7164-285-1 by Sveriges Kommuner och Landsting

Kritik pĂĽ teknik 2007 Redovisning av kundenkĂ¤ter i teknisk fĂśrvaltning

Förord

Under våren 2007 gjordes undersökning ar i 84 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt sophämtning/avfallshantering. Enkätun dersökningarna samordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med hjälp av konsulten Bylund Tjänsteut veckling AB. Liknande undersökningar genomfördes 1987, 1989, 1992, 1995, 1998, 2001 och 2004. Undersökningarna 1987 och 1989 genomfördes under ledning av Örebro tekniska förvaltning. Kommunernas syfte med enkäterna är att bilda sig en uppfattning om medbor garnas önskemål och prioriteringar samt att ta reda på om man lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer, eller om det finns brister i verk samheten som måste åtgärdas. Alla kommuner som deltog i årets kundenkäter har utöver datalistor från Statistiska centralbyrån beställt och fått skriftliga rapporter som överskådligt sammanfattar och illustrerar de vikti gaste resultaten för den egna kommu nen. Av samma konsult som utformat dessa rapporter har Sveriges Kommuner och Landsting beställt denna samman fattande och jämförande redovisning för samtliga 84 deltagande kommuner.

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Avsikten med denna redovisning är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Den ger en samlad bild av vad medbor garna i kommunerna tycker om den egna kommunens service. Till vår glädje visar undersökningarna att en stor del av befolkningen även i år är nöjd med kommunens service, även om det i vissa avseenden finns stora skillnader kommu nerna emellan. Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamhetens resultat och en hjälp vid prioriteringar och av vägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas också att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett upp följningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för ännu en omgång gemensamma kundenkäter om några år. Rapporten har skrivits av Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund Tjänste utveckling AB. Stockholm i september 2007 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhälls byggnad Bengt Westman och Ulf Johansson

Innehåll

Förord................................................................................................................................. 1 Nyttan av kundenkäter...................................................................................................... 3 Så redovisar vi resultaten från 2007 års kundenkäter..................................................... 4 Standarden på gator, vägar och cykelvägar..................................................................... 6 Renhållning av gator och vägar......................................................................................... 9 Vinterväghållning..............................................................................................................12 Trafiksäkerhet...................................................................................................................16 Prioriteringar inom gatuverksamheten............................................................................18 Belysning.......................................................................................................................... 20 Parkernas skötsel..............................................................................................................21 Parkernas användning...................................................................................................... 24 Prioriteringar inom parkverksamheten........................................................................... 25 Vattenkvalitet................................................................................................................... 27 Hushållsavfall................................................................................................................... 30 Grovsopor........................................................................................................................ 32 Förpackningsavfall och tidningar.................................................................................... 34 Farligt avfall...................................................................................................................... 36 Elektroniskt avfall............................................................................................................ 38 Källsortering.................................................................................................................... 40 Kontakter med kommunen..............................................................................................41

© Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm • 08-452 71 00 www.skl.se • gata@skl.se ISBN : 978-91-7164-285-1 Text: Elisabeth Bylund och Jan Lille • Omslagsfoto: Björn Hårdstedt Diagram, form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Tryck: EO Grafiska, Stockholm-Skarpnäck Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer

Kritik på teknik 2007

Nyttan av kundenkäter Kommunerna har mycket starka krav på sig att bli effektivare och att styra resur serna dit de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om kommunmedborgarnas öns kemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bl a genom att fråga kom muninvånarna om vilken service de vill ha och hur mycket de är villiga att betala för denna. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det poli tiska systemet med enkätundersökning ar, men kundenkäterna ger de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning. Svarsprocenten på kundenkäterna är 61–74 procent och resultaten är därför relativt tillförlitliga. Många kommuner har också använt sig av resultaten från tidigare enkäter för att göra ompriorite ringar av verksamheten. Förhoppningsvis får man i årets enkätresultat ett kvitto på att man har tolkat kommunmedborgar nas önskemål rätt och förbättrat servicen där medborgarna tyckte att det var mest angeläget. Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i alla sju undersökningarna och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För an dra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medbor garna tycker om den kommunala servi cen inom gator/vägar, parker, vatten/av lopp och sophämtning/avfallshantering. Det finns även kommuner som regelbun det genomför egna kundenkäter för att kontrollera att man lever upp till målen för sin verksamhet.

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Från både årets och tidigare års kunden käter vet vi att de flesta är nöjda med den kommunala servicen när det gäller gator, parker, vatten och avlopp samt avfalls hantering. Att presentera dessa resultat för personalen kan ge bra motvikt mot den ofta onyanserade kritiken mot den kommunala verksamheten i massmedia, men det är naturligtvis också viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. De svaren pekar ju ut de områ den som kommunen måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspira tion och kraft att ta itu med bristerna. Om kundenkäterna ska kunna bli denna kraft är det naturligtvis mycket viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar om samt diskuterar och ana lyserar resultaten av undersökningarna. Läs mer om detta i SKL:s skrift Teknik med öppna öron. Kundtjänst i teknisk förvaltning från 2005. Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade re surserna på det för kommunens invånare bästa sättet. Det är också viktigt att kommunen an vänder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själva och sin verksamhet. Kommunen måste visa invånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller tveka att visa upp bra resultat och goda omdömen. Man kan ordna presskonferenser, skicka ut press meddelanden eller direktinformation till kommuninvånarna. De som har gjort det har haft framgång.

Så redovisar vi resultaten från 2007 års kundenkäter

De gemensamma kundenkäterna 2007 genomfördes av 84 kommuner. Frågorna har setts över inför årets undersökning. De största förändringarna har gjorts inom avsnittet om avfallshantering, där frågorna anpassats till de förändringar som ägt rum i verksamheten. Frågorna omfattade således kommunernas service när det gäller gator/vägar, parker, vatten/ avlopp samt avfallshantering. I varje kommun gjordes ett urval av minst 500 personer i åldern 18-74 år, vilka fick besvara enkäterna. I årets un dersökning och den som genomfördes 2004 gjordes tre skriftliga påminnelser, jämfört med tidigare år, då två skriftliga påminnelser samt telefonintervjuer med ett urval av de som inte svarat efter de skriftliga påminnelserna gjordes. Motivet till metodbytet var att det var svårt att få de utvalda att svara på telefonintervju erna, samt att resultaten blir mer osäkra (d.v.s. större felmarginaler) då resultatet måste vägas när denna metodansats an vänds. Däremot blir inte svarsandelen lika hög som vid den gamla metodansat sen. Kommunerna kunde välja en enklare undersökning med frågor om alla de fyra verksamhetsområdena i samma fråge formulär eller en mer detaljerad under sökning med fler frågor om två områden i samma frågeformulär. Det ena detalje rade formuläret gällde gator/vägar och parker och det andra vatten/avlopp samt avfallshantering.

Vid jämförelser av värden mellan åren där flera kommuner ingår bör man tänka på att de deltagande kommunerna varie rar från år till år. Av diagrammen i rapporten framgår vilka kommuner som deltog i de olika undersökningarna. Totalt ställdes mellan 50 och 100 frågor beroende på vilket/vilka frågeformulär som användes. I alla frågeformulär fanns frågor inom flera olika områden och av olika art, t ex: • Frågor om information och kontakter med kommunen, t ex ”Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen?” • Attitydfrågor som t ex ”Vad tycker du om kvaliteten på vattnet?” • Prioriteringsfrågor som t ex ”Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi då främst använda peng arna?” Dessutom fanns utrymme för egna lokala frågor i respektive kommun. I de följande avsnitten finns resultaten från samtliga kommuner samlade. Resul taten redovisas i diagram och text under följande rubriker: • Standarden på gator, vägar och cykelvägar • Renhållning av gator och vägar • Vinterväghållning • Trafiksäkerhet • Prioriteringar inom gatuverksamheten • Belysning

Kritik på teknik 2007

• Parkernas skötsel • Parkernas användning • Prioriteringar inom parkverksamheten • Vattenkvalitet • Hushållsavfall • Grovsopor • Förpackningsavfall och tidningar • Farligt avfall • Elektroniskt avfall • Källsortering • Kontakter med kommunen

Kundenkäter i teknisk förvaltning

I diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som har använt samma frågeformulär. Svaren på frågorna om prioriteringar re dovisas samlat för alla kommuner. Svaren på frågorna om medborgarnas kontakter med kommunen och erfaren heterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken till detta är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kom mun är mycket osäkert. Genom att be handla alla kommuner gemensamt ökar säkerheten i resultaten väsentligt.

