7164-402-2 by Sveriges Kommuner och Landsting

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Beställning av rapporten Tel 020-31 32 30, Fax 020-32 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer © Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion ETC Illustrationer Syster Diesel Tryck Alfa Print AB, 2008 ISBN 978-91-7164-402-2 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 fastighet@skl.se, www.skl.se/fastighet

Förord

Enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2010. Reglerna och målsättningen omfattar en stor del av de offentliga lokalerna. Syftet är att öka tillgängligheten i samhället, men det leder till svåra gränsdragningar och bedömningar. Vad är enkelt avhjälpt hinder? Vad innebär lokaler dit allmänheten har tillträde? Vem bär ansvaret för åtgärderna? Vad kostar det och vem ska betala? I denna skrift ges en genomgång av gällande regelverk och de svårigheter som finns med tolkning och tillämpning. Här ges också flera exempel på hur fastighetsorganisationer i stat, kommun och landsting jobbat med tillgänglighetsfrågorna. Erfarenheterna från de studerade organisationerna kan förhoppningsvis ge vägledning för dem som inte kommit så långt eller som har kört fast i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet ”Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor” (U.F.O.S) som består av Sveriges Kommuner och Landsting, Statens Fastighetsverk, Akademiska Hus, Fortifikationsverket och Specialfastigheter AB. Anna Rogberg på Evidens BLW har författat rapporten. Till sin hjälp har hon haft en styrgrupp som bidragit med underlag och synpunkter under arbetets gång. Styrgruppen har bestått av: Per-Anders Johansson, Statens fastighetsverk; Anders Johnsson, Nybro kommun; Marita Hall Johansson, Landstinget Sörmland; Lars-Olof Lindqvist, Göteborg stad; Eva Landström, Landstinget Västerbotten; Marlene Vikström, Sundsvalls kommun; Christian Ödgren, Gävle kommun; Ingela Andersson, Fortifikationsverket och Agnes Jensen Carlén, Boverket. Jonas Hagetoft och Fredrik Jönsson på Sveriges Kommuner och Landsting har fungerat som projektledare. Stockholm i oktober 2008

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Inledning

Skriftens innehåll

Avgränsningar och val av organisationer i fallstudien

Kapitel 1 – Erfarenheter och framgångsfaktorer

Regleringar i korthet

Exempel 1 – Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF)

Exempel 2 – Gavlefastigheter

Exempel 3 – Västerbottens läns landstings fastighetsenhet

Kapitel 2 – Två myndigheters arbete med enkelt avhjälpta hinder

Regleringar i korthet

Exempel 4 – Fortifikationsverket

Exempel 5 – Statens fastighetsverk, SFV

Kapitel 3 – Strategi och genomförande

Strategiska frågor 1. Projektstart 2. Policy 3. Mål och strategier 4. Kommunikationsplan 5. Utbildning

28 29 32 33 35 35

Operativa frågor 6. Kartläggning av lokaler 7. Inventering av hinder 8. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 9. Kontroll och revidering 10. Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan 11. Implementering i förvaltningen

36 36 37 40 40 40 41

Kapitel 4 – Knäckfrågor och angreppssätt

42 44 45 46 47

Vilka lokaler berörs? Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Vem ska stå för kostnaden? Vem ansvarar?

Sammanfattning Bilagor

Bilaga 1

Exempel 1 – Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) Tillgänglighetsarbetet

48 48

Exempel 2 – Gavlefastigheter Tillgänglighetsarbetet

52 52

Exempel 3 – Västerbottens läns landstings fastighetsenhet Tillgänglighetsarbetet

54 54

Exempel 4 – Fortifikationsverket Tillgänglighetsarbetet Resurser/budget

56 56 58

Exempel 5 – Statens fastighetsverk, SFV Tillgänglighetsarbetet Resurser

59 59 63

Bilaga 2 Regleringar i korthet

8 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Sammanfattning

Regleringen kring enkelt avhjälpta hinder ger inga tydliga svar på frågor om vad en lokal dit allmänheten har tillträde är, vad ett enkelt avhjälpt hinder är, hur åtgärdandet ska finansieras etc. Denna skrift visar hur fem studerade organisationer har organiserat sitt tillgänglighetsarbete, tolkat regelverket och arbetat praktiskt med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Några har satt ner foten kraftfullare än andra i gränsdragningsfrågorna och gjort klara avgränsningar för hur regelverket ska tolkas för den egna verksamheten, medan andra gör bedömningar från fall till fall eftersom varje objekt är unikt. Intervjuerna med företrädarna för de fem studerade organisationerna visar på några framgångsrika strategier och framgångsfaktorer för tillgänglighetsarbetet:

• Tillgänglighetsarbetet bör vara förankrat inom organisationens ledning och ledningsgruppen bör hållas informerad om utveckling och fortskridande.

• En person bör vara samordningsansvarig/projektledare. • Klargör vilket regelverk som gäller. För alla som äger en publik lokal gäller bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder enligt 17 kap 21a § i planoch bygglagen (PBL) samt HIN, Boverkets föreskrifter och allmänna råd till kraven i PBL. För statliga myndigheter gäller dessutom förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Regelverken är delvis överlappande.

• Regelverket kring enkelt avhjälpta hinder är svårtolkat. Gränsdragningar och tolkningar för den egna verksamheten underlättar.

• Om organisationens huvudman har en genomarbetad tillgänglighetspolicy,

anslut till denna så kan det praktiska tillgänglighetsarbetet komma igång snabbare.

Sammanfattning 9

• Beroende på organisationens och fastigheternas art bör diskuteras om en

formell kommunikationsplan behövs eller inte. Alla organisationer bör dock ha en medveten strategi för hur styrelse, politiker, lokala handikapporganisationer et cetera ska hållas informerade. En kontinuerlig kommunikation och förankringsplan är avgörande, inte minst då medel ska äskas.

• Om personella resurser och/eller kompetens saknas inom organisationen, anlita konsulthjälp för t ex inventering, projektering och åtgärdande.

• Involvera handikapporganisation direkt eller indirekt (via exempelvis konsult eller kommunens tillgänglighetsrådgivare).

• Internutbildning för personalen skapar kunskap, engagemang, insikter och attitydförändring.

• Inventera inte mer än vad som rimligen kan åtgärdas inom överskådlig

framtid. Det finns annars risk för att inventeringen blir gammal och inaktuell och måste göras om. Dock ger en total inventering av enkelt avhjälpta hinder bra överblick (framför allt ekonomisk) och beredskap för ”passa-på-åtgärder”.

• Planera under projektfasen för hur tillgänglighetsarbetet på sikt ska imple-

menteras som en naturlig del i den löpande förvaltningen. Få organisationer har påbörjat en implementering, men tidiga erfarenheter tyder på att det kan uppstå svårigheter i konkurrensen med exempelvis säkerhetsfrågor.

Hur finansieras arbetet med enkelt avhjälpta hinder? Generellt kan sägas att projektlednings- och inventeringsfaserna i de studerade organisationerna finansieras inom den löpande verksamheten. Noterbart är att de två studerade myndigheterna finansierar åtgärderna inom ramen för ordinarie underhålls budget medan övriga tar det som en investering. Av de två organisationer som avsatt medel långsiktigt för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder, LFF och Gavlefastigheter, har LFF avsatt drygt 11 kr/kvm och Gavlefastigheter drygt 17 kr/kvm.

10 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Inledning

Under 2001 trädde en ändring av planoch bygglagen i kraft som i korthet går ut på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i offentliga lokaler och på allmänna platser ska undanröjas. Målsättningen är att de ska vara åtgärdade år 2010. För att stötta och inspirera främst sina medlemmar, men även andra, att komma igång med tillgänglighetsarbetet gav UFOS ut en skrift, ”Tillgänglig lokal”, under 2003. I skriften presenteras ett förslag till arbetsmetod för hur en fastighetsorganisation steg för steg kan gå till väga för att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i sitt fastighetsbestånd. Tanken var att arbetsmetoden skulle fungera som inspirationskälla och att varje organisation skulle kunna anpassa modellen till de egna förutsättningarna. Boverket har på uppdrag av Miljödepartementet genomfört två uppföljningar av föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder år 2005 och år 2007. Uppföljningarna har delvis genomförts som en enkät till fastighetsägare, både offentliga och privata. Enligt resultaten från den senaste enkäten hade 9 procent av fastighetsägarna redan åtgärdat alla hinder och 38 procent åtgärdat hälften av hindren eller mer. Utöver de som är klara med sina åtgärder tror 57 procent av fastighetsägarna att de kommer att hinna åtgärda det som behövs senast år 2010. Sammanlagt betyder det att 66 procent av alla fastighetsägare räknar med att klara målsättningen. Det är samma andel som i uppföljningen 2005. Sedan ”Tillgänglig lokal” skrevs har frågan belysts på en rad olika sätt, bl a av Boverket i Enklare utan hinder (2005). Trots detta finns oklarheter om hur tolkningar ska göras och hur arbetet med enkelt avhjälpta hinder på bästa sätt kan bedrivas. Offentliga fastighetsorganisationer kan behöva ytterligare stöd och hjälp, vilket en exempelsamling med bra lösningar och arbetssätt kan bidra med. Det är viktigt att ett sammanhållet tillgänglighetsarbete kommer igång där det ännu inte startat – och fortsätter drivas där det kommit en bit på väg. Förhoppningen är att denna skrift blir ett bra stöd och en inspirationskälla.

Inledning 11

Skriftens innehåll Syftet med denna skrift är att i form av en exempelsamling lyfta fram erfarenheter både vad gäller konkreta åtgärder och arbetssätt. Många organisationer upplever att det finns ett antal svåra knäckfrågor att lösa i arbetet med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde. Det gäller exempelvis vad en allmän lokal är, definition av vad ett enkelt avhjälpt hinder är samt hur åtgärdandet ska finansieras.

Första kapitlet ger en kortfattad bild av regelverket kring enkelt avhjälpta hinder. Här belyses det delvis överlappande regelverket som berör alla statliga myndigheter.

I andra kapitlet beskrivs hur ett antal organisationer har angripit och jobbat med tillgänglighetsfrågorna i allmänhet och enkelt avhjälpta hinder i synnerhet. I kapitel tre görs en återkoppling till den första skriften ”Tillgänglig lokal”. Där beskrivs kortfattat den arbetsmetod som då föreslogs. Kopplat till arbetsmetoden exemplifieras hur de studerade organisationerna har agerat. I fjärde kapitlet redovisas knäckfrågorna och Boverkets texter tillsammans med några av de studerade organisationernas angreppssätt. I bilagorna finns sammanställningar av intervjuerna med nyckelpersoner i de studerade organisationerna.

Avgränsningar och val av organisationer i fallstudien Studien avser i första hand fysisk tillgänglighet och avgränsas till att endast behandla tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i byggnader. Studien har genomförts som en fallstudie av fem organisationer som jobbar med tillgänglighetsfrågor och enkelt avhjälpta hinder. De valda organisationerna är en kommunal förvaltning, ett kommunalt bolag, fastighetsförvaltningen inom ett landsting, samt två statliga verk. Valet av organisationer har inte gjorts utifrån vilka som är de mest framgångsrika eller de som kommit allra längst. Snarare har valet gjorts för att visa att det finns olika angreppssätt, att olika organisationer har olika förutsättningar, samt att det finns olika sätt att nå målet.

Erfarenheter och framg책ngsfaktorer

14 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Erfarenheter och framgångsfaktorer

I detta kapitel beskrivs inledningsvis gällande regelverk för enkelt avhjälpta hinder. Därefter sammanfattas erfarenheter och framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder inom Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg, Gavlefastigheter i Gävle samt Västerbottens läns landstings fastighetsorganisation. Mer utförliga beskrivningar av organisationernas tillgänglighetsarbete finns i bilaga 1.

Regleringar i korthet De författningar som gäller för enkelt avhjälpta hinder är 17 kap 21 a § PBL och föreskrifterna HIN. Som stöd finns dessutom Boverkets idébok ”Enklare utan hinder” (se nedan). Lagar och förordningar finns t ex på www.lagrummet. se. Boverkets föreskrifter och idéboken finns på www.boverket.se. Vid nybyggnad och tillbyggnad samt ändring ställs andra krav. De viktigaste reglerna om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt funktionsförmåga redovisas i bilaga 2.

PBL Plan- och bygglagen (1987:10). Bestämmelsen om Enkelt avhjälpta hinder finns i 17 kap 21 a § PBL och den tillkom 2001.

