7164-232-5

Omvärldsbevakning i praktiken

”Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer”

Innehåll Förord............................................................................................................................. 3 Inledning........................................................................................................................ 4 Eskilstuna kommun............................................................................................ 8 Projekt startade systematiskt omvärldsarbete på bred front Gotlands kommun............................................................................................ 11 Scenarier gav ökad handlingsberedskap Härryda kommun ............................................................................................ 14 Bättre dialog i kommunen genom spaning i tvärsektoriella grupper Norrköpings kommun..................................................................................... 17 Omvärldsanalys med tydlig koppling till budgetprocessen Region Skåne ....................................................................................................20 Omvärldsanalysenheten – en strategisk resurs i koncernledningen Sammanfattande reflektioner..................................................................................23 Referenslista ..............................................................................................................26

Omvärldsbevakning i praktiken » Innehåll

Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill stödja våra medlemmar till en aktiv omvärldsbevakning. 2005 publicerade vi skriften Offensiv omvärldsbevakning – en nöd­ vändig ingrediens i kommuners styrning. Där definierade vi vad som bör känneteckna en omvärldsbevakning som är väl förankrad i ledningen och i planeringsrutiner.

Det ledde till nya frågor: Vad är viktigt för att komma igång? Hur gör andra? Hur skulle vi kunna göra i vår kommun, i vårt landsting eller region?

Med denna skrift har vi försökt belysa sådana frågor med hjälp av några konkreta exempel. ”Omvärldsbevakning i praktiken – erfarenheter från fem framgångsrika or­ ganisationer” beskriver hur Eskilstuna, Norrköping, Härryda och Gotlands kommuner samt Region Skåne gör. Stort tack till Annette Borg, Monica Rosander, Lena Magnusson, Anders Gripne och Ronnie Halvardsson som medverkat genom att beskriva omvärldsarbetet i sina egna organisationer. Samtliga medverkande är även medlemmar i ett nationellt omvärldsnätverk som träffas två gånger per år för att utbyta erfarenheter om omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

För intervjuer och texter svarar Per Florén, Mia Wester och Olle Wester, Conecti AB. Ansvarig projektledare har varit Märit Melbi, Sveriges Kommuner och Landsting.

Vår förhoppning är att dessa goda exempel kan tjäna som inspiration och vägledning för våra medlemmar som står i begrepp att påbörja eller vidareutveckla sin egen systematiska omvärldsbevakning.

Lennart Hansson Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

Omvärldsbevakning i praktiken » Förord

Inledning I detta avsnitt beskrivs inledningsvis några av de synsätt, modeller och begrepp som finns omnämnda i intervjuerna. För att texten inte skall bli allt för omfattande har vi valt att göra ett antal förenklingar och generaliseringar. För den som vill studera dessa frågor djupare hänvisar vi till litteraturlistan.

Vad är omvärldsanalys?

Omvärldsanalys är en process där en organisation observerar omvärlden och framför allt dess förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematisk gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen.

Vad är omvärld?

Omvärlden är världen utanför den egna organisationen. Omvärlden är i huvudsak inte påverkbar för den egna organisationen. Den arena, bransch eller spelplan som den egna organisationen är med och påverkar kallas ibland för ”närvärld”. Den egna organisationen är ”invärld”. Man kan se närvärlden som en fotbollsplan där flera aktörer tillsammans formar utvecklingen, delvis i samarbete, delvis i konkurrens.

Omvärlden blir i denna bild läktarna där en mängd olika saker händer som kan komma att påverka spelet på plan. Spelaren blir då invärlden det vill säga den egna organisationen.

Vad är en trend?

Med trend avser vi i detta sammanhang en förändring i omvärlden som det finns anledning tro kommer att fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid kommer att påverka sin omgivning och därmed också sannolikt vår egen organisation. En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. Trender kan vara både konkreta och abstrakta.

Ibland talar man om megatrender och metatrender. Dessa begrepp kan vara något oklara men brukar avse större, ofta globala, utvecklingslinjer ofta med ett längre tidsperspektiv. Metatrend kan även avse en övergripande sammanfattning av ett antal trender.

1

Trend har även betydelsen mode, det vill säga vilka kläder, färger etc. som kommer att vara modernt under t.ex. kommande höst.

Omvärldsbevakning i praktiken » Inledning

Vad är scenarier?

Scenarier är beskrivningar av möjliga framtidsbilder som baseras på trender. Scenarier är inte något facit för hur framtiden kommer att utvecklas, utan skall snarare användas för att öka den egna organisationens beredskap inför en osäker framtid.

Inom vilka områden bör man omvärldsbevaka?

Omvärlden är i grunden så komplex och mångfacetterad att den svårligen går att inordna i hanterbara strukturer. I omvärldsbevakarens mer pragmatiska ögon finns dock anledning att peka ut några olika aspekter av omvärlden för att säkerställa att man åtminstone bevakar dessa. Akronymerna PEST och EPISTEL+M samt Civildepartementets modell kan vara ett stöd att bredda och strukturera bevakningen.

PEST Denna lista har oklart ursprung och används ofta i akademiska sammanhang.

Listan innehåller följande bevakningsområden: · Politik · Ekonomi · Samhälle · Teknik EPISTEL+M Denna lista har liksom den föregående en oklar bakgrund. Den har under senare år vidareutvecklats och kompletterats av Kairos Future AB. Listan innehåller följande bevakningsområden: · Ekonomi och arbetsliv · Politik och opinion · Institutioner och organisationsformer · Sociala förändringar och värderingsförändringar · Teknik och vetenskap · Ekologi, miljö och hälsa · Lagar och brott · Media och kultur

Omvärldsbevakning i praktiken » Inledning

Civildepartementets modell Civildepartementets modell är indelad i tre huvudområden med ett antal underavdelningar: 1. Det politiska perspektivet Här inventeras vilka politiska beslut som kan komma att påverka den egna organisationen, direkt eller indirekt. Analysen bygger på att man sätter sig in i sakfrågorna, studerar olika partiers ståndpunkter i frågorna och hur de aktuella maktförhållandena ser ut.

2. Det institutionella perspektivet Här analyseras hur samspelet mellan den egna organisationen, andra organisationer i närvärlden samt generella omvärldsförändringar (se nästa punkt, det strukturella perspektivet) kan komma att påverka den egna organisationen, både vad gäller uppdrag och förutsättningar.

3. Det strukturella perspektivet I detta perspektiv identifieras strukturella förändringar i samhället med betydelse för den egna verksamheten. Det kan handla om ny teknik, ekonomiska, demografiska och värderingsförändringar.

