7164-329-2 by Sveriges Kommuner och Landsting

RĂśster om lokal och regional forskningspolitik â&#x20AC;&#x201C; en enkĂ¤tundersĂśkning till chefer i kommuner och landsting/regioner.

En underlagsrapport till Sveriges Kommuner och Landstings forsknings- och innovationsstrategi

Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

Röster om lokal och regional forskningspolitik – en enkätundersökning till chefer i kommuner och landsting/regioner

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Jonny Paulsson, FoU-samordnare och sekreterare för SKL:s FoU-råd, Tel 08-452 78 37, e-post jonny.paulsson@skl.se Lars Roswall, forskningssekreterare, Tel 08-452 79 25, e-post lars.roswall@skl.se Beställning av rapporten kan göras direkt på: Tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se under Publikationer Pris: 75:- exkl moms

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion KLF Grafisk Produktion Bild: Utas reklamprod AB ISBN 97891-7164-329-2

Förord Sveriges Kommuner och Landsting fick våren 2007 en inbjudan från regeringen att bidra med underlag till den forskningspolitiska propositionen som aviseras till hösten 2008. I SKL: s arbete har en väsentlig del varit att på olika sätt lyssna av vad SKL:s medlemmar ser som viktiga forskningspolitiska frågor. Samtal har förts med de flesta politiska beredningar och delegationer på SKL och ett antal regionala konferenser har genomförts under hösten 2007. Denna rapport är ett underlag till SKL:s forsknings- och innovationsstrategi (Dnr 07/1604) som antogs i SKL:s styrelse den 14 december 2007. Den bygger på en enkät som skickats elektroniskt till samtliga kommun- och landstingschefer samt regiondirektörer. Arbetet med utformningen och utskick av enkäten har utförts av Lars Roswall och Jonny Paulsson på SKL samt Thomas Tydén, chef för Dalarnas forskningsråd. Analysen och rapportskrivandet har Thomas Tydén svarat för. Sveriges Kommuner och Landstings FoU-råd vill med denna skrift sprida kunskap om vad kommun- och landstings/regionchefer anser vara viktiga forskningspolitiska frågor samt olika aspekter på samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och såväl universitet och högskolor som lokala och regionala FoU-enheter. Jonas Andersson Ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings FoU-råd

â&#x20AC;&#x192;

RĂśster om lokal och regional forskningspolitik

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Bakgrund................................................................................................................................................................... 6 Svarsfrekvens........................................................................................................................................................... 6 Resultat. ..................................................................................................................................................................... 7 Viktigaste områden kommuner och landsting/regioner står inför........................................ 12 Hur kan staten stödja?. .................................................................................................................................. 13 Bilaga 1 De viktigaste kontakterna vad gäller FoU-arbete........................................................ 14 Bilaga 2 Hur fungerar samarbetet med universitet och högskolor?..................................... 15 Bilaga 3 Hur fungerar samarbetet mellan kommuner och landsting/regioner och FoU-enheter?................................................................................................... 17 Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap?................................................................................................................................19 Bilaga 5 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och universitet/högskolor. ................................................................................ 24 Bilaga 6 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och lokala/regionala FoU-enheter................................................................ 26 Bilaga 7 Exempel på hur staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med FoU.......................................................................................... 28

Bakgrund & Svarsfrekvens

Bakgrund SKL fick våren 2007 en inbjudan från regeringen att bidra med underlag till den forskningspolitiska propositionen som aviseras till hösten 2008. I SKL: s arbete har en väsentlig del varit att på olika sätt lyssna av vad SKL: s medlemmar ser som viktiga forskningspolitiska frågor. Samtal har förts med de flesta politiska beredningar och delegationer på SKL och ett antal regionala konferenser har genomförts under hösten 2007. Vidare har en enkät utformats och skickats elektroniskt till samtliga kommunchefer, regiondirektörer samt landstingsdirektörer. Syftet med studien är att undersöka vilken omfattning och karaktär kommuners och landstings/regioners samverkan har med universitet/högskolor samt lokala och regionala FoU-enheter. Arbetet med utformningen och utskick av enkäten har utförts av medarbetare på SKL samt forskare på Dalarnas forskningsråd. Analysen och rapportskrivandet har Dalarnas forskningsråd svarat för. I föreliggande rapport redovisas detta arbete.

Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till 334 adresser och efter tre påminnelser hade 179 personer skickat in enkäten elektroniskt vilket gav en svarsfrekvens på 54 procent. Men av dessa var det åtta som skickat in enkäter som var helt tomma. Dessa har tagits ur den fortsatta hanteringen. Det gör att antalet svarande sjunker till 171 och svarsfrekvens blir då 51 procent. Det bör framhållas att det finns en viss osäkerhet om i vilken utsträckning svaren är representativa för undersökningsgruppen. De som har valt att svara har gjort ett medvetet val att ägna ett antal minuter av sin arbetsdag med att svara på enkäten. Detta val kan ha påverkats av om man har ett visst intresse och insikt om frågor som rör lokal och regional FoU inom kommuner och landsting/regioner. På samma sätt kan frågan ställas om de som valt att inte svara på enkäten i större utsträckning än de som svarat omfattar personer med ett svagare intresse för FoU-frågor. I vilken utsträckning det förhåller sig på det sätt som beskrivits ovan är oklart men det bör finnas med i bakhuvudet när resultaten och analysen från enkäten redovisas.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Resultat

Resultat På den första frågan som löd ”Var finns era viktigaste kontakter när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete” så har totalt 227 markeringar gjorts. Det är alltså flera som kryssat i fler än en svarsruta. Nedan anges relativ fördelning av samtliga förkryssade rutor

Tabell 1. Var finns era viktigaste kontakter när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete? Relativ fördelning På närliggande universitet/högskola

57 %

På annat svenskt universitet/högskola

På nordiskt universitet/högskola

På lokala/regionala FoU-enheter

20 %

Kontakterna går via kommunförbund och/eller regionförbund

12 %

På frågan om man hade något organiserat samarbete med ett universitet/högskola så var det 71 procent som svarade ja. Det är dock nästan tre fjärdedelar (73,3 procent) av de svarande som angett att man har någon form av samarbetsavtal med universitet/högskolor. Skillnaden kan nog förklaras av att det förekommit en del slarv när respondenterna fyllt i enkäten. På frågan om hur man såg på karaktären på samarbetet fördelade sig svaren enligt nedanstående tabell.

