7164-179-3 by Sveriges Kommuner och Landsting

Förord

Locka nya medarbetare - och få dem att stanna kvar! De tekniska förvaltningarna står inför en svår uppgift när trotjänarna nu börjar gå i pension, samtidigt som konkurrensen hårdnar om nyutbildade tekniker. Den här skriften beskriver hur uppgiften ser ut, och ger exempel på hur kommunerna kan göra för att klara av den. Vi träffar Mathias Lindblad, en Ig-åring i Oskarshamn som prövar sina vingar på kommunens va-verk. Oscarsgymnasiet har med sin treåriga yrkesförberedande utbildning gett honom grunden för ett fortsatt arbetsliv. Mathias Lindblad är på väg in i yrket, andra är på väg ut. Många som delar med sig av sina erfarenheter på sidorna som följer, betonar särskilt en sak: vikten av att ta vara på alla kunskaper som de blivande pensionärerna samlat på sig. För att generationsskiftet ska lyckas måste kompetensöverföringen fungera. Förutom konkreta beskrivningar av arbetet med personalrekryteringen i några kommuner, får du ta del av tjänstemäns och politikers strategiska tankar. Läs, begrunda och stå bättre rustad när pensionsavgångarna tar fart i din kommun. Och glöm inte bort att en glad arbetsplats ofta blir en god arbetsplats. Skriften har författats av Torbjörn Tenfält. I styrgruppen ingick ClasGöran Classon (ordf), Örebro; Örjan Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting; Manuela Karlsson, Vimmerby och Elin Sandberg, Eskilstuna.

Sveriges Kommuner och Landsting i september

Teknik ska byggas utav glädje

2006

Innehåll

Ständig utveckling ett krav för attraktiva arbetsplatser

Plantskola för tekniker

Nya medarbetare ställer hårdare krav

Brist på ingenjörer

Göteborg lockar med bredd

Volvo visar upp sig för studenter

Lättare rekrytera med gemensamt va

Mentorn gav Elin bästa starten

KY snabb väg till jobb

10. Social samvaro grund för god image

11.

Strategi öppnar nya dörrar

Sveriges Kommuner och Landsting © Sveriges Kommuner och Landsting 2006 118 82 Stockholm· Tfn 08-452 7000 E-post: gata@skl.se • Webbplats: www.skl.se ISBN-W: 91-7164-179-3 ISBN-l3: 978-91-7164-179-3 Tryckeri: Katarina Tryck, Stochkolm-Hammarby Projektledning: Örjan Eriksson Text: Torbjörn Tenfält Foto: Magnus Hartman (Mälardalen), Ola Lejonborn (Oskarshamn), Björn Hårdstedt (Göteborg, Söderhamn), Leif Duhrin (Hallsberg) Form och produktion: Björn Hårdstedt och Birgitta Granberg Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)

Teknik ska byggas utav glädje

1. Ständig utveckling ett krav för attraktiva arbetsplatser Generationsväxlingen har varit en aktuell fråga i många år. Från att ha betraktats som ett kvantitativt problem, att fylla vakanserna, har den vidgats till att handla om organisationens utveckling. Arbetsplatsens attraktivitet är inte bara en angelägenhet för unga utan också för medelålders och äldre. En ökad medvetenhet om att unga byter jobb oftare än förr har lett till insikten att alla arbetsplatser, även de tekniska kontoren, hela tiden måste arbeta offensivt med utveckling av både organisation och personal. Inte bara när en stor grupp i personalen närmar sig pensionsåldern. Det finns inga patentlösningar på hur vi åstadkommer attraktiva arbetsplatser. Varje företag eller kommun har sin särart, sina särskilda förutsättningar och behov. Omvänt är vissa aktiviteter nödvändiga och självklara oavsett hur kommunen ser ut eller vilken åldersstruktur den har. Här presenteras några av de aktiviteterna. Urvalet bygger främst på erfarenheterna hos de personer du möter i boken; människor med olika arbetsuppgifter i olika kommuner. Generationsväxlingen är hela tiden i fokus.

1. Ständig utveckling ett krav för attraktiva arbetsplatser

Se över organisationen Om många pensionsavgångar sker på kort tid finns ett gyllene tillfälle att se över organisationen och nyckelkompetenser. Det är inte säkert att det tekniska kontorets uppgift ska vara densamma i framtiden som när det växte sig starkt, ofta under I97o-talet. Det är inte heller säkert att dagens organisation är den som bäst gynnar kontorets framtida arbetsuppgifter. I en del kommuner passar egen regi bäst, i andra kan ett större inslag av beställar-utförarorganisation eller driftentreprenader vara den optimala lösningen. I åter andra kan samverkan över kommungränserna vara nyckeln till framtiden.

Kontakta skolor och arbetsförmedlingar Dagens unga vuxna byter jobb oftare än de äldre gjorde när de var unga. I framtiden får vi förmodligen vänja oss vid en högre personalomsättning. Att ständigt vara öppen och generös mot skolan - såväl gymnasium som högskola - och erbjuda studiebesök, praktikplatser samt ämnen och platser för examensarbeten är ett bra sätt att underlätta framtida rekrytering. Det är också ett sätt att visa unga människor vilken betydelse det tekniska kontoret har för samhällsutvecklingen och välfärden, oavsett om de kommer att jobba kommunalt eller inte. Håll också kontakt med KY-utbildningen (den kvalificerade yrkesutbildningen - läs mer i kapitel g). Där finns många unga vuxna och medelålders som bestämt sig för att byta yrkeskarriär.

Var generös mot dem som vill jobba längre I många kommuner går ett stort antal medarbetare i pension samtidigt. Bästa sättet att minska de påfrestningar som detta innebär är att förbättra möjligheterna för dem som vill jobba längre. Flexibel arbetstid och deltidsanställning är ofta äldres önskemål för att arbeta några år till. Det är inte heller ovanligt att personer i arbetsledande funktion kan tänka sig att jobba längre om de slipper personalansvar.

Dokumentera de äldre medarbetarnas kunskaper Kunskapsöverföringen från erfaren till nyanställd är vital för att klara kontinuiteten i arbetet. Bäst är naturligtvis dubbelbemanning, men få kommuner har råd med det. För att överföringen ska bli så bra som möjligt är det viktigt att systematiskt dokumentera äldre medarbetares kunskaper och erfarenheter.

Teknik ska byggas utav glädje

Utveckla det livslånga lärandet Personalutveckling och utbildning bör vara en naturlig del av arbetslivet. Kraven på organisationen förändras ständigt, likaså uppgifterna och tekniken. Därför behövs individuella program för personalens fort- och vidareutbildning. Unga vuxna ställer också större krav på livslångt lärande än dagens medelålders gjorde när de var yngre.

Utveckla ledarskapet Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för unga kommunaltekniker, KommUng, lyfter fram svagt ledarskap som en påtaglig brist på de tekniska kontoren. Problemet har möjligen sin rot i att många kommuner premierat tekniska kunskaper framför ledaregenskaper när de rekryterat chefer. För att utveckla verksamheten och öka kunskaps- och erfarenhetsflödet inom organisationer behöver därför ledarskapet på alla nivåer utvecklas. Unga välutbildade människor ställer höga krav på sina chefer och väljer arbetsplatser där medarbetarna har ett stort inflytande. De vill ha en prestigelös lagledare och inspiratör - en chef som ger stöd men också sätter upp tydliga mål.

Ta fram en strategi Punkterna ovan är viktiga i strävan mot en bättre arbetsplats för alla, men hur man ska arbeta med dem varierar mellan olika kommuner, liksom vilka punkter som är viktigast. Varje tekniskt kontor behöver därför ta fram en egen långsiktig strategi för personal- och kompetensförsörjning som bygger på de lokala förhållandena. Den bör förankras både hos personalkontoret, bland de anställda och de förtroendevalda.

1. Ständig utveckling ett krav för attraktiva arbetsplatser

2. Plantskola för tekniker Oscarsgymnasiet är rena plantskolan för tekniska förvaltningar. Efter tre år i skolbänken är Ig-årige Mathias Lindblad på väg att få arbete på reningsverket i Oskarshamn. - Utbildningen innehåller mycket studiebesök och praktik. Det är bra att kunna jobba praktiskt med det du läst om på lektionerna, säger Mathias. Kombinationen av teori och praktik på olika arbetsplatser präglar den treåriga yrkesförberedande gymnasieutbildningen i Oskarshamn. Den startade som processteknisk linje, men ombildades för drygt tio år sedan till energiprogram med inriktning på bland annat vatten och miljö. Många kommuner har fått upp ögonen för skolan och ser att den har den skräddarsydda undervisning som behövs för att de tekniska förvaltningarna ska kunna möta generationsväxlingen när äldre medarbetare går i pension. - Ger ungdomarna ett bra intryck under praktiken har de alla möjligheter att komma tillbaka och få en provanställning. För oss är det en stor fördel

Teknik ska byggas utav glädje

att veta vilka de är, säger Mariette Nilsson, personalsekreterare på tekniska kontoret i Oskarshamn. Hon är glad över att den egna kommunen har en utbildning med den inriktning som Oscarsgymnasiet erbjuder, men är bekymrad över möjligheterna att behålla de unga förmågorna. - Vi har flera stora privata arbetsgivare i kommunen som kan erbjuda bättre villkor än vi kan göra. Samtidigt måste vi acceptera att folk är rörligare i dag och att det är få som stannar på en och samma arbetsplats hela livet. Åke Larsson har varit med och byggt upp programmet på Oscarsgymnasiet och håller kontakten med de arbetsgivare som är intresserade av att ta emot studenter. Elever som inte kommer från trakten kan göra sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, på hemmaplan. Sammanlagt har eleverna minst 85 APU-dagar under utbildningen. Förutom de kommunala arbetsplatserna finns flera processindustrier i området. Oskarshamns kraftgrupp, OKG, och Mönsterås bruk är stora arbetsgivare med hundratals anställda. Åke Larsson träffar ofta på gamla elever när han rör sig i kommunen. Många är etablerade på arbetsmarknaden och en hel del jobbar fortfarande på de arbetsplatser de kom i kontakt med via skolan. - Det är kul att se att de får jobb och klarar sig bra, säger Åke Larsson. Mathias Lindblad gick ut skolan för ett år sedan och hade turen att få en praktikperiod på Ernemar reningsverk i utkanten av Oskarshamn. Praktiken ledde till provanställning som med största säkerhet blir en fast anställning om några månader. Mathias får ta stort ansvar och trivs med både arbetsmiljön och sina arbetskamrater. Han berättar om processen som renar avloppsvattnet och på en dataskärm kan han följa varje steg i utvecklingen. - Det händer alltid något oväntat och det är ingen risk att det blir långtråkigt, säger Mathias. Kompisarna har inte helt klart för sig vad jobbet på reningsverket innebär, och Mathias brukar få förklara att det är ett avancerat processjobb med avgörande betydelse för vattenkvaliteten och miljön i Oskarshamn. - Alla tänker inte på vilken viktig roll ett reningsverk spelar. Säger man att man jobbar här är det fortfarande en del som tror att man är en "skitgubbe", säger Mathias Lindblad.

