7164-316-2 by Sveriges Kommuner och Landsting

Forsknings- och innovationsstrategi fรถr kommuner och landsting/regioner Dnr 07/1604

Forsknings- och innovationsstrategi fรถr kommuner och landsting/regioner

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Jonny Paulsson, FoU-samordnare och sekreterare för SKL:s FoU-råd, tel 08-452 78 37, e-post jonny.paulsson@skl.se eller Lars Roswall, forskningssekreterare, tel 08-452 79 25, e-post lars.roswall@skl.se Beställning av rapporten kan göras direkt på: tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se under Publikationer. Pris: 95 :- exkl moms

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion KLF Grafisk Produktion Bild: Utas reklamprod AB ISBN 978-91-7164-316-2

Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fick i maj 2007 en inbjudan från Finansdepartementet och i juli 2007 från Utbildningsdepartementet att senast den 31 december 2007 inkomma med ett underlag till den kommande forskningspolitiska propositionen som aviseras till hösten 2008. Regeringen efterfrågar en forsknings-, kunskaps- och/ eller innovationsstrategi för den kommunala sektorn, dvs. för kommuner och landsting/ regioner. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse antog med ett särskilt yttrande föreliggande strategi den 14 december 2007. SKL:s FoU-råd, som består av tre politiker, sju forskare och två tjänstemän (en kommun- och en landstingsdirektör), har haft ansvar för att samordna processen med att ta fram förslag till forsknings- och innovationsstrategin. SKL:s beredningar och delegationer har bidragit med underlag utifrån ansvaret för forskningsfrågor inom sina respektive sakområden. Fyra seminarier och ett antal andra möten har arrangerats tillsammans med medlemmarna runt om i landet i syfte att bidra till SKL:s arbete. Kommun-, landstings- och regiondirektörer har i en enkät tillfrågats om hur samverkan med universitet och högskolor samt lokala och regionala FoU-enheter fungerar. I det första avsnittet påtalas hur viktiga kommuner och landsting/regioner är för Sverige samt syfte och mål med strategin. I avsnitt två beskrivs viktiga samhällsförändringar som påverkar kommuners och landstings/regioners uppgifter. I avsnitt tre redovisas utmaningar och möjligheter och i det fjärde avsnittet redovisas ett urval av centrala behov av kunskapsutveckling, forskning och innovationer som kanske ingen annan aktör i samhället naturligt uppmärksammar. I bilaga redovisas ett antal mer konkreta förslag till forskningsområden med relevans för kommuner och landsting/regioner. Sveriges Kommuner och Landstings FoU-råd vill med denna skrift sprida denna forsknings- och innovationsstrategi till såväl SKL:s medlemmar som departement, forskningsfinansiärer och organisationer. Jonas Andersson Ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings FoU-råd

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Sammanfattning....................................................................................................................................................................... 6 1. Kommuner och landsting/regioner är grunden för det svenska välfärdssamhället............................................................................................................................. 7 Hållbar tillväxt och välfärd är varandras förutsättningar

Syfte och mål med strategin

2. Samhällsförändringar som påverkar................................................................................................................. 9 Globalisering och lokala och regionala utvecklingsprocesser vävs samman

Potential finns att dra nytta av EU och internationaliseringen

Förändrade villkor för välfärdssektorn

3. Viktiga utmaningar och forskningsbehov...................................................................................................11 Nya villkor för demokrati, styrning och finansiering Demokrati, självstyrelse och medborgarförankring Medborgarnas behov av välfärd utmanar finansieringen Tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap Stödsystem för strategisk kunskapsstyrning

11 11 11 12 12

Förutsättningar för ett hållbart samhälle Höj kunskapsnivån om praktiskt jämställdhetsarbete Strukturella hinder för integration Systemtänkande inom miljö-, klimat- och energiforskningen Trygghet och säkerhet som välfärdsfaktor Samhällsrelevant forskning krävs om transport och infrastruktur Sektorsövergripande, förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoforskning Forskning om kultur och fritidens betydelse för en god livsmiljö

12 12 13 13 13 13 14 14

Välfärden som system Hälso- och sjukvården är en komplex kunskapsorganisation Klinisk forskning behöver stärkas men inte bara för läkemedel Socialt arbete bör ses i sitt sammanhang Öka forskningens betydelse för skolan

14 14 15 15 16

Samverkan krävs för ökad kunskapsutveckling Hinder finns hos såväl kommuner och landsting/regioner som akademin Universitet och högskolor har en viktig roll i regional utveckling Stort behov finns av långsiktiga relationer

16 17 17 17

4. Nyttiggör kunskap som ger mervärde för medborgarna............................................................. 18 Nytta för medborgarna är också en kvalitet

Stimulera innovationer genom att tillgängliggöra och implementera forskningsresultat Stimulera innovationer i de offentligt finansierade verksamheterna Tillgängliggör forskningsresultat, kräv kommunikationsplaner och utred ny finansiär

18 18 19

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Innehållsförteckning

Meriteringssystemet är ett hinder för universitet och högskolors samverkansuppgift Systematiska kunskapsöversikter som belyser effekter behövs inom fler sektorer Samspelet forskning och praktik - ett viktigt forskningsfält

19 19 19

Forskning med, inte bara om, är ett annat perspektiv på kunskapsutveckling

Stimulera mötesplatser, arenor och plattformar Sociala plattformar inom ERA och FP7 Kunskap produceras på fler håll än inom akademin Synliggör behoven av FoU samt producera och tillgängliggör kunskap

20 20 20 21

Särskilt yttrande lämnades av v- och mp-ledamöterna

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning.....................................................................22 Samhällsförändringar som påverkar Globaliseringen och lokala och regionala utvecklingsprocesser En ny innovationspolitik

22 22 22

Nya villkor för demokrati, självstyrelse och styrning Förnyelsen av den lokala och regionala demokratin Forskningen är viktig för att utveckla kunskapsstyrning

23 23 24

Ett hållbart samhälle Praktiskt jämställdhetsarbete och nya innovativa satsningar på jämställdhetsområdet Miljö, klimat och energifrågor Stads- och tätortsutveckling Transport och infrastruktur Kultur, fritids- och ungdomsfrågor

24 24 24 25 26 27

Välfärden som system Hälso- och sjukvård Folkhälsoforskning Odontologisk forskning Socialt arbete Skola

28 28 28 29 30 30

Ytterligare områden i behov av forskning Upphandling Den snabba IT-utvecklingens betydelse för medborgarna, den offentliga servicen, demokratin och tillväxten i det lokala samhället e-förvaltning Trygghet på Internet Arbetsmarknadspolitiska frågor Arbetslivs- och arbetsmiljöforskning

32 32 32 33 33 34 34

Sammanfattning

Sammanfattning Regeringen bjöd våren 2007 in SKL att lämna en forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner senast den 31 december 2007 som ett underlag till den forskningspolitiska propositionen som aviseras till hösten 2008. Syftet med denna strategi är att påverka den statliga forskningspolitiken genom att redovisa de utmaningar kommuner och landsting/regioner står inför och de behov av FoU de medför. Ett grundläggande perspektiv i strategin är medborgarnytta, dvs. att den forskning som produceras måste tillgängliggöras och komma till användning så att värden för medborgarna skapas. I strategins första avsnitt redovisas den betydelse kommuner och landsting/regioner har i samhället och att hållbar tillväxt och välfärd är varandras förutsättningar. I avsnitt två redovisas några samhällsförändringar som påverkar SKL:s medlemmar. Förändringarna medför utmaningar och ett urval dem redovisas i avsnitt tre: • nya villkor för demokrati, styrning och finansiering. • förutsättningar för ett hållbart samhälle • välfärden som system. • samverkan krävs för ökad kunskapsutveckling. Följande förslag redovisas i avsnitt fyra: • medborgarnytta är också en kvalitet. • stimulera innovationer genom att tillgängliggöra och implementera forskningsresultat. • forskning Med, inte bara Om, är ett annat perspektiv på kunskapsutveckling • stimulera mötesplatser, arenor och plattformar. Mot bakgrund av utmaningarna och de forskningsbehov de reser, behöver regeringen i den forskningspolitiska propositionen synliggöra kommuner och landstings/regioners behov av FoU. Uppgiften för regering och myndigheter blir därför att se till att relevant kunskap produceras och tillgängliggörs.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Kommuner och landsting/regioner är grunden för det svenska välfärdssamhället

Kommuner och landsting/ regioner är grunden för det svenska välfärdssamhället

Kommuner och landsting/regioner utgör tillsammans med staten den offentliga och grundlagsfästa samhällsorganisationen. Kommuner och landsting/regioner är demokratiskt förankrade organ med ett utvecklings- och verksamhetsansvar som är integrerat med motsvarande nationella ansvar. Dessa tre samhällsnivåer har var och en på sitt sätt överlappande och kompletterande relationer, exempelvis till medborgarna, näringslivet, organisationer och omvärlden i övrigt. Detta innebär att kommuner och landsting/regioner till sin karaktär är mångsektoriella, mångvetenskapliga och multiprofessionella. Detta ställer särskilda krav på samarbete, ledarskap och värdeskapande. Kommuner och landsting/regioner tillgodoser merparten av det svenska folkets behov av välfärdstjänster som vård, skola och omsorg samt ansvarar för att skapa attraktiva, trygga och hållbara livsmiljöer. Att genom demokratiska former ge människor möjlighet att ta ansvar för och utöva inflytande över sina gemensamma angelägenheter lokalt och regionalt är en central uppgift. Geografi, storlek och delvis skiftande ansvarsområden medför olika förutsättningar att klara sina uppgifter. För att ge en översiktlig bild av sektorns betydelse kan nämnas att verksamheterna tillsammans utgör ca 25 procent av BNP och ca 33 procent av sysselsättningen. Kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, skolor, miljöarbete, bostäder, vatten och avlopp är exempel på välfärdsområden som berör medborgarna i deras vardag genom hela livet. Tjänsteproduktionen omfattar bl.a. service till ca 300 000 personer med hemtjänst, ca 60 miljoner patientkontakter äger rum varje år, ca 26 miljoner läkarbesök görs i öppen vård och vid ca 1,5 miljoner tillfällen tas patienter in för sluten vård vid sjukhus (sammanlagt 900 000 enskilda individer), ca 1,7 miljoner elever utbildas inom grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Ca 700 000 barn och ungdomar finns inom barnomsorgen.

Hållbar tillväxt och välfärd är varandras förutsättningar Hållbar tillväxt i näringslivet och en utvecklad välfärd förutsätter varandra i ett ömsesidigt växelspel. Detta är särskilt viktigt i ett litet land som Sverige med en öppen och kompetensdriven ekonomi. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter att forskning och innovationsförmåga är av hög internationell kvalitet. Den offentligt finansierade välfärden måste också vara av hög kvalitet så att Sverige som land blir attraktivt att leva och verka i. Kommuner och landsting/regioner arbetar för att skapa goda förutsättningar för företagande och entreprenörskap och därmed attrahera företag som skapar arbetstillfällen. Upphandling är en viktig aspekt då man som stor kund kan ställa krav och därmed utveckla nya varor och tjänster. Därmed bidrar sektorn på flera sätt till innovationsförmågan i Sverige. Medan en hållbar tillväxt i näringslivet är nödvändig för att klara framtidens välfärd skapar välfärdssystemen i sig en attraktiv livsmiljö med god tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, bostäder, kultur, service och fritidsutbud. Dessutom spelar kommuner

Kommuner och landsting/regioner är grunden för det svenska välfärdssamhället

och landsting/regioner en viktig roll för att skapa förutsättningar och spelregler för näringslivet. Som producenter av forskning såväl som stora avnämare av forskning har de egna verksamheterna behov av kunskapsutveckling och innovationer.

