7164 318 6 by Sveriges Kommuner och Landsting

Strategiska allianser för lärande och utveckling – kommuners och landstings/regioners erfarenheter av att delta i EU:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP6)

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Jonny Paulsson, tel 08-452 78 37, e-post: jonny.paulsson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting. Beställning av rapporten kan göras direkt på: tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se, under Publikationer. Pris: 95:- exkl. moms.

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion KLF Grafisk Produktion ISBN 978-91-7164-318-6

Förord I slutet av 2006 lanserade EU:s sjunde ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP7). Detta program som löper under sex år, 2007 – 2013 ger goda möjligheter för kommuner och landsting/regioner i deras arbete för innovationer, tillväxt och regional utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under senare år arbetat med att på olika sätt stimulera medlemmarnas deltagande i det dåvarande sjätte ramprogrammet (RP6), t.ex. genom att arrangera konferenser och seminarier och lyft fram goda exempel. SKL har även försökt påverka förutsättningarna för och möjligheterna att delta genom att på olika sätt intressebevaka kring framväxten av RP7 och därigenom lyckats påverka det i en för medlemmarna gynnsam riktning. Förutom att fortsätta stimulera medlemmarnas deltagande och påverka RP7 blir en viktig uppgift de kommande åren att påverka framväxten av och genomförandet av det europeiska forskningsområdet (ERA – European Research Area). Det är ett arbete som redan påbörjats och som lär pågå under ett antal år framöver. Syftet med denna studie är att ge en bild av kommuners och landstings/regioners inklusive kommunala bolags erfarenheter från medverkan i projekt inom EU:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP6). Vår förhoppning är att studien ska kunna utgöra en kunskaps- och erfarenhetsbas och målen är att: •

förmedla lärdomar från projekten och visa på de informella aspekterna som inte minst är viktiga för framgångsrika projekt

•

visa på möjligheterna som EU-samarbeten medför

•

stimulera till ökat intresse för medverkan i RP7 som pågår mellan 2007-2013

•

ligga till grund för ökat samarbete och nätverkande mellan kommuner och landsting/regioner och andra relevanta aktörer

•

identifiera insatser eller åtgärder som kan behövas för att stärka kommuner och landsting/regioner i EU-samarbetet inom ramprogrammen

Denna studie är en uppföljning av en studie som genomfördes 2003 som rörde erfarenheter av det femte ramprogrammet (RP5). När nu RP6 börjar gå mot sitt slut, även om många projekt fortfarande löper på ett antal år, är det värdefullt att sammanställa de erfarenheter som gjorts under RP6. Studien är påbörjad av Jonas Lauri, projektanställd på SKL under juni-augusti 2007 och slutförd av Katarina Almquist Carnlöf, Carna Invest AB under september-december 2007. Jonny Paulsson, FoU-samordnare, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL har lett arbetet. Vi vill här passa på att tacka dem som intervjuats i studien för att de på ett generöst sätt delat med sig av sina erfarenheter. Vi vill också tacka Eugenia Perez, Gunnar Sandberg och Erica Tenevall på VINNOVA för värdefulla faktauppgifter och kommentarer. Renée Berglund chef, sektionen för Förnyelse och tillväxt, avdelningen för Tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Sammanfattning...............................................................................................................6 Inledning...........................................................................................................................8 Bakgrund

Syfte och mål

Introduktion till rapporten

Resultatet av studien........................................................................................................9 Projekten

Rollen

Varför deltar man i ett RP6-projekt och hur kom man i kontakt med projektet?

Konkreta resultat

Förankring och finansiering

Marknadsföring och informationsspridning

En rad noterade svårigheter och problem

Men det är mödan värt

Erfarenheter och lärdomar

Intresse och förutsättningar att medverka i RP7.......................................................... 17 Sjunde ramprogrammet

Behov av support och stödjande aktörer...................................................................... 19 Brister som minskar möjligheterna

Det finns support… Stödjande myndigheter VINNOVA Energimyndigheten Krisberedskapsmyndigheten SKL Några exempel på andra supportaktörer

19 20 20 20 21 21 21

…men det räcker inte Visa, lära och guida Samla och stimulera Intressebevaka och marknadsföra

22 22 22 23

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Innehållsförteckning

Samlade reflektioner......................................................................................................24 Bilagor.............................................................................................................................26 Bilaga 1: Jämförelser mellan femte och sjätte ramprogrammet Femte ramprogrammet Sjätte ramprogrammet

26 26 26

Bilaga 2: Svenskt deltagande i femte och sjätte ramprogrammet Femte ramprogrammet Sjätte ramprogrammet RP6-projekt i studien

28 28 28 29

Bilaga 3: Urval av projekt och genomförandemetod

Bilaga 4: Intervjufrågor Bakgrundsfrågor Innehåll

30 30 30

Bilaga 5: Referenser Rapporter och arbetspapper Personer Relevanta länkar Databas

32 32 32 32 32

Bilaga 6: RP6-projekt och kontaktpersoner

Sammanfattning

Sammanfattning EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling (RP6) är nu avslutat i meningen att inga fler utlysningar görs men många projekt pågår i flera år. SKL har därför initierat och låtit genomföra en uppföljande studie för att fånga erfarenheter från kommuners och landstings/regioners medverkan i detta. Studien är en uppföljning av den motsvarande erfarenhetsinsamling som gjordes 2003 av kommuners, landstings och regioners deltagande i EU:s femte ramprogram. Den redovisades i rapporten Utveckling i gränsöverskridande nätverk. Vår förhoppning är att studien ska kunna utgöra en kunskaps- och erfarenhetsbas och målsättningen med denna är att: •

Förmedla lärdomar från projekten och visa på de informella aspekterna som inte minst är viktiga för framgångsrika projekt.

•

Visa på möjligheterna som EU-samarbeten medför.

•

Stimulera till ökat intresse för medverkan i EU:s sjunde ramprogram som nu pågår (2007–2013).

•

Ligga till grund för ökat samarbete och nätverkande mellan kommuner och landsting/regioner och andra relevanta aktörer.

•

Identifiera insatser eller åtgärder som kan behövas för att stärka kommuner och landsting/regioner i EU-samarbetet inom ramprogrammen

I denna studie har 45 aktörer från kommuner och landsting/regioner involverade i 31 RP6-projekt intervjuats. Dessa har varit övervägande positiva till att delta i RP6 och många ser det som en god investering även om deltagandet tar tid och uppfattas vara administrativt tungrott. För att ett projektdeltagande inom ramprogrammet ska ge full utdelning bör det ingå som en del i en strategisk lokal eller regional vidare satsning, man behöver veta vad man vill med sitt eget deltagande och med projektet som helhet och även ha en organisatorisk beredskap på hemmaplan. Förankringen i den egna organisationen är också central för projektets genomförande och resultat. Att ingå och vara aktiv i olika nätverk underlättar såväl projektidéutformning som partnersökning. Deltagandet i RP6-projekt har förutom kunskaper och erfarenheter gett nya kontaktytor och nätverk men även gett utrymme för självspegling och reflektion vilket blivit ett lärande i sig. Svenska aktörer är uppskattade som EU-partners och vi har goda förutsättningar att vara än mer aktiva när det gäller samarbete på EU-arenan. Det gäller också att påverka utformning och innehåll i såväl kommande utlysningar som kommande ramprogram. Flera av de intervjuade tror att de svenska regionala och nationella finansieringsmöjligheterna för utvecklingsinsatser inom t ex miljö- och energiområdet framöver kommer att minska. Skulle så vara blir EU-medlen än mer strategiska och intressanta att försöka få del av. Frågan är vad som händer med medfinansieringsmöjligheten om nationell finansiering minskar. Det nu pågående RP7 borde med sin inriktning, sina medel och med sin ambition att verkligen attrahera offentlig sektor att delta vara både intressant och relevant för kommuner, landsting och andra aktörer på lokal och regional nivå. Av de aktörer som ingått i denna studie är många intresserade och flera är redo att gå in i projektsamarbete inom RP7.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Sammanfattning

För att underlätta och ytterligare möjliggöra detta behöver dock en rad kompletterande supportinsatser göras av SKL och andra organisationer. Dessa insatser handlar om att tydliggöra och sprida information, att erbjuda professionellt EU-administrationsstöd och guida i förberedelsearbete, ansökningsförfarande o s v . Det handlar också om att tillhandahålla mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer i landet och mellan projekt för att bygga nätverk av intresserade aktörer och hjälpa till med partnersökning nationellt och inom EU. Det gäller också att stimulera till ökad aktivitet inom RP7 och hjälpa medlemmarna d v s kommuner och landsting/regioner att positionera sig men också att hitta samarbetsformer när det gäller EU-samverkan inom RP7.

Inledning

Inledning Bakgrund EU:s ramprogram för forskning och utveckling ger kommuner och landsting/regioner möjligheter att med hjälp av FoU-insatser förverkliga sina strategier för lokal och regional utveckling. Samtidigt upplevs ramprogrammen som något av en outnyttjad resurs av EU-medlemskapet. Kunskapen att bedriva gränsöverskridande arbete inom ramen för EU:s olika program och förmågan att integrera detta arbete i den ordinarie verksamheten kommer i framtiden att bli än mer centralt för kommuners, landstings och regioners strävan att skapa egen utveckling och hållbar tillväxt. Dessa konstateranden låg till grund för initiativet som dåvarande Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet år 2003 tog till genomförandet av en studie som skulle ge en bild av Sveriges kommuners, landstings och regioners erfarenheter av att delta i projekt inom EU:s femte ramprogram. Den redovisades i rapporten Utveckling i gränsöverskridande nätverk. Det sjätte ramprogrammet är nu avslutat i meningen att inga fler utlysningar görs, även om många projekt pågår och avslutas senare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför initierat och låtit genomföra en uppföljande studie för att fånga erfarenheter från kommuners och landstings/regioners medverkan i detta. I kommuner inkluderas även kommunala bolag. De konstateranden som låg till grund för studien 2003 kvarstår varför dessa även har legat till grund för denna studie 2007.

Syfte och mål Syftet med studien är att ge en bild av kommuners och landstings/regioners erfarenheter från medverkan i projekt inom EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling (2002-2006). Ambitionen är att studien ska kunna utgöra en kunskaps- och erfarenhetsbas och målsättningen med denna är att: •

Förmedla lärdomar från projekten och visa på de informella aspekterna som inte minst är viktiga för framgångsrika projekt.

