7164-210-3 by Sveriges Kommuner och Landsting

Miljöindikatorer – ett stöd i miljöarbetet

Innehåll

Produktionsfakta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 info@skl.se, www.skl.se Distribution: www.skl.se under beställ och ladda ned / Publikationer, alt. tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 © Sveriges Kommuner och Landsting Text & projektledning Andreas Hagnell Text Yvonne Träff Textbearbetning & graﬁsk produktion Satsa Bilder Digital Vision Tryck Åtta45, Stockholm 2007 ISBN 978-91-7164-210-3

Projektet Miljöindikatorer på kommunal nivå

Vad är en miljöindikator?

20 huvudindikatorer och ﬂer för fördjupning

Exempel 1. Körsträckor med bil

Exempel 2. Inköp av ekologiska livsmedel

Så blir miljöindikatorerna användbara i kommunen

Om 70 indikatorer – att hämta eller ta fram själv

70 kommunala miljöindikatorer

Projektet Miljöindikatorer på kommunal nivå SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING har under 2004–2006 drivit ett projekt med syfte att underlätta kommunernas miljöarbete genom att göra användbara data i form av miljöindikatorer tillgängliga. I första hand handlar det om att precisera uppgifter som redan samlas in och presentera dessa på webb. I andra hand har projektet utarbetat indikatorer som kommunerna själva kan ta fram och använda samt eventuellt frivilligt rapportera in centralt. Projektet har fått stöd av Miljömålsrådet i dess satsning på att utveckla miljömålsuppföljningen med indikatorer. I rapporten redovisas projektets förslag till indikatorer som kan användas redan idag och indikatorer som bör utvecklas. Mycket arbete med indikatorer för miljö, hållbar utveckling, välfärd, folkhälsa med mera pågår både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Därför har samordning med andra förslag och initiativ varit en viktig del i projektet. Kontakter har tagits med centrala myndigheter, länsstyrelserna (RUSprojektet) och dataleverantörer. Projektet har löpande informerat om sitt arbete vid miljökonferenser och på webb. Projektets referensgrupp har haft representanter från 15 kommuner: Botkyrka, Göteborg, Helsingborg, Luleå, Mora, Munkfors, Mölndal, Robertsfors, Simrishamn, Stockholm, Sundsvall, Växjö, Åmål, Örebro och Övertorneå (del av tiden). Avsnittet om hur indikatorerna görs användbara i kommunen har i huvudsak skrivits av Yvonne Träff, miljöstrateg i Lidköpings kommun. Projektet är en fortsättning av Svenska Kommunförbundets tidigare arbete med gröna nyckeltal och en del i förbundens satsningar på statistik för effektivitet och kvalitet. Projektledare och kontaktperson på Sveriges Kommuner och Landsting är Andreas Hagnell. Samhällsbyggnadsberedningen vid Sveriges Kommuner och Landsting har hösten 2006 ställt sig bakom rapporten i syfte att sprida resultatet och göra det användbart för kommunernas miljöarbete och uppföljning. Vår förhoppning är att de föreslagna miljöindikatorerna och kloka jämförelser mellan kommuner ska vara en sporre för det lokala arbetet med miljö och hållbar utveckling. Stockholm januari 2007 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Ulf Johansson

