7164 274 5 by Sveriges Kommuner och Landsting

bryt punkt Demokratins FÖRNYELSE Idéer • Reportage • Intervjuer • Verktyg

Hur förnyas?

kan den lokala och regionala demokratin

BEHÖVER DEN LOKALA OCH REGIONALA DEMOKRATIN FÖRNYAS? Vilka vägval behöver göras för att möta morgondagens krav på att förena demokrati och effektivitet? Den tidigare Demokrati- och självstyrelseberedningen vid Sveriges Kommuner och Landsting genomförde ett programarbete för att diskutera olika vägar för förnyelse. Utgångspunkten har inte varit att demokratin är i kris. Men den lokala och regionala demokratin måste kunna möta utmaningar som följer av medborgares förändrade värderingar och behov och andra förändringar i omvärlden. Ytterligare en utgångspunkt för programarbetet har varit att partierna ska ha en fortsatt viktig roll i den lokala och regionala demokratin. Den nuvarande Beredningen för demokratifrågor tar nu över stafettpinnen. Även vi ser en utveckling som kräver insatser på flera plan. De demokratiska formerna behöver vitaliseras för att öka medborgarnas engagemang, inflytande, valfrihet och kunskap. Kommuner och landsting/regioner bör få större möjligheter att själva utforma sina demokratiska institutioner och välja de lösningar som bäst medverkar till stark medborgerlig förankring och effektiv politisk styrning. Det måste ske utan att partiernas ställning urholkas. Vi måste våga ifrågasätta hur demokratin fungerar. Och vi måste – precis som när det gäller skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och andra kommunala verksamheter – vara beredda att pröva nya lösningar. Det är särskilt viktigt att förtroendevalda i kommuner och landsting är aktiva i denna process och inte överlåter initiativet till andra aktörer. Genom att bjuda in ledande förtroendevalda till mötesplatser runt om i landet vill Beredningen för demokratifrågor medverka till en debatt om vilka vägval som behöver göras för att vårt demokratiska system ska klara dagens och morgondagens utmaningar. Vår förhoppning är att stimulera till en diskussion som inte stannar vid att beskriva och analysera olika brister och problem i den lokala och regionala demokratin utan som också söker utforma konstruktiva lösningsförslag. Till vår hjälp tar vi de åtta förnyelseidéer som presenterades av den tidigare beredningen. De ska fungera som en idébank. Förhoppningen är att kommande diskussioner ska leda till att förslagen vidareutvecklas och att flera förslag kommer fram. Vi vill understryka att förbundet inte tagit ställning till förslagen utan att de är en utgångspunkt för diskussioner.

Sven-Åke Thoresen, ordförande Beredningen för demokratifrågor

Lars Persson, vice ordförande Beredningen för demokratifrågor

Produktion Satsa Samhällsinformation, www.satsa.nu • Text Carina Roxström och Birgita Klepke • Graﬁsk form Losita Garcia Marklund Foto Paul Marshall • Omslag samt idébilder Digital Vision • Tryck Åtta45, 2007 Beställning Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs via www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30

B RY T P U N K T

Beredningen för demokratifrågor vid Sveriges Kommuner och Landsting UNDER MANDATPERIODEN 2007-2011 har Beredningen för demokratifrågor bland annat prioriterat frågan om hur den kommunala och regionala demokratin kan förnyas. Tanken är att inledningsvis bjuda in till ett antal regionala mötesplatser där den tidigare Demokrati- och självstyrelseberedningens programarbete Brytpunkt – politikens roll i framtiden ska vara ett diskussionsunderlag. Ambitionen är att skapa debatt och bilda opinion i frågor som är viktiga för förverkligandet av demokrati och mänskliga rättigheter i Sverige.

Kontakt – beredningens presidium Sven-Åke Thoresen (s), ordförande, 0650-191 12 svenake.thoresen@hudiksvall.se Lars Persson (fp), vice ordförande, 060- 19 19 37 lars.persson@sundsvall.se

Projektets kontaktpersoner vid förbundskansliet Anna Lindström, projektledare, 08- 452 79 20 anna.lindstrom@skl.se Gerd Sundström, administratör, 08- 452 79 28 gerd.sundstrom@skl.se

Beredningen för Demokratifrågor. Namnen från vänster på bilden: Margareta Olsson, Karolina Hilding, Carin Wredström, Peter Helander, Jan-Erik Wallin, Hasse Andersson, Greger Tidlund, Paul Lindvall, Larry Söder, Rolf Könberg. Främre raden från vänster, Hediye Güzel, Hector Vallejos, Katarina Berggren, Gösta Bergenheim, Aphram Melki, Lena Hartwig, Lars Persson, Sven-Åke Thoresen (ordförande).

Innehåll 4

Åtta idéer i korthet

Medborgarkonsultationer

25 Stärkt fullmäktige

Olika lösningar för liten och stor

Fullsatt på möte i Köping Oxelösund: Vi lät processen ta tid Intervju med Stig Montin

28 Fullmäktige utan styrelse

Folkomröstningar

29 Majoritetsstyre

Götene stärker fullmäktige

Schweizarna har lång erfarenhet

Direktvalda styrelser

Parlamentarism? Javisst.

Reportage Södertälje Direktval till Kosternämnden

Tydligare ansvar för styrelseordförande Kina stort i Kalmar

Lästips

22 Konsumentmakt Halland ger konsumenterna ökat inﬂytande Nacka först på plan

B RY T P U N K T

ÅTTA IDÉER Svenska kommuner, landsting och regioner har ett viktigt demokratiuppdrag som påverkas av ständiga förändringar i omvärlden. De befinner sig därmed i ett spänningsfält mellan demokratiideal och effektivitetssträvanden när det gäller hur uppdrag, ledarskap och relationer inom politiken ska se ut. För att uppmuntra nya tankar och idéer har Brytpunktsprojektet inom Sveriges Kommuner och Landsting arbetat fram åtta idéer om hur det demokratiska systemet kan förnyas. Syftet har varit dels att öka medborgarnas inflytande, dels att skapa en tydligare och mer effektiv politisk styrning. För att nå detta syfte måste varje idé anpassas efter de geografiska, demografiska och regionala förutsättningar som gäller i olika organisationer och olika delar av landet. Medan vissa passar bäst i en liten kommun, fungerar andra bättre i en stor. Många kan också kombineras eller modifieras för att passa lokala eller regionala behov. Gemensamt är dock att de tillsammans kan vidga det kommunala självstyret. Flera av förslagen kan kommuner och landsting själva fatta beslut om att genomföra. Det enda som krävs är en gemensam vilja, lite mod och rejält med tid. Mer genomgripande förslag som rör politiska styrformer och även folkomröstningar kräver lagändring för att kunna verkställas fullt ut. 4

B RY T P U N K T

Fyra idéer som stärker er medborgarnas inﬂytande 1. Systematiska medborgarkonsultationer • Fullmäktige ges lagstadgat ansvar för att medborgare konsulteras i viktiga frågor. • Fullmäktige avgör i vilka frågor som konsultation ska ske. • De förtroendevalda äger processen. • Konsultationen är rådgivande och ska ske tidigt i beslutsprocessen.

2. Förstärkt folkinitiativ om kommunala folkomröstningar • Om tio procent av de röstberättigade vill ha folkomröstning ska en sådan genomföras. • Folkomröstningen måste röra en fråga inom fullmäktiges ansvar. • Folkomröstningen ska vara rådgivande och fullmäktige kan lägga ett motförslag.

3 Di 3. Direktvalda kt ld områdesstyrelser åd t l i bbostadst d områden och bygder • Direktvalda områdesstyrelser kan införas genom beslut i fullmäktige. • Utgångspunkten ska vara ett uttalat önskemål från invånarna. • Områdesstyrelserna ansvarar för lokala frågor.

4. Medborgerlig konsumentmakt • Medborgarna ges makt att själva kunna välja vem som ska utföra de välfärdstjänster som de har rätt att få.

Fyra idéer som stärker konstitutionen 5. Stärkt fullmäktige som högsta beslutande organ • Fullmäktige tar över beredningsansvaret från styrelsen. • Fullmäktiges presidium ges ansvar för att leda arbetet. • Antalet ledamöter kan minskas och ska som minst bestå av hälften av nuvarande antal förtroendevalda. • Ledamöterna ges mer resurser för sitt uppdrag.

6. Fullmäktige utan styrelse • Styrelsens uppgifter inordnas under fullmäktige. • Fullmäktige får både beredande och verkställande uppgifter.

7. Majoritetsstyre • Kommun/landstingsstyrelsen består enbart av ledamöter från det eller de partier som ingår i en styrande majoritet. Ledamöter i beredningar och nämnder utses proportionellt utifrån antalet mandat i fullmäktige.

8. Tydligare ansvar för styrelseordförande och möjlighet till direktval • Styrelsens ordförande får ett tydligare uppdrag. • Ansvaret innebär att leda styrelsens arbete, företräda kommunen, landstinget eller regionen utåt, samt att utöva den politiska ledningen av förvaltningen. • Direktval av styrelseordförande kan införas och sker då vid ett särskilt ordförandeval.

MEDBORGARKONSULTATIONER

Ett demokratiskt samhälle kräver aktiva medborgare som vill och kan ta ansvar. I Köping vill man gärna utveckla medborgardialogerna sedan den framgångsrika starten för ett par år sedan när det var dags att förnya kommunens långsiktiga mål.

Kommunchefen Anna Mårtensson en av dem som hälsar alla välkomna till kvällens möte.

B RY T P U N K T

Fakta Köpings kommun

Fullsatt på mötet

BILARNA STÅR TÄTT utanför Himmeta bygdegård strax utanför Köping. Många har lockats hit trots ishalka och vintermörker. Snart är salen fullsatt och medborgardialogen kan börja. Kvällens tema är kommunens översiktsplan. En fråga som visserligen kräver medborgerligt deltagande enligt lag, men som också leder fram till andra områden. Vi hade precis börjat konsultera organisationer, företag och föreningar när tanken väcktes att vi faktiskt kunde vända oss direkt till allmänheten, berättar Elizabeth Salomonsson (s), kommunstyrelsens ordförande. – Det var nytt för oss och det kändes väldigt po-

B RY T P U N K T

Antal invånare: 25000. Tätorter: Köping, Kolsva och Munktorp.

sitivt att engagera så många som möjligt i en visionär process. Vi har inte haft någon speciell förebild för våra dialoger. Vi kallar den Köping-modellen och gör på vårt eget vis. Hösten 2005 genomfördes sju dialoger, två i Köping och fem ute i de olika kommundelarna. Resultatet blev fem mål för framtiden kring rubrikerna trygghet, boende, arbete och företagande, kommunikationer och engagemang. – Intresset blev oväntat stort. Vi ﬁck många idéer som direkt kunde användas för målarbetet, berättar kommunchefen Anna Mårtensson. Men hela processen gav mycket mer än så. Att mötas direkt är ovärderligt för båda parter.

4 Vi

Vad är viktigast för att du ska trivas i Köping?

Anna Johansson 20 år, försäljare. – Jag vill ha ett större kulturutbud. Ett rikare musik- och teaterliv skulle vara underbart. Och gärna en ﬁlmfestival.

Kristoffer Rofelt 19 år, assistent. – Att jag har möjlighet att utbilda mig. Jag vill plugga till civilekonom. Önskar att det fanns möjlighet att studera här i Köping.

– Vi politiker får träffa människor som vi förmodligen inte hade träffat annars och ser att frågorna blir ordentligt förankrade, säger Elizabeth Salomonsson. Folk får se att vi på kommunen kanske inte är helt olika dem själva. Många vi möter berättar att de nu känner att det lönar sig att visa engagemang och att vi tar tillvara deras idéer. Det har till exempel gällt trygghetsvandringar i Köping och en vändplan vid skolan i Himmeta för att få en säkrare traﬁ kmiljö för barnen. MÅNGA AV FRÅGORNA är jordnära och konkreta. – Man får räkna med att det alltid kommer upp många detaljfrågor på medborgardialogerna. Och det är inte alltid vi får allas åsikter direkt. Men vi vet att mötet startar processen. Den fortsätter fast vi inte längre sitter där, säger Elizabeth Salomonsson. – Men man får också vara beredd på att alla som kommer inte är så positiva, tillägger hon. – Vi brukar få respons på vårt övriga arbete också. Det är bra. Ibland kan vi inte svara alls. Då får vi koppla vidare till andra instanser eller be att få återkomma. En sådan fråga kommer upp också denna kväll i Himmeta. – Har ni tagit reda på hur många byggintressenter som behövs för att kommunen ska kunna göra de omfattande tekniska investeringarna för vatten och avlopp? frågar en Himmetabo. Det lovade ni att göra på förra mötet. – Har ni inte fått svar på det? Där har vi nog gjort en miss, svarar Elizabeth Salomonsson. Vi får ta och undersöka saken.