•

Visa på möjligheterna som EU-samarbeten medför.

•

Stimulera till ökat intresse för medverkan i EU:s sjunde ramprogram som nu pågår (2007-2013).

•

Ligga till grund för ökat samarbete och nätverkande mellan kommuner och landsting/regioner och andra relevanta aktörer.

•

Identifiera insatser eller åtgärder som kan behövas för att stärka kommuner och landsting/regioner och regioner i EU-samarbetet inom ramprogrammen.

Introduktion till rapporten I denna studie har 45 aktörer från kommuner och landsting/regioner i Sverige involverade i 31 sjätte ramprogramsprojekt (RP6) intervjuats. Det är viktigt att notera att de flesta här aktuella RP6-projekten pågår, många har precis nått halvtid. Mycket kunskap och erfarenheter har genererats men mycket kommer även fortsatt, fram till år 2011/2012, att kunna utvecklas utifrån RP6-projekten även om själva ramprogrammet är stängt. Nedan följer en sammanfattning av studien, en redovisning av intervjuresultatet, intresset för att delta i RP7, behovet av support och stödjande aktörer och rapporten avslutas med några samlade reflektioner. I bilaga redovisas övergripande jämförelser och förutsättningar mellan femte och sjätte ramprogrammet, en bild av det svenska deltagandet i femte och sjätte ramprogrammet, urvalet av projekt, information om hur studien genomförts med mera. Strategiska allianser för lärande och utveckling

Resultatet av studien

Resultatet av studien Projekten De RP6-projekt som ingått i studien är genomgående stora med många partners från ett flertal olika länder och med en löptid på i genomsnitt 4 till 5 år. Detta överensstämmer med EU-kommissionens ambition under RP6 då man ville stimulera till stora sammanhållna projekt där ”alla” är med. Många av projekten inom sjätte ramprogrammet pågår fortfarande och ett flertal avslutas inte förrän 2010-2011. Bland projekten finns även olika typer av nätverksprojekt såsom Networks of Excellence och Regions of Knowledge. Network of Excellence är nätverk av forskare och experter som samlar forskningsinsatser och erfarenheter till en gemensam europeisk kunskapsbas. COGAIN är ett sådant kompetensnätverk som syftar specifikt till att möjliggöra naturlig och flytande kommunikation för brukare med svåra rörelsehinder. COGAIN består av 25 partners i 12 länder. Semantic Mining är ett annat Network of Excellence bestående av 25 partners i 11 länder (110 forskare) som arbetar med och utvecklar språkteknologin inom biomedicinområdet. SAFE är ytterligare ett nätverk med 52 partners i 19 länder. SAFE ska lägga grunden till europeiska framsteg avseende fosterdiagnostik och neonatal utveckling. Bakgrunden är att relevant kunskap finns spridd över så många olika discipliner. SAFE samlar ledande experter från nyckeldisciplinerna för att åstadkomma intellektuell och praktisk integrering och kan på så sätt nå längre forsknings- och resultatmässigt. Ett par projekt är Regions of Knowledge-projekt vilka bygger på samarbete och utbyte mellan kunskapsregioner i EU. I MERIPA, där den svenska regionen är Blekinge, arbetar man med att utveckla en omfattande och sammanhållen metod för att kunna utvärdera olika policys kring forskning och innovation för att slutligen sätta ihop en verktygslåda för hur man systematiskt kan ta fram en regional innovationspolicy. Ett annat Regions of Knowledge-projekt är the Foresight Laboratory of Europe med svensk medverkan av region Skåne. Det är ett lärprojekt som bygger på utbyten med varje deltagande region där fokus är att utveckla metoder för framsynsarbete och hur man driver ett sådant arbete. Region Skåne ansvarar för området näringslivsutveckling. EU-kommissionen initierar olika kraftsamlingar, som t ex ”Researchers night”, som syftar till att stimulera mötet mellan allmänhet och forskning. Under en specifik dag/kväll genomförs aktiviteter på många håll i EU. Skellefteå kommun och Regionförbundet i Kalmar medverkade i ”Forskarfredag” 2006 och 2007. ”Researchers night” har alltså följt med in i sjunde ramprogrammet. EU-kommissionen kan även stödja en gemensam manifestation kring ett område, såsom World Year of Physics 2005: activities in Europe. Året initierades med anledning av 100-årsjubileet av Albert Einstein. Syftet var att stimulera till allmän medvetenhet och intresse för fysik och fysikvetenskap. Svensk deltagare var Tycho Brahemuséet i Landskrona.

Rollen Ett ramprogramsprojekt rymmer många arbetsuppgifter och aktiviteter och kräver därmed en rad olika roller. Se faktaruta 1, nedan. Samtliga 45 aktörer som intervjuats är eller har varit partners. Tre aktörer är koordinatorer – Malmö stad för projektet SMILE, Stockholms stad för projektet BEST och Växjö kommun för projektet SESAC. I Växjö, Falkenberg och Helsingborg har man kraftsamlat med 3-4 aktörer inom respektive

10 Resultatet av studien

kommun. Kommunen tillsammans med olika kommunala bolag bildar en sk Site, där en av aktörerna är Siteleader, d v s kontaktnod och samordnare för Siten. Ett större antal aktörer är Workpackage-leader vilket innebär att man är ansvarig för ett delområde eller arbetspaket inom projektet. Flera aktörer sitter också i Steering Committee för sitt projekt. Ju tyngre roll och starkare ställning man har i projektet ju mer kan man påverka.

Faktaruta 1: Vilka olika roller kan man ha i ett projekt inom EU:s sjätte ramprogram? ·

Konsortium – projektgrupp ansvarig för genomförande av projektet. Konsortiet omfattar samtliga partners.

Koordinator – sammanhållande och ansvarig för ett projekt och dess konsortium. Koordinatorn skriver ett konsortialavtal med alla partners i konsortiet. Rapporteringsansvarig och redovisningsskyldig gentemot EU-kommissionen.

Partner – deltagare i projektet och dess konsortium

Workpackage leader – partner som är ansvarig för ett definierat delområde eller ”arbetspaket” inom projektet. Varje projekt består av ett antal ”arbetspaket”.

Siteleader – partner som är sammanhållande och kontaktperson för de partners som finns i samma stad eller i samma region.

Demonstration partner – partner som arbetar med försöksverksamhet och konkret implementering, exempelvis försöksverksamhet med biogasbussar.

Observing partner – partner som arbetar med att samla in och kartlägga information inom det specifika projektområdet.

Associate partner – aktör som inte ingår i konsortiet men som kan ansluta till projektet. Samarbetet regleras i avtal mellan ”associerad” partner och konsortiet.

Varför deltar man i ett RP6-projekt och hur kom man i kontakt med projektet? Anledningarna till att man deltar i ett ramprogramprojekt kan vara flera och varierar också efter hur EU-van eller EU-mogen man är. Stockholms stad/Miljöförvaltningen är en erfaren EU-aktör som menar att projekt och samarbeten ofta bottnar i en vision eller praktisk idé som man har inom staden. Sen använder man sig av goda kontakter med EU-städer och initierar projekt. Det kan vara en strategi – att få ekonomiskt stöd till det man ändå tänkt göra och dessutom få tillgång till ny kunskap och erfarenheter i samspelet med andra aktörer i Europa och ibland även från andra världsdelar. Av de som är med i ett ramprogramsprojekt för första gången har de flesta blivit kontaktade och inbjudna, oftast genom en redan känd kontakt i regionen eller i ett svenskt eller europeiskt nätverk. Att vara med i ett aktivt europeiskt nätverk, t ex EUROCITIES, underlättar vid partnersökning både när det gäller att bjuda in och bli inbjuden.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Resultatet av studien 11

Urban Matrix-projektet uppkom genom eget initiativ tillsammans med andra städer i nätverket EUROCITIES. Vid dess sammankomster funderades kring vad som saknades, vad städerna behövde jobba vidare med när det gäller hållbar utveckling i urbana miljöer och vilka möjliga lösningar som finns för att förverkliga den vision man bär på. Tillsammans med EUROCITIES kartlades därefter, på grundval av tidigare erfarenheter, vilka städer som skulle kunna bidra med något i ett dylikt projekt och vilka som kunde förväntas efterleva sina åtaganden. Stockholms stad och Malmö stad deltar i Urban Matrix. SESAC initierades av Växjö kommun. För att få kontakt med andra städer som kunde vara intresserade att delta använde sig Växjö av de kontakter man redan hade i de två nätverk av städer som jobbar mycket med hållbar energi – ICLEI och Energie-Cités. Dessa nätverk bidrog mycket i arbetet med att hitta lämpliga partners för projektet. I något fall som redovisats har en branschorganisation tagit kontakt och i ett annat fall ett konsultföretag som var intresserat av i det här fallet kommunens och det kommunala bolagets specifika erfarenheter och planer inom energiområdet. Konsultföretaget drev ansökningsprocessen, identifierade konsortiet och blev senare koordinator för projektet. Projektbesluten förefaller vara väl förankrade och samtliga av de intervjuade har naturligtvis reflekterat över nyttan. En del är med för att lära och ta del av andras erfarenheter medan andra har anslutit därför att projektet låg strategiskt helt rätt i förhållande till de utmaningar man stod inför i den egna organisationen. Att delta i ett EU-projekt som klarat EU-kommissionens nålsöga innebär som en person har uttryckt det ”– Om vi deltar i EU-projekt så vet vi att vi håller på med rätt frågor”. Det förefaller också naturligt att man utgår från team från tidigare ramprogramsprojekt och drar upp riktlinjer för nya projekt.

