett av huvudmotiven för systemet med heltidspolitiker var behovet att kunna balansera en professionaliserad tjänstemannakår med starka förvaltningschefer. Målstyrning, decentralisering, beställar-/utförarorganisation och uppdragsstyrning har bl. a syftat till en tydligare rollfördelning mellan politiker och tjänstemän – dock inte alltid till de förtroendevaldas fördel. Få chefstjänstemän skulle nog ifrågasätta de förtroendevaldas rätt att i kraft av sitt demokratiska mandat fatta de avgörande besluten. Av de förtroendevalda upplever 77 procent att tjänstemännen följer förtroendevaldas beslut. Närmare Diagram 2:
Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag Stämmer inte alls
I kommundiagrammen är genomsnittet beräknat på medelvärdet av ”stämm/er inte alls” och ”stämmer ganska dåligt” samt ”stämmer ganska bra” och ”stämmer helt”
12
Stämmer ganska dåligt
Stämmer ganska bra
Vet ej
Stämmer helt
Sandviken
24
73
3
Karlshamn
31
64
5
Lycksele
34
63
3
Haninge
34
62
5
Gävle
37
61
2
Örebro
36
60
4
Fagersta
40
58
3
Mölndal
37
58
6
Mark
40
55
5
Linnéstaden
36
55
9
Lidköping
43
54
3
Norrköping
43
54
4
Härryda
45
51
5
Älmhult
41
50
9
Svalöv
45
47
8
Knivsta
46
46
9
Emmaboda
46
42
12
60
50
40
30
Genomsnitt
20
10
0
10
20
30
40
50
60
Genomsnitt
70
80 Procent
17 procent uppger dock att tjänstemännen inte följer besluten. Variationerna mellan kommunerna är stora. Mer än hälften av de svarande, 58 procent, uppger att politikerrollen ofta begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag. Något hårddraget, anser sex av tio politiker att vårt demokratiska system har ersatts av expertstyre – där politikernas roll begränsas till att godkänna tjänstemännens slutsatser och förslag. Variationerna mellan kommunerna är ganska stora. I Sandviken, Karlshamn och Lycksele upplever många förtroendevalda att deras roll är begränsad. I t.ex. Svalöv, Knivsta och Emmaboda är förhållandena de motsatta. Måste de politiska beslutsprocesserna ses över? Att politiska beslut inte genomförs som politikerna har tänkt sig, är ett vanligt problem enligt forskare. Det blir tydligt när politikerna anger målen men överlåter detaljstyrningen till tjänstemännen. I en tidigare studie vittnar nämndledamöter om att de måste vara vaksamma och skeptiska till tjänstemännens framställningar av ärenden eftersom man upplever att tjänstemännen vid vissa tillfällen kan undanhålla information och att man som politiker kan bli ”överkörd”. Nämndens ordförande har däremot enligt studien en betydligt starkare ställning i förhållande till tjänstemännen, eftersom han eller hon har större möjligheter att kontrollera tjänstemännens uppgifter.6
Få alternativ när beslut ska fattas ”Man känner sig oerhört hämmad att inte kunna ta sig tid att träffa de olika intressegrupperna och media. Och samma sak är det med utvecklingsarbetet. Jag har inte tid att sitta och tänka politiskt strategiskt framåt jag ska ju jobba. Man hinner med mötena däremellan och så växer pappershögen med möten som har varit...” Vilka är orsakerna till att många av de förtroendevalda i vår undersökning uppfattar sig själva som passiva i förhållande till de tjänstemannaförslag som presenteras? Varje person har ju också ett ansvar att försöka förändra det som inte fungerar. I enkäten ställdes frågor om de beslutsunderlag som politikerna får ta del av. Svaren visar att 63 procent är tillfreds med underlagens omfattning medan 35 procent av de förtroendevalda upplever att de skriftliga beslutsunderlagen är alldeles för omfattande. Det skriftliga språket i politiken kan vara krångligt och stelt och skapa trösklar, särskilt för nya politiker. Hur är dessa förtroendevaldas utrymme att leva upp till den representativa demokratins ideal att ta fram och överväga seriösa beslutsunderlag, lyssna på berörda, ge utrymme för oliktänkande och att finna till lösningar som kan vinna respekt och inge förtroende? Hinner inte ta ställning. Två av tre av politiker (65 procent) tycker att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut. Det innebär å andra sidan att 35 procent har svårt att hinna med beslutstempot och att få tid till att bilda sig en egen åsikt. De måste i viss utsträckning förlita
6
Fredriksson (2003:105-107), jmf Ricklander (1994:19)
13
sig till partikamraters eller tjänstemännens omdömen i ärendena inför det att beslut ska fattas. I svaren förekommer en viss skillnad mellan kommunerna. Underlagen lätta att förstå. 76 procent av de tillfrågade upplever att beslutsunderlagen är lätta att förstå. Resultatet är positivt, men det innebär å andra sidan att nästan var fjärde förtroendevald har större eller mindre svårigheter att förstå de beslutsunderlag de ska ta ställning till. Här finns ett behov av att utveckla mer lättillgängliga underlag. Bättre konsekvensbeskrivningar. De förtroendevalda ska stå till svars för de beslut man fattar inför väljarna. För att kunna fatta välgrundade beslut är det nödvändigt att man kan bedöma konsekvenserna av de förslag man ska besluta om. Hälften av de förtroendevalda anser att de skriftliga underlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Skillnaderna mellan kommunerna är ganska stora. Diagram 3:
Vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald?
Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
Vet ej
De skriftliga beslutsunderlagen är för omfattande
63 35
3
De skriftliga beslutsunderlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt
49 49
3
Beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ att ta ställning till när beslut ska fattas
35 61
4
Beslutsunderlagen är lätta att förstå
24 74
2
Det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut
34 64
2
70
60
50
40
30
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80 Procent
Få beslutsalternativ. Politikerna är inte tillfreds med antalet beslutsalternativ som tjänstemännen presenterar. Två tredjedelar anser att beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ. Det gäller både majoritets- och oppositionspolitiker. Det förekommer en viss skillnad mellan kommunerna. Att texter är pedagogiska, lätta att ta till sig och ger en överblick över konsekvenser av beslut borde vara grundläggande i politiska beslutsunderlag. Att det finns förtroendevalda som anser att underlagen är svåra att sätta sig in i, att beslutsalternativen är få och att det saknas bättre konsekvensbeskrivningar kan inte accepteras. Detta är ytterligare ett viktigt område att se närmare på.
14
5.
Hur ska medborgarnas makt öka?
Kontakten med medborgarna är en viktig del av det politiska uppdraget. Politikerna är valda att förvalta ett förtroende från medborgarna. Därför är det särskilt intressant vad de förtroendevalda anser är det bästa sättet för medborgarna att påverka. Hur är kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare? Diagram 4.
Hur effektiva tycker du följande metoder är för att få reda på medborgarnas åsikter? Inte alls effektiva
Effektiva i några tillfällen
Vet ej
Alltid effektiva
Personliga möten
3
Möten med medborgargrupper
5
Folkomröstningar
8
Tidningsartiklar, insändare
3
Medborgarenkäter
8
E-post från medborgare
15
Medborgarförslag
8
Gruppintervjuer (fokusgrupper)
17
Formaliserade klagomål
16
Namnlistor
8
Chat/diskussionsforum på internet
28 0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100 Procent
Effektiva sätt att påverka. Enligt de förtroendevalda i vår studie är personliga möten, möten med medborgargrupper samt folkomröstningar de mest effektiva metoderna för att få reda på medborgarnas åsikter.7 Folkomröstningar tillhör samtidigt de metoder, som tillsammans med namnlistor, chat- och diskussionsforum på Internet, uppges vara minst effektiva. Att en metod kan vara mer eller mindre effektiv beror troligen på att den kan fungera väl i ett sammanhang medan den kan vara direkt olämplig i ett annat.
