7164 303 2

Hälsa i styrdokument – hälsofrämjande mål och uppföljningsindikatorer i landstingens verksamhetsplaner och bokslut

Hälsa i styrdokument - hälsofrämjande mål och uppföljningsindikatorer i landstingens verksamhetsplaner och bokslut

Š Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form: KLF Grafisk produktion FÜrfattare till rapporten: Margareta Persson Tryck: KLF Grafisk produktion, Stockholm, 2007 ISBN: 978-91-7164-303-2

Sammanfattning Ett övergripande mål för den svenska hälso- och sjukvården är att bidra till bättre hälsa i befolkningen. Uppföljningssystem idag redovisar ekonomi, personalsituation och genomförda prestationer. Mål har inte satts för återerövrad eller bevarad hälsa.

Ett antal steg har fört fram till insikten att det behövs indikatorer för hälsofrämjande arbete. Bland annat har arbeten som gjorts i nätverket hälsofrämjande sjukhus, nätverket Uppdrag hälsa, förslagen från Nationella folkhälsokommittén 2000, Folkhälsopropositionen 2003, projektet ”Hälsa i bokslut” bidragit till ökad kunskap inom området.

Landstingen har i sina styrdokument under de senaste åren utvecklat och börjat använda sig av mätbara mål och indikatorer för det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården. En genomgång av landstingens planer för 2005, 2006 och 2007 samt årsredovisning för år 2005 har gjorts.

Rapporten redovisar exempelvis landsting som i sina planer/bokslut har med indikatorer i tre övergripande kategorier. Kategoriernas indelning är, inte hänt så mycket, på väg och börjat. Inom kategorin inte hänt så mycket finns mycket lite av beskrivningar om betydelsen av ett hälsoorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården i verksamhetsplanerna eller i årsredovisningen, det finns inte heller avläsbara mått på hälsofrämjande insatser. De landsting som är på väg beskriver betydelsen av hälsofrämjande arbete och uppmärksammar hälsa och levnadsvanors inverkan på hälsa och sjukdomar. De börjar tala om behovet av att utveckla konkreta mål och uppföljningsbara mått, men är fortfarande i ”startfasen”. Hos de landsting som börjat finns både mål och uppföljningsbara indikatorer för det hälsofrämjande arbetet.

Det finns en tydlig trend i utvecklingen av beskrivning av mål och indikatorer från 2005 till 2007. År 2005 var det 6 landsting där det inte hänt så mycket, 10 landsting var på väg och 5 landsting hade aktivt börjat och år 2007 är 11 landsting på väg och 10 har börjat. Nästan hälften av landstingen har i planerna för 2007- 2009 angivet att indikatorer ska tas fram, på några områden har man redan börjat.

Rapporten ger exempel på hur landstingen formulerar behovet av hälsofrämjande arbete, visioner och uppföljningsbara mål och indikatorer.

Den trend som tydligt syns i genomläsning och analys av landstingens styrdokument återförs till landstingsledningarna. Sveriges Kommuner och Landsting följer och bidrar också fortsättningsvis bland annat via nätverksarbete till utvecklingen av ”Hälsa i styrdokument hälsofrämjande mål och uppföljningsindikatorer i landstingens verksamhetsplaner och bokslut”.

Förord En god hälsa och vård på lika villkor är målet för hälso- och sjukvården. Under senaste mandatperioden har olika initiativ tagits i arbetet mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Förbundet har besökt majoriteten av landstingsledningarna och samtalat om hur man har arbetat med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Vi fann exempel på arbeten som leder till en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i landstingen liksom en bakgrund till folkhälsoutvecklingen och vad hälso- och sjukvårdens uppdrag på väg mot en hälsoorientering innebär. Styrelserna lade därefter fram en strategi för hur förbunden kan bidra till att hälso- och sjukvården kan utvecklas på ett mer hälsofrämjande sätt. Resultatet är dokumenterat i skriften ” Att hitta skatten i sitt eget hus”.

I dag sker uppföljning av verksamheten som bedrivs inom hälsooch sjukvården på många olika sätt, med olika syften och med olika mått. Förbundet har medverkat i en aktivitet där sex landsting har utarbetat indikatorer för att följa och beskriva hälso- och sjukvårdens bidrag till en vunnen hälsa i befolkningen. Indikatorer som fortsätter att vidareutvecklas i ordinarie verksamhet. Det arbetet är beskrivet i rapporten ”Hälsa i bokslut” I rapporten ”Effektiviseringsstrategier i landstingen” har förbundet beskrivit sju strategier som landstingen i praktiken använder för att nå bättre resultat med tillgängliga resurser. Den första strategin, att främja hälsa och förebygga sjukdom, är en så självklar del av hälso- och sjukvårdens strategier för effektivisering att den ofta inte ens nämns.

Denna rapport ”Hälsa i styrdokument” är resultatet av en genomgång av landstingens styrdokument. Vi har sett en utveckling från liten användning av mätbara mål och indikatorer för det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården till att det idag är hälften av alla landsting som har sådana. Den andra hälften har i sina planer angett att mål och indikatorer ska tas fram inom kort.

Ellen Hyttsten Direktör

Marianne Granath Sektionschef

Sveriges Kommuner och Landsting, 25 oktober 2007

Innehållsförteckning Sammanfattning.................................................. 3 Förord................................................................. 5 Inledning............................................................. 7 Bakgrund............................................................ 8 Steg på vägen mot indikatorer för hälsofrämjande arbete..................................... 9 Syfte...................................................................................... 12 Metod - Upplägg.................................................................... 13 Landstingens verksamhetsplaner och årsredovisningar................................................................14 Resultat - landsting och hälsoindikatorer..................................15 Exempel från olika landsting..................................................... 17 Visioner..................................................................................18 Beskrivning av behovet av hälsofrämjande arbete.......................19 Uppföljningsbara mål med indikatorer......................................25

Avslutande kommentarer..................................... 33

Inledning Ett övergripande mål för den svenska hälso- och sjukvården är att bidra till bättre hälsa i befolkningen. Uppföljningssystem idag redovisar ekonomi, personalsituation och genomförda prestationer. Mål har inte satts för återerövrad eller bevarad hälsa.

