7164 331 5

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Allt annat än olja Uppvärmning med förnybar energi

Förord I takt med stigande oljepriser och en ökad debatt om vårt ansvar för den globala miljön ökar intresset för konvertering av äldre oljepannor, inte minst i offentlig sektor där kraven på miljöhänsyn kanske är större än i andra sammanhang.

Denna skrift vänder sig till förvaltare och teknisk personal i offentliga fastighetsföretag. Det är vår förhoppning att även beslutsfattare och politiker kan ha glädje av skriften. Syftet med skriften är att ge en bred och orienterande information om konvertering av uppvärmningsformer, i första hand från oljeuppvärmning till andra mer miljöriktiga alternativ.

Skriften är inte avsedd att vara en projekteringshandbok utan är mer tänkt att ge inspiration och viss handledning för beställare i processen att byta uppvärmningssystem.

Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet.

Skriften är författad av civilingenjör Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm. I projektets styrgrupp ingick: Hans Isaksson, Statens energimyndighet; Morgan Eriksson, Fortifikationsverket; Lars Pellmark, Statens fastighetsverk; Hans Johansson, Akademiska hus AB; Sven-Erik Sedin, Örnsköldsviks kommun och Keneth Westlund, Jämtlands läns landsting.

Ulf Sandgren och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare.

Stockholm i mars 2008

1

Innehåll Sammanfattning....................................................................................................................... 3 1. Att välja uppvärmningsform............................................................................................ 5 2. Flödesschema för konverteringsprojekt....................................................................... 8 3. Alternativa uppvärmningsformer..................................................................................11 4. Strategi vid val av uppvärmningsform......................................................................... 23 5. Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer........................................27 Biobränsle – pellets............................................................................................................................................28 Värmepumpar.......................................................................................................................................................40 Fjärrvärme.............................................................................................................................................................52

6. Miljöpåverkan...................................................................................................................60 7. Kalkyler..............................................................................................................................67 8. Drift- och förvaltningsskedet........................................................................................ 74 Förklaringar och förkortningar........................................................................................... 76 Källor och referenser............................................................................................................77

© U.F.O.S. 2008 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 • www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-331-5 Tryckeri: Alfa Print, Sundbyberg Projektledning: Ulf Sandgren Text: Per Forsling Foto: Lars Pellmark, Björn Hårdstedt, SVEBIO m fl Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Riddarfjärden i Stockholm en kall novemberdag 2004..

Den höga skorstenen som det ryker ur är den oljedrivna pannan Ludvigsberg, som Fortum använder för spetsvärme till fjärrvärmenätet när det blir riktigt kallt i huvudstaden.

Form och produktion: Björn Hårdstedt och XGS Grafisk produktion Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, . eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer

2

Allt annat än olja

Sammanfattning Uppvärmningsformen har avgörande betydelse för en byggnads totala driftekonomi och miljöbelastning. Ett smart val av uppvärmningsform medverkar till låga kostnader och bekväm och bekymmersfri drift som resulterar i liten miljöbelastning. I dagens läge är det i huvudsak tre olika uppvärmningsformer som är aktuella då man väljer ny lösning: biobränsle, fjärrvärme och värmepump. Alla alternativen har sina fördelar och nackdelar. Inte sällan är samtliga alternativ praktiskt genomförbara för det aktuella projektet. Det är lämpligt att på ett tidigt stadium utreda samtliga alternativs möjligheter och konsekvenser – både tekniska, organisatoriska och ekonomiska – innan man låser sig vid en teknisk lösning.

Det första alternativet är eldning av biobränslen, i första hand avses pellets, briketter, flis eller annat förädlat biobränsle. Av de olika biobränsleslagen är det i första hand pellets som haft en mycket stark försäljningsutveckling det senaste decenniet. Utvecklingen för eldning av fasta bränslen har gått kraftigt framåt. Att elda med till exempel pellets är idag en i stort sett automatiserad process med mycket litet behov av drift och skötsel. Fastbränsleeldning är dock omgärdad av en del regler

Sammanfattning

3

och bestämmelser, främst av säkerhetsskäl. Det är därför nödvändigt att anläggningar för fastbränsleeldning är försedda med erforderlig säkerhetsutrustning och att driftpersonalen är utbildad och organiserad på lämpligt sätt. Bio­bränsleeldning har mycket goda miljöegenskaper, det är en uppvärmningsform som ofta betraktas som helt koldioxidneutral.

Kostnadsmässigt står sig biobränsleeldning mycket bra i konkurrensen med andra uppvärmningsalternativ.

Det andra uppvärmningsalternativet som är relevant och intressant att studera vid konvertering är fjärrvärme. Fjärrvärmen har en mycket stark position på den svenska fastighetsmarknaden, i vissa områden dominerar fjärrvärmen helt och kan ha upp emot 90 procent av den lokala uppvärmningsmarknaden. Fjärrvärmen är en tekniskt okomplicerad uppvärmningsform som kräver liten investering och har hög driftsäkerhet. Många fjärrvärmeverksamheter har en god miljöprestanda och driftsituationen för en fjärrvärmekund är i allmänhet bekymmersfri. Fjärrvärme begränsas av rörnätens utbredning och är därför inte tillgänglig överallt. Framför allt är det i tätorter som fjärrvärme är ett tillgängligt alternativ. Marknaden för fjärrvärme kännetecknas av lokala monopol där man som fastighets­ ägare har små möjligheter att påverka prissättning, leveransinnehåll och andra viktiga leveransvillkor. Som fjärrvärmekund har man i allmänhet ingen möjlighet att konkurrensutsätta den lokala fjärrvärmeleverantören genom någon annan fjärrvärme­leverantör.

Det tredje tillgängliga alternativet för uppvärmning som är intressant att studera är värmepumpar av olika slag. Beroende på fastighetens förutsättningar, läge och värmebehov kan värmepumpslösningar skräddarsys med alternativa källor till värme. Värmekollektor kan placeras i jord, berggrund, sjövatten, frånluft med flera. Även grundvatten kan användas som värmekälla för drift av värmepump. Värmepumpstekniken har varit känd länge och är väl beprövad, tidigare genomförda installationer med krånglande kompressorer och dålig verkningsgrad har ersatts av moderna lösningar med hög prestanda, avancerad styr- och övervakningsutrustning och god driftekonomi. Marknaden för värmepumpar i svenska småhus har fullkomligt exploderat under slutet av 1990-talet och fortsatt in i 2000-talet. Mycket tyder på att även marknaden för större värmepumpsanläggningar kommer att uppvisa liknande försäljningsökningar.

4

Allt annat än olja

1

Att välja uppvärmningsform

Regeringen, både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande alliansregeringen, har uttalat att uppvärmningsformerna i Sverige ska vara fria från fossila bränslen inom en snar framtid. Det är en målformulering som stämmer väl överens med internationella åtaganden att befolkningen måste reducera sitt beroende av energi från fossila källor. Att konvertera bort oljeeldning från den bebyggda sektorn bör egentligen inte vara så svårt, frågan är varför det inte redan är gjort. Tekniska lösningar finns och de ekonomiska villkoren för konvertering från olja till andra uppvärmningsformer är i allmänhet mycket goda.

Ett val av uppvärmningsform ska vara långsiktigt. Uppvärmningen svarar för en betydande del av fastighetens miljöpåverkan. Också en stor del av de löpande driftkostnaderna härrör från uppvärmningen. Det valda alternativet kommer att finnas i fastigheten under lång tid, mellan 15 och 30 år är ingen orimlighet. Valet av uppvärmnings­form har utvecklats under åren. Teknikutveckling, energiprisutveckling, politiska styrmedel, trender och miljömedvetenhet är några av de faktorer som under åren har påverkat oss i valet av uppvärmningsform. Allt eftersom omvärlden förändras

1 • Att välja uppvärmningsform

5

och ny teknik introduceras på marknaden förändras också våra val. Att studera den historiska utvecklingen kan ge viss ledning inför framtiden.

Under början av 1970-talet var elektricitet och olja självklara uppvärmningsformer i många bostäder. Småhusbebyggelsen från den perioden försågs med direktverkande el. Det var ett val av uppvärmningsform som gav låga ­produktionskostnader. I flerbostadshus och andra större byggnader dominerade oljeeldning kraftfullt. 1970 stod oljeuppvärmning för cirka 70 procent av all uppvärmning i sektorn bostäder och service. Framtidstron var stark och det fanns en politisk enighet om utbyggnad av kärnkraften i Sverige.

Under 1970-talets mitt inträffade den första oljekrisen. Runt 1973 ökade oljepriset mycket kraftigt på grund av oroligheter i mellanöstern. Det resulterade i en omställning av Sveriges energisystem. Energibesparingar hamnade i fokus och Sverige skulle minska sitt oljeberoende. Under en kort period det första kvartalet 1974 var det till och med fråga om ransonering av bland annat bensin i Sverige. I västvärlden söktes alternativ till oljeuppvärmning och bland annat kärnkraftsutbyggnaden tog fart. I Sverige påskyndades utbyggnaden av fjärrvärme på många håll. Höga oljepriser gav många nya fjärrvärmekunder. Ytterligare en oljekris 1979–1980 i samband med den iranska revolutionen gav liknande effekter, energi-

besparingar och konvertering till andra uppvärmningsformer var fortsatt intressant. Under delar av 1980-talet var oljepriset åter på en nivå då priset ansågs vara konkurrenskraftigt och man installerade oljepannor för uppvärmning. Samtidigt rasade en kraftfull debatt om kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige. Olyckan i Harrisburg 1979 och en allt starkare opinion mot kärnkraften bidrog till osäkerhet om vilken riktning energipolitiken skulle ta. Under 1980-talet påbörjades en höjning av beskattningen på eldningsolja. Under mitten av 1978 var skatten på eldningsolja (EO1) 64 kr/kbm, drygt fem år senare var skatten på olja 533 kr/kbm. Idag (2007) är skatten på eldningsolja drygt 3 400 kr/kbm.

Idag är, förutom kostnaden, miljöhänsyn den kanske främsta faktorn som driver våra val av uppvärmningsform. En stark oro för klimatförändringar beroende på utsläpp av klimatförstörande gaser kommer säkert att ändra förutsättningarna för val av uppvärmningsform på flera sätt än vi kan förutse idag. Kanske kommer kärnkraft att återigen bli politiskt accepterat.

Kanske kommer den påbörjade omställningen till ökad biobränsleanvändning att ytterligare accelerera. Vi kan bara spekulera i hur framtiden ser ut.

Våra val förändras i takt med vad som sker i vår omvärld. Tillgång och efterfrågan på råvaror och förädlad energi är grundläggande faktorer. Miljöbelastning, internationella oroshärdar, beskattning och andra politiska beslut påverkar prisbilden och vår uppfattning om vad som är det mest gångbara och rationella valet.

Energianvändning i sektorn bostäder och service med mera, 1970-2005. Observera att den totala energianvändningen i stort sett är konstant trots att bebyggelsen ökat med cirka 40 procent. Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2006

1 • Att välja uppvärmningsform

7

2

Flödesschema för ­konverteringsprojekt

I den här skriften har vi utgått ifrån att den normala konverteringsåtgärden är från eldningsolja till andra alternativa uppvärmningsformer. Ett typiskt konverteringsprojekt anser vi att man kan beskriva i ett antal typiska delprocesser och vi har valt att strukturera skriften för att vara ett stöd i dessa processer.

1. behov 2. strategiska val 3. utredning av förutsättningar – tekniska och organisatoriska 4. val av teknik 5. upphandling 6. genomförande 7. drift

Behovet att genomföra en konverteringsåtgärd är i dagens läge ofta en önskan att minska sina kostnader för uppvärmning eller att minska sin miljöpåverkan från uppvärmningen. Behovet kan också vara av teknisk

8

Allt annat än olja

karaktär, den befintliga anläggningen är uttjänt och måste bytas. Inte sällan är det en kombination av både kostnadsbesparing, tekniskt behov och minskad miljöpåverkan som gör att fastighetsägare vill genomdriva en konvertering. Det är idag mycket lönsamt att konvertera oljeuppvärmda anläggningar till andra alternativ. Oljeprisutvecklingen har varit dramatisk de senaste åren och inget tyder på att den utvecklingen kommer att brytas. De olika uppvärmningsformerna beskrivs översiktligt i kap 3. Miljöbelastning och kostnadsbesparingar diskuteras i avsnitten 6 respektive 7.

De strategiska valen beskrivs i avsnitt 4. För fastighetsägare med flera fastigheter kan det finnas skäl att göra en strategisk analys av den lokala uppvärmnings­marknaden. Det kan nämligen finnas goda skäl att sprida riskerna genom att blanda olika uppvärmningsformer i sitt bestånd. En sådan portfölj av olika uppvärmningsformer stimulerar konkurrenssituationen och ger fastighetsägaren en god känsla för de olika alternativens prisutveckling.

Men de strategiska valen grundar sig också i hög utsträckning på vilka omvärldsfaktorer som styr vårt agerande – en beskrivning av omvärldens agerande och olika marknaders funktion har därför inkluderats i skriften.

Att utreda tekniska förutsättningar är i allmänhet ”hemmabana” för fastighetsägare. Att antingen på egen hand eller med konsultstöd genomföra utredningar kan många fastighetsägare. Den här boken syftar inte till att ge stöd i detaljprojektering. Däremot är förhoppningen att boken ska vägleda en fastighetsägare att ställa de rätta frågorna och att ge beställarorganisationer mer kunskap om de principiella förutsättningar som måste vara uppfyllda när olika teknikval ska göras. Som så många andra branscher lider fastighetsbranschens olika leverantörer av ett utpräglat skråtänkande. En entreprenör som säljer pelletspannor vet inte särskilt mycket om värmepumpsteknik. Konsulterna i branschen uppvisar samma mönster, man föreskriver lösningar som man har erfarenhet av. En konsult med värmepumpserfarenheter tenderar att föreskriva värmepumpar. Inte sällan blir den tekniska detaljlösningen mycket lik de lösningar som konsulten gjort tidigare. Detta är både på gott och ont. Å ena sidan kan man hävda att det är en beprövad lösning som föreskrivs – man vet att den kommer att fungera eftersom den har fungerat tidigare. Å andra sidan kan man hävda att med ett sådant tänk hämmas teknikutvecklingen och det tar alltför lång tid innan nya innovationer når marknaden.

De organisatoriska förutsättningarna är minst lika viktiga som de tekniska förutsättningarna och kan ibland vara helt avgörande för vilka tekniska konstruktioner som väljs. Skriften ger förhoppningsvis indikationer på vilken kompetens och vilka resursbehov som olika uppvärmningsformer kräver. Tekniska och organisatoriska frågeställningar diskuteras i kapitel 5.

2 • Flödesschema för konverteringsprojekt

9

Upphandlingsprocessen inkluderar ett antal delprocesser som upprättande av förfrågningsunderlag, anbudsutvärdering, förhandling och avtalstecknande. Att genomföra en upphandling av en entreprenad avseende en ny uppvärmningsform skiljer sig inte nämnvärt från andra upphandlingar av bygg- och installationsentreprenader, något som läsaren av den här skriften förväntas vara väl förtrogen med. I denna skrift har vi därför inte lagt någon större vikt vid själva upphandlingsprocessen.

Genomförandet av en upphandlad entreprenad är även det en process som till övervägande del sker på samma sätt som alla andra vanligt förekommande entreprenader – ämnet behandlas därför inte explicit i denna skrift.

Under driftskedet efter en genomförd konvertering kommer den verkliga prövningen. Har rätt val gjorts, fungerar tekniken och blir resultatet som det beskrevs i kalkyler och offerter? Under driftskedet upptäcker man intrimningsproblem, felaktiga installationer och gör både bra och dåliga erfarenheter. Drift och skötsel diskuteras genom hela skriften och kompletteras med en kortfattad redovisning i kapitel 8.

10

Allt annat än olja

3

Alternativa uppvärmningsformer

Biobränsle – pellets Bränslepellets är ett kort cylindriskt stycke avsett för eldning, framställt genom pressning av finfördelat torrt bränsle. Råvaran är produkter som blir över vid sågverk, skogsavverkning och massaindustri. Pellets består av kutterspån, sågspån, flis och bark som komprimeras till cylindrisk form.

Pellets är idag ett standardiserat bränsle med fastställda egenskaper avseende bland annat storlek, form, fuktinnehåll och den viktiga fysikaliska egenskapen asksmältpunkt.

Diameter 6–12 mm.

Längd: max 4 gånger sin diameter.

Energiinnehåll: 3 120 kWh/kbm, motsvarar 4 800 kWh/ton.

Torrhalt: ca 92 procent Att elda biobränslen är egentligen det ursprungliga sättet som människan använt för uppvärmning. Vedeldning har man ju ägnat sig åt i alla tider, det som från början var eldning av torra kvistar för att få lite värme har

3 • Alternativa uppvärmningsformer

11

utvecklats till effektiv och storskalig förbränning i mer kontrollerad form.

Men i någon mening är det samma sak.

I moderna fastighetsanläggningar för biobränsleeldning används olika former av förädlade biobränslen. Med förädlade biobränslen menas i detta sammanhang träbaserade bränslen som har bearbetats för att hålla en jämn kvalitet och goda förbränningsegenskaper. Vanligt förekommande förädlade biobränslen är till exempel pellets och briketter. Även olika typer av spannmål och grödor lämpar sig för förbränning i uppvärmningssyfte. För små och medelstora anläggningar är pellets det vanligast förekommande alternativet, varför detta avsnitt fokuseras på pellets.

Pellets gjorde sitt intåg på den svenska marknaden under 1980-talet. Efter en skakig inledning med misslyckade satsningar och nedlagda fabriker tog marknaden fart under 1990-talet. Under den perioden började fjärrvärmeverken söka efter ersättningsbränslen till det allt mer ifrågasatta kolet, både kostnadsutveckling och miljömedvetenhet bidrog till ett stort intresse för att byta ut kol mot biobränslen. I det sammanhanget passade pellets mycket bra, övergången kunde göras utan kostsamma byten av pannor och endast mindre justeringar var nödvändiga.

Marknaden för pellets Marknaden för pellets har mognat betydligt sedan den breda introduktionen under 1990-talet. Det finns idag ett antal större aktörer som håller garanterat god kvalitet. Det fanns en tid då pellets betraktades som en tveksam och marginell del av det svenska energisystemet. Den tiden är förbi, många anser att pellets är ett bränsle som är här för att stanna.

Under senare år har pellets blivit så populärt att efterfrågan under vissa tider har varit större än tillgången. Med ökad efterfrågan följer ökade priser, under 2006 gick priset på bulklevererad pellets upp 33 procent i Svealand. Det finns relativt stora prisvariationer på pellets över landet.