Ann-Soﬁe Eriksson

Vad är en miljöindikator? EN MILJÖINDIKATOR eller grönt nyckeltal är data som i sammanfattad form visar viktiga uppgifter om miljösituation, resursanvändning och miljöarbete. Syftet är att dels skapa medvetenhet och delaktighet, dels ge underlag för styrning och planering. ”Det man mäter brukar bli åtgärdat.” En bra lokal miljöindikator visar sådant som är viktigt för miljön, till allvarlighet och trend, och är intressant för lokalt miljöarbete och rådighet. Den är lätt att förstå och kommunicera och bygger på data av god kvalitet som kan tas fram till rimlig kostnad. I praktiken görs ofta avvägningar mellan dessa önskemål. I detta projekt gäller även att indikatorn ska vara intressant för många kommuner. Det gör det möjligt att jämföra kommuner, som en sporre i arbetet att bli bättre. En grund för jämförelser ﬁnns även i de nationella och regionala miljömål som kan anpassas till lokal nivå. Jämförelser kan också öka förståelsen för de olika förutsättningar som ﬁnns i olika kommuner. I det egna miljöarbetet behöver varje kommun själv välja de indikatorer och presentationsformer som är ändamålsenliga. Indikatorerna används ofta i kommunal redovisning och rapportering för att följa upp mål och åtgärder. Några exempel är uppföljning av miljöprogram och i arbetet med miljöledning. De används även som underlag för fysisk planering och konsekvensbeskrivningar, för att informera kommuninvånare och kommunicera med företag, föreningar och andra målgrupper.

Indikatorerna ger kommunerna stöd att anta och följa upp egna miljömål och ta sig an det nationella och regionala miljömålsarbetet. På nationell nivå ﬁnns 16 miljökvalitetsmål och ett 70-tal delmål för vilka ansvar och uppföljning fördelats mellan olika centrala myndigheter. För arbetet ﬁnns även tre åtgärdstrategier: effektivare användning av energi och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. I slutet av 2005 hade var tredje kommun antagit egna miljömål utifrån de nationella och regionala målen. Fyra av tio var på gång med ett sådant arbete och ytterligare knappt en av tio hade egna miljömål som inte utgick från de nationella och regionala. (Se rapporter på www.skl. se/miljo under Miljömål) Indikatorerna visar sällan en enkel sanning eftersom verkligheten inte låter sig sammanfattas i en siffra. Ett högre värde är heller inte alltid bättre. Indikatorerna ger däremot underlag för att ställa viktiga frågor, att diskutera miljöarbetet och att undersöka vidare. 4

Viktiga frågor: •

Effektiviserar vi energianvändningen på olika områden?

•

Ökar andelen förnybara bränslen? Tar vi tillvara potentialen i kraftvärme och fjärrvärme?

•

Skaffar vi mer miljöanpassade och effektiva fordon?

•

Bygger vi ett mer tillgängligt samhälle? Ökar traﬁken och bilberoendet?

•

Hur mycket överskrids gränsvärden för hälsopåverkande buller?

•

Hur mycket avfall genereras och hur tas det om hand?

•

Hur mycket föroreningar ﬁnns i luft och vatten? Hur mycket släpps ut?

•

Vilket är miljötillståndet för vattentäkter, sjöar och vilda djur?

•

Har värdefulla naturområden och resurser rätt sorts skydd?

•

Med vilka hänsyn brukas naturresurser som skog och jordbruksmark?

•

Hur arbetar företagen med att integrera miljöfrågor i sin verksamhet?

•

Hur arbetar skolorna med miljöfrågorna i sin verksamhet?

•

Ställer vi relevanta miljökrav i upphandlingen?

20 huvudindikatorer och ﬂer för fördjupning För att ge kommunerna underlag för sin uppföljning och sitt miljöarbete har projektet arbetat med ett 70-tal indikatorer (se sid 14-15). Målsättningen är att de ﬂesta ska kunna tillhandahållas som ”kommunala basfakta”, i första hand via Miljömålsrådets webbsida www.miljomal.nu. Olika användare kan då göra ett eget urval för sina målgrupper och syften. För att göra uppföljning och jämförelse mer överskådlig har projektet prioriterat 20 huvudindikatorer. Dessa

20 indikatorer bedöms ha ett stort lokalt intresse för de flesta kommuner, visa på flera viktiga miljöfrågor samt vara lätta att kommunicera. År 2006 finns regelbundet insamlade och centralt tillgängliga data för drygt hälften av de 20 indikatorerna. Måtten för livsmedelsbutik, grönområden och buller bör inom en nära framtid kunna modellberäknas för samtliga kommuner. För övriga bedöms data kunna tas fram centralt under 2007, med undantag för resor i kollektivtrafik.