Tabell 2. Karaktären på samarbetet Är studieobjekt för forskning

12,5 %

Är beställare av FoU-projekt

13 %

Samverkar med universitet/högskola och näringslivet (Triple Helix) i strategiskt utvecklingsarbete, FoU-projekt eller liknande

18,9 %

Samverkar med universitet/högskola och näringslivet (Triple Helix) vad gäller utbildning/kompetensförsörjning

11,8 %

Samverkar med universitet/högskola och näringslivet (Triple Helix) i annat syfte

6,6 %

Anordnar praktikplatser för studenter

16.4 %

Tar emot studenter för uppsatsskrivande

12 %

Finansierar helt eller delvis t.ex. professurer eller institut

8,7 %

Förutom de angivna svarsalternativen hade man även möjlighet att ange annan FoU-institution och det är åtta av de svarande som har gjort det. De institutioner man angett var är av karaktären lokala/regionala FoU-enheter varför dessa räknats in under denna rubrik – svaren återfinns i bilaga 1

Resultat

Av tabellen kan utläsas att den största delen av samarbetet sker i former där kommunen eller landstinget/regionen lägger ned en del tid och resurser på att stötta högskolan utan att den egna nyttan är så tydlig. Man ordnar praktikplatser, tar emot studenter för uppsatsskrivande, finansierar professurer, är studieobjekt för forskning m.m. Rimligen får kommunen ut något av detta men det tar mycket tid och kraft att på ett bra sätt ta hand om praktikanter. I takt med att allt fler utbildningar har ambitionen att en del av utbildningen skall vara arbetsplatsförlagd har trycket på kommunerna ökat i detta avseende. I en öppen fråga hade man möjlighet att kommentera hur man tycker att samarbetet med universitet och högskolor fungerar och svaren återfinns i bilaga 2. Det är trettio som valt att svara och av dessa är 70 procent uttalat positiva om än med vissa reservationer som t ex att mycket återstår att göra: Samarbetet fungerar bra inom de områden man bestämt att samverkan ska finnas. Dock finns mycket mer att göra för att maximera nyttan av varandra. Några pekar på att det är kostnadskrävande att arbeta tillsammans med högskolor vilket framgår av nedanstående utdrag ur svaren: Problem med Mittuniversitetets dyra administrativa påslag vid uppdragsutbildningar gör att kommunerna hellre valt samarbete med Umeå universitet. Bra, men det är en kostnadskrävande samarbetspartner. Det är 10 procent som har negativa kommentarer till samarbetet. En har flyttat från en region med närhet till en mindre högskola och arbetar nu i en universitetsregion och menar att det har blivit en helt annan typ av samarbete. Innan fanns det en helt annan typ av ömsesidig nytta och samarbetet låg på ledningsnivå. Det är endast 13 procent som svarat att de aktivt beställer forskning. Betydelsen av att utveckla beställarkompetensen har lyfts fram i flera sammanhang och får ytterligare näring från denna enkät. Det är intressant att notera att hälften av samarbetsavtalen har funnits i över fem år varför förklaringen till den låga siffran på aktiv beställning inte ligger i att det är en ny företeelse med samarbetsavtal. Svaren pekar mot att samarbetsavtalen kanske i hög grad är mer pro forma som ett mer enkelriktat stöd till den närliggande högskolan och i mindre utsträckning ett samarbete på lika villkor. Hur länge samarbetsavtalen har funnits framgår av nedanstående tabell.

Tabell 3. Antal år som samarbetsavtalen har funnits 0 – 2 år

14 %

2 – 5 år

31,4 %

5 – 10 år

44,2 %

Mer än 10 år

10,5 %

Det är framförallt de senaste tio åren som de flesta (90 procent) av samarbetsavtalen har skrivits.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Resultat

Tabell 4. Svar på frågan om det finns hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/ regioner och universitet/högskolor (Fler än ett alternativ kunde kryssas för.) Dåliga incitament att samverka hos universitet/högskolor

17,4 %

Oklart hur man når in i universitet/högskolor

21,7 %

Dåliga incitament att samverka i den egna organisationen

14,7 %

Tidsbrist hos oss

29,9 %

Bristande ekonomi hos oss

16,3 %

Det är 138 personer som svarat och totalt har man kryssat i 184 hinder. I snitt har varje person kryssat för 1,33 hinder. Man kan se att drygt 60 procent av de angivna hindren främst ligger hos dem själva i form av bristande tid och ekonomi samt dåliga incitament i den egna organisationen. I ca 40 procent av svaren förläggs hindren till universitet/ högskola. Det är 28 personer som svarat på den öppna frågan om man kunde ange några hinder för samverkan mellan kommuner/landsting och universitet/högskolor. Svaren finns i bilaga 5. Tre av de svarande berörde andra områden än den ställda frågan men bland de återstående 25 fördelade sig svaren på följande sätt. Det var 36 procent som menade att hindren låg på universiteten/högskolorna, 20 procent menade att hindren främst låg inom den egna verksamheten och 16 procent svarade att det fanns hinder hos dem båda. Sedan fanns det en grupp om 16 procent som menade att det fanns hinder som låg utanför de egna organisationerna som t ex det geografiska avståndet, juridiska hinder i till exempel kommunallagen. En mindre grupp om 12 procent ansåg att det i princip inte finns några hinder. Av nedanstående tabell kan man utläsa att andelen som har samarbete med lokala och regionala FoU-enheter är 73,3 procent vilket är något större än de som har samarbete med universitet och högskolor, som var 71 procent.

Tabell 5. Har kommunen och landstinget/regionen någon form av samarbete med en lokal eller regional FoU-enhet? Ja

73,5 %

Nej

26,5 %

I enkäten ställdes frågan om vilken karaktär samarbetet hade och svaren framgår av nedanstående tabell.

Tabell 6. Vilken karaktär har samarbetet? (Fler än ett alternativ kunde kryssas för) Kommunen, landstinget eller regionen äger FoU-enheten Kommunen, landstinget eller regionen finansierar helt eller delvis FoU-enheten

19 % 22,9 %

Kommunen, landstinget eller regionen deltar i gemensamma FoU-projekt med FoU-enheten

26 %

FoU-enheten gör utvärderingar av kommunens, landstingets eller regionens olika verksamheter

17,8 %

FoU-enheten anlitas för kompetensutveckling av personalen i kommunen, landstinget eller regionen

14,3 %

10 Resultat

På denna fråga har flera kryssat för flera angivna samarbetssätt. Det är 121 personer som svarat på denna fråga och tillsammans har man kryssat för 258 svarsalternativ, det vill säga 2,13 markeringar per person. Detta verkar naturligt att om man kryssat för att man är delägare i en FoU-enhet så har man också någon form av samarbete. I en öppen fråga hade man möjlighet att kommentera hur man tycker att samarbetet med lokala och regionala FoU-enheter fungerar och svaren återfinns i bilaga 3. Det var 23 personer som valt att svara på denna fråga och av dessa var det 22 (96 procent) som var positiva men av dessa var det flera som uttryckte en önskan om att samarbetet skulle utvecklas. På den öppna frågan om man kunde ange några hinder för samverkan mellan lokala och regionala FoU-enheter och kommuner/landsting var det 66 personer som svarade men 12 av dessa svar låg utanför ämnet. De resterande 54 svaren fördelades på följande sätt. Det var 52 procent som menade att egentligen finns det inga hinder. Men 32 procent ansåg att det fanns vissa hinder inom den egna organisationen i form av tidsbrist, attityder, ekonomi m.m. Det var 6 procent som menade att det fanns hinder inom FoU-enheterna och då främst att de inte är tillräckligt kända för kommunerna eller landstingen/regionerna. Slutligen ansåg 12 procent att hinder finns såväl inom FoU-enheterna som inom kommuner och landsting/regioner och främst i form av olika värderingar och/eller för stort avstånd mellan forskning och praktik. De fullständiga svaren på denna fråga finns i bilaga 6. Nedanstående tabell visar i vilken utsträckning man har kontakter med bara en högskola, bara en lokal eller regional FoU-enhet, med båda eller med ingen.

Tabell 7. I vilken utsträckning man har kontakter med en högskola och/eller en lokal/regional FoU-enhet Har samarbete med både högskola och lokal/regional FoU-enhet

54 %

Har bara samarbete med en högskola

17 %

Har bara samarbetet med en lokal/regional FoU-enhet

20 %

Har inte något samarbete med en högskola eller lokal/regional FoU-enhet

Om man tittar på hur samarbetet med högskola/universitet och FoU-enhet ser ut när svaren delas upp utifrån kommuntyp blir resultat som framgår av nedanstående tabell.