Generellt sett är priset högst i storstadsområdena och lägst i Norrlands inland. Det finns dock inga alarmerande signaler om att pellets inte kommer att kunna levereras till kunderna och det byggs nya pelletsfabriker för att möta den ökande efterfrågan.

Under våren 2007 har branschorganisationen för svenska biobränsle­ företag, SVEBIO, aviserat att man har för avsikt att kontinuerligt redovisa prisutvecklingen på biobränslen – något som hittills har saknats på marknaden. Publikt redovisad prisstatistik kan ses som ytterligare ett steg mot en mogen marknad med stabila och seriösa aktörer. Transparens i prissättningen gör att kunderna enkelt kan jämföra priser och förutsättningarna för en väl fungerande marknad förbättras betydligt.

12

Allt annat än olja

Försäljningsutveckling pellets i Sverige 1997–2006. Källa www.pelletsindustrin.org.

Flis Fliseldning har ökat i popularitet med stigande olje- och elpriser. Det ligger nära till hands att jämföra flis och pellets. Flis är en mindre förädlad träråvara med högre fuktighet. Flis tillverkas av grot (grenar och toppar) eller stamved och ska inte förväxlas med kutterspån som är en restprodukt från hyvling i sågverk. Flis har ett lägre energiinnehåll per kubikmeter än pellets, det är fuktigare och därmed mer besvärligt att handskas med ur förbränningssynpunkt. Men eftersom det är mindre förädlat är det också billigare än pellets. Framför allt är flis mycket intressant att använda som bränsle för fastighetsägare med skog. Det är följaktligen bland lantbrukare och i lantliga miljöer som flis är en vanlig uppvärmningsform. Ett exempel på konvertering till fliseldning ges på sid 36–37.

Värmepumpar Värmepumpar är en uppvärmningsform som fått allt större popularitet, under 1990-talet fram till idag har marknaden för värmepumpsinstallationer i småhus fullständigt exploderat. Intresset är större än någonsin förut och Sverige är ett föregångsland. Faktum är att Sverige i många avseenden är världsledande vad gäller värmepumpar. I Sverige finns hälften av Europas alla värmepumpar. Framför allt är det alltså på småhusmarknaden som den stora försäljningen av värmepumpar har skett. Men många bedömare anser att värmepumparna har goda möjligheter att konkurrera med andra uppvärmnings­former även för större fastigheter. Under 1980-talet gjordes stora värmepumpsinstallationer av kommunala energibolag för att leverera fjärrvärme. Än idag är många av de anläggningarna fortfarande i drift.

En av värmepumpsteknikens stora konkurrensfördelar gäller för fastigheter med både kyl- och värmebehov. Att kunna utnyttja båda sidor av processen i en värmepump gör att både ekonomi och miljöprestanda blir mycket bra. Detta har visats i praktiken av till exempel Akademiska Hus som i flera stora projekt utnyttjat värmepumpar och marklager för att förse fastigheter med både värme och kyla. Sådana lösningar gör att fastigheten inte har behov av vare sig fjärrvärme eller fjärrkyla och uppvisar mycket lågt behov av köpt energi. Stora värmepumpslösningar kan i vissa fall kräva stora investeringar men i gengäld reduceras behovet av köpt energi högst väsentligt, vilket gör att värmepumpar många gånger kan vara riktigt lönsamma trots höga elpriser.

Marknaden för värmepumpar Marknaden för värmepumpar är i likhet med marknaden för biobränslen inte vertikalt integrerad. Det innebär att kunden i varje led av värdekedjan kan få leverantörerna att konkurrera mot varandra. Det finns flera konkurrerande borrentreprenörer för den som väljer bergvärme. Dessutom finns flera tillverkare av värmepumpar och en delvis avreglerad elmarknad där man som kund kan handla el.

De finns en handfull svenska eller sverigebaserade värmepumpsleverantörer. Det vanligaste är att leverantörerna agerar via återförsäljare mot kund.

Värmepumpstillverkaren försöker säkerställa att återförsäljare och installatörer har god kännedom om teknik och installation genom egna utbildningar och auktorisationer. Det saknas dock en branschöverskridande ackreditering av installatörer av större värmepumpar. Med en överhettad småhusmarknad och en ännu inte helt mogen marknad för större installationer, finns det en risk att aktörer utan erforderlig kompetens ger sig in på marknaden för större värmepumpar de närmaste åren.

14

Allt annat än olja

Fjärrvärme Fjärrvärme är en viktig del i värmeförsörjningen till den svenska bebyggelsen. Uppemot 80 procent av de svenska flerbostadshusen värms med fjärrvärme, för kontorslokaler är andelen något lägre. Fjärrvärmen har växt kraftigt sedan den introducerades under 1950-talet. Det första fjärrvärmesystemet i Sverige togs i drift i Karlstad 1948. Idag finns fjärrvärme i nästan alla Sveriges kommuner, enligt Nils Holgerssonundersökningen finns fjärrvärme i 238 av Sveriges 290 kommuner.

Fjärrvärmeverksamheter har i allmänhet byggts upp som kommunala verksamheter. Under introduktionen av fjärrvärme stod kommunen ofta som huvudman för utbyggnad av fjärrvärmenäten och cirka 60 procent av landets fjärrvärmeverksamheter drivs än idag av kommunala bolag och bolag under kommunal förvaltning.

Marknaden för fjärrvärme Fjärrvärmebranschen förändrades i samband med att elmarknaden avreglerades 1996. Då ändrades flera förutsättningar för att bedriva fjärrvärmeverksamhet.

Fram till dess gällde i stort sett att fjärrvärmeverksamhet skulle bedrivas icke-vinstdrivande enligt kommunallagen. Vid avregleringen av elmarknaden blev delar av de kommunala energibolagens verksamhet konkurrensutsatt på ett nytt sätt. Det ställde också krav på andra delar i verksamheten, där­ ibland fjärrvärmeverksamheten.

3 • Alternativa uppvärmningsformer

15

Fjärrvärme är idag en verksamhet som ska bedrivas på ett kommersiellt sätt. Det får inte förekomma att pengar flyttas mellan konkurrensutsatta och icke-konkurrensutsatta verksamheter, så kallad korssubventionering.

Kraven på kommersiell verksamhet har tagits sig mycket olika uttryck i landets fjärrvärmebolag. En del bolag har helt eller delvis sålts ut till kommersiellt orienterade energikoncerner. De ledande aktörerna på marknaden är E.ON, Fortum, Rindi Energi och i viss mån Vattenfall.

Fjärrvärmeverksamhet bedrivs på en utpräglat lokal marknad och är i mångas ögon att betrakta som lokala monopol. En vanlig beskrivning av situationen är att fjärrvärmeleverantörerna har så kallade ”naturliga monopol” vilket i korthet betyder att de besitter viktig infrastruktur – i detta fall avses rörledningarna, dvs distributionssystemet.

Fjärrvärmepriset analyseras årligen i avgiftsundersökningen ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Bakom undersökningen står Avgiftsgruppen som består av organisationerna HSB Riksförbund, SABO, Riksbyggen och Fastighetsägarna Sverige. I undersökningen sammanställs kostnader för nyttigheter som behövs för att driva ett typiskt flerbostadshus i Sveriges alla kommuner. Det fiktiva huset är 1 000 kvadratmeter stort och består av 15 lägenheter. Genom att analysera kostnadsbilden för inköp av nyttigheterna el, sophämtning, vatten och avlopp samt värme (i första hand fjärrvärme) kan en lång rad intressanta iakttagelser göras.

Prissättning av fjärrvärme sker idag ensidigt av leverantören som kan sätta sitt pris mer eller mindre godtyckligt. Många av de mer kommersiellt orienterade leverantörerna använder en form av ”alternativkostnadsprincip” för att sätta fjärrvärmepriset. Genom att studera prisbilden för konkurrerande uppvärmningsalternativ anser många fjärrvärmeleverantörer att man kan sätta ett marknadsmässigt pris på fjärrvärme. En observation är dock på sin plats, olika fjärrvärmeleverantörer värderar och bedömer konkurrerande uppvärmningsformer på olika sätt. Prisspridningen på fjärrvärme i Sverige har under lång tid varit ett till två, det vill säga att den dyraste fjärrvärmen är dubbelt så dyr som den billigaste fjärrvärmen.

Energimyndighetens årliga redovisning av uppvärmningskostnaderna för olika uppvärmningsalternativ är också intressant läsning. Där konstaterar myndigheten att en övervägande andel av fjärrvärmeleverantörerna i Sverige under 2006/07 hade ett fjärrvärmepris som låg över den totala kostnaden för andra alternativ. Både pellets och bergvärmealternativet har studerats för ett typiskt flerbostadshus. Enligt studien hade 57 fjärrvärmeleverantörer av 241 ett fjärrvärmepris som gav en totalkostnad som var lägre än totalkostnaden för en bergvärmepumpsinstallation.

16

Allt annat än olja

För prisjämförelsen mellan pellets och fjärrvärme var utfallet ännu mer anmärkningsvärt, endast 10 fjärrvärmeleverantörer av 241 hade ett pris som var lägre än totalkostnaden för pelletsalternativet. I alla andra fall var fjärrvärmen alltså likvärdig eller dyrare än alternativen.

I februari 2008 lades en proposition från regeringen om en ny fjärrvärmelag, Prop 2007/08:60, med föreslaget ikraftträdande 1 juli 2008.

Lagstiftningsarbetet föregicks av en större utredning som tillsattes 2002 för att utreda fjärrvärmens konkurrenssituation på värmemarknaden.

Bakgrunden var att bland andra Energimyndigheten, som har i uppgift att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden, ansåg att konsumenternas ställning var svag i förhållande till fjärrvärmeföretagen och att konkurrensen därför behövde stimuleras. I utredningens uppdrag ingick bland annat att föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskäliga priser på fjärrvärme och att analysera om det är lämpligt att införa tredjeparttillträde. Någon uttalad mekanism för prisprövning ingår dock inte i propositionen, däremot en medlingsfunktion. Utredningen resulterade i tre skrivelser som är läsvärda för alla som är intresserade av hur fjärrvärmemarknaden fungerar: SOU 2005:63 ”Tryggare leveranser – Fjärrvärme efter konkurs”, SOU 2004:136 ”Skäligt pris på fjärrvärme” samt SOU 2005:33 ”Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden.”

Solvärme, solfångare Vår planet Jorden tar emot solenergi som motsvarar någonstans mellan fem och tiotusen gånger den globala energikonsumtionen. Ju närmare ekvatorn man befinner sig, desto bättre blir förutsättningarna att utnyttja den här enorma energikällan. Men även på våra breddgrader finns möjligheter – i första hand som komplement till andra uppvärmningsformer.

Det krävs dock en ordentlig analys av förutsättningarna för att få en väl fungerande anläggning.

Inledningsvis är dock ett förtydligande på sin plats. Begreppet ­”solfångare” avser utrustning som används för att tillvarata värmen i solens strålar. Solfångare ska skiljas från begreppet ”solceller” – utrustning som används för att omvandla solens strålar till elektricitet. I detta avsnitt diskuteras solfångare och solvärme.

Solfångare är naturligt nog mest effektiva på sommaren, sambandet är enkelt och självklart. Ju mer solen lyser desto större utbyte har man av en solfångare. Vid gränsen för det som kallas ”solskenstid”, dvs då man kan skönja skuggor, ger solen 120 watt per kvadratmeter, och som mest i Sverige drygt 400 W/kvm.

3 • Alternativa uppvärmningsformer

17

I Sverige finns dock ett dilemma: när solen lyser som starkast har de flesta byggnader ett mycket litet behov av uppvärmning. En slutsats är att det är lämpligt med solfångare i byggnader och anläggningar som har ett stort värmebehov sommartid. Byggnader med sådana förutsättningar är där man använder mycket tappvarmvatten sommartid – campingplatser, uppvärmda simbassänger, vandrarhem och liknande. En annan situation då solfångare kan vara intressant att överväga är då man har stora värme­ förluster under sommaren. I anläggningar med flera byggnader och en gemensam värmecentral där all tappvattenproduktion sker, kan värmeförlusterna från kulvertsystemet bli betydande under sommaren. Om man i ett sådant system installerar solfångare som ger ”gratis” värme, minskar värmeförlusternas betydelse. ”Gratis” energi som går förlorad kan de flesta acceptera.

För att nyttiggöra sig värme från solfångare på bästa sätt måste man använda någon form av ackumulatorlösning. När solen skiner från en klar himmel får man full effekt från solen, men när solen skuggas av molnighet kommer effekten att minska dramatiskt. Även på uttagssidan finns det stora effektvariationer, tappvarmvattenbehovet varierar kraftigt under dagen. Av båda dessa skäl är det nödvändigt att ha någon form av ackumulator för att jämna ut effekt­variationerna.

Värmepumpsinstallationer kan också kompletteras med solfångare – den värme som kommer från solfångarna kan lämpligen användas för att värma tappvarmvatten. Som komplement till bergvärmepumpar förekommer att man använder solfångare för att återladda berget med värme, i sådana systemlösningar förs värme från solfångaren till berget som därmed ”återladdas”. Det är en lösning som enligt förespråkare ger ett högre värmeutbyte från berget, särskilt i områden där man tar ut mycket värme ur berget eller cirkulationen i berget är dålig (se även avsnittet Bergvärme). Även fjärrvärmeinstallationer kan faktiskt kompletteras med solfångare.

I detta fall är det viktigt att utreda vilken ekonomisk konsekvens en installation får. Undersök hur fjärrvärmeleverantörens taxa är konstruerad – kanske är det inte så lönsamt som det kan verka vid första anblick, utan beslutet måste motiveras av andra skäl.

Det finns olika typer av solfångare på marknaden, ur ett tekniskt perspektiv delas solfångarna in i plana solfångare och vakuumsolfångare. Plana solfångare är ofta konstruerade som en låda med en slät yta av något beständigt plastmaterial. I lådan finns en absorbator som omvandlar sol­ instrålningen till värme. En vakuumsolfångare består av glasrör med mel-

18

Allt annat än olja

Solfångare i Harpsund

lanliggande vakuumskikt som fungerar som isolering. Det finns flera olika tekniker för vakuumsolfångare att omvandla solinstrålningen till värme.

När man installerar solfångare bör man tänka på att det är en konstruktion som ska sitta uppe året runt i ett väderutsatt läge. Inte sällan monteras solfångare på tak, var därför extra vaksam på hur konstruktionen tål snöbelastning, och se även till att konstruktionen är tålig för vindlaster.

Solceller, solpaneler Solceller omvandlar solljus till elektrisk ström utan rörliga delar, energi för drift eller någon form av utsläpp. Cellerna består av tunna kiselskivor som kläs med metallskikt och kontakter. Cellerna monteras seriekopplade i moduler – solpaneler. Den senaste generationen solceller omvandlar drygt 40 procent av solenergin till elektrisk ström.

Liksom med solfångare varierar effekten från solpaneler med breddgrad och väder. I Sverige kan man räkna med ungefär 130 watt maxeffekt per kvadratmeter solpanel, och en årlig leverans av energi på drygt 800 timmar · maxeffekten. Det betyder att 100 kvadratmeter solpanel ett normalår bör ge minst 10 MWh. Om det finns en ambition att använda solenergi, kan solceller vara ett alternativ i befintliga byggnader där det skulle bli alltför komplicerat att installera solfångare. Om till exempel all teknik finns samlad i källaren

3 • Alternativa uppvärmningsformer

19

Solceller på Åkeshovsbadet.

och solfångarna ska stå på taket, och ingen möjlighet finns att bygga teknikrum för värmeväxlare och annan styr- och reglerutrustning nära solfångarna, kan ledningsdragningar och installationer bli så krångliga att de praktiska argumenten blir starkare än ”klimatargumenten”.

När uppvärmningen av Åkeshovs simhall i Stockholm byggdes om från gas till fjärrvärme, övervägde man först att samtidigt installera solfångare.

Från politiken fanns också ett tryck att använda solenergi, och Stockholms stad använder redan solfångare för uppvärmningen av några av sina utomhusbad. Men solfångare befanns inte praktiskt möjligt i byggnaden i Åkeshov.

Alternativet blev att installera 400 kvadratmeter solpaneler på badets tak, med en maxeffekt på 53 kW. Anläggningen levererar el till pumpar och annan förbrukning i badhuset och beräknas producera cirka 43 MWh/år.

Anläggningen är nyligen färdigställd, och framtiden får utvisa hur väl den fungerar i praktiken.

20

Allt annat än olja

Komplementära uppvärmningskällor – ”spetskapacitet” Den här skriften behandlar ett begränsat antal uppvärmningsformer, främst fjärrvärme, biobränsle och värmepumpar. De två senare uppvärmningsformerna brukar av olika skäl dimensioneras och byggas så att det ibland kan behövas kompletterande uppvärmning från andra källor. I småhusapplikationer är det inte ovanligt att värmepumpar kompletteras med en elpatron som hjälper till att hålla framledningstemperaturen tillräckligt hög vid riktigt låga utomhustemperaturer. Man använder alltså el som spetsenergi eller spetseffekt. På samma sätt förekommer det att man har el- eller oljepanna som spets- och reservkapacitet vid större värmepumpsinstallationer och biobränsleanläggningar. Som beställare gäller det att vara uppmärksam på hur konsulter och entreprenörer dimensionerar den totala uppvärmningslösningen. För att få en så ekonomisk drift som möjligt, måste man sträva efter att ha den billigaste energin i drift under så lång tid som möjligt. Dyr oljedrift ska alltså minimeras. Å andra sidan vill man inte överinvestera i en alltför stor värmepump eller biobränslepanna, eftersom den ökande kapitalkostnaden då kan ”äta upp” besparingen i drift.

Ett vanligt konverteringsscenario är att en fastighet med två oljepannor ska konverteras till pellets. Det förekommer att entreprenörer i sådana lägen rekommenderar att låta en oljepanna stå kvar och använda den som spets vid låga utomhustemperaturer, kanske klarar pelletspannan drift ner till –10°C utomhus. Om det blir kallare än så måste oljepannan startas för att klara uppvärmningen i huset. Att entreprenören ger sådana rekommendationer är kanske inte så konstigt. Genom att rekommendera att låta en oljepanna stå kvar har man fått en viss garanti mot feldimensionerade anläggningar. Om den nya pelletspannan skulle vara för liten kan huset i alla fall hållas varmt. Det är inte säkert att en sådan lösning blir den ekonomiskt mest fördelaktiga, men funktionen kan upprätthållas. En erfaren konsult vågar lita till sin egen kompetens på ett annat sätt än en oerfaren, och kan vara mer precis i sitt dimensioneringsarbete. Det ger bättre förutsättningar för både god funktion och bra totalekonomi.