17 kap 21 a § I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Erfarenheter och framgångsfaktorer 15

HIN Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19) till kraven i 17 kap 21 a § PBL. HIN trädde i kraft 1 dec 2003. Sammanställning av krav kring enkelt avhjälpta hinder

Regler som gäller retroaktivt i lokaler dit allmänheten har till träde och på allmänna platser Lag

17 kap 21 a § PBL

Föreskrift

HIN

Allmänna råd

HIN

Annat

Boverkets idébok ”Enklare utan hinder”

exempel 1

Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) förvaltar Göteborgs stads fastigheter och lokaler för barnomsorg och utbildning, totalt ca 1,4 miljoner kvadrat meter. Lokalerna, framför allt skolor och förskolor, hyrs ut till stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen.

någr a fr amg ångsfaktorer: • Samordningsansvaret för tillgänglighetsfrågorna ligger hos en person. • ”Jägare” anlitades på konsultbasis för att inventera. • Tidigt gjordes tolkningar av hur regelverket påverkar den egna verksam-

heten, avseende lokal dit allmänheten har tillträde. För skolor beslutades att entré, aula (alternativt matsal eller annan samlingslokal om aula saknas), rektorsexpedition, kansli samt toalett ska anses vara lokal dit allmänheten har tillträde.

• Angående tolkning av vad ett enkelt avhjälpt hinder är har fastighetskontoret i ett Göteborgsperspektiv bedömt vad det är rimligt att ett enkelt avhjälpt hinder får kosta att åtgärda.

• En prislista för vad olika typiska åtgärder kostar togs fram. Denna anses viktig för att kunna bedöma totalkostnaden och därmed äska medel.

• Efter att projektet avstannat pga diskussioner om hur finansieringen skulle lösas beslutade LFF att ta kostnaden som en investering.

• Ett externt byggkonsultföretag anlitades för projektering, upphandlingar och genomförande av åtgärder.

• Kommer att uppfylla målet om att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2010.

• Nyckeltal: Har avsatt drygt 11 kronor/kvm för åtgärderna.

exempel 2 Gavlefastigheter

gavlefastigheter ägs av Gävle kommun och tillhandahåller lokaler för Gävle kommuns förvaltningar. I fastighetsbeståndet finns allt från förskolor, grundskolor, gymnasium och kulturbyggnader till industri- och näringslokaler, totalt cirka 500 000 kvm lokalyta.

någr a fr amg ångsfaktorer: • Gävle kommun har en tillgänglighetsrådgivare som är behjälplig i tillgänglighetsarbetet inom hela kommunen.

• Har kommit långt med arbetet utan såväl styrgrupp, projektgrupp och projektledare som styrande dokument och avgränsningar.

• Prioritering har gjorts utifrån besöksfrekvens, vilket innebär att lokaler och anläggningar där verksamhet bedrivs som främst riktar sig till eller används av allmänheten, t ex kultur och fritidsanläggningar, har prioriterats.

• Gavlefastigheter har ett brett angreppssätt på tillgänglighetsfrågorna

och genomför en fullständig tillgänglighetsinventering, vilket ger en bra överblick och beredskap för ”passa-på-åtgärder”.

• Genomför inventeringen med egen personal med hjälp av Handisams inventeringsmall.

• Nyckeltal: Har avsatt drygt 17 kronor/kvm för åtgärderna.

exempel 3 Västerbottens läns landsting

fastighetsenheten inom Västerbottens läns landsting (VLL Fastighet) förvaltar drygt 500 000 kvm. Dessa är fördelade på tre sjukhus (Umeå, Skellefteå och Lycksele) samt ett antal vårdcentraler och specialboenden. För en del av landstingets verksamhet hyrs lokaler av kommuner, allmännyttan och privata fastighetsägare.

någr a fr amg ångsfaktorer: • En projektledare utsågs att ansvara för arbetet med enkelt avhjälpta hinder. • Följer Västerbottens läns landstings handikappolitiska program. • Beslut togs om att i första hand prioritera vårdcentraler, i andra hand specialboenden och i tredje hand sjukhus. Bakom denna prioritering låg ett antagande om att vårdcentralerna hade störst åtgärdsbehov och sjukhusen minst. Samtidigt är varje vårdcentral en mindre enhet och på så sätt lättare att hantera. Vidare ansågs det ligga en pedagogisk poäng i att på flera olika platser i länet visa att tillgänglighetsfrågorna prioriterades.

• Inventering genomfördes av konsultföretag med koppling till HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan).

• Inventering genomfördes i omgångar för att hinna åtgärda medan inventeringen fortfarande var aktuell.

• Internutbildning genomfördes för att informera om de vanligaste tillgänglighetshindren med syfte att medvetandegöra problematiken för att i ökande utsträckning bygga rätt från början. Med samma syfte har informationsträffar genomförts med ofta anlitade arkitekter.

Tv책 myndigheters med enkelt

arbete avhj채lpta hinder

22 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

vå myndigheters arbete T med enkelt avhjälpta hinder

I detta kapitel beskrivs inledningsvis gällande regelverk om tillgänglighet för statliga myndigheter som äger fastigheter. Därefter sammanfattas erfarenheter och framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder inom Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Mer omfattande beskrivningar av organisationernas tillgänglighetsarbete återfinns i bilaga 1.

Regleringar i korthet I föregående kapitel redovisades gällande bestämmelser om enkelt avhjälpta hinder för samtliga fastighetsägare. För myndigheter gäller dessutom förordning 2001:526 om myndigheters särskilda ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Statliga fastighetsägare har därmed två, delvis överlappande, regelverk att följa.

Schematisk bild över överlappande regelverk

kr av

förordning 2001:526 pbl 17:21 a §

Fastighetsägaren se ”Enklare utan hinder” Myndigheten se ”riktlinjer för tillgänglighet – Riv hindret”

Två myndigheters arbete med enkelt avhjälpta hinder 23

För enkelt avhjälpta hinder gäller 17 kap 21 a § PBL och HIN. Som stöd finns dessutom Boverkets idébok ”Enklare utan hinder”. För myndigheter gäller dessutom förordning 2001:526 och Handisams Riktlinjer för tillgänglighet – ”Riv hindren”. Dessa riktlinjer syftar till att göra statliga myndigheter tillgängliga och de innehåller avsnitten tillgänglig verksamhet, tillgänglig information och tillgängliga lokaler. Handisams riktlinjer finns på www.handisam.se.

Sammanställning av allmänna krav Regler som gäller retroaktivt i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser Lag

17 kap 21 a § PBL

Föreskrifter o allmänna råd

HIN

Annat

Boverkets idébok ”Enklare utan hinder”

Handisams Riktlinjer för tillgänglighet – ”Riv hindren”

Särskilda krav på statliga myndigheter

Regler som gäller retroaktivt för statliga myndigheter

Förordning

Förordning 2001:526

Föreskrifter och allmänna råd Riktlinjer

exempel 4 Fortifikationsverket

fortifikationsverket (FORTV) är försvarets hyresvärd. I fastighetsbeståndet ingår alla typer av lokaler, anläggningar och mark som försvaret behöver i både krig och fred, totalt cirka 3,7 miljoner kvm lokaler.

någr a fr amg ångsfaktorer: • En person med samordningsansvar. • Konsulthjälp i projektstart samt löpande under projektet. • Inte skilt på tillgänglighetsåtgärder enligt förordningen och enligt HIN. • Lokaler till vilka allmänheten har tillträde har definierats som samlingssalar, matsalar eller mässar som ofta hyrs ut, samt regementsmuseer som ofta får besök utifrån.

• Internutbildning i tillgänglighetsinventering för en representant från varje fastighetsområde.

• Bearbetad version av Handisams mall har använts vid inventeringen. • Inventering med egen personal har gett stort engagemang och löpt smidigt pga bra kännedom om fastigheterna.

exempel 5 Statens fastighetsverk, SFV

sfv:s uppdrag är att med god ekonomi förvalta statens byggnader så att det nationella kulturarvet finns tillgängligt för allmänheten och att kulturvärden vårdas och bevaras. Många av SFV:s byggnader är idag ett levande inslag i det svenska samhället såsom teatrar, museer, slott och residens. Andra har redan haft sin storhetstid som våra gamla borgar, fästningar och försvarsverk. Statens fastighetsverks förvaltningsuppdrag omfattar ca 2 miljoner kvadratmeter lokaler och 6,5 miljoner hektar mark. SFV förvaltar också alla byggnader som svenska staten äger i utlandet. Förutom byggnader förvaltar SFV mycket stora markarealer främst i nordvästra Sverige. Det rör sig dels om skyddsvärd skog och dels om produktiv åkerbruks- och skogsmark.

någr a fr amg ångsfaktorer: • Generaldirektören uttalar att tillgänglighetsfrågor ska prioriteras och avsätter pengar för ett utvecklingsprojekt.

• En projektledare utses. • Projektet resulterar i en tillgänglighetspolicy med tillhörande

strategi och en verksgemensam handlingsplan.

• Helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågorna vad gäller såväl fysisk som informativ tillgänglighet.

• Handikapporganisationen Bygg klokt involverades tidigt i arbetet. • Gott samarbete med hyresgäster, nordiska systerorganisationer och Stockholms stad.

• Internutbildning för hela personalen för att skapa en attitydförändring samt öka förståelsen och intresset för tillgänglighetsfrågorna.

• 18 tillgänglighetskonsulter upphandlades centralt. Konsulterna anlitas lokalt av respektive fastighetsdistrikt och genomför inventering, åtgärdsanalys samt upprättar åtgärdsprogram.

• Genomfört pilotprojekt för att dra lärdom genom praktiskt genomförande. Har informerat om detta som förebild.

• Enkelt avhjälpta hinder budgeteras som underhåll.

Strategi och genomfรถrande

28 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Strategi och genomförande

I detta kapitel görs en koppling till Tillgänglig lokal – del 1, och det förslag till arbetsmetod som presenterades där. Metoden återges endast i punktform nedan. För en komplett beskrivning hänvisas till skriften som kan beställas från SKL. Steg 1-5 representerar strategiska överväganden, beslut och aktiviteter medan steg 6 och framåt behandlar det praktiska genomförandet. 1. Projektstart 2. Policy 3. Mål och strategier 4. Kommunikationsplan

str ategisk a fr ågor

5. Utbildning 6. Kartläggning av lokaler 7. Inventering av hinder 8. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 9. Kontroll och revidering

oper ativa fr ågor

10. Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan 11. Implementering i förvaltningen Under var och en av de elva punkterna ovan exemplifieras i kapitlet hur någon eller några av de studerade organisationerna har agerat. För att det ska bli överskådligt återges exemplen endast kortfattat. För en mer utförlig beskrivning, och för att få hela sammanhanget klart, hänvisas till respektive fallstudie.

Strategi och genomförande 29

Strategiska frågor SFV den organisation som lagt mest kraft på de strategiska bitarna medan Gavlefastigheter har gjort relativt få strategiska överväganden. SFV har satsat på ett gediget strategiskt sammanhållet arbete från huvudkontorets sida och ett decentraliserat praktiskt genomförande. Dessutom har ett par pilotprojekt genomförts centralt. Självfallet kan SFV:s strategiska engagemang kopplas till dess stora och till stora delar mycket speciella fastighetsbestånd. För Gavlefastigheters del kan konstateras att man har en platt, informell och hyfsat sammanhållen organisation vilket troligen är en förklaring till att projektet kunnat drivas så långt utan några strategiska beslut och överväganden. Tillgänglighetsansvarig ser dock en tydlig poäng med de strategiska bitarna och kommer att formalisera arbetet då inventeringen blir klar och åtgärdsanalys och åtgärdsprogram närmar sig.

1. Projektstart Arbetet med att ta fram en tillgänglighetsplan bör drivas av en projektgrupp som den ansvariga förvaltningen bildar. I gruppen bör flera olika kompetenser ingå. Projektgruppens första uppgift är att ta fram en projektplan som beskriver planeringsprocessen och tar upp organisation, tidplan, resurser och viktiga frågor. Endast SFV har haft formella grupper för olika delfrågor. FORTV och LFF har haft informella projektgrupper.

SVF Projektets styrgrupp i projektstarten bestod, förutom projektledaren, av en fastighetschef, en enhetschef, en fastighetsförvaltare samt en gruppchef. Till projektet knöts dessutom en arbetsgrupp, med representation av förvaltare, information, inredning, kulturmiljö, utredning samt byggekonomi. Under förstudien träffades gruppen fyra gånger. Under genomförandefasen träffades gruppen endast för avstämningar. För specifika frågor som policy, ansvar och kostnader, information, utbildning, handlingsplaner etc bildades mindre arbetsgrupper. Även en referensgrupp bestående av representanter från berörda myndigheter och intresseorganisationer, genom ”Bygg Klokt”, samt från SFV knöts till projektets genomförandefas.

