7164 405 3 by Sveriges Kommuner och Landsting

Utveckling av fastighetsföretagande i oﬀentlig sektor (U.F.O.S)

Vindkraft är vår tids vattenkraft. Den kräver stora investeringar, men är miljömässigt klok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan öka sitt engagemang i vindkraft dels för att sänka sina elkostnader, dels för att förbättra miljön. I denna rapport redovisas olika strategier för hur vindkraft kan hanteras av offentliga fastighetsägare.

Vindkraft för eget bruk

Utveckling av fastighetsföretagande i oﬀentlig sektor (U.F.O.S)

Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S).

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn - , fax - eller på U.F.O.S. webbplats, www.offentligafastigheter.se

ISBN: - - - -

Vindkraft för eget bruk

U.F.O.S.

Förord Vindkraft är vår tids vattenkraft — investeringskrävande men miljöklok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan kraftigt öka sitt engagemang i vindkraft för att sänka sina elkostnader och för att förbättra miljön. Syftet med denna rapport är att redovisa alternativa vindkraftstrategier med sina för- och nackdelar. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens Energimyndighet. Skriften är författad av Roger Fredriksson, Apoidea AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp som bidragit med material och synpunkter. Styrgruppen har bestått av Kjell Gustavsson, Statens fastighetsverk; Hans Isaksson, K-konsult (representant för Statens Energimyndighet); Stefan Magnusson, Fortifikationsverket; Johan Risholm, Falkenbergs kommun samt Peter Jansson, Regionfastigheter i Skåne. Ulf Sandgren och Jonas Hagetoft på Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare.

Stockholm i november

Innehåll Vindkraft för eget bruk

1 Vindkraft – ett alternativ för offentliga fastighetsägare?

2 Vinden

3 Planerade utbyggnader

4 Strategialternativ

5 Viljeaktörerna – den yttersta ringen

6 Tillståndsaktörer – den mellersta ringen

7 Avtalsaktörer – den innersta ringen

8 Vindkraftsägaren – centrum

9 Erfarenheter

10 Alternativa strategier

11 Våga vind !

© U.F.O.S. 2008 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-405-3 Text: Roger Fredriksson, Apoidea AB Grafisk form och omslagsbild: Forum1 Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller www.skl.se/publikationer

Vindkraft för eget bruk

Vindkraft för eget bruk Ekonomi och miljö talar för att offentliga fastighetsägare ökar sitt engagemang i vindkraft. Detta är också samhällets önskan som den är uttryckt i ”Vindbrukspropositionen” från . Utöver den direkta vinsten för miljön och lägre elkostnader, bidrar också ett ökat ägande av vindkraft bland fastighetsägare till en lite bättre fungerande elmarknad. Det finns flera olika strategier som aktiva fastighetsägare har att ta ställning till: bygga, driva och förvalta egna kraftverk i egenregi eller genom att upphandla entreprenader köpa projekt med alla tillstånd av projekteringsföretag för att realisera projektet med konsulter och entreprenörer köpa befintliga vindkraftverk köpa andelar i vindkraftverk av energibolag eller privata andelsföreningar köpa ursprungsmärkt el från vindkraft arrendera ut mark till ägare av vindkraftverk. Rapporten redovisar förutsättningarna för val av strategi som alla har sina för- och nackdelar. Men genomgången utmynnar i tre tydliga slutsatser: • Vindkraft är vår tids vattenkraft — investeringskrävande men miljöklok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan kraftigt öka sitt engagemang i vindkraft för att sänka sina elkostnader och för att förbättra miljön. Det är inte längre bara förbehållet stora kraftbolag att satsa på kapitalintensiv teknik med långsiktigt mycket stor potential. • Fastighetsägare som äger vindkraftverk för eget bruk är sannolikt befriad från energiskatt. Om den tolkningen står sig blir investering i vindkraft ännu mera lönsam än om el från vindkraftverket säljs till externa kunder.

Vindkraft för eget bruk

• Ett passivt förhållningssätt kommer att leda till att andra aktörer tar hem vinsterna med vindkraft, på samma sätt som dagens kraftbolag kan göra, eftersom de i kraft av förra seklets monopol ”blåste” ursprungliga ägarna — kommuner, företag och privatpersoner — på fallrättigheterna i landets älvar. Vindkraft är i samklang med vår tids visioner; tekniskt, miljömässigt och socialt. Den är en del av det framtida energisystemet och även offentliga fastighetsägare får en bättre framtid med vindkraft för eget bruk.

Vindkraft för eget bruk

1 Vindkraft – ett alternativ för offentliga fastighetsägare? Vindkraft är sannolikt framtidens motsvarighet till förra århundradets vattenkraft — mycket kapitalkrävande men också mycket lönsam för ägarna på lång sikt. Ett hundra år senare har vi dessutom blivit varse behovet av en radikalt mindre miljöpåverkande kraftproduktion än fossileldade kraftverk, som på global nivå svarar för hela två tredjedelar av all elproduktion. Mot den bakgrunden är det angeläget att offentliga fastighetsägare tar ställning till hur vindkraft kan bidra till deras arbete med att begränsa energikostnaderna och samtidigt bidra till en bättre global miljö. Dessutom måste alla offentliga ägare av mark bestämma sig för hur vindbruk ökar markens avkastning. Den första frågan att besvara är om man alls ska engagera sig i vindkraft. En helt passiv hållning kan motiveras med att det är andra företag som är mera kompetenta att öka användningen av vindkraft, och nyttan — lägre elpris och bättre miljö — kommer den vägen offentliga fastighetsförvaltare tillgodo. Förhållningssättet är en förlängning av den specialisering som formuleras som att alla ska ”göra det vi är bäst på”. Dock är det en tydlig uppfattning från riksdagen att myndigheter och andra offentliga aktörer har ett ansvar för mer vindkraft och därför kan ett passivt förhållningssätt komma att ifrågasättas av samhället. Men vad gör fastighetsförvaltare som ser möjligheter att bygga vindkraft som andra inte vill — eller hinner — exploatera? Även för fastighetsförvaltare som tvivlar på att kraftbolagen och andra aktörer delar med sig rättvist av vindkraftens fördelar blir frågan: hur ska vi engagera oss i utvecklingen av vindkraft? Syftet med den här rapporten är att ge en vägledning till offentliga fastighetsförvaltare (OFF) inför strategibeslut om engagemang i vindkraft. Tyngdpunkten ligger på att reda ut för- och nackdelar med olika aktiva alternativa strategier. Det passiva vägvalet kommenteras inte ytterligare

1 • Vindkraft – ett alternativ för offentliga fastighetsägare?

Vindkraftverk under resning i Hulta, NĂ¤rke. Foto: Leif O. Pehrsson.

i rapporten. Det innebär inte att vi tar ställning för eller emot ett aktivt eller passivt val. Skälet är helt enkelt att det aktiva valet kräver att flera alternativ analyseras och värderas.

K un

tå

Analysen av handlingsalternativ bygger på en modell som inordnar alla viktiga aktörer i tre ”ringar” och med ägaren av vindkraftverket i centrum. Den yttersta ringen beskriver aktörer som påverkar utbyggnaden av vindkraften i V ilj a a termer av vilja — eller inte vilja! I mellersta V ilj T ill ringen finns direkt eller indirekt tills ståndsgivande aktörer. Ringen närmast d vindkraftverket består av aktörer som kraftverksägaren måste teckna civilrättsliga avtal med, se figur . Målet med analysen är att stegvis identifiera aktörer, möjligheter och hinder genom att börja med yttersta ringen och Figur 1. En aktörsmodell för ”vandra” in mot centrum. Resultatet av värdering av handlingsalternativ analysen blir både en vägledning inför för vindkraft. beslutet om OFF ska engagera sig eller inte, och vilket alternativ som passar respektive OFF som väljer att aktivt bidra till utvecklingen av vindkraft. Rapporten kommer inte att beskriva teknik, projektplanering och projektering mer än i summariska termer. Det finns idag flera utförliga och pedagogiskt utformade rapporter från Boverket, Energimyndigheten och branschorganisationer som beskriver den praktiska delen med att bygga vindkraftverk. Vindkraftshandboken från Boverket innehåller den mest uppdaterade och heltäckande informationen för en fastighetsägare som vill veta mera om hela processen med att bygga vindkraftverk. Handboken innehåller också en omfattande förteckning över annan litteratur och andra informationskanaler. Vi koncentrerar oss här på att ta fram underlaget för strategiska vägval. När väl beslutet är fattat kommer vald aktiv strategi att kräva inhyrd kompetens och speciella projektorganisationer, beroende på fastighetsägarens organisation, resurser och kompetens. Rapporten inleds med en listning av strategiska alternativ som därefter följs av analysen enligt aktörsmodellen. För varje aktör identifieras de mest centrala faktorerna som kan påverka vägvalet. Resultatet av analysen utmynnar i en sammanställning av för- och nackdelar med olika strategiska vägval för OFF.