Det bör särskilt beaktas att värmeeffektbehovet varierar mycket beroende på hur byggnaden nyttjas. En byggnad som inte nyttjas under kvällar och helger kan behöva relativt stor momentan värmeeffekt för att klara uppvärmningen då byggnaden öppnas på morgonen. I en byggnad som används dygnet runt – exempelvis vårdbyggnader – blir effektuttaget mer jämnt fördelat över dygnet och därmed blir behovet av toppeffekt mindre.

För att ta reda på hur belastningen på den aktuella byggnaden ser ut, kan

3 • Alternativa uppvärmningsformer

21

man logga effektuttaget under en period. Det finns mätutrustning att hyra för ändamålet.

Det kan vara en lönsam strategi att först försöka reducera värmeeffekt­ uttaget och därefter dimensionera den nya anläggningen. Reduktion av effektuttag kan till exempel göras genom att styra om ventilationsanläggningar så att all ventilation inte startar samtidigt. För pannanläggningar kan ackumuleringstankar i hög grad reducera momentant effektuttag.

Som spetsenergi förekommer – förutom gamla oljepannor – nyinstallerade mindre oljepannor, gaspannor, elpannor, pelletspannor och fjärrvärme.

Det sistnämnda alternativet är omtvistat på många håll i landet. En fastighetsägare som installerar värmepump och därmed minskar sitt inköp av fjärrvärme, kan ibland känna sig motarbetad av fjärrvärmeleverantören som ju får se en del av sin affär försvinna. Det ska poängteras att sådana spetsleveranser förekommer i stora delar av landet. En fjärrvärmeleverantör kan inte på säker juridisk grund hindra kunder från att enbart köpa en del av sitt värmebehov från fjärrvärme. Huruvida prissättningen på en sådan delleverans får vara högre eller ska ligga på samma nivå som för basleveranser tvistas det om. I något perspektiv måste det anses skäligt att en spetsleverans får kosta lite mer än en basleverans.

22

Allt annat än olja

4

Strategi vid val av uppvärmningsform

I valsituationen mellan olika uppvärmningsalternativ ska en mängd olika faktorer och parametrar vägas samman till det val som fastighetsägaren bedömer vara det långsiktigt mest fördelaktiga. Parametrar som kan ingå i värderingen är givetvis ekonomi, men även miljöprestanda och drift- och underhållsbehov brukar vägas in i valet. Det finns dock andra parametrar som det kan finnas skäl att inkludera i den totala värderingen. Nedan ges en summarisk diskussion kring olika värderingsparametrar som ofta är intressanta.

Ekonomi Att de ekonomiska konsekvenserna för byte av uppvärmningsform måste redas ut innan beslut är en självklarhet. Många gånger är konverteringsåtgärden initierad av en önskan att minska kostnaden för uppvärmning.

Många fastighetsägare med oljepannor har fått se de löpande kostnaderna

4 • Strategi vid val av uppvärmningsform

23

för uppvärmning stiga dramatiskt, både på grund av ökande världsmarknadspriser och höjd beskattning.

I utvärderingen av en ny uppvärmningsform är det viktigt att inte bara se till hur stor den förväntade besparingen är, utan också att ställa olika alternativ mot varandra. Därmed kan det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet väljas. Ett sådant resonemang kanske verkar självklart men kräver en förklaring: Det är inte ovanligt att fastighetsägare är nöjda med att göra en besparing från utgångsläget och glömmer att det kanske kan bli ännu bättre med ett annat alternativ än det först studerade.

För att den ekonomiska värderingen ska bli så korrekt som möjligt måste alla kostnadsposter inkluderas, både före och efter planerad åtgärd. De offerter som erhålls från entreprenörer inkluderar inte alltid samtliga kostnadsposter, det kan finnas åtgärder som ligger utanför entreprenaden eller reservationer som kan resultera i kostnader i slutänden. Kanske måste inkommande elservisledning förstärkas för att klara värmepumpsdrift, kanske måste mark och buskar återställas efter borrning. Kostnader för sådana åtgärder ingår sällan ens i en totalentreprenad för värmepumps­ installation. Ändå måste sådana kostnader rimligen inkluderas i konverteringsprojektet och värderas i jämförelsen med andra möjliga alternativ.

Ytterligare information finns i kapitel 7 om kalkyler.

Miljöprestanda Fastigheter svarar för en hel del miljöpåverkan, både vid byggande, i förvaltning och vid rivning. Under förvaltningsskedet – som kan vara över hundra år – svarar uppvärmningen för en betydande andel av fastighetens miljöpåverkan.

Räknar man på den totala energianvändning som en byggnad kräver under hela livstiden visar det sig att närmare 90 procent är förbrukning under brukarskedet. I det globala perspektivet är miljöprestanda den viktigaste parametern av alla. Inget kan väl vara mer centralt än att bidra till en god levnadsmiljö i så stor utsträckning som möjligt. Miljökonsekvenser av olika uppvärmningsalternativ redovisas mer detaljerat i kapitel 6.

Drift och underhåll Drift, skötsel och underhåll av fastigheter och installationer utgör en stor del av det löpande arbetet för en fastighetsägare. Att se till att fastigheterna kan hållas uppvärmda är givetvis en väsentlig del av ett sådant åtagande. I samband med att en konvertering av uppvärmningsformen planeras kan det vara lämpligt att överväga hur man ska driva sin verksamhet framöver. Finns det planer på att lägga ut hela eller delar av verksamheten

24

Allt annat än olja

på entreprenad? I så fall kan ett konverteringsprojekt vara väl lämpat som ett första objekt att låta en entreprenör ta över. Att låta en entreprenör eller annan utomstående part ta över både investering och drift av anläggningar för värmeförsörjning till enskilda fastigheter blir allt vanligare.

Genom att lägga hela ansvaret för värmeförsörjningen på en extern part kan man som fastighetsägare få en helt bekymmersfri uppvärmning av sin fastighet. En sådan lösning – ofta kallad färdig värme – medför dock att man hamnar i en slags beroendesituation till entreprenören och den egna handlingsfriheten minskar högst väsentligt. Det förekommer att fjärrvärmeleverantörer erbjuder sig att ta över enskilda pannanläggningar åt fastighetsägare. Detta gör man i allmänhet när man har för avsikt att expandera sitt fjärrvärmenät och på sikt ansluta fastigheten till fjärrvärme. Sådana uppgörelser kan vara mycket fördelaktiga för fastighets­ ägaren i vissa fall, men kan även resultera i en viss inlåsningseffekt.

Fastighetsägare som har gott om personal och betraktar denna som en tillgång strävar ofta efter att ha en stor del av den löpande verksamheten i egen regi. Beroende på hur man värderar eget arbete kan det vara god ekonomi i ett sådant förfarande.

Riskspridning Strategiska överväganden handlar ofta om att värdera och hantera risker.

Vid alla typer av investeringar görs en riskanalys, mer eller mindre medvetet. I varje affär finns det ju en risk, varan som handlas kanske inte fungerar som avsett, driftskostnaden kanske blir högre än förväntat eller teknikutveckling kan göra att en vara blir omodern eller oekonomisk efter bara några år. Det finns i allmänhet ett enkelt samband mellan risk och möjlig avkastning. Om risken är stor vill man ju ha en möjlighet till hög avkastning. Omvänt kan man acceptera en lägre avkastning om risken är låg. På samma sätt är det med investeringar i olika uppvärmningsformer.

Om risken är låg kan man acceptera att besparingen är liten, medan man vid ett högriskprojekt vill ha möjlighet att göra ordentliga besparingar.

Att sprida och minimera sina risker är i allmänhet ett klokt råd. I detta sammanhang handlar riskspridning om att skapa en mix av olika uppvärmningsformer. Minimering av risk kan exempelvis göras för att säkerställa ett visst handlingsutrymme även efter genomförd konvertering.

Att skapa en mix av uppvärmningsformer är något som egentligen bara är tillämpligt för större fastighetsägare. Genom att ha en viss variation av olika uppvärmningsformer kan man som kund bli mindre känslig för prisuppgång på ett enskilt bränsle eller teknik. Om man som fastighets­ägare bara har pelletspannor i alla sina fastigheter blir man givetvis mycket

4 • Strategi vid val av uppvärmningsform

25

känslig för en prisuppgång på pellets. Om man dessutom har likadana pelletspannor i alla fastigheter som är installerade samma år av samma entreprenör, blir riskexponeringen stor även för materialfel i pannorna, utförandefel från installationen, garantiåtaganden från entreprenören och så vidare. Under många år har fjärrvärmen betraktats som det trygga valet och många har ansett att priset på fjärrvärme borde utvecklas lugnare än priset på andra uppvärmningsalternativ. Det finns dock tecken på att det inte är giltigt som generell slutsats idag. Som exempel kan nämnas att fjärrvärmekunderna i Lidingö kommun utanför Stockholm under perioden 2001–2006 fått se sitt fjärrvärmepris öka med cirka 59 procent. Medelprisutvecklingen under samma period för Sveriges samtliga fjärrvärmenät var cirka 23 procent. Just fjärrvärmemarknadens utveckling ger ytterligare ett skäl till att fastighetsägare bör skapa sig en mix med flera olika uppvärmningsformer inom sitt fastighetsbestånd. För närvarande pågår arbete – både bland branschföreträdare och från myndighetshåll – med att skapa någon form av modell för skälighetsprövning av fjärrvärmepriset. En grundläggande faktor i en sådan prövning kommer med stor sannolikhet att vara prisbilden för alternativa uppvärmningsformer. En kund som har tillgång till både fjärrvärme och bra konkurrerande alternativ kommer därför att ha ett bra utgångsläge för att motivera motsvarande prisbild för fjärrvärmen. Det ska understrykas att det i skrivande stund saknas en färdig modell för prövning av fjärrvärmepriset.

Minimering av risk genom ett bra handlingsutrymme är enkelt att åstadkomma. Ett enkelt exempel är en fastighetsägare som konverterar sin oljepanna till fjärrvärme. Genom att behålla skorstenen, utrymme för pannrum och kanske till och med låta pannan stå kvar, kan fastighetsägaren på ett enkelt sätt konvertera uppvärmningen i sin fastighet till eldning i egen regi, kanske med biobränsle, om det visar sig vara en mer fördelaktig lösning efter en tid.

26

Allt annat än olja

5

Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer

Den som läser den här boken har troligen någon form av konverteringsprojekt framför ögonen. Med stor sannolikhet är det oljeeldning som ska konverteras bort och ersättas med en annan form av uppvärmning. Vi har i tidigare avsnitt beskrivit hur man kan resonera ur ett strategiskt perspektiv, vilka ekonomiska effekter en konvertering kan förväntas få och vilka grundläggande egenskaper olika uppvärmningsformer har. Detta kapitel beskriver hur de olika alternativen fungerar ur ett mer praktiskt perspektiv, vilka grundläggande förutsättningar som måste vara uppfyllda och vad man bör tänka på redan i ett inledande skede då alternativa uppvärmningsformer utreds och utvärderas.

Avgränsningarna i den här boken har valts för att passa fastighetsägare som vill konvertera uppvärmningstekniken i sina egna fastigheter. Men det kan ändå vara på sin plats att tänka lite större än så. Många gånger har grannen exakt samma huvudbry, kanske har även denne planerat att konvertera sin uppvärmningsanläggning. Det är i sådana lägen oerhört tacksamt med samverkan på olika sätt. Man kanske kan utbyta erfarenheter, tipsa om bra konsulter eller faktiskt bygga en gemensam anläggning. Även om närliggande fastighetsägare inte är beredda att lägga egna resurser på att åstadkomma en ny panncentral kan de mycket väl vara intresserade av att köpa värme, att vara värmeleverantör är ett sätt att få god totalekonomi för sin investering. En kontakt med fastighetsägare i närområdet kan visa sig vara mycket lönsamt. För den som vill ha information om närvärmelösningar finns utmärkta skrifter och lättillgänglig information på Internet.

Läsaren rekommenderas till exempel skrifter från LRF och Etik och energi.

Generellt gäller att hela denna skrift förutsätter att byggnaden är försedd med vattenburet värmesystem. I byggnader som saknar vattenburen värme – till exempel då uppvärmning sker med direktverkande el – behöver man i allmänhet installera ett nytt värmesystem. Det kan göras genom installation av nytt radiatorsystem, golvvärmeslingor eller fläktkonvektorer. Vilken metod som väljs beror till stor del på byggnadstyp och brukarsituationen.

Att redovisa alla aspekter på konvertering från direktverkande el till vattenburen värme låter sig inte göras i denna skrift – det kan dock vara ett ämne för en framtida U.F.O.S-skrift.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer

27

Biobränsle, pellets I förhållande till flera andra uppvärmningsformer är en biobränsleanläggning utrymmeskrävande. Detta behöver man ha klart för sig i ett tidigt skede.

För många fastighetsägare är inte utrymmesbrist något stort problem, för andra är det helt omöjligt att åstadkomma en biobränsleanläggning inom fastigheten hur gärna man än vill. För en komplett biobränsleanläggning krävs bränslelager, panna, bränsleinmatningsutrustning, eventuell rökgasrening/stoftavskiljare, ackumulatortank och utrustning för hantering av aska.

Bränslelager För bränslelager finns två typiska utföranden – liggande silo eller stående silo. Vilken variant man ska välja beror givetvis på hur förutsättningarna ser ut. En generell rekommendation kan dock vara att försöka sträva efter att åstadkomma en stående silo för att få en så bekymmersfri drift som möjligt. Drifterfarenheter visar att stående silo är att rekommendera framför liggande. Anledningen är att bränslet i en liggande silo tenderar att hänga sig på väggarna och det bildas lätt vallar i silon som kan ge upphov till driftstörningar, främst för att matarskruvarnas funktion inte är tillfredsställande.

28

Allt annat än olja

Exem arkite vid p ny pe läggn folkh Jämtl lands

Om man väljer en liggande silo rekommenderas en prefabricerad konstruktion, åtminstone för underdelen. Sådana prefabricerade konstruktioner är framtagna för att säkerställa god funktion och bekymmersfri drift. Underdelen på prefabricerade bränslelager består av väggar med lagom rasvinkel in mot den särskilt anpassade bottenskruven. Tillsammans ger detta en god funktion. Underdelen kan kompletteras med en platsbyggd överdel.

Att hitta en lämplig plats och utrymme för ett tillräckligt stort bränsle­ lager är kanske det svåraste med många biobränsleprojekt. I vissa byggnader finns helt enkelt inga lämpliga utrymmen. Lagra bränsle vill man ju helst inte göra i utrymmen som kan nyttjas på annat sätt. Man söker gärna mörka oattraktiva utrymmen i huset för att slippa ta uthyrbara ytor i anspråk. I vissa byggnader finns utrymmen för oljecistern och om oljan ska bytas ut eller användas endast i begränsad omfattning, kan ett sådant utrymme vara mycket lämpligt att använda. Oljecisterner brukar vara placerade nära pannrummet och transportvägar som tidigare fungerat för oljebilar kan användas även för pelletstransporter. Om invändig placering av bränslelager inte är möjligt eller önskvärt kan man använda en silo som placeras utanför själva huskroppen. På marknaden finns ett flertal tillverkare av prefabricerade bränslesilos. Men även fristående bränslesilos kan vara svårplacerade, de är relativt stora och kan upplevas som skämmande i många miljöer. Att lägga ner lite extra resurser på att hitta en lämplig placering för bränsleförvaring brukar vara ett bra sätt att få acceptans för hela projektet. Det omvända, att placera bränslesilon på en plats där den stör omgivande arkitektur kan reta upp hyresgäster och närboende. Ett

mpel på ektskiss planering av elletsanning, Birka högskola, lands läns sting.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer – Biobränsle, pellets

29

sätt att förena stor lagringskapacitet med rimlig påverkan på omgivande estetik är att delvis gräva ner silon. Genom att schakta ner silon ett par meter i marken kan man ha en relativt stor silo utan att den är högre än omkringliggande bebyggelse. Att silon inte är högre än huset närmast brukar vara ett arkitektoniskt krav som ställs i bygglovshanteringen.

Kom ihåg att en stående silo måste förankras ordentligt. Det är en hög konstruktion som är tung när den är fylld med bränsle men relativt lätt när den är tom. Det är i första hand vindlaster som är dimensionerande för grundkonstruktionen.

En stor lagringskapacitet ger en del driftmässiga fördelar då man kan hålla nere antalet transporter till fastigheten och stora inköp kan även ge ett något lägre pris. Ett sätt att bedöma hur stor lagerkapacitet som behövs är att se till förbrukningen vintertid. Ett vanligt riktvärde för värme­ användning i vanliga fastigheter är att cirka 15 procent av årsförbrukningen sker under en kall vintermånad. Ett riktvärde för lagringskapacitet kan vara att åtminstone ha möjlighet att lagra en vintermånadsförbrukning, gärna mer.

En erfaren konsult inom området ger en alternativ rekommendation för lagerdimensionering. Denna utgår från att man bör ha lagringsvolym i förhållande till kapaciteten hos bränsleleverantörens bilar. Om bilen maximalt kan lasta 10 ton ska lagrings­kapaciteten motsvara minst 10 ton plus tio dagars drift vid 0°C. Då har man som köpare en tillräckligt stor kapacitet för att ta emot ett helt ekipage, vilket kan löna sig hos vissa leverantörer. Om det är långa transportvägar från pelletsfabriken kan en leverantör i vissa fall prioritera kunder som tar ett helt lass på egen hand, det går därmed fortare att få leverans med stor mottagningskapacitet.

Relation mellan lagerkapacitet för pellets och installerad effekt. .

Källa: ”Goda exempel från Västra Götaland” www.energycenter.info samt ABM Konsult

30

Allt annat än olja

Mottagning och lossning av bränsle Pellets kan köpas på många olika sätt. Det finns förpackat i små säckar på 20 kg för småhuskunder men kan också köpas i så kallade storsäckar om cirka 600 kg, även den hanteringen är i första hand riktad mot konsumentmarknaden. För mer kommersiell hantering är leverans med lastbil eller bulkbil mest rationellt.

Pellets för större fastigheter kan levereras på olika sätt. Det kan levereras på vanlig flaklastbil som tippar sin last ner i en bränsleficka. En annan metod är leverans med bulkbil som med hjälp av tryckluft kan blåsa in pellets i bränslelagret via en slang. Ett tredje sätt är med så kallad växelcontainer.

Det första alternativet kräver en bränsleficka som är nåbar för en lastbil, det krävs alltså en körbana ända fram till tippningsplatsen. Både sidtippning och bakåttippning förekommer. Man ska vara medveten om att sådan tippning är förenad med viss nedskräpning i närområdet. Metoden är dock snabb, det tar bara några minuter att leverera stora mängder pellets.