Tabell 8. Samarbetet med högskola/universitet och FoU-enhet fördelat på olika kommuntyper Har samarbetsavtal med universitet/ högskola

Har samarbete med lokal/regional FoU-enhet

Grupp A (landsting, regionförbund)

77 %

87 %

Grupp B (Stora städer, pendlingskommun, förortskommun)

74 %

73 %

Grupp C (glesbygdskommun och <12.500 inv.)

67 %

62 %

Grupp D (varuproducerande kommun)

73 %

60 %

Grupp E (12.500 – 50.000 inv.)

71 %

79 %

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Resultat 11

Landstingen och regionförbunden har i högre utsträckning samarbete med lokala och regionala FoU-enheter jämfört med universitet och högskolor. Men det ligger i båda fallen på en hög nivå. Däremot är det ett omvänt förhållande när det gäller varuproducerande kommuner. Det är fler kommuner i grupp D som har kontakt med universitet och högskolor jämfört med lokala och regionala FoU-enheter. För kommuntyp E är förhållandet det omvända.

Tabell 9. Antal år som man har haft samarbetsavtal med högskolor respektive samarbete med lokala och regionala FoU-enheter Tid

Samarbetsavtal med högskolor

Samarbete med lokala/regionala FoU-enheter

0-2 år

14,0 %

7.6 %

2-5 år

31,4 %

38,7 %

5-10 år

44,2 %

37,0 %

Längre

10,5 %

16.8 %

12 Viktigaste områden kommuner och landsting/regioner står inför

Viktigaste områden kommuner och landsting/regioner står inför Ett syfte med enkäten var att få en idé om vilka forskningsområden som bör prioriteras. En fråga handlade om vilka viktiga områden som cheferna bedömer att de står inför. Det var många som svarade på den frågan men det går inte att ange några tydliga områden. I bilaga 4 återfinns alla dessa svar men som framgår är det svårt att dela in dessa i tydliga kategorier då de spänner över det mesta inom den kommunala sfären. Dessutom handlar en del svar även om verksamheter utanför det offentliga och svaren är även en blandning av små till stora frågor. Det är alltså svårt att ange några tydliga forskningsområden utifrån enkätsvaren. Däremot visar dessa disparata svar på något annat som är viktigt ur forskningspolitisk synpunkt. De stora skillnaderna indikerar att kommunerna behöver närhet till forskare med vilka de kan diskutera sina frågor och utveckla dem. Just närheten till ett sådant samtal kan fånga upp dessa frågor och med hjälp av forskare kan man se om den kunskap som efterfrågas finns eller om ny kunskap behöver utvecklas. Samtalet kan även leda till att ny kunskap utvecklas till gagn för båda parter. Att ta initiativ till och föra ett sådant samtal är en av de bärande idéerna med lokala och regionala FoU-enheter som delvis finansieras av kommuner, landsting eller regionförbund.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Hur kan staten stödja? 13

Hur kan staten stödja? I enkäten ingick en öppen fråga där de svarande ombads ange hur man tycker att staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med forskning och utveckling (såväl med universitet/högskolor som lokala eller regionala FoU-enheter). Det är 71 personer som har svarat på denna fråga vilket innebär att drygt 40 procent av dem som svarat på enkäten även har svarat på denna fråga. Samtliga svaren är listade i bilaga 7. Svaren kan delas in i fyra huvudsakliga inriktningar som beskrivs nedan.

Tydliga direktiv Flera av de svarande har identifierat universitetens och högskolornas drivkrafter för samverkan som bristfälliga. Man efterlyser tydligare direktiv från statsmakten och kanske än mer att staten inte nöjer sig med det utan även agerar som ett aktiv pådrivare i dessa frågor.

Fler forskarutbildade i offentlig verksamhet För att skapa större förutsättningar för jämlika möten mellan universitet/högskolor och kommuner och landsting/regioner ville man se fler forskarutbildade bland sina egna anställda. Ett liknande önskemål var att skapa fler kommundoktorander. Med en sådan kompetensmässig höjning hoppas man kunna förbättra sin beställarkompetens och även sin mottagarförmåga.

Styrning vid forskningsfinansiering Vid utlysning och finansiering av forskning med hjälp av offentliga medel bör finansiären sträva efter att ställa krav som att projekten aktivt strävar mot en nära samverkan mellan forskning och praktik under hela forskningsprocessen.

Stimulera lokala och regionala FoU-miljöer Flera efterlyste ett starkare engagemang från statsmakterna för de lokala och regionala FoU-enheterna.

14 Bilaga 1 De viktigaste kontakterna vad gäller FoU-arbete

Bilaga 1 De viktigaste kontakterna vad gäller FoU-arbete Svar på det öppna svarsalternativet på frågan var de viktigaste kontakterna finns när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete? − Östergötlands landstings forskningskansli/nämnd − Via delregionalt samarbete − Stiftelsen Äldrecentrum, Mälardalsrådet m.fl. − Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling, JiLU − Dalarnas Forskningsråd − Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS), i Östergötland − Campus Hultsfred − SKL respektive Futurum och Qulturum, Landstinget Jönköping

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 2 Hur fungerar samarbetet med universitet och högskolor? 15

Bilaga 2 Hur fungerar samarbetet med universitet och högskolor? Kommenterar om hur man tycker att samarbetet med universitet och högskolor fungerar − Vår kommun finns på 10 mils avstånd från universitetet och bussförbindelserna är glesa varför intresset från elever och lärare kunde vara högre. Vet ej hur länge avtal funnits. − Vi är nöjda med samarbetet, som är strukturerat utifrån gemensamma avtal. − Vi väljer själva och vi väljer så det blir bra. − Vi har ett mycket konstruktivt och nära samarbete som bland annat sker i Regionala kompetensrådet, KY-rådet och Rådet för flexibelt lärande. Vi medfinansierar större satsningar inom högskolan t.ex. utvecklande av teknisk högskola, Centre for Logistics. − Vi har ett bra samtalsklimat och har tagit fram en gemensam FoU-strategi med koppling till vårt tillväxtprogram. Problemen med Mittuniversitetets dyra administrativa påslag vid uppdragsutbildningar gör att kommunerna hellre valt samarbete med Umeå universitet. − Samarbetet fungerar väl, det är alltid beroende av person inte av organisation. − Samarbetet fungerar utmärkt genom ett gemensamt centrumråd - fungerar mycket bra. Landstinget och högskolan samverkar genom att landstinget ger stöd till professur. Landstinget har begränsat inflytande. Landstinget beställer utvärderingar och uppdrag av en landstingsägd forskningsenhet. − Samarbetet fungerar bra inom de områden man bestämt att samverkan ska finnas. Dock mycket mer att göra för att maximera nyttan av varandra. − Projekt tillsammans med övriga kommuner i Sjuhärad inom Äldreomsorg Äldre Väst. − När rollerna är tydliggjorda fungerar det bra! − Mycket tätt samarbete med såväl Linköpings Universitet som Högskolan i Jönköping. Se Futurums hemsida www.lj.se/futurum − Intresset från Umeå universitet att samverka med kommunen har ökat. − I Strömstad har vi Tjärnö marinbiologiska forskningsstation. De arbetar aktivt med 3:e uppdraget ut mot näringslivet och kommunen. Tyvärr har Göteborgs universitet beslutat att Tjärnö inte får ha sin självständighet utan ska inordnas mer under Göteborg. − I stora drag är samarbetet väl utvecklat. Vi har som alla andra dock svårt att hitta rätt i universitetet när det gäller specifika uppdrag m.m. − I allt väsentligt bra. − Har tidigare samarbetat med Blekinge Tekniska Högskola. Det var en helt annan typ av samarbete än med Uppsala universitet resp. Sveriges Lantbruksuniversitet. Där fanns en annan ömsesidig nytta och samarbetet låg på ledningsnivå. − Fungerar i stort sett bra. Arbetet behöver ändå utvecklas ytterligare för att stärka högskolan och regionen och prioriteras än högre från ömse håll.