7
Störst andel svarande som anser metoderna som ”alltid effektiva”
15
De förtroendevaldas bedömning av metoder kan jämföras med en undersökning av medborgarnas inflytande i 27 kommuner som genomfördes 2004.8 Där fick kommuninvånare uppge om de under de senaste två åren hade försökt påverka politiken i sin kommun. Det visade sig att det mest använda sättet att påverka politiken var att skriva under namninsamlingar (65 procent), kontakta kommunal tjänsteman (30 procent) samt demonstrera (17 procent). Denna studie av de förtroendevalda, visar dock att användandet av namninsamlingar som störst andel medborgare använt för att påverka, är en av de minst effektiva metoderna enligt politikerna. Trots att medborgarna i studien från 2004, inte påverkat politiken på så många olika sätt, finns en vilja att göra det om det skulle bli nödvändigt. Till exempel kan hälften tänka sig att kontakta en politiker. Tabell 3:
Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har/bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i din kommun (1–10) Har
Bör ha
Skillnad
Medborgarna
3,5
7,0
+3,5
Fullmäktige
6,7
8,7
+2,0
Hur mycket inflytande bör medborgarna ha? De förtroendevalda uppger att medborgarnas inflytande är litet men att det bör öka. Samma gäller för fullmäktige som ju är medborgarnas direktvalda representanter. Med andra ord är medborgarnas inflytande både direkt och indirekt (via fullmäktige) lågt trots att de förtroendevalda gärna skulle vilja involvera dem mer. Många av Sveriges kommuner har under lång tid arbetat med olika demokratiinitiativ i form av medborgarförslag, öppna nämndsammanträden, ungdomsråd, pensionärsråd och diskussionsfora på kommunernas webbsidor. Trots detta arbete och en stor vilja, verkar det som att politiker och medborgare ännu inte hittat varandra. Statsvetarna Mikael Gilljam och Ola Jodal har i en omfattande studie kommit fram till att medborgare i kommuner som genomfört många demokratiinitiativ inte upplever ett större inflytande än medborgare i andra kommuner. Måste vi ge dem rätt i detta fall?9 Demokratiarbetet har till stor del varit fokuserat på hur man ska öka medborgarnas engagemang istället för varför det ska öka och om vad inflytandet ska röra för frågor. Gör vi det för svårt för oss? Har vi underskattat de vanliga mötesplatsernas som arbetsplatser, affärer och torg, skolor och fritidsgårdar? Det kanske är det som är det svåra, att mötas i vardagen? Medborgarförslag. Medborgarförslag i fullmäktige har varit en populär demokratireform, som långt fler än hälften av Sveriges kommuner och landsting infört i fullmäktige sedan det blev möjligt enligt lag 2001. Det finns dock de som menar att reformen försvagar den representativa demokratin, de som visserligen är skeptiska men ändå är beredda att pröva medborgarförslag samt de som är positiva och anser att medborgarförslag utgör ett bra komplement till den representativa demokratin. Vår studie visar att 28 procent av de tillfrågade
16
8
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2004) Jag hör av mig när jag känner mig redo…
9
Gilliam & Jodal (2005)
politikerna uppger att medborgarförslag alltid är en effektiv metod, medan 55 procent tycker det är effektivt ibland. Nio procent anser att medborgarförslag inte alls fungerar. Folkomröstningar. En av de mest omdebatterade demokratifrågorna under senare år har varit folkomröstningars vara eller icke vara och i synnerhet det som kallas det lokala folkinitiativet, att folkomröstning ska genomföras om minst fem procent av medborgarna vill det. Med syftet att förbättra lagstiftningen som inte fungerat så bra, utformades ett nytt förslag av riksdagen, som innebär att om 10 procent av befolkningen kräver det ska en folkomröstning genomföras.10 Tidningen KommunAktuellt har undersökt kommunstyrelseordförandenas syn på folkomröstningar.11 Det visade sig att 75 procent är negativa till att folkomröstningar måste genomföras i en fråga då tio procent av befolkningen kräver det. Drygt 40 procent av de förtroendevalda i vår studie Diagram 5:
Hur effektiva tycker du att folkomröstningar är för att få reda på medborgarnas åsikter? Inte alls effektiva
Effektiva i några tillfällen
Vet ej
Alltid effektiva
Mark
5
Svalöv
11
Härryda
7
Lidköping
5
Älmhult
15
Mölndal
9
Haninge
5
Lycksele
10
Örebro
7
Emmaboda
12
Linnéstaden
9
Karlshamn
10
Fagersta
14
Gävle
9
Norrköping
5
Sandviken
6
Knivsta
5 0
10
20
30
40
50
60
70
80
10
Ds 2004:4
11
KommunAktuellt, 15 januari 2004, Förslag om folkomröstning får nej från ledande politiker
90
100 Procent
17
uppger att folkomröstningar kan vara effektivt i några tillfällen, 37 procent anser att det alltid är effektivt och 15 procent anser att folkomröstningar inte alls är effektiva. Synen på folkomröstningar som metod att påverka är olika i kommunerna. I Mark, Svalöv och Härryda finns störst andel förtroendevalda som anser att folkomröstningar alltid är effektiva. I till exempel Gävle, Knivsta och Mölndal finns den högsta andelen som uppger att folkomröstningar inte alls är en effektiv metod.
18
6.
Har fullmäktige förlorat sin betydelse?