Linda Englin 15 år, studerande. – Jag vill att det ska ﬁnnas ﬂer affärer här i stan. Det är speciellt svårt att hitta kläder. Jag saknar också ett bra disco för oss unga.

Kilian Karlsson 15 år, studerande. – Det måste finnas caféer med längre öppettider. De flesta stänger klockan sex på kvällen! Jag tycker också det är viktigt att det finns ordentlig gatubelysning överallt.

– Vi politiker får träffa människor som vi förmodligen inte hade träffat annars, säger Elizabeth Salomonsson, kommunstyrelsens ordförande.

B RY T P U N K T

– Återkoppling är inte helt lätt. Det är viktigt att ha en tydlig plan för hur man följer upp alla frågor som ventileras på mötena. Alla tankar och idéer antecknas och går vidare till kommunstyrelsens arbetsgrupp. Morgonen efter varje medborgardialog fi nns en kort resumé på kommunens hemsida. Fullmäktige direktsänds i teve. Men det är också viktigt att noga kontrollera att informationen verkligen når fram. – Där har vi en del att komma tillrätta med, konstaterar Elizabeth Salomonsson. DET KOMMER OFTA FLER till medborgardialogerna på landsbygden än inne i stan, konstaterar Hans-Olov Sjölund (v), en av ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Intresset brukar vara särskilt stort här i Himmeta. Kanske beror det på den livaktiga bygdeföreningen. – Vi brukar lägga lappar i brevlådorna för att ingen ska missa chansen att komma hit och framföra sin åsikt, berättar Sofia Nestor. Hon är bygdeföreningens ordförande och hälsar välkommen till kvällens möte. KVÄLLENS TEMA är översiktsplanen. Den som gäller är från 1990. Sedan dess har Köping och omvärlden förändrats en hel del. – Det är viktigt att det fi nns ett brett engagemang i det här arbetet. Processen angår inte bara oss som arbetar med den fysiska planeringen, säger stadsarkitekt Per Inge Nilsson och delar ut en broschyr som underlag för kvällens samtal. Till fi ka och smörgås kommer diskussionerna igång. I Himmeta är många intresserade av förskolans framtid, vägröjning och kanske ett framtida äldreboende. Men i fokus under kvällen är frågan hur man får igång processen att bygga nytt i Himmeta. Det fi nns tomter planerade, men vatten- och avloppsfrågorna är ännu inte lösta. Flera på mötet tycker att kommunen skulle underlätta byggande och lyssna mer på var folk vill bygga. Inte bara titta på den plan som fi nns för byggnation. – Vi ska titta närmare på det, lovar Elizabeth Salomonsson. TVÅ BEBISAR ÄR MED på kvällens möte. Annars är medelåldern relativt hög. Hur når ni de unga? – Det är inte helt lätt, men vi försöker. Under förra medborgardialogen fick drygt 300 åttondeklassare lämna in sina målförslag i samband med en information om kommunen i Rådhuset. På Ullvigymnasiet i Köping har eleverna gjort specialarbeten om kommunens mål och bland annat tagit

B RY T P U N K T

De kommunmål 2006-2012 som arbetades fram under medborgardialogerna 2005: År 2012 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan att de känner sig trygga med livet i Köping. År 2012 ska det ﬁnnas 250 nya attraktiva bostäder i Köping. År 2012 ska Köping vara bland Sveriges 100 bästa nyföretagarkommuner och antalet arbetstillfällen ska ha ökat med 500. År 2012 ska man kunna bo i Köping och kunna nå Stockholm med tåg inom en timme. År 2012 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan om de upplever sig ha möjlighet att påverka utvecklingen i kommunen.

reda på att ungdomarna i Köping prioriterar billigt och rymligt boende. Elevernas undersökning om trygghet visar att det ofta är äldre personer som är rädda att bli utsatta för våldsbrott, men att det oftare är ungdomar som är utsatta. Fler poliser, upplysta platser, övervakningskameror, kvälls- och nattbussar är några av de saker som skulle göra folk tryggare, enligt enkäten. I BYGDESALEN MATTAS diskussionen sakta av. Mycket har sagts. Vill man lämna ﬂer synpunkter så går det bra fram till den 27 april när samrådet om översiktsplanen avslutas. Sedan startar arbetet med själva planen. Men medborgardialogerna lever vidare. – Vi hoppas att de ska bli en tradition och att vi ses här igen nästa år, avslutar Elizabeth Salomonsson kvällens möte. Hennes inbjudan verkar falla i god jord. Tack vare det positiva gensvaret planerar kommunen nu att satsa på en årlig medborgardialog. På vilket tema? – Nästa års tema vet vi inte än. Kanske vi inte alltid behöver en särskild anledning. Det kan bli bra att bara mötas och stämma av läget. Om medborgarna i en stadsdel eller kommundel tar initiativ och vill ha en medborgardialog så ställer vi självklart upp på det. ●

”Vi lät

PROCESSEN ta tid” I Oxelösund har utbildningsnämnden använt sig av medborgardialoger för att diskutera den framtida skolverksamheten. TVÅ GÅNGER UNDER 1990-TALET beslutade kommunen att lägga ned skolor, men förmådde inte driva igenom det på grund av protester från personal och föräldrar. – Vi förstod att det hade varit bättre att ta debatten under arbetets gång. I stället för att möta en kritisk opinion efter ett redan fattat beslut, berättar utbildningsnämndens ordförande Britta Bergström (s). År 2003 när antalet elever sjönk och det återigen var dags att minska antalet skollokaler beslöt nämnden att ta upp frågan direkt med allmänheten. – Vi ville ju inte att skolverksamheten skulle försämras. Tvärtom. Frågan var vad vi skulle satsa på för att förbättra verksamheterna. Nämnden vände sig till elever, föräldrar, skolpersonal och allmänheten. Medborgardialogerna ﬁck namnet Skoltinget. Under tre månader samlades omkring 400 invånare till ett sextiotal medborgardialoger. – Vi ville undvika att dialogerna blev allmänna diskussioner om kommunens förskolor och skolor eller försvarstal för den egna skolan. Därför utgick vi alltid från frågan: Vad är viktigt för barn och elever när det gäller kommunens förskole- och skollokaler?

ning. Omkring 250 lämnade skriftliga synpunkter. Många kom med frågor och pratade med oss om sina idéer, säger Britta Bergström. Vilka slutsatser har ni dragit av processen? – Att många människor ﬁck möjlighet till inﬂytande. Och att det är så viktigt att mötas! Att processen lyckades så bra tror jag berodde på att vi själva var engagerade och att vi lät arbetet ta tid. Det gavs utrymme för diskussion och eftertanke och vi behövde inte forcera något beslut. Väldigt få protester och lite kritik har senare förts fram mot de fattade besluten. – En annan erfarenhet är att det var viktigt att det fanns en tydlig avgränsning av det område som vi förväntade oss synpunkter på. ●

DIALOGERNA UTMYNNADE I EN LISTA från varje målgrupp över det viktigaste i arbetet med en ny skolorganisation. Närhet till skolan, en bra utomhusmiljö, ändamålsenliga lokaler och anpassning till barnens åldrar var önskemål som ofta återkom. Med utgångspunkt från dessa arbetade nämnden fram fyra förslag till lokalorganisation för grundskolan. Förslagen ställdes ut på kommunbiblioteket tillsammans med information om den väntade befolkningsutvecklingen och behovet av att minska antalet skollokaler. Dit bjöds kommuninvånarna in för att lämna synpunkter. – Det blev ett stort intresse och en bred uppslut-

B RY T P U N K T

ENGAGEMANG för inflytande och kunskap Politiker och tjänstemän behöver människors lokala kunskaper för planering och prioriteringar inom olika områden. Men också att föra en dialog om etiska frågeställningar kring människors lika värde. – DET IDÉFLÖDE SOM NU FINNS om demokratins utmaningar är mycket spännande, anser Stig Montin, professor i statskunskap vid Örebro universitet. – Vi har haft sådana trender förut. Under 1990 talet handlade det mycket om ny offentlig styrning; marknadsstyrning med resultatenheter och konkurrensutsättning. Nu riktas fokus mot att tänka nytt när det gäller att involvera medborgarna i politiska beslut. Utvecklingen pågår samtidigt i många andra länder. Just nu går det en våg av diskussioner genom Europa om hur medborgarnas inflytande kan stärkas. Vilka är orsakerna? – Några viktiga faktorer är tendenser till minskat valdeltagande och bristande förtroende för politiker i allmänhet. En annan förklaring kan vara att kommunala politiker och tjänstemän behöver människors lokala kunskaper för planering och prioriteringar. – En tredje är sverigedemokraternas intåg på den kommunala arenan. I dag har de en vågmästarroll i ett flertal kommuner. Deras främlingsfientlighet bryter mot den politiska konsensus som partierna har kring svensk flyktingpolitik. Det blir en väckarklocka för många kommuner och landsting, som nu måste ställa frågan varför så många väljare röstar på det partiet. – Det ökar förmodligen drivkraften för att på allvar fi nna olika sätt att ta kontakt med väljarna och engagera fler medborgare i lokalsamhället. I den kontakten får politikerna möjlighet att ta del av många människors åsikter. Men också att föra en dialog om etiska frågeställningar kring människors lika värde och det gemensamma ansvarstagandet för problem som inte är lokala utan snarare globala. Vilka för- och nackdelar finns det med möjligheten att organisera demokratin på delvis olika sätt över landet? – Fördelarna är uppenbara och innebär egentligen en fortsättning på det som var en av grunderna för 1991 års kommunallag. Nämligen att kommunerna fick or-

B RY T P U N K T

ganisera nämnder och förvaltningar på ett friare sätt än tidigare. – En fördel med att uppmuntra kommuner och landsting att organisera demokratin på olika sätt är att de kan lära av varandra. När demokratin organiseras på nya sätt är det ju viktigt att grundläggande demokrativärden beaktas, framför allt politisk jämlikhet och ansvarsutkrävande. Hur ser du på försöksverksamhet som reformstrategi? – Jag tror att man kan nå längre genom att starta olika försök istället för att utreda färdigt innan man sätter igång. Försöksverksamheter kan bli mycket effektiva. Frikommunreformen under 1980 -talet ledde till exempel till att man skrev om kommunallagen. Men att initiera försök är något relativt nytt i svensk politisk kultur och det verkar ibland ﬁ nnas en viss rädsla för att experimentera. – Jag tror att det hänger ihop med att det system vi har bygger på starka och professionaliserade kommuner som ansvarar för en mycket stor del av välfärdspolitiken. Det skapar en viss försiktighet. Vad behövs för att gå vidare? – Om man experimenterar blir det viktigt att utvärdera försöken i takt med att olika kommuner nappar på förslagen. Det kan handla om större nationella utvärderingar. Men också om lokalt samarbete mellan praktiker och forskare där man gemensamt kan bygga kunskap om vad som främjar respektive hindrar framgång med den nya ordning man valt. ●

Visste du att andelen som byter parti mellan valen har ökat från 16 procent 1970 till drygt 32 procent. 11

Under vissa förutsättningar kan ﬂer folkomröstningar fördjupa demokratin. Det tror statsvetaren Ann-Cathrine Jungar, som anser att folkvalda församlingar bör tvingas att ta medborgarnas initiativ på allvar.