Standarden på gator, vägar och cykelvägar 0 Alingsås Avesta Boden Bräcke Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Höganäs Katrineholm Kinda Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lomma Mariestad Mellerud Motala Mölndal Nacka Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Uddevalla Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö

36 23

Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) – det enklare formuläret. Bland samtliga 48 kommuner som använt sig av det enklare frågeformuläret där gator, vägar och cykelvägar bedömdes tillsammans är det 35 procent som tycker att standarden är bra. Det är ungefär samma nivå som år 2004, då 37 procent tyckte att standarden var bra.

27 16 25 22 33 46 44 40 53 8 36 30 39 28 32 32 36 37 58 40 39 19 30 27

Jämförs uppfattningen mellan olika grupper framgår det att kvinnorna är nå got mer nöjda än vad männen är. De som bor mer centralt är mer nöjda med stan darden än vad de som bor mindre cen tralt är. Vidare framgår det att boende i flerbostadshus är något mer nöjda än vad boende i småhus är. De som kör bil inom kommunen mindre än några gånger i veckan är nöjdare med standarden än vad de som kör bil inom kommunen minst någon gång i veckan är. Kommunerna med den största andelen (50 procent eller mer) nöjda invånare är Vellinge där 62 procent är nöjda. Däref ter följer Kävlinge (58 procent), Sjöbo (54 procent), Gotland (53 procent) och Staffanstorp (50 procent). Även 2004 hörde Vellinge och Kävlinge till de kom muner som hade störst andel nöjda invå nare.

35 38 18 42 38 54 32 13 51 25 46 32 34 48 22 36 39 62 34

Diagram 1. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), enklare formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

43 37

Procent

Kritik på teknik 2007

Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) – det detaljerade formuläret Invånarna i de 34 kommuner som har använt det mer detaljerade formuläret har bedömt standarden på de stora ga torna, gatorna/vägarna där de bor samt gång- och cykelvägar var för sig. Bland samtliga kommuner som har an vänt sig av det detaljerade formuläret är det 45 procent som tycker att standarden på de stora gatorna är bra. 41 procent tycker att standarden är bra på gatan/ vägen där de bor. 44 procent tycker att standarden är bra på gång- och cykelvä gar. När det gäller gång- och cykelvägar är det dock 20 procent som inte har nå gon uppfattning. Det är överlag ungefär samma resultat som år 2004. De stora gatorna Jämförs olika grupper när det gäller synen på standarden hos de stora gatorna så framgår det att de i åldern 18 till 39 år är mer nöjda med standarden än de som är äldre än 39 år. De som bor i cen trum av en tätort är något mer nöjda än de som bor mindre centralt. Boende i flerbostadshus är också något mer nöjda med standarden på de stora gatorna än vad de boende i småhus är. Dessutom framgår att de som dagligen kör bil inom kommunen inte är lika nöjda som de som inte kör bil lika ofta. De kommuninvånare som är nöjdast med standarden hos de stora gatorna bor i Danderyd (62 procent), Landskrona (60 procent) och Mjölby (60 procent).

10 20 30 40 50 60 70

Borlänge 30 32

Borås Botkyrka

38 48

Danderyd Eskilstuna

40 50 53

Falkenberg

37 37

Falun Gävle

40 43

Göteborgs stad

Helsingborg Hudiksvall

49 50 47

39 41

Jönköping

38 35

Karlstad

Kristanstad

53 55

47 45

Köping Landskrona 41 38

Linköping Luleå

49 46

37 38

Lund Mark

44 51

Norrtälje

42 40 37

Nybro

Stockholm

24 15

Sundsvall

31 32

Norrköping

57 57

Mjölby

Täby

Umeå

50 44 42

De stora gatorna

Vetlanda

Örnsköldsvik

60 60

56 57 55 56

Lidingö

Södertälje

Örebro Diagram 2. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), detaljerade fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

38 25

45 48

Gatan/vägen där man bor

32 30

Östersund

Gång- och cykelvägar

57 54 53

Procent

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Gatan/vägen där man bor

Gång- och cykelvägar

Studeras resultaten för gatan/vägen där invånarna bor framgår det att det är samma grupper som är mer nöjda, d.v.s. de i åldern 18 till 39 år, de som bor i cen trum samt de som bor i flerbostadshus. Dessutom är kvinnorna mer nöjda med standarden än vad männen är. De som dagligen kör bil inom kommunen är inte lika nöjda med denna som de som inte kör bil lika ofta.

Det är många (20 procent) som saknar uppfattning om standarden på gång- och cykelvägar. Andelen som saknar uppfatt ning varierar mellan 8 och 35 procent i de olika kommunerna. I Falkenberg och Lund har invånarna i störst omfattning besvarat frågan. Förhållandevis stora andelar av invånarna i dessa kommuner är också nöjda. I samtliga kommuner återfinns de största andelarna som har en uppfattning bland dem som cyklar dag ligen under sommarhalvåret. Även bland dem som cyklar några gånger i veckan är det många som har en uppfattning. I dessa båda grupper återfinns också de som är mer nöjda med standarden på gång- och cykelvägar. Kommuner med störst andel nöjda är Köping med 60 pro cent nöjda och Nybro med 59 procent nöjda.

I 10 kommuner är 50 procent eller mer nöjda med standarden. De kommuner som har flest nöjda invånare är Lund med 57 procent, Landskrona (55 procent) och Lidingö (55 procent).

Kritik på teknik 2007

Renhållning av gator och vägar Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning – det enklare formuläret. Bland samtliga kommuner som har an vänt det enklare formuläret är det 73 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Det är samma resultat som förra gången då 74 procent tyckte att det var rent och snyggt. De som bor i småhus tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i större utsträckning än vad de som bor i flerbostadshus gör. Det framgår även att de som bor mindre centralt är mer nöjda än de som bor i centrum. De som åker kollektivt flera gånger i veckan är inte riktigt lika nöjda med renhållningen som de som inte nyttjar allmänna färdmedel lika ofta. Slutligen framgår det att ju of tare invånarna kör bil inom kommunen, desto nöjdare är de med renhållningen av gator och vägar. De kommuner som har störst andel nöjda med renhållningen är Essunga (90 pro cent), Olofström (88 procent), Bräcke (87 procent), Gotland (87 procent), Kinda (86 procent), Hagfors (85 procent) och Sjöbo (85 procent).

Diagram 3. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, enklare fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

0 Alingsås Avesta Boden Bräcke Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Höganäs Katrineholm Kinda Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lomma Mariestad Mellerud Motala Mölndal Nacka Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Uddevalla Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö

10 20 30 40 50 60 70 80 90 71 66 81 87 65 63 72 90 83 78 87 85 81 63 81 77 86 77 72 69 78 68 81 76 76 73 72 62 67 88 68 85 80 78 67 75 67 80 70 67 63 74 75 83 77 75 78

Procent

Kundenkäter i teknisk förvaltning

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning – det detaljerade formuläret.

75 73

Borlänge 64

Borås

56 62

Botkyrka

Bland samtliga kommuner som har använt det detaljerade formuläret, där renhållningen av gator/vägar i centrum respektive utanför centrum bedömts var för sig, är det 61 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt i centrum och 55 procent som tycker att det är rent och snyggt utanför centrum. Andelen som är nöjda har minskat något sedan 2004 både när det gäller gator/ vägar i centrum och gator/vägar utanför centrumområdet.

75 75

Danderyd 66

Eskilstuna

60 79

Falkenberg

Falun

Gävle

Göteborgs stad

53 55

Helsingborg

Hudiksvall

74 69

Jönköping

73 67 70 69

Karlstad

Kristanstad

61 71 69

Köping 61 61

Landskrona

77 73

Lidingö 67 66

Linköping

Luleå

73 67 66

Lund

Marks

63 84

Mjölby

78 62

Norrköping

52 70

Norrtälje

62 80

Nybro

75 47

Stockholm

42 72 69

Sundsvall 39 36

Södertälje

70 66

Täby

Umeå

69 72 72

Vetlanda 64

Örebro

Örnsköldsvik

77 75

Östersund

78 73

I centrum Utanför centrum

Procent

Invånarna anser att renhållningen av ga tor och vägar i centrum fungerar bättre än renhållningen utanför centrumom rådet. Ju yngre man är, desto nöjdare verkar man vara med renhållningen både i centrum och utanför centrumområdet. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda med renhållningen, varken i cen trum eller utanför centrumområdet, som de som bor i småhus. Ju mindre centralt de bor, desto mer nöjda är invånarna både med renhållningen i centrum och utanför centrumområdet. De som dagli gen kör bil inom kommunen är mer nöj da med renhållningen, både av gatorna i centrum och utanför centrumområdet, än de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen. Renhållningen av gator och vägar i cen trum fungerar bäst i Mjölby (84 procent nöjda), Falun (80 procent) och Nybro (80 procent). Falun hörde även år 2004 till de kommuner som fick bra omdömen.

