7164 180 9

Förord I april 1999 fastställde Sveriges riksdag de femton nationella miljökvalitetsmålen. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturreserver som är miljömässigt hållbara på lång sikt. År 2005 tillkom ytterligare ett miljömål, avseende Ett rikt växt- och djurliv. För att lyckas nå dessa mål krävs naturligtvis insatser på både lokal nivå, d v s i kommuner, företag och hos enskilda, och på nationell nivå. Det behövs också ett fortsatt intensivt internationellt samarbete med både EU och resten av världen.

Av de sexton nationella miljömålen finns det några som berör fastighetsförvaltning mer än andra. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, mål nr 1, Frisk luft, mål nr 2, samt God bebyggd miljö, mål nr 15. En gemensam nämnare för dessa mål är energianvändningen, som också oftast är fastighetsförvaltningens största enskilda kostnadspost.

Energifrågorna har fokuserats kraftigt under de senare åren, dels i syfte att nå de miljömål staten så ambitiöst formulerat, men också eftersom det på internationell nivå har skrivits ett antal direktiv inom området. Bland annat kan nämnas det nationella handlingsprogrammet för energieffektivisering och energismart byggande som fastställts av riksdagen och som innebär att vi ska halvera vår energiförbrukning fram till år 2050. Vidare finns EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, men också direktivet om energitjänster som också ställer höga krav på fastighetsägarna. Dessa ambitiösa målsättningar ställer naturligtvis krav på effektiva styrverktyg i de offentliga fastighetsorganisationerna, men man måste också fundera på vilka övergripande förutsättningar som staten ger för att möjliggöra för organisationer och företag att arbeta systematiskt med energifrågorna.

Denna idéskrift sammanfattar den energipolitiska situationen i Sverige ur ett fastighetsägarperspektiv och samhällets ambitioner vad gäller energi­ effektivisering. Vidare diskuteras hur detta påverkar de offentliga fastighets­ organisationerna och hur man på företagsnivå kan arbeta för att på ett effektivt sätt bidra till att nå flera av de nationella miljömålen samtidigt som man faktiskt sparar en hel del finansiella medel.

Skriften vänder sig i huvudsak till politiker och tjänstemän i offentliga fastighetsorganisationer, som har ett övergripande ansvar för fastighetsförvaltning och drift, samt dem som kontinuerligt arbetar med energieffektivisering och miljöledning i offentlig förvaltning.

Projektet har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S) i vilket ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare, Fortifikationsverket och Akademiska Hus AB. Projektet har också delfinansierats av Statens energimyndighet.

Skriften har författats av Rickard Berg von Linde, Tyréns Temaplan AB. En styrgrupp har medverkat i arbetet, bistått med material och lämnat värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Lars Anebreid, Falkenbergs bostads AB; Marcus Wistrand, LOCUM AB; Lars Pellmark, Statens fastighetsverk; Elisabeth Francke, Specialfastigheter i Sverige AB; Sofia Löfberg, Fortifikationsverket; Hans Isaksson, Statens energimyndighet/K-Konsult Energi AB samt Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting.

Linda Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S. varit projektledare.

Stockholm i augusti 2006

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

INNEHÅLL

Sammanfattning __________________________________________________________ 4 Läsanvisning — från ambition till handling___________________________________ 6 Nationell ambition inom miljö och energi ___________________________________ 8

De nationella miljökvalitetsmålen________________________________________________ 9

Den svenska energipolitikens mål ________________________________________________ 13

Myndigheter med ansvar för miljömålsarbetet _____________________________________ 14

Ambitioner i EU ______________________________________________________________ 17

Energianvändningen i Sverige — en översikt _ ________________________________ 19 Det händer för lite — varför är det så?_____________________________________ 28

Hinder för minskad eller effektivare energianvändning_______________________________ 28

Effektiva strategier _________________________________________________________ 31

Praktiska metoder _____________________________________________________________ 32

Strategier ____________________________________________________________________ 33

Referenser _______________________________________________________________ 45

© U.F.O.S. 2006 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.ufos.to ISBN-10: 91-7164-180-7 ISBN-13: 978-91-7164-180-9 Tryckeri: Alfaprint, Sundbyberg Text: Rikard Berg von Linde, Tyréns Temaplan Illustrationer: Oskar Ohlsson Grafisk form och omslagsbild: Forum1 Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)

Sammanfattning Offentliga fastighetsägare ska genom sitt agerande vara en förebild för alla fastighetsägare i Sverige. Med den visionen i åtanke är det inte rimligt att ansvaret för att uppnå Sveriges ambitioner inom miljö- och energiområdet, med koppling till offentligt ägda fastigheter, enbart ska vila på engagerade och kompetenta drifttekniker. Politiker med inflytande på investeringar i offentligt ägda fastigheter och ledningen i dessa bolag är de som har ansvar och förmåga att ta beslut som får effekt. Strategierna för att lyckas handlar om incitamentsstrukturer som banar väg för rätt prioriteringar i alla led, om investeringsanalyser som belyser helhet, om gynnsamma lösningar för finansiering av energieffektiviserande åtgärder, om kompetensutveckling av såväl ledningspersoner som tekniker och inte minst om målstyrning där energi är en parameter av betydelse.

Den här skriften ger en bild av Sveriges ambition inom miljö- och energiområdet. Den visar att tre av de 16 miljökvalitetsmålen berör bebyggelse och energianvändning. De tre målen är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. De årliga uppföljningarna som görs visar att vi är på god väg, men att stora utmaningar återstår att hantera. Den svenska energipolitikens mål har skärpts ytterligare i och med den proposition om energieffektivisering som lades fram under våren 2006. Alla kommer att beröras av de nya energisparmålen: en minskning av energianvändningen med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Dagens energianvändning och förväntad utveckling visar att gapet mellan ambition och verklighet är stort. Förändringarna har hittills inte varit tillräckliga, de trendbrott som krävs har ännu inte synts till. Hinder finns bland annat i form av olyckliga incitamentsstrukturer, otillräcklig kunskap och brist på insikt hos nyckelpersoner samt kapitalkrävande investeringar som med tillämpade antaganden och analysmetoder inte anses lönsamma.

Ingen kan med visshet förutspå hur energipriserna kommer att utvecklas. Åren 2004 och 2005 steg oljepriserna med 30–40 procent årligen och under perioden 2001-2005 steg elpriset med ungefär 50 procent. Motsvarande volatilitet upplevdes under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Frågan är vilka antaganden om framtida energipriser som är mest rimliga när investeringar i energieffektivisering ska bedömas. Det finns en risk att den redan största posten i driftbudgeten blir radikalt större. Konkurrensen om resurserna är hård, men ställs investeringar i energisparande åtgärder mot

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

andra behov talar mycket för att just energifrågorna måste upp på beslutfattarnas agenda. Argumenten handlar både om att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, och att försäkra sig om att resurser finns kvar för att kunna bedriva en riktigt bra kärnverksamhet.

Sammanfattning

Läsanvisning FRÅN AMBITION TILL HANDLING De stora miljöproblemen skall inte lämnas över till nästa generation.

Energi­användningen skall vara hälften så stor 2050 i förhållande till 1995.

Sverige har högt ställda ambitioner inom miljöområdet och vår energianvändning måste förändras radikalt om ambitionen skall kunna bli verklighet. Frågan är hur vägen från ambition till verklighet ser ut och vilka stra­tegier som är framkomliga för offentliga fastighetsägare. Det finns åtskilliga hinder på vägen — strukturella, tekniska och mentala. Varje orga­ nisation har dessutom olika förutsättningar. Ingen strategi är heltäckande, ingen lösning är ensamt tillräcklig. En förutsättning är dock alltid att ledningen för organisationerna står för ett genuint och oreserverat engagemang.

I första avsnittet börjar vi med att titta närmare på den svenska miljö- och energipolitikens mål. Ett antal myndigheter är på olika sätt ansvariga för att Sverige styr mot de antagna målen. I detta sammanhang är Boverket och Statens energimyndighet de mest betydelsefulla.

För att förstå vidden av den nationella ambitionen krävs kunskap om nu­läget. Hur långt är avståndet från dagens situation och uppställda mål?

Hur ser energianvändningen ut idag och vad vet vi om utvecklingen de närmaste åren? Att ge en korrekt och överskådlig bild av energianvändningen kräver ett visst utrymme. Området är komplext och det är lätt att bli vilseledd av statistik och begrepp. Avsnittet Energianvändningen i Sverige — en översikt försöker hjälpa läsaren att förstå hur mycket och vilken energi som används i Sverige, hur utvecklingen ser ut och vad vi vet om framtiden.

Med kunskap om dagens energianvändning framstår de nationella målen som mycket ambitiösa. I avsnittet Det händer för lite —­ varför är det så? konstateras att förändringstakten är för långsam för att de uppsatta målen ska kunna realiseras. Åtgärderna som genomförs är för få och de är inte tillräckligt genomgripande för att leda till nödvändiga trendbrott. Varför det är så — vilka är hindren?

Med förståelse för hindren kan metoder för att öka förändringstakten identifieras. Avsnittet Effektiva strategier diskuterar grundläggande stra-

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

tegier som kan ge verkliga resultat. Att förändra kräver uppoffringar, att resurser omfördelas och att nya prioriteringar görs. Självklart måste det finnas incitament och i första hand är det ledningen som ska uppleva att det finns anledning att agera. De kan i sin tur skapa förutsättningar för att organisationen som helhet väljer en väg som är i linje med Sveriges ambitioner inom miljö och energi.

En observation som har gjorts från framgångsrika energibesparingsprogram är att organisationer som lyckats bra fortsätter att bli ännu bättre.