1 • Vindkraft – ett alternativ för offentliga fastighetsägare?

2 Vinden Uppsala universitet har genomfört en vindkartering på uppdrag av Energimyndigheten. Resultatet av vindkarteringen ska användas som underlag i vindkraftsplaneringen vid länsstyrelser och kommuner. Det ska även ge projektörer och kraftbolag ett bra underlag för lokalisering av vindkraft.

Vindlägen Energimyndigheten anser att områden med vindhastighet över , m/s och ett avstånd till befintliga bostäder över m är lämpliga att pröva som riksintresse för vindkraft. Ur markägarens perspektiv är det ibland väl värt att pröva etableringar på områden med lägre vindhastigheter än , m/s. Ett skäl är att det bland världens alla fabrikat också finns flera vindkraftverk som har en hög elproduktion för andra vindprofiler än de som finns i högvindslägen. Ett annat är att övriga förutsättningar — väg, elnät, närboende, inga konkurrerande intressen etcetera — kan uppväga nackdelen med inte helt perfekta vindlägen. Även om vindhastigheten kraftigt påverkar elproduktionen (se avsnitt "Tekniska principer och ramar", kapitel ) finns det ofta anledning att undersöka förutsättningarna även för områden med vindhastigheter på kanske ner till , m/s enligt Uppsala Universitets kartering som redovisas i figur på nästa sida. Nollplansförskjutning innebär att modellen har tagit hänsyn till skog och byggnader i terrängen. För skog betyder det att kartans vindhastighet gäller för meter plus procent av skogens höjd. Avgörande för lönsamheten i projektet är den faktiska vindhastigheten. I första steget är det därför viktigt att på ett billigt sätt få en bättre uppskattning än den som modellberäkningen i figur visar. Om det finns en väderstation eller ett vindkraftverk i närheten är det förstås bästa källan. Med avancerade simuleringsprogram, till exempel WindPro/WASP, är det

Vindkraft för eget bruk

Figur 2. Årsmedelvinden på 72 m höjd ovan nollplansförskjutningen beräknad med MIUUmodellen med 1 km horisontell upplösning. Karteringen är tillgänglig via Energimyndighetens hemsida, www.energimyndigheten.se.

2 • Vinden

möjligt att utnyttja vinddata från längre bort liggande väderstationer för att få en preliminär uppfattning om hur stor elproduktion ett visst verk genererar på platsen. Kostnaden för en sådan undersökning kan variera kraftigt beroende på val av leverantör. En första simulering av elproduktion kan utnyttja SMHI:s väderdata från närmaste väderstation och Lantmäteriets topografiska kartor. Om simuleringen kompletteras med en översiktlig bedömning av övriga förutsättningar och en enkel investeringskalkyl bör förstudien som längst ta en vecka för en kvalificerad konsult eller projektör. Om förstudien visar tillräckligt god lönsamhet blir nästa steg att mäta vinden på plats under minst ett år. Bästa resultatet blir det med en särskild mätmast på exakt den plats som verket ska stå på. Ibland kan alternativet att placera vindmätare på närliggande telemast vara ett tillräckligt bra alternativ. Innan mätserien är analyserad finns det knappast någon leverantör av vindkraftverk som är villig att lämna offert på ett kraftverk. Detta har att göra med produktionsgarantier som leverantören ställer och att säkerställa att placeringen inte har så turbulenta vindar att verket skulle skadas.

Vindkraft för eget bruk

3 Planerade utbyggnader I februari pågår byggandet av vindkraftverk som kommer att producera cirka miljoner kWh, vilket är mer än procent av års vindkraftsproduktion. Om vi summerar pågående projekteringar får vi en tillkommande årsproduktion på miljarder kWh. Till detta kommer två gigantiska projekt — Swevinds Markbygden på miljarder kWh och E.ON:s Södra Midsjöbanken på miljarder kWh. Om alla dessa projekt realiseras kommer vindkraften att producera nästan två tredjedelar av nuvarande produktion från vattenkraft eller kärnkraft, se figur .

Figur 3. Planerade och pågående vindkraftsetableringar större än 25 MW i april 2008. Källa: www.energimyndigheten.se.

3 • Planerade utbyggnader

Även om inte alla projekt blir av kan nya projekt komma till som ett resultat av att till exempel både privata och offentliga fastighets- och markägare blir nya aktörer. Dessutom kan en framgångsrik utveckling av översiktsplanerna och tillståndsprocesserna leda till att många nya etableringar blir intressanta. Den tekniska utvecklingen kan leda till lägre priser på vindkraftverk när väl kapaciteten för tillverkning har hunnit ifatt efterfrågan. Satsningen på vindkraft domineras idag av några få kraftbolag som synbart av imageskäl satsar på vindkraft. En annan viktig aktör på marknaden är projektörer med ambitionen att sälja stora vindkraftsprojekt med god vinst till högstbjudande. Investeringarna motiveras av en god långsiktig lönsamhet för ägarna av kraftverken. En stabilisering av stödet till utbyggnad via elcertifikat och en förväntad elprisuppgång har under senare år ökat både kraftproducenternas och nya aktörers intresse i att investera i vindkraft. Utvecklingen leder sannolikt till höjda elpriser och en ännu starkare ställning för kraftbolagen som redan idag är ett oligopol. Fastighetsägare och andra elkunder som inte själva skaffar ett eget ägande av vindkraft blir då de stora förlorarna. Utöver motivet att undvika skenande elkostnader har också många fastighetsägare en miljöambition med satsning på vindkraftverk.

Vindkraft för eget bruk

4 Strategier, skatter och aktörer Inför val av strategi är det viktigt med en heltäckande beskrivning av alternativen. Men för just vindkraft spelar också frågan om energiskatt och moms en viktig del i grunden för val av strategi. I det här kapitlet redovisar vi också en översiktlig modell som syftar till att beskriva hur olika aktörer beror av varandra i ett vindkraftsprojekt.

Strategialternativ Mot den här bakgrunden finns det olika aktiva strategier för OFF. Om vi sorterar de principiella alternativen i fallande ordning med avseende på komplexiteten i förverkligandet av alternativen ser listan ut så här: bygga, driva och förvalta egna kraftverk i egenregi eller genom att upphandla entreprenader köpa projekt med alla tillstånd av projekteringsföretag för att realisera projektet med konsulter och entreprenörer köpa befintliga vindkraftverk köpa andelar i vindkraftverk av energibolag eller privata andelsföreningar köpa ursprungsmärkt el från vindkraft arrendera ut mark till ägare av vindkraftverk. Lönsamheten för framgångsrikt genomförda alternativ till är avsevärt högre än och . Till viss del beror det på att alternativ till också innebär ett större risktagande. Men även villkoren för energiskatt och moms har en mycket stor betydelse för lönsamheten.

4 • Strategier, skatter och aktörer

Vindkraftresning i Hulta, ett privat verk ägt av två pensionärspar. Foto: Leif O. Pehrsson.