Diagram 4. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, detaljerade fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

Kritik på teknik 2007

Renhållningen av vägarna utanför cen trumområdet fungerar bäst i Mjölby (78 procent nöjda), Danderyd (75 procent), Nybro (75 procent), Örnsköldsvik (75 procent), Luleå (74 procent), Borlänge (73 procent), Lidingö (73 procent), Mark (72 procent), Vetlanda (72 procent), Falun

Kundenkäter i teknisk förvaltning

(71 procent), Falkenberg (70 procent) och Östersund (70 procent). Även vid under sökningen år 2004 hörde Luleå, Falun och Östersund till de kommuner som fick bra omdömen för renhållningen av gatorna/ vägarna utanför centrumområdet.

Vinterväghållning 0 Alingsås Avesta Boden Bräcke Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Höganäs Katrineholm Kinda Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lomma Mariestad Mellerud Motala Mölndal Nacka Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Uddevalla Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö

51 34 62 79 53 52 52 73 62 74 62 54 56 51 62 45 67 70 64

Bland samtliga kommuner som har an vänt det enklare formuläret är det 57 procent som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. Det är ett något sämre resultat än år 2004 då 62 procent var nöjda. Om olika grupper jämförs framgår det att de som bor mer centralt är mer nöjda med snöröjningen och halkbekämpning en än de som bor minst centralt. Dess utom framgår det att de som är mellan 39 år och 59 år är något mindre nöjda än både de yngre och de äldre. Mest nöjda med snöröjning och halk bekämpning är invånarna i Bräcke (79 procent nöjda), Forshaga (74 procent), Essunga (73 procent), Tyresö (73 procent) och Kristinehamn (70 procent).

53 61 64 56 51 64 63 56 68 51 68 61 58 49 46 56 54 39 64 58 73 52 57 55 59 54 45 54

Procent Diagram 5. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, enklare formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – det enklare formuläret.

En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: • 48 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna • 19 procent svarar viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor • 10 procent svarar bostadsgatorna • 9 procent svarar cykelvägarna/gång vägarna in mot centrum • 1 procent svarar busshållplatserna • 11 procent svarar att de inte vet • 2 procent har inte besvarat frågan eller angett flera svarsalternativ Nästan alla grupper som jämförs tycker att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Undantaget är de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen, vilka tycker att det är un Kritik på teknik 2007

gefär lika viktigt att börja med viktiga gångvägar som med de stora gatorna. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare tycker invånarna det är att börja snöröja/ halkbekämpa de stora gatorna. Bland dem som bor i flerbostadshus och dem som åker med allmänna färdmedel flera gånger i veckan är det ganska stora an delar som tycker att man ska börja med viktiga gångvägar till t. ex. busshållplat ser och skolor. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret tycker även att det är viktigt att börja med gång- och cykelvägar in mot centrum. Invånarna som bor mer centralt tycker också att det är viktigt att börja med gång- och cykelvägar. Ju oftare man kör bil inom kommunen, desto fler är det som tycker att det är viktigt att börja med de stora gatorna in mot centrum.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Borlänge Borås

Botkyrka

I de kommuner som använde det detalje rade formuläret bedömdes de större ga torna/vägarna och gatan/vägen där man bor var för sig. 59 procent av invånarna i samtliga kommuner tycker att snöröj ningen och halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna sköts bra och 46 procent tycker att den sköts bra på gatan/vägen där de bor. År 2004 var det 66 procent som var nöjda med snöröj ningen/halkbekämpningen av de stora gatorna. Här har det alltså skett en för sämring. För bostadsgatorna är resultatet på samma nivå som år 2004 då 46 procent var nöjda. Invånarna tycker överlag att snöröj ningen och halkbekämpningen sköts bättre på de stora gatorna/vägarna i kom munen än på gatan/vägen där de bor. De som bor i småhus är mer nöjda med

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Falkenberg

41 40

Falun

55 55

34 31

25 28

Landskrona

35 38 40

24 23

Mark

29 54 27

Nybro

De stora gatorna

20 15

21 16

38 41

Stockholm

Mjölby Norrköping

35 36

Lund

Luleå

34 35 35

18 33 49 49 22

37 38

Cykelvägar 64

50 50 52

29 51

Gatan/vägen där man bor

Örebro 21

Umeå

Östersund

38 38

Linköping

Köping

Örnsköldsvik

42 38 41

Kristanstad

Vetlanda

Karlstad

Täby

Jönköping

Södertälje

Hudiksvall

Sundsvall

Helsingborg

Norrtälje

39 39

Gävle Göteborgs stad

55 33

Lidingö

Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – det detaljerade formuläret

Eskilstuna

Danderyd

46 46 49

Gångvägar

Procent Diagram 6. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, detaljerade formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna än vad de boende i flerbo stadshus är. Det är något större andelar som är nöjda med vinterväghållningen både av de stora gatorna/vägarna och gatan/vägen där man bor ju yngre man är. Möjligen är de som dagligen kör bil inom kommunen inte lika nöjda med vinterväghållningen av de stora gatorna/ vägarna och gatan/vägen där de bor som de som inte kör bil lika ofta. Bäst fungerar snöröjningen av de större vägarna och gatorna i Jönköping (74 pro cent nöjda), Täby (74 procent), Mjölby (73 procent), Linköping (72 procent), Danderyd (72 procent), Borlänge (71 pro cent), Falun (70 procent) och Norrköping (70 procent). Även år 2004 var Jönköping bland de kommuner som fick goda om dömen. När det gäller gatan/vägen där man bor fungerar snöröjningen och halkbekämp ningen bäst i Falun (61 procent nöjda), Linköping (59 procent), Umeå (59 pro cent), Mjölby (58 procent), Norrköping (57 procent), Danderyd (55 procent), Hudiksvall (55 procent) och Täby (55 procent). Även år 2004 återfanns Falun och Norrköping bland de kommuner som fick bäst omdömen. Cykelvägarna Hela 32 procent saknar uppfattning om snöröjning/halkbekämpning av cykel vägarna. Andelen som saknar uppfatt ning varierar från 13 till 46 procent i de olika kommunerna. Det är därför svårt att göra några jämförelser mellan kom munerna. Minst andel som svarar att de inte vet finns i Falkenberg (13 procent) och Lund (15 procent). En grupp som i större utsträckning har en uppfattning om snöröjningen/halkbekämpningen av cykelvägar är de som cyklar dagligen

under sommarhalvåret. Bland dessa cy klister är 33 procent mycket eller ganska nöjda, 23 procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 43 pro cent anser att den sköts mycket eller gan ska dåligt. 9 procent av dessa cyklister saknar uppfattning. Gångvägar 32 procent tycker att vinterväghåll ningen av gångvägarna sköts mycket eller ganska bra, 18 procent svarar att den var ken sköts bra eller dåligt och 40 procent tycker att den sköts ganska eller mycket dåligt. 10 procent har ingen uppfattning. När det gäller snöröjningen och halk bekämpningen av gångvägar är det inga stora skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Snöröjningen och halkbe kämpningen av gångvägar fungerar den här gången bäst i Falun med 49 procent nöjda, Umeå (49 procent) och Luleå (47 procent). Även år 2004 fanns Luleå bland de kommuner som fick höga procenttal. En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: • 45 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna • 24 procent svarar viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor • 12 procent svarar bostadsgatorna • 7 procent svarar cykelvägarna/gång vägarna in mot centrum • 2 procent svarar busshållplatserna • 8 procent svarar att de inte vet • 2 procent har inte besvarat frågan eller angett flera svarsalternativ För de flesta grupper som jämförs är det viktigast att börja med de stora gatorna. De som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar än med de stora gatorna. Dessutom framgår att de Kritik på teknik 2007

som bor minst centralt och de som bor i småhus tycker att det är viktigare att börja snöröja och halkbekämpa de stora gatorna än de som bor mer centralt och de som bor i flerbostadshus. Ju oftare man kör bil inom kommunen, desto viktigare anser man det vara att snöröj ningen/halkbekämpningen av de stora gatorna/vägarna prioriteras. De som bor mer centralt och i flerbostadshus tycker att det är viktigare med snöröjning/halk bekämpning av viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor än vad de som bor mindre centralt och i småhus tycker. Invånare som åker med kollek tivtrafiken flera gånger i veckan tycker att det är viktigt att börja med viktiga gångvägar. De som cyklar dagligen un der sommarhalvåret tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa cykelvägarna/gångvägarna än vad de som inte cyklar lika ofta tycker.

Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Det är 9 procent som tycker att man ska salta fler gator. 25 procent vill att man ska salta färre gator och 32 procent anser att man inte ska salta alls. Slutligen vill 33 procent att man ska göra på samma sätt som tidigare. Resultaten visar att det är fler män än kvinnor som anser att man inte ska salta alls. Kvinnorna vill istället i större utsträckning att man ska göra på samma sätt som tidigare. Ju mindre centralt man bor, desto vanligare är det att man inte vill att det ska saltas alls. De som är äldre än 39 år vill i större ut sträckning än de yngre inte salta alls. De som kör bil minst någon gång i veckan inom kommunen vill oftare att man slo par saltningen än de som sällan eller ald rig kör bil inom kommunen. Ytterligare en skillnad är att de som bor i småhus

Kundenkäter i teknisk förvaltning

anser att man inte ska salta alls i något större utsträckning än de som bor i fler bostadshus. De kommuner som ligger norrut har större andelar som tycker att man inte ska salta alls. Östersund (65 procent) och Luleå (55 procent) har störst andelar som anser att man inte ska salta alls. 0 Borlänge Borås Botkyrka Danderyd Eskilstuna Falkenberg Falun Gävle Göteborgs stad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Kristanstad Köping Landskrona Lidingö Linköping Luleå Lund Mark Mjölby Norrköping Norrtälje Nybro Stockholm Sundsvall Södertälje Täby Umeå Vetlanda Örebro Örnsköldsvik Östersund

42 27 25 32 35 27 44 42 29 28 37 25 32 22 34 27 29 32 55 21 26 30 34 34 35 30 43 28 31 46 31 33 39 65

Procent Diagram 7. Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Diagrammet visar andelen som svarat att man inte ska salta alls - det detaljerade formuläret.

Trafiksäkerhet 0 Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Botkyrka Bräcke Danderyd Eda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Falkenberg Falun Forshaga Gotland Gävle Göteborgs stad Hagfors Hallsberg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlstad Katrineholm Kinda Kristanstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Landskrona Lerum Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Mariestad Mark Mellerud Mjölby Motala Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nybro Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Stockholm Strängnäs Sundsvall Svedala Södertälje Tierp Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Umeå Vansbro Varberg Vellinge Vetlanda Vänersborg Västervik Växjö Örebro Örnsköldsvik Östersund

21 25 22 27 23 24

"Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten?" Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. 25 procent av de svarande tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är.

30 27 19 25 28 23 35 29 23 27 32 34 28 26 27 31 20 24 19 25 21

Männen är mer nöjda med den nu varande trafiksäkerheten än vad kvin norna är. Hushåll med barn, och särskilt de med barn upp till 13 år, är inte lika nöjda med trafiksäkerheten som hushåll utan barn. Essunga (35 procent), Strängnäs (35 procent) och Gotland (34 procent) är de kommuner som har störst andel invånare som är nöjda med den nuvarande trafik säkerheten.

23 23 23 27 29 25 28 29 18 28 29 27 31 30 23 28 26 19 23 25 26 29 23 26 23 25 28 33 27 29 23 17 30 22 35 21 24 18 26 27 23 21 22 21 22 28 29 25 33 26 26 26 21 25

Diagram 8. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är.

Procent

Kritik på teknik 2007

"Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor?"

De åtgärder som är mest önskade är hastighetsdämpande åtgärder och för bättring av sikten vid gatukorsningar. Därefter kommer skyltning av lägre hastighet samt bättre snöröjning och halkbekämpning. Hastighetsdämpande åtgärder önskas främst av hushåll med barn upp till 13 år. De som är yngre än 60 år tycker att det är viktigare med hastig hetsdämpande åtgärder än vad de som är äldre än 59 år tycker. De över 60 år vill ha snöröjning/halkbekämpning i större utsträckning än de yngre. De som bor mer centralt önskar hastighetsdämpande åtgärder i större utsträckning än vad de som bor mindre centralt gör.

Jag tycker trafiksäkerheten är bra som den är

Skylta lägre hastighet

Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan

Fler varningsskyltar, t ex varning för barn, farliga korsningar

Fler rondeller

Förbättra sikten vid gatukorsningar

Bättre snöröjning och halkbekämpning

Bättre gatubelysning

Annat

Flera svar

Ej svar

Procent Diagram 9. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor?

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Prioriteringar inom gatuverksamheten ”Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna?” – det enklare formuläret. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i flertalet grupper att medlen ska användas till underhåll av asfalten på gator och 0

Underhåll av asfalten på gatorna

Underhåll av gångoch cykelvägar

Snöröjning och halkbekämpning av gatorna

Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar

Sopning av gator och gång- och cykelvägar

Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar

Trafiksignaler 2

Gatubelysning

Underhåll av gång- och cykelvägar är viktigare för dem som bor mer centralt än för dem som bor utanför tätort. De som cyklar dagligen under sommarhalv året önskar också detta i större utsträck ning än vad de som cyklar mer sällan gör.

Bättre skötsel av planteringar och dylikt

Annat

Procent Diagram 10. ”Till vad ska vi främst använda pengarna?” (enklare formuläret)

därefter snöröjning/halkbekämpning av gatorna. Underhåll av asfalten är mer an geläget för männen och för de som bor i småhus än det är för kvinnor och de som bor i flerbostadshus. Det framgår även att intresset för underhåll av asfalten ökar ju mindre centralt man bor. De som är 60 år och äldre är inte lika intresserade av underhåll av asfalten som de yngre. För dem mellan 60 och 74 år och kvin norna är det viktigare med snöröjning och halkbekämpning både av gatorna och gång- och cykelvägar än vad det är för männen och de under 60 år. Ju oftare kommuninvånarna kör bil inom kom munen, desto mer angelägna är de om underhåll av asfalten. De som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen tycker att det är lika viktigt med snöröjning och halkbekämpning av gatorna som under håll av asfalten. Snöröjningen av gångoch cykelvägar är viktigare för dem som bor mer centralt än dem som bor mindre centralt. Den är också viktigare för dem som bor i flerbostadshus än för dem som bor i småhus. Även de som cyklar dag ligen under sommarhalvåret prioriterar detta i större utsträckning än de som cyklar mer sällan.

I de allra flesta kommuner är det vik tigast med underhållet av asfalten. Det förekommer dock att det är lika viktigt eller viktigare med snöröjning och halk bekämpning.

Kritik på teknik 2007

”Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna?” – det detaljerade formuläret. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Nästan alla grupper tycker att det är viktigast med underhåll av asfalten. Undantaget är de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen, vilka främst önskar underhåll av gång- och cykel vägar. Kvinnorna tycker också att under hållet av asfalten är viktigast, även om andelen som har markerat detta alterna tiv inte är lika stor som bland männen. Underhållet av asfalten prioriteras högre av dem som bor i småhus än av boende i flerbostadshus, även om de senare också sätter underhåll av asfalten främst. Ju oftare man kör bil inom kommunen, desto högre prioriterar man underhållet av asfalten, medan de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen önskar underhåll av gång- och cykelvägar. Andra skillnader som framkommer är att ju längre bort från centrum man bor, desto viktigare blir underhållet av asfal ten. De som bor minst centralt priorite rar snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna i högre grad än vad de som bor mer centralt gör. De senare är istället mer intresserade av både under håll och snöröjning/ halkbekämpning av gång- och cykelvägar. Jämförs de som bor i småhus med de som bor i flerbo stadshus framkommer det att de som bor i småhus prioriterar snöröjningen/halk bekämpningen av de större gatorna hög re, medan de som bor i flerbostadshus prioriterar snöröjning/halkbekämpning av bostadsgatorna högre. Slutligen kan nämnas att de som är äldre än 59 år är

Kundenkäter i teknisk förvaltning

mer intresserade av snöröjning och halk bekämpning av bostadsgatorna än vad de yngre är. Bland de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret är det viktigast att använda pengarna till underhåll av asfal ten för invånarna i alla kommuner utom Östersund, där det anses ungefär lika viktigt med snöröjning och halkbekämp ning som med underhåll av asfalten.