Bra blir bättre med andra ord. Under rätt förutsättningar, när incitament och övriga styr- och ledningssystem samverkar, skapas en positiv spiral.

Strategierna som nämns här är verktyg för att leda ett bolag in i denna långsiktigt positiva spiral.

Läsanvisning

Nationell ambition inom miljö och energi Sveriges miljöpolitiska mål är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Energianvändning orsakar många av dagens miljöproblem. Energipolitikens mål är att trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Samtidigt skall energipolitiken skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.

För energieffektivisering i bebyggelse är ambitionen att den totala energianvändningen per uppvärmd yta i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995.

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

De nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen fattade 1999 beslut om 15 nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak ska vara uppnådda 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). 2005 lades ytterligare ett miljökvalitetsmål till, vilket ger totalt 16 miljökvalitetsmål.

Miljökvalitetsmålen syftar till att: • främja människors hälsa • värna den biologiska mångfalden och naturmiljön • ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena • bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga • trygga en god hushållning med naturresurserna Förutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlas också fyra övergripande miljö­ målsfrågor: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark, vatten och byggnader.

Ett fåtal aktiviteter — transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera — orsakar flera av dagens miljöproblem.

Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier: 1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter — för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.

2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp.

3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.

Bland de 16 miljökvalitetsmålen är det framförallt tre mål som berör bebyggelse och energianvändning mer än de övriga. Dessa är Begränsad klimat­påverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av de sex växthusgaserna, skall stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Delmålet för utsläpp av växthusgaser är att de svenska utsläp-

Nationell ambition inom miljö och energi

pen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

Halten av växthusgaser Halten räknas som koldioxid­ekvi­valen­ ter, vilket är mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; 1 kg metan motsvarar t ex 21 kg koldioxid.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är formulerat som att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Ett av delmålen är att halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. T ex kan produktion av el och värme ge upphov till utsläpp av svaveldioxid.

De sex växthusgaserna Växthusgaserna definieras enligt Kyoto­protokollet och IPCC. IPCC (Inter­governmental Panel on Climate Change) är FN:s klimatpanel som bil­ dades 1988.

Kolsänkor

Under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns ett delmål för energianvändning i byggnader. Målet är att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl a ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.

Skogen och haven fungerar som kol­ sänkor så till vida att de kan ta hand om koldioxid som finns i atmosfären.

Samtidigt avges koldioxid från skogen.

Effekten av kolsänkor är svår att beräkna och frågan om hur kolsänkor skall räk­ nas in vid mätning av nationers utsläpp av växthusgaser är kontroversiell.

Flexibla mekanismer

Nedan presenteras samtliga 16 miljökvalitetsmål och för ytterligare information rekommen­ deras Miljömålsportalen, www.miljomal.nu.

Med flexibla mekanismer menas olika former av utsläppshandel med växthus­ gaser.

De 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat­ förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat­ systemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

10

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

2. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosions­ hastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

4. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitets­ målet ska nås inom en generation.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och

Nationell ambition inom miljö och energi

11

annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas.

Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation

11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livs­ medelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kultur­ miljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelse­ värden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Illustrationer: Tobias Flygar.

Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.nu

12

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Den svenska energipolitikens mål Den svenska energipolitikens mål sammanfattas så här (energipropositionen från våren 2001, 2001/02:143): ”Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken skall bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.”

Målen inom energipolitiken kan delas upp i de tre verksamhetsområdena Elmarknadspolitik, Övrig energipolitik och Politik för ett uthålligt energisystem.

Dessutom finns mål med koppling till energi inom de svenska miljökvalitets­ målen, t ex Begränsad klimatpåverkan, som nämnts ovan.

Under 2005 har Miljö- och Samhällsdepartementet arbetat fram förslag till åtgärder som skall leda till ökad energieffektivitet och energismart byggande. Resultatet blev en proposition med namnet Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Propositionen lades fram våren 2006 och här formulerades följande mål för energieffektivisering i bebyggelse: ”Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.

Målet kommer regelbundet att följas upp och prövas mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som enskilda.”

Vidare ställs särskilda krav på statliga myndigheter och bolag som äger fastigheter samt Samverkansforum för statliga byggherrar: ”Statliga myndigheter och fastighetsbolag bör inom ramen för kravet på affärsmässighet vara ledande i omställningen till en ekologiskt och

Nationell ambition inom miljö och energi

13

ekonomiskt uthållig förvaltning och verka för en ökad energieffektivisering inom sitt fastighetsbestånd. Samverkansforum för statliga byggherrar bör verka för ett ökat erfarenhetsutbyte bland sina medlemmar inom ramen för detta arbete och årligen följa upp och återrapportera till regeringen om uppnådda resultat.”

Samverkansforum för statliga byggherrar med totalt tretton medlemmar, har givits speciella mål för statliga upphandlingar av energirelaterade tjänster och produkter: ”Vid all statlig upphandling av energirelaterad utrustning bör det alternativ väljas som ur energisynpunkt är mest fördelaktigt med hänsyn tagen till merkostnaden för inköpet och den minskade energianvändningen under produktens livslängd.”

Ansvar för samordning, uppföljning och rapportering av detta mål föreslås ligga på Energimyndigheten i samverkan med Ekonomistyrningsverket, Miljöstyrningsrådet och Samverkansforum för statliga byggherrar.

Myndigheter med ansvar för miljömålsarbetet För vart och ett av miljökvalitetsmålen finns en ansvarig myndighet utsedd. Naturvårdsverket har ansvaret för tio av målen, medan Statens Strålskyddsinstitut, Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har huvudansvaret för var sitt mål. Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och har dessutom ansvar för de övergripande miljömålsfrågorna inom fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader.

Det ansvar som regeringen lagt på vissa myndigheter fråntar inte övriga myndigheter ansvaret för miljömålsarbetet, t ex inom ramen för det särskilda sektorsansvaret. Statens energimyndighet är exempel på en sådan central myndighet med viktiga uppgifter i miljömålsarbetet.

Statens energimyndighet är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Myndigheten skall verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Myndigheten skall vidare inom sitt verksamhets­ område verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads­ effektiv energiförsörjning, båda med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Myndigheten skall bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem.

14

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Är myndighetsstrukturen tillräcklig för att uppnå målen?

Statens energimyndighet är den myndighet som har det tyngsta ansvaret för att energianvändningen i Sverige skall kunna minska. Många av aktiviteterna som Energimyndigheten bedriver fokuserar på försörjningsfrågor.

I Energimyndighetens FoU-budget är det en liten del som används för att stödja projekt för energieffektivisering (se faktaruta).

Frågan är om den verksamhet, som syftar till Fakta att i grunden samordnat påverka Sverige mot en minskad energianvändning, är av en sådan Under 2005 fördelade Energimyndig­ omfattning att de nationella ambitionerna kan heten 385,6 mkr till 300 projekt för energiforskning, utveckling och realiseras. Frågor om energihushållning är av demonstration. Från denna budget gick en helt annan art än försörjningsfrågor. Att mindre än 10 procent till programmet åstadkomma genomgripande energihushållBebyggelse och inom detta program ning kräver insatser som skapar attitydförändanvändes en minoritet till projekt som ringar hos alla, från privatpersoner till stora arbetar med effektivisering (Energi­ myndigheten, Årsredovisning 2005). privata och offentliga fastighetsägare. Energiföretagen är välorganiserade och kan driva sina kärnfrågor på ett effektivt sätt, vilket står i bjärt kontrast till de relativt små och illa samordnade leverantörerna av tjänster och teknik för energihushållning och energieffektivisering. Boverket har även det ett ansvar för minskad och effektiviserad energianvändning, inte minst genom sitt ansvar för miljömålsarbetet. De instrument som Boverket hittills har arbetat med för att åstadkomma grundläggande och trendbrytande effekter på bebyggelsens energianvändning har hittills inte visat sig ge några remarkabla resultat, se energianvändningens utveckling, som beskrivs i nästa kapitel.

Antalet forskare och forskningsprojekt som rör energihushållning är begränsat. Försörjningsfrågorna ägnas även här större uppmärksamhet än frågor om energihushållning, bl a genom det väletablerade Elforsk. Samordningen av anslag för energirelaterad forskning kan uppfattas som otydlig. Aktörerna är många, se tabell 1 på nästa sida, och både Energimyndigheten och Formas kan sägas ha goda argument för att finansiera likartade forskningsområden.

Elforsk år 2005 Totalt omsatte de projekt som Elforsk medverkade i 2005 (inklusive finansie­ ring från andra företag, statliga FoUorgan etc) ca 200 Mkr. Elforsks ägar­ krets skjuter själva till totalt 80 Mkr.

Nationell ambition inom miljö och energi

15

Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande)

Statens energimyndighet

Forskningsråd som stödjer grundforskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

En central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi.

Energimyndigheten har samordningsansvar för svensk energiforskning.

Vinnova (Verket för innovations­system)

Boverket

En statlig myndighet som har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning.

Den nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhällspla­ nering.

Naturvårdsverket

SBUF

Regeringens centrala miljömyndighet. Verket är pådrivande och samlande i arbetet för ett stärkt och breddat miljöansvar i samhället.

Byggbranschens egen organisation för FoU med cirka 3 000 anslutna företag i Sverige.

BIC (Byggsektorns Innovations Centrum)

Elforsk

Organisation med målsättningen att stödja innovationsprocessen inom byggsektorn.

Organisationen har ett 40-tal medlemmar.

Ägs av Svenska Kraftnät och Svensk Energi.

Elforsk finansierar FoU inom bl a områdena el- och värmeproduktion.