2. Plantskola för tekniker

Tack vare rekryteringen av Mathias och ytterligare ett par unga medarbetare står Ernemar reningsverk väl rustat för framtiden. För egen del har Mathias gott hopp om ett bra yrkesliv. De närmaste åren kommer han att samla på sig många viktiga erfarenheter och möjligheterna till avancemang är goda} vare sig han stannar i den kommunala sfären eller tar steget över till processindustrin. - Just nu vill jag arbeta men jag kan tänka mig att utbilda mig mer senare. Då och då tittar Åke Larsson förbi på reningsverket. Just nu har han extra stor anledning då en av de elever som nyligen började sin utbildning på Oscarsgymnasiet har en kortare praktikperiod på reningsverket. Åke Larsson har varit lärare i tjugo år. Innan dess arbetade han på en ingenjörsfirma och tidigare har han även jobbat på Mönsterås bruk. Under åren har Åke kunnat se att könsfördelningen på tekniska förvaltningar och inom industrin blivit jämnare, men fortfarande är männen i kraftig majoritet. Den ojämna fördelningen märks också i verkstadslokalerna på Oscarsgymnasiet. Åke Larsson tror att många tjejer blir avskräckta utan att veta vad det handlar om, och han är övertygad om att de flesta arbetsuppgifter passar lika bra för killar som för tjejer. Han jämför med vården. - Där är det både mer lyft och sämre betalt. Men det är väldigt svårt att bryta mönstren i samhället.

Sammanfattande råd Var öppen för att ta emot praktikanter. Gymnasier och andra skolformer där teknisk personal utbildas har ett stort behov av praktikplatser.

Teknik ska byggas utav glädje

Se praktikanterna som en investering för framtiden. Även om det inte för stunden finns behov av nya medarbetare kommer det förr eller senare att bli det. Ett bra tillmötesgående ger god reklam för kommunen som arbetsgivare. Handledning är inte bara en service till skolan och eleven. Den ger också en möjlighet till förkovran och utveckling för den medarbetare som handleder. Kartlägg vilka skolor och högskolor som utbildar den personal kommunen behöver. Ta gärna själv kontakt med de ansvariga för utbildningen för att se vilka möjligheter till samarbete som finns.

2. Plantskola för tekniker

3. Nya nledarbetare ställer hårdare krav Från trogna medelålders män till ombytliga 70-talister. Teknik- och idrottsförvaltningen i Västerås har ringat in dagens och morgondagens typiska medarbetare. När pensionsavgångarna börjar märkas på allvar om några år kommer många av ersättarna att vara födda på I970-talet, eller ett decennium senare. För att förvaltningen ska vara väl förberedd på omställningen tränar personalchefen Hillevi Annell cheferna i konsten att undvika kulturkrockar. - För dem som är unga i dag ska jobbet vara en utmaning, annars nappar de inte. De kommer att kräva goda möjligheter till personlig utveckling, säger hon. Teknik och idrott har 350 anställda och spänner över stora områden, från planering till rena utförartjänster. Dessutom sköter man driften av kommunens idrottsanläggningar. Den genomsnittlige medarbetaren är en 50-årig manlig anläggningsarbetare med en månadslön på 18 800 kronor.

Teknik ska byggas utav glädje

- Vi kallar honom Göran. Han har jobbat här i många år, säger Hillevi Annell. Göran kommer att jobba kvar i många år ännu, men får snart en yngre omgivning. Men innan 7o-talisterna bestämmer sig för att ta jobb på förvaltningen kommer de att begära referenser på sin chef, tror Hillevi Annell. Ledarskap och förmåga att få medarbetarna att trivas blir avgörande för om en arbetsplats kommer att framstå som attraktiv. Många börjar som medarbetare, men siktar på att bli chef lite senare i karriären. Även här skiljer sig den unga generationen åt från den äldre. - De betonar inte chefskapet lika starkt och anpassar det mer till familjesituationen, säger Hillevi Annell. Ledarskap kommer i framtiden att handla ännu mer om att leda i samverkan med medarbetarna. Det blir nödvändigt för att attrahera och behålla kunnig personal. God arbetsmiljö blir ett viktigt konkurrensmedel, liksom tillgång till friskvård och rehabilitering. Tekniska förvaltningen i Ludvika har haft tuffa sparkrav och inte nyanställt på flera år, men tekniske chefen Bertil Höök tycker ändå att det går ganska bra att upprätthålla en god anda bland personalen. Han har jobbat i kommunen sedan Ig68 och känner sina medarbetare väl.

- Däremot är det svårt att förhålla sig till att de politiska besluten växlar och att förståelsen för verksamheten inte alltid är den bästa. Vi har haft flera ordförandebyten som försvagat vår nämnd och gjort att den kommunaltekniska verksamheten fått stå tillbaka. Fördelningen av hur mycket verksamhet som ska skötas i egen regi och hur mycket som ska läggas ut på entreprenad är avgörande för rekryteringsbehovet. - Det kan skapa en osäkerhet som kan göra det svårare att locka unga personer att söka sig till kommunala sektorn, säger Bertil Höök. Drivkraften hos de arbetssökande är ofta en annan i dag jämfört med den hos dem som anställdes under Ig60- och Ig70-talen. Då var fler inställda på att stanna länge på samma arbetsplats, i dag är medarbetarna rörligare och känner sig inte lika bundna av om arbetsgivaren satsar på dem eller inte. För att möta de ungas krav måste arbetsplatsen vara organiserad så att den bygger mer på medarbetarnas engagemang och kreativitet. Under 199o-talet har ungdomars intresse för att jobba i kommunala verksamheter minskat och de tycker sällan att kommunerna är attraktiva

3. Nya medarbetare ställer hårdare krav

arbetsgivare. De tuffa sparpaketen under Iggo-talet brukar lyftas fram som en förklaring till det svala intresset - ingen vill jobba i en sektor med ständiga nedskärningar. Uppfattningen att den som börjar jobba kommunalt fortsätter med det hela livet är också ganska spridd. Stig-Georg Sundquist, personalhandläggare i Piteå, konstaterar att kom-

munen har ett positivt varumärke och till och med en positiv befolkningsutveckling. Han tror inte att tekniska förvaltningen kommer att få svårt att locka sökande från andra delar av landet till specialiserade tjänster när pensioneringarna så småningom tar fart. - Dilemmat för oss är istället att hitta jobb till medflyttande hustru eller make, säger han.

Teknik ska byggas utav glädje

4. Brist på ingenjörer De som träder in på arbetsmarknaden har högre utbildning än de som går i pension. Men bristen på ingenjörer riskerar att motverka den positiva kunskapsutvecklingen. För 30 år sedan hade tio procent av Sveriges befolkning någon form av eftergymnasial utbildning. År 2020 kommer andelen att ha ökat till 40 procent. Ingenjörerna utgör en del av den växande gruppen akademiker. I slutet av 1990-talet hade de goda tider med stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Studieplatserna blev fler och högskolorna skapade nya inriktningar på ingenjörsutbildningarna. Men så bröts utvecklingen läsåret 200012001. Antalet förstahandssökande minskade och på många utbildningar, framför allt till högskoleingenjör, har det varit svårt att fylla platserna. Enligt Högskoleverket beror de negativa siffrorna bland annat på att utbildningarna har byggts ut samtidigt som personerna i åldrarna 19-24 år blivit färre.