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Underhåll av asfalten på gatorna

Underhåll av gångoch cykelvägar

Snöröjning och halkbekämpning av bostadsgatorna

Snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna mot centrum

Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar

Sopning av gator och gång- och cykelvägar

Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar

Trafiksignaler

Gatubelysning

Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat

Procent Diagram 11. ”Till vad ska vi främst använda pengarna?” (detaljerade formuläret)

Belysning 0 Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Botkyrka Bräcke Danderyd Eda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Falkenberg Falun Forshaga Gotland Gävle Göteborgs stad Hagfors Hallsberg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlstad Katrineholm Kinda Kristanstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Landskrona Lerum Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Mariestad Mark Mellerud Mjölby Motala Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nybro Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Stockholm Strängnäs Sundsvall Svedala Södertälje Tierp Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Umeå Vansbro Varberg Vellinge Vetlanda Vänersborg Västervik Växjö Örebro Örnsköldsvik Östersund

28 28 21 25 32 43 19 31 44 26 34 31 15 25 31 31

36 procent vill att man ska öka resurser na för belysning medan 7 procent vill att man ska spara på resurserna. 57 procent tycker att det är bra som det är. Jämförs olika grupper framgår det att kvinnorna i högre grad än männen vill ha mer resur ser för belysningen. Även de under 60 år anser i högre grad än de äldre att man ska öka resurserna. De som bor i flerbostads hus är mer angelägna om ökade resurser än de som bor i småhus. En annan grupp som vill ha ökade resurser är de som dag ligen åker med allmänna färdmedel.

23 19 31 43 41 14 38 47 27 22 36 29 29 16 34 15 38 26 33 31 43 31 35 40 21 29 39 26 26 39 33 29 23 40 39 34 25 23 20 28 19 23 18 33 56 30 36 21 47 17 30 34 41 25 41 40

”Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för den som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar! Tycker Du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysningen?” Diagrammet visar andelen som svarat att man ska öka resurserna för belysningen.

De kommuner som har störst andelar som vill öka resurserna för belysning är Stockholm (56 procent), Helsingborg (47 procent), Södertälje (47 procent), Eda (44 procent), Botkyrka (43 procent), Göteborg (43 procent), Landskrona (43 procent), Hagfors (41 procent), Täby (41 procent), Umeå (41 procent) och Vansbro (40 procent). Sparviljan är störst i Västervik, där 18 procent anser att kommunen bör spara in på belysningen.

25 29 24 23 15 33 33 32 28

Diagram 12. Andel som svarat att man ska öka resurserna för belysningen.

Procent

Kritik på teknik 2007

Parkernas skötsel ”Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen?” – det enklare formuläret. Det är 63 procent av samtliga som svarar att parkerna sköts mycket eller ganska bra. Det är ungefär samma resultat som år 2004, då 65 procent var nöjda. Det är vanligast att de som bor utanför en tätort saknar uppfattning om parkernas skötsel (23 procent). De som bor i flerbostadshus är mer nöjda med parkernas skötsel än vad boende i småhus är. För övrigt är det inga stora skillnader i uppfattning mel lan de olika grupperna. Bäst omdömen får parkerna i Varberg (85 procent nöjda ), Enköping (84 procent) och Västervik (81 procent). Även i under sökningen år 2004 var Varberg, Enköping och Västervik bland de kommuner som fick bäst omdömen. En fråga ställdes även om lekredskap och skötsel av lekparkerna/lekplatserna. 40 procent har inte någon uppfattning om lekparkerna/lekplatserna. Det är främst barnfamiljer med barn upp till och med sex år som har en uppfattning. I den gruppen är 34 procent nöjda och 33 procent missnöjda. 20 procent är varken nöjda eller missnöjda. 12 procent i denna grupp har ingen uppfattning. Bäst omdömen får lekparkerna/lekplat serna i Alingsås, Boden och Skellefteå. Även år 2004 var Alingsås och Boden bland de kommuner som fick bäst omdö men.

10 20 30 40 50 60 70 80 90 75 39 74 46 32 84 50 61 65 56 76 62 55 66 46 78 42 73 64 54 44 44 40 51 42 58 59 46 58 70 47 48 80 64 35 67 49 44 70 54 73 52 85 50 70 81 79

Procent Diagram 13. ”Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen?” Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

Kundenkäter i teknisk förvaltning

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Borlänge

Borås

Danderyd

51 49 50 46 49

Eskilstuna

Botkyrka

Falkenberg Falun Gävle

Helsingborg 43

Karlstad

Kristanstad

Köping

Lidingö

Luleå

Lund

42 42

Mjölby

Norrköping 35

45 43

Sundsvall

46 32

40 47 47

Umeå

Vetlanda

Örebro

Östersund

Stockholm

Örnsköldsvik

48 53

Nybro

I bostadsområdena

57 53

Linköping

I centrum

Landskrona

Täby

60 72 71 65

41 45

Procent Diagram 14. ”Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen?” Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

57 procent av samtliga som använt det detaljerade formuläret tycker att par kerna i centrum sköts bra och 45 procent tycker att parkerna i bostadsområdena sköts bra. I undersökningen år 2004 var fler nöjda (66 procent) med parkerna i centrum, medan andelen nöjda med bo stadsparkerna ligger på samma nivå. De som bor utanför tätort saknar upp fattning om parkernas skötsel i större utsträckning än vad de som bor mer cen tralt gör. Det gäller både parkerna i cen trum och parkerna i bostadsområdena.

Jönköping

Södertälje

Hudiksvall

Norrtälje

Göteborgs stad

Mark

”Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen?” – det detaljerade formuläret.

Parkerna som ligger i centrum får högre betyg av medborgarna än vad parkerna i bostadsområden får. Kvinnorna är mer nöjda med skötseln av parkerna i cen trum än vad männen är. Det missnöje som finns beror främst på att det är skrä pigt i parkerna. Parkerna i bostadsområdena får bättre omdömen av de som bor i flerbostadshus än av de som bor i småhus, men bland dessa finns en ganska stor andel som sak nar uppfattning. Den främsta orsaken till missnöje med bostadsparkerna är att det är skräpigt. När det gäller skötsel av parker belägna i centrum får Falkenberg (80 procent), Luleå (79 procent) och Borås (77 procent) bäst omdömen. Även år 2004 var Fal kenberg och Luleå bland de kommuner som fick bäst omdömen av kommunens invånare. Nöjdast med bostadsparkernas skötsel är man i Landskrona (57 procent nöjda), Falkenberg (56 procent), Köping (56 pro cent) och Nybro (55 procent).

Kritik på teknik 2007

På frågan om vad man tycker om lek parkernas/lekplatsernas skötsel och lek redskap är det 39 procent som inte har någon uppfattning. De som har en upp fattning är barnfamiljer med barn upp till 13 år. Det är ungefär lika stor andel nöjda som missnöjda med skötseln och lekredskapen.

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Nöjdast med lekplatserna är de som bor i Falkenberg, Örebro och Örnsköldsvik, men också i dessa kommuner finns stora andelar som saknar uppfattning. Även år 2004 var Falkenbergs invånare nöjdast med lekplatserna.

Parkernas användning – det detaljerade formuläret 0

Som kommunikationsled till arbetet, busshållplats m.m.

För att få naturupplevelser

Annat 2

Procent Diagram 15. ”Hur använder du parkerna?"

I diagrammet ingår enbart de som vistas i parkerna minst någon gång i månaden. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ.

För lek och rekreation

För att rasta hunden

För promenader

För samvaro

I det detaljerade frågeformuläret ställdes även en fråga om hur ofta man använder parkerna. 12 procent använder parkerna dagligen, 31 procent använder dem minst en gång i veckan, 34 procent minst en gång i månaden och 22 procent använder dem mer sällan eller aldrig. Parkerna används i särklass mest för promenader. Det gäller för alla grupper utom för barnfamiljer med barn upp till 6 år, vilka främst använder parkerna för lek och rekreation. De med barn mel lan 7 och 13 år använder parkerna lika mycket för promenader som för lek och rekreation. Att använda parkerna för promenader är vanligare bland dem som bor mer centralt än bland dem som bor mindre centralt. Ju äldre man är, desto vanligare är det att man använder parker na för promenader. I övrigt kan noteras att de mellan 60 och 74 år även använder parkerna för att få naturupplevelser i större utsträckning än vad de under 60 år gör. Boende i flerbostadshus besöker par kerna för att få naturupplevelser i högre grad än vad de som bor i småhus gör.