Tabell 1. Exempel på aktörer som verkar för FoU om energi eller energirelaterade frågeställningar inom byggsektorn. Sammanställningen är inte komplett. Förutom dessa finns branschorganisationer, forskningsstiftelser m m som har intresse för FoU-frågor som berör byggsektorn. Inte minst förtjänar UFOS att nämnas i detta sammanhang.

Mot bakgrund av denna korta diskussion om myndighetsstruktur infinner sig ett par tydliga frågor: är befintlig myndighetsstruktur den mest effektiva? Samordnas arbetet på ett sådant sätt att energihushållning kommer till stånd i en omfattning som är i paritet med Sveriges miljö- och energi­ politiska ambition? Den proposition om energianvändning, som lades fram våren 2006 visar på en ambition att genomföra ett samlat nationellt program för energieffektivisering, som skall skapa förutsättningar för industri, offentliga verksamheter, bygg- och fastighetssektorerna och alla som individer att arbeta med energieffektivisering. Uppföljning av energianvändningen i Sverige under de närmaste åren kommer ge svar på om detta var tillräckliga åtgärder eller inte.

16

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Ambitioner i EU I november 2000 presenterade EG-kommissionen en s k grönbok för energi­ området. I grönboken konstateras att unionen använder allt mer energi och att importbehovet av energi ökar. Om inget görs inom de kommande 20 till 30 åren kommer 70 procent av den Europeiska unionens energibehov att behöva täckas av importerad energi, jämfört med 50 procent idag (Energimyndigheten, Energiläget 2005). I grönboken skissar kommissionen grunderna för en långsiktig strategi på energiområdet. Strategin skall inte bara trygga energitillförseln utan också medverka till att unionen lever upp till de åtaganden som Kyotoprotokollet innebär.

Inom EU pågår ett arbete för att skapa en inre marknad med konkurrens för el och naturgas. En gemensam marknad, rätt utformad, kan ge fördelar för el- och naturgaskunder liksom för energiföretagen, i Sverige och Europa.

Kommissionen har identifierat sex kärnområden för energiområdet under de kommande fem åren. Kommissionen vill: • öka energieffektiviseringen • uppnå en fungerande inre marknad för gas och elektricitet • gynna förnybar energi • förbättra den nukleära säkerheten

Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet trädde i kraft den 16 februari 2005. I augusti 2005 hade 155 länder ratifi­ cerat protokollet. Enligt Kyotoprotokollet ska industriländernas sammanlagda utsläpp av växthusgaser minska med minst 5 procent från 1990- års nivå under den första åtagande­ perioden 2008–2012. EU 15 (antalet medlems­ länder EU hade före utvidgningen den 1 maj 2004), som agerar som en grupp i förhand­ lingarna, måste enligt protokollet sänka sina utsläpp med 8 procent. EU-länderna har kommit överens om en intern s k bördefördel­ ning, där Sverige har ett åtagande att inte öka utsläppen med mer än 4 procent.

Nationell ambition inom miljö och energi

17

• trygga Europas energiförsörjning samt utveckla dess externa energi­ relationer • förbättra banden mellan energipolitiken och miljö- och forsknings­ politiken.

Målet är att EU skall uppnå en energibesparing på 20 procent till 2020 och att öka andelen energi från förnybara energikällor till 15 procent. Målen är tydligt samordnade med de svenska målen.

Energifrågorna har av flera anledningar blivit högt prioriterade av Kommissionen. Inom elproduktionssektorn sker en rad förändringar. Många anläggningar har nått slutet av sin livslängd och beslut krävs om nya investeringar under perioden 2005-2010. En annan aktuell fråga är EU-ländernas beroende av rysk gas. Risken är inte främst att Europa skulle hamna i ett läge utan gasförsörjning. Det är i stället fråga om ett ökat beroende av en ensam leverantör vilket kan pressa priset uppåt. Ett högt prioriterat mål är att skapa infrastrukturprojekt som diversifierar energiförsörjningen.

Störst gasproducent Den i särklass största leverantören av gas är det ryska energiföretaget Gaz­ prom, som ägs till 40 procent av ryska staten. Gazprom är världens största gasproducent och står för 20 procent av den totala världsmarknaden.

18

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

E nergianvändningen i Sverige EN ÖVERSIKT Att snabbt och enkelt ge en bild av hur mycket och vilken energi som används i Sverige idag och historiskt är en pedagogisk utmaning. Enstaka uppgifter om energianvändning för en viss sektor är sällan meningsfullt att betrakta utan vetskap om t ex relationer till andra sektorer, utveckling över tiden och tillämpade systemgränser (hur förluster är inräknade, mer om detta nedan). En utgångspunkt är energibalansen för Sverige, d v s balansen mellan total energianvändning och total energitillförsel. Figur 1, på nästa sida, redovisar översiktligt Sveriges energibalans. Den totala energianvändningen i Sverige år 2004 uppgick till 647 TWh. Av detta utgjorde den totala slutliga energianvändningen 405 TWh och omvandlings- och distriVad är ”icke energiändamål”? butionsförluster 197 TWh och utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål 45 Användning av olja för icke energi­ ändamål omfattar råvaror till plast­ TWh. Av de totala förlusterna är huvuddelen industrin, smörjoljor och oljor till förluster i kärnkraftproduktion, som uppgår byggnads- och anläggningsverksamhet till 149 TWh. Sektorn bostäder och service står (asfalt och vägoljor). för ungefär 37 procent av den totala slutliga energianvändningen.

Kärnkraft och olja står för huvuddelen av Sveriges energitillförsel. Sedan år 1970 har sammansättningen av energitillförseln förändrats avsevärt. Mest tydligt är att tillförseln av råolja och oljeprodukter har minskat med drygt 40 procent och att nettoproduktionen av el har ökat med drygt 250 procent. Andelen förnybara energikällor uppgick till 26 procent år 2004, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU, som är 6 procent (Enligt IEA, Energy balances of non-OECD countries, 2004.) Med EU avses i detta fall EU 15, d v s de gamla medlemsländerna före utvidgningen till dagens 25 medlemsländer.

För EU 25 blir motsvarande andel förnybara energikällor ännu lägre.

Energianvändningen i Sverige

19

Totalt tillförd energi i Sverige 2004 uppdelad på energibärare, 647 TWh Råolja och oljeprodukter 205

9 30 Biobränslen, 6 Vattentorv mm 110 kraft 60

Naturgas och stadsgas

Vindkraft (1) Värmepump

Kol och koks

Total slutlig användning uppdelat på sektorer, 405 TWh Industri 157

Kärnkraft 227

Bostäder, service 149

Inrikes transporter 99

Totala förluster och icke energi, 242 TWh 45 48 Förluster i kärnkraft 149

Omvandlings- och distributionsförluster exkl kärnkraft Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål

Figur 1. Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2004, TWh (Energimyndigheten, 2005, baserat på statistik från SCB).

Från år 1970 fram till år 2004 har efterfrågan, d v s total slutlig energianvändning, ökat med 8 procent. Samtidigt har den totala energitillförseln ökat med 42 procent under samma tid. Detta kan uppfattas som en paradox, men har sin förklaring i användarsektorernas omfattande byte av energibärare. I huvudsak är det skiftet från olja till el som givit denna effekt. I användarledet är el en mer effektiv energibärare än olja, men däremot uppstår stora förluster i produktionsledet, se t ex förluster i kärnkraft ovan. Var förluster redovisas är en fråga om vilka systemgränser som används. Figur 2 visar skillnaden mellan tillförd energi och nettoenergi, som definieras av olika systemgränser.

20

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Om syftet är att jämföra husens energieffektivitet/energiprestanda i form av materialval, konstruktion och design är systemgräns 1 (se figur nedan) den gräns som ger den mest rättvisa bilden. Vid denna systemgräns kan man ur statistik dra slutsatser om minskat energibehov verkligen är en följd av bättre klimatskärm och effektiva hushållsapparater, snarare än förändrad struktur för uppvärmningssystemen. Systemgräns 2 speglar en rent ekonomisk Mer om systemgränser: aspekt. Vid denna systemgräns finns tillgång till relativt säkra data. Energibehovet vid sysLäs mer om systemgränser i rappor­ ten Allt eller inget — System­gränser för temgräns 3 anger hur stor mängd energi som byggnaders uppvärmning, Energimyndig­ måste tillföras energisektorn. Systemgränsen heten, 2005. lämpar sig bäst för analyser ur nationellt perspektiv.

VVX ärrvärme, villapanna, Elpanna, värmepump, solpanel systemgräns 2 systemgräns 3

Utvinning Förädling Transport

Energiproduktion

systemgräns 1

Förluster genom väggar, tak, ventilation etc

Driftel, hushållsel Varmvatten Radiatorsystem

Nettoenergi Tillförd energi

Figur 2. Definition av tillförd (köpt) energi och nettoenergi. Tre olika systemgränser med olika tillämpningsområden visas i figuren.

Energianvändningen i Sverige

21

TWh 500 Total slutlig energianvändning

400

Bostäder, service mm

300

200

100

0 1990

2000 -03

2010

2020

Figur 3. Prognos över total slutlig energianvändning 2010 och 2020 (Boverket, 2005, baserat på underlag från Energimyndigheten).

Enligt Energimyndighetens långsiktsprognos från år 2004 kommer den totala slutliga energi­användningen i Sverige fortsätta att öka. För sektorn bostäder, service m m, där fritidshus, lokaler och övrig service — byggsektorn, gatubelysning, avlopps-, el- och vattenverk m m — ingår, bedöms ökningen som måttlig enligt Boverkets rapport Piska och morot, se figur 3.

86 procent av energianvändningen i sektorn bostäder och service utgörs av användning i bostäder och lokaler.