FOLKOM Folkomröstningar kan förstärka det representativa systemet

SEDAN 1994 har fem procent av invånarna i en kommun eller ett län rätt att ta initiativ till en folkomröstning. Sammanlagt har 122 initiativ tagits. I tolv fall har en folkomröstning ägt rum. Det visar på att det nuvarande systemet inte fungerar särskilt bra, resonerar Ann-Cathrine Jungar, ﬁl dr i statvetenskap vid Södertörns högskola. – Det sänder ut motsägelsefulla signaler. Å ena sidan inbjuder man medborgarna att ta initiativ till en folkomröstning. Å andra sidan har kommunen eller landstinget inte någon skyldighet att ta det i beaktande och gör det sällan eftersom nästan alla initiativ avslås. Det ﬁ nns en rad olika skäl att avslå ett initiativ om folkomröstning. Frågan kan ha diskuterats under valrörelsen, den kan vara alltför komplicerad eller kan få omfattande konsekvenser för andra frågor. Andra skäl kan vara att det pågår förhandlingar med andra aktörer eller att kostnaderna anses bli för stora. Allt detta kan naturligtvis vara reella skäl. Men för att inte folkinitiativet ska väcka förhoppningar som sedan inte infrias, vilket kan skapa missnöje, så behövs en procedur som

tvingar de representativt valda att agera på något sätt. Till exempel att politikerna anordnar en folkomröstning, lägger in ett motalternativ eller tar upp frågan till en ingående politisk debatt. – Det ﬁ nns många olika modeller att laborera med. Det viktiga är att frågan inte läggs åt sidan utan att det uppstår samtal och processer kring den, säger Ann-Cathrine Jungar. ETT ABSOLUT KRAV är att folkomröstningen begränsas till frågor där fullmäktige har beslutskompetens. Likaså att stödet för en folkomröstning är starkt. I dag behöver minst fem procent av de röstberättigade väcka ärende i fullmäktige om att hålla folkomröstning i en viss fråga. Utredningen föreslår en ökning till tio procent. – En möjlighet – om man befarar att medborgarinitierade folkomröstningar inte ska locka till sig ett tillräckligt antal väljare – är att införa något slag av kvorum för att säkerställa att folkomröstningen har majoritetsstöd. Ett kvorum innebär att ett val är giltigt om vissa regler för valdeltagan-

det är uppfyllda. Ofta införs kvorum vid beslutande folkomröstningar. – Men det fi nns en nackdel med kvorum. I stället för att ta ställning i sakfrågan så kan de som är mot förslaget uppmana sina väljare att inte gå och rösta. Då måste folkomröstningen ogiltigförklaras. Om flera folkomröstningar blir ogiltiga på grund av ett för lågt valdeltagande fi nns det risk för att intresset för att delta i folkomröstningar sjunker. I MÅNGA STATER, på såväl nationell som kommunal nivå, fi nns begränsningar när det gäller i vilka frågor medborgarinitiativ får tas och folkomröstning hållas. Det kan till exempel handla om de offentliga fi nanserna, asyl- och immigrationsfrågor eller det demokratiska styrelseskicket. – Genom sådana begränsningar kan man undvika att frågor som har en övergripande funktion för det politiska beslutsfattandet i stort eller minoritetsfrågor kan göras till föremål för medborgarnas direkta avgörande. Men, då krävs att det fi nns något organ som kan avgöra om en fråga är folkomröstningsbar eller inte. – På nationell nivå är det i regel för-

B RY T P U N K T

Visste du att i Katalonien måste förtroendevalda enligt lag konsultera medborgare.

RÖSTNINGAR fattningsdomstolen som har den rollen. När folkomröstningen är beslutande måste den folkvalda församlingen respektera och följa utslaget. Vid en rådgivande omröstning avgör den folkvalda församlingen om den ska följa resultatet. Båda varianterna har för- och nackdelar. – Beslutande folkomröstningar på medborgarnas initiativ kan skapa problem när de valdas politik ska sammanfogas med resultatet från folkomröstningarna. Å andra sidan kan politikerna säkert bli mer varsamma med i vilka frågor man anordnar folkomröstning om de vet att resultatet är bindande, resonerar Ann-Cathrine Jungar. – Det kan ha en förbättrande verkan när man vet att det är det – på riktigt. Annars ﬁ nns risken att folkomröstningar används som opinionsbildande instrument. Enligt opinionsundersökningar i Sverige har synen på folkomröstningar blivit mer positiv under senare år. Samtidigt anser många att det inte bör hållas så många ﬂer folkomröstningar än vad som görs idag. – Folkomröstningar bör naturligt-

B RY T P U N K T

”Folket sa nej till EMU i en folkomröstning. Men hade riksdagen fattat beslutet hade Sverige varit med i EMU.”

vis användas med försiktighet eftersom det är ett mycket radikalt politiskt beslutsinstrument, understryker Ann-Cathrine Jungar. – Det ﬁ nns ju bara två svarsalternativ. Politiska frågor är ofta mer komplicerade än så. Många kompromisser och förhandlingar skulle kanske gå förlorade om det blev ett ymnigt utnyttjande av folkomröstningar. Å andra sidan: Folkomröstningar behöver inte urholka det representativa systemet. – De kan också förstärka systemet genom att till exempel tvinga ut partierna att argumentera och visa var de står i olika frågor mellan valrörelserna. Resultatet av denna förstärkta medborgerliga möjlighet kan bli att politikerna blir mer responsiva i förhållande till sina väljare och därmed får bättre förankrade beslut. – Det är särskilt viktigt att hålla folkomröstning i frågor där de valda representanterna och folket går i otakt. Ett sådant exempel på nationell nivå är EU-frågornas hantering där glappet varit stort. Folket sa nej till EMU i en folkomröstning. – Men hade riksdagen fattat beslutet hade Sverige varit med i EMU. ●

Svenska folkomröstningar – en historik ÅR 1977 införde Sverige formellt rätten att hålla kommunala rådgivande folkomröstningar på kommunfullmäktiges initiativ. De efterföljande fem åren hölls ett förhållandevis stort antal folkomröstningar, främst som en reaktion på kommunsammanslagningarna. Den nationella folkomröstningen om kärnkraft 1980 förstärkte den trenden ytterligare. Efter en svacka mellan 1983 och 1987 ökade antalet folkomröstningar igen mellan 1988 och 1992. I och med den intensifierade diskussionen om en folkomröstning om EU-medlemskap och den lokala omröstningen om flyktingmottagningen i Sjöbo registrerades ett stort antal folkomröstningar i början av 1990talet. Av 85 registrerade folkomröstningar mellan 1978 och 2005 har ett trettiotal rört indelningsärenden och 13 trängselavgifter. Åtta omröstningar har rört trafikärenden och brobyggen. Exempel på övriga ärenden är namnbyte, länsbyte, kollektivtrafik, systembolag, hantering av kärnavfall, vattenkraft, vindkraft, enskild barnomsorg, plan- och byggärenden, kommunalt vårdnadsbidrag, akutsjukhus och musikskola. Utöver dessa har opinionsmätningar och så kallade rådslag förekommit i många kommuner.

I det senaste valet (2006) handlade folkomröstningarna om trängselskatt (Stockholm med 14 kranskommuner), rovdjursfrågan (Orsa, Rättvik, Mora och Älvdalen), delning av kommunen (Eskilstuna), köpcentrum (Härnösand) och biltraﬁken på Stora Torget (Gällivare).

Schweizarna har lång erfarenhet Schweiz är det land i Europa som har längst erfarenhet av att använda medborgarinitiativ och folkomröstningar. REDAN 1848 när den schweiziska federationen bildades av 25 oberoende stater beslutades att alla ändringar av författningen skulle underställas medborgarnas beslut. I Schweiz måste en grundlagsförändring antas av en majoritet av kantonerna (delstaterna). Sedan 1848 har 221 folkomröstningar hållits om grundlagsändringar. I 159 av dem har svaret blivit ja. NÄR PARLAMENTET har stiftat en nationell lag har medborgarna och kantonerna möjlighet att ifrågasätta lagen inom hundra dagar. För att folkomröstningen ska bli av måste 50 000 namnunderskrifter samlas in eller åtta kantoner ha uttryckt sin vilja att folkomrösta. Mycket få lagar ifrågasätts dock på detta sätt. Erfarenheterna visar att de politiska partierna redan tidigt försöker vara lyhörda för allmänhetens synpunkter. Medborgarnas initiativrätt innebär

att schweizarna har möjlighet att lägga till en ny artikel i konstitutionen. En förutsättning är att tillräckligt många namnunderskrifter samlats in under 18 månader. De folkvalda har under den tiden möjlighet att lägga ett motförslag till medborgarnas initiativ. När det ﬁ nns ett sådant får folket rösta om båda förslagen. UNDER DE SENASTE femtio åren har sociala frågor, ekonomi, miljö och fred varit de dominerande frågorna på nationell nivå. Många folkomröstningar har handlat om det demokratiska systemet. På regional och kommunal nivå handlar schweiziska folkomröstningar oftast om konkreta byggprojekt. Under senare år har valdeltagandet ökat och ligger nu på mellan 50 och 60 procent. Möjligheten att rösta via brev och e-mail och sms har ökat valdeltagandet bland unga. I princip får medborgarna rösta om alla sakfrågor som parlamentet får rösta om. Däremot får inte en folkomröstning handla om frågor som står i strid med den internationella folkrätten eller de internationellt vedertagna mänskliga rättigheterna. ●

”I dag talar vi om för medborgarna vad vi har beslutat. Men med omvänt fokus skulle vi få ett mer demokratiskt politiskt arbetsklimat där goda idéer bryts och vägs mot varandra.” MONICA SELIN (KD), OPPOSITIONSRÅD I VÄSTRA G ÖTALANDSREGIONEN OCH ORDFÖRANDE I SVERIGES KOMMUNER OCH L ANDSTINGS DEMOKRATI- OCH SJÄLVSTYRELSEBEREDNING (2002-2006).

B RY T P U N K T

3. DIREKTVALDA STYRELSER

Långsiktighet och tydliga befogenheter. Det är några slutsatser som Södertälje kommun har dragit efter storstadssatsningens försök med direktvalda styrelser i tre bostadsområden. I ett fjärde område – Fornhöjden – lever verksamheten vidare i form av ett lokalt nätverk. I Hovsjö har kommunen bildat ett långsiktigt aktiebolag med både kapital och boendemajoritet i styrelsen. X

B RY T P U N K T

Två femtedelar av de 4700 invånarna är födda i Sverige. En femtedel har ﬁnskt ursprung och 17 procent representerar kristna grupper i Turkiet.

Fotbollstjejer i Fornhöjden söker lagledare.

B RY T P U N K T

”Ibland känns det som att Fornhöjden inte är TILLRÄCKLIGT illa ute” Styrelsen i Fornhöjdens boenderåd utsågs aldrig genom allmänna val. Istället rekryterades människor som redan var aktiva inom olika verksamheter i området. I dag har boenderådet ersatts av ett lokalt nätverk med aktiva Fornhöjdsbor som vill rikta kommunens uppmärksamhet mot området och förbättra villkoren för alla som bor här. VI MÅSTE HA EN LAGLEDARE för att kunna ställa upp i cupen. Kan inte du ställa upp... snäääällla!? Ifeta Ahmic värjer sig skrattande mot ett gäng fotbollstjejer på Fornbackaskolan. Eftersom hon arbetar på fritidsgården som ordnar cupen, kan hon inte tacka ja. Dessutom är hennes kalender redan späckad. Vid sidan om magisterstudierna i sociologi vid Södertörns högskola och deltidsjobbet på gården är hon ordförande i hembygdsföreningen, vice ordförande i Fornbackens Hyresgästförening och verksam i det lokala nätverket. Att vara engagerad är en självvald livsstil för 26 åriga Ifeta som kom till Sverige som tolvåring från Bosanski Brod i Bosnien. – I Jugoslavien ﬁ nns ingen föreningstradition som i Sverige, men jag minns hur vi ofta tog saker i egna händer genom grannsamverkan. Bland annat lyckades vi ordna belysning till en basketplan. Ifeta Ahmic halkade in i områdesarbetet i Fornhöjden när hon under sin första kurs i sociologi skulle skriva en uppsats om boenderåd. – Jag deltog i möten och intervjuade folk som bodde grannar med mig i Fornhöjden. Sedan fortsatte jag att gå på möten av bara farten och till slut frågade de om jag ville vara med ”på riktigt” i det dåvarande boenderådet. EN ANNAN ELDSJÄL i nätverket är Ane Kaaling vars engagemang drivs av solidaritet och ett grundmurat hat mot orättvisor. Konkret har det till exempel handlat om att mana till protester när landstinget ville lägga ned vårdcentralen i området i mitten av 1990 -talet.