Syfte och mål med strategin Det övergripande syftet med strategin är att påverka den statliga forskningspolitiken genom att redovisa de utmaningar kommuner och landsting/regioner står inför och de behov av forskning och utveckling de medför samt att synliggöra behovet av att såväl forskningsfinansiärer som universitet och högskolor får en mer aktiv roll i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Målen med strategin är: 1. att visa på medborgarperspektivet, det vill säga att relevant kunskap kommer till nytta hos kommuner och landsting/regioner och därmed skapar värden för medborgarna, 2. att visa på de utmaningar kommuner och landsting/regioner står inför och därmed öka samhällets förmåga att vidareutveckla välfärden, 3. att visa på vissa utvalda behov av kunskapsutveckling, forskning och innovation som är relevanta för kommuner och landsting/regioner.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Samhällsförändringar som påverkar

För att klara sina uppgifter att bidra till medborgarnas trygghet, välfärd och goda livsvillkor behöver kommuner och landsting/regioner ständigt förnya och anpassa verksamheten till nya förutsättningar. En rad samhällsförändringar skapar nya möjligheter men ställer också kommuner och landsting/regioner inför olika utmaningar.

Globalisering och lokala och regionala utvecklingsprocesser vävs samman Globaliseringen innebär både möjligheter och utmaningar. Kommuner och landsting/regioner konkurrerar och samverkar inte längre bara med andra delar av Sverige utan även med regioner i Europa och resten av världen. Nya faktorer blir avgörande för ekonomisk tillväxt. Utvecklingen leder till ett kraftigt ökat konkurrenstryck och omfattande förändringar av branschstrukturer. Exempel på det senare är en snabbt växande tjänstesektor, krav på ny kompetens och en ökad betydelse av att skapa en attraktiv livsmiljö. Det finns vidare ett ökat behov av att arbeta med strategier i samverkan mellan offentliga organ och andra aktörer. Globaliseringen öppnar också för en ökad tjänsteexport av såväl kunnande som teknik inom kommuners och landstings/regioners verksamhetsområden.

Potential finns att dra nytta av EU och internationaliseringen EU ska enligt Lissabonstrategin fram till år 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi och konkurrensen sker mellan EU och USA, Japan m.fl. länder. Även Kina och Indien seglar snabbt upp som allt viktigare forskningsaktörer. Det pågående sjunde ramprogrammet för forskning, utveckling och demonstration (FP7) som löper 2007-2013 är ett viktigt verktyg för EU. Att skapa det europeiska forskningsområdet – ERA (European Research Area) är ett annat viktigt initiativ och en grönbok presenterades i april 2007. I FP7 finns de s.k. sociala plattformarna som är en innovation i att försöka formulera och genomföra strategiska forskningsagendor rörande stora europeiska samhällsutmaningar såsom t.ex. miljö, den åldrande befolkningen och integration. Kommuner och landsting/regioner deltar i högre grad nu än för 5-10 år sedan i EU:s forskningsprogram men potential finns för ett ökat deltagande. Ett aktivt arbete pågår även inom EU:s strukturfonder. De kan bidra till såväl studier om t.ex. utvecklingsbehov och strategier som finansiering av forskningsinfrastruktur och innovationer.

10 Samhällsförändringar som påverkar

Förändrade villkor för välfärdssektorn Med allt fler välutbildade medborgare och lättillgänglig information ökar kraven och förväntningarna på den gemensamt finansierade välfärden. Många medborgare vill själva välja och vara med och påverka utformningen av de tjänster de ska ta del av. I allt större utsträckning krävs hänsyn till individuella skillnader och efterfrågan på en mångfald av flexibla lösningar i den verksamhet som bedrivs inom kommuner och landsting/ regioner. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen att kraven ökar på välfärdstjänster. Med stigande välstånd samt en medicinteknisk utveckling och forskning som gör att fler sjukdomar går att bota, kommer kraven på hälso- och sjukvården och äldreomsorgen att fortsätta öka. Detta ställer också större krav på förebyggande folkhälsoarbete för att i mesta möjliga mån minska de framtida vårdbehoven.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Viktiga utmaningar och forskningsbehov 11

Viktiga utmaningar och forskningsbehov

Nedan redovisas fyra huvudsakliga perspektiv på de utmaningar som kommuner och landsting/regioner står inför och de forskningsbehov som därmed uppstår. Perspektiven är nya villkor för demokrati, styrning och finansiering, förutsättningarna för att skapa ett hållbart samhälle, välfärden som system samt samverkan krävs för ökad kunskapsutveckling. Dessa och andra forskningsområden beskrivs mer detaljerat i bilaga.

Nya villkor för demokrati, styrning och finansiering I detta avsnitt beskrivs utmaningar och forskningsbehov när det gäller demokrati, självstyrelse, finansiering, ledarskap och medarbetarskap samt kunskapsstyrning.

Demokrati, självstyrelse och medborgarförankring

Kommunernas och landstingens/regionernas grundläggande uppgift är att ge människor möjlighet att ta ansvar för och utöva inflytande över sina gemensamma angelägenheter lokalt och regionalt. Detta förutsätter ett reellt handlingsutrymme och god medborgerlig förankring. Det är därför angeläget att såväl självstyrelsens som demokratins förutsättningar blir föremål för forskning. Det är angeläget att forskning som syftar till att belysa demokratin på nationell nivå även belyser den lokala och regionala nivån. Forskning om demokrati i landsting och regioner utgör endast en bråkdel av motsvarande forskning om kommunerna och behöver därför förstärkas. Viktiga forskningsbehov är demokratiförsöken, stat och kommunrelationerna, statlig tillsyn i förhållande till självstyrelse, internationella komparativa studier, medborgardialog, partierna och valets roll.

Medborgarnas behov av välfärd utmanar finansieringen

Den offentligt finansierade välfärden står inför stora finansiella utmaningar under de kommande 15-20 åren. Medborgarnas efterfrågan, högre krav och växande behov av välfärdstjänster kommer sannolikt att vara högre än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- och avgiftsuttag. Inte heller nödvändiga effektiviseringar, eller utökade satsningar på förebyggande hälso- och sjukvård, kommer på sikt att räcka till för att klara framtidens efterfrågan. Det hänger bl.a. samman med att befolkningens sammansättning förändras så att antalet äldre ökar och antalet i förvärvsaktiv ålder stagnerar. En viktig uppgift för kommuner och landsting/regioner är att utveckla arbetsformer som garanterar en jämlik fördelning av de begränsade resurserna. Vidare hur den offentliga sektorn ska samspela med andra aktörer. Riksdagen har fattat beslut om principer för prioriteringar. En utmaning är att implementera dem, en annan är att diskutera dem med medborgarna. Ytterligare en utmaning för de offentligt finansierade verksamheterna är att kunna leverera mer och bättre resultat för de resurser som sätts in i verksamheten, dvs. att produktiviteten ökar med bibehållen kvalitet. Forskningsbehoven ligger bl.a. i att mäta produktivitet och förebyggande arbete, att ha ett lärande perspektiv på uppföljning och

12 Viktiga utmaningar och forskningsbehov

utvärdering samt att bättre ta tillvara och utveckla brukarnas och personalens innovationsförmåga.

Tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap

För att attrahera och behålla kompetenta medarbetare krävs insatser på många plan. Idag ställer medarbetare delvis andra krav på sin arbetsgivare. Arbetsgivare förväntas, förutom rättvis lön och trygg anställning, också erbjuda intressanta arbetsuppgifter, bra arbetsmiljö, möjligheter till utveckling och eget ansvar. Dessutom ställs krav på balans mellan arbete och fritid. Ledarskap och medarbetarskap är nyckelord i detta sammanhang. Möjligheten att påverka den egna arbetssituationen och möjligheten till karriärvägar är avgörande, liksom ett tydligt ledarskap som kännetecknas av god kommunikation. En självklarhet i ledarskapet är arbetet för jämställdhet och mot alla former av diskriminering. Ett systematiskt arbete med organisation, ledarskap och medarbetarskap är nödvändigt för att skapa en god arbetsmiljö. Därmed är det också en av de viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med sjukfrånvaron. Det offentliga ledarskapet utövas i en öppen kontext och ställer särskilda krav. Det politiska ledarskapet har visat sig ha en avgörande roll för hur väl kommuner och landsting/regioner får en fungerande demokrati och en effektiv verksamhet men även i ett lokalt och regionalt utvecklingsperspektiv. Den omfattande ledarskapsforskning som pågår bör i större omfattning ta sig an de särskilda förutsättningar som utmärker såväl det politiska som tjänstemannaledarskapet inför framtiden, gärna i ett mångvetenskapligt perspektiv.

Stödsystem för strategisk kunskapsstyrning

Inom och mellan kommuner och landsting/regioner pågår ett arbete för att skapa starkare kunskapsmiljöer. Den pågående utvecklingen är i linje med de intentioner som beskrivs i Ansvarskommitténs betänkande (SOU 2007:10) men frikopplat från frågan om en eventuell regionbildning. Även Dagmaröverenskommelsen 2007 inriktas på att stödja framväxten av vissa nationella strukturer till stöd för kunskapsstyrning. De nationella insatserna behöver mötas upp av kompetenta partners hos huvudmännen. Det handlar både om att koncentrera resurserna hos huvudmännen likväl som att bredda kompetensbasen. En viktig framgångsfaktor är att stötta denna process hos huvudmännen hellre än att skapa en nationell toppstyrd lösning. I de regionala kunskapscentra som är på väg att skapas krävs bl.a. forskarkompetens och stöd för att skapa miljöer där forskare och praktiker möts.

Förutsättningar för ett hållbart samhälle I detta avsnitt beskrivs utmaningar och forskningsbehov för kommuner och landsting/ regioner i arbetet med att skapa attraktiva, trygga och hållbara livsmiljöer.

Höj kunskapsnivån om praktiskt jämställdhetsarbete

Jämställdhet är rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi som antagits av bland andra riksdagen, Nordiska ministerrådet, EU och FN. Det är ett arbetssätt för att uppnå jämställdhet genom att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Då jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas inom alla verksamheter, måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet hos politiker, chefer och medarbetare. Jämställdhetsperspektivet berör kommuner

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Viktiga utmaningar och forskningsbehov 13

och landsting/regioner i rollen som bl.a. arbetsgivare, myndighetsutövare och serviceproducent. Arbetet med att integrera detta pågår inom kommuner och landsting/regioner men det är långt kvar innan det är en realitet. Arbetet genomförs idag främst i form av få projekt. Kunskapsnivån om praktiskt jämställdhetsarbete bör höjas, helhet och långsiktighet prioriteras. Vilka åtgärder leder till framgång i jämställdhetsarbetet och långsiktiga effekter?

Strukturella hinder för integration

Sverige är ett stort mottagarland för flyktingar. Vissa människor kommer till Sverige av andra skäl, t.ex. arbete och familjeband. Detta berikar landet men sätter integrationsfrågorna i fokus. Sverige ska ha en generös inställning till att ta emot människor på flykt. Att människor i hela EU-området flyttar är en del av den inre marknaden där både varor, tjänster, kapital och människor flyttar. Dessa människor är också invandrare och blir som sådana en viktig resurs för att klara en väntad arbetskraftsbrist inom vissa sektorer. Oavsett orsak till invandring är det viktigt att de nyanländas kompetens tas tillvara så snabbt och så professionellt som möjligt. Det kräver mer kunskap om t.ex. effekterna av validering men även om strukturella hinder, såsom attityder som leder till diskriminering.

Systemtänkande inom miljö-, klimat- och energiforskningen

Kommunerna och landstingen/regionerna har en viktig roll i att arbeta med miljö-, klimat- och energifrågor, ett arbete som omfattar allt från tekniska lösningar till beteendeförändringar. Det är ett arbete som utgår från globala hot och utmaningar och som måste omsättas till lokala och regionala åtgärder. I dag pågår ett omfattande FoU-arbete, såväl nationellt som internationellt, för att möta olika aktörers behov av kunskap inom hållbar utveckling. FN genomför en satsning på utbildning för hållbar utveckling, en liknande satsning görs inom EU. Breda forskningsinsatser görs inom teknikområdet, speciellt med koppling till klimatfrågan. Helhetssyn och systemtänkande präglar allt mer av FoU-arbetet inom hållbar utveckling men det krävs mer FoU-satsningar inom områden som systemlösningar, organisation, beteendevetenskap, strategier, nyckeltal etc.