Konkreta resultat Många av projekten som ingår i studien har ungefär halva projekttiden kvar men har ändå nått olika typer av resultat. Spännvidden av de konkreta resultaten är stor. Förutom att konkret åstadkomma resultat i form av t ex färdigställda lågenergihus, biogasanläggningar, investeringar i miljöbilar inom kommunala förvaltningar så handlar det om ny faktamässig kunskap men även kunskap och ökad förståelse för kulturskillnader mellan länder. Det handlar om nya arbetssätt men också om nya kontaktytor och nätverk. Arbetet har även bidragit till egenreflektioner, nya insikter och förändrade förhållningssätt. Några tycker inte att projektet tillfört något nytt men att det däremot snabbat upp investeringar och utvecklingsinsatser och därigenom genererat tidigare resultat. Projektdeltagandet har lett till nytta för de medverkande organisationerna och individerna men även till nytta för tredje person eller avnämarna och inte minst samhället. Här följer några exempel på konreta resultat: •

I projekt där både kommunförvaltning och kommunala bolag från samma kommun ingår upplever man ett fördjupat kontaktutbyte och nytt eller utökat samarbete, exempelvis inom ECO-City där fyra Helsingborgsaktörer ingår. Man konstaterar även att samarbetet över Öresund med Helsingörs kommun har ökat och stärkts. Projektet har även stärkt Helsingborgs kommuns strategiska utvecklingsarbete med kommunens miljöprogram och energiplan.

•

Lägre energianvändning och därmed lägre kostnader för hushållen är resultat som genererats från olika informations- och upplysningsinsatser inom projekten Eco-City, Energy in Minds! och SESAC.

12 Resultatet av studien

•

Falkenberg har inom projektet Energy in Minds attraherat många utländska delegationer att komma på besök och dessa har varit mycket intresserade av de s k passivhusen och luftsolvärmetekniken. Som ett resultat av ett besök av en kinesisk delegation kommer Falkenberg Bostads AB att leverera 6 000 energieffektiva lägenheter till Kina.

•

Förutom konkreta resultat som inköp av miljöbilar och vetenskapliga artiklar har SMILE- projektet lett till utökade gränsöverskridande nätverk. En viktig följd är också att projektet satt frågan om hållbar mobilitet på den politiska dagordningen i än högre grad än tidigare. Projektet har fått en del uppmärksamhet och det blir därför lättare att få gensvar för nya idéer till åtgärder och projekt.

•

Projektet Hesculaep handlar om prehospital vård/ambulansvård. Genom att gemensamma teknikplattformar nu kan användas är det möjligt att ta EKG i ambulanser och samtidigt vara uppkopplad mot sjukhuset för specialistbedömning. Ett annat resultat från Hesculaep är att Storbritannien ändrat sin policy avseende smärtlindring i ambulansvården efter det att en gemensam genomlysning gjorts av hur smärtlindring används i de deltagande länderna.

•

I och med deltagandet i MERIPA-projektet tydliggjordes behovet för Blekingeregionen att omarbeta och utveckla verktygen för regionens samlade innovationsarbete. Resultatet blev en innovationsstrategi för Blekinge – ett 10-punkters program anpassat efter EUs innovationsstrategi – framprocessad i ett Triple Helix-samarbete.

•

Andra resultat handlar om insikter, t.ex. om vikten av att göra studiebesök och studieresor för att få nya intryck och kunskaper och för att knyta kontakter. ”Man behöver inte uppfinna hjulet. Det är bra att göra jämförelser. Det är en lärprocess och vi har fått se på vår egen verksamhet med andra ögon.”

Förankring och finansiering De flesta projekt förefaller vara tydligt och mycket väl förankrade från början. I de fall partnerna kommer från både kommun och ett eller flera kommunala bolag har beslut fattats i såväl bolagens styrelser som i kommunstyrelsen. Dessa projekt är således förankrade både på tjänstemanna- och politiska nivån. Exempel från landstingen/regionerna visar att vissa enheter har i uppdrag att jobba med utvecklingsarbete med stöd av extern finansiering varför särskilt beslut eller explicit förankring inte har behövts. Ett annat exempel speglar komplexiteten i en stor organisation där beslutsordningen är hierarkisk. Utvecklingsdirektören i ett landsting/en region har skrivit på beslut och kontrakt och godkänt projektet men inte chefen på den aktuella sjukhuskliniken där projektet och den aktuelle experten har sin hemvist stöttar projektet eftersom det faller utanför klinikens kärnverksamhet. Projektet hade passat bättre inom en annan klinik. I detta fall får förankringen betraktas som svag. Att delta i ett ramprogramsprojekt innebär att man får del av de destinerade EU-medlen för forskning och utveckling. Men det innebär också att man måste ställa upp med en oftast omfattande egeninsats. Många av de intervjuade påpekar tydligt att man inte prioriterat att delta i programmet enkom för den ekonomiska biten men att EU-medlen varit antingen en förutsättning för insatserna eller möjliggjort en tidigareläggning eller uppskalning av något man redan tänkt göra. EU-medlen kan också hjälpa till att öppna upp både intresse och plånböcker på hemmaplan. Se faktarutan 2, nästa sida.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Resultatet av studien 13

Faktaruta 2: Vilka olika finansieringsgrader har gällt för projekt inom EU:s sjätte ramprogram? Att beräkna finansieringsgraden av ramprogramsmedel för ett projekt är tämligen komplicerat. Det beror på de olika arbetsinsatserna och det beror på vilken typ av projekt det handlar om. Medelstilldelningen är ett tungt inslag i den förhandling som sker mellan EU-kommissionen och konsortiet. Nedan följer några exempel på olika finansieringsgrader.

100 procent finansiering från EU: ·

Koordinering av projekt och projektkonsortium

Utbildningsinsatser/överföring av kunskap inom ett konsortium

50 procent finansiering från EU: ·

Forskningsinsatser

Insamling/kartläggning av information

Informationsinsatser

35 procent finansiering från EU: ·

Investeringar t ex i nybyggnation av energisnåla hyreshus eller biogasanläggningar. 35 procent av merkostnaden ersätts.

Demonstrationsinsatser.

Marknadsföring och informationsspridning Kommunikation och informationsspridning ingår som en naturlig och viktig del i alla RP6-projekt. I de flesta projekt sköts eller samordnas detta centralt. De olika partnerna i projektet ska dock bidra med underlag på olika sätt. Projektet har i de allra flesta fall en egen hemsida, alternativt återfinns projektinformationen på koordinatorns hemsida. Ibland kompletterar t ex en Site med en lokal hemsida. Exempelvis har Falkenbergs kommun en sådan som kopplar till projektet Energy in Minds! i vilket man är en partner, se: www.greenhouse.falkenberg.se. Information sprids även vid möten och konferenser då man gör presentationer och håller föredrag. Detta upptar mycket tid för exempelvis Stockholms stad i projektet Curacao. Att göra studiebesök och studieresor inom projekten är vanligt förekommande. Flera av de intervjuade aktörerna arrangerar också många studiebesök, såväl för svenska som utländska delegationer. Projektresultat redovisas även i artiklar och rapporter. Kulturskillnaden mellan Nord- och Sydeuropa avseende utformning av informationsmaterial märks tydligt påtalar flera personer. Skillnaden beskrivs som att utformning och yta är det viktiga söderut medan innehållet och vad det är som ska förmedlas är det viktiga för de nordliga länderna.

14 Resultatet av studien

Flera av de intervjuade aktörerna menar att de borde arbeta mer med informationsspridning och bli bättre på det, såväl på partnernivå som inom projektet som helhet. Inom projektet BEST har man initierat en ”medlemsklubb” som kallas BEST friends och som samlar städer eller företag som är intresserade av användning av etanolbränsle. Medlemmarna erbjuds bl a studiebesök och rapporter. För vissa projekt sammanfaller projektets informationsinsatser med aktörernas, d v s kommunens eller det kommunala bolagets, egen strategiska informationsspridning avseende t ex miljö- och energiinformation till hushållen.

En rad noterade svårigheter och problem Startsträckan för ett projekt inom ett ramprogram är lång. Ansökningsförfarandet inför ett ramprogramsprojekt tar tid och är resurskrävande. Ofta behövs någon form av konsultstöd. En uppgift som lämnats är att kostnaden för att utforma en ansökan kan uppgå till ungefär 600 000 svenska kronor. Nästa fas i processen rymmer projektbeslut och kontraktsskrivning. Denna fas tar också tid. Det kan ta upp till ett år från det att man lämnat in en ansökan till dess att kontrakt är tecknat. I kontraktsskrivningsfasen blir förhandlingarna mellan parterna många. Projektens och Kommissionens uppfattning om innebörden i begrepp som berättigade kostnader, investeringar och avskrivningstider överensstämmer inte alltid. Här finns betydligt mer att önska vittnar ett flertal av de intervjuade om. Den långa processen och ovissheten under tiden är ansträngande och många uppfattar att återkopplingen från Kommissionen varit svag vilket uppfattats som jobbigt. Ökad kommunikation och tydlig återkoppling från Kommissionens sida efterfrågas starkt. I projekt som innefattar byggnation av t e x energisnåla hyreshus eller biogasanläggningar blir det besvärligt med en tidsmässig osäkerhet när det gäller projektstart med tanke på den långa projekteringstiden som behövs. I flera redovisade fall från de intervjuade har byggnation fått påbörjas före kontraktsskrivningen varit klar. Då har andra byggobjekt fått lyftas in i projektet och i några fall har det medfört en förlust för aktören då den nya byggnationen varit mindre omfattande än den ursprungligen planerade och därmed inbringat mindre EU-medel än beräknat och budgeterat. När kontrakt tecknas fastslås projektmedlen i Euro. En negativ kursförändring för Euron har blivit kännbar för flera av de intervjuade. När projektet startat är koordinatorn och hur denna person fungerar och agerar centralt i projektet. Exempel finns på koordinatorer som är otydliga, agerar självsvåldigt avseende fördelning av medel och inte kommunicerar internt i konsortiet. Detta ställer till problem och det har hänt att koordinatorn, d v s personen, har fått bytas ut. Den ansvarige tjänstemannen (Scientific officer) vid EU-kommissionen i Bryssel som tilldelas varje projekt är också en viktig person. Beroende vem det är kan det fungera mer eller mindre smidigt i kontakter och informationsflöde. De flesta av representanterna för de 31 projekten som ingår i studien verkade nöjda men ett projekt fick byta ansvarig tjänsteman tre gånger innan det fungerade. Ekonomi- och administrationsarbetet under projektets gång uppfattas som omfattande och tungt av många. De flesta av de intervjuade kommenterar dock att de har förståelse för att det måste vara ordning och reda när det handlar om så mycket pengar och när det handlar om offentliga medel. Många uppfattar det som tyngst i början men att man