Landstingen har i sina styrdokument under de senaste åren utvecklat och börjat använda sig av mätbara mål och indikatorer för det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården. En genomgång av landstingens planer för 2005, 2006 och 2007 samt årsredovisning för år 2005 har gjorts av konsulten Margareta Persson. Tidigare har det varit sällsynt med mätbara mål för det hälsofrämjande arbetet. Många landsting har redovisat hälsoläget i befolkningen, andra redovisar hälsan hos sina medarbetare i form av ”hälsobokslut”, man redovisar väntetider och tillgänglighet, antalet besök i vården etc.

Det har saknats planer och redovisningar för vilka strukturerade insatser som gjorts av hälso- och sjukvården för att uppnå hälsa hos befolkningen. Den här rapporten blir en nulägesbeskrivning av hur landstingen nu arbetar strukturerat med dessa frågor i övergripande styrdokument. En påtaglig förändring och förbättring har skett de sista åren, 2007 planerar samtliga landsting för tydligare mål och uppföljningsindikatorer.

Bakgrund Historiskt har sjukvården en lång tradition av att arbeta förebyggande, men i takt med att den medicinska kunskapen om hur man kan bota olika sjukdomstillstånd blivit allt större, så har intresset minskat inom hälso- och sjukvården för det förebyggande arbetet.

Under senare tid har man dock blivit alltmer uppmärksam på att många av våra stora folksjukdomar delvis är möjliga att förebygga genom bl.a. förändringar av levnadsvanor och livsvillkor. Hälso- och sjukvårdens möjligheter att främja hälsa och förebygga ohälsa finns framför allt i patientmötet, men också genom att man med sin samlade kunskap kan visa hur hälsoläget ser ut och vilka de påverkbara hälsofaktorerna är.

Tidigare har inte det hälsofrämjande arbetet gjort avtryck i de övergripande beslutshandlingarna i landstingen, i verksamhetsplaner och i årsredovisningar. Det hälsofrämjande arbetet har i bästa fall funnits beskrivet i separata program, oftast i folkhälsoplaner.

Steg på vägen mot indikatorer för hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande sjukhus är ett WHO-nätverk, där en tredjedel av de svenska sjukhusen är anslutna. De har under många år bedrivit en pådrivande verksamhet för att få hälso- och sjukvården att på ett strukturerat sätt arbeta mer hälsofrämjande.

Den Nationella folkhälsokommittén föreslog år 2000 att ett särskilt delmål för folkhälsan skulle handla om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En underlagsrapport hade tagits fram som belyste de bakomliggande teorierna och möjligheterna med ett strukturerat hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården.

Inom ramen för det som tidigare benämndes Beställarnätverket, som idag heter Uppdrag Hälsa, gjordes år 2001 ett utvecklingsarbete om hur en beställarorganisation kan arbeta med hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete. I det arbetet belystes svårigheterna med att följa upp landstingens verksamheter ur ett hälsoperspektiv.

Riksdagen beslutade år 2003 om den nationella folkhälsopolitiken med ett övergripande mål att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Ett av de elva målområdena, målområde sex blev ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård” och baserades på Nationella folkhälsokommitténs underlag.

På Landstingsförbundets kongress år 2003 antogs ett beslut om behovet av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Man uttalade att hälsofrämjande åtgärder mer tydligt måste byggas in i vårdkedjan.

Det dåvarande Landstingsförbundet genomförde hösten 2004 besök hos de flesta landstingsledningar för att diskutera ledning och styrning av det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården och samla material kring det som då pågick i landstingen. Arbetet utmynnade i skriften ”Att finna skatten i eget hus”.

10 Landstingsförbundets styrelse uttalade i anslutning till skriften i juni 2005 bl.a. följande: ”Det viktigaste perspektivet är att hälso- och sjukvården kan bli mer effektiv genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och därigenom förbättra livskvaliteten för den enskilde individen.” ”För att hälso- och sjukvården i större utsträckning ska erbjuda insatser som hjälper individen att göra hälsosamma val, behöver styr-ersättnings- och uppföljningssystemen för vården förändras.

I verksamhetsplaner och bokslut behöver mål för hälsa fokuseras tillsammans med mer traditionella områden som ekonomi och produktion.” ”Hälsa i bokslut” är en skrift som gavs ut av Sveriges kommuner och landsting år 2005 för att stödja landstingen i utvecklingsarbetet kring hur man kan skapa indikatorer för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Arbetet hade skett tillsammans med sex landsting under ledning av Uppsala läns landsting. I skriften ges förslag på olika indikatorer som kan användas för att följa upp det hälsofrämjande arbetet.

Socialstyrelsen gjorde 2004- 2005 en kartläggning av samtliga landsting och deras arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser; ”En hälsofrämjande hälso- och sjukvård”? I 19 av de 21 landstingens styrdokument fanns en ambition att förbättra folkhälsan, uttryckt i vision och mål/verksamhetsidé. Beskrivningar av hälsoläget i länet, som underlag för bl.a. hälso- och sjukvårdsplanering och prioritering, återfanns i 16 landsting. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6 i folkhälsopropositionen) nämndes i styrdokumenten i 12 landsting.

Omfattningen av de olika landstingens omnämnande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande begrepp varierade. Vårdcentralernas rutiner/program kring levnadsvanor varierade också i de olika landstingen. En analys visade att det finns ett samband mellan omnämnandet av vissa folkhälsoområden i styrdokumenten och förekomsten av rutiner/program på vårdcentralerna för dessa områden.

11 I Socialstyrelsens rapport framgick att när prioriteringar, styrning och uppföljningar saknas eller är otydliga blir det ett fritt utrymme för professionen att välja område för de förebyggande insatserna. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser följs sällan upp. Saknas eller brister kunskapen hos personalen om hälsorisker och hur dessa kan förebyggas uteblir både frågor och information till patienten, och stödet till patientens hälsoutveckling uteblir.