Trygghet och säkerhet som välfärdsfaktor

Trygghet får allt större betydelse som välfärdsfaktor. Behovet av trygghet tycks öka med ökad välfärd. Trygghets- och säkerhetsfrågorna berör en rad olika områden i kommunernas och landstingens/regionernas verksamhet. Det gäller såväl social trygghet och tillit som en trygg fysisk miljö. Reella eller upplevda hot om våld begränsar människors rörelsefrihet. Dramatiska händelser i och utanför landet bidrar till känslan av otrygghet och att viktiga samhällsfunktioner är sårbara. Kraven på trygghet gäller också inom verksamheter som vård, skola och omsorg. Vikten av patientsäkerhet och ett systematiskt arbete mot mobbing är exempel på det. Eftersom rådande samhällsstruktur gör att kvinnor känner sig mer otrygga än män, är det också ur ett trygghetsperspektiv viktigt att satsa på jämställdhet. Trygghet och säkerhet är grundläggande för att kunna skapa en attraktiv livsmiljö. En förutsättning för att kunna öka tryggheten och säkerheten är att kunna mäta om den ökar eller minskar vilket det krävs mer kunskap om.

Samhällsrelevant forskning krävs om transport och infrastruktur

Kommunerna är väghållare för cirka 40 000 kilometer gator och vägar och är tillsammans med landstingen/regionerna ansvariga för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Utvecklade transportsystem är viktigt för att stödja välfärdsmålen i kommuner och landsting/regioner. I samband med framtagandet av nästa nationella strategi på området måste det skapas utrymme för samråd och förankring, något som saknades

14 Viktiga utmaningar och forskningsbehov

senast. För att samordna satsningarna inom transportområdet har det rådgivande forumet TRANSAM bildats, där frågor av gemensamt intresse för de deltagande myndigheterna behandlas. SKL vill gärna bidra till ökad samordning, förankring och spridning av forskningsresultat och att det bereds plats i de arbetsgrupper som har beröring med medlemmarnas ansvarsområden. De största finansiärerna av transportforskning bör där det är relevant samråda med SKL vid framtagandet av forskningsprogram samt vid utlysning av forskningsmedel. Samhällsrelevant forskning som är viktig för de problem som är knutna till kommuner och landstings/regioners roll som trafikansvariga och som väghållare efterlyses.

Sektorsövergripande, förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoforskning

Det finns kunskaper om hälsans fördelning i samhället och för att nå målet om en jämlik hälsa behövs fortsatta långsiktiga insatser. Den internationella utvärderingen som för något år sedan gjordes av den svenska folkhälsoforskningen visade att närmare 80 procent av anslagen gick till forskning om etiologi, ca 15 procent till teori/metoder och mindre än 10 procent till vardera interventionen av folkhälso- och hälsopolitik. Utvärderingar av strukturella insatser för hälsofrämjande insatser i kommuner och landsting/ regioner saknades helt. Även forskning kring metoder och arbetssätt i folkhälsoarbete i ett brett sektorsövergripande perspektiv, där även t.ex. samhällsplanering ingår som en viktig del, krävs. Forskning behövs om utvecklingen av bestämningsfaktorer för hälsa, om såväl förebyggande av ohälsa (riktat mot specifika sjukdomar) som hälsofrämjande arbete (det som på grupp- och strukturell nivå bevarar och eventuellt ökar hälsan, t.ex. motion).

Forskning om kultur och fritidens betydelse för en god livsmiljö

Kulturen i sig har ett stort värde och betyder mycket för mänsklig välfärd och utveckling. På senare tid har kulturens betydelse för att uppnå speciella mål lyfts fram, t.ex. kulturens betydelse för ekonomisk tillväxt, attraktivitet, god livsmiljö, folkhälsa och integration. Mer kunskap krävs kring vilka effekter kultursatsningar inom dessa områden ger. Fritid som politikområde existerar bara i kommunerna och har länge betraktats som ett apolitiskt sektorsområde med bristande kunskapsuppbyggnad. Nu krävs ökad kunskap så att beslut fattas på bättre grunder än tidigare. EU-kommissionen tar i sin vitbok upp vikten av att initiera en evidensbaserad idrottspolitik. Den svenska ungdomspolitiken har under senaste decenniet blivit alltmer sektorsövergripande. Skola, arbetsmarknad, föreningsliv, socialt arbete etc. ingår i detta. Forskningen kring barn och ungdomars behov och förutsättningar är i dagsläget eftersatt.

Välfärden som system I detta avsnitt beskrivs utmaningar och forskningsbehov inom välfärdssystemet, här avgränsat till hälso- och sjukvård, socialt arbete och skola. En förutsättning för en väl fungerande välfärdsproduktion är att ny relevant kunskap fortlöpande omsätts i praktiken och att gammal kunskap som ej är ändamålsenlig utmönstras.

Hälso- och sjukvården är en komplex kunskapsorganisation

Hälso- och sjukvården är en kunskapsorganisation där flera komplexa system samverkar. Vilken vetenskaplig tradition man utgår från får betydelse för hur evidensbaserad vård och omsorg definieras. Evidensbasen för t.ex. det medicinska området, folkhälsoområdet och socialt arbete behöver definieras i sin kontext. Medarbetarna med sin kunskap

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Viktiga utmaningar och forskningsbehov 15

är en viktig tillgång inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Mer kunskap krävs för att optimera mötet mellan personal och patienter/brukare. Hur ta tillvara patientens/ brukarens egna resurser och hur förmedlas den vård och service som ger bäst nytta? Professionerna arbetar i en miljö som kräver ett ständigt lärande. Ett viktigt område som behöver utvecklas är hur en bra kunskapsöverföring kan ske mellan yngre och äldre samt mellan och inom olika professioner, intressenter och aktörer i och utanför vården och omsorgen. Medborgare och patienter/brukare har behov som den offentliga sektorn har till uppgift att tillgodose. Alltför ofta möts de av en organisation som bara i delar kan lösa uppgiften. Vad gör att samverkan mellan och inom organisationers olika delar optimeras? Det kan t.ex. finnas systemhinder för olika strukturförändringar. Den svenska forskningen om hälso- och sjukvårdssystemets organisation, finansiering och styrning, är i ett internationellt perspektiv svag och behöver förstärkas kraftigt, något som t.ex. FAS och Folkhälsoinstitutet uppmärksammade i en internationell utvärdering 2004.

Klinisk forskning behöver stärkas men inte bara för läkemedel

De strukturer som tillgodoser forskningsbehoven i de faser som utgör bryggan mellan grundforskning och innovationssystem behöver utvecklas. För ca 20 år sedan fanns strukturer, ofta av informell karaktär, som skapade goda förutsättningar för kliniska studier. Utredningen om den kliniska forskningen (Dir 2007:39) kommer att beskriva hur de ekonomiska förutsättningarna har förändrats, både i absoluta och relativa termer. Att statens bidrag till civil forskning ska uppgå till en procent av BNP uppfattas av många som ett mål i sig. Viktigast är dock att tillgängliga medel används på det sätt som gagnar syftet bäst. Då behöver gapet som idag finns mellan medicinsk grundforskning och innovationer täckas upp, både när det gäller kompetens och strukturer för bedömning av klinisk forskning, likväl som finansieringen. Ett problem är att varje studie är kostsam men de utvärderingar som gjorts talar för att återbäringen för denna typ av forskning är god. Sverige har goda förutsättningar för denna typ av forskning utifrån sin tradition, höga kompetens och kvalitet i sjukvården, akademin och industrin. Vidare finns konkurrensfördelar i våra register, biobanker och en positiv inställning till forskning i befolkningen. Det behöver tillföras medel att stödja den typ av angelägen tillämpad klinisk forskning som inte stöds av de kommersiella aktörerna, etablerade forskningsråd eller fonder. Sådan är t.ex. utvärdering av nya behandlingsmetoder som inte baseras på läkemedel, medicinteknik, nya metoder för diagnostik, studier med de nya epidemiologiska metoderna. ALF-medlen bör stanna på landstings/regionnivå och inte fördelas nationellt eftersom de är ett viktigt kitt för den samverkan som sker på regional nivå mellan landstingen/regionerna och universiteten. Även på detta sätt kan universiteten spela en viktig roll i den regionala utvecklingen.

Socialt arbete bör ses i sitt sammanhang

Socialtjänsten är en del av ett komplext välfärdssystem med höga krav på samverkan och forskning i socialt arbete får inte ses isolerat från övrig samhällsvetenskaplig forskning eftersom problem på individ- och gruppnivå måste ses i ljuset av den rådande samhälleliga situationen. Därför krävs även mångvetenskaplig forskning. Det sociala arbetets koppling till generella social- och arbetsmarknadspolitiska insatser bör ytterligare belysas. De samhällsvetenskapliga utbildningarna som också är yrkesförberedande måste medverka till en kontinuerlig dialog med fältet. Den kliniska forskningens betydelse och värde för den sociala verksamheten måste få ett ökat erkännande som bör innebära att mer resurser tillförs området. Det behövs mer forskning om det sociala

16 Viktiga utmaningar och forskningsbehov

arbetets resultat och effekter likväl som det behövs bättre förutsättningar att dokumentera och systematisera de professionella erfarenheter som görs i det sociala arbetet. I utredningen om stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten (Dir 2007:91) ska utredaren analysera och lämna förslag på åtgärder som främjar att ny kunskap tas fram, sprids och tillämpas i praktiken. I direktiven nämns att kunskapsbasen för insatserna inom socialtjänsten är outvecklad och att det sociala arbetet i högre grad borde bygga på kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder och inte tradition och icke vetenskapligt förankrade uppfattningar. En utmaning är att det saknas någon forskningsfinansiär utöver Vårdalstiftelsen som snart avvecklas, som kan möta dessa behov. En hållbar finansiering för äldreomsorgen är en grundläggande fråga. Nya kunskapsbehov inför det åldrande samhället med tonvikt på samhällsvetenskaplig forskning är organisation, vårdstruktur, vårdutnyttjande, samverkan mellan huvudmän samt hur systemet fungerar bättre med ett effektivt utnyttjande av sannolikt knappa offentliga resurser. Forskning behövs om förutsättningar för andra grupper med vad som brukar kallas funktionshinder eller där vardagen är funktionshindrad för att dessa ska kunna fungera optimalt. Denna grupp har också kompetens och vilja att bidra i samhället. Det ställer då krav på innovativt tänkande och eventuell anpassning av miljö och arbetsuppgifter.

Öka forskningens betydelse för skolan

Förskolan såväl som skolan har i uppdrag att få alla i verksamheten att arbeta för att omsluta de gemensamma värderingar som ska uppbära ett demokratiskt, jämställt och i övrigt tolerant samhälle. Att tiden i förskolan och skolan ska kunna ge både utbildning för arbetslivet och bildning för livet innebär stora utmaningar för både elever och personal. En framgångsrik förskola/skola präglas av ett ständigt sökande, värderande och omprövande av kunskap. En nära och naturlig kontakt med forskning är en viktig komponent i denna process. Lärare måste se det som självklart att stödja sin undervisning på forskningsresultat och att söka och använda ny kunskap i arbetet. Åtgärder som vidtas, t.ex. för att hantera olika typer av situationer, bör baseras på forskningsresultat. För att forskningen i högre grad än idag skall få en naturlig plats i förskolan/skolan krävs det en kraftigt ökad satsning på området. Satsningen måste omfatta både ökade ekonomiska resurser till högskolorna och strukturella förändringar för att möjliggöra en fördjupad samverkan mellan högskolor och förskolor/skolor. Det är positivt med regeringens aviserade satsning på att stimulera lärare att gå forskarutbildning som ligger i linje med behoven av fler ”gränsgångare” mellan forskning och praktik. Följande fyra punkter skulle kunna öka forskningens betydelse för utbildningen: att stärka forskningens roll i lärarutbildningen, att öka anslagen till forskning i och om förskolan/ skolan, att införa en professionsinriktad doktorsutbildning av typen ”professional doctorate” som alternativ till den traditionella forskarutbildningen samt att inrätta ett fristående institut för utbildningsforskning.

Samverkan krävs för ökad kunskapsutveckling Idag samverkar kommuner och landsting/regioner i hög utsträckning med universitet och högskolor. Det sker framförallt inom tre huvudsakliga områden: • Universitet och högskolors infrastruktur stöds genom ALF-medel, finansiering av professurer, forskningsinstitut och –centra av olika slag.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Viktiga utmaningar och forskningsbehov 17

• Samverkan sker kring forskning, utveckling och utbildning i gemensamma projekt samt innovationssystem som syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. • Forskning, utvärderingar och konsultinsatser m.m. beställs från universitet och högskolor i syfte att utveckla de egna verksamheterna.