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Resultatet av studien 15

sen vänjer sig och lär sig med tiden. Förenklad hantering efterfrågas dock. Detta önskemål delar svenskarna helt med övriga projektkollegor från EU. Att administrationen uppfattas som tungrodd är väl känt hos EU-kommissionen som säger sig arbeta för att förenkla procedurerna. Vid avrapporteringstillfällena måste alla partners lämna underlag till koordinatorn som sammanställer och redovisar till Kommissionen. Levererar inte någon partner i tid fördröjs hela leveransen, vilket också får ekonomiska fördröjningskonsekvenser som kan ställa till det. Detta vittnar flera av de intervjuade om. De svenska landstingens/regionernas budgetperioder är ettåriga och följer kalenderåret. Då ramprogramsprojekten i regel är fleråriga och inte följer kalenderår utan redovisar kopplat till identifierade milstolpar eller andra resultatredovisningar beskrivna i de olika arbetspaketen kan det uppstå problem rent ekonomiskt. Därtill kan det bli fördröjningar på grund av försenad leverans från någon partner. En av de intervjuade berättade att landstinget hade ”sin” budget klar i projektet men i och med att det blev fördröjning så kom inte EU-pengarna in på rätt år vilket förorsakade att när de väl kom kunde de inte tas emot eftersom de var intäktsbudgeterade året innan och boken stängts. Resultatet blev en förlust för landstinget på det nya året. ”Hålet” fick täckas av svenska forskningspengar som egentligen var ämnade för andra insatser. EU-medlen fanns men kunde inte utnyttjas på grund av systemet. Några lyfter upp ovanan och motståndet mot att jobba och kommunicera på engelska som en märkbar tröskel. Andra pekar på problematiken med EU-engelskan som till och med professionella översättare förefaller ha visst problem med. Terminologin uppfattas som krånglig och inte sällan ologisk. En person påpekade att samma uttryck finns både inom strukturfonderna och ramprogrammet men att de inte alltid betyder samma sak. Ett annat problem som flera intervjupersoner från olika landsting lyft upp är att man förlitar sig på och utnyttjar enskilda individers entusiasm och förmåga. Från ledningen har man tyckt att det är värdefullt att delta i EU-projekt men man har inte erbjudit några resurser. Projektarbetet har därför lagts ovanpå de ordinarie arbetsuppgifterna. Det blir jobbigt för individen och sårbart för organisationen. Är enbart en individ involverad kan heller inte de nya kunskaperna och erfarenheterna som kommer ut från projektet få den spridning och genomslag som annars skulle vara möjligt. I ett fall som redovisats får individen i princip inget stöd alls från sjukhuset, beslutet är fattat i regionen högt upp på tjänstemannanivå.

Men det är mödan värt De många redovisade besvärligheterna till trots skulle i princip ingen av de intervjuade vilja vara utan erfarenheten att delta i ett ramprogramsprojekt. Många har uttryckt det som att det varit mer positivt än väntat och att det gett mersmak. Att arbeta i ett EUprojekt är utvecklande för såväl den deltagande individen som organisationen. Att vara med i en EU-ansökan är att göra en investering. Om man använder projektdeltagandet strategiskt så kan man få ut oerhört mycket vittnar flera om. Det man lär sig i ett ramprogramsprojekt har man nytta av i andra sammanhang. Rådet som flera intervjuade spontant förmedlat är: ”bli inte skrämd av EU-projekt utan försök verkligen ge dig och din organisation chansen att testa. Det kan skapa nya saker som blir jättebra. Det är häftigt när 1+1 verkligen blir 3.”

16 Resultatet av studien

Flera av de intervjuade som är aktiva inom miljö- och energiområdet befarar att möjligheten att få nationella bidrag till insatser inom dessa områden kommer att minska framöver. Ur det perspektivet blir möjligheterna som ges inom EU:s ramprogram ännu mer intressanta och viktiga. Ett antal av de intervjuade som representerar kommuner och kommunala bolag har också påpekat att när det gäller energi- och miljöfrågorna så ”har vi heller inget val – vi måste försöka på alla sätt. Ett eventuellt misslyckande blir till ett lärande. Inget är förlorat.”

Erfarenheter och lärdomar Att förbereda och delta i ett ramprogramsprojekt tar tid och det behövs lång framförhållning. Det kräver EU-kunskap som man behöver skaffa sig själv eller få hjälp med. Man måste vara medveten om vad man ger sig in på och utveckla rutinerna på hemmaplan. Att delta i ett EU-projekt är ett åtagande som inte kan skötas med vänsterhanden. Därför gäller det att ha organisatorisk beredskap när man ska gå in i ett EU-projekt. Man behöver avsätta resurser och ett stort engagemang om det ska gå bra. Det är viktigt att identifiera och hitta sin roll i projektet och vara väldigt tydlig med vad man vill ha gjort och vad man vill få ut av deltagandet, för när projektet väl rullar måste man hålla sig till vad som överenskommits. Viktigt är också att se att arbetet inte bara är ett projekt utan en del i ett större sammanhang. Lever projektet sitt eget liv tappar man mycket av mervärdet med deltagandet i ett ramprogramsprojekt. Det är också angeläget att aktivt delta och avsätta tid för ansökningsarbetet även om man bara ska ha en liten roll. Det gäller att försöka påverka så mycket som möjligt och verkligen försöka beräkna hur mycket tid man tror man kommer att behöva lägga ned för projektet för att få rätt täckning. Sen blir det förstås en förhandling. Flera av de intervjuade har i efterhand kunnat konstatera att man angivit för lite tid. Om det är många aktörer i en region som har intentionen att vara med i en gemensam ramprogramsansökan har det visat sig att det är lättare att få gehör hos EU-kommissionen om man har ett gemensamt samlande dokument som kan utgöra grunden för olika handlingsplaner. Svenska partners är mycket uppskattade! Vi uppfattas som seriösa, ambitiösa och pålitliga och vi levererar i tid. Att samarbeta med personer från andra länder och andra kulturer ger möjlighet att reflektera över sig själv, sitt förhållningssätt, arbetssätt m.m. En intressant sak som flera pekat på är våra egna krav på oss som svenskar, att vi ska vara så ”duktiga”. Denna självupplevda duktighet kan sätta käppar i hjulet för oss själva och t.ex. hindra oss från att gå med i EU-samarbeten. Svenskarna är också jämfört med många andra länder bra på engelska. Många av de andra länderna har ofta ett mer ”avslappnat” förhållningssätt till medverkan i EU-projekt men lyckas och presterar bra ändå. Där har vi sannolikt en hel del att lära.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Intresse och förutsättningar att medverka i sjunde ramprogrammet 17

Intresse och förutsättningar att medverka i sjunde ramprogrammet Drygt 40 procent av de intervjuade aktörerna har erfarenhet av att delta i projekt inom femte ramprogrammet. Ett par har även erfarenhet från tidigare ramprogram men erfarenheten är då kopplad till individen och inte organisationen. Vid jämförelse mellan RP5 och RP6 tyckte flera att RP6 var bättre eftersom det uppfattades som tydligare och att även kontrakten var bättre och enklare. Någon framhöll däremot att RP5 var enklare än RP6 och att RP7 verkar lättare än FP5. På frågan om man har för avsikt eller funderingar på att ansöka inom RP7 svarade ingen bestämt nej. Ett par aktörer har redan ansökt medan andra funderar. En kommun förmedlade ”att man håller på att tänka efter. Det är inte självklart att kommunen ska vara med i forskningsprojekt. Man håller på att lära sig det transnationella samarbetet och skapa kontakter. Det ligger i ligger i linje med målsättningen att organisationer och företag från regionen ska vara med i EU-samarbetet. Det gäller också att påverka kommissionen.” Andra uttalanden som gjordes var; ” - Ja, nu när vi varit med och lärt oss är det dags att ta eget initiativ. - Ja, om någon bjuder in ska vi noga överväga, - Ja, vi funderar på att koppla forskningsdelen till strukturfonderna”. En kommunal aktör framförde ”- Ja, en kommun har inte råd att inte vara aktiv inom miljöområdet. Att medverka i EU-projekt möjliggör ny kunskap men även möjligheter att ta del av andras erfarenheter och konkreta resultat. Säkerheten ökar och man kan få bidrag till såväl strategiska insatser som implementering.” En aktör svarade:”- Tveksamt, språkbarriären är påtaglig och vi har en liten organisation med begränsade resurser.” Flera av de intervjuade påpekar att de tror att det blir lättare med RP7-ansökningarna jämfört hur det var med RP5-ansökningarna. Många menade också att Sverige över lag behöver bli bättre på att utnyttja möjligheterna som bjuds med nyttjande av EU-medel. Förutsättningarna att medverka i RP7 borde vara goda för svenska kommuner och landsting/regioner. Programmet har flera tunga delar inom delprogrammet Samarbete som ligger väl i linje med dessa aktörers intressen och uppdrag. Dessa delar är bl.a. Hälsa, Informations- och kommunikationsteknologi, Energi och Miljö. RP7 efterfrågar stora projekt med ett rikt gränsöverskridande samarbete och man vill stimulera småföretag och offentlig sektor till ett ökat deltagande. Sjunde ramprogrammet och EU:s strukturfondsprogram har en gemensam ambition att stimulera till kopplingar och samspel mellan programmen för att uppnå ännu större hävstänger för utveckling. Programmen har samma programperiod 2007-2013. För mer information om RP7, se nedan. Även Sveriges regering ser möjligheterna i RP7 och har uttryckt att Sverige skulle kunna ta hem 5 procent av medlen inom detta, d v s 5 procent av 54 miljarder €. Det skulle innebära 2,7 miljarder € totalt, eller cirka 3,5 miljarder kronor per år, under sjuårsperioden 2007-2013. Denna ambition kan jämföras med att Sveriges medlemsavgift till EU år 2006, motsvarar 2,8 procent av alla länders medlemsavgifter.

18 Intresse och förutsättningar att medverka i sjunde ramprogrammet

Sjunde ramprogrammet Målet för RP7 är att ytterligare stärka konkurrenskraften. Programmet är längre och har en delvis ny struktur. Inrättandet av ett stort europeiskt forskningsråd (ERC) är en stor förändring. Programmet har en bredare uppgiftsbas och rymmer bredare frågeställningar. Miljöområdet är viktigt, liksom området Hälsa som även omfattar offentlig hälso- och sjukvård. IKT-området är fortsatt prioriterat och humaniora och samhällsvetenskap är områden som för första gången också är tydligt utpekade. RP7 har uttalade ambitioner att kunna engagera små och medelstora företag och offentlig sektor. RP7 vill också stimulera till samverkan med andra finansiella utvecklingsverktyg inom EU, framförallt den regionala fonden inom EU:s strukturfonder. Budgeten för RP7 är 54 miljarder €. Mer info finns på www.europaprogrammen.se.