För att det förebyggande arbetet ska utvecklas i hälso- och sjukvården är det av stor betydelse att styr- och ersättningssystemen samt mätmetoder för att mäta hälsoutfallet utvecklas, menade Socialstyrelsen. Uppföljningar i hälso- och sjukvården består idag främst av produktivitetsmått, genomförda prestationer och ekonomiska resultat. Dessutom saknas till stor del mått för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.

Styrning och uppföljning är centralt för att det förebyggande arbetet ska kunna stärkas. Indikatorer och mått behöver utvecklas. Socialstyrelsen anser att Sveriges Kommuner och Landstings modell med indikatorer för hälsa i bokslut är en värdefull utgångspunkt i ett fortsatt utvecklingsarbete. Nationella indikatorer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet skulle bidra till kvalitetsutvecklingen samt möjliggöra öppna jämförelser av insatsernas kvalitet och effektivitet. En tolkning av att införa ”hälsa i bokslut” är att det förutom ekonomisk årsredovisning också ska innehålla en redovisning av vilka hälsoeffekter verksamhetens insatser får på patient- och befolkningsnivå.

Sammanfattningsvis menar Socialstyrelsen att vid den genomgång man gjorde så saknas generellt ett resonemang eller en vision om hur hälso- och sjukvården ska utvecklas i en mer hälsofrämjande riktning. Även om frågor om ledning och styrning berörts saknas en diskussion om ledarskapets betydelse för att driva utvecklingen framåt.

Socialstyrelsen har nu i uppdrag att utarbeta nationella indikatorer för hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete. För alla andra mål-

12 områden i den nationella folkhälsopolitiken finns indikatorer, vilket redovisades i den folkhälsopolitiska rapporten från Statens folkhälsoinstitut år 2005. ”Effektiviseringsstrategier i landstingen” gavs ut av Sveriges kommuner och landsting hösten 2006. Man inleder med att ta upp att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är att bidra till bättre hälsa i befolkningen. Att effektivisera vården handlar således om alla de olika sätt med vilka vården, med givna resurser, bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen. Den första strategin man beskriver är att förebygga sjukdom och främja hälsa, en egentligen självklar del som trots det inte brukar ingå i olika redovisningar, påpekar man. Man lyfter fram att det skett en perspektivförskjutning under de senaste åren i landstingen, som handlar om att uppmärksamma de påverkbara faktorerna för att förbättra hälsan eller förhindra framtida ohälsa. Strategierna utgör en bas för praktisk styrning för helheten i landstingens ledningssystem.

Syfte

Syftet med denna rapport har varit att se om landstingen börjat implementera hälsofrämjande mål och uppföljningsindikatorer i sina verksamhetsplaner och bokslut. I Sveriges Kommuner och Landstings egen verksamhetsplan finns ett mål för att minst en tredjedel av landstingen år 2006 ska ha uppnått detta.

För framtiden är det mycket viktigt att de mål man sätter upp också kan följas upp på olika sätt. Då kan man jämföra med annan verksamhet som bedrivs inom hälso – och sjukvården och man kan jämföra med hur andra landsting bedriver liknande verksamheter. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går nu mot att få fram olika jämförelsemått kring t.ex. tillgänglighet och kvalitetsindikatorer, därför är det angeläget att sådana mått också finns för det hälsofrämjande arbetet. Annars kan en viktig del av hälso- och sjukvården bli ”osynliggjord”, det man inte mäter ”finns inte”.

13 Metod - Upplägg

En genomgång har gjorts av landstingens verksamhetsplaner och årsredovisningar för 2005, verksamhetsplaner för 2006 och även för 2007 (med några få undantag). Arbetet med rapporten har skett under mars 2007, innan boksluten för 2006 redovisats för samtliga landsting, dessa är alltså inte med i den här rapporten. Alla landsting/regioner finns med, i flertalet fall har alla handlingarna studerats, i några få fall har endast ett par av planerna/redovisningarna gåtts igenom.

Av tidigare erfarenhet kan man konstatera att det finns landsting som lägger ned mycket konkret arbete på hälsofrämjande och förebyggande insatser - trots att det egentligen inte syns i den här genomgången. Den här rapporten har strikt tittat på det som står i verksamhetsplaner och årsredovisningar på den landstingsövergripande nivån.

Separata program, t.ex. folkhälsoplaner, har inte studerats. Syftet här är att få fram om det hälsofrämjande arbetet nått fram till landstingsledningarnas styrdokument och om arbetet följs upp på ett strukturerat sätt. För framtiden torde det vara synnerligen angeläget.

I den här genomgången har inte planer för att förbättra de anställdas hälsa och ev. uppföljningsindikatorer studerats. Alltfler landsting redovisar dock i sina budgetar och bokslut även uppföljningsbara indikatorer kring medarbetarnas hälsa, vilket är en viktig faktor för en hälsofrämjande hälso – och sjukvård. Inom ramen för den här studien har det dock inte varit möjligt att studera det mer ingående.

För att inte göra orättvisa jämförelser, kommer endast olika exempel från landstingen att redovisas. De ska ses just som exempel, inte att de är de ”bästa” . En redovisning som skulle offentligt ”rangordna” landstingen har i det här läget varit omöjligt att göra. I den här rapporten kommer endast antalet landsting som i sina planer/bokslut har med indikatorer att redovisas i tre lite övergripande kategorier.

14 Landstingens verksamhetsplaner och årsredovisningar

Det är bara att konstatera – på gott och ont – dessa planer och redovisningar ser extremt olika ut. Landstingen har valt att planera och redovisa sin verksamhet på helt olika sätt. En del landsting beskriver sin verksamhet kort och koncist och med uppföljningsbara mått i olika avseenden, andra landstingsplaner är mycket långa och ordrika men innehåller få konkreta mått som går att följa upp.

Värt att notera är också att de flesta landsting har en god hälsa som en övergripande vision för befolkningen i sitt län. Endast ett par landsting har valt att inte ha hälsa med i sin vision. I många landsting har landstingsledningarna betonat betydelsen av att arbeta för en god hälsa och att arbeta hälsofrämjande, för att undvika onödig ohälsa och sjukdom. Så ser det ut i de flesta planer, även om det sedan inte följs upp av konkreta indikatorer. Det är dock noterbart att några landsting/regioner inte ens i de inledande avsnitten och målsättningarna nämner en god hälsa och betydelsen av att förebygga.