B RY T P U N K T

– Vi ordnade demonstrationer, utrustade ungarna med visselpipor och förde så mycket väsen vi kunde. Den gången lyckades man ändra ett planerat beslut. I dag har Fornhöjden ett eget Vårdcentrum, vars ägare och verksamhetschef, Lennart Mossberg, har blivit en viktig del i områdesarbetet. Bland annat fi nns det planer på att det lokala nätverket ska få använda ett av Vårdcentrums arbetsrum för sin administration. Fornhöjden består enbart av flerfamiljshus. Av områdets 1 600 lägenheter är knappt 500 bostadsrätter fördelade på två föreningar – Opalen och Turkosen. Två femtedelar av de 4 700 invånarna är födda i Sverige. En femtedel har finskt ursprung och 17 procent representerar kristna grupper i Turkiet. Eftersom alla i nätverket är överens om vikten av att ha rötter och känna tillhörighet, skapades Fornhöjden-Östertälje Hembygdsförening. Och som namnet antyder har Fornhöjden en historia att erbjuda. En- – I Jugoslavien finns ligt sägnen var områdets högsta punkt det ingen föreningstraförsta som stack upp ur havet för länge se- dition som i Sverige, dan. Något som läkaren Lennart Mossberg berättar Ifeta Ahmic. har tagit fasta på i inredningen av Vårdcen- Till höger Per-Axel trum där besökarna möts av en runsten re- Kollberg. dan i entrén. På väggarna hänger lokal konst med kopplingar till både forntid och nutid. I EGENSKAP AV STYRELSELEDAMOT i HSB-föreningen Opalen är även Per-Axel Kollberg med i nätverkets inre krets. Han är besviken på kommunen som lämnade Fornhöjden i sticket när storstadssatsningen tog slut år 2004. – Politikerna i kommunen säger ofta att vi gör ett bra jobb, men när det gäller får vi varken pengar eller annat stöd, säger han. Ett konkret exempel är att kommunens stadsdelsutvecklare Fatma Tuncer, som var en sammanhållande kraft under storstadssatsningen, försvann när projektet

Lennart Mossberg har blivit en viktig del i områdesarbetet. Bland annat ﬁnns det planer på att det lokala nätverket ska få använda ett av Vårdcentrums arbetsrum för sin administration.

tog slut. I dag har en enda person ansvar för stadsdelsutvecklingen i hela kommunen. Per-Axel Kollberg har bott i Fornhöjden sedan 1973 och var bland annat engagerad i ombyggnaden av centrum. – Vi lät elever från Tekniska högskolan i Stockholm göra skisser på hur torget skulle kunna se ut. Sedan bjöd vi in invånarna till medborgarpaneler där vi gick igenom ritningar och samlade in synpunkter. Resultatet av allt vårt arbete blev i princip inga investeringar alls – bara underhåll. – Ibland känns det som att Fornhöjden inte är tillräckligt illa ute. Att vi har det för bra, eller snarare inte tillräckligt dåligt, för att vi ska få ta del av bidrag och kommunens resurser. FÖR ATT RIKTA UPPMÄRKSAMHETEN på Fornhöjden har boenderådet lämnat in ett medborgarförslag om att området ska bli en egen stadsdel. – I dag fi nns vi inte ens med på kartan i telefonkatalogen, säger Ane Kaaling. En annan eldsjäl i nätverket är May Backman som flyttade hit från Märsta norr om Stockholm för snart fem år sedan. Före flytten studerade hon noga olika stadsdelar i Södertälje innan hon fastnade för Fornhöjden. Mycket tack vare alla anslag i portarna. – Jag fastnade för Fornhöjden eftersom det verkade fi nnas så mycket liv och så många möjligheter här. Eftersom det inte fi nns vanliga anslagstavlor i området kommuniceras det mesta genom anslag i portarna. Och i områdets livsmedelsbutik där dagens anslag vill locka deltagare till innebandy och gympa, samtidigt som gymnastik- och simklubben söker ledare. Nästa punkt på May Backmans personliga önskelista är torghandel. – Varje stadsdel måste ha ett livaktigt centrum där människor kan träffas och trivas. Får vi inte det är det risk för att engagemanget försvinner, säger hon. Innan nätverket bildades 2005 fanns ett boenderåd med representanter från hyresgästföreningen, de båda

bostadsrättsföreningarna samt områdets fem fastighetsägare. I rådet satt också två boende – varav Ifeta Ahmic var den ena. BOENDERÅDET VAR EN FÖLJD av storstadssatsningen och de extra resurser som fanns under åren 20002004. Resurser som både bestod av ekonomiska bidrag och en stadsdelsutvecklare på heltid. Av 2 512 personer med rösträtt i Fornhöjden valde 63 procent att delta i valet 2006. Att låta invånarna utse representanter genom direkta val har aldrig prövats i Fornhöjden. Däremot prövade kommunen en sådan modell i områdena Geneta, Hovsjö och Ronna under sin storstadssatsning (se faktatext sidan 19). – Vi tycker att nätverket är demokratiskt eftersom vi tillsammans täcker hela området, säger Per-Axel Kollberg som gärna vill lära invånarna hur det svenska föreningslivet fungerar. – Inte minst därför att det i praktiken är näst intill ett krav för att vi ska få del av kommunens bidrag. ●

B RY T P U N K T

May Backman, tv, och Ane Kaaling, två eldsjälar i Fornhöjdens nätverk.

Södertälje satsar på nytt bolag i Hovsjö

Områdesråd inom storstadssatsningen Under åren 2000-2004 ville Södertälje kommun att invånarnas behov och engagemang skulle styra utvecklingen i stadsdelarna. I ett inledningsskede etablerades områdesgrupper baserade på större föreningar. Så småningom utsågs interimsstyrelser och i stadsdelarna Geneta, Hovsjö och Ronna utsågs representanter till styrelsen genom allmänna val. Valen skedde efter en nomineringsprocess där alla inbjöds att själva kandidera eller föreslå andra personer till styrelsen. Sedan kommunen förvissat sig om att personerna var valbara och ville ställa upp, genomfördes en valkampanj med afﬁ schering av kandidaterna med namn, ålder, intressen och yrke. Rösträttsåldern fastställdes till 16 år. Nio ordinarie och nio suppleanter valdes in i varje styrelse och mandatperioden var två år. De nybildade styrelserna utbildades i sammanträdesteknik. I Fornhöjden utgjorde hyresgäst- och bostadsrättsföreningarna basen för nomineringsarbetet till styrelsen. I dag är det bara verksamheten i Fornhöjden som lever vidare i form av ett lokalt nätverk. Att verksamheten inte fungerade i övriga stadsdelar berodde, enligt kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s), i första hand på att satsningen bara varade under en begränsad tid. Oklarheter om rådens mandat och befogenheter skapade också orealistiska förväntningar på vad som skulle kunna genomföras. Många blev också besvikna på kommunens långsamma beslutsprocesser. I Fornhöjden hade områdesstyrelsen ett annat utgångsläge genom sin förankring i föreningslivet. När styrelsen utvidgades med representanter för näringsliv och andra aktiva föreningar stärktes dess legitimitet i området.

B RY T P U N K T

Från och med den 1 januari 2007 har Södertälje kommun ett aktiebolag – Telge Hovsjö AB – för att bryta den negativa trenden och segregationen i bostadsområdet. Målet är att, i nära samarbete med bland andra boende, föreningar och skola, få bukt med utanförskap, arbetslöshet och dåliga studieresultat bland områdets invånare. Det nya bolaget äger bland annat Telgebostäders 1 700 lägenheter i Hovsjö samt områdets skola och förskola. Dessutom tar man över all mark som ägs av kommunen. För att inte upprepa de negativa erfarenheterna från storstadssatsningen har den nya organisationen betydligt längre uthållighet. För att ge bolaget en bra start skjuter Telgekoncernen och kommunen tillsammans till 20-25 miljoner kronor varje år i tio år. Patrik Derk, tidigare rektor för Ronnaskolan och biträdande rektor för Hovsjöskolan, är VD för bolaget: – Eftersom jag har erfarenhet av att arbeta med att förändra attityder och värderingar ska det bli en utmaning att hitta unika och överraskande samarbeten med såväl skolan som föreningslivet, säger han. Styrelsen för det nya bolaget utses under vårvintern 2007 och de ﬂesta ledamöter kommer att vara boende i Hovsjö. De kommer dock inte att utses genom allmänna val utan utses av dagens styrelse, vilken består av tjänstemän från Telgekoncernen. – Vi har valt den modellen därför att varje ledamot i första hand ska företräda sig själv. Målet är att ledamöterna ska komplettera varandra och kunna uträtta ett bra arbete tillsammans. De kommer också att ha samma befogenheter som styrelsen i vilket bolag som helst. Den som vill vara med i styrelsen för Telge Hovsjö AB måste bo i Hovsjö, vara över 18 år samt förstå och kunna göra sig förstådd på svenska språket. – Men behöver inte ha svenska som modersmål, men man måste kunna läsa protokoll och andra handlingar, säger Patrik Derk.

3 Vilken är kommunens erfarenhet av direktvalda områdesstyrelser inom storstadssatsningen? Under storstadssatsningen provade vi det i tre av våra bostadsområden: Ronna, Hovsjö och Geneta. Mitt intryck är att det var lätt att få människor att ställa upp i valet. Men att det var betydligt svårare att uppbåda ett intresse för att verkligen arbeta i boenderåden. För att lyckas tror jag att verksamheten måste vara permanent, eller åtminstone betydligt mer långsiktig än storstadssatsningen. Hur har ni dragit nytta av denna erfarenhet? Den 1 januari 2007 bildade vi ett nytt aktiebolag i Hovsjö. Poängen är att driva verksamheten affärsmässigt samtidigt som de boende får stort inﬂytande. Det senare garanterar vi genom att majoriteten av styrelseledamöterna utgörs av boende i området. Styrelsen i Telge Hovsjö AB tillsätts inte genom allmänna val. Varför inte? Vi vill undvika att ledamöterna blir representanter för en viss folkgrupp, släkt eller familj. Istället vill vi hitta personer som kan bidra med sitt engagemang, sin kunskap och sina erfarenheter. Skulle vi ha valda representanter hade det varit bättre att utse en politisk styrelse och låta partierna sköta bemanningen. Hur stora befogenheter får den nya styrelsen? Vi vill ge dem mycket långtgående befogenheter. De enda restriktionerna

Tio frågor till Anders Lago Kommunstyrelsens ordförande i Södertälje

är sådant som regleras i kommunallagen, som säger att avgörande frågor måste lämnas vidare till kommunfullmäktige. Det betyder till exempel att styrelsen inte kan köpa eller sälja fastigheter eller mark till några större värden utan att först ta upp frågan i fullmäktige.

”

Alla kortsiktiga projekt … har gjort människor trötta och uppgivna. Därför har det nya bolaget minst ett tioårigt perspektiv.

Är Telge Hovsjö AB ett direkt resultat av erfarenheterna efter storstadssatsningen? Nej, inte enbart. Däremot är det ett resultat av många olika projekt som genomförts i området. Alla kortsiktiga projekt som har avlöst varandra har gjort människor trötta och uppgivna. Därför har det nya bolaget minst ett tioårigt perspektiv. Finns det planer på att väcka liv i tanken på direktvalda styrelser i något av kommunens bostadsområden? Nej, det är inget som vi diskuterar. Däremot kommer vi att satsa på våra mest utsatta områden. Näst i tur är Ronna där vi inleder en diskussion med fastighetsägarna under våren 2007. Vilken modell vi kommer att arbeta med där vet jag ännu inte. Anser du att det lokala nätverket i Fornhöjden representerar de boende i området? Ja, till viss del. De representerar en del av föreningslivet i området och gör ett jättebra arbete. Men man kan inte jämföra dem med ett valt organ. Kan kommunen skapa garantier för att allas intressen kommer till tals? Nej, det är svårt. Det närmaste

vi kan komma idag är den demokrati som det politiska systemet utgör. Ni har prövat direktvalda styrelser i tre bostadsområden. Vilka personer valdes in i styrelserna? Min bild är att det oftast var människor som var engagerade i föreningslivet och som hade ett stort engagemang för sitt område. En del var också politiskt aktiva, men de var inte i majoritet. Skulle du vilja pröva något sätt att förnya demokratin i Södertälje? Det ska bli spännande att följa det vi gör i Hovsjö. Dessutom har våra gymnasieskolor styrelser med elevmajoritet och grundskolorna har föräldrastyrelser. Det fungerar mycket bra, även om det naturligtvis inte betyder att alla elever och föräldrar i Södertälje är engagerade i skolfrågorna. ●

B RY T P U N K T

DIREKTVAL till KOSTERNÄMNDEN På öarna Nord- och Sydkoster i Strömstads kommun företräds de 320 invånarna av en Kosternämnd. Ledamöterna utses genom lokala val där alla invånare från 16 år har rösträtt. Bara två av nämndens ledamöter är aktiva i kommunpolitiken.