16 Bilaga 2 Hur fungerar samarbetet med universitet och högskolor?

− Fungerar bra! Forskningsresultat m.m. används för att utveckla stadens olika verksamheter. Praktikanter underlättar framtida rekrytering. Specifika uppdragsutbildningar t ex inom äldreomsorgen. − Fungerar överlag mycket bra - om man respekterar varandras uppdrag. − Flera samarbetsformer: dels mellan enskilda forskare/doktorander i landstinget och forskare-universitetsinstitutioner (framförallt med fakultet), dels genom adjungerade lektorat (med fakultet), dels genom Norrlandstingens regionförbund. − Ett mycket bra och nära samarbete på alla nivåer inom Östergötlands läns landsting. − Det börjar efter ett par år finna sina stabilare former. − Bra, men det är en kostnadskrävande samarbetspartner. − Allt bättre. Med regelbundna ledningsmöten och regelbundna andra kontakter tillsammans med gemensamma arbetsinsatser förbättras de regelmässigt. − Tre personer har svarat: Bra! − Tre personer har svarat: Mycket bra!

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 3 Hur fungerar samarbetet mellan kommuner och landsting/regioner och FoU-enheter? 17

Bilaga 3 Hur fungerar samarbetet mellan kommuner och landsting/ regioner och FoU-enheter?

Kommenterar om hur man tycker att samarbetet fungerar mellan kommuner och landsting/regioner och FoU-enheter. − Utomordentligt - inom socialtjänst. − Utmärkt! − Det finns även en gemensam enhet - Forum Äldre - som finns på Regionförbundet och finansieras av landstinget och kommunerna. − Samverkan med kommunerna beträffande äldreomsorgen fungerar bra. − Samverkan med FoU-enheter skulle kunna utvecklas. Många som sitter med uppdrag att verka för FoU ute i kommunerna har inte själva forskarutbildning och dålig inblick i forskarvärlden. Deras roll och funktion skulle kunna tydliggöras och stärkas. − Samarbetet med Skånes kommuner fungerar utmärkt. − Samarbetet gäller Dalarnas forskningsråd. − Samarbetet fungerar väl. − När det gäller Centrum för Kommunstrategiska studier har samarbetet fungerat under 10 år. Vi håller på att etablera egen enhet. − Landstinget i regionen driver och finansierar FORSS (Forskningsrådet i Syd Östra Sverige) som delar ut forskningsanslag till landstinget i regionen. Stor aktivitet i FORSS forskning som är klinisk och patientnära och ger bra stöd till verksamheten i länet. − Kommunförbundets sociala FoU-enhet har med sina forskningsseminarier och stipendier bidragit till en metodutveckling av kommunernas vård och omsorgsverksamheter. Inom socialpsykiatrin har vi kartläggningar och metodutveckling. Politiken har anammat ett arbetssätt. − Jag är inte så väl informerad om de aktuella förhållandena, men det samarbete jag avser är det som främst rör vård- och omsorg och sker inom ramen för arbetet inom kommunförbundet i länet. Det finns också ett visst samarbetet inom skolområdet. − Hyfsat inom det sociala området, annars inget. − Ganska bra. Ännu bättre blir utgångsläget kring årsskiftet då vi kommer att vara samlokaliserade i samma hus. − FoU-enheten finns på Regionförbundet sedan kommunförbundstiden. Det känns inte som att Regionförbundet är rätt placering. FoU-frågorna passar inte in i huvuduppgiften, regional utveckling. Då riskerar de att inte synas tillräckligt och få den uppmärksamhen som behövs. − FoU-enheten på Regionförbundet Uppsala län är mycket viktig för frågor inom individ- och familjeomsorg.

18 Bilaga 3 Hur fungerar samarbetet mellan kommuner och landsting/regioner och FoU-enheter?

− Samarbetet med FoU-enheten håller f n på att ses över och innehållet för samverkan kommer förmodligen att breddas. − Dalarnas Forskningsråd har utvärderat frågan om gemensam nämnd mellan kommunen och landstinget Dalarna samt även gjort utredningar med anknytning till äldreomsorgen. − Bättre och bättre. − Bra. Vi har samarbete med universitet genom Akademi norr. − Bra bortsett från osäkerheter i finansiering. − Bra.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap 19

Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap Svar på frågan: Utifrån de utmaningar den egna organisationens står inför, vilka anser man vara de tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap? − Ökade grundutbildningsresurser och FoU-stöd till landstingets kliniska verksamhet. − Äldrevård/boende, Demensvård, Avfallsområdet. − Äldreomsorgen, Avfallshantering, Särskilda omsorgen. − Äldreomsorg, Ungdomsverksamhet, Medborgarengagemang. − Äldreomsorg, Kompetensförsörjning. − Äldreomsorg, Handikappomsorg, Projekt inom rehabilitering och drogförebyggande arbeten. − Äldre- och handikappomsorg, VA försörjning på landsbygden - landsbygdsutveckling, Bosättningspreferenser. − Åldringsvård, Pedagogikutveckling, Driva projekt. − Välfärdens fördelning, Demografiska utvecklingen, Trygghet och säkerhet. − Vård och omsorg, Utbildning, Kommunal teknik/miljöfrågor. − Vård och omsorg, Ekonomi, Miljö. − Vilka faktorer påverkar och motverka tillväxten i delregionen/regionen? Hur säkerställa industriell närvaro och utveckling i delregionen? Hur utveckla demokratiprocessen i morgondagens samhälle där återväxten avtar? − Viktigaste uppgiften är att ”popularisera” forskningen så det går att göra produktutveckling av den. Socialtjänsten är ett viktigt område här ingår även forskning inom Demens och Alzheimers. Utbildningssektorn. − Vad ger regional utveckling och vilka slutsatser kan man dra av tidigare insatser? Hur kan processer som triple helix utvecklas och vad ger de nu? Infrastrukturens dilemman för regional utveckling. − Utvärdering, Kompetensutveckling. − Utvärdering av resultat, Beskrivning av effektivitet, Jämförande av effektivitet i principiellt olika arbetssätt - processmodeller. − Utveckling av alternativ till fossila bränslen, Byggteknisk utveckling som kan bidra till hållbar utveckling, Forskning inom fysiologi, psykologi och organisation som kan bidra till mindre slitage på medarbetare.