4. Brist på ingenjörer

Sedan mitten av Iggo-talet har den kvalificerade yrkesutbildningen, KY, växt fram som ett alternativ till högskolor och universitet. KY är en mer praktiskt inriktad utbildning som riktar sig direkt till arbetsgivarna, framför allt inom näringslivet men många utbildningar är också skräddarsydda för jobb inom offentlig verksamhet. Det finns flera KY-utbildningar inom teknik, IT och miljö. De bedrivs i huvudsak ute på arbetsplatsen och är mellan ett och tre år långa. Kommunerna är inte ensamma om att stå inför ett generationsskifte. Sammanlagt arbetar nästan en miljon personer inom teknik och industri i Sverige. Enligt AMS beräkningar kommer 100 000 ingenjörer (8 000 per år) att gå i ålderspension fram till år 20I5, vilket motsvarar 2g procent av de ingenjörer som har arbete i dag. Under samma period kommer arbetsgivarna behöva nyrekrytera 18g 000 högskoleutbildade ingenjörer och tekniker (15 000 per år). En högskoleingenjör har tre års högskolestudier bakom sig. Civilingenjörerna, som från och med höstterminen 2007 läser fem år på teknisk högskola, ska kunna använda och utveckla dagens teknik, men också ha tillräckliga teoretiska kunskaper för att utveckla morgondagens teknik. Från år 2010 kommer det att behövas 5 000 nya högskoleingenjörer per år för att täcka behoven inom näringslivet, i kommunerna och på andra arbetsmarknader. Idag examineras 3 500 personer om året med högskoleingenjörsexamen eller motsvarande kandidat- eller magisterexamen. För att möta de stora pensionsavgångarna som väntar bland dagens gymnasieingenjörer måste antalet nybörjarplatser på högskoleingenjörsprogrammen bli betydligt fler än idag, visar beräkningar som Högskoleverket och SCB har gjort. Högskole- och gymnasieingenjörerna är en stor grupp med varierande utbildning. År 2003 var det totala antalet förvärvsarbetande drygt 210 000, varav 87 procent män. Merparten, över 80 procent, bestod av ingenjörer som utbildats i gymnasieskolan och tidigare gymnasiala skolformer. Drygt hälften av dessa 80 procent hade gått fyraårig teknisk linje. Någon ingenjörsutbildning på gymnasial nivå finns inte längre, vilket innebär att högskoleingenjörerna ska ersätta de gymnasieingenjörer som successivt kommer att lämna arbetsmarknaden de närmaste åren. Då arbetsmarknaden för högskoleingenjörer försämrats har intresset för högskoleingenjörsutbildning sjunkit drastiskt sedan slutet av Iggo-talet, konstaterar Högskoleverket. Det utbildas därför betydligt färre högskoleingenjörer i dag än det tidigare utbildades gymnasieingenjörer.

Teknik ska byggas utav glädje

När det gäller civilingenjörerna kommer det från år 2012 att behövas ett nytillskott på cirka 4 500 om året. Med dagens nybörjarantal och examensfrekvens motsvarar det ungefär efterfrågan. På längre sikt kan det däremot bli ett överskott på civilingenjörer, varnar Högskoleverket och SCE. För både civilingenjörer och högskoleingenjörer gäller dock att framtidsutsikterna skiljer sig en hel del mellan grupper med olika inriktning i sin utbildning. Läsåret 2004/05 var det totala antalet nybörjare på de olika civilingenjörsutbildningarna 6 250. Arbetsmarknaden för civilingenjörer försämrades något under början av 2000-talet, men civilingenjörer med inriktning mot lantmäteri, byggnadsteknik, materialteknik och geoteknik har klarat sig jämförelsevis bra. År 2003 fanns 80500 förvärvsarbetande personer med civilingenjörsutbildning, en ökning med cirka 26 000 sedan 1990. Fram till år 2020 beräknas tillgången på civilingenjörer öka till nästan 125000, men efterfrågan väntas inte öka i samma takt. Idag är var femte civilingenjör kvinna, nästan en fördubbling sedan 1990. År 2020 beräknas var fjärde civilingenjör vara kvinna.

Blivande civilingenjörer får för lite praktik Svenska civilingenjörer är både duktiga och konkurrenskraftiga, men dålig koppling till arbetslivet hotar kvaliteten på utbildningen. Blivande civilingenjörer måste få mer praktik under utbildningen, konstaterar Högskoleverket i en stor utvärdering som presenterades i mars 2006. Civilingenjörer utbildas på elva lärosäten och utbildningen är en av de större i landet. Utvärderingen visar dock att praktiska kunskaper sällan får plats på schemat - bland annat behöver studenterna tränas i att lösa tekniska problem i situationer där budget och tidsramar är begränsade. Högskoleverket betonar att det är viktigt att utbildningen är lika lång som motsvarande utbildning i andra europeiska länder, och välkomnar riksdagens beslut att förlänga utbildningen från 4,5 till 5 år från och med höstterminen 2007. Den extra terminen bör bland annat användas till att bygga ut praktiken. Medan till exempel Luleå tekniska universitet har haft ganska lätt att hitta praktikplatser, har Kungliga tekniska högskolan i Stockholm haft stora problem. För några år sedan tog KTH till och med bort kravet på praktik för att få ut en examen.

4. Brist på ingenjörer

5. Göteborg lockar med bredd Samhällsperspektiv, bredd och miljötänkande gör trafikkontoret i Göteborg till en attraktiv arbetsplats för högskoleutbildade tekniker. - Men vi har jättesvårt att hitta folk till drift och underhåll, säger gatuchefen Benny Bergstrand. Trafikkontoret behöver sällan annonsera efter nya trafikplanerare mer än en gång. I högen med 50-talet ansökningar brukar det alltid finnas 5-6 heta kandidater. Däremot är det tunnsått med sökande när förvaltningen behöver nya arbetsledare på driftsidan. Söker man erfarna personer som kan leda projekt eller entreprenader är det ovanligt med fler än dussinet ansökningar. - Vi behöver folk som både har tillräcklig utbildning och gedigen yrkeserfarenhet. Den ekvationen är svår att få ihop, säger Benny Bergstrand.

Teknik ska byggas utav glädje

Han saknar den gamla utbildningen till gymnasieingenjör. Den öppnade för vidare studier på högskolan, men var också i sig en examen som gott och väl fyllde de behov arbetsgivaren har för till exempel arbetsledare och chefer i linjen. På Benny Bergstrands avdelning arbetar drygt 20 personer med att planera och beställa uppdrag inom gatu- och spårvagnstrafik. Han räknar med att avdelningen under ett år sysselsätter omkring tusen personer bland de många privata konsulter och entreprenörer som verkar i Göteborgstrakten. Totalt sysselsätter trafikkontoret 3 000 personer externt. - Det är ett viktigt skäl till varför de personer vi anställer måste ha lång erfarenhet. Vi är beställare och ledare, inte utförare, säger Benny Bergstrand. Det är också från de företagen som trafikkontoret rekryterar när det uppstår luckor i de egna leden. Fördelen är uppenbar - konsulterna är kända i korridorerna och båda parter vet var de har varandra. Benny Bergstrand ser flera förklaringar till att trafikkontoret är en så attraktiv arbetsplats för välutbildade ingenjörer. - Vi är mycket delaktiga i samhällsutvecklingen här i Göteborg. Förvaltningen har ett brett verksamhetsfält och ansvarar för all trafik, både den individuella och kollektivtrafiken. Vi tar ett stort miljöansvar, delegerar mycket ansvar inom förvaltningen och har högt i tak. Men det handlar också om rollfördelning. Som beställare har man en större integritet och det gör jobbet attraktivt. Utförarna måste hela tiden anpassa sig, konstaterar Benny Bergstrand. - De har en tom plånbok som de måste fylla, vi har en full som vi behöver tömma. Planerings- och ekonomichefen Jan Rinman var fram till för ett par år sedan konsult och hade trafikkontoret som kund. Nu finns även han på Köpmansgatan vid Gustav Adolfs torg i centrala Göteborg. Jan Rinman beskriver rollfördelningen på samma sätt, men med delvis andra ord. - Som tjänsteman i kommunen gäller det att göra så mycket som möjligt för så lite pengar som möjligt. Som konsult ska du göra så lite som möjligt för så mycket pengar som möjligt. Medelåldern på trafikkontoret är 52 år. Andelen kvinnor ökar stadigt och är idag 42 procent av de cirka 150 personer som arbetar på förvaltningen. Personalomsättningen är låg och behov av nya medarbetare uppstår egentligen bara i samband med pensioneringar.

5. Göteborg lockar med bredd

För att få övergången så smidig som möjligt försöker förvaltningen vara ute i god tid och planera så att den som är på väg ut går parallellt ett år med den som ska ta över arbetsuppgifterna. Nyligen rekryterades en person just för att ta över ett chefsjobb om ett år. - De flesta tjänster här är nyckeltjänster. Det gör att organisationen är sårbar men samtidigt är sjukskrivningarna få. Blir någon långvarigt sjuk tar vi in någon av de konsulter vi har kontakt med, säger Jan Rinman. Trafikkontorets personalchef Eva Jansson har tillsammans med ett tiotal kollegor i Göteborgs stad kartlagt personal- och kompetensförsörjningen i ett längre perspektiv. De har framför allt tittat på den närmaste tioårsperioden som präglas av att 40-talisterna går i pension. Jämfört med det sista decenniet på Iggo-talet innebär det att 40 procent fler lämnar yrkeslivet. Samtidigt ökar inflödet av unga människor på arbetsmarknaden, med annor1unda bakgrund, utbildning och värderingar än de äldre. - Det är viktigt att upprätthålla balansen så att vi inte hamnar i en situation där vi byter 40-talisterna mot de verkligt unga. Därför behövs 40-45åringarna, men de är svåra att fånga, säger Eva Jansson. Kartläggningen visar att Göteborg har ett gynnsamt läge vad gäller demografi och tillgång på arbetskraft jämfört med många andra kommuner, men samtidigt blir konkurrensen om arbetskraften hård. - Avgörande blir om vi lyckas ta tillvara möjligheterna och få Göteborg att framstå som en god arbetsgivare. Kranskommunerna, staten, Västra Götalandsregionen och privata näringslivet konkurrerar ibland om samma yrkesmänniskor och allt pekar på att även de arbetsgivarna kommer att ha stora rekryteringsbehov de närmaste åren. För att underlätta generationsväxlingen betonar personalcheferna vikten av kunskapsöverföring mellan gammal och ung, och att det krävs planering för att den ska fungera. En relation som liknar den mellan gamla tiders mästare och lär1ing är inte bara en bra metod för att överföra kunskap, den ger också tillfälle att se om en ung nyanställd medarbetare har talang för att bli ledare, eller om någon annan funktion passar bättre. Kommunens ansvar för att ge plats åt praktikanter lyfts fram i gruppens rapport, och det är också ett område där trafikkontoret och flera andra förvaltningar kan bli bättre. Kraven på kostnadseffektivitet gör att det flesta arbetsplatser är hårt slimmade och det finns sällan tid för uppdrag som till exempel handledare.