Energiskatt och moms För en presumtiv ägare av vindkraftverk som också har en egen elförbrukning, är frågan om energiskatt och moms viktiga och påverkar förutsättningarna för att investera i vindkraft.

Energiskattepliktig? Enligt lagen om skatt på energi utgår ingen energiskatt på el från vindkraftverk om producenten inte säljer den vidare:

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 2. ……… (Källa: 11 kap 2§ i Lag [1994:1776] om skatt på energi.)

Vindkraft för eget bruk

I formuleringen av lagen är tolkningen av begreppet ”yrkesmässigt” avgörande för om energiskatt ska betalas eller inte. Skatteverkets handläggare har lämnat en inte bindande tolkning av begreppet som svar på en fråga från Askersunds kommuns bostadsbolag:

…. Skatteverket menar att för att elkraften inte ska vara skattepliktig krävs att fastighetsbolaget inte mot ersättning levererar ut el på nätet. Bolaget får heller inte kvitta eventuell överskottsel, dvs. i de fall elproduktionen överstiger egenförbrukningen, mot elleverans när elförbrukningen överstiger egenproducerad elkraft. Elleveranser till fastigheternas hyresgäster ska ingå i den fasta hyreskostnaden, dvs. ej särfaktureras. I de fall särdebitering av elkostnaden sker liksom vid kvittning av elkraft anses leveransen utgöra yrkesmässig elleverans och blir därigenom skattepliktig. …. (Källa: Skatteverket, Erik Eriksson, ”Angående förfrågan om elskatt på vindkraftproducerad el”, brev 2007-10-23 till Askersundsbostäder.)

En annan viktig implikation av formuleringen är att skatteverkets handläggare kräver att det är samma juridiska person som både äger verket och förbrukar elen. För andelsföreningar verkar det därför som att andelsägarna inte kommer att slippa energiskatt — andelsföreningen är en juridisk person och förbrukarna är andra juridiska personer. Föreningen säljer el till andelsägarna och därmed levererar producenten elkraft yrkesmässigt. De flesta andelsföreningarna har också gjort den tolkningen i sina prospekt till presumtiva andelsägare. En förening — Kvarkenvind — har en annan uppfattning som går ut på att föreningen inte säljer någon el eftersom den tillhör andelsägarna trots att verket ägs av föreningen. Svaret till Askersundsbostäder är något otydligt och skulle kunna tolkas som att skattebefrielsen bara gäller om vindkraftverket finns i samma lokala elnät som förbrukarna. En sådan tolkning motsägs av principen för hur elmarknaden är konstruerad. Den motsägs också av en dom i Högsta Domstolen som tillåter ett värmebolag som producerar el i en central att utnyttja överskottet i en annan värmecentral utan att heller för den delen betala energiskatt. Skatteverkets rättsavdelning håller på med att tolka lagens formulering i syfte att klargöra var gränserna går. Tolkningen kommer sannolikt att publiceras under hösten . Tolkningen av lagparagrafen är av mycket stor betydelse för vindkraftens lönsamhet. Energiskatten år i norra Sverige är , öre/kWh och i

4 • Strategier, skatter och aktörer

övriga landet är den öre per kWh. Värdet av en eventuell skattebefrielse kan jämföras med stödet från elcertifikatsystemet som i augusti är cirka öre/kWh. Priset på el vid samma tidpunkt är cirka öre per kWh. Om energiskattefrågan avgör investeringens lönsamhet bör investeraren begära ett bindande förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

Momsen? Kommunal och statlig verksamhet är i momshänseende specialreglerade. Har dessa offentliga myndigheter verksamheter i vilka man omsätter mervärdesskattepliktiga varor och tjänster som inte ingår i deras myndighetsutövning, så är man beskattningsbara personer som ska efterleva mervärdesskattelagens bestämmelser. I sådant fall innebär det att den ingående momsen på investeringar och driftskostnader är avdragsgill moms i skattesystemet samt att man som säljare måste ta ut utgående moms och redovisa denna. För kommuner rör sig de mervärdesskattepliktiga verksamheterna huvudsakligen om va-verksamhet, renhållning, eldistribution samt vissa serveringstjänster. Merparten av kommunal och statlig verksamhet ligger utanför mervärdesskattens beskattningsram. Socialomsorg, utbildning samt sjukvård är skattebefriade områden, liksom myndighetsfunktioner. Trots att dessa områden inte medför skattskyldighet till mervärdesskatt så har kommuner och staten i ett särskilt system rätt att återfå momsen på investeringar och driftskostnader för den del där moms inte kan återfås genom det ordinarie momssystemet. Det finns några undantag i denna rätt att återfå moms och det främsta är ett avdragsförbud för stadigvarande bostäder. Om en kommun uppför ett vindkraftverk och elen ska användas i egen kommunal verksamhet eller säljas vidare så är momsen avdragsgill fullt ut endera i kommunkontosystemet eller i momssystemet. Används vindkraftselen i både i den egna verksamhet och i en utåtriktad försäljning så ska momsen på kostnader delas upp och återsökas i respektive system. Uthyrning av bostadsfastigheter ligger utanför mervärdesskattelagens bestämmelser. Normalt så bedriver kommuner inte bostadsförvaltning i egen regi utan detta görs i fristående kommunala bostadsföretag. Skulle ändå en kommun ha egna bostäder så är momsen inte avdragsgill på investerings- och driftmomsen hos en kommun p.g.a. avdragsförbudet för stadigvarande bostäder. Motsvarande avdragsförbud gäller också för ett kommunalt bostadsföretag om detta väljer att tillhandahålla vindkraftsel som en integrerad del i sin hyresupplåtelse. Skulle däremot ett bostadsföretag istället tillhandahålla el separat så blir denna försäljning en i

Vindkraft för eget bruk

momshänseende fristående verksamhet som ska momsbeskattas. I sådant fall har företaget rätt att återfå momsen på investeringar och driftskostnader samt ta ut utgående skatt på försäljningen.

äga re r i ng /MD

ät

Ba N lans ansvarig Kra M f t nä STE t

a ll m än Lantm n äte r i Finansiär

D et

e end rbo Nä relse y t nss Lä e gar rkä

far

I följande kapitel går vi igenom relationerna mellan ägaren av det framtida vindkraftverket och aktörerna i figur i syfte att underlätta beslutet för OFF.

Komm srätt un Län antör r e M a Lev

Luft

För att inför beslut om vindkraftsstrategi kunna värdera för- och nackdelar med olika alternativ, gör vi nu en genomgång av förutsättningar som är relevanta inför strategibeslut. När vi identifierar aktörerna i modellen i figur får vi den här bilden av vilje-, tillstånds- och avtalsringen, se figur .

En aktörsmodell

K un der

Figur 4. Aktörerna som vindkraftverkets ägare är beroende av.

4 • Strategier, skatter och aktörer

Ba N lans ansvarig Kra M f t nä STE t

far

ät

Luft

äga re r i ng /MD

D et

a ll m än Lantm n äte r i Finansiär

Komm srätt un Län antör r e M a Lev

e end rbo Nä yrelse t nss Lä e gar rkä

K un der

5 Viljeaktörerna – den yttersta ringen

Behovet av omställningen av energisystemet har en bred förankring i dagens samhälle. I vår modell får den förankringen representeras av tre aktörskategorier; närboende, kunder och det allmänna.