Kosternämnden är demokratisk och opolitisk och fungerar i praktiken som en vanlig förening. Nämndens främsta uppgift är att vara ett organ där öarnas invånare och föreningar kan diskutera lokala frågor. Ett stort och viktigt ämne har varit den färjeförbindelse mellan öarna som kosterborna numera driver med stöd av kommunen. – I den frågan har nämnden både klargjort en majoritetsuppfattning och deltagit i ett planeringsarbete i samarbete med kommunen och regionen, säger Göran Larsson som är ordförande i nämnden. Enligt honom var nämndens engagemang och ideella arbetsinsatser en förutsättning för att kommunen övre huvud taget skulle kunna besluta om en färjeförbindelse. BAKGRUNDEN till Kosternämnden är det öråd som bildades 1997 och till vilket samtliga invånare inbjuds två gånger om året. Nämnden bildades år 2000 för att kommunen ville kunna rådgöra med invånarna på öarna även mellan öråden. Kosternämnden består av nio ledamöter som utses genom ett lokalt val där alla mantalsskrivna invånare från 16 år har rösträtt. Hittills har man hållit val tre gång-

B RY T P U N K T

er: åren 2000, 2002 och 2006. De två senaste valen har ägt rum samtidigt som det allmänna valet. OM NÅGON LEDAMOT avsäger sig sin plats går den till nästa person på listan. Den som har fått ﬂest röster utses till ordförande. Inga styrelsemedlemmar tar ut arvode och kommunen ersätter inga lokala resor eller kostnader för styrelsearbetet. Valet ogiltigförklaras om valdeltagandet understiger 50 procent och nämnden läggs ned efter två ogiltiga val i rad. Valdeltagandet i september 2006 var 70 procent, vilket Göran Larsson är nöjd med: – Vi har infört det systemet för att vara säkra på att nämnden känns viktig för Kosterborna. Med tanke på att 15 procent av alla som är skrivna här inte bor på öarna, har vi ett starkt stöd. Nämndens uppgift är inte i första hand att fatta beslut utan att väga samman intressen, söka majoritetsuppfattning och företräda öborna gentemot kommunen, regionen, länsstyrelsen eller staten.

bygden och staden, menar Göran Larsson. Han konstaterar vidare att bara två av dagens nio ledamöter är aktiva inom den kommunala politiken. De första två åren var det ingen. – Jag kan inte tolka det på annat sätt än att folk röstar på personer som de tror kan åstadkomma något, säger han. DÄREMOT ÄR HAN BEKYMRAD över den bristande representationen. Liksom i de politiska partierna har Kosternämnden svårt att få unga och kvinnor att ställa upp i valen. – I dagens styrelse är det bara en enda kvinna. Och så när som på en nyinvald 26-åring är det samma gubbar som alltid är med, säger Göran Larsson. ●

EN AKTUELL FRÅGA just nu är planerna på en marin nationalpark: Kosterhavet. – Vi behövs som en länk mellan öarna och fastlandet, mellan lands-

KONSUMENTMAKT

”Många ser kundvalsmodellen som en lösning för att förmå det offentliga monopolet att vara mer vaksamt på sin uppgift gentemot medborgarna. Jag ser de fördelarna, men anser ändå inte att kundvalssystemet är en optimal lösning eftersom det gynnar de som redan är resursstarka. De svaga i vårt samhälle, som varken har tid eller självkänsla, blir knappast hjälpta av kundval. Men eftersom vi ännu inte har något alternativ är det viktigt att frågan kommer upp till debatt.” INGRID A MRÉN (S) SANDVIKEN, VICE ORDFÖRANDE I SVERIGES KOMMUNER OCH L ANDSTINGS DEMOKRATI- OCH SJÄLVSTYRELSEBEREDNING. (2002-2006)

B RY T P U N K T

Halland ger konsumenterna ökat inflytande Dagens medborgare förväntar sig inte bara god service och omsorg. De vill också ha inflytande över hur den genomförs. Hallands landsting och Nacka kommun är två exempel där kundvalsmodeller genomförts. DEN UNGA GENERATIONEN kräver att få mer inflytande och bör med all rätt få det, säger landstingsstyrelsens ordförande i Halland, Mats Eriksson (m). – Det är viktigt att vi kan möta morgondagens krav på sjukvård. Det kritiska tänkandet och ifrågasättandet är mer utspritt bland medborgarna i dag än tidigare. Förra generationens möte med sjukvården präglades mycket av tacksamhet och tålamod. Det gäller inte längre. Aktiva människor vill göra aktiva val. I januari startade den nya närsjukvårdsmodellen Vårdval Halland som bygger på att invånarna själva väljer sin vårdcentral. Sjukvården betalas med en åldersrelaterad sjukvårdspeng som följer varje invånare och som styr hur stora resurser varje mottagning får. – Vårdval Halland betyder mer makt åt medborgarna, större frihet åt medarbetarna och ökade möjligheter för oss politiker att ägna oss åt visioner istället för detaljfrågor, säger Mats Eriksson. Medborgarna kan genom sitt val påverka vårdens innehåll genom att framföra behovet av olika vård. Den medvetne kunden kan på landstingets webbsida jämföra de olika vårdenheternas kvalitet. Genom att det är medborgaren själv som väljer så kommer bemötandet från vårdenheterna att förbättras. Det blir en kundrelation som man vill värna om. Vad gäller för dem som kanske inte vill eller saknar förmåga att välja? – Rätten att välja måste naturligtvis även omfatta rätten att avstå från att göra ett aktivt val. Den som inte väljer blir rekommenderad en vårdenhet enligt närhetsprincipen.

B RY T P U N K T

Hur vill du beskriva medarbetarnas ökade frihet? – Med Vårdval Halland stimuleras den enorma kompetens och kreativitet som fi nns bland vårdens medarbetare. De får stor frihet att hitta bästa sättet att möta invånarnas behov och ta vara på de nya idéer som förbättrar vården. Det är medarbetarna som är bäst på att avgöra hur arbetet ska bedrivas. Därför ska vi politiker inte fatta detaljbeslut om vilka kompetenser som ska fi nnas på en vårdenhet. VÅRDVAL HALLAND innebär kvalitetskonkurrens istället för priskonkurrens. En klar fördel, understryker Mats Eriksson. Tidigare fanns det många olika ersättningssystem inom primärvården. Numera gäller principen lika för alla och konkurrens på lika villkor, oavsett driftsform. – Konkurrens driver verksamheten framåt. Genom det här systemet tror vi att vårdenheterna tar ett större ansvar för att göra det bästa för sina patienter. Alla kompetenser ska användas. När de inte räcker lotsas patienten vidare till specialistvården. VÅRDVAL HALLAND är ett första steg mot en närsjukvård där fler specialister än i dag ska fi nnas i invånarnas närområde. Landstinget i Halland strävar efter att all vård som inte kräver sjukhusens resurser ska ges på de lokala vårdenheterna. Före 2010 räknar man med att 80 procent av den öppna hälso- och sjukvården kan tillgodoses i närsjukvården. För att säkra vårdkvaliteten har landstinget satt upp mål för verksamheterna. Dessa handlar om att vårdenheterna ska vara tillgängliga, ha goda

medicinska resultat, ha hög kvalitet och bedriva ett hälsobefrämjande arbete. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet i samarbete med FoU i landstinget Halland undersöker gemensamt om modellen når sina mål och syften. Om en vårdenhet inte når de uppsatta målen så reduceras hälso- och sjukvårdspengen. FLERA LÄKARE i Halland har öppet kritiserat Vårdval Halland eftersom man menar att det har varit alldeles för många omorganisationer inom primärvården. Vad anser du om det? – Primärvården har i stort sett likadan ut i 20 år. När det gäller läkarna har vi haft husläkarsystemet och efter det ytterligare ett system tills vi nu inför Vårdval Halland. Många anser även att det ﬁ nns ett etiskt problem i att de patienter som är vårdtunga och kostar stora pengar inte kommer att få plats på någon vårdcentral. Finns det någon risk för det? – Nej, i Vårdval Halland får inte en vårdenhet tacka nej till någon invånare, alltså är invånarens makt stärkt även på så vis. ●

BESLUTSPROCESSEN STEG FÖR STEG: Juni 2004 beslut i landstingsstyrelsen om en enhetlig modell. Augusti 2005 beslut i landstingsstyrelsen om att gå vidare med den tänkta modellen. April 2006 beslut i landstingsfullmäktige om Vårdval Halland. Juni 2006 kompletterande beslut i landstingsfullmäktige och fastställande av modellen, beslut om ackreditering, beslut om överenskommelse, invånarnas val.

Nacka först på plan En av Hallands förebilder är Nacka kommun strax utanför Stockholm. Här har man sedan många år haft ett kundvalssystem som väckt stor uppmärksamhet. KUNDVAL HAR FUNNITS i Nacka sedan 1985, då man började med fotvårdscheckar. 1992 infördes hemtjänstcheckar och Sveriges första kompletta skolpengsystem. Nacka var tidigt med kooperativa daghem och blev 1986 först med att öppna det privatdrivna Pysslingen. Det väckte stor debatt och gav så småningom upphov till den omtvistade lex Pysslingen, som stoppade statsbidrag till privata daghem i aktiebolagsform. Allt detta är nu historia. I dag erbjuder Nacka kommun en rad olika tjänster som utförs enligt kundvalssystemet. På utbildningsområdet finns förskola, familjedaghem, grundskola, gymnasieskola och Komvux. Inom omsorgsområdet finns hemtjänst, ledsagning och avlösning, särskilt boende, familjerådgivning samt dagverksamhet för personer över 65 år. I Nacka kommun råder i princip etableringsfrihet förutsatt att de privata aktörerna godkänts utifrån kommunens kriterier för verksamheten. Syftet är att ge invånaren möjlighet att göra ett aktivt val och att denna valmöjlighet ska bidra till kvalitetsutveckling. – Det viktiga är att kommunen ser till att människor får den service de behöver. Inte att just kommunen producerar tjänsterna, säger kommunalrådet Erik Langby (m) som har varit med sedan starten. Det handlar om att flytta makten till dem som möter kunderna.

Fem frågor till Erik Langby Kommunalråd i Nacka Vad är viktigt att tänka på när man inför ett kundvalssystem? – Att man verkligen vill ﬂytta makten att välja utförare från kommunen/ landstinget till den enskilde brukaren. Vill man däremot fortsätta att detaljstyra hur mötet mellan medborgaren/ brukaren och anordnaren/verksamheten ska se ut måste man nog fortsätta att driva verksamheten i egen regi. Eller möjligen lägga ut den på entreprenad. Hur väljs producenterna? – Med enkla och begripliga auktorisationsregler så kan företagare/företag välja att vilja auktorisera sig och därmed bli valbara. Myndigheten prövar sedan att anordnaren verkar hålla måttet. Producenterna behöver inte ﬁ nnas i den egna kommunen. Kan man införa systemet på alla områden? – I princip kan man införa kundval för det mesta som är vad man kallar individuella tjänster. Kollektiva tjänster, till exempel att kommunen håller en kvälls- och nattpatrull som kan rycka ut om någon får problem i sitt hem, passar inte för kundval. Hur följer ni upp medborgarnas önskemål och åsikter? – Genom regelbundna brukarenkäter, attitydmätningar och andra liknande undersökningar. Vilket nästa steg står Nacka kommun inför när det gäller kundval? – Inom den sociala sektorn vill vi komma vidare för att kunna ge brukarna mer makt över hur och av vem de ska få sitt stöd när det gäller missbrukarvård.

Viktiga saker att ta ställning till i ett kundvalssystem: • Undersök exakt vilken tjänst det gäller. • Avgränsa vad som hör till ”produktion” av tjänsten, det vill säga vad anordnaren ska göra, och vad som är myndighets- och huvudmannaskapsuppgifter. • Se till att kommunen/landstinget i sin egen verksamhet påför alla verksamhetsenheter vad de förorsakar för kostnader. Enklast via internpriser för administrativa tjänster (ekonomi- och personalsystem, IT-anslutningar, försäkringar och upphandlingshjälp) respektive internhyror för de lokaler som utnyttjas. Det är viktigt med konkurrensneutralitet. • Räkna ut vad tjänsten kostar och därmed hur stor ”pengen” ska vara. Via ett symboliskt checksystem väljer invånaren det alternativ som passar bäst. Beloppet varierar utifrån den enskildes behov. Producenterna får sina intäkter genom checksystemet. • Skapa enkla rapportrutiner så att kommunen/landstinget vet vilken verksamhet som månadsvis produceras åt medborgarna/brukarna och ersätt anordnarna månadsvis för vad de faktiskt utfört. • Skapa enkla auktorisationsregler. Det är viktigt att klara ut vilka krav som verkligen måste ställas just från kommunen/landstinget. Mycket styrs ju genom statliga beslut. ●

B RY T P U N K T

STÄRKT FULLMÄKTIGE

Med sina drygt 2500 invånare är Bjurholm i Västerbottens län Sveriges minsta kommun. Betydligt större är Västra Götalandsregionen med över en och en halv miljon invånare. Hur ser företrädare för så olika organisationer på förslaget om att stärka fullmäktige? Vi ställer frågan till Ingemar Nyman (m) i Bjurholm och Monica Selin (kd) i Västra Götaland.