Teknik ska byggas utav glädje

- För oss är det tyvärr också svårt att ta emot praktikanter på sommaren, eftersom de flesta har sin semester då, säger Eva Jansson. Staden borde visa sig mer utåt och samverka bättre med utbildningsväsendet, är en annan slutsats Eva Jansson och hennes personalchefskollegor dragit. - Det är viktigt att vi visar vad det finns för yrken i den kommunala sektorn, det vet man inte alltid som nyutexaminerad. Vi måste lyfta fram samhällsperspektivet och visa det positiva i att få jobba tillsammans med medborgarna. Trafikkontoret har regelbundna kontakter med Chalmers Tekniska Högskola men rekryterar inga studenter direkt efter examen. Förvaltningen försöker också dra sitt strå till stacken genom att stötta de konsultföretag staden samarbetar med och på det viset se till att det finns jobb. Internt på trafikkontoret finns också mycket att göra, konstaterar Eva Jansson. Arbetsplatsen är inte densamma som för femton år sedan när det nästan bara var manliga ingenjörer som jobbade där. Nu är det mycket jämnare könsfördelning och synen på vilka kvalifikationer som är viktiga har också ändrats. - För en trafikplanerare kan det vara bra att ha en bakgrund som beteendevetare. Så tänkte man knappast för 15-20 år sedan.

6. Volvo visar upp sig för studenter

6. Volvo visar upp sig för studenter Karin Valverud på Volvo kommer med bildförslag. - Kommunerna är inte synliga på samma sätt som industriföretagen och är därför inte lika skarpa konkurrenter till oss om arbetskraften. De borde nog försöka marknadsföra sig tuffare mot våra målgrupper, säger Daniel Wetterling, chef för rekryteringsprocessen inom Volvokoncernen i Sverige. Storföretaget med huvudkontor i Göteborg är lika bekymrat som de tekniska förvaltningarna över det minskade intresset för teknik och naturvetenskap bland unga människor. För att försöka bidra till en omsvängning har Volvo ett långsiktigt samarbete med högskolor och universitet. Daniel Wetterling och hans medarbetare träffar regelbundet ledning och studentkårer på framför allt de tekniska högskolorna och handelshögskolan. - För vår trovärdighet är det oerhört viktigt att vi är ute bland studenterna och informerar om vad vi kan erbjuda, säger han.

Teknik ska byggas utav glädje

Daniel Wetterling tror att Volvo uppfattas som en stabil och trygg arbetsplats med en mångfald av produkter och människor. Rollen som internationell arbetsgivare bidrar till att göra företaget intressant för många studenter. Tanken är att kontakterna med högskolan ska göra det lättare att hitta rätt personer, men de bästa är inte alltid de med högst betyg. Det gäller att veta vad som är bäst för den egna verksamheten. - Social förmåga är en oerhört viktig egenskap. Att sakna kunskaper om något speciellt tekniskt system är däremot inte så farligt, det går att lära sig. Daniel Wetterling konstaterar att det också gäller att hitta personer som kan trivas i stora komplexa organisationer och ser där vissa likheter med kommunala förvaltningar. Han vet att Volvo riskerar att uppfattas som en trög arbetsplats med många regler som måste följas. När rekryteringen är fullbordad gäller det att ha en öppen attityd, konstaterar han. En arbetsgivare kan inte räkna med att unga människor stannar på samma befattning i 15 år. Men med sina stora resurser och många olika inriktningar på produktionen har Volvo goda möjligheter att behålla kompetenta medarbetare genom att erbjuda nya arbetsuppgifter. - Vi vill få folk att röra på sig inom företaget. Cheferna måste inse att det är det bästa för Volvo och den enskilde, även om det kan innebära bekymmer för chefen. Som företagets konkurrenter om arbetskraften ser Daniel Wetterling framför allt andra industriföretag som till exempel SKF, ABB och Vattenfall. Offentliga sektorn uppfattar han däremot inte som ett hot. Han befarar att många kommuner, och för den delen även många privata företag, tror att de är sämre än de är. - Vi behöver alla stärka vår självkänsla ibland och bli bättre på att lyfta fram de styrkor vi har. Några hinder för att unga tekniker ska kunna vandra mellan offentliga och privata arbetsgivare ser han inte. Utbildning, bakgrund, personliga egenskaper och ambition skiljer sig sällan åt mellan de personer som arbetar i de olika sektorerna. - Har man jobbat på en teknisk förvaltning i en kommun kan man gott söka sig till näringslivet och vice versa. Men de flesta vi nyrekryterar kommer ändå från andra industriföretag.

6. Volvo visar upp sig för studenter

Maria Sjövåg går Volvos traineeprogram och har en fast tjänst som väntar när hon är färdigutbildad. Hon sökte sig till företaget med en examen från maskintekniklinjen på Linköpings Tekniska Högskola i bagaget. - På högskolorna är traineeprogrammen mycket uppskattade. Studenterna inser att det är en bra inslussning i arbetslivet. Maria Sjövåg är anställd som konstruktör och tycker att Volvo både lockar och skrämmer. Positivt är att kunna rotera och få nya arbetsuppgifter, men hon ser också en risk att sväljas av den stora organisationen. Offentliga sektorn framkallar inte samma starka känslor. - Jag vet inte ens om jag någonsin har varit medveten om att det skulle gå att jobba på en teknisk förvaltning. Kommuner har säkert funnits med och presenterat sig på de arbetsmarknadsdagar högskolan ordnade, men i så fall missade jag det.

Sammanfattande råd Lyft fram samhällsperspektivet som en fördel med att jobba som ingenjör, trafikplanerare eller liknande på en kommunalteknisk arbetsplats. Privata arbetsgivare kan sällan erbjuda sina anställda ett lika brett arbetsfält. Peka särskilt på miljöaspekterna och vilken betydelse arbetsinsatserna inom de tekniska verksamheterna har för kvaliteten på dricksvattnet, trafikmiljön med mera. Ersätt inte alla pensionerade 4o-talister med unga nyutexaminerade tekniker. För balansens skull är det viktigt att ha anställda i alla åldrar. För tekniska förvaltningar som beställer mycket tjänster utifrån är det viktigt att stödja och odla goda kontakter med lokala konsultföretag. De är nödvändiga som utförare men är också en bas för rekrytering av ny personal.

Teknik ska byggas utav glädje

Lättare rekrytera med gemensamt va

Nära samarbete med fyra kommuner på andra sidan länsgränsen förbättrar Älvkarlebys chanser att klara generationsväxlingen. Snart startar grannarna gemensam va-verksamhet. - Samarbetet borde göra det lättare att rekrytera kompetent personal, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Skytt (s). Om den gemensamma va-verksamheten ska bedrivas i form av kommunalförbund eller bolag är ännu inte bestämt. I båda fallen borde Älvkarleby tillsammans med Gävle, Ockelbo, Sandviken och Hofors bli en lockande arbetsgivare för unga tekniker, tror Lars Skytt. I en gemensam organisation kan det också bli lättare att upprätthålla och vidareutveckla kompetens. Specialkunskaper i en kommun kan utnyttjas av fler, och med fler aktörer öppnas möjligheter till jobbyte och avancemang för den enskilde.

7 lättare rekrytera med gemensamt va

- I framtiden kommer det att bli mer och mer samarbete mellan kommuner på det tekniska området. Det är bättre än att lägga samman kommuner, säger Lars Skytt. Riktlinjerna för samarbetet på va-sidan dras upp av tjänstemän inom Gästrikekommitten, som redan sett till att kommunerna jobbar tillsammans med sophantering, återvinning, räddningstjänst och upphandling. Dessutom sköter Älvkarleby tekniska förvaltning sedan flera år tillbaka va-driften i södra delen av Gävle kommun. Inom ett par år går halva va-verket i Älvkarleby i pension. Va-chefen och den person som ansvarar för labbet på Vattenverket slutar med några månaders mellanrum. Året efter försvinner en tredje trotjänare. Lars Skytt konstaterar att alla tjänsterna inte kommer att återbesättas. - I det här läget vill vi inte bygga upp en egen stor organisation. Det är viktigt att ha kvar en viss bemanning för att kunna göra akutjobb, och med ökat samarbete blir det fler som kan dela på jouren. Med Vattenfall och Stora Enso innanför kommungränsen har Älvkarleby alltid haft svårt att konkurrera om välutbildade tekniker. Men ofta är det inte de mest välutbildade som kommunen behöver, utan det skulle räcka med en lägre utbildningsnivå. - Högskolorna utbildar inte den personal som de tekniska förvaltningarna har behov av, säger Lars Skytt. Särskilt de mindre kommunerna har ofta mest nytta av ingenjörer som inte är rädda för att kavla upp skjortärmarna. - Jag utbildade mig själv till fackskoleingenjör en gång - eller 2s-öresingenjör som de kallade oss - och hade inga planer på att bli civilingenjör. Efter sin examen jobbade Lars Skytt i många år som teletekniker på Ericsson och Telia innan han så småningom blev kommunpolitiker på heltid. Men ibland behövs spetskompetens. När Älvkarleby för tre år sedan behövde en ny teknisk chef slutade det med intern rekrytering. Varken annonser eller headhunting gav något resultat. Ingen av de få kandidater som dök upp fyllde kraven och till slut fick förre gatuchefen Christer Jansson hoppa in. Lönen är ofta en stötesten när kommunen söker nya medarbetare. Älvkarleby ligger inte långt från Gävle och Uppsala, där arbetsgivarna i regel kan erbjuda bättre betalt.

Teknik ska byggas utav glädje

Stefan Tjärnback arbetar med långtidsprognoser på länsarbetsnämnden i Uppsala län. Han tycker att den höga arbetslösheten i länet borde spela

kommunerna väl i händerna. - Många arbetsgivare satsar nästan enbart på att rekrytera 2s-åringar när de äldre går i pension. En mer framgångsrik metod vore att anställa 4o-so-åringar, som till skillnad från de yngre inte går vidare till nya jobb efter bara några år. Samtidigt förstår han de svårigheter det innebär att konkurrera om den kvalificerade arbetskraften och inser att småkommuner inte kan betala lika bra löner som statliga och privata alternativ. - Det är ju så marknaden fungerar. Länsarbetsnämnden ser med oro på att flera kommuner i länet minskat personalen i de tekniska verksamheterna. - Tyvärr leder det till att åldersstrukturen blir ännu skevare. LAS-reglerna gör ju att de yngre får gå först, säger Stefan Tjärnback.