”Fullmäktige i sig har ju ingen egentlig roll än att vara teaterarena där debatten förs i princip. Hur många gånger ändras ett beslut i fullmäktige? Det är möjligtvis så att det kan bli ett tilläggsyrkande eller något.” Många förtroendevalda uppfattar kommunfullmäktige som maktlöst och svagt och att ledamöterna inte har något egentligt inflytande. Därför upplevs det inte som så meningsfullt att sitta med i fullmäktige som det borde. Befinner vi oss i en brytningstid där de politiska strukturerna och organisationerna har överlevt sig själva? I teorin är de flesta överens om fullmäktiges viktiga roll, men att få det att fungera i praktiken är inte så lätt. En del kommuner och landsting försöker åtgärda problemet genom omorganisering. Man tar bort nämnderna och stärker fullmäktige genom att inrätta beredningar under fullmäktige eller kommunstyrelsen. En del försöker vitalisera fullmäktiges arbetsformer genom att t ex placera majoritet och opposition mitt emot varandra enligt engelsk modell, man begränsar talartiden och inför eller tar bort allmänhetens frågestunder. Diagram 6:
Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Mycket dåligt
Ganska dåligt
Ganska bra
Vet ej
Mycket bra
Att formulera de viktigaste målen för den kommunala verksamheten
21 72
7
Att vara kraftfull i förhållande till nämnderna
34 53
13
Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden
42 47
12
Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare
48 45
7
Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut
54 35
11
Att väcka intresse för lokalpolitiska frågor bland kommuninvånarna
63 32
6
Att vara nytänkande i det politiska arbetet
64 27
9
70
60
50
40
30
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80 Procent
Hur upplever de förtroendevalda i vår studie att fullmäktige lever upp till sina uppgifter? De svarande fick ta ställning till sju olika påståenden och det visade sig att fullmäktige är bäst på att vara visionär genom att formulera de viktigaste målen för verksamheten, att vara kraftfull gentemot nämnderna 19
samt ge utrymme för vitala debatter under sammanträden. Fullmäktige är å andra sidan mindre bra på att till exempel använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut samt att vara nytänkande i det politiska arbetet. Variationerna mellan kommunerna är stora, inte minst när det gäller arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda. Många förtroendevalda i Emmaboda, Härryda och Knivsta uppger att de har arbetsformer som skapar delaktighet. Ibland annat Örebro, Sandviken och Gävle är förhållandena det motsatta. Diagram 7:
Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut. Mycket dåligt
Ganska dåligt
Ganska bra
Vet ej
Mycket bra
Emmaboda
29 58
13
Härryda
42 54
4
Knivsta
37
51
12
Mark
39
48
13
Fagersta
45 46
9
Norrköping
44 46
10
Älmhult
47 40
13
Svalöv
52 37
11
Haninge
55
35
10
Mölndal
61
33
6
Lidköping
55
33
12
Karlshamn
51
33
16
Lycksele
63 33
4
Linnéstaden
46 27
27
Örebro
59 26
15
Sandviken
66 22
12
Gävle
71 80
70
60 50 Genomsnitt
40
30
20
10
9
21 0
10
20
30 40 Genomsnitt
50
60 Procent
Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare är en av fullmäktiges uppgifter. Något mindre än hälften av de tillfrågade menar att fullmäktige klarar detta, sju procent har ingen uppfattning. Hur fullmäktige klarar denna uppgift varierar kraftigt mellan kommunerna. I några kommuner som Mark och Emmaboda uppger många fler förtroendevalda än genomsnittet, att fullmäktige är bra på att föra fram önskemål från invånarna. 20
Diagram 8:
Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare. Mycket dåligt
Ganska dåligt
Ganska bra
Vet ej
Mycket bra
Mark
15
82
3
Emmaboda
18
75
7
Knivsta
30
64
5
Älmhult
31
60
9
Lidköping
36
60
5
Fagersta
38
55
6
Haninge
39
55
6
Gävle
44
49
7
Lycksele
51
47
3
Mölndal
49
46
5
Sandviken
54
43
3
Härryda
55
42
4
Svalöv
55
40
5
Norrköping
54
38
8
Linnéstaden
36
36
27
Karlshamn
54
35
12
Örebro
61
29
10
70
60
50
40
Genomsnitt
30
20
10
0
10
20
30
40
50
Genomsnitt
60
70
80
90
Procent
Nämnden och fullmäktiges arbete. De förtroendevalda anser att nämnden man har uppdrag i är bättre än fullmäktige på att sköta sina uppgifter. Det kan bero på att förutsättningarna för meningsfulla samtal är olika. Det är oftast lättare att komma till tals i en nämnd med färre ledamöter, mer konkreta frågeställningar och mindre formella arbetsformer än i fullmäktige. Oavsett vad förklaringarna är, kan vi konstatera att de förtroendevalda uppger att det organ som är direktvalt av medborgarna har svårare att leva upp till sina uppgifter än vad en indirekt vald nämnd har. Framför allt är förtroendevalda över 65 år de som är nöjda med hur både fullmäktige och nämnderna sköter sina uppgifter. Ett annat tydligt mönster är att förtroendevalda i majoritetspartierna överlag är mer nöjda med fullmäktige och nämnderna än oppositionen. Det är ett förväntat resultat. Men en fungerande demokrati är beroende av en vital opposition, vilket förutsätter att även oppositionens ledamöter har goda möjligheter att fungera i sitt uppdrag 21
som fullmäktigeledamot. Det är viktigt att uppleva att det finns möjlighet att påverka trots att man inte alltid får igenom sina förslag. Ett annat intressant mönster är att förtroendevalda som har en ordförandepost är mest nöjda med hur fullmäktige och nämnder sköter sina uppgifter. En förklaring till att äldre, ordföranden och majoritetspolitiker är mest tillfreds kan vara att de är mer bekanta med det politiska systemet och har på så sätt större möjlighet att påverka än andra förtroendevalda. Diagram 9
Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Hur uppfattar du att den nämnd du har uppdrag i lever upp till sina uppgifter?
Mycket dåligt
Ganska dåligt
Ganska bra
Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut
54
35
27
69
Att vara nytänkande i det politiska arbetet
64
27
41
54
42
47
23
74
Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden 70
60
50
40
30
20
10
0
Vet ej
Mycket bra
Kommunfullmäktige
11 Nämnd
4
Kommunfullmäktige
9 Nämnd
5
Kommunfullmäktige
12 Nämnd
10
20
30
40
50
60
70
80
3 90
Procent
Meningsfullheten. Meningsfullhet i det politiska uppdraget och fullmäktigeuppdraget i synnerhet, är central och berör många områden i denna studie. Att förbättra upplevelsen av meningsfullhet är en viktig utmaning för att fler människor ska vilja bli förtroendevalda. ”Jag skulle vilja ha mer människor som kunde tänka fritt som finns med i politiken.” Resultaten visar att det framför allt är kommunfullmäktigeledamöter som har övervägt att hoppa av sina uppdrag under de senaste två åren (se kapitel 13). Vad säger det om meningsfullheten? Många engagerar sig politiskt för att de har visioner. Den personliga drivkraften har därför en viktig betydelse. Finns det tillräckligt med utrymme och arbetsformer i politiken för att samtala om enskilda politikers visioner och idéer? Det är viktigt att arbeta för att stimulera nytänkandet i politiken och på så sätt få fram nya strategier för att förtroendevalda ska uppleva delaktighet och meningsfullhet.
22
7.
Hur aktiva är fullmäktigeledamöterna?
Den enskilde fullmäktigeledamoten kan formellt sett påverka och föra fram sin talan i fullmäktige genom att debattera, väcka motioner, frågor och interpellationer. Hur många har ställt sig upp och gjort ett inlägg, framställt en enkel fråga eller interpellation? Hur många har lämnat en motion eller väckt ett ärende under de senaste två åren? Tabell 4:
Hur ofta har Du i kommunfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod (andel i procent, %)
Aktivitet
Aldrig
1–5 ggr
6– ggr
A. Gjort inlägg i debatt
27
32
40
B. Framställt enkel fråga
66
27
0
C. Framställt interpellation
74
21
0
D. Lämnat motion/väckt ärende
74
21
0
Svaren kan förvåna. Mer än två tredjedelar av de tjänstgörande ledamöterna i fullmäktige har under den gångna mandatperioden aldrig framställt en fråga, interpellation eller lämnat en motion. Däremot har långt fler än hälften gjort debattinlägg. Svaren visar att oppositionen i störst utsträckning använder sig av de fyra angivna aktiviteterna. Utrikes födda är aktiva och använder sig mycket oftare av enkla frågor, interpellationer och lämnar motioner än förtroendevalda födda i Sverige. Skillnaden är över tio procentenheter. Med andra ord utnyttjar utrikes födda förtroendevalda de formella möjligheter som ges för påverkan, mycket mer än personer födda i Sverige. Tabell 5.