De landsting som beskriver behovet av ett mer hälsofrämjande arbetssätt har uppenbarligen använt sig av samma källmaterial. Orden och beskrivningarna är nästan identiska när man beskriver behovet av ett nytt sätt att arbeta, även om de konkreta förslagen sedan skiljer sig åt. Det är fler landsting som hänvisar till målområde sex idag än när Socialstyrelsen gjorde sin undersökning.

Nästan samtliga landsting har också en genomgång av hälsoläget i sitt län och där man påtalar hur olika levnadsvanor påverkar hälsan.

Det betyder att det skett en uppgång av antalet sedan Socialstyrelsen noterade att 16 landsting hade sådana uppgifter. Att ha kunskap om hälsosituationen är en grundläggande förutsättning för att prioriteringar ska kunna göras kring vilka insatser som är viktigast att göra för att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Fokus på uppföljningsbara mått ligger hos de flesta landsting dock på tillgängligheten. Man kan också se att något hänt mellan 20052007 när det gäller att allmänt skriva landstingsplaner. För de planer

15 som gäller från 2007 och framåt finns det mer av struktur, mer av delmål och med uppföljningsbara mått än tidigare. Naturligtvis påverkar det indikatorerna för det hälsofrämjande arbetet också, det är påtagligt fler landsting som har det med i planerna för 2007. Betydligt fler landsting har idag i sina planer med frågor kring ”hälsa i bokslut” än endast de två landsting som fanns med i Socialstyrelsens rapport. Det är uppenbart att det hälsofrämjande arbetet har fått större tyngd i styrdokumenten än tidigare.

Om det blivit fler vårdrutiner på vårdcentralerna kring hälsofrämjande arbete framkommer dock inte av den här redovisningen. Däremot påpekade Socialstyrelsen att det fanns ett tydligt samband mellan tydlighet i de landstingsövergripande styrdokumenten och praktiska vårdrutiner på vårdcentralerna. Man kan därför anta att fler vårdcentraler idag har rutiner för hälsosamtal och uppföljning av olika levnadsvanor än för ett par år sedan, när Socialstyrelsen gjorde sin systematiska genomgång.

Resultat - landsting och hälsoindikatorer

En genomgång har sålunda gjorts av de flesta verksamhetsplaner för 2005-2007 samt årsredovisningen för år 2005 i landstingen. Genomgången är dock inte helt fullständig och har inte heller gjorts på ett vetenskapligt korrekt sätt, betygsättningen blir därmed en aning subjektiv. Det går därför inte att namnge landstingen. Det finns också en svårighet med att jämföra, eftersom beskrivningarna ser så olika ut. I takt med att landstingen inför alltfler styrdokument med indikatorer kommer det dock att bli lättare att göra korrekta jämförelser. Sammantaget ger ändå den här genomgången en god bild av hur utvecklingen under de sista åren ser ut i landstingen när det gäller att få med ett strukturerat hälsofrämjande arbete med uppföljningsbara mål i landstingens övergripande styrdokument.

Vid genomgången av dokumenten har en grov indelning i tre övergripande kategorier gjorts, enligt följande:

16 1.”Inte hänt så mycket”. Det finns mycket lite av beskrivningar om betydelsen av ett hälsoorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården i verksamhetsplanerna eller i årsredovisningen, det finns inte heller avläsbara mått på hälsofrämjande insatser (mer än något enstaka). Det kan visserligen redogöras för olika aktiviteter, men inte på ett strukturerat och uppföljningsbart sätt.

2.”På väg”. Man beskriver betydelsen av hälsofrämjande arbete och man uppmärksammar hälsa och levnadsvanors inverkan på hälsa och sjukdomar. Man börjar tala om behovet av att utveckla konkreta mål och uppföljningsbara mått, men är fortfarande i ”startfasen”.

3.”Börjat”. Det finns både mål och uppföljningsbara indikatorer för det hälsofrämjande arbetet. Det är mycket få landsting som kan visa upp det i både verksamhetsplan och årsredovisning för 2005, men i planerna för 2006 och 2007 börjar man strukturera det mer. Under ”Börjat” anges också de landsting som uttalat sagt att indikatorer ska tas fram under år 2006 eller 2007.

25 20

Börjat På väg

15

Inte så mycket 10 5 0

’05

’06

’07

Fig 1: De blå staplarna visar de landsting där det inte hänt så mycket, de röda staplarna visar de landsting som är ”på väg” och de gula staplarna visar de landsting som ”börjat”.

17 År 2005 var det 6 landsting där det inte hänt så mycket, 10 landsting var på väg och 5 landsting hade aktivt börjat. År 2006 var det bara 2 landsting där det fortfarande inte hänt så mycket, 13 landsting var på väg och 6 landsting hade aktivt börjat.

Slutligen år 2007 är samtliga landsting på väg eller har börjat, 11 är på väg och 10 har börjat.

Värdet av det här diagrammet är att det visar den trend som är mycket påfallande, i princip alla landsting planerar nu för tydligare mål och har en vilja att hitta uppföljningsbara indikatorer. Nästan hälften av landstingen har i planerna för 2007- 2009 angivet att indikatorer ska tas fram, på några områden har man redan börjat.

I Sveriges Kommuner och Landstings verksamhetsplan hade uppgivits som mål att en tredjedel av landstingen år 2006 hade börjat arbeta strukturerat med dessa frågor, målet uppfylls i princip.

Exempel från olika landsting

Ett antal exempel från några landsting kommer här att beskrivas, det handlar både om sätt att skriva allmänt i verksamhetsplanerna till konkreta mål/indikatorer. Det finns landsting som skriver mycket väl om betydelsen av hälsofrämjande tänkande och arbete och som dessutom har ett antal konkreta indikatorer. Andra landsting har inte skrivit så mycket om hälsofrämjande i ord, men har ändå med några indikatorer som kan vara intressanta att redovisa. Återigen; den här redovisningen säger inte vilket landsting som är ”bäst” på hälsofrämjande arbete, den handlar om hur det arbetet beskrivs i planer och årsredovisningar – även om det ofta förekommer ett samband mellan bra planer och goda aktiviteter i praktiken.