huvudindikatorer

Energianvändning per invånare och sektor

11. Hushållsavfall, insamlad mängd per invånare

2. Förnybar energi, andel per sektor

12. Materialåtervinning, mängd av olika fraktioner per invånare

3. Koldioxid, utsläpp per invånare och sektor

13. Gifter i slam från avloppsreningsverk

4. Tätortsluften, halt av kvävedioxid

14. Radon i skolor, förskolor och bostäder

5. Bilar per 1000 invånare samt andel miljöbilar

15. Skyddad natur, andel av landareal

6. Körsträckor med bil per invånare och år

16. Ekologisk odling, andel åker med miljöstöd

17. Miljöanpassat skogsbruk, andel FSC-certiﬁerad skog

Resor i kollektivtraﬁk per invånare

8. Livsmedelsbutik, andel invånare som bor nära

18. Allmänna vattentäkter, halter av nitrat, tungmetaller m.m.

19. Miljöledningssystem i företag samt miljödiplomerade skolor

Grönområden, andel invånare som bor nära

10. Traﬁkbuller, andel invånare över riktvärden

20. Ekologiska livsmedel, inköp till kommunal organisation

I DENNA RAPPORT ILLUSTRERAS TVÅ INDIKATORER: körsträckor med bil samt inköp av ekologiska livsmedel. Exemplen visar hur enskilda indikatorer kan kopplas till miljöaspekter, utveckling, kommunal rådighet, mål och åtgärder. Jämförelser över tid och mellan kommuner ökar värdet och förståelsen.

Exempel 1. Körsträckor med bil SAMTIDIGT SOM TRAFIKEN BIDRAR till att uppnå andra samhällsmål har den negativ klimatpåverkan. Luftföroreningar och buller har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen på transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Flera faktorer avgör miljöbelastningen; utformning av fordon och vägar, bränsle, antalet fordon, körsträckor och var trafiken sker. Effekterna på miljön skiljer sig mycket mellan olika transportslag, både för gods- och persontransporter. Transporter på järnväg belastar i allmänhet miljön mindre än väg- och flygtransporter. Personresandet kan illustreras med SIKA:s kommunikationsvaneundersökning från år 2003. Det totala resandet inom Sverige motsvarade 48 kilometer per person och dag, varav 34 kilometer skedde med bil. Bilresorna utgjorde cirka 60 procent av resorna och 66 procent av resorna till och från arbetet. Att gå till fots eller cykla var det mest använda färdsättet vid knappt hälften av arbetsresorna under fem kilometer.

Genomsnittlig körsträcka per kommun Mil per invånare 2005

813–1381 mil 771–813 mil 738–771 mil 679–738 mil 440–679 mil Källa: SCB och Bilprovningen

Körsträckor med bil, mil per invånare Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i riket har enligt SCB ökat från 610 mil per invånare 1998 till 683 mil år 2005. Samtidigt har antalet bilar ökat, varför körsträckan per bil ökat mer marginellt. Kortast körsträcka per invånare har Sundbyberg, som även har lägst antal bilar. Längst körsträcka ﬁnns i grannkommunen Solna, beroende på att exceptionellt många företagsbilar är registrerade där. Behovet av transporter styrs av hur samhället utformas, var vi bosätter oss, av avstånd, färdvägar och färdsätt mellan bostad, arbete, service och fritid. Kollektivtraﬁkens utbyggnad och olika storlek på arbetspendlingen är viktiga

förklaringar till varför körsträckorna varierar mellan kommuner. Flera kommuner arbetar med kampanjer och andra åtgärder för att främja cykling och kollektivtrafik. Tillgång till bra cykelvägar separerade från annan trafik har visat sig vara en viktig förutsättning för att människor ska välja att cykla i stället för att ta bilen. Det har blivit allt vanligare att föräldrar skjutsar sina barn med bil till och från skola och förskola. Detta bidrar till sämre trafiksäkerhet och ökad miljöpåverkan. Dessutom bidrar det till att barnen rör sin mindre. Stor effekt har kunnat nås genom olika projekt om resande, ”vandrande skolbussar” och cykling.