Hinder finns hos såväl kommuner och landsting/regioner som akademin

I en enkät till cheferna för landets kommuner, landsting/regioner och regionförbund som SKL genomfört under hösten 2007 där ungefär hälften svarat, framkom att de områden som lyftes fram som mest angelägna för forskning och utveckling såg väldigt olika ut mellan de svarande. Det understryker vikten av att det finns lokala och regionala kompetenscenter som kan svara upp mot dessa varierande behov. Vidare framkom att 90 procent av de svarande har ett samarbete med universitet och högskolor samt lokala och regionala FoU-enheter. Glesbygdskommuner och kommuner med mindre än 12 500 invånare avviker något men så många som två tredjedelar av dem har ett samarbete. Dessvärre framgår inte samarbetets kvalitet. Många anger dock problem med samarbetet med universitet och högskolor i jämförelse med de lokala och regionala FoU-enheterna. Problemen ligger dels hos dem själva (brist på tid, pengar och kunskap om högskolevärlden), dels hos akademin där man efterlyser att staten tydligare skapar incitament för att samverkansuppgiften tas på allvar. Ett exempel på strukturella hinder för samverkan med det omgivande samhället som även påpekas i Innovativa processer (SOU 2003:90), är att incitamentsstrukturen ej främjar samverkan utan snarare publicering i internationella tidskrifter. SKL noterar att den s.k. Befattningsutredningen (Dir. 2006:48) som efter förlängning ska vara klar 14/12 2007, har i uppdrag att bl.a. titta på en sammanhållen meriterings- och karriärväg inom akademin.

Universitet och högskolor har en viktig roll i lokal och regional utveckling

Regeringen anser att universitet och högskolor i högre grad än tidigare bör vara aktiva medspelare i den regionala utvecklingen genom ett nära samspel med näringsliv och offentlig sektor. Så stärks regionernas konkurrenskraft i en alltmer globaliserad ekonomi. Detta står ej i motsats till diskussionen om en profilering av universitet och högskolor. En viktig faktor i denna process är de behov som såväl näringsliv som kommuner och landsting/regioner har av forskning och kompetensförsörjning. Som beskrivits ovan och som den kommunala kompetensutredningen (SOU 2007:72) påpekat har kommuner och landsting/regioner satsat och satsar betydande resurser i universitet och högskolor. Utredningens förslag möjliggör detta i ökad utsträckning, vilket är positivt.

Stort behov finns av långsiktiga relationer

Kommuner och landsting/regioner och universitet och högskolor bör utveckla långsiktiga relationer som inte behöver vara direkt kopplade till enskilda projekt, där ett helhetsperspektiv bättre kan tas på de utmaningar som nämnts ovan. Alla parter har möjlighet att ta initiativ till ett sådant samarbete. För att underlätta detta behövs bl.a. en stärkt dialog mellan dessa som jämbördiga parter samt arenor eller plattformar för möten mellan forskning och praktik. Där kan aktörerna gemensamt formulera frågor och forskningen kan bidra med svar. Ibland krävs olika länkorganisationer, t.ex. centrumbildningar, FoU-enheter eller andra aktörer för att stimulera detta.

18 Nyttiggör kunskap som ger mervärde för medborgarna

Nyttiggör kunskap som ger mervärde för medborgarna

Regeringens och myndigheternas uppgift är utifrån sitt övergripande ansvar för forskning, att se till att relevant kunskap produceras och tillgängliggörs. Vidare krävs bättre förutsättningar för implementering och arenor för dialog mellan kommuner och landsting/regioner och akademin. I detta avsnitt föreslås ett antal nödvändiga åtgärder för att bidra till att kommuner och landsting/regioner kan erbjuda välfärdstjänster som vård, skola och omsorg av högsta kvalitet samt ges ännu bättre möjligheter att skapa attraktiva, trygga och hållbara livsmiljöer.

Nytta för medborgarna är också en kvalitet Det krävs en balans mellan den nyfikenhetsdrivna forskningen och behovet av att styra resurser så att viktiga områden prioriteras. Det är inte enbart forskarnas intressen som bör styra forskningen. I denna balansgång är det viktigt att forskning nära praktiken bedrivs. Forskningen ska ha hög kvalitet men det enda kvalitetskriteriet är inte artiklar i internationella tidskrifter. Att forskningen leder till nytta i människors vardag i kommuner och landsting/regioner eller leder till samhällsnytta är också kvalitetskriterier. Relevanta projekt ur ett samhällsperspektiv behöver också prioriteras högt när de håller tillräckligt hög vetenskaplig standard. Effektutvärderingar blir viktiga instrument i att bedöma kvaliteten. Praktiker bör delta i bedömningen av relevansen i dessa projekt. I flera landsting/regioner används redan idag vid utlysning av forskningsmedel förutom Vetenskapsrådets kriterier, ytterligare ett kriterium: patient/brukarnytta. Forskarna måste ange hur kunskapen ska komma patienterna/brukarna till del. Detta är i sig ett forskningsområde.

Stimulera innovationer genom att tillgängliggöra och implementera forskningsresultat Stimulera innovationer i de offentligt finansierade verksamheterna

För att klara de utmaningar som den offentligt finansierade välfärden står inför och dra nytta av de möjligheter som ges är det nödvändigt att staten bidrar, bl.a. med resurser för att skapa ett innovationssystem som är kopplat till de offentligt finansierade verksamheterna. Det kräver dels mer resurser för FoU inom flera av de kommunala kunskapsområdena, inte minst inom socialtjänst och utbildning, dels mer resurser till att implementera den kunskap som tas fram och dels bättre kunskap om hur förhållandena ser ut när det gäller produktivitet och effektivitet i de offentligt finansierade verksamheterna. Grund- eller nyfikenhetsdriven forskning är en viktig bas för den mer behovsinriktade forskningen. En grundforskare kan inte alltid på kort sikt driva sina rön till något behov. Det kan senare vara en annan forskare eller entreprenör som tar upp den nya kunskapen och omvandlar den. Båda har viktiga roller och kompetenser. Det finns kun-

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Nyttiggör kunskap som ger mervärde för medborgarna 19

skap inom kommuner och landsting/regioner som rör tjänster och s.k. ”mjuka” innovationer som innovatörer bättre kan ta tillvara. Innovationer rör även det regionala utvecklingsarbetet och kan handla om att i olika former medverka till t.ex. villkor för och utveckling av näringslivet, regionala satsningar på kommunikationer eller på kulturella institutioner.

Tillgängliggör forskningsresultat, kräv kommunikationsplaner och utred ny finansiär

Samhället bör ställa krav på att den forskning som bedrivs med offentliga medel på olika sätt ska tillgängliggöras och nyttiggöras. Det kan t.ex. krävas en kommunikationsplan av forskningsprojekt. Vissa forskningsfinansiärer gör det redan idag vilket är positivt. En annan aspekt är att forskningsfinansiärerna kan stimulera samverkan där så är lämpligt genom att kräva samverkan mellan forskare och praktiker så att kunskapsspridningen byggs in i projekten eller att en kommunikationsplan för spridning till fler målgrupper krävs. Ett bra exempel är forskningsprogrammet VINNVÅRD som Vårdalstiftelsen, VINNOVA och SKL finansierar. Projekt som beviljas medel ska utgå från identifierade behov och bygga på en djup och strategisk samverkan mellan forskning och praktik. Projekten ska vara utformade så att de både genererar kunskap om och snabbar på processen att omsätta kunskap till praktik. Eftersom Vårdalstiftelsen inom några få år avvecklas bör regeringen överväga att tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att anslå medel för uppbyggnad av gränsöverskridande patientnära hälsooch sjukvårds- och vård- och omsorgsforskning med ovan nämnda inriktning.

Meriteringssystemet är ett hinder för universitet och högskolors samverkansuppgift

I betänkandet Innovativa processer (SOU 2003:90) föreslogs bl.a. att samverkan uppgraderas. ”Den tredje meritportföljen” bör få samma status som vetenskaplig kvalitet och pedagogiska meriter vid tjänstetillsättningar av professurer och andra högre tjänster. Förslaget beaktades inte i den förra forskningspolitiska propositionen men det finns anledning att återigen upprepa det.

Systematiska kunskapsöversikter som belyser effekter behövs inom fler sektorer

Ett sätt att skapa en mer kunskapsbaserad välfärdssektor är att stimulera produktionen av sammanställningar och analyser av vetenskapliga resultat rörande effekter och kostnadseffektivitet. Ett exempel på en aktör med detta uppdrag är Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), med uppgift att kritiskt granska hälso- och sjukvårdens metoder och utvärdera metodernas nytta, risker och kostnadseffektivitet och även sprida den kunskapen. Motsvarande uppdrag borde finnas för flera kommunala verksamhetsområden. Exempel på liknande institutioner är Institutet för metodutveckling i socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen och de olika centra för kvalificerade kunskapsöversikter t.ex. The Cochrane Collaboration och The Campbell Collaboration.

Samspelet forskning och praktik - ett viktigt forskningsfält

Kunskapen om användning av forskning behöver utvecklas. Exempel på områden som denna typ av forskning kan innefatta handlar om hinder mot förändring, varför olika förbättringsstrategier fungerar eller inte, hur lärandestyrt förändringsarbete kan drivas, hur medarbetare involveras, hur förslagssystem kan utnyttjas så att en kreativ miljö uppstår. Det finns ett fält bestående av forskning om samspelet mellan forskning och praktik som har en innovativ eller utvecklande uppgift. Det är viktigt att den nationella nivån legitimerar detta och ger ett visst ekonomiskt stöd för en uppbyggnad av detta

20 Nyttiggör kunskap som ger mervärde för medborgarna

forskningsfält inom tjänstesektorn. I den förra forskningspolitiska propositionen fick Vetenskapsrådet i uppdrag att göra en utlysning om detta forskningsfält men såvitt SKL känner till har inget hänt. Uppdraget bör upprepas eller ges till någon annan forskningsfinansiär.

Forskning med, inte bara om, är ett annat perspektiv på kunskapsutveckling Frågan om hur forskning som berör kommuner och landsting/regioner kan organiseras på ett sätt så att den främjar dessa verksamheter kan formuleras: forska med, inte bara om. Forskning om bedrivs i varierande utsträckning vid högskolor och universitet. Vad som allt mer efterfrågas är forskning med kommuner och landsting/regioner. Beroende på syftet med forskningen kan med-perspektivet vara att föredra. Forskning om tenderar att i efterhand studera ett skeende eller en företeelse och har ur användarnas synvinkel ibland mindre värde. I stället bör interaktiv forskning, där forskning sker parallellt med, t.ex. en strukturförändring, prioriteras. Detta kan på ett mer direkt sätt gagna utvecklingen av verksamheterna. Ett annat exempel är s.k. lärande utvärderingar som ska genomföras inom strukturfondsarbetet där följeforskning ska ske parallellt med utvecklingsarbetet. Även om med-perspektivet är underförsörjt och behöver prioriteras bör det betonas att om-perspektivet även fortsättningsvis spelar en viktig roll. När det t.ex. gäller forskning om ekonomi och demokrati, när forskningsfrågan kräver metoder som enkäter eller registerdata, när t.ex. maktstudier kräver distans till forskningsobjektet, är om-perspektivet mest relevant.

Stimulera mötesplatser, arenor och plattformar Ett sätt att stödja mötesplatser och arenor för erfarenhetsutbyte av goda exempel och lärande är att stimulera befintliga arenor, såsom t.ex. HSS-konferenserna som äger rum vartannat år. HSS står för Högskolor och Samhälle i Samverkan. Där möts forskare och praktiker för att utbyta erfarenheter, presentera papers och projekt. Ett universitet eller en högskola står alltid som värd för konferensen och bakom dem står ett nätverk av myndigheter, näringslivet och såväl arbetsgivar- som fackliga organisationer. Ytterligare ett sätt att stimulera mötesplatser är särskilda utlysningar av medel för skapandet av arenor för samverkan, något som t.ex. förekommer i USA.