Vad är TAIDA-metoden?

TAIDA-metoden knyter samman omvärldsanalysen med visionsarbete, strategiformulering och skapande av handlingsplaner i en integrerad process. Processen utarbetades av Mats Lindgren, grundare av Kairos Future AB i början av 1990-talet.

Processen omfattar följande steg: Tracking – att spåra förändringar i omvärlden i form av trender Analyzing – att analysera omvärldsförändringarna och kanske göra scenarier för att hantera osäkerheter i den framtida utvecklingen Imaging – att formulera organisationens önskade läge i framtiden Deciding – att besluta vilka övergripande prioriteringar som sannolikt leder organisationen till det önskade läget i ljuset av förändringarna i omvärlden Acting –

att formulera handlingsplaner som leder oss in på den väg som strategierna pekat ut för oss

Omvärldsbevakning i praktiken » Inledning

Vilka är de vanligaste fallgroparna?

Att göra en omvärldsanalys är inte alltid så enkelt. Följande fyra fallgropar är tyvärr allt för vanliga: 1. Att ställa fel fråga Vilka frågor man ställer har större inverkan på både process och svar än man kanske kan tro. Det vanligaste felet verkar vara att man i sin grundläggande frågeställning antingen avgränsar omvärldsanalysen redan från början eller att man redan i frågan ger svaret.

2. Att inte kunna välja och välja bort Alla som arbetat med omvärldsanalys vet hur snabbt och lätt man blir helt överväldigad av information. Förmåga att välja ut den information och de trender som har störst relevans för den egna organisationen är avgörande för en framgångsrik analys.

3. Att inte vara medveten om att alla har sin blinda fläck På samma sätt som våra ögon har en blind fläck (det område där synnerven lämnar ögat) så har vi alla, både som enskilda och som organisationer, också blinda fläckar.

Områden som vi inte ser, inte vill se eller områden som vi helt enkelt definierar bort – i så fall på vad vi själva uppfattar som goda grunder. Endast den organisation som är medveten om problemet och strävar efter att göra den blinda fläcken så liten som möjligt har en chans att lyckas.

4. Att inte förmå kommunicera resultaten av omvärldsanalysen Den sista och kanske svåraste utmaningen är att lyckas kommunicera resultatet av omvärldsanalysen på ett sådant sätt att de personer som skall använda resultatet till att fatta beslut om budgetar och långsiktig planering verkligen lyssnar. Ibland liknas omvärldsbevakaren vid den Trojanska prinsessan Kassandra som misslyckades i sitt försök att varna trojanerna om Trojas undergång. Hon fick av guden Apollo gåvan att se in i framtiden. Problemet för Kassandra var att guden lagt på henne förbannelsen att ingen skulle tro på hennes spådomar.

Omvärldsbevakning i praktiken » Inledning

Eskilstuna kommun Projekt startade systematiskt omvärldsarbete på bred front Fakta

Antal anställda: 8 000

Eskilstuna kommun

Antal invånare: 92 200 Övrigt: Arbetet med omvärldsanalys har . genomförts över organisationsgränserna med nämnder och helägda bolag.

”Visionen är att alla – oavsett var de arbetar i kommunen och oavsett om de är politiker eller tjänstemän – ska ha en gemensam bild av omvärlden och de strategiska frågorna. ” Annette Borg Projektledare, Eskilstuna kommun

Organisation, arbetssätt och innehåll Startskottet för omvärldsarbetet i Eskilstuna kommun avlossades i januari 2006. Då genomförde man ett heldagsseminarium på temat omvärldsanalys. På seminariet deltog politiker och ledande tjänstemän både från kommunen och från helägda bolag. Ett konsultföretag gav en introduktion till omvärldsanalys och belyste nyttan med att arbeta systematiskt med detta. Under dagens arbete identifierades ett antal trender som ansågs viktiga med utgångspunkt från frågeställningen: Vilka faktorer i omvärlden påverkar Eskilstuna fram till år 2015?

Seminariet ledde till att politikerna beslutade att ett systematiskt arbete med omvärldsanalys skulle påbörjas på bred front inom kommunen. Syftet var att ta ett samlat grepp om kommunens arbete med omvärldsfrågor. En gemensam omvärldsbild i hela kommunkoncernen skulle fungera som ett underlag för kommunens planerings- och uppföljningsarbete.

Arbetet organiserades som en traditionell projektorganisation och pågick under ett år. Annette Borg tillsattes som projektledare. Uppdraget var att i samarbete med kommunkoncernens ledning ta fram en omvärldsrapport och en rapport med förslag till hur det löpande omvärldsarbetet skulle organiseras i framtiden.

Omvärldsbevakning i praktiken » Eskilstuna kommun

– När vi startade projektet visste vi vart vi ville komma men vi visste inte till fullo hur vi skulle komma dit. Vi har tillämpat principen Learning by doing – och det har fungerat bra.

I projektarbetet deltog 20 omvärldsspanare och en analysgrupp med sju personer.

Spanarna kom från kommunens alla förvaltningar och från de kommunägda bolagen. Deltagarna i analysgruppen rekryterades med hänsyn till kompetens - inte för att representera sin förvaltning eller sitt bolag. Bland omvärldsspanarna deltog även två fackliga representanter från kommunens centrala samverkansgrupp.

– I arbetet med omvärldsanalys är det viktigt att processen präglas av öppenhet och kreativitet. Både bevakning och analys bör vara fri från politiska och verksamhets­ inriktade värderingar.

Spanarnas roll var att bistå analysgruppen med omvärldsspaning och konsekvensanalyser och att vara bollplank. Arbetet genomfördes enligt TAIDA-modellen och man utgick från de trender som identifierats på seminariet i början av året. Analysgruppens roll var sedan att tillsammans med projektledaren förädla det gemensamma arbetet. Det kunde till exempel vara genom fördjupade trendanalyser där man identifierade drivkrafter och konsekvenser för respektive trend. Analysgruppen breddade även sitt spaningsarbete genom att söka mer information från litteratur, tidningar, nätet och kontakter med sakkunniga.

Arbetet skedde till viss del med konsultstöd men i huvudsak genom självständigt internt arbete. Omvärlds­spanarna fick under projekttiden avsätta cirka en dag per månad. Analysgruppen träffades varje vecka och fick avsätta cirka 20 procent av heltid till omvärldsanalys.