Politisk aktivitet utifrån födelseland, tjänstgörande ledamöter (andel i procent, %) Aldrig
1–5 ggr
6– ggr
Födda i Sverige
Utrikes födda
Födda i Sverige
Utrikes födda
Födda i Sverige
Utrikes födda
A. Gjort inlägg i debatt
27
28
32
35
40
36
B. Framställt enkel fråga
67
50
26
37
1
1
C. Framställt interpellation
76
64
19
30
0
0
D. Lämnat motion/väckt ärende
50
38
40
50
1
0
Aktivitet
Män är mer aktiva än kvinnor i att debattera och motionera. Det är däremot ingen större skillnad mellan könen i att ställa enkla frågor och interpellationer. Unga utnyttjar mer sällan än andra sina möjligheter. I övrigt förekommer inga nämnvärda skillnader i aktivitet mellan olika åldrar, bortsett att förtroendevalda över 65 år tillsammans med unga i vissa fall är mindre aktiva. 23
En del politiker anser att de inte får vara med och påverka lika mycket som andra. Varför har dessa personer sådana upplevelser? Ett svar kan vara att de grupper som känner sig missgynnade inte tillhör normen i politiken. Den genomsnittlige förtroendevalde är en medelålders man, anställd i offentlig sektor och född i Sverige med lång politisk erfarenhet.12 Den som är ny i politiken har oftast inte den sortens bakgrund. Han eller hon kommer med andra erfarenheter. Utmaningen för nya och etablerade politiker är att utifrån en ömsesidig respekt ta tillvara varandras olikheter. Det är viktigt att få svar på varför vissa förtroendevalda är aktiva och andra inte. Är det mest gruppledaren som är aktiv? Om man vill att fler ska vara delaktiga kanske man bör dela på ansvaret? Det är också viktigt att fundera på hur förtroendevalda bör agera för att uppdraget i fullmäktige ska kännas meningsfullt? Kan till exempel interpellationer och frågor kompletteras med andra vägar som är mindre formella?
12
24
Det nya seklets förtroendevalda (2004) Richard Öhrvall och Hanna Bäck
8.
De viktigaste uppgifterna
En enskild förtroendevald har ett antal olika roller och uppgifter. Han eller hon ska representera sina väljare och utifrån ett allmänintresse väga ihop olika gruppers synpunkter och idéer. Man representerar även det egna partiets åsikter samt företräder kommunen som myndighet. Att konflikter mellan den förtroendevaldas olika roller uppstår är inte ovanligt. Ska man försöka få budgeten att gå ihop och lägga ner en skola eller behålla skolan och följa väljarnas åsikter? De förtroendevalda i vår studie anser att de tre viktigaste uppgifterna i rollen som förtroendevald är att utveckla kommunen utifrån mål och visioner, att föra fram partiets åsikter och att hålla den fastställda budgeten. Mindre viktigt är det att företräda enskilda väljare samt att föra fram kommundelens intressen. Diagram 10: Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för dig som förtroendevald? Helt oviktigt
Ganska oviktigt
Ganska viktigt
Vet ej
Mycket viktigt
Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner
3 97
1
Att föra fram mitt eget partis intressen/åsikter
3 96
1
Att hålla den fastställda budgeten
5 94
1
Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter
19 80
1
Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter
22 75
3
30
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100 Procent
Var finns lojaliteten? ”Jag kan vara väldigt tveksam och jag vill lyssna på de övriga argumenten som kommer fram i fullmäktige och därefter ta ställning. Då får jag ofta skäll. Jag står för det. Mina (parti-) kollegor har efteråt sagt att det kanske inte är så dumt att lyssna på de andra innan vi är för bestämda i vår uppfattning” Uppfattningarna om hur politikerna ska sköta sin roll på bästa sätt varierar och har betydelse för hur man genomför sitt uppdrag. Svaren visar att kvinnor i högre utsträckning än män anser att det är mycket viktigt att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter (kvinnor 41 procent, män 33 procent). Skillnaden är påtaglig. Det förekommer även tydliga könsskillnader i frågan om att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter, då kvinnor prioriterar 25
lokala intressen betydligt mer än män. Kvinnorna är dessutom mer tydliga i sin partilojalitet än männen. 68 procent av kvinnorna anser att det är mycket viktigt att föra fram det egna partiets intressen och åsikter medan andelen män som tycker så är 61 procent. Män och kvinnor uppger i ungefär lika stor utsträckning att det är viktigt att hålla budgeten. Detsamma gäller frågan om att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner. Här är kvinnor och män relativt ense om att långsiktigt tänkande är mycket viktigt. De yngsta politikerna mellan 18 och 32 år har en något annorlunda syn på politikerrollen än de äldre kollegorna. Yngre förtroendevalda tycker det är mindre viktigt att föra fram enskilda väljares intressen och åsikter än äldre politiker. Det råder även olika meningar om betydelsen av att föra fram den egna kommundelens intressen. Den yngsta åldersgruppen mellan 18 och 32 år har inte lika stor lojalitet mot den egna kommundelen som de äldre. Har de yngre en svagare lokal anknytning och därför ett annat fokus än de äldre förtroendevalda? Den yngsta åldersgruppen tycker dessutom inte att det är lika viktigt att hålla den fastställda budgeten som de äldre. Synen på politikerrollen påverkas enligt vår studie inte i någon större utsträckning av vilket land man är född i. En skillnad är att en högre andel utrikes födda politiker uppger det som mycket viktigt att föra fram enskilda väljares intressen och åsikter i jämförelse med födda i Sverige. Samt att politiker födda i Sverige i högre grad än utrikes födda tycker det är mycket viktigt att hålla budgeten.
Partiets betydelse för politikern Att vara lojal med sin partigrupp är fundamentalt i politiken. Att gå emot partiet och partikamraterna är att ställa sig utanför gruppen. Om enskilda skulle ha en egen agenda skulle partiets förmåga att driva frågor försämras kraftigt. Som enskild person kan man ha egna politiska idéer och visioner, men det är inom den partipolitiska gruppen som olika synpunkter diskuteras och där man ska komma fram till en gemensam ståndpunkt i en viss fråga. När det är färdigdiskuterat i partigruppen är det majoritetens ståndpunkt som gäller när ledamoten senare ska rösta. Det är en oskriven och självklar regel och det uppfattas som ett stort felsteg att inte följa partilinjen.13 I en internationell jämförelse är Sverige ett land där partierna fortfarande har en stark roll i politiken.14 Denna undersökning bekräftar partiernas starka ställning. I stort sett alla förtroendevalda (97 procent) anser att det är ganska eller mycket viktigt att föra fram det egna partiets intressen. Här kan vi notera att det framför allt är de yngre politikerna mellan 18 och 32 år som tycker att partilinjen är mycket viktig att följa (68 procent). Resultatet kan tolkas så att de yngre förtroendevalda är den mest partilojala åldersgruppen. Det är kanske ett förvånande resultat med tanke på den forskning som talar om
26
13
Fredriksson 2003:99
14
Föreläsning av Henry Bäck på Demokrati- och självstyrelseberedningens sammanträde, 2005-04-01
den yngre generationens politiska engagemang som allt mer frikopplad från partiväsendets intressen och åsikter. De förtroendevalda fick på en tiogradig skala bedöma de egna möjligheterna till inflytande. Generellt upplever förtroendevalda sitt inflytande som störst bland partikamraterna och inom de egna special- eller intresseområdena. Det personliga inflytandet upplevs som svagare i det större kommunpolitiska sammanhanget och allra minst i frågor man inte är intresserad av eller insatt i. Tabell 6:
Hur bedömer du dina möjligheter till inflytande över besluten i olika kommunala frågor? (1–10) Alla förtroendevalda, medelvärde
Personliga möjligheter till inflytande i Ditt parti inom Dina special/intresseområden
6,7
i Ditt parti utanför Dina special/intresseområden
5,5
i Din kommun inom Dina special/intresseområden
5,1
i Din kommun utanför Dina special/intresseområden
3,9
27
9.