Närboende Ett tidigt samråd med närboende är en viktig framgångsfaktor för vindkraftsprojekt. Utan en rimligt hög nivå av acceptans bland närboende kommer många vindkraftsägare att binda ris på egen rygg med oförutsedda kostnader som följd. Både bo- och fritidsmiljön påverkas. Genom att satsa på en tidig och fortlöpande information till närboende kan risken för tidsödande och kostsamma överklaganden minska. Men det är samtidigt ett problem för initiativtagare som inte äger marken utan som först måste försäkra sig om tillgång till den. Information till närboende innan markavtalet är säkrat kan äventyra förhandlingarna med markägare. I norra Sverige är det också viktigt att på ett tidigt stadium informera berörd sameby, se figur . Det råder i stort sätt konsensus om att vindkraftverken i sig inte påverkar renarnas beteende om de placeras utanför kalvningsområden och andra kritiska markområden. Många samebyar är också på väg att lämna en tidigare mycket skeptisk hållning till vindkraft. Förändringen beror både på ökad kunskap om att renarna inte störs och att miljöförstöringen p.g.a. klimatförändringar orsakat av fossilproducerad el blir allt kännbarare för varje år. Men samebyarna ser också uppförandet av vindkraftverk både som

Vindkraft för eget bruk

en möjlighet att själva ta del av både ägandet av verken och att få en ekonomisk ersättning för intrång i deras rätt att bedriva renskötsel. Det senare är definitivt en grannlaga uppgift för exploatören att hantera, eftersom ersättning till samebyarna mycket väl kan tolkas av markägaren som att det sker på hennes/hans bekostnad.

Figur 5. Karta över samebyar i Sverige.

5 • Viljeaktörerna – den yttersta ringen

Många projektägare har avtalat med olika grupper och samfälligheter om en ersättning för att kompensera olägenheter som dessa grupper upplever med en lokalisering av vindkraftverk i deras närområde. Ersättningen kan lika gärna vara en engångssumma för upprustning av bygdegård eller liknande, som en årlig utbetalning under kraftverkets livslängd. Det finns också varianter där närboende erbjuds att före andra köpa andelar i vindkraftverket eller att köpa andelar till rabatterat pris. Det är rimligt att närboende som de facto får olägenheter av etablering också får ekonomisk kompensation. Men det finns en risk att dessa ekonomiska krav äventyrar projektets lönsamhet. Därför måste exploatören tydligt redovisa fördelarna för närboende med vindkraftverken, till exempel fler arbetstillfällen under uppförandet, kanske förstärkta vägar, bättre tillgång till skogsområden med mera. Många upplever också satsningen i närområdet som positivt för utvecklingen i bygden och dessutom som ett strå till den stack som till slut blir en bättre miljö.

Kunder Vindkraftens utveckling har präglats av en klassisk produktionsteknisk fokusering. Lika viktigt som att ett enskilt vindkraftverk vinner acceptans bland närboende är att vindkraften också marknadsförs mot slutkunder som inte bryr sig om tekniken men av andra skäl kan vara intresserade av delägande i anläggningen. Många kunder vill nå tillfredsställelse med sitt köpval utan ett djupare engagemang i produktionen av tjänsten.

Flera vindkraftparker i samma vy. Tanums kommun. Foto: Forum1.

För OFF är just kundbegreppet inte uppenbart relevant, men resonemanget ovan kan översättas till att det är viktigt med en intern marknadsföring av varför man satsar på vindkraft. Utan den insatsen i ett tidigt skede kan ett engagemang ifrågasättas på felaktiga grunder av personal och andra brukare av lokalerna.

Det allmänna Sektorn får representeras av de aktörer som tolkar det som samhällets medborgare kommer överens om i demokratiska församlingar. Riksdagens beslut om en nationell energipolitik är därför en central faktor vid val av vindkraftsstrategi. En annan viktig del är centrala myndigheter och hur de styr mot de nationella energimålen. En tredje ”aktör” är den allmänna opinionen som både styr och påverkas av den nationella energipolitiken.

Nationell politik för vindkraft Riksdagen antog i juni propositionen: ”Miljövänlig el med vindkraft — åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” (prop. / : ). I propositionen betonas vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraften. Etableringen av begreppet vindbruk syftade till att jämställa produktion av el från vindkraft med andra näringar som utnyttjar förnybara naturresurser; fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk. Propositionen innehöll flera konkreta förändringar som underlättar utbyggnad av vindkraft, som lägre fastighetsskatt för vindkraftverk och enklare tillståndsgivning för vind-parker med mindre effekt än MW. Men det viktigaste med riksdagens beslut var att det undanröjde mycket av den skepsis och överdrivna försiktighet som fanns hos både centrala och lokala myndigheter. Ungefär samtidigt antog också riksdagen propositionen ”Förnybar el med gröna certifikat” (prop. / : ) som säkerställde ett långsiktigt ekonomiskt stöd till vindkraft. Stödet fungerar så att ägare till förnybar elproduktion, till exempel vindkraft, får ett elcertifikat för varje producerat tusental kWh. Elcertifikaten köps av elsäljarna, som enligt lag är skyldiga att äga ett visst antal elcertifikat i förhållande till sin totala elförsäljning, så kallad kvotplikt. Kvotplikten beslutas av riksdagen och avvägs mot målet med utbyggnad av förnybar elproduktion. I slutänden är det elkunderna som betalar dessa certifikat eftersom säljarna gör ett motsvarande påslag på marknadspriset. Systemet med elcertifikat gäller t.o.m. år och garanterar att alla vindkraftverk som tagits i drift efter år men före får stödet under år.

5 • Viljeaktörerna – den yttersta ringen

Regeringen fortsätter nu att arbeta för mer vindkraft i Sverige. Idag kommer cirka en procent av Sveriges elproduktion från vindkraftverk, en andel som också gäller globalt men som bara är en tredjedel av Europanivån. Målet var tidigare att nå miljarder kWh till år . På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten analyserat planeringsmålet och föreslår nu att ribban sätts så högt som miljarder kWh år varav en tredjedel till havs. Förslaget väntas leda till beslut under hösten eller våren . Regeringen lyfter fram olika aktörer och processer som ett led i samhällets arbete med utvecklingen av vindkraft; vindkraftssamordnare, nationellt nätverk för vindbruk, planeringsstöd till kommuner, pilotprojektstöd samt regelförenklingar. Vindkraftssamordnarna har till uppgift att: … underlätta samspelet mellan vindkraftsprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för en storskalig expansion av vindkraften så att uppställda energipolitiska målsättningar kan uppnås. Samordnaren bör kunna agera pådrivare i pågående processer och lyfta fram vindkraften i olika sammanhang. Vindkraftssamordnarna ska ses som ett erbjudande från staten till projektörerna om de anser att de har ett behov av hjälp. (Källa: Näringsdepartementets webbplats) Även om samordnarnas roll främst handlar om större projekt kan deras erfarenheter och stöd vara till nytta även för mindre projekt. Aktuell information om vilka som är vindkraftssamordnare finns på Energimyndighetens hemsida. Nationellt nätverk för vindbruk är en idé som lanserades i budgetpropositionen och handlar om att öka erfarenhets- och kunskapsutbytet mellan vindkraftsaktörerna. Energimyndigheten samordnar nätverket som är organiserat som ett antal olika noder med olika ansvarsområden, se tabell . Tabell 1. Noder i det nationella nätverket för vindbruk Ansvarsområde

Nod

Näringslivs- och affärsutveckling

Regionförbundet i Kalmar län

Planerings- och tillståndsfrågor

Länsstyrelsen i Halland

Utbildnings- och kompetensfrågor

Högskolan på Gotland

Arbetskraftsförsörjning samt drift- och underhållsfrågor

Strömsunds kommun

Vindkraft för eget bruk

Varje nod ska fungera som samordnare, samarbetspartner och extra resurs för Energimyndighetens arbete för en kraftig utbyggnad av vindkraften. Planeringsstöd till kommuner utgår för att utveckla förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraftsanläggningar och för planering av vindkraft. Flera kommuner — ofta i regionala samarbeten — har sökt och fått ekonomiskt stöd för att utveckla sina översiktsplaner. Det är Boverket som administrerar stödet, och i augusti var det kommuner, länsstyrelser med flera som hade sökt stödet. Att arbeta in vindkraftens intressen i översiktsplanerna är förstås av stort värde för alla parter. Men en farhåga som många projektörer hyser är att arbetet med planerna kommer att sinka enskilda projekt med just motiveringen att planering pågår. Pilotprojektstöd ges för att stödja en marknadsintroduktion av vindkraft. Dessa stöd bör i ökad utsträckning inriktas mot landområden med goda vindförutsättningar och utvärderingar av tidigare investeringar. Stödet administreras av Energimyndigheten men har sannolikt ingen direkt betydelse för OFF, utan syftar mest till att stödja ny teknik och utvärdering av gjorda satsningar. Regelförenklingar som syftar till en förenklad hantering av ansökningar om vindkraftsutbyggnad har aviserats av energiministern som också har uttryckt en önskan om att begränsa möjligheterna att överklaga på lösa eller inga sakliga grunder. Det är Miljöprocessutredningen som har uppdraget och den kommer att lägga ett betänkande under september . Det är oklart när nya regler kan träda i kraft men det verkar osannolikt att det blir innan januari . Sammanfattningsvis pekar både regeringens och riksdagens beslut mot allt bättre planeringsförutsättningar för utbyggnad av vindkraft.