RP7-program (miljarder euro) Euratom 2,8

Joint Research Centers 1,8

Kapaciteter 4,2

Idéer (Europeiska forskningsrådet) 7,5

Människor (Marie Curie) 4,7

Samarbete 32,3

Källa: Vetenskapsrådet 2007

RP7 Samarbetsprogrammet analys (miljarder euro) Det största programmet, Samarbete, kan delas upp på följande sätt. Samhällsvetenskap och humaniora 0,6

Rymd 1,4

Transport (inkl. flyg) 4,2

Säkerhet 1,4

Hälsa 6,1

Livsmedel, jordbruk och bioteknik 1,9

Miljö (inkl. klimat) 1,8 Energi 2,3 Nanovetenskap, material, produktionsteknik 3,5

Källa: Vetenskapsrådet 2007 Strategiska allianser för lärande och utveckling

Informations- och kommunikationsteknologi 9,1

Behov av support och stödjande aktörer 19

Behov av support och stödjande aktörer Brister som minskar möjligheterna Ramprogrammen erbjuder mycket värdefulla medel när man vill ligga i framkant. Svenska kommuner borde vara med och ta del av EU-pengarna på ett mer aktivt sätt. Att vara med i EU-projekt är en bra och viktig insats. Det borde vara en självklar del av kommunernas verksamhet att jobba med EU-finansierade projekt. Detta uttrycker många av de intervjuade kommunföreträdarna. Flera kommunala bolag förmedlar motsvarande avseende sina egna organisationer. Samtidigt pekar man på en rad hinder såsom brist på information och svårigheter att överblicka de olika utlysningarna. Man uttalar även behov av nya kontakter, av erfarenhetsutbyte och man tycker man saknar support i ansökningsfasen och med administrationen. Landstingens/regionernas engagemang i RP6 handlar både om verktyg för regional utveckling och om forskningsanknuten verksamhet och förbättringsinsatser kopplat till vården. EU-samarbete är ett måste menar flera inom landstinget/regionen. För kunskapsuppbyggnad och forskning kring ovanliga sjukdomar är det extra viktigt för befolkningsmässigt små länder som Sverige där patientpopulationen med automatik blir liten, att kunna samarbeta med andra länder och gemensamt kunna bygga kunskap och erfarenheter. Inom RP6 har personer knutna till svenska landsting deltagit i PWS (Prader-Willi Syndrom) och EUROCARWCF (Cystic Fibrosis). Det finns nu en kritisk massa av patienter och information i register och databaser att beforska tack vare RP6-samarbetena. Som tidigare framkommit i denna rapport förefaller de landsting/regioner som intervjuats ha visat lite intresse för denna typ av projekt. Medverkan i projekt har godkänts men genomförandet har byggt på enskilda individers engagemang, kontaktnät och arbetskapacitet med tanke på att projektarbetet lades på de ordinarie arbetsuppgifterna. De strategiska vinster som kan göras om sjukhus/landsting/regioner aktivt medverkar i denna typ av projekt missas. Landstingets/regionens ettåriga budgetperioder är svåra att matcha med EU-projekt som varar i 4-5 år och som har budgetperioder som kopplar till arbetspaket och uppnådda milstolpar. Sjukhusen är en god forsknings- och testmiljö för EU-projekt som skulle kunna bidra till att förbättra hälso- och sjukvård. Idag förefaller dock de flesta universiteten ha uppfattningen att forskning ska ske på universiteten, även då det handlar om klinisk forskning. Idag är det ofta en strid om var projektet ska vara upphängt. Detta medför dubblerade insatser eftersom arbetet de facto sker både på sjukhuset som på universitetet. En möjlig metod för framtida bruk är att ackreditera laboratorier för klinisk forskning. Det är mycket man skulle få ”gratis” från sjukvården om man ville och vågade öppna upp.

Det finns support … Svensk medverkan i europeiska och internationella forskningssamarbeten är viktiga och blir alltmer angelägna. Det är ett omfattande och avancerat arbete att identifiera de olika tillgängliga forskningsprogram och utlysningar som finns och därefter att utforma projektansökningar och bilda konsortier.

20 Behov av support och stödjande aktörer

Stödjande myndigheter På nationell nivå bidrar bl.a. de tre myndigheterna VINNOVA, Energimyndigheten och Krisberedningsmyndigheten med stöd på olika sätt. Även om det inte framkommit i denna studie är det fler myndigheter som ger stöd på olika sätt, t.ex. Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Vetenskapsrådet (VR).

VINNOVA Europaprogrammen, inom VINNOVA, arbetar med information och rådgivning om EU:s forskningsprogram, främst sjunde ramprogrammet, till svenska företag och forskare. Europaprogrammen anordnar informationskonferenser, utbildningar och erbjuder två typer av planeringsbidrag. Det ena är ett så kallat SMINT-bidrag. SMINT står för små och medelstora företags internationella tekniksamarbete. Det är ett stöd till förstudier för att utarbeta ansökan till EU-program som riktar sig till små och medelstora företag. Förstudien skall leda till utformning av en projektansökan inom något internationellt program som är viktigt för företaget, gemensam med utländska partners, för samarbete inom internationella program för forskning och utveckling. Det andra är ett planeringsbidrag till svenska koordinatorer. En av de främsta möjligheterna för svenska aktörer att dra nytta av och själva bidra till den samlade kunskapsproduktionen inom EU är att delta i EU:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration. VINNOVA ser det som en viktig uppgift att, inom givna ramar, främja och informera om möjligheterna till svenskt deltagande i detta program. En nyckelfunktion i projekt inom ramprogrammet innehas av projektkoordinatorn. Den organisation som har detta ansvar får en unik överblick av arbetet och resultaten i projektet. För att Sverige och svenska innovations-miljöer i så hög grad som möjligt ska dra nytta av forsknings- och utvecklingsarbetet inom ramprogrammet är det därför angeläget att ett antal svenska aktörer tar rollen som projekt-koordinatörer. Aktörer som avser att, i egenskap av koordinatorer, utforma ansökningar till EU:s ramprogram har möjlighet att söka medel från VINNOVA för att delfinansiera detta arbete. I ett första skede fokuserar VINNOVA på ansökningar till large-scale integrating projects. Ansökningarna ska ligga inom något av de områden som VINNOVA prioriterar.

Energimyndigheten Energimyndigheten är själv aktiv när det gäller internationellt samarbete inom energiområdet. Målet för Energimyndighetens internationella insatser är att främja omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet. Myndigheten för även vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska företag, högskolor och andra berörda. Svenska rön på energiområdet sprids också internationellt genom aktivt deltagande inom prioriterade områden. Inom sjunde ramprogrammet ligger Energimyndighetens verksamhet inom området Energi. När det gäller materialteknik är också områdena Nanovetenskap, Nanoteknologi, Material och ny Produktionsteknologi, samt även området Transport, av intresse. Energimyndigheten vill stimulera till ökad medverkan i ramprograms-projekt och det finns därför möjlighet att ansöka om planeringsbidrag för att planera och skriva ansökningar till RP7.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Behov av support och stödjande aktörer 21

Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten, KBM, inbjuder aktörer att söka bidrag för att delfinansiera arbetet med att utforma ansökningar inom RP7, tema säkerhet. Inbjudan vänder sig till såväl projektkoordinatorer som deltagare. Välkomna att söka bidrag är utförare med särskild inriktning på FoU i näringslivet och den offentliga sektorn.

SKL Det finns ingen myndighet eller organisation som uttalat har till uppgift att arbeta för att stödja kommuners och landstings/regioners internationella FoU-samarbete. SKL och tidigare Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, har dock försökt stödja sina medlemmar på olika sätt. Studien kring kommuners och landstings/regioners erfarenhet från deltagande i RP5-projekt har använts som underlag vid olika möten och seminarier. SKL arbetade tillsammans med medlemmarna fram ett positionspapper 2004 med syfte att påverka inför RP7. Detta positionspapper fördes in i Regionkommittén. Regionkommittén (ReK) är ett ”rådgivande organ” med uppgift att bedöma Europeiska unionens lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt perspektiv, i första hand rörande ekonomisk och social sammanhållning, transeuropeiska nätverk, folkhälsofrågor, utbildning och kulturfrågor. SKL har bevakat svenska kommuner och landstings/regioners intressen vid EU-möten och seminarier i Bryssel via SKL-medarbetare från Stockholm eller Brysselkontoret. Sedan våren 2007 finns ett FoU-råd knutet till SKL bestående av 3 politiker, 7 forskare och 2 tjänstemän, som har ett övergripande ansvar för att intressebevaka kring forskningspolitik även inom EU. SKL har varit starkt engagerat i förberedelsearbetet inför den forskningsproposition som regeringen ska lägga 2008. Genomförandet av denna rapport är också ett led i arbetet för att stödja medlemmarna i deras arbete med forskningssamverkan inom EU.

Några exempel på andra supportaktörer •

I början av 2007 etablerades SME Life Science Support Office som är en Helpdesk för RP7. Det är en pilotsatsning som VINNOVA finansierar under det första året. Syftet är att underlätta för svenska småföretag inom life scienceområdet att öka sin kunskap om möjligheterna inom RP7 och delta i de olika utlysningarna. Syftet är också att öka svenskt inflytande över vilka ämnesområden som kommer att utlysas inom delområdet hälsa inom RP7.

•

Region Blekinge startade sitt projektkontor 2007. I Projektkontoret har Region Blekinge samlat kompetens kring det som rör projekt vare sig det gäller regionala projektmedel, regionala strukturfonder eller transnationella projekt. Kontoret har fyra huvuduppgifter:

− Projektrådgivning inklusive partnersökning − Kompetensutveckling, bl.a. information om EU-program. Målgruppsanpassade utbildningar t ex inom språk

− Information och omvärldsbevakning. − Europa Direkt Blekinge är ett av 400 Europa Direkt kontor i EU med uppgift att sprida neutral information till medborgarna.