20 Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap

− Utbildning av chefer, höjning av kompetens och kunskap hos det lokala näringslivet och i den egna kommunala organisationen. Information om forskningsresultat på ett för allmänheten mer ”populärt” lättfattligt sätt med förslag på /slutsatser om praktisk tillämpning. − Ungdomarnas framtid i regionen. − Transportinfrastruktur, Ungdomars prioritering av naturvetenskaplig utbildning, Kostnadseffektiv och funktionell nyproduktion av bostäder. − Tillväxtfrågor, Glesbygdsutveckling, Applicera forskningsresultat till mindre kommuner. − Stärka samverkan mellan och inom kommuner, region och andra intressenter. Utveckla samhällsplaneringsprocessen för att den i större utsträckning skall innefatta kunskaper och erfarenheter om hälsosociala konsekvenser, s.k. hälsosociala konsekvensanalyser! − Styrsystemet, Den representativa demokratins utveckling, Logistik. − Skolan, Tillväxt, Psykiatrin. − Skolan, Resultat av arbetsmetoder inom vården, Arbetsmiljöområdet. − Simuleringsteknik, Samverkan utbildning/näringsliv. − Samverkansprocesser, Alternativa verksamhetsformer, Välfärdsfinansiering. − Samverkansformer kommuner emellan, Näringslivsutveckling, Marknadsföring. − Samhällsplanering, Näringslivsutveckling, Kompetensförsörjning. − Rättspsykiatri, Fastställande av kvalitetsindikatorer, Uppföljning. − Regional utvecklingsplan, Gränsöverskridande forskning mot Norge. − Regional utveckling, Entreprenörskap, Samverkan mellan kommuner/landsting/regioner. − Regional utveckling, Demokrati och styrning, Hållbar utveckling - metoder, verktyg och indikatorer. − Regional utveckling - samspel mellan centrum och periferi. Kommunen som samhällsutvecklande organisation. Utvecklingsprocesser i kommunens verksamheter. − Region Dalarna arbetar just nu med att ta fram en FoU strategi för Dalarna. Dalarnas forskningsråd har anlitats för att göra detta. En referensgrupp består av bland andra tre kommunchefer i länet. − Produktions- och teknikutveckling inom fordons- och tillverkningsindustrin. Metodutveckling inom vård och omsorg. Integration. − Praktiknära forskning inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Ämnesutveckling (skola). − Patientsäkerhetsområdet. − Metoder för förändringsarbete i stora organisationer med många ”mottagare”t ex ändra förskrivningsmönster när det gäller läkemedel, öka tillgängligheten för patienter och metoder för att minska den professionella autonomin i vården. − Organisationen står inför kompetensbrist på grund av stora pensionsavgångar. Forskning med inriktning på alternativa arbetssätt för optimalt nyttjande av den kompetens som finns. Ökat antal äldre- forskning om optimala, kostnadseffektiva men icke medicinskt risktagande. − Organisation, Miljöfrågor, Ledarskap. − Organisation och ledarskap, Hälsa och hälsobefrämjande åtgärder. − Organisation och ledning, Motivationsteori, Samhällsplanering. − OPS-lösningar (offentligt, privat, samverkan). Evidensbaserade metoder för förebyggande arbete bland barn och ungdomar. Hur medborgarna engageras i en dialog med politiken.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap 21

− Omsorgsområdet, Miljö och ekologi, Individ- och familjefrågor. − Omsorg, Boendemiljöer/samhällsplanering, Arbetsgivarfrågor. − Näringslivsutveckling, Demokratifrågor, Klimatförändringar. − Nya arbetsformer för demokratin. Varför hoppar fritidspolitikerna av? Varför minskar förtroendet för politikerna? Jämställdhetsarbetet i praktiken. Varför väljer ungdomarna så könstraditionella yrkesutbildningar? Varför kallas debatten om hushåll för pigdebatt? − Miljö/klimat, Demografin/åldersstruktur och befolkningsminskning, Turismen. − Medicinsk forskning, IT-stöd, Organisationsutveckling (processer). − Lärande och arbetsmarknad, Psykiatri, Äldreomsorg. − Långsiktiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Avreglering, konkurrensfrågor, oligopolbildande. Ledarskap i politiskt styrda organisationer. − Lokalsamhällets framtida utmaningar. ”Landsbygdens vara eller inte vara” - en framtidsstudie. − Lokal förädling av råvaror. Utveckla regionens möjligheter till distansberoende arbeten. Bioenergi. − Ledning och styrning av offentlig verksamhet, 24-timmarskommunen, Medarbetarutveckling. − Ledarskap, Organisationsteori, Resursutnyttjande. − Ledarskap, Miljöfrågor, Energifrågor. − Ledarskap, Risk och säkerhet, Nyttan av utvärdering. − Kärnkompetensområdena: skola, vård och omsorg. − Kvalitetsmätningar, Administrativa hjälpmedel - IT, Organisationskulturer. − Kunskapsöverföring, utveckling av kunskap, innovationer och nya arbetsformer/metoder. Utveckla partnerskap. − Kunskap om implementering av ny kunskap, Organisations-, och förbättringskunskap, Klinisk forskning. − Kompetensutveckling, Ungdomsfrågor. − Kompetensutveckling, Entreprenörskap, Utbildning. − Kompetensutveckling inom alla områden från teknik till omsorg. − Kompetensförsörjning, Verksamhetsutveckling, Stöd i strategiska utvecklingsprocesser. − Kommunalt ledarskap, Informationsteknik, Kommunal förvaltning, Infrastrukturforskning. − Klinisk patientnära forskning! Vi måste kunna målstyra viss forskning till direkt tillämpbara metoder i det kliniska arbetet. − Jämställdhet. − Innovationer, Det europeiska samarbetet, Hållbar utveckling. − Infrastrukturutveckling och tillväxt. Hållbar utveckling, en bred ansats. Service management området. − Implementeringsforskning, t ex möjligheter och hinder att föra ut ny kunskap eller effekter av nya behandlingsmetoder. Hälsoekonomisk forskning. Forskning som belyser effekter av hälsofrämjande arbete. − Implementering av nya metoder och utmönstring av gamla, Vetenskapligt baserat folkhälsoarbete. Utveckling av flerdimensionella system för uppföljning av vårdens resultat. − Implementering av kunskap, Styrning, Effektivisering. − Hälsofrågor, Miljöfrågor, Utbildningsfrågor, särskilt för barn/ungdomar med olika svårigheter.

22 Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap

− Hur öka attraktiviteten för att arbeta i den kommunala sektorn? − Hur kan vi få till stånd livslångt lärande och hur kan vi motverka diskriminering? Hur vidareutveckla äldreomsorgen så att den blir en attraktiv arbetsmiljö med hög kvalité? Effektiv användning av teknik. − Hur intressera unga för kommunal verksamhet? Medborgardialog, Förtroendet för offentlig sektor, Långsiktig finansiering. − Hela socialtjänstområdet, Flyktingproblematik/integration, Ökat medborgarengagemang. − Genom forskning underlätta kunskapsstyrning, framförallt inom de sociala verksamheterna; äldreomsorg och IFO. − Förvaltningskunskap, Samhällsbyggnad inkl. klimatfrågor, Vård- och omsorgsfrågor (utan inbördes prioritering). − Förbättringskunskap. Hur överbryggar vi gapet mellan det som kan och bör göras och det som verkligen blir gjort? Mer evidens inom äldreområdet. − Klinisk patientnära forskning som ger underlag för effektivisering och rätt prioritering. Vad nytt ska vi använda? − Forskning om kommunal verksamhet (i synnerhet inom vård och omsorg respektive skola - alltså kärnverksamheterna), Forskning kommuner/näringsliv, Forskning kring människors drivkrafter. − Forskning kring systematiskt förbättringsarbete i komplexa organisationer, Forskning kring ”Vad är kvalitetsutveckling?” − Forskning kring arbetsliv och professioner, Forskning kring innovationer - att tänka nytt inom kommuner och landsting, Forskning kring nya organisationsformer och gränssnitt. − Forskning inom sociala området, Forskning inom beteendevetenskap med inriktning på åldrar 16 – 20 år, Forskning inom teknik (riktad till flickor), Forskning korrelation betyg - vad blev det sedan för yrkesval (efter t.ex. 10 år)? − Evidensbaserat arbetssätt, Utvärdering och uppföljning, Medborgarperspektiv. − Evidensbaserad medicin/vård, Effektiv vård (baserad på t.ex. kvalitetsregisterinfo), Intervention. − Ekonomisk-geografiska underlag för den regionala och kommunala plan- och samhällsbyggnadsprocessen. − Demokratiutveckling, Skolutveckling, Organisations-, styrnings- och ledningssystems utveckling. − Demokratifrågor, Omsorgsfrågor, Lednings- och styrfrågor. − Chefs- och ledarskap, Sociala området, Hälso- och sjukvård. − Boende, Tillväxt, Kompetensförsörjning. − Befolkningsförändringarna i framtiden - färre skall försörja fler, Regionalt samarbete kring infrastruktur, IT m.m. Valfrihet, tillgänglighet och demokratifrågor. − Barn- och ungdom, Äldreomsorg, Skolområdet. − Attraktivitet, Resursoptimering. − Arbetskraftsförsörjning, Kompetensutveckling, Utveckling av potentiella näringslivsområden. − 1. Behovsrelaterad FoU för att stödja strukturomvandlingen i samhället. Välfärdsfrågor, 2. FoU som utvecklar nya hållbara och säkra tekniska lösningar som underlättar vardagen för människor - ett utvecklat informationssamhälle, 3. FoU som stödjer näringslivsutveckling. − Utveckla våra små och medelstora företag inom deras kärnkompetensområden (miljöteknik, energi, design m.fl. områden), Vård och omsorgsfrågor, Infrastruktur.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 4 De tre viktigaste områdena där forskning borde kunna bidra med mer kunskap 23