Myndigheter Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor och för naturmiljön. Vindkraften minskar växthuseffekten och djurlivet påverkas både positivt och negativt men mycket begränsat enligt verkets bedömning. Naturvårdverket har också en samordningsroll för omgivningsbuller och lämnar råd kring tolkningen av miljöbalken. Boverket har det övergripande ansvaret för planfrågor kring bl.a. hushållning med mark- och vattenområden och fysisk planering enligt plan- och bygglagen (PBL) och delar av miljöbalken (MB). Administrationen av planeringsstödet till kommunerna för vindkraft — se ovan — och Vindkraftshandboken är två konkreta exempel på verkets arbete med vindkraft.

5 • Viljeaktörerna – den yttersta ringen

Energimyndigheten har enligt miljöbalken att bevaka riksintresset för energiproduktion. För att på ett rimligt sätt kunna hävda vindkraftsintresset så måste Energimyndigheten definiera och besluta om områden av riksintresse för vindkraftsproduktion. Detta är nödvändigt för att vindintresset ska hanteras med samma tyngd som andra, främst bevarandeintressen, som traditionellt och i många fall felaktigt används som motiv för att exkludera vindkraftsetableringar.

Den allmänna opinionen och ”NIMBY” NIMBY står för ”Not in my back yard” — ett fenomen som drabbar nästan alla etableringar av större industriella anläggningar och andra byggnadsprojekt. Inte heller går vindkraften fri från den reaktionen, ofta inte ens om närboende tidigare har uttryckt starkt intresse för en mera miljövänlig elproduktion. Det är därför intressant att års undersökning ”Energiopinionen i Sverige” visar att andelen positiva till vindkraftverk nära den egna bostaden eller fritidshuset ökar. Från år till har andelen positiva ökat från redan höga procent till procent. Bland allmänheten är det bara solceller och solfångare som är populärare än vindkraft, se figur .

100 83 Solenergi 80

79 Vindkraft

60 55 Biobränsle 54 Vågkraft 49 Vattenkraft 40 28 Fossil-/ naturgas 17 Kärnkraft

2 Olja 3 Kol

0 1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Figur 6. Allmänheten och framtidens energikällor (Källa: SOM-institutet). (Fråga: "Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5–10 åren?" Fem svarsalternativ: "satsa mer än idag; satsa ungefär som idag; satsa mindre än idag; helt avstå från energikällan; ingen åsikt".

Vindkraft för eget bruk

Resning av vindkraftverk i Hulta. Tornet blir 70 m hรถgt, rotorspann 64 m. Foto: Leif O. Pehrsson.

Med tanke på den senaste tidens intensifierade kampanj för kärnkraft kan vi räkna med att den andelen fortsätter att öka i framtida undersökningar. Men nästa incident eller olycka i ett kärnkraftverk någonstans på jorden raderar snabbt ut flera års ökning av förtroende för kärnkraften. Även om förtroendet för kärnkraft ökar, är avståndet mellan sol-/vindalternativen och alla andra alternativ mycket stort. Författarens rubrik från undersökningen , Svenska folket vill ha mer vindkraft, är en stabilare slutsats än för någon annan teknik, förutom solenergi – när vi får det första riktigt spektakulära vindkraftshaveriet får det sannolikt inte någon som helst bestående betydelse för förtroendet för vindkraft eftersom konsekvenserna blir allvarliga för ytterst få företag och personer. Allmänhetens förtroende för vindkraft är mycket stort men vi kommer att får se uppseendeväckande ifrågasättande rubriker från gång till annan. Ny Tekniks krisrubriker kring vindkraft (krånglande växellådor, kapacitetsbrister i tillverkning, sviktande förtroende för enskilda maskinleverantörer med mera) är ett exempel på sådana. I lokal media kommer vi i ännu högre grad att se katastrofrubriker inför många etableringar. Jakten på kvällstidningslika rubriker får lokala media att ibland helt tappa proportioner på både projektet som sådant och på sakligheten i klagomålen. Implikationerna av opinionsuttrycken är dels att ta varje kanaliserat klagomål — oavsett medial dramaturgi — på största allvar, dels att ha ett fullödigt informationsmaterial och en genomtänkt plan för kontakter med media.

Det allmänna – sammanfattning Den nationella uppslutningen av både lagstiftare och allmänna opinionen kring vindkraft skapar en allt större kalkylerbarhet av risker och minskar därför osäkerheterna kring investeringsbeslut. Den enda faran i sammanhanget är att vindkraftsbyggaren börjar ta för lätt på invändningar och kritik. Uppslutningen och förtroendet från allmänheten förpliktigar och därför blir det än viktigare med väl genomarbetade projekt samt en tydlig och tidig information till alla närboende och andra aktörer.

Vindkraft för eget bruk

Boverket ger ut sin skrift Vindkraftshandboken under hösten . Handboken är mycket väl strukturerad och beskriver både tekniska förutsättningar, berörda myndigheter och andra aktörer samt tillståndsprocessen. Den nya handboken beskriver processen med nu gällande lagstiftning som i tillståndsperspektivet inte har förändrats utan det är bara nya gränser på effekt för tillstånd. Tidigare var det krav på tillstånd för verk över MW — numera är den gränsen MW. Regeringens aviserade förenklingar av proceduren kommer att kunna gälla från eller kanske först från . Det är Miljöprocessutredningen som ska identifiera behov av förändringar som underlättar för fortsatt utbyggnad av vindkraft. Utredningens förslag ska innebära att handläggningen samordnas, går snabbare och blir mer effektiv. Förändringarna ska leda till en bättre samordning mellan ärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Med nu gällande lag är det främst frågan om kravet på detaljplan som orsakar bryderi hos alla aktörer och — verkar det som — även hos myndigheter. I Boverkets Vindkraftshandbok framgår att kravet på detaljplan gäller för i stort sett alla större vindkraftverk. I plan- och bygglagen ( kap. §) sägs att detaljplaneläggning ska ske bl.a. för ”ny enstaka byggnad vars användning

6 • Tillståndsaktörer – den mellersta ringen

ät

far

Det krävs ett stort antal tillstånd för att få uppBa N lans ansvarig föra större vindkraftverk, några är strikt formaKra M f t nä liserade med krav på ansökan som så småningom STE t leder till ett dokumenterat beslut. Andra tillstånd K un der har mera formen av att en aktör inte har något att invända mot att vindkraftverken byggs. Processen med tillstånd kompliceras av att uppförandet av ett vindkraftverk ska prövas både enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). I vissa fall kan det också krävas en prövning enligt ellagen, ledningsrättslagen, jordabalken och kulturminneslagen (KML).

äga re r i ng /MD

D et

a ll m än Lantm n äte r i Finansiär

Komm srätt un Län antör r e M a Lev

Luft

Tillståndsaktörer – den mellersta ringen

e end rbo Nä yrelse t nss Lä e gar rkä

får betydande inverkan på omgivningen”. Det som sägs om byggnad ska tilllämpas också för anläggningar om de kräver bygglov.