Kritik på teknik 2007

Prioriteringar inom parkverksamheten ”Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi i första hand använda pengarna?” – det enklare formuläret. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Vid minskade resurser är det enligt fler talet grupper viktigast att satsa på städ ningen av parkerna. Därefter kommer lekplatser, gräsklippning i parkerna samt blomsterarrangemang på gator och torg. Många grupper önskar städning i första hand utom barnfamiljer med barn upp till 13 år vilka prioriterar lekplatser. Sär skilt familjer med barn upp till och med 6 år vill ha lekplatser. Männen önskar gräsklippning i högre grad än vad kvin norna gör. Även boende i småhus önskar gräsklippning i större utsträckning än boende i flerbostadshus. De som är över 39 år är mer intresserade av blomster arrangemang på gator och torg än de un der 40 år. De i åldern mellan 18 och 39 år vill ha lekplatser i högre grad än de över 39 år. Jämförs kommunerna framgår det att städning är viktigast för invånarna i många kommuner. I en del kommuner är dock gräsklippning eller lekplatser vikti gast eller lika viktiga som städningen.

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Blomsterarrangemang på gator och torg

Blomsterrabatter i parkerna

Gräsklippning i parkerna

Ogräsrensning

Skötsel av naturmark

Städning i parkerna

Lekplatser

Gångstråk

Parksoffor

Annat

Procent Diagram 16. "Till vad ska vi i första hand använda pengarna?”

10 15 20 25 30 35 40 45 50

Blomsterarrangemang på gator och torg

Blomsterrabatter i parkerna

Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ.

Gräsklippning i parkerna i centrum

Gräsklippning i parkerna i bostadsområdena

Ogräsrensning

För alla grupper är städningen i särklass viktigast utom för familjer med barn upp till sex år vilka i första hand vill ha lekplatser och därefter städning. Särskilt viktig är städningen för de som bor i flerbostadshus och för de som bor mer centralt.

Skötsel av naturmark

Städning i parkerna

Lekplatser

Isbanor

Vattenanläggningar

Parksoffor

Annat

”Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi främst använda pengarna?” – detaljerade formuläret.

Vid en jämförelse framgår det att städ ning av parkerna är den åtgärd som kommer i första hand i många kom muner, förutom i Falkenberg där bloms terarrangemang är ungefär lika viktigt som städning. I Gävle och Mjölby är gräsklippning och städning ungefär lika viktigt. I Nybro ligger städning och blomsterarrangemang på samma nivå. Marks invånare vill ha städning och lek platser och i Vetlanda är städning, bloms terarrangemang på gator och torg samt lekplatser lika viktiga.

Procent Diagram 17. "Till vad ska vi i första hand använda pengarna?”

Kritik på teknik 2007

Vattenkvalitet ”Vad tycker Du om kvaliteten på vattnet?” Frågan om vattnets kvalitet ställdes en bart till de som har kommunalt vatten. Andelen med kommunalt vatten varierar från 49 procent i Essunga till 98 procent i Danderyd. Det är 89 procent som tycker att kvalite ten på vattnet är bra. Enbart 4 procent är missnöjda. 2004 var 85 procent nöjda och 5 procent missnöjda. I de flesta kommu ner är vattnet av bra kvalitet, då det i 36 av de 68 kommunerna är 90 procent eller fler som tycker att vattnets kvalitet är bra. Det är ingen skillnad i uppfattning mellan olika grupper. Invånarna i Kungsbacka är mest nöjda, där tycker 98 procent att vattnets kva litet är bra. Även år 2004 fanns Kungs backa bland de kommuner som hade bäst vattenkvalitet. Den vanligaste orsaken till missnöje är att vattnet smakar illa. Att vattnet håller en hög kvalitet visar sig också genom att 86 procent av samtliga tillfrågade dricker av vattenledningsvatt net flera gånger per dag. I 12 kommuner är det 90 procent eller fler som dricker vattenledningsvattnet flera gånger per dag. Störst är andelarna i Hagfors (95 procent), Bräcke (94 procent) och Sollef teå (94 procent). En fråga gällde om man har varit utsatt för störningar i vattentillförseln under det senaste året. Det är ungefär 19 pro cent som har haft störningar och det har vanligen gällt avbrott i tillförseln. Det är något vanligare att vara utsatt för stör ningar i flerbostadshus än i småhus.

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Alingsås Avesta Boden Borås Botkyrka Bräcke Danderyd Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Falkenberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Katrineholm Kinda Kristanstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Lerum Lomma Luleå Lund Mariestad Mark Mellerud Mjölby Motala Mölndal Nacka Nybro Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Stockholm Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Uppsala Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö Örebro Örnsköldsvik

94 96 88 75 89 94 88 80 88 89 92 92 97 95 86 97 91 93 92 89 93 90 90 93 86 87 91 97 98 94 86 87 95 89 91 82 89 84 96 89 93 85 95 95 92 91 93 87 87 93 89 91 84 91 89 84 95 91 80 64 86 91 80 95 88 75 91 89

Procent Diagram 18. ”Vad tycker Du om kvaliteten på vattnet?” Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".

Kundenkäter i teknisk förvaltning

70 73 50 50

"Händer det att du oroar dig för kvaliteten på vattenledningsvattnet?" – andel som inte oroar sig. 64 procent oroar sig aldrig för kvaliteten på vattenledningsvattnet. 2 procent oroar sig alltid eller ofta och 14 procent oroar sig ibland. 19 procent av invånarna sva rar att de sällan oroar sig. Männen oroar sig i mindre utsträckning än kvinnorna. Jämförs olika boendeformer så framgår det att de som bor i småhus oroar sig i mindre utsträckning än boende i flerbo stadshus. Kungsbacka har störst andel (81 procent) som aldrig oroar sig.

64 69 74 58 66 53 59 63 74 72 58 74 65 72 62 66 60 71 67 74 62 59 69 74 81 61 58 65 69 57 70 66 56 61 72 76 69 58 68 70 62 52 60 59 59 62 65 70 61 59 58 49 66 68 60 62 51 62 47 68 56 43 70 56

Diagram 19. Händer det att du oroar dig för kvaliteten på vattenledningsvattnet? Diagrammet visar andel som inte oroar sig.

Procent

Kritik på teknik 2007

"I vilken utsträckning tror du att reningsverket klarar att rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt?" Diagrammet visar andelen som tycker att man är mycket eller ganska bra på att leva upp till detta mål. En fråga ställdes om huruvida man tror att reningsverket klarar av att rena av loppsvattnet på ett tillfredsställande sätt. I genomsnitt tror 73 procent att reningsverket klarar denna uppgift. 15 procent saknar uppfattning om detta. 2004 ställdes en liknande fråga. Då tyckte 65 procent att man klarade av sin uppgift bra. 2004 uppgav hela 27 procent att man saknade uppfattning. Det framkommer inga skillnader i uppfattning mellan oli ka grupper. Den största andelen invånare som tror att man lyckas med sin uppgift finns i Stockholm (85 procent), Örebro (83 procent), Danderyd (82 procent) och Karlstad (81 procent).

Diagram 20. "I vilken utsträckning tror du att reningsverket klarar att rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt?" Andel som tycker att man är mycket eller ganska bra på att leva upp till målet.

73 65 73 72 70 63 82 51 71 66 68 66 77 74 69 71 70 72 76 73 73 76 77 81 73 66 74 76 73 64 71 75 71 70 78 74 68 66 63 77 73 70 77 77 70 73 77 66 74 63 67 85 62 75 63 73 75 79 78 73 58 74 64 77 73 69 83 71

Procent

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Hushållsavfall 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Alingsås Avesta Boden Bräcke Danderyd Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Falkenberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Katrineholm Kinda Kristanstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Lerum Lomma Luleå Mariestad Mark Mellerud Mjölby Motala Mölndal Nacka Norrköping Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Stockholm Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Uppsala Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö Örebro Örnsköldsvik

72 62

89 83 83 78 74 87 82 86 88 85 85 87 84 70 85

85 79 83 74 89 79 82 85 78 69 85 80 86 91 78 88 82 80 78 80 80 70 72 82 73 82 77 71 77 79 85 84 79 83 73 74 83 85 90 85 89 84 78 83

"Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hämtningen av hushållsavfall?" Diagrammet visar andelen som är nöjda. En majoritet av invånarna (79 procent) är nöjda med hur hämtningen av hushålls avfall fungerar. Ju äldre man är, desto nöjdare är man. De som bor i småhus är nöjdare än vad de som bor i flerbostads hus är.