Sammanfattande råd Samarbete med en eller flera grannkommuner kan motverka de bekymmer som hotar med den annalkande generationsväxlingen. I en gemensam organisation ökar möjligheterna att utnyttja kompetens och resurser. Samarbetet kan också skapa en mer attraktiv arbetsplats och underlätta rekrytering av kvalificerad personal. Samarbete kring kommunalteknik börjar växa fram på flera håll i landet. Ett exempel är Bergslagens kommunalteknik som sedan några år tillbaka driver större delen av den tekniska verksamheten i Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Ett kommunalförbund är en samverkansform som kommuner kan använda till vilken kommunal angelägenhet som helst. De regler som gäller enskilda kommuner gäller också kommunalförbund. Förbundet är en juridisk person, vanligtvis uppbyggt med fullmäktige, styrelse och andra nämnder. Täta kontakter med arbetsförmedlingen gör det lättare att bedöma tillgången på arbetskraft. Länsarbetsnämnden kan ofta ge en bra bild av det nuvarande och framtida arbetsmarknadsläget i regionen. I ett kontorsrum på reningsverket strax utanför kommunens huvudort Skutskär resonerar Lage Karlsson och Anders Larsson om hur kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara. Lage ska snart gå i pension och lämna över chefskapet till Anders.

7. Lättare rekrytera med gemensamt va

- Här måste man vara lite aven tusenkonstnär. Våra gubbar kan både svetsa och skruva, men problemet är att alla tusenkonstnärer börjar bli så gamla. Nya unga ingenjörer saknar ofta bredden, säger Lage Karlsson. Gemensam va med grannkommunerna är en lockande men långt ifrån problemfri reform för Älvkarleby, konstaterar Lage och hans efterträdare. För en liten kommun kan samarbete inom en avgränsad del av förvaltningens ansvarsområde innebära ökade resurser, men samtidigt ha en splittrande effekt. - Vi måste ha en dubbelorganisation och behålla arbetsledningen för idrott och gator, säger Lage Karlsson. Till fördelarna hör att lönerna sannolikt blir högre, åtminstone om kommunerna bildar ett gemensamt bolag, tror Lage Karlsson. Det i sin tur kan göra det lättare att rekrytera nya medarbetare. Christina Cassman har just börjat jobba som laboratorieingenjör på reningsverket. Hon var en av tolv

sökande till tjänsten och medger att det inte var lönen som avgjorde. Istället lockades hon av att labbet är ackrediterat och gör sina egna analyser, och att arbetet har en så tydlig koppling till miljöfrågor och människors vardag. - Kvalitetsanalyser ligger i tiden. Mycket av det vi gör styrs av miljöledningssystem och kunderna kräver att alla transporter ska vara miljövänliga, säger hon. Christina Cassman är biomedicinsk analytiker och kommer närmast från jobb på ett litet läkemedelsföretag. Tidigare arbetade hon 17 år på Gävle kommuns miljölabb. Christina tror att fler skulle intressera sig för jobb inom va om de visste mer om verksamheten. - Alla som besökt ett reningsverk och ser vad vi arbetar med blir väldigt fascinerade.

Teknik ska byggas utav glädje

8. Mentorn gav Elin bästa starten När Elin Sandberg började sitt nya jobb fick hon ett schema i handen, med inbokade möten och namn på alla personer hennes mentor Peter Dädeby visste att hon skulle samarbeta med som kollektivtrafikplanerare i Eskilstuna.

- Det var en otroligt bra start och efter den var det enkelt att ta kontakt igen. Vi hade ju redan pratat och sett varandra i ögonen, säger Elin. Hon fick träffa tjänstemän och politiker i nämnden, men också anställda på länstrafiken och entreprenören Connex. Hon besökte även bussgaraget och träffade chaufförerna. Peter Dädeby hade spridit ut schemat över två veckor och lagt ordentligt med luft mellan mötena för att Elin skulle få tid att smälta sina intryck. - Annars får nyanställda oftast följa med på en oplanerad rundvandring och hälsa på alla som råkar vara där. Man kanske inte alls träffar dem man ska jobba med, och det är svårt att komma ihåg alla namnen, säger Elin Sandberg.

8. Mentorn gav Elin bästa starten

Reaktionen hos de personer som fanns med på schemat var genomgående positiv, konstaterar Peter Dädeby. - Alla tyckte att det var bra att få veta vem det var som skulle börja arbeta hos oss. Peter tycker att mentorskap är utmärkt som metod för att slussa in en ny kollega. Han arbetade tidigare med kollektivtrafikfrågor på kommunstyrelseförvaltningen och har under sina 20-tal år i yrkeslivet hunnit med flera olika arbetsplatser. De introduktioner han själv fått har ofta haft brister och nu såg han en möjlighet att använda sina erfarenheter. - Jag fick chansen att göra ett introduktionsprogram som jag själv skulle vilja ha. Det finns alldeles för många exempel på att man som nyanställd blir placerad i ett rum med en packe böcker framför sig på bordet. En erfarenhet är att det är viktigt att snabbt få konkreta arbetsuppgifter, för att bli sysselsatt men också för att känna sig behövd. Elin Sandberg fick börja med att kartlägga Servicelinjen, en busslinje i centrala Eskilstuna som anpassats för äldre passagerare och bland annat passerar olika vårdinrättningar. Hon fick också gå en kortare redaktörsutbildning för att sedan se över kollektivtrafikens hemsida. - Jag märkte att de satsade på mig och det kändes bra. Elin började jobba i Eskilstuna i april 2005 och tjänsten var en del av den nya organisationen som följde av kommunstyrelsens beslut att samordna kollektivtrafik, skolskjutsar och färdtjänst. Projektavdelningen, som rekryterade Elin, befarade att det kunde bli svårt att få tag på någon med tillräckliga kunskaper och erfarenhet av arbete med kollektivtrafikfrågor. Sammanlagt ett 30-tal personer sökte de två tjänster som annonserades ut och tre kallades till intervju för den tjänst Elin fick. Direkt efter det första mötet med Elin var Peter Dädeby och projektavdelningschef Jan-Erik Landh överens om att det var henne de ville ha. För att inte riskera att hon nappade på något annat anbud ringde de och gav besked samma dag - Ingen annan hade rätta bakgrunden. Elin framstod som en lysande stjärna, säger Peter. På projektavdelningen arbetar 16 av stadsbyggnadsförvaltningens omkring 150 anställda. Medelåldern på avdelningen är knappt 42 år. Flera av de anställda är mellan 55 och 60, men där finns också några yngre medarbetare i och med att en del nya tjänster tillkommit på senare tid. Sex av de anställda är kvinnor. Arbetsmarknaden har förändrats, konstaterar Peter Dädeby.

Teknik ska byggas utav glädje

- Den person jag efterträdde när jag kom till avdelningen för några år sedan hade börjat jobba i kommunen Ig64. De som går ut i arbetslivet i dag är mycket rörligare. Många nyutexaminerade ingenjörer och andra tekniker vet att kommunerna ofta betalar lägre lön än statliga myndigheter och privata företag. Därför är det desto viktigare att kunna erbjuda intressanta och roliga arbetsuppgifter och en trevlig och bra arbetsmiljö, betonar Peter Dädeby. Själv körde han buss i Jönköping och Malmö några år när han i slutet av 1970-talet blev intresserad avarbeta med trafikplanering. - Jag såg ju hur illa det fungerade i praktiken ibland och ville gärna vara med och påverka. Han läste kulturgeografi och ekonomi på högskolan och har i dag stor nytta av sin kombination av teoretiska och praktiska kunskaper. I Eskilstuna kommun hamnade han efter arbete på Vägverket och Länstrafiken i Skövde. I dag samordnar han kollektivtrafikarbetet. - Vi är bara tre som jobbar med de här frågorna och det är inte tillräckligt många för att vi ska kalla oss en enhet. Elin pluggade väg och vatten och tog efter 4,5 år examen som civilingenjör. När hon gick ut 2002 var det inga problem att hitta jobb, men sedan dess har det blivit svårare. - I skolan hade kommunerna ofta rykte om sig att vara gråa och trista och betala dåligt. Studenterna gjorde ibland övningsjobb åt kommuner, och tillsammans med de första yrkeserfarenheterna hos Vägverket och under ett kort vikariat i Lund insåg Elin att omdömet var förhastat. - En klar fördel med att jobba med trafikfrågor i en kommun är att man får se resultat av sitt arbete. Som konsult ser man bara sin egen lilla bit, aldrig helheten. I Södermanland pågår diskussioner om hur länstrafiken ska fungera i framtiden. Att de kan utmynna i att kommunerna får ett större ansvar för planeringen från och med den I januari 2007 var det viktigaste skälet till att Eskilstuna valde att nyrekrytera. Före 2002 var standarden på kollektivtrafiken låg i Eskilstuna, förklarar Peter Dädeby. Bilisterna har alltid haft en stark ställning, men för några år sedan började det hända saker. Kommunen fick ett helt nytt linjenät och en ny entreprenör. Tio bussar går i dag på biogas och kommunen erbjuder skolungdomar och färdtjänstberättigade fria bussresor. Från att i början

8. Mentorn gav Elin bästa starten

av 2ooo-talet ha legat på 39 resor per invånare och år, är man i dag uppe i 46. Målet är att öka det totala antalet resor med en procent per år och få högre intäkter. För att lyckas är det nödvändigt att inte förlora kompetens. Peter och Elin är överens om att de kommunala arbetsgivarna måste satsa på vidareutbildning för att kunna få behålla unga duktiga medarbetare, även om risken alltid finns att de man satsar på nappar på andra jobb. - Det här är något vi får leva med. Vi måste räkna med att medarbetarna är flyktiga, men vi får för den skull inte vara rädda för att satsa på vidareutbildning, säger Peter Dädeby. - Det måste finnas fler sätt att säkra att kunskaperna stannar inom kommunen. Mycket kunskap sitter i huvudet på folk. Vi måste hitta ett bra system för kunskapsöverföring, säger Elin Sandberg.