Resultatet av omvärldsarbetet sammanställdes i en rapport, ”Omvärldsanalys för Eskilstuna”. Där beskrivs metatrender som kan få betydelse för Eskilstuna som organisation eller som ort. För varje identifierad metatrend finns i rapporten exempel på konsekvenser och långsiktiga utmaningar. Exempel: För trenden ”Minskat engagemang för traditionell politik” kan konsekvensen vara att färre kommuninnevånare vill åta sig politiska uppdrag. Utmaningarna blir att hitta andra former för delaktighet och att skapa forum för dialog mellan medborgare och politiker.

För trenden ”Ökad individualisering” kan konsekvensen vara att kommuninnevånarna förväntar sig att bli mer individuellt bemötta och att få vara mer delaktig i att utforma servicen. Utmaningen kan då vara att skapa förutsättningar och underlätta för invånarna att göra val av välfärdstjänster.

Rapporten redovisades på ett seminarium i januari 2007. Seminariet inleddes med ett gränsöverskridande samtal genom att förtroendevalda och tjänstemän grupperades slumpmässigt. Seminariet innehöll också en tankesmedja där varje nämnd och förvaltning fick fortsätta analysen och beskriva vilka effekter de identifierade trenderna skulle kunna få för deras respektive verksamhet. De trender och de konsekvenser som bedömdes ha bäring för respektive verksamhet togs med i budgetoch planeringsprocessen.

Omvärldsbevakning i praktiken » Eskilstuna kommun

I Eskilstuna har man nu för avsikt att varje år ta fram en gemensam omvärldsanalys för kommunkoncernen och att låta den årliga planeringsprocessen för respektive nämnd och bolag inledas med ett framtidsseminarium.

Annettes reflektioner Annette har redan sett flera positiva effekter i organisationen. Man har breddat diskussionerna om omvärldsfrågor från förvaltningsperspektiv till helhetsperspektiv.

– Det finns idag många omvärldsspanare runt om i kommunen och bred spridning av kompetens i organisationen. Omvärldsspanarna får forma sitt eget sätt att arbeta med omvärldsfrågor inom ramarna för det kommunövergripande sättet att arbeta systematiskt med omvärldsanalys. Jag tror att om några år ingår omvärldsanalys som en naturlig och självklar del i verksamheten.

Det har även uppstått bieffekter som Annette inte hade förväntat sig.

– Arbetet har lett till öppnare kontakter mellan olika förvaltningar och även mel­ lan förvaltningar och kommunala bolag. Att arbeta gränsöverskridande öppnar upp och ger bättre samarbetsklimat även inom andra områden.

För att lyckas med ett omvärldsarbete i en kommun krävs det enligt Annett att ett antal förutsättningar är uppfyllda. Till exempel att man måste ha ledningens stöd, att få tid avsatt för sitt arbete och att hitta bra sätt att kommunicera resultatet.

Annette menar att omvärldsspaningen mår bra av att breddas för att undvika att man blir för introvert och hemmablind.

– Idag arbetar vi endast med interna spanare men jag tror att vi i framtiden måste hitta forum för att även involvera aktörer utanför den kommunala organisationen.

Vilka hinder och svårigheter ser du?

– Det är alltid en svår balansgång att prioritera omvärldsarbetet kontra det dag­ liga arbetet. Systematiskt arbete med omvärldsfrågor tar initialt tid. Det är viktigt att få möjlighet att avsätta den tiden. Systematik och ökad kunskap om omvärlds­ arbete gör att bevakningen blir effektivare, mindre fragmentarisk.

Annettes tips för framgång · Förankra omvärldsarbetet hos högsta ledningen – både bland tjänstemän och politiker · Håll omvärldsspaningen och analysen fri från politiska värderingar och fri från verksamhetsvärderingar · Integrera omvärldsanalysen med styrsystemen · Utarbeta en bra kommunikationsplan redan från start.

10

Omvärldsbevakning i praktiken » Eskilstuna kommun

Gotlands kommun Scenarier gav ökad handlingsberedskap Fakta

Antal anställda: 7 071

Gotlands kommun

Antal invånare: 57 488 Övrigt: Kommunen har förutom primärkommunala uppgifter även ansvar för landstingsuppgifter och för det regionala utvecklingsarbetet för Gotland.

”Arbetet med vison och scenarier skapade en gemensam framtidsbild och bidrog till en bättre handlingsberedskap när verkligheten slog till. ” Anders Gripne Koncerncontroller, Gotlands kommun

Organisation, arbetssätt och innehåll På Gotland har man vana att spana. Gotlands kommun började redan 1995 att arbeta systematiskt med omvärldsanalys. Man valde då att arbeta med scenarier. Avsikten var att skapa insikt och handlingsberedskap i kommunen genom att lyfta fram och analysera alternativa scenarier. Framtidsbilderna skulle sedan utgöra underlag för att styra verksamheten. Ambitionen var att få ett brett engagemang både i den egna organisationen och bland medborgarna.

Arbetet startade med en seminariedag som leddes av ett konsultföretag. Där fick ledande politiker och tjänstemän delta aktivt i processen att ta fram scenarierna.

Scenarioarbetet inleddes med att man identifierade faktorer som kunde vara viktiga både i omvärlden och i invärlden, det vill säga i den egna organisationen. Med utgångspunkt från dessa faktorer skapades tre troliga framtidsscenarier. Dessa låg sedan till grund för arbetet med kommunens strategier och handlingsplaner.

Framtidsscenarierna fick olika innehåll och karaktär. Scenarierna döptes till målande och fantasifulla namn som fångade deras särdrag: · GOTt-att-leva-LAND: Antalet invånare ökar mot visionsmålet (65 000) och har en expansiv profil med entreprenörsanda, fler etableringar och ökad sysselsättning.

Omvärldsbevakning i praktiken » Gotlands kommun

11

· Livet går vidare: Gotland har oförändrat antal invånare, kommunikationerna har förbättrats, bostadsbyggandet har ökat och medborgarna har höjt sin kompetens. · Ödsliga ön: Gotland har en negativ befolkningsutveckling och andelen äldre ökar. Arbetslösheten är hög, skattekraften låg, den offentliga servicen har försämrats och befolkningen koncentreras allt mer till Visby.

Med utgångspunkt från dessa tre scenarier skapade man Målbild Gotland 2007 med bland annat en positiv befolkningsutveckling, ekonomi i balans, utveckling av besöksnäringen, bra kommunikationer och tillväxt inom några profilområden.

Fram till för några år sedan reviderades scenarierna i samband med den årliga seminariedagen. Arbetet med scenarierna blev en naturlig del av planeringsprocessen och det resulterade i öppenhet och handlingsberedskap under den pågående strukturomvandlingen av det gotländska samhället. Till exempel byggde kommunen en kongresshall därför att man insåg att Gotland behövde en säsongsförlängare. Ett annat exempel var insikten om betydelsen av att ha en högskola på ön. Det ledde till att kommunen byggde lokaler och hyrde ut dessa till högskolan.