Fortifikationsverket Det övergripande ansvaret för tillgänglighet inom FORTV har Ingela Andersson, HK. Till sin hjälp har Ingela haft en extern tillgänglighetskonsult. Dessa båda har utgjort projektgruppen. Styrgrupp saknas. Projektgruppen har haft löpande kontakter med handikapporganisationer och Handisam. Alla studerade organisationer har under projektens gång haft kontakt med handikapporganisationer direkt eller indirekt. Framförallt är kontakterna kopplade till inventeringen. Handikapporganisationerna har i ingen av de studerade

30 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

organisationerna ingått i projektets styrgrupp. Inom FORTV har tillgänglighetskonsulten, med starka kopplingar till handikapporganisationerna, ingått i den informella projektgruppen och inom SFV har Bygg klokt varit representerat i projektets referensgrupp och arbetsgrupper samt medverkat i SFV:s utbildningar.

Organi sation

LFF

Gavlefas tigheter

VLL Fas tighet

FORTV

SFV

Typ av kontakt med handikapporganisation

Indirekt genom jägarna

Indirekt genom kommunens tillgänglighetsrådgivare

Indirekt genom inventeringskonsult

Både direkt och indirekt via tillgänglighetskonsult

Direkt kontakt med Bygg klokt

I Tillgänglig lokal – del 1 rekommenderas att det i samband med projektstart tas fram projekt- och tidplan. Dessutom bör det föras diskussioner om arbetets organisation, resurser och förankringsfrågor. Samtliga studerade organisationer utom Gavlefastigheter har tagit fram mer eller mindre formaliserade projektplaner där tidplan, organisation et cetera ingår.

Budget Organisationerna har hanterat finansieringen av tillgänglighetsarbetet på olika sätt. SFV är den enda organisation där den övergripande projektledningen haft en egen budget. Detta är dock kopplat till att SFV lagt ner mycket arbete på de strategiska frågorna och utvecklat övergripande policy, gemensamma arbetsprocesser, kommunikationsstrategi, pilotprojekt för lärande samt genomfört personalutbildning. Inom övriga organisationer har projektledningen varit en del av de ordinarie arbetsuppgifterna och därför inte haft en specifik budget eller finansiering. Inom FORTV planeras att tillgänglighetsåtgärderna ska rymmas inom ordinarie underhålls- och förvaltningsbudget. När en tydlig överblick av helheten är möjlig tas ställning till om ytterligare medel behöver tillskjutas. Inom VLL Fastighet finansieras inventeringen av landstingets handikappnämnd.

Strategi och genomförande 31

Organi sation/ aktivitet

LFF

Gavle fastighe ter

VLL Fastighet

FORTV

SFV

Projekt ledning

Finansieras inom den löpande verksam heten

Separat budget, utvecklingsmedel

Inven tering

Delvis finansierad av SDN delvis inom den löpande verksamheten

Finansieras inom den löpande verksam heten

Medel tillskjutes av landstingets handikappnämnd

Ordinarie budget, underhåll

Åtgärdande

Ordinarie budget, investering

Ordinarie budget, underhåll

Ordinarie budget, underhåll. Exklusive pilotprojekt

Noterbart är att de två studerade myndigheterna finansierar åtgärderna inom ramen för ordinarie underhållsbudget medan övriga tar det som en investering. Möjligen kan detta sammanhänga med att myndigheterna tar ut marknadshyror på ett annat sätt än de kommunala bolagen och landstinget gör. Inom de två organisationer som avsatt medel långsiktigt för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder, LFF och Gavlefastigheter, har LFF avsatt drygt 11 kr/kvm och Gavlefastigheter drygt 17 kr/kvm.

Kontakt med hyresgäster/brukare Endast SFV har haft dialog med hyresgäster/brukare i samband med tillgänglighetsarbetet. Övriga organisationer har informerat om arbetet, men inte involverat hyresgäster/brukare i någon större utsträckning. Inför inventering har det tagits kontakt, och planerade åtgärder har presenterats och diskuterats.

LFF Inför inventeringen har ”jägarna” haft kontakt med rektor och vaktmästare och inför åtgärdandet har den anlitade konsultfirman haft motsvarande kontakter.

32 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

VLL Fastighet Inför inventeringen har inventeringskonsulterna haft kontakt med vårdcentrals chefen och informerat om den kommande inventeringen. Chefen har i sin tur informerat personalen. Inledningsvis hölls uppföljningsmöten med personalen där resultatet redovisades. Efterhand har man övergått till att inför åtgärdandet gå igenom protokollet och vilka byggnadsrelaterade åtgärder som planeras med chefen.

Organisation

LFF

Gavle VLL Fast fastigheter ighet

Kontakt med hyresgäst

Informerat Informerat

Informerat

FORTV

SFV

Informerat

Dialog

2. Policy En policy definieras som grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande allmänt eller i visst avseende. Inledningsvis kan det vara lämpligt att ha en tillgänglighetspolicy att jobba med, men på längre sikt kan tillgänglighetsarbetet integreras i den ordinarie verksamheten och i andra policies och planer. Statens fastighetsverk har utvecklat en egen tillgänglighetspolicy. Övriga organisationer har anslutit sig till sin respektive huvudmans policy. Fortifikationsverket har arbetat efter ett direktiv avseende inventering av tillgänglighet i befintliga lokaler. SFV Den förstudie som var första steget i SFV:s tillgänglighetsarbete resulterade i ett styrdokument innehållande en tillgänglighetspolicy och handlingsplan. Policyn bygger på FN:s standardregler och är uppdelad i två delar: hur SFV ska verka som förvaltare och byggherre respektive som statlig arbetsgivare. Se www.sfv.se

Gavlefastigheter Gävle har ett handikappolitiskt program från 2002 som Gavlefastigheter följer. Programmet innebär att förbättringar av tillgängligheten ska utföras och vara ett av flera medel för att nå den av fullmäktige antagna Vision 2010. Programmet behandlar: • Övergripande riktlinjer för kommunens handikappolitik • K ommunens viljeinriktning för handikappolitiken med utgångspunkt från FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning • K onkret åtgärdsplan med ansvarsfördelning (det handikappolitiska programmet finns på www.gavle.se)

Strategi och genomförande 33

LFF I tillgänglighetsarbetet har LFF jobbat efter Göteborgs stads tillgänglighetspolicy (finns på www.goteborg.se) med inriktning på följande huvudmål: • Alla har en god framkomlighet i utemiljön • A lla kan komma in i lokaler och byggnader dit allmänheten har tillträde, samt ska kunna ta del av det utbud och den service som där erbjuds • Alla kan använda publika toaletter

3. Mål och strategier Målsättningar och strategier är beroende av organisationens vilja och ekonomiska förutsättningar. Målen bör överensstämma med organisationens tillgänglighetspolicy. Målen indelas lämpligen i långsiktiga och kortsiktiga mål. LFF Målet är att alla lokaler ska vara inventerade och enkelt avhjälpta hinder undanröjda år 2010. Strategin för att nå dit har varit att anlita extern expertis för inventeringen och åtgärdandet, dvs projektering, upphandling samt genomförande.

VLL Fastighet Målet är att alla vårdcentraler och specialboenden ska vara inventerade och åtgärdade senast 2010. För sjukhusen är målet att dessa ska vara inventerade 2010. Det bedöms dock att åtgärdandet inte kan vara genomfört förrän 2012.

Fortifikationsverket Målet för tillgänglighetsarbetet är att alla lokaler för egen verksamhet samt lokaler tillgängliga för allmänheten ska vara inventerade senast under år 2007 och att alla prioriterade åtgärder ska vara genomförda senast under år 2010. SFV har uttalade målformuleringar för tillgänglighet inom en rad områden. För den fysiska tillgängligheten gäller nedanstående formulering: ”SFV ska tillämpa och utveckla metoder som förbättrar den fysiska tillgängligheten för personer med funktionshinder, med samtidigt tillvaratagande av byggnaders historiska och arkitektoniska värden. All nyproduktion ska planeras så att byggnader och miljöer blir tillgängliga för alla. Personer med funktionshinder ska kunna delta i verksamheter och vara säkra i miljöerna bland annat med avseende på att SFV kan medverka vid hyresgästernas lokalplanering för att öka den fysiska tillgängligheten. I de fall där fysisk

34 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

tillgänglighet eller utrymning är svår eller omöjlig att åstadkomma, ska SFV verka för att alternativa former används för att levandegöra fastigheterna genom t.ex. utställningar och multimedia”. Intervjuerna med företrädarna för de fem studerade organisationerna visar på några framgångsrika strategier och framgångsfaktorer för tillgänglighetsarbetet:

• Tillgänglighetsarbetet bör vara förankrat inom organisationens ledning och ledningsgruppen bör hållas informerad om utveckling och fortskridande.

• En person bör vara samordningsansvarig/projektledare. • Klargör vilket regelverk som gäller. För alla fastighetsägare gäller planoch

bygglagen (bestämmelsen om enkelt avhjälpta hinder finns i 17 kap 21 a §) samt HIN, Boverkets föreskrifter och allmänna råd till kraven i PBL. För statliga myndigheter gäller dessutom förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Regel verken är delvis överlappande.

• Regelverket kring enkelt avhjälpta hinder är svårtolkat. Gränsdragningar och tolkningar för den egna verksamheten underlättar.

• Om organisationens huvudman har en genomarbetad tillgänglighetspolicy,

anslut till denna så kan det praktiska tillgänglighetsarbetet komma igång snabbare.

• Beroende på organisationens och fastigheternas art bör diskuteras om en

formell kommunikationsplan behövs eller inte. Alla organisationer bör dock ha en medveten strategi om hur styrelse, politiker, lokala handikapporganisationer etc ska hållas informerade. En kontinuerlig kommunikation och förankringsplan är avgörande, inte minst då medel ska äskas.

• Om personella resurser och/eller kompetens saknas inom organisationen, anlita konsulthjälp för t ex inventering, projektering och åtgärdande.

• Involvera handikapporganisation direkt eller indirekt (via exempelvis konsult eller kommunens tillgänglighetsrådgivare).

• Internutbildning för personalen ger kunskap, engagemang och insikter som på sikt kan leda till en bestående attitydförändring.

Strategi och genomförande 35

• Inventera inte mer än vad som rimligen kan åtgärdas inom överskådlig

• Planera under projektfasen för hur tillgänglighetsarbetet på sikt ska im-

plementeras som en naturlig del i den löpande förvaltningen. Få organisationer har ännu påbörjat implementering, men tidiga erfarenheter tyder på att det kan uppstå svårigheter i konkurrensen med exempelvis säkerhetsfrågor.

4. Kommunikationsplan Fastighetsverket är den enda av de studerade organisationerna som tagit fram en kommunikationsplan kopplat till arbetet med tillgänglighet, vilket rimligen är relaterat till den mycket speciella typ av fastigheter som förvaltas. En stor del av dessa är dessutom besöksmål i sig. Ingen av övriga studerade organisationer har tagit fram en formell plan för kommunikation, men uppger att man har löpande kontakt med berörda parter såsom hyresgäster och brukare, men även internt med förvaltare, chefer etc. Kontakterna med hyresgäster/brukare består vanligen av en kontakt i samband med inventeringen och ytterligare en inför åtgärdandet. Man har därmed haft ett kommunikativt arbetssätt. Det är viktigt att ha en idé och tanke om hur styrelse, politiker och liknande ska hållas informerade. En kontinuerlig kommunikation och förankringsplan är avgörande inte minst då medel ska äskas. SFV Inom projektet har en kommunikationsplan tagits fram innehållande projektets totala kommunikativa mål samt målen med informationen. SFV:s kommunikativa mål ska ta hänsyn till tillgänglighet vilket innebär att det krävs en medvetenhet om hur olika målgrupper ska nås av budskapet. Målgrupper är såväl egna medarbetare som externa parter, t ex besökare, hyresgäster och media. Vidare har Fastighetsverket i den centralt framtagna arbetsprocessen för inventering uttalat att en nära dialog med hyresgästen ska föras för de uthyrda lokalerna samt att en kommunikationsplan ska upprättas för varje enskilt objekt.