Sammanfattande råd Mentorskap är ett effektivt sätt att skola in en ny medarbetare. Gör ett program för de första 2-3 veckorna med inbokade möten och namn på alla personer som den nyanställde kommer att samarbeta med i det nya jobbet. Glöm inte att det ska finnas luckor i introduktionsprogrammet - undvik korvstoppning. Den nye medarbetaren behöver snabbt få konkreta arbetsuppgifter, dels för att vara sysselsatt, dels för att känna sig behövd. För att lyckas är det nödvändigt att inte förlora kompetens. Arbetsgivaren måste satsa på vidareutbildning för att kunna få behålla unga duktiga medarbetare. -.

rf'1,lf'~""''I;-'--'"

·~r·

•

. (~ ..~-r,..~_". '~.!~

rJl

~.~: '

!,,' ' "

,. r

-re'" • •,.,.."'''',.;'''~./'~ • ~-"'. '-;1\"" ~,,~:~.• t:~r;_:">"!~, :<J~"~,;'~

~ l.,.':r..

to'

•

\~,....

~, ~ ..

\1 f

~,: ,,>A~~i{~·/~;~!~~of:!;:

,;< ... __..

Teknik ska byggas utav glädje

9. KY snabb väg till jobb KY, kvalificerad yrkesutbildning, kan förse kommunerna med nya duktiga medarbetare. Men för att studenterna ska söka sig dit krävs att de tekniska förvaltningarna blir bättre på att tala om vad de gör.

- Branschen måste informera mer om vad den sysslar med. De flesta människor vet inte vad det innebär att jobba på reningsverk och andra kommunaltekniska arbetsplatser, säger Leif Duhrin, ansvarig för Vatten- och miljöteknik, en tvåårig KY-utbildning i Hallsberg.

KY är en eftergymnasial utbildning med stark koppling till arbetslivet. Medelåldern bland studenterna är 35 år. Den kvalificerade yrkesutbildningen har ett brett utbud av kurser och leder ofta direkt till ett jobb. Kommunerna har hittills varit ganska dåliga på att utnyttja den möjlighet att hitta kompetent personal som KY erbjuder. Enligt Leif Duhrin är det stundtals svårt att få fram kommunala praktikplatser, som är en viktig del i kursplanen. När det inte finns praktikplatser blir det svårare att locka studenter till kurserna.

9. KY snabb väg till jobb

- Vatten är vårt viktigaste livsmedel och att kunna återföra renat vatten till naturen är en viktig miljöfråga. Det är jätteintressanta jobb som ligger och väntar, säger Leif Duhrin. Sedan den I januari 2006 går det även att läsa KY-utbildningen i vattenoch miljöteknik som distansundervisning på deltid. Kursen riktar sig till personer som redan arbetar inom området och studierna pågår parallellt med jobbet. Varannan vecka träffas studenterna i något av de tre lärcentra som upprättats i Hallsberg, Sundsvall och Trelleborg. Under en dag kan de utbyta erfarenheter och får hjälp med att följa upp sina självstudier av professionella handledare. Jesper Livengård hade ingen aning om vad jobb inom kommunalt va gick

ut på innan han sökte till kursen i Hallsberg och hade turen att få göra en del av sin praktik på reningsverket i Arboga. Efter den avslutande praktikperioden har han nu fått sex månaders provanställning. Om det går som Jesper hoppas får han snart fast anställning och tar då över efter en driftingenjör som går i pension efter att ha jobbat på verket sedan mitten av I970-talet. - Trettio års erfarenhet som bara försvinner. Jag försöker hinna fråga så mycket som möjligt innan han slutar, säger Jesper Livengård. Antalet anställda är få och Jesper kommer precis som några av sina kollegor att alternera mellan reningsverket och vattenverket som ligger i en annan del av Arboga. - Jag har svårt att tänka mig ett friare jobb. Här sköter vi oss själva och kan lägga upp arbetet på det sätt vi finner bäst, säger Jesper Livengård. Efter ett år på utbildningen i Hallsberg ska studenterna ha tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta som operatör eller drifttekniker vid vattenoch reningsverk. Ytterligare ett års studier ger kompetens för jobb som projektledare och arbetsledare med ansvar för drift, ekonomi och personal. Arboga kommuns va-chef Lars-Gunnar Felldin tror att KY kan vara en

lösning på många kommuners rekryteringsproblem. Karaktären av vidareutbildning för vuxna gör att KY-studenterna ofta har en mer realistisk syn på jobbet än högskoleutbildade. - På ett reningsverk i en liten kommun måste man vara beredd att även göra skitjobben. Man kan behöva gå ner i bassängen och rensa pumpar och slamskrapor. Då är det inget glassigt jobb direkt.

Teknik ska byggas utav glädje

Lars-Gunnar Felldin tycker att KY påminner om gamla tiders lärlingsutbildning. Vid sidan av många praktiska inslag får de blivande driftteknikerna även en gedigen teoretisk grund att stå på. Tekniske chefen understryker att fler kommuner borde anstränga sig för att skapa praktikplatser för KY-studenter. Samtidigt konstaterar han att det kan vara besvärligt för småkommunerna som inte alltid har tillräcklig kapacitet för att avdela en handledare. - För att praktiken ska bli meningsfull måste det finnas tid och resurser att ta hand om praktikanten. Det är hela kommunens ansvar att de resurserna finns, säger Lars-Gunnar Felldin. Att få grepp om alla delar av arbetet på ett reningsverk tar minst ett år, konstaterar Lars-Gunnar Felldin. Det faller därför ett stort ansvar på kollegorna att introducera den som är ny på arbetsplatsen. Driftteknikern Thomas Sundqvist har handlett Jesper Livengård och hjälpt honom att komma in i jobbet. - Det här är utvecklande även för mig. Jobbet på ett reningsverk är ofta rätt komplicerat och då är det nyttigt att tvingas tänka igenom vad det går ut på och försöka förklara det för någon annan, säger Thomas Sundqvist.

Sammanfattande råd Kvalificerad yrkesutbildning, KY, är en eftergymnasial utbildning som startade på försök 1996 och sex år senare blev en permanent del av det svenska utbildningssystemet. KY -utbildningen bygger på ett nära samarbete mellan arbetsgivare och olika utbildningsanordnare (kommuner, högskolor och privata företag). För att en KY-utbildning ska starta måste det finnas ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna deltar därför aktivt i utformningen av utbildningen och förutsätts ta emot studenter på LIA (Lärande i arbete). KY-utbildningar finns i alla möjliga branscher och pågår mellan ett och tre år. En tredjedel av tiden befinner sig studenterna ute på en arbetsplats. Medelåldern bland KY-studenterna är cirka 29 år.

9. KY snabb väg till jobb

10. Social samvaro grund för god image För varje kägla som faller bygger tekniska förvaltningen i Örebro upp sin image. - Lär du känna dina kollegor gör du ett bättre jobb. Det tjänar hela arbetsplatsen på, säger parkeringsvakten Anna-Lena Thorslund och ger klotet en lagom skruv för att det inte ska ramla ner i rännan. Personalföreningen har möte i bowlinghallen Strike ovanför postterminalen i centrala Örebro. Fyra banor är bokade och ett Is-tal kollegor är på plats. När det inte går att konkurrera med löner och tjänstebil är arbetsmiljö och trivsel viktiga inslag i kommunernas arbete för att behålla duktiga medarbetare och locka till sig nya. Tekniska förvaltningen i Örebro har byggt upp en arbetsplats där sociala värden spelar en stor roll. Personalföreningen är navet och de flesta av de 350 anställda är medlemmar. - Vi jobbar väldigt utspritt. Det här är en chans att träffa arbetskamrater som man inte ser så ofta, säger Anna-Lena Thorslund.

Teknik ska byggas utav glädje

Hon arbetar på gatuavdelningen där hon förutom att vara parkeringsvakt även ansvarar för att skrotbilar flyttas från gatan till tippen. Anna-Lena Thorslund jobbade nästan tjugo år i ett av kommunens skolkök innan hon för fyra och ett halvt år sedan bestämde sig för att göra något annat. Hon ringde till tekniska förvaltningen, frågade om hon fick praktisera och har varit kvar sedan dess. Varje år ordnar personalföreningen julfest och vårfest. Däremellan rider medlemmarna islandshäst, testar mat och lyssnar på föredrag. En av de senaste aktiviteterna är lasergame - deltagarna delar in sig i lag och smyger på varandra i mörklagda källare med hårdrock dånande i lokalen. Personalföreningens ordförande Åsa Aspelin konstaterar att umgänget mellan medarbetarna utanför jobbet bidrar till att de får en naturlig relation till varandra. - Om jag spelat lasergame med folk från andra avdelningar är det lättare att prata när man träffas i jobbet. Och jag hade kanske inte lärt känna parkeringsvakterna lika bra om jag inte varit ute och ridit med dem, säger hon. Åsa Aspelin, som är sektorschef på avdelningen för fordonsteknik, tror att de många sociala aktiviteterna kan vara ett trumfkort vid nyrekryteringar, men att de har ännu mer betydelse för möjligheten att behålla kompetenta medarbetare. - Det gör att man känner att det här är en bra arbetsplats. Man stannar gärna kvar, säger Åsa Aspelin. Förvaltningschefen Clas-Göran Classon arbetar för ökad jämställdhet. Andelen kvinnor på ledande poster har ökat och av tre sektorschefer är två kvinnor. Han jobbar även med värderingar och försöker få medarbetarna att samlas kring gemensamma nämnare. - Vad menar vi med begrepp som ärlighet, öppenhet, ansvar, delaktighet och respekt för individen? säger Clas-Göran Classon. I personalpolitiken ingår också att alla medarbetarna måste bli sedda. Cheferna ska ge kritik när någon gör något dåligt, men kritisera på ett positivt sätt. - Vi måste gör det möjligt för medarbetarna att påverka sitt arbete. Ett par av förvaltningens pensionärer är också med och bowlar. Hompel Eriksson jobbade för kommunen i 4S år innan han gick i pension för tolv år sedan. Nu är han 73 år och flitig medlem i förvaltningens senior förening.