Referensperioder för normalårskorrigering Referensperioder används för korri­ gering av energianvändningen. Från och med år 2003 är referensperioden 1970-2000. Till och med 2002 var referensperioden 1961/62-1978/79 (Energimyndigheten, 2005).

22

Drygt 2/3 av energianvändningen i sektorn går till uppvärmning och varmvatten. Variationer i temperaturförhållanden mellan åren påverkar energiefterfrågan. Detta gör att normalårs­ korrigering (se ruta) används för att en bild av utvecklingen skall kunna ges med jämförbara värden. Som nämnts tidigare har fördelningen mellan olika energibärare förändrats avsevärt under de senaste 30 åren. En stor nedgång har skett för fossila bränslen till förmån för el och

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

fjärrvärme. Denna växling av energibärare har bidragit till att sektorn har uppvisat en relativt stabil total energianvändning mellan 1970 och 2003, trots att befolkning och uppvärmd yta har ökat. Förlusterna i omvandlings­ sektorn har ökat samtidigt som förlusterna hos användarna har minskat, vilket visar sig som en minskning av den totala energianvändningen i bostads- och servicesektorn. Om omvandlings- och distributionsförluster som sker utanför byggnaden räknas in har sektorns energianvändning ökat med 38 procent under perioden 1970–2002.

Samtidigt har dock andra åtgärder bidragit till att hålla energianvändningen nere. Antalet värmepumpar har t ex ökat kraftigt under de senaste åren.

Olika typer av energisparande åtgärder har även vidtagits, t ex byte av fönster och tilläggsisolering av äldre hus.

Användningen av drift- och hushållsel har ökat kraftigt mellan år 1970 och 2003, se figur 4. Det finns flera orsaker till detta, bl a ökad installation av komfortgolvvärme och ökad användning av fler och större apparater, med ökad användning i viloläge (stand-by). Användningen av driftel har ökat från 8,4 TWh år 1970 till 30,2 TWh år 2003. Orsaken till ökningen är bl a snabb tillväxt inom serviceverksamheten och ökat innehav av kontorsmaskiner.

Elanvändning i sektorn bostäder och service mm, 1970-2004, TWh, normalårskorrigerad

TWh 80 70 60 Elvärme

50 40

Hushållsel

30

Driftel

20 10 0 1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

Figur 4. Elanvändning inom sektorn bostäder och service 1970–2003, normal­års­ korrigerad (Energimyndigheten, 2005).

Energianvändningen i Sverige

23

kWh/m2 250

Uppvärm­ ning, Fler­ bostadshus

200

Uppvärm­ ning, Småhus Uppvärm­ ning, Lokaler

150

100

50

0 1983 1985 1990 1995 2000 Figur 5. Energianvändning för uppvärmning fördelad på olika bostadsformer samt lokaler (Energimyndigheten, 2005).

kWh/m2 Driftel, kWh/m2, Lokaler Driftel, kWh/m2, Flerbo­ stadshus Hushållsel, kWh/m2, Småhus Hushållsel, kWh/m2, Flerbo­ stadshus

250

200

150

100

50

0

1985 1990 1995 2000

Figur 6. Energianvändning för hushållsel och driftsel fördelad på olika bostadsformer samt lokaler (Energimyndigheten, 2005).

24

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Räknat per bostads- och lokalyta har energiåtgången för uppvärmning, inklusive distributions- och omvandlingsförluster, minskat sedan början av 1980-talet, se figur 5. Effektiviteten har alltså blivit bättre under perioden.

För lokaler har minskningen varit större än för bostäder.

Användningen av el har ökat totalt sett och även räknat per yt­enhet, se figur 6. Detta behöver inte betyda att effektiviteten minskat, utan det är mer troligt att fler och större apparater används samtidigt som helt nya användningsområden har introducerats.

En viktig slutsats är att energianvändning för en byggnad med dess installa­ tioner måste analyseras som en helhet. Att betrakta energianvändningen i allmänhet är inte tillräckligt. Figur 7 visar hur energianvändningen för uppvärmning har minskat och hur elanvändningen för samma period har ökat. I figuren är även exempel på uppmätta om- och nybyggda kontorsbyggnader inritade, som jämförelse med beståndet som helhet och för att exemplifiera potentialen för effektivisering.

Värme och varmvatten (netto), kWh/m2 (inkl el för uppvärmnng)

300 1970 250

200

1970

Kommersiella byggnader

Flerbostads- hus

150 1990 100

50

1990 Ombyggda kontorsbyggnader (mätt byggnad, före och efter)

Nya kontorsbyggnader (exempel på mätta byggnader)

0

0 50 100 150

Elanvändning, kWh/m2 (exkl el för uppvärmning)

Figur 7. Energianvändning i det svenska bostads- och lokalbeståndet. (Bygga, Bo och Förvalta för framtiden, 2003).

Energianvändningen i Sverige

25

Energikommissionen gjorde 1995 prognoser för energianvändning och energi­prisutveckling från 1993 till 2010 och 2020 (Omställning av energisystemet, SOU 1995:139.). Ett antal olika scenarier prövades. I figur 8 redovisas faktisk och prognostiserad prisutveckling för el, eldningsolja och fjärrvärme. Priserna är exklusive moms men inklusive övriga skatter och omräknade i 1993 års prisnivå. Redovisad prognos är den som bäst överensstämmer med prisutvecklingen under perioden 1993–2003.

Pris på eldningsolja I medeltal var priset per fat under 2003 $28,83 och under 2005 $54,48.

Realt räknat står sig fortfarande rekord­ priserna från början av 80-talet, då ett fat kostade nominellt ca $36.

Källa: BP, se www.bp.com, Annual Review 2005.

För eldningsolja sjönk oljepriserna realt under sista halvan av 1990-talet, men ökade realt under 2000-talet till en nivå som motsvarar ungefär 2 procent årlig real prisökning mellan år 1993 och år 2003. Under 2004 steg priset på eldningsolja kraftigt. Den globala oljeproduktionen höll inte jämn takt med efterfråge­ ökningen, vilket bland annat ledde till mycket låga oljelager och höga priser. På årsbasis steg priset i Europa på eldningsolja under 2004 med

Energipris (öre/kWh) 90

El

80

Fjärrvärme

70

Eldningsolja

60

El (prognos)

50 Fjärrvärme (prognos)

40 30

Eldningsolja (prognos)

20 10 0 1990

1995

2000

2005

2010

2015

Figur 8. Energipriser exklusive moms men inklusive övriga skatter, realt 1993 års prisnivå (Chalmers EnergiCentrum, Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader, 2005)..

26

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

cirka 30 procent och under 2005 med ytterligare 40 procent. Fjärrvärme­ prisets verkliga utveckling (medelvärde för landet) var under större delen av tiden cirka 1 procent årlig real prisökning. Men även här steg priset under 2000-talet till att sammanfalla med den i prognosen antagna pris­ ökningstakten 2 procent real årlig prisökning år 2003 och överstiga denna för år 2004. Elpriset följde fram till år 2001 ungefär den antagna prishöjningen, med undantag av år 1998. De senaste åren har prisökningen varit kraftig, mellan 2001 och 2004 steg priserna med ungefär 50 procent realt.

Energiprisutvecklingen har alltså varit betydande under den senaste tioårsperioden och har dessutom varit extra kraftig under de senaste åren. Detta gäller i synnerhet för eldningsolja och el.

Energianvändningen i Sverige

27

D et händer för lite VA R F Ö R Ä R D E T S Å ?

Ovanstående beskrivning av energianvändningen i Sverige kan vi jämföra med den ambition som uttrycks i de nationella miljökvalitetsmålen, i målet för energipolitiken och de nationella målen för energieffektivisering i bebyggelse. I Miljörådets uppföljning från år 2005 konstateras att miljömålet God bebyggd miljö, delmålet för energianvändning i byggnader, troligen kommer att uppnås när det gäller energianvändningens miljöbelastning. Det är särskilt utsläppen av koldioxid som minskar när fossila bränslen byts ut mot förnybara energislag. Däremot är den totala energianvändningen tämligen konstant, trots effektiviserad uppvärmning.

Prognosen för energianvändning i bostäder och lokaler visar snarare på en ökning fram till år 2010 än den minskning som uttalas i miljömålet.

Att uppnå de nationella målen för energieffektivisering kräver radikala trendbrott — från trend mot ökad energianvändning till en betydande minskning. Det är alltså rimligt att konstatera att dagens insatser inte är tillräckliga för att uppsatta mål skall kunna uppnås. Frågan är vilka hinder som finns och vilka strategierna är för att neutralisera dessa.

Hinder för minskad eller effektivare energianvändning Bilden är entydig. Det finns väl utprovad och etablerad teknik för energi­ effektivisering på marknaden, som inte utnyttjas i tillräckligt hög grad (Utredningen Bygga, Bo och Förvalta för framtiden, 2003). Hindren för användning är oftast inte av teknisk art eller beroende på att kunskap inte existerar. Användningen begränsas främst av att ekonomiska incitament saknas och att kunskap om teknikens möjligheter och systemvillkor inte är tillräckligt spridd.

I Bygga-bo-dialogen nämns exempel på konkreta och generella hinder för att införa bästa tillgängliga teknik: • Livscykelkostnader inklusive miljöaspekter inte beaktas i tillräcklig omfattning, speciellt för insatser med lång pay-off tid.

• Låga produktionsvolymer medför höga kostnader.

28

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

• Bristande kunskaper i branschen, speciellt beträffande systemfrågor.

• Otillräcklig kompetens hos driftpersonal.

Utredningen tar även upp hinder som berör bostadsbebyggelse, som t ex att lekmän skall fatta många beslut som t ex rör småhusbebyggelse.