– När Flextronics och Försvarsmakten lade ner sina verksamheter på Gotland hade vi en helt annan mental förberedelse än vi skulle haft utan vårt arbete med scenarier.

De positiva erfarenheterna till trots har man idag valt att lägga arbetet med scenarier på hyllan.

– Vi hade arbetet med scenarier under många år och det var dags att gå vidare med vårt omvärldsanalysarbete och pröva nya arbetssätt.

Det fanns nu intresse av att göra en tydligare koppling mellan omvärldsanalys och kommunens styrning. På Gotland arbetar man sedan flera år med balanserade styrkort. Nu ville man säkerställa att arbetet med omvärldsanalys och styrkort samordnas så att insikterna från omvärldsanalysen omsätts till konkret handling i den balanserade styrningen.

1994 tog Gotland fram Vision 2010 baserad på ett omvärldsanalys­arbete. Omvärldsanalysen genomfördes i ett antal grupper med deltagare från olika kommunala verksamheter. Gruppernas uppgift var att identifiera omvärldsfaktorer som påverkar Gotland. Arbetet med att ta fram Vision 2010 bidrog till att skapa en gemensam grundsyn.

Efter några år behövde visionen revideras bland annat på grund av att Gotlands kommun fått ett regionalt ansvar och att ett antal kommunala planer behövde förnyas. Det fanns nu möjlighet att ta fram ett dokument som skulle täcka flera behov. 2006 initierades därför ett projekt för att ta fram en ny vision - Vision 2025.

Projektet ska avslutas hösten 2007. Då ska man bland annat ha tagit fram en ny vision, ett regionalt utvecklingsprogram och en kommunal översiktsplan. I arbetet

Omvärldsbevakning i praktiken » Gotlands kommun

12

ingår också att göra en ny omvärldsanalys. Det görs i tvärsektoriella arbetsgrupper som arbetar med olika teman till exempel Stad och land, Framtida näringar, Infra­ struktur, Energi och kommunikationer samt Miljö.

På Gotland har man inte haft någon gemensam modell för arbetet med omvärldsanalys utöver scenarioarbetet och den årliga seminariedagen. I övrigt har varje verksamhet ansvarat för att själv utforma sitt sätt att arbeta med omvärldsanalys.

Anders reflektioner Den årliga temadagen har gjort det möjligt att en gång per år bara tänka omvärldsfrågor och öppna sina sinnen.

– Det blir en samling över de politiska gränserna när man fokuserar på vad som är viktigt för Gotland.

Vilka förutsättningar anser Anders att det krävs för att lyckas?

– Det måste finnas eldsjälar som driver arbetet strategiskt och kontinuerligt i orga­ nisationen och man måste ha insikt och engagemang från ledningen. Hos oss har politiker och tjänstemän i kommunledningen hela tiden varit mycket engagerade i arbetet med omvärldsanalys.

Vad kan Gotland göra för att bli ännu bättre i sitt omvärldsarbete?

– Vi behöver bli bättre på att förankra arbetet både inom organisationen och med näringslivet. Vi kan också bli snabbare på att gå från ord till handling.

Anders ser en stor potential i att arbeta med omvärldsanalys.

– Det är nödvändigt att bevaka, förhålla sig till och anpassa sig till omvärlden för att få underlag för gemensamma prioriteringar. Man får sämre beslut om man är för snäv i tanken. Jag tror att vår nya Vision 2025 kommer att stimulera till en aktiv debatt i media på samma sätt som det blev på 90-talet. Vi vill att medborgarna är involverade och engagerar sig i vårt framtidsarbete.

Anders tips för framgång · Försäkra er om att det finns stöd och insikt hos ledningen – både bland tjänstemän och politiker · Fastställ vilken metod ni ska använda · Skapa en gemensam bild - till exempel genom en seminariedag med politiker och tjänstemän i kommunledningen · Integrera omvärldsarbetet med styr- och planeringsprocessen

13

Omvärldsbevakning i praktiken » Gotlands kommun

Härryda kommun Bättre dialog i kommunen genom spaning i tvärsektoriella grupper Fakta

Antal anställda: 2 400

Härryda kommun

Antal invånare: 32 000

”Omvärldsanalys i tvärsektoriella grupper har fallit väldigt väl ut. Det fångar upp kunskap ute i organisa­ tionen, förbättrar dialogen och bäddar för bra samar­ bete även i andra frågor.”

Övrigt: Kommunen har en slimmad politisk och förvaltningsorganisation och inga nämnder utöver kommunstyrelsen och det som är obligatoriskt. Kommunstyrelsen är operativt ansvarig för all verksamhet. Kommunen har en förvaltning med fem sektorer som ansvarar för olika områden. Syftet med den politiska organisationen är att utveckla demokratin, ge en bättre helhetssyn på de politiska frågorna och få ett mer aktivt fullmäktige.

Lena Magnusson Kanslichef, Härryda kommun

Organisation, arbetssätt och innehåll Härryda kommun minskar stuprörstänkandet dels med en gemensam förvaltning av all kommunal verksamhet och dels med omvärldsarbete i tvärsektoriella spaningsgrupper – med nya medlemmar varje år. Alla verksamheter deltar i omvärldsarbetet. Gruppernas analyser är ett av underlagen för det årliga budgetarbetet inom respektive sektor och för kommunens långtidsplanering.

Varje spaningsgrupp består av cirka tio deltagare från olika verksamheter. Grupperna träffas fyra till fem gånger under några månader. Varje grupp leds av en ansvarig person som också är chef inom något av målgruppens områden och som kan ingå i arbetsgrupperna under flera år. I övrigt byts alla medlemmar ut varje år.

Det finns ett stort intresse att få delta i spaningsarbetet. Lena Magnusson, kanslichef, leder och samordnar arbetet.

14

Omvärldsbevakning i praktiken » Härryda kommun

– Jag deltar alltid på arbetsgruppens första träff. Då sätter jag omvärlds­analysarbetet i sitt samman­hang som en del i långtidsplaneringen och anger ramarna för arbetet.

Arbetet utgår från ett årligt tema som de ska beakta. Inom sina ramar har sedan varje grupp stor frihet att arbeta med det som de anser är viktigast.