Sociala plattformar inom ERA och FP7

Kommuner och landsting/regioner har varit drivande för tillkomsten av s.k. Sociala plattformar inom EU:s sjunde ramprogram för FoU (FP7) men de saknas i grönboken om European Research Area (ERA). Den nationella forskningspolitiken behöver underlätta och stödja alla svenska aktörers deltagande i såväl FP7 som i genomförandet av ERA. De Sociala plattformarna kan t.ex. utgöra en koppling mellan FP7 och EU: s strukturfonder.

Kunskap produceras på fler håll än inom akademin

Produktion av kunskap sker inte bara inom universitet och högskolor även om mycket produceras där. Kunskap skapas även löpande inom verksamheterna i kommuner och landsting/regioner, inom s.k. lokala och regionala FoU-enheter och på andra håll. Stimulansbidragen har varit av avgörande betydelse för den lokala/regionala viljan att

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Nyttiggör kunskap som ger mervärde för medborgarna 21

ekonomiskt stödja förekomsten av lokala och regionala FoU-miljöer. Det statliga intresset för sådana stimulansbidrag markerar att FoU inom offentlig sektor inte bara är en angelägenhet för kommuner och landsting/regioner. Det finns ett fortsatt behov av långsiktigt stöd. SKL noterar också statens engagemang för de olika industriforskningsinstituten med koppling till näringslivet, bl.a. den arbetsgrupp som bildats för att ta fram en handlingsplan utifrån rapporten Ny institutssektor (Ds 2007:39). SKL saknar ett motsvarande engagemang för de offentligt finansierade verksamheterna.

Synliggör behoven av FoU samt producera och tillgängliggör kunskap

Mot bakgrund av ovanstående är det av största vikt att regeringen i den forskningspolitiska propositionen synliggör kommuners och landstings/regioners behov av forskning och utveckling. Regeringens och myndigheternas uppgift blir därför utifrån sitt övergripande ansvar för välfärdssamhället, att se till att relevant kunskap produceras och tillgängliggörs för utveckling av kommuner och landsting/regioner. Anders Knape Ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting

Särskilt yttrande lämnades av v- och mp-ledamöterna Förslaget till forsknings- och innovationsstrategi är i stora delar bra. Miljöpartiet och vänsterpartiet vänder sig dock emot att man i yttrandet försöker styra upp den högre forskningen vid universitet och högskolor. Formuleringarna om samhällsnytta som kvalitetskriterier liksom de indirekta nedvärderande yttrandena om den fria forskningen är olyckliga. Kommuner och landsting bör i högsta grad skapa och finansiera FoU-miljöer på lokal och regional nivå. Där kan man i högre grad föra in den egna nyttan som kriterium liksom det som i yttrandet kallas med-perspektiv eller interaktiv forskning (egentligen aktionsforskning).

22 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning I denna bilaga utvecklas och konkretiseras ett antal områden som redovisas i strategin. Därtill redovisas några angelägna områden i behov av kunskapsutveckling.

Samhällsförändringar som påverkar Globaliseringen och lokala och regionala utvecklingsprocesser

I en tid som präglas av en accelererande globalisering och teknikutveckling skapas nya förutsättningar för utveckling lokalt och regionalt vad gäller näringslivet och dess förmåga att vara konkurrenskraftigt. En kunskapsledd ekonomi och ett starkt omvärldsberoende medverkar till att det är nya faktorer som blir avgörande för ekonomisk tillväxt. Globaliseringen och den nya ekonomiska geografi som växer fram i anslutning till denna innebär bl.a. att den nationella nivåns möjligheter att på ett avgörande sätt påverka den lokala och regionala utvecklingen minskar medan insatser på den lokala och regionala nivån på motsvarande sätt ökar. På regional nivå tar allt fler kommuner i samverkan ansvaret för den gemensamma regionala utvecklingen. På lokal nivå tillmäts utvecklingsfrågorna allt större betydelse. Även i nationell politik betonas de lokala och regionala förutsättningarna för tillväxt och hållbar utveckling på ett annat sätt än tidigare. Behovet av ny kunskap som kan ge stöd för val av åtgärder är stort och viktiga frågor är: • Vilka faktorer har avgörande betydelse för näringslivets utveckling i en kunskapsledd ekonomi där tjänstesektorn står i fokus? • Vad betyder företagsklimatet för entreprenörskapet? • Hur utformas en lokal och regional innovationsmiljö som stimulerar viktiga aktörer att medverka? • Vilka faktorer är avgörande för att skapa ökad tillit i en gränsöverskridande dialog?

En ny innovationspolitik

Innovationer är nyckelfrågor i en kunskapsdriven ekonomi och det gör behovet av en ny innovationspolitik tydligt. EU-kommissionen har formulerat en tredje generation av innovationspolitik. Där är ansatsen bredare och föreställningen är att innovationspolitiken inte kan låsas in i enskilda sektorsprogram utan ska finnas i kärnan av alla politikområden. Sociala behov och mål fokuseras mer än industriella. Det behövs satsningar för att utveckla ny kunskap, men även satsningar på implementering av redan befintlig kunskap genom t.ex. produktion av kunskapsöversikter som riktas till praktiken samt stöd till innovativa miljöer och kulturer. Åtgärder bör riktas till alla parter som ska/bör samverka. Det handlar då, förutom om kommuner och landsting/ regioner, om näringsliv, akademi, det civila samhället och sist men inte minst de eldsjälar som finns bland medborgarna – samhällsentreprenörer. Det handlar om en ”Penta helix”.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning 23

Nya villkor för demokrati, självstyrelse och styrning Förnyelsen av den lokala och regionala demokratin

Demokratiförsök och dess effekter bör bli föremål för forskning. Internationella, komparativa studier som belyser hur olika länder formar sina demokratiska institutioner på lokal och regional nivå är därför av stort intresse. Utvecklingen i ett antal europeiska länder mot att de exekutiva organen och särskilt borgmästarfunktionen får en starkare ställning och den ökade användningen av folkomröstningar skapar erfarenheter som ger viktiga underlag till demokratidiskussionerna i vårt land. Dialogen med medborgarna är en allt större utmaning för kommuner och landsting/ regioner. Systematiska medborgardialoger behöver utvecklas för att skapa bättre beslutsunderlag till de förtroendevalda med syftet att öka legitimiteten, stärka demokratin och effektivisera verksamheterna utifrån medborgarnas behov och värderingar. Behovet är stort av ny forskning med en mångvetenskaplig inriktning där medborgardialogen belyses utifrån sin påverkan på inriktningen och utvecklingen av tjänsterna, som underlag för beslutsprocesser och som del i utvärdering och ansvarsutkrävande samt hur medborgardialogen fungerar som del i styrsystemen för att stärka demokratin och öka effektiviteten. Partierna har en central och stark roll i svensk demokrati. Forskning om partierna och framför allt om den roll de spelar i den demokratiska styrprocessen står ej i proportion till dess betydelse. Behovet av en sådan forskning är särskilt viktig när partiernas medlemsantal sjunker och färre medborgare betraktar sig som anhängare av ett politiskt parti. Det är även här viktigt att partiernas roll på den lokala och regional nivån men också för att upprätthålla ett samspel mellan de politiska nivåerna belyses. Valet har en central roll i den representativa demokratin. Det är angeläget att svensk valforskning i större utsträckning fokuserar kommun- och landstings/regionvalen. Den ökande röstdelningen, det växande antalet lokala partier, otraditionella majoriteter och de betydande skillnader mellan olika kommuner respektive landsting/regioner när det gäller deltagande, personröstning, partisympatier, maktskiften och dess konsekvenser, mediernas roll utgör exempel på viktiga teman för en sådan forskning. Den politiska styrningen rymmer en rad dilemman och utmaningar som handlar om roller och relationer likväl som metod- och strategival. Kommuner och landsting/regioner står dagligen inför utmaningen att förverkliga demokrati såväl som effektivitet. Detta kräver en demokratisk styrprocess som förenar lyhördhet för människors intressen och behov med handlingskraft och tydliga styrsignaler gentemot förvaltning och profession. Värderingsförändringar påverkar människors agerande när det gäller människors politiska förtroende och självtillit liksom för hur de agerar för att ta ansvar och utöva inflytande. Många kommuner och landsting/regioner prövar eller planerar att införa s.k. kundvalssystem. Ett viktigt motiv för att öka medborgarnas valfrihet är att stärka deras makt över välfärdstjänsternas innehåll och utformning. De förändringar som genomförs bör bli föremål för forskning för att tidigt skapa kunskap om effekterna av de nya systemen och om de ökar medborgarnas inflytande men även hur deras möjligheter till insyn påverkas.

24 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

Forskningen är viktig för att utveckla kunskapsstyrning

Regionalt sker ett arbete med att skapa regionala kunskapscentra och nationellt kan detta stimuleras genom att t.ex. bidra till att definiera fokusområden, kanalisera til�läggsuppdrag och tilläggsresurser etc. I förhållande till dessa regionala kunskapscentra bör staten stödja dessa genom att få in forskarkompetens. Tanken är att skapa miljöer för innovation där praktiker och forskare möts. Syftet med sådana miljöer är att säkra både så att aktuell kunskap om hur man arrangerar system för kunskapsstyrning kommer till användning likväl som att beforska framväxten av systemen. Sådana kunskapsunderlag är viktiga för att ytterligare påskynda lärande mellan huvudmän avseende kunskapsstyrning och därigenom ytterligare påskynda utvecklingen. Exempel på frågor och arbetssätt som dessa strukturer kan arbeta med finns inom ramen för forskningsprogrammet VINNVÅRD som finansieras av Vårdalstiftelsen, VINNOVA och SKL i syfte att samla forskare och praktiker för att både förbättra systemen för kunskapsstyrning likväl som forska om hur system för kunskapsstyrning bör utformas effektivt.

Ett hållbart samhälle Praktiskt jämställdhetsarbete och nya innovativa satsningar på jämställdhetsområdet

Jämställdhetsarbete och då särskilt jämställdhetsintegrering av kommuner och landstings/ regioners egna verksamheter pågår i hela landet. Det är även en strategi och arbetssätt som implementeras och används inom EU och resten av världen. I detta globala sammanhang ses Sverige på många sätt som ett föregångsland på området. De jämställdhetsprojekt som bedrivits har genererat ny kunskap men samtidigt är kunskapsluckorna på området stora. Det saknas forskning på området praktiskt jämställdhetsarbete och vi vet idag mycket lite om vilka åtgärder som faktiskt leder till framgång i jämställdhetsarbetet samt vilka långsiktiga effekter arbetet genererat. Det behövs en överblick över hur arbetet med jämställdhet har sett ut, både i omfattning och i kvalitet, samt hur det utvecklats. Denna forskningsbaserade kunskap behövs som utgångspunkt för att utveckla framtidens satsningar. Viktiga frågeställningar är: • Hur har arbetet sett ut och vilken utveckling har skett vad det gäller jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting/regioner? • Vilka resultat har jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering bidragit med?

Miljö, klimat och energifrågor

För att stärka kunskapen inom hållbar utveckling och för att anpassa kunskapen till kommuner och landstings/regioners behov, krävs FoU-satsningar inom följande områden: • Utveckla metoder för att översätta globala hot till lokala och regionala åtgärder. • Utveckla systemlösningar inom miljöteknikområdet, t.ex. för att effektivisera och utveckla samhällets försörjningssystem inom bl.a. bebyggelse, infrastruktur, energi, transporter, avfall, vatten och avlopp. • FoU-insatser inom beteendevetenskapsområdet, t.ex. konsumtionsmönster och värderingar, krävs med koppling till klimatfrågan. Ny teknik och nya systemlösningar måste implementeras. • Offentlig upphandling och system för ledning och uppföljning av arbetet för en hållbar utveckling måste utvecklas.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning 25

• För att få med alla aspekter av hållbar utveckling, inte bara ekonomi, krävs ökade FoU–insatser för att lyfta fram och synliggöra den sociala delen av hållbar utveckling. Sambanden mellan miljö, ekonomi och sociala aspekter bör också synliggöras. • Metoder och teknik för att mäta, utvärdera och följa upp samtliga aspekter av de åtgärder som genomförs i arbetet för en hållbar utveckling måste utvecklas. • Även om forskning inom klimat- och energisektorn är omfattande idag krävs mer forskning kring de ”mjuka komponenterna” inom området. Det rör t.ex. organisation, utformning av strategier, verktyg för utformning av konkreta åtgärder, stöd för prioriteringar, analys av ekonomiska parametrar, utveckling av nyckeltal etc. Ett bra exempel på FoU om organisation, prioriteringar etc. bedrivs vid Lunds universitet inom rådet för KommunalEkonomisk Forskning och Utbildning (KEFU). KEFU verkar genom att vara ett samarbetsorgan mellan olika offentliga aktörer, initierar och stöder forskning och utbildning som kan tillämpas i kommuners och landstings/regioners arbete på det ekonomiska området. Ett annat exempel där kommuner och landsting/regioner ställs i centrum för FoU är Energikluster Småland.