22 Behov av support och stödjande aktörer

•

Västra Götalandsregionen har utarbetat och slagit fast ett policydokument som också är ett styrdokument för konkreta insatser ”Åtgärder FoU för Tillväxt i Västra Götaland 2007”. Syftet är skapa förutsättningar för att öka regionala FoU-aktörers engagemang och delaktighet i nationella och europeiska program och partnerskap. Sammanlagt omfattar resurserna för FoU 25 miljoner kronor under 2007. Åtgärderna Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 2007–2008 skall ses som ett första steg i en stark regional satsning på FoU, som framöver kommer att kräva betydligt större resurser än förslagen budget. Åtgärderna omfattar:

− − − − − •

Ansökningsfinansiering Projektfinansiering Förstärkning av kompetens Informationsinsatser Fora för dialog

Siteleadern för Eco-Citysiten i Helsingborg gör ett mycket uppskattat arbete. Förutom att samordna ekonomi och administration för samtliga fyra organisationer så utgör Siteleadern även en sorts kunskaps- och informationsnod kring projektet och RP6 och Sitemedlemmarna kan alltid kan vända sig dit med frågor och funderingar.

…men det räcker inte Samtliga intervjuade konstaterar att den support som finns för kommuner och landsting/regioner när det gäller information om och medverkan i RP7 inte är tillräcklig. De flesta menar också att SKL har en viktig funktion att fylla som en sorts branschorganisation för kommuner och landsting/regioner. Den samlade listan på vad man anser SKL ska göra blir därför lång. Sannolikt kan inte SKL som organisation ensam möta hela denna åtgärdslista men det framgår tydligt att kompletterande insatser behövs även från SKLs sida.

Visa, lära och guida •

Bra och övergripande information om RP7 på svenska.

•

Information om relevanta call inom RP7 för offentliga lokala och regionala aktörer.

•

Visa på möjligheter och nytta i de olika delprogrammen och callen.

•

Guida i förberedelsearbete, ansökningsförfarande, förhandlingssituation, administration vid genomförande – erbjuda professionellt EU-administrationsstöd.

Samla och stimulera •

Mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer i landet och mellan projekt för att bygga nätverk av intresserade aktörer.

•

Ha överblick över vad som pågår i landet, följa upp vad som är bra för den lokala och regionala nivån och sprida det.

•

Hjälpa till med partnersökning nationellt och inom EU.

•

Samordna i de lägen de enskilda organisationerna inte på ensam hand räcker till.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Behov av support och stödjande aktörer 23

Intressebevaka och marknadsföra •

Stimulera medlemmarna till ökad aktivitet inom RP7.

•

Hjälpa medlemmarna d v s kommuner och landsting/regioner att positionera sig men också att hitta samarbetsformer när det gäller EU-samverkan inom RP7.

•

Stödja landstingen/regionerna så att de kan stödja projektdeltagarna inom sina respektive organisationer.

•

Marknadsföra sjukhus som god miljö för EU-projekt. Stödja i enskilda frågor, kopplat till EU, som kan vara för övergripande för ett enskilt landsting att driva på egen hand.

•

Diskutera möjligheten att öppna upp landstingens/regionernas ettåriga budget- och redovisningscykler så att de blir tillräckligt flexibla för att kunna länka till EUs budgetcykler för att därmed kunna ta del av de tillgängliga EU-medlen.

•

Stimulera och promota utbyte och aktiv samverkan mellan de svenska lokala och regionala EU-kontoren i Bryssel.

•

Intressebevaka i Bryssel (EU-kommissionen, EU-parlamentet, Regionkommittén m.fl. instanser) för att positionera svenska kommuner och landsting/regioner.

24 Samlade reflektioner

Samlade reflektioner Utifrån den genomförda studien kan konstateras att intervjuade kommuner och landsting/regioner har varit övervägande positiva till att delta i EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling (RP6). Att delta i samarbetsprojekt med andra EU-länder innebär för de flesta en lärprocess. Det tar tid, uppfattas av många som administrativt tungrott åtminstone initialt men ses av de flesta i slutändan som en god investering som dessutom stimulerar till att fundera på nya EU-projekt. För att ett projektdeltagande inom ramprogrammet ska ge full utdelning bör det ingå som en del i en strategisk lokal eller regional satsning. Man behöver veta vad man vill med sitt eget deltagande och med projektet som helhet och även ha en organisatorisk beredskap på hemmaplan. Ju mer man engagerar sig desto mer kan man påverka innehållsmässigt och budgetfördelningsmässigt, även om man är en liten partner. De som har drivkraften, förmågan och förutsättningen att ta koordinatorsrollen har mycket att vinna. Studien har också visat att förankringen i den egna organisationen är central för projektets genomförande och resultat såväl bland politiker, tjänstemän som sjukhus, förvaltningar etc. Flera av ”de stora” projekten i denna studie har börjat med ett strategiskt beslut på hemmaplan som sedan lett till initiativ och projektutveckling. Förutom kunskaper och erfarenheter ger samarbetet på EU-nivå nya kontaktytor och nätverk. I mötet med personer från andra länder och kulturer ges dessutom utrymme för självspegling och reflektion vilket blir ett lärande i sig. Att ingå och vara aktiv i olika nätverk underlättar såväl projektidéutformning som partnersökning. Man måste vara på plats i Bryssel och göra sig hörd för att kunna påverka på sikt (RP8). Det gäller därför att identifiera de olika kanalerna för att bäst nå fram till EUkommissionen. Sverige skulle sannolikt vinna på att samordna såväl kanalerna i Sverige som de som finns i Bryssel, inte minst lobbymässigt. Ett sådant arbete är påbörjat av bl.a. VINNOVA. Flera av de intervjuade tror att de svenska regionala och nationella finansieringsmöjligheterna för utvecklingsinsatser t ex inom miljö- och energiområdet framöver kommer att minska. Skulle så vara blir EU-medlen än mer strategiska och intressanta att försöka få del av. Med den ökade globaliseringen behöver svenska kommuner, regioner och Sverige som land ta plats i EU, vilket också motiverar ett högre engagemang och deltagande i det europeiska forsknings- och utvecklingsarbetet. Frågan är vad som händer med medfinansieringsmöjligheterna om den nationella finansieringen minskar något som bl.a. indikerats för miljö- och energiområdet. Svenska aktörer är uppskattade som EU-partners och vi har goda förutsättningar att, om vi vill, ta för oss möjligheterna i ramprogram och andra EU-samarbeten i än större utsträckning än vad vi gjort hittills.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Samlade reflektioner 25

RP7 borde med sin inriktning, sina medel och med sin ambition att verkligen attrahera offentlig sektor att delta vara både intressant och relevant för kommuner och landsting/ regioner och andra aktörer på lokal och regional nivå. Av de aktörer som ingått i denna studie är många intresserade och flera är redo att gå in i ansökningsproceduren för call inom RP7. För att underlätta och ytterligare möjliggöra detta behöver dock en rad kompletterande supportinsatser göras av SKL och andra organisationer. Ett antal uttalade behov och förslag från de som ingått i studien har presenterats tidigare i denna rapport.

26 Bilagor

Bilagor Bilaga1 Jämförelser mellan femte och sjätte ramprogrammet Femte ramprogrammet Målet för RP5 (1999 – 2002) var att stärka den europeiska industrins internationella konkurrenskraft, ge lämpliga incitament för att behålla och skapa arbetstillfällen samt att främja hållbar utveckling och livskvalitet. Programmet omfattade två delar, EGdelen (13 700 mEuro) och Euratom-delen (1 260 mEuro). Förenklat kan man säga att det handlade om problemlösning och projekten var förhållandevis många och små. Ramprogrammet blev därmed ganska uppsplittrat. Budgeten för RP5 var 14,9 miljarder €. Livskvalitet Termisk kärnfunktion och Fission

Joint Relay Centres

Forskarrörlighet och socioekonomisk forskning Innovation och främjande av små- och medelstora företags deltagande

Informationssamhället

Internationellt samarbete med tredje land Energi, miljö och hållbar utveckling

Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt

Källa: EU/FoU-rådet: Möjligheterna i EU:s FoU-program

Sjätte ramprogrammet Målet för RP6 (2003-2006) var att ytterligare höja nivån bland annat genom att satsa på ERA (European Research Area). Innebörden av ERA är att EU ska fungera som ett enda land när det gäller forskning och utveckling. Detta är en viktig del av EU:s vision uttryckt i Lissabon-strategin. Under RP6 var ambitionen att bli starkare gentemot USA och Japan. ”Ett enda land” mot en ledande kunskapsekonomi med bredare och större projekt som medel var drivkraften och mottot var att alla ska vara med. Budgeten för RP6 var 19,1 miljarder €.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Bilagor 27

RP6 Block (miljarder euro) Euratom 1,3 Stärkande av ERA:s grunder 0,3 Strukturering av ERA 2,8

Fokusering och integrering av europeiska forskn.aktiviteter 14,6

Källa: Vetenskapsrådet 2007

Nedan visas uppdelningen av det stora blocket i de olika programmen.

RP6-program (miljarder euro)

Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle 0,2

Horisontella forskningsaktiviteter (Små och medelstora företag, policystöd, internationellt samarbete) 1,4

Joint Research Centers 0,8

Biovetenskap, genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa 2,5

Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem (inbegripet energi- och transportforskning) 2,3

Livsmedelskvalitet och -säkerhet 0,7

Källa: Vetenskapsrådet 2007

Informationssamhällets teknik 4,0

Flyg- och rymdteknik 1,2

Nanoteknik, multifunktionella material och nya processer 1,4

28 Bilagor

Bilaga 2 Svenskt deltagande i femte och sjätte ramprogrammet Femte ramprogrammet Femte ramprogrammet omfattade totalt 16 980 kontrakterade projekt och antalet deltagande aktörer var 84 266. De kontrakterade medlen för dessa projekt uppgick till 13 miljarder €. Antalet deltagande svenska aktörer var 2 965 vilket motsvarar 3,5 procent av samtliga. Antalet projekt med svensk medverkan framgår inte av befintlig statistik. De kontrakterade medlen för svenskarna uppgick till 486 miljoner € d v s 3,7 procent av samtliga projektmedel. Antalet svenska koordinatorer var 476 vilket motsvarar 2,8 procent av samtliga. En nedbrytning av det svenska deltagandet har gjorts av verket för innovationssystem, VINNOVA. I denna kan man ana omfattningen av deltagande kommuner, landsting och regioner men inte få exakt besked. Statistikposten offentliga aktörer rymmer förutom kommuner, landsting och regioner även myndigheter. Ibland är det också osäkert om en forskare tillhör ett universitetssjukhus eller ett universitet – ofta går personen emellan och är i praktiken på båda ställena men i ett projekt kan bara hemvisten redovisas på ett ställe. Det är ändå intressant att titta på hur det offentliga deltagandet står sig i förhållande till det samlade svenska. I RP5 deltog 419 offentliga aktörer vilket motsvarar 14,1 procent av samtliga svenska deltagare. De kontrakterade medlen för offentliga aktörer uppgick till 52,6 miljoner € vilket utgjorde 10,8 procent av summan som gick till Sverige. Antalet offentliga aktörer som var koordinatorer var 75 vilket motsvarar 15,8 procent av samtliga svenskar som var koordinatorer. Antal projekt som offentliga aktörer har deltagit i framgår inte. Inför erfarenhetsinsamlingen för studien ”Utveckling i gränsöverskridande nätverk” identifierades 16 RP5-projekt med lika många aktörer från kommuner, landsting och regioner. Stockholms stad medverkade i fem av dessa projekt. Två landsting/regioner och åtta mindre och medelstora kommuner jämte ett kommunalförbund deltog i varsitt, d v s totalt 11 projekt. Projektområdena rörde miljö, beslutsprocesser, energi, bränsle, IT och hälsoområdet.