Varje arbetsgrupp får inledningsvis en målgrupp som de under året ska fokusera på i sitt spaningsarbete: · Barn och familjer · Ungdom · Vuxna · Funktionshindrade · Äldre För att vidga gruppernas spaningsarbete och spana efter tendenser inom olika områden tar de hjälp dels av en modell som utarbetats av fd Civildepartementet och dels av verktyget EPISTEL+M. Arbetsgruppens uppgift är att identifiera tendenser och deras konsekvenser för den målgrupp som gruppen fokuserar på. Arbetsgruppen ska däremot inte föreslå några åtgärder. Det är nästa steg som sektorerna och politikerna ansvarar för.

– När vi började med detta arbetssätt var grupperna väldigt negativa beträffande konsekvenserna av de tendenser de såg. Nu ger vi därför grupperna i uppgift att identifiera både positiva och negativa konsekvenser för varje tendens.

Lena sammanställer resultaten av gruppernas spaningsarbete i en omvärldsanalysrapport. Rapporten läggs fram som ett av underlagen till kommunfullmäktiges årliga allmän­politiska debatt i januari.

Innan rapporten skickas till fullmäktige inbjuds alla ledamöter i kommunstyrelsen och i fullmäktige till ett möte med arbetsgrupperna. Varje arbetsgrupp redovisar sitt spaningsarbete och det finns utrymme för diskussioner.

Lenas reflektioner Omvärldsanalyserna ger insikter som är värdefulla för kommunens långsiktiga planering. Genom att arbeta med omvärldsanalys fångar man på ett brett sätt upp mycket som annars skulle vara svårt att förstå.

Härryda kommun har arbetat med omvärldsanalys i sex år och arbetet har idag legitimitet och status hos både politiker och tjänstemän. Omvärldsanalysen ingår i kommunens visions- och strategiarbete.

15 2

I Härryda används begreppet tendens synonymt med trend.

Omvärldsbevakning i praktiken » Härryda kommun

Vilka svagheter ser Lena med att bedriva omvärldsanalys med tvärsektoriella spaningsgrupper som får nya deltagare varje år?

– Eftersom gruppmedlemmarna byts ut varje år kan det bli ojämn kvalité på resul­ taten. För att förebygga detta har vi börjat med att ha samma gruppledare från år till år.

Lena menar att arbetssättets fördelar väl kompenserar för detta. Kommunen har uppnått ett flertal positiva effekter.

– Vi fångar upp den stora kunskap och erfarenhet som finns ute i organisationen och gör den synlig. Modellen innehåller möten för dialog mellan anställda och politiker.

Arbetssättet bidrar också till fler möten mellan olika verksamheter. Det tvärsekto­ riella arbetet bäddar för ett bra samarbete även i andra frågor.

Vad krävs för att lyckas?

– För att arbetet med omvärldsanalys ska bli framgångsrikt krävs det ett kontinu­ erligt arbete. Det är också viktigt att arbetet är väl förankrat och kommunicerat i organisationen så att alla förstår syftet och nyttan med omvärldsanalysarbetet.

Lenas tips för framgång · Se till att arbetet är väl förankrat i kommunledningen · Arbeta kontinuerligt med omvärldsanalys · Etablera ett tydligt arbetssätt

16

Omvärldsbevakning i praktiken » Härryda kommun

Norrköpings kommun Omvärldsanalys med tydlig koppling till budgetprocessen Fakta

Antal anställda: 9 100

Norrköpings kommun

Antal invånare: 125 000

Övrigt: 2003 införde Norrköpings kommun en ny styrmodell. Modellen beskriver flödet av information och beslut under ett verksamhetsår. Målet var att uppnå en tydligare administration och få en ökad kvalitet i kommunens styrning och ledning. Styrmodellens ledord är dialog, helhetssyn, långsiktighet, tydlighet och systematiskt kvalitetsarbete. I Norrköpings kommun använder man begreppet planeringsförutsättningar som en synonym till begreppet omvärldsspaning. Planeringsförutsättningar ingår som ett av fyra områden i kommunens styrmodell. De övriga tre områdena är budget, kvalitetsutveckling och styrande dokument.

”Man kan inte genomföra omvärldsanalysarbete åt andra. Man kan bara hjälpa dem att själva genomföra sin egen omvärldsanalys.”

Monica Rosander Utvecklingsstrateg, Planeringskontoret, Norrköpings kommun

Organisation, arbetssätt och innehåll Långsiktighet är ett av ledorden i styrmodellen för Norrköpings kommun. Att genomföra och dokumentera omvärldsspaning ingår därför som en viktig del i den årliga planerings- och styrprocessen. I årliga planerings­förutsättningar ska verksamheterna belysa viktiga framtidsfrågor för sina respektive områden. Tidsperspektivet ska vara 5-10 år framåt i tiden.

Till stöd för verksamheternas spaning har man tagit fram en checklista. I den finns frågor om till exempel demografi, attityder och beteenden, lagstiftning, aktuell forskning och effekter av tidigare kommunala beslut. Eftersom spaningen ofta innehåller ett mått av osäkerhet kan framtidsinriktade fakta behöva kompletteras med olika tänkbara framtidsscenarier.

Monica är statistiker och har tidigare främst stöttat verksamheternas arbete med kvantitativa metoder.

Omvärldsbevakning i praktiken » Norrköpings kommun

17

– Det finns intresse för och behov av mer stöd även i det kvalitativa metodarbetet.

Jag har börjat använda TAIDA-modellen och erbjuder numera seminarier där vi använder delar av modellen. Fyra kontor har hittills nappat på det. För ett av kon­ toren har vi använt alla moment i modellen, vilket innebar att vi träffades vid åtta tillfällen.

Planeringsförutsättningarna utgör grunden för verksamheternas arbete med budget och i arbetet med program och uppdragsplaner. De har fungerat som underlag för den allmänpolitiska debatten i augusti och för det framtidsseminarium för tjänstemän som årligen genomförs senare på hösten. Många tjänstemän är intresserade av att få ett helhetsperspektiv på kommunen och intresset att delta har varit stort med 150 till 200 deltagare.

– De som arbetat med att ta fram planeringsförutsättningarna har också deltagit som föreläsare på framtidsseminariet. Syftet är både att utvärdera vårt arbete och att skapa en gemensam bild av vart vi är på väg. Seminarierna ska vara kompetens­ höjande och ge en helhetsbild av kommunens framtidsfrågor.