I det följande har den exakta ordalydelsen från olika planer eller årsredovisningar citerats, de är ”saxade” och ger inte en fullständig helhetsbild.

18 Visioner Kalmar

Hälsolänet, för ett friskare, tryggare och rikare liv.

Ett viktigt skäl till valet av vision är att de så kallade livsstilssjukdomarna ökar. Om inget görs kommer många länsinvånare att drabbas av onödigt lidande och för tidig död, samtidigt som kostnaderna för att behandla livsstilssjukdomarna mångdubblas.

Landstinget i Kalmar län vill spela en mer aktiv roll i samhällsdebatten och sprida kunskaper om faktorer som påverkar hälsan till andra aktörer i samhället.

Östergötland

Landstinget i Östergötland ska med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: • Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas.

• Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas.

• Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet.Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning.

Värmland

Ett attraktivt, dynamiskt och hälsofrämjande Värmland Visionen innebär att landstinget ska bidra till trygghet och livskvalitet för alla i Värmland genom att främja en god folkhälsa och tillgodose behoven av hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget ska också verka för en positiv regional utveckling.

19 Sörmland

Bästa möjliga hälsa för alla. Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till en god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menar vi ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp.

Västerbotten

År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Beskrivning av behovet av hälsofrämjande arbete

I det följande kommer ett antal exempel på övergripande beskrivningar av behovet av att arbeta mer hälsofrämjande.

Uppsala - Landstingsplan 2007-2009 Främja hälsa och förebygga sjukdom

Det är en tydlig politisk inriktning att all landstingets verksamhet har uppdrag att i första hand främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdom. En plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har antagits under den gångna mandatperioden. För att nå framgång i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är det viktigt att planen är ett levande dokument. Den ska användas i allt lednings-, styrnings- och uppföljningsarbete, på alla nivåer och i utrednings- och utvecklingsarbete. Planen ska brytas ned i olika styrdokument och användas i diskussioner om hur mål och uppföljning ska formuleras och hanteras.

Arbetet med ersättningssystem, uppföljning, kostnadseffektiva prioriteringar samt chef- och ledarskap är också strategiska insatser för att det hälsofrämjande och sjukdomsföre-byggande arbetet på lång sikt ska bidra till en effektivare hälso- och sjukvård och ett för-verk-

20 ligande av landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Även i utbildningen av vårdpersonal, inte minst läkare, bör inslagen av folkhälsovetenskap och motiverande samtalsteknik öka.

Genom strategisk ledning, styrning och samordning ska landstinget skapa ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för att uppnå en god hälsa på lika villkor för länets befolkning. För ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete måste en hälsoorientering genomsyra såväl landstingets styr- som verksamhetsprocesser.

Ur omvärldsanalys 2007

Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att producera hälsa och inte sjukvård. Omorientering av hälso- och sjukvården till en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård liksom effektivare behandlingsmetoder, nya läkemedel kompletterat med ickemedikamentell behandling, kan i ett längre perspektiv leda till minskad ohälsa. Därför bör det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ses som en integrerad del av vården. Ett bra exempel på detta är den tydliga nedgången av insjuknandet i hjärt-/kärlsjukdomar till följd av ökad medvetenhet om livsstilens betydelse.

Kronoberg – Verksamhetsplan 2006 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Sjukvården är en viktig aktör i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Vården behöver bli betydligt mer hälsoorienterad och utgå från en helhetssyn på patienten.

Individens förmåga att själv ta kontroll över, och påverka, sin hälsa i positiv riktning ska stärkas. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård kräver ett utvecklingsarbete inom flera områden och en ökad kompetens hos förtroendevalda, ledare och medarbetare om hälsa och dess bestämningsfaktorer.

21 Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt ska integreras i all vård och behandling och utgör inte något motsatsförhållande till ett botande och behandlande arbete. Det är därför rimligt att det förebyggande arbetet får en större andel av de samlade ekonomiska resurserna än vad som är fallet idag.

Gävleborg - årsredovisning 2005 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.

Socialstyrelsen har under året granskat landstingens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och lyfter fram Landstinget Gävleborg bland den grupp landsting som anses ha lyckats bäst. Det goda betyget för folkhälsoarbetet baserar sig på vad som finns angivet i olika styrdokument hjärt- och kärlområdet samt en aktiv tobaks- och alkoholprevention. Länets hjärt- och kärlsatsningar handlar främst om hälsoupplysningskampanjer och utbildningar riktade till hela befolkningen, erbjudande om kostnadsfri hälsobedömning och hälsosamtal till 35- och 40-åringar samt erbjudande av åtgärdsprogram för livsstilsförändring alternativt medikamentell behandling till högriskgrupper.

Intern granskning

En granskning av folkhälsoarbetet i länet har genomförts internt. Å ena sidan kan man konstatera att mycket positivt har hänt sedan programmet antogs. Förutom den ovan nämnda preventiva satsningen kring hjärt och kärlsjuklighet kan exempelvis nämnas den från och med den 1 januari 2005 gällande tobakspolicyn med rökfrihet inom hälso- och sjukvården och det processinriktade arbetet som sedan några år tillbaka bedrivits tillsammans med kommunerna kring barn och ungdomsfrågor. Å andra sidan har intentionerna i dokumentet långt ifrån uppfyllts i sin helhet och merparten av målsättningarna har inte uppnåtts. Det finns viktiga lärdomar att dra när det gäller hur ett framtida folkhälsoarbete bör utformas, till exempel behöver samverkan med andra aktörer inom folkhälsoområdet intensifieras och förtydligas.

22 Västerbotten - verksamhetsplan 2007 Bättre och mer jämlik hälsa

Landstingets verksamheter ska inriktas mot att skapa bästa möjliga hälsa och välfärd för befolkningen och profilen som hälsofrämjande organisation ska stärkas. Ojämlikheter i hälsa mellan olika sociala grupper och mellan könen ska minskas. Hälso- och sjukvården ska arbeta mera hälsofrämjande och förebyggande och bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa.