Kan man förena arbete och politik?
Det är inte självklart att det går att förena arbete och studier med ett politiskt uppdrag. Tidigare undersökningar visar t ex att privatanställda är underrepresenterade bland kommunpolitikerna medan anställda inom kommun, landsting och statlig sektor är överrepresenterade. Förutsättningarna till deltagande är olika för olika människor. 66 procent av de förtroendevalda anser att det är möjligt att förena arbete och politik medan 34 procent anser att det inte fungerar att ha ett arbete och samtidigt vara politiskt aktiv. Diagram 11: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med arbete/studier
Vet ej, 2%
38%
Stämmer inte alls
11% Stämmer ganska dåligt
27%
22%
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra
Både män och kvinnor uppger sig ha nästan lika förutsättningar att kombinera det politiska uppdraget med arbete och studier. Åldern har däremot betydelse för hur aktiv man anser sig kunna vara i politiken. För nästan hälften i åldern 18–32 år, är politik och arbete/studier en ekvation som inte går ihop. Även 33-48-åringar har svårigheter. Därefter ökar möjligheterna med åldern. Kanske är det så att den livssituation man befinner sig i gör att prioriteringarna ser annorlunda ut. Förutsättningarna skiljer sig inte åt nämnvärt mellan kommunerna.
28
10. Går det att förena privatliv med politik? ”Den sociala vänkretsen blir lidande, familjen blir lidande. Man umgås med sina partikamrater” En viktig förutsättning för att kunna delta i politiken är att privatlivet går att förena med ett politiskt uppdrag. Tre av fyra anser att det är möjligt medan en av fyra inte tycker det fungerar. Det förekommer inga större skillnader mellan förtroendevalda från olika kommuner. Diagram 12: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet
39%
Stämmer inte alls
Vet ej, 1% 6%
Stämmer ganska dåligt
35%
19%
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra
Förutsättningarna att kombinera privatliv och politik är ungefär lika för män och kvinnor. Svårigheter har personer i åldern 33–48 år samt föräldrar. Man kan tycka att det är naturligt att det är svårt att engagera sig politiskt när mycket kretsar kring barnen och deras intressen. I ett fokusgruppsamtal med förtroendevalda sa en deltagare: ”Varför skall man ta in dem som är 20–25 år i politiken? De har hela sin familjetid framför sig. De är upptagna i 15–20 år. Låt dem hålla på med det om de tycker att de vill göra det. Försök inte lura in dem i politiken för då kanske de aldrig vill tillbaka. Men när de är 40–45 år då har de mycket synpunkter på samhället och då vill de in.” Men ska barn behöva vara ett hinder? På vilket sätt kan man underlätta för föräldrar med småbarn att delta i politiken? Idag är över hälften av kommunpolitikerna över 50 år. Är det bara medelålders och äldre som ska ha möjlighet att engagera sig politiskt? Även utrikes födda upplever svårigheter att kombinera privatliv med politik. Hur kommer det sig? Kan enkla grepp som anpassade mötestider och delade ansvarsområden i politiken vara en lösning?
29
11. Vem blir jämlikt behandlad? Det tillhör de mänskliga rättigheterna att alla människor ska behandlas jämlikt. För att få en bild av vem som blir jämlikt behandlad i politiken har vi utgått från socialpsykologiprofessorn Berit Ås fem härskartekniker när enkätfrågorna formulerades. Hon talar om synliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam. Det är härskartekniker som används medvetet och omedvetet av människor varje dag, inte minst mellan män och kvinnor. Diagram 13: Vad är dina personliga upplevelser av det politiska arbetet? Aldrig
Sällan
Ofta
Vet ej
Alltid
När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig
84 11
5
Andra politiker brukar referera till mina ståndpunkter
48 35
17
Jag blir jämlikt behandlad under sammanträden
5 91
4
Jag blir undanhållen bakgrundsinformation inför beslut
71 12
17
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90 100 Procent
De allra flesta förtroendevalda (91 procent) uppger att de ofta eller alltid blir jämlikt behandlade under sammanträden. Tabell 7:
Jag blir jämlikt behandlad under sammanträden (andel i procent, %) Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Vet ej
Summa
Kvinna Man
2 1
5 3
36 28
53 64
5 3
100 100
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65– år
4 2 1 2
9 4 3 4
42 36 30 26
40 53 63 65
6 5 3 4
100 100 100 100
Födda i Sverige Utrikes födda
1 2
4 8
31 34
60 53
4 4
100 100
Genomsnitt
1
4
31
60
4
100
Förtroendevalda som är män, äldre och födda i Sverige uppger i högre utsträckning än kvinnor, unga och utrikes födda att de ofta eller alltid blir jämlikt behandlade under sammanträden. Hur kommer det sig? Kvinnor, unga och utrikes födda brukar oftare än andra lämna sina uppdrag i förtid. Finns det ett samband? 30
Tabell 8:
När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig (andel i procent, %) Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Vet ej
Summa
Kvinna Man
33 33
50 50
7 7
3 6
7 4
100 100
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65– år
22 32 34 35
55 49 52 48
10 7 6 8
6 6 4 3
6 6 4 7
100 100 100 100
Födda i Sverige Utrikes födda
33 36
51 45
7 9
4 4
5 6
100 100
Genomsnitt
33
50
7
4
5
100
Osynliggörande är en av härskarteknikerna. Genom att fråga de förtroendevalda om andra lyssnar när de yttrar sig, får vi en bild av om man blir osynliggjord eller inte. Att systematiskt inte bli lyssnad till är allvarligare än om det sker vid enstaka tillfällen. Vad förväntas man acceptera som förtroendevald? Elva procent uppger att det ofta eller alltid händer att andra ägnar sig åt annat än att lyssna när de talar medan 83 procent menar att det aldrig eller sällan sker. Fler män än kvinnor uppger att de alltid blir ignorerade när de talar. I övrigt finns ingen skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser och inte heller mellan utrikes födda och födda i Sverige. Ålder har betydelse, flest i den yngsta åldersgruppen anser att man inte blir lyssnad till. Det förekommer inga noterbara skillnader mellan kommunerna. Tabell 9:
Andra politiker brukar referera till mina ståndpunkter (andel i procent, %) Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Vet ej
Summa
8 6
42 41
31 36
1 1
19 16
100 100
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65– år
11 7 6 6
46 42 41 40
23 31 35 37
1 1 1 0
20 18 17 17
100 100 100 100
Födda i Sverige Utrikes födda
33 36
51 45
7 9
4 4
5 6
100 100
7
41
34
1
17
100
Kvinna Man
Genomsnitt
Ytterligare en fråga som kan visa om man blir osynliggjord eller inte, är om andra förtroendevalda refererar till ens ståndpunkter. När man blir refererad blir man bekräftad, att det man framfört är viktigt. Av de förtroendevalda uppger 35 procent att de ofta eller alltid blir refererade av andra politiker medan så inte är fallet för 47 procent. Tidigare studier visar att särskilt män är bra på att bekräfta varandra genom att upprepa vad tidigare talare har uttryckt. Även denna studie visar att män i större utsträckning än kvinnor blir bekräftade av andra politiker. De yngsta politikerna blir minst bekräftande medan det är vanligare bland personer som är 49 år och äldre. Utrikes födda och födda i Sverige blir bekräftade i ungefär lika stor utsträckning. Skillnaderna mellan kommunerna är marginella. 31
Tabell 10.