Undantag När det gäller ny enstaka byggnad eller anläggning finns ett undantag från detaljplanekravet om lämpligheten kan prövas direkt i samband med prövningen av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Detaljplan behöver heller inte upprättas om en tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. Grundläggande i PBL är att förändringar som innebär betydande inverkan på omgivningen ska prövas i en bred och öppen planläggningsprocess med möjligheter till inflytande för kommuninvånare, grannkommuner och länsstyrelsen.

För ägaren av vindkraftverket innebär detaljplan en maximal tillståndstrygghet. Ett bygglov som vunnit laga kraft i detaljplanelagt område kan inte överklagas till skillnad mot bygglov utanför detaljplan. I det senare fallet finns ingen tidsgräns för överklaganden. Men kravet på detaljplan skapar också fler möjligheter att överklaga och därmed kraftigt sinka vindkraftsprojekt. Det är också så att detaljplaneområde kan ge andra grupper skäl att motsätta sig etablering av kraftverken — det är till exempel förbjudet att jaga inom detaljplaneområde utan särskilt tillstånd från polismyndigheten. Nyckeln för en offentlig fastighetsägare (OFF) som vill bygga vindkraftverk är graden av samordning i tillståndsprocessen. Baserat på Boverkets exempel på samordning för en tillståndspliktig anläggning får vi den här schematiska bilden av processen med detaljplan (PBL) och miljötillstånd (MB), se figur . Detaljerna samt konsekvenser av överklaganden i olika steg finns utförligt beskrivna i Vindkraftshandboken. Syftet med illustrationen är att visa på komplexiteten i processen men också att det finns en tydlig rollfördelning. Överklaganden av olika beslut i kedjan kan orsaka kraftigt förlängd handläggningstid som då kan orsaka mycket stora extra kostnader för projektägaren. I den pågående Miljöprocessutredningen kommer just frågor kring överklaganden sannolikt att leda till förbättringar för projektägaren utan att grundläggande rättssäkerhet minskar. Miljöprocessutredningen blir klar med sitt arbete under hösten . Mot den här bakgrunden går vi igenom tillståndsaktörernas roll med nu gällande lagar och regler.

Vindkraft för eget bruk

OFF • planeringsmöte – länsstyrelse/kommun • lokalisering • utförande • miljö

Länsstyrelsen • yttrande om miljökonsekvensbeskrivning till OFF och kommun

Kommunen • program för detaljplan som skickas till berörda för samråd

OFF • projektbeskrivning till berörda myndigheter och sakägare

OFF • MKB för både detaljplan och tillstånd samt ansökan om tillstånd till länsstyrelsen

Kommunen • Plan med MKB ut för samråd enligt PBL • Samrådsmöten för både detaljplan och tillstånd

Länsstyrelsen • förgranskning av MKB • yttrande över planförslag

Kommunen • utställning • revidering • antagande

Miljöprövningsdelegationen • beslut om tillstånd • kungörelse

Figur 7. Schematisk beskrivning av en idealt samordnad process för detaljplan och tillstånd för vindkraftverk.

Kommunen Kommunen utövar sitt planeringsansvar/-monopol med flera olika instrument; översiktsplan, områdesbestämmelse och detaljplaner. I vissa kommuner finns även miljö- eller energiplan/-policy eller andra planeringsdokument som har relevans för utbyggnad av vindkraft. Den senaste tidens allt starkare tryck på kommunerna från lagstiftarna har lett fram till ett omfattande arbete med att inkludera vindkraftsintressen i kommunernas översiktsplaner. I stort sett alla energianläggningar hamnar förr eller senare på någons bord på kommunen. Det är därför viktigt att på ett mycket tidigt stadium ta kontakt med kommunen för att komma överens om en kontaktperson på kommunen som också bör få ta del av idéerna. För vindkraft med en sammanlagd effekt på högst MW var det tänkt att det skulle räcka med bara en anmälan till kommunen och ansökan om bygglov. Men Boverkets analys i Vindkraftshandboken visar att PBL i flertalet fall ändå kräver detaljplan. Större anläggningar kräver att tillstånd beviljas av länsstyrelsen, och kommunen kan också besluta att en anmälan

6 • Tillståndsaktörer – den mellersta ringen

tillståndsprövas. Men i de allra flesta fall bör projektägaren ansöka om frivilligt tillstånd eftersom en anmälan inte ger en acceptabel trygghetsnivå för någon som investerar tiotals miljoner kronor. Där länsstyrelsen tillståndsprövar en anläggning utlöses i alla fall detaljplanekravet med nuvarande lagstiftning. Miljöprocessutredningen genomför en översyn av reglerna och det kan resultera i lagändringar, till exempel om detaljplanekravet enligt PBL.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen har att bevaka riksintressen inom rennäringen, natur- och kulturmiljövården, rörligt friluftsliv och turism. Länsstyrelsen ska också bevaka hälso- och säkerhetsaspekterna kring bl.a. kraftanläggningar och behovet av interkommunalt samarbete. Länsstyrelsen lämnar tillstånd enligt miljöbalken till anläggningar över MW och mindre anläggningar om frivilligt tillstånd söks.

Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen har till uppgift att utöva tillsyn enligt ellagen. Myndigheten ska också pröva frågor kring nätbolagens skyldigheter vad gäller villkor för den småskaliga produktionen. Den utfärdar nätkoncession till nätägarna efter att bl.a. ha tagit del av berörda markägares synpunkter på ansökan från nätbolaget.

Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät äger och driver det svenska stamnätet för elkraft — ”elsystemets kroppspulsåder”. Det statligt ägda affärsverket har ansvaret för att elsystemet kortsiktigt är i balans — systemansvar. Svenska Kraftnät garanterar att tillträdet till stamnätet sker under neutrala former och skapar förutsättningar för effektiv konkurrens i handeln med el.

Luftfartsverket Intrång i luftrummet kring flygplatser och det övriga luftrummet och risk för störning av luftradiosystem gör att större vindkraftverk måste anmälas till flygplatschef, luftfartsverk/-inspektionen och flygtrafiktjänsten.

Vindkraft för eget bruk

Lantmäteriet Lantmäterimyndigheten lämnar tillstånd till markupplåtelse för kablar och luftledningar enligt ledningsrättslagen. Myndigheten ansvarar också för förrättning vid markköp och servitut för vägar. Lantmäteriet har nyligen uppmärksammat frågan om arrende verkligen är tillräckligt säkert för en vindkraftsägare — ett alternativ är att i stället köpa marken.

Länsrätten Länsrätten är första instans för en kommunmedborgare som överklagar ett beslut som fattas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse, utom för plan- och bygglovsärenden, vilket länsstyrelsen har att hantera som första instans.

Tillståndsaktörer – sammanfattning På papperet råder en hyfsat enkel ordning mellan vindkraftsägaren och aktuell aktör. I praktiken präglas situationen av att formerna för samarbetet mellan aktörerna ännu inte har utvecklats till att hantera ärenden effektivt. Även om den senaste ändringen av gränsen för tillstånd tillkom i syfte att underlätta för utbyggnad av vindkraft, är det nödvändigt med förtydliganden av regler för att syftet ska uppnås. Sökanden anser oftast att processen är svåröverblickbar. Här krävs en tät kommunikation mellan tillståndsaktörerna för att dels snabba upp hanteringen av ärenden, dels undvika onödiga kostnader för vindkraftsägaren.

6 • Tillståndsaktörer – den mellersta ringen

Avtalsaktörer – den innersta ringen

All erfarenhet visar hur viktigt det är för beställaren att agera affärsmässigt och fullt utnyttja konkurrens mellan olika leverantörer. Inte minst viktigt blir det i en relativt ny bransch K un der där leverantören ofta har ett mycket stort både resursoch kunskapsförsprång. Det finns också en tendens att leverantörerna erbjuder både leverans av anläggning, inklusive kringtjänster som tillståndsansökan med mera, och finansiering. Beställaren måste dock mycket kritiskt göra sin egen bedömning av prisnivå och affärsrisker av hela affären. Detta är inte möjligt utan att utnyttja konkurrens mellan avtalsaktörerna. Därför blir upphandlingsprocessen av både maskiner och tjänster en strategisk nyckel till framgång.