Strategier för att nå målet

Landstinget ska i samverkan med andra intressenter bedriva ett målinriktat och långsiktigt folkhälsoarbete som i första hand är inriktat mot de av den nationella folkhälsopolitikens målområden som särskilt berör landstingets verksamheter. Den strategiska inriktningen är att genomföra landstingets folkhälsopolitiska program, vilket innebär att integrera hälsofrämjande och förebyggande arbete i all hälso- och sjukvård samt att utföra insatser för att bl a främja psykisk hälsa och egenvård, förebygga skador samt övervikt och fetma, motverka bruk av tobak, alkohol och andra droger samt förebygga mäns våld mot kvinnor och barn.

Uppföljning av målet

Fullmäktige kommer att bedöma måluppfyllelsen genom att kontinuerligt följa hur handlings- och aktivitetsplanen till det folkhälsopolitiska programmet genomförs och genom en samlad bedömning av förändringar av medellivslängd och självskattad hälsa samt förändringar i olika bestäm­ningsfaktorer för hälsa, i första hand bruket av tobak, alkohol och droger, andel i befolkningen med övervikt och fetma samt tandhälsan bland barn, ungdomar och vuxna.

23 Västra Götaland – Verksamhetsplan 2007 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag. Det gäller både i det sjukdomsbehandlande och i det sjukdoms- och skadeförebyggande uppdraget. Sjukvårdens kunskap vad gäller att förebygga olika sjukdomstillstånd måste bättre tas tillvara. Fler sjukhus inom regionen ska klassificeras som Hälsofrämjande sjukhus.

Det är i det direkta mötet med patienter och anhöriga som hälsooch sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Det handlar om att inbegripa förebyggande arbete som en del i behandlingsplanen och därmed stödja och motivera individen till förändringar. Tillgången till personal utbildade i förebyggande samtalsmetodik är av stor vikt. Områden som kan påverkas är bruk av tobak, alkohol och andra droger samt kost- och motionsvanor.

Halland - Årsredovisningen 2005

Strategin ”Eget ansvar och medskapande” har under 2005 bl a konkretiserats i inriktningsrapporten ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland.” Som ett led i pågående förändring mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har ett arbete med att ta fram ett kompetensutvecklingsprogram påbörjats under 2005.

Utbildningsprogrammet, som i första hand riktar sig till i stort sett all legitimerad personal, kommer att belysa vad som menas med hälsofrämjande hälso- och sjukvård, ge faktakunskaper om de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa samt kunskap kring vilka metoder som finns för att stödja och ytterligare motivera patienter till hälsosamma livsstilsval.

I länet pågår sedan flera år ett strukturerat arbete med rökslutarstöd och fysisk aktivitet på recept (FAR). Avsikten är att nu också fokusera tydligare på det alkoholpreventiva arbetet och på övervikt/fetma. Ett över tid hållbart hälsofrämjande arbete måste emellertid utgå från en

24 helhetssyn på patienten och på hälsofrämjande arbete och den relativt omfattande utbildningssatsning som planeras kommer också att ha en sådan ”ingång”. Det är viktigt att bygga vidare på de goda erfarenheterna av metodiken ”motiverande samtal” men att givetvis också att ge fördjupade faktakunskaper om t ex alkoholen och dess effekter på kropp och själ liksom motsvarande fakta om övervikt/fetma.

Västernorrland - Årsredovisning 2005

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som bedrivits har utgått från planen ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”.

Arbetet riktas mot att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos individer och grupper av patienter, hos befolkningen samt hos den egna personalen. Det handlar bland annat om ett hälsofrämjande förhållningssätt som innebär att tillvarata och stödja patientens egen förmåga och kunskaper i att själv hantera sina hälsoproblem. Samarbetet ska förstärkas både inom sjukvården och tillsammans med enskilda kommuner och andra aktörer.

Det är också viktigt att utveckla hälsofrämjande miljöer och arbetsplatser för vår egen personal.

Utifrån dessa perspektiv har de olika målen följts upp. Det framkommer i hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas redovisningar exempel på samarbete och samverkan med olika myndigheter och aktörer för att nå de uppsatta målen.

Ett exempel är fysisk aktivitet på recept som införts vid samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Antalet utfärdade recept under 2005 uppskattades till omkring 350 stycken.

• Barns och ungdomars hälsa och övervikt. BMI (Body Mass Index – ett mätetal på förhållandet mellan längd och vikt) mäts på alla fyraåringar i länet.

• Barnmottagningen i Kramfors Sollefteå utvecklar en behandlingsplan för barn med övervikt/fetma i samverkan med primärvård och skolhälsovård.

25 • Samverkan med andra huvudmän utvecklas i förvaltningarna. På barnmottagningen i Sundsvall har förslag på en överviktenhet tagits fram i samarbete med skolhälsovården.

Uppföljningsbara mål med indikatorer

I det här avsnittet ges konkreta exempel på mätbara mål och indikatorer.

Halland - Ersättning till närsjukvården

Landstingsfullmäktiges beslut om ny ersättningsmodell för närsjukvård – Vårdval Halland – innebär att landstingsfullmäktige årligen i samband med mål & budgetbeslutet anger vilka mål som vårdenheten ska uppfylla för att få del av hela hälso- och sjukvårdspengen per listad invånare. Det är landstingsfullmäktiges möjlighet att säkra att invånarna får den vård som motsvarar deras behov och med en hög kvalitet. Ett mål i Vårdval Halland är år 2007:

Hälsofrämjande arbete

Vårdenheten ska ge alla patienter ett kort samtal om livsstil och om levnadsvanor och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt/fetma och stöd vid riskbruk av alkohol.

Örebro - årsredovisning 2005

Hälso- och sjukvårdsnämnden följer utvecklingen av folkhälsan på flera olika sätt. Folkhälsoundersök­ningen Liv och hälsa är genomförd. Programarbetet ”Barn och ungdomars hälsa” avslutades under våren 2005.

Programarbetet resul­terade i att det inom den målrelaterade ersättningen i överenskommelsen med primärvården för 2006 specificerats ett mål för att stimulera till att andelen hembesök hos nyblivna föräldrar ökar.

26 Uppdrag 4. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta fram ett antal kva­ litets- och uppföljningsmått för att följa upp en effektiv och säker vård även utifrån ett folkhälsoperspektiv.