Planeringskontoret, som ligger direkt under kommunstyrelsen, sammanställer verksamhets­kontorens planerings­förutsättningar till en årlig rapport för hela kommunen. Den övergripande framtidsrapporten har nu producerats under fyra år. Det är viktigt att få en tydlig koppling mellan planeringsförutsättningar och budgetarbete. För att stärka den kopplingen kommer man från år 2007 att pröva en ny modell för fullmäktigedebatter, där planeringsförutsätt­ningarna ligger som underlag redan till budgetdebatten i juni.

Monicas reflektioner Det är en styrka att ha ett systematiskt och väldokumenterat arbetssätt. Genom att kräva att ledningsgrupperna ska producera ett underlag som ska lämnas till planeringskontoret en viss tidpunkt tvingas alla ledningsgrupper att arbeta med dessa frågor.

En annan förutsättning för framgångsrikt arbete med omvärldsanalys är enligt Monica att det är väl förankrat hos ledande politiker.

– Vi har ett bra stöd hos våra politiker, men det är klart att det ibland skulle vara önskvärt med ett ännu större engagemang hos ledande politiker och tjänstemän.

Man har tidigare arbetat mer med tvärsektoriella grupper som omvärldsbevakat med utgångspunkt från en specifik frågeställning eller ett problem, till exempel barn med särskilda behov.

– Alla tyckte det var bra men att det inte var värt att lägga ner så mycket tid på möten. Jag skulle önska att vi hittade effektivare former för ett erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna.

18

Omvärldsbevakning i praktiken » Norrköpings kommun

Avslutningsvis betonar Monica hur viktigt det är att nå ut med framtidsfrågorna i hela kommunen.

– Vi har hittat bra sätt att kommunicera resultatet i organisationen, bland annat med framtidsseminarierna. Sättet att nå ut är ändå något som ständigt måste om­ prövas. Vi måste hela tiden hitta nya sätt att sprida intresset och kunskapen om framtids­frågorna. Ett exempel är att vi 2006 gjorde den samlade framtids­rapporten för kommunen mer lättillgänglig i form av artiklar istället för som en traditionell rapport. Målsättningen är att vi i kommunen ska få en gemensam bild av vår histo­ ria och vart vi är på väg. Det ger oss ett gemensamt underlag vid prioriteringar och beslut.

Monicas tips för framgång · Säkerställ ett bra stöd för omvärldsarbetet från politiker och tjänstemän · Gör omvärldsarbetet konkret · Genomför arbetet strukturerat · Koppla omvärldsarbetet till budgetarbetet · Skapa delaktighet · Erbjud metodstöd

19

Omvärldsbevakning i praktiken » Norrköpings kommun

Region Skåne Omvärldsanalysenheten – en strategisk resurs i koncernledningen Fakta

Antal anställda: ca 34 000

Region Skåne

Antal invånare: 1 169 464

”Man måste våga ta steget och satsa på omvärldsarbete utan att från början veta resultatet. För att göra det krävs det mod av politikerna.”

Övrigt: Region Skåne bildades den 1 januari 1999 som ett regionförsök med ansvar för tre landstingsverksamheter, det vill säga hälso- och sjukvård och delar av det regionala utvecklingsansvaret. Regionen styrs av ett direktvalt regionfullmäktige. Uppgiften att leda utvecklingsarbetet innebär att samordna insatser för att utveckla näringslivet, kommunikationerna, kulturen och samarbetet med andra regioner i och utanför Sverige.

Ronnie Halvardsson Omvärldsdirektör, Omvärlds­ analysenheten, Region Skåne

Organisation, arbetssätt och innehåll På de skånska slätterna kryllar det av intresserade och engagerade medarbetare som med ett starkt stöd från ledningen arbetar med omvärldsfrågor. Ett konkret uttryck för ledningens engagemang är Omvärldsanalysenheten – en strategisk resurs i Region Skånes koncernledning med uppdrag att spana, bereda och analysera.

Omvärlds­analys­enheten ska sprida kunskap om metoder och arbetssätt och samordna allt omvärldsanalysarbete som pågår i Region Skåne. Omvärldsanalysenheten har utöver Ronnie Halvardsson ytterligare en medarbetare.

I Region Skåne gör man en tydlig åtskillnad mellan bevakning och analys. Omvärldsbevakning handlar om att spana och samla information om vad som händer i samhället och hos olika aktörer. Det man då ser kan sammanfattas i olika trender.

Omvärldsanalys innebär att bearbeta trenderna som man har identifierat och att analysera vilken betydelse de har för regionens verksamheter.

20

Omvärldsbevakning i praktiken » Region Skåne

Varje enhet ansvarar för kontinuerlig omvärldsbevakning. Enheterna har egna ambassadörer som ingår i ett omvärldsnätverk. Nätverkets uppdrag har tidigare varit att arbeta med övergripande omvärldsfrågor, identifiera viktiga framtidsteman för regionen och bidra med metodstöd. Då träffades omvärldsnätverket en gång per månad.

– Det var positivt att träffa engagerade människor i organisationen, men det var svårt att få alla att känna relevans i alla ämnen på nätverksträffarna. Den enda gemensamma nämnaren var metodfrågorna.

Nätverket finns fortfarande kvar men man träffas nu mer oregelbundet och fungerar mer som ett virtuellt nätverk. Nätverksdeltagarna är mycket aktiva och delger sina spaningsresultat till omvärldsanalysenheten.

– Vi har försökt skapa ett internt lärande så att de olika enheterna ska förstå vil­ ken kraft det finns i omvärldsarbetet.

Ronnie berättar hur det praktiska spaningsarbetet går till.

– När man spanar söker man generella trender och megatrender. Därefter gör man ett selektivt urval av de megatrender som relaterar till sin verksamhet.

Informationsinsamling sker via ett stort antal källor, till exempel forskningsrapporter, konferenser, media, nyhetsbrev och Internet. Ronnie betonar värdet av att göra rätt urval och att arbeta systematiskt och strukturerat.

– Vi får massor av information som vi sorterar i olika mappar på datorn. Sorte­ ringen sker efter teman. Vi har också strukturer i form av matriser. Detta arbetssätt kräver mycket ordningssinne. Vi behåller informationen så länge vi bedömer att den är användbar. När vi sorterar och sparar utgår vi från vår erfarenhet och vår intui­ tion. Man måste även ha förmågan att välja bort information.

I Skåne har man prövat många olika metoder. En av dessa är scenarioteknik, det vill säga att skapa troliga framtidsbilder. Scenarier ger en mental förberedelse på det som kan hända och ger underlag för att ta fram strategier och skapa bättre handlingsberedskap. I Skåne arbetade man till exempel under ett år med temat ”En befolkning i förändring”. Ett sextiotal medarbetare träffades och spanande efter trender och skapade scenarier med utgångspunkt från frågeställningen: ”Vilka för­ ändrade värderingar och attityder hos medborgarna skulle kunna komma att påverka samhällsutvecklingen på 15 års sikt? Och vad får det för betydelse för Region Skåne?