Stads- och tätortsutveckling

Den stora utmaningen städerna står inför är att kunna fortsätta att utvecklas hållbart. För att klara detta behövs bl.a. att det utvecklas en bättre samordning och samverkan både vertikalt (mellan olika nivåer) och horisontellt (mellan många sektorer) samt mångvetenskaplig kunskap. Allt fler människor i världen bor i städer. 2007 är det för första gången fler människor i världen som bor i urbana miljöer än på landsbygden och i Sverige är motsvarande siffra nästan 90 procent. Utifrån den siffran är det förhållandevis litet intresse i Sverige både politiskt och forskningsmässigt för de urbana frågorna. Det finns t ex ingen stadspolitik i landet och forskningsfrågorna ligger ofta inom ramen för andra forskningsområden. Formas är den största finansiären av stadsforskning i vid bemärkelse med i storleksordningen 25 mkr/år av en total budget på ca 600 mkr/år. I forskningen betraktas staden som ett system av många på varandra överlagrade strukturer i form av bebyggelsestruktur, transportstruktur, näringslivsstruktur och grönstruktur etc. Förändrade villkor för utvecklingen av städer och stadsregioner har också lett till en ökad efterfrågan på mångvetenskaplig kunskap och kompetens.

Önskat fokus inom forskningen avseende stads- och tätortsutveckling • Att de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling fungerar tillsammans genom att utveckla en systemsyn och ett systemtänkande, både horisontellt och vertikalt. Forskningsmiljöer som kan arbeta fram metoder för att utveckla den komplexa staden, t ex processhantering mellan olika sektorer/yrkesgrupper, hur bra avvägningar mellan olika mål, normer m.m. görs, bör skapas. • Att förmedla resultat och implementering av förslag till lösningar som kommit fram genom forskning. Byggforskningsrådet drev t.ex. på 1990-talet två program, dels den uthålliga staden och dels staden som livsmiljö. Formas har haft motsvarande program på 2000-talet. Praktikerna i kommuner och landsting/regioner skulle ha haft stor nytta av resultaten från dessa program men någon förmedling av dem har ej skett. • Att bygga nätverk mellan forskning, politik, näringsliv och offentlig verksamhet t ex genom att bilda ett fristående kunskapsforum. • Att frågan om en flerkärning utveckling belyses som komplement till frågan om storstäderna som motorer för utveckling. • Att frågan om konflikter i planeringen av storstädernas tätorter mellan ex.vis bostadsbyggande och miljökvalitetsnormer hanteras.

26 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

• Att kopplingen mellan äldreomsorg och stadsplanering beforskas. Hur samordnas äldres behov med bostadsbyggande och annan nödvändig logistik? Hur får man in ett medborgarperspektiv i planeringen?

Transport och infrastruktur

Kommuner, landsting och regioner spelar en stor roll inom transportområdet. De efterlyser samhällsrelevant forskning som är av betydelse för de problem som är knutna till rollen som trafikansvariga och väghållare. Generellt krävs det förbättringar när det gäller att omsätta forskningsbaserad kunskap till praxis. För att resultaten ska komma till bred användning bör användar- och behovsstyrd forskning, utveckling och demonstration (FUD) utvecklas. Nedan lyfts viktiga fokusområden för transportforskningen fram: • Transportforskningen bör i ökad utsträckning få en mer trafikslagsövergripande inriktning. • Metoder och arbetssätt behöver utvecklas som bidrar till helhetssyn, tvärsektoriellt arbete och stärkt samverkan mellan och över förvaltnings-, kommun-, läns- och nationsgränser. • Ifråga om olika finansieringsmodeller för infrastruktur bör forskningen belysa olika investeringsmodellers förutsättningar och effekter när det gäller bl.a. samverkan, effektivitet, demokrati och finansiering. • Utveckla möjligheten att mäta och följa upp tillståndet på transportområdet. För att den lokala och regionala nivån ska kunna styra arbetet mot de transportpolitiska målen behövs indikatorer som beskriver väsentliga tillstånd inom transportkvalitet, trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, jämställdhet och regional utveckling. Indikatorerna ska vara enkla att mäta och följa upp, men ändå vara relevanta. • Det internationella jämförelseperspektivet bör utvecklas inom transportforskningen. Häri ligger att ta fram relevanta jämförelsetal som kan ligga till grund för internationellt jämförande studier. • För att utveckla kollektivtrafiken och göra den mera attraktiv och anpassad till olika kunders behov, behöver kunskapen om resenärerna och deras värderingar och prioriteringar förbättras. Ytterligare FUD-medel behöver tillföras utvecklingen av anropsstyrd och samordnad kollektivtrafik. Forskningen bör ha en beteendevetenskaplig inriktning men det är också viktigt att genom utvecklingsprojekt visa hur dessa kunskaper kan omsättas till praktiska lösningar. • Forskning om transportsystemets och logistikens betydelse för regional utveckling, funktionella arbetsmarknadsregioner och hållbar tillväxt bör intensifieras. • För att öka kunskapen kring hur människors valsituationer påverkas av befintliga eller obefintliga transportmöjligheter bör även forskningen om socioekonomiska effekter av transportsystemet ökas. • Gator, torg, och parker är vårt gemensamma vardagsrum som kan utvecklas och fyllas med mer mänsklig aktivitet om biltrafiken anpassas till människors krav på rörelse och vistelse. För att kommuner, landsting och regioner ska kunna skapa hållbara, attraktiva och tillgängliga tätortsmiljöer krävs användarstyrd forskning kring bl.a. hantering av buller, partiklar, föroreningar, vibrationer, ogräsbekämpning, resvanor och trängsel. För att komma till rätta med hälso- och miljöproblemen måste stora insatser göras i ett tidigt skede i produktionskedjan. Därmed är fordonsforskning rörande motorer, bränsle, däck m.m. särskilt viktig.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning 27

• Forskning kring tillgänglig, säker och trygg trafik och miljö i tätort krävs. Forskningen behöver drivas utifrån ett systemperspektiv på människa, fordon, vägmiljö, och omgivning. Särskilt fokus bör riktas mot barns och äldres säkerhet och trygghet. Mer kunskap behövs om effektiva drifts- och underhålls metoder. • Det är angeläget att jämställdhetsperspektivet belyses inom transportforskningen.

Kultur, fritids- och ungdomsfrågor

Det finns påståenden eller uppfattningar om kulturens och idrottens betydelse och effekter, vilka endast till viss del underbyggts av forskning. Befintliga forskningsresultat är inte entydiga och ökad kunskap behövs vilket utvecklas nedan. Kulturverksamheten får ökad betydelse, även ekonomiskt, när fokus alltmer riktas mot tjänster och upplevelser. Kunskapen om hur dessa processer fungerar är bristfällig. KK-stiftelsens arbete med åtta kommuner för att stimulera tillväxt i olika delar av upplevelseindustrin ger bra underlag för att definiera fortsatta forskningsbehov. Idrottens samhälleliga betydelse behöver studeras, inte bara med fokus på idrotten, utan även de samhällsekonomiska effekter av evenemang och underhållningsidrott som finns. Det ekonomiska gränssnittet mellan idrotten och kommuner och landsting/regioner behöver studeras för en bättre förståelse för politiska prioriteringar gällande bredd och elit. Utöver ekonomiska effekter är den betydelse kultur och idrott har för hälsa, för social sammanhållning, integration och personlig utveckling viktig. Hur klarar man inom politiken avvägningen mellan ”hårda” och ”mjuka” bedömningar? Forskningen måste ha en mångvetenskaplig inriktning. Traditionell humanistisk forskning – nog så värdefull i sig - rör sig i allmänhet inom ett avgränsat ämne och behandlar vanligtvis inte ekonomi eller samhällseffekter. Viktiga frågor som gäller ansvarsfördelning, styrningsprinciper, kulturindustrier, turism, kulturell mångfald och upphovsrättsfrågor skär över ämnesgränserna. Exempel på mångvetenskapliga centra inom kulturområdet är SweCult i anslutning till Linköpings universitet och Centrum för Kulturell Ekonomi vid Handelshögskolan i Kalmar. Här sker relevant forskning för utvecklingen av de företag som mötesplats Hultsfred arbetar för. Frågeställningarna rör bl.a. kultur och ledarskap, kulturarv, musikindustri samt kulturella ekonomins roll i platsutveckling och hållbar regional utveckling. Den kunskap och erfarenhet som finns i de mångvetenskapliga miljöerna som byggts upp på tillskyndan av bl.a. våra medlemmar bör bättre tas tillvara. Ytterligare en positiv effekt av dessa centra är att de underlättar kontakter mellan forskning och praktik. Den virtuella arenan som främst handlar om Internet innebär nya möjligheter för produktion och konsumtion av kultur. Många aktiviteter försiggår på s.k. webbcommunities eller nätgemenskaper som kan betecknas som en sorts folkrörelser. Forskning om Internet rymmer ett brett fält från sociologi, informations- och kommunikationsteknologi (IKT) till estetik och är därför spridd över flera högskolor, forskningsinstitut och olika fakulteter. För att få ökad kunskap om den förnyelse och utveckling som konst, kultur och folkrörelsen står inför finns behov av forskningsöversikter inom området. Ett annat område i behov av kunskapsöversikter är upplevelseindustrins betydelse för en hållbar ekonomisk tillväxt. SKL välkomnar att ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier) bl.a. ska undersöka tillgången på statistik, ett område som måste lösas för att skapa jämförbarhet och legitimitet i Sverige och övriga Europa. Forskning kring barn och ungas behov och förutsättningar är ett eftersatt område. Ungdomspolitiken har länge varit utformad efter socialtpreventiva behov, vilket också märkts inom kultur- och fritidssektorerna. För att kunna utgå från ungas perspektiv krävs mer kunskap. Den forskning som finns idag är i första hand knuten till de pedagogiska institutionerna. Aktionsgruppen för barnkultur föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 2006:45) att ett barnkulturellt centrum för bred forskning bör etableras något som SKL stödjer.

28 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

Exempel på konkreta forskningsuppgifter • Kulturens betydelse för hälsan, i vården, för bättre inlärning • Sambandet mellan offentlig kulturpolitik och kreativa näringar • Vilken betydelse har eliten för bredden och vice versa inom kulturen? Detta diskuteras ofta inom idrotten men varför ej inom kulturen och vad vet vi? • Vilka effekter får olika satsningar på kultur och idrott för integration? En systematisk jämförelse behövs där såväl subventioner som bidrag och regler spelar in. • Vilka effekter får satsningar på kultur och idrott i ett genusperspektiv – hur mycket medel går till pojkar och flickor? Subventioner, bidrag och regler bör vägas in. • Kulturens betydelse för t.ex. invandrarkvinnor – vad händer om man inte bevarar befintligt kulturarv hos dem? • Att flytta ett kulturhus, att förändra kulturarvet (exemplet Kiruna) • Idrottens roll som folkrörelse och skapandet av socialt kapital • Kommunernas och landstingens/regionernas ekonomiska relationer till elitidrotten • Elitens betydelse som förebild och inspiration för bredden inom idrotten. • Huliganism – varför uppstår den och vad driver den? • Biblioteksplanernas betydelse för biblioteksverksamheten

Välfärden som system Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården är viktig för innovation och tillväxt, inte bara inom det medicinska området utan även t.ex. hälsofrämjande livsmedel. Det råder en symbios mellan kommunerna och landstingen/regionerna vad gäller en attraktiv livsmiljö och service för att locka både forskare och företag. Vilka mekanismer styr deras val respektive etableringar? Producentoberoende läkemedelsutvärderingar bör göras i högre utsträckning. Såväl utfasning av gamla läkemedel som problemet att sådant som fortfarande fungerar ej används är viktigt. För produktion av en högkvalitativ sjukvård är det viktigt att FoU även i de senare faserna genomförs. Det behövs stöd till medicinsk/klinisk forskning utanför universiteten. Denna forskning är idag relativt omfattande men saknar stödmekanismer. Det behövs stöd till interaktiv forskning kring organisation, strukturer, processer och ledarskap inom landstingens verksamhetsområden. Andra exempel på viktiga forskningsfrågor är hur förebyggande arbete går till, ohälsa/ frånvaro kopplat till arbetskraftsbehov, utvärderingar av behandlingsmetoder, hur skapa processtänkande inom hälso- och sjukvården, vilka effekter får offentligt finansierad men privat utförd vård och omsorg för möjligheterna att bedriva FoU-verksamhet.