5. Utbildning De två statliga myndigheterna och VLL Fastighet är de enda av de studerade organisationerna som genomfört någon form av utbildning för sin personal. SFV och VLL Fastighet har genomfört utbildningarna för att föra upp tillgänglighetsfrågorna på agendan och medvetandegöra de anställda om problematiken. FORTV genomförde sin utbildning med direkt syfte att kursdeltagarna skulle utbildas till tillgänglighetsinventerare.

36 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

SFV Under 2004 genomgick alla anställda en endagsutbildning ”Tillgänglighet och kulturarv” för att öka förståelsen och intresset för tillgänglighetsfrågorna. Under dagen presenterades SFV:s tillgänglighetspolicy och pilotprojekt, simuleringsövningar genomfördes och en teaterföreställning om tillgänglighet spelades upp.

Fortifikationsverket En kontaktperson från var och en av de 19 fastighetsenheterna har genomgått en dags internutbildning i tillgänglighetsinventering. Utbildningen innehöll en mix av teori och praktik. Under förmiddagen diskuterades olika typer av funktionshinder, vad tillgänglighet är samt mål för handikappolitiken. Vidare gick gruppen igenom den inventeringsmall som tagits fram. Efter lunch gick gruppen ut och inventerade en byggnad gemensamt.

VLL Fastighet En internutbildning om ca 1 timme har hållits för förvaltare, byggledare och lokalplanerare. Vid detta tillfälle har konsultföretaget informerat om de vanligaste tillgänglighetshindren med syfte att medvetandegöra problematiken för att i ökande utsträckning bygga rätt från början. Inom VLL Fastighet har man erfarenhet av att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på en endast två år gammal vårdcentral, vilket känns oerhört onödigt. Med samma syfte har VLL Fastighet dessutom haft liknande möten med ofta anlitade arkitekter. Överlag vittnar flera organisationer om att det på marknaden finns ett mycket dåligt utbud av utbildningar kring fysisk tillgänglighet. En av de få arrangörer som har en mycket uppskattad och populär utbildning är BFAB (Bygg- och fastighetssektorns fortbildningsinstitut AB), se www.bfab.se för mer information.

Operativa frågor 6. Kartläggning av lokaler Med kartläggning av lokaler avses arbetet med att rangordna och välja ut de lokaler som ska inventeras och åtgärdas i första hand. Bland de studerade organisationerna är det VLL Fastighet och Gavlefastigheter som gjort någon form av kartläggning. Värt att notera är att de organisationer (LFF och FORTV) som har som uttalat mål att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda senast under 2010 inte har gjort någon kartläggning. Detta skulle kunna tolkas som att kartläggning och därtill kopplad prioritering inte känns lika viktig då man upplever att man kommer att uppfylla regeringens målsättning.

Strategi och genomförande 37

VLL Fastighet Beslutade att i första hand prioritera vårdcentraler, i andra hand specialboenden och i tredje hand sjukhus. Bakom denna prioritering låg ett antagande om att vårdcentralerna hade störst åtgärdsbehov och sjukhusen minst. Samtidigt är varje vård central en mindre enhet och på så sätt lättare att hantera. Vidare ansågs det ligga en pedagogisk poäng i att på flera olika platser i länet visa att tillgänglighetsfrågorna prioriterades.

Gavlefastigheter Prioritering har gjorts utifrån besöksfrekvens med målet att verksamheter med det största antalet besökare ska erbjudas användbara lokaler. Lokaler och anläggningar där verksamhet bedrivs som främst riktar sig till eller används av allmänheten, t ex kultur- och fritidsanläggningar, har därför prioriterats.

7. Inventering av hinder Alla organisationer har inventerat. Vid inventeringen har olika angreppssätt och utförande valts. En sammanställning av de viktigaste skillnaderna redovisas i tabellen nedan. Organisa tion Inventering enkelt avhjälpt Inventering komplett Extern inventerings kompetens Handisams mall (anpassad) Boverkets mall

LFF

Gavle fastighe ter

VLL Fastig het

FORTV

SFV

38 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

LFF Två ”jägare” anlitades på konsultbasis för att slutföra inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. Inför inventeringen markerade respektive förvaltare på en ritning den aktuella lokalens publika område enligt den definition som LFF gjort, dvs entré, aula (alternativt matsal eller annan samlingslokal), rektorsexpedition, kansli samt toalett. Jägarna genomförde därefter inventeringen på plats med hjälp av Handisams mall.

VLL fastighet Inventeringen, som görs med konsulthjälp, har genomförts i omgångar. Tanken är att man ska hinna åtgärda medan inventeringen fortfarande är aktuell. Alla utrymmen utom personalutrymmen har inventerats.

Gavlefastigheter Gavlefastigheter har valt att ta ett brett grepp om tillgänglighetsfrågorna. När tillgänglighetsarbetet inleddes fattades beslut om en fullständig tillgänglighets inventering – alltså inte endast av enkelt avhjälpta hinder. Inventeringen utförs av en projektanställd person utan tidigare kunskap och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor. Som stöd i arbetet används den inventeringsmall som den statliga myndigheten Handisam har utarbetat. Kommunens tillgänglighetsrådgivare finns också med som ett stöd i arbetet.

Fortifikationsverket Inventering har genomförts av egen tillgänglighetsutbildad personal. Inventeringen av de egna verksamhetslokalerna innefattar alla gemensamma lokaler såsom entréer, lunch- och fikarum samt samlingslokaler. Däremot gjordes avgränsningen att enskilda kontorsrum inte skulle ingå. Dessa tillgänglighetsanpassas istället vid behov. Inventering och åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i de lokaler till vilka allmänheten har tillträde, har FORTV avgränsat till att framför allt handla om: • Samlingssalar, • Matsalar eller mässar som ofta hyrs ut • R egementsmuseer som ofta får besök utifrån oavsett om de ligger innanför eller utanför staketet. Några av de studerade organisationerna har gjort fullständiga inventeringar medan andra valt att endast inventera enkelt avhjälpta hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde. Båda metoderna har sina fördelar. En fullständig inventering har fördelen att man får en bra beredskap för ”passa-på-åtgärder”, det vill säga åtgärder som är enkla att genomföra i samband med annan förändring

Strategi och genomförande 39

av lokalerna. Samtidigt finns det en risk att man får ett mycket omfattande och svåröverskådligt material. Om det går alltför lång tid finns dessutom risken att inventeringen blir inaktuell och måste göras om, vilket Sundsvalls kommun1 har råkat ut för. I Sundsvall genomfördes en fullständig inventering av stora delar av kommunens fastighetsbestånd under åren 2001-2003. Dokumentationen är dock bristfällig och många inventeringar har blivit inaktuella p g a exempelvis mindre ombyggnationer som ej noterats i inventeringsmaterialet. Endast en tredjedel av de genomförda inventeringarna kan användas – resten måste göras om. Med ny projektledare görs en omstart av kommunens satsning på undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder. I de nya projektdirektiv som tagits fram fastslås att åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder ska ske senast under kvartalet efter att inventeringen av respektive fastighet är slutförd. Detta fastslås för att säkerställa att en högaktuell inventering ligger till grund för de beslutade åtgärderna. Detta nya arbetssätt inleds under första kvartalet 2008. Ett tips ifrån Sundsvall är att vid inventeringen använda de informationsblad som Bygg klokt tagit fram inom 12 olika områden, t ex ledstråk, dörrar och toaletter. På bladen sammanfattas de viktigaste kraven med fokus på ”Enkelt avhjälpta hinder” och dessa kopplas till HIN. Samtliga studerade organisationer utgår ifrån Handisams inventeringsmall men har gjort anpassningar i förhållande till respektive verksamhet. Handisam har till uppgift att stödja myndigheterna i deras tillgänglighetsarbete och mallen utgår därför ifrån förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. I inventeringsmallen tas dessutom hänsyn till enkelt avhjälpta hinder. För de organisationer som inte berörs av förordningen kan formuläret vid en första anblick te sig mycket omfattande, varför de flesta väljer att göra egna anpassningar. Handisams inventeringsmall finns att ladda ner från hemsidan www.handisam.se. Även Boverket har utvecklat en inventeringsmall. Denna avser endast de hinder som berörs av Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder (HIN) och är avsedd som hjälpmedel för fastighetsägare. Inventeringsmallen följer kraven enligt dessa föreskrifter men även andra hinder går att notera i formulären. Boverkets inventeringsmall finns att ladda ner från hemsidan www.boverket.se. Trots att Handisams inventeringsmall är mycket mer omfattande är det denna som används mest.

1 Sundsvalls kommun har haft en representant i styrgruppen för denna skrift, Marlene Vikström projektledare för tillgänglighetsprojektet inom Fastighetskontorets Bygg- och förvaltningsavdelning, som är källa till de uppgifter som presenteras här.

40 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

8. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram används för att klargöra i vilken ordning olika lokaler ska åtgärdas. Analysen kan utgå från t ex effektivitetsprincipen (maximal nytta per åtgärdskrona). Det förutsätter bedömningar av lokalernas nytta och kostnaderna för åtgärderna. Därefter kan åtgärdsprogram tas fram med etappindelning, detaljprojektering, kostnadsberäkning och tidplaner. SFV Upphandlade konsulter genomför inventering och åtgärdsanalys samt upprättar åtgärdsprogram. Som vägledning i arbetet finns en centralt framtagen arbetsprocess som även inkluderar uppföljning av åtgärder.

LFF Efter genomförd inventering sammanställdes och kostnadssattes nödvändiga åtgärder av projektledaren. Inför kostnadssättningen togs en lathund över vad olika typiska åtgärder kostar fram. I samband med detta gjordes också en bedömning om investeringskostnaden var rimlig för ett enkelt avhjälpt hinder. Här gjordes avgränsningen att ett enkelt avhjälpt hinder inte får kosta mer än omkring 15–20 000 kronor att åtgärda. Om kostnaden är högre bedöms hindret inte som enkelt att åtgärda. Inför genomförandet av tillgänglighetsåtgärderna fördes inledningsvis diskussioner med de egna förvaltarna, men LFF bestämde sig relativt snabbt för att anlita konsult. Konsulterna sköter såväl projektering som upphandlingar och genomförande.

VLL Fastighet Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram har gjorts av projektledaren i samråd med inventeringskonsulten. Under genomförandefasen har egen byggledning och upphandlade entreprenörer använts. Det är byggledaren som kontrollerar och återrapporterar att åtgärdandet skett på rätt sätt.

9. Kontroll och revidering Kontroll och revidering görs genom avstämning mot kort- och långsiktiga mål. Få av de studerade organisationerna har ännu genomfört kontroll och revidering. SFV Efter genomförda åtgärder gör SFV:s projektledare en slutbesiktning.

10. Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan Ingen av de studerade organisationerna har gjort en sammanställning av tillgänglighetsplan i den bemärkelsen som avses i den föreslagna arbetsmetoden. Västra Götalandsregionen har dock byggt upp en tillgänglighetsdatabas för

Strategi och genomförande 41

allmänheten på Internet (se www.tillgangligt.se och www.tillganglighetsdatabasen.se). Här kommer på sikt exempelvis LFF att lägga in tillgänglighetsinformation om sina fastigheter. Syftet med tillgänglighetsdatabasen2 är att erbjuda detaljerad och tillförlitlig information om tillgänglighet till olika besöksmål och kommunala verksamheter. Huvudprincipen är att varje verksamhet ska beskrivas så väl att besökare med funktionshinder själva kan fatta beslut om de kan besöka platsen eller inte. Bakom samarbetet står förutom Västra Götalandsregionen, Västsvenska turistrådet (som ägs av Västra Götalandsregionen) och handikapprörelsen (HSO, DHR och SRF). I startskedet erhölls finansiellt stöd från Allmänna Arvsfonden, men projektet har i huvudsak finansierats av Västra Götalandsregionen. Utvecklingsarbetet startade 2003 och under 2005 lanserades tjänsten. I dagsläget har omkring hälften av kommunerna i regionen anslutit sig till tjänsten. Bland de övriga är intresset mycket stort och en majoritet kommer med stor sannolikhet att ansluta sig. Dessutom är Region Västerbotten, Region Blekinge och Tranås kommun anslutna. Västra Götalandsregionen anser att det vore bra om tjänsten kunde komma fler tillgodo då mycket resurser och engagemang har lagts på utvecklingen av denna. Medlemmarna betalar en årlig avgift på 10 000 SEK för medlemskapet. Varje anläggning ansvarar för att lägga in och uppdatera sin egen information. En gång per år skickas ett brev ut till alla anslutna anläggningar med en påminnelse om att göra eventuella uppdateringar. Stickkontroller görs då och då för att kontrollera att informationen stämmer. Inför insamling av uppgifter kan blanketter med tydliga instruktioner skrivas ut, och efter genomgången insamling förs uppgifterna in i databasen. Datainsamlingen sköts vanligen av egen personal, men tjänsten kan vid behov köpas. Informationen som läggs in i databasen kan visas på t ex kommunala hemsidor, företags/verksamheters egna hemsidor samt regionala hemsidor.