Sjätte ramprogrammet Sjätte ramprogrammet avslutades formellt i december 2006 men då den sista utlysningen genomfördes i slutet av programperioden kommer inte de sista avtalsskrivningarna att vara klara förrän i slutet av 2007. Det innebär att statistiken som är tillgänglig i skrivande stund inte är heltäckande. Siffrorna som redovisas nedan bygger på samtliga kontrakt som tecknats med EU-kommissionen till och med 2007-05-07. Totalt hade 8 874 projekt kontrakterats med RP6-medel om 15,8 miljarder €. Antalet deltagare var 69 073. Det kan konstateras att 2 491 av dessa deltagare noterats som svenska aktörer d v s 3,6 procent av totala antalet deltagare. Sammanlagt har svenska aktörer deltagit i totalt 1 599 projekt vilket innebär att svenskar funnits med i 18 procent av samtliga projekt. Kontrakterade medel för de svenska aktörerna uppgick till 651 miljoner €, vilket motsvarar 4,1 procent av samtliga projektmedel. De 288 noterade svenska koordinatorerna utgjorde 3,2 procent av samtliga för RP6-projekten. Enligt VINNOVAs nedbrytning deltog 236 svenska offentliga aktörer vilket motsvarar 9.5 procent av alla svenska. De kontrakterade medlen för offentliga aktörer uppgick till 46,2 miljoner € d v s 7,1 procent av den svenska potten. 19 offentliga koordinatorer är noterade vilket utgör 6,6 procent av de svenska koordinatorerna aktiva under RP6.

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Bilagor 29

Statistiken kommer att se lite annorlunda ut när de sista kontrakterade projekten kunnat inkluderas. Det kommer att vara fler projekt, fler deltagare och summan kontrakterade medel kommer att ha ökat. Fler svenska deltagare kommer också att noteras, sannolikt även offentliga aktörer, och mer ramprogramsmedel kommer att ha gått till Sverige. Däremot går det bara att spekulera om andelen svenska deltagare eller andelen tilldelade medel till Sverige har ändrats när ”böckerna stängs”. Detsamma gäller statistiken för offentliga aktörer i förhållande till totala antalet svenska aktörer avseende deltagande, koordinatorskap respektive kontrakterade medel. Arbetet inom ett RP6-projekt är i regel omfattande och är fördelat på en rad olika roller med olika typer av arbetsinsatser, olika ansvar och olika finansieringsnivåer. Se faktaruta 1 och 2.

RP6-projekt i studien Inför denna studie identifierades 31 RP6-projekt med deltagande från 45 kommuner och landsting/regioner fördelat på 9 kommuner (20 projekt), 10 kommunala bolag, 5 landsting/regioner (12 projekt) samt 3 regioner. Stockholms stad har medverkat/medverkar i 7 projekt, Malmö stad och Skellefteå kommun i 4 respektive 3 projekt. Stockholms läns landsting har medverkat/medverkar i 4 projekt, Region Skåne i 3 projekt och Västra Götalandsregionen och Uppsala läns landsting i vardera 2 projekt.

Intervjuade FP6-projekt fördelade efter kategoritillhörighet Kategori

Antal projekt

Antal partners *)

Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem (inkl energi- och transportforskning)

Informationssamhällets teknik

Biovetenskap, genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

Forskning och innovation

Mänskliga resurser och rörlighet

Policystöd och framsyn av vetenskapliga och teknologiska behov

Nanoteknik, multifunktionella material och nya processer

Stöd för koordinering av aktiviteter

Stöd för utveckling av forskning och innovationspolicy

Vetenskap och samhälle

Totalt

*) Antal svenska partners från kommuner och landsting/regioner som ingått i studien.

En fullständig förteckning över de 31 projekten med de 45 kontaktpersonerna återfinns i bilaga 4.

30 Bilagor

Bilaga 3 Urval av projekt och genomförandemetod Studien baseras på intervjuer med väl initierade personer från svenska kommuner och landsting/regioner som medverkat eller medverkar i projekt finansierade av EUs sjätte ramprogram (RP6). Dessa aktörer har identifierats i VINNOVAs databas över svenska aktörer som medverkar eller medverkat i projekt i detta ramprogram. Databasen bygger helt på uppgifter från CORDIS – EU-kommissionens egen databas. CORDIS är kommissionens offentliga informationssystem för offentlig information rörande ramprogrammen tillgängligt över nätet. 31 olika RP6-projekt med sådan medverkan identifierades. Det finns dock sannolikt fler. Anledningarna till att listan inte är fullständig är flera. Beslutsprocessen och avtalsskrivningarna med EU-kommissionen tar tid. Den sista utlysningen inom RP6 ägde rum i slutet av 2006 och först i slutet av 2007 är samtliga avtal klara och påskrivna. Därtill kan det ta upp till sex månader innan information om ett kontrakterat projekt är infört i CORDIS. En ytterligare orsak till den ofullständiga listan är att deltagande aktörer inte syns i databasen som representanter för svenska kommuner och landsting/ regioner om de inte uttryckligen står angivna som partner. Det kan handla om att en kommun valt att lägga ett stort investeringsprojekt i en speciell organisation utanför den ordinarie verksamheten och då är det organisationen som står angiven som partner. Det kan också handla om att enskilda personer eller institutioner inom ett landsting/ region deltar i ett RP6-projekt i en expertroll eller att institutionen är framstående inom det aktuellt forskningsområdet och därför registreras inte landstinget/regionen. I VINNOVAs/CORDIS databas finns kontaktpersoner angivna. Dessa är inte alltid de personer som de facto arbetar eller har arbetat med projekten och därmed har den för studien efterfrågade kunskapen och erfarenheterna från dessa. I de 31 aktuella projekten har 45 aktörer deltagit. I flera fall har ett stort antal kontakter behövt tas för att hitta fram till rätt kontaktperson. Dessa har kontaktats, tid för telefonintervju har bokats och därefter har intervjuerna genomförts. Det frågebatteri som använts utgörs av frågor som i huvudsak överensstämmer med de frågor som användes för motsvarande studie som genomfördes 2003 kopplat till RP5. Personer på Europaprogrammen på VINNOVA har intervjuats och bistått med faktauppgifter kring ramprogrammen och den svenska medverkan i dessa. Samtal har också förts med SKLs FoU-samordnare kring insatser som genomförts som ett resultat av den förra studien.

Bilaga 4 Intervjufrågor Bakgrundsfrågor 1. Fullständigt projektnamn? 2. Kontaktperson? 3. Kommun / landsting / region? 4. Annan aktör med koppling till kommuner, landsting eller regioner, t.ex. kommunalt

bolag eller regionförbund?

5. Övriga partners/organisationer i projektet? a. Svenska eller utländska b. Företag eller universitet/högskolor? c. Andra aktörer? 6. Hur långt är/var projektet? Strategiska allianser för lärande och utveckling

Bilagor 31

Innehåll 7. Vilken roll har ni i projektet? (koordinator, deltagare/partner, observatör, annan)? a. Vilken del av organisationen tillhör(de) projektledaren? b. Är/var projektledaren extern, t.ex. konsult? 8. Hur kom ni i kontakt med projektet? a. Eget initiativ? b. Kontaktad av annan part/projektkoordinator? c. Annat sätt, vilket? 9. Vilken/vilka aktörer hade ni kontakt med i uppstarten av projektet för att få infor-

mation (T.ex. Vinnova, Energimyndigheten eller andra)?

10. Vilka resultat har projektet lett fram till? (Om projektet ej är klart får svaret gälla

resultat hittills)

a. Kvantitativa och kvalitativa effekter, t.ex. investeringsstöd, antal arbetstillfällen

eller spin off projekt, nya arbetssätt, andra innovationer?

b. Har resultaten implementerats i den löpande verksamheten i kommunen /lands-

tinget/regionen?

c. Ändrad attityd till EU-projekt, EU etc? d. Resultat för andra partners, t.ex. publicering av vetenskaplig artikel, andra forsk-

ningsprojekt?

e. Gränsöverskridande nätverk? f. Satt en fråga på den politiska dagordningen? g. Nya arbetssätt el.dyl. utifrån kunskapsöverföring från andra länder? h. Annat? 11. Hur stor var er medfinansiering? 12. Hur stor var projektets finansiering? 13. Hur var projektet förankrat i kommunen/landstinget/regionen? a. Högsta politiska ledning? b. Andra tjänstemän? 14. Hur har projektet marknadsförts/informerats om? 15. Vad har ni lärt er? Vilka erfarenheter har ni gjort? a. Vad skulle ni ha gjort annorlunda om ni vetat då vad ni vet idag? 16. Vilka ev. problem har ni stött på? (T.ex. problem med utbetalningar/ förskott/ kost-

nader för erlagt arbete, andra administrativa problem etc.?

17. Har ni deltagit i tidigare ramprogramsprojekt? a. Om ja, kan ni jämföra erfarenheter? 18. Har ni ansökt/tänker ni ansöka i 7:e Ramprogrammet? a. Varför? b. Motivera ja såväl som nej! 19. Vad skulle SKL kunna ha bidragit med / vad kan SKL bidra med framöver?