Utöver dessa generella hinder finns även faktorer som påverkar införande av enskilda tekniker. Att byta fönster kan t ex vara förenat med såväl estetiska och funktionella problem som dålig lönsamhet för befintlig bebyggelse.

I Miljövårdsberedningens promemoria Strategi för energieffektiv bebyggelse från 2004 konstateras att det går att åstadkomma radikal minskning av energianvändningen, som är ekonomiskt lönsamt på kort och medellång sikt. Trots detta genomförs inte åtgärder i den omfattning som kan förväntas och ett antal förhållanden lyfts fram som bidragande hinder (nedanstående punkter utgör ett urval från promemorian): • Energidebatten handlar nästan uteslutande om tillförsel av energi. Detta understöds av och gynnar de välorganiserade energiproducenterna. Möj­ ligheterna till lönsam effektivisering belyses sällan. De företag som arbetar med rådgivning och produktion av teknik för energieffektivisering är betydligt mindre än energiproducenterna och dessutom svagt organiserade. (Se även hur detta sammanfaller med möjliga svagheter i myndighetsstrukturen för realiserande av energi- och miljöpolitiska mål, vilket diskuteras i avsnittet Nationell ambition inom miljö och energi.)

• Det finns initiala investeringskostnader som kan vara svåra att bära trots att investeringarna redan efter några år genererar minskade utgifter.

• Ledningen i kommuner, landsting och stat lämnar inte tillräckligt tydliga signaler.

• Det råder brist på kunskap om både traditionell och ny energisparande teknik i alla organisatoriska delar. Dessutom är även användarna oinformerade.

• Det finns ett ”kontraktuellt” problem genom att en aktör, t ex fastighetsägaren, gör investeringen och en annan aktör skördar vinsterna, t ex hyresgästen.

Energialliansen för bebyggelse (se ruta) delar i stort den här beskrivningen, men sammanfattar hindren till i huvudsak två frågor. Dessa frågor är ogynnsamma incitamentsstrukturer och att ledningen inte ägnar energifrågorna

Det händer för lite

Energialliansen för bebyggelse Informellt projekt som syftar till att öka samverkan mellan fastighets­ ägare, byggherrar och förvaltare med beställar­roll. Projektet har i den för­ studie som hittills arbetats fram haft en bred uppslutning från branschen.

29

tillräcklig uppmärksamhet. Till viss del är hindren kopplade till varandra. Om de ekonomiska incitamenten upplevs som svaga riskerar därmed även intresset för att arbeta med frågorna bli svagt från ledningen.

Det finns intressanta exempel på fastighetsföretag och förvaltare som lyckats föra upp energihushållningsfrågorna på ledningens agenda och genom systematiska arbetssätt uppnått betydande effekter. Genom att energifrågorna har en plats i den ordinarie ledningsagendan och därmed systematiskt planläggs, styrs och följs upp på samma sätt som övriga målparametrar visar ledningen att detta är ett prioriterat område. Dessutom måste belöningssystem premiera åtgärder och beteenden som efterfrågas ur energiperspektiv.

Olyckliga incitamentsstrukturer kan utgöra ett effektivt hinder för att frågorna skall orka upp på ledningsagendorna. Tillämpas kallhyra är det hyresgästerna som bekostar energin, vilket begränsar fastighetsägares motiv att investera i åtgärder för effektivisering och hushållning. Samtidigt finns det ingen anledning för hyresgästen att investera i system som tillhör en fastighet som de inte själva äger. ”Split incentives” av den här typen måste elimineras för att åtgärder skall kunna motiveras på ett rationellt sätt. UFOS rapport Morötter och piskor ger en utvecklad bild av problematiken med incitamentsstrukturer, vilket även belyses i nästa kapitel i den här skriften.

Stigande energipriser kan ses som en förstärkning av de ekonomiska incita­ menten. Detta gäller dock bara om reaktionen på kostnadsökningarna tar sig rätt uttryck. En inte ovanlig strategi är att helt enkelt försöka påverka inköpspriserna. Marknadssituationen är i flera fall sådan att den inbjuder till diskussion om bristande priskonkurrens och oskäliga avgifter.

Exempel på lyckad energihushållning Landstingsfastigheter i Dalarna har framgångsrikt arbetat med energi­ hushållning och kan redovisa halverad värmeenergianvändning under en sju­ årsperiod.

30

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

E ffektiva strategier Avståndet från de nationella miljökvalitetsmålen till konkreta åtgärder är stort. Gapet skall fyllas av bland annat de ansvariga miljömålsmyndigheterna, men även branschorganisationer och offentliga fastighetsbolag har viktiga roller att fylla. Målen måste brytas ner och omsättas till genomförbara åtgärder. Detta kan bara göras av dem som känner till organisationerna och ytterst även de enskilda fastigheternas förutsättningar. Utifrån ett praktiskt perspektiv finns ett begränsat antal metoder för att åstadkomma effektivare eller minskad energianvändning. Metoderna är logiska.

Bättre och effektivare system för uppvärmning, bättre klimatskal och mer elsnåla produkter som används på ett sparsamt sätt. Utmaningen är att hitta effektiva strategier som gör att dessa metoder tillämpas i önskad omfattning och undanröja de hinder som finns.

I detta kapitel lyfts ett antal strategier fram: väl fungerande incitamentsstrukturer, investeringsanalyser som ser till helhet, skapa gynnsamma finansieringslösningar, kompetensutveckling på flera nivåer och energi som parameter i målstyrning. Den kanske enskilt viktigaste strategin för att åstadkomma resultat är att se över incitamentsstrukturerna och utveckla former där rådighet och incitament kan samverka. Det är avgörande att den organisation som lägger kraft på att effektivisera även belönas på ett rimligt sätt. Det kostar att vidta åtgärder och vinsten uppkommer inte omedelbart, vilket leder till att det finns ett behov av investeringsanalyser som kan se till helhet, d v s att betrakta åtgärderna ur ett livscykelperspektiv. Men även om investeringsanalysen visar att investeringen är lönsam krävs en investeringslösning som kan hantera det omedelbara kapitalbehovet och här finns utrymme för nytänkande. Efter incitamentsfrågorna är sannolikt kompetensutveckling den viktigaste strategin för att åstadkomma insikt hos ledningspersoner och förse driftansvariga med effektiva verktyg. Avslutningsvis är energi otvivelaktigt en ledningsfråga. Energifrågan förtjänar en plats på ledningens agenda och måste ha ett utrymme i verksamhetens styrsystem. Det är relativt enkelt att arbeta in relevanta mål och mått i ett balanserat styrkort.

Effektiva strategier

31

Praktiska metoder Enligt de nationella miljömålen skall miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och 2010 vara lägre än den var 1995.

Detta ska bl a ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Effektivisering och minskning av energianvändningen berör främst uppvärmning av vatten, bostäder och lokaler samt drift av maskiner och apparater, se figur 9. Under de senaste åren har dessutom energianvändningen för komfortkyla i lokaler visat på en stor ökning. Uppvärmning står för cirka 2/3 av bostäder och lokalers totala energianvändning och hushålls- och verksamhetsel för cirka 1/3 procent (Enligt Boverket, Piska och Morot, 2005).

I huvudsak finns tre principiellt olika metoder för att åstadkomma effektivisering eller minskning av energianvändning för uppvärmning av lokaler och bostäder.

1) En första metod är att förbättra byggnadens uppvärmningssystem. Detta kan göras på flera olika sätt. Antingen återinvesteras i ett modernt system av samma slag som redan är installerat eller så byts uppvärmningssystem. Att byta system behöver dock inte alltid leda till bättre energi­

Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995.

Effektivare eller minskad energianvändning

Två principiella metoder

Tre principiella metoder 1. Förbättrade uppvärmningssystem 2. Energieffektiviserande åtgärder i klimatskalet 3. Installationstekniska åtgärder

Uppvärmning av

Drift av

• vatten • bostäder • lokaler

• maskiner • apparater • belysning

samt komfortkyla

1. Ökad användning av elsnåla produkter 2. Förändring av beteende som ger minskad elanvänvändning

Figur 9. Huvudsakliga metoder för energieffektivisering. I stort går det att inordna alla åtgärder under fem rubriker.

32

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

effektivitet, men istället kan vinster i form av minskad miljöbelastning uppnås.

2) En annan principiell metod är att genomföra åtgärder som hindrar värme från att lämna byggnaden, d v s att vidta energieffektiviserande åtgärder i klimatskalet. Exempel på åtgärder är tilläggsisolering av ytterväggar och vindsbjälklag eller byte av fönster. Åtgärder av den här typen kan medföra risker i form av förändrade luftflöden, som i sin tur kan leda till fuktproblem och försämrad inomhusmiljö. En annan aspekt är att kulturhistoriska och estetiska värden kan påverkas av att t ex en yttervägg görs tjockare i samband med en tilläggsisolering.

3) Den tredje metoden för effektivisering och energibesparing är olika former av installationstekniska åtgärder. Exempel på åtgärder i värmesystem kan vara installation av termostatventiler, central temperaturreglering och injustering. När det gäller ventilation kan åtgärderna bestå av injustering och driftstyrning och installation av värmeåtervinning.

För att minska elanvändningen för drift av maskiner, apparater och belysning i lokaler och bostäder finns i stort två åtgärdsområden. Det ena är att öka användningen av elsnåla produkter. Det andra är att förändra beteende mot minskad användning av elprodukter. Exempel på beteendeförändringar är att släcka belysning i rum som ingen för tillfället vistas i och att stänga av datorer när de inte används.

UFOS har givit ut flera skrifter som ingående beskriver praktiska metoder för energieffektivisering. En av dessa är Energisparguiden — Erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler.