Diagram 21. Hur tycker du att hämtningen av hushållsavfall fungerar? Diagrammet visar andel nöjda.

Procent

Kritik på teknik 2007

"Vad är du missnöjd med i hanteringen av hushållsavfall?" De som inte är nöjda med hur det fung erar fick en fråga om vad de är missnöjda med. Den främsta orsaken till missnöje är fulla sopbehållare och därefter dålig lukt från soprum/sopkärl. I Vellinge och Mark är störst andelar av kommunens invånare nöjda (92 res pektive 91 procent). Även år 2004 fanns Vellinge med bland de kommuner som låg bäst till. Då var dock frågan annor lunda formulerad, invånarna gjorde en helhetsbedömning av hur de tyckte att sophämtningen och avfallshanteringen fungerade i kommunen.

Dålig lukt från soprum/sopkärl

För långt till sopbehållare

Dålig belysning

Fulla sopbehållare

Utebliven sophämtning

Annat

Ej svar/fler svar

Spill (skräpigt) efter tömning

Störning från sopbil vid hämtning

Procent Diagram 22. Vad är du missnöjd med i hanteringen av hushållsavfall?

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Grovsopor 0

Alingsås Avesta Boden Bräcke Danderyd Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Falkenberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Katrineholm Kinda Kristanstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Lerum Lomma Luleå Mariestad Mark Mellerud Mjölby Mölndal Nacka Norrköping Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Stockholm Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Uppsala Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö Örebro Örnsköldsvik

66 80 65 74 61 66 79 67 82 77 77 76 82 79 83 76 72 75 74 78 66 72 67 79 85 82 81

"Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med grovsopor, t.ex. kasserade kylar, spisar, diskmaskiner, möbler, barnvagnar, cyklar, skidor, större leksaker och större emballage?" Diagrammet visar andelen som är nöjda. 73 procent av kommunernas invånare är nöjda med hur grovsophanteringen fung erar. Ju äldre man är, desto nöjdare är man med hur grovsophanteringen fungerar. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda som boende i småhus. Inte heller de som bor i centrum är riktigt lika nöjda som de som bor mindre centralt.

75 73 73 73 79 70 64 80 72 63 80 70 70 59 79 58 72 80 67 65 81 76 77 74 77 56 68 55 72 82 69 73 75 61 76

Diagram 23. Hur tycker du det fungerar att bli av med grovsopor? Diagrammet visar andel nöjda.

Procent

Kritik på teknik 2007

"Vad är du missnöjd med?" De som inte är nöjda med hur det fung erar fick en fråga om vad de är missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att platserna där man kan lämna sina grovsopor ligger för långt bort och därefter kommer dåliga öppettider/till gänglighet. De som bor i flerbostadshus är främst missnöjda med att det är långt till de platser där man lämnar grovsopor. Boende i småhus är missnöjda med att platserna där man ska lämna grovsoporna ligger för långt bort samt med dåliga öppettider/tillgänglighet. Det är vanligast att invånarna lämnar sina grovsopor på kommunens återvin ningscentral eller liknande. En del boen de i flerbostadshus lämnar grovsoporna på ordnad plats i närheten av bostaden. Bäst omdömen om hanteringen av grov sopor ger invånarna i Kungsbacka (85 procent nöjda), Hallsberg (83 procent), Essunga (82 procent), Gotland (82 pro cent), Kungälv (82 procent) och Kävlinge (81 procent).

Ligger för långt bort

Trångt och stökigt

Fulla behållare

Otydlig information och anvisning

Dålig hjälp från personalen

Öppettider/tillgänglighet

För litet utrymme

Annat

Ej svar/fler svar

Procent Diagram 24. Vad är du missnöjd med i hanteringen av grovsopor?

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Förpackningsavfall och tidningar 0

61 78 70 74 65 77 77 73 80 78 74 73 89 80 83 84 86 78

"Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med förpackningsavfall och tidningar?" Diagrammet visar andelen som är nöjda. 75 procent tycker det fungerar bra att bli av med sitt förpackningsavfall och sina tidningar. De som är mellan 60 och 74 år är mer nöjda med detta än de under 60 år. De som bor i flerbostadshus är något mer nöjda än boende i småhus.

68 70 64 76 69 86 83 84 78 75 59 74 79 81 75 75 75 81 78 66 76 73 72 53 83 62 76 82 65 69 81 79 76 71 69 67 74 65 83 82 69 80 78 77 77

Diagram 25. Hur tycker du det fungerar att bli av med förpackningsavfall och tidningar? Diagrammet visar andel nöjda.

Procent

Kritik på teknik 2007

"Vad är du missnöjd med?" De som är missnöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det störs ta missnöjet orsakas av fulla sopbehållare och därefter att platserna som avfallet ska lämnas på ligger för långt bort. Det finns även ett missnöje med att det är skräpigt och att allt inte kan lämnas på samma ställe. Bland invånarna i de kommuner som använt sig av det enklare frågeformuläret är det vanligast att lämna sina tidningar och sitt förpackningsavfall på en åter vinningsstation (33 procent). Samtidigt är det bland de kommuner som använt sig av det enklare frågeformuläret hela 38 procent som inte har besvarat frågan om var de vanligtvis lämnar sitt förpack ningsavfall och sina tidningar. Även bland de kommuner som använt sig av det detaljerade frågeformuläret är det vanligast att lämna tidningar och förpackningsavfall på en återvinningssta tion (37 procent) samt på ordnad plasts i närheten av bostaden (37 procent). Det senare är mycket vanligt bland dem som bor i flerbostadshus.

Ligger för långt bort

Fulla behållare

Allt kan inte lämnas på ett ställe

Annat

Ej svar/fler svar

Procent Diagram 26. Vad är du missnöjd med i hanteringen av förpackningsavfall och tidningar?

De kommuner som har störst andelar nöjda kommuninvånare är Gotland (89 procent), Kristinehamn (86 procent) och Helsingborg (86 procent).

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Skräpigt

Snöröjningen

Farligt avfall 0

57 66 60 68 46 59 74 63 75 72 64 72 76 76 72 69 52 65 65

"Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med farligt avfall, till exempel oljerester, färgrester och bekämpningsmedel?" Diagrammet visar andelen som är nöjda. 62 procent är nöjda med hur det fungerar att bli av med sitt farliga avfall. Männen är mer nöjda med detta än vad kvinnorna är. Med stigande ålder ökar andelen nöjda. De som bor i småhus är mer nöjda än dem som bor i flerbostadshus. Slutli gen är de som bor mindre centralt mer nöjda än dem som bor i centrum.

69 64 69 58 71 77 75 76 61 67 63 61 69 63 61 71 72 60 51 65 61 62 52 74 53 56 77 42 53 71 70 69 63 65 48 57 56 68 76 62 64 64 47 67

Diagram 27. Hur tycker du det fungerar att bli av med farligt avfall? Diagrammet visar andel nöjda.

Procent

Kritik på teknik 2007

"Vad är du missnöjd med?" De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att de platser där man kan lämna farligt avfall lig ger för långt bort. Därefter kommer missnöje med otydlig information och anvisningar samt dåliga öppettider/till gänglighet. De kommuner som får bäst omdömen är Kungsbacka (77 procent), Staffanstorp (77 procent), Gotland (76 procent), Käv linge (76 procent), Hagfors (76 procent) och Vellinge (76 procent).

Ligger för långt bort

Öppettider/tillgänglighet

Otydlig information och anvisning

Skräpigt

Fulla behållare

Allt finns inte på samma ställe

Snöröjningen 1

Annat

Ej svar

Procent Diagram 28. Vad är du missnöjd med i hanteringen av farligt avfall?