För att ta emot pellets via bulkbil krävs att fordonet kan komma fram någorlunda nära bränslelagret. Bilen ska kunna komma inom 10–15 meter från bränsleförrådet för att hanteringen ska fungera tillfredsställande. Från bulkbilen kopplas en ledning till husets bränslelager. Via en

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer – Biobränsle, pellets

31

tryckluftskompressor skapas ett drivtryck som blåser in pelletsen från bilen i lagret. En bulkbil har en maximal kapacitet på cirka 30 ton pellets.

Bilarna kännetecknas av att lagringen är sektionerad i ”kulor” där varje kula rymmer 3 till 5 ton. Lossning av bränsle från bulkbil kan upplevas som störande då det kan bullra en hel del. Både kompressorn och bilens tomgångskörning ger upphov till bullerstörningar. En pelletsleverans med bulkbil tar en stund att genomföra, bulkbilen har en teoretisk kapacitet på cirka 700 kg/minut. Totalt tar lossning av 10 ton pellets 20–30 minuter att genomföra. Snabbare lossning skulle eventuellt kunna åstadkommas genom att höja trycket i ledningen från bilen. Resultatet blir dock att bränslet slås sönder och en allt för stor andel finfraktion hamnar i bränslelagret. Sådan finfraktion är källa till många driftmässiga störningar och bör undvikas. För att kunna ta emot pellets via bulkbil måste bränslelagret vara utformat på särskilt sätt. Bland annat ska påfyllnadsrörets utformning och placering samt utformning av dammfilter, överfyllnadsskydd och övertryckslucka göras enligt leverantörens anvisningar.

Leverans med växelcontainer eller lastväxlarflak innebär att pellets fylls på i en särskild container som körs till kunden. Där byts den tomma containern mot en fylld container. En container rymmer upp till 10 ton pellets. Att skifta container tar bara några minuter men förutsätter givetvis att lagringsplatsen kan nås med fordon på ett bra sätt. Containern som används är specialanpassad för ändamålet, den är försedd med bottenskrapa för utmatning av pellets till pannan. Leverans av pellets med växelcontainer är i första hand lämpligt för större förbrukare. Det är en metod som inte alla leverantörer kan tillhandahålla vilket kan begränsa handlingsfriheten för kunden.

Tänk på att pelletsleverantörens bil kan vara tung och att det krävs en ordentlig körväg. På vintern måste vägen vara röjd från snö och sandad.

Lägsta fria höjd är i allmänhet 4 meter.

Bränslekvalitet En vanlig frågeställning bland pelletskunder är hur bränslets kvalitet påverkar förbränningsegenskaper och om det ger upphov till driftstörningar. Det bör konstateras direkt att pellets är ett bränsle med kvalitetsvariationer. Det finns förvisso en bränslestandard men den ger utrymme för variationer som kan förekomma över tid och mellan olika fabriker.

Kvalitetsvariationerna kan påverka hur bränslet uppträder vid förbränning. Skillnad i fysikaliska egenskaper som hårdhet och asksmältpunkt verkar ha särskild betydelse för driftmässiga resultat. Förbränningsutrustningen är inställd för att elda bränsle av en viss kvalitet och om man

32

Allt annat än olja

då matar in pellets av en kvalitet med väsentligt annorlunda egenskaper kan problem uppstå. Sintring – bildande av stelnad aska – är ett vanligt problem vid variation av asksmältpunkt. Majoriteten av pelletsbrännare reglerar förbränningen genom variabelt luftflöde – så kallad O2-reglering.

På marknaden finns även brännartyper som reglerar både med hjälp av variabelt luftflöde och variabelt bränsleflöde. Sådan teknik anses ibland vara bättre på att anpassa driften vid olika bränslekvaliteter.

Energimyndighetens testlaboratorium genomförde under 2007 ett antal kvalitetstester på inhemsk och importerad pellets. Många av testresultaten visade på en god kvalitet men myndigheten menar att kvalitetskraven enligt SS 18 71 20 bör utvecklas och man ser ett behov av internationalisering. Testresultaten finns på Energimyndighetens hemsida.

Bränsletransportörer Bränslet ska förflyttas från bränslelagret till pannan på ett kontrollerat och automatiserat sätt. Vanligen sker det med någon form av tät rörledning. Det förekommer både mekaniska skruvar och vakuumsug för bränsletransport mellan lager och panna. För att få en så problemfri drift som möjligt är det viktigt att transportörerna har en enkel utformning. Undvik skarpa böjar och många nivåändringar. Håll transportörerna så korta som möjligt och sträva efter en robust konstruktion. Det är i bränsletransportörerna som flertalet driftstekniska problem uppstår och genom kloka lösningar kan många problem undvikas.

Det finns både raka och flexibla transportskruvar. Båda lösningarna har visat sig fungera på ett tillförlitligt sätt. De flexibla slangarna har en tendens att med tiden ”ätas” upp av bränsleskruven, det går helt enkelt hål på höljet efter en tids drift. Alla rörliga konstruktioner utsätts för slitage, även raka bränsletransportörer, framför allt är det skruvarna som slits ner och efter en tid behöver de bytas ut. Att hålla ett litet lager av utbytesskruvar kan därför vara en god idé för att undvika långvariga driftstopp.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer – Biobränsle, pellets

33

Eldning För pelletseldning i storleksklassen mellan cirka 100 kW upp till 2 MW används två huvudsakliga metoder, eldning på roster eller med brännare.

I den nedre delen av intervallet används i första hand brännare. I den övre delen – för de största effekterna –används i huvudsak roster. Rostertekniken brukar delas in i rörliga respektive fasta roster. Brännartekniken har ett flertal olika varianter vilka alla har sina fördelar och nackdelar.

Ett roster är en yta på vilken pellets matas fram och förbränns. Fast roster är en helt plan yta där luft tillförs genom håligheter och upp genom bränslebädden. Fast roster förekommer främst i anläggningar mindre än 1 MW men är idag relativt ovanliga. Den stora nackdelen med tekniken är att askan blir kvar på rostret och askutmatning måste i huvudsak ske manuellt.

Rörligt trapproster är en lutande yta som består av rörliga stavar som kontinuerligt matar fram bränsle, genom rostret strömmar luft upp genom bränslet. Förbränningen av bränslet är fullständig i slutet av rostret och askan faller ner i behållare. En stor fördel med rörliga roster är möjligheten till automatisk askutmatning. Rörliga roster används både för pelletsoch briketteldning och förekommer främst i intervallet mellan 1–10 MW. Rostereldning är generellt sett svår att hantera vid låglast, tekniken är optimerad för eldning vid höglast och nedreglering till lägre effekt tar tid och är besvärlig.

Pelletsbrännare har utvecklats mycket de senaste åren. Brännare finns från villastorlek upp till cirka 600 kW. En pelletsbrännare matas med bränsle via en automatisk skruv. Vanliga typer av brännare matas med bränsle underifrån eller bakifrån, den senare typen har likheter med vanliga oljebrännare. I undermatade brännare förbränns bränslet i en stor roterande kopp där bränslet blandas med luft. Teknikutvecklingen den senaste tiden har möjliggjort många avancerade tekniker som lastreglering, O2-reglering, automatisk askutmatning med mera.

Skorsten Skorstenen används för att leda bort rökgaserna men är också viktig för att skapa rätt tryckförhållanden i pannan. Det är därför viktigt att skorstenen har rätt dimension. En för liten skorsten är svår att hålla ren och ger dåliga förbränningsförhållanden. En för stor skorsten ger problem med inträngande kalluft och ökad risk för kondensbildning. Inte sällan är skorstenar i svenska byggnader väl tilltagna för att man skulle kunna ställa om till att elda med ved. Länge fanns sådana krav i bygglagstiftningen. Ur

34

Allt annat än olja

konverteringshänseende är det därför ofta enkelt att anpassa skorstenen till eldning med fast bränsle. I murade skorstenar kan det vara aktuellt att montera ett insatsrör för att säkerställa att skorstenen är tät.

Askhantering Vid eldning av pellets bildas aska och askhalten brukar vara mellan 0,4 och 0,8 viktprocent i torrsubstans. Uppskattningsvis kan man säga att ett ton pellets ger cirka 15 kg aska. Mängden aska som måste hanteras blir dock ofta något större, eftersom den innehåller oförbrända rester av bränsle. Tidigare har askutmatning skett manuellt, ett tidskrävande arbete. Idag byggs nya pelletsanläggningar ofta med automatisk askutmatning. Det innebär att behovet av tillsyn och manuellt arbete begränsas.

Aska och stoft transporteras i sådana anläggningar av en matarskruv från pannan till en askbehållare. I mindre anläggningar används behållare som oljefat eller dylikt. Större anläggningar använder någon form av eldsäker container. Det är viktigt att askan förvaras på ett brandsäkert sätt. Från containern kan askan sugas upp, alternativt kan hela behållaren hämtas av en entreprenör. Askan är i allmänhet inte skadlig men innehåller en del fina partiklar som kan vara irriterande att få i ögon eller andningsvägar.

Man bör därför vara noggrann med att alltid använda lämplig skydds­ utrustning vid askhantering. Askan kan återföras till marken för ett slutet kretslopp, företrädesvis till marker där avverkning har skett. För den enskilde fastighetsägaren är det idag normalt att askan hämtas av en renhållningsentreprenör och läggs på deponi.

Bedömd årlig ­värmeanvändning

Årsförbrukning pellets med verkningsgrad 90 %

Ungefärlig askmängd

250 MWh/år

58 ton

900 kg/år

5 kbm/år

1250 MWh/år

289 ton

4 300 kg/år

22 kbm/år

2 500 MWh/år

579 ton

8 700 kg/år

44 kbm/år

4 000 MWh/år

926 ton

13 900 kg/år

70 kbm/år

Beräkning av förväntade askmängder från eldning av pellets.

Inköpsrutiner och avtal Pelletsmarknaden är som tidigare konstaterats en relativt ny marknad och fortfarande i en mognadsfas. Det saknas än så länge en god transparens på marknaden. Det är därmed svårt att som kund göra bra jämförelser mellan olika leverantörer. En annan indikation på att marknaden ännu är i en mognadsfas, är att det fortfarande saknas etablerade leveransvillkor som är

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer – Biobränsle, pellets

35

generellt tillämpbara. Det pågår en viss utveckling, bland annat finns ett standardavtal för leverans till konsumenter, framtaget av branschorganisationen PIR. Idag sker beställningar i stort sett uteslutande manuellt. Man ringer, faxar eller e-postar sin beställning till leverantören för att få en leverans. Den för oljeleveranser så vanliga automatpåfyllningen är inte vanlig för pellets, vilket främst beror på att leverantörerna inte vill åka runt med småleveranser.

Man eftersträvar att åka med full bil från fabriken och tom bil tillbaka. På en marknad där pelletskunderna är fler kan det tänkas att automatpåfyllning blir vanligare.

Lagkrav för eldning Eldning av fasta bränslen omfattas av en hel del lagar och regler. För mindre anläggningar handlar det i första hand om hur anläggningen ska vara konstruerad och försedd med säkerhetsfunktioner etc. För större anläggningar finns även krav på tillsyn och skötsel. Faktorer som får både organisatorisk och ekonomisk påverkan för anläggningsägaren. Nedanstående förteckning gör inte anspråk på att vara komplett eller heltäckande.

Krav på rökgasrening behandlas till exempel inte – för kompletterande upplysningar hänvisas till lokala miljö- och hälsoskyddsmyndigheter.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1) framgår hur övervakning av pannanläggningar ska gå till. Föreskrifterna kan läsas i sin helhet på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Nedan ges en kort redogörelse för de avsnitt som har bedömts vara av principiell betydelse. Föreskrifterna är tillämpliga vid yrkesmässig användning av tryckbärande anordningar, cisterner med mera.

Enligt (AFS 2002:1) 13 § ska driftspersonalen ha dokumenterad förmåga att svara för säkerheten i en pannanläggning. Personalen ska ha den utbildning som krävs för att klara av att upprätthålla säker drift.

Varje pannanläggning ska ha en säkerhetsinstruktion. I säkerhetsinstruktionen ska exempelvis framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att på ett säkert sätt återställa pannanläggningen vid larm. Vidare ställs krav på att larmfunktioner ska finnas i pannanläggningar för eldning av fasta bränslen.

För varmvattenanläggningar med effekt större än 50 kW gäller att de ska vara ständigt bemannade när de är i drift såvida inte särskilda villkor är uppfyllda. Dessa är:

36

Allt annat än olja

•

Ett ackrediterat kontrollorgan ska ha bedömt att anläggningen är ­försedd med erforderlig larmhantering.

•

Återstart av pannanläggning för fasta bränslen får inte ske med fjärrstyrning

•

Kontrollorganet ska ha bedömt att anläggningen har säkerhetsfunktioner som hindrar drift vid felaktiga driftförhållanden som för högt eller för lågt tryck, temperatur, flöde eller nivå.

•

Personalens kompetens ska ha bedömts vara erforderlig.

Genom att se till att ovanstående krav är uppfyllda undgår man alltså ständig bemanning vilket i många fall är en förutsättning för att få en rationell och ekonomisk drift. Kraven får anses vara lätta att klara för en modern anläggning. Övervakningsintervallen enligt § 8 är centrala för val och dimensionering av fastbränslepannor. Enligt paragrafen ska pannor med effekt upp till 1,5 MW övervakas minst en gång per dygn, men pannor vars effekt understiger 500 kW får övervakas utan fastställt intervall. Pannor med effekt på cirka 495 kW kallas därför ibland ”paragrafpannor”. Övervakning av fastbränslepannor över 1,5 MW ska ske minst två gånger per dygn.

Arbetsmiljöverkets föreskrift ger dock möjlighet till längre övervakningsintervall. Om anläggningen är försedd med ”självövervakande katastrofskydd” får övervakning ske en gång per dygn. Sådana anläggningar kan lämnas utan övervakning under helger, dock med ett längsta övervakningsintervall om 72 timmar. För varmvattenanläggningar med katastrofskydd kan övervakningsintervallet reduceras till 48 timmar på vardagar.

Alla installationer av katastrofskydd ska godkännas av ackrediterat kontrollorgan innan eventuella lättnader från regelverket kan genomföras.

Ytterligare regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter som får stor påverkan på den organisatoriska situationen i företagen är kraven på larmhantering och inställelsetid vid larm. En fastbränsleanläggning ska vara försedd med utrustning som ger larm vid avvikelse från förutbestämda driftbetingelser.

Larmen delas in i A- respektive B-larm där A-larm är de allvarligaste. Vid A-larm från en fastbränsleanläggning ska driftpersonal kunna inställa sig inom trettio minuter. Det innebär att personal alltid måste finnas i beredskap. Inställelsetiden får förlängas till 90 minuter om särskilda säkerhetsåtgärder har vidtagits och godkänts av ett kontrollorgan.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer – Biobränsle, pellets

37

Projektexempel 1, Harpsund – konvertering från olja till biobränsle hos statsministern

Harpsund är representationsbostad för den svenska statsministern. Anläggningen ligger vid Harpsundssjön i Sörmland och består av ett flertal bostadsbyggnader, verkstäder, jord- och skogsbruk. Harpsund förvaltas av Statens ­fastighetsverk. Harpsundsnämnden svarar för driften av jord- och skogsbruket.

På Harpsund finns drygt 1000 hektar skog och cirka 320 hektar tomt-, åkeroch betesmark. Förekomsten av eget skogsbruk var en viktig förutsättning då fastighetsägaren utvärderade olika alternativa uppvärmningsformer. Att man via eget skogsbruk har säker och enkel tillgång till bränsle gjorde att en flispanna var ett naturligt val. Ett policybeslut att uppvärmningen på Harpsund skulle vara koldioxidfri medförde att man valde att komplettera flispannan med en pelletspanna. Ytterligare en mindre pelletspanna finns installerad för att täcka sommardriftfallen då man enbart har ett värmebehov för produktion av tappvarmvatten.

Vid Harpsund finns ett tiotal byggnader som tidigare värmdes med lokala oljepannor. Genom att bygga ett litet distributionsnät och ansluta till en central panncentral kunde samtliga oljepannor skrotas. Totalt grävde man ner cirka 1,3 km kulvertledning under projektet.

Anläggningen • Flispanna 250 kW. • Pelletspanna 400 kW. • Pelletspanna 25 kW (för sommardrift).

• Solfångare 327 kvm .

• Värmeackumulator 40 kvm

38

Allt annat än olja

Flispannnan används som primär värmekälla, vid behov spetsar man med den större pelletspannan. Den mindre pelletspannan är tänkt att användas för ­sommardrift om solvärmen inte räcker för tappvattenproduktion. Sedan anläggningen togs i drift under 2004 har den mindre pelletspannan används mycket sparsamt.

Flispannan är dimensionerad att klara 60–70 procent effekttäckning vid dimensionerande utomhustemperatur.

Solfångarna är dimensionerade för att klara tappvattenbehov inklusive kulvertförluster sommartid. Under sommaren kan kulvertförlusterna bli så stora som 70 procent. Ett årsmedelvärde anses vara cirka 20 procent. Det bör noteras att detta inte alltid är det ekonomiskt mest fördelaktiga sättet för dimensionering av solvärmeanläggningar. I projektet på Harpsund valde man att prioritera hög solvärmetäckning för att få god miljöprestanda i driften. Solfångaranläggningen består av 19 moduler och täcker hela takytan om 327 kvm på en byggnad som inrymmer maskingarage. Solfångaranläggningen är ansluten till panncentralen via en cirka 150 meter lång kulvertledning.

Driften På Harpsund har man alltså enkel tillgång till bränsle. Flis tillverkas av egen skog, pellets köps via lokal återförsäljare. Solvärmen får man från naturen.

Skogen fälls och läggs att torka i naturen, därefter flisas virket och lagras i bränslefickan i direkt anslutning till panncentralen. Det finns dock ett behov av att skapa ett mellanlager för flisat bränsle i närheten av panncentralen. Varje år tillförs cirka 500 kbm FUB (fast mått under bark) virke i form av flis. Anläggningen på Harpsund använder dessutom cirka 20 ton pellets samt solvärme.

Den aska som återstår efter förbränning blandas med kogödsel från den lokala mjölk- och köttproduktionen. Blandningen sprids på markerna och ett helt lokalt kretslopp kan därmed skapas.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer – Biobränsle, pellets

39

Värmepumpar När man diskuterar värmepumpar med en fastighetsägare kan man få skiftande svar på vilka erfarenheter man har av driften. En fastighetsägare som installerar en värmepump idag kommer troligen att få en hel del positiva erfarenheter efter en tids drift. Moderna, korrekt installerade värmepumpar är driftsäkra, robusta och har ett mycket litet drift- och underhållsbehov.

Fastighetsägare med erfarenheter från äldre värmepumpsinstallationer kan ha mer negativa upplevelser att redovisa. En byggforskningsrapport från slutet av 1980-talet om ett tiotal större värmepumpsinstallationer redovisar att det fanns stora brister i funktionen. De undersökta anläggningarna uppvisade brister avseende systemlösning och dimensionering. Även styrningen av värmepumparna framhölls som bristfällig. Undersökningen konstaterade att de flesta värmepumpsinstallationerna saknade mätning för använd elenergi och levererad värmeenergi. Om sådan mätning saknas är det svårt att konstatera hur bra eller dåligt värmepumpen fungerar. Mer om behovet av mätning finns att läsa längre fram i detta avsnitt.

En kortfattad introduktion av värmepumpstekniken torde vara på sin plats. Värmepumpar har funnits länge, redan under 1830-talet fick amerikanen Jacob Perkins patent på en kylmaskin baserad på ammoniak. Under 1939 installerades en värmepump i stadshuset i Zürich med värme från den närbelägna floden.

40

Allt annat än olja

En värmepumps hjärta är kompressorn. I den eldrivna kompressorn komprimeras köldmediet till gas med hög temperatur. Gasen leds in i kondensorn, som egentligen är en värmeväxlare, där den varma gasen möter vattnet i värmesystemet. Den varma gasen avger sin värme till värmesystemet och övergår då i vätskeform (kondenserar). Köldmediet passerar därefter ett torkfilter som tar upp eventuell fukt i systemet och därefter ett synglas. Efter synglaset leds köldmediet genom en expansionsventil som reducerar trycket innan förångaren. I förångaren möts köldmediet och köldbärarvätskan (från till exempel berg- eller sjökollektorn). I förångaren har köldmediet lågt tryck och förångas. Vid förångning åtgår värme som tas från köldbäraren i form av gratis energi. Därmed är köldmediets kretslopp slutet.

Principskiss på värmepumpsprocessen.

Värmekällor En värmepump kan anslutas till flera alternativa värmekällor. Vanliga värmekällor är berg, ytjord, sjövatten och grundvatten. Bergvärme är populärt eftersom det i stort sett alltid finns tillgängligt i Sverige. Vår berggrund har visat sig vara mycket väl lämpad för bergvärme­installationer. I södra delen av Sverige är ytjordvärme ett möjligt alternativ – installationskostnaden är förhållandevis låg och medeltemperaturen kan vara tillräckligt hög för att få en god totalekonomi. Sjövärme har en stor begränsning eftersom huset som ska värmas måste vara placerat i direkt närhet till en sjö eller större vattendrag. Grundvatten­värmepumpar tar värme direkt ur grundvattnet och kan vara en mycket bra tekniklösning om förhållandena är de

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Värmepumpar

41

rätta. I mindre anläggningar kan uteluft och frånluftsvärmepumpar vara aktuella. Luft/luftvärmepumpar har blivit populära i det svenska småhusbeståndet med direktverkande el. I mindre byggnader, till exempel daghem med direktverkande el, kan luft/luftvärmepump vara en intressant lösning. Husets planlösning bör vara öppen för att få en god funktion.

Dessutom krävs en viss acceptans för temperaturvariationer då det kan bli kallt i perifert belägna delar av huset. Ett sätt att lösa detta är att låta värmepumpen svara för en del av uppvärmningen med stöd av befintliga radiatorer.

Bergvärme En bergvärmepump hämtar värme ur ett eller flera borrhål. I hålet förläggs en kollektorslang med vätska, vanligen vatten med någon form av inblandad frysskyddsvätska. Borrhålen är en relativt dyr del av installationen men bergvärme kan ändå vara en lönsam tekniklösning eftersom berget ger goda driftbetingelser året runt. Värmeupptagningen från berget är starkt beroende av vilket vattenflöde som finns i berggrunden.

Grundvattenrörelser sker genom sprickor och håligheter i berget. En berggrund som har stort grundvattenflöde ger ett bättre värmeutbyte än en berggrund med dåligt grundvattenflöde.

Vanligen borras hål som är mellan 150 och 300 meter djupa. Många borr­ entreprenörer har utrustning som enbart klarar att borra 200 meter. För borrdjup som är större än 200 meter krävs borrutrustning med kraftigare utförande, som också är dyrare. Som ett riktvärde uppger en värmepumpleverantör att priset på borrning med konventionell metod är cirka 250 kr/meter borrhål. För djuphålsborrningen är kostnaden nära det dubbla.

Kostnadsuppgiften gäller en total borrentreprenadkostnad i Stockholmsområdet, exklusive moms.

Starkt förenklat är det den totala längden borrhål som är dimensionerande för en bergvärmeinstallation. Många småhusinstallationer klarar sig med ett eller maximalt två borrhål. För fastigheter med större värmebehov krävs följaktligen fler borrhål. När det krävs flera borrhål kommer hålen att påverka och stjäla värme från varandra. För att minimera denna påverkan, placeras borrhålen med avstånd emellan och lutas från varandra i en kvastliknande formation. På markytan kan hålen placeras i L-formation, i rutmönster eller i en rad. I allmänhet är det de lokala förutsättningarna som är avgörande för hur borrhålen placeras. Flera borrhål stjäl alltså värme från varandra om avståndet mellan dem är för litet, vilket också innebär att de stjäl värme från grannarnas eventuella bergvärmeinstalla­ tioner. Hur nära tomtgränsen man kan borra efter bergvärme utan att

42

Allt annat än olja

stjäla värme från grannen är omtvistat. Olika experter har olika uppfattning i frågan. En vanlig uppgift är att borrhål med ett inbördes avstånd på 30–40 meter inte påverkar varandra. I tätbebyggda stadsmiljöer kan stora värmeuttag ur berget mycket väl inkräkta på grannarnas möjlighet att ta värme ur berget. Genom att borrhål gradas in under huskroppen kan så mycket som möjligt av fastighetens bergvolym användas.

Temperaturen i berget sjunker med tiden, fler borrhål sänker temperaturen mer än vad ett enstaka hål gör. Vid ett större antal hål kan de långsiktiga termiska effekterna i berget bli betydande. Ett sätt att reducera problemen med för stora värmeuttag ur berget är att återladda berget med värme. Många större värmepumpsinstallationer utförs med återladdning av värme i berget, vilket ofta ger god totalekonomi genom att verkningsgraden höjs. Återladdning kan till exempel ske med överskottsvärme sommartid, i fastigheter med komfortkyla finns ofta ett stort värmeöverskott som kan ledas ner i berget. Återladdning kan också ske med solfångare.

Sveriges berggrund har skiftande egenskaper för bergvärme. Bergets värmekonduktivitet är en avgörande egenskap som varierar starkt. Berg med högre värmekonduktivitet ger ett bättre värmeutbyte. Bergets värmeledande förmåga är beroende av bergart, förekomst av sprickor och grundvatten samt grundvattenrörelser. Om bergets värmeledningsförmåga är låg krävs fler eller djupare borrhål. I figuren nedan kan utläsas hur stor variationen är för några i Sverige vanligt förekommande bergarter.

Värmekonduktivitet för några bergarter i Sverige. .

Källa; Gehlin, S et al, Energi & Miljö nr 3/2002

Vid större bergvärmeinstallationer med många borrhål kan det vara en god idé att genomföra en provborrning och ett så kallat termiskt responstest. Det termiska responstestet syftar till att ta reda på energibrunnens

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Värmepumpar

43

effektivitet på plats. Ett provhål borras och förses med kollektorslinga och köldbärarvätska. Systemet kopplas till en provrigg som under 50 timmar registrerar temperaturvariationen i kollektorslingan. Termiskt responstest rekommenderas för bergvärmeanläggningar med fler än cirka 20 borrhål.

Kostnaden för ett sådant test är cirka 35 000 kr. Denna kan snabbt vara intjänad genom optimering av den totala borrhålslängden.

Sammantaget kan konstateras att dimensionering av större bergvärmeanläggningar är en mycket komplex process med många variabler att ta hänsyn till.

Ytjordvärme Ytjordvärmekollektor placeras på 1–1,5 meters djup under markytan.

Markvärmekollektor är relativt vanligt förekommande i södra Sverige men används i första hand till småhus. Skälet är att metoden tar stora ytor i anspråk då kollektorslangen förläggs i en slinga med cirka 1,5 meters avstånd. Ett för litet avstånd kan resultera i allt för stor avkylning av marken med markfrysning som resultat. Det kan i sin tur ge problem med dålig avrinning, tjälskjutning och påverkan på markvegetationen. En vanlig dimensioneringsförutsättning är att kollektorn kan utvinna cirka 20–30 W/meter slang. Det ger ett ytbehov på upp till 600 kvm för en vanlig villainstallation. För större fastigheter kan ytbehovet bli mycket stort.

Ytjordvärme kan vara ett lämpligt val för lite mindre byggnader med tillgång till stora markytor. Lantligt placerade förskolor och samlingslokaler kan mycket väl värmas med ytjordvärmepump. Kostnaden för förläggningen av kollektorslang är starkt beroende av vilken typ av markarbeten som krävs.

Som vid all typ av ledningsförläggning i mark ska en ledningskarta upprättas för att undvika söndergrävning och underlätta vid läcksökning.

Rörledningen ska täckas med skyddsfyllning och markeringsband placeras på lämpligt djup.

Ytvattenvärme En ytvattenvärmepump tar värme från till exempel sjövatten. En kollektor placeras på botten av en sjö eller ett (större) vattendrag. Givetvis är närhet till sjövatten en absolut förutsättning för en sådan teknisk lösning.

Närmast botten i en sjö är temperaturen cirka 4°C även mitt i vintern.

Det beror på vattnets densitet som är som högst vid cirka 4°C. Det tyngsta vattnet i sjön samlas alltså vid botten, som därmed håller en relativt

44

Allt annat än olja

konstant temperatur. Undantaget är givetvis när sjön blir bottenfrusen.

Frysning kan vara ett problem för ytvattenvärmepumpar, men kanske inte så ofta på grund av bottenfrysning i sjön, eftersom detta kan hanteras genom att inte lägga kollektorn på allt för grunt vatten. Däremot kommer det att bildas en isskorpa på kollektorslingorna vilket är helt normalt och resulterar i att lyftkraften ökar och slingorna vill flyta upp till ytan. För att undvika problem och skador på grund av frysning måste kollektorslingorna förankras ordentligt i botten.

Kollektorslingan täcks med någon form av billigt material som kan fungera som förankring. I större sjövärmesystem tippas ofta grus över slingorna.

Placeringen av sjövärmeslingor förutsätter att området inte används för ankring, vare sig regelmässigt eller nödankring. Omfattande båttrafik kan därför starkt begränsa möjligheten att få tillstånd att förlägga sjövärmekollektor. Vidare ska kollektorslangarna märkas ut med tydlig skyltning för att undvika skador från ankare eller liknande. Mer om krav, lagar och regler finns i ett särskilt avsnitt nedan.

Grundvattenvärmepump Ytterligare en form av värmepump som kan vara intressant för större fastigheter är grundvattenvärmepumpar. Det är helt enkelt en värmepump som använder grundvatten direkt. Här finns ingen kollektorslinga i marken eller vattnet. Grundvatten tas upp ur ett borrhål och värmen från vattnet växlas i en särskild värmeväxlare för att tas upp av värmepumpen.

Vattnet återförs sedan till marken via ett annat borrhål eller genom infiltration.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Värmepumpar

45

Grundvattenvärmepumpar kan ha hög verkningsgrad och låg installationskostnad, ett ekonomiskt optimum alltså. Man behöver i allmänhet bara två borrhål om förutsättningarna är de rätta vilket ger den låga installationskostnaden relativt system med många borrhål. Den höga verkningsgraden beror på grundvattnets höga temperatur, ofta mellan 4°C och 8°C – ibland ända upp till 12°C. Kvalitén på grundvattnet är av­görande, alltför mycket sediment och avlagringar i vattnet gör att behovet av rening och filtrering blir betydande. Särskilt anpassade värmepumpskonstruktioner med så kallad tubväxling gör att man kan tillgodogöra sig mer av den tillgängliga energin. Om en vanlig värmepump används krävs någon form av mellanväxling med reducerad verkningsgrad som följd.

Givetvis är förekomsten av tillräcklig mängd grundvatten en begränsande faktor. Lokala restriktioner för uttag av grundvatten är vanliga och därför är det viktigt med en noggrann undersökning av tillstånd från berörda myndigheter.

Värmesystemet Helt avgörande för att få en värmepumpsinstallation att fungera på ett bra sätt är utformningen av husets värmesystem. En värmepump har, för att få goda driftbetingelser, vissa begränsningar avseende temperaturnivåer. Man bör eftersträva att hålla så låga framledningstemperaturer som möjligt i ett system med värmepump. Andra uppvärmningsformer – som fjärrvärme eller eldning med olja och biobränsle – har inte alls samma krav på värmesystemets temperatur.

Vi diskuterar fortsättningsvis enbart vattenburna värmesystem. I Sverige är det vanligast att värme avges via radiatorer. Andra värmekällor som golvvärme och fläktkonvektorer förekommer men dessa bortser vi från. Över tid har de dimensionerande förutsättningarna för värmesystemen ändrats. Äldre byggnader, byggda fram till cirka 1975 har ofta dimensionerats enligt ett temperaturprogram på 80/60. Det betyder att de dimensionerande temperaturerna i systemet är 80 grader på framledningen och 60 grader på returledningen vid dimensionerande utomhustemperatur (DUT). De äldre husen kan dock ha rejält överdimensionerade radiatorer och de verkliga framledningstemperaturerna hamnar lägre än det som en gång var de dimensionerande värdena. Efter cirka 1975 dimensioneras framledningstemperaturen på radiatorsystemen till 60/40 eller 55/35.

Det innebär att nyare hus har radiatorer som är dimensionerade för betydligt lägre fram­ledningstemperatur, vilket i högsta grad gynnar värmepumpsdrift.

46

Allt annat än olja

I en byggnad som tidigare värmts med oljepanna eller fjärrvärme är värmesystemet injusterat för ett visst temperaturprogram. Injustering görs för att alla radiatorer ska avge lagom mängd värme. Värmeavgivning är ett resultat av förhållandet mellan temperatur och flöde genom varje radiator.

Vid oljedrift är den tillgängliga temperaturen i stort sett obegränsad, oljepannan klarar att leverera 80-gradigt vatten. Men när oljepannan ersätts med en värmepump blir den tillgängliga max-temperaturen betydligt lägre, runt 55 grader vid värmepumpsdrift. Om husets värmesystem kräver högre temperatur måste spetsenergi kopplas in, inte sällan används den gamla oljepannan till det. För att få så god ekonomi som möjligt vill man dock att spetsenergin ska minimeras och att värmepumpen utnyttjas maximalt. Sammantaget gör detta att det är extra viktigt med rätt temperatur i fram- och returledning, alltså ett väl injusterat värmesystem, vid värmepumpsdrift.

Dimensionering Vid dimensionering av en värmepumpsanläggning är det de ekonomiska aspekterna som kommer i första hand. Att borra för en större bergvärmeanläggning är starkt kostnadsdrivande för projektet som helhet och det gäller därför att hitta ett ekonomiskt optimalt läge. Vanligen klarar värmepumpar inte hela effektbehovet utan det krävs helt enkelt för stora installationer för att det ska vara ekonomiskt försvarbart. Detta ser man tydligt om man studerar ett så kallat varaktighetsdiagram. Ur diagrammet kan man utläsa att antalet timmar per år med riktigt låg utomhustemperatur – när maximal effekt behövs – inte är särskilt många. Om man skulle dimensionera installationen för att täcka alla timmar på året med värmepumpsdrift blir totalekonomin sämre. Istället väljer man att dimensionera värmepumpen för att täcka cirka 90-95 procent av byggnadens energibehov.

Frågan om man behöver en ackumulatortank eller inte dyker ofta upp i värmepumpsprojekt då värmepumpar kan köras utan ackumulatortank om värmesystemet består av enbart radiatorer utan eftershuntar. Det vanliga är dock att man i större system har någon lagringskapacitet som värmepumpen får jobba emot. En tillverkare rekommenderar minsta ackumuleringsvolym till 10 liter per installerad kW. En generell rekommendation för större värmepumpsanläggningar är att alltid överväga ackumulator för att få en jämnare och bättre drift.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Värmepumpar

47

Elanslutning Värmepumpar har ett eleffektbehov som i vissa fall kan kräva att inkommande elservis förstärks. Om fastigheten tidigare värmts på ett sätt som inte krävt några större eleffekter, kanske inkommande elservisledning inte räcker till för drift av värmepump. Det är vanskligt att ge några detaljerade råd avseende de exakta dimensioneringsförhållandena men för att få en riktlinje att hålla sig till kan figuren nedan studeras.

Om man plottar värmepumpens avgivna värmeeffekt vid driftpunkt 0/35 och den av tillverkaren rekommenderade säkringsstorleken i ett diagram, kan en tydlig samvariation utläsas. Figuren är konstruerad utifrån produktblad från tre större tillverkare av värmepumpar. Observera att den angivna effekten inte alltid är den som är dimensionerande för den aktuella fastigheten.

Inte sällan sammankopplas flera värmepumpar i en installation och hur stort det totala säkringsbehovet blir för dimensionering av inkommande elserviser etc är en bedömning som installatören måste göra.

Man bör i ett tidigt skede ta kontakt med elnätägaren för att kontrollera hur mycket elnätet kan säkras upp. Att förstärka elservisen in till fastigheten kan ta lång tid och vara dyrt.

Relation mellan säkringsstorlek i ampere och avgiven värmeeffekt i kW vid 0/35. .

Data från tre tillverkare av värmepumpar.

Mätning och prestandautvärdering Det kan vara svårt att utvärdera om värmepumpsinstallationer fungerar på ett total­ekonomiskt bra sätt. Andra uppvärmningsformer kan vara enklare

48

Allt annat än olja

att utvärdera. En pannas kondition och prestanda kan utvärderas genom rökgasanalys. En fjärrvärmecentral kan relativt enkelt analyseras genom att studera temperaturfall över systemet, flöde och energianvändning via mätning. Värmepumpar är däremot något svårare att prestandautvärdera.

Ofta kompletteras värmepumpen med någon form av spetsenergikälla som oljepanna, elpanna, fjärrvärme eller annat. Om värmepumpen inte fungerar som den ska kommer den inte att ge tillräckligt mycket värme och därmed behöver spetsanläggningen användas mer. Ur ett ekonomiskt perspektiv vill man i allmänhet utnyttja sin värmepump så mycket som möjligt eftersom det ger den bästa totalekonomin. Men det kan vara svårt att upptäcka om värmepumpen inte fungerar bra. Eftersom värmebehovet täcks av spetsvärmekällan kommer ingen att frysa, men kostnaden blir högre.

Det enda egentliga sättet att upptäcka bristande funktion är att mäta.

Genom kontinuerlig energimätning kan eventuella avvikelser snabbt upptäckas. Många fastighetsvärmepumpar har någon form av drifttidsmätning eller elenergimätning. Genom att regelbundet läsa av sådana mätare och föra statistik över förbrukningssiffrorna kan man skapa sig en god grund för prestandautvärdering. Men elmätning är inte tillräckligt för att ha fullständig kontroll över värmepumpens funktion. För att få en helhetsbild över värmepumpens prestanda krävs mätning av den från värmepumpen levererade energimängden. Sådan värmemängds­mätning är ovanlig.

Man bör eftersträva en så detaljerad mätning som möjligt för att få total kännedom om energianvändningen.

Ett exempel: I en fastighet med två värmepumpar som samkörs och en oljepanna som spets, bör följande mätare installeras för att kunna följa anläggningens drift: •

Elmätare på värmepump 1

•

Elmätare på värmepump 2

•

Värmemängdsmätare på värmepumparna (sammanlagd levererad ­värmemängd från vp)

•

Värmemängdsmätare tappvatten

•

Oljemängdsmätare på oljepanna

Elmätning och eventuell gångtidsmätning på båda värmepumparna avslöjar hur mycket värmepumparna är i drift. Med regelbunden avläsning av mätarna visar sig avvikelser mycket tydligt. Med värmemängdsmätare

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Värmepumpar

49

på värmepumparna är det enkelt att beräkna vilken årsvärmefaktor värmepumpsinstallationen ger. Utan värmemängdsmätare kan den typen av analys inte göras.

Ett generellt samband för att räkna ut årsvärmefaktor på värmepumpen kan skrivas: SPFvpa = (Q1+Qvv-Qtva)/(WT–Wta) SPFvpa = Årsvärmefaktor [–] Q1 = Förbrukad värmemängd för uppvärmning [kWh] Qvv = Förbrukad värmemängd för varmvatten [kWh] Qtva = Värmemängd från tillsatsanläggning [kWh] WT = Total elförbrukning [kWh] Wta = Tillsatsanläggningens elförbrukning [kWh] Ett starkt förenklat samband kan skrivas Årsvärmefaktor = Värme från värmepump / el till värmepump.

Lagar och regler Installation och drift av en värmepumpsanläggning är omgärdad av en hel del regler, främst av miljö- och hälsoskyddsskäl. Värmepumpar betraktas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Enligt Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i miljöbalken (1998:899) 17 § är det förbjudet att utan anmälan inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning ur mark, ytvatten eller grundvatten. Det är kommunen som i första hand handlägger sådana ärenden. För värmepumpsanläggningar med en uttagseffekt som är större än 10 MW krävs tillstånd från länsstyrelsen.

I ansökan om borrtillstånd ska kommunens blanketter användas. Varje kommun har sin egen blankett och process för ansökan om borrtillstånd.

Ofta ingår det att i ansökan ta in godkännande från andra berörda parter.

Det kan vara grannar och ägare till ledningar som riskerar att skadas vid borrning, VA-ledningar, fjärrvärme, elledningar och så vidare. Vid ansökan om förläggning av kollektor i sjöar eller vattendrag begär en del kommuner att de som har fiskerättigheter eller övriga intressenter ger sitt skriftliga tillstånd till åtgärden.

Köldmediekungörelsen Enligt SNFS 1992:16, den så kallade köldmediekungörelsen, gäller en hel del regler för ägande, drift och skötsel av värmepumpsanläggningar. I samband med installation av aggregat ska en installationskontroll genomföras av ett ackrediterat kontrollorgan, därefter ska anläggningen kontrolleras

50

Allt annat än olja

varje år. Det gäller dock inte så kallade enhetsaggregat med högst 3 kg köldmedium (11 §). Vidare ska påfyllnad och återfyllning av köldmedium journalföras (12 §). För anläggningar med en sammanlagd köldmediemängd större än 10 kg ska resultat från en årlig kontroll rapporteras till den lokala tillsynsmyndigheten (vanligen kommunen).

Anlita alltid ackrediterade företag för installation och reparation av värmepumpar. Det är ett enkelt sätt att försäkra sig om att lagar och regler följs. Att inte följa regelverket kan resultera i miljösanktionsavgifter.

Vissa kommuner tar ut en särskild årlig tillsynsavgift av ägare till värmepumpsanläggningar.

Projektexempel 2 – konvertering till värmepumpsdrift En bostadsfastighet utanför Stockholm byggd 1956 med 72 lägenheter eldades tidigare med olja. För att minimera miljöbelastningen och minska driftskostnaderna beslutades om konvertering till värmepumpsdrift. I en första etapp gjordes en relativt konventionell bergvärmepumpsinstallation med 3 sammankopplade värmepumpar som totalt ger 78 kW installerad värmeeffekt, oljepanna används som spets. Totalt borrades tio hål med en sammanlagd längd om cirka 1 800 meter. Borrhålen placerades på innergården och gradades från varandra för minimal influens.

Anläggningen: • Flispanna 250 kW. • Pelletspanna 400 kW. • Pelletspanna 25 kW (för sommardrift).

• Solfångare 327 kvm .

• Värmeackumulator 40 kbm Marken har idag återställts och inga spår syns av installationen. I den första etappen investerades cirka 1 miljon kronor. Den tidigare oljeförbrukningen om cirka 110 kbm/år reducerades kraftigt och den ekonomiska besparingen beräknas till cirka 360 000 kronor per år exklusive moms. I etapp 2 investerades ytterligare cirka 450 000 kronor exklusive moms i ett system för återladdning av berg för att därigenom höja värmeutbytet med berget. Via återvinningsbatterier i en frånluftsvärmepump leds värme ner i berget vid tider då energi inte används till uppvärmning eller tappvattenvärmning. Därigenom kan systemets verkningsgrad höjas högst väsentligt och den totala besparingen uppges bli uppemot 560 000 kronor per år. Dessutom blev det en kraftig reduktion av miljöförstörande utsläpp. Stoftutsläppen reducerades från cirka 22 kg/år till cirka 1,4 kg/år. Likaså har utsläpp av SO 2, NOx, och CO2 kraftigt reducerats.

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Värmepumpar

51

Fjärrvärme Fjärrvärme är ett mycket utbrett alternativ för uppvärmning av svenska bostäder och lokaler. Ur kundens perspektiv finns stora drifttekniska fördelar med fjärrvärme som är en teknik som tar relativt litet utrymme i anspråk, en modern fjärrvärmecentral behöver bara någon kvadratmeter.

Tekniken är tyst, enkel och bekymmersfri. Dessutom har fjärrvärmen hög tillgänglighet och driftsäkerhet.

Fjärrvärmen är ofta ett mycket intressant uppvärmningsalternativ. En av fjärrvärmeteknikens nackdelar är dock att den inte är tillgänglig över allt.

I vissa områden finns inte fjärrvärme som ett alternativ eftersom det inte är ekonomiskt för fjärrvärmeleverantören att bygga upp sitt ledningsnät där.

Fjärrvärmen är uppbyggd som lokala monopolmarknader vilket innebär att det på varje ort endast finns en fjärrvärmeleverantör. Vill man ha fjärrvärme till sin fastighet finns därmed inga alternativa leverantörer. Det är också den lokale fjärrvärmeleverantören som ensidigt bestämmer pris och en hel del av de andra leveransvillkoren. De flesta fjärrvärmeleverantörer använder sig dock av de allmänna avtalsvillkor som tagits fram genom diskussioner mellan kundernas och leverantörernas respektive branschorganisationer. De allmänna avtalsvillkoren reglerar en hel del av de generella gränsdragningsproblem som gäller mellan fjärrvärmeleverantör och

52

Allt annat än olja

fjärrvärmekund. Vidare behandlar de allmänna avtalsvillkoren uppsägningstid samt vilket ansvar kund och leverantör har under avtalsperioden.

Vid nytecknande av fjärrvärmeleverans ska man ta för vana att kontrollera att det är rätt allmänna avtalsvillkor som används. En del leverantörer har gjort avsteg från de allmänna avtalsvillkoren. Sådana avsteg syftar i allmänhet till att stärka leverantörens ställning. För mer information om allmänna avtalsvillkor hänvisas till Svensk Fjärrvärmes hemsida, www. svenskfjarrvarme.se.

Fjärrvärmeprissättning Både prisnivå och prislistans konstruktion kan ensidigt beslutas av fjärrvärmeleverantören. Allt fler fjärrvärmeleverantörer publicerar en normalprislista som ska gälla leverantörens samtliga kunder. Det är ett krav både enligt branschens egen kvalitetsmärkning (REKO) och konkurrenslagstiftningen. En fjärrvärmeleverantör som har en dominerande ställning får inte särbehandla kunder utan måste erbjuda likvärdiga villkor för likvärdiga transaktioner enligt Konkurrenslag (1993:2) 19 §.

Att fjärrvärmeleverantörerna ensidigt kan besluta om prisets utformning har medfört att de utvecklat egna taxekonstruktioner som är mer eller mindre lättbegripliga för kunden. Vissa leverantörer har en mycket enkel prislista med en eller två priskomponenter. Andra leverantörer krånglar till situationen genom att ha både fasta och rörliga komponenter i sin prislista. Nedan ges en kort beskrivning av några vanliga begrepp i prissättningen av fjärrvärme.

Avgift för abonnerad effekt eller effektavgift (kr/kW). En avgift baserad på kundens förväntade maxuttag ur fjärrvärmenätet. Vid nyanslutning beräknas den abonnerade effekten enligt en schabloniserad metod som fjärrvärmeleverantören själv bestämmer. Kostnaden för abonnerad effekt kan sägas vara halvrörlig eftersom den i allmänhet revideras årligen.

Många leverantörer använder någon form av kategoritalsmetod för att revidera abonnerad effekt. Exempel: Den abonnerade effekten beräknas genom att dividera den normalårskorrigerade medelförbrukningen under januari och februari med 700 timmar.

Energiavgift (kr/MWh). En helt rörlig avgift som betalas per använd energienhet. Många leverantörer tillämpar olika energiavgift för sommarrespektive vinterperiod, under sommaren är energiavgiften lägre.

Returtemperaturavgift/bonus eller flödesavgift (kr/°C, kr/kbm).

Fjärrvärmeleverantören vill av produktionstekniska skäl att kunden ska använda sin fjärrvärme så effektivt som möjligt. Det innebär att kunden

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Fjärrvärme

53

ska försöka ”krama ur” så mycket värme ur fjärrvärmevattnet som möjligt.

Det kallas ibland för ett ”högt delta T” eller liknande. Det är helt enkelt ett sätt att beskriva att kundens anläggning ska utnyttja fjärrvärmen optimalt och inte släppa iväg returvatten med för hög temperatur.

För att stimulera kunden att hålla så låga returtemperaturer som möjligt, har många leverantörer en särskild taxekomponent som gynnar kunder med en väl fungerande anläggning och missgynnar kunder med dåliga anläggningar. Vid fastställande av returtemperaturavgift/bonus jämförs kundens returtemperatur med ett medelvärde eller referensvärde. Om kundens anläggning är bättre än referensen utbetalas en bonus, medan kunden får betala en avgift om anläggningen är sämre än referensvärdet.

Flödesavgift betalas per kubikmeter fjärrvärmevatten som passerar kundens anläggning. En väl fungerande anläggning använder mindre mängd vatten och får därmed en lägre kostnad än en dåligt fungerande anläggning.

En stor avkylning ger alltså en mer ekonomisk drift. En rekommendation är att ha en skillnad mellan fjärrvärmens framledning och returledning på minst 40˚C som medelvärde. Värdet brukar kallas delta T (T) och anges ofta på fakturan från fjärrvärmeleverantören. Man kan även ta fram delta T med en enkel beräkning: Värmeförbrukning i MWh divideras med flödet i kubikmeter, resultatet multipliceras med faktorn 860 för att få medeltemperaturskillnaden i grader Celsius.

Anslutningsavgift (kr). Fjärrvärmeleverantörerna tar ofta ut en avgift för att ansluta en ny kund till fjärrvärmenätet. Kostnaden är av engångskaraktär och belastar alltså kunden endast vid anslutningstillfället. En del leverantörer erbjuder sina kunder att betala anslutningsavgiften via en finansieringslösning eller en form av lån.

Förhandling med fjärrvärmeleverantör Ofta ställs frågan om det överhuvudtaget är möjligt att förhandla med en fjärrvärme­leverantör om pris- och leveransvillkor. Svaret är inte helt enkelt att ge. Det borde nämligen inte vara möjligt att förhandla med en fjärrvärmeleverantör, ändå görs det.

En fjärrvärmeleverantör har ofta en dominerande ställning på den lokala värmemarknaden. För en leverantör med dominerande ställning finns regler i konkurrenslagstiftningen som ska skydda kunden mot missbruk.

Reglerna i konkurrenslagen säger bland annat, som nämnts ovan, att leverantören inte får tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner.

Det innebär att alla kunder som köper fjärrvärme från en leverantör ska ha likvärdiga villkor. En kund som köper mycket fjärrvärme kan få en

54

Allt annat än olja

volymrabatt, men två kunder som köper lika mycket fjärrvärme under liknande förhållanden ska få samma avtalsvillkor, annars bryter fjärrvärmeleverantören mot konkurrenslagen. Om en kund förhandlar med fjärrvärmeleverantören om andra avtalsvillkor, till exempel lägre pris, måste sådana villkor också ges till leverantörens övriga likvärdiga kunder.

Det finns dock en möjlighet för leverantör och kund att komma överens om rabatter, nämligen om leverantören kan motivera rabatten med att de egna kostnaderna minskar. Det kan till exempel handla om att kund och leverantör tillsammans rationaliserar administration och fakturering.

Den största och bästa chansen att förhandla med sin fjärrvärmeleverantör är vid nyanslutningstillfället, då framförallt anslutningsavgiften kan vara förhandlingsbar. En fjärrvärmeleverantör som är angelägen om att få nya kunder brukar vara villig att diskutera anslutningsavgiftens nivå. En kund som vill förhandla med en fjärrvärmeleverantör bör ta fram alla kostnader som är förknippade med installation av fjärrvärme och ställa dem mot samtliga kostnader förknippade med andra uppvärmningsformer.

Fjärrvärmens inlåsningseffekter Fjärrvärmekunder upplever att fjärrvärmen har inlåsningseffekter. Med det menas att kunderna inte fritt kan byta ut fjärrvärmen mot andra alternativ. Sådana inlåsningseffekter kan vara tekniska, praktiska, ekonomiska, juridiska eller emotionella. Inte sällan samverkar inlåsningseffekterna.

De tekniskt-praktiska inlåsningseffekterna kan vara lokala för enskilda fastigheter. Byggnadens utformning kanske inte medger installation av andra uppvärmningsformer, pannrummet kan vara ombyggt och används till andra ändamål. Huset kanske står ovanpå en tunnel som inte medger borrning efter bergvärme, eller så kan markytan vara för liten för ett pelletsförråd. Sådana begränsningar kan ge starka inlåsningseffekter till fjärrvärmen.

Ekonomiska inlåsningseffekter kan till exempel vara att fastighetsägare av något skäl inte kan investera mer i fastigheten och det därför inte går att åstadkomma en konvertering från fjärrvärmen. Det kan finnas totalekonomiskt billigare alternativ som kräver betydande investeringar vilka kanske inte är möjliga att genomföra.

Juridiska inlåsningseffekter kan vara att man som kund är bunden till någon form av tidsbundet fjärrvärmeavtal eller villkor i samband med till exempel exploateringsavtal. Förekomsten av sådana villkorsavtal är tack och lov begränsad. Under hösten 2007 pågår en prövning av ett ärende avseende en fastighetsägare i Mellansverige som av kommunen inte med-

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Fjärrvärme

55

givits borrtillstånd för bergvärme då kommunen anser att fjärrvärme är ett miljömässigt bättre alternativ.

De emotionella inlåsningseffekterna kan vara av skiftande art. Ett kommunalt fastighetsbolag som är solidariskt med det kommunala energibolaget är ett klassiskt exempel. De emotionella inlåsningseffekterna kan vara mycket starka, inte sällan har de rent politiska undertoner.

För att undvika allt för starka inlåsningseffekter till fjärrvärme – eller någon annan uppvärmningsform, bör man som fastighetsägare alltid behålla sina handlingsalternativ. Som nämndes tidigare bör man fundera på om oljepannan behöver skrotas och demonteras helt, eller om den kan stå kvar. Åtminstone bör platsen för en egen panna finnas reserverad i fastigheten.

56

Allt annat än olja

Projektexempel 3 – Vadstena slott får fjärrvärme

Foto: Bengt Nordgren

Vadstena slott ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. Slottet inrymmer i första hand Landsarkivet som disponerar både arkivlokaler och kontorslokaler. Även den lokala turistbyrån har kontorsutrymmen i slottet. Vadstena slott är från 1500-talets mitt och byggdes ursprungligen som ett försvarsverk för att få ett förstärkt skydd mot danska anfall söderifrån. Slottet har förändrats under flera omgångar och omfattar idag cirka 15 500 kvm, varav cirka 10 000 kvm är ­uppvärmd area.

Under vintern 2006 genomförde Statens fastighetsverk en konvertering från oljeeldning till fjärrvärme i slottet. Anledningen var att de befintliga pannorna från 1970-talet var utslitna. Fjärrvärmeleverantören på orten – Rindi Energi – hade kapacitet att leverera fjärrvärme till slottet och konverteringen efter förhandling mellan leverantör och kund. Den tidigare oljeförbrukningen på 90–95 kbm olja per år ersattes med fjärrvärme till en förväntat lägre kostnad och ­mindre miljöbelastning.

Fjärrvärmeavtalet som tecknades för slottet är ett helt vanligt avtal med allmänna avtalsvillkor enligt Svensk Fjärrvärmes rekommendationer. Uppsägningstiden från kundens sida är endast tre månader. Rindi Energi har en normal­ prislista för Vadstena med ett enhetligt fjärrvärmepris i kr/kWh över året. Priset har alltså ingen sommar- och vintervariation, ingen fast komponent eller flödesavgift.

Forts

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Fjärrvärme

57

Eftersom slottet är historiskt intressant måste man gå varsamt fram med rörledningar och alla installationsarbeten präglades av stor försiktighet. Genom att borra igenom grundmuren vid den så kallade skyttegången kunde man minimera rörlängden inne i slottet, något som var starkt efterfrågat av fastighetsägaren.

Sammantaget betalade Statens fastighetsverk cirka 300 000 kr i anslutningsavgift till fjärrvärmeleverantören. En ny fjärrvärmecentral installerades i ett utrymme bredvid pannrummet. Kostnaden för fjärrvärmecentralen uppgick till 265 000 kr. Dessutom försågs fjärrvärmecentralen med datoriserad styr- och övervakning som anslöts till fastighetens befintliga system. Kostnaden för styroch övervakningsutrustning uppgick till cirka 55 000 kr. Total investering för konvertering till fjärrvärme uppgick alltså till 620 000 kr exklusive moms.

Fastighetsägaren valde att behålla de befintliga oljepannorna eftersom man ser de gamla pannorna som en stärkande faktor i framtida relationer och förhandlingar med fjärrvärmeleverantören. Oljepannorna är idag bortkopplade men kan med kort varsel kopplas in och åter sättas i drift.

Fjärrvärmecentralen och inkommande fjärrvärmeledningar är medvetet överdimensionerade för att man på sikt ska kunna värma de delar av slottet som idag är kallställda. I samband med installation av fjärrvärmecentral injusterades värmesystemet i slottet. För en fjärrvärme­ansluten fastighet är det extra viktigt att värmesystemet är väl injusterat då det ger goda förutsättningar för en låg returtemperatur och därmed ett lågt fjärrvärmeflöde.

Efter ett drygt halvårs drift har inga fel och brister upptäckts. Driftpersonal och förvaltare är mycket nöjda med projektets genomförande. Nedan sammanställs de ekonomiska resultaten av projektet. Se även kapitel 8 där en likartad sammanställning redovisas mer i detalj.

På nästa sida visas en ekonomisk sammanställning av resultatet av konverteringen.

58

Allt annat än olja

Ekonomisk sammanställning av projektet (författarens egen beräkning): Värmebehov

760 000 kWh/år

Före åtgärd (olja – årligt inköp 95 kbm) Verkningsgrad oljeeldning Energiinnehåll olja Kostnad olja (beräknat på 7 800 kr/kbm) Driftkostnader (20 kr/MWh) Total kostnad innan åtgärd

80 procent 10 000 kWh/kbm 741 000 kr/år 15 200 kr/år 756 200 kr/år

Efter åtgärd (fjärrvärme) Verkningsgrad fjärrvärme Kostnad fjärrvärme (beräknat på 0,5 kr/kWh) Driftkostnader (10 kr/MWh) Kostnad efter åtgärd Investering Avskrivningstid

98 procent 380 000 kr/år 7 600 kr/år 387 600 kr/år 620 000 kr 20 år

Ränta

5 procent

Annuitet, årlig kapitalkostnad

49 750 kr

Sammanställning Kostnad före åtgärd

756 200 kr/år

Kostnad efter åtgärd inkl kapitalkostnad

437 350 kr/år

Besparing

318 850 kr/år

Figur 12. Ekonomisk jämförelse före och efter genomförd konvertering till fjärrvärme,

5 • Förutsättningar och krav för olika uppvärmningsformer — Fjärrvärme

59

6

Miljöpåverkan

Olika uppvärmningsalternativ ger olika miljöpåverkan. I dagens läge är en stor del av den mediala debatten inriktad på att minska utsläpp av koldioxid, eftersom koldioxid anses vara den största anledningen till den globala uppvärmningen. Att koldioxidutsläpp bidrar till global uppvärmning konstateras bland annat i rapporter från FN:s klimatpanel, en av de största samlade studierna av global miljöpåverkan som någonsin gjorts. Att det finns ett grundläggande samband mellan utsläpp av koldioxid och ökad klimatpåverkan är de flesta experter idag överens om. Men där slutar enigheten. För enskilda uppvärmningsalternativ kan man faktiskt få olika värdering av deras miljöpåverkan beroende på vems perspektiv man väljer.

I avsnittet nedan görs en kortfattad och mycket grundläggande genomgång av hur man kan värdera olika uppvärmningsformer ur ett klimatpåverkande perspektiv.

60

Allt annat än olja

Biobränsle, pellets En av de stora konkurrensfördelarna med biobränsleeldning är just att det är ett uppvärmningsalternativ som brukar anses vara koldioxidneutralt.

Utifrån koldioxidens kretslopp kan man säga att förbränning av biobränslen inte ger något nettotillskott till atmosfären. Nya träd binder ju lika mycket koldioxid när de växer som den som frigörs vid förbränning.

Koldioxidens kretslopp inkluderar dock inte den energianvändning som åtgår vid tillverkning och transport. Som exempel kan man studera pellets.

Pellets är ett förädlat biobränsle, när träråvaran tas ur skogen åtgår energi i form av främst fordonsbränslen. I alla behandlingssteg av virket åtgår energi i olika former. Vid tillverkning av pellets sammanpressas råvara i en tillverkningsprocess som kräver energi. När den färdiga pelletsen ska transporteras från fabrik till kund sker det ofta med bil – med fossilbaserade utsläpp som följd. Att anse att biobränsleeldning är helt koldioxidneutral kan stämma ur ett perspektiv, men behöver inte vara helt sant ur ett annat – större – perspektiv.

Värmepumpar En värmepump använder elenergi som insatsvara, åtminstone det stora flertalet värmepumpar.

I eldrivna värmepumpar brukar förhållandet mellan insatsvaran – el och resultatet – värme anges som ett till tre. Det innebär att man i en värmepump kan sägas få tre kilowattimmar värme för varje kilowattimme el.

I en vanlig elpanna blir förhållandet istället ett till ett, en kilowattimme el ger en kilowattimme värme. Därmed kan en värmepump anses vara miljömässigt bättre än en elpanna. Det åtgår helt enkelt mindre elenergi i en värmepump jämfört med en elpanna för att åstadkomma samma värmemängd.

Men hur ska då elenergi värderas ur ett miljöperspektiv? Det är en fråga som engagerat många experter under lång tid, svaret man kommer fram till är ”det beror på”. Det beror nämligen på vem man frågar och vilket perspektiv man väljer.

Beroende på hur man väljer att värdera elenergin kan man få helt olika resultat när det gäller en uppvärmningsforms miljöbelastning. Genom att värdera el som ”smutsig” med hög miljöbelastning kommer andra uppvärmningsformer i bättre dager. Det gynnar till exempel fjärrvärme. Om man istället väljer att värdera el som energi med ursprung i till exempel vindkraft eller vattenkraft, kommer den att anses vara i stort sett helt fri från koldioxidutsläpp och därmed mycket ”ren”. Att det är så stor skillnad

6 • Miljöpåverkan

61

på hur man kan miljövärdera el beror på den nordiska och europeiska elmarknadens sätt att fungera. Denna skrift tangerar enbart dessa frågeställningar. Se avsnittet om elmarknaden nedan.

Elmarknaden I Sverige produceras el huvudsakligen på två sätt, vattenkraft och kärnkraft. Även vindkraft och olika former av reservanläggningar bidrar till elproduktionen i Sverige. Det finns cirka 700 större vattenkraftverk och cirka 1 200 mindre vattenkraftverk i Sverige som tillsammans producerar cirka 65 TWh/år. Kärnkraften svarar för cirka 64 TWh/år med de tio reaktorer som för närvarande är i drift. Ytterligare el produceras i olika former av kraftvärmeverk. Ett kraftvärmeverk är en produktionsanläggning som producerar både el och värme samtidigt. Värmen som produceras används till fjärrvärme eller i industriella processer och elenergin levereras in i elnätet.

Vindkraft är en typ av elproduktion som än så länge endast i begränsad omfattning, cirka 1 TWh/år, bidrar till den totala elproduktionen.

Elproduktion i Sverige 2005. Källa: Energiläget i siffror 2006, Energimyndigheten

Den svenska elmarknaden är inte isolerad, elsystemen i de nordiska länderna är sammankopplade med varandra och el flödar mellan länderna. El handlas på den nordiska handelsplatsen Nordpool i Oslo. Vidare är de nordiska ländernas elsystem sammankopplade med de europeiska systemen via sammanbindningar med Ryssland, Polen och Tyskland. El flödar mellan de

62

Allt annat än olja

nordiska länderna och kontinenten beroende på prisbilden samt tillgång och efterfrågan.

Att ländernas elsystem är sammankopplade ger en komplex bild av vad elförbrukning i Sverige ska anses ha för miljöbelastning. Om det någonstans i elnätet uppstår ett nytt behov av elenergi – exempelvis när en ny värmepump installeras – kan man säga att det samtidigt uppstår ett nytt behov av extra produktion i systemet. Den nya produktionskapaciteten kommer från de kraftverk som är dyrast och smutsigast att köra, man säger att de ligger ”på marginalen”. Eftersom den nordiska och europeiska elmarknaden till del består av el som kommer från kolkraftverk på marginalen finns det de som menar att all elenergi borde värderas som den dyraste och smutsigaste elproduktionen.

Ett annat sätt att värdera el ur miljösynpunkt är att se hur den svenska eller nordiska produktionsmixen ser ut. I Sverige kommer ju nästan all elenergi från koldioxidfri, ren produktion som vattenkraft och kärnkraft.

Med enbart Sverige som referens blir el alltså att betrakta som ett relativt bra energislag ur klimatpåverkanshänseende. Det förekommer även att de nordiska systemens produktionsmix används som utgångspunkt för miljövärdering av elanvändning i Sverige. Hur man än vänder och vrider på begreppen med marginalel och produktionsmix kan man konstatera att sådana värderingar i dagens läge är mer eller mindre färgade av partsintressen och ideologi. För mer läsning rekommenderas Marginalel och miljö­värdering av el.

Fjärrvärme Fjärrvärme saluförs som miljövänligt. I många år har det varit ett uppvärmningsalternativ vars miljöfördelar lyfts fram som en stor konkurrensfördel. Fjärrvärmens miljöstämpel har också medfört att det är en uppvärmningsform som under lång tid varit politiskt gynnad på olika sätt.

Hur ska man då se på fjärrvärmens miljökonsekvenser? För det första bör man vara klar över att fjärrvärme är en lokal marknad. På samma sätt som för elproduktionen finns frågeställningen om vad som är relevant gränsdragning. Men hur miljöriktig fjärrvärmen verkligen är beror ju främst på den lokale fjärrvärmeleverantörens bränslemix. Fjärrvärmen som helhet uppvisar dock en betydande spridning i utsläpp och miljöbelastning.

Fjärrvärmens stora fördel är att man kan nyttja ”besvärliga” bränslen till produktionen. Det innebär att fjärrvärme kan komma från förbränning av hushållsavfall eller spillvärme från industriella processer. Fjärrvärme kan produceras i värmeverk där man eldar biobränslen eller nyttjar värmepumpar. Men fjärrvärme kan också komma från förbränning av fossila

6 • Miljöpåverkan

63

bränslen som kol och olja. I många fjärrvärmenät är produktionen en mix av flera bränslen och val av bränslen varierar över tiden.

Fjärrvärmeleverantörerna strävar efter så låga produktionskostnader som möjligt. Beroende på aktuellt behov i fjärrvärmenätet och rådande energipriser kan fjärrvärmeleverantören optimera sin produktion så att bränslekostnaderna hålls nere. Under en stor del av året kanske producenten kan täcka behovet med eldning av biobränslen. Men vid riktigt låga utomhustemperaturer behöver kunderna mer fjärrvärme och det kan uppstå behov av så mycket fjärrvärme att producenten tvingas utnyttja sin spetsproduktion. Sådan spetsproduktion kan vara mindre miljömässig, kanske är det oljeeldning som tas i bruk under kalla vinterdagar.

Fjärrvärmens bränslemix 2004 i landet som helhet. Källa: Svensk Fjärrvärme

Övrig miljöpåverkan Eldning med pellets, användning av fjärrvärme och drift av värmepumpar bidrar även till andra utsläpp utöver koldioxid. Det är till exempel utsläpp av SO2 och NOx som bidrar till försurning, och även andra utsläpp än CO2 bidrar till växthuseffekten (CH4, N2O, O3). För att värdera sådana utsläpp från olika uppvärmningsformer har bland annat Energimyndigheten gjort beräkningar. I en rapport presenteras en relativt detaljerad analys av flera olika parametrar för ett flertal olika uppvärmningsformer. Den modell och det verktyg som använts för att göra analysen finns fritt att tillgå på Internet. Verktyget EFFem Kalkyl baseras på Wahlström. Det finns på www.effektiv.org under Miljöbedömning. I Energimyndighetens beräkningar finns inget entydigt bästa alternativ ur miljösynpunkt. Man konstaterar att solvärme ger minst miljöbelastning men att detta alternativ

64

Allt annat än olja

inte ger täckning under hela året i Sverige. Med avseende på växthuseffekten är pelletsalternativet det bästa, men när det gäller försurning och övergödning är befintliga värmepumpar det mest gynnsamma valet.

Byggnadens påverkan vid konvertering Om byggnaden tidigare värmts med oljepanna eller annan panna placerad inne i huset som sedan ersätts med värmepump eller fjärrvärme kan de termiska förutsättningarna ändras. Detta är kanske i första hand ett byggtekniskt problem i småhus men ämnet förtjänar viss uppmärksamhet även i andra byggnadstyper. Pannor som eldas med exempelvis olja använder stora mängder luft i förbränningen, men den ventilationsluften åtgår inte vid drift av värmepump eller fjärrvärme. Se därför till att anpassa ventilationsflödet i pannrummet efter en sådan konvertering. Ett tidigare varmt pannrum kan efter konvertering bli ett mycket svalare utrymme och därmed ändras fuktrörelser och risk för kondens kan uppstå på ställen där det tidigare inte varit något problem. En varm panna och skorsten ger upphov till betydande naturlig ventilation på grund av de termiska stigkrafterna som uppstår runt en varm byggnadsdel. En fjärrvärmecentral eller värmepump är betydligt svalare än en panna och den naturliga ventilationen genom självdrag upphör eller minskar drastiskt.

Störningar i närmiljön De olika uppvärmningsalternativen i den här skriften påverkar den globala miljön på olika sätt, främst genom större eller mindre utsläpp i atmosfären. Men uppvärmningsalternativen kan också vara en källa till andra former av miljöstörningar. I detta fall avses i första hand störningar i närmiljön. Närboende till biobränsleanläggningar har i en del fall störts av dofter och en del sotnedfall i direkt närhet till eldningsanläggningen.

Eksta Bostads AB, ett kommunalt fastighetsbolag i Kungsbacka kommun, har ett tiotal biobränsleanläggningar placerade i sina bostadsområden.

En studie av driftserfarenheter från de anläggningarna visar att endast enstaka klagomål på lukt och sotnedfall förekommer.

Andra studier visar att omfattande eldning av biobränslen inom ett begränsat geografiskt område i närhet till stark trafikbelastning kan ge upphov till höga halter partiklar i luften. I Stockholms län har Energikontoret i Stockholms län (KSL) givit ut rekommendationer om försiktighet vid tillståndsgivning för eldning av fasta bränslen i direkt närhet till starkt trafikerade leder.

6 • Miljöpåverkan

65

Pelletseldning kan generera en del bullerstörningar i närområdet och vid bränsleleveranser uppstår en hel del buller, både från fordon och pellets­ inblåsning. Har man liten lagringskapacitet tvingas man till fler transporter. Det blir tydligt vid övergång från olja till pellets då antalet transporter ökar och tiden för lossning blir längre. Även under drift kan störande ljud uppstå, matarskruvar, cellmatare och andra komponenter kan generera störande ljud. För att minimera sådana störningar är givetvis utformningen viktig. Undvik konstruktioner där bränslet faller ner på plåtar eller matas fram av skruvar som gnisslar och skrapar. Vid alla bullerstörningar är det viktigaste att minimera källan, i andra hand bör man inrikta sig på att isolera och skärma av bullret. En regelbunden tillsyn och skötsel kan på många sätt medverka till att minimera bullerstörningar.

Värmepumpar kan ha en viss påverkan på närmiljön, eftersom värmepumpen innehåller en eller flera kompressorer som genererar visst buller vid drift. Det är ljud som ofta är lågfrekvent vilket gör det extra svårt att isolera bort. För att minimera sådana störningar bör man i första hand välja placeringen av värmepumpen med omsorg. Undvik om möjligt en placering i direkt närhet till lättstörda utrymmen som sovrum eller dylikt. Vidare bör värmepumpen placeras på ett lämpligt fundament eller så kallade maskinfötter för att undvika stomljudstransmission. ­Bullernivån inomhus får som högst uppgå till 30 dB(A) i flerbostadshus eller undervisningslokaler.

Fjärrvärme är i allmänhet helt tyst och bidrar inte till några buller­ störningar i huset.

66

Allt annat än olja

7

Kalkyler

Alla investeringsprojekt kräver att de ekonomiska konsekvenserna bedöms på förhand. En konvertering av en gammal oljepanna till något annat alternativ är inget undantag. Viktiga delar är att på ett rimligt sätt bedöma behovet av investering och vilken driftskostnadsnivå som gäller efter genomförd installation. Dessutom bör investeringsbedömningen inkludera någon form av bedömning av kostnadsutvecklingen för energi och framtida ränteutveckling. Sammantaget kan det verka skrämmande att göra så många antaganden och rena gissningar men kvalificerade gissningar är bättre än inga alls.

För grundläggande kalkyleringsfärdigheter hänvisas till de utmärkta U.F.O.S-skrifterna Kalkylhandbok för fastighetsföretaget och Räkna för livet.

Några viktiga punkter att tänka på vid kalkylering av ett konverteringsprojekt: 1. Jämför olika uppvärmningsformer med varandra, pellets mot ­värmepump osv.

2. Gör rimlig bedömning av egen arbetsinsats och kostnad för egen personal 3. Inkludera alla kostnader för samtliga alternativ, till exempel a grundinvestering b tillsyn och skötsel c underhåll d övriga externa kostnader, jouravtal, funktionskontroll e inköp av bränsle/energi 4. Beräkna total kostnad för hela den ekonomiska livslängden Den första punkten – en ekonomisk jämförelse mellan olika uppvärmningsformer bör alltid göras, även om man redan har bestämt sig för en teknisk lösning. En totalekonomisk analys av de olika uppvärmnings­ formerna är egentligen ett sätt att utnyttja en så stor konkurrenssituation som möjligt. Genom att bedöma värmepumpar i jämförelse med biobränslen och fjärrvärme får man som beställare en bättre förhandlingsposition.

Man kan ju ställa värmepumpsentreprenör mot fjärrvärmeentreprenör istället för att som brukligt ställa entreprenör 1 mot entreprenör 2. Därmed skapas en vidgad konkurrenssituation!

7 • Kalkyler

67

Den andra punkten – att bedöma tid och kostnader för egen personal kan vara svårt. En metod är att jämföra med entreprenörskostnad, en annan metod är att sätta ett generellt kalkylmässigt timpris på egen personal. På något sätt bör man ändå ta hänsyn till vilka kostnader som eget arbete ska motsvara.

Det tredje steget att inkludera alla kostnader är det stora arbetet i kalkylskedet.

Detta är ett steg som beställaren bör göra på egen hand, en konsult kommer att göra antaganden som kanske inte alls passar den egna verksamheten.

Grund­investering

Inkluderar kostnader för konsultutredningar, tillståndsansökningar, installationsentreprenad, material, arbetstid, byggherrekostnader, besiktning. Ska justeras för befintliga anläggningars restvärde och ej färdigavskrivna investeringar. I förekommande fall kan reduktion av grundinvestering genom investeringsbidrag också göras.

Tillsyn och skötsel

Olika lösningar har olika behov av tillsyn och skötsel.

Alla kostnader förknippade med sådant arbete ska inkluderas i kalkylen, detta är en post som har en tendens att glömmas bort, kanske för att det i vissa fall är en dold kostnad som i första hand uppträder som en lönekostnad.

I vissa organisationer kan kostnader för jouravtal och liknande inkluderas i kostnaden för tillsyn och skötsel.

Underhåll

Underhållskostnader är sådant som krävs för att upprätthålla anläggningens funktion och tekniska status.

Det kan till exempel vara ett kompressorbyte för en värmepump eller byte av rörliga delar för bränsleinmatning till en pelletspanna.

Övriga externa kostnader

Under löpande drift uppstår vissa kostnader som är relaterade till anläggningen, det är årliga funktionskontroller, tillsynsavgifter, avtal för jourtillsyn och larmhantering och liknande.

68

Allt annat än olja

Bränsle

Bränslekostnaden är högst väsentlig för anläggningens totala kostnad. Energiprisernas utveckling är mycket svår, för att inte säga omöjlig att förutspå. Dess utveckling beror på mängder av omvärldsfaktorer som konjunkturläge, efterfrågan, tillgång och energibeskattning. Om energipriset förändras kommer det i högsta grad att påverka investeringens lönsamhet.

En vanlig frågeställning är om man bör kalkylera med framtida energiprisökningar. En rekommendation är att testa olika scenarion på bränsleprisutveckling över tid och använda som en slags känslighetsanalys – Vad händer med totalkostnaden om pelletspriset går upp 2 procent per år? Kalkylen bör dock inte byggas på antaganden om att bränslepriserna alltid kommer att fortsätta uppåt, se istället till att det finns lönsamhet i projektet från dag ett!

Att slutligen beräkna den totala kostnaden för alternativen under hela den ekonomiska livslängden innebär att kapitalkostnader ska fördelas över hela livslängden. Resultatet blir en förväntad totalkostnad som kan ställas mot den totala årliga kostnaden innan åtgärd.

7 • Kalkyler

69

Några riktlinjer för kalkylering Det förekommer flera olika varianter av alternativkostnadsjämförelser mellan olika uppvärmningsalternativ. De skiljer sig åt avseende vilka indata som används. Inte sällan är denna typ av kalkyler gjorda av en leverantör för att övertyga beställaren om det egna erbjudandets förträfflighet. Värmepumpsleverantörerna räknar på ett sådant sätt att värmepumpar ser så attraktiva ut som möjligt. Fjärrvärmeleverantörerna framhåller gärna sitt eget alternativ och biobränsleföreträdare likaså. För att få en så konkurrensneutral bild som möjligt kan följande riktlinjer, till stor del hämtade från Energimarknadsinspektionens beräkningar, användas. Det står läsaren fritt att värdera materialets riktighet och til�lämpbarhet, men förhoppningen är att riktlinjerna ska kunna underlätta det egna kalkylarbetet.

Underhållskostnader – Schablonmässigt sätts underhållskostnaderna till en procent av investeringen per år för värmepumpar. För fjärrvärme antas underhållskostnaden vara en halv procent per år och för pelletseldning antas två procent per år i underhållskostnad. I energimarknadsinspektionens bedömning av underhållskostnad inkluderas alla kostnader för tillsyn och skötsel samt övriga externa kostnader.

Verkningsgrader – För att få en korrekt bedömning av mängden köpt energi i förhållande till det totala värmebehovet behöver verkningsgrader ansättas. En värmepumpsanläggning kan förväntas ha en kalkylmässig verkningsgrad på cirka 2,6-2,8 som ett årsmedelvärde. Biobränsleanläggningar kan grovt räknat ha en verkningsgrad på 0,85. Fjärrvärme har i allmänhet en högre verkningsgrad, cirka 0,98. En äldre oljepanna anges ofta ha en verkningsgrad på cirka 0,8. Dessa verkningsgrader måste ses som approximationer att användas som ekonomiska mått.

Bränslepriser – Elpriser kan med fördel studeras via den nordiska elbörsen Nordpool eller via prisstatistik från Statistiska centralbyrån. Ett tillämpligt riktpris kan vara avtal för småindustri. Fjärrvärmepriserna är lokala, använd därför alltid lokala priser i kalkylen, uppgifter fås från fjärrvärmeleverantören på orten. Pelletspriser uppvisar också en del lokala variationer, som tidigare nämnts saknas än så länge bra officiell prisstatistik för pellets. Information kan dock fås direkt från leverantörerna.

70

Allt annat än olja

Kalkylexempel Martinskolan – konvertering av oljeeldning till pellets

Martinskolan i Stockholmsförorten Hökarängen är en friskola med Waldorf­ pedagogik. Undervisning enligt Waldorfpedagogiken är till stor del upplevelse­ baserad. Eleverna arbetar praktiskt och har till exempel ett visst ansvar för själva skolbyggnadens drift och skötsel. När frågan om att minska skolans miljöbelastning diskuterades var det naturligt att involvera eleverna i arbetet.

Skolbyggnaden är från 1956 med en tillbyggnad från 1992. Under 1996–98 installerades solfångare i två omgångar. Installationen gjordes av elever, lärare och föräldrar inom ramen för undervisningen i teknik, fysik och hantverk. Solfångare på taket är extra lönsamt för Martinskolan eftersom skolan används som vandrarhem på sommaren. Det finns alltså ett tappvattenbehov även under sommarlovet.

När oljepannan skulle bytas ut gjorde skolan en analys av alternativ till oljeuppvärmning. Pellets, bergvärme och fjärrvärme jämfördes och analyserades.

Valet föll på pellets som visade sig vara en lämplig kombination med solfångarna. Efter förfrågan upphandlades totalentreprenör som installerade den nya anläggningen. För att få pelletsförrådet att smälta in i omkringliggande bebyggelse valde man att schakta ner pelletssilon ett par meter i marken.

Anläggningen är dimensionerad för att klara hela värmebehovet med pellets, trots det står en oljepanna kvar som reserv i pannrummet. Den används dock inte.

7 • Kalkyler

71

Projektet på Martinskolan kan tjäna som ett exempel på hur en kalkyl kan ställas upp för att beräkna den förväntade besparingen. Inledningsvis beräknas det bedömda värmebehovet med utgångspunkt från det årliga inköpet av eldningsolja (I). Med en bedömd verkningsgrad på cirka 80 procent uppskattas värmebehovet till 600 MWh/år. Därmed kan en årlig kostnad inkl övriga driftkostnader vid utgångsläget beräknas (II).

Efter åtgärd kommer värmebehovet att vara detsamma som tidigare, men verkningsgraden på den nya pannan kommer att vara en annan. Eftersom värmebehovet är känt och vi vet energiinnehållet i pellets kan den förväntade mängden beräknas, volymvärdet används för att uppskatta lagringsbehov, viktuppgiften används för att beräkna kostnaden och bedöma antal transporter (III). Den totala kostnaden efter åtgärd består av driftskostnader, kostnad för pellets och en kapitalkostnad. Den sistnämnda beräknas som en annuitet med 5 procent ränta och 20 års avskrivningstid (IV).

Den totala besparingen är helt enkelt skillnaden mellan kostnad före och kostnad efter åtgärd (V).

Figur 16. Kostnad före och efter konvertering till pellets, Martinskolan

72

Allt annat än olja

(I)

Värmebehov

600 000 kWh/år

Före åtgärd (olja – årligt inköp 75 kbm) Verkningsgrad oljeeldning Energiinnehåll olja Kostnad olja Driftkostnader (20 kr/MWh) (II)

Total kostnad innan åtgärd

80 procent 10 000 kWh/kbm 585 000 kr/år 12 000 kr/år 597 000 kr/år

Efter åtgärd (pellets 300 kW) Verkningsgrad pelletseldning Energiinnehåll pellets (vikt) Energiinnehåll pellets (volym) Pelletsbehov volym (III)

Pelletsbehov vikt

4 80 kWh/ton 3 120 kWh/kbm 226 kbm 147 ton

Kostnad pellets (baserat på pris 1 450 kr/ton)

213 235 kr/år

Driftkostnader (70 kr/MWh)

42 000 kr/år

Kostnad efter åtgärd

255 235 kr/år

Investering

1 360 000 kr

Avskrivningstid Ränta (IV)

85 procent

Annuitet, årlig kapitalkostnad

20 år 5 procent 109 130 kr

Sammanställning

(V)

Kostnad före åtgärd

597 000 kr/år

Kostnad efter åtgärd inkl kapitalkostnad

364 365 kr/år

Besparing

7 • Kalkyler

232 635 850 kr/år

73

8

Drift- och förvaltningsskedet

Biobränsleeldning Som tidigare nämnts kan eldning med biobränslen inte bedrivas helt utan tillsyn och skötsel. Man bör dock inte förskräckas alltför mycket av arbetsinsatsen. Enligt samstämmiga uppgifter från tillverkare, leverantörer, installatörer och inte minst erfarna kunder, har behovet av tillsyn och skötsel reducerats dramatiskt de senaste åren. Anledningen är en kraftfull teknikutveckling i branschen. För ett antal år sedan var det en allmän uppfattning att pelletseldare i stort sett bodde i pannrummet. Inte för att det någonsin har varit så illa – men idag är det definitivt inte så.

Eldning av fasta bränslen är omgärdat av en del formaliakrav vilket vi redan har konstaterat. Som ansvarig måste man se till att anläggningen har tillräcklig skyddsutrustning och att den övervakas på rätt sätt. Dessutom medför eldning med fasta bränslen en del daglig tillsyn och man ska vara beredd på att det krävs att man ”klappar pannan” ibland. Pannan ska sotas, påfyllning av bränsle ska bevakas och små problem ska lösas. För att få en så enkel drift och skötsel som möjligt är det – som så många andra gånger – klokt att undersöka marknaden innan köp. Välj utrustning som är lättskött och driftsäker. Prata med andra anläggningsägare och ta del av deras erfarenheter – de har massor av tips om du bara frågar. Visst vore det dumt att göra samma misstag som grannen?

Omfattningen av drift- och skötselarbetet är inte lätt att uppskatta, ta gärna för vana att notera hur mycket tid som läggs på anläggningen och utvärdera med jämna mellanrum. Troligen kommer tiden som läggs på drift och skötsel att minska efter en eller två eldningssäsonger – när eventuella barnsjukdomar är borta och organisationen har vant sig vid utrustningen.

Värmepumpar Värmepumpsanläggningar är relativt underhållsfria, det kan hända att anläggningen behöver ses till så att vätskenivåer och tryck är de rätta. I övrigt handlar det i huvudsak om årligt återkommande kontroller enligt köldmediekungörelsen – som slöts av ett ackrediterat företag. Större anläggningar med komplexa kopplingar, stora marklager och flera aggregat tenderar att ha mycket avancerad styr- och övervakningsutrustning.

Erfarenhetsmässigt blir det lätt ”teknikjulgranar” som stjäl mycket tid

74

Allt annat än olja

från driftspersonalen – åtminstone inledande säsonger innan driftlägen och larmnivåer har stabiliserats.

Tillsyn cirka en gång per månad är tillräckligt för många värmepumps­ installationer. Leta efter tecken på läckage, lyssna efter missljud och läs av och notera driftparametrar. Ta för vana att notera avvikelser och misstänkta brister. Det underlättar vid eventuell felsökning.

Fjärrvärme Även fjärrvärme är att betrakta som en mycket lättskött uppvärmningsform. När anläggningen är installerad är den i stort sett underhållsfri för fastighetsägaren. Fjärrvärmens enkelhet och bekvämlighet är troligen dess största fördel. Många fastighetsägare vittnar om hur trygg man känner sig när fjärrvärme har installerats, tidigare erfarenheter med nödstoppade pannor mitt i vintern finns i mångas minne. En fjärrvärmecentral behöver ses till med viss regelbundenhet. För anläggningar med datoriserade övervakningssystem räcker det med tillsyn cirka en gång per månad. Ta för vana att titta in i fjärrvärmecentralen och lyssna efter missljud från styrventiler och pumpar, läs samtidigt av fjärrvärmemätaren som underlag för fakturakontroll och egen statistik.

8 • Drift- och förvaltningsskedet

75

Förklaringar och förkortningar Verkningsgrad

Förhållande mellan insatt energi och utvunnen energi.

Det finns flera definitioner på olika verkningsgrader, beroende på vad man studerar. Till exempel är pannverkningsgraden om pannans prestanda intressant. Årsmedelverkningsgrad kan vara intressant om årets totala energianvändning studeras – även som ett sammanlagt värde för flera olika värmekällor. Värmefaktor används ofta för värmepumpar men är också en form av verkningsgrad som visar relationen mellan köpt energi (el) och utvunnen värmeenergi.

DUT

Dimensionerande utomhustemperatur, ett mått för dimensionering av värmesystem. DUT varierar på olika platser, i Norrland är DUT lägre än i Skåne.

GROT

Grenar och toppar, del av trädet som inte används till virke, kan användas som energiråvara.

FUB

Fast mått under bark, mått för mängdbestämning av trävirke.

SO2

Svaveldioxid

NOx

Samlingsbeteckning för kväveoxider

CO2

Koldioxid

CH4

Metan

O3

Ozon

Energiinnehåll

Mäts i kWh/kubikmeter, exempelvis: Flis: 850 kWh/kbm Pellets: 3 120 kWh/kbm Eldningsolja: 10 000 kWh/kbm

76

Allt annat än olja

Källor och referenser Personliga intervjuer Bertil Alm, ABM Teknik AB Lars Pellmark, Statens fastighetsverk Bo Pettersson, Statens fastighetsverk Jan Persson, IVT Industrier AB

Referenser Svenska petroleuminstitutet, www.spi.se Definition enligt Svensk Standard SS 18 71 86, Biobränslen och torv – Terminologi www.afabinfo.com > pelletstermometern (2007-04-24) Bioenergi s 44, nr 2, 2007 Avgiftsgruppen, Nils Holgerssons underbara resa 2006, Stockholm 2006 Energimarknadsinspektionen, Uppvärmning i Sverige 2007– en rapport från Energimarknadsinspektionen, Eskilstuna 2007 Wahlström, Å et al. Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem, Effektiv rapport nr 2000:1, Borås 2001.

Avgiftsgruppen, Nils Holgerssons underbara resa, 2001-2006, Stockholm 2002-2006, www.nilsholgersson.nu LRF. Närvärme med gemensam fliseldad värmecentral, www.lrf.se Etik och energi. Närvärmesamverkan, www.etikochenergi.se Forsling, P et al. Driftserfarenheter av eldning med fasta bränslen, Energimyndigheten, Eskilstuna 2007.

Allmänna bestämmelser för försäljning av pellets till konsument. Pelletsindustrins Riksförbund 2005.

Berndtsson et al, Effektivitetshöjning av befintliga värmepumpsinstallationer inom HSB, R120:1987, Byggforskningsrådet, Stockholm 1987 Nowacki, J-E, Värmepumpar för större hus, Svensk Fjärrvärme, Stockholm 2000

Källor och referenser

77

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden – sammanfattning för beslutsfattare, Rapport 5577, Naturvårdsverket, Stockholm 2007 Sköldberg H, et al. Marginalel och miljövärdering av el, Elforsk rapport 06:52 Fastbränsleeldning och Miljökvalitetsnorm för PM10: -Vägledning från Energikontoret region Stockholm för länets kommuner, Dnr 2005/0090, Stockholm 2005 Socialstyrelsen, Buller inomhus, SOSFS 2005:6 (M) allmänna råd U.F.O.S, Kalkylhandbok för fastighetsföretaget, andra utgåvan, Stockholm 2006 U.F.O.S, Räkna för livet – Har vi råd att inte använda livscykelkostnad (LCC), Stockholm 2006

Övriga källor Naturvårdsverket, Branschfakta: Förbränningsanläggningar för energi­ produktion inklusive rökgaskondensering (utom avfallsförbränning) – Utgåva 2, Stockholm 2005

Svensk Fjärvärme, Avtalsmall för träd- och torvbränslen med tillhörande kommentarer, rapport 2005:2, Stockholm 2005

Fastighetsbranschens utvecklingsforum, Smart Energiupphandling, ­Stockholm 2006

Abel E och Elmroth A, Byggnaden som system, Formas, Stockholm 2006 SOU 2004:136 Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2005:33 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:63 Tryggare leveranser – Fjärrvärme efter konkurs Fredriksen S och Werner S, Fjärrvärme – Teori, teknik och funktion, Studentlitteratur, Lund 1993

Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2006, Eskilstuna 2006 Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1)

Goda exempel från Västra Götaland, www.energycenter.info www.scb.se www.nibe.se www.rindi.se

78

www.ivt.se www.thermia.se www.sfv.se

Allt annat än olja

Webbplats och nätbokhandel

U.F.O.S webbplats har adressen www.offentligafastigheter.se. Där presenteras verksamheten och alla rapporter och andra hjälpmedel. Där finns länkar till Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel (direktadress www.skl.se/publikationer) där skrifterna kan beställas. I vissa fall finns ­användbara elektroniska bilagor att hämta utan kostnad.

På nätbokhandeln kan du söka på flera olika sätt ­efter det som intresserar dig ur U.F.O.S, Sveriges Kommuner och Landstings och tidigare Svenska Kommunförbundets utgivning. Välj ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kategori”, och du får en intressant träfflista.

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats www.skl.se kan du också kostnadsfritt prenumerera på det elektroniska nyhetsbladet Offentliga fastigheter.

Webbplats och nätbokhandel

U.F.O.S webbplats har adressen www.offentligafastigheter.se. Där presenteras verksamheten och alla rapporter och andra hjälpmedel. Där finns länkar till Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel (direktadress www.skl.se/publikationer) där skrifterna kan beställas. I vissa fall finns ­användbara elektroniska bilagor att hämta utan kostnad.

På nätbokhandeln kan du söka på flera olika sätt ­efter det som intresserar dig ur U.F.O.S, Sveriges Kommuner och Landstings och tidigare Svenska Kommunförbundets utgivning. Välj ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kategori”, och du får en intressant träfflista.

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats www.skl.se kan du också kostnadsfritt prenumerera på det elektroniska nyhetsbladet Offentliga fastigheter.