Strategier Detta är i stort de praktiska metoder som står till buds för att åstadkomma effektivisering och minskad energianvändning. Metoderna är relativt okompli­ cerade och det finns både omfattande kunskap och relevanta exempel på framgångsrika tillämpningar. Utmaningen är att hitta effektiva strategier som gör att dessa metoder tillämpas i önskad omfattning, d v s att kringgå de reella hinder som finns.

I figur 10, på nästa sida, visas samband mellan ett antal förändringar och metoder. Finns ekonomiska incitament kommer energifrågorna att uppmärk­sammas och helt odramatiskt väcka engagemang hos ledningen.

Ledningens engagemang är något av en gordisk knut i sammanhanget.

Utan ledningens genuint förankrade intresse i energifrågorna kommer

Effektiva strategier

33

•Väl fungerande incitamentsstrukturer •Beaktande av livscykelkostnader •Gynnsamma finansieringslösningar för att hantera initiala investeringskostnader

Ekonomiska incitament

•Kompetensutveckling på ledningsnivå som kan ge insikt om möjligheter med energihushållning

Energifrågorna finns på ledningens agenda

•Energi som parameter •Kompetensutveckling i målstyrningen

Verksamhetsstyrning

Systematiskt energispararbete

•Mål

•Mäta

•Uppföljning och rapportering

•Inventera

•Belöning

•Analysera energiprestanda •Identifiera och utreda åtgärder •Utföra åtgärder (driftoptimera och uppgradera fastighet)

Figur 10. En strategisk process som kan ge resultat. Finns ekonomiska incitament blir frågan snabbt ett ledningsärende och kan därmed nå ut i organisationen genom det verksamhetssystem som tillämpas. Konkreta resultat uppkommer först när ett systematiskt energispararbete har kommit igång.

insatserna aldrig att bli tillräckliga. I alla företag och organisationer finns mer eller mindre strukturerade system för verksamhetsstyrning. Oavsett vilket system som tillämpas finns moment av målformulering, uppföljning, rapportering och premiering av goda insatser. Energianvändning är minst lika mätbart som monetära storheter och kan behandlas på samma sätt i ledningssystemet. De konkreta åtgärderna för att nå målen ser däremot helt annorlunda ut. Här handlar det om tekniska åtgärder, som genomförs systematiskt i fastigheterna men även om förändrat beteende hos nyttjare av fastigheterna.

Det finns även en annan möjlighet för energifrågorna att tränga sig in på ledningens agenda utan att det finns direkt hållbara företagsekonomiska skäl. Finns tvingande lagstiftning, starkt uttalade kundkrav eller speciella ägardirektiv kan detta vara anledningen till att ledningen vill säkra att verksamheten lever upp till dessa krav.

34

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Sannolikt är det viktigt att konstatera att verkligheten är precis så här krass. Vi gör vårt bästa för att agera ansvarsfullt och ta ansvar för nästa generation, men att ta beslut som inte är förenliga med en verksamhets incitamentsstruktur är inte realistiskt. När vi väljer den ekologiska mjölken i kyldisken äger vi alla komponenter i beslutsprocessen och vi kan köpa en likvärdig funktion till ett högre pris bara med motiveringen att det är förenligt med en personlig övertygelse. En investering i energibesparande teknik med svagt underbyggda ekonomiska argument kan i vissa verksamheter anses vara försumligt.

För att de ekonomiska incitamenten skall bli tillräckligt attraktiva krävs att vissa hinder neutraliseras. Det första är att incitamentsstrukturerna måste vara sådana att den som bekostar en åtgärd också kan tillgodogöra sig åtminstone delar av efterföljande vinster. Nästa fråga rör hur investeringar värderas. Görs investeringsanalysen med hänsyn till livscykelkostnader är sannolikheten större att energieffektiviserande åtgärder bedöms som lönsamma. Den sista frågan rör problemet med initialt kapitalbehov för att täcka investeringskostnader. Även om investeringskalkylen visar på en lönsam investering kan finansieringsproblemet upplevas som oöverstigligt.

Investeringen görs i mån av utrymme i budgeten. Istället kan möjligheten att frigöra medel för annan verksamhet utnyttjas, genom att åtgärder som minskar energikostnader genomförs omedelbart. I vissa fall kan det vara en fråga om brist på kunskap om vilka möjligheter som finns mer än konkreta hinder och otillräcklig nytta.

Väl fungerande incitamentsstrukturer Ett grundläggande krav på incitamentsstrukturen är att den som investerar eller på något sätt förändrar sitt beteende skall ha möjlighet att tillgodogöra sig de positiva effekterna av sin uppoffring. Hur energi debiteras och vilka påverkansmöjligheter som finns är avgörande för hur hyresgäster, drifttekniker och fastighetsägare väljer att agera.

UFOS och Svenska Kommunförbundet har i ett antal rapporter belyst incitamentsfrågor ur olika aspekter.

Relevanta rapporter är bl a: UFOS, 2001: Energiskt sparande — Energi­ effektivisering genom brukarmedverkan.

Svenska Kommunförbundet, 2004: Effektivisera mera med flera — Tre drivkrafter för lokal­ effektivisering.

UFOS, 2001: Morötter och piskor — Incitaments­konstruktioner för förvaltning på entreprenad — en exempelsamling.

Effektiva strategier

35

I rapporten Morötter och piskor beskrivs incitamentsstrukturer för fastighetsförvaltning på entreprenad. Här sägs att syftet med incitamenten är i detta sammanhang att åstadkomma merinsatser i förvaltningsarbetet som leder till vinster både för entreprenören, beställaren och nyttjarna samt att stimulera entreprenören till ständig förbättring och utveckling av kvaliteten på utfört arbete. Ordet incitament betyder eggelse. Beställaren vill åstadkomma denna eggelse genom att förse avtalet med möjlighet för entreprenören att få en extra belöning om entreprenören överträffar den prestation som är preciserad i grunduppdraget. Konstruktionen för incitamentet som beställaren väljer beror på motiv för avtalskonstruktionen, d v s vad beställaren vill uppnå. Enkelheten att mäta har gjort att incitament för minskad media­användning har blivit ett av de vanligaste områdena för tillämpning av incitamentsavtal. Vid incitament på mediaanvändning uppmuntras entreprenören att komma med förslag till åtgärder som minskar användningen av t ex vatten, värme och el. Förslagen kan omfatta ändringar i installationssystem, ändrade drifttider, ändringar av upphandling av media eller andra åtgärder som leder till besparingar. Entreprenören erbjuds en bonus som utgör del av nettobesparingen under en viss tid. Åtgärderna måste förstås vara förenliga med att hyresgästerna inte uppfattar förändringarna som negativa, t ex genom att värmen i lokalerna sänks på ett oacceptabelt sätt.

I Morötter och piskor beskrivs även ett exempel från Landstingsfastigheter i Dalarna där ett ”miljö- och energikontrakt” har skrivits med hyresgästerna.

Hyresgästerna lovar verka för att el-, vatten- och värmeförbrukningen ska minska med en viss procentuell andel per år. Målen baseras på drift­ operatörens inventering och analys av installationer, utrustning och dess utnyttjande samt personalens vanor och arbetssätt. Analysen görs för att kartlägga energi- och vattenanvändning samt finna förslag till ändrade rutiner för effektivisering av resursanvändningen. I avtalet förbinder sig hyresgästerna att aktivt medverka på en rad olika sätt, bl a vid inventering och analys av nuläget men även genom att avsätta tid för information till samtliga medarbetare och väga in frågor om energianvändning vid inköp av utrustning. Även hyresvärden har förpliktelser i avtalet, som bl a beskriver vem som ska bära investeringar med olika återbetalningstider. Här sägs t ex att anläggningskompletteringar med återbetalningstid mindre än två år bekostas av driftoperatören och med återbetalningstid på tre till fem år av hyresvärden. Från och med sex månader efter kontraktets tecknande får hyresgästen två procent rabatt på hyran om åtagandena enligt avtalet har genomförts. Utfallet har visat sig bli anmärkningsvärt bra — på sju år har Falu Lasarett halverat sin värmeanvändning.

Lika framgångsrika incitamentslösningar redovisas inte i Kommunförbundets rapport Effektivisera mera med flera där drivkrafter för lokaleffektivi-

36

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

sering diskuteras. Här konstateras att det finns problem med ekonomiska incitament i kommunal verksamhet. Det konstateras att i flera kommuner kompenseras brukarna för ökade hyreskostnader och då finns det i praktiken inga ekonomiska motiv för att effektivisera. Vidare sägs att ingen av organisationerna har några incitamentssystem som garanterar brukarna mer pengar över tiden om de effektiviserar. Det är inte heller möjligt att ge sådana löften om man ska ha koncernnyttan som ledstjärna. Ett koncernnyttetänkande förutsätter att det alltid sker en prövning av hur resurserna används utifrån en helhetssyn på verksamheten och ekonomin.

I UFOS rapport Effektivisering genom brukarmedverkan diskuteras hur incitament till effektivisering kan skapas genom att hyresgästen tar över delar av energikostnaden och därmed mer direkt blir medveten om och ansvarig för förbrukningen. Rapporten konstaterar dock att det saknas exempel på organisationer som i praktiken lyckats åstadkomma detta. Grundidén är att incitament måste kopplas till möjlighet att påverka, d v s att ha rådighet. Det finns i princip två ytterligheter för debitering av energikostnader: kallhyra och varmhyra.