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Elektroniskt avfall 0

66 72 65 69 53 63 81 65 80 73 71 73 80 78 77 74 66 70 73 76 69 74 64 73 84 81 84 71 68 66 71 75 64 60 79 76 69 61 77 67 65 56 80 57 64 84 60 62 78 74 77 71 80 55 67 55 78 82 67 69 73 59 71

"Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med elektroniskt avfall, till exempel eltandborstar, brödrostar, TV- och radioapparater, elektriska borrmaskiner?" Diagrammet visar andelen som är nöjda. 70 procent är nöjda med hur det fungerar att bli av med elektroniskt avfall. Män nen är mer nöjda med detta än vad kvin norna är. Ju äldre man är, desto nöjdare är man. Boende i småhus är mer nöjda med hur det fungerar att bli av med elektro niskt avfall än de som bor i flerbostads hus. De som bor mindre centralt är mer nöjda med detta än vad boende i centrum är.

Diagram 29. Hur tycker du det fungerar att bli av med elektroniskt avfall? Diagrammet visar andel nöjda.

Procent

Kritik på teknik 2007

"Vad är du missnöjd med?" De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att de platser där man kan lämna elektroniskt avfall ligger för långt bort. En del är även miss nöjda med dåliga öppettider/tillgänglig het samt med otydlig information/anvis ningar. De kommuner som sköter detta bäst är Staffanstorp (84 procent nöjda), Kävlinge (82 procent), Vellinge (82 procent) och Enköping (81 procent).

Ligger för långt bort

Öppettider/tillgänglighet

Otydlig information och anvisning

Skräpigt

Fulla behållare

Allt finns inte på samma ställe

Snöröjningen 1

Annat

Ej svar/fler svar

Procent

Diagram 30. Vad är du missnöjd med i hanteringen av elektroniskt avfall?

Kundenkäter i teknisk förvaltning

Källsortering

"I vilken utsträckning tror du att källsorteringen är meningsfull?" Diagrammet visar andelen som tror att det är meningsfullt? – det detaljerade formuläret.

De största andelarna som tycker att käll sorteringen är meningsfull finns i Örebro och Helsingborg med 84 respektive 81 procent av kommunens invånare.

74 procent av samtliga svarande tycker att källsorteringen är meningsfull. De i åldern 18 till 39 år tycker i högre ut sträckning att det är meningsfullt än de som är äldre än 39 år.

På frågan om vad invånarna tycker om ambitionsnivån på källsorteringen svarar 57 procent att den är lagom, 11 procent tycker att den är för hög och 19 procent att den är för låg.

Danderyd

40 71

Falkenberg

Helsingborg

Hudiksvall

Jönköping

Kristanstad

Köping

Luleå

Mark

Mjölby

Norrköping

Stockholm

Täby

Uppsala

Örebro

Ju yngre man är, i desto högre grad anser man att den är för låg. De som bor i fler bostadshus tycker i större utsträckning att den är för låg än de som bor i småhus. Störst andelar som tycker att den är lagom finns i Mark (74 procent), Mjölby (73 procent), Köping (72 procent) och Luleå (72 procent). På frågan om man tycker att man är till räckligt informerad svarar 64 procent av invånarna att de är det. Ju äldre man är, desto fler anser sig vara tillräckligt in formerade. Det är en större andel bland dem som bor i småhus som anser sig till räckligt informerade än bland dem som bor i flerbostadshus. Bland dem som bor mindre centralt återfinns också en större andel som anser sig tillräckligt informe rade än bland dem som bor i centrum. Bäst informerade tycker invånarna att de är i Luleå, där 79 procent anser sig vara väl informerade. Därefter följer Örebro (77 procent), Köping (77 procent) och Kristianstad (76 procent).

Örnsköldsvik

Diagram 31. I vilken utsträckning tror du att källsorteringen är meningsfull? Diagrammet visar andelen som tror detta.

Procent

Kritik på teknik 2007

Kontakter med kommunen ”Har Du haft kontakt med kommunen om gator, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste tolv månaderna?” Det framgår av diagrammet att det är mycket ovanligt att ha fler än två kontak ter per år med kommunen. Det är betyd ligt vanligare att man har kontakter med kommunen om man bor i småhus än om man bor i flerbostadshus. För de kommuner som använt formulär A (det enklare formuläret med frågor om gator/vägar, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering) varierar andelen kontakter mellan 13 och 33 pro cent. Höganäs är den kommun där det är vanligast att invånarna har haft kontak ter (33 procent) och Essunga är kommu nen med minst kontakter (13 procent). Kontakterna fördelar sig på följande ärenden: • Gator, vägar och trafik: 26 procent, • Sophämtning/avfallshantering: 28 pro cent • Vatten/avlopp och sophämtning: 23 procent • Parkfrågor: 5 procent För de kommuner som använt formulär B (detaljerade frågor om gator/vägar och parker) varierar andelen kontakter mel lan 6 och 20 procent. Flest kontakter har invånarna i Danderyd och minst i Norr tälje. För de kommuner som har använt formu lär C (detaljerade frågor om vatten/av lopp och sophämtning/avfallshantering) ligger andelen kontakter mellan 9 och 20 procent i de olika kommunerna. Flest kontakter har man i Kristianstad och

Kundenkäter i teknisk förvaltning

0 Ja, 3 eller fler gånger

4 2 2 18

Ja, 1 eller 2 gånger

11 12 71

Nej, ingen gång

76 80 7

Vet ej/Minns ej

10 5 1

Ej svar

1 1

Procent Kontakten kan gälla gator, parker, vatten/avlopp och sophämtning (A-formulär) Kontakten kan gälla gator, vägar och parker (B-formulär) Kontakten kan gälla vatten/avlopp och sophämtning (C-formulär) Diagram 32. Kontakt med kommunen de senaste tolv månaderna, och vad kontakten gällt.

Täby. Minst kontakter med kommunen har invånarna i Karlstad. Kontakterna fördelar sig på följande ärenden: • Sophämtning/avfallshantering: 48 procent • Avlopp: 14 procent • Vatten: 19 procent • Både vatten och avlopp: 7 procent

Nöjd

34 57

Varken nöjd eller missnöjd

18 23

Missnöjd

47 16

Vet ej/Minns ej

1 3

Diagram 33. "Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen?"

"Är Du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt?" Bland de kommuner som använt for mulär A är 52 procent nöjda med sina kontakter och 26 procent är missnöjda. Det verkar som om de som bor i småhus är något mer nöjda med sina kontakter än vad de som bor i flerbostadshus är. De som bor i centrum är inte lika nöjda som de som bor mindre centralt. Bland de kommuner som har använt formulär B är 34 procent nöjda och 47 procent missnöjda. Kvinnorna är mer nöjda med sina kontakter än vad männen är. De som är äldre än 39 år är mer nöjda med kontakterna med kommunen än de under 40 år. En fråga ställdes till de som inte var nöjda om orsaken till missnöjet. Främsta orsaken till missnöje är att ärendet inte blev åtgärdat (53 procent). Därefter kom mer missnöje med att det är svårt att få tag på rätt person (34 procent) och 30 procent är missnöjda med att det tog för lång tid att få besked eller att få en åt gärd genomförd. Bland de kommuner som använt formu lär C är 57 procent nöjda och 17 procent missnöjda med sina kontakter. Männen är mer nöjda med sina kontakter med kommunen än vad kvinnorna är. Boende i småhus är mer nöjda än de som bor i flerbostadshus. Slutligen är de som är äldre än 39 år mer nöjda med kontak terna än vad de under 40 år är.

Kritik på teknik 2007

Besök Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel! Gå till www.skl.se/publikationer. Där kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar dig. Välj till exempel ”Trafik” i fältet ”Sök på kategori”. Då får du en träfflista över alla de idéskrifter, handböcker och rapporter som Sveriges Kommuner och Landsting givit ut i ämnet, och kan klicka dig vidare för närmare presentation av varje artikel. På webbsidan är det enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finns bilagor att hämta i elektronisk form utan kostnad. Skrifterna kan också beställas på tfn och fax.

Kritik på teknik 2007 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning Våren 2007 genomfördes kundenkäter i 84 svenska kommuner. Undersök ningen, som gjordes för åttonde gången, gällde vad medborgarna tycker om kommunens tekniska service, dvs gator, parker, vatten & avlopp och avfallshämtning. De deltagande kommunerna har kunnat beställa rapporter som sammanfat tar och illustrerar resultaten för den egna kommunen. Den här skriften ger en överskådlig jämförande redovisning av enkätsvaren. Vi hoppas att den ska öka intresset för kundenkäter i kommunerna. Vi tror nämligen tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamhe tens resultat, och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området.

ISBN : 978-91-7164-285-1

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på förbundens publikationswebbplats www.skl.se/publikationer