Jag blir undanhållen bakgrundsinformation inför beslut (andel i procent, %) Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Vet ej
Summa
Kvinna Man
34 32
37 42
10 9
2 3
17 15
100 100
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65– år
27 26 34 39
37 39 40 38
13 12 9 8
4 3 3 2
20 21 15 14
100 100 100 100
Födda i Sverige Utrikes födda
33 29
39 38
9 13
2 7
16 13
100 100
Genomsnitt
32
39
10
3
17
100
Att bli undanhållen information är ytterligare en härskarteknik, som vi försökt kartlägga genom att fråga om man som förtroendevald blir undanhållen bakgrundsinformation inför beslut. Det är en knepig fråga att svara på eftersom man inte alltid vet om man blir undanhållen information. Många uppger att de inte vet. 71 procent menar att de sällan eller aldrig blir undanhållna information medan 13 procent säger att det sker ofta eller alltid. Att förtroendevalda systematiskt, det vill säga ofta eller alltid, blir undanhållna information är oacceptabelt, även om andelen är liten. Det förekommer vissa variationer mellan kommunerna. Ett fåtal kommuner avviker negativt. Där upplever avsevärt fler förtroendevalda än genomsnittet att de blir undanhållna information. Män och kvinnors upplevelser är ungefär lika i de tillfrågade kommunerna. De yngsta förtroendevalda säger oftare än andra att de blir undanhållna information. Utrikes födda anger i avsevärt större utsträckning än födda i Sverige, att man blir undanhållen information inför beslut. Detta är mycket allvarligt och bidrar till ett utanförskap. Hur sker informationsutbytet i dessa sammanhang? Hur mycket bestäms i sällskap som inte alla har tillgång till? Det är viktigt att förtroendevalda som upplever sig bli ojämlikt behandlade har tolkningsföreträde när det gäller att beskriva problemet. Förtroendevalda som befinner sig i överläge känner inte av missförhållanden som man gör om man befinner sig i underläge.
32
12. Hot mot förtroendevalda Hot och våld mot förtroendevalda har uppmärksammats mycket under senare år. När skatteunderlaget minskar och de politiska prioriteringarna inte längre handlar om vad man ska bygga eller utveckla utan om vad som ska skäras ned. Då skapas en kärvare situation för de förtroendevalda som i värsta fall blir utsatta för våld och hot. Till detta kommer ett hårdare samhällsklimat med mer hot och våld och en ökad personfokusering i media.15 Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda har gjort en undersökning bland riksdagspolitiker och kommun- och landstingspolitiker. Den visar att hot, våld och trakasserier mot politiker är omfattande. Många förtroendevalda överväger att lämna sina uppdrag på grund av hoten.16 I denna undersökning uppger sex procent att de under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot på grund av sitt politiska uppdrag. De vanligaste hoten utgörs av aggression, tillmälen, skrik och hot per telefon. Under 2004 genomfördes en undersökning riktad till kommun- och landstingsstyrelseordföranden. Då uppgav 16 procent att de under de senaste 18 månaderna blivit utsatta för hot.17 Vilka i vår undersökning blir då utsatta? Det förekommer ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Man kan däremot se en viss koppling till ålder. Det är något vanligare med upplevt hot i åldern 33–48 år. Däremot är andelen utrikes födda som utsatts för hot och våld på grund av sitt förtroendeuppdrag anmärkningsvärt hög. 13 procent av de utrikes födda politikerna har drabbats, jämfört med fem procent av politiker födda i Sverige. Det är särskilt allvarligt med tanke på att utrikes födda i vår studie mestadels har uppdrag som ersättare eller ledamöter i fullmäktige. Dessa positioner är inte lika utsatta som att vara ordförande eller ledamot i kommunstyrelsen vilket indikerar att hoten troligen inte har koppling till kontroversiella beslut utan till person.
15
Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda (2005) I Mediernas våld?
16
Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda (2005) Underlag för presentation av kartläggning om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda
17
Ett hot mot demokratin (2004) Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
33
13. Vilka överväger att hoppa av och varför? ”Män uteblir allt mer innan de slutligen lämnar ett uppdrag. Kvinnorna är plikttrogna och går på varje möte. Ingen anar att någonting är fel. Så plötsligt lämnar hon allt, direkt.” (Bärande kraft för demokratin 1994:26) Enligt utredningen Att vara med på riktigt som gjordes för drygt fem år sedan, avgår majoriteten av förtroendevalda med kommunala förtroendeuppdrag på grund av privata skäl. Det handlade t ex om arbetsförhållanden, flytt från kommunen eller om familjeförhållanden. Förtroendevalda lämnar också sitt uppdrag på grund av politiska skäl. De vanligaste politiska skälen var att uppdraget kändes meningslöst och att man inte lyckats påverka, att uppdraget handlade om för mycket partipolitik och för lite sakdiskussion, eller att nämnden ofta blev överspelad av andra befattningshavare. Om avhoppen sker på grund av politiska skäl är det ett tecken på svagheter i demokratin.18 För att få en bättre bild av hur politikerna i de 17 projektkommunerna resonerar ställdes frågan till dem i undersökningen. Diagram 14: Vanligaste skälen till övervägande om avhopp, alla förtroendevalda i undersökningen
Uppdraget känns meningslöst /svårt att påverka beslut
45
Förhållanden i arbetet
35
KF/Nämnden/styrelsen blir ofta överspelad av andra politiska nivåer
33
Familjeförhållanden
21
För mycket partipolitik, för lite sakdiskussion
15
Delar inte längre partiets uppfattning i viktiga frågor
9
Flyttning från kommunen
7 0
18
34
10
20
30
SOU 2001:48 Att vara med på riktigt, I bilagorna se Peder Nielsen, s. 92–94
40
50 Procent
Av de tillfrågade svarade i genomsnitt 34 procent att de övervägt att lämna sitt uppdrag under de senaste två åren. Det vanligaste skälet är att uppdraget känns meningslöst eller att det är svårt att påverka beslut. I andra hand kommer förhållanden i arbetslivet och i tredje hand att nämnden ofta blir överspelad av andra politiska nivåer.19 Något fler kvinnor än män anger som skäl att uppdraget känns meningslöst och/eller att det är svårt att påverka beslut. Männen anger å sin sida i något högre utsträckning att det är för mycket partipolitik på bekostnad av sakdiskussioner. Vi ser en liten tendens till en klassisk könsfråga: något fler män anger förhållanden i förvärvsarbetet som skäl medan kvinnorna i något högre utsträckning anger familjeförhållanden. Resultaten bekräftar i huvudsak tidigare studier.20 Tabell 11:
Andel förtroendevalda som under det senaste året övervägt att lämna sitt uppdrag (andel i procent, %) Andel
Kvinna Man
39 30
18–32 år 33–48 år 49–64 år 65– år
49 48 32 19
Födda i Sverige Utrikes födda
34 35
Ordförande Ledamot i KF Ledamot i nämnd Ersättare
29 40 35 31
Genomsnitt
34
Vilka förtroendevalda har då övervägt att lämna sina uppdrag? En betydande andel fler kvinnor än män överväger att lämna sitt uppdrag. Tankarna på avgång är framför allt vanliga i åldersgruppen 18–32 år samt 33–48 år. Äldre över 65 år verkar finna sig bäst till rätta i politiken, de har i lägst utsträckning övervägt att hoppa av. Andelen födda i Sverige och utrikes födda är ungefär lika stor. Ett mycket oväntat resultat är att högre andel fullmäktigeledamöter funderar på lämna sitt uppdrag än andra förtroendevalda. Resultaten visar att den vanligaste angivna orsaken till varför fullmäktigeledamöter överväger att lämna politiken är att uppdraget känns meningslöst och/eller att det är svårt att påverka beslut.