Olika lösningar för liten och stor Bjurholms kommun har 2 540 invånare och ett fullmäktige med 31 ledamöter. Det låter som en demokratisk dröm, men har sina nackdelar. – DET ÄR SVÅRT ATT HITTA så många som kan och vill ställa upp. Därför har säkert en och annan övertalats att sitta i fullmäktige. Det vore bättre för alla om vi var färre och att de som var med verkligen ville det, säger Ingemar Nyman (m) som är ordförande i kommunstyrelsen. I januari 2005 ansökte Bjurholms kommun hos fi nansdepartementet om att få minska antalet ledamöter i fullmäktige till 21. Men man fick nobben med motiveringen: ”Det förutsätter lagändring. Inga åtgärder vidtas.” BJURHOLMS FULLMÄKTIGE har efter valet 2006 tjugo borgerliga och elva socialistiska mandat. En fördelning som i princip alltid har sett likadan ut. I frågan om att minska antalet ledamöter i fullmäktige är också de flesta partier eniga. Enligt Ingemar Nyman skulle inte Bjurholm heller bli mindre demokratiskt med färre antal ledamöter. Möjligen skulle vänsterpartiet, som bara fick ett mandat efter valet 2006, hamna utanför. I Bjurholm saknar kommunstyrelsen egna utskott. Däremot fi nns det en budgetberedning. De flesta i fullmäktige är också ledamöter i kommunstyrelsen och nämnderna.

B RY T P U N K T

Under perioden 1999-2002 prövades ett system med enbart kommunstyrelse, men det är historia nu: – Det blev lite väl drastiskt när så få personer var med och styrde överallt. Som ordförande i kommunstyrelsen var jag företrädare för kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och kultur- och utbildningsnämnden. Många gånger skulle jag vara på ﬂera ställen samtidigt vilket var omöjligt. I praktiken ﬁck det till följd att kommunens representation haltade, konstaterar Ingemar Nyman, som har varit ordförande i kommunstyrelsen sedan 1995. Att ta bort kommunstyrelsen och bara ha fullmäktige har aldrig diskuterats i Bjurholm. – Många tycker nog att fullmäktige inte har någon praktisk betydelse eftersom alla frågor i princip redan är avgjorda när de kommer dit. Men det är viktigt med folkvalda representanter därför att det främjar demokratin. Invånarna måste ha möjlighet att rösta på det parti eller de personer som man vill ska företräda kommunen politiskt. ATT VARA POLITIKER i Bjurholm är att ständigt vara i hetluften och Ingemar Nyman har för egen del tolv politiska uppdrag. Utan att överdriva kan man påstå att inget beslut går invånarna obemärkt förbi. I alla fall inte om det är obekvämt. Däremot tror inte Ingemar Nyman att medborgarna här är mer aktiva än på andra platser.

Visste du att i Stockholms stad är det 27 gånger så många invånare per fullmäktigeledamot som i Bjurholms kommun.

– Eftersom det är raka och enkla vägar mellan oss och medborgarna behöver de ju inte aktivera sig. De vet var vi fi nns om de vill något och oftast behöver man inte bestämma tid för att få en pratstund med oss. Dessutom bor vi ju här och träffar hela tiden folk i andra sammanhang. Under 2007 sammanträder Bjurholms kommunfullmäktige fyra gånger, en på våren och tre på hösten. Kommuner med få förtroendevalda har ofta andra forum för politiska diskussioner och dialog med medborgarna. I Bjurholm fi nns bland annat ett utvecklingsråd som träffas 4-5 gånger per år. I rådet träffas människor från olika grupper i samhället för att diskutera tillväxtfrågor. Dessutom åker politikerna ut och möter människor i byarna. För att få in flera röster i diskussionen har man nyligen ändrat upplägget. Tidigare kunde en person representera tre eller fyra byar. Nu har varje by en egen representant i rådet. För att stimulera bybornas aktiviteter får varje område som gör en utvecklingsplan 5 000 kronor i bidrag. Hittills har kommunen fått in tjugo planer, vilket är merparten av antalet möjliga. I kommunen fi nns också ett totalförsvarsråd som är ett samverkans- och samarbetsorgan för lokala totalförsvarsaktörer som till exempel hemvärnet, Röda Korset, lottorna och försvarsutbildarna. Även detta råd träffas 4-5 gånger per år. SOM ORDFÖRANDE för kommunstyrelsen har Ingemar Nyman ett arvode som motsvarar 60 procent av en heltidstjänst. Vice ordförande i kommunstyrelsen har ett arvode som motsvarar 40 procent av en heltidstjänst. Kommunfullmäktiges ordförande har ett årsarvode på 12 200 kronor. Övriga politiker är fritidspolitiker och har ingen tjänstgöringstid i sin arvodering. Om kommunen fick införa ett fullmäktige med färre ledamöter skulle det betyda att fler politiker skulle kunna få arvoderad tjänstgöringstid och ökade möjligheter till kompetensutveckling. Bland annat vill Ingemar Nyman utveckla politikernas kompetens när det gäller formerna för det politiska arbetet och satsa på fler sammanträden och fler träffar med medborgarna. – Att inte känna till sammanträdesordning och annat är en begränsning för alla nya som kommer in i politiken. ●

Visste du att enligt SCB kommer antalet kommuner med färre än 5000 invånare år 2030 att vara ﬂer är 30.

Fakta Bjurholm Län: Västerbotten Antal invånare: 2540 Antal fullmäktigeledamöter: 31 (ordinarie) Antal styrelseledamöter: 9 (ordinarie) Antal politiska förtroendeuppdrag: 49 (ordinarie) och 67 (inklusive ersättare) Antal personer med politiska uppdrag: 71 Deltagande i kommunalvalet 2006: 78,83 procent

B RY T P U N K T

Visste du att i Finland är det ganska vanligt, speciellt i större städer, att kommunstyrelsen utses på två år istället för mandatperiodens fyra år.

Västra Götalandsregionen I Västra Götalandsregionen har man inga problem att hitta förtroendevalda till politiska uppdrag. Att stärka fullmäktige genom minskat antal ledamöter är däremot en tveksam lösning. Inte minst när det gäller representativitet. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN leds idag av en majoritet bestående av tre partier – centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna. Tillsammans har de 85 mandat av regionfullmäktiges 149. Om regionen skulle anamma förslaget om ett stärkt fullmäktige skulle antalet ledamöter kunna minska till lägst 51. Enligt Monica Selin (kd), oppositionsråd i regionstyrelsen, krävs det en drastisk minskning för att nå effekt. Att minska till 100 ledamöter innebär bara en besparing. Även om hon personligen tycker att förslaget skulle vara spännande att pröva någonstans, är hon tveksam till om det skulle fungera i en så stor organisation som Västra Götalandsregionen. – Förmodligen skulle det betyda att en del av våra 49 kommuner inte skulle vara representerade vilket skulle rimma illa med vår ambition att vara kommunernas region. Spänningen ligger i att ﬂytta beredningsansvaret till fullmäktige, vilket med all säkerhet skulle stärka engagemanget och debattlusten. Men ett sådant tankeexperiment bygger på att man bortser från problemet med representationen. För Monica Selins eget parti, kristdemokraterna, skulle en minskning till 51 ledamöter betyda fyra istället för dagens tolv mandat. För det något mindre Sjukvårdspartiet är det tveksamt om de skulle klara treprocentspärren och få vara med. Ett minskat fullmäktige skulle troligen innebära att ﬂer politiker i regionen blev heltidsarvoderade vilket Monica Selin ser som en risk: – Ett ökat antal professionella politiker kan skapa ett oönskat A- och B-lag inom politiken. Därför vill jag hellre se över arbetsformerna.

B RY T P U N K T

För att få debatt i fullmäktige har man till exempel haft tidiga debatter när det gäller stora ärenden. Något som dock inte alltid har levt upp till förväntningarna. – Min erfarenhet är att många är bundna av vad partierna tycker och därför inte vågar släppa fram sina egna åsikter. Därför har det inte hänt så mycket i praktiken. För att minska regionstyrelsens makt har man också lagt ansvaret för en stor del av budgeten på nämndernas fritidspolitiker. Att gå ett steg längre och införa fasta beredningar skulle, enligt Monica Selin, säkert vitalisera ännu mera. – En annan tanke är att införa delregionala utskott, vilket i sig innebär en risk för att vi skulle få tillbaka en organisation med ﬂera små landsting. Till skillnad mot i Bjurholm är det inga problem att få politiker att ställa upp i regionvalet. Men att stå på listan och arbeta politiskt i regionen är inte alltid samma sak. – Det kan vara ett kattrakande om att få vara med på listan. Men eftersom de ﬂesta också är kommunpolitiker visar det sig tyvärr att en del sätter arbetet i den egna kommunen i främsta rummet. – Kanske beror det på att vi har en så stor församling att de inte tror att deras insats har så stor betydelse. ●

Fakta Västra Götalandsregionen Län: Västra Götaland Antal invånare: 1 538 284 Antal styrelseledamöter: 15 (ordinarie) Deltagande i regionvalet 2006: 78,07 procent.

6 Fullmäktige

Visste du att danska kommuner kan välja en helt nämndlös organisation.

UTAN STYRELSE

Götene stärker fullmäktige Götene kommun i Västra Götalandsregionen har länge velat ändra arbetsfördelningen mellan fullmäktige och styrelse. Efter att ha diskuterat olika varianter föll valet på en organisation som ﬂyttar makten från kommunstyrelsen till fullmäktige. ÖKAD MEDSKAPARANDA och effektivitet är två mål för den nya organisationen i Götene. – Genom att minska antalet politiska nivåer till en enda vill vi ge medborgarna en större chans att vara med tidigare i beslutsprocessen, säger kommunstyrelsens ordförande Bo Bergsten (kd). Den nya organisationen i Götene innebär att beredningsansvaret ﬂyttas från styrelsen till fullmäktige. Som en konsekvens av detta är det numera fullmäktige som tar alla strategiska beslut, medan styrelsen följer verksamheten och kan ha synpunkter på beredningarnas förslag. – Vår nya organisation bygger på att alla ledamöter i kommunstyrelsen är överens om de nya rollerna och låter beredningarnas förslag nå fullmäktige. Kommunstyrelsens roll blir att komplettera förslagen med konsekvenser för ekonomi och verksamheter. GÖTENE HAR STYRTS BORGERLIGT sedan kommunen bildades 1967, men det har rått total politisk enighet om att stärka fullmäktige. – Vi har aldrig debatterat organisationen utan dis-

kuterat vad vi vill ha ut av det politiska arbetet. Man kan säga att vi har valt den organisation som vi tror har bäst förutsättningar att leva upp till våra behov. Att själv få välja modell för det politiska arbetet har varit en viktig förutsättning för förändringsarbetet. Att kommunen valde bort alternativet fullmäktige utan styrelse beror på att det, enligt Bo Bergsten, passar bättre för kommuner med färre än Götenes cirka 13 000 invånare. Den nya organisationen i Götene trädde i kraft den 1 januari 2007 och har införts för att stanna. – DET TAR TID ATT FÖRÄNDRA och vi måste vara uthålliga. Just nu talar vi om en omprogrammering av våra politiska roller. När fullmäktige ges beredningsansvaret innebär det att ledamöterna måste sitta i beredningar och helt enkelt ägna sig mera åt politik. Att det inte längre är möjligt att bara sitta på möten orsakade en del problem för partierna i samband med nomineringen inför valet år 2006. – En positiv effekt av detta blev att vi ﬁck in ﬂera yngre ledamöter i fullmäktige, säger Bo Bergsten. ●

B RY T P U N K T

”Det är svårt att ﬁnna makthavare som frivilligt avstår från makten.”

ERIK A MNÅ, PROFESSOR I STATSVETENSKAP VID ÖREBRO UNIVERSITET OCH DEMOKRATIUTREDARE, VID DEMOKRATIDAGEN DEN 18 JANUARI 2007

MAJORITETSSTYRE

B RY T P U N K T

Parlamentarism? Javisst!

Majoritetstyre, eller kommunparlamentarism, där styrelsen enbart består av ledamöter från det styrande partiet eller blocket ger väljarna en tydlig bild av vilka som ansvarar för politiken. En sådan modell kan också bringa ordning i den inre politiska organisationen, anser både Ingrid Amrén (s) i Sandviken och Jonny Jones (c), kommunstyrelsens ordförande i Rättvik.