− Tjänsteforskning, Besöksnäringens utveckling, Basindustriernas framtida konkurrenskraft. − Kvalitet i uppföljningsarbetet, Social ekonomi, Optimal integration av utländska medborgare. − Hur skall kommunerna klara servicen för en åldrande befolkning på lång sikt? Hur kan förbättrad infrastruktur bidra till regionförstoring? − Arbetskrafts- och kompetensförsörjning, Massmarknadsföring, Uppföljning och analys av komplexa sammanhang. − Kompetensökning hos personal, t.ex. i evidensbaserad medicin och vetenskapligt tänkande. Kunna följa forskningsfronten för att snabbare kunna implementera ny kunskap i vården som ger mer kostnadseffektiv behandling. En inlärningsbenägen organisation. − Restaurering av kommunens sjö, dvs. hur man går tillväga för att rena vattnet i kommunens största och viktigaste sjö, som i dag inte går att bada i. I dag finns många olika teorier om vad som fungerar, (typ fiska ut all vitfisk som äter upp en typ av plan,* − Hållbar utveckling, Kompetensförsörjning, Demokrati/Medborgarperspektiv, Styrning & Ledning.* − Bostadsbyggande och infrastruktur. Evidensbaserade metoder, inom t ex äldreomsorg och socialt arbete. Utbildning och lärande. (Utan inbördes prioriteringsordning). − Samhällsbyggande, Utveckling av tekniska innovationer inom mjuka sektorn, Kompetensförsörjning. − Äldreomsorgen, Integrationsfrågor och invandring samt Personalbemanning. − Äldre och handikappomsorg, Pedagogisk utveckling, Tillväxtskapande forskning. − Stadsplanering för minskad energiförbrukning. Kunskapsöversikter för olika kommunala områden såsom hur det ökade behovet av vård och omsorg ska kunna mötas utan alltför stora kostnadsökningar. Behovet ligger snarast i ledet efter forskning. − Mål - och resultatuppföljning, Framtidens arbetskraftsförsörjning, Regional utveckling. − Effekter av olika former av sociala insatser, Pedagogik, Verksamhetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete.

* Utrymmet i webbenkätens svarsruta begränsade svaret.

24 Bilaga 5 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och universitet/högskolor

Bilaga 5 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och universitet/högskolor Svar på frågan om man anser att det finns det hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och universitet/högskolor? − Vi har i dagsläget inget övergripande samarbete med universitet/högskolor. Det skulle säkert kunna vara fruktsamt men har inte varit en prioriterad fråga. − Universitets bristande förmåga att samverka med mindre kommuner. − Universiteten är för krångliga att nå och personalen saknar ofta kontakt med verkligheten. I hög grad sysslar de med historia, inte det vi måste göra idag för framtiden. − Så länge man kan betala finns inga problem att samarbeta med enskilda forskare via deras egna bolag eller via deras arbetsgivare. Däremot är det inte lika lätt när universitet och högskolor förväntas bidra via t ex den tredje uppgiften, med egna insatser. − Svårigheter i relationerna mellan olika universitet/högskolor. − Olika kulturer och olika ambitioner om vad forskningen ska leda till. − Okunskap hos universiteten om Regionförbundets roll och betydelse. − Oklart om den politiska viljan. − Massor med enkäter som skall besvaras. − Lagstiftningen beträffande Lagen om offentlig upphandling (LOU) och kring den kommunala kompetensen. − Lagliga hinder kan finnas. − Kontakt har tagits med högskola. − Kompetensbrist inom landstinget. − Kommuner och landsting ser sig främst som producenter av välfärd. Utvecklingsfrågor har låg prioritet. Kommuner och landsting har olika organisationstraditioner. − Jag ser inga hinder om viljan finns. − Ibland korsande mål. − Höga kostnader för kommunerna. − Hinder saknas om drivkraften finns; alltså hinder är nog snarare innehållet i den forskning som kan vara aktuell. − Har ingen egen gymnasieskola. − Dåliga kommunikationer för studenter, endast större kommuner har resurser att sätta av till kontakter m.m. − Det är inte naturligt att tänka i de banorna.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 5 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och universitet/högskolor 25

− Det svar som ligger närmast till hands för vår del är ”nej”. Genom de samverkansavtal kring både forskning och verksamhetsförlagd utbildning vi har med universitetet så finns hos oss en sedan länge etablerad samverkan. − Det geografiska avståndet. − Det finns en oändlig massa möjligheter men ett hinder är att vi liksom forskare och forskningsinstitutioner är uppdragsfixerade och bundna. − Bristande ekonomi hos högskolan/universitet. − Ambitionerna är oftast större än de ekonomiska resurserna. − Nej.

26 Bilaga6 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och lokala/regionala FoU-enheter

Bilaga 6 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och lokala/regionala FoU-enheter

Svar på frågan om man anser att det finns det hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och lokala eller regionala FoU-enheter? − Öppna upp projekt så kommunen kan delta. Inga egna startproblem. Ge ekonomiska startpengar till projekten så att det inte belastar kommunen initialt. − Äldreomsorg med Ersta/Stora Sköndal. − Viss bristande kunskap om varandras verksamhet ( kommun vs landsting) och tidsbrist. − Vi lägger våra resurser direkt till universitetet och vi har därför inte inrättat någon lokal FoU-enhet som samverkansform. Vi samverkar med universitetet via våra avtal. − Universitetet satsar mer på att rekrytera studenter inom profilområden än regionens utveckling. I vårt fall så satsar Mittuniversitetet mer på att locka hit skidintresserade ekonomer än att stödja regional, utveckling. − Svårt se effekter och vinster, Tidsbrist. − Svårt att få FoU ut i kommunerna/näringslivet. − Resursfrågan i sånt fall. − Personella, avstånd, avsaknad av nätverk m.m. Sedan vill ofta kommunerna ha en praktiskt tillämpad forskning och inte dess teoretiska motsats (undantag skolan?). − Pengar är alltid problem. Vill man ha något gjort kostar det alltid, något som vi inte har i kommunen. − Olika kulturer, Tidsbrist, Ekonomiska begränsningar. − Möjligtvis tiden. − Möjligen tidsbrist och pengabrist. − Knappast några hinder men fantasi, pengar och tidsbrist sätter gränser. − Ingen/liten tradition/kultur att tillsammans utveckla samarbetet. Högskolan har inte tagit vara möjligheten att föra ut sin forskning till praktisk verklighet i kommunerna. Det är för stort avstånd mellan forskning och praktik. − Ingen varaktig organiserad samverkan med universitetet där Övertorneå kommun ingår. − Inga uppenbara. − Information om möjligheterna kanske inte är tillräckligt väl spridd på ömse håll.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga6 Hinder för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner och lokala/regionala FoU-enheter 27