Utvecklingen på transportområdet kommer att ha en avgörande betydelse i arbetet för en hållbar utveckling.

Exempel 2. Inköp av ekologiska livsmedel ATT KÖPA IN EKOLOGISKA LIVSMEDEL är ett sätt att bidra till minskad användning och spridning av gifter. Det har även betydelse för biologisk mångfald, djurhållning, ett rikt odlingslandskap, grundvatten med mera. En större efterfrågan på ekologiskt odlade produkter påverkar produktionen för både lokalt odlade och importerade livsmedel. Mycket stora miljövinster kan nås genom ekologisk odling av exempelvis kaffe och bananer. Riksdagen antog 2006 mål för både ekologisk produktion och konsumtion. Till år 2010 ska 20 procent av åkermarken vara i certiﬁerad ekologisk produktion. År 2010 bör inriktningen vara att 25 procent av all offentlig konsumtion ska vara ekologisk. Kommuner och landsting ställer i ökad utsträckning krav på ekologiskt framställda livsmedel vid upphandling till sina verksamheter. Enligt Ekocentrums enkät 2005 som besvarats av drygt hälften av alla kommuner, stadsdelar och landsting har andelen ekologiska livsmedel på två år ökat från 2,5 till 4,1 procent av inköpen.

Åre var, med knappt 17 procent, den kommun som serverar mest ekologisk mat i Sverige. För att få genomslag på lokal nivå krävs en hel kedja av insatser. Politiska mål och beslut är viktiga faktorer. Det behövs även uppföljning och styrning, utbildning och utprovning. Man behöver se över avtal, leveranser, förpackningar och hantering i kök och lager. Extra ekonomiska resurser kan behövas, men är inte helt avgörande för en hög andel ekologiska livsmedel. Att produkterna ofta är dyrare än konventionellt odlade är delvis en tröskeleffekt innan utbudet ökat i volym. Kostnaden bör ses i relation till en kommuns hela ramavtal för upphandling av livsmedel. Metoder ﬁnns för att anpassa maten över året efter dess kostnader och på andra sätt ändra utbudet, utan att ge avkall på hälsoaspekter. En praktisk metod är att stegvis byta ut olika produkter och kategorier av livsmedel. Mejeriprodukter står idag för den största andelen ekologiska livsmedel.

Inköpta ekologiska livsmedel 2005 för några av kommunerna i projektet 9,0%

8,0%

7,0%

6,0%

5,0%

4,0%

3,0%

2,0%

1,0%

0,0% Botkyrka

Göteborg

Helsingborg

Mora

Munkfors

Robertfors

Stockholm

Växjö

Örebro

Kommunvisa mål BOTKYRKA: Alla enheter ska byta ut den konventionella mjölken till ekologisk mjölk (2006). Möjligheterna att successivt lägga in ﬂer ekologiska alternativprodukter ses över. GÖTEBORG: Andel miljömåltider som kommunen serverar ska öka. Flera stadsdelar har kvantiﬁerat målet. Från och med 2006 ska enbart ekologisk mjölk köpas till skolor och äldreomsorgen. Utbildningar, kampanjer och annat stöd erbjuds stadsdelarna av centrala förvaltningar. HELSINGBORG: 15 procent ekologiska livsmedel till 2010. Flera tidigare beslutade mål om ekologisk mat har inte fått önskat genomslag. Enligt ny strategi ska en kategori av livsmedel bytas ut i taget, utbildningar genomförs för personal och elever och berörda nämnder får tillskott för merkostnaderna. MORA: Andelen inköpta ekologiska livsmedel ska kontinuerligt öka. Sedan 2006 ska Moras förskolor och skolor servera ekologisk mjölk. Andelen ekologiskt förväntas därmed öka till cirka 5 procent 2007. MUNKFORS: Inköp av ekologisk mat ska öka med 2 procent varje år. ROBERTSFORS: Produktion och konsumtion av livsmedel, måste bli ekologiskt hållbarare än vad det är idag. Innan år 2020 bör färskvarubehovet i den offentliga sektorn vara tillgodosett av lokala, ekologiska produkter. STOCKHOLM: Stadens verksamheter ska öka inköpen av ekologiska livsmedel till minst 15 procent. VÄXJÖ: Ekologiskt odlade livsmedel utgör minst 25 procent av de totala livsmedelsinköpen.