IA: FÖRSLAGET OM MAJORITETSSTYRE känns både välkommet och revolutionerande, tycker jag. Fördelen med majoritetsstyre är framför allt enigheten och tydligheten i styrningen. Den majoritet som styr har en fastlagd vision om vad den vill uppnå. Värdegrunden ﬁ nns ju redan där att arbeta ifrån. Det gör arbetet effektivt. Kommunstyrelsen blir utåt enig om de beslut som tas. Det är en styrka för verksamheten och gör besluten enklare att följa. JJ: Det blir lättare att arbeta och styra mot ett mål om man kan föra öppna ideologiska diskussioner i kommunstyrelsen. Det kan man inte i dag eftersom oppositionen sitter med. Ett majoritetsstyre skulle också innebära att vi politiker får en renodlad roll gentemot tjänstemännen. IA: I proportionellt tillsatta styrelser sitter ﬂera olika grupperingar som har olika värdegrund utifrån sina politiska ideologier. Det händer ofta att man ägnar oerhört mycket energi åt att sitta och munhuggas med varandra, trots att det redan är bestämt hur utgången ska bli. Det är resursslöseri, tycker jag. I stället bör styrelsen ägna sina diskussioner åt konstruktiva saker. Jag ser styrelsens uppgift som företagsledningens. De anställda måste få tydliga riktlinjer om vart de ska gå. Och oppositionens roll är inte att gå in i verksamheten för att röra upp känslor. Folket har ju faktiskt tydligt sagt att en majoritet ska styra. JJ: Jag tycker att kommunstyrelsens ordförande kan ses som regeringschef. Inte som företagsledare eller styrelseordförande. Problemet är bara att man inte har någon regering eftersom man står ensam. För att skapa ett system som liknar det statliga har vi i Rättvik lagt ned våra facknämnder och inrättat en kommunalrådsberedning som sammanträder före kommunstyrelsesammanträdet. I den sitter fyra kommunalråd, tre centerpartister och en folkpartist. Vi har haft den modellen sedan årsskiftet. Det känns som en enorm lättnad för mig som styrelseordförande att få det stödet. För att främja en

bred demokratisk diskussion har vi inrättat beredningar under kommunstyrelsen. De fungerar som ett slags utskott, men utan beslutsbefogenhet. Hur ser ni på oppositionens roll i ett majoritetstyre? IA: Oppositionspolitiker får ju inte längre samma möjlighet att agera i styrelsen och visa att de står för något annat. Då är det oerhört viktigt för demokratin att den plattformen ﬁ nns någon annanstans. Var? IA: I dag är fullmäktige en klar och tydlig arena. Den skulle kunna bli ett forum för oppositionen. Nu fungerar det ju inte riktigt så. För att hitta en ny modell krävs nog ett nytänk från alla. JJ: För att hitta arenor där även oppositionen har en plats behöver vi titta på hur riket styrs och ta efter det systemet mer. Kanske vi kan använda utskottsmodellen. IA: Som opposition måste man återta samtalet med befolkningen och prata om den egna politiken och alternativet till den styrande majoriteten. Upplysa medborgarna om att detta hade varit vårt vägval om vi hade suttit i majoritet. För att få möjlighet till det måste oppositionen få tillgång till politiska sekreterare som samlar information och bearbetar frågorna. Hur tror ni enskilda förtroendevalda påverkas av majoritetsstyre? IA: Vinsten blir att man slipper tappa energi. Det negativa att det blir mycket arbete med att förvalta och att vara effektiv. Det ﬁ nns en risk att drunkna i uppdraget. Där får man nog vara observant på att vara befolkningens företrädare och inte förvaltningens. JJ: I en kommun med majoritetsstyre måste partierna få mer resurser och ta mer ansvar. Det har ju mer och mer blivit så att kommunen även sköter partipolitiken. Allt centreras kring de frågor som tas upp i styrelsen och i fullmäktige. Partierna driver nästan inga egna frågor och de visionära ideologiska börjar försvinna. Det kommer att ha betydelse också för enskilda. ●

B RY T P U N K T

TYDLIGARE ANSVAR FÖR STYRELSEORDFÖRANDE Ledande politiker har alltid haft stor betydelse för enskilda kommuners utveckling. Men jämfört med borgmästare i många andra europeiska länder har den svenske styrelseordföranden en svag konstitutionell ställning. Detta står i stark kontrast till vad som i praktiken ligger i uppdraget.

”Krisen utlöste ledarskapet” Hur påverkar en ekonomisk nedgång det politiska handlingsutrymmet för kommunstyrelsens ordförande? Eskilstuna räddades ur 90-talskrisen med hjälp av politisk handlingskraft och okonventionella metoder. ÅR 1996 HADE ESKILSTUNA den största befolkningsminskningen av alla svenska kommuner. Dessutom extremt hög arbetslöshet och höga socialbidragskostnader. – Det var ett dystert läge, men jag har aldrig haft så mycket makt som då, berättar Hans Ekström (s), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna. Under hårda tider ropas det efter förslag och handling. Det brukar ge ordföranden mycket frihet och stort handlingsutrymme. I Hans Ekströms fall innebar det bland annat att under kort tid kunna sälja ut en tredjedel av stadens allmännyttiga bostadsbolag, som knappt gick ihop ekonomiskt och hade låg soliditet. Den akuta ekonomiska krisen krävde samordning och ekonomisk sanering, men i en socialdemokratiskt styrd kommun var detta inte okontroversiellt. – Men eftersom de ekonomiska hoten var så stora så blev det inget motstånd och heller ingen debatt. Alla insåg att vi måste göra något. Och jag var den som gjorde det. Därför mottogs försäljningen positivt. Det som hjälpte Hans Ekström var att hans eget parti, socialdemokraterna, hade en tydlig politisk majoritet. Det fanns också internt i partiet ett tydligt mandat för ho-

B RY T P U N K T

nom som kommunstyrelsens ordförande. Men den lokala kulturen och därmed goda förutsättningar för handlingsutrymme ﬁ nns inte i alla kommuner. – Man kan nog säga att jag hade lite tur, säger Hans Ekström. Hur hade situationen blivit om du hade haft en tydligare ordföranderoll? – Med en annan formell position hade besluten kunnat tas lite fortare och tydligare. Med ett mer uttalat borgmästarsystem har de lokala politikerna ett mycket större mandat även när det inte är kris. Vilka är de största problemen med att inte ha formell makt? – Det är att man måste hamna i kris eller i annan stark förändring för att kraften i det lokala ledarskapet ska kunna utlösas. Kommunstyrelsens ordförande kan, under goda förhållanden, ha stora handlingsmöjligheter. Men det ﬁ nns inget formellt stöd för det. Inte heller möjligheter till ansvarsutkrävande eller politisk belöning för det som görs. Det tycker jag är ett stort demokratiskt problem. NÄR GLOBALISERINGEN TILLTAR påverkar beslut långt utanför landets gränser grundvalarna för den regionala utvecklingen. Ett sådant exempel är den pågående kinesiska miljardsatsningen i Kalmar kommun. X

B RY T P U N K T

KINA ❤ Kalmar

Sedan mitten av 1990-talet när Volvo lade ned sin tillverkning förlorade Kalmar definitivt sin stolta position som handels- och industricentrum och hamnade i ett geografiskt bakvatten. Hög arbetslöshet och brist på framtidstro kom att prägla regionen en bra bit in på 2000-talet. Vändpunkten kom i fjol. Från oväntat håll. DET VAR DEN 16 AUGUSTI 2006, mitt under valrörelsen, som den kinesiske företagsledaren Jinxing Luo, presenterade sin plan. Han lade upp en karta över Östersjöregionen på bordet. Kalmar var inringat. Här ville han bygga. Handelscentrum. Hotell. Restauranter. Bostäder. Och en kinesisk park! berättar Johan Persson (s), kommunstyrelsens ordförande. – Vi trodde inte våra ögon. Menar han allvar och kan man lita på honom? Mr Luos företag, Fanerdun Group AB, hade länge sökt efter en handelsplats i norra Europa. Så småningom kom företaget i kontakt med den statliga myndigheten Invest in Sweden Agency (ISA). Tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län försåg ISA under drygt ett år Fanerdun med information om investeringsförhållandena i Kalmar. – Vi anade att någon typ av etablering var på gång här. Men det var först vid besöket i augusti förra året som vi förstod hur omfattande satsningen skulle bli. Mr Luo hade även tittat närmare på Amsterdam och funderat på några andra svenska och fi nska orter. Men han föll för Kalmar. Det var det strategiska läget mitt i den expansiva Östersjöregionen och den lilla kommunens nära till allt-struktur som tilltalade honom. Tillsammans med svensk mentalitet och politik. Svenskarna har gott rykte bland kinesiska affärsmän. Sverige präglas av fred och stabilitet. Här är det

B RY T P U N K T

ordning och reda och vi satsar på vår miljö. Det fi nns ingen korruption här och skattetrycket är lägre än i både Tyskland och Frankrike. Mr Luos plan var väl genomtänkt och han menade allvar. Fyra dagar efter första mötet med kommunledningen undertecknades investeringsavtalet. En dryg månad senare köpte Fanerdun Group AB ett markområde av Kalmar kommun. I början av oktober satte det första byggprojektet i gång. Nu låg Kalmar defi nitivt inte kvar i något geografi skt bakvatten. MODELLEN MED HANDELSHUS är väl förankrad i kinesisk tradition. Tusentals företag hyr in sig i varsin butik för att visa upp sitt sortiment. Från hela världen kommer sedan inköpare för att titta närmare på varorna och lägga beställningar. I Zhejiang-provinsen i södra Kina, varifrån Mr Luo kommer, fi nns det största handelshuset i världen. – Men för europeiska affärsmän är vägen till Kina lång. Nu får de möjlighet att åka till Kalmar istället, säger kommunens näringslivschef, Thomas Davidsson, och svänger in på Chokladvägen vid den nedlagda fabriken i Snurrom strax norr om stan. Här är markarbetet i full gång. Till hösten ska handelscentret med utställningslokaler för ett tusental företag, stå klart. Den stora utställningshallen tillverkas i Kina och skeppas till Kalmar med båt. De allra flesta

Visste du att 34 kommuner i Norge har infört direktval till kommunstyrelsens ordförande. Nästan sex av tio styrelseordförande är intresserade av att införa direktval i framtiden. grossisterna kommer från Kina, men även europeiska företag ska få möjlighet att hyra in sig. Fanerdun Group AB bygger också bostäder till de företagare som köper en andel i handelscentret samt ett hotell på 16 000 kvadratmeter för alla besökare. I planeringen ﬁ nns även en kinesisk park, en spa-anläggning och ett centrum för kinesisk medicin. Vad innebär detta gigantiska projekt för Kalmar? – Det kommer naturligtvis att ge ringar på vattnet i hela regionen, säger Thomas Davidsson. Handelscentret och hotellet ska kunna ta emot kunder från hela Europa. Alla som kommer hit behöver ha mat och någonstans att bo. Det innebär många logistik- och servicejobb. Dessutom måste antalet ﬂyglinjer utökas. Likaså behövs satsning på järnvägen och vägarna. Men utvecklingen skapar också framtidstro. Både näringsliv och kommun vågar nu äntligen investera för framtiden. Självkänslan i regionen har ökat mångfalt. Att Ikea dessutom etablerade sig här i somras har bara spätt på den känslan, menar Thomas Davidsson. Arbetet går i en rasande fart. Hur går det med den kommunala demokratiprocessen när hjulen snurrar så fort? – Bra, svarar Johan Persson. Det känns som att vi har läget under kontroll. Vi har satsat mycket på öppenhet och tydlighet. Kommunledningen har sedan start velat förankra processen hos medborgarna och insåg redan från början att det var viktigt att vara offensiv när det gäller samtal och dialog. Det har därför blivit många möten för att informera om och diskutera utvecklingen. – Vi har träffat föreningar och boende både här i Kalmar och grannkommunerna. Detta är i högsta grad en regional fråga så det är viktigt att alla är med och diskuterar. Hur förankras affären politiskt? – Vi har delat upp hela projektet i etapper. Innan varje etapp ska vi ha sett att allt verkligen går vidare. Att vi fått in pengar och att de planerade byggna-

tionerna startas. Varje delbeslut förutsätter ett beslut i fullmäktige. Till en början höjdes många skeptiska röster. Det fanns oro för att Kina-projektet var oseriöst och att kommunen inte skulle ha möjlighet att ställa krav. Många ansåg att det var orätt att bedriva affärer med en diktatur. – Vi ställer höga krav på den kinesiska etableringen och har klart deklarerat att kvaliteten på det som ska säljas här måste vara hög. Likaså etiken vad gäller tillverkning och försäljning. Vi accepterar inte produkter som är tillverkade genom barnarbete och håller hårt på fackliga rättigheter. Det är naturligtvis svårt att ha total insyn i det som pågår men vi arbetar för att skaffa oss information och debattera frågan. På nästa fullmäktigesammanträde kommer människorättsorganisationen Amnesty att medverka. KOMMUNLEDNINGEN har under höstens och vinterns förhandlingar fått förtroende för den viljestarka och målinriktade Mr Luo. Han är seriös, håller sitt ord och betalar i tid. Han lägger också stor vikt vid långa, utredande samtal, understryker Johan Persson, som dessutom litar på ISA som gjort noggranna marknadsundersökningar och analyser av projektet. – Vår optimism och tillit har nog spridit sig. I dag har etableringen ett starkt stöd hos Kalmarborna. Intresset för Kina är jättestort. Studieförbunden kör nu fullsatta kurser i kinesiska och kinesisk kultur. Häromdagen bestämde rektorn på Slottsskolan i Borgholm att erbjuda kinesiska som tillval för sjundeklassarna. Det gäller att smida medan järnet är varmt är numera ett återkommande mantra i kommunen Hur kommer det sig? – Det kanske hör ihop med att vi under så många år ﬁck leva med så starka nedgångar utan arbetstillfällen och framtidstro. Nu känner vi att vi inte har något att förlora. Men vi satsar inte alla kort på Kina. Vi fortsätter att bygga ut vår högskola och på ﬂer handelsetableringar. En sak har vi lärt oss av historien: Att aldrig lägga alla ägg i samma korg.