11. Implementering i förvaltningen Arbetet med att skapa tillgänglighet kan inledningsvis drivas som ett projekt men bör på längre sikt implementeras som en naturlig del i den löpande förvaltningen. SFV är den enda av de studerade organisationerna som påbörjat implementering av tillgänglighetsarbetet i den löpande verksamheten. Utvecklingsprojektet avslutades under 2007 och implementeringen inleddes i samband med detta. Resultatet av implementeringen ska utvärderas under 2008, men tidiga erfarenheter tyder på att det kan uppstå svårigheter i konkurrensen med exempelvis säkerhetsfrågor.

2 Källa: Intervju med Marie Linde, Västsvenska Turistrådet. Se även www.vastsverige.com

Kn채ckfr책gor och angreppss채tt

44 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Knäckfrågor och angreppssätt

Under de inledande diskussionerna inom styrgruppen inför framtagandet av denna skrift, framkom ett antal knäckfrågor relaterade till åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Vilka byggnader berörs? Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Vem ska finansiera åtgärderna? Varken PBL, HIN eller Boverkets skrift ”Enklare utan hinder” verkar ge tillräcklig vägledning. Denna skrift är inte rätt forum för att ge sig in på tolkningar av lagar och förordningar. Nedan refereras därför till Boverkets hemsida, skriften ”Enklare utan hinder”3 samt hur några av de studerade organisationerna resonerat i respektive fråga. Vissa av de studerade organisationerna har satt ner foten och gjort klart internt hur man tolkar regelverket, andra har ännu inte gjort det.

Vilka lokaler berörs? Ur ”Enklare utan hinder”: Det finns inte någon vedertagen och entydig definition av vad som närmare avses med begreppet lokal dit allmänheten har tillträde. Receptioner och andra lokaler som riktar sig till eller används av allmänheten hos en statlig eller kommunal myndighet, på sjukhus, på vårdcentraler och i skolor är dock i princip alltid att betrakta som lokal dit allmänheten har tillträde. Vidare omfattar begreppet vanligtvis idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss- och taxistationer, järnvägsstationer, f lygoch färjeterminaler, apotek, kiosker, restauranger, affärslokaler och andra lokaler som riktar sig till och används av allmänheten.

3 I januari 2005 gav Boverket ut idéboken ”Enklare utan hinder” med syfte att ge exempel på vad som kan behöva undanröjas och under vilka förutsättningar detta blir enklast, såväl ekonomiskt som praktiskt, med ett gott resultat. I detta avsnitt redovisas utdrag av kapitel 1. – Fakta och förutsättningar, ur skriften som bygger på bakgrundsinformationen till HIN.

Knäckfrågor och angreppssätt 45

Skolor räknas i huvudsak som arbetslokaler, eftersom även eleverna räknas som arbetstagare. De delar av skollokalerna som ofta är att betrakta som lokal dit allmänheten har tillträde är t.ex. aulor, receptioner, salar dit allmänheten inbjuds eller lokaler som hyrs ut. En bedömning av vad som är vad får göras i varje enskilt fall. Mycket talar dock för att föräldrar till skolbarnen inte faller in under begreppet allmänhet. Inte heller omfattas de lokaler som enbart är avsedda för personal, andra renodlade arbetsplatser eller bostäder. Även om en lokal hålls låst och endast kan nås via personal kan den anses vara publik, t.ex. en privat läkarmottagning. Entréutrymmen, trapphus och hissar i kontorsbyggnader kan bli publika lokaler om t.ex. en statlig eller kommunal myndighet, en restaurang eller en läkarmottagning flyttar in.

Allmänhetens nyttjande av lokalerna styr Inom LFF, som framför allt förvaltar för-, grund- och gymnasieskolor har man gjort definitionen att entré, aula (matsal eller annan samlingslokal om aula saknas), rektorsexpedition, kansli samt toalett ska anses vara lokal dit allmänheten har tillträde och således vara tillgänglig och fri från enkelt avhjälpta hinder. Därmed omfattas exempelvis inte enskilda klassrum. Inom VLL Fastighet, som förvaltar vårdcentraler, specialboenden och sjukhus, har alla lokaler utom personalutrymmen betraktats som publika. För de förvaltade lokalerna till vilka allmänheten har tillträde har FORTV gjort avgränsningen att det framför allt handlar om samlingssalar, matsalar eller mässar som ofta hyrs ut samt regementsmuseer som ofta får besök.

Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Från Boverkets hemsida: Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt att avhjälpa. För publika lokaler kan det röra sig om att avhjälpa olika typer av brister i den fysiska miljön, som kan vara till exempel mindre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd och fast inredning.

46 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Bedömning och avgränsning från fall till fall LFF har i samråd med Fastighetskontoret gjort en avgränsning för vad ett enkelt avhjälpt hinder maximalt får kosta för att klassas som enkelt åtgärdat. Självklart görs bedömningar från fall till fall eftersom varje objekt är unikt. Och om det krävs mer resurser för någon viktig åtgärd, exempelvis en entréramp för att möjliggöra för en rullstolsbunden att komma in i en byggnad, så görs givetvis undantag. Inom de övriga studerade organisationerna görs bedömningar från fall till fall. De åtgärder som planeras vidtas i samband med större ombyggnationer inom rimlig tid prioriteras självklart inte.

Vem ska stå för kostnaden? Ur ”Enklare utan hinder”: Publika lokaler Fördelningen av kostnaderna mellan olika aktörer kommer förmodligen att styras av tillgången och efterfrågan på lokaler eftersom hyressättningen av lokaler är marknadsmässig. Vem som i slutändan kommer att stå för investeringskostnaderna kommer att variera i och mellan olika tätorter beroende på den lokala marknaden. Parternas förhandlingsposition blir avgörande för hur kostnaderna fördelas mellan: 1. Ägaren av lokalen (normalt fastighetsägaren) 2. Hyresgästen 3. Kunder till hyresgästen I det inledande skedet är det dock oftast lokalens ägare som är ansvarig för att lagen efterlevs och som bär kostnaden för åtgärderna. Ägarens investering kan i nästa led komma att påverka hyresnivån för den aktuella lokalen. När, och i vilken omfattning, som ägaren kan föra över k ostnaderna på hyresgästen beror på hyresavtalets utformning samt på tillgången på liknande lokaler i närområdet och om hyresgästen har möjlighet att finna en alternativ lokal. I de lokaler där hyresgästen bedriver affärsverksamhet av något slag kan kostnaderna för en anpassning av lokalen helt eller delvis komma att föras över på kunderna genom prishöjningar.

Knäckfrågor och angreppssätt 47

Offentligt ägda lokaler Även för offentligt ägda lokaler som hyrs ut på marknadsmässiga grunder kan man förvänta sig att ovanstående resonemang är tillämpligt. I offentliga lokaler som förvaltas för den egna verksamheten och i de fall offentlig verksamhet bedrivs i lokaler som ägs av privata ägare, kan investeringskostnaderna, genom hyreshöjningar, komma att belasta verksamheten.

Kostnad som investering eller ordinarie underhåll Inom LFF ledde frågan om finansieringen av tillgänglighetsåtgärderna till diskussioner med Fastighetskontoret. Efter en tids diskussioner och förhandlingar fattade LFF slutligen ett beslut om att man själv skulle ta kostnaden som en investering. Även inom Gavlefastigheter och VLL Fastighet har medel för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder tagits som en investeringskostnad ur den egna budgeten. Inom SFV tas kostnaden inom den ordinarie underhållsbudgeten och inom FORTV kommer man, när en tydligare överblick av helheten finns, ta ställning till om ytterligare medel behöver tillskjutas eller om åtgärdandet kan hanteras inom ordinarie budget.

Vem ansvarar? Från Boverkets hemsida: Ansvaret ligger hos ägare av publika lokaler och allmänna platser. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas. Det är kommunens uppgift att övervaka efterlevnaden av PBL. Kontrollen av att ägarna uppfyller kraven är beroende av aktiva tillsynsinsatser från kommunens sida eller genom anmälningar från allmänheten.

Oklart regelverk ger olika angreppssätt Trots olika organisatoriska förutsättningar och erfarenheter hos de intervjuade sker på många håll ett strategiskt arbete med enkelt avhjälpta hinder och övrig tillgänglighetsanpassning. Intervjuerna visar dock att detta sker på olika sätt. Detta kan bero på att regelverket saknar definition av publika lokaler vilket gör att enskilda organisationer tvingas definiera huruvida delar av fastighetsbeståndet är publika eller inte beroende på objektens unika egenskaper och användning. Samtidigt som intervjuerna visar på olika angreppssätt i det praktiska arbetet, ger de således också exempel på olika definitioner av vad som omfattas inom enkelt avhjälpta hinder.

48 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Bilagor

Bilaga 1 I bilaga 1 återges de fem studerade organisationernas arbete med tillgänglighetsfrågorna. Källor anges sist i varje exempel och vid kompletterande frågor om respektive exempel hänvisas till angiven kontaktperson alternativt hemsida.

exempel 1 – Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) förvaltar Göteborgs stads fastigheter och lokaler för barnomsorg och utbildning, totalt ca 1,4 miljoner kvadratmeter. Lokalerna, framför allt skolor och förskolor, hyrs ut till stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen m fl. LFF är en kommunal förvaltning som styrs av en politiskt tillsatt nämnd, lokalförsörjningsnämnden (LFN). Denna nämnd hör i sin tur till ”koncernen” Göteborgs stad som styrs av Göteborgs kommunfullmäktige. LFF består av fyra operativa avdelningar – Energi och Miljö, Förvaltning, Bygg och Underhåll respektive Service. Dessutom finns en central enhet för administration, personal, utveckling, information samt kvalitets- och säkerhetssamordning. Antalet medarbetare är ca 210.

Tillgänglighetsarbetet 2003 fick fastighetskontoret i Göteborg i uppgift att driva tillgänglighets frågorna i samband med att Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder (HIN) trädde i kraft. Kommunstyrelsen fattade då beslut om att en inventering av lokalerna skulle genomföras. I det inledande skedet gjordes inga avgränsningar, utan en komplett tillgänglighetsinventering skulle göras. Senare skulle insatserna koncentreras till enkelt avhjälpta hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde. De 21 stadsdelsnämnderna skulle i inledningsskedet

Bilagor 49

själva ansvara för inventeringen. Vissa av nämnderna tog till sig uppdraget och avsatte pengar, resurser, tog fram handlingsplaner etc, medan andra i princip inte gjorde någonting. Några av de stadsdelsnämnder som började arbeta med tillgänglighetsfrågorna tog hjälp av extern kompetens för inventeringen. Dessa kallades ”jägarna” och var personal, som ursprungligen anställdes av HSO (Handikapporganisationernas samarbetsorgan) i samarbete med fastighetskontorets utvecklingsenhet. Med hjälp av utvecklingspengar från fastighetskontoret genomfördes inventeringar som dokumenterades i en databas. Databasen utvecklades av stadens datakontor, ADB- kontoret, utifrån inventeringsfrågor som Fastighetskontorets Utvecklingsenhet och HSO tillhandahöll. ADB-kontoret svarade för utvecklingskostnaderna. Så småningom ombildades ”jägarna” till ett bolag som anlitades på konsultbasis. Parallellt med att stadsdelsnämnderna inledde arbetet med tillgänglighetsinventeringen tillsattes av Göteborgs stad en arbetsgrupp som tog fram ett arbetskoncept: ”Basanpassning – För ökad tillgänglighet för alla inom Göteborgs stad” (sept 2005). Dokumentet baseras på Göteborgs stads tillgänglighetspolicy och följer gällande regelverk såsom PBL och BBR samt de av Boverket ålagda åtgärderna. Dokumentet innehåller en rad förslag och exempel på åtgärder som leder till en ökad tillgänglighet. LFF hade en representant i arbetsgruppen. Inom LFF arbetade man mycket lite med inventering och åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder fram till år 2005. Då utsågs en samordningsansvarig och en projektledare för tillgänglighetsfrågorna. I och med detta övertogs ansvaret ifrån stadsdelsnämnderna. Målet med LFF:s tillgänglighetsprojekt är att alla lokaler ska vara inventerade och enkelt avhjälpta hinder undanröjda år 2010. Strategin för att nå dit har varit att anlita konsulter för både inventering och åtgärdande, dvs projektering, upphandling samt genomförande. Som en del i strategin gjorde LFF tidigt avgränsningar i hur regelverket skulle tolkas avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. I enlighet med Göteborgs stads tillgänglighetspolicy och dess tre enkla huvudpunkter fastslogs att det ska vara möjligt att:

• komma in till verksamheten, • ta del av verksamhetens service samt • göra ett toalettbesök LFF beslutade att detta innebär att entré, aula (alternativt matsal eller annan samlingslokal om aula saknas), rektorsexpedition, kansli samt toalett ska anses vara lokal dit allmänheten har tillträde och således vara tillgänglig och fri från enkelt avhjälpta hinder. Åtgärderna omfattar därmed inte exempelvis enskilda klassrum.