Till år 2010 ska 20 procent av åkermarken vara i certiﬁerad ekologisk produktion.

ÖREBRO: Andelen ekologiska livsmedel som kommunen köper in ska årligen öka. Enbart ekologiskt kaffe år 2010. Källa: kommunerna

Så blir miljöindikatorerna användbara i kommunen 1. Utgå från det syfte och sammanhang där indikatorerna ska vara ett verktyg!

5. Analys ger energi till förändring – ta vara på den!

Enbart indikatorer skapar ingen förändring. De är bara ett hjälpmedel i en process med olika aktörer, sammanhang och syften. Denna process ser olika ut från kommun till kommun. Syftet med indikatorerna är att dels skapa delaktighet och medvetenhet om miljösituationen, dels ge vägledning för styrning genom planering, åtgärder, kontroll och korrigering. De speglar utveckling över tid och mot uppsatta mål.

Lägg tid på analys, tolkning och förklaring av vad en

2. Välj målgrupp och skapa delaktighet! Bestäm målgrupper för indikatorerna. Skräddarsy presentationen efter målgruppens intresse och behov. Låt berörda delta när indikatorerna väljs och tas fram. Förankra dem hos politiker, chefer och anställda i organisationen och hos kommuninvånarna om dessa är målgrupp. Alla som har möjlighet att påverka ska vara medvetna om det och ges möjlighet att delta i processen.

3. Integrera indikatorerna med organisationens styrsystem! För att indikatorerna ska få genomslagskraft i organisationen bör de ha en direkt koppling till styrsystem, verksamhetsplanering och budgetprocess. I exempelvis miljöledningssystem och balanserad styrning ingår regelbunden rapportering med hjälp av indikatorer till både den politiska ledningen, ansvariga chefer och andra viktiga aktörer. Vid dessa tillfällen diskuteras också förslag till förbättringar.

4. Välj indikatorer med omsorg och begränsa antalet som kommuniceras! Se till behovet av underlag och vad man vill uppnå. Indikatorerna ska visa viktiga miljöfrågor där det ﬁnns möjliga lokala åtgärder. De ska vara begripliga och kommunicerbara. Data ska gå att få fram till rimliga kostnader. Både i styrningen och för att skapa intresse och medvetenhet, är det viktigt att begränsa antalet indikatorer för att skapa överblickbarhet. I övervakningen av miljön, när ett större antal indikatorer behöva följas, är det viktigt att dessa görs tillgängliga på enklare sätt. Ett sådant är via kommunens webbplats. För ﬂera indikatorer behöver mätning och rapportering inte ske varje år. 10

indikator visar! När en indikator utvecklas åt ”fel håll” är analysen extra viktig! Låt ﬂera berörda delta i analysen. Ur denna diskussion kan det komma förslag till bättre målformuleringar, indikatorer och åtgärder. Ta vara på viljan att vända den negativa utvecklingen likaväl som kraften i det som utvecklas åt rätt håll.

6. Popularisera – gör indikatorerna tillgängliga och begripliga! Presentera indikatorerna så de blir intressanta. Komplettera presentationen av värden i diagram eller bilder som förklarar vad indikatorn visar, till exempel problem, påverkan, möjligheter och åtgärder. Relatera till mål, gränsvärden eller andra jämförelsevärden. Sätt in indikatorn i ett sammanhang och koppla den till olika verksamheter och målgrupper. Underlätta gärna tolkningen genom att visa en bedömning med glada eller ledsna gubbar, pilar eller andra symboler. Använd en tilltalande formgivning.