− Idag saknas det gränsgångare dvs. personer som har legitimitet att verka i både högskolesystemet och i kommuner/landsting. Här kan vi som Kommunalt samverkansorgan ta initiativ och finansiera genom det regionala utvecklingsanslaget för att t ex skapa en mötesplats. − I viss mån vår egen kortsiktighet som är hindret. Strategiska och långsiktiga frågor riskerar att trängas undan av ad hoc-baserade frågor och problemställningar eftersom mycket är händelsestyrt i kommunerna. Vi skulle dessutom vilja etablera högskoleutbildningar. − Högskolorna måste bli bättre på att marknadsföra de ekonomiska vinsterna med att ta till sig forskningsrönen. − Givetvis finns det inga formella hinder, bara människors och ekonomins begränsningar. − Geografiska hinder och uppdelning känns ofta som hinder när det finns flera tänkbara samverkande högskoleorter. − FoU-enheterna är ganska okända i vår organisation. Det behövs bättre marknadsföring lokalt och nära. Vi vill känna att vår organisation och våra frågor är viktiga ur forskningssynpunkt. − FoU-enheterna är ganska anonyma. − Emellanåt kan föråldrade beslutshierarkier utgöra hinder för utveckling. − Ekonomiska förstås, Problemformulering, Invänta resultat, Omvandla resultat till användbar kunskap i verksamheten. − Egentligen inte, men svårt för de små kommunerna att direkt samverka. Enklare om samverkan sker genom regionala organisationer såsom kommunförbund eller liknande. − Egentligen inte, men det är klart att tid och resurser är en bristvara. − Egentligen inte om frågeställningarna är ömsesidigt engagerande. Annars blir ofta små resurser (tid, ekonomi) från endera parten ett hinder. − Egentligen inte. − Egentligen inga hinder än att organisationerna är så olika, har olika traditioner när det gäller forskning och har svårt att hitta de gemensamma tagen. − Dålig samverkan och samordning. − Det största hindret för kommunerna är att medverka i en ökande grundfinansiering av den regionala FoU-enheten. − Det måste finnas tid för samverkan. Nyttan för den egna organisationen måste överstiga kostnaden. I dag använder vi ibland magisterstuderande och liknande att göra vissa utredningar åt kommunen när man vill utreda särkskilda frågor. − Det finns inte tid att samtala sig fram till relevanta vägar för samverkan. Det skulle ge ett mer proaktivt förhållningssätt om vi tog oss tiden att skapa konsensus kring hur samverkan borde ske. Bristande insikt i varandras arbetsförhållanden. − De hinder som finns är nog attitydbetingade. − Inte annat än tidsmässiga. − Dåliga incitament att samverka i den egna organisationen. Dåliga incitament att samverka hos universitet/högskolor. Oklart hur man når in i universitet/högskolor. Tidsbrist hos oss. − Nej, inga formella hinder. − Nej, eftersom vi äger FoU-enheterna eller bidrar med finansiering. − 16 personer har svarat: Nej!

28 Bilaga 7 Exempel på hur staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med FoU

Bilaga 7 Exempel på hur staten kan stödja kommuners och landstings/ regioners samverkan med FoU

Svar på den öppna frågan där man ombads ge exempel, gärna flera, på hur staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med forskning och utveckling (såväl med universitet/högskolor som lokala eller regionala FoU-enheter). − Ökade kontakter. Goda exempel. − Ytterligare resurser. − Via dialog med kommunerna som föreslagits i Ansvarskommitténs utredning. − Vi skulle behöva stöd för att etablera högskoleutbildning i fler orter än vad som är fallet idag. − Utveckla den s.k. tredje uppgiften med riktade medel till universitet och högskola för samverkan med kommuner/region. − Uppmuntra och finansiera samverkansområden som är av nationellt intresse. − Tydligt uppdrag till högskolor. Tillräckligt med forskningsanslag. Uppmuntra kommuner och regioner att göra FoU strategier. Bygga upp forskningsfonder. − Tydlighet i direktiv till högskolorna. − Tydliggöra universitetens tredje uppdrag. Nyttja kommunerna vid bestämning av utvecklingsområden. − Tydliggöra ett ansvar för högskolor och universitet vad gäller samhällsutveckling och tydligt avsätta medel för detta. − Tydligare krav på landstingens ansvar i FoU-frågor. Tydligare incitamentsstruktur som värdesätter vetenskaplig kompetens i sjukvården. Sökbara medel för forskning rörande implementeringsprocesser, interventioner för folkhälsa, typ Vinnvård. − T ex genom vägtrafikinstitutet, Socialstyrelsens IMS samt utbildningsdepartementet, bl.a. Lärarlyftet. Indikatorer som kvalitetsmått som möjliggör jämförelser i tid och rum. Strukturerad och lätt tillgänglig information om framgångsfaktorer och goda exempel. − T ex att forskningsarbete (avhandling) inte ger sämre löneutveckling jämfört med en klinisk karriär för läkare. Att forskarutbildning är en merit som syns på lönen. − Större och tydligare krav på universitet och högskolor att sprida forskningsresultat till berörda verksamheter inom kommunerna. Gärna i seminarieform. − Stöd till utveckling av högskoleverksamhet via landets Lärcentra. Stötta högskolornas marknadsföring till kommuner om möjligheter till samverkan, t.ex. ex-arbeten, utredningsuppdrag och trainees. − Ställa resurser till förfogande där man ser ett nationellt eller internationellt intresse.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 7 Exempel på hur staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med FoU 29