B RY T P U N K T

”Det kommer naturligtvis att ge ringar på vattnet i hela regionen, säger Thomas Davidsson. Handelscentret och hotellet ska kunna ta emot kunder från hela Europa. Alla som kommer hit behöver ha mat och någonstans att bo. Det innebär många logistik- och servicejobb. Dessutom måste antalet ﬂyglinjer utökas. Likaså behövs satsning på järnvägen och vägarna.”

B RY T P U N K T

Fem frågor till Johan Persson kommunstyrelsens ordförande, Kalmar Du blev över en dag en mycket central person i den kinesiska miljardsatsningen. Hur känns det? – Bra. Men det är inte så särskilt dramatiskt. Även om de kinesiska förhandlarna utifrån sin kultur ser borgmästaren som Kalmars huvudperson så är jag inte det. Vi är ﬂera i kommunen som axlar det ansvaret.

Visste du att… Svenskar är de medborgare i världen som är minst auktoritetsbundna och som i störst utsträckning ger uttryck för frihetsvärden som självförverkligande, acceptans av minoriteter och tillit till andra.

Hur ser du på din egen ställning som kommunstyrelsens ordförande? Innebär den konflikter mellan kravet på handlingskraft och demokrati i den här situationen? – Nej, jag har faktiskt inte känt av den konflikten. Jag driver en tydlig linje, men vill alltid förankra den linjen hos övriga politiker och har därför inte känt mig sakna mandat och handlingsutrymme. Men jag har förstått att jämfört med en kinesisk borgmästare är en svensk styrelseordförande minst sagt tandlös. Hur tycker du att kommunstyrelsens ordförande bör navigera i ett sammanhang där krav på effektivitet och demokrati riskerar att kollidera? – Jag tror att det handlar om att navigera på. Den konflikten finns hela tiden närvarande. Det viktiga är att hela tiden ha en öppen relation med tjänstemännen och övriga i politiken som arbetar med frågorna. Skulle ett mer formaliserat ordförandeuppdrag underlätta i den process du befinner dig i? – Jag tror egentligen inte att det är nödvändigt att stärka ordföranderollen. Det är ändå hur jag uppträder som har betydelse. Det gäller att skapa legitimitet i hela väljarkåren. Den respekten och tilliten måste man långsamt bygga upp. Tar den kinesiska etableringen tid från annat? – Nej, jag tycker inte att den tar tid från vanliga kommunala spörsmål. Uppdragets natur med alla möjliga frågor gör att man tvingas vara inne i de flesta frågor samtidigt. Även om denna etablering naturligtvis kräver stort engagemang. ●

B RY T P U N K T

”Det viktigaste är att varje kommun, landsting och region själv ska få möjlighet att bestämma vilka verktyg i lådan som passar bäst för att uppnå fullvärdig demokrati och maximal effekt.” MONICA SELIN (KD), OPPOSITIONSRÅD I VÄSTRA G ÖTALANDSREGIONEN OCH ORDFÖRANDE I SVERIGES KOMMUNER OCH L ANDSTINGS DEMOKRATI - OCH SJÄLVSTYRELSEBEREDNING (2002-2006).

Att vitalisera demokratin kräver politisk VILJA, MOD OCH TID SVERIGES KOMMUNER och Landstings förslag

för att vitalisera demokratin är i första hand en verktygslåda. Alla verktyg passar inte alla och alla kan inte användas tillsammans. Men vilka kan kombineras? Finns det några inbyggda problem och dilemman? Vi bad Bo-Per Larsson, biträdande chef för förbundets sektion Demokrati och styrning, att reda ut en del begrepp. Vilka olika förslag kan kombineras? – Alla fyra förslag som gäller ökat inflytande för medborgarna kan kombineras fritt. Det är bara att plocka – ett eller flera samtidigt. När det gäller Direktvalda områdesstyrelser i bostadsområden och bygder kan kommunen välja att införa sådana i ett eller flera områden i kommunen. På motsvarande sätt kan förslaget Medborgerlig konsumentmakt i en kommun begränsas till att gälla till exempel fotvård, medan grannkommunen kan låta valmöjligheten omfatta en rad olika tjänster. Vad gäller för de fyra förslagen för att utveckla styrformerna? – Huvudlinjen är att de personer som har fått folkets mandat genom allmänna val också ska ha en reell makt. Alla dessa förslag kan kombineras med de fyra förslagen om medborgarinflytande. Förslaget Stärkt fullmäktige går till exempel alldeles utmärkt att kombinera med de övriga tre förslagen i den gruppen. Finns det några förslag som inte går att kombinera? – Ja. Majoritetsstyre går av naturliga skäl inte att

B RY T P U N K T

kombinera med förslaget om Fullmäktige utan styrelse. Det går heller inte att kombinera med Möjlighet till direktval av styrelseordförande. Finns det några inbyggda dilemman att ta hänsyn till? – En modell med direktvald ordförande skulle kunna leda till problem om ordföranden kommer från ett parti som inte har majoritet i fullmäktige. En sådan situation skulle knappast fungera i större kommuner och landsting med en stark politisk polarisering. Däremot skulle det kunna fungera i kommuner där politiken präglas av samförstånd och av att man samlar krafterna för att säkra kommunens överlevnad. Finns det några uppenbara risker? – Väljer man att minska fullmäktige uppstår risken att den samlade kontaktytan mot medborgarna minskar. Därför är det viktigt att de förtroendevalda ges ökade resurser i form av tid. Väljer man en sådan modell är det extra viktigt att kombinera den med systematiska medborgarkonsultationer för att fånga in och dra nytta av medborgarnas kunskaper och idéer. – Medan fördelen med att stärka ordförandens roll är effektivitet och handlingskraft, är risken att det kan ge utrymme för ett auktoritärt ledarskap. För att motverka det måste övriga ledamöter ges resurser så att de kan följa och delta i beredningsprocessen i fullmäktige. Sådana tendenser kan också motverkas genom att en stärkt ordföranderoll kombineras med systematiska medborgarkonsultationer. – Eftersom den som har makten alltid har ett kun-

”Enligt enkätstudien Makten och möjligheten i kommunpolitiken anser 77 procent av kommunernas förtroendevalda att tjänstemännen följer politiska beslut. Man kan undra vad de övriga gör.” A NNA LINDSTRÖM, PROJEKTLEDARE BRYTPUNKT, SVERIGES KOMMUNER OCH L ANDSTING

skapsövertag är det viktigt att inte oppositionen blir tandlös. Om styrelsen stärks måste oppositionen få ökade möjligheter att delta i beredningen av ärenden genom att till exempel få resurser att göra egna utredningar. I kommuner med växlande majoritet är det mindre risk att oppositionen inte får tillräckliga resurser, eftersom alla vet att nästa mandatperiod kan det bli deras tur. Majoritetsstyre kan däremot bli problematiskt i kommuner där samma politiska parti regerar år ut och år in.

lagändring. Samma sak gäller i princip för direktvalda områdesstyrelser. Redan idag genomför kommuner allmänna val till områdesstyrelser. Men formellt är dessa val en nominering av kandidater som sedan fastställs av fullmäktige. Det krävs bred enighet i fullmäktige för att man ska gå ifrån proportionalitetsprincipen och följa resultatet från omröstningen bland invånarna i området. Försökslagstiftning skulle därför skapa ökad tydlighet och stabilitet.

Varför är det viktigt med försöksverksamheter? – Kommuner och landsting har länge arbetat för att vitalisera sina fullmäktigeförsamlingar. Resultaten har varierat men påfallande lite har ändrats. För att nå längre och uppnå önskat resultat är det nödvändigt att ta nya steg.

Hur bedömer du kommunernas intresse att starta försöksverksamhet? Det ﬁ nns ett stort intresse i många kommuner och landsting för att satsa på att utveckla medborgardialog och kundval. När det gäller de politiska styrformerna kan vi komma halvvägs, resten kräver ändring i kommunallagen. Vi möter många intresserade.

Vad krävs för att lyckas? – Att det ﬁ nns en gemensam vilja att pröva i den politiska organisationen. Och att det får ta tid. Enligt statsvetaren och professorn Henry Bäck är svenska politiker inte lika modiga när det gäller att förändra sin politiska organisation och sitt arbetssätt som de är när det handlar om att förändra verksamheten. De förändringar som genomförs måste göras på allvar och i samförstånd. För det krävs det förmodligen en hel del pedagogik.

Är du optimistisk? – Ja, om det ﬁ nns kommuner, landsting och regioner som är beredda att pröva olika sätt att vitalisera demokratin så tror jag inte att riksdagen kommer att gå emot denna önskan. Hur det ser ut i landet kommer de fortsatta diskussionerna att visa. Erfarenheterna från andra länder, som till exempel Italien, visar att det har krävts en ordentlig kris för att få till stånd en förändring. Vi hoppas kunna uppnå samma resultat utan den ingrediensen.

Måste lagen ändras för att det ska vara möjligt att prova förslagen? – De fyra förslag som gäller medborgarinﬂytande skulle rent praktiskt kunna genomföras utan ändring i kommunallagen. Dagens lag gör det möjligt för en kommun eller ett landsting att genomföra en folkomröstning, till exempel efter ett folkinitiativ. Men om man däremot vill ge tio procent av medborgarna rätten att få till stånd en folkomröstning så krävs

Är det möjligt att komma med nya förslag? – Självklart, det är till och med en av poängerna. Meningen är att alla ska kunna utgå från våra förslag och sedan pröva den modell som passar i deras kommun, landsting eller region. Man kan ta hela förslag, delar av förslag eller hitta helt nya lösningar. Demokratin kan inte förändras uppifrån men efter valet 2010 hoppas och tror jag att vi får se en del nya försöksverksamheter runt om i landet. ●

B RY T P U N K T

Behöver den lokala och regionala demokratin förnyas? (2007) Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Brytpunkt – Demokratins utmaningar (2006), Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm

Lästips

Bäck, Henry (2006) Komparativ kommunal konstitutionspolitik. En kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Dilemman i politiken (2005). En skrift inom ramen för projektet Brytpunkt – politikens roll i framtiden. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

”Många medborgare är idag välutbildade och medvetna och ställer höga krav på att de verksamheter som politikerna ansvarar för fungerar väl. Men det kräver också att politikerna själva är kompetenta. Om inte politikerna svarar upp mot dessa krav, är risken stor att misstron mot dem ökar ytterligare. Inte minst krävs en bättre kommunikativ kompetens från politikerna i mötet med medborgarna.” TOMMY MÖLLER, PROFESSOR I STATSVETENSKAP VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

Läs mer på: www.skl.se/brytpunkt

Giljam, Mikael & Jodal, Ola (2005) Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del 3: Kommunala demokratisatsningar – vägen till en mer vital demokrati? CEFOS, Göteborg. Karlsson, David (2006) Den svenske borgmästaren. Kommunstyrelsens ordförande och den lokala demokratin. Förvaltningshögskolans rapporter, nr 80, Göteborgs universitet. Lampinen, Johanna och Berglund, Anna-Karin (2006) Makten och möjligheten i kommunpolitiken. En enkätstudie om förtroendevalda i 17 kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Lidström, Anders (2006) Lokala och regionala val: Institutionella förutsättningar i 12 stater. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Lüthi, Bernhard, Lindgren, Mats & Fürth, Thomas (2005) The MeWe Generation. What business and politics must know about the next generation. Bookhouse Publishing. Montin, Stig (2006) Politisk styrning och demokrati i kommunerna: Åtta dilemman i ett historiskt ljus. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Möller, Tommy (1998) Politikerförakt eller mogen misstro? Kommentus förlag, Stockholm.

B RY T P U N K T

Demokratin kan se olika ut. Vi presenterar åtta olika idéer för demokratins förnyelse. Fyra som kan öka medborgarnas inﬂytande och fyra som stärker konstitutionen. Är det någon som passar i din kommun, region eller landsting?

ISBN 978-91-7164-274-5 Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs via www.skl.se eller på telefonnr 020-31 32 30

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se