Folkhälsoforskning

Forskningen inom folkhälsovetenskapen har fokus på bestämningsfaktorerna för de stora hälsoproblemen där frågan om hälsans fördelning mellan olika grupper är central. Skillnaden i hälsa mellan kvinna och man, fattig och rik, arbetare och tjänsteman, landsbygdsbo och stadsbo, norrlänning och sörlänning väcker alltid frågan huruvida

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning 29

det rör sig om olikhet eller ojämlikhet, dvs. om det handlar om något som vi uppfattar som en rimlig skillnad eller om det är en skillnad som vi betraktar som orättvis. Att äldre människor är sjukare än yngre kan vi tycka är rimligt, men att tjänstemän lever längre än arbetare framstår som orätt. Det nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I det sammanhanget är studier av orsakerna till hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället en central forskningsfråga. En utvärdering av den svenska folkhälsoforskningen som gjordes av en internationell grupp för några år sedan konstaterade att svensk folkhälsoforskning har en hög standard, men att forskningen i huvudsak är deskriptiv och analytisk. Det finns inte många studier som belyser effekten av praktiskt folkhälsoarbete. Det innebär att evidensbasen för åtgärder inom folkhälsoområdet är begränsad. Studier som helt saknades enligt rapporten var utvärdering av strukturella insatser och processer för hälsofrämjande arbete i kommuner och landsting. Ett särskilt stöd för interventions- och utvärderingsforskning inom folkhälsoområdet vore ett sätt att försöka stärka dessa underförsörjda forskningsområden. För sin forskning behöver folkhälsovetenskapen genomföra omfattande befolkningsundersökningar som kontinuerligt uppdateras – både för att fånga de aktuella problemens storlek men också dess förändringar över tid, och för att se om eventuella insatser har påverkat utvecklingen. För experimentell och klinisk forskning har forskningsråden avsatt särskilda medel för dyrbar utrustning som det är orimligt att enskilda forskningsprojekt skall kunna bekosta (t.ex. röntgenapparater och laboratoriemaskiner). Folkhälsovetenskapens behov av omfattande databaser är en motsvarighet till denna dyrbara utrustning. Ett särskilt anslag för underhåll och uppdatering av stora databaser är därför en viktig hjälp för den folkhälsovetenskapliga forskningen. Sveriges försteg då det gäller kostnadseffektiv registerforskning hotas om inte våra register kan hålla mycket hög standard. En datakälla som varit central för folkhälsoforskningen är folkoch bostadsräkningarna, som bl.a. innehåller uppgift om människornas yrke, vilket i sin tur är grunden för en socioekonomisk klassificering av befolkningen. Den senaste folkoch bostadsräkningen genomfördes 1990 och är alltså mycket föråldrad. Planerna på en ”registerbaserad” folkoch bostadsräkning är fortfarande inte förverkligade. Ur den folkhälsovetenskapliga forskningens perspektiv är det synnerligen angeläget att en ny folkoch bostadsräkning kommer till stånd, oavsett om denna nu genomförs som en faktisk räkning eller baseras på våra nationella register.

Odontologisk forskning

Vetenskapsrådet har i sin rapport ”Allvarligt läge – en rapport om svensk odontologisk forskning” (3:2007) konstaterat att den odontologiska forskningen befinner sig i ett allvarligt läge. Forskningen håller fortfarande en god internationell vetenskaplig kvalitet, mätt som antalet citeringar på vetenskapliga artiklar. Men rådets rapport visar på ett forskningsområde som har en minskande produktion av vetenskapliga artiklar, en pressad ekonomisk situation, en hög medelålder bland forskarna och svårigheter att rekrytera och behålla unga forskare. SBU har i sina översikter över områdena karies och parodontit (tandlossning), konstaterat att det råder brist på vetenskapliga studier av god kvalitet. I rapporten ges förslag på tre områden: internt strategiskt arbete, nationellt och internationellt samarbete samt finansiering av forskning. • En viktig åtgärd inför framtiden är att arbeta med olika metodologiska och teoretiska perspektiv. Forskningsgruppernas storlek och sammansättning behöver också förbättras. Samtidigt finns hinder för de odontologiska forskningsinstitutionernas strategiska agerande. Utbildningsansvaret, där man behöver personal i flera olika specialiteter, är en och den ekonomiska situationen en annan.

30 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

• Det nationella samarbetet bör fortsätta, och ett ökat internationellt utbyte är viktigt. Samverkan med andra forskningsområden måste vara ständigt aktuell. • Behov finns av mer finansiering av tjänster och det rör både tjänster på postdoc- och forskarassistentnivå samt på forskarutbildningsnivå. En nationell samordningsgrupp med deltagande från institutionerna och folktandvården har tagit initiativ till en nationell forskarskola i odontologi och sökt pengar för detta ändamål från Vetenskapsrådet. I samråd med representanter för landstingen diskuteras också möjligheterna att garantera en specialistutbildningsplats efter avslutade doktorandstudier. Staten bör ta sitt ansvar i denna för tandvårdens utveckling så viktiga fråga med utgångspunkt bl.a. i de förslag till förbättringsområden som Vetenskapsrådet anvisar i sin rapport.

Socialt arbete

Ytterligare forskning kring barn i riskmiljöer och effekter av tidiga insatser för barn som riskerar att fara illa är av stor vikt. Forskningen inom detta område bör också tydligare belysa långsiktiga effekter – även ekonomiska – att tidiga insatser. Det behövs bättre metoder för att kunna följa upp och utvärdera genomförda insatser inom exempelvis socialtjänsten. Framför allt behövs mer kunskap om hur man utvärderar insatser där man inte har tillgång till kvantifierbara resultatmått.

Skola

Följande fyra områden skulle öka forskningens betydelse för utbildningen: 1. Stärk forskningens roll i lärarutbildningen 2. Öka anslagen till forskning i och om förskolan/skolan 3. Inför en professionsinriktad doktorsutbildning av typen ”Professional doctorate” som alternativ till den traditionella forskarutbildningen. 4. Inrätta ett fristående institut för utbildningsforskning

1. Stärk forskningens roll i lärarutbildningen

Lärarutbildningarnas forskningsbas måste stärkas för att långsiktigt förbättra utbildningarnas kvalitet och vetenskapliga anknytning. Ett viktigt mål för lärarutbildningen måste vara att stimulera studenterna att se forskning som en naturlig del av sin yrkesverksamhet. Att lärarna efter examen är vana forskningskonsumenter är viktigt dels för att de ska kunna använda sig av vetenskapligt baserade metoder i sitt arbete men också för att de skall kunna utgöra ett föredöme för barn och unga att själva bli forskningskonsumenter. De färdiga lärarna måste också genom utbildningen fått tillgång till aktuella evidensbaserade metoder för att hantera grunderna i lärarverksamheten (t.ex. läs/skrivinlärning, betygsättning). För att forskningen ska få en starkare roll i lärarutbildningen bör antalet aktiva forskare som planerar och deltar i undervisningen på lärarutbildningarna öka.

2. Öka anslagen till forskning i och om förskolan/skolan

För att kunna stärka forskningens roll i lärarutbildningen krävs en rimlig basfinansiering i form av kraftigt ökade forskningsanslag (fakultetsanslag). Detta för att lärarutbildningarna ska kunna utveckla forskningsmiljöer som är konkurrenskraftiga och hållbara över tid. Dock måste satsningar även göras på forskning som bedrivs på andra håll än lärarutbildningen. T.ex. är satsning på grundforskning inom enskilda akademiska ämnen viktigt både för den långsiktiga utvecklingen av lärarutbildningen och som

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning 31

underlag för beslutsfattare inom utbildningsområdet. Anslagen bör särskilt riktas mot praktiknära forskning som tar sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten.

3. Inför en professionsinriktad doktorsexamen (Professional doctorate) som ett alternativ till den traditionella forskarutbildningen

Ett sätt att förena ett livslångt lärande för individen med en kontinuerlig utveckling av förskolan/skolan är genom att yrkesverksamma lärare genomgår forskarutbildning som tydligt fokuserar både vetenskaplig kunskapstillväxt och professionell utveckling. För att uppnå detta krävs nya former av svensk forskarutbildning. Nuvarande forskarutbildning förbereder mer för en akademisk karriär än för arbetslivet. Den traditionella forskarutbildningen upplevs av flera bedömare som alltför inåtvänd och tidsödande samt omöjlig att kombinera med annat arbete. Många anser därtill att den forskning som bedrivs till alltför stor del saknar relevans för arbetslivet. Detta leder till att de doktorer som examineras i Sverige ofta betraktas som ämnesdjupa specialister, vars eventuella generalistkompetens stundtals mottas med stor skepsis i arbetslivet utanför akademien. Förskolan och skolan behöver en ny forskarutbildning med uttalat syfte att både bidra till tillväxten av ny vetenskaplig kunskap och utvecklingen av professionen och dess praktik. Det krävs en ny typ av utbildning vars innehåll och genomförande är ett delat ansvar mellan akademi, arbetsgivare och profession. Därför föreslås att en professionsinriktad doktorsexamen införs som ett alternativ till den traditionella doktorsexamen. En professionsinriktad doktorsutbildning kan förslagsvis utformas med inspiration hämtad från den ”Professional doctorate” som bl.a. finns i England och Australien.

4. Inrätta ett fristående institut för utbildningsforskning

All forskning om och med relevans för förskolan/skolan kan och bör inte endast bedrivas av forskare med koppling till lärarutbildningarna. Forskning i och om förskolan/skolan finns inom många olika discipliner och berör fler för verksamheten relevanta områden än vad som ryms inom lärarutbildningen. Därför föreslås att det inrättas ett från universitet/ högskolor fristående ”Institut för utbildningsforskning”. Bildandet av ett institut skulle innebära att man samlar forskare från olika discipliner för att fokusera på ett gemensamt forskningsfält och inte förlitar sig på en enskild akademisk disciplin för att lösa de ofta mångvetenskapliga frågeställningar som dagligen hanteras i förskolan/ skolan. Ett institut för utbildningsforskning skulle ha tydligt fokus på tillämpad, praktiknära forskning med tydliga avnämare/uppdragsgivare. Nedan föreslå några huvudspår för verksamheten: • På uppdrag av förskolans/skolans huvudmän och beslutsfattare, genomföra studier och forsknings-/kunskapsöversikter för att ge underlag för beslut i utbildningsfrågor. • Utgöra en kunskapsbank för förskolans/skolans huvudmän, ledning, lärare, elever och föräldrar t.ex. vad gäller vilka metoder/strategier som står till buds för att lösa specifika problem/utmaningar i den dagliga verksamheten. • Bedriva longitudinella studier för att förbättra uppföljning och jämförelse av resultat och trender över tid. • Initiera och bedriva praktiknära forskning i samarbete med förskolor/skolor/ och deras huvudmän. Institutet för utbildningsforskning skulle även till sig kunna knyta aktiva lärare som doktorander – inom ramen för en professionsinriktad doktorsutbildning.