32 Bilagor

Bilaga 5 Referenser Rapporter och arbetspapper Utveckling i gränsöverskridande nätverk Lokala och regionala erfarenheter av EU:s forskningsprogram Svenska Kommunförbundet • Landstingsförbundet 2003 ISBN 91-7289-167 Guidelines on Coordinating the Research Framework Programme and the Structural Funds to support research and development. CREST 1203/07 2007 Det svenska deltagandet i EU: s ramprogram för forskning och teknisk utveckling Vetenskapsrådet 2007

Personer Gunnar Sandberg, VINNOVA Europaprogrammen Erica Tenevall, VINNOVA Europaprogrammen Eugenia Perez, VINNOVA, analysavdelningen Jonny Paulsson, Sveriges Kommuner och Landsting

Relevanta länkar Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se VINNOVA Europaprogrammen www.europaprogrammen.se Energimyndigheten www.energimyndigheten.se Krisberedskapsmyndigheten www.krisberedskapsmyndighet.se Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap www.fas.se Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad www.formas.se Vetenskapsrådet www.vr.se

Databas EU-kommissionens databas CORDIS www.cordis.se

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Bilagor 33

Bilaga 6 RP6-projekt och kontaktpersoner Projekt

Deltagare

Kontaktperson

Hemsida

ACT2 - Action of cities to mainstream energy efficient buildings and renewable energy systems

Malmö stad

Roland Zinkernagel

www.concerto-act2.eu

BEST - BioEthanol for Sustainable Transport

AB Storstockholms lokaltrafik

Christina Birath

www.best-europe.org

BEST - BioEthanol for Sustainable Transport

Stockholms stad

Gustaf Landahl

www.best-europe.org

BIOGASMAX - Biogas Market Expansion to 2020

Business Region Göteborg AB

Bernt Svensén

www.biogasmax.eu samt www.brgbiogas.com

BIOGASMAX - Biogas Market Expansion to 2020

Falköpings kommun

Krister Pettersson

www.biogasmax.eu

BIOGASMAX - Biogas Market Expansion to 2020

Stockholm Vatten AB

Daniel Hellström

www.biogasmax.eu

BIOGASMAX - Biogas Market Expansion to 2020

Stockholms stad

Gustaf Landahl

www.biogasmax.eu

BioMinE - Biotechnology for Metal bearing materials in Europé

Skellefteå Kommun

Anders Norberg

http://biomine.brgm.fr/

CALIMERA - Cultural Applications: Local Institutions Mediating Electronic Resource Access

Region Värmland

Anna Christina Rutquist

www.calimera.org

COGAIN - Communication by Gaze Interaction

Västra Götalands Läns Landsting

Eva Holmqvist

www.cogain.org

COGKNOW - Helping people with mild dementia navigate their day

Norrbottens Läns Landsting

Susanne Andersson

www.cogknow.eu

CURACAO - Co-ordination of Urban RoAd-user ChArging Organisational issues

Stockholms stad

Siamak Baradaran

www.curacaoproject.eu

(svensk info också på www.dart-team.org)

34 Bilagor

ECO-City - Joint ECO-City developments in Scandinavia and Spain

AB Helsingborgshem

John Nielsen

www.ecocity-project.eu

ECO-City - Joint ECO-City developments in Scandinavia and Spain

Helsingborgs Kommun

Ulla Ingers

www.ecocity-project.eu

ECO-City - Joint ECO-City developments in Scandinavia and Spain

NSR AB

Lotta Retzner

www.ecocity-project.eu

ECO-City - Joint ECO-City developments in Scandinavia and Spain

Öresundskraft AB

Markus Rennerfors

www.ecocity-project.eu

ECRIN - European Clinical Research Infrastructures Network - Transnational Working Groups

Stockholms Läns Landsting

Pierre Lafolie

www.ecrin.org

ENERGY in MINDS!

Falkenberg Bostads AB

Ingemar Bengtsson

www.energy-in-minds.de alternativt www.greenhouse.falkenberg.se

ENERGY in MINDS!

Falkenberg Energi AB

Roland Holmberg

www.energy-in-minds.de alternativt www.greenhouse.falkenberg.se

ENERGY in MINDS!

Falkenbergs kommun

Margareta Gunnarsson

www.energy-in-minds.de alternativt www.greenhouse.falkenberg.se

EUROCARECF - European Coordination Action for Research in Cystic Fibrosis

Uppsala Läns Landsting

Marie Johannesson

www.eurocarecf.eu

HESCULAEP - Health emergency national regional programmes for an improved coordination in pre-hospital setting

Uppsala Läns Landsting

Hans Blomberg

www.hesculaep.org

Innovation Circus Challenge and Illuminate Regional Creators and Unfold Societal Strength

Malmö stad

Stefan Månsson

www.innovationcircus.com

KP-Lab - Developing Knowledge Practices

Skellefteå Kommun

Gustaf Ulander

www.kp-lab.org

Strategiska allianser för lärande och utveckling

Bilagor 35

MERIPA - Methodology for European Regional Innovation Policy Assessment

Region Blekinge

Ulf Önnerhag

www.meripa.org

NATIBS - New approaches and tools for incubated biotechs smes (natibs) to enhanced participation in the 6th FP

Stockholms Läns Landsting

Ingemar Ahlandsberg

www.essonne.cci.fr

NICHES - New and Innovative Concepts for Helping European transport Sustainability

Stockholms stad

Gustaf Landahl

www.niches-transport. org

PWS - Prader-Willi Syndrom: a model linking gene expression, obesity and mental health

Stockholms Läns Landsting

Ann Christin Lindgren

www.pwseu.eu

QCITY - Quiet City Transport

Göteborgs kommun

Åke Sandin

www.qcity.org

QCITY - Quiet City Transport

Stockholms stad

Gustaf Landahl

www.qcity.org

Researchers Night in Sweden: ForskarFredag

Regionförbundet i Kalmar Län

Camilla Håkansson

www.v-a.se/forskarfredag/

Researchers Night in Sweden: ForskarFredag

Skellefteå Kommun

Britt Lindholm

www.v-a.se/forskarfredag/

SAFE - Special Non-Invasive Advances in Foetal and Neonatal Evaluation Network

Skåne Läns Landsting

Martin Olsson

www.safenoe.org

ScorePP - Source Control Options for Reducing Emissions of Priority Pollutants

Stockholms Kommun

Tonie Wickman

www.scorepp.eu

SEMANTIC MINING Semantic Interoperability and Data Mining in Biomedicine

Västra Götalands Läns Landsting

Anders Thurin

www.semanticmining.org

SESAC - Sustainable Energy Systems in Advanced Cities

Växjö Energi AB

Lars Ehrlen

www.concerto-sesac.eu

36 Bilagor

SESAC - Sustainable Energy Systems in Advanced Cities

Växjö kommun

Sarah Nilsson

www.concerto-sesac.eu

SESAC - Sustainable Energy Systems in Advanced Cities

Växjö kommunfastigheter AB

Lars Sjökvist

www.concerto-sesac.eu

SMILE - Towards Sustainable Mobility for people in urban areas

Malmö stad

Patrik Widerberg

www.malmo.se/smile

SMILE - Towards Sustainable Mobility for people in urban areas

Skåne Läns Landsting

The EuroSIDA Network 2005-2009. Clinical and virological outcome of patients with HIV under care in Europe.

samt www.civitas-initiative.org Thomas Håkansson

www.malmo.se/smile

Stockholms Läns Landsting

Anders Blaxhult

www.cphiv.dk

THE FORESIGHT LABORATORY OF EUROPE

Skåne Läns Landsting

Lennart Svensson

www.foresightlab.eu samt www.innovating-regions.org

URBAN MATRIX - Targeted Knowledge Exchange on Urban Sustainability

Malmö stad

Roland Zinkernagel

www.eukn.org/urbanmatrix

URBAN MATRIX - Targeted Knowledge Exchange on Urban Sustainability

Stockholms Kommun

Christina Leifman

www.eukn.org/urbanmatrix

World Year of Physics 2005: activities in Europé

Landskrona kommun

Göran Nyström

www.wyp2005.org

Strategiska allianser för lärande och utveckling

samt www.civitas-initiative.org

Strategiska allianser för lärande och utveckling

I slutet av 2006 lanserade EU:s sjunde ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP7). Detta program som löper under sex år, 2007 – 2013 ger goda möjligheter för kommuner och landsting/regioner i deras arbete för innovationer, tillväxt och regional utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under senare år arbetat med att på olika sätt stimulera medlemmarnas deltagande i det dåvarande sjätte ramprogrammet (RP6), t.ex. genom att arrangera konferenser och seminarier och lyft fram goda exempel. SKL har även försökt påverka förutsättningarna för och möjligheterna att delta genom att på olika sätt intressebevaka kring framväxten av RP7 och därigenom lyckats påverka det i en för medlemmarna gynnsam riktning. Förutom att fortsätta stimulera medlemmarnas deltagande och påverka RP7 blir en viktig uppgift de kommande åren att påverka framväxten av och genomförandet av det europeiska forskningsområdet (ERA – European Research Area). Det är ett arbete som redan påbörjats och som lär pågå under ett antal år framöver. Syftet med denna studie är att ge en bild av kommuners och landstings/regioners inklusive kommunala bolags erfarenheter från medverkan i projekt inom EU:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP6). Vår förhoppning är att studien ska kunna utgöra en kunskaps- och erfarenhetsbas och målen är att: •

förmedla lärdomar från projekten och visa på de informella aspekterna som inte minst är viktiga för framgångsrika projekt

•

visa på möjligheterna som EU-samarbeten medför

•

stimulera till ökat intresse för medverkan i RP7 som pågår mellan 2007-2013

•

ligga till grund för ökat samarbete och nätverkande mellan kommuner och landsting/regioner och andra relevanta aktörer

•

identifiera insatser eller åtgärder som kan behövas för att stärka kommuner och landsting/regioner i EU-samarbetet inom ramprogrammen

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Jonny Paulsson, tel: 08-452 78 37, e-post jonny.paulsson@skl.se sveriges kommuner och landsting Beställning av rapporten kan göras direkt på: tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från SKL:s websida www.skl.se under Publikationer Pris: 95 :- exkl moms isbn 978-91-7164-318-6

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 www.skl.se