Arbetet resulterade i en bok på över 100 sidor ”Hur vill vi ha framtiden då?”.

Ronnies reflektioner Ronnie menar att det är väldigt betydelsefullt för omvärldsanalysarbetet i Region Skåne att man har ett så starkt stöd och engagemang från ledningen samt att uppdraget är tydligt.

Omvärldsbevakning i praktiken » Region Skåne

21

– Om man ska få uthållighet, kontinuitet och legitimitet i organisationen måste man jobba med omvärldsarbete på koncernledningsnivå. Att vi har en omvärldsanaly­ senhet med ett heltidsuppdrag är en styrka. Om omvärldsarbetet vore en bisyssla skulle den strategiska agendan lätt komma på undantag.

Efterfrågan är stor på information och stöd från Omvärldsanalysenheten - både internt och externt. Ronnie tror att det bland annat beror på att området är relativt nytt och att Skåne ligger i frontlinjen.

– Det finns ett stort intresse och vi får många förfrågningar både från vår egen orga­ nisation och utifrån. Andra kommuner vill att vi ska komma och berätta hur vi gör och hjälpa dem att strukturera deras arbete med omvärldsfrågor.

Potentialen i omvärldsarbetet är stor menar Ronnie.

– När vi genomfört ett arbete med en enhet i Region Skåne kan vi sedan se att resul­ tatet ingår i deras lednings- och styrdokument. Ju mer vi arbetar med en enhet eller en förvaltning ju mer frimodiga blir de. De vågar mer.

Informationsflödet blir allt större och förändringarna sker allt snabbare.

– Vår förmåga att hantera och sortera information är en strategisk överlevnadsfråga.

De som kan hantera detta blir mer framgångsrika. Om man inte har någon kunskap om det som finns utanför organisationen blir den som en segelbåt utan roder.

Omvärldskunskap ökar trygghetskänslan – när vi vet mer minskar överraskningsmomentet.

Vilka förutsättningar krävs för att man ska lyckas med sitt arbete med omvärldsfrågor?

– Det är viktigt att omvärldsarbetet finns i den strategiska ledningen oavsett hur stor organisationen är. Där ska det vara en liten organisation med stor legitimitet som arbetar nära den strategiska ledningen och håller dialogen levande. Man mås­ te gå in i uppdraget med respekt för att detta är komplicerat och att man måste lära sig det på djupet.

Ronnie är mycket nöjd med hur arbetet med omvärldsanalys har utvecklats i Region Skåne.

– Vi har lärt oss mycket under resans gång och vi har hanterat en del svårigheter.

Nu har vi en klar bild av mervärdet och ser att arbetet har burit frukt.

Ronnies tips för framgång · Tänk noga igenom syftet med ert omvärldsarbete · Formulera ett tydligt uppdrag · Skapa en liten enhet placerad i centrala ledningen · Arbeta tvärfunktionellt · ”Håll alla dörrar öppna”

Omvärldsbevakning i praktiken » Region Skåne

22

Sammanfattande reflektioner Varför arbetar man med omvärldsanalys?

Hos de intervjuade organisationerna har högsta ledningen insett nödvändigheten av att spana i omvärlden för att få underlag till gemensamma prioriteringar. I den offensiva omvärlds­bevakningen lyfter de blicken bortom de dagliga operativa frågorna och bortom sin egen organisation. Spaningen och analysen bidrar till att skapa en gemensam bild av omvärlden och de strategiska frågorna. Den offensiva omvärldsbevakningen förbättrar handlings­beredskapen och ger förbättrade underlag för verksamhetsstyrningen.

Hur har man startat?

För de organisationer som inte tidigare hade erfarenhet av att arbeta med omvärldsanalys innehöll satsningen på offensiv omvärldsbevakning helt naturligt ett osäkerhetsmoment. De satsade på omvärldsarbete utan att från början veta vad det skulle resultera i. Alla orga­nisationerna har haft en eller flera eldsjälar som drivit på beslutsprocessen och som lett till politiska beslut att starta arbetet med omvärldsfrågor. Hos flera av organisationerna har man inlett sitt arbete med en seminariedag för politiker och/eller ledande tjänstemän. Externa föreläsare har då beskrivit syftet, metodiken och nyttan av systematiskt omvärldsanalysarbete.

I Eskilstuna resulterade detta i ett projekt med uppdrag att ta fram en första kommungemensam omvärldsrapport och ett förslag på hur arbetet skulle kunna organiseras i framtiden.

Hur har man organiserat omvärldsarbetet?

Alla intervjuade organisationer eftersträvar ett brett engagemang och någon form av central ledning och samordning. Några organisationer bedriver i huvudsak omvärldsarbetet i respektive verksamhet. Andra har i huvudsak organiserat sitt arbete i tvärgrupper med deltagare från olika verksamheter. Intresset att få delta har genomgående varit stort. I Norrköpings kommun har man i direktiven för sin verksamhetsstyrning angivit att varje verksamhet ska belysa framtidsfrågor i sina årliga planeringsförutsättningar. Härryda kommun har valt ett intressant angreppssätt med tvärsektoriella spaningsgrupper där deltagarna byts ut varje år. I Härryda menar man att nackdelarna med detta angreppssätt - att nya deltagare måste läras upp varje år och att kvalitén på resultatet kan variera - väl kompenserats av fördelarna: Att man skapar ett brett engagemang, fångar upp kunskap som finns i organisationen och ökar kontakterna mellan olika verksamheter.

De som får i uppdrag att genomföra omvärldsarbete behöver stöd. De intervjuade organisationerna har löst detta på olika sätt. Ofta är det personer i ledningsstaben som har i uppdrag att tillhandahålla metodstöd och se till att resultatet av om-

Omvärldsbevakning i praktiken » Sammanfattande reflektioner

23

världsarbetet sammanställs och sprids i organisationen. I Region Skåne har man bildat en omvärldsanalysenhet - en strategisk resurs i koncernledning med heltidsuppdrag att samordna, bereda och analysera omvärldsarbetet. Där menar man att det krävs ett heltidsuppdrag i den strategiska ledningen för att arbetet ska få uthållighet, kontinuitet och legitimitet.

Hur har omvärldsarbetet gått till?

I organisationerna har man identifierat och analyserat trender som kan komma att få betydelse för den egna verksamheten. Hos några av de intervjuade organisationerna har omvärldsbevakningen utgått från teman eller från utvalda målgrupper.