Ba N lans ansvarig Kra M f t nä STE t

far

ät

Luft

äga re r i ng /MD

D et

a ll m än Lantm n äte r i Finansiär

Komm srätt un Län antör r e M a Lev

e end rbo Nä yrelse t nss Lä e gar rkä

Markägaren Vindkraften ökar markvärdet och kommer markägaren tillgodo oavsett vem som äger själva vindkraftverket, men visst borde första alternativet vara att själv exploatera även vinden? Markägarens intresse är ofta att maximera avkastningen vilket kan leda till att externa aktörer kan bli vinnare i en tävlan om vinden. Lokalt ägande av vindkraften kan hävda sig bättre om markägaren får del i den framtida avkastningen som genereras av vindkraftverket. Tillgång till mark för anläggning, vägar och ledningar måste säkerställas med köp eller arrende samt servitut och ledningsrätt. Om det krävs en avstyckning av en fastighet är detta ofta tidsödande men ger en bättre trygghet för projektägaren enligt Lantmäteriverket. Vindkraftverken minskar möjligheterna för ägarna till närliggande mark att producera el med egna verk. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har en

Vindkraft för eget bruk

modell för fördelning av ersättningen som projektägaren är beredd att betala. Modellen och ett förslag till arrendeavtal finns i LRF:s rapport Vindkraft på lantbruk – en handbok.

Nätägaren Nätägaren som har områdeskoncession är skyldig att ansluta elektriska anläggningar, till exempel ett vindkraftverk till sitt lokalnät. Svenska Kraftnät har också möjlighet att ansluta kraftverk, till exempel vindkraftverk, direkt till stamnätet. Ersättningen ska vara skälig kostnad för anslutning av anläggning och mätare med insamlingsutrustning. Nätägaren får dessutom en årlig ersättning för mätning och rapportering av mätvärden. Ingen ersättning utgår för drift och underhåll av vindkraftverkets del av elnätet. Dessa kostnader får tas ut av övriga abonnenter på nätet. Anslutningsskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl, till exempel bristande överföringskapacitet eller tekniska förutsättningar. I praktiken finns ytterst få situationer där begränsningar är av en sådan art att de inte kan avlägsnas. Abonnenten har rimligen rätt att i varje sådant fall få en ”prislapp” på avlägsnandet av det särskilda skälet. I en nyligen avslutad utredning på uppdrag av regeringen har professor Lennart Söder föreslagit flera förbättringar för vindkraften. Ett viktigt förslag är att begränsa kostnaden för inmatning av el till öre per kWh — en avgift som idag kan bli så hög som till öre per kWh. Han föreslår även begränsningar av storleken på anslutningsavgiften. Nätägaren är också skyldig att lämna en ersättning till ägaren av kraftverket som motsvarar kostnadsreduktionen i det lokala nätet — en nätbonus. Reduktionen beror på att det blir mindre förluster i nätet när kraftverket är inkopplat på lokalnätet. Om inmatningen av kraft även minskar kostnaderna i det överliggande nätet (region- och stamnät) ska även det beloppet överföras till kraftverksägaren. Ersättningens storlek beror på det geografiska läget i förhållande till övriga produktionsanläggningar och kraftförbrukning — i norra Sverige är ersättningen låg (cirka öre) och i mellersta och södra delen av landet kan den bli flera gånger större ( öre/kWh).

Kraftköparen På samma sätt som vid valet av till exempel anläggningsleverantör bör vindkraftsägaren själv infordra anbud. Det kan finnas elköpare som vill komplettera sin kraftportfölj med vindkraft av miljöskäl och därför

7 • Avtalsaktörer – den innersta ringen

betalar ett mycket högt pris. Vindkraftens oförutsägbarhet gör dock att priset för kraft från vindkraftverk på samma plats ändå blir relativt lågt i förhållande till marknadens terminspriser som är definierad som en konstant effekt gånger ett visst antal veckor.

Finansiären Finansiering av anläggningen sker med egna medel, bidrag och lån. Det finns flera olika banker och finansieringsinstitut som erbjuder finansiering av vindkraftverk och kravnivån på eget kapital verkar ligga på procent till procent. För offentligt ägda fastighetsägare sköts finansiering av investeringar via budgeteringsprocessen.

Leverantören Allt från kartering av vindkraft till leverans av själva anläggningen utförs av leverantörer i mer eller mindre konkurrens. Eftersom affärsrisken är relativt stor måste beställaren göra allt för att hindra att vindkraften blir ett Klondyke för konsulter, entreprenörer och tillverkare, som tar ytterst små risker.

Projektörer Vindkompaniet, Triventus, Eoulus Vind är några exempel, bland många, på företag som åtar sig att bygga upp vindkraftsverksamhet som de äger inledningsvis men överlåter till andra ägare enligt ett på förhand uppgjort avtal med de framtida ägarna. Tabell 2. Tillverkare av vindkraftverk, marknadsandelar 2007 Tillverkare

Marknadsandel, %

Vestas, Danmark

22,8

Gamesa, Spanien

15,4

GE, Tyskland/USA

16,6

Enercon, Tyskland

14,0

Suzlon, Indien

10,5

Siemens, Danmark

7,1

Källa: BTM Consult ApS – March 2008.

Tillverkare Vestas och Enercon är ett exempel på tillverkare av vindkraftverk som ofta anlitas i Norden. Marknadsandelarna för tillverkarna på global nivå redovisas i tabell . Efterfrågan på vindkraftverk är idag mycket stor i förhållande till kapaciteten hos tillverkarna. Nya kinesiska leverantörer kan komma att öka konkurrensen på den globala arenan

Vindkraft för eget bruk

och det leder förhoppningsvis till ett större intresse för den nordiska marknaden. Just nu är det ”säljarens marknad”. Det betyder både höga priser och leveranstider på två till tre år från en beställning som måste innehålla vinddata under ett år från en mätmast på platsen för det tänkta vindkraftverket.

Drifttjänstleverantörer Idag finns det flera företag som erbjuder olika slags drifttjänster, allt från statistik till underhållsplanering och hjälp med upphandling av underhåll och reparationer. Dels gör flera av anläggningsleverantörerna detta, dels finns det andra ägare till vindkraft som ser detta som en extra inkomstkälla.

Avtalsaktörer – sammanfattning En framgångsrik investering i vindkraftverk förutsätter avtal av stor ekonomisk betydelse med flera olika aktörer — markägare, projektörer, kraftverkstillverkare med flera. Det är därför viktigt att avtalen formuleras affärsjuridiskt korrekt både i det korta perspektivet och i det långa.

Ett av sex verk i vindparken vid Huds moar i Tanum. Dessa är bland de största landbaserade i Sverige. Foto: Forum1.

7 • Avtalsaktörer – den innersta ringen

K un der

Ba N lans ansvarig Kra M f t nä STE t

far

ät

Luft

äga re r i ng /MD

D et

a ll m än Lantm n äte r i Finansiär

Komm srätt un Län antör r e M a Lev

e end rbo Nä yrelse t nss Lä e gar rkä

8 Vindkraftsägaren – centrum

Fastighetsägare som vill undersöka alternativet att äga ett eller flera vindkraftverk kan strukturera utredningen i tre steg — teknik, vindläge och ekonomi.