7. Kommunicera resultatet! Lägg resurser på att marknadsföra och sprida resultatet. Kartlägg kanaler för spridning både inom och utanför den kommunala organisationen. Publicera både på webb och i tryckt form i relevanta sammanhang. Tävlingar eller andra kringaktiviteter kan vara ett medel för att skapa delaktighet och intresse. Samarbeta gärna med massmedia. Indikatorerna som beskriver utvecklingen i samhället och det geograﬁska området kan också användas i studiecirklar, på skolor och vid högskolor.

8. Tänk långsiktigt och säkra resurser Arbetet med hållbar utveckling och indikatorer som speglar denna är inte ett projekt utan en gigantisk förändringsprocess som kommer att pågå så länge vi kan överblicka. Förändringsarbete går oftast långsamt och stegvis. Sätt upp etappmål! Skapa och dokumentera rutiner för uppföljningen! Kvalitetssäkra statistiken. Trovärdighet är mycket viktigt. Det tar lång tid att reparera förtroendet för rapportering och indikatorer om det är mycket som visar sig vara fel.

Miljö och hälsa hänger naturligt ihop.

9. Tänk i nya banor! Miljö är hälsa och ekonomi! Lokalt är globalt! Framtidens hållbarhetsindikatorer ställer större krav på integration mellan miljö, ekonomi och sociala faktorer. Miljö och hälsa hänger naturligt ihop, samtidigt som hälsa och andra sociala frågor ofta berör människor mer än miljö. Mycket av miljöarbetet går hand i hand med effektiviseringar, besparingar och ekonomisk utveckling. Fokusera på de lokala indikatorerna, men knyt an till internationella, nationella och regionala mål och indikatorer. Det kan ge draghjälp. En viktig insikt är ”think global – act local”. Många bäckar små krävs för att nå nationella och internationella mål.

Indikatorerna kan fungera som: •

GPS-NAVIGATOR – talar om var vi beﬁnner oss på vägen till det hållbara samhället och uppsatta mål.

•

HASTIGHETSMÄTARE – visar om vi håller tillräcklig fart.

•

VÄGVISARE – ger stöd för beslut och inriktning.

•

KATALYSATOR – påskyndar processen genom att tillföra kunskap, skapa engagemang och lyfta fram målkonﬂikter och synergier.

Om 70 indikatorer – att hämta eller ta fram själv PROJEKTET HAR LYFT FRAM 20 indikatorer som huvudindikatorer och arbetat med totalt 70 indikatorer som bedömts vara intressanta för kommunerna. Tillgången på data varierar för dessa. En del data finns redan centralt insamlad och nedbruten till kommunal nivå av olika myndigheter och organisationer. Annan data planeras bli detta. För flera av indikatorerna behöver tillgänglighet, presentation, definitioner och kvalitetssäkring av data vidareutvecklas. Projektet har även tagit fram indikatorer där det idag inte planeras att samla in uppgifter centralt. Dessa indikatorer har definierats för egen användning i intresserade kommuner. Webbenkäter och webbpresentationer är möjliga att använda för kommuner som vill rapportera in och jämföra sig med andra. Ett intressant exempel på detta är nyckeltalsarbetet i Sveriges Ekokommuner, där idag cirka 40 av knappt 70 medlemmar deltar. De undersöker möjligheten att öppna insamlingen även för övriga kommuner. Projektet föreslår frivillig insamling för en handfull indikatorer för den kommunala organisationens miljöprestanda: lokalernas energiförbrukning (samlas in av Sveriges Kommuner och Landsting och Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor, UFOS), andel grön energi i lokalerna (samlas in av Ekokommunerna), andel ekologiska livsmedel (samlas in av Ekocentrum och Ekokommunerna) samt andel miljöfordon (idag oklar möjlighet till insamling).