Vid kallhyra ges maximalt incitament för hyresgästen att spara, eftersom minskade kostnader direkt kommer denna tillgodo. Frågan är bara om hyresgästen har rådighet över de åtgärder som kan sänka kostnaden. En aktörsanalys visar att det endast är i marginell omfattning som hyresgästen kan påverka en byggnads energibehov. Huvuddelen av rådigheten, när det gäller behovet av värme, el och kyla, ligger på fastighetsägaren som kan göra de ingrepp och injusteringar i fastigheten som resulterar i en lägre förbrukning. I rapporten Effektivisera genom brukarmedverkan konstateras att i fallet kallhyra kan man som ytterlighet säga att fastighetsägaren lutar sig tillbaka och överlåter till hyresgästen att betala räkningarna, utan att hyresgästen har möjlighet eller kompetens att åtgärda byggnaden och dess tekniska system. Vid varmhyra gör fastighetsägaren de investeringar som bedöms lönsamma med hänsyn till minskad kostnad för köpt energi.

Denna diskussion visar hur svårt det är att konstruera ändamålsenliga incitamentsstrukturer. Det finns få generella modeller så varje organisation måste förstå den egna organisationens drivkrafter och restriktioner. För en kommunal förskola gäller en logik, för en statlig förvaltning en annan. Det viktiga är att incitament, påverkansmöjlighet och potential för effektivisering analyseras.

Investeringsanlyser som ser till helhet En investering i en energibesparande åtgärd kräver att en rad olika frågor analyseras och ofta måste svåra ställningstaganden göras. Förutom grund-

Effektiva strategier

37

läggande antaganden om t ex kalkylränta och återbetalningstid måste analyser göras om osäkerheter vad gäller energipris och tekniska lösningars faktiska prestanda när de installerats i fastigheterna. Valet av metod för investeringskalkylering påverkar i hög grad bedömningen av om en investering är sund eller inte.

Investeringarna som är aktuella i detta sammanhang har i många fall en lång varaktighet. Teknisk livslängd kan för vissa komponenter vara lika lång som nyttjandetiden för fastigheten. Detta gör att livscykelkostnaderna är intressanta att beakta när investeringen analyseras, d v s att en LCC-kalkyl (Life Cycle Cost) görs. I UFOS rapport Energisparguiden beskrivs översiktligt hur LCC-kalkyler kan genomföras. En LCC-kalkyl bygger på att en åtgärds kostnader under hela dess livslängd värderas. I den totala kostnaden ingår alltså, förutom grundinvesteringen, även de kostnader som är förknippade med driften. LCC-kostnaden brukar definieras som: LCCtotal = Grundinvestering + LCCenergi + LCCunderhåll + Miljö­belastningskostnad — Restvärde Grundinvestering är en post som omfattar alla kostnader som uppkommer i investeringsskedet. Hela den energikostnad som en åtgärd medför kallas LCCenergi. Energikostnaden beräknas genom nuvärdesberäkning och kan justeras med avseende på energiprisförändringar. Det kalkylbidrag som underhållskostnaden kommer att medföra för studerad åtgärd kallas LCCunderhåll. Om så önskas kan även kostnader för miljöbelastning inkluderas i kalkylen. Slutligen reduceras den totala livscykelkostnaden med det restvärde som installationen (eller åtgärden) bedöms ha efter den studerade kalkylperioden. Restvärdet kan vara både positivt och negativt eller noll. Alla delar i LCCtotal är inte alltid relevanta eller möjliga att beräkna.

Posterna Grundinvestering och LCCenergi måste dock alltid finnas med för att kalkylen ska kunna sägas vara en LCC-kalkyl.

Industrilitteratur tillhandahåller en webbtjänst för LCC-kalkyler som heter Kalkylera med LCCenergi (se ruta). Till verktyget finns även en skriftlig handledning. I övrigt saknas detaljerade och lättillgängliga framställningar i ämnesområdet. UFOS håller även på att ta fram ett LCC material som beräknas vara klart i slutet av 2006.

Webbtjänst för LCC-kalkyler Kalkylera med LCCenergi är ett verktyg, som kan användas vid större investeringar av energi­ krävande utrustning och där behov finns att kunna jämföra energikostnaden mellan olika

38

alternativ under utrustningens eller systemets livscykel. Både byggnadsanknuten utrustning och produktionsanknuten utrustning omfattas av verktyget. Se vidare www.industrilitteratur.se.

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

Skapa gynnsamma finansieringslösningar Tredjepartsfinansiering som metod för finansiering av olika typer av projekt och inköp av varor och tjänster börjar bli allt vanligare i Sverige.

Forum för energitjänster beskriver ett möjligt arbetssätt, som ger fastighetsägaren möjlighet Forum för Energitjänster att genomföra omfattande åtgärder vars bespaEtt samverkansprojekt mellan Energi­ ringar finansierar energisparåtgärderna.

Ett exempel på hur tredjepartsfinansiering praktiskt kan genomföras visas i figur 11.

Exemplet visar en kommun som för ett fastighetsbestånd köper energi för 25 MSEK årligen.

Kommunen vill av kostnads- och miljöskäl minska energianvändningen. Samtidigt vill

myndigheten, Energikontor Sydost samt ett antal offentliga och privata aktörer inom fastighetssektorn. Målet är att påskynda Sveriges energieffekti­ visering genom att sprida kunskap och aktivt understödja ett säkert införande av Energitjänster i Sverige.

Utgångsläge Energi Kommun

Energileverantör 25 MSEK/år

Finansiellt upplägg 5 MSEK/år under 6 år Tredjepartsfinansiär

Energi –20% Kommun

Energileverantör 20 MSEK/år

Finansiering av projektet 30 MSEK

Besparingsgaranti 5 MSEK/år under 6 år

Entreprenör

Figur 11. Exempel på tredjepartsfinansierat projekt för energieffektivisering. Överst visas utgångsläget och nedanför det finansiella upplägget.

Effektiva strategier

39

de frigöra investeringsmedel för andra verksamheter. Detta sammantaget har hittills varit svårt att genomföra inom befintlig budget. Ett energitjänstföretag (i figuren kallat för entreprenör) gör en analys av fastighetsbeståndets effektiviseringspotential. Energitjänstföretaget garanterar en besparing på 5 MSEK per år samtidigt som delar av fastighetstekniska system moderniseras, vilket även minskar underhållskostnaderna. Avtal sluts mellan kommun och entreprenör avseende finansiering, projektgenomförande samt uppföljning och support till driftorganisationen. Projektet på totalt 30 MSEK finansieras av en tredjeparsfinansiär (t ex en finanspartner till entreprenören eller en bank), som ersätter entreprenören för arbetet.

Kommunen betalar sedan 5 MSEK per år, motsvarande besparingsgarantin, under 6 år. Därefter tillfaller all besparing och de nya moderniserade anläggningarna kommunen. Det finansiella upplägget tillsammans med besparingsgarantin gör i princip projektet kostandsneutralt och medför liten risk för kommunen.

I exemplet har för enkelhetens skull kapitalkostnader utelämnats. Antalet finansiärer, som arbetar med projekt av den här typen är i nuläget begränsat. I takt med att efterfrågan ökar och metoder och avtalsvillkor blir mer standardiserade, kommer sannolikt fler aktörer bedöma marknaden som intressant. Det kan även nämnas att UFOS under 2006 kommer att ta fram en skrift kring EPC.

Kompetensutveckling på flera nivåer Kompetensutveckling krävs på flera nivåer, både på ledningsnivå och i verksamheternas teknikorganisationer. Motiven och inriktningen på kompetensutvecklingen är självklart olika. På ledningsnivå är det en fråga om att skapa insikt om energifrågans dignitet, dess ekonomiska storleksordning och påverkbarhet. I teknikorganisationen är det frågor om praktisk driftoptimering men även genomförande av vederhäftiga investeringsanalyser.

För ledningen är första steget att ställa den nuvarande energianvändningen — dess kostnader, sammansättning och sannolika framtidsscenarier vad gäller priser och tillgänglighet — mot möjliga vinster med att genomföra systematiska åtgärder. Innan energifrågan har analyserats av ledningen på detta sätt kan den inte heller ges en riktig prioritering, storleksordningen är helt enkelt inte känd. En räkneövning som visar fastigheternas nuvarande energianvändning jämfört med fastigheternas möjliga nivå för energianvändning med hänsyn till befintliga tekniska förutsättningar kan bli en effektiv ögonöppnare. Nästa steg är att förstå hur ledningen ska formulera sina krav på verksamheten genom att sätta relevanta mål och genom att utnyttja befintliga ledningssystem. Det finns även detaljfrågor

40

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

där det kan krävas större kunskap. Ett exempel är frågor om vilka aspekter som ska belysas i analyser av investeringar för energibesparing, liksom frågor om gynnsamma finansieringsformer för den här typen av investeringar.

I teknikorganisationen är det i många fall en fråga om att sätta fokus på energifrågorna. Erfarenhet visar att fastigheter som inte systematiskt optimerats ur ett energiperspektiv har en betydande outnyttjad potential. Den bästa investeringen kan vara att i första hand välja kompetensutveckling med syfte att uppnå fastigheternas tekniskt möjliga prestanda, för att i

Effektiva strategier

41

energibesparande investering genomförs

energianvändning Möjlig nivå att uppnå förutsatt fastighetens tekniska prestanda och användning.

tid Inget systematiskt energispararbete genomförs, men efter en tid görs en större energibesparande investering.

Möjlig nivå att uppnå förutsatt fastighetens tekniska prestanda och användning — efter att större energibesparande investering har genomförts.

Systematiskt energispararbete genomförs och efter en tid även en större energibesparande investering.

Figur 12. Principiell bild av hur energianvändningen kan minskas genom satsning på systematiskt energispararbete och hur relationen kan vara mot att endast genomföra energibesparande investeringar. Det hypotetiska exemplet visar att innan en investering övervägs är det nödvändigt att analysera om fastighetens energianvändning verkligen är i nivå med fastighetens tekniska förmåga.

nästa skede överväga investeringar i ny teknik som skapar utrymme för ytterligare besparingar. I figur 12 visas principiellt hur energianvändningen avtar när ett systematiskt arbete med energibesparing genomförs.