50 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

När LFF övertog ansvaret för tillgänglighetsfrågorna från stadsdelsnämnderna konstaterades att dessa hade haft mycket olika ambitionsnivåer i sitt arbete. Vissa hade inventerat nästan allting – andra ingenting. Det genomförda arbetet strukturerades upp och en sammanställning av den inventering som påbörjats av respektive stadsdelsnämnd gjordes för att få en helhetsbild över inventeringsläget. För att slutföra inventeringen anlitades, på konsultbasis, två av de ”jägare” som tidigare anlitats av vissa stadsdelsnämnder. Inför inventeringen markerade respektive förvaltare den aktuella lokalens publika delar enligt definitionen ovan. Jägarna genomförde därefter inventeringen på plats och lade in uppgifterna i databasen. De jobbade inledningsvis i par, men efterhand genomfördes inventeringen enskilt. Projektledaren på LFF sammanställde och kostnadssatte nödvändiga åt gärder. Inför kostnadssättningen togs en lathund/prislista över vad olika typiska åtgärder kostar fram (bifogas). Observera att detta är ett verktyg som utvecklats av LFF för att fylla deras behov av att, mellan tummen och pekfingret, få en uppfattning om åtgärdskostnaden för ett visst moment. Vid en eventuell upphandling av en åtgärd kan styckpriset variera avsevärt beroende på om det är en eller 20 stycken likadana åtgärder som avses. Vid eventuell användning av prislistan manas till eftertanke. I samband med kostnadssättningen gjordes också en bedömning av om investeringskostnaden var rimlig för ett enkelt avhjälpt hinder. LFF har i samråd med fastighetskontoret i Göteborg gjort avgränsningen att ett enkelt avhjälpt hinder inte får kosta mer än ca 15 000-20 000 SEK att åtgärda. Om kostnaden är högre ska hindret inte klassas som enkelt åtgärdat. Självklart görs bedömningar från fall till fall eftersom varje objekt är unikt. Och om det krävs mer resurser för någon viktig åtgärd, t ex en entréramp för att möjliggöra för en rullstolsbunden att komma in i en byggnad, görs givetvis undantag. Finansieringen av tillgänglighetsåtgärderna ledde till diskussioner med Fastighetskontoret och en låst situation. När tiden rann iväg fattade LFF ett pragmatiskt beslut som innebar att man själv skulle ta kostnaden. LFF:s resonemang gick ut på att både LFF (fastighetsförvaltare) och stadsdelsnämnderna (hyresgäster) i slutändan har samma huvudman (kommunen). Beslutet fattades av LFF:s ledning medan Lokalförsörjningsnämnden endast informerades. Kostnaden togs som en investeringskostnad och totalt avsattes 4 MSEK per år under åren 2007-2010, sammanlagt 16 MSEK. Inför genomförandet av tillgänglighetsåtgärderna fördes inledningsvis diskussioner med de egna förvaltarna, men LFF bestämde sig relativt snabbt för att anlita konsult. Man valde att anlita en byggkonsultfirma med erfarenhet inom projektering, byggadministration samt omfattande projektbyggledning. Konsulterna sköter såväl projektering som upphandlingar och genomförande. I valet av i vilken ordning genomförandet ska ske har LFF inte gjort någon prioritering utan helt sonika börjat i norr och gått söderut. De första projekteringarna genomfördes under september 2007 och åtgärderna inleddes under oktober. LFF uppger att man kommer att uppfylla målet om att ha åtgärdat alla enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler till år 2010.

Bilagor 51

Kontakt med hyresgästerna har tagits främst vid två tillfällen; inför och under inventering samt vid en presentation av åtgärdsförslaget. Vid presentation av föreslagna åtgärder har en dialog hållits där skolledningen fått ge sin syn på åtgärderna. De vanligaste invändningarna har gällt hållbarheten och risk för vandalisering.

k ä l l a : Intervju med Lars-Olof Lindqvist, tillgänglighetsansvarig. Se även www.lff.goteborg.se/wps/portal/lff

52 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

exempel 2 Gavlefastigheter Gavlefastigheters kärnverksamhet är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till Gävle kommuns förvaltningar. Det innefattar alla Gävle kommuns skolor, idrottsanläggningar, kulturbyggnader och förvaltningslokaler. Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är en del i koncernen Gävle Stadshus AB. I fastighetsbeståndet finns allt från förskolor, grundskolor, gymnasium och kulturbyggnader till industri- och näringslokaler, totalt cirka 500 000 kvm lokalyta.

Tillgänglighetsarbetet I augusti 2002 antog kommunfullmäktige i Gävle ett handikappolitiskt program som Gavlefastigheter följer. Programmet innebär att förbättringar av tillgängligheten ska utföras och vara ett av flera medel för att nå den av fullmäktige antagna Vision 2010. Programmet, som finns på kommunens hemsida, behandlar:

Övergripande riktlinjer för kommunens handikappolitik. Kommunens viljeinriktning för handikappolitiken med utgångspunkt från FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Konkret åtgärdsplan med ansvarsfördelning. I december 2005 anställdes en tillgänglighetsrådgivare i Gävle kommun. Rådgivaren är placerad på Kommunledningskontoret. Rådgivarens arbete går ut på att bevaka den fysiska miljön och har det handikappolitiska programmet som styrdokument. Denne är dessutom tjänsteman i det Kommunala Handikapprådet, som är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för handikapporganisationerna och Gävle kommun. Gavlefastigheter har utsett en av förvaltarna till samordningsansvarig för tillgänglighetsfrågorna inom företaget. Samordningsansvarig sitter också med i en grupp med tillgänglighetsansvariga som tillgänglighetsrådgivaren ansvarar för. Syftet med gruppen är att sprida information från det Kommunala Handikapprådet ut till förvaltningar och kommunala bolag. Gavlefastigheter har valt att ta ett brett grepp om tillgänglighetsfrågorna. När tillgänglighetsarbetet inleddes 2006 beslutades om en fullständig tillgänglighetsinventering i alla delar av de förvaltade lokalerna. Inga avgränsningar har således gjorts ännu. En fullständig inventering har fördelen att man får en bra överblick och beredskap för ”passa-på-åtgärder”, det vill säga åtgärder som är enkla att genomföra i samband med annan förändring av lokalerna. Lokaler

Bilagor 53

och anläggningar där verksamhet bedrivs som främst riktar sig till allmänheten, till exempel kultur- och fritidsanläggningar, har prioriterats och där har också mycket åtgärdats. Under 2006 påbörjade Gavlefastigheter inventeringsarbetet. Inventeringen utförs av en person utan expertkunskap eller tidigare erfarenhet av tillgänglighetsfrågor. Som stöd i arbetet används den inventeringsmall som Handisam utarbetat. En prissatt lathund för åtgärder finns som stöd för kostnadsberäkning. Kommunens tillgänglighetsrådgivare samt bolagets tillgänglighetsansvarige finns också med som ett stöd i arbetet. Hittills har inventeringar gjorts i företagets sportanläggningar och i publika lokaler såsom bibliotek, förvaltningshus och stadshus. Även alla gymnasiebyggnader är inventerade. Inventeringen av skolor och förskolor är påbörjad, men där återstår ett stort arbete. Till följd av personella förändringar avstannade inventeringen under en period, men har nu kommit igång igen. Inventeringen av Gavlefastigheters lokaler förväntas slutföras under första halvan av 2008. Gavlefastigheter har genomfört ett antal tillgänglighetsåtgärder, där de mindre genomförts av egen personal och de större av byggentreprenör. Under 2007 avsattes ca 2,7 MSEK i investeringsmedel för detta ändamål, därefter har ca 2 MSEK/år avsatts för 2008-2010. I detta ingår dock inte endast enkelt avhjälpta hinder utan även mer omfattande åtgärder. Ännu har ingen definition gjorts av vad som ska räknas som enkelt avhjälpt hinder. Utöver dessa åtgärder finns investeringsmedel för handikappåtgärder där särskilda behov för en viss elev finns, t ex dörröppnare, ramper och akustiktak. Investeringsmedel för detta avsätts varje år tillsammans med hyresgästen. Inom Gavlefastigheter har fokus hittills inte legat på strategiska frågor, utan snarare på de rent praktiska. Verksamheten har således drivits utan formell styroch arbetsgrupp. Följaktligen har projekt- och tidplan inte heller tagits fram. Tillgänglighetsansvarig har samordnat inventeringen, men varje förvaltare har själv ansvaret för att planera och genomföra åtgärder. Ett åtgärdsprogram kommer att tas fram under våren 2008. Då kommer även en definition av vad ett enkelt avhjälpt hinder är samt projekt och tidplan att tas fram.

k ä l l a : Intervju med Christian Ödgren, förvaltare/tillgänglighetsansvarig och Jenny Lindström, projektanställd för inventering. Se även www.gavlefastigheter.se

54 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

exempel 3 Västerbottens läns landstings fastighetsenhet Fastighetsenheten inom Västerbottens läns landsting (VLL Fastighet) förvaltar drygt 500 000 kvm. Dessa är fördelade på tre sjukhus (Umeå, Skellefteå och Lycksele), samt ett antal vårdcentraler och specialboenden. För en del av landstingets verksamhet hyrs lokaler av kommuner, allmännyttan och privata fastighetsägare.

Tillgänglighetsarbetet I juni 1999 fastställdes det första handikappolitiska programmet för Västerbottens läns landsting. Programmet har sedan dess uppdaterats ett antal gånger och i juni 2007 antogs det senaste programmet för 2008-2010. Programmet, som har sin utgångspunkt i FN:s standardregler, innehåller mål för handikappolitiken i ett medborgar- och demokratiperspektiv. Med utgångspunkt från lagar och föreskrifter ska landstingets verksamheter bidra till uppfyllandet av de nationella målen i handlingsplanen för handikappolitiken (se www.vll.se). Under 2006 inleddes arbetet med undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder inom VLL Fastighet och en projektledare utsågs. Inledningsvis gjordes en kartläggning av vilken typ av lokaler som förvaltas och en grov prioritering. De lokaler som finns är:

• Vårdcentraler • Specialboenden med mera • Sjukhus Projektledaren beslutade att i första hand prioritera vårdcentraler, i andra hand specialboenden och i tredje hand sjukhus. Bakom denna prioritering låg ett antagande om att vårdcentralerna hade störst åtgärdsbehov och sjukhusen minst. Samtidigt är varje vårdcentral en mindre enhet och på så sätt lättare att hantera. Vidare ansågs det ligga en pedagogisk poäng i att på flera olika platser i länet visa att tillgänglighetsfrågorna prioriterades. Efter att kartläggning och prioritering gjorts genomfördes en provinventering av en vårdcentral för att få en uppfattning om tidsåtgång och storleksordning på kostnaderna för undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. För inventeringen upphandlades konsulthjälp från ett företag som har som affärsidé att hjälpa företag, kommuner, landsting och myndigheter att uppfylla de tillgänglighetskrav som finns inför 2010. Företaget, som har kopplingar till HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan), erbjuder förutom hjälp med inventering även framtagning av handlingsplaner, ritningsgranskning, tillgänglighetsrådgivning kring webbplatser samt utbildningsinsatser.