− Styra med tilldelning av medel specifikt för att utveckla samverkan med omgivningen, kanske? − Stimulera genom att avsätta forskningsmedel till olika inriktningar. − Stimulansmedel. − Stimulans både med kompetens och projektpengar. − Staten måste skicka med pengar till forskningen för att de ska kunna ta sitt ansvar för tredje uppgiften. Forskarna själva har fullt upp med att söka medel till sin forskning och att undervisa. Universiteten verkar inte prioritera Triple Helix arbete. − Staten kan stödja genom resurser, kunskapsspridning, fördelningspolitiska åtgärder så att det inte är de starkaste som får tillgång till resurser. − Staten kan stödja forskningssamverkan genom att definiera och ekonomiskt stödja forskning ”tillsammans med” och forskning som är aktions- och deltagarorienterad. − Staten borde lägga in resurser i den tredje uppgiften. Staten borde skriva en proposition med anledning av SOU Innovativa processer. − Skapandet av konkreta forskningsregioner med direkt finansiering. − Skapa mötesplatser och stödja och bevaka landstingens behov och förutsättningar i dialogen med nationella aktörer. − Samverkansuppdrag i regleringsbrev, Riktade forskningsmedel. − Riktade forskningsmedel. − Riktade bidrag till universiteten för subventionering av regionalt prioriterade forskningsinsatser och utbildningsinsatser som gynnar regional utveckling. Statens krav på samverkan mellan universiteten bör vara hårdare och tydligare kopplas till deras* − Rikta en del av bidragen till forskningen som bidrag till forskning i mindre kommuner och inte enbart till forskning och undersökningar på/i universitetsorterna. Det är bra om studerande studerar andra orter än universitetsorter och hemkommuner. − Mot universiteten: genom att inrätta/stå för adjungerade forskningstjänster (deltidstjänster som lektor, professor). − Mera resurser som kan arbeta lokalt ute i kommunerna. − Mer pengar! − Mellan landsting och mellan kommuner samt inom regioner pågår ett underifrån arbete för att skapa starkare utvecklingsmiljöer. Den pågående utvecklingen är i linje med de intentioner som beskrivs i Ansvarskommitténs slutbetänkande. − Medel till kommuner för att finansiera den forskning man anser viktig dvs. kommunen styr forskningen. − Medel att köpa forskningskompetens från universitet/högskola är bra. Finns idag från Socialstyrelsen men då måste organisationen uttala att de har en FoU- enhet vilket inte ska vara nödvändigt utan att organisationen kan köpa forskningsuppdrag till rimliga kostnader. − Man kan göra det ekonomiskt intressant inom strategiskt utvalda områden. − Kvalitetssäkring av medelstilldelning av olika forskningsfält. − Inrätta kompetenscentra som håller samman forskningsfronten och översätter FoU-resultat till tillämpbar kunskap för berörda verksamheter.

* Utrymmet i webbenkätens svarsruta begränsade svaret.

30 Bilaga 7 Exempel på hur staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med FoU

− Högskolornas ”tredje uppgift” är egentligen ingen uppgift i den meningen att de har resurser att samverka med det omgivande samhället. Ofta uppträder de som konsulter som vill ha uppdrag. En mer användbar relation skulle uppstå om det fanns möjlighet att* − Genom uttala sina förväntningar, genom ekonomiskt stöd och att sätta mål för arbetet. − Genom krav på metodutveckling på kommunerna. Krav på högskolorna att utveckla samarbetet med kommunerna. − Genom fortsatta statliga stimulansmedel till lokala och regionala FoU enheter. Detta bidrar till att FoU-arbetet får mer tyngd i regionen. − Genom finansiering. − Genom att vara ”påtryckare” för att få universiteten att komma ut i ”verkligheten”. − Genom att trycka på vikten av samverkan, Genom att ge bidrag till forskningsprojekt. − Genom att ge universitet och högskolor ett tydligt uppdrag att kontakta kommuner och erbjuda samverkan/utveckling. − Genom att anslå medel för forskning som sker i samverkan! − Gemensamma forskningsprojekt; upprätta mötesplatser för Triple Helix och det som redan fungerar som t.ex. FoU-råd och speciella FoU-enheter som KFi etc. − Ge resurser (ökade) till grund och kompetensförsörjning för våra medarbetare. Till det behövs ytterligare fria forskningsresurser som stöd i den kliniska vardagen. Speciellt gäller det kopplingen till sjukvårdens effektivitet och resultat. − Ge resurser till högskolor knutna till samverkansprojekt med kommunerna. − Ge initialt stöd till FoU-samordnare i många (kanske alla) kommuner (gamla hederliga stimulansstatsbidrag). Initiera FoU-projekt med många lokala parter involverade inom flera olika områden, som utvecklingsarbete inom socialtjänst, psykiatri, lokalt/regionalt. − Forskningsmedel. − FoU-enheterna är ofta för teoretiska. På samma sätt som man bara får elevpengar om man utexaminerar borde det finnas pengar för dem som vill samverka med andra parter, exempelvis kommunpengar för projekt som blir klara och åtminstone är medstyrda av kommuner. − Forskningsanslag för grupper och nätverk. Forskarutbildning och masterutbildningar som motsvarar landstingets behov och som finns lokalt. Möjlighet till att adjungera seniora forskare (adj. professor och adj. lektor) utan att universiteten ska ha betalt. − Finansiera fler doktorander (motsvarande) som kan bedriva sin forskning direkt i verksamheterna. − Exempelvis att det samlas in frågor från landsting, regioner och kommuner om vad man behöver hjälp med som kan förmedlas till skolor/universitet och högskolor. − Ett tydligare uppdrag från statens sida att detta är en viktig uppgift för universitet och högskolor. I t.ex. Finland fungerar detta mycket bättre. − Etablera FoU-enheter som jobbar med hela kommunala kompetensområdet. Dvs. alla verksamhetsområden är möjliga även demokratiutveckling. Ej endast inriktning på vård, omsorg och sociala området samt ekonomi. − Ekonomiska insatser. − Direktiv till universitet angående klusterutveckling inom småföretagsamhet. − Det stora problemet är inte brist på kunskaper eller forskning utan att göra detta tillgängligt och överföra resultaten till dem som skulle kunna ha användning av kunskaperna i sin verksamhet. * Utrymmet i webbenkätens svarsruta begränsade svaret.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Bilaga 7 Exempel på hur staten kan stödja kommuners och landstings/regioners samverkan med FoU 31

− Det allra viktigaste ar att universitet och högskolor måste få tydliga incitament för tredje uppgiften inkl. skyldighet att avsätta resurser för detta. I nuläget skall alla insatser inom uppgiften finansieras av andra. − Det allra effektivaste sättet är att stimulera efterfrågesidan i stället för enbart utbudssidan, dvs. kanalisera via kommuner och landsting/regioner åtminstone en del av forskningsresurserna så kommer samarbetet garanterat att fungera bättre. − Att i utlysningar av forskningsmedel utkräva en nära samverkan och kunskapsutbyte mellan forskning och praktik genom hela forskningsprocessen. Att använda sig av regionförbund och regionala utvecklingsprogram för bedömning av samhällsrelevans i forskningen. − Att föra in och stötta behovsrelaterad FoU som Sociala Plattformarna i FP7. En egen anslagspost med stimulansmedel för att markera att detta är ett nytt synsätt som grundar sig på EU:s forskningspolitik. − Ansvarskommittén upptar ett antal områden, där forskningsstöd torde vara intressant, t ex kommunsammanläggningar. − Ekonomiskt är en förutsättning, Kommunicera resultat som är allmängiltiga.

Röster om lokal och regional forskningspolitik

Sveriges Kommuner och Landsting fick våren 2007 en inbjudan från regeringen att bidra med underlag till den forskningspolitiska propositionen som aviseras till hösten 2008. I SKL: s arbete har en väsentlig del varit att på olika sätt lyssna av vad SKL: s medlemmar ser som viktiga forskningspolitiska frågor. Samtal har förts med de flesta politiska beredningar och delegationer på SKL och ett antal regionala konferenser har genomförts under hösten 2007. Denna rapport är ett underlag till SKL:s forsknings- och innovationsstrategi (Dnr 07/1604) som antogs i SKL:s styrelse den 14 december 2007. Den bygger på en enkät som skickats elektroniskt till samtliga kommun- och landstingschefer samt regiondirektörer. Syftet med studien är att undersöka vilken omfattning och karaktär kommuners och landstings/regioners samverkan har med universitet/högskolor samt lokala och regionala FoU-enheter

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 www.skl.se