19
De svarande hade möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan blir mer än 100 %
20
Wide och Gustafsson (2001)
35
Diagram 15: Vanligaste skälen till övervägande om avhopp, fullmäktigeledamöter Uppdraget känns meningslöst /svårt att påverka beslut
52
Förhållanden i arbetet
37
Fullmäktige blir ofta överspelad av andra politiska nivåer
33
Familjeförhållanden
26
För mycket partipolitik, för lite sakdiskussion
17
Flyttning från kommunen
10
Delar inte längre partiets uppfattning i viktiga frågor
10 0
36
10
20
30
40
50
60 Procent
Bilagor
Deltagande kommuner
Kommunfakta Invånareånareantalet avser 2004-12-31 om inte annat anges. Haninge: Förortskommun. 71 355 invånare. Styre: s, fp Knivsta: Pendlingskommun. 13 059 invånare. Styre: m, c, fp, kd, mp Norrköping: Större stad. 124 410 invånare. Styre: s, v, mp Älmhult: Varuproducerande kommun. 15 421 invånare. Styre: s, fp Emmaboda: Varuproducerande kommun. 9 643 invånare. Styre: s Karlshamn: Övrig kommun, mer än 25 000 inv. 30 847 invånare. Styre: s, fp, kd Svalöv: Pendlingskommun. 12 973 invånare. Styre: s, m Härryda: Förortskommun. 31 676 invånare. Styre: s, v, mp, spi Linnéstaden: Stadsdel i storstadskommun. 31 225 (2004) invånare. Styre (i Göteborg): s, v, mp Mark: Övrig kommun, mer än 25 000 invånare. 33 356 invånare. Styre: s, v, mp Mölndal: Förortskommun. 57 752 invånare. Styre: s, v, mp, spi Lidköping: Övrig kommun, mer än 25 000 inv. 37 241 invånare. Styre: s (minoritet) Örebro: Större stad. 126 982 invånare. Styre: s, v, mp Fagersta: Varuproducerande kommun. 12 231 invånare. Styre: v, m, c, fp, kd Gävle: Större stad. 92 981 invånare. Styre: s, v Källor: Kommuntyp: Sveriges Kommuner och Landsting. Invånareånarantal: Statistiska centralbyrån. Styre: Dagens Samhälle
Sandviken: Övrig kommun, mer än 25 000 inv. 36 835 invånare. Styre: s (minoritet) Lycksele: Glesbygdskommun. 12 785 invånare. Styre: s, c, fp, kd
37
Svarsfrekvenser Kommun Emmaboda
Svarsfrekvens (%)
Antal svar
Antal som fått enkäten
66
79
120
Fagersta
76
82
113
Gävle
76
189
227
Göteborgs stad, stadsdelen Linnéstaden
61
11
18
Haninge
76
134
176
Härryda
91
85
93
Karlshamn
80
159
200
Knivsta
56
59
106
Lidköping
59
131
223
Lycksele
68
84
124
Mark
68
134
198
Mölndal
72
178
246
Norrköping
67
196
291
Sandviken
57
128
226
Svalöv
57
80
142
Älmhult
79
94
119
Örebro
67
381
566
Totalt
69
2 204
3 188
Observera att antal svar baseras på det antal enkäter som kommunerna fått in. Vissa svar är ogiltigförklarade av dataprogrammet som använts. Därför kan svarsfrekvenserna skilja sig åt mellan projektgruppens beräkningar och enskilda kommuners.
38
Referenser Bäck, Henry (2005) Föreläsning På Demokrati- och självstyrelseberedningens sammanträde, 1 april 2005. Bäck, Hanna & Öhrwall, Rickard (2004) Det nya seklets förtroendevalda. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Justitiedepartementet. Ds 2004:4 Samråd efter folkinitiativ. Justitiedepartementet. Fritzes. Fredriksson, Jan (2003) Politisk kultur och samhällsengagemang, En etnologisk studie av den parlamentariska vardagen i Helsingborg. Carlsson Bokförlag, Stockholm. Gilliam, Mikael & Jodal, Ola (2005) Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del III Kommunala demokratisatsningar – vägen till en mer vital demokrati? CEFOS, Göteborgs Universitet. KommunAktuellt, 15 januari 2004, Förslag om folkomröstning får nej från ledande politiker. Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, Ju 2004:07 (2005) Underlag för presentation av kartläggning om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda. Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, Ju 2004:07 (2005) I Mediernas våld? En antologi från kommittén om hot och våld mot förtroendevalda. Fritzes. Nilsson, Thorbjörn (2001) Den lokalpolitiska karriären: En socialpsykologisk studie av tjugo kommunalråd. Växjö Univ. press. Ricklander, Louise (1994) Kvinnlig och Manligt i politiken i Bärande kraft för demokratin. Svenska Kommunförbundet. SOU 2001:48 Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting. Svenska Kommunförbundet (1994) Bärande kraft för demokratin. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2000) Kommunpolitikern – Om demokratin. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2004). Ett hot mot demokratin. Förtroendevalda som utsatts för våld eller hot om våld. Wide, Jessika och Gustafsson, Gunnel (2001) Lokal demokrati i förändring. Svenska Kommunförbundet.
39
Enkäten om förtroendevaldas inflytande
40
ENKĂ„T
FÜrtroendevaldas inflytande i kommunpolitiken Vad är Dina erfarenheter?
Din kommun i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska möjligheter att delta 1. Hur är Dina praktiska möjligheter att delta i det politiska arbetet i kommunen? Markera Din uppfattning till följande påståenden: Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) De nuvarande sammanträdestiderna passar mig bra B) Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet C) Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med mitt arbete/studier
Politikerrollen 2. Hur viktiga anser Du att följande uppgifter är för Dig i rollen som förtroendevald? Markera Din uppfattning till följande påståenden: Helt oviktigt
Ganska oviktigt
Ganska viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter B) Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter C) Att hålla den fastställda budgeten D) Att föra fram mitt eget partis intressen/åsikter E) Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner
Beslutsunderlag 3. Vad anser Du generellt om det beslutsunderlag Du får som förtroendevald? Markera Din uppfattning till följande påståenden: Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) De skriftliga beslutsunderlagen är för omfattande B) De skriftliga beslutsunderlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt C) Beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ att ta ställning till när beslut ska fattas D) Beslutsunderlagen är lätta att förstå E) Det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut 2
Inflytande över beslut 4. Hur bedömer Du Dina möjligheter till inflytande över besluten i olika kommunala frågor? Svara genom att sätta kryss med hjälp av nedanstående skala (0–10): Mycket litet inflytande
Mycket stort inflytande
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(0)
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
A) I Ditt parti inom Dina special/intresseområden B) I Ditt parti utanför Dina special/intresseområden C) I Din kommun inom Dina special/intresseområden D) I Din kommun utanför Dina special/intresseområden
5. Hur ofta har Du i kommunfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod: (Om Du inte är ledamot i fullmäktige, eller som ersättare inte någon gång varit tjänstgörande under mandatperioden, markera detta i kolumnen längs till höger) 0 ggr
1–5 ggr
6–10 ggr
11– ggr
Vet ej
Har ej varit tjänstgörande ledamot
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
A) Gjort inlägg i debatt B) Framställt enkel fråga C) Framställt interpellation D) Lämnat motion/väckt ärende
6. Vad är Dina personliga upplevelser av det politiska arbetet? Markera Din uppfattning till följande påståenden: Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig. B) Andra politiker brukar referera till mina ståndpunkter. C) Jag blir jämlikt behandlad under sammanträden. D) Jag blir undanhållen bakgrundsinformation inför beslut.