Indikatorer som inte bedöms ha ett tillräckligt stort kommunalt intresse har valts bort i projektet. Av kostnadsskäl har projektet inte föreslagit uppgifter som kräver invånarenkäter, även om dessa ofta har en stor lokal nytta. De föreslagna indikatorerna speglar i huvudsak tillstånd och verksamhet i kommunen som geograﬁskt område. Sedda i ett miljöledningsperspektiv ligger deras tyngdpunkt på den kommunala organisationens indirekta miljöpåverkan och inte på dess interna miljöprestanda. Indikatorerna är inte heller inriktade på miljötillsynen. Deras tyngdpunkt ligger snarare på samhälleliga drivkrafter och respons, än på påverkan, tillstånd och inverkan i miljön. Det är ett rimligt val utifrån att kommunerna bör ha mer fokus på åtgärder i sitt miljöarbete och sin uppföljning, än vad den nationella och regionala uppföljningen har. Indikatorerna är i uppställningen på sidorna 14 -15 sorterade utifrån kommunala verksamhetsområden och insatsområden. Projektet har valt att särskilt lyfta dimensionen miljömedvetenhet, produktion och konsumtion och särskilja den kommunala organisationens interna miljöprestanda. En indelning kan också göras utifrån de nationella miljömålen. En del kommuner har anammat de nationella miljömålen som en övergripande struktur för sitt eget miljöarbete, medan andra har valt att hålla sig till en indelning som mer knyter an till traditionella verksamhets- och insatsområden. De föreslagna indikatorerna speglar ofta mer än ett nationellt miljömål eller en åtgärdsstrategi.

Projektet har arbetat för att de föreslagna indikatorerna ska kunna presenteras på miljömålsportalen, www. miljomal.nu. Där visas idag Miljömålsrådets satsning på indikatorer för att följa upp de nationella och regionala miljömålen. Miljömålsportalen utvecklas stegvis för att även presentera lokala data. Projektet anser att data måste presenteras så det underlättar jämförelser mellan kommuner, län och riket. För att ge ett snabbare och bredare underlag föreslår projektet att miljömålsportalen i högre grad länkar till data, presentationer och bakgrundsfakta hos olika myndigheter och datavärdar. Övergångsvis nås föreslagna indikatorer, tillgängliga data och kommunala exempel på Sveriges Kommuner och Landstings webbsida www.skl.se/miljo. Där är det också möjligt att prenumerera på nyheter och uppdateringar. 12

Exempel på miljöindikator Koldioxid, utsläpp per invånare och sektor

Traﬁk och transporter

Kommunala miljöindikatorer 20 huvudindikatorer (feta) 50 för fördjupning

• Bilar per 1000 invånare* samt • andel miljöbilar* • Körsträckor per invånare och år respektive per bil* • Tungstarka respektive lättsvaga bilar, andelar* • Bränsleförbrukning per medelbil per mil, per år och bil respektive per invånare, bensin och diesel* • Tankställen med alternativa drivmedel* • Resor i kollektivtraﬁk, lokalt och regionalt • Reseavdrag, andel invånare resp. kronor per invånare* • Barns färdsätt till och från skolan • Gång- och cykelvägar* • Traﬁkbuller, andel invånare över riktvärden

Närhet till grönt och service Energi och koldioxid • • • • •

Energianvändning per invånare och sektor* Koldioxid, utsläpp per invånare och sektor* Förnybar energi, andel per sektor* Fjärrvärme: andel anslutna, andel förnybart* Energianvändning i småhus, kWh och slag*

Luft och utsläpp • • • • •

Utsläpp till luft av klimatgaser,* kväveoxid,* svaveldioxid,* kolväten,* ammoniak*

• • • • •

Tätortsluftens halt av: kvävedioxid,* bensen,* partiklar,* svaveldioxid,* marknära ozon