Inledningsvis är energianvändningens minskningstakt hög för att efter ett tag plana ut och asymptotiskt närma sig fastighetens tekniska förmåga. (tillsammans med den verksamhet som bedrivs i fastigheten, vilket också är en restriktion). Nu kan det vara aktuellt att genomföra åtgärder som skapar ytterligare besparingsutrymme, t ex genom att investera i nytt upp-

42

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

värmningssystem. Efter genomförda åtgärder kan arbetet med att uppnå den nya lägsta möjliga energianvändningen påbörjas.

Att driftoptimera kan kräva kompetensutveckling för drift- och servicetekniker, inte minst om krav ställs på att kunna hantera en rad olika gränssnitt för avancerad styr- och reglerutrustning. Att genomföra analyser av investeringar för energibesparing kräver även det färdigheter, som i vissa fall inte är tillräckliga. Även om konsulter tillfrågas krävs det grundläggande förståelse för att kunna tolka validitet och tillämpbarhet för de resultat som presenteras. Vilken kalkylränta är den riktiga för min verksamhet? Vad tror jag om utvecklingen för energipriser och hur kommer det att slå mot min egen energimix? Förutom att ha nödvändigt tekniskt handlag för att genomföra analysen krävs förståelse för helheten för att kunna fatta kloka beslut.

Energi som parameter i målstyrning Inom offentligt fastighetsföretagande har det balanserade styrkortet (balanced scorecard, BSC) varit ett uppskattat hjälpmedel för balanserad verksamhetsstyrning. Konceptet om balanserade styrkort utgår från att verksamhetsstyrningen måste grundas på ett balanserat hänsynstagande till ett flertal Mer om balanserade styrkort aspekter utöver den ekonomiska. Styrkortet ger förutsättningar för en sådan styrning En utförlig beskrivning av balanserade styrkort ges i UFOS rapport Balance­ genom att erbjuda en modell för att bryta ner rad verksamhetsstyrning — utvecklad visionen till ett antal styrtal. Genom en målmålformulering med styrkort i det formulering för vart och ett av dessa styrtal offentliga fastighetsföretaget, 2001. och en verksamhetsstyrning som inriktas mot För att tillgodogöra sig diskussionen i att förverkliga målen läggs grunden för att den här rapporten krävs viss grundkun­ skap om balanserad målstyrning, vilket förverkliga visionen. I grundmodellen finns kan inhämtas t ex från denna UFOSfyra perspektiv: finansiellt, kund, process och rapport. lärande. Energifrågorna har en koppling till samtliga fyra perspektiv.

I det finansiella perspektivet är kostnadsbesparingar genom minskad energianvändning ett naturligt styrtal. Energikostnaderna är ett utfallsmått, d v s visar resultatet av tidigare insatser. Process- och lärandeperspektivet är ur den aspekten intressantare, eftersom det här går att formulera drivande mått, d v s mått som mer direkt visar verksamhetens riktning. För processperspektivet finns utfallsmått som faktisk energianvändning eller köpt energimix. De drivande måtten kan fokusera på hur befintliga processer för energibesparingar förbättras men även hur nya utvecklas. I vissa fastighetsbolag används system med beräknad energiprestanda, d v s givet fastighetens tekniska prestanda, vilken är den lägsta möjliga energianvänd-

Effektiva strategier

43

ningen (med hänsyn till uppställda funktionskrav). Detta värde används för att följa upp energianvändningen mot och även för att identifiera fastig­ heter som bör uppgraderas för att uppnå en bättre driftekonomi. I detta arbete krävs en process där dessa ”optimala energital” ständigt ses över med hänsyn till att verksamheter förändras och åtgärder görs i fastigheterna, men även en process som följer upp att energianvändningen sjunker mot identifierade riktvärden. Här kan alltså både relevanta utfallsmått och drivande mått identifieras.

Det är få kunder som värdesätter framgångsrik energieffektivisering på annat sätt än om det innebär minskade lokalkostnader. En kund skulle kunna ställa miljörelaterade krav, som tvingar fastighetsägaren att prioritera energifrågorna för att vinna eller behålla kunden. Detta förekommer dock sällan. Kundperspektivet i det balanserade styrkortet handlar snarare om att mäta kundernas inställning till kvaliteten hos grundleveransen, som påverkas av energianvändning och inte energieffektiviseringen som sådan. Att förändra klimatet i lokalerna kan göras inom vissa gränser. Även om formella arbetsmiljökrav för t ex temperatur tillgodoses kan hyresgäster med vissa typer av arbetsuppgifter uppleva temperaturen i lokalerna som olämplig. I det balanserade styrkortet bevakar kundperspektivet att åtgärder för energieffektivisering inte görs på bekostnad av kundernas upplevelse av grundleveransen, d v s ändamålsenliga lokaler.

Lärandeperspektivet har utgångspunkten att befintlig kompetens och teknik inte är tillräckig för att nå de strategiska målen i kund- och process­ perspektivet. Lärandeperspektivet fokuserar som följd av detta på vad som krävs i ett stödperspektiv för kund- och processperspektiven. Detta stöd kan uttryckas som dessa perspektivs krav på infrastruktur. Stödet kan avse medarbetarnas kompetens, informationssystem och rutiner för olika aktiviteter. För energifrågorna är detta lätt att omsätta. Kompetensutveckling är centralt i detta sammanhang och diskuterades och har diskuterats i ett avsnitt ovan. Effektiva informationssystem är en förutsättning för att kunna styra och följa upp energianvändningen på ett systematiskt sätt. I ett stort fastighetsbestånd blir datamängden betydande och såväl insamling av data som analys och rapportering blir mycket resurskrävande. Att kunna samla in data av god kvalitet är dock avgörande för att kunna styra energianvändningen mot de mål som formuleras. Det systematiska energi­ besparingsarbetet förutsätter även väl utarbetade rutiner för t ex tillsyn och skötsel. Brister den regelbundna kontrollen och justeringen av en anläggning kan goda resultat snabbt vara tillintetgjorda.

44

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

R eferenser Boverket, 2003: Energianvändning m m i byggnader. Delmål 7 — Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Boverket, 2005: Piska och morot.

BP, Annual Review 2005, www.bp.com Byggsektorns Kretsloppsråd, 2001: Byggsektorns betydande miljöaspekter. Miljöutredning för byggsektorn.

Rapport Energi.

Chalmers EnergiCentrum, 2005: Känslighetsanalyser, Underlag till potentialberäkningar med avseende på uppvärmning i bostadsbeståndet.

Chalmers EnergiCentrum, 2005: Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen.

Energialliansen för bebyggelse, 2006: Energialliansen för bebyggelse — Rapport från förstudie.

Europeiska Kommissionen, 2002: Energi — hur skall vi kunna trygga vår försörjning.

Forum för energitjänster, 2005: Låt framtida energibesparingar finansiera dagens investeringar.

IVA, 2003: Energiframsyn Sverige i Europa. Syntes och sammanfattning.

Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet, 2005: Energieffektivisering och energismart byggande (Ds 2005:51).

Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet, 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (Prop 2005/06:145).

Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet, Miljövårdsberedningen, 2004: Strategi för energieffektiv bebyggelse.

Referenser

45

Miljömålsportalen, www.miljomal.nu Miljömålsrådet, 2004: Miljömålen — Allas vårt ansvar! Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål.

Miljömålsrådet, 2005: Delmål till miljökvalitetsmålen fr.o.m. 25 nov 2005.

Miljömålsrådet, 2005: Miljömålen för barnens skull! — De Facto 2005. Miljömålsrådets ­uppföljning av Sveriges 15 miljömål.

Profu, 2005: Bebyggelsens energianvändning 1993 — 2003.

Profu, 2005: Energianvändning och bebyggelse 2003.

Statens energimyndighet, 2005: Allt eller inget — Systemgränser för byggnaders uppvärmning.

Statens energimyndighet, 2005: Energiindikatorer 2005 — Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål.

Statens energimyndighet, 2005: Energiläget.

Statens energimyndighet, 2005: Energiläget i siffror.

Statens energimyndighet, 2006: Förbättrad energistatistik för lokaler — ”stegvis STIL” Rapport för år 1.

Inventering av kontor och förvaltningsbyggnader.

Svenska Kommunförbundet, 2004: Effektivisera mera med flera — Tre drivkrafter för lokaleffektivisering.

Sveriges Verkstadsindustrier, 2003: Kalkylera med LCC-Energi.

UFOS, 1997: Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning.

UFOS, 1999: Inte för kråkorna — Energieffektivisering genom driftoptimering.

UFOS, 2001: Energiskt sparande — Energieffektivisering genom brukarmedverkan.

46

Mot nya höjder – Nationella miljömål ur fastighetsföretagets perspektiv

UFOS, 2001: Morötter och piskor — Incitamentskonstruktioner för förvaltning på entreprenad — en exempelsamling.

UFOS, 2006: Energisparguiden — Erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler.

UFOS, 2006: Upphandling av energileveranser.

Referenser

47

Besök vår nätbokhandel

U.F.O.S skrifter presenteras och säljs på Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel. Där finns också många andra publikationer som kan intressera dig.

Gå till www.skl.se och välj Publikationer. Där kan du söka på flera olika sätt ­efter det som intresserar dig. Välj till exempel ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kategori”, och du får en träfflista över alla de idéskrifter, handböcker och rapporter som Sveriges Kommuner och Landsting och tidigare Kommunförbundet givit ut i ämnet.

På webbsidan är det också enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finns ­användbara bilagor att hämta i elektronisk form utan kostnad.