En arbetsgrupp med representanter från Hälso­kansliet och Samhällsmedicinska enheten har arbetet med uppdraget. Gruppen har identifierat fyra risk­områden inom hälso- och sjukvården där specifika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för en förbättrad folkhälsa är möjliga genomföra och att mäta. För att mäta dessa insatser har ett antal in­dikatorer föreslagits, dels indikatorer på övergripande nivå (styrprocesser), dels indikatorer på verksam­ hetsnivå (verksamhetsprocesser). Dessa indikatorer föreslås arbetas in i landstingets styrdokument och anpassas efter verksamheternas innehåll. Uppfölj­ning bör göras på alla nivåer.

Västernorrland - budget 2005

Målområde: Sunda och säkra miljöer och produkter Målgrupp: Barn, ungdomar, vuxna och äldre

Mål:

• Registrering av alla typer av olycksfall skall införas rutinmässigt vid sjukhusen • Olycksfallsförebyggande arbete skall successivt införas utifrån insamlade data Målområde: Ökad fysisk aktivitet Målgrupp: Barn, ungdomar, vuxna och patienter

Mål:

• Att öka den fysiska aktiviteten bland medborgarna.

• Hälsosamtal skall inom en treårsperiod årligen kunna erbjudas befolkningen i olika åldersgrupper • Fysisk aktivitet på recept skall införas inom en treårsperiod

27 Värmland - budget 2007

Det är numera väl underbyggt att hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ger goda effekter och är kostnadseffektiva. Strategisk prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser ska därför ske i hela hälso- och sjukvården i samband med verksamhetsplan och budgetarbete.

Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande insatser sker företrädesvis i det enskilda mötet med patienten. När patientens levnadsvanor förs på tal kan detta samtidigt ske med att patienten ges råd om möjliga förändringar och det egenansvar patienten själv har för sin hälsa.

All vårdpersonal i LiV ska erbjudas utbildning i adekvata hälsofrämjande och förebyggande metoder, så att de är rustade att ge patienter stöd i deras hälsoutveckling. Särskilda satsningar ska ske på: • FaR, fysisk aktivitet på recept, i enlighet med det påbörjade arbetet, bl.a. så att alla vårdcentraler använder sig av och jämfört med 2006 har ökat receptförskriven fysisk aktivitet före utgången av år 2007; • MIT (motiverande intervjuteknik) med särskilt fokus på riskbruk; • sexuell och reproduktiv hälsa: förebygga smittspridning (STI) och oönskade graviditeter; • att förebygga övervikt och fetma hos barn och unga. En handlingsplan tas fram på detta område; • projekt ”Det goda livet”: stärka patienters möjlighet att främja sin hälsa; • att hälsoenkäter ska vara ett naturligt kvalitetsverktyg inom landstingets hälso- och sjukvård; • att hälso- och sjukvårdspersonalen ger utbildning i bemötande av personer samt personer med annan kulturell bakgrund.

28 Norrbotten - Budget 2007 God hälsa - Inriktningsmål

Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsan och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa.

Landstingets folkhälsoarbete ska inriktas på att uppfylla de elva nationella målområdena i den folkhälsopolitiken och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman har landstinget ett stort ansvar att aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Dessutom ska samtliga landstingsverksamheter systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet. Uppföljning ska ske med hjälp av ett urval indikatorer med möjlighet till jämförelser nationellt och över tid.

Strategier

• Aktiv medverkan i de lokala hälsorådens arbete.

• Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa.

Uppföljning

• Redovisning av mätningar av medborgarnas upplevelser av inflytande och delaktighet.

• Redovisning av nyckeltal avseende socioekonomiska faktorer (ekonomi, arbete, utbildning).

• Redovisning av ohälsotal, medellivslängd, förekomst av sjukdom, förlorade levnadsår, läkemedelsstatistik, självmord, psykisk ohälsa.

• Uppföljning av egen verksamhet enligt indikatorerna för hälsofrämjande sjukvård.

• Uppföljning av parternas medverkan i lokala hälsoråd.

29 Goda levnadsvanor

Norrbottningens levnadsvanor ska vara goda med avseende på matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol, sexualitet och reproduktiv hälsa. Livsmedlen ska vara säkra och skyddet gott mot smittspridning.

Samhället ska vara fritt från narkotika och dopning.

Strategier • • • • •

Delta aktivt i de lokala hälsoråden samt i massmedia och debatt.

Aktiv information och utbildning till berörda målgrupper.

Nyttja data från befolkningsenkäter i förbättringsarbetet.

Verka för en jämlik hälsa mellan kvinnor och män.

Uppmuntra goda vanor hos den egna personalen.

Uppföljning • • • • •

Mätning av omfattningen av utåtriktade aktiviteter.

Redovisning av viktutveckling och fysisk aktivitet.

Mätning av förekomst av droganvändning.

Uppföljning av smittspridning.

Redovisning av aktiviteter riktade till patienter.

Dalarna- Budget 2007

Folkhälsoarbete och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Att fokusera på hälsan som en resurs för individen ger hälsovinster och samhällsvinster, men det är också ett verktyg för att effektivisera hälso- och sjukvården. Folkhälsa är en grundpelare i välfärdssystemet.

En stark primärvård, förebyggande hälsovård, skadeprevention, vaccinationer, effektiv behandling och rehabilitering och en god miljö är bidragande faktorer. För att förbättra det cancerförebyggande arbetet startar mammografi även för kvinnor i åldersgruppen 70-74 år.

Under planperioden ska hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete inriktas på att utveckla insatser inom områdena nedan. Folkhälsoenkäter ger grund för riktade insatser:

30 Fysisk aktivitet Tobaksprevention Riskbruk alkohol Övervikt/fetma

Skadeprevention Psykosocial ohälsa Könsrelaterad ohälsa Vaccinationsverksamhet

Prioriteringar ska riktas för att förebygga alkohol- och drogmissbruk, rökning, övervikt och psykisk ohälsa.

Fysisk aktivitet omfattar bl.a. arbetet med FAR (Fysisk aktivitet på recept). Verksamheterna behöver öka kunskaperna om medvetenheten och få tillgång till ”instrument” för detta.