• Andel miljögodkända fastbränslepannor

• Livsmedelsbutiker, andel invånare som bor nära* • Grönområden, andel invånare som bor nära • Kollektivtraﬁk, andel invånare som bor nära

Avfall och återvinning • Hushållsavfall, insamlad* respektive behandlad mängd per invånare • Materialåtervinning: glas, metall, papper/kartong, plast samt well*

Giftfri miljö • Gifter i slam, organiska och tungmetaller* • Förorenade områden: identiﬁerade, undersökta respektive åtgärdade • Gifter i vilt • Cesium i svamp, älg, bär*

Vattenförsörjning och vattenkvalitet

Inomhusmiljö • Radon i skolor, förskolor samt bostäder, andel mätt, överskridande, åtgärdat* • Ventilation under norm

Kulturmiljö • Byggnadsminnen, antal* • Kulturspår i jordbruksmark, antal* • Byggnader eller områden med skyddsbestämmelser (q) enligt PBL, antal* • Områden av riksintresse för kulturmiljövården som är skyddade enligt olika lagar, andel

Skydd och bruk av natur • Skyddad natur, andel av landareal* respektive av värdefull natur • Skyddad skog, andel av skog* respektive av värdefull sådan • Skyddad våtmark, andel av våtmark* respektive av värdefull sådan • Skyddade sjöar och vattendrag • Miljöanpassat skogsbruk, andel FSC* respektive PEFC • Ekologisk odling, andel åker med miljöstöd* • Ekologisk odling, andel åker certiﬁerad enligt KRAV* med mera • Ängs- och betesmark med miljöstöd, andel av jordbruksmark* respektive andel av värdefull ängs-och betesmark

• Allmänna vattentäkter, halter av nitrat,* tungmetaller* och bekämpningsmedel • Allmänna vattentäkter med skyddsområde* • Uttag av naturgrus samt andel av ballast* • Enskilda brunnar – dricksvatten med hälsorisker • Enskilda avloppsanläggningar som klarar krav • Bräddat spillvatten från avloppsverk och ledningsnät respektive obehandlat dagvatten • EU-bad utan anmärkning under badsäsong* • Sjöar med försurning, andel • Sjöar med övergödning, andel • Fiskrika vatten – god ekologisk status

Miljömedvetenhet, konsumtion och produktion • Miljöledningssystem & miljödiplomering, antal anläggningar* samt • miljödiplomerade skolor, andel* • Sysselsatta i miljöföretag, andel av arbetskraften* • Ekologiska fotavtryck, areal per invånare

Intern miljöprestanda i kommunorganisationen • Ekologiska livsmedel, inköp till kommunal organisation* • Kommunfastigheternas energianvändning per kvadratmeter* • Förnybar energi i kommunala lokaler, andel • Miljöbilar i kommunen som organisation, andel • Transportenergi för tjänsteresor med bil • Certiﬁerat skogsbruk i kommunal skog, andel Anmärkning: * markerar att kommunvisa data ﬁnns centralt tillgängligt eller planeras bli det inom kort.

Hur utvecklas miljön och resursanvändningen? Når kommunerna sina miljömål? Miljöindikatorer synliggör miljöfrågorna för politiska diskussioner och beslut. De ger sällan enkla svar, men sätter fokus på viktiga frågor som: Effektiviserar vi energianvändningen? Bygger vi ett mer tillgängligt samhälle? Ökar trafiken och bilberoendet? Hur mycket föroreningar finns i luft och vatten? Har värdefulla naturområden rätt sorts skydd? Hur arbetar företag och skolor med miljöfrågorna? Ställer vi relevanta miljökrav i upphandlingen? I denna skrift presenteras 20 huvudindikatorer och ytterligare 50 indikatorer för fördjupning. Syftet är att göra uppgifter tillgängliga för kommunernas eget miljöarbete. För flera av indikatorerna finns redan centralt insamlade data. Se www.skl.se/miljo

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se