Man har sedan analyserat trenderna bland annat med avseende på vilka konsekvenser de kan komma att få för den egna verksamheten i form av hot och möjligheter, organisationens styrkor och svagheter att möta detta och vilka utmaningar man står inför. För att få en förbättrad mental förberedelse på hur framtiden utvecklas och hur det påverkar den egna verksamheten har några organisationer även arbetat med scenarier eller troliga framtidsbilder.

Vilka kopplingar finns till styr- och ledningsprocesser?

Resultatet av omvärldsanalysen ska synas i verksamhetsstyrningen. I Norrköping utgör därför omvärldsspaningen grunden för arbetet med program och uppdragsplaner och för verksamheternas budgetarbete. I Eskilstuna analyserar varje nämnd vilka effekter de identifierade trenderna skulle kunna få för just deras verksamhet.

De trender och de konsekvenser som bedöms ha bäring för respektive verksamhet tas med i budget- och planeringsprocessen. Gotland eftersträvar en tydligare koppling mellan omvärldsanalysen och kommunens balanserade styrkort.

Flera av organisationerna har arrangerade och strukturerade möten för dialog mellan anställda och politiker till exempel i form av gemensamma seminariedagar. I Norrköping har omvärldsarbetet utgjort underlag för den allmänpolitiska debatten och för ett framtidsseminarium för tjänstemän som årligen genomförs. I Härryda är framtidsrapporten ett av underlagen till kommunfullmäktiges årliga allmänpolitiska debatt. I Eskilstuna har man för avsikt att låta den årliga planeringsprocessen inledas med ett framtidsseminarium varje år.

Vad har det resulterat i?

Organisationerna som intervjuats har fått goda resultat. Den offensiva omvärldsbevakningen har bidragit till att skapa en gemensam framtidsbild och givit insikter som varit värdefulla i den långsiktiga styrningen och planeringen. Det har ökat trygghetskänslan och minskat överraskningsmomentet. Genom att arbeta på bred front med omvärldsarbetet har de fångat upp kunskap och erfarenhet och breddat kompetensen inom sina organisationer. De som valt att arbeta i tvärgrupper har sett hur detta öppnat upp, förbättrat dialogen och lett till bättre samarbetsklimat även i andra frågor. Arbetet med omvärldsfrågor har också skapat nya mötesplatser och möjligheter till dialog mellan politiker och tjänstemän. På Gotland har man

Omvärldsbevakning i praktiken » Sammanfattande reflektioner

24

kunnat se hur omvärldsarbetet bidragit till samling över de politiska gränserna när man fokuserat på vad som varit viktigt för Gotland. Där har man också sett hur arbetet med scenarier resulterat i flera konkreta beslut och bättre handlingsberedskap till exempel när stora arbetsgivare valt att lägga ner sina verksamheter på ön och vid strategiska beslut för att möta strukturomvandlingen.

Vilka framgångsfaktorer har man identifierat?

Vad är det som har gjort att dessa organisationer lyckats så väl med offensiv omvärldsbevakning? I intervjuerna ser vi några gemensamma framgångsfaktorer.

Många betonar betydelsen av ett starkt stöd från politiker och ledande tjänstemän. Ett tydligt uppdrag, ett systematiskt och väldokumenterat arbetssätt med tydliga direktiv och tydlig koppling till verksamhetsstyrningen bäddar också för att satsningen ska bli framgångsrik. Andra viktiga förutsättningar är att det avsätts tid för omvärldsarbetet och att det finns en plan för att kommunicera resultaten i organisationen. Det behövs också metodstöd och kontinuerligt arbete. Sist men inte minst krävs det sådana personer som vi mött i den här skriften: Eldsjälar.

25

Omvärldsbevakning i praktiken » Sammanfattande reflektioner

Referenslista Andersson, Åke, Sylwan, Peter. Framtidens arbete och liv Natur och Kultur 1997. ISBN 91-27-06463-8 Arnander, Fredrik och Norén, Dag. I kant med kaos.

Tre scenarier från SIFO/SMG om Sveriges famlande efter framtiden Ekerlids förlag 1995. ISBN 91-88594-64-5 Ericsson, Björn. Spaning in i framtiden Kommentus 2003. ISBN 91-7345-128-2 Florén, Per, med flera. Brottsligheten i framtiden. Diskussion kring fyra scenarier ISBN 91-631-0681-7

Furustig, Hans, Sjöstedt, Gunnar. Strategisk omvärldsanalys Studentlitteratur, 2000. ISBN 91-44-01216-0 Hamrefors, Sven. Uppmärksamma Organisationen.

Från Business Intelligence. Till Intelligent Business Studentlitteratur, 2002. ISBN 9144016336 Heijden, van der Kees. Scenarios, the art of strategic conversation Wiley, 1996. ISBN 0-471-96639-8 Ingvar, David H. Tidspilen, Cerebrala essäer Alba 1991. ISBN 91-7458-229-1 Levin, Bert, Nordfors, Lennart.

Vem tar makten? Fyra scenarier med vinnare och förlorare i Norden 2008 Ekerlids förlag 1998. ISBN 91-8859-505-6 Lindgren, M, Bandhold, H. Scenario planning. The link between future and strategy Palgrave Macmillan 2003. ISBN 0-333-99317-9 Melbi, Märit. Offensiv omvärldsbevakning.

En nödvändig ingrediens i kommuners styrning Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Schwartz, Peter. The Art of the Long View Doubleday Currency, 1996. ISBN 0-384-26731-2 Svartbeck Lilja, Anna, Halvardsson, Ronnie. Hur vill vi ha framtiden då?

En bok om Region Skånes scenarioarbete. ”En befolkning i förändring” Region Skåne, 2005 26

Omvärldsbevakning i praktiken » Referenslista

Omvärldsbevakning i praktiken

Ett av våra motiv för att göra den här skriften har varit insikten om behovet av att skapa en inledande gemensam grund för budgetprocessen. En kunskapsgrund där både politiker och tjänstemän i huvudsak delar bilden av organisationens läge i relation till omvärlden. Hur själva arbetet går till varierar, men som ni säkert sett i skriften finns det några framgångsfaktorer som återkommer.

Om ni finner inspiration från det här materialet som gör att ert arbete med omvärldsbevakning och analys kommer igång är det intressant för oss att få veta det. Ni är välkomna att höra av er.

Märit Melbi Tfn 08-452 76 41, marit.melbi@skl.se

ISBN 978-91-7164-232-5

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se