10. Social samvaro grund för god image

Hompel rätar ut högerhandens fingrar innan han sticker in dem i klotet igen. Lederna tog stryk under alla år han jobbade utomhus - han är smed och brukade bland annat reparera trasiga räcken runt om i kommunen. - Det är roligt för oss gamlingar att hålla kontakten med arbetsplatsen. Ibland händer det ju också att vi har ett och annat vi kan tipsa ungdomarna om, säger Hompel Eriksson. Tekniska förvaltningen i Strängnäs kan också peka på en positiv image för

den som funderar på att börja jobba där. Kommunen tar fasta på närheten till Stockholm och sin snabba expansion under det senaste decenniet. - Vi har väldigt många sommarstugor och alla stugområden ska få kommunalt va inom tio år. Det är en väldig utmaning för va-folket och gör deras jobb intressant, säger Jan Branting, folkpartist och ordförande i tekniska nämnden.

Utveckla i stället för att förvalta är begrepp som återkommer när Jan Branting beskriver andra delar av de tekniska verksamheterna. - Våra stadsarkitekter är inte begränsade till att bara ändra en tomt här och där. De får skapa hela områden, säger han. Jan Brantings tes är att unga nyutexaminerade arkitekter och ingenjörer föredrar kommuner med framåtanda. Ingen vill jobba i en miljö som präglas av negativt tänkande. I konkurrensen med andra kommuner kan tekniska förvaltningen i Strängnäs också hänvisa till bra skolor och väl utbyggd barnomsorg. - Många av dem vi försöker rekrytera har nyligen bildat familj eller är på väg att göra det. Då tittar de på hur den kommunala servicen fungerar. Den snabba förbindelsen med Stockholm är ytterligare ett trumfkort, konstaterar Jan Branting. Tågresan tar bara tre kvart och möjligheterna att komplettera det lokala kulturutbudet är goda. Jan Branting är samtidigt medveten om att de krympande avstånden kan bli en fälla. - Unga människor är flyktigare än äldre generationer. Många kommer att gå vidare till bättre jobb, men då är utmaningen för oss att hela tiden fylla på underifrån.

10. Social samvaro grund för god image

Sammanfattande råd Skapa en arbetsplats som får rykte om sig att fungera väl både för medborgarna och medarbetarna. Ta fasta på kommunens fördelar när nya medarbetare ska rekryteras. Lyft fram serviceutbud, bostadsmarknad och kommunikationer. Peka på arbetsuppgifternas betydelse för kommunens utveckling. Hitta mötesplatser där de anställda kan lära känna varandra, särskilt om förvaltningen är geografiskt utspridd. Uppmuntra personalföreningar och liknande sammanslutningar som för medarbetarna närmare varandra. Samla medarbetarna kring gemensamma värderingar. Hur ser de på begrepp som ärlighet, ansvar, delaktighet och respekt för individen? Cheferna måste lära sig att se sina medarbetare och ge kritik när någon gör något dåligt, men också att kritisera på ett positivt sätt. Ge de anställda goda möjligheter att påverka sitt arbete.

Teknik ska byggas utav glädje

11. Strategi öppnar nya dörrar

Generationsväxlingen sätter kommunerna på hårda prov, men öppnar också nya dörrar. - Om Jönsson slutar anställer vi inte automatiskt en ny Jönsson, säger Lars A Ohlsson, ordförande i servicenämnden i Lund.

De närmaste tio åren kommer att präglas av att gamla trotjänare går i pension. Fram till år 2015 slutar 12 000 av de cirka 26 000 personer som i dag arbetar inom kommunalteknik av åldersskäl. Till det ska räknas alla dem som lämnar sina arbeten av andra orsaker. Risken att förlora viktig kunskap är uppenbar, svårigheten att hitta rätt ersättare likaså. Personalförsörjningen blir särskilt bekymmersam för de tekniska förvaltningarna, som förutom att tävla med andra kommuner om nyutbildade tekniker, även är utsatta för konkurrens från den privata marknaden. Den demografiska utvecklingen är ingen överraskning och pensionsavgångarna är kända sedan länge. Ändå förhåller sig många kommuner avvaktande till rekryteringsbehoven. Många sitter fast i vardagsproblemen och hinner trots insikten om vad som väntar inte med att lyfta blicken. Andra, som till exempel Lund, jobbar mer strategiskt. - Vi tittar över varje tjänst när någon går i pension. Det är ett bra tillfälle att få in en ny välutbildad medarbetare, säger Lars A Ohlsson. Ofta har det blivit en helt ny tjänst när det är dags att besätta den. Eller också är sparkraven tuffa och då blir det ingen alls. Under servicenämnden i Lund lyder bland annat Lundafastigheter, som förvaltar kommunens lokaler. Lundafastigheter har cirka 35 anställda och var tidigt ute med att identifiera problem och möjligheter inför generationsväxlingen. Många medarbetare har funnits med väldigt länge. Innan varje nyrekrytering identifierar ledningen vilka funktioner som berörs och utreder de framtida arbetsformerna. Vid rekrytering av nyckelpersoner tar man hjälp av konsulter. Tillfälliga anställningar har varit en hjälp och när någon närmar sig pensionen är det tillåtet med viss dubbelbemanning under en kortare tid för att behålla kontinuiteten.

10. Social samvaro grund för god image

Allt som äldre medarbetare jobbat med ska dokumenteras och finnas i en pärm. Kunskaper och erfarenheter får inte bara sitta i huvudet och försvinna när en person slutar. - Yi försöker göra våra äldre medarbetare umbärliga. De ska varken binda upp sig själva eller sin arbetsgivare, säger Lars A Ohlsson. Lundafastigheters arbetssätt har spridit sig till andra tekniska verksamheter. Kommunens läge i en tillväxtregion och närheten till Lunds tekniska högskola och andra lärosäten gör det både lättare och svårare att konkurrera om nya förmågor. Alternativen är många även för de studenter som vill stanna kvar i området efter sin examen. Hur stort det framtida personalbehovet blir är inte alldeles lätt att beräkna, då kommunaltekniken sedan flera år tillbaka genomgår stora förändringar. Yerksamheter bolagiseras och fristående entreprenörer utför delar av arbetet. Möjligheten att göra karriär inom förvaltningen har minskat i många kommuner, likaså utrymmet för specialisering. På I97o-talet seglade kommunerna i medvind - ekonomin var stark och den offentliga servicen expanderade i hela landet. Ya-nätet byggdes ut, gator och parker måste underhållas och trafikplanering växte fram som en viktig uppgift. Behovet av driftpersonal och kvalificerade ingenjörer ökade kontinuerligt. Den ekonomiska krisen under I990-talet kullkastade tidigare sanningar och lämnade tydliga spår i kommunernas verksamhet. Tuffa sparkrav ledde till att många jobb försvann och det var de sist anställda som fick gå. I dag är medelåldern bland samtliga 800 000 anställda i kommunerna cirka 45 år. Ofta kan det vara svårt att göra tillförlitliga prognoser om pensionsavgångarna. Statistiken bygger i regel på att pensionsåldern är 65, men i praktiken kan medarbetarna gå när de vill mellan 6r och 67. När gamla trotjänare slutar öppnar det möjligheter till förnyelse och föryngring. Att unga duktiga medarbetare slutar behöver inte heller vara negativt. För en som inte kommit så långt i karriären kan det vara rätt tid att gå vidare och utvecklas, men det betyder inte nödvändigtvis att banden till kommunen klipps för gott. Kanske kan han eller hon komma tillbaka med högre kompetens och börja jobba på sin gamla arbetsplats igen. Att vara en god arbetsgivare är ofta det bästa konkurrensmedlet för kommunerna, vare sig det gäller att rekrytera nya medarbetare, locka tillbaka gamla, eller behålla dem man redan har. En teknisk förvaltning kan aldrig vara löneledande, men den kan jobba med andra förmåner som till exempel friskvård och flexiblare arbetstider.

Teknik ska byggas utav glädje

Lönesättningen är ett ständigt huvudbry för Rolf Bergbom, personaIdirektör i SundsvalIs kommun.