Mål:

• 70 % av primärvårdens enheter arbetar aktivt med Fysisk Aktivitet på recept. Arbetet startades under 2006.

• Inom primärvården är alla som har individuella patientkontakter utbildade i ”det motiverande samtalet”.

• Minst en enhet per närsjukvårdsområde är engagerad i projektet ”Riskbruk alkohol Dalarna”.

• Varje närsjukvårdsområde har tillgång till personal med beteendevetenskaplig/psykosocial kompetens.

Jönköping - budget 2006

Ett hälsobokslut ska förutom ekonomisk redovisning, redovisa hälsoeffekter på patient- och befolkningsnivå av verksamhetens insatser, möjliggöra en värdering av hälso- och sjukvårdens sammanlagda insatser samt förtydliga hälso- och sjukvårdens inriktning med hälsan i fokus. Det finns skäl att utveckla mätnings- och värderingsinstrument för den hälsoorienterade sjukvården, med hälsovinst som mål.

Hälsokonsekvensbeskrivningar ska prövas inom några strategiska områden under perioden.

31 Jönköping budget 2007 - några mätetal Systemmätetal

Mätmetod

Mål

Ohälsotal

Statistik Försäkringskassan

Lägst ohälsotal i landet

Hälsofrämjande livsstil

Andel vårdcentraler som regelbundet använder metoder för hälsofrämjande livsstil

100%

Andel gravida (v32) som använder tobak dagligen

Statistik från mödravården

Långsiktigt mål 0% Delmål – minska 1% per år

Höftfrakturer per 1000 invånare > 65 år

Slutenvårdsregister (DRG)

Minska 10%

Antal utförda klamydiatest

Klamydiatest

Öka antalet test med 10%

Nationellt register för prevention av fallskador, trycksår och undernäring bland äldre

Äldre Alert

Beskriva utgångsläget för 25% av invånarna över 75 år 2007

Fetma

ISO-BMI mätning inom barnhälsovården

Andelen fyraåringar med ISO-BMI > 25 ska minska med 10%/år till 2009

32 Jämtland- budget 2006 Mål i medborgarperspektivet:

• Befolkningens hälsoläge är bättre om fem år, där skillnaderna i hälsa har minskat påtagligt.

• Trygg vård med särskilt avseende på barn, ungdomar

Kortsiktiga medborgarmål 2006–2007:

• I slutet på 2006 är folkhälsoarbetet i länet samordnat genom ett partnerskap där landstinget är en av flera pådrivande aktörer.

• I slutet på 2007 stimulerar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna till en hälsosam livsstil hos medborgarna.

• Hälso- och sjukvården arbetar med hälsovinstmål från och med 2007.

• Minst 40 procent av patienterna har blivit tillfrågade om sina kostoch motionsvanor under det senaste året.

Nyckeltal för att mäta och följa upp våra medborgarmål, bl.a: Mål relaterade till hälsa och hälsovinst utvärderas med en kombination av objektiva effektmått (till exempel blodtryck, blodsockervärden, tumörspridning etc.) och subjektiva mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För den subjektiva värderingen av hälsovinst används i första hand internationellt erkända och validerade mätmetoder, till exempel SF36, EuroQol och liknande instrument som bygger på patientenkäter.

33 Avslutande kommentarer Den här genomgången inte är fullständig, det döljer sig många goda exempel bland de övergripande landstingsdokumenten som inte finns redovisade här. Några landsting kanske framstår som lite ”oförtjänt” bra – kanske just landsting som tidigare inte gjort så mycket men i budgeten för 2007 redovisar tydliga planer.

Sammanfattningsvis har det varit en glädjande läsning, under några få år har landsting efter landsting börjat beskriva betydelsen av ett hälsofrämjande perspektiv i ledning och styrning av verksamheten.

Alltfler landsting har nu också försökt hitta olika mått för att mäta om det man planerar som har betydelse för hälsan på sikt, verkligen utförs i praktiken. Tidigare hade man t.ex. mer svepande formuleringar kring betydelsen av alkoholvanor som inte leder till ett riskbruk. Nu formulerar alltfler landsting mått kring hur många vårdcentraler som aktivt frågar patienterna eller hur många patienter totalt som blivit tillfrågade.

Det börjar också finnas mål på att all personal, eller vissa kategorier av personalen, ska genomgå utbildning i t.ex. motiverande samtalsteknik. Betydelsen av att hälsoläget och levnadsvanorna hos invånarna i det egna landstinget fortlöpande följs och redovisas, som en viktig grund för framtida planering, påtalas numera tydligt.

Den trend som tydligt syns i genomläsning och analys av landstingens styrdokument återförs till landstingsledningarna. Sveriges Kommuner och Landsting följer och bidrar också fortsättningsvis bland annat via nätverksarbete till utvecklingen av ”Hälsa i styrdokument hälsofrämjande mål och uppföljningsindikatorer i landstingens verksamhetsplaner och bokslut”.

Hälsa i styrdokument är en skrift om hur utvecklingen av mätbara mål

och indikatorer för det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården i landstingens/regionernas styrdokument har gått från liten användning till att det idag är hälften av alla landsting som har sådana.

Den andra hälften har i sina planer angett att mål och indikatorer ska tas fram inom kort.

Sveriges Kommuner och Landsting genomförde 2004 samtal med landstingsledningar om pågående och planerade insatser för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Samtalen handlade om ledningsfrågor, vardagsarbete, samarbete med andra aktörer, befolkningsperspektivet och betydelsen av hälsan hos de egna medarbetarna för framgång. Samtalen resulterade i att de politiska ledningarna för förbunden la fram en strategi för hur förbunden kan bidra till att hälsooch sjukvården kan utvecklas på ett mer hälsofrämjande sätt samt rapporten Att hitta skatten i sitt eget hus.

Denna rapport är ett led i att belysa förändringsprocessen i riktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Rapporten är resultatet av en genomgång av landstingens styrdokument 2005, 2006 och 2007.

Hämta rapporten som pdf fil från vår hemsida www.skl.se/publikationer

ISBN 978-91-7164-303-2

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 www.skl.se