Bilagor 55

Efter provinventeringen fastställdes mål och tidplan för projektet. Målet är att alla fastigheter ska vara inventerade senast 2010. Samtidigt ska alla utom de tre sjukhusen även vara åtgärdade. VLL Fastighet har arbetat utan formell kommunikationsplan, men har haft kontakter med alla berörda parter vid behov. Internt har löpande information förmedlats på ledningsgruppsmöten, och fastighetspersonalen har informerats på arbetsplatsträffar. Inför inventeringen har inventeringskonsulten haft kontakt med vårdcentralschefen och informerat om den kommande inventeringen. Chefen har i sin tur informerat personalen. Inledningsvis hölls uppföljningsmöten med personalen där resultatet redovisades. På senare tid har man övergått till att inför åtgärdandet gå igenom protokollet och vilka byggnadsrelaterade åtgärder som planeras med chefen. Samtidigt diskuteras eventuella verksamhetsrelaterade hinder som verksamheten själv åtgärdar. Tillgänglighetsarbetet upplevs som mycket positivt av de verksamhetsdrivande organisationerna. En internutbildning om ca 1 timme har hållits för förvaltare, byggledare och lokalplanerare. Vid detta tillfälle har konsultföretaget informerat om de vanligaste tillgänglighetshindren med syfte att medvetandegöra problematiken för att i ökande utsträckning bygga rätt från början. Inom VLL Fastighet har man erfarenhet av att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på en endast två år gammal vårdcentral, vilket känns oerhört onödigt. Med samma syfte har VLL Fastighet dessutom haft liknande informationsträffar med ofta anlitade arkitekter. För inventeringen beviljas 200 000 SEK årligen av landstingets handikappnämnd. Medel för åtgärdandet har tagits som en investeringskostnad ur den egna budgeten. För 2007 var åtgärdskostnaden 250 000 SEK och för 2008 har 1 MSEK budgeterats. Inventeringen har genomförts i omgångar. Två omgångar är genomförda, 2006 inventerades 11 fastigheter och 2007 inventerades 6 fastigheter. Den tredje omgången kommer att genomföras kring halvårsskiftet 2008. Tanken med att göra inventeringarna i omgångar är att hinna åtgärda medan inventeringen fortfarande är aktuell. Policyn har varit att åtgärda i samma ordning som inventeringarna har gjorts. Vid inventeringen har alla utrymmen utom personalutrymmen inventerats och vid åtgärdandet har man som princip åtgärdat allt som påpekats, med undantag för hissar. Hissarna kommer att åtgärdas i samband med ombyggnationer som ska tillgodose lagkravet på säkrare hissar till år 2012. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram har tagits fram av projektledaren i samråd med inventeringskonsulten. Under genomförandefasen har egen byggledning och upphandlade entreprenörer använts. Det är byggledaren som kontrollerar och återrapporterar att åtgärdandet skett på rätt sätt. I enlighet med de satta målen uppskattar VLL Fastighet att alla fastigheter kommer att vara inventerade senast under 2010 samt att vårdcentraler och specialboenden kommer att vara åtgärdade. Bedömningen är att de tre sjukhusen kommer att vara åtgärdade senast 2012.

källa:

Intervju med Christer Nordlund, projektledare för tillgänglighetsarbetet. Se även www.vll.se

56 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

exempel 4 Fortifikationsverket Fortifikationsverket (FORTV) är försvarets hyresvärd. Verket är en av landets största fastighetsägare och specialiserat på försvarsfastigheter. I fastighetsbeståndet ingår alla typer av lokaler, anläggningar och mark som försvaret behöver i både krig och fred. Totalt rör det sig om cirka 3,7 miljoner kvm lokaler, 8 400 byggnader, ca 7 900 befästningar, 11 flygfält och 381 000 hektar mark. Utöver det har FORTV ett antal broar, hamnar, bevakningstorn med mera.

Tillgänglighetsarbetet I Fortifikationsverkets regleringsbrev för 2006 och 2007 fick FORTV i uppdrag att ta fram en handlingsplan för tillgänglighet. Som fastighetsägare har FORTV, enligt planoch bygglagen, skyldighet att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i de lokaler till vilka allmänheten har tillträde. För statliga myndigheter gäller dessutom förordningen 2001:526. Enligt denna har myndigheterna ett speciellt ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Myndigheterna ska särskilt verka för att verksamheten, informationen och lokalerna är tillgängliga för personer med funktionshinder. Förordningen kan misstolkas angående huruvida den gäller alla myndighetens lokaler eller endast lokaler för den egna verksamheten. FORTV gjorde ursprungligen tolkningen att den gällde alla lokaler och upprättade en handlingsplan för detta. Efter kontakter med Handisam framkom att så inte var fallet och handlingsplanen kommer därför att revideras. Ett direktiv avseende inventering av lokaler har tagits fram. Det utgår från att inventering enligt förordningen endast gäller lokaler för egen verksamhet. För övriga fastigheter sker inventering av lokaler tillgängliga för allmänheten enligt PBL. Inom FORTV har utsetts en person med övergripande samordningsansvar för tillgänglighet. Samordningsansvarig har haft hjälp av en extern tillgänglighetskonsult. Konsulten som FORTV använde sig av jobbar framförallt med tillgänglighet på internet, främst med att analysera och utveckla tillgängliga webbplatser. Företaget erbjuder dessutom stöd och hjälp vid upprättandet av handlingsplaner för tillgänglighet i enlighet med regeringens förordning, vilket var konsultens uppgift för FORTV. Målet för tillgänglighetsarbetet inom FORTV är att alla lokaler för egen verksamhet samt lokaler tillgängliga för allmänheten ska vara inventerade senast under 2007 och att alla prioriterade åtgärder ska vara genomförda senast under år 2010. Den tidplan som man jobbar efter för att nå målet innebär att inventeringen utförs, prioriteras och sammanställs i åtgärdsdokument under 2007. Därefter genomförs sammanställning och planering av åtgärder. Enklare åtgärder ska genomföras på kort sikt (under 2008) medan mer omfattande åtgärder ska budgeteras och genomföras på lång sikt (2009–2010).

Bilagor 57

Inom FORTV finns 19 fastighetsenheter och på varje enhet har en kontaktperson för tillgänglighetsfrågor utsetts. Det är framförallt fastighetsingenjörer och driftpersonal och ansvaret blir en del av deras ordinarie arbetsuppgifter. De ansvarar för att inventeringar blir gjorda och att resultatet sammanställs i ett åtgärdsdokument. De 19 kontaktpersonerna har genomgått en dags internutbildning i tillgänglighetsinventering, arrangerad av projektledaren tillsammans med tillgänglighetskonsulten. Utbildningen innehöll en mix av teori och praktik. Under förmiddagen diskuterades olika typer av funktionshinder, vad tillgänglighet är samt mål för handikappolitiken. Vidare gick gruppen igenom den inventeringsmall som tagits fram. Mallen, som bifogas, är en förkortad och anpassad version av Handisams mall. Under eftermiddagen inventerade gruppen en byggnad gemensamt. Efter genomgången tillgänglighetsutbildning inleddes inventeringen av de egna verksamhetslokalerna. Inventeringen innefattade alla allmänna lokaler såsom entréer, lunch- och fikarum samt samlingslokaler. Däremot beslutades att enskilda kontorsrum inte skulle ingå. Dessa tillgänglighetsanpassas istället vid behov. När det gäller inventering och åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i de lokaler till vilka allmänheten har tillträde handlar det framför allt om:

• Samlingssalar • Matsalar eller mässar som ofta hyrs ut • Regementsmuseer som ofta får besök utifrån oavsett om de ligger innanför eller utanför staketet För de brister som noterades i inventeringen har en prioritering gjorts av åtgärderna. Prioriteringen innefattar en avvägning mellan nyttan, förutsättningarna och kostnaden och ska användas för att tydliggöra:

• Vad som ska rättas till/åtgärdas på kort sikt (under 2008) • Vad som ska rättas till/åtgärdas på lång sikt (2009–2010) • Vad som ska rättas till/åtgärdas vid behov • Vad som inte alls ska rättas till/åtgärdas Inventering och prioritering sammanställs i ett åtgärdsdokument som skickas till verkets två fastighetsavdelningar, Norr och Syd. På varje avdelning finns en person som har ett samordningsansvar för tillgänglighetsfrågor vad gäller

58 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

lokaler. Denne samlar in och sammanställer åtgärdsdokumenten från fastighetsenheterna och planerar åtgärder. I samband med detta görs också bedömningar av om vissa åtgärder kan samordnas och upphandlas gemensamt. I skrivande stund pågår en sammanställning av åtgärdsdokumenten. När denna är gjord kommer FORTV att ta ställning till hur åtgärderna ska hanteras. Mindre åtgärder kommer troligen att hanteras av egen personal som en del i den löpande förvaltningen, medan större åtgärder handlas upp.

Resurser/budget Projektet har ingen budget. Tanken är att tillgänglighetsåtgärder ska rymmas inom ordinarie underhålls- och förvaltningsbudget. När sammanställningen av åtgärdsdokumentet inom kort är klar erhålls tydligare överblick av helheten och först då blir det möjligt att ta ställning till om ytterligare medel behöver tillskjutas.

k ä l l a : I ntervju med Ingela Andersson, samordningsansvarig för tillgänglighetsarbetet. Se även www.fortv.se

Bilagor 59

exempel 5 Statens fastighetsverk, SFV SFV:s uppdrag är att med god ekonomi förvalta statens byggnader så att det nationella kulturarvet finns tillgängligt för allmänheten och att kulturvärden vårdas och bevaras. Många av SFV:s byggnader är idag ett levande inslag i det svenska samhället såsom teatrar, museer, slott och residens. Andra har redan haft sin storhetstid som våra gamla borgar, fästningar och försvarsverk. Statens fastighetsverks förvaltningsuppdrag omfattar ca 2 miljoner kvadratmeter uthyrda lokaler och 6,5 miljoner hektar mark. SFV förvaltar också alla byggnader som svenska staten äger i utlandet. Förutom byggnader förvaltar SFV mycket stora markarealer främst i nordvästra Sverige. Det rör sig dels om skyddsvärd skog och dels om produktiv åkerbruks- och skogsmark.

Tillgänglighetsarbetet SFV inledde år 2002 ett utvecklingsprojekt kallat ”Tillgänglighet för funktionshindrade i kulturmiljöer och kulturbyggnader”. Målet med projektet var bl a att fastlägga en tillgänglighetspolicy för SFV samt att ta fram en verksgemensam handlingsplan. SFV har som myndighet, i likhet med Fortifikationsverket, förutom PBL om enkelt avhjälpta hinder även förordning 2001:526 att följa. Man har tagit ett helhetsgrepp på tillgängligheten och har, förutom fysisk tillgänglighet, dessutom arbetat med informativ tillgänglighet genom bl a tillgänglighetscertifierad webb och lättläst informationsmaterial. Utvecklingsprojektet inleddes med en förstudie som sedermera övergick i en genomförandefas. En projektledare utsågs och i arbetet medverkade dessutom representanter från olika berörda fastighetsområden och enheter inom SFV, samt från handikapporganisationen ”Bygg Klokt”.4 Projektets styrgrupp (i både förstudien och genomförandefasen) bestod förutom projektledaren av en fastighetschef, en chefsarkitekt, en fastighetsförvaltare och en gruppchef. Till projektet knöts dessutom en arbetsgrupp, med representation av förvaltare, webbredaktörer, lantmätare, gruppchef inredning, gruppchef kulturmiljö, utredningsarkitekt samt gruppchef byggekonomi. Under förstudien träffades gruppen flera gånger. Under genomförandefasen träffades gruppen endast för avstämningar. För specifika frågor som policy, ansvar och kostnader, information, utbildning och handlingsplaner bildades mindre arbetsgrupper.

4 Bygg Klokt är ett samarbete mellan fem rörelsehinderförbund samt Synskadades Riksförbund och Hörselskadades Riksförbund. Bygg klokt samordnar bl.a. förbundens intressepolitiska arbete i tillgänglighetsfrågor, utbildar medlemmar, föreningar och anställda samt ger råd till stat, kommuner, företag och andra som vill förbättra tillgängligheten i sin omgivning.