3
7. Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer har över beslutsfattandet i allmänhet i Din kommun? Mycket litet inflytande
Mycket stort inflytande
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(0)
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
A) Kommunstyrelsens ordförande B) Kommunstyrelsen C) Medborgarna D) Kommunfullmäktige E) Nämnderna F) De lokala partiorganisationerna G) Tjänstemännen
8. Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i Din kommun? Mycket litet inflytande
Mycket stort inflytande
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(0)
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
A) Kommunstyrelsens ordförande B) Kommunstyrelsen C) Medborgarna D) Kommunfullmäktige E) Nämnderna F) De lokala partiorganisationerna G) Tjänstemännen
Kommunfullmäktige och nämndens arbete 9. Hur uppfattar Du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Besvara frågan oavsett om Du är med i kommunfullmäktige eller inte.
Mycket dåligt
Ganska dåligt
Ganska bra
Mycket bra
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) Att formulera de viktigaste målen för den kommunala verksamheten B) Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare C) Att väcka intresse för lokalpolitiska frågor bland kommuninvånarna D) Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden E) Att vara nytänkande i det politiska arbetet F) Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut G) Att vara kraftfull i förhållande till nämnderna 4
10. Hur uppfattar Du att den nämnd Du har uppdrag i lever upp till sina uppgifter? Om Du inte har ett nämnduppdrag, gå vidare till fråga 11. Mycket dåligt
Ganska dåligt
Ganska bra
Mycket bra
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) Att vara effektiv i sitt arbetssätt B) Att bevaka hur beslut följs upp i verksamheterna C) Att förankra beslut hos kommuninvånarna D) Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden E) Att vara nytänkande i det politiska arbetet F) Att tillämpa arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut
Samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän 11. Hur uppfattar Du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän? Markera Din uppfattning till följande påståenden: Stämmer inte alls
Stämmer ganska dåligt
Stämmer ganska bra
Stämmer helt och hållet
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
A) Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig B) Tjänstemän agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden C) Tjänstemännen följer de förtroendevaldas beslut D) Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag
5
Kontakt med medborgarna 12. Hur effektiva tycker Du följande metoder är för att få reda på medborgarnas åsikter? Markera Din uppfattning till följande alternativ: Inte alls effektivt
Effektivt i något/ några tillfällen
Alltid effektivt
Vet ej
(1)
(2)
(3)
(4)
A) E-post från medborgare B) Gruppintervjuer (fokusgrupper) C) Folkomröstningar D) Formaliserade klagomål eller förslag E) Medborgarenkäter F) Medborgarförslag G) Möten med medborgargrupper H) Chat/diskussionsforum på Internet I) Namnlistor J) Personliga möten K) Tidningsartiklar, insändare i lokalpressen L) Annat, ange vad
Avhopp och hot 13. Har Du under det senaste året övervägt att lämna Ditt/Dina förtroendeuppdrag? (1)
Ja
(2)
Nej
➔
Gå vidare till fråga 15.
14. Om Du övervägt att lämna ditt/dina förtroendeuppdrag, vad är skälet? Kryssa för det/de alternativ som stämmer bäst in på Dig: (1)
A) Flyttning från kommunen
(5)
E) Förhållanden i förvärvsarbetet
(2)
B) Familjeförhållanden
(6)
F) Uppdraget känns meningslöst/svårt att påverka beslut
(3)
C) Delar inte längre partiets uppfattning i viktiga frågor
(7)
G) För mycket partipolitik, för lite sakdiskussion
(4)
D) Kommunfullmäktige/Nämnden/ Styrelsen blir ofta överspelat av andra politiska nivåer/kommunala organ/ befattningshavare
(8)
H) Annat skäl, ange vad
15. Har Du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot på grund av Ditt politiska uppdrag? (1)
Ja
(2)
Nej
➔
Gå vidare till fråga 17.
6
16. Om ja, på vilket sätt har Du varit utsatt? (1)
A) Aggression, tillmälen, skrik
(2)
B) Hot per telefon
(3)
C) Hot per brev eller e-post
(4)
D) Skadegörelse
(5)
E) Annat, ange vad
Några frågor om Dig själv 17. Vad har Du för förtroendeuppdrag i kommunen? (1)
Ledamot i kommunfullmäktige
(2)
Ersättare i kommunfullmäktige
(3)
Ledamot i nämnd
(4)
Ersättare i nämnd
(5)
Ordförande/vice ordförande i kommunfullmäktige/nämnd
(6)
Annat
18. Tillhör Du ett parti som ingår i den styrande majoriteten eller är i opposition? (1)
Majoriteten/styrande koalitionen i kommunen
(2)
Oppositionsparti
(3)
Annat
19. Ungefär hur många timmar per vecka lägger Du ner på Ditt/Dina förtroendeuppdrag? (1)
0–5 timmar
(3)
11–20 timmar
(5)
31–40 timmar
(2)
6–10 timmar
(4)
21–30 timmar
(6)
41– timmar
20. Är Du kvinna eller man? (1)
Kvinna
(2)
Man
21. Hur gammal är Du? (1)
18–32 år
(2)
33–48 år
(3)
49–64 år
(4)
65– år
7
22. Hur ser Din familjesituation ut just nu? (1)
Ensamstående utan barn
(4)
Ensamstående med barn
(2)
Gift/sammanboende utan barn
(5)
Annan, ange vilken
(3)
Gift/sammanboende med barn
23. Vilken utbildning har Du? (Om Du ännu inte avslutat utbildningen, markera då den typ av skola Du just nu går i.) (1)
Högst grundskola, eller motsvarande
(2)
Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet)
(3)
Högst gymnasieskola, eller motsvarande
24. Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning? Ange endast ett alternativ (1)
Förvärvsarbetande (heltid eller deltid)
(4)
Företagare
(2)
Studerande
(5)
Arbetssökande
(3)
Pensionär
(6)
Annan, ange vilken
25. Var är Du född? (1)
Sverige
(2)
Annat land
26. Har Du kommentarer till frågorna i denna enkät? Har Du andra synpunkter som gäller Ditt inflytande eller demokratin i kommunen?
Stort Tack för Din medverkan! 8
Makten och möjligheten i kommunpolitiken
Makten och möjligheten i kommunpolitiken En enkätstudie om förtroendevalda i 17 kommuner
Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommunpolitiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men är en viktig förutsättning och möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Denna rapport är en beskrivning av hur 2 200 förtroendevalda från 17 kommuner ser på det egna inflytandet och makten i kommunpolitiken. Tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin? är: • Jag hör av mig när jag känner mig redo – Medborgarinflytande i 27 kommuner. ISBN: 91-7289-2684 • Medborgarinflytande i kommunalpolitiken – en fråga om tilltro, vilja och kunnande. ISBN: 91-7289-221-8 • Temahandbok: Medborgarnas inflytande • 15 kommunala val – Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3 • Valet 2002. ISBN: 91-7289-129-7 • Temahandbok: Valet 2002
Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Priset för denna rapport är 60 kr exkl. moms. ISBN 91-7164-097-5
118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
DEMOKRATIREDOVISNING DECEMBER 2005