32 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

Ytterligare områden i behov av forskning Upphandling

Konkurrensverket disponerar för närvarande drygt 6,7 mkr per år för forskning inom konkurrensområdet. Beslut om tilldelning av forskningsmedel tas av Konkurrensverket efter förslag från Rådet för konkurrensfrågor. Den 1 september 2007 inordnades Nämnden för Offentlig Upphandling (NOU) i Konkurrensverket. SKL har tillsammans med Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv och numera nedlagda NOU föreslagit Näringsdepartementet att nuvarande anslag höjs till 12 Mkr/år som fördelas mellan konkurrensforskning och forskning om upphandling. Konkurrensverkets forskningsmedel har genom åren i praktiken urholkats. Med tanke på sektorns omfattande upphandling behöver forskning om upphandling särskilt stimuleras.

Exempel på efterlysta analyser

Exempel på för samhällsekonomin viktiga områden är förutsättningarna att stimulera tillväxt hos små och medelstora företag, möjligheterna att använda upphandling så att andra policymål uppnås (exempelvis miljömål), användningen av OPS/PPP (Offentlig-Privat Samverkan/Public-Private Partnership) och funktionsupphandling, den administrativa bördan (transaktionskostnaden) för upphandlande enhet och budgivare, metoder för att rangordna inkomna anbud när kvalitet ska vägas in samt ett stort antal intressanta juridiska frågor kring domstolsprövningar av offentlig upphandling. Svenska forskare har en tämligen unik fördel i och med att offentlighetsprincipen medför riklig tillgång till dokumentationen om upphandlingar.

Den snabba IT-utvecklingens betydelse för medborgarna, den offentliga servicen, demokratin och tillväxten i det lokala samhället

Scenariot kring bredband är idag avsevärt förändrat jämfört med år 2001 när bredbandsstödet lanserades. Då var fokus helt inställt på att bygga nät i glesbygd och alternativen var koppar (ADSL) eller fiber. Förutsättningarna och användningen av IT har utvecklats långt snabbare än vad vi kunde tro för 5-6 år sedan. Dagens bild är betydligt mer mångfacetterad och man behöver idag föra resonemang kring flera nya och mer komplexa samhälliga aspekter på IT och bredband än bara åstadkomma ”bredband till alla”. För att rätt bedöma behovet av fortsatta insatser och stöd behövs en samlad kunskapsinhämtning och analys av hur bredbandsutbyggnaden och teknikutvecklingen påverkat och förändrat samhället kulturellt, socialt och ekonomiskt. Särskilt intressanta frågeställningar att belysa kan vara hur det offentliga uppdraget och den lokala demokratin har påverkats och utvecklats. Exempelvis kommuner och landstings/regioners processer och arbetssätt kopplat till medborgares förändrade förväntningar på samhällsservicen.

e-förvaltning

För 20 år sedan var IT ett redskap som utformats för den lokala verksamhetens behov. Idag är IT:s betydelse för den offentliga förvaltningen verksamhetskritiskt. EU-kommissionen räknar med att ca 25 procent av BNP-tillväxten och ända upp mot 50 procent av produktivitetsökningen inom EU kommer från informations- och kommunikationsteknologi Stora ansträngningar sker nu inom kommuner och landsting/regioner för att utveckla och effektivisera verksamheterna med stöd av IT. Ett exempel på detta är IT-strategin inom vård och omsorg som strävar efter att förstärka medborgarnas och patienternas ställning och inflytande utan verksamhetsmässiga och administrativa gränser som hinder – samtidigt som vårdpersonalen ska ges effektiva och kvalitets- och kompetens-

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning 33

höjande arbetsredskap. IT är en revolutionerande teknologi som finns i verksamheter som förändras långsamt över tiden – evolutionärt. Det skapar en mängd olika frågeställningar där det i dag i hög grad saknas kunskap eller strategier: • Hur ska finansieringsmodellerna se ut i en förvaltning där ”kostnader” och ”vinster” fördelas på helt nya sätt? • Hur bedöma att IT bidrar till produktivitetsutveckling, effektivitet och hållbar tillväxt i ekonomiska modeller och indikatorer? • Hur utveckla nya affärsmodeller som i dag kännetecknats av ramavtal och monolitiska IT-system som inte är avsedda för kommunikation med andra? • Hur påverkar ett ökat IT-användande förhållandet mellan ”producent och kund”? • Hur förändras maktrelationerna mellan medborgare/vårdtagare och utförarna? • Hur ska medborgarna kunna kräva ansvar i en förvaltning där service och tjänster tillhandahålls från samverkande förvaltningar? • Hur kan man öka återanvändningen av befintlig kunskap till nytta i e-förvaltningen? Det kan gälla erfarenheter från verksamhetsutveckling med IT-stöd, standarder, forskningsresultat etc.

Trygghet på Internet

Internet användningen och tillgången till Internet ökar stadigt, kvalitén på förbindelserna förbättras kontinuerligt. Många känner sig otrygga på nätet visar en underökning som Synnovate Temo gjort på uppdrag av Surfa Lugnt i april 2007. Det svenskar är mest otrygga med på nätet är att betala med kontokortet (24 procent). De risker som man tycker är störst är att datorn ska drabbas av virus eller att ens barn ska hamna på sidor med olämpligt innehåll, t.ex. sidor med porr och våld. Det finns ett behov av fortsatt och utökad kunskapsspridning kring Internetsäkerhet, inte minst för att alla medborgare ska känna sig trygga i det framväxande e-samhället. Barn och ungdomar är en särskilt utsatt grupp, dels av vuxna med onda avsikter men även mellan barn och ungdomar som har nätet som arena för att kränka och mobba. Problematiken kring barn och ungdomars självutlämnande beteende särskilt bland flickor är ett växande område. Deltagandet i s.k. Communitys och virtuella världar ökar inom många åldersgrupper. Hur möter personal barn och ungdomar som tar den virtuella världen med sig till skolan? Vilken kunskap behöver personalen ha för att möta nya behov?

Arbetsmarknadspolitiska frågor

Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitisk forskning bör vara att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. På det arbetsmarknadspolitiska området finns det flera institut som bedriver kvalificerad forskning, t.ex. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala och Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO) i Växjö. Båda dessa institutioner utgår i hög utsträckning från ett nationalekonomiskt perspektiv. Det är önskvärt med djupare analyser och kvalitativa utvärderingar för lärandet. Bristerna uppvägs inte av den forskning kring arbetsmarknadspolitik som bedrivs på institutioner för social forskning. Forskning, metodutveckling och utbildning måste kopplas ihop. Politiker och tjänstemän inom arbetsmarknadsområdet m.fl. skulle gagnas av att forskarna sammanställer och aktivt återför kunskaper om t.ex. effekterna av olika arbetsmarknadspolitiska insatser.

34 Bilaga – exempel på områden i behov av mer forskning

Ett forum för att binda ihop den praktiska verksamheten med de forskningsmässiga kraven är de FoU-enheter som finns i flera regioner. Där samlas praktiker och forskare och beskriver i rapporter olika verksamhetsområden. Många gånger har de nuvarande FoU- enheterna en inriktning mot vård och omsorg. Inget hindrar och det vore också önskvärt om större fokus kunde riktas mot utanförskapet och den utmaning som finns i de arbetsmarknadspolitiska frågorna. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs en långsiktig strategi och en trygg finansiering. Dessa FoU-enheter skulle kunna få rollen av att snabbare ge en bild över vad som är framgångsrikt inom arbetsmarknadsområdet. På det arbetsmarknadspolitiska området saknas dessutom ofta ett internationellt perspektiv och jämförelser med andra länder och världsdelar är sällan förekommande.

Arbetslivs- och arbetsmiljöforskning

Åtgärder inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet ska medverka till att skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt och full sysselsättning. Målet är att skapa fler samt bättre och mer produktiva och utvecklande arbeten samtidigt som utanförskapet för dem som står långt från arbetsmarknaden ska kunna brytas. Fortsatt stöd till FoU-arbete inom området är väsentligt för att åstadkomma arbeten som ger minsta möjliga risk för olycksfall och ohälsa och där det ges möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. Regeringens beslut att lägga ned Arbetslivsinstitutet, ALI samt Institutet för psykosocial miljömedicin, IPM innebar att forskning på arbetslivsområdet ska bedrivas vid universitet och högskolor, inte inom statliga myndigheter. Den lokala kopplingen mellan forskare och kommun och landsting/regioner kan förbättras när forskare har sina anställningar vid enskilda universitet och högskolor. Nedläggningen för dock med sig en risk att betydelsefull forskning splittras och riskerar att försvinna. Det är dels forskning av allmän betydelse för arbetslivet, arbetsrätten, arbetsmarknaden och arbetsmiljön, dels forskning med direkt koppling till offentliga sektorn. Det kan bli svårare att få överblick om forskning fördelas mellan flera högskolor. Forskning fördyras då högskolor tar ut höga påslag och arbetsmarknadsparternas inflytande minskar. I praktiken innebär nedläggningen också en minskad satsning på arbetslivsforskningen i ekonomiska termer eftersom akademin inte tillförs medel som tidigare gått till ALI. 1. Det är framförallt den verksamhetsnära (tillämpade) arbetslivsforskningen som hotas genom nedläggningen. AFA Försäkringar blir relativt sett en ännu viktigare finansiär av forskning av betydelse för kommuner och landsting/regioner. Medel från AFA Försäkringar var avsedda att komplettera, ej ersätta statliga satsningar på forskning. 2. ALI och IPM upphör som kunskapscentra och samlande aktör. Nedläggningen förutsätter att arbetsmarknadsparterna måste öka sitt engagemang i arbetslivsforskningen. Arbetsmiljörådet inom den kommunala sektorn är en resurs i detta arbete. 3. Universitet och högskolor, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) och VINNOVA måste förmodligen tillföras resurser om de ska kunna ta ett utökat ansvar för den arbetslivsforskning som hittills har bedrivits på ALI och IPM. 4. ALI fungerade också som kontaktpunkt gentemot motsvarande myndigheter i andra länder samt gentemot internationella forskningsinstitutioner. Det är fortfarande oklart vem, om någon, övertar denna roll. 5. SALTSA-programmet försvann i samband med ALI s nedläggning - ca 50 projekt (ca hälften av alla projekt) berörde kommuner och landsting/regioner. 6. ALI var en viktig kursanordnare i arbetslivsfrågor för bl.a. jurister, journalister m.fl. 7. Utöver spridning av forskningsresultat så spred ALI information om litteratur, kurser, konferenser osv.

Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner

Denna forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/ regioner antogs av Sveriges Kommuner och Landstings styrelse den 14 december 2007. Den utgör underlag inför den forskningspolitiska propositionen som regeringen aviserar till hösten 2008. Syftet med denna strategi är att påverka den statliga forskningspolitiken genom att redovisa de utmaningar kommuner och landsting/regioner står inför och de behov av FoU de medför. Ett grundläggande perspektiv i strategin är medborgarnytta, dvs. att den forskning som produceras måste tillgängliggöras och komma till användning så att värden för medborgarna skapas. I strategin redovisas den betydelse kommuner och landsting/regioner har i samhället och att hållbar tillväxt och välfärd är varandras förutsättningar samt några samhällsförändringar som påverkar SKL:s medlemmar. Förändringarna medför utmaningar och ett urval dem redovisas: nya villkor för demokrati, styrning och finansiering; förutsättningar för ett hållbart samhälle; välfärden som system samt samverkan krävs för ökad kunskapsutveckling. Följande förslag förs fram: medborgarnytta är också en kvalitet, stimulera innovationer genom att tillgängliggöra och implementera forskningsresultat, forskning Med, inte bara Om, är ett annat perspektiv på kunskapsutveckling samt stimulera mötesplatser, arenor och plattformar. Denna skrift innehåller den av styrelsen antagna forsknings- och innovationsstrategin samt en bilaga med förslag till forskningsområden.

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Jonny Paulsson, FoU-samordnare och sekreterare för SKL:s FoU-råd, tel 08-452 78 37, e-post jonny.paulsson@skl.se eller Lars Roswall, forskningssekreterare, tel 08-452 79 25, e-post lars.roswall@skl.se Beställning av rapporten kan göras direkt på: tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från SKL:s websida www.skl.se under Publikationer Pris: 95 :- exkl moms isbn 978-91-7164-316-2

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 www.skl.se