60 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Även en referensgrupp med representanter från berörda myndigheter och intresseorganisationer, genom ”Bygg Klokt”, samt från SFV knöts till projektet under genomförandefasen. Förstudien resulterade i ett styrdokument för SFV innehållande både tillgänglighetspolicy och handlingsplan som fastställdes av verkets generaldirektör i december 2003. Policyn bygger på FN:s standardregler och är uppdelad i två delar: hur SFV ska verka som förvaltare och byggherre respektive som statlig arbetsgivare. Styrdokumentet och policyn bifogas. När förstudien avslutades övergick projektet i en genomförandefas. Genom att följa policyn avser SFV att förbättra tillgängligheten till fastigheterna, uppfylla gällande författningskrav och vara ett föredöme i tillgänglighetsfrågor. Samtidigt ska förordningen om statliga byggnadsminnen, varsamhetskraven i PBL och förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken uppfyllas. SFV har uttalade målformuleringar inom följande områden:

• Omvärldsbevakning • Föredöme och samverkan • Fysisk tillgänglighet • Tillgänglig information • SFV som arbetsgivare • Utbildning • Utvärdering och revidering • Resurser, kostnader och tid Kopplat till respektive målområde ovan finns i styrdokumentet en strategi och genomförandebeskrivning i handlingsplanen. Här stakas målen ut och ansvarig enhet inom SFV utpekas. Som målsättning uttalas att kraven i lagar och förordningar/riktlinjer ska uppfyllas. SFV har dessutom som uttalat mål att i egenskap av statlig byggherre vara ett föredöme samt att hyresgäster och allmänhet ska uppleva tillgänglighetsarbetet som positivt. Inom projektet har en kommunikationsplan tagits fram innehållande projektets totala kommunikativa mål samt målen med informationen. SFV:s kommunikativa mål ska ta hänsyn till tillgänglighet vilket innebär att det krävs en medvetenhet om hur olika målgrupper ska nås av budskapet. Målgrupper är såväl egna medarbetare som externa parter, t ex besökare, hyresgäster och media.

Bilagor 61

I planen ingick även att tillgänglighetsanpassa och certifiera SFV:s hemsida, vilket skedde 2005. Det innebär att människor med funktionshinder av olika slag kan tillgodogöra sig den information som presenteras på sidan. Inom utvecklingsprojektet har två pilotprojekt genomförts för att utarbeta förslag på arbetsmetoder samt för att ta fram och visa goda exempel på lösningar. De två pilotprojekten är Läckö slott i Västergötland och Wrangelska palatset (Svea Hovrätt) i Stockholm. Under arbetet har SFV samarbetat med handikapporganisationer, något som anses vara av avgörande betydelse. Bygg Klokt har ingått som konsult i ett projektteam med direkt medverkan i utarbetandet av förslagen. Under 2004 genomgick alla anställda en endagsutbildning ”Tillgänglighet och kulturarv” för att öka förståelsen och intresset för tillgänglighetsfrågorna. En teaterföreställning om tillgänglighet inledde dagen som en introduktion till hela SFV:s tillgänglighetsarbete. Under dagen presenterades SFV:s tillgänglighetspolicy och pilotprojekt, samt genomfördes simuleringsövningar. Den strategiska delen av SFV:s tillgänglighetsarbete har som framgår av beskrivningarna ovan hållits på en verksgemensam nivå. När det däremot handlar om det praktiska genomförandet har ansvaret fördelats ut på de olika distrikten. Inför inventeringen av lokaler upphandlades centralt från huvudkontoret år 2004 omkring 20 konsulter, sakkunniga inom tillgänglighet. Kriterierna som skulle uppfyllas var:

• Erfarenhet från tillgänglighetsarbete, • Kunskap om byggande och byggprocess samt • Kunskap om kulturhistoriska byggnader. En överväldigande majoritet av de konsulter med vilka avtal skrevs är arkitekter eller landskapsarkitekter. De fick i likhet med de anställda genomgå en endagsutbildning med syfte att förstå SFV:s mål med tillgänglighetsarbetet. Under dagen diskuterades policyn, föreslagna arbetsprocesser etc. Konsulterna finns spridda över landet och det är respektive fastighetsområde som anlitar dem efter behov. Konsulterna ansvarar då för såväl inventeringen som åtgärdsanalys och åtgärdsprogram. Som en vägledning i inventeringsarbetet finns en centralt framtagen arbetsprocess för inventering, bedömning av åtgärder, åtgärdsplan och uppföljning av åtgärder. SFV har även specificerat processen för sina olika typer av lokaler:

• Uthyrda lokaler • Kulturfastigheter • Egna lokaler

62 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

För de uthyrda lokalerna poängteras att en nära dialog med hyresgästen är önskvärd. I processen föreslås konsulten ta del av hyresgästens mål och policies, genomföra inventeringen i samråd med hyresgästen och använda åtgärdsplanen för att synkronisera tillgänglighetsarbetet mellan SFV och hyresgästen. Dessutom ska konsulten och SFV vara sina hyresgäster behjälpliga i deras tillgänglighetsarbete. Inom arbetsprocessen finns en mall för åtgärdsplan (Bifogas, saknas) kopplad till Handisams inventeringsmall, som används vid inventeringen. I mallen skiljs på om åtgärden är en HIN-åtgärd, dvs enkelt avhjälpt hinder, eller en förordningsåtgärd. I åtgärdsplanen görs en prioritering av angelägenheten att avhjälpa bristerna:

• Lätt avhjälpt enligt HIN samt mindre åtgärder enligt förordning 2001:526 • Grundas i HIN och förordning 2001:526, men kräver större insatser • Utredning i syfte att fastställa lämplig åtgärd som kan utföras vid behov

Fastighetsområde Teatrar och Museum, distrikt Skeppsholmen För att levandegöra hur ett fastighetsområde inom SFV har jobbat med de praktiska bitarna har Skeppsholmen studerats. Inom området finns 14 byggnader, t ex museer, skolor och SFV:s egna verksamhetslokaler, som berörs av antingen förordningen eller HIN-åtgärder. Alla byggnader är inventerade. Inventeringen genomfördes av en av de centralt upphandlade tillgänglighetskonsulterna. Byggnaderna är komplett inventerade, dvs alla utrymmen är inventerade – inte bara lokaler dit allmänheten har tillträde. SFV har låtit de hyresgäster som fått sina lokaler totalinventerade ta del av inventeringsprotokollen som en utökad service. Efter genomförd inventering gjorde konsulten en åtgärdsanalys och upprättade åtgärdsplan enligt den centralt framtagna mallen. I samband med detta arbete görs en prioritering 1–3, enligt ovan. Dessutom sker en genomgång av hyresavtal för att kontrollera eventuella gränsdragningsfrågeställningar. Hyresgästen har informerats om SFV:s planerade åtgärder, men inte varit involverad i processen i övrigt. På Skeppsholmen fick SFV inledningsvis ta en undervisande roll eftersom hyresgästerna ofta inte var införstådda med lagkraven och därför väldigt oförstående till varför tillgänglighetsfrågan diskuterades. SFV:s kostnader har finansierats som underhållsarbete. En majoritet av de enkelt avhjälpta hindren på Skeppsholmen är undanröjda. För genomförandet har byggentreprenörer använts. När genomförandet är avslutat görs en slutbesiktning av SFV:s projektledare. Sedan 2007 är utvecklingsprojektet avslutat och implementering i den ordinarie verksamheten pågår. Uppföljning kommer att ske under hösten 2008. SFV satsar dock även fortsättningsvis på tillgänglighet och driver bl a projektet Värdig entré som är ett samarbete kring tillgänglighet där nya arbetsmetoder

Bilagor 63

testas för att hitta lösningar och idéer. Syftet är att genom design- och arkitektkompetens möta dagens krav på tillgänglighet med innovativa lösningar och bygganknutna produkter anpassade till kulturhistoriskt känsliga miljöer. SFV och Stockholms stad förvaltar ett stort antal kulturhistoriska byggnader varav fyra fungerar som pilotprojekt i Värdig entré. Det är besöksentréerna i Södra Bancohuset, Residenset i Göteborg, Liljevalchs konsthall och Stockholms Stadshus som är föremål för studierna. Målet är att fastigheterna ska kunna användas och upplevas av alla på lika villkor.

Resurser Utvecklingsprojektet har haft en separat budget med finansiering från SFV:s utvecklingsmedel (exklusive interntid). Separat budget togs dessutom fram för kommunikations- och personalåtgärder samt för pilotprojekten. Inventering och åtgärder har finansierats inom ordinarie underhållsbudget.

källa:

I ntervju med Per-Anders Johansson, kulturarvsspecialist och projektledare för utvecklingsprojektet och tillgänglighetsansvarig, samt Erik Palmbäck, representant för fastighetsförvaltningen på Skeppsholmen. Se även www.sfv.se

64 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Bilaga 2 Regleringar i korthet Detta kapitel redovisar de viktigaste reglerna om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt funktionsförmåga. Lagar och förordningar finns t ex på www.lagrummet.se. Boverkets föreskrifter finns på Boverkets hemsida: www.boverket.se och Handisams riktlinjer finns på www.handisam.se. Beslutas av

Regler

Riksdagen

Lagar

Regeringen

Förordningar

Myndigheter

Föreskrifter Allmänna råd

Sammanställning av allmänna krav

Regler som gäller vid nybyggnad och tillbyggnad

Regler som gäller vid ändring

Regler som gäller retroaktivt i loka ler dit allmänhe ten har tillträde och på allmänna platser

Lag och förordning

PBL, PBF BVL, BVF

17 kap 21 a § PBL

Föreskrifter

ALM BBR

Allmänna råd Annat

ALM BBR

HIN BÄR

HIN Boverkets idébok ”Enklare utan hinder”

Bilagor 65

Särskilda krav på statliga myndigheter

Regler som gäller retroaktivt för statliga myndigheter Lag och förordning

Förordning 2001:526

Föreskrifter o allmänna råd

Riktlinjer

Handisams Riktlinjer för tillgänglighet – ”Riv hindren”

PBL Plan- och bygglagen (1987:10, PBL). Bestämmelsen om Enkelt avhjälpta hinder finns i 17 kap 21 a § PBL. Bestämmelser om att tomter och allmänna platser ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i 3 kap 15 och 18 §§ PBL.

HIN Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19) till kraven i 17 kap 21 a § PBL om Enkelt avhjälpta hinder, HIN, trädde i kraft 1 dec 2003.

ALM Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2004:15) till kraven i 3 kap 18 § PBL, ALM, trädde i kraft 1 okt 2004.

BVL och BVF Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL). 2 § punkt 8 anger krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Närmare om kravet anges i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVF), i 12. I 14-16 §§. Här anges också krav som ställs vid ändring av byggnad. Tillgänglighetskraven enligt BVF gäller för byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler dit allmänheten har tillträde.

BBR Boverkets byggregler (BFS 1993:57), BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd som gäller vid nybyggnad och i tillbyggda delar vid tillbyggnad. Avsnitt 3 behandlar kraven om tillgänglighet och användbarhet enligt BVL och BVF. Även föreskrifter till kraven för tomter enligt PBL finns här.

66 Tillgänglig lokal 2 – Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

BÄR I Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR, anges närmare om tillämpningen av kraven vid ändring av byggnad enligt BVF, t ex tillgänglighet.

Förordningen om statliga myndigheters ansvar Handisam (myndigheten för handikappolitisk samordning) har tagit fram riktlinjer till förordningen (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Dessa riktlinjer syftar till att göra statliga myndigheter tillgängliga och de innehåller avsnitten tillgänglig verksamhet, tillgänglig information och tillgängliga lokaler .

Arbetsplatsens utformning Föreskrifter om utformning av arbetsplatser finns i ”Arbetsplatsens utformning” som är Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2000:42).

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2010. Det leder till svåra gränsdragningar för berörda fastighetsägare. Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Vad är lokaler dit allmänheten har tillträde? Vad kostar åtgärderna och vem ska betala? Denna rapport ger exempel på hur fem fastighetsorganisationer inom kommun, landsting och stat arbetat med enkelt avhjälpta hinder. Den samlade erfarenheten pekar på ett antal strategier och framgångsfaktorer som kan vara till stor nytta för den som arbetar med tillgänglighetsfrågor i lokaler. Bland framgångsfaktorerna återfinns: • Förankra tillgänglighetsarbetet i organisationens ledning • Utse en samordningsansvarig • Klargör hur regelverket ska tolkas i den egna organisationen • Låt eventuell befintlig tillgänglighetspolicy ligga till grund för arbetet • Ta fram en medveten strategi för information och förankring • Involvera berörda handikapporganisationer direkt • Utbilda den egna personalen • Inventera inte mer än vad som kan åtgärdas inom överskådlig framtid • Planera för att tillgänglighetsarbetet ska bli en naturlig del av den löpande förvaltningen

iSBN 978-91-7164-402-2 U.F.O.S är: Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Statens Fastighetsverk, Akademiska Hus AB samt Specialfastigheter i Sverige AB.