- Fastighetsföretagen i stan konkurrerar om våra bästa förvaltare, men vi kan ofta erbjuda mer intressanta arbetsuppgifter. Att det inte går att mäta sig lönemässigt är svårt att göra något åt, konstaterar Rolf Bergbom. Samtidigt anser även han att kommunerna kan bli bättre när det gäller att erbjuda förmåner vid sidan av lönen. - Där är vi mer fyrkantiga och det finns mentala spärrar hos delar av organisationen. Ofta handlar det mer om rättvisetänkande än om formella gränser. Tydligast slår de kommande pensioneringarna mot stadsbyggnadskontoret där medelåldern är över 55 år. Rolf Bergbom ser ändå ingen omedelbar anledning till oro. Strategin är att inte förivra sig - kommunen försöker tidigarelägga anställningar för att få en bra övergång. Tomas Johansson, chef för Finspångs Tekniska Verk, pekar på ett annat

problem som mindre och halvstora kommuner hela tiden brottas med. - För att välutbildade ingenjörer från andra delar av landet ska vilja slå sig ner här måste det finnas jobb även för den medföljande. Kommunen arbetar aktivt för att hitta jobb för hustrun, maken eller sambon - antingen i någon annan förvaltning eller i något av företagen. Alla arbetsgivare befinner sig i samma situation, så även om de är konkurrenter tjänar de på att ha ett visst samarbete. Evert Jansson, moderat ordförande i tekniska nämnden i Kungsbacka,

framhåller att politikernas viktigaste roll är att sätta ramar och mål för verksamheten. Rekryteringen är förvaltningschefens ansvar. Men han ser också en mer utåtriktad roll, som kan ha betydelse för kommunernas möjligheter att klarar generationsväxlingen. - Vi skulle kunna gå ut i gymnasieskolor och högskolor och berätta om kommunens verksamheter. Det är viktigt att visa vad vi kan erbjuda unga människor som är på väg ut på arbetsmarknaden. Näringslivet har ofta en högre profil i sina kontakter med potentiella medarbetare, särskilt när det gäller studenterna på tekniska högskolor och andra utbildningar som leder till jobb inom den tekniska sektorn. Evert Jansson konstaterar att varken de tekniska förvaltningarna eller andra delar av de kommunala verksamheterna pekar på sina fördelar tillräckligt tydligt.

11. Strategi öppnar nya dörrar

- Kommunala jobb har ett samhällsperspektiv som företagen sällan kan erbjuda. Det är något vi måste lyfta fram, säger Evert Jansson. Kalix har svårt att locka till sig arbetskraft från andra delar av landet. Men då arbetslösheten är hög, särskilt bland männen, finns en stor arbetskraftsreserv när de nyblivna pensionärerna lämnar kommunens förvaltningar.

Nära kontakter med arbetsförmedlingen och komvux gör att administrativa chefen Maria Johansson ser ganska ljust på framtiden. Många arbetslösa har slussats in på vidareutbildningar som stämmer väl överens med kommunens framtida personalbehov. Samtidigt gör den ekonomiska situation kommunen befinner sig i att ingen kan känna sig säker på jobb. För att få ekonomin i balans behöver kommunen krympa personalstyrkan med 100 personer jämfört med dagens 2200. - Egentligen ska vi inte återställa en enda pensionsavgång, säger Maria Johansson. Tekniska divisionen i Nyköping möter den antågande generations-

växlingen med en rad olika insatser. - Det blir en stor utmaning att trygga återväxten, säger divisionschefen Per Lindvall.

Inom tio år kommer knappt 43 procent av arbetskraften att gå i pension om alla arbetar fram till 67 års ålder. Men eftersom många förmodligen väljer att gå redan vid 6S kommer nästan hälften av personalstyrkan att ha pensionerats inom åtta år. - Det är en hög siffra och något alla ledare och chefer måste arbeta med kontinuerligt. Samarbete med skolor och arbetsförmedlingar blir viktiga faktorer för oss framöver, säger Per Lindvall. •

Teknik ska byggas utav glädje

.1:2~:;::;:;:;=~"'~b1~IIcA~1I01l~"'~-~Il~tt<I~r~at~ur & multimadla ftlr kommun och landlltlnl

0.. Googl.

hUp: //brs.skl.s./skpubl/lnd"Jsp7hUp://brs.skl.s./skpubl/,,"n.Jsp

Undtm....tnlt-sl_- Ny. ayndtt och mModerförundem1l11l'Y offentliga byggnad.,. Vad Ar ul"ldort\U? Vem beskJtar om nivån p6: undort\ålet1 VIken klformatbn beh6v1: f& besluteo? Hur vet man vika rastigheter som ska ~ ? FNts del. Gtt undorh6lSberg? Del hAr Ar frtgor som analyseras och diskutoras I donna .krll. 08n COOtlata frågan Ar hur fastighet.tlgaten hanterar undol1\ållfrågoma, med rAtt budget och ritt ~ . Avgrlntni'lgen melan dri't-undert\ålnvl!!llltemg rar en sArsklI genomoAng. Hlr förllven en disku•• 1on kmg utvocklng av l&'\Ialnilgs- och undorhåIlIpianer, dOIYls I.kenelav al mer ,vArförutsedda behoII .... tloxempel skololc1Uer. Nya ~ beSkriva, lItsom Of'faranhetem3 av dessa I Mgfa kommuoor.

@ •

F~rf.u..relorg:

Serie:

FoU·rond~

-Rid

kommunala aocl..•

Svef1g. . Kommun... och und.Ung, LInd Han., Und.tram And.,.

Ämnesord: Futlgheter. Underf161I, Drtft, Lokaler, Skola. Skolbyggnad.... Blonoml, Budget, FörvWttllng

Senast Inkomna

BeYara~""g"lra?

,ar den

• V'rdgarantI05: vtrdgwanUn.

effokter - RIIppcrt 3

· G'r det ett atyra med en vtalon1 -

fiS, 'utighetsfrigor

Förtag: Sveriges Koovnuner och Landsthg

UtglYnlngNr. 2006

Prt.: , .... st: 175 krlSI 5slelefncr: 125 krist

ISBN·l0: 91·7184-174-2 ISBN·f3: 978-91·71~174-8

Etfa""'heWr'r... • Vem 'an Ylll bli politIker? • Undert1611-*"-slier - Nya aynaltt och metod.,

,ar ...

• E·'5rvaltnlngautveddlng I kommuner 2001 ._ Ligg Ivarukorg . .

•

E·h.nd~

Svena"

- RedoY$anlng och Jurtdlk

• SIImverUn m.Uan vint." och lndu-*rtn

Din

~rukOrv

01" varuk0t9 ar tom TrycICII.abMdllnlng Tt": 020-31 32 30 Fu: 020-31 32,(Q E-poIt.: ordefOkommentu....

Besök förbundens nätbokhandel Sveriges Kommuner och Landsting har en nätbokhandel där alla våra publikationer finns presenterade och kan beställas. Gå till www.skLse och välj Publikationer. Där kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar dig. Välj till exempel "Gator & Vägar" i fältet "Sök på kategori", och du får en träfflista över alla de ideskrifter, handböcker och rapporter som Sveriges Kommuner och Landsting och tidigare Kommunförbundet givit ut i ämnet. På webbsidan är det också enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finns användbara bilagor att hämta i elektronisk form utan kostnad.

Tranlparter & llifiiitruklur I Swrlgl. Kommuner och hnp://klkl.ren.skl.s./bunl.•sp7C-611

SOkMr

Nyhebbl.d tör ptukontor och teknl.k törv.ttnlng

St~rt.!dl!

Vork..aml'toter A-ö TtJtvSxt och umhäU.byggn.d

Tran.

rter 6: lnfrostruktur

Aktuellt om gator & trafik I våft infOfTll.tiontblad AJduel~ om gal'" och trafik ge< vi lnobb infOfTllation om aktuell. frågor lom barilr gatukontor, leknllka fÖIVallningar och moIav8lBl1de. VI envänder ocklå informaUonsbladet till au beriltta om våta utvecklingsprojekl.

om du Pf8fIU/l18IllIl på den här liden fåt du ett _Imaddalande nåt något nytt publiC8fB8. Klicka på prenumeration i menyn till vänster och föfj anvisnlngama.

2006-09·15 2006:52

Aly••" är 'llIta tillgänglIghetIkommun NYeata kommun har sv Svel1ges Kommuner OCh LandSting OCh OHR ulMtIS till Arets IIl1glngllghetlkornmun. SkelleftH kommun tår ett hedersomnämnande för sitt samarbetr med nlringSllvelOCh taatlghelSägare l tllIglngllghetstrtgan. 2006·09·06 2006:51 Mind" avgtft

B"---,."'-

ta. ut @rdata och progno." frin WlS

VIgver'fte\S syal8m för vlgväderlnformatlon. W1S. InvAnds I dag av mer lin 400 kommunala anvAndere tran ca 100 kommuner. Kommunernas anvlndnlng av SYSlemel har sedan Slart8n Slsongen 200012001 finansierats av Sveriges Kommuner och landsting. Fran och med vintersasongen 200611007 upphör COrbundens finanSiering. Triona. som I dag svarar tör dlstrtbudonen av data. kOmmer all ta ut en rmndre avgift av de kommuner som anvlnder WiS.

Håll dig informerad - prenumerera på Aktuellt om gator och trafik Nu kan man prenumerera på Sveriges Kommuner och Landstings nyhetsblad Aktuellt om gator och trafik i elektronisk form. Gå till rätt sida på förbundets webbplats med direktadressen www.skl.se/gata. Prenumerera med verktygen till vänster på sidan. Rubrik och ingress sänds med epost, tillsammans med en länk till den fullständiga texten på webbsidan. Tjänsten är gratis.

Teknik ska byggas utav glädje Det tekniska kontoret blir den goda och attraktiva arbetsplatsen Hur lockar vi nya medarbetare, och framför allt - hur får vi dem att stanna kvar? De tekniska förvaltningarna står inför en svår uppgift när trotjänarna nu börjar gå i pension, samtidigt som konkurrensen hårdnar om nyutbildade tekniker. Den här skriften beskriver hur uppgiften ser ut, och ger exempel på hur kommunerna kan klara av den. Genomgående är att "generationsväxlingen" kommit att betraktas som mer än ett kvantitativt problem, om att fylla vakanserna. Det handlar nu i högre grad om hela organisationens utveckling. Den Goda Arbetsplatsen är inte bara en angelägenhet för unga utan också för medelålders och äldre. Utvecklat ledarskap, samverkan med näringsliv och utbildningsväsende, dokumentation av kunskap och generositet mot dem som vill stanna kvar och dela med sig av sin erfarenhet, är exempel på aktiviteter som den här skriften beskriver och ger praktiska exempel på.

ISBN-ro: 91-7164-179-3 ISBN- 13: 978-91-7164-179-3

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30. fax 020-31 32 40. eller på förbundens webbplats www.skl.se - välj Publikationer. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan