7164 389 6 by Sveriges Kommuner och Landsting

Öppna jämförelser 2008 Gymnasieskola

2008

Gymnasieskola

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Alessandra Cavalieri Persson (projektledare), tel. 08-452 78 73 Malin Annergård-Pierrou, tel. 08-452 79 38 Derk de Beer, tel. 08-452 77 42 Joakim Feldt, tel. 08-452 79 75 Thomas Åkerström, tel. 08-452 78 85 Beställning av rapporten kan göras direkt på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 från vår hemsida www.skl.se Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se ISBN 978-91-7164-389-6 Layout och produktion: Kombinera AB Foto: PhotoAlto, Johnér Bildbyrå Tryck: Edita, Västerås 2008

Öppna jämförelser 2008 Gymnasieskola

Förord Denna rapport är den första sammanhållna jämförelsen på kommunnivå av olika

resultat- och resursindikatorer för gymnasieskolan som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar. Det är SKL:s tredje jämförelserapport på skolområdet. Den senaste, Öppna jämförelser 2008 Grundskola, publicerades i juni 2008. Att öppet redovisa och jämföra resultat är till gagn för verksamhetens utveckling samtidigt som medborgarna i ett demokratiskt samhälle har rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Tanken är att Öppna jämförelser Gymnasieskola ska återkomma årligen och successivt utvecklas i takt med tillgången till fler indikatorer. Allt eftersom fler kommuner mäter och registrerar kvaliteten i olika verksamheter kommer underlaget för Öppna jämförelser att förbättras. Vi vill tacka Skolverket, Statistiska centralbyrån, Centrala studiestödsnämnden och alla kommuner som hjälpt oss att ta fram kompletterande statistik till denna rapport. Vi vill också tacka de nätverk av kommuner som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer. Ett särskilt tack vill vi också rikta till Bo Per Larsson och Johanna Lampinen Dunér på SKL:s sektion för Demokrati och styrning för deras arbete med demokratiavsnittet. Rapporten har sammanställts av Alessandra Cavalieri Persson (projektledare), Malin Annergård Pierrou, Derk de Beer, Joakim Feldt och Thomas Åkerström. Stockholm i oktober 2008 Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll Sammanfattning 1. Inledning

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 4

9 10 10

2. kommunens roll och ansvar för gymnasieskolan

12 13 13 13 13 14 18

1.2. Syfte och avgränsningar 1.3. Rapportens disposition

2.1. 2.2. 2.2. 2.4.

Kommunens olika roller Kommunen som hemkommun Kommunen som lägeskommun Kommunen som huvudman Rapporten utgår från kommunen som hemkommun I vilka gymnasieskolor går kommunens elever? Resultat på skolenhets- och programnivå

3. Svensk skola i internationella jämförelser

4. Metod

4.1. Modell för Öppna jämförelser gymnasiekola 4.2. Resultatindikatorer Slutbetyg Arbetsmiljö och hälsa Arbete och högre studier Demokrati 4.3. Resursindikatorer Kostnader 4.4. Flera indikatorer till kommande Öppna jämförelser

23 24 25 25 25 26 26 26 27

5. Jämförelser mellan kommuner

5.1. Resultatindikatorer 5.1.1 Slutbetyg A1. Andel elever som fullföljer gymnasiutbildning inom 3 år A2. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola A3. Genomsnittlig betygspoäng 5.1.2 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever med indragen studiehjälp 5.1.3 Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

30 30 31 35 38 41 42 44 45

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

08-10-09 16.09.21

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning A7. Andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning 5.1.4 Demokrati A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige 5.2. Resursindikatorer 5.2.1 Kostnader B1. Nettokostnad per elev B2. Avvikelse från standardkostnad

49 52 55 56 59 59 60 62

bilagor

Bilaga 1: Definitioner Bilaga 2: Tabeller

65 74

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

sammanfaTTnInG

öppna jämförelser 2008 Gymnasieskola öPPna jämförelSer gymnaSieSkola är den första rapporten där Sveriges Kom-

muner och Landsting publicerar och jämför indikatorer för gymnasieskolan. I rapporten presenteras resultaten per kommun för de elever som är folkbokförda i kommunen oavsett var de går i gymnasieskola och de resurser kommunen satsar på gymnasieskolan. Gymnasieskolans resultat beskrivs utifrån indikatorgrupperna Slutbetyg, Arbetsmiljö och hälsa, Arbete och högre studier samt Demokrati. Det finns betydande skillnader när det gäller hur väl olika kommuners elever lyckas med sina gymnasiestudier. Samtidigt varierar den egna hemkommunens möjligheter att faktiskt påverka sina elevers studieresultat högst påtagligt mellan kommunerna. I vissa kommuner går exempelvis över 90 procent av eleverna i en kommunal skola i den egna kommunen, vilket ger kommunen stora möjligheter att själva påverka elevernas resultat. I nästan var tredje kommun går emellertid mindre än 25

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 6

öppna jämförelser 2008 – GYmnasIesKOla

08-10-09 16.09.29

procent av de folkbokförda eleverna i den egna kommunens gymnasieverksamhet. Möjligheterna att påverka resultaten för de egna eleverna blir i de fallen små. Frågan om kommunens ansvar för elevernas utbildningsresultat i gymnasieskolan är således komplicerad. De resultat som vi presenterar i rapporten visar bland annat att;

Slutbetyg • I cirka hälften av kommunerna fullföljer minst 69 procent av de folkbokförda eleverna sina studier inom tre år. I 39 av 290 kommuner fullföljde fler än 75 procent av de folkbokförda eleverna sin gymnasieutbildning inom tre år. • I 234 kommuner når fler än 85 procent av de folkbokförda eleverna som går ut gymnasieskolan grundläggande behörighet till universitet och högskola. I 14 kommuner uppnår fler än 95 procent högskolebehörighet. Bland de 25 procent av kommunerna med högst andel elever som uppnått grundläggande behörighet finns kommuner som har såväl höga som låga kostnader. • För majoriteten av landets kommuner ligger den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieeleverna som är folkbokförda i kommunen på mellan 13 och 14 poäng. Bland de kommuner vars elever når bäst betygspoäng är Förortskommuner överrepresenterade.

Arbetsmiljö och hälsa • I fler än hälften av landets kommuner var det färre än 2 procent av de folkbokförda eleverna som fick indragen studiehjälp under läsåren 2004/05–2006/07. I 23 kommuner var andelen större än 4 procent. Bland kommuner med en jämförelsevis låg andel elever med indragen studiehjälp är glesbygdskommuner och övriga kommuner med mer än 25 000 invånare överrepresenterad. Bland kommuner där en jämförelsevis stor andel elever hade fått indragen studiehjälp fanns många förortskommuner och storstäder.

Arbete och högre studier • Andelen ungdomar som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier varierar mellan kommunerna från 13 till 70 procent. De kommungrupper där ungdomarna i störst utsträckning studerar vidare efter gymnasieutbildningen är storstäder och större städer. I 15 av 290 kommuner var det fler än hälften av de folkbokförda eleverna som studerade vidare inom tre år. I 49 kommuner var andelen 30 procent eller lägre. • I genomsnitt är cirka 25 procent av gymnasieungdomarna etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. I närmare hälften av kommunerna var etableringsgraden två år efter avslutade gymnasiestudier mellan 21–30 procent.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

• Totalt var det 29 procent av samtliga elever som gick ut gymnasieskolan 2004 som inte studerade, gjorde värnplikt eller kunde klassificeras som etablerade på den svenska arbetsmarknaden efter två år. Variationen mellan landets kommuner var 12 till 55 procent.

Demokrati • Valdeltagandet bland förstagångväljarna i valet till kommunfullmäktige 2006 varierar mellan 61 och 80 procent för knappt 90 procent av kommunerna. I 12 kommuner deltog mer än 80 procent av förstagångsväljarna i valet. För framtiden skulle det vara önskvärt med uppgifter på fler områden för att kunna göra en bredare belysning av gymnasieskolan. Exempelvis saknas bra mått på skolans arbetsmiljö och elevers hälsa liksom mått på hur nöjda eleverna är med sin skola. Vidare saknas mått som beaktar elevernas olika bakgrund och förutsättningar. Vi har därför tagit fram ett modellberäknat värde som tar hänsyn till de program kommunens elever studerar på. Erfarenheten visar att de strukturella bakgrundsfaktorerna hos eleverna återspeglas i deras programval. Avsikten med det modellberäknade värdet är att på ett något mer ”likvärdigt sätt” kunna jämföra resultaten mellan kommunernas elever.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

kapitel

Inledning Både i Sverige och i andra länder finns ett växande intresse för indikatorbaserade

jämförelser. Runt om i världen pågår ett arbete med att formulera indikatorer och att skapa modeller för jämförelse och publicering både inom och mellan länder. Sverige deltar aktivt i detta arbete. SKL har sedan projektet Öppna jämförelser startade 2006 publicerat 5 rapporter inom verksamhetsområdena hälso- och sjukvård, äldreomsorg och grundskola. De publicerade rapporterna har tagits emot med stort intresse av våra medlemmar, media med flera. Under hösten 2008 publicerar vi för första gången en rapport om trygghet och säkerhet. Avsikten är att på sikt komma med årliga jämförelser även inom andra verksamhetsområden. Denna rapport är den första som SKL publicerar där indikatorer för gymnasieskolan jämförs. Uppgifterna i rapporten bygger i huvudsak på nationell statistik från Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB). Tillgången till data begränsar vilka aspekter av gymnasieskolan vi kan belysa. Trots att underlaget inte täcker in

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

alla aspekter och att fler variabler skulle vara önskvärda ser vi det som angeläget att publicera den här typen av jämförelser. För att fånga in flera aspekter av gymnasieskolans uppdrag och bredda det statistiska underlaget har vi i årets rapport tagit in vissa uppgifter direkt från kommunerna som ett komplement till den officiella statistiken. Vi har även hämtat uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Förutom det arbete som bedrivs under vinjetten Öppna jämförelser pågår inom SKL flera projekt med syftet att ta fram metoder/verktyg för styrning och verksamhetsuppföljning inom gymnasieskolan. Bland dessa kan nämnas Jämförelseprojektet1 där kommuner är engagerade i ett flertal mindre nätverk om 5–10 kommuner i syfte att hitta effektiva arbetssätt för jämförelser av kostnader och kvalitativa resultat. Nya mått på kvalitativa resultat tas fram och prövas i jämförelseprojektets nätverk. Rådet för främjande av kommunala analyser 2 (RKA) har gett ut flera skrifter under rubriken ”Skapa resultat med nyckeltal”. Utöver dessa projekt finns även Skolkompassen, ett verktyg som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning.

1.2 Syfte och avgränsningar Denna rapport är tänkt att ge kommunerna ett underlag för att följa upp sina folkbokförda elevers resultat samt stimulera till analyser och diskussioner kring den gymnasieutbildning som kommunerna själva tillhandahåller eller de utbildningar i fristående skolor eller andra kommunala skolor som kommunen är med och finansierar. Ett indirekt syfte med Öppna jämförelser är att skapa incitament för en bättre tillgång till data om skolans kvalitet och resultat. En förutsättning för bra jämförelser är självfallet att indikatorerna håller hög kvalitet och att de mäts och definieras på samma sätt. Rapporten redovisar skillnader i resultat och till viss del resurser för gymnasieeleverna i landets 290 kommuner. Rapportens perspektiv är kommunen som hemkommun, vilket innebär att det är resultat och resurser för de gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen som jämförs oavsett var eleverna går i gymnasieskola. (Se vidare i kapitel 2 Kommunens roll och ansvar för gymnasieskolan.)

1.3 Rapportens disposition

2. www.rka.nu

Rapporten innehåller förutom inledningen fyra kapitel samt en tabellbilaga som redovisas sist i rapporten. I kapitel två redogör vi för kommunens roll och ansvar för gymnasieskolan och vad detta för med sig för rapportens inriktning och resultatredovisningen. Kapitel tre ger en kortfattad bild av svensk gymnasieskola i internationella jämförelser. I kapitel fyra beskriver vi jämförelsemodellen och de indikatorer vi använder i rapporten. Vi för också en diskussion kring tänkbara och önskvärda indikatorer som i dagsläget inte går att redovisa på kommunnivå. I kapitel fem redovisar vi resultaten av jämförelserna. Varje indikator beskrivs och

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

1. www.jamforelse.se

resultaten presenteras i sammanfattande diagram och kartor. Dessutom redovisas resultaten för en del indikatorer uppdelade efter gymnasieprogram och kön. För varje indikator redovisas de kommuner vars folkbokförda elever har fått de bästa värdena. Sist i rapporten finns en tabellbilaga med resultaten för samtliga indikatorer kommunvis. Tabellbilagan kan också laddas ner elektroniskt 3. Under det fjärde kvartalet 2008 kommer det också att bli möjligt att följa upp och jämföra tre av de åtta resultatindikatorerna på skolnivå. Information om detta lämnas i avsnitt 2.4 Resultat på skolenhets- och programnivå. Kommunernas resultat är tillgängliga på SKL:s webbplats www.skl.se, i SKL:s databas WebOr, www.webor.se, och på Rådet för främjande av kommunala analysers webbplats www.kommundatabas.se. På dessa webbplatser kan kommunerna hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer och själva göra olika typer av analyser.

3. www.skl.se

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

kapitel

Kommunens roll och ansvar för gymnasieskolan Gymnasieskolan är en för eleverna avgiftsfri och frivillig skolform. En kommun

är skyldig att erbjuda alla folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till och med det första kalenderåret det år eleven fyller 20 år.

2.1 Kommunens olika roller Kommunerna kan ha flera roller i skolsystemet. En kommun kan bland annat vara hemkommun, lägeskommun och huvudman. Att dessa tre roller inte alltid sammanfaller medför ibland missförstånd och en förväntan på kommunen att ta ansvar för sådant som faller utanför kommunens befogenhet. Den här rapporten utgår från kommunerna som hemkommun.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Kommunen som hemkommun I sin roll som hemkommun har kommunen ansvar för att erbjuda alla folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Kommunen ska också bekosta skolgången för sina elever oavsett om de går i en • kommunal skola i den egna kommunen • kommunal skola i en annan kommun eller • fristående skola eller landstingskommunal skola belägen i den egna kommunen eller i en annan kommun En fristående skola och en kommunal skola som tar emot elever från en annan kommun får bidrag från elevens hemkommun enligt riksprislistan 4 respektive bestämmelser om interkommunal ersättning. Hemkommunen kan påverka den utbildning eleverna får endast i de fall de väljer en skola som hemkommunen också är huvudman för.

Kommunen som lägeskommun Som lägeskommun är kommunen geografisk hemvist för de skolor – kommunala, landstingskommunala och fristående – som är belägna i kommunen. Lägeskommunen saknar inflytande över verksamheten i en fristående skola. Beslutet att bevilja tillstånd till och därmed rätt till bidrag från elevernas hemkommuner för en fristående skola fattas av staten5. Det är också staten som utövar tillsynen över fristående skolor och som kan återkalla godkännandet för en fristående skolan om den inte följer gällande bestämmelser. Lägeskommunen kan dock lämna synpunkter till staten om någon ansöker om att etablera en fristående skola i kommunen. Lägeskommunen har rätt till insyn i den fristående skolan och fristående skolor är skyldiga att i den utsträckning som lägeskommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som lägeskommunen gör av sitt eget skolväsende.

Kommunen som huvudman I sin roll som huvudman kan kommunen bedriva skolverksamhet. Som huvudman ansvarar kommunen bland annat för planering och dimensionering av det kommunala skolväsendet samt uppföljning, utvärdering, resursfördelning och utveckling i de skolor kommunen bedriver. I de skolor som kommunen är huvudman för kan det utöver elever från den egna kommunen även finnas elever som är folkbokförda i andra kommuner, det vill säga elever med en annan hemkommun. Kommunen som är huvudman för skolan får då ersättning från dessa elevers hemkommuner.

2.2 Rapporten utgår från kommunen som hemkommun I den här rapporten om gymnasieskolan har vi valt att utgå från hemkommunperspektivet. Utgångpunkten är kommunens övergripande målsättning att ungdomar som är folkbokförda i kommunen ska få bästa möjliga gymnasieutbildning till en för medborgarna rimlig/lägsta möjliga kostnad. För att kommunledningen och kom-

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

4. Om utbildningen i en fristående skola i bidragshänseende har hänförts till ett sådant nationellt program som elevens hemkommun anordnar, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. I andra fall ska elevens hemkommun betala det belopp som tas fram av Skolverket och publiceras i den så kallade Riksprislistan i december året före bidragsåret. Se bilaga 1 för riksprislista 2008. 5. Fr.o.m 1 okt 2008 fattas dessa beslut av Skolinspektionen.

munmedborgarna ska ha möjlighet att följa upp hur väl kommunen lyckas med detta krävs en resultatredovisning som utgår från hemkommunperspektivet. Hade vi valt lägeskommunperspektivet hade vi kunnat ge svar på hur väl skolorna i kommunen lyckas med sitt uppdrag, men vi hade i de flesta fall inte kunnat uttala oss om hur det går för den egna kommunens elever och inte kunnat relatera resultaten till kostnaderna. De kommuner som inte har någon gymnasieskola hade vi dessutom varit tvugna att exkludera från redovisningen.

2.3 I vilka gymnasieskolor går kommunens elever? Drygt 63 procent av gymnasieeleverna går i den egna kommunens skolor. Knappt 21 procent av gymnasieeleverna går i kommunala skolor i andra kommuner än hemkommunen, runt 15 procent av eleverna går i en fristående skola och drygt en procent i landstingskommunala skolor. Sammantaget går alltså ca 37 procent av gymnasieeleverna i skolor där den egna kommunen inte är huvudman. Det är en stor skillnad mot situationen i grundskolan där cirka 90 procent av alla elever går i en kommunal skola i sin hemkommun. Av de övriga grundskoleeleverna gick 8,4 procent i en fristående skola (oftast belägen i hemkommunen). Endast 1,2 procent av grundskoleeleverna gick i en kommunal skola i en annan kommun. Av kartorna 1–3 framgår hur stor andel av en kommuns folkbokförda elever som går i den egna kommunens skolor (karta 1), i andra kommuners skolor (karta 2) samt i fristående skolor (karta 3). En kommun kan således vara hemkommun, lägeskommun och huvudman för en majoritet av eleverna i grundskolan samtidigt som kommunen enbart är hemkommun för sina elever i gymnasieskolan. Så är exempelvis fallet i 15 av landets kommuner som inte bedriver någon egen gymnasieverksamhet och där det inte heller finns någon fristående gymnasieskola. I figur 1 på sidan 18, illustreras hur det kan se ut i olika situationer. I kommun Blå går samtliga av kommunens folkbokförda elever i skolor där hemkommunen också är huvudman. I kommun Grå finns ingen gymnasieskola. Det stora flertalet elever går därför i skolor i kommun Orange. I kommun Gul finns både fristående och kommunalt drivna skolor och där går elever från såväl den egna hemkommunen som kommun Orange och kommun Grå.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

KARTA 1. Andel av kommunens gymnasieelever i kommunens egna skolor.

INTERVALL

ANTAL KOMMUNER

0,1– 24,9%

25,0–49,9%

50,0–74,9%

75,0–100,0%

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2008 – GYMNASIESKOLA

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 15

08-10-13 13.37.16

KARTA 2. Andel av kommunens gymnasieelever i andra kommuners skolor.

INTERVALL

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 16

ANTAL KOMMUNER

0–20%

112

21–40%

41–60%

61–80%

81–100%

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2008 – GYMNASIESKOLA

08-10-13 13.37.17

KARTA 3. Andel av kommunens gymnasieelever i fristående skolor.

INTERVALL

ANTAL KOMMUNER

0,1–10%

163

11–20%

21–30%

31% –

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2008 – GYMNASIESKOLA

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 17

08-10-13 13.37.18

Figur 1. Kommunens olika roller i gymnasieskolan. Kommun GRÅ

Kommun BLÅ

KOMMUNAL

Kommun ORANGE

Kommun GUL

KOMMUNAL KOMMUNAL

FRISTÅENDE

Elev folkbokförd i Kommun Blå

KOMMUNAL

Kommun grå

KOMMUNAL

FRISTÅENDE

KOMMUNAL

Kommun orange Kommun Gul

2.4 Resultat på skolenhets- och programnivå För att kommunen ska kunna gå vidare och fördjupa sina analyser kommer vi via Sveriges Kommuner och Landstings hemsida att publicera en databas innehållande resultatindikatorerna A1–A3 för samtliga gymnasieskolor i landet. Databasen beräknas bli klar under fjärde kvartalet 2008 och kommer att presentera resultatindikatorer på såväl skolenhetsnivå som programnivå. Då vi i dagsläget begränsat oss till tre indikatorer är det inte möjligt att få en helhetsbild av skolornas resultat, men vi hoppas ändå att det ska vara ett stöd i kommunernas fortsatta analys- och uppföljningsarbete.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

kapitel

Svensk gymnasieskola i internationella jämförelser Svensk gymnasieutbildning ingår i olika internationella jämförelser som ge-

nomförs av organisationer som OECD6 och IEA7. OECD genomför årligen en översiktlig jämförelse av olika länders utbildningssystem, inklusive gymnasieskolan, i rapporten Education at a Glance. Några uppgifter från Education at a Glance 2008 redovisas i det här kapitlet. Emellanåt deltar Sverige även i undersökningar där elevernas kunskaper jämförs. Jämförelser av elevernas kunskaper är emellertid inte lika frekventa i gymnasieskolan som de är i grundskolan. Under våren 2008 deltog svenska elever på Naturvetenskapligt program och Teknikprogrammet i den internationella undersökningen TIMSS 8 Advanced 2008 där elevers kunskaper i matematik och fysik i gymnasieskolans sista år undersöks. Resultaten från TIMSS Advanced kommer att offentliggöras under 2009. Kunskaper hos elever från olika länders yrkesutbildningar jämförs med jämna mellanrum i tävlingar som EuroSkills och WorldSkills. Ungdomar upp till 23 år täv-

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

6. Organisation for Economic Co-operation and Development. 7. The International Association for the Evaluation of Educational Achievement. 8. Trends in International Mathematics and Science Study.

lar då huvudsakligen i praktiska moment för att visa vad de kan inom olika yrken. Genom nationella uttagningar tar varje land fram deltagare. På WorldSkills 2007 deltog Sverige i cirka 30 yrken med en till två tävlande i respektive yrke.

Education at a Glance 2008 9 I rapporten Education at a Glance jämförs bland annat deltagande på olika utbildningsnivåer, kostnader och resultat. De statistiska uppgifterna i Education at a Glance 2008 är från 2005 och 2006. Vi har här valt att kortfattat presentera några av jämförelserna som görs i relation till olika länders gymnasieutbildning. Indikatorerna i Education at a Glance är inte jämförbara med de indikatorer som används i den här rapportens öppna jämförelser mellan kommuner.

I Sverige deltar många ungdomar i utbildning diagram 1. Andel ungdomar 15–19 år i utbildning. Belgien Grekland Polen Tjeckien Nederländerna Tyskland Finland Irland Sverige Ungern Norge Korea Frankrike Slovakien Island Schweiz Danmark Australien Österrike OECD medelvärde Italien Canada Spanien USA Nya Zeeland Luxemburg Portugal Storbritannien Mexico Turkiet

Andel ungdomar 15–19 år i gymnasieutbildning

9. Education at a Glance 2008, OECD 2008. www. oecd.org

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

100

Andelen 15–19 åringar i utbildning10 är högre i Sverige än i OECD i genomsnitt. Sedan 1995 har andelen ungdomar i åldern 15–19 år som deltar i utbildning ökat i hela OECD från 74 procent till 81 procent. I Sverige ökade andelen från 82 procent till 88 procent under samma period. Andelen 15–19 åringar som inte studerar är låg i Sverige (12,3%) jämfört med OECD i sin helhet (17,1%). Det är också en högre andel 15–19-åringar som har ett arbete i Sverige (20,3%). I OECD är motsvarande andel i genomsnitt 14,4 procent. En och samma person kan delta i utbildning och samtidigt ha ett arbete.

Fullföljandegraden är låg i Sverige I Sverige är det är en lägre andel gymnasieelever som avslutar sin gymnasieutbildning vid den ålder när den normalt11 avslutas än i OECD i genomsnitt. I Sverige var det 76 procent år 2006 jämfört med 85 procent i genomsnitt bland OECD-länderna. Sedan 1995 har andelen ökat i OECD i sin helhet. Ökningen har dock varit större i Sverige än i OECD i genomsnitt. diagram 2. Andel gymnasieelever som avslutar gymnasieutbildning vid den ålder den normalt avslutas. Tyskland Grekland Finland Korea Japan Norge Island Tjeckien Schweiz Storbritannien Irland Danmark Italien Ungern OECD medelvärde Slovakien Polen USA Sverige Nya Zeeland Spanien Luxemburg Turkiet Mexico

Andel gymnasieelever som avslutar gymnasieutbildning vid den ålder den normalt avslutas

100

10. I statistiken ingår utöver gymnasieutbildning även annan utbildning där 15–19-åringar kan delta.

Att det är en lägre andel svenska elever som avslutar sin gymnasieutbildning vid den ålder då den normalt avslutas kan till viss del ha sin förklaring i att det är fler ungdomar i åldern 15–19 som deltar i utbildning i Sverige än i flera andra OECD-länder. En undersökning från Skolverket visar också att många svenska gymnasieelever avbryter sina studier, men att avbrotten minskar. Samma undersökning visar att andelen

11. För Sveriges del är åldern satt till 19 år. För att betraktas som att ha avslutat gymnasieutbildning krävs att eleven tagit ut slutbetyg.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

avbrott är större på yrkesförberedande program än på studieförberedande program.12 Majoriteten av de svenska gymnasieeleverna (54%) går på yrkesförberedande program, vilket är högre än OECD-genomsnittet (44%). Andra möjliga förklaringar till den lägre fullföljandegraden i Sverige kan vara att det i Sverige, genom vuxenutbildningen, finns fler möjligheter att återuppta och avsluta den gymnasieutbildning som inte avslutats i gymnasieskolan. Att svenska ungdomar tar längre tid på sig för att avsluta sina studier syns även i OECD-jämförelserna av utbildning på högskolenivå.

En stor del av Sveriges befolkning har gymnasieutbildning Samtidigt som svenska gymnasieelever i mindre utsträckning än i andra länder genomför sina studier i den takt det är tänkt att ske har många svenskar gymnasieutbildning. I hela OECD har 68 procent av befolkningen i åldern 25–38 år gymnasieutbildning. I Sverige är motsvarande andel 84 procent, vilket indikerar att många som inte avslutar sin gymnasieutbildning vid 19 års ålder gör det senare. Sverige ligger på plats nummer sju av alla OECD-länder vad gäller andelen av befolkningen som har gymnasieutbildning.

Kostnaden per gymnasieelev är något lägre i Sverige än i OECD i genomsnitt I Education at a Glance jämförs även kostnaderna för utbildning i olika länder. Kostnaden per elev i gymnasieskolan är något lägre i Sverige (8 292 USD) än i OECD i genomsnitt (8 366 USD). I kostnaderna inkluderas alla kostnader för gymnasieutbildning i respektive land. Utöver kostnader för den faktiska undervisningen ingår även kostnader för till exempel lokaler, resor och skolmat.

12. Studieresultat i gymnasieskolan – Avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet, Skolverket 2008.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

kapitel

Metod I detta avsnitt redovisas vår modell för jämförelse mellan kommuner (se figur 2) och de indikatorer vi valt. Kapitlet avslutas med en diskussion om framtida tänkbara och önskvärda indikatorer.

4.1 Modell för Öppna jämförelser gymnasieskola Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna ska gymnasieskolan förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska också främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällsliv. Med utgångspunkt från Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva hur det går för kommunens folkbokförda elever. Indikatorerna är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Elevernas resultat speglas i de fyra indikatorgrupperna Slutbetyg, Arbetsmiljö och hälsa, Arbete och högre studier samt Demokrati. Resurserna beskrivs i indikatorgruppen Kostnader. Uppgifterna i rapporten bygger i huvudsaken på nationell statistik från Skolver-

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

ket och Statistiska centralbyrån (SCB). För att fånga fler aspekter av skolans uppdrag och bredda det statistiska underlaget har vi även tagit del av uppgifter om indragen studiehjälp från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Vi har, direkt från kommunerna, dessutom tagit in uppgifter om förstagångsväljarnas deltagande i valet till kommunfullmäktige 2006. Det är första gången dessa uppgifter samlats in kommunvis. För de två senast nämnda indikatorerna, demokrati och indragen studiehjälp, finns inte uppgifter från samtliga kommuner, vilket annars brukar vara ett kriterium för publicering i Öppna jämförelser. Vår förhoppning är att fler kommuner kommer att kunna ta fram dessa uppgifter i framtiden och därigenom bidra till att utveckla Öppna jämförelser. Figur 2. Modell för Öppna jämförelser Gymnasieskola. INDIKATORER Öppna Jämförelser 2008 – Gymnasieskola

RESULTATINDIKATORER ”Hur går det för kommunens egna folkbokförda elever?”

SLUTBETYG A1–A3

ARBETE OCH HÖGRE STUDIER A5–A7

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA A4

RESURSINDIKATORER ”Vilka resurser har kommunen satsat på gymnasieutbildning?”

KOSTNADER B1–B2

DEMOKRATI A8

4.2 Resultatindikatorer Resultatindikatorer svarar på frågan: ”Hur går det för kommunens folkbokförda elever” De resultatindikatorer som redovisas i rapporten presenteras kortfattat här. En mer utförlig presentation av resultatindikatorerna redovisas i anslutning till respektive indikator under avsnitt 5 Jämförelser mellan kommuner. Som tidigare nämnts utgår den här rapporten från hemkommunperspektivet. Detta innebär att vi presenterar resultatet för de elever som är folkbokförda i kommunen oavsett var de får sin gymnasieutbildning. För en utförligare diskussion kring hemkommunperspektivet hänvisas till kapitel 2. I bilaga 1 finns mer utförliga definitioner för varje indikator.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

A1– A3 Slutbetyg A1 Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år och index utifrån elevernas programval. A2 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola och index utifrån elevernas programval. A3 Genomsnittlig betygspoäng och index utifrån elevernas programval. När det gäller indikatorgruppen Slutbetyg redovisar vi dels ett faktiskt värde för respektive indikator, dels ett index som visar om eleverna presterar bättre eller sämre än riksgenomsnittet givet sina programval. Index visar relationen mellan det faktiska värdet och ett modellberäknat värde. Det modellberäknade värdet visar det resultat som eleverna skulle ha om de presterade på samma nivå som eleverna i riket i genomsnitt på respektive program. Kommuner vars elever i hög utsträckning går på program som genomsnittligt genererar höga resultat får ett högre modellberäknat värde för respektive indikator. Det modellberäknade värdet jämförs sedan med det faktiska värdet. De som har ett faktiskt värde som är bättre än det modellberäknade värdet får ett indexvärde som överstiger 100 och de som har ett faktiskt värde som är sämre får ett indexvärde som understiger 100. Modellen är uppbyggd efter en metod som tagits fram av Skolverket. Skolverket har ännu ej publicerat något material där metoden använts. I avsnitt 5.1.1. Slutbetyg förs en vidare resonemang om det modellberäknade värdet.

A4 Arbetsmiljö och hälsa A4 Andel elever med indragen studiehjälp (treårigt medelvärde) Som ett mått på elevernas Arbetsmiljö och hälsa redovisar vi Andel elever som fått indragen studiehjälp. Andelen elever som inte klarar av att fullfölja sina studier och därför får sin studiehjälp indragen bedöms kunna ha ett visst samband med skolans arbetsmiljö. Det är givetvis möjligt att orsaker till hög frånvaro kan finnas både inom som utanför skola. I avsnitt 5.1.2. Arbetsmiljö och hälsa resonerar vi kring indragen studiehjälp.

A5–A7 Arbete och högre studier A5 Andel som påbörjar studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning A6 Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning A7 Andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning Skolan ska förbereda eleverna dels för vidare studier, dels för arbetslivet. Vi har därför valt att redovisa indikatorgruppen Arbete och högre studier. Vi är dock medvetna om att fler faktorer än gymnasieutbildningen också är viktiga för dessa resultat såsom den lokala arbetsmarknaden. I avsnitt 5.1.3 Arbete och högre studier förs vidare resonemang om indikatorerna i kategorin.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

A8 Demokrati A8 Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige Som en indikation på huruvida skolan lyckas med sitt demokratiuppdrag har vi valt att redovisa indikatorn andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige. I avsnitt 5.1.4 Demokrati resonerar vi kring indikatorn.

4.3 Resursindikatorer Resursindikatorerna svarar på frågan ”vilka resurser har kommunen satsat på gymnasieutbildning?” Som kostnadsindikatorer har vi valt en faktisk kostnad, nettokostnaden per elev, och en indikator som tar hänsyn till strukturella skillnader, procentuell avvikelse från standardkostnaden. I avsnitt 5.2.1 Kostnader redogörs för kostnadsindikatorerna.

B1– B2 Kostnader B1 Nettokostnaden per gymnasieelev (tre års genomsnitt) B2 Procentuell avvikelse från standardkostnaden per gymnasieelev (tre års genomsnitt) Vi har i rapporten lagt fokus på resultatindikatorer, men redovisar även två resursindikatorer. Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räknas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Kommunernas resurser är emellertid begränsade, och det är inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat. Eftersom rapporten utgår från hemkommunsperspektivet (se kapitel 2) är det inte möjligt att sammanställa mått som speglar till exempel personaltäthet och personalkompetens utifrån hemkommunsperspektivet. De resursindikatorer som redovisas är två kostnadsindikatorer som speglar kommunens kostnader för de folkbokförda elevernas gymnasieutbildning oavsett var de får sin utbildning. Kostnadsindikatorn nettokostnaden per gymnasieelev rangordnas inte. Orsaken är att olika gymnasieprogram kostar olika mycket, vilket framgår av riksprislistan i bilaga 1. En kommun med många elever på dyra program betalar ju för en annan utbildning än en kommun med många elever på billigare program. Vi bedömer därför att rankning utan hänsyn tagen till elevernas programval inte är relevant. Kostnadsindikatorn procentuell avvikelse från standardkostnaden tar hänsyn till programval och andra strukturella skillnader som kommunens storlek och bebyggelsestruktur som kan leda till högre kostnader i form av resor och inackorderingstillägg. Indikatorn procentuell avvikelse från standardkostnaden har vi valt att rangordna så att den kommun som har högst kostnad (dvs störst positiv avvikelse från standardkostnaden) hamnar sist i rangordningen – ett resonemang som vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt. I kommunens intresse som hemkommun ligger dock att få ut bästa möjliga utbildningsresultat för kommunens elever till lägsta möjliga kostnad.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

4.4 Flera indikatorer till kommande Öppna jämförelser De indikatorer vi tar upp i rapporten ger en bild av hur det går för gymnasieeleverna i Sveriges 290 kommuner. Med fler indikatorer skulle bilden kunna breddas. Nedan presenterar vi några för framtiden önskvärda indikatorer eller indikatorområden.

Hur eleverna uppfattar skolan Många kommuner mäter elevernas uppfattningar om gymnasieskolan. I sådana brukarenkäter går det att fånga flera saker som skulle kunna vara intressanta att ta med i Öppna jämförelser, bland annat: • Brukarnöjdhet/ allmänt omdöme om skolan • Hur nöjda eleverna är med sina lärare • Stress och psykisk hälsa • Inflytande • Mobbning I några regioner och kommunsamarbeten sker gemensamma undersökningar i flera kommuner. Andra kommuner genomför undersökningar som skiljer sig åt från dem som genomförs på andra håll. Det förekommer även nationella attitydundersökningar i gymnasieskolan. Undersökningen Attityder till skolan genomförs som en urvalsundersökning av Skolverket var tredje år. Enkäten tillhandahålls av Skolverket och de skolor eller huvudmän som önskar kan använda den även i andra sammanhang. En undersökning som SKL genomförde i anslutning till arbetet med Öppna jämförelser Grundskola visar att det finns ett önskemål från kommunerna om att kunna jämföra sig med andra kommuner vad avser brukarnöjdhet. Samtidigt är ofta lokalt utformade enkäter anpassade till lokala mål och förhållanden och resultaten kan läggas till redan befintliga tidsserier. Vad som anses ändamålsenligt lokalt bli dock svårt att använda i nationella jämförelser. Många kommuners brukarenkäter genomförs dessutom i skolor där kommunen är huvudman eller lägeskommun, vilket inte överrensstämmer med den här rapporten där indikatorerna presenteras ur ett hemkommunperspektiv.

Närvaro Det skulle även vara önskvärt att jämföra närvaro, eller omvänt frånvaro, mellan olika kommuner på annat sätt än via indragen studiehjälp. Då skulle även mindre omfattande frånvaro kunna belysas. System för frånvarohantering är idag för olika för att medge en central insamling, vilket är en förutsättning för jämförelser.

Avhopp En annan intressant variabel är avhoppen från gymnasieskolan. Under 2008 presenterades en nationell rapport om avhopp baserad på nationell statistik 13. För framtiden skulle motsvarande statistik kunna sammanställas på kommunnivå och ingå i Öppna jämförelser.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

13. Studieresultat i gymnasieskolan – avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet, Skolverket, 2008.

Resultat från nationella kursprov Inom ramen för det nationella provsystemet finns kursprov för gymnasieskolan i olika ämnen. Proven syftar till att öka måluppfyllelsen för eleverna och bidra till en rättvis betygssättning. Proven är obligatoriska att använda i kärnämneskurserna Engelska A, Matematik A samt Svenska B och Svenska som andraspråk B. För respektive program är även provet i den avslutande karaktärsämneskursen obligatorisk. I varje ämne finns två till fyra delprov. Eleverna förväntas genomföra proven under den termin de avslutar kursen. Resultaten från kursproven samlas in av Skolverket från ett urval skolor varje år. Någon nationell totalundersökning görs inte, vilket skulle krävas för att presentera resultaten kommunvis. Den bild vi har från några kommuner är att uppgifter från gymnasieskolans kursprov inte heller sammanställs i alla kommuner.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

kapitel

Jämförelser mellan kommunerna I detta avsnitt presenteras jämförelser mellan kommunerna. Det är viktigt att hela tiden vara observant på att jämförelsen utgår från kommunen som hemkommun (se kap 2). De resultat som redovisas för en kommun avser det genomsnittliga resultatet för alla gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen oavsett var de får sin gymnasieutbildning. Detsamma gäller kostnaderna som avser kostnaderna för de i kommunen folkbokförda eleverna, oavsett hos vilken anordnare eller i vilken kommun de får sin utbildning. Jämförelserna görs av såväl resultat som insatta resurser. Sammantaget redovisas jämförelser av 8 resultat- och 2 resursindikatorer. För att göra presentationen överskådlig och lättillgänglig kompletteras textavsnitten med kartor och diagram. Därtill presenteras värdena för hemkommunerna med bäst resultat för varje indikator. I den efterföljande tabellbilagan redovisas värdena för samtliga 290 kommuner. Till höger om varje redovisat värde finns ett rankingvärde mellan 1 och 290 som anger hur kommunen rankas i förhållande till alla andra kommuner. Kommunen med det bästa värdet får siffran 1 och kommunen med det sämsta värdet siffran 290. Värdena i tabellerna är dessutom färgade med grönt, gult och rött. Grön färg får de

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

kommuner vars värden på indikatorn ligger bland de 25 procenten med bäst värden. Röd färg tilldelas de kommuner vars värden är bland de 25 procenten med sämst värden och gul färg tilldelas de 50 procenten av kommunerna vars indikatorvärden ligger däremellan.

5.1 Resultatindikatorer Resultatindikatorer redovisas i kategorierna Slutbetyg, Arbetsmiljö och hälsa, Arbete och högre studier samt Demokrati. Inledningsvis förs ett resonemang om respektive kategori och vissa förtydliganden lämnas. Varje indikator inleds med en översiktlig bild av den nationella utvecklingen och redovisas utifrån de olika gymnasieprogrammen (se bilaga 1, Definitioner för vilka de olika gymnasieprogrammen är). Därpå följer jämförelsen mellan kommunerna.

5.1.1 Slutbetyg De första tre resultatindikatorerna (A1 –A3) grundar sig på slutbetygen från gymnasieskolan. Betygen sätts i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet där elevernas kunskaper sätts i relation till de mål som anges i kursplanen. Erfarenhetsmässigt varierar resultaten mellan olika gymnasieprogram. För att studera om eleverna lyckats bättre eller sämre än riksgenomsnittet givet de program de utbildas på har vi därför beräknat ett modellvärde. Kommuner vars elever i hög utsträckning går på program som genomsnittligt genererar höga resultat får ett högre modellberäknat värde för respektive indikator. Det modellberäknade värdet jämförs sedan med det faktiska värdet. Relationen uttrycks i form av ett index. De som har ett faktiskt värde som är bättre än det modellberäknade värdet får ett indexvärde som överstiger 100 och de som har ett faktiskt värde som är sämre får ett indexvärde som understiger 100. Modellen är uppbyggd efter en metod som tagits fram av Skolverket. Skolverket har ännu ej publicerat något material där metoden använts. Anledningen till att vi gör detta är att erfarenheten visar att de strukturella bakgrundsfaktorerna hos eleverna återspeglas i deras programval14. En kommun med en gynnsam struktur kommer sannolikt att ha en programsammansättning med en övervikt av elever i gymnasieprogram där höga värden uppnås. De har med andra ord bättre förutsättningar att uppnå högre resultat enbart på grund av sina strukturella förutsättningar.

14. SOU 2000:39, Prestationsskillnader i 1990-talets skola. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Socialdepartementet. Svensson. A. (2001) Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998, Pedagogisk forskning i Sverige 6.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Indikator A1 Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år Nybörjare i år 1 den 15 oktober eller närliggande vardag år 2004 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2006/07 eller tidigare. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Av dem som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2004 fullföljde 68,4 procent av eleverna i riket sina studier inom tre år. Det är i stort sett samma nivå som året innan då andelen var 68,3 procent. Om eleverna som påbörjade studier på ett individuellt program exkluderas var det 76,2 procent av eleverna som påbörjade gymnasieutbildning 2004 som fullföljde inom tre år. Av diagram 3 framgår att fullföljandegraden varierar mellan olika gymnasieprogram. Av de nationella programmen var andelen högst på Naturvetenskapligt program (83,3%) och lägst på Elprogrammet (68,9%). Medelvärdet är vägt över alla program. Eftersom många elever läser på Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program där en stor andel av eleverna fullföljer sina studier inom tre år hamnar flertalet av de andra programmen under genomsnittet (se diagram 1). Förklaringar till programförkortningarna lämnas i bilaga 1.

Andel %

Diagram 3. Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år. 100 Vägt medelvärde exklusive IV-program

Program

NV BP HV SP SM TE EN NP ES Yrkesförberedande program Studieförberedande program

BF HR HP

FP MP OP

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

I tabell 1 redovisas de kommuner med störst andel elever som fullföljde gymnasiestudierna inom tre år. Den kommun som toppar listan är Karlsborg. Av ungdomarna från Karlsborg som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2004 hade 83,2 procent tagit ut ett slutbetyg eller motsvarande inom tre år. I den kommun vars elever hade lägst fullföljandegrad var andelen 46,7 procent.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Tabell 1. Kommuner där högst andel elever fullföljt gymnasieutbildning inom 3 år, samt index utifrån elevernas programval. Elever folkbokförda i

Elever folkbokförda i

Procent

Karlsborg

Hammarö

83,2

Tibro

83,1

Karlsborg

Eksjö

81,7

Olofström

Ystad

81,3

Laholm

Lomma

Laxå

Storuman

Vingåker Tibro

Vännäs

Index 122,1

121,0

118,6

116,1

81,2

Vetlanda

115,4

80,5

Eskilstuna

115,2

80,4

Tranemo

115,0

80,3

Ovanåker

114,8

80,1

Norsjö

114,2

80,1

Nässjö

114,2

Även då de faktiska värdena jämförs med de modellberäknade värdena, det vill säga de värden eleverna skulle ha haft om de presterat på samma nivå som riksgenomsnittet för respektive program, hamnar Karlsborg bland de främsta. Endast eleverna folkbokförda i Tibro har en högre fullföljandegrad än vad Karlsborgs elever har i förhållande till sina programval. Vid jämförelsen av faktiska värden finns alla kommungrupper utom storstäder och större städer representerade bland de 10 bästa kommunerna. Då hänsyn tas till elevernas programval är fem av tio kommuner i topp så kallade varuproducerande kommuner. Förklaringar till de olika kommungrupperna lämnas i bilaga 1. I diagram 4 visas hur hemkommunerna fördelar sig efter andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom tre år. I 39 av 290 kommuner fullföljde fler än 75 procent av de folkbokförda eleverna en gymnasieutbildning inom tre år. För eleverna i 27 kommuner är andelen lägre än 60 procent.

Antal kommuner

Diagram 4. Antal kommuner fördelade efter andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 3 år. 120 100 80 60 40 20 0

Andel, procent

–60

61–65

66–70

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

71–75

76–80

81–100

Fullföljandegraden är olika för män och kvinnor, vilket framgår av diagram 5. I genomsnitt fullföljer 71,2 procent av kvinnorna påbörjade gymnasiestudier inom tre år. Motsvarande andel bland männen är 65,8 procent. Om IV-programmen exkluderas är fullförjandegraden 78,2 för kvinnor och 74,2 för män. På flertalet program fullföljer kvinnorna i högre utsträckning än vad männen gör. På Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EL), Energiprogrammet (EN), Fordonsprogrammet (FP) och Naturbruksprogrammet (NP) fullföljer männen i större utsträckning inom tre år än vad kvinnor gör. Att kvinnor som väljer en utbildning på ett traditionellt mansdominerat område i mindre utsträckning fullföljer utbildningen bekräftas i flera undersökningar 15.

Andel %

Diagram 5. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 3 år, per program och kön. 100 Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

Kvinnor Män Vägt medelvärde exklusive IV-program

Program

ES IB NV SP TE Män Kvinnor

BF BP EC EN FP HP HR HV IP

LP MP NP OP

SM*

* Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

15. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, Skolverket 2006. Könsmönster i förändring – en kunskapsöversikt om unga i skolan, Skolverket 2002.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 4. Kommunerna fördelade efter andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år.

Antal Intervall kommuner

73,4–83,2% 73

65,2–73,3% 144

46,7–65,1% 73

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Indikator A2 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever med slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skolor. För slutbetyg krävs lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent (2 250 kurspoäng) av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program samt godkänt projektarbete. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Vårterminen 2007 nådde 88,9 procent av landets gymnasieelever grundläggande behörighet till universitet och högskola, vilket var något lägre än året innan då det var 89,2 procent. Andelen behöriga är generellt sett högre på studieförberedande än yrkesförberedande program. På de yrkesförberedande programmen Hantverksprogrammet (HV) och Byggprogrammet (BP) var emellertid andelen högskolebehöriga större eller på samma nivå som på flera av de studieförberedande programmen.

Andel %

Diagram 6. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola per program. 100

Vägt medelvärde exklusive IV-program

Program

NV HV SM BP

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

OP EN HR MP EC

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

I tabell 2 presenteras de kommuner vars folkbokförda gymnasieelever nådde högskolebehörighet i störst utsträckning. Listan toppas av Smedjebacken och Vansbro, där 98,3 procent av eleverna fick grundläggande behörighet till universitet och högskola. I den kommun där andelen elever med högskolebehörighet var lägst var andelen 74,2 procent. När kommunerna rankas efter att hänsyn tagits till vilka program eleverna går på hamnar eleverna från Haparanda i topp följt av eleverna i Smedjebacken. Sju kom-

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

muner är med bland de tio bästa, både med och utan att hänsyn tas till elevernas programval. Tabell 2. Kommuner med högst andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskolor, samt index utifrån elevernas programval. Elever folkbokförda i

Elever folkbokförda i

Index

Smedjebacken

Procent 98,3

Haparanda

110,9

Vansbro

98,3

Smedjebacken

110,5

Boden

98,2

Östhammar

110,3

Haparanda

97,9

Perstorp

110,0

Åre

97,8

Fagersta

109,7

Danderyd

97,1

Vansbro

109,7

Östhammar

97,1

Åre

109,6

Fagersta

97,0

Munkedal

109,3

Eksjö

96,8

Boden

109,2

Avesta

96,7

Ydre

109,1

Bland de 25 procent av kommunerna med högst andel folkbokförda elever som uppnått grundläggande behörighet finns kommuner som har såväl höga som låga kostnader. Även med hänsyn tagen till kommunernas struktur kan vi inte se att eleverna som är folkbokförda i kommuner som satsar generellt sett mer än andra på gymnasieutbildning uppvisar bättre resultat. Diagrammet nedan visar hur hemkommunerna fördelar sig efter andel elever som uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola. I 234 kommuner uppnår mer än 85 procent grundläggande behörighet. I 14 kommuner uppnår en större andel än 95 procent behörighet till universitet och högskola.

Antal kommuner

Diagram 7. Antal kommuner fördelade efter andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. 140 120 100 80 60 40 20 0

Andel %

–80

81–85

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

86–90

91–95

96–100

Karta 5. Kommunerna fördelade efter andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola.

Antal interval kommuner

92,5–98,3% 73

86,9–92,4% 143

74,2–86,8% 74

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Indikator A3 Genomsnittlig betygspoäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg, läsåret 2006/07. Genomsnittlig betygspoäng utgörs av summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Endast betygsatta kurser är medräknade. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Den genomsnittliga betygspoängen våren 2007 var 14,1 i riket, vilket är samma nivå som året innan. Liksom vad gäller fullföljandegrad varierar den genomsnittliga betygspoängen mellan gymnasieskolans olika program. Generellt sett är betygspoängen högre på studieförberedande program än på yrkesförberedande program.

Poäng

Diagram 8. Genomsnittlig betygspoäng per program vårterminen 2007. 20

16 Vägt medelvärde

Program

SM HV

NP MP OP HR

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

I tabell 3 presenteras de kommuner vars folkbokförda gymnasieelever nådde den högsta genomsittliga betygspoängen vårterminen 2007. Listan toppas av elever folkbokförda i Danderyd följt av Lidingö, Lund och Lomma. Flertalet av kommunerna som har de högsta betygspoängen finns med bland de främsta även då hänsyn tas till elevernas programval, det vill säga i tabellen över indexvärde. Då hamnar eleverna från Ydre i topp. Även Svedala, Oskarshamn, Ockerö och Tranås kommer med bland de främsta kommunerna. I den kommun vars elever hade den lägsta genomsnittliga betygspoängen var poängen 12,4.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Tabell 3. Kommuner med högst genomsittligt betygspoäng, samt index utifrån elevernas programval. Elever folkbokförda i

Procent

Elever folkbokförda i

Index

Danderyd

16,5

Ydre

110,7

Lidingö

15,8

Kiruna

109,9

Lund

15,5

Danderyd

109,7

Lomma

15,4

Vansbro

109,2

Täby

15,3

Övertorneå

106,7

Vansbro

15,2

Svedala

106,1

Övertorneå

15,2

Oskarshamn

106,0

Kiruna

15,0

Öckerö

105,9

Ydre

14,9

Lomma

105,8

Lund

105,8

Tranås

105,8

Bland de kommuner vars elever når bäst betygspoäng (grön färg i tabellbilagan) är förortskommuner överrepresenterade. Där placerar sig även två av de tre storstäderna. Bland kommuner med de 25 procent lägsta genomsnittliga betygspoängen (röd färg i tabellbilagan) finns många pendlingskommuner och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare. Av diagram 9 framgår att i majoriteten av landets kommuner ligger den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieeleverna som är folkbokförda i kommunen mellan 13,1 och 14,0 poäng. I 7 kommuner överstiger elevernas genomsnittliga betygspoäng 15,0 poäng.

Antal kommuner

Diagram 9. Antal kommuner fördelade efter genomsnittlig betygspoäng. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Betygspoäng

–13

13,1–14,0

14,1–15,0

15,1–16,0

16,1–

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 6. Kommunerna fördelade efter genomsnittlig betygspoäng.

Antal intervall kommuner

14,24–16,47poäng 71

13,56–14,22 poäng 147

12,37–13,55 poäng 72

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

5.1.2 Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö och hälsa skulle kunna inrymma jämförelser av elevernas trivsel, inflytande, mobbning och stress. Vi har dock inte funnit något underlag som möjliggör jämförelser mellan kommuner på dessa områden (se resonemang i avsnitt 4.4 Flera indikatorer till kommande Öppna jämförelser). Som enda indikator inom arbetsmiljö och hälsa tar rapporten upp hög frånvaro. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och närvaro är därför inte obligatorisk. Vi ser ändå flera skäl till att ta upp frånvaro från gymnasieutbildningen som en indikator. Hög frånvaro kan vara en indikation på att den som är frånvarande inte mår bra eller inte trivs i skolan. Skälen för det kan finnas såväl inom som utanför skola. Ett annat skäl att jämföra frånvaro är att närvaro, trots att den inte är obligatorisk, kan vara en förutsättning för att utbildningen ska fungera. Vissa moment som ska vägas in i betygssättningen kräver elevens närvaro. Att någon uppehåller en utbildningsplats i gymnasieskolan som den inte utnyttjar kan även ses som ineffektivt resursutnyttjande utifrån kommunmedborgarnas perspektiv. Platsen kostar pengar även när den studerande inte är där och någon annan kunde ha antagits till platsen. Som ett mått på hög frånvaro redovisar vi andelen gymnasieelever som fått indragen studiehjälp. Elever i gymnasieskolan får studiehjälp från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiehjälpen kan bestå av tre delar. Alla som studerar heltid i gymnasieskolan får för närvarande 1 050 kronor per månad alla månader utom juli och augusti, så kallat studiebidrag. Elever som studerar på annan ort kan dessutom ansöka om inackorderingstillägg och elever som lever i familjer med låg inkomst kan ansökan om extra tillägg. Om en elev under 18 år utan giltig anledning uteblir från skolarbetet ska rektor informera elevens vårdnadshavare. Om frånvaron upprepas måste skolan tillsammans med vårdnadshavarna försöka komma tillrätta med frånvaron till exempel genom åtgärdsprogram. Även då eleven är över 18 år måste skolan försöka komma tillrätta med frånvaron tillsammans med eleven. Om en elev har hög och upprepad otillåten frånvaro kan studiehjälpen dras in. Skolan ska då rapportera till CSN. CSN rekommenderar att skolan rapporterar när frånvaron överstiger 20 procent av undervisningstiden. CSN bedömer då om frånvaron är av en sådan omfattning och art att studiehjälpen ska dras in. Då det enligt CSN kan finnas en viss variation i skolornas benägenhet att rapportera in uppgifter om elevens frånvaro bör statistiken tolkas med viss försiktighet. Det är till och med möjligt att skolor som har de mest noggranna närvarosystemen, i syfte att snabbt sätta in stöd för elever med hög frånvaro, upptäcker flest fall och därmed bidrar till lägre i ranking för kommunen.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Indikator A4 Andel elever med indragen studiehjälp Andel elever som har fått indragen studiehjälp. Indikatorn redovisas som ett genomsnitt för läsåren 2004/05, 2005/06 och 2006/07. Indikatorn omfattar indragen studiehjälp oavsett om den varat under en månad eller längre tid. Samma person kan också få indragen studiehjälp vid flera tillfällen och ingår då i statistiken flera gånger. Källa: CSN

Tre procent av landets gymnasieungdomar fick indragen studiehjälp under läsåret 2007/08. Det var en nedgång jämfört med läsåret 2006/07 då andelen var 3,5 procent. Läsåret 2007/08 vara första gången på flera år som andelen minskade. I det siffermaterial som här redovisas ingår inte observationer från det senaste läsåret 2007/08. Vi har valt att ta med de läsår som motsvarar slutbetygsindikatorerna (A1–A3). I landets kommuner varierar den genomsnittliga andelen elever med indragen studiehjälp mellan 0,2 procent och 5,9 procent under perioden 2004/05 till 2006/07. I tabell 4 listas de kommuner med lägst andel elever som fått indragen studiehjälp. Listan toppas av Älmhult och Åre där enbart 0,2 respektive 0,3 procent av de folkbokförda eleverna hade fått sin studiehjälp indragen under den studerade treårsperioden. Bland kommuner med en jämförelsevis låg andel elever med indragen studiehjälp (med grön färg i tabellbilagan) är glesbygdskommuner och övriga kommuner med mer än 25 000 invånare överrepresenterade. Bland kommuner där en jämförelsevis stor andel elever hade fått indragen studiehjälp under treårsperioden (med röd färg i tabellbilagan) fanns många förortskommuner och storstäder. Tabell 4. Kommuner med lägst andel elever med indragen studiehjälp. Elever folkbokförda i

Andel

Älmhult

0,2

Åre

0,3

Falkenberg

0,4

Bengtsfors

0,4

Hofors

0,4

Sandviken

0,4

Mönsterås

0,5

Malung-Sälen

0,5

Vimmerby

0,5

Orsa

0,5

Av diagram 10 framgår hur kommunerna fördelar sig efter den genomsnittliga andelen elever med indragen studiehjälp. I fler än hälften av landets kommuner var det färre än 2 procent av de folkbokförda eleverna som fick indragen studiehjälp under perioden. I 23 kommuner var andelen större än 4 procent.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 7. Kommunerna fördelade efter andel elever med indragen studiehjälp.

Antal intervALL kommuner

0,2–1,1% 76

1,2–2,5% 131

2,6–5,8% 73

Uppgift saknas

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Antal kommuner

Diagram 10. Antal kommuner fördelade efter andel elever med indraget studiestöd. 120 100 80 60 40 20 0

Andel %

0–0,9

1,0–1,9

2,0–2,9

3,0–3,9

4,0–

5.1.3 Arbete och högre studier Gymnasieskolan ska ge eleverna grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv eller för vidare studier. Vi kommer i det följande avsnittet att presentera hur stor andel av eleverna som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning inom tre år efter avslutade gymnasiestudier (A5). Då det inte är ovanligt att ungdomar efter genomgången gymnasieutbildning väljer att arbeta eller resa under ett eller flera år kommer inte indikatorn att täcka in samtliga individer som går vidare till högre studier. Det valda tidsintervallet på tre år torde dock vara tillräckligt för att fånga in det stora flertalet. Det är viktigt att observera att indikatorn baseras på statistik från en treårsperiod (2004–2007) varpå den inte kan ställas i direkt relation till indikatorerna A6 och A7 som baseras på statistik från ett år (2006). För att få en indikation på hur många ungdomar som väljer att börja arbeta efter avslutade gymnasiestudier har vi uppdragit åt Statistiska centralbyrån att ta fram uppgifter om hur etablerade ungdomarna är på arbetsmarknaden två år efter att gymnasiestudierna avslutats. Resultatindikator A6 visar hur stor andel av ungdomarna som gick ut gymnasieskolan med ett slutbetyg läsåret 2003/04 som var etablerade på arbetsmarknaden under inkomståret 2006. Med etablerad menas här att personen i fråga är att betrakta som sysselsatt och har en arbetsinkomst på minst 146 200 kronor (2006). Det får vid mättillfället inte finnas några indikationer på att personen under året varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Vi har också valt att redovisa hur stor andel av ungdomarna som två år efter avslutade gymnasiestudier varken studerar, gör värnplikt eller är etablerade på arbetsmarknaden (A7). Resultatindikatorn är en sammanslagning av de kategorier som i Statistiska centralbyråns registerstudier går under benämningarna Osäker ställning på arbetsmarknaden, Svag ställning på arbetsmarknaden och Utanför arbetsmarknaden. I dessa kategorier ingår de personer som antingen haft inkomster under 146 200 kronor eller varit arbetslösa på hel- eller deltid någon gång under året. Till dessa kategorier

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

räknas också de som under året deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För de som klassificeras som Utanför arbetsmarknaden är arbetsinkomsten noll kronor. För en mer detaljerad information för respektive kategori hänvisas till bilaga 1 Definitioner. För kommuner som vill fördjupa sina analyser och exempelvis undersöka hur många som klassificerades som studerande i den statistik som ligger till grund för framtagandet av indikatorerna A6 och A7 kommer vi att presentera hela materialet per kommun på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida.

Indikator A5 andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Indikatorn visar andel elever som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Eleven ska ha erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2003/04 för att ingå i statistiken. Källa Statistiska Centralbyrån

Andelen elever i riket som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning uppgår till 42 procent. Av diagram 11 framgår, som förväntat, att andelen är betydligt högre för dem som gått ett studieförberedande program än för dem som utbildats på yrkesförberedande program. Högst andel har elever från Naturvetenskapligt program (NV) där 78 procent av eleverna gått vidare till högre studier. Lägst andel fanns på Fordonsprogrammet (FP) och Byggprogrammet (BP) där mindre än två procent hade gått vidare till högskolestudier.

Andel %

Diagram 11. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, per program. 100

60 Vägt medelvärde

Program

TE SM ES MP OP BF

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

EC NP

HP HV EN HR LP

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

I tabellen nedan redovisas hemkommunerna för de elever som i störst utsträckning påbörjat studier på universitet eller högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. Bland dessa 10 är 6 förortskommuner. Den kommun som toppar listan är Danderyd följd av Lidingö och Lund. Av de folkbokförda eleverna från Danderyd som avslutade en gymnasieutbildning våren 2004 hade 69,5 procent gått vidare till högre studier inom tre år. I den kommun där de folkbokförda eleverna var minst benägna att studera vidare hade enbart 12,7 procent påbörjat högre studier vid universitet eller högskola. Tabell 5. Kommuner där högst andel gymnasieelever påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i

Procent

Danderyd

69,5

Lidingö

65,3

Lund

63,6

Uppsala

60,4

Lomma

58,3

Solna

55,9

Täby

55,6

Karlshamn

53,7

Sollentuna

53,4

Överkalix

52,8

De kommungrupper där ungdomarna i störst utsträckning påbörjat studier vid universitet eller högskola är storstäder och större städer. I kommungrupperna pendlingskommuner och glesbygdskommuner är andelarna generellt jämförelsevis låga. I pendlingskommunerna är istället en jämförelsevis hög andelen ungdomar etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (se indikator A6). I diagrammet nedan redovisas hur hemkommunerna fördelar sig efter andel elever som går vidare till universitets- eller högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. I 15 av 290 kommuner var det fler än 50 procent av de folkbokförda eleverna som studerade vidare inom tre år. I 49 kommuner var andelen 30 procent eller lägre.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Antal kommuner

Diagram 12. Antal kommuner fördelade efter hur stor andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Andel %

–30

31–40

41–50

51–60

61–100

Kvinnor går i större utsträckning vidare till universitets- och högskolestudier än män, vilket bland annat hänger samman med att det går fler kvinnor än män på de studieförberedande programmen. I genomsnitt är det 37 procent bland männen och 47 procent av kvinnorna som går vidare till universitet eller högskola.

Andel %

Diagram 13. Andel kvinnor respektive män som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. 100 Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

60 Kvinnor

Män Vägt medelvärde

Program

ES IB NV SP TE Män Kvinnor

BF BP EC EN FP HP HR HV IP

LP MP NP OP

SM*

* Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

Med undantag för Fordonsprogrammet (FP) och Byggprogrammet (BP), där en mycket liten andel ungdomar läser vidare, är skillnaderna minst på Naturvetenskapligt program (NV). På Naturvetenskapligt program går nästan lika stor andel män som kvinnor vidare till universitet och högskola.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 8. Kommunerna fördelade efter andel elever som påbörjat studier vid universitet och högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning.

Antal INTERVALL kommuner

42,4–69,5% 73

32,5–42,3% 145

12,7–32,4% 72

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Indikator A6 Andel Etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning Indikatorn visar andelen av de ungdomar som gick ut gymnasieskolan med ett slutbetyg läsåret 2003/04 som var etablerade på arbetsmarknaden under inkomståret 2006. Som etablerad räknas personer som är sysselsatta och har en arbetsinkomst på minst 146 200 kronor (2006). Källa Statistiska Centralbyrån

Av dem som gick ut gymnasieskolan vårterminen 2004 var det eleverna från Byggprogrammet och Fordonsprogrammet som i störst utsträckning var etablerade på arbetsmarknaden två år senare (se diagram 14). Totalt var det 63 procent av eleverna från Byggprogrammet och 61 procent av eleverna från Fordonsprogrammet som kunde klassificeras som etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning. Detta kan jämföras med genomsnittet i riket som för den studerade gruppen uppgick till 25,3 procent. Även bland eleverna från Energi- och Industriprogrammet var en relativt stor andel etablerade på arbetsmarknaden. Lägst etableringsgrad bland de yrkesförberedande programmen hade Barn- och fritidsprogrammet samt Medieprogrammet. Sett till samtliga program hade Naturvetenskapligt program och International Baccalaureate den lägsta etableringsgraden, vilket i stor utsträckning hänger samman med att en så stor andel av eleverna på de programmen väljer att studera vidare.

Andel %

Diagram 14. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, per program. 100

40 Vägt medelvärde

Program

FP EN

EC OP HP NP LP HV HR SM BF

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

TE MP SP

ES NV

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 49

08-10-13 13.41.43

Av de ungdomar som var folkbokförda i Svenljunga när de gick ut gymnasiet var det över 53 procent som var etablerade på arbetsmarknaden två år senare. Det är den högsta siffran i riket, vilket framgår av tabell 6. Även eleverna från Essunga och Uppvidinge var i hög grad etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Av de tio kommuner som toppar listan var fyra från Västragötalandsregionen och sex från så kallade Varuproducerande kommuner. I kommunen med lägst etableringsgrad var det enbart 5,6 procent som var etablerade på arbetsmarknaden. Tabell 6. Kommuner där högst andel elever är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i

Procent

Svenljunga

53,5

Essunga

52,7

Uppvidinge

51,1

Tranemo

49,3

Markaryd

46,7

Aneby

43,1

Hylte

43,1

Håbo

42,9

Vaggeryd

42,9

Orust

42,2

Bland kommungrupperna finns den högsta andelen ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning i varuproducerande kommuner och i pendlingskommuner. Lägst andel finns i storstäder och större städer. I storstäder och större städer har ungdomarna i störst utsträckning påbörjat studier på universitet eller högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier (se indikator A5). Skillnaden i etableringsgrad mellan kommunernas ungdomar redovisas i diagram 15. I 141 av 290 kommuner var etableringsgraden två år efter avslutade gymnasiestudier mellan 21–30 procent bland de ungdomar som var folkbokförda i kommunen när de gick ut gymnasieskolan. Enbart i ett fåtal kommuner var etableringsgraden 10 procent eller mindre. Män är i högre grad än kvinnor etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutade gymnasiestudier. Totalt sett var det 32 procent av männen och 19 procent av kvinnorna som kunde klassificeras som etablerade på arbetsmarknaden. Kvinnorna studerar i större utsträckning än männen vidare vid universitet och högskola.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 9. Kommunerna fördelade efter andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning.

Antal INTERVALL kommuner

31,6–53,5% 72

21,9–31,5% 145

5,6–21,7% 73

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Antal kommuner

Diagram 15. Antal kommuner fördelade efter andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Andel %

–10

11–20

21–30

31–40

41–50

51–

Indikator A7 andel som Ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning Indikatorn visar andelen ungdomar som gick ut gymnasieskolan med ett slutbetyg läsåret 2003/04 som inte var etablerade på arbetsmarknaden under inkomståret 2006. Till denna kategori räknas de som har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden samt de som helt står utanför arbetsmarknaden. Detta innebär att personen ifråga antingen haft inkomster under 146 200 kronor (2006), att han/hon varit arbetslös på hel- eller deltid någon gång under året eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Till denna kategori räknas ej studerande eller värnpliktiga. Källa Statistiska Centralbyrån

I genomsnitt var det 29 procent av samtliga elever som gick ut gymnasieskolan 2004 som inte studerade eller kunde klassificeras som etablerade på den svenska arbetsmarknaden efter två år. I diagram 16 visas andelen elever som ej var etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutade gymnasiestudier fördelat på olika gymnasieprogram. Av eleverna på Livsmedelsprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet var det fler än hälften som varken var etablerade på arbetsmarknaden, studerade eller gjorde värnplikt.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Andel%

Diagram 16. Andel elever som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, per program. 100

40 Vägt medelvärde

Program

LP HR BF HV NP HP OP MP FP Yrkesförberedande program

EC SM

EN SP

TE NV

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program. Kan vara yrkes- eller studieförberedande.

Studieförberedande program

I tabell 7 redovisas de kommuner med lägst andel ungdomar som kan klassificeras som ej etablerade på arbetsmarknaden eller i studier (bland ungdomar som var folkbokförda i kommunen under gymnasietiden). Av de ungdomar som var folkbokförda i Markaryd och Sävsjö när de gick ut gymnasiet var det enbart 12 procent som kunde klassificeras som ej etablerade. I kommunen med flest ungdomar som inte var etablerade var det hela 55 procent som hade en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden, alternativt stod helt utanför arbetsmarknaden. Tabell 7. Kommuner med lägst andel elever som kan klassificeras som ej etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i Markaryd

Procent 12,0

Sävsjö

12,1

Salem

13,9

Värnamo

14,1

Tranemo

15,1

Danderyd

16,0

Vaxholm

16,5

Orust

17,5

Nykvarn

17,6

Gislaved

17,7

Bland kommungrupperna finns lägst andel ungdomar som inte var etablerade i storstäder och förortskommuner och högst andel i glesbygdskommuner och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 10. Kommunerna fördelade efter andel elever som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning.

Antal INTERVALL kommuner

12,0–25,0% 73

25,3–35,9% 144

36,1–55,2% 73

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Tabell 8. Andel elever som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, per kommungrupp. Kommungrupp

Procent

Förortskommuner

23,5

Storstäder

24,3

Varuproducerande kommuner

26,2

Större städer

29,9

Pendlingskommuner

30,6

Övriga > 25000 inv.

31,6

Övriga 12 500–25 000 inv.

33,3

Övriga <12 500 inv.

34,9

Glesbygdskommuner

40,7

Skillnaden mellan män och kvinnor är mycket liten. Andelen män som betecknas som ej etablerade är dock något lägre.

5.1.4 Demokrati Enligt skollagen ska utbildningen ”ge eleverna kunskaper och färdigheter samt i samarbete med hemmen, främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”. Skollagen säger också att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Dessa allmänna utgångspunkter konkretiseras sedan i läroplaner och kursplaner. Skolverket beskriver skolans demokratiuppdrag som en tredelad skyldighet. Den första handlar om att utveckla elevernas kunskap om demokrati och värdegrund. Den andra delen handlar om att tillämpa demokratiska arbetsformer och ge eleverna ett reellt inflytande över sitt skolarbete och sin lärandemiljö. Den tredje delen handlar om att fostra samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Tillsammans ska dessa delar bidra till att utveckla elevernas demokratiska kompetens. För att ta reda på hur skolan lyckas med sitt demokratiuppdrag behöver vi utgå från dessa olika delar: Hur goda är elevernas kunskaper om det demokratiska systemet och deras attityder och värderingar till demokrati och mänskliga rättigheter? Hur starkt är deras politiska självförtroende? I vilken utsträckning är de beredda att delta i politiska aktiviteter som val, medlemskap i ett politiskt parti eller olika aktioner för att skaffa sig inflytande och ta ansvar. De studier som belyser skolans demokratiarbete möjliggör dock inte jämförelser mellan Sveriges kommuner. Den enda indikator vi har funnit som går att redovisa på kommunnivå är valdeltagandet bland förstagångsväljare. Sveriges Kommuner och Landsting har därför låtit samla in uppgifter från kommunerna. 261 av 290 kommuner lämnade uppgifter och ingår därmed i jämförelsen. Att rösta i allmänna val är den mest centrala politiska aktiviteten i en representativ demokrati. Genom valen har människor möjlighet att välja sina företrädare, påverka politikens framtida inriktning och utkräva ansvar. Om valdeltagandet bland dem som är eller relativt nyligen varit gymnasieelever, förstagångsväljarna, är någor-

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

lunda högt så kan det vara en indikation på att skolan lyckats med sitt demokratiuppdrag. Det finns ett särskilt starkt samband mellan goda demokratikunskaper och viljan att rösta.16 Å andra sidan är skolan bara en av flera aktörer som bidrar till unga människors demokratiska kompetens. Framför allt anses familjen ha en mycket stark betydelse. Men även kamrater, föreningar och media kan medverka till att enskilda individer bestämmer sig för att rösta. För att inte tala om politiska partier och ungdomsförbund. När man jämför valdeltagandet bland förstagångsväljare bör man dessutom tänka på två saker: Det allmänna valdeltagandet i kommunerna uppvisar stora variationer (30 procentenheter) något som i hög grad kan förklaras av andelen utländska medborgare/ utrikes födda och socioekonomiska faktorer. Det gäller även förstagångsväljarna. Även om en gymnasieskola bedriver ett demokratiarbete som stimulerar elevernas valdeltagande är det inte säkert att detta syns i hemkommunens röstlängder. Eftersom förstagångsväljarna omfattar flera årskullar som lämnat gymnasiet kan dessutom en mer eller mindre stor andel ha hunnit flytta till en annan kommun.

Indikator A8 Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige Andel förstagångsväljare som deltog i valet till kommunfullmäktige 2006. Källa: SKL

16. Ekman, Tiina 2007, Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola; Ungdomsstyrelsen 2008, Demokrati och mänskliga rättigheter. 17. SCB, Allmänna valen 2006, Del 3 (Kommunfullmäktige den 17 september 2006). 18. SCB, Allmänna valen 2006, Del 4 (Valdeltagandet vid de allmänna valen 2006). Uppgifter om valdeltagande och inkomst, utbildningsnivå och sysselsättning redovisas endast i förhållande till riksdagsvalet).

Valdeltagandet i 2006 års val till kommunfullmäktige uppgick, enligt SCB:s urvalsundersökning, till 79,4 procent i riket totalt.17 Deltagandet är dock betydligt lägre bland utländska medborgare, utrikes födda, låginkomsttagare, lågutbildade, yngre (framför allt män), arbetslösa och ensamstående 18. Även valdeltagandet i olika kommuner och mellan olika områden inom kommunerna uppvisar stora skillnader. Bland förstagångsväljarna uppgår valdeltagandet till 70,7 procent. Bland utländska medborgare är valdeltagandet bland förstagångsväljare betydligt lägre och uppgår till 27,5 procent. Även bland unga väljare (18–29 år) i glesbygdskommuner är valdeltagandet lågt och uppgår i riksdagsvalet till 65,2 procent. Valdeltagandet är högre bland kvinnor än bland män i samtliga dessa grupper. I tabell 9 presenteras de 10 kommuner vars förstagångsväljare i störst utsträckning deltagit i kommunalvalet 2006. Uppgifterna som här jämförs har lämnats av respektive kommun direkt till SKL. Störst andel förstagångsväljare fanns i Vingåker där 93 procent av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt i kommunalvalet. I den kommun som hade det lägsta valdeltagandet var det endast 44 procent av förstagångsväljarna som röstade.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Tabell 9. Andel kommuner med högst andel förstagångsväljare som röstat i valet till kommunfullmättige 2006, samt kommuner med den högsta positiva differensen mellan förstagångsväljare och den totala befolkningen.

Elever folkbokförda i

Procent

Skillnad i procent-

enheter mellan för-

stagångsväljare och

Elever folkbokförda i totala befolkningen

Vingåker

93,0

Vingåker

10,9

Danderyd

91,0

Götene

7,7

Götene

89,0

Nässjö

Linköping

87,7

Kristinehamn

Nässjö

87,6

Linköping

Finspång

86,0

Östhammar

Kristinehamn

85,9

Finspång

Östhammar

83,0

Danderyd

Knivsta

82,0

Osby

Lidingö

82,0

Skinnskatteberg

6,3

5,8

5,1

5,1 4,7

3,6

1,7

0,5

Vi redovisar också de kommuner som har den högsta positiva differensen i procentenheter mellan förstagångsväljarna och övrig befolkning som är röstberättigade. Vi har inte kunnat se några gemensamma bakomliggande förhållanden som förklarar att förstagångsväljarna är mer benägna att gå till valurnorna i just dessa kommuner. Inte heller valdeltagandet bland förstagångsväljarna i åtta av dessa tio kommuner är högre än bland hela gruppen väljare. I 138 av de 261 kommuner som lämnat uppgifter var andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till komunfullmäktige mellan 61 och 70 procent. I 12 kommuner deltog mer än 80 procent av förstagångsväljarna i valet.

Antal kommuner

Diagram 17. Antal kommuner fördelade efter andelen förstagångsväljare som röstat. 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Andel %

–60

61–70

71–80

81–90

91–100

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Karta 11. Kommunerna fördelade efter andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige.

Antal INTERVALL kommuner

72,6–93,0% 66

64,0–72,0 % 135

44,0–63,9% 60

Uppgift saknas

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Bland kommungrupperna fanns den största andelen förstagångsväljare bland förortskommuner och storstäder. Lägst var andelarna i glesbygdskommuner och övriga kommuner med mellan 12 500 och 25 000 invånare. Av karta 11 framgår hur kommunerna fördelar sig efter andel förstagångsväljare som deltog i 2006 års val till kommunfullmäktige.

5.2 Resursindikatorer De resursindikatorer som redovisas i detta kapitel är kostnadsindikatorerna, nettokostnad per elev (B1) och avvikelse från standardkostnad per elev (B2). Eftersom rapporten utgår från ett hemkommunperspektiv redovisas här inga andra resursindikatorer. Exempelvis är det inte möjligt att sammanställa personaltäthet utifrån hemkommun. Hemkommunens elever kan gå i såväl hemkommunens egna skolor, i annan kommuns skola, i en fristående skola eller i en landstingskommunal skola. Som nämnts i avsnitt 2 Kommunens roll och ansvar går idag knappt 21 procent av eleverna i kommunala skolor i andra kommuner än hemkommunen och drygt 1 procent i landstingskommunala skolor. Samtidigt går runt 15 procent av gymnasieeleverna i en fristående skola. Hemkommunens inflytande över elevernas resultat och kostnader är därför begränsat. Eleven har en stor frihet att välja program och skola. I hemkommunens egna gymnasieskolor styr kommunen över resurstilldelningen medan den har mycket begränsade möjligheter att styra sina kostnader avseende elever som går i annan kommun eller i en fristående skola. Bidragen till de fristående skolorna kan påverkas genom att de ska beräknas på samma grund som hemkommunens program i de egna skolorna. Anordnar hemkommunen inte programmet i fråga ska bidraget till den fristående skolan beräknas utifrån den av Skolverket fastställda riksprislistan. (Se bilaga 1 för riksprislista)

5.2.1 Kostnader Resultatindikatorerna som redovisas avser avgångselever från gymnasieskolan. Vid en analys av deras resultat borde hänsyn tas till resursinsatsen under hela utbildningstiden. Vi har därför valt att redovisa nettokostnad och avvikelse från standardkostnad som en genomsnittskostnad över de tre åren 2004–2006 utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Att nettokostnaden används i stället för bruttokostnaden beror på att vi vill kunna göra en jämförelse mot den så kallade standardkostnaden som används i kostnadsutjämningssystemet 19. Nettokostnadsbegreppet överensstämmer med definitionen i SKL:s och SCB:s gemensamma rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun20 med korrigering för kommunens egna lokalkostnader samt schablonavdrag per elev i fristående skola och skola i annan kommun. I denna rapport beräknas indikatorn per elev istället för per invånare. Vilka kostnader en kommun har för gymnasieskolan skiljer sig mycket åt beroende på bland annat befolkningssammansättning, bebyggelsestruktur och vilka programval eleverna i respektive kommun gör. Avvikelsen från standardkostnaden beskriver hur mycket mer eller mindre kommunens verksamhet kostar jämfört med den förväntade kostnaden enligt kostnadsutjämningen. En negativ avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en lägre faktisk kostnad per elev än

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

19. Standardkostnaden i det kommunala kostnadsutjämningssystemet ska spegla den kostnad kommunen skulle ha med hänsyn till sin struktur och givet att verksamheten bedrevs med en för samtliga kommuner genomsnittlig ambitionsoch effektivitetsnivå. 20. SKL, Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2006. ISBN 978-91-7164257-8.

vad den förväntas ha enligt sina strukturella förutsättnngar. Även avvikelse från standardkostnaden används i rapporten Vad kostar verksamheten i Din kommun, men indikatorn beräknas i Öppna jämförelser per elev istället för per invånare. Avvikelsen som redovisas avser avvikelsen mellan den genomsnittliga nettokostnaden och den genomsnittliga standardkostnaden för treårsperioden 2004 till 2006. Den genomsnittliga standardkostnaden har justerats för lokalkostnadernas andel efter samma modell som för nettokostnaden. Av skäl som nämnts i metodavsnittet har vi valt att rangordna avvikelse från standardkostnad så att den kommunen med störst positiv avvikelse placeras sist i rangordningen i tabellbilagan och vice versa. Vi har också valt att inte rangordna nettokostnaden då olika gymnasieprogram kostar olika mycket vilket medför att en sådan jämförelse inte blir relevant.

Indikator B1 Nettokostnad per elev Kommunens samtliga kostnader minus totala intäkter för gymnasieskolan utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostad som redovisas är en genomsnittlig kostnad för treårsperioden 2004 till 2006 reducerad med kommunens egna lokalkostnader samt schablonavdrag för lokalkostnader per elev både avseende köp av verksamhet och försäljning av verksamhet till annan kommun. Källa Statistiska Centralbyrån samt egen bearbetning

Av diagram 18 framgår hur kommunerna fördelar sig efter nettokostnad per elev. Den genomsnittliga nettokostnaden per elev i riket är cirka 65 000 kronor och varierar mellan kommunerna från cirka 49 000 till 108 000 kronor per elev.

Antal kommuner

Diagram 18. Antal kommuner fördelade efter genomsnittlig nettokostnad per gymnasieelev. 140 120 100 80 60 40 20 0

OJ_2008.Gy.inlaga tryck60-64.indd 60

Kronor

–60 999

61 000–70 999

71 000–80 999

81 000–90 999

91 000–

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

08-10-17 10.51.18

karta 12. kommuner fördelade efter genomsnittlig nettokostnad (kronor) per gymnasieelev.

IntErVaLL

antaL koMMUnEr

48 858–60 999

61 000–70 999

127

71 000–80 999

81 000–90 999

91 000–107 985

öppna jämförelser 2008 – GYmnasIesKOla

OJ_2008.Gy.inlaga tryck60-64.indd 61

08-10-17 10.51.19

I intervallet 61 000 kronor till 80 999 kronor per elev ligger 73 procent av kommunerna. Knappt 6 procent av kommunerna har en kostnad för sina folkbokförda elever som överstiger 91 000 kronor och 11 procent har en lägre kostnad än 61 000 kronor per elev. Av kommunerna med högst nettokostnader per elev är en majoritet glesbygdskommuner. Stora avstånd och spridd bebyggelse medför högre kostnader för till exempel resor och inackordering.

Indikator b2 Avvikelse från standardkostnad Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad vilket är den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala utjämningssystemet. Avvikelsen som redovisas avser avvikelsen mellan en genomsnittlig kostnad för treårsperioden 2004 till 2006 reducerad med lokalkostnader. Källa: Statistiska Centralbyrån samt egen bearbetning

Avvikelsen från standardkostnaden varierar mellan cirka -24 procent till +45 procent, vilket måste anses vara en mycket stor spridning. Drygt 64 procent av kommunerna har en avvikelse från sin standardkostnad som ligger inom +/-10 procent. Som tidigare nämnts innebär en negativ avvikelse från standardkostnaden att kommunen har lägre faktisk kostnad per elev än vad den förväntas ha enligt sina strukturella förutsättningar.

Antal kommuner

Diagram 19. Antal kommuner fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden per elev. 100

OJ_2008.Gy.inlaga tryck60-64.indd 62

Procent

>20

19–10

9–1

0– -10

-11 – -20

<-20

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

08-10-17 10.51.19

Av de tio kommunerna med störst negativ avvikelse från sin standardkostnad som redovisas i tabell 10 är sju även bland de tio med lägst nettokostnad per elev. Tabell 10. Kommuner med störst negativ avvikelse från standardkostnaden per elev. Elever folkbokförda i

Procent

Västerås

-23,9

Örebro

-19,6

Uddevalla Borås

-17,8

Borgholm Nora

Eskilstuna Skara

-17,9 -16,9 -16,7

-16,5 -16,3

Karlskrona

-15,2

Svenljunga

-13,6

Av karta 13 framgår att avvikelsen från standardkostnad är geografiskt spridd över hela landet. Samtidigt finns en koncentration av högre kostnader i glesbygdskommunerna och det är framför allt storstäder och större städer som har lägre kostnader. Bland de 20 kommunerna med lägst kostnader (dvs. störst negativ avvikelse) finns kommuner från alla nio kommungrupper utom glesbygdskommuner. Kommungruppen storstäder är den kommungrupp som har den lägsta genomsnittliga kostnaden (dvs. störst negativ avvikelse).

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

OJ_2008.Gy.inlaga tryck60-64.indd 63

08-10-17 10.51.19

karta 13. kommunerna fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden per elev.

antaL koMMUnEr

IntErVaLL

-23,9 till -2,1%

-2,0 till 11,6%

144

11,8 till 45,1%

OJ_2008.Gy.inlaga tryck60-64.indd 64

öppna jämförelser 2008 – GYmnasIesKOla

08-10-17 10.51.21

bilagor Bilaga 1: Definitioner Gymnasieprogrammen BF Barn- och fritidsprogrammet BP Byggprogrammet EC Elprogrammet EN Energiprogrammet ES Estetiska programmet FP Fordonsprogrammet HP Handels- och administrationsprogrammet HV Hantverkarprogrammet HR Hotell- och restaurangprogrammet IB International Baccalaureate IV Individuellt program IP Industri programmet

LP Livsmedelsprogrammet MP Medieprogrammet NP Naturbruksprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet OP Omvårdnadsprogrammet SM Specialutformade program som inte utifrån innehåll går att hänföra till ett nationellt program SP Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Områdesindelning Till kartorna vi presenterar har vi använt följande uppdelning för storstadsområdena.

Stor-Stockholm 26 kommuner

Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna

Stor-Göteborg

Stor-Malmö

Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

Burlöv Eslöv Höör Kävlinge Lomma Lund Malmö Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge

13 kommuner

Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

12 kommuner

Resultatindikatorer Slutbetyg A1. Andel elever som med fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år Andel av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan i oktober 2004 som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande läsåret 2006/2007 eller tidigare.

Index utifrån elevernas programval Index visar om eleverna presterat bättre eller sämre än riksgenomsnittet givet sina programval. Index beräknas genom att elevernas faktiska värde divideras med ett modellberäknat värde. Det modellberäknade värdet visar det resultat som eleverna skulle ha om de presterade på samma nivå som eleverna i riket på respektive valt program. Kommuner vars folkbokförda elever i hög utsträckning går på grogram som genomsnittligt genererar höga resultat får ett högt modellberäknat värde. Det modellberäknade värdet jämförs sedan med elevernas faktiska värde. Relationen uttrycks i form av ett index. De som har ett faktiskt värde som är bättre än det modellberäknade värdet får ett indexvärde som överstiger 100 och de som har ett faktiskt värde som är sämre får ett indexvärde som understiger 100.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

A2. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel av de elever som är folkbokförda i kommunen och erhållit slutbetyg läsåret 2006/2007 som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever med indragen studiehjälp, ett genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007. Denna indikator beskriver ett genomsnitt av andelen folkbokförda elever i respektive kommun som har fått indragen studiehjälp från CSN under läsåren 2004/2005–2006/2007. Andelen beräknas genom att antalet elever som fått indragen studiehjälp divideras med det totala antalet elever folkbokförda i kommunen som är beviljade studiehjälp under respektive läsår. Ett genomsnitt för tre år har tagits fram då det i en del kommuner förekommer väldigt små värden. För att en elev ska få sin studiehjälp indragen krävs att skolan rapporterar hög och upprepad otillåten frånvaro. En rekommendation från Centrala Studiestöds Nämnden (CSN) är att en elev ska ha minst 20 procent ogiltig frånvaro innan studiehjälp kan dras in. Skolorna bestämmer helt själva när de vill göra en egen utredning vid ogiltig frånvaro. CSN fattar beslut om indragen studiehjälp.

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad utbildning Andelen av eleverna som är folkbokförda i kommunen 2004 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2003/2004 och som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola senast under läsåret 2006/2007. A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel av alla elever folkbokförda i kommunen 2004 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2003/2004 och som är att betrakta som etablerade på arbetsmarknaden år 2006. Definitionen är i detta fall antalet etablerade elever på arbetsmarknaden dividerat med totala antalet personer i populationen. Enligt SCB:s definition i rapporten ”Befolkning och välfärd 2007 nr 4” så definieras personens status enligt följande: (Inkomstnivåerna gäller för 2006) Etablerad på arbetsmarknaden: ”Arbetsinkomst på minst 146 200 kronor, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning.” A7. Andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel av alla elever folkbokförda i kommunen 2004 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2003/2004 som varken studerar, gör värnplikt eller är etablerade på arbetsmarknaden år 2006. Definitionen för detta fall är summan av antalet elever som har en ”osäker ställning”, ”svag ställning” och ”utanför arbetsmarknaden” dividerat med totala antalet personer i populationen.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Enligt SCB:s definition i rapporten ”Befolkning och välfärd 2007 nr 4” definieras dessa personers status enligt följande (inkomstnivåerna gäller för 2006): Osäker ställning: ”Arbetsinkomst på minst 123 600 kronor och upp till 146 200 kronor. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 146 200 kronor och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller inte klassificerats som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig.” Svag ställning: ”Arbetsinkomst på upp till 123 600 kronor. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 123 600 kronor samt under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig.” Utanför arbetsmarknaden: ”Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig.”

Demokrati A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige. Gruppen förstagångsväljare omfattar personer som är folkbokförda i kommunen och födda mellan den 16 september 1984 och den 17 september 1988.

Resursindikatorer – ekonomiindikatorer B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år (2004–2006) Kommunens samtliga kostnader minus totala intäkter och lokalkostnader för gymnasieskolan per elev som är folkbokförd i kommunen. Att nettokostnad används i stället för bruttokostnad beror på att jämförelse ska göras mot den så kallade standardkostnaden i kostnadsutjämningssystemet, som beräknas utifrån nettokostnaden. Det är samma begrepp som vi använder i tabell 11 i Vad kostar verksamheten i Din kommun men här beräknat per elev i stället för per invånare. B2. Avvikelse från standardkostnad, genomsnitt för tre år (2004–2006) Indikatorn visar den procentuella avvikelsen mellan nettokostnad och standardkostnad per elev. Här hamnar kommunen med högst positiv avvikelse sist i rangordningen och vice versa. Standardkostnad för gymnasieskolan är den kostnad som beräknas i gymnasiemodellen i kostnadsutjämningssystemet. Kostnaden beräknas utifrån en genomsnittlig ambitionsoch effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Beräkningen överensstämmer med tabell 11 i Vad kostar verksamheten i Din kommun men har reducerats med lokalkostnader. I denna rapport har standardkostnaden beräknats per elev i stället för per invånare samt som ett treårsgenomsnitt för åren 2004 till 2006.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 69

08-10-13 13.45.29

Bakgrundsvariabler Folkmängd Total folkmängd den 31 december 2007.

Total skattesats Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget 2008.

Skattesats till kommun Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen 2008.

Inkomst Medelnettoinkomst för kvinnor och män och 20 år och äldre 2006. Nettoinkomsten består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar.

Standardkostnad per elev Standardkostnad för gymnasieskolan är den kostnad som beräknas i gymnasiemodellen i kostnadsutjämningssystemet. Kostnaden beräknas utifrån en genomsnittlig ambitionsoch effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Beräkningen överensstämmer med tabell 11 i Vad kostar verksamheten i Din kommun men har därutöver reducerat för lokalkostnader. I denna rapport har standardkostnaden beräknats per elev i stället för per invånare samt som ett treårsgenomsnitt för åren 2004 till 2006.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen gjordes av Svenska Kommunförbundet år 2005. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: • Storstäder (3 kommuner). Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. • Förortskommuner (38 kommuner). Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. • Större städer (27 kommuner). Kommun med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. • Pendlingskommuner (41 kommuner). Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. • Glesbygdskommuner (39 kommuner). Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. • Varuproducerande kommuner (40 kommuner). Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkningen och industriell verksamhet enligt svensk näringsgrensindelning. • Övriga kommuner, över 25 000 invånare (34 kommuner). Kommun som inte tillhör någon av de tidigare grupperna och har mer än 25 000 invånare. • Övriga kommuner, 12 500–25 000 invånare (37 kommuner). Kommun som inte tillhör någon av de tidigare grupperna och har 12 500–25 000 invånare. • Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare (31 kommuner). Kommun som inte tillhör någon av de tidigare grupperna och har mindre än 12 500 invånare.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Andelen av de folkbokförda eleverna i kommunen som går i : Egen kommunal gymnasieskola Andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i den egna kommunens kommunala gymnasieskola.

Annan kommuns gymnasieskola Andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i annan kommuns kommunala gymnasieskola. Här redovisas också vilka tre kommuner dit störst andel av eleverna som går till en annan kommuns gymnasieskola är.

Landstingskommunal gymnasieskola Andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i en landstingskommunal gymnasieskola.

Fristående gymnasieskola Andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i en fristående gymnasieskola.

Fördelning av elever Andel av de folkbokförda eleverna i kommunen som gick ut med slutbetyg läsåret 2006/2007 som antingen gick på ett studieförberedande program (ES, IB, NV, SP, TE), yrkesförberedande program (BF, BP, EC, EN, FP, HP, HR, HV, IP, LP, MP, NP, OP) eller på det individuellt program. Specialutformade program (SM) har i den mån det varit möjligt hänförts till nationella program. I redovisningen ingår således endast program som inte kunnat hänföras till något nationellt program.

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 72

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

08-10-13 13.47.05

Riksprislista för ersättning till fristående skolor Belopp (kr/elev och bidragsår) Program 2006 2007 2008 Barn- och fritidsprogrammet

80 600

80 500

80 700

Byggprogrammet

108 700

107 200

106 500

Elprogrammet

103 400

103 900

Energiprogrammet

113 100

110 700

111 100

Estetiska programmet

97 000

96 900

98 000

Estetiska programmen med den nationellt fastställda inriktningen musik

122 200

122 100

123 500

Fordonsprogrammet

123 900

122 500

120 800

Handels och administrationsprogrammet

80 700

80 500

80 600

Hantverksprogrammet

100 000

98 100

98 300

Hotell- och restaurangprogrammet

101 500

100 400

101 700

Industriprogrammet

126 100

123 700

123 800

Livsmedelsprogrammet

108 300

105 500

104 700

92 300

92 900

95 700

Medieprogrammet Naturbruksprogrammet

151 000

154 800

157 600

Naturvetenskapsprogrammet

80 700

81 800

82 000

Omvårdnadsprogrammet

88 500

88 100

87 500

Samhällsvetenskapsprogrammet

74 200

75 700

76 100

Teknikprogrammet

88 200

88 300

89 400

IB-programmet (International Baccalaureate)

98 000

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

OJ_2008.Gy.inlaga tryck.indd 73

08-10-13 13.47.05

Bilaga 2: Tabeller 25 procent 50 procent 25 procent

I tabellbilagan redovisas värden för samtliga kommuner. Varje kommun kan där

se hur den rangordnas för flertalet indikatorer, det vill säga från bästa värde (rangnummer 1) till sämsta värde (rangnummer 290). Värdena i tabellerna är färgade med grönt, gult och rött. Grön färg får de kommuner vars värden på indikatorn ligger bland de 25 procenten med bäst värden. Röd färg tilldelas de kommuner vars värden är bland de 25 procenten med sämst värden och gul färg tilldelas de 50 procent av kommuner vars indikatorvärden ligger däremellan. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner med samma värde räknas till samma grupp. Samma indelning och färg används i kartredovisningen.

öppna jämförelser 2008 – GYMNASIESKOLA

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad

64,8 65,2 70,8 75,8 75,3 48,9 71,4 69,9 66,0 63,1 75,4 74,8 57,1 60,3 58,4 65,4 63,7 68,7 71,2 68,0 62,4 78,6 70,3 70,9 66,8 66,5 67,6 72,1 70,5 64,0 68,9 68,4 81,7 65,7 68,7 72,0 69,5 60,8 61,7 70,1 69,2 74,3 64,2

223 216 112 41 50 289 99 128 206 247 48 57 280 269 276 213 242 153 104 170 257 16 121 111 193 201 176 93 116 236 149 160 3 210 154 95 134 265 261 126 144 60 233

98,4 92,6 103,9 109,6 102,1 62,4 102,4 98,7 97,5 90,1 106,2 110,7 105,5 92,6 86,2 99,9 95,4 104,5 103,0 104,9 94,5 106,1 104,0 103,5 98,6 92,4 100,0 91,9 98,5 93,3 100,4 99,5 112,7 93,4 97,6 115,2 98,7 93,5 92,2 105,5 102,1 104,5 93,2

182 253 108 35 138 290 135 174 194 267 74 29 84 252 279 157 219 100 126 91 231 78 105 117 179 255 156 261 180 244 154 164 15 242 193 6 177 241 257 83 137 99 245

84,9 90,7 86,1 93,0 94,3 93,3 91,0 89,2 88,5 96,7 80,6 90,5 84,2 79,2 98,2 88,9 92,4 88,7 88,0 91,4 80,5 87,0 82,7 88,0 79,5 87,9 87,8 97,1 86,7 81,8 85,4 87,5 96,8 92,4 87,7 81,3 89,6 91,7 97,0 91,5 91,4 94,0 88,7

244 118 232 60 39 55 111 161 175 10 280 126 254 286 3 166 74 169 185 98 281 214 271 186 284 191 197 6 220 274 240 208 9 76 199 276 151 87 8 94 96 41 170

95,5 101,7 96,9 107,7 105,6 101,7 102,8 100,4 99,9 108,6 90,7 102,1 96,2 91,0 109,2 99,9 104,3 99,8 98,7 102,8 91,4 99,5 93,3 100,3 89,4 98,5 97,8 105,9 96,5 94,0 98,1 97,0 108,7 104,5 98,3 99,2 101,1 104,2 109,7 102,6 103,0 104,7 99,0

249 144 233 25 51 142 108 164 173 14 282 125 244 279 9 174 73 179 206 106 277 184 272 168 286 210 225 45 237 267 219 232 13 70 215 193 155 75 5 116 97 66 197

13,29 14,62 13,90 14,09 14,54 13,07 13,79 13,86 13,32 14,69 12,94 13,49 12,37 13,31 14,29 13,65 13,65 13,71 13,47 13,70 13,32 13,64 12,66 13,03 13,29 14,82 13,61 16,47 13,99 12,67 12,84 14,50 14,50 14,61 13,70 13,05 13,88 13,87 13,79 14,02 14,30 14,38 12,78

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

257 20 145 100 30 274 175 158 253 15 279 230 290 255 62 200 201 184 235 186 254 203 286 276 256 11 209 1 124 285 282 33 34 21 185 275 152 154 176 114 59 44 283

95,8 103,0 101,1 104,6 103,8 89,7 101,2 99,2 97,5 104,3 93,2 98,4 93,0 97,1 100,3 98,2 98,7 99,3 96,8 98,6 94,3 99,0 92,2 97,0 95,1 103,8 99,3 109,7 98,4 97,5 95,3 100,8 103,7 105,3 98,2 96,3 100,5 102,3 100,9 100,2 102,8 101,7 91,6

Rank

260 45 113 19 31 289 106 184 235 25 282 207 284 244 143 214 199 177 251 201 278 189 286 246 270 32 180 3 208 233 266 125 33 14 213 255 136 64 119 150 49 86 288

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby

Procent

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola

65,0 65,7 69,0 68,1 75,5 70,0 62,9 69,9 68,1 57,0 68,1 76,9 62,5 70,5 64,2 71,3 71,8 64,0 60,5 46,7 71,1 83,1 60,5 61,4 66,1 60,9 64,5 69,5 70,2 70,3 60,2 69,5 70,5 69,4 64,4 75,3 62,4 63,8 72,9 75,4 76,0 68,2 67,2

220 211 146 166 45 127 250 129 165 281 167 32 254 117 232 102 96 238 266 290 106 2 267 262 205 264 229 136 124 122 272 132 119 140 230 54 256 241 79 49 39 163 187

106,4 94,9 104,7 97,8 108,3 107,7 95,9 103,3 101,0 85,6 98,2 108,1 91,0 106,4 96,1 103,4 100,8 90,7 103,8 80,4 102,4 113,8 95,6 96,1 93,8 90,1 92,8 108,0 95,0 101,1 88,5 102,9 105,7 105,2 91,4 108,2 95,3 93,3 103,7 113,2 106,7 108,0 100,5

65 227 96 192 43 56 214 120 146 280 187 49 264 66 209 119 150 266 109 287 134 12 216 210 238 269 251 52 225 145 273 127 81 89 262 46 223 243 111 13 62 51 152

91,1 86,8 84,4 91,2 92,7 90,6 87,5 94,5 94,7 90,0 92,6 89,3 96,1 91,9 87,7 90,3 90,5 90,7 94,3 91,0 87,7 89,9 83,6 97,9 88,0 90,3 85,4 83,0 89,5 92,7 84,3 91,1 91,1 84,2 91,3 90,4 93,9 84,9 88,5 86,9 88,2 89,2 88,2

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

107 218 250 103 66 121 205 35 32 134 69 160 14 83 202 133 126 117 37 110 203 141 265 4 188 130 241 268 152 64 251 108 109 256 100 129 42 245 176 216 182 161 181

105,5 99,4 95,7 103,6 104,9 103,0 99,8 106,7 106,4 102,0 104,4 101,7 107,5 103,6 98,1 101,4 103,6 102,9 106,4 104,2 99,1 100,3 95,2 110,9 101,4 101,8 95,2 93,8 99,9 105,5 93,7 102,8 102,9 95,5 103,3 102,0 106,4 95,3 98,8 98,4 97,8 102,2 100,6

54 189 247 80 64 93 180 35 37 133 71 143 27 83 220 150 85 100 38 74 194 167 251 1 151 138 253 269 177 55 271 107 99 248 88 132 39 250 203 211 227 123 162

13,91 13,37 13,09 14,03 14,13 14,12 13,41 14,58 14,18 13,20 13,88 14,15 14,24 14,13 14,35 14,05 14,14 14,03 13,85 13,55 14,21 13,87 13,82 13,95 13,80 13,83 14,11 13,28 14,36 13,48 13,93 13,57 13,83 14,32 13,84 13,42 14,12 13,70 14,22 13,93 14,64 13,53 13,43

141 247 273 111 89 94 245 23 79 269 151 86 70 91 50 106 88 112 161 220 76 153 167 131 173 166 97 260 46 234 136 216 164 55 163 241 93 190 74 139 16 221 239

100,9 97,8 95,8 103,5 102,5 102,3 97,8 103,3 102,2 96,3 102,5 103,1 102,4 102,2 100,8 101,2 102,9 102,1 101,1 98,8 101,5 98,2 98,6 101,9 102,4 98,8 98,9 94,6 101,7 97,9 96,9 96,9 99,9 103,7 100,6 97,4 101,9 97,7 99,9 100,8 101,6 98,0 98,6

Rank

117 224 262 38 58 63 223 41 67 253 56 44 61 68 121 109 46 72 112 195 96 212 202 79 59 197 190 275 88 222 247 249 156 36 131 236 76 229 154 122 91 220 203

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma

67,6 58,0 62,5 73,1 66,7 77,8 83,2 75,7 66,8 67,1 70,7 72,2 68,1 75,3 64,0 65,5 66,0 75,7 63,4 70,6 67,1 73,2 76,4 63,0 71,4 72,2 66,4 77,2 61,1 80,5 68,7 76,5 71,3 64,0 71,6 77,6 71,0 65,1 67,9 66,6 64,4 55,4 81,2

178 277 253 76 194 22 1 43 192 188 113 90 168 50 235 212 207 42 245 115 189 75 36 248 100 91 202 31 263 6 155 34 101 237 98 24 108 218 171 196 231 285 5

98,4 79,7 87,8 108,0 95,9 108,1 121,0 106,5 97,2 98,1 102,7 109,6 99,8 104,1 95,1 97,9 93,8 105,3 93,1 103,9 98,7 107,1 103,5 100,7 100,8 104,9 99,9 116,1 97,0 111,9 101,3 112,5 98,2 95,9 93,7 110,9 107,6 95,3 99,6 98,8 99,7 88,0 108,3

184 288 276 53 212 50 2 64 199 189 130 37 161 103 224 191 237 86 247 107 173 60 115 151 148 92 159 4 202 21 144 17 186 213 239 27 57 221 163 172 162 275 44

84,6 93,8 87,3 86,5 91,2 89,9 91,0 89,9 85,5 93,6 87,4 90,9 88,3 93,3 95,3 88,6 90,0 86,6 86,8 82,2 94,7 91,4 88,3 87,3 91,6 87,7 92,2 86,4 83,7 89,5 79,8 91,2 92,6 83,8 94,3 92,9 83,9 90,8 89,8 87,9 88,1 88,9 93,4

249 46 213 224 101 139 111 140 238 50 210 113 179 55 23 172 134 221 217 272 29 95 178 212 89 201 81 226 263 154 283 102 69 262 38 62 259 114 145 190 184 166 54

96,2 105,3 96,3 100,6 102,7 100,3 105,1 100,7 95,8 104,6 98,3 102,4 99,5 106,9 108,2 101,0 100,4 96,7 97,4 92,3 107,7 103,2 98,7 98,0 102,5 98,3 103,4 99,6 94,1 103,7 89,0 102,3 103,0 94,3 102,9 105,5 94,6 102,6 99,8 98,8 99,5 101,7 103,1

243 58 242 161 113 169 61 159 246 68 216 118 187 32 19 156 166 234 230 275 26 89 207 221 117 213 86 183 265 79 287 122 94 263 101 53 259 115 178 201 185 141 91

13,59 14,07 14,36 14,01 14,50 14,11 13,66 13,89 13,10 14,22 13,89 13,85 13,59 14,04 15,04 13,77 14,56 13,86 13,48 13,36 14,22 13,43 13,97 14,15 14,20 14,03 14,06 13,59 13,63 13,41 13,70 14,00 14,61 13,56 15,82 14,34 13,23 13,91 14,17 13,70 13,43 13,29 15,37

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

211 102 49 116 35 96 198 148 272 75 149 160 213 109 8 179 25 157 232 248 72 240 128 87 77 113 105 212 205 244 187 122 22 217 2 52 265 144 83 188 238 258 4

99,3 101,5 99,1 101,0 104,1 99,5 101,6 100,2 94,2 101,3 98,9 100,3 98,1 101,9 109,9 100,9 102,7 98,3 96,1 95,1 102,1 98,1 99,1 101,9 101,2 100,8 101,7 99,3 97,7 100,6 98,5 99,3 102,6 97,5 105,5 102,4 97,7 101,8 98,9 98,5 97,5 98,8 105,8

Rank

174 94 187 116 28 169 92 146 279 101 191 145 216 80 2 118 53 209 257 269 71 217 186 78 104 124 83 175 228 132 206 178 54 231 12 62 230 82 192 205 234 194 9

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala

Procent

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola

70,9 67,8 78,4 69,5 73,4 57,2 66,9 67,3 77,4 71,7 67,4 72,3 69,3 73,1 64,8 69,2 66,9 58,6 73,9 68,8 76,1 70,5 67,7 62,2 68,8 68,0 64,7 62,4 80,0 77,3 69,5 68,4 59,8 79,2 72,3 72,5 62,3 67,2 67,8 72,0 75,3 71,0 72,8

110 173 18 131 73 279 191 181 25 97 180 88 141 77 224 143 190 274 63 151 38 118 175 260 152 169 225 255 11 29 136 161 273 14 89 86 258 186 174 94 53 107 81

102,5 96,9 106,6 105,2 106,3 92,1 93,6 94,3 111,2 102,6 109,0 102,3 106,7 101,5 95,0 98,7 99,1 83,4 105,9 96,2 107,2 98,0 103,5 90,9 104,2 100,9 95,6 92,5 114,3 113,9 95,3 105,4 88,4 114,2 103,8 118,6 99,3 98,2 96,8 104,7 114,8 105,3 103,6

133 203 63 88 71 260 240 234 24 132 39 136 61 143 226 176 168 283 79 208 59 190 116 265 102 147 217 254 9 11 222 85 274 10 110 3 167 188 205 97 8 87 114

96,6 93,9 92,1 86,5 89,9 84,2 88,8 89,5 93,8 93,7 75,5 93,3 89,8 92,5 83,8 88,6 95,1 92,7 89,3 92,9 90,8 89,5 90,7 88,0 92,4 81,3 89,0 87,8 95,7 92,5 86,8 89,1 87,7 93,5 90,8 92,7 92,4 88,0 85,7 94,7 94,6 87,9 84,7

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

11 43 82 225 137 255 168 154 44 48 289 57 149 73 261 171 24 67 159 63 115 153 119 186 78 275 165 195 18 71 219 163 200 52 116 65 76 189 237 29 34 193 248

108,2 105,6 101,4 102,8 102,9 94,8 100,5 103,1 106,0 105,5 85,2 103,7 103,0 104,0 93,7 102,0 109,3 105,7 99,5 104,1 102,3 98,2 102,8 100,0 104,6 91,0 99,5 98,9 108,9 104,7 98,3 100,8 97,8 106,3 102,8 107,9 104,3 99,3 96,4 107,0 106,7 98,6 100,0

18 50 152 104 102 256 163 92 44 56 290 78 98 77 270 130 8 46 186 76 121 218 103 171 69 281 188 200 11 67 212 158 224 40 105 24 72 192 238 30 36 209 172

13,73 14,38 15,48 13,52 13,87 13,82 13,66 13,60 14,43 14,12 12,68 14,26 13,92 14,57 13,42 14,12 13,88 12,85 14,32 14,03 13,81 14,80 13,78 12,51 13,33 13,52 14,00 13,79 14,07 14,44 13,62 13,56 13,33 14,09 14,02 13,98 14,55 13,76 14,18 14,70 14,15 13,17 13,69

182 45 3 224 155 168 197 210 42 95 284 66 140 24 243 92 150 281 54 110 170 13 177 287 252 227 123 174 103 40 207 218 251 101 115 127 26 181 80 14 85 271 193

98,3 103,3 105,8 100,0 100,5 97,7 99,4 97,4 104,6 102,0 93,0 101,4 100,6 105,2 95,3 100,6 103,9 95,8 100,6 99,9 100,2 100,6 101,7 93,1 96,8 97,2 99,3 99,7 102,9 104,9 97,8 97,4 95,0 102,7 104,6 102,5 104,6 100,6 102,1 106,0 102,2 94,3 102,1

Rank

211 39 10 153 138 227 171 238 22 75 285 98 130 15 265 129 30 261 135 155 148 134 90 283 250 241 179 163 47 16 226 237 271 52 21 57 20 128 74 7 65 277 73

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn

75,6 70,5 79,6 63,5 66,7 70,9 72,8 66,2 64,6 64,7 65,9 77,4 69,6 69,0 73,8 51,1 74,3 76,8 74,1 66,6 72,4 62,9 75,0 73,7 73,9 68,7 65,2 56,2 80,4 65,8 69,5 77,3 60,4 63,9 75,4 63,6 68,9 66,6 73,6 79,9 76,4 72,9 70,1

44 120 13 244 194 109 82 203 228 226 208 27 130 147 66 288 59 33 61 197 87 251 56 70 64 156 216 282 7 209 135 28 268 239 47 243 148 198 72 12 37 78 125

105,7 108,5 111,4 98,7 96,2 100,4 100,8 94,4 97,0 99,9 101,9 110,0 108,1 99,4 106,3 81,5 106,3 108,1 112,2 92,2 99,9 88,7 98,9 102,8 103,3 95,7 94,7 90,1 109,0 96,0 104,5 103,4 90,0 93,2 106,3 97,3 101,6 98,3 108,3 110,2 106,2 111,1 104,8

80 42 23 178 207 153 149 233 201 160 140 33 47 165 67 285 69 48 20 258 158 272 170 129 122 215 228 268 40 211 98 118 270 246 70 198 142 185 45 32 75 25 94

89,1 95,8 91,5 85,5 91,6 87,5 96,2 91,3 79,3 89,8 80,7 93,6 86,6 91,2 90,5 93,5 87,4 89,4 98,3 92,9 91,9 86,0 94,7 85,9 88,5 91,7 86,1 82,9 91,4 87,9 94,9 86,5 85,3 90,6 88,3 94,8 88,1 96,3 87,9 83,9 87,6 90,6 93,1

164 17 93 239 92 208 13 99 285 146 278 49 222 106 124 53 211 157 1 61 84 233 29 235 174 86 231 269 97 194 27 223 242 123 177 28 183 12 191 258 204 122 59

99,0 110,0 103,6 97,9 101,6 101,8 108,3 102,8 90,0 101,9 91,3 105,7 97,8 102,7 102,0 105,5 99,0 100,7 110,5 105,0 101,3 94,4 105,7 99,4 98,8 103,0 96,4 93,8 107,0 99,6 106,2 98,8 94,4 101,7 98,9 108,7 98,9 108,5 99,9 94,1 98,0 102,4 105,0

195 4 82 223 147 139 17 109 283 134 278 47 226 112 129 57 196 160 2 63 153 262 49 191 204 95 240 268 31 182 43 202 261 140 198 12 199 16 175 266 222 119 62

14,32 13,43 13,59 12,97 14,24 13,24 14,52 13,65 13,50 13,96 13,69 14,46 13,70 14,30 14,00 14,44 13,34 13,80 13,69 13,68 14,54 14,29 13,52 14,01 14,01 14,16 14,52 13,25 13,84 13,83 14,64 13,21 14,29 14,22 13,93 13,20 13,91 14,82 13,55 13,50 13,96 14,28 13,29

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

53 237 214 278 71 264 32 202 229 130 191 38 189 58 120 41 249 172 192 194 28 60 226 117 99 84 31 262 162 165 18 267 61 73 138 268 143 12 219 228 129 64 259

100,8 99,8 99,1 97,2 100,3 96,3 104,7 98,5 94,6 101,7 96,2 103,7 99,5 102,8 100,6 104,5 96,9 99,1 98,9 99,2 99,8 97,1 95,2 102,6 99,2 101,7 99,8 98,1 101,5 97,8 104,5 97,3 99,3 101,1 99,4 99,5 100,5 106,1 99,8 97,9 99,3 103,7 95,9

Rank

123 160 188 242 142 254 18 204 276 85 256 34 167 48 133 23 248 185 193 183 159 245 267 55 182 84 158 215 95 225 24 239 176 114 172 168 137 6 161 221 173 35 259

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda

63,0 60,2 65,1 64,2 80,1 73,7 64,8 72,8 78,4 73,7 69,4 63,8 72,2 77,7 76,4 66,5 67,6 72,9 68,7 67,8 72,8 70,3 75,1 74,4 69,2 69,5 64,6 69,0 65,3 77,9 64,9 69,5 55,1 72,6 67,3 53,3 77,3 78,7 75,5 73,8 68,6 80,3 65,3

248 271 219 234 9 71 222 84 19 69 139 240 92 23 35 200 177 80 157 172 82 123 55 58 142 138 227 145 214 20 221 133 286 85 182 287 30 15 46 67 159 8 214

94,5 94,5 97,3 89,8 122,1 109,9 97,3 106,1 112,7 104,0 110,3 97,4 97,1 115,1 110,7 98,7 102,6 102,8 98,9 93,0 107,5 103,0 109,1 104,8 100,3 98,8 92,8 101,6 92,4 108,0 95,5 96,3 81,2 103,0 99,4 71,0 106,3 115,4 111,0 109,6 103,3 112,2 103,7

229 232 197 271 1 34 196 76 16 106 31 195 200 7 30 175 131 128 169 248 58 124 38 95 155 171 250 141 256 54 218 206 286 125 166 289 68 5 26 36 121 19 113

93,2 80,8 83,6 93,6 82,0 93,8 84,8 88,5 93,8 94,4 88,3 83,7 95,5 87,8 95,6 90,4 82,9 86,4 91,6 95,0 89,8 90,7 86,3 87,0 84,9 92,3 90,5 87,7 77,2 92,7 92,5 84,0 98,3 83,9 92,3 89,6 89,5 94,1 74,2 95,9 90,3 94,9 90,3

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

58 277 267 51 273 44 247 173 46 36 180 264 21 196 20 128 270 227 88 25 144 120 228 215 246 80 125 198 288 68 72 257 1 259 79 150 156 40 290 15 131 26 132

104,8 92,0 93,2 105,5 95,0 106,9 96,3 99,4 106,7 108,1 100,1 95,2 106,2 98,2 108,1 101,6 93,2 98,3 102,0 105,7 101,5 102,1 97,5 96,4 94,7 103,6 101,0 102,2 86,2 105,2 105,1 94,2 109,7 96,1 103,6 99,9 99,6 107,2 89,5 108,2 102,1 107,3 101,9

65 276 274 52 255 33 241 190 34 21 170 254 42 217 22 145 273 214 131 48 148 127 228 239 258 81 157 124 289 59 60 264 6 245 84 176 181 29 284 20 126 28 135

14,35 13,42 13,52 14,28 13,67 13,73 13,41 13,94 14,36 14,36 13,66 13,27 13,62 14,26 14,64 13,89 13,18 13,46 14,63 15,26 13,90 13,94 13,93 14,00 13,61 14,26 14,54 14,25 12,50 13,81 13,87 13,63 15,23 13,93 14,18 14,31 14,30 13,86 12,38 14,10 13,78 13,57 14,06

51 242 225 63 196 183 246 133 48 47 199 261 206 67 17 147 270 236 19 5 146 134 135 119 208 68 29 69 288 171 156 204 6 137 78 56 57 159 289 98 178 215 104

103,3 95,7 95,2 103,6 101,2 100,4 97,5 99,7 104,8 104,1 99,8 98,3 98,8 101,3 105,8 100,3 94,6 97,2 102,1 104,0 100,9 100,5 100,4 98,6 95,7 102,1 101,2 103,3 89,3 101,1 99,6 96,1 109,2 101,7 101,3 100,2 100,2 101,2 91,8 101,3 102,2 100,0 102,8

Rank

42 264 268 37 111 141 232 162 17 27 157 210 196 100 11 144 274 240 69 29 120 139 140 200 263 70 107 40 290 115 164 258 4 89 99 147 149 108 287 102 66 152 50

Tabell 11. Resultatindikatorer A1– A3 Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A2. Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Faktiskt värde Procent

Rank

Modellberäknat index Index

Rank

A3. Genomsnittlig betygspoäng Faktiskt värde Poäng

Rank

Modellberäknat index Index

Min

46,7

62,4

74,2

85,2

12,37

89,3

Max

83,2

122,1

98,3

110,9

16,47

110,7

Vägt medel

68,4

Riket=100

88,9

Riket=100

14,06

Riket=100

Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

74,0 80,1 68,7 73,3 67,2 62,9 73,9 78,6 81,3 73,7 67,6 60,3 75,8 77,8 63,2 67,2 75,3 62,2 55,9 67,2 70,7 58,5 66,2 71,3 68,8 77,4 71,1 66,5 68,2 58,0 56,2 68,2

62 9 158 74 183 252 65 16 4 68 179 270 40 21 246 184 50 259 284 185 114 275 204 103 150 26 105 199 162 277 282 163

106,3 110,9 93,0 108,7 98,4 91,1 104,4 105,0 112,8 105,6 103,1 84,4 104,9 104,1 98,5 106,3 112,3 95,4 86,5 94,5 106,1 82,7 93,8 107,9 96,8 111,4 103,7 92,1 101,9 85,3 86,4 94,1

72 28 249 41 183 263 101 90 14 82 123 282 93 104 181 73 18 220 277 230 77 284 236 55 204 22 112 259 139 281 278 235

91,8 83,6 80,4 87,5 86,2 89,8 91,6 95,5 85,9 84,3 86,2 97,8 95,7 85,0 89,9 84,3 89,8 89,9 80,6 95,8 91,2 90,0 89,4 87,5 78,9 89,8 91,2 91,6 97,1 86,0 94,6 92,4

85 266 282 206 230 147 90 21 236 253 229 5 18 243 138 252 148 142 279 16 104 134 158 207 287 143 105 91 7 234 33 75

103,2 94,5 89,5 102,6 97,2 100,4 101,8 109,1 96,7 94,7 96,6 109,6 107,9 98,8 101,1 95,2 101,4 102,4 91,0 108,5 101,6 101,8 103,3 98,6 88,5 102,7 102,0 102,7 110,3 97,5 106,3 103,0

90 260 285 114 231 165 137 10 235 257 236 7 23 205 154 252 149 120 280 15 146 136 87 208 288 111 128 110 3 229 41 96

14,01 13,99 13,34 14,18 13,95 14,00 14,45 14,90 13,77 13,22 14,04 14,84 14,17 13,53 13,48 13,48 14,13 13,67 13,25 12,99 14,55 14,48 14,05 13,99 13,53 14,27 14,42 14,49 13,81 12,90 13,91 15,18

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

118 125 250 81 132 121 39 9 180 266 108 10 82 223 233 231 90 195 263 277 27 37 107 126 222 65 43 36 169 280 142 7

100,0 101,2 93,3 101,5 99,5 99,4 101,2 110,7 99,3 94,9 100,8 105,5 104,2 99,5 98,0 98,0 101,7 101,9 96,4 94,8 102,7 105,9 101,5 98,8 97,1 103,2 101,9 102,4 101,3 93,3 100,8 106,7

Rank

151 110 280 97 166 170 105 1 181 272 126 13 26 165 219 218 87 77 252 273 51 8 93 198 243 43 81 60 103 281 127 5

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

Rank

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

1,5 1,3 1,8 1,2 0,9 3,3 1,3 2,0 1,8 0,7 0,4 0,7 1,7 5,7 0,9 2,0 1,5 0,9 1,7 3,8 4,5 0,8 3,7 2,5 4,0 0,9 1,3 2,4 1,4 1,6 1,5 1,0 1,6 2,1 2,3 1,0 2,0 1,5 0,4 1,9 1,4

122 99 152 79 50 244 98 172 154 26 4 20 144 278 45 170 113 49 148 257 269 36 251 205 259 47 94 203 102 138 117 52 137 182 197 60 175 115 3 160 104

34,2 40,3 35,0 30,4 35,1 40,7 40,9 41,1 30,5 40,8 30,4 20,8 28,6 30,8 42,9 32,6 33,6 42,6 40,5 37,7 47,8 26,8 30,9 35,1 46,7 40,7 31,9 69,5 26,0 13,3 18,9 44,4 37,4 41,2 40,4 32,7 42,9 12,7 39,8 30,7 32,5 43,7

5,6

Faktiskt värde Procent

200 105 187 248 181 95 90 88 246 93 248 283 260 243 66 216 207 71 101 144 25 267 242 180 31 98 229 1 272 289 286 49 150 87 104 215 67 290 115 244 218 55

37,4 26,6 36,9 43,1 29,8 37,0 15,2 30,7 22,0 19,6 16,7 27,3 28,6 31,8 22,9 36,1 17,4 22,8 25,1 31,5 22,9 28,6 36,1 27,0 21,7 23,3 27,7 6,9 25,0 26,7 38,4 31,5 27,2 29,4 26,3 24,3 26,5 52,7 29,2 30,1 36,0 18,7

Rank

12,0

24 147 27 6 96 26 278 88 213 243 268 134 119 70 201 35 261 203 163 75 200 119 34 141 219 189 129 289 164 146 18 74 139 105 152 173 149 2 106 92 36 253

24,9 24,4 22,2 18,6 34,4 29,6 50,0 25,3 45,8 33,0 42,2 44,2 42,9 31,8 31,2 30,2 42,9 32,7 32,9 27,8 25,7 33,9 28,9 33,8 28,3 23,3 27,7 16,0 46,0 53,3 34,2 19,9 24,1 27,1 30,7 34,1 27,3 25,5 27,4 31,8 30,9 35,6

70 65 39 14 198 137 282 75 273 176 256 270 261 164 157 145 261 173 175 112 81 193 130 187 124 48 110 6 274 287 197 15 61 101 148 194 103 77 108 163 152 213 * Ovägt medelvärde.

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok82 82

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.45

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde

Rank

Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs

0,9 2,2 2,2 1,6 1,2 1,0 1,4 2,1 3,0 5,8 2,3 3,2 0,8 1,6 1,7 2,6 2,1 0,6 0,9 3,1 1,5 1,8 1,2 4,2 3,5 1,8 1,2 3,1 3,2 0,6 0,4 3,7 1,2 1,2 0,8 2,3 2,0 1,4 1,5 3,3 1,9 1,7

39 187 186 136 81 54 110 181 230 280 199 238 34 131 146 212 178 13 40 237 124 153 83 261 248 156 77 234 239 15 5 253 82 88 31 196 166 106 120 246 159 141

38,6 38,1 32,4 30,1 32,1 32,3 41,0 18,0 45,0 32,4 33,3 34,4 32,8 35,9 40,8 44,7 38,8 31,3 39,1 26,2 32,3 44,3 44,1 37,1 52,6 31,4 38,9 40,8 31,2 29,6 36,7 46,2 33,4 43,5 32,5 35,1 38,0 29,2 30,6 38,9 35,1 37,5

5,6

Faktiskt värde Procent

135 139 220 253 228 222 89 287 44 219 209 194 214 169 92 45 133 237 122 269 223 51 53 153 11 236 129 94 238 254 162 35 208 57 217 185 140 257 245 132 182 148

10,8 23,9 18,0 27,2 25,9 31,2 38,0 42,0 33,9 20,8 31,0 37,7 32,8 30,6 19,2 25,7 24,5 38,9 21,7 35,6 27,6 21,9 23,0 29,0 11,5 28,8 23,7 23,1 38,5 29,6 24,4 27,7 16,8 31,2 43,1 42,9 25,4 19,4 17,1 28,9 29,6 15,7

Rank

12,0

286 180 259 138 156 80 19 11 51 229 85 21 59 89 248 158 169 15 218 39 131 217 199 109 284 116 184 198 17 99 170 128 266 83 7 8 160 245 264 113 102 275

48,2 33,5 37,4 44,7 34,6 31,2 17,7 26,0 18,3 38,5 36,8 23,0 37,7 31,8 37,5 24,3 26,6 22,1 33,9 34,4 40,2 27,6 31,7 29,5 33,3 32,7 38,9 28,0 20,8 27,2 40,0 21,8 41,0 24,0 26,8 20,8 46,5 43,1 40,4 25,7 28,1 40,7

279 185 226 271 202 157 10 87 13 236 220 46 230 162 228 64 92 38 192 199 246 109 161 135 179 174 239 115 24 102 242 34 251 60 97 21 277 263 247 83 119 249 * Ovägt medelvärde.

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok83 83

08-10-16 17.50.46

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

Rank

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby

1,9 1,3 1,7 5,8 3,7 1,1 2,5 1,1 0,7 1,2 1,7 1,9 1,5 3,0 2,5 1,6 2,9 2,8 2,0 2,8 2,6 2,2 2,1 2,0 0,8 1,5 1,7 1,8 3,8 0,8 2,2 2,6 4,4 0,7 1,9 5,6 2,3 1,6 2,8 2,6 1,5 0,9

158 97 139 279 252 71 206 74 27 84 143 164 127 231 207 130 228 222 168 225 213 189 183 165 30 118 140 150 254 35 192 208 267 25 157 277 198 134 223 214 125 44

40,3 40,0 37,9 50,0 45,9 41,5 43,5 52,3 29,6 53,7 45,2 48,4 47,1 39,0 32,8 36,7 42,9 32,9 49,1 39,2 43,4 41,5 24,7 26,2 39,9 31,6 37,6 37,3 34,5 41,2 40,3 25,4 30,5 39,1 39,0 39,5 65,3 40,5 28,5 29,5 49,2 40,3

5,6

Faktiskt värde Procent

108 111 142 17 37 82 59 13 255 8 42 22 27 125 213 161 65 212 20 121 60 81 276 270 114 231 146 152 192 86 107 275 246 123 126 117 2 100 263 256 19 106

22,1 26,9 27,3 7,4 33,9 31,3 13,1 19,0 23,9 16,7 24,6 17,9 16,8 23,3 24,2 23,9 22,2 28,8 26,4 20,6 23,8 18,6 21,0 31,6 29,6 28,6 35,5 31,8 27,1 28,4 26,0 31,3 28,8 24,3 29,7 35,5 15,6 28,9 41,0 30,0 16,5 32,7

Rank

12,0

212 143 134 288 52 79 282 250 179 268 167 260 267 192 174 180 210 115 150 231 183 255 227 72 103 119 42 68 140 124 155 77 114 172 98 41 277 112 13 95 270 60

23,4 29,2 27,3 42,6 21,2 21,9 38,1 28,7 42,3 24,8 29,0 30,7 33,3 31,1 35,9 32,1 35,4 30,1 32,1 38,1 30,4 35,0 51,2 36,9 25,7 34,7 20,6 28,0 36,9 28,0 23,9 41,8 47,5 28,4 25,7 26,3 18,0 27,8 21,5 41,0 24,3 24,0

51 134 103 260 26 35 232 129 258 69 131 149 179 154 217 169 207 143 168 232 146 205 284 223 82 203 19 116 222 118 55 255 278 126 84 90 11 111 29 250 63 57 * Ovägt medelvärde.

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok84 84

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.47

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde

Rank

Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby

1,3 2,4 1,6 0,7 1,9 1,7 0,6 1,4 4,5 0,5 0,7 1,0 1,0 1,0 0,6 0,8 2,6 4,5 2,1 4,7 2,3 0,5 0,9 3,3 1,4 1,1 0,7 2,1 1,3 1,6 1,5 3,3 1,1 1,5 2,8 0,5 1,2 0,6

92 200 129 22 162 145 14 100 270 8 19 51 57 56 11 33 215 268 176 273 193 7 37 243 108 67 24 185 91 132 119 245 68 126 221 10 87 18

26,3 32,4 58,3 37,1 42,4 63,6 39,0 35,1 45,5 27,1 35,0 36,7 34,3 37,0 36,8 33,9 40,7 36,5 37,5 30,4 45,5 42,3 39,4 46,9 51,0 34,1 40,7 28,6 34,4 46,4 31,5 34,0 42,0 36,5 40,6 39,4 36,5 25,9 34,7 45,8 34,4 48,1

5,6

Faktiskt värde Procent

268 221 5 154 73 3 124 183 40 266 186 160 199 155 157 205 97 164 148 250 41 74 119 30 15 203 96 260 196 33 233 204 77 165 99 118 163 273 190 38 195 23

15,8 8,8 19,8 23,3 18,8 16,2 31,9 24,1 19,2 24,7 30,0 22,6 34,6 46,7 28,9 21,7 23,2 19,7 34,7 37,5 21,2 27,6 23,5 20,3 23,2 22,0 32,2 14,3 36,5 22,1 33,7 26,0 23,2 35,3 28,2 31,8 31,9 31,0 16,0 20,3 42,2 24,4

Rank

12,0

274 287 239 189 251 271 66 176 247 166 94 205 48 5 110 220 193 241 46 23 223 130 186 234 195 216 65 280 31 211 54 153 193 43 126 68 67 85 273 232 10 170

54,4 50,0 24,0 31,7 38,3 24,4 31,2 35,6 26,9 41,2 35,0 29,2 26,7 12,0 34,2 38,3 30,4 37,2 22,2 25,0 33,3 27,8 31,8 30,8 22,3 33,0 22,0 49,5 25,0 25,4 27,0 38,0 27,1 17,6 28,2 28,0 23,4 44,8 33,3 33,9 17,5 25,9

288 282 58 160 235 66 156 211 98 252 206 133 95 1 196 234 147 224 40 71 179 113 165 151 42 177 36 281 71 76 99 231 100 9 122 116 50 272 179 191 8 85 * Ovägt medelvärde.

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok85 85

08-10-16 17.50.48

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

Rank

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala

2,6 1,0 0,9 2,0 1,4 4,7 1,5 1,1 1,2 0,8 2,6 3,1 0,4 2,4 1,1 4,4 1,5 1,0 2,6 4,1 1,3 0,6 4,3 1,9 4,8 1,1 2,6 2,4 1,0 3,3 3,1 1,4 2,1 1,4 2,7 4,3 2,0 1,1 1,3 3,8 2,0

209 61 48 174 109 272 123 64 89 32 211 235 6 201 73 265 114 58 217 260 96 12 262 163 276 66 216 202 55 240 236 105 179 103 220 263 169 70 93 255 173

41,3 42,9 35,8 23,1 44,4 39,0 38,3 20,3 26,0 37,3 32,2 37,8 43,1 36,8 49,5 41,5 41,4 40,1 36,9 47,7 35,4 41,7 34,5 42,8 53,4 55,9 25,7 35,7 50,9 34,9 52,4 35,7 38,9 36,4 32,1 23,6 46,6 48,9 38,3 44,4 35,9 44,2

5,6

Faktiskt värde Procent

85 68 170 280 50 127 137 285 271 151 226 143 64 157 18 83 84 110 156 26 178 80 193 70 9 6 274 174 16 189 12 174 129 167 227 279 32 21 136 47 168 52

24,0 22,6 26,4 34,6 29,6 37,7 18,8 20,3 35,6 22,5 19,5 25,3 32,5 22,6 25,8 17,1 32,2 29,2 19,1 27,3 28,5 26,6 23,3 20,8 23,4 19,8 28,6 23,8 30,1 34,1 22,3 31,0 23,6 28,3 29,8 29,1 28,1 22,0 17,3 21,1 28,9 24,5

Rank

12,0

177 206 150 47 104 22 252 233 40 207 244 161 61 204 157 265 63 107 249 134 123 148 191 230 187 238 119 182 93 50 209 87 185 125 97 108 127 214 262 224 111 168

29,1 36,1 36,8 43,6 23,6 20,8 37,4 54,7 35,6 31,1 33,3 32,2 13,9 35,9 20,0 34,2 22,4 26,0 38,9 27,3 30,0 28,6 30,2 34,4 21,4 21,7 48,6 31,0 20,8 22,8 21,6 40,5 43,1 28,3 34,5 43,3 21,2 30,1 43,6 35,6 31,2 27,9

132 218 221 267 52 21 225 289 212 155 179 171 3 216 16 195 43 88 238 103 138 128 144 200 28 32 280 153 23 45 31 248 263 123 201 266 25 142 268 210 157 114 * Ovägt medelvärde.

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok86 86

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.49

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde

Rank

Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge

2,2 1,1 0,9 0,9 1,1 1,7 3,1 3,3 0,7 1,8 0,6 1,8 3,8 1,2 0,7 2,1 1,5 0,6 2,1 1,4 2,8 3,4 0,9 2,2 1,8 0,7 1,5 2,0 1,2 2,8 2,5 1,9 3,7 1,4 1,3 4,8 2,7 1,5 1,2 1,1 2,3 0,9

190 63 41 38 76 147 232 241 21 149 16 151 256 85 23 184 128 17 180 101 226 247 42 191 155 28 112 167 80 224 204 161 250 107 95 275 219 121 78 65 194 46

20,8 36,4 31,2 34,3 46,3 43,5 38,9 44,4 31,1 38,3 35,1 32,2 38,0 42,1 28,7 20,7 33,3 42,9 34,2 34,2 41,9 43,2 36,8 40,4 55,6 43,2 37,6 35,7 45,2 39,2 35,8 60,4 35,2 44,6 28,6 34,9 32,2 17,2 30,3 37,6 40,0 51,6

5,6

Faktiskt värde Procent

282 166 239 198 34 58 128 47 241 137 184 224 141 76 259 284 209 68 202 201 79 61 157 102 7 62 145 173 43 120 171 4 179 46 260 188 225 288 252 147 111 14

53,5 16,1 27,5 41,4 13,2 26,8 28,7 18,5 31,1 24,2 31,3 32,2 24,0 34,9 34,9 33,9 21,5 26,0 49,3 31,5 26,9 25,4 35,8 31,2 22,5 23,2 25,0 33,3 25,2 31,6 32,4 22,8 51,1 20,0 42,9 14,5 39,9 31,2 29,6 33,6 38,8 19,6

Rank

12,0

1 272 132 12 281 145 117 257 84 175 77 63 178 44 45 53 221 154 4 73 142 159 38 82 208 196 164 56 162 71 62 202 3 235 8 279 14 80 101 55 16 242

21,8 43,2 35,8 12,1 37,6 23,9 25,6 31,9 25,5 35,8 28,4 36,2 38,7 26,2 28,2 33,9 40,0 39,0 15,1 25,5 23,4 26,7 25,3 23,1 20,4 28,4 30,7 27,3 32,3 24,0 21,4 23,6 18,2 33,8 20,5 42,2 28,2 37,5 35,5 23,7 16,5 24,6

33 265 214 2 229 56 80 166 78 215 125 219 237 89 120 190 242 240 5 79 49 94 74 47 17 127 149 106 172 59 27 53 12 189 18 257 120 227 209 54 7 68 * Ovägt medelvärde.

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok87 87

08-10-16 17.50.50

Tabell 12. Resultatindikatorer A4– A7 Arbetsmiljö och hälsa A4. Andel elever som fått indragen studiehjälp, genomsnitt för läsåren 2004/2005–2006/2007

Arbete och högre studier A5. Andel som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Procent

A6. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Rank

Procent

Rank

A7. Andel som ej är etable rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Faktiskt värde Procent

Rank

Min

0,2

12,7

Max

5,9

69,5

53,5

55,2

2,0*

42,0

25,3

28,6

Vägt medel

Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

1,1 0,9 0,5 4,8 2,6 1,5 2,1 2,7 1,0 1,1 2,2 1,6 4,0 2,0 1,7 3,0 0,3 1,2 3,6 2,9 0,2 1,1 3,3 1,1 1,6 2,3 3,1 4,4 0,8 1,4 4,7 1,0 4,4 1,3

69 43 9 274 210 116 177 218 59 62 188 133 258 171 142 229 2 86 249 227 1 75 242 72 135 195 233 264 29 111 271 53 266 90

32,9 24,1 31,2 30,3 42,0 40,4 34,6 24,4 31,5 45,7 43,9 48,1 46,0 35,6 40,1 34,3 38,9 27,4 28,8 31,4 31,7 40,0 43,1 21,1 27,6 31,5 42,4 33,8 47,0 47,1 35,8 42,2 35,6 43,6 40,9 38,6 52,8 39,6

5,6

Faktiskt värde Procent

211 278 240 251 78 103 191 277 234 39 54 24 36 177 109 197 129 265 258 235 230 111 63 281 264 232 72 206 29 28 172 75 176 56 91 134 10 116

37,2 19,8 36,5 36,4 29,6 26,9 30,3 36,6 35,8 34,1 18,7 23,4 30,2 33,3 17,3 15,7 20,0 23,2 27,5 20,0 33,3 22,0 37,9 18,4 11,5 21,3 21,0 36,4 27,3 21,1 36,8 19,4 21,1 28,7 31,5 18,6 5,6 12,8

Rank

12,0

25 240 30 32 99 143 90 29 37 49 254 188 91 56 263 276 235 196 133 235 56 215 20 258 285 222 228 32 134 225 28 246 226 118 76 256 290 283

24,2 52,3 26,5 34,8 22,2 26,0 30,0 35,4 27,4 14,1 33,6 26,8 26,6 33,3 33,8 44,0 40,0 46,3 41,2 40,0 20,6 30,0 21,6 52,6 55,2 46,1 30,1 25,0 22,7 31,9 22,1 33,1 39,7 24,5 29,6 32,1 41,7 42,6

62 285 91 204 40 86 138 208 107 4 186 96 93 179 188 269 242 276 253 242 20 138 30 286 290 275 141 71 44 167 37 178 241 67 136 170 254 259 * Ovägt medelvärde.

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok88 88

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.51

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

-10,1 -11,6 -12,5 -11,4 -15,5 -14,5 -13,7 -14,9 -19,1 -9,9 -12,3 -13,4 -1,8 -13,6 -16,4 -15,8 -14,8 -14,5 -13,1 -6,2 -13,3 -18,8 -12,1 -6,4 -8,4 3,6 -16,9 -15,4 -4,8 -6,3 -13,8 -10,5 -9,9 -11,6 -7,9 -11,1 -10,6 -13,0

70 411 59 208 74 711 72 800 84 084 74 694 99 648 64 919 75 453 69 158 80 224 83 070 92 064 67 387 71 316 63 122 71 654 61 090 68 148 53 269 64 136 67 460 62 479 85 657 62 410 78 351 69 479 57 236 79 653 92 225 71 415 62 527 69 637 82 951 60 736 54 992 64 725 63 839 97 083 69 781 66 246

6,5 -7,9 7,6 0,0 19,9 1,7 36,2 -1,6 3,4 3,8 14,5 11,2 21,6 -4,2 9,5 -9,5 5,7 -16,9 5,9 -17,8 3,0 -6,1 -12,1 12,6 -0,1 16,1 -1,0 3,8 16,2 19,4 -3,3 0,2 9,0 16,2 -6,4 -16,5 -1,9 -10,9 42,4 3,3 -2,5

69,0 71,0 68,0 71,0 63,4 62,0 66,8 61,0 61,9 69,0 63,0 62,0 77,0 60,0 65,0 60,3 65,0 64,0 66,0 76,0 66,0 57,0 65,0 75,0 65,6 91,0 63,0 61,0 61,0 81,0 66,0 69,0 69,5 63,6 71,0 69,4 65,6 68,0

111 79 138 79 205 221 161 225 222 111 208 215 23 242 182 238 182 192 166 27 166 253 182 38 177 2 208 225 225 11 166 111 109 203 79 110 177 138

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok89 89

Rank

183 30 188 95 262 122 287 78 143 146 238 215 269 60 203 25 172 5 174 4 138 43 15 220 93 246 86 147 248 260 65 96 199 249 42 7 76 22 289 141 70

08-10-16 17.50.52

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

-9,2 -12,6 4,7 -10,8 -9,1 -13,4 -6,6 -8,7 -2,3 -12,8 -15,9 -7,8 -11,3 -12,3 -11,5 7,7 -10,0 -13,7 -10,8 -14,0 -10,3 -8,2 -7,5 -14,6 -14,6 -8,5 -9,9 -6,6 -10,1 -13,6 -9,4 -11,4 -14,6 -16,1 -15,7 -8,5

62 886 84 624 70 115 70 402 63 031 75 438 72 966 72 145 69 351 72 895 72 735 67 675 62 544 75 471 70 144 57 942 55 530 66 164 62 288 69 750 85 356 93 127 71 796 73 833 60 074 70 119 78 429 70 576 59 868 70 639 69 961 80 267 64 183 63 509 86 080 74 987 76 352 79 914 91 404 72 015 56 878

-3,6 24,6 1,5 5,0 -7,0 2,5 3,7 9,7 1,1 6,7 9,5 -6,0 -12,4 5,9 8,5 -10,2 -12,2 -4,5 -11,9 5,2 24,8 45,1 10,4 12,8 -4,2 1,6 9,7 4,2 -4,5 1,1 -0,5 17,9 2,6 -3,7 25,5 8,3 19,2 13,1 21,8 12,8 -12,1

Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok90 90

71,0 62,0 86,0 68,6 69,0 67,0 71,0 72,0 76,0 67,0 60,7 73,0 69,0 63,3 67,0 89,0 76,0 64,0 71,0 61,4 70,0 76,0 52,0 63,0 61,0 69,0 73,0 74,4 66,0 64,0 68,0 70,0 62,0 60,0 64,0 75,0

79 215 6 134 111 155 79 67 27 155 237 54 111 207 155 3 27 192 79 224 101 27 260 208 225 111 54 42 166 192 138 101 215 239 192 38

Rank

64 275 117 166 40 129 145 206 112 184 204 44 12 175 194 24 13 57 16 167 276 290 210 222 59 121 207 155 56 111 92 255 131 63 278 191 259 227 270 223 14

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.52

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

-11,1 -11,9 -5,7 -7,8 -4,6 -8,0 -9,3 -7,9 -17,9 -3,5 -10,2 -9,7 -11,0 -15,0 -9,3 -16,2 -10,8 -2,5 -19,3 -5,1 5,8 -12,6 -8,9 -9,0 -13,1 -16,2 -12,7 -12,6 -11,2 -14,2 -7,1 -3,5 -8,3 -10,0 -3,3 -10,4 -9,1

66 563 68 453 82 627 70 485 67 902 80 912 63 491 61 130 83 422 79 403 73 098 63 830 64 432 55 698 59 863 64 101 67 350 71 927 72 005 60 537 73 781 75 259 61 891 66 779 71 041 76 746 64 503 83 156 67 633 62 651 68 302 71 588 82 411 77 801 66 710 63 074 66 777 73 756 62 441 69 252 70 435

-1,7 11,1 20,5 -1,5 -2,3 14,2 3,9 -7,5 21,3 26,1 0,0 -2,0 3,9 -15,2 -5,1 -1,4 -2,1 4,0 7,1 -11,7 9,5 7,3 -5,1 0,4 0,9 17,0 1,1 20,8 4,2 -3,0 5,9 5,5 29,8 5,9 -5,3 -5,7 4,7 4,8 14,7 7,7 -1,6

Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet

66,0 71,0 72,6 69,0 74,0 70,5 71,9 74,0 61,6 78,0 72,0 71,0 68,0 65,9 73,0 61,0 62,7 82,0 59,7 74,4 85,9 65,0 73,0 76,0 65,2 68,0 71,8 63,0 68,0 64,0 75,0 78,0 77,0 70,0 82,0 72,0 67,0

166 79 66 111 44 99 76 44 223 18 67 79 138 176 54 225 214 9 244 42 7 182 54 27 181 138 77 208 138 192 38 18 23 101 9 67 155

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok91 91

Rank

77 214 265 82 71 235 149 33 268 280 94 74 148 9 54 84 72 151 186 19 202 187 52 98 108 252 114 266 156 68 176 170 284 173 51 47 160 163 240 189 80

08-10-16 17.50.53

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

-12,3 5,1 -11,5 -18,1 -13,6 -8,4 -7,7 -17,1 -11,7 -21,3 -11,6 -19,6 -4,6 -9,6 -13,3 -15,0 -11,9 -6,1 -14,3 -19,3 -7,7 -15,2 -14,1 -7,5 -12,3 -14,4 -15,2 -12,6 -15,2 -16,0 -10,6 -11,4 -10,2 -11,3 6,3 -18,1

63 667 61 942 76 578 80 434 64 626 61 142 85 761 66 498 61 371 76 595 65 236 61 587 77 721 84 305 64 078 62 603 76 959 77 449 67 683 72 341 64 840 69 913 77 654 72 538 65 870 78 662 70 499 61 804 59 029 81 325 81 117 76 800 61 029 62 648 91 737 67 118 63 820 67 178 58 498 67 091 72 546

-5,9 -1,5 13,8 15,9 -7,3 0,8 26,7 0,8 2,6 13,7 0,2 0,4 4,9 8,3 -2,7 -5,5 13,4 16,0 2,4 5,9 0,4 3,9 10,1 2,9 4,2 19,0 1,3 4,7 -16,7 13,1 13,2 2,0 -7,6 -6,9 17,0 2,9 -4,6 2,8 -9,5 2,6 1,6

Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok92 92

66,5 87,7 68,0 55,0 60,0 81,0 69,0 61,0 68,0 59,0 67,5 61,0 71,0 66,0 68,0 59,9 68,4 78,2 61,0 59,0 74,0 66,0 70,0 72,0 65,0 61,0 64,7 66,4 63,4 62,0 69,0 71,0 72,0 68,0 87,6 59,0

164 4 138 257 239 11 111 225 138 247 154 225 79 166 138 243 137 17 225 247 44 166 101 67 182 225 191 165 205 215 111 79 67 138 5 247

Rank

45 81 234 244 35 105 281 106 132 232 97 101 165 192 69 49 231 245 127 177 99 150 208 136 154 257 115 162 6 228 229 123 32 41 251 135 55 134 26 130 119

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.54

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall

72,0 75,5 71,0 80,0 66,0 64,0 61,0 68,0 72,9 63,0 77,9 56,0 76,0 74,0 65,0 69,0 73,0 65,0 66,0 69,0 63,5 68,0 71,0 76,0 65,6 71,0 59,0 78,0 55,0 68,0 76,0 69,0 74,0 64,0 55,0 68,7 56,7 59,2 71,0 64,0

-5,1 -3,4 -10,3 1,7 -14,1 -14,8 -17,9 -7,8 -9,4 -10,2 -5,7 -19,4 -5,2 -7,1 -12,8 -10,0 -10,0 -14,0 -11,1 -9,3 -12,3 -12,2 -10,5 0,5 -11,9 -8,2 -18,4 -5,7 -19,5 -12,6 -9,7 -11,8 -5,1 -15,5 -20,2 -12,2 -13,2 -19,9 -6,2 -15,0

79 015 76 140 74 514 73 543 60 368 79 143 77 166 93 217 59 070 64 786 69 666 102 273 82 851 73 508 74 728 70 065 68 992 69 464 62 172 71 101 64 524 53 724 62 394 83 652 63 272 60 088 86 907 76 028 63 056 65 824 86 958 71 864 67 854 58 246 52 514 75 188 107 985 65 580 80 429 92 864 69 498 65 408

14,4 11,0 8,1 6,0 -7,1 17,0 8,9 18,7 -5,1 -11,7 4,1 23,3 11,5 8,6 4,7 2,5 11,0 1,6 -2,0 9,6 -5,5 -16,3 -7,2 22,8 -8,8 -7,0 22,5 6,5 6,0 14,8 13,4 4,7 9,3 -10,9 -10,8 6,3 41,1 0,9 23,8 20,0 15,8 0,6

67 36 79 13 166 192 225 138 65 208 22 256 27 44 182 111 54 182 166 111 204 138 79 27 177 79 247 18 257 138 27 111 44 192 257 133 255 246 79 192

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok93 93

Rank

237 212 190 178 38 250 198 256 53 17 152 273 216 195 159 128 213 120 75 205 48 8 37 272 28 39 271 182 179 241 230 161 200 21 23 181 288 107 274 263 243 103

08-10-16 17.50.55

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro

68,0 59,5 71,0 73,0 64,0 67,0 79,0 69,0 63,0 70,5 66,7 73,0 67,9 68,5 66,0 75,4 67,0 59,0 73,0 68,0 68,6 78,0 70,0 69,0 66,6 75,0 71,0 65,6 74,0 79,0 64,0 71,0 73,0 69,0 74,0 71,0

-12,0 -14,3 -7,3 -11,0 -12,6 -11,2 -2,9 -13,6 -10,1 -10,0 -10,4 -8,3 -10,5 -11,1 -11,3 -8,3 -8,0 -17,6 -6,6 -12,6 -10,3 -1,3 -12,9 -6,7 -12,8 -6,0 -10,2 -13,0 -2,2 -2,8 -13,9 -12,1 -8,1 -12,5 -9,5 -8,0

79 843 68 998 77 455 72 948 60 477 68 062 79 076 77 202 67 948 69 196 61 838 74 759 72 324 62 113 71 030 63 656 63 712 79 424 66 473 64 426 81 912 81 387 76 577 67 508 62 698 63 665 71 809 61 488 58 477 65 925 54 277 72 745 66 184 62 106 63 655 64 194 81 002 60 485 77 196 83 146 60 360 93 983

21,1 -0,6 10,8 9,4 -13,6 -0,8 12,6 12,9 2,9 -1,0 1,0 13,1 5,5 -11,7 2,1 -7,7 -1,0 17,4 -2,1 -11,0 14,4 25,6 10,1 6,3 -3,8 -1,6 8,7 -0,8 -1,4 -7,3 -17,9 8,8 1,4 3,6 -3,0 0,5 16,1 -5,5 11,6 19,9 -4,0 28,0

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok94 94

138 245 79 54 192 155 14 111 208 99 162 54 153 136 166 37 155 247 54 138 134 18 101 111 163 38 79 177 44 14 192 79 54 111 44 79

Rank

267 90 211 201 10 89 221 224 137 87 109 226 171 18 125 31 85 253 73 20 236 279 209 180 62 79 196 88 83 36 3 197 116 144 67 102 247 50 217 261 61 283

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.56

Tabell 13. Resultatindikator A8 och ekonomiindikatorer B1–B2 Demokrati

Ekonomiindikatorer

A8. Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Faktiskt värde Elever folkbokförda i

Min

Procent

Rank

44,0

Differansen mellan andelen förstagångsväljare och totala andelen som röstat Procentenheter

B1. Nettokostnad per gymnasieelev, genomsnitt för tre år 2004–2006

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2006)

Faktiskt värde Kronor

Avvikelse Procent

-33,1

48 858

-23,9 45,1

Max

93,0

10,9

107 985

Ovägt medel

68,7

-10,5

64 952

0,0

-6,1 -10,2 -9,9 -10,5 -10,4 -14,2 -19,6 10,9 -7,8 -11,2 -7,7 -9,5 -8,9 -10,5 -8,1 -7,2 -8,2 -16,1 -16,4 -8,9 -10,2 -11,6 -13,3 -15,2 -11,3 -3,1 -8,1 -7,7 -7,9 -11,3 -6,0 -15,9 -14,4 -9,8 5,1 -9,5 -33,1 -9,3

68 579 70 686 58 643 64 028 69 096 81 409 67 349 87 878 73 251 67 052 60 987 84 026 63 517 65 647 71 448 48 858 62 408 72 941 64 324 69 081 93 290 86 918 78 341 91 277 65 227 58 471 75 484 103 971 74 315 88 017 60 494 73 197 80 170 50 287 74 359 67 725 71 253 65 017 78 400 71 183 103 516 85 319

0,7 5,3 -9,4 2,1 2,7 4,1 1,0 13,8 4,4 -4,2 -5,8 25,2 2,4 3,3 8,5 -23,9 -3,3 3,3 1,1 1,5 26,8 19,0 4,9 12,9 -8,0 -12,9 14,8 31,4 6,8 20,4 -7,5 4,5 14,7 -19,6 5,2 0,4 11,8 3,1 12,0 -0,5 31,0 17,7

Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

73,0 71,7 77,0 69,8 69,0 65,0 57,0 93,0 74,0 69,0 71,0 74,0 71,0 72,0 76,0 72,0 69,0 61,0 61,0 58,0 69,0 62,0 69,9 60,0 69,0 77,0 72,0 79,0 73,0 70,0 69,0 65,0 63,9 73,5 83,0 69,0 44,0 62,0

54 78 23 108 111 182 253 1 44 111 79 44 79 67 27 67 111 225 225 252 111 215 107 239 111 23 67 14 54 101 111 182 202 53 8 111 261 215

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok95 95

Rank

104 169 27 124 133 153 110 233 157 58 46 277 126 142 193 1 66 140 113 118 282 258 164 225 29 11 242 286 185 264 34 158 239 2 168 100 218 139 219 91 285 254

08-10-16 17.50.56

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

63,1

20,6

27 092 36 739 18 776 6 506 13 369 3 089 6 751 26 250 11 394 21 886 9 957 7 586 2 549 14 470 27 838 8 193 26 217 10 933 47 756 100 985 79 031 5 223 12 181 7 109 15 952 14 242 4 835 30 789 9 903 2 993 8 649 24 687 16 435 9 383 38 768 93 343 30 775 5 638 12 183 40 164 31 311 55 220

32,45 32,24 31,41 32,50 32,39 31,70 31,50 31,40 32,40 33,10 32,99 33,02 33,40 31,28 31,55 31,94 31,57 32,20 33,55 31,94 32,23 31,35 32,15 33,47 30,48 30,62 34,09 29,30 32,55 33,40 32,75 31,33 32,57 31,83 31,35 31,70 30,13 31,95 32,74 31,02 31,55 33,20

22,0 21,79 21,21 21,83 21,74 22,28 22,08 20,90 21,72 22,21 22,54 22,87 22,90 20,89 22,13 21,49 20,90 21,99 22,66 21,49 20,13 21,50 21,76 23,32 20,09 20,23 23,64 17,20 21,87 22,90 22,25 19,23 21,90 21,62 20,98 21,98 19,74 21,50 22,09 21,30 21,10 22,31

183 922 185 026 180 616 168 422 168 646 160 670 170 506 164 543 169 044 167 822 151 916 155 377 154 917 165 156 172 433 195 984 163 638 160 186 167 007 176 994 166 127 168 370 170 687 158 607 173 854 202 723 149 637 396 358 164 960 154 113 144 479 232 139 174 376 172 047 183 443 171 245 176 511 165 701 173 394 176 992 169 677 178 982

66 095 64 256 69 404 72 779 70 142 73 440 73 169 66 008 73 006 66 654 70 074 74 730 75 682 70 362 65 108 69 758 67 786 73 529 64 347 64 843 62 265 71 830 71 054 76 093 62 495 67 490 70 210 55 154 68 564 77 262 73 843 62 414 63 887 71 382 64 919 65 852 65 951 71 637 68 181 67 546 67 933 65 237

50,0 78,6 35,5 0,0 45,0 54,7 72,3 78,7 0,0 85,7 35,4 14,5 0,9 6,0 80,7 3,2 78,6 9,1 74,5 83,9 61,0 0,0 0,0 17,2 6,3 38,1 11,9 52,2 55,1 4,3 21,2 3,0 68,3 38,1 76,9 90,5 75,1 11,3 78,4 76,5 75,3 78,3

37,7 13,9 41,2 86,0 38,8 40,9 23,6 13,8 92,9 12,1 57,1 72,4 90,6 82,9 11,5 80,6 11,9 71,9 17,3 2,1 21,6 84,3 92,9 63,6 76,5 35,8 86,3 12,2 35,8 91,4 72,6 65,7 24,3 51,9 13,5 2,6 11,8 75,0 13,2 9,9 17,6 7,6

Vägt riksmedel

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok96 96

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner Övriga < 12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga < 12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga < 12 500 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Övriga > 25 000 invånare Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga < 12 500 invånare Övriga > 25 000 invånare Större städer Förortskommuner Pendlingskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Förortskommuner Övriga < 12 500 invånare Glesbygdskommuner Övriga < 12 500 invånare Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Större städer Pendlingskommuner Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga > 25 000 invånare Större städer

Procent

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.50.58

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Göteborg Göteborg Växjö Tranås Köping Arvidsjaur Skellefteå Karlstad Hallsberg Hedemora Åmål Östersund Vännäs Helsingborg Luleå Borås Söderhamn Kalmar Säter Ulricehamn Huddinge Mjölby Sölvesborg Östersund Lund Ängelholm Uddevalla Täby Karlskoga Vilhelmina Arvika Stockholm Nässjö Kalmar Uppsala Västerås Lund Vara Avesta Varberg Skövde Rättvik

Procent

17,4 6,2 38,8 49,3 20,6 11,7 9,9 4,0 59,8 5,0 29,7 67,4 56,6 76,6 7,8 42,2 2,4 65,3 5,9 <1 9,6 57,1 68,3 53,6 45,8 21,3 37,0 5,4 17,3 54,0 55,6 59,1 13,6 17,3 9,8 <1 5,3 48,1 4,2 4,2 8,5 2,2

2. Kommun

Kungälv Lerum Jönköping Eksjö Örebro Piteå Piteå Eda Örebro Rättvik Säffle Åre Umeå Klippan Piteå Härryda Gävle Växjö Falun Göteborg Stockholm Linköping Kristianstad Ånge Malmö Helsingborg Åmål Stockholm Örebro Strömsund Sunne Solna Vetlanda Nybro Västerås Katrineholm Svalöv Trollhättan Västerås Halmstad Skara Borlänge

Procent

16,7 3,3 <1 20,2 10,2 11,7 7,5 2,8 16,5 1,4 12,9 1,1 22,6 2,8 <1 26,6 1,5 1,6 5,3 <1 5,5 9,2 18,4 3,5 26,9 4,1 18,5 4,7 8,4 11,5 5,4 2,0 6,4 16,3 1,3 <1 1,4 9,4 2,1 2,8 4,9 1,9

3. Kommun

Partille Tjörn Älmhult Jönköping Västerås Skellefteå Umeå Sunne Kumla Leksand Uddevalla Ånge Lycksele Svalöv Kalix Göteborg Ljusdal Torsås Rättvik Lysekil Södertälje Tranås Karlshamn Berg Skurup Halmstad Bengtsfors Solna Kristinehamn Lycksele Karlstad Sundbyberg Tranås Karlskrona Sala Örebro Klippan Alingsås Uppsala Hylte Tidaholm Malung-Sälen

Procent

<1 <1 <1 10,0 3,3 5,1 1,4 2,4 9,0 <1 8,0 <1 5,7 1,5 <1 5,4 1,2 1,6 1,5 <1 2,2 7,8 1,7 2,6 <1 1,6 15,4 <1 5,8 8,6 2,8 1,9 1,4 8,0 <1 <1 <1 3,9 1,1 <1 1,2 <1

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

50,5 35,9 55,7 62,0 45,9 40,0 64,1 53,8 62,8 47,9 52,8 52,4 68,4 54,6 38,8 58,9 55,8 63,7 49,8 57,5 40,2 64,8 56,7 65,0 48,0 32,3 63,3 4,8 34,4 78,8 68,5 35,0 50,0 55,7 40,8 59,0 55,7 72,9 58,6 49,3 51,1 43,2

49,5 63,8 44,3 36,0 54,1 60,0 35,9 46,2 37,2 52,1 47,2 47,6 31,6 43,8 61,2 41,1 43,8 36,3 50,2 42,5 57,8 33,3 43,3 35,0 52,1 66,9 36,7 94,9 65,6 21,2 30,3 64,6 50,0 44,3 59,2 32,7 44,3 27,1 41,4 50,7 48,6 56,7

1,2

15,0

1,5 1,8 0,4 5,4 0,2 2,9 3,1 0,1 0,4 0,7 2,3 4,7 0,0 0,0 3,4 1,9 4,0 0,0 0,8 2,1 0,6 5,1 0,2 6,4 0,0 0,0 0,4 0,2 0,0 2,9 0,3 1,1 3,9 0,0 0,3 0,7 0,1 6,3 0,2 0,1 3,1 1,5

10,8 5,7 23,0 8,6 16,0 1,5 1,0 7,4 6,6 1,6 5,2 8,4 8,5 11,1 4,4 14,2 5,5 19,0 7,4 12,0 16,8 10,6 6,9 12,8 17,2 26,1 1,3 35,5 9,1 1,4 5,9 30,2 3,5 10,0 9,3 6,2 13,1 7,4 8,2 13,5 3,9 12,5

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok97 97

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

08-10-16 17.51.00

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

10 782 20 703 16 191 11 444 6 770 10 111 29 330 10 031 9 657 57 122 9 302 5 831 5 425 18 860 92 681 493 502 13 056 10 375 12 993 15 268 15 040 89 727 14 547 73 698 10 192 13 492 15 301 124 986 9 304 8 809 10 039 91 827 36 927 14 196 10 257 18 931 7 475 10 699 24 922 32 969 49 780 24 065

32,50 31,15 31,10 32,85 32,14 33,38 31,75 31,70 31,95 33,10 32,90 32,20 33,37 31,75 32,22 31,75 31,95 31,83 32,80 32,10 32,34 29,75 32,60 32,18 31,70 33,12 33,30 30,60 32,74 32,45 32,57 32,05 32,32 32,53 31,17 32,20 32,60 32,97 33,64 31,50 31,0 30,12

22,0 21,30 21,38 22,35 21,69 22,49 21,08 21,98 21,28 33,10 22,40 21,75 22,92 22,33 21,55 21,30 21,50 21,16 22,30 21,42 21,69 20,03 22,10 20,08 22,28 22,75 22,41 20,21 22,29 22,0 21,90 19,95 21,65 22,32 21,45 21,83 21,92 22,82 23,04 21,05 20,61 19,73

153 123 172 117 173 114 167 228 160 066 168 473 183 049 183 288 201 032 161 284 164 261 173 243 153 320 177 974 176 898 185 642 174 785 183 144 155 690 168 695 168 070 186 212 193 638 183 938 151 910 164 708 164 003 184 600 170 726 171 418 169 024 194 089 168 912 157 164 177 679 206 087 156 504 156 027 165 674 210 670 170 950 207 647

67 934 69 103 67 023 67 768 73 567 70 371 65 767 68 617 68 345 66 400 72 025 71 363 71 258 64 646 64 504 63 253 69 256 70 703 66 332 68 413 64 163 65 051 65 469 62 736 69 000 71 480 67 732 62 670 69 905 70 316 68 058 62 569 65 922 68 571 69 266 64 080 70 665 75 055 63 852 64 702 67 714 61 610

Vägt riksmedel

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok98 98

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga < 12 500 invånare Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga < 12 500 invånare Glesbygdskommuner Större städer Storstäder Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Pendlingskommuner Förortskommuner Övriga < 12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Varuproducerande kommuner Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Förortskommuner Övriga < 12 500 invånare Glesbygdskommuner Övriga > 25 000 invånare Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Pendlingskommuner

Procent

63,1

20,6

70,3 62,0 53,9 5,7 2,7 3,5 79,8 0,0 50,6 77,6 22,7 2,0 4,8 91,8 82,6 63,4 3,5 0,6 76,0 66,2 56,5 82,2 14,4 58,2 84,1 5,8 78,0 85,1 56,8 4,7 60,3 64,8 87,5 62,2 8,9 54,2 51,6 47,5 74,5 49,2 71,3 63,6

22,5 18,7 31,2 78,6 87,5 82,9 12,2 64,9 35,7 1,7 63,2 92,0 78,2 5,1 6,9 10,3 83,0 90,6 15,1 27,3 27,4 3,2 74,0 6,8 11,3 81,7 14,0 3,0 32,2 83,2 32,6 12,7 5,9 28,4 78,4 27,2 39,7 41,3 15,9 37,2 14,0 17,6

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.51.02

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Kristinehamn Norrköping Eskilstuna Karlstad Uddevalla Leksand Värnamo Nyköping Värnamo Stockholm Karlstad Vara Mariestad Luleå Sandviken Härryda Skara Jönköping Karlstad Örebro Surahammar Varberg Karlstad Stockholm Kalix Uppsala Avesta Ängelholm Vårgårda Tibro Sandviken Stockholm Ljusdal Vimmerby Halmstad Enköping Örebro Östersund Sundsvall Göteborg Kristianstad Helsingborg

Procent

6,2 12,0 17,0 49,3 82,3 32,4 3,3 33,2 17,5 <1 46,7 39,2 55,7 1,9 3,3 2,5 41,7 84,7 4,4 16,3 10,4 1,1 68,3 2,6 6,9 52,9 4,7 <1 13,6 40,9 24,3 6,7 1,5 11,6 56,2 9,0 33,5 22,2 7,6 25,8 9,2 15,6

2. Kommun

Karlstad Katrineholm Katrineholm Hammarö Vänersborg Borlänge Jönköping Södertälje Gislaved Västerås Hammarö Trollhättan Kristinehamn Kiruna Uppsala Mölndal Lidköping Mullsjö Torsby Kumla Västerås Hylte Sunne Huddinge Luleå Sala Rättvik Klippan Borås Skövde Gävle Haninge Söderhamn Vetlanda Gislaved Upplands-Bro Filipstad Berg Kramfors Mölndal Osby Ängelholm

Procent

5,0 3,6 8,8 19,3 1,2 29,0 3,0 18,9 14,5 <1 8,9 38,0 6,6 1,2 <1 2,3 34,9 4,1 4,3 7,3 9,5 <1 1,2 1,2 2,0 21,6 1,5 <1 6,4 32,4 3,7 1,6 <1 6,4 11,7 3,6 2,3 3,2 3,8 5,9 1,4 <1

3. Kommun

Sunne Linköping Nyköping Grums Jönköping Falun Halmstad Salem Jönköping Bräcke Säffle Lidköping Skövde Arjeplog Bollnäs Partille Skövde Växjö Sunne Laxå Fagersta Falkenberg Grums Tyresö Umeå Tierp Falun Svalöv Vara Skara Uppsala Botkyrka Bollnäs Västervik Markaryd Uppsala Torsby Mora Sollefteå Partille Skurup Osby

Procent

3,2 <1 2,3 2,7 <1 11,5 1,5 3,4 <1 <1 1,9 6,0 6,3 <1 <1 1,2 2,5 <1 2,7 1,5 2,4 <1 <1 <1 <1 3,0 1,5 <1 3,7 3,3 <1 1,3 <1 2,1 2,6 3,5 <1 1,9 <1 1,9 <1 <1

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

1,2

15,0

0,5 2,6 3,0 0,4 4,9 5,0 2,8 4,7 1,8 0,3 0,0 2,4 3,3 2,0 1,0 0,4 3,9 2,5 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 1,6 3,7 0,3 2,2 0,0 3,3 2,2 2,8 0,7 2,6 0,6 1,2 2,1 0,6 4,3 4,8 1,3 0,1 0,0

6,7 16,6 11,9 15,3 4,9 8,6 5,1 30,4 11,8 20,5 14,1 3,6 13,7 1,1 9,5 25,9 9,6 6,3 8,9 6,3 15,9 14,3 11,6 33,4 1,0 12,3 5,8 11,9 7,7 9,9 4,4 21,7 4,0 8,9 11,5 16,5 8,1 6,9 4,7 12,3 14,7 18,8

54,6 57,2 59,9 60,9 58,2 60,6 51,7 55,2 39,8 48,5 60,0 64,7 63,1 47,8 50,6 36,4 55,6 55,6 58,6 54,0 55,2 45,3 39,9 41,2 54,3 63,3 45,5 36,5 42,0 41,9 52,7 31,5 40,6 56,1 52,5 55,7 55,4 52,4 46,0 43,3 55,2 29,5

45,4 39,8 38,2 39,1 41,8 39,4 47,7 43,8 59,4 51,5 40,0 35,3 36,9 52,2 49,4 62,9 44,4 42,9 40,7 46,0 43,3 53,7 60,1 56,7 45,7 34,8 54,5 63,1 57,1 58,1 46,4 67,9 58,9 43,9 46,7 44,3 44,6 47,6 54,0 56,4 44,5 70,5

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok99 99

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

08-10-16 17.51.03

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

5 931 14 584 14 924 5 406 63 427 123 709 17 283 61 533 6 850 31 052 29 988 62 338 83 641 32 162 11 748 9 947 23 122 16 254 13 954 19 663 77 245 23 906 14 304 19 852 71 942 8 219 39 649 27 746 24 646 23 189 40 419 5 922 7 097 15 338 37 711 8 070 42 710 37 773 12 835 23 104 140 367 27 276

32,33 30,17 30,97 31,30 30,90 31,75 31,75 32,03 31,95 32,60 32,10 31,90 32,25 31,70 32,90 31,0 32,25 30,40 31,82 33,44 31,25 33,0 32,67 31,10 31,25 32,56 32,32 28,90 32,69 30,0 30,63 32,73 32,28 32,35 31,53 31,91 30,96 31,54 33,25 32,35 30,25 31,16

22,12 19,78 20,58 21,88 18,80 21,08 22,33 21,82 21,50 21,89 21,42 21,19 21,75 21,98 22,40 21,15 22,83 20,01 21,45 22,84 20,86 22,50 22,52 20,42 21,53 21,91 21,87 18,51 22,04 20,28 20,24 22,05 21,60 21,46 21,08 21,71 18,86 21,09 22,80 21,67 20,40 20,96

152 825 169 240 178 785 160 892 202 517 182 114 170 482 175 431 164 978 170 747 174 716 175 873 178 277 168 984 170 262 169 961 181 917 166 993 218 552 159 893 178 439 163 699 172 487 176 092 221 778 174 339 199 481 207 682 169 322 175 468 165 453 162 808 172 455 178 658 212 369 172 074 296 758 184 167 171 958 169 658 184 908 183 067

68 572 71 576 69 481 70 835 61 096 66 113 68 801 62 987 73 132 65 137 62 016 65 646 63 047 64 982 68 805 69 149 67 254 68 527 67 364 70 168 65 238 66 534 70 375 65 580 63 780 68 832 64 877 64 565 64 484 67 873 63 512 73 484 70 411 66 870 63 781 70 365 54 435 64 296 71 544 67 667 62 912 67 278

Vägt riksmedel

100

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok100 100

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Övriga < 12 500 invånare Pendlingskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Förortskommuner Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Övriga < 12 500 invånare Övriga > 25 000 invånare Övriga > 25 000 invånare Större städer Större städer Övriga > 25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga < 12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Varuproducerande kommuner Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Varuproducerande kommuner

Procent

63,1

20,6

45,0 2,3 3,0 70,9 53,0 84,8 86,6 79,4 5,8 76,3 77,6 85,4 72,6 85,3 0,0 8,7 91,2 80,2 2,8 70,0 86,7 76,5 5,6 9,8 64,7 36,7 65,4 9,8 82,0 57,0 62,5 6,7 4,9 72,8 63,8 5,7 68,2 86,1 5,1 80,8 82,3 77,8

46,0 75,3 71,4 25,2 26,1 1,5 7,4 5,9 79,4 11,3 14,0 5,1 15,0 8,2 85,4 79,2 5,0 12,1 85,5 19,1 3,9 14,4 79,1 81,6 15,2 52,2 22,4 75,4 11,1 27,0 22,1 86,2 88,7 24,5 25,8 70,4 11,5 8,2 79,7 13,8 3,2 7,6

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.51.05

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Oskarshamn Eslöv Eslöv Boden Upplands-Bro Mullsjö Luleå Torsås Tibro Karlskrona Örebro Torsås Hammarö Norrköping Karlstad Linköping Gällivare Helsingborg Uppsala Sollefteå Hässleholm Karlstad Östersund Hallsberg Göteborg Köping Göteborg Lund Västerås Halmstad Helsingborg Hallsberg Örebro Rättvik Göteborg Växjö Stockholm Skara Trollhättan Örebro Åtvidaberg Alvesta

Procent

25,8 50,1 53,7 7,9 12,5 <1 2,1 2,2 54,3 4,7 8,8 1,5 9,9 2,5 60,3 54,7 <1 7,7 77,0 5,2 1,3 3,9 70,8 56,2 9,1 32,3 13,0 58,7 3,5 18,4 9,4 56,9 85,9 9,6 15,8 62,9 9,0 3,5 35,3 10,1 <1 2,1

2. Kommun

Kalmar Kristianstad Lund Luleå Stockholm Falköping Boden Nybro Skövde Ronneby Degerfors Ronneby Grums Nyköping Hammarö Vimmerby Luleå Hässleholm Sigtuna Örnsköldsvik Osby Filipstad Åre Örebro Mölndal Örebro Ale Landskrona Arboga Varberg Kävlinge Kumla Hallsberg Borlänge Partille Alvesta Täby Skövde Ale Arboga Norrköping Växjö

Procent

11,3 10,1 4,7 5,5 6,8 <1 1,5 <1 16,2 1,4 1,9 1,2 1,3 1,1 13,9 14,9 <1 <1 5,4 5,1 <1 3,0 2,1 21,9 1,9 5,0 3,6 10,2 3,0 2,8 5,8 15,2 <1 3,8 3,8 2,8 <1 2,1 17,1 <1 <1 2,0

3. Kommun

Mönsterås Lund Hässleholm Gällivare Sundbyberg Sävsjö Gällivare Växjö Töreboda Sölvesborg Kristinehamn Kalmar Sunne Eskilstuna Grums Åtvidaberg Boden Ängelholm Stockholm Härnösand Svalöv Karlskoga Strömsund Laxå Varberg Arboga Stenungsund Svalöv Sala Ängelholm Svalöv Örebro Uppsala Falun Alingsås Kalmar Värmdö Vara Göteborg Vadstena Vadstena Markaryd

Procent

4,3 6,9 2,9 5,1 3,1 <1 <1 <1 2,1 1,3 <1 <1 1,0 1,1 3,7 4,4 <1 <1 <1 4,7 <1 1,5 1,5 1,1 1,2 4,4 2,2 2,1 1,8 <1 3,2 11,2 <1 3,6 2,7 <1 <1 <1 15,3 <1 <1 <1

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

1,2

15,0

0,3 0,2 0,1 2,8 1,0 2,1 4,6 0,0 4,5 0,1 0,0 0,0 0,1 2,0 0,0 2,4 2,7 0,0 0,1 6,7 0,0 0,8 4,1 0,2 0,3 0,6 1,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,4 0,0 1,5 1,4 0,0 0,3 3,0 2,9 0,3 2,4 0,1

8,6 22,2 25,4 1,2 19,9 11,7 1,4 14,8 10,3 12,3 8,4 9,5 12,3 4,5 14,6 9,7 1,1 7,7 11,6 4,2 9,4 8,3 11,2 8,4 19,8 10,6 10,8 14,8 6,8 15,9 15,4 6,7 6,4 1,2 9,0 23,9 19,9 2,7 12,3 5,1 12,1 14,5

49,4 60,8 63,5 64,6 26,8 44,6 50,6 42,4 60,3 55,5 49,5 52,6 45,2 55,0 57,8 50,8 61,6 55,1 44,0 55,9 45,1 48,4 44,2 58,6 36,9 63,3 44,3 48,1 52,6 54,0 46,8 71,1 51,7 46,8 32,8 48,6 11,2 44,0 60,2 57,1 34,7 49,4

49,4 38,6 36,5 35,4 73,2 51,7 49,4 57,6 38,5 44,5 50,5 47,2 54,5 45,0 42,2 47,5 38,4 44,3 55,3 44,1 54,8 51,6 54,7 41,4 63,1 36,7 55,7 51,9 47,4 43,8 53,2 27,6 48,3 53,2 67,2 51,4 88,6 54,3 39,8 42,9 65,2 50,6

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok101 101

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

101

08-10-16 17.51.07

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

19 175 5 188 20 023 25 425 73 146 105 286 12 503 14 633 280 801 10 428 3 338 23 871 33 729 9 641 9 553 25 535 20 143 42 060 7 046 10 256 3 880 59 430 13 114 13 608 84 303 10 447 5 788 9 813 7 390 126 680 55 225 4 380 19 643 8 926 50 760 25 353 29 461 5 985 13 198 7 091 15 373 12 623

33,07 32,10 29,63 33,20 31,70 31,23 33,35 32,94 31,23 32,70 33,65 32,14 32,09 31,20 33,14 31,0 33,57 31,25 32,65 33,21 33,0 31,29 32,03 32,03 30,36 32,60 33,19 33,07 33,15 31,30 32,22 33,65 32,45 32,05 31,0 31,93 32,10 32,77 32,55 33,25 32,34 31,40

22,40 21,42 19,24 22,31 22,28 20,84 22,85 22,49 20,84 21,81 23,15 21,69 21,64 21,0 22,69 21,15 22,68 21,40 21,98 22,76 22,50 20,84 21,82 21,82 18,26 21,92 22,54 22,40 22,65 21,45 20,12 23,15 22,24 19,95 21,28 19,83 21,43 22,10 21,84 22,36 21,89 21,01

161 837 156 792 243 629 165 113 178 970 187 351 164 178 174 335 164 524 163 871 166 356 168 723 172 734 169 073 151 986 171 993 165 247 171 550 175 192 161 656 151 083 199 190 169 865 174 241 250 071 172 557 165 912 159 811 169 329 174 399 181 556 160 934 165 578 209 473 185 665 187 456 172 361 165 182 168 952 156 649 184 480 168 479

69 395 69 712 60 659 67 680 65 948 59 822 67 384 65 102 61 323 74 087 77 862 65 882 66 268 67 858 66 757 66 112 68 290 64 590 67 275 70 523 70 525 63 216 66 123 69 584 59 005 70 900 71 877 71 646 75 327 66 065 67 271 78 420 65 256 66 897 65 355 64 618 65 411 71 437 69 045 68 591 68 913 69 369

Vägt riksmedel

102

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok102 102

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung - Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Glesbygdskommuner Övriga < 12 500 invånare Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Större städer Större städer Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Storstäder Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner Övriga < 12 500 invånare Övriga > 25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga > 25 000 invånare Pendlingskommuner Pendlingskommuner Övriga < 12 500 invånare Förortskommuner Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Övriga < 12 500 invånare Pendlingskommuner Övriga < 12 500 invånare Glesbygdskommuner Större städer Övriga > 25 000 invånare Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga > 25 000 invånare Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner

Procent

63,1

20,6

67,7 0,0 1,6 70,1 85,7 82,7 85,8 75,1 79,0 53,8 3,7 68,7 83,5 65,5 48,1 62,8 76,5 76,3 17,7 7,7 0,0 31,0 57,9 0,0 45,1 5,4 0,0 8,6 2,7 70,7 76,7 46,4 68,2 0,0 73,6 70,4 81,6 1,1 76,9 16,0 6,5 46,5

20,7 87,5 85,5 21,1 4,4 4,3 11,9 16,7 2,6 39,7 90,7 16,7 7,2 23,1 45,3 20,7 17,1 12,4 68,3 83,1 73,1 49,5 31,4 90,0 19,7 84,3 93,5 77,8 82,7 4,6 8,6 49,0 24,1 66,5 5,3 12,9 11,9 87,1 14,9 75,8 84,8 43,7

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.51.09

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung - Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby

Hudiksvall Lindesberg Lund Smedjebacken Boden Malmö Umeå Uddevalla Lund Mora Lycksele Skövde Borås Ljungby Vänersborg Linköping Rättvik Linköping Jönköping Uddevalla Hagfors Göteborg Kalmar Kalmar Stockholm Lindesberg Fagersta Hudiksvall Umeå Linköping Uppsala Skellefteå Kalmar Södertälje Norrköping Haninge Eksjö Gävle Karlshamn Mora Uddevalla Älmhult

Procent

7,4 60,5 74,5 11,7 2,4 1,2 3,5 14,5 <1 9,1 37,3 7,1 3,3 15,0 22,0 12,3 2,9 5,9 61,7 75,9 33,7 24,8 20,2 79,3 8,9 53,2 66,5 58,7 54,8 1,2 2,5 37,6 18,3 36,4 2,2 6,9 5,1 54,0 9,5 59,6 56,5 18,0

2. Kommun

Bollnäs Örebro Malmö Falun Kalix Svalöv Skellefteå Munkedal Skurup Vansbro Arvidsjaur Töreboda Göteborg Hässleholm Åmål Motala Älvdalen Vadstena Falköping Tanum Karlstad Kungsbacka Oskarshamn Torsås Värmdö Örebro Avesta Sundsvall Vännäs Söderköping Stockholm Lycksele Borgholm Strängnäs Stockholm Stockholm Jönköping Sandviken Kristianstad Bollnäs Stenungsund Hässleholm

Procent

3,1 9,7 7,9 2,7 <1 <1 2,1 <1 <1 6,9 36,6 3,2 1,5 1,5 6,1 2,5 1,8 2,3 4,2 1,4 24,6 11,7 8,2 3,0 5,6 27,3 13,5 11,7 20,0 <1 1,8 5,7 1,4 22,4 <1 2,5 3,0 26,5 3,0 2,2 18,0 11,8

3. Kommun

Gävle Ludvika Svalöv Borlänge Älvsbyn Eslöv Vännäs Gotland Svalöv Borlänge Skellefteå Lidköping Varberg Örkelljunga Bengtsfors Vadstena Leksand Mjölby Örebro Dals-Ed Hammarö Härryda Dals-Ed Nybro Tyresö Hällefors Västerås Åre Örnsköldsvik Valdemarsvik Österåker Umeå Torsås Salem Södertälje Södertälje Vetlanda Falun Ronneby Rättvik Tjörn Kristianstad

Procent

1,5 7,3 <1 1,5 <1 <1 1,9 <1 <1 3,6 8,7 1,9 <1 1,0 2,8 2,0 1,7 1,1 <1 1,4 4,6 10,2 <1 2,5 2,9 1,0 2,9 1,2 5,2 <1 1,2 1,5 1,0 1,7 <1 <1 1,4 1,1 <1 2,0 5,1 8,7

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

1,2

15,0

6,2 0,0 0,0 1,0 2,9 0,1 0,3 0,6 0,0 4,8 1,9 2,4 2,6 0,0 4,2 2,7 3,1 2,4 4,2 3,7 0,0 0,6 0,2 0,0 0,6 0,0 1,2 4,7 0,0 3,8 1,0 2,6 0,0 2,2 2,1 1,8 2,5 3,5 0,0 4,5 2,4 0,0

5,4 12,5 12,9 7,8 7,0 12,9 1,9 7,6 18,4 1,7 3,7 12,3 6,8 11,4 2,3 13,7 3,3 8,9 9,9 5,6 26,9 18,8 10,6 10,0 34,6 10,2 5,3 8,8 14,5 20,9 13,7 2,1 7,7 31,3 19,0 14,9 4,0 8,4 8,2 3,7 6,3 9,8

62,2 82,2 27,4 49,1 63,1 22,0 51,6 47,3 41,3 59,2 50,0 53,1 50,8 57,4 55,1 50,7 50,9 42,4 50,0 63,1 73,2 38,7 39,0 57,2 18,3 66,1 70,0 56,2 58,7 44,5 53,8 59,6 54,2 47,3 43,4 38,5 55,2 64,6 47,7 45,6 60,2 54,9

37,8 17,8 72,6 51,0 36,6 78,0 43,2 50,9 57,7 40,8 47,4 46,9 49,2 42,6 44,9 47,4 49,1 57,6 46,6 35,9 26,8 61,3 61,0 42,8 81,7 33,9 30,0 43,8 41,3 55,4 45,8 40,4 45,8 51,6 55,8 61,5 44,5 35,4 49,7 54,4 39,8 45,1

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok103 103

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

103

08-10-16 17.51.11

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

26 294 11 795 11 148 6 522 33 699 6 930 40 961 5 747 6 909 28 491 10 883 21 412 15 065 36 804 37 793 19 306 18 015 18 544 72 090 4 686 14 788 50 197 10 715 20 679 61 387 63 318 2 811 9 280 21 208 23 389 795 163 4 495 6 383 31 435 11 558 12 679 35 078 94 575 13 566 10 122 13 143 19 149

32,13 32,57 31,0 31,90 30,94 30,95 31,45 33,72 32,90 32,0 32,95 32,84 32,0 32,32 32,20 30,90 30,81 31,45 32,90 32,54 30,50 31,44 33,59 33,69 30,30 29,22 33,40 32,19 29,28 32,52 29,68 32,75 33,40 30,35 32,44 33,22 31,23 32,89 32,30 32,84 30,38 30,63

21,92 21,90 21,28 22,48 20,49 20,56 22,03 23,57 22,40 21,29 22,06 22,19 19,90 21,65 20,10 20,51 20,42 21,0 22,40 21,89 20,11 20,99 22,70 23,09 18,20 17,12 22,90 21,74 18,89 22,07 17,58 22,25 22,90 20,63 21,99 23,07 19,13 22,29 21,80 22,19 19,99 20,24

178 268 158 968 182 863 153 214 202 370 170 116 174 984 156 493 164 653 173 534 161 929 168 588 208 750 177 790 192 874 174 963 171 631 184 118 171 329 164 565 183 258 177 038 167 454 159 291 228 573 200 114 153 375 183 433 206 153 202 880 219 625 161 705 156 981 203 006 168 419 156 271 186 925 180 214 162 364 173 124 173 319 190 124

64 953 67 669 70 881 78 561 62 238 73 404 66 950 82 955 74 294 67 698 71 399 68 373 62 148 68 356 63 433 64 878 68 312 64 162 67 230 68 111 69 395 64 636 70 967 71 396 59 472 57 327 76 702 68 638 62 105 65 392 58 868 70 712 76 540 65 026 64 957 77 386 60 026 65 024 65 943 69 440 69 921 66 654

Vägt riksmedel

104

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok104 104

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Förortskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga > 25 000 invånare Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Övriga < 12 500 invånare Förortskommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga < 12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Förortskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Förortskommuner Pendlingskommuner Storstäder Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga < 12 500 invånare Glesbygdskommuner Förortskommuner Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Förortskommuner

Procent

63,1

20,6

79,2 62,6 2,2 62,9 29,7 12,4 87,0 15,0 49,1 74,4 58,4 77,5 36,6 80,6 47,6 67,3 0,9 77,0 91,4 0,0 8,9 75,4 16,1 70,8 55,9 16,1 2,9 0,0 3,8 70,1 57,8 6,3 59,3 52,7 71,3 71,3 20,5 70,3 52,7 8,4 12,2 27,5

10,7 32,3 61,7 30,9 50,0 70,4 6,5 56,5 45,3 16,0 35,9 11,2 44,8 8,5 28,9 24,1 88,9 14,9 2,2 92,0 77,5 10,2 78,4 13,5 24,2 42,0 93,5 92,0 78,6 24,4 10,1 80,3 36,1 25,4 24,6 20,0 46,5 4,8 39,3 73,5 72,9 55,7

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.51.12

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Kalmar Bollnäs Nyköping Kiruna Göteborg Klippan Luleå Östersund Umeå Karlskrona Leksand Västerås Huddinge Gävle Upplands Väsby Ystad Ystad Skövde Umeå Fagersta Ystad Skara Ludvika Kramfors Stockholm Stockholm Arvidsjaur Lysekil Lund Göteborg Nacka Kristinehamn Lycksele Eskilstuna Uddevalla Östersund Stockholm Timrå Torsby Hallstahammar Landskrona Malmö

Procent

6,6 23,2 55,2 10,3 28,0 40,2 3,1 34,2 24,9 12,3 10,5 5,2 16,8 3,7 11,6 14,4 75,3 8,5 <1 74,1 70,2 3,6 56,9 4,9 5,7 21,4 33,8 61,0 62,5 9,7 2,1 39,5 17,9 18,0 17,2 8,1 25,1 1,6 22,4 47,2 31,9 40,7

2. Kommun

Jönköping Sandviken Norrköping Gällivare Härryda Hässleholm Skellefteå Sundsvall Vännäs Karlshamn Falun Uppsala Botkyrka Åre Sollentuna Skurup Skurup Lidköping Lycksele Köping Malmö Tibro Fagersta Ragunda Upplands Väsby Sundbyberg Lycksele Uddevalla Malmö Kungälv Järfälla Karlskoga Vilhelmina Södertälje Tanum Vilhelmina Järfälla Sollefteå Karlstad Västerås Helsingborg Trelleborg

Procent

<1 2,3 3,1 9,6 11,5 20,1 <1 6,2 9,2 2,1 10,5 1,4 14,1 1,1 6,8 3,1 6,1 3,8 <1 8,5 2,9 1,9 9,3 1,2 4,5 6,7 32,4 24,6 11,6 7,4 1,5 25,1 5,7 2,5 2,1 2,0 8,6 <1 9,6 12,4 16,7 8,1

3. Kommun

Borgholm Söderhamn Stockholm Luleå Lerum Helsingborg Kalix Sollefteå Skellefteå Olofström Mora Östhammar Stockholm Bollnäs Uppsala Kristianstad Lund Vara Arvidsjaur Västerås Osby Mariestad Falun Härnösand Danderyd Danderyd Umeå Tjörn Svalöv Tjörn Värmdö Filipstad Umeå Stockholm Göteborg Umeå Solna Härnösand Hammarö Fagersta Klippan Skurup

Procent

<1 1,9 1,2 7,6 7,5 5,3 <1 5,8 8,4 <1 6,4 <1 6,8 <1 4,8 2,4 2,3 <1 <1 6,0 1,2 1,2 2,3 1,0 3,2 4,6 9,4 2,3 <1 3,7 1,4 8,1 3,8 <1 1,4 1,5 8,1 <1 2,0 10,0 8,0 4,4

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

1,2

15,0

0,2 1,9 1,4 4,5 0,6 0,3 4,2 8,5 0,0 0,2 2,5 0,1 1,7 2,1 0,4 0,1 0,1 2,6 0,1 1,0 0,0 2,3 0,6 6,7 0,8 0,5 3,6 1,4 0,0 1,4 0,5 0,0 0,4 1,9 1,6 4,2 0,7 1,4 0,3 1,2 0,0 0,0

9,9 3,2 34,7 1,7 19,6 16,9 2,4 20,0 5,7 9,4 3,2 11,3 17,0 8,8 23,2 8,4 10,0 5,5 6,3 7,0 13,5 12,0 4,9 9,0 19,0 41,4 0,0 6,6 17,6 4,1 31,7 13,5 4,2 20,0 2,5 4,5 32,3 23,5 7,6 16,9 14,9 16,8

44,1 58,5 45,5 60,0 37,2 70,5 57,0 76,4 53,7 51,0 53,8 52,5 27,6 58,9 30,2 47,9 54,6 48,0 43,5 54,3 58,1 49,1 50,0 52,2 24,5 21,0 52,6 53,5 39,5 45,8 22,1 61,0 43,2 54,0 40,2 59,6 28,4 44,9 54,0 79,4 54,5 44,7

55,5 41,5 54,5 36,5 62,8 29,5 43,0 23,6 46,3 45,6 46,2 47,5 69,7 41,1 67,9 52,1 45,4 52,0 56,5 45,7 42,0 50,9 50,0 47,8 75,3 79,0 47,4 43,4 60,5 54,2 76,2 39,0 53,1 43,5 59,8 39,7 71,6 55,0 46,0 20,6 45,5 54,9

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok105 105

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

105

08-10-16 17.51.14

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

10 431 15 868 11 000 10 937 26 120 14 020 83 642 16 821 12 246 10 611 12 651 20 068 17 884 12 600 14 944 12 772 12 878 7 133 11 750 17 920 41 019 54 300 11 038 42 047 61 633 9 376 50 921 22 542 111 771 38 055 22 221 187 541 9 484 7 536 12 939 7 949 28 382 6 959 16 008 56 114 10 600 32 565

31,65 32,50 33,45 32,25 32,37 31,20 32,23 32,66 32,44 31,59 31,45 31,45 32,94 31,66 32,09 31,0 33,0 32,05 31,20 32,22 30,75 31,84 31,30 31,58 29,73 31,85 32,64 31,43 33,10 31,48 31,68 31,70 32,20 31,10 31,50 31,0 31,08 33,43 31,35 30,25 31,98 28,89

21,20 22,0 22,56 21,58 21,70 21,35 20,13 21,95 21,99 21,14 21,0 21,08 22,34 21,46 21,64 20,61 22,50 21,84 20,75 21,55 20,36 21,39 21,58 19,48 17,63 21,40 22,19 20,98 22,60 19,38 19,58 21,33 22,0 21,25 20,83 21,15 18,98 22,54 20,90 20,53 19,88 18,50

173 053 163 239 166 931 170 384 161 186 184 620 178 927 171 966 171 047 166 731 166 889 163 292 171 398 166 294 202 110 165 984 154 607 161 446 179 562 169 501 177 366 177 060 219 423 213 108 262 432 152 691 175 136 181 839 174 265 194 458 190 643 187 297 169 047 175 957 181 131 163 578 211 359 159 579 169 295 187 619 237 186 248 230

69 961 68 598 70 209 68 402 66 057 69 882 61 227 66 113 68 537 70 327 69 553 68 935 64 385 67 679 67 866 72 387 71 625 64 803 69 535 63 531 65 161 64 674 66 047 62 012 59 303 71 110 66 108 66 881 65 258 59 945 65 612 63 884 69 757 63 977 69 163 69 366 62 865 73 438 68 073 67 158 64 738 62 698

Vägt riksmedel

106

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok106 106

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Varuproducerande kommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Pendlingskommuner Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Större städer Pendlingskommuner Förortskommuner Förortskommuner Övriga < 12 500 invånare Övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner Större städer Förortskommuner Förortskommuner Större städer Varuproducerande kommuner Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Övriga < 12 500 invånare Förortskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Större städer Förortskommuner Förortskommuner

Procent

63,1

20,6

3,3 62,6 16,5 51,7 77,8 44,7 67,1 73,4 17,1 64,5 62,0 70,5 60,3 46,2 22,4 0,0 81,3 22,1 62,4 77,8 74,9 82,2 5,0 56,1 56,0 13,2 90,1 70,6 77,4 47,0 50,4 83,6 39,3 9,6 61,5 28,5 45,3 50,2 67,3 83,3 0,7 60,8

83,1 30,0 72,7 38,8 13,1 36,9 7,9 19,3 72,1 22,1 25,1 21,0 28,2 32,8 70,7 93,1 12,2 68,1 25,9 13,1 13,2 7,6 65,5 20,4 20,0 69,3 2,8 17,2 7,5 36,2 30,6 2,9 39,5 74,9 28,0 51,9 35,6 44,3 21,9 4,1 57,7 20,9

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.51.16

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Borås Åmål Borlänge Vetlanda Bollnäs Norrköping Botkyrka Karlshamn Uddevalla Skövde Skövde Uppsala Sundsvall Växjö Stenungsund Ystad Karlstad Kalmar Borås Nässjö Malmö Uddevalla Nyköping Stockholm Danderyd Mariestad Trollhättan Borås Vännäs Sollentuna Järfälla Tierp Växjö Motala Jönköping Norrköping Täby Falun Lidköping Halmstad Danderyd Trelleborg

Procent

33,7 12,3 46,8 27,4 4,5 29,4 2,2 8,3 48,4 17,9 17,8 16,1 23,0 20,8 51,9 73,9 4,6 52,5 14,7 5,4 5,4 2,6 38,0 9,4 10,9 33,2 <1 12,7 5,5 18,3 24,3 <1 29,3 63,2 21,9 24,9 21,6 14,1 11,6 <1 24,4 11,1

2. Kommun

Mark Karlstad Falun Eksjö Hudiksvall Valdemarsvik Salem Kristianstad Strömstad Skara Falköping Gävle Härnösand Älmhult Göteborg Kristianstad Sunne Karlskrona Ulricehamn Linköping Skurup Vänersborg Södertälje Värmdö Stockholm Skövde Vänersborg Jönköping Robertsfors Sigtuna Stockholm Östhammar Vetlanda Linköping Värnamo Söderköping Stockholm Malung-Sälen Skara Kungsbacka Täby Malmö

Procent

32,8 6,7 11,7 3,1 1,4 3,7 1,6 7,6 15,7 1,3 3,2 2,1 2,2 2,6 7,8 7,1 3,4 13,4 4,5 2,2 3,0 1,8 15,9 3,5 3,1 23,0 <1 1,5 <1 7,4 2,0 <1 2,9 5,0 3,2 22,1 4,2 9,8 2,8 <1 23,0 6,6

3. Kommun

Tranemo Bengtsfors Hedemora Nässjö Gävle Linköping Stockholm Ronneby Munkedal Mariestad Skara Sandviken Örebro Karlshamn Kungälv Skurup Arvika Borgholm Gislaved Eksjö Vellinge Göteborg Stockholm Nacka Vallentuna Skara Munkedal Falköping Lycksele Stockholm Sundbyberg Stockholm Alvesta Mjölby Växjö Linköping Danderyd Borlänge Göteborg Göteborg Stockholm Skurup

Procent

8,4 5,7 7,2 2,1 1,3 <1 1,2 1,8 1,7 <1 2,3 <1 <1 2,4 7,5 6,8 <1 <1 3,2 1,3 2,8 1,0 2,7 3,1 2,9 3,5 <1 <1 <1 3,7 1,6 <1 2,9 4,0 <1 1,1 4,1 6,2 1,1 <1 3,5 1,1

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

1,2

15,0

5,0 0,8 2,5 3,1 2,9 3,8 1,6 0,0 2,9 4,4 4,3 0,4 0,9 0,0 0,9 0,0 0,3 0,0 3,6 3,1 0,0 1,9 4,8 1,0 0,6 2,9 1,7 4,6 0,1 0,5 2,5 0,1 0,0 0,6 1,9 5,2 1,1 3,0 4,8 0,0 0,5 0,1

8,6 6,6 8,4 6,4 6,2 14,6 23,3 7,3 7,9 9,1 8,6 8,2 10,5 21,0 6,1 6,9 6,1 9,9 8,1 6,1 11,9 8,2 24,8 22,4 23,4 14,6 5,4 7,6 15,0 16,3 16,5 13,4 21,2 14,9 8,7 14,4 18,0 2,6 6,1 12,6 41,2 18,2

67,7 53,7 45,7 53,9 53,0 51,7 40,6 38,2 61,6 52,6 59,6 53,9 41,7 57,6 50,3 60,7 68,9 61,4 50,4 52,2 54,5 50,7 44,7 30,2 16,9 56,5 48,6 54,5 67,9 34,7 47,2 35,0 49,1 46,8 58,0 56,2 33,0 51,7 52,8 48,6 32,5 32,2

32,3 46,3 54,3 46,1 47,0 48,3 57,1 61,8 38,4 45,1 39,7 45,5 58,3 41,7 47,7 39,3 31,1 38,6 49,6 47,8 45,5 49,3 54,4 69,4 81,7 43,5 51,2 45,5 31,8 65,1 52,8 64,1 47,2 53,2 41,3 42,5 65,9 48,3 46,0 51,4 67,5 67,8

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok107 107

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

107

08-10-16 17.51.18

TABELL 14. Bakgrundsvariabler Kommun

Folkmängd

Befolkning 31 dec 2007 Antal

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2004–2006)

Totalt

Kommunal

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

…kommunens egna gymnasieskola

Procent

Kronor

2 549

28,89

17,12

144 479

54 435

0,0

1,5

Riks max

795 163

34,09

23,64

396 358

82 995

91,8

99,2

31,96

21,48

177 061

64 952

63,1

20,6

26 365 7 220 15 608 5 640 9 082 10 988 36 939 8 351 36 870 32 930 36 458 133 728 79 562 3 760 27 719 12 589 10 442 10 127 9 877 3 265 14 233 11 658 15 378 7 362 9 095 8 545 38 749 12 256 5 371 130 429 9 577 55 284 58 686 38 286 21 421 13 828 3 795 5 092

32,17 33,40 32,48 33,40 31,50 31,94 33,09 33,40 32,38 31,75 31,78 30,99 30,96 30,75 30,50 32,99 33,63 32,72 32,45 33,40 30,68 32,0 30,80 33,45 33,05 31,65 29,43 31,64 31,35 31,90 29,15 32,39 32,52 31,43 32,55 31,50 32,0 30,95

21,50 22,90 22,27 22,90 21,78 21,49 22,64 22,90 20,28 21,08 21,57 20,34 20,76 20,90 20,11 22,54 23,03 22,57 21,95 22,90 20,29 22,15 20,60 22,56 22,68 22,23 19,04 21,19 21,50 21,22 18,76 21,79 22,37 19,33 22,18 21,11 22,58 21,53

177 488 154 345 192 554 165 653 165 289 172 446 174 101 169 974 221 338 186 822 166 259 187 481 188 356 165 019 182 444 163 117 162 376 167 542 145 731 152 034 166 294 169 429 187 187 153 382 168 248 167 042 195 021 195 269 162 184 179 032 166 155 175 658 176 824 225 608 176 456 170 276 154 352 157 098

67 267 78 200 66 652 77 215 70 160 70 024 64 754 67 134 62 055 63 521 65 868 64 220 64 506 70 638 63 607 68 050 73 572 73 041 74 710 80 813 70 914 67 160 65 738 79 134 69 580 73 109 65 397 70 018 69 916 62 578 70 710 67 446 63 709 63 082 69 986 71 566 79 041 72 468

82,4 73,4 74,5 3,6 0,0 54,2 82,2 60,1 42,0 75,4 79,6 76,6 75,3 0,0 83,3 69,0 59,8 54,9 23,7 0,0 7,6 69,2 70,3 24,7 6,5 55,7 66,1 12,5 8,3 91,6 40,8 87,2 79,9 38,1 59,9 39,2 48,1 75,2

11,1 22,9 15,2 84,6 96,5 37,9 11,7 34,5 19,4 5,4 6,3 4,0 4,3 92,1 6,2 26,6 26,4 28,1 58,6 99,2 74,7 22,5 15,2 62,0 85,2 36,1 15,8 57,2 80,2 1,8 45,0 3,4 6,5 29,2 28,8 52,7 35,5 19,3

Vägt riksmedel

108

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok108 108

Procent

…annan kommuns gym

Riks min

Kronor

Folkbokförda elever i kommunen

Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > 25 000 invånare Större städer Större städer Glesbygdskommuner Övriga > 25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Övriga > 25 000 invånare Förortskommuner Övriga < 12 500 invånare Större städer Varuproducerande kommuner Större städer Större städer Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner

Procent

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-16 17.51.19

nasi

gym

som gick i…

Fördelning av elever …landstings- …fristående kommunal gymnasiegymnasieskola skola

nasieksola Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna 1. Kommun

Eksjö Lycksele Hultsfred Umeå Katrineholm Alingsås Trollhättan Umeå Stockholm Gislaved Oskarshamn Sala Alvesta Tranås Skurup Säffle Sundsvall Östersund Arvika Vilhelmina Helsingborg Linköping Växjö Mora Gävle Piteå Helsingborg Göteborg Mjölby Hallsberg Klippan Umeå Berg Täby Uppsala Kristianstad Kalix Luleå

Procent

4,8 8,8 5,7 46,6 78,3 19,3 4,3 30,5 10,8 1,2 1,4 1,3 2,1 40,9 1,8 7,5 15,5 21,5 23,4 34,8 35,6 18,7 5,1 33,9 59,1 22,6 7,7 47,9 50,4 <1 22,4 <1 2,0 16,3 23,3 44,0 21,9 5,5

2. Kommun

Sävsjö Umeå Västervik Vännäs Örebro Herrljunga Uddevalla Sundsvall Nacka Jönköping Linköping Eskilstuna Nässjö Eksjö Malmö Bengtsfors Bräcke Bräcke Karlstad Lycksele Klippan Valdemarsvik Alvesta Falun Tierp Luleå Klippan Mölndal Tranås Lindesberg Helsingborg Vännäs Åre Danderyd Tierp Hässleholm Luleå Kalix

Procent

2,8 5,1 2,9 25,7 4,9 7,4 4,0 <1 6,3 1,2 1,2 <1 <1 35,4 1,6 7,2 4,2 1,4 16,7 28,8 34,6 1,7 3,3 6,1 16,9 7,4 2,8 3,7 17,1 <1 11,3 <1 <1 4,6 2,2 3,4 7,7 3,8

3. Kommun

Nässjö Storuman Linköping Lycksele Flen Göteborg Örebro Lycksele Järfälla Växjö Norrköping Hallstahammar Kristianstad Nässjö Simrishamn Karlstad Östersund Strömsund Säffle Umeå Svalöv Norrköping Hässleholm Rättvik Uppsala Boden Halmstad Kungälv Linköping Stockholm Markaryd Arjeplog Bräcke Stockholm Örebro Osby Gällivare Boden

Procent

1,3 3,1 1,5 8,7 4,7 3,7 <1 <1 <1 <1 1,0 <1 <1 8,5 1,0 4,3 3,1 <1 8,1 21,2 1,8 <1 2,0 4,7 4,4 2,3 1,3 1,2 4,4 <1 5,1 <1 <1 3,1 <1 2,5 1,6 3,8

Procent

Yrkes-pgm

Studie-pgm

Procent

0,0

4,8

17,4

14,2

41,4

82,6

94,9

1,2

15,0

2,4 0,3 0,7 0,0 0,7 3,3 2,3 0,0 0,9 2,2 0,3 0,2 0,0 3,7 0,0 1,6 5,0 4,8 0,3 0,8 0,0 4,0 0,3 10,8 0,8 7,6 0,0 1,2 3,6 0,0 0,2 3,5 2,6 1,1 0,4 0,0 14,2 3,8

4,1 3,4 9,6 11,9 2,8 4,6 3,7 5,4 37,6 17,0 13,8 19,2 20,4 4,3 10,4 2,9 8,8 12,2 17,5 0,0 17,7 4,3 14,2 2,4 7,6 0,5 18,1 29,1 7,9 6,6 14,0 5,9 11,0 31,6 10,9 8,1 2,2 1,7

55,9 44,1 45,6 82,3 62,7 63,4 40,2 56,0 35,8 37,0 50,0 50,0 34,9 63,6 50,0 45,5 53,2 51,6 62,8 60,0 59,0 57,1 51,1 82,6 53,7 60,4 40,3 54,2 48,9 32,4 56,9 43,9 35,1 35,4 57,0 55,9 56,8 37,9

43,5 49,5 54,4 17,7 37,3 36,6 59,6 43,1 64,0 57,8 49,4 50,0 65,0 36,4 50,0 54,5 46,8 48,4 37,2 37,5 41,0 42,9 48,9 17,4 46,3 39,6 59,7 45,8 48,9 66,3 43,1 54,4 65,0 63,9 42,6 43,4 43,2 62,1

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet 16 ok109 109

Andelen elever som går på yrkes- respektive studieförberedande program av de som fått betyg 2006/2007

109

08-10-16 17.51.21

Tabell 15.Bakgrundsvariabler, Bakgrundsvariabler, Tabell 15. delfortsättning II Tabell 15. Bakgrundsvariabler, del II Andel elever på IV

Meritvärde grundskola

Andel elever på IV

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Tabell 15. Bakgrundsvariabler, del II

Meritvärde grundskola

Andel elever på IV

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Meritvärde grundskola

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Procent

Poäng

Procent

Poäng

Riks min

0,8

176,8

Riks min

0,8

176,8

Riks min

0,8

176,8

Riks max

16,3

243,2

Riks max

16,3

243,2

Riks max

16,3

243,2

7,6

206,9

11,6 6,9 8,7 6,6 8,0 4,3 11,9 3,8 5,2 5,1 8,5 8,2 4,3 3,5 8,2 8,0 9,3 5,5 7,8 10,1 5,9 7,5 10,4 7,3 4,8 5,0 7,6 7,3 5,2 9,6 3,4 5,3 5,8 8,2 8,9 8,3 8,9 9,3 9,2

211,7 202,4 199,6 209,7 197,9 214,8 180,1 201,3 189,7 221,4 211,8 206,7 191,0 211,8 208,5 210,9 191,5 201,7 210,6 202,5 215,6 201,9 202,7 199,5 210,1 203,4 201,2 204,8 202,5 198,1 219,7 185,3 210,8 203,2 196,9 201,4 187,9 197,0 200,2

Vägt riksmedel

110

O J tabellbilaga gymnasiet m kor110 110

7,6

206,9

6,7 5,8 8,5 4,0 5,8 8,0 6,2 7,0 8,3 7,4 4,4 7,2 6,6 9,3 7,0 4,3 6,2 5,3 8,1 8,3 10,3 3,2 7,7 5,2 9,7 3,4 6,2 1,8 4,1 5,8 5,6 6,7 5,5 6,5 5,6 13,8 9,0 9,0 7,3

200,6 219,9 194,1 197,1 224,2 220,1 206,8 212,2 196,9 206,7 202,7 203,2 185,6 192,0 218,0 214,3 197,1 195,4 205,3 202,2 195,2 218,2 208,9 208,1 203,1 216,4 201,9 243,2 201,2 195,0 200,4 204,2 205,2 206,1 201,1 186,3 207,0 195,8 201,4

Vägt riksmedel

Falkenberg Falköping Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo

7,6

206,9

7,7 9,0 5,2 9,9 12,8 5,2 11,1 4,3 4,2 9,2 7,7 7,2 5,0 6,0 5,2 5,5 7,6 10,7 8,1 4,6 6,5 6,1 15,8 11,1 5,7 3,2 9,4 10,3 7,8 7,0 8,4 11,4 5,2 11,0 7,2 7,6 10,3 8,7 5,4

205,6 210,3 211,2 198,5 200,1 200,6 203,8 192,4 210,6 200,8 198,6 199,6 194,3 204,2 188,9 208,6 212,3 206,3 210,8 200,7 207,6 202,2 191,2 193,1 212,1 218,9 189,0 213,1 203,1 192,7 207,3 193,7 214,2 197,8 200,7 203,4 203,2 198,6 188,1

Procent

Vägt riksmedel

Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg

Poäng

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-13 21.03.20

Tabell 15. Bakgrundsvariabler, Bakgrundsvariabler, Tabell 15. delfortsättning II Tabell 15. Bakgrundsvariabler, del II Andel elever på IV

Meritvärde grundskola

Andel elever på IV

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Tabell 15. Bakgrundsvariabler, del II

Meritvärde grundskola

Andel elever på IV

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Meritvärde grundskola

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Procent

Poäng

Procent

Poäng

Riks min

0,8

176,8

Riks min

0,8

176,8

Riks min

0,8

176,8

Riks max

16,3

243,2

Riks max

16,3

243,2

Riks max

16,3

243,2

Vägt riksmedel

Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung - Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping

7,6

206,9

Vägt riksmedel

7,6

206,9

6,5 5,9 6,0 3,2 7,1 9,6 8,6 9,3 4,1 11,3 12,9 2,6 6,4 6,2 4,6 4,7 7,0 13,8 2,9 4,3 5,6 6,1 10,2 10,1 7,6 6,0 6,3 8,7 6,0 3,4 4,7 5,0 1,9 4,7 9,2 6,1 9,7 6,1 8,8

208,5 217,1 201,8 238,8 210,5 197,8 201,5 204,9 200,1 202,8 185,2 240,5 204,3 208,1 234,8 198,9 221,8 198,3 211,3 199,8 214,2 204,7 176,8 208,7 205,3 212,6 198,5 203,9 203,7 193,6 218,9 202,0 212,0 231,7 189,6 178,7 209,3 200,3 206,5

Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele

11,2 3,1 6,6 8,0 8,0 5,7 8,6 5,2 10,6 8,7 6,5 6,7 6,0 8,1 3,1 4,8 4,3 13,3 4,8 6,2 5,7 6,1 5,0 7,4 8,5 10,2 9,1 7,8 7,9 6,9 7,7 7,0 8,0 5,9 8,7 5,0 6,0 5,9 2,9

201,4 214,7 197,3 205,2 200,8 199,6 201,2 205,4 193,2 212,1 202,9 203,1 210,9 201,5 204,1 218,2 216,1 215,2 203,7 200,9 210,0 194,5 221,9 202,9 205,7 198,4 201,5 218,4 205,5 206,1 212,2 187,9 203,9 203,2 205,3 202,1 219,6 206,7 222,6

Procent

Vägt riksmedel

Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö

öppna jämförelser 2008 – gymnasieskola

O J tabellbilaga gymnasiet m kor111 111

Poäng

7,6

206,9

9,5 5,2 3,9 10,2 8,1 6,8 11,6 6,4 5,4 9,3 10,2 6,5 9,8 7,4 7,2 4,8 5,3 10,3 11,6 8,0 6,2 16,3 6,0 4,3 7,5 8,4 5,7 8,7 6,9 12,3 9,6 10,0 1,5 6,6 3,4 7,7 10,1 7,0 5,0

222,2 217,2 209,5 220,2 185,6 213,7 207,6 212,5 209,1 204,2 204,5 215,0 200,5 198,0 204,5 190,6 216,0 196,6 189,8 210,6 204,8 201,6 201,4 203,3 206,4 218,2 193,4 197,5 196,2 212,4 191,9 193,1 210,9 199,8 197,1 198,4 194,2 202,4 205,3

111

08-10-13 21.26.59

Tabell 15. Bakgrundsvariabler, Bakgrundsvariabler, Tabell 15. Bakgrundsvariabler, del II Tabell 15. delfortsättning II Andel elever på IV

Andel elever på IV

Meritvärde grundskola

Genomsnittligt meritAv värde åk 9 för folkbokförda kommunala elever i och fristående gymnasieskola skolor i komläsåret munen, läsåret 2006/2007 2003/2004

Procent

Poäng

Procent

Poäng

Riks min

0,8

176,8

Riks min

0,8

176,8

Riks max

16,3

243,2

Riks max

16,3

243,2

7,6

206,9

13,7 4,6 6,4 8,3 3,6 4,3 4,2 12,3 11,6 4,7 7,4 5,0 4,6 6,3 5,9 4,9 2,5

187,8 202,4 189,5 205,6 196,4 209,0 213,1 206,4 201,6 208,9 213,8 202,6 205,6 190,7 194,6 182,4 218,1

Vägt riksmedel

7,6

206,9

Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp

3,4 9,2 6,9 5,9 7,5 7,2 7,6 5,3 6,3 6,2 8,8 13,5 4,1 4,6 5,5 4,5 3,3 2,1 5,1 7,6 6,4 4,3 3,7 9,2 5,7 6,8 4,1 10,2 4,9 7,9 5,8 1,2 2,4 3,2 5,4 3,2 3,8 0,8 8,9

222,8 209,0 198,4 201,9 215,3 198,1 204,4 207,5 196,4 193,1 208,9 198,1 208,2 190,6 220,6 206,2 210,1 220,4 203,2 200,1 207,6 191,1 193,9 190,6 201,4 212,4 212,9 203,2 200,0 206,0 216,8 211,9 217,9 205,5 214,1 210,1 207,0 216,6 194,7

112

O J tabellbilaga gymnasiet m kor112 112

Vägt riksmedel

Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

öppna jämförelser 2008 – Gymnasieskola

08-10-13 21.03.22

Öppna jämförelser 2008 Gymnasieskola

Öppna jämförelser Gymnasieskola 2008 är den första rapporten där Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar och jämför indikatorer för gymnasieskolan. I rapporten presenteras resultaten för de elever som är folkbokförda i kommunen samt de resurser kommunerna satsar på gymnasieskolan. Gymnasieskolans resultat beskrivs utifrån, Slutbetyg, Arbetsmiljö och hälsa, Arbete och högre studier och Demokrati. För varje indikator presenteras kartor, diagram och de främsta kommunerna i varje kategori. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangordningen för samtliga 290 kommuner. Denna rapport är tänkt att ge kommunerna ett underlag för att följa upp sina folkbokförda elevers resultat samt stimulera till analyser och diskussioner kring den gymnasieutbildning som kommunerna själva tillhandahåller eller de utbildningar i fristående skolor eller andra kommunala skolor som kommunen är med och finansierar.

Rapporten beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 100 kr/st exkl. moms, porto och expeditionsavgift. Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer. isbn 978-91-7164-389-6

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se