Tekniska principer och ramar Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk kraft. Vindens rörelseenergi är proportionell mot vindhastigheten i kubik — om vindhastigheten fördubblas så ökar energin i vinden med en faktor (= 3). Även om det sambandet inte gäller fullt ut i praktiken förklarar denna konsekvens av fysikens lagar varför det är avgörande för lönsamheten att välja bra vindlägen. En annan viktig fysikalisk faktor är att kraftverket måste fånga mycket vind eftersom energitätheten är låg. Det är förklaringen till att diametern på kraftverkens turbin har ökats kraftigt under senare år En tredje viktig observation är att vindförhållanden blir bättre — högre hastighet, mindre turbulens — ju högre upp turbinen sitter. Slutligen är det viktigt att notera behovet av utrymme för ett vindkraftverk. Mark för själva fundamentet och kranar med mera, handlar inte om mer än ett par hundra kvadratmeter. Till detta kommer väg fram till kraftverket. Men på grund av ljud, skuggning och interferens behöver vi ”reservera” mark i en cirkel med radien meter och dessutom bör det placeras minst meter från närmaste bebyggelse. Även om det finns flera olika sätt att ta vara på vindens energi baserat på dessa fysikaliska förhållanden så är idag den dominerande lösningen en trebladig turbin på en horisontell axel som driver en generator placerad på ett högt torn, se figur .

Vindkraft för eget bruk

Pitchreglering Lågvarvig axel Turbin

Växellåda Generator Vindmätare

Vindriktning

Styr- och reglercentral Broms

Girosystem

Turbinblad

Vindriktningsvisare

Giro-motor

Generatoraxel

Nacell

Torn

Figur 8. Vindkraftverket – en vanlig konfiguration.

Vindmätare: Mäter vindhastigheten och skickar mätvärden till styr- och reglercentralen. Turbinblad: Turbinerna har numera oftast tre turbinblad men vissa har bara två blad. Broms: En skivbroms som kan slås till mekaniskt, elektriskt eller hydrauliskt för att nödstoppa turbinen. Styr- och reglercentral: Centralen startar maskinen när vindhastigheten medger elproduktion – vid cirka 3 till 4 m/s – och stannar maskinen när vindhastigheten överstiger ett visst ”stoppvärde” – cirka 25 m/s.

8 • Vindkraftsägaren – centrum

Vid högre hastigheter kan anläggningen skadas av de mycket stora krafterna. Växellåda: Växellådan förbinder huvudaxeln, som roterar med 20 till 30 varv per minut, med generatoraxeln som har ett varvtal på 1 000 eller 1 800 varv per minut (sex- respektive fyrpolig generator). Växellådan är både dyr och tung och därför har vissa tillverkare i stället satsat på direktdrivna vindkraftverk som arbetar med mångpolig synkrongenerator med lågt varvtal. Generator: Oftast en standardgenerator ”från hyllan” som ger växelström med 50 Hz.

Generatoraxel: Driver generatorn. Low-speed shaft: Huvudaxel som roterar med ett varvtal mellan 20 och 30 varv per minut. Nacell: Maskinhus. Pitchreglering: Turbinbladen vrids för att styra turbinens varvtal och koppla till och ifrån vid startvind respektive stoppvind Turbin: Turbinblad och nav. Torn: Tornen tillverkas av ståltuber, betong eller fackverk i stål.

Vindriktning: Vanligtvis sitter turbinen så att den möter vinden innan den passerar maskinhuset som i figuren men det finns också turbiner som är placerade på nacellens läsida. Vindriktningsvisare: Mäter vindens riktning som används för att giro-systemet ska ställa in turbinen optimalt med avseende på vindriktning. Giro-system: Ställer in turbinen optimalt med avseende på vindriktning. Lä-placerade turbiner behöver inget giro-ssytem eftersom vinden då optimerar turbinens riktning. Giro-motor: Driver giro-systemet.

Källa: U.S. Department of Energy – Energy Efficiency and Renewable Energy.

Den vanligaste storleken på vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan MW och MW. Tornets höjd och turbinbladens diameter är då cirka m. Med ett bra vindläge kan ett MW-verk producera miljoner kWh under ett år. I Sverige domineras marknaden av danska Vestas och tyska Enercon men på den internationella arenan finns hundratals tillverkare av vindkraftverk. Vestas använder tekniken med växellåda och Enercon har en direktdriven generator. Under de senaste åren har många ägare till vindkraftverk med växellåda tvingats byta växellåda långt tidigare än planerat. Det finns ingen oberoende analys och förklaring till problemen men en teori är att jakten på lägre vikt har lett fram till val av för klena växellådor — en komponent som tillverkaren köper av underleverantörer. Vestas har drabbats hårt av havererade växellådor. Bolaget har försvarat sig med att mätningarna av turbulens inte har varit korrekta och därför har verk placerats på olämpliga vindlägen. Exemplet med växellådor illustrerar svårigheten för en köpare av ett vindkraftverk att göra ett rationellt val av teknik. Speciellt svårt är det för nya ägare som inte kan luta sig emot vare sig en egen expertis eller egna erfarenheter. Ett annat exempel på teknikval kan bli att sälla sig till okonventionella tekniklösningar, till exempel vertikal-axlade vindkraft-

Vindkraft för eget bruk

verk, som marknadsförs med argument att de inte har problem som vanliga verk har. Det stämmer säkert i många fall men å andra sidan finns det andra problem och tillkortakommanden med dessa innovationer, speciellt om de redan har prövats och förkastats av marknaden. För en ny ägare av vindkraftverk är en slags försiktighetsprincip ett bra stöd för beslut om teknikval: • Infordra anbud från konkurrerande tillverkare av kraftverk, lägg speciell vikt vid att fånga upp erfarna tillverkare som vill ta sig in på den nordiska marknaden. • Välj välrenommerade fabrikat och beprövade tekniska lösningar. • Säkerställ att informationen från referenser bygger på studier och mätningar som är oberoende av vindkraftstillverkaren. • Kontrollera att informationen från säljaren stämmer med uppmätta resultat enligt den officiella driftsstatistiken för befintliga verk (se http://www.vindstat.nu).

Läge för vindkraft? Etablering av vindkraft förutsätter att man tar hänsyn till en lång rad olika förutsättningar. Kommunerna har här en viktig roll i utvecklingen och därför ger deras riktlinjer en bra grund för att starta en undersökning som syftar till att svara på frågan om fastighetsägaren själv har ett bra vindläge. En kommun som har lång praktisk erfarenhet av vindkraft är Falkenberg. Även om det finns skillnader i syn på lämpliga vindlägen mellan olika kommuner och länsstyrelser, ger Falkenbergs policy för vindkraft en bra start på en förstudie:

Verk skall placeras i grupper om minst tre verk. Placering skall ske så att tydliga geometriska former med raka linjer om minst tre verk i rad skapas. Vid sådan placering skall inbördes lika avstånd i varje linje eftersträvas.

Grupper av vindkraftverk skall lokaliseras så att anpassning till befintliga verk, eller till grupper av verk, eftersträvas och så att tillkommande verk samverkar med befintliga verk vid upplevelsen av helheten.

8 • Vindkraftsägaren – centrum

Grupper av vindkraftverk som inte samlokaliseras, enligt punkterna och ovan, bör endast tillåtas med ett minsta avstånd av km från varandra, i syfte att tydliggöra de skilda parkerna och för att inte skapa en orolig och konkurrerande landskapsupplevelse. Mindre avstånd kräver särskilt tydliga studier avseende påverkan och utformning.

Verk i samma grupp bör utformas så att navhöjder (höjden över hav) anpassas och blir den samma för hela gruppen och så att höjden anpassas till höjder i närliggande grupper.

Vindkraftverk skall placeras så att erforderliga avstånd till bostäder skapas, och väljas så att buller vid bostads fasad inte skall kunna överstiga dBA.

Avstånd till bostad ökas till m i de fall vindkraftverk placeras söder eller väster om bostad, med hänsyn till utblickar från uteplatser samt övrig utevistelse på den vanligast frekventerade sidan av bostadsbyggnader. Undantag från detta kan göras där man efter särskild utredning kan konstatera att ingen konflikt uppstår med befintlig bebyggelses uteplatser. Avstånd från vindkraftverk till norr eller öster därom placerad bostad bör dock ändå inte understiga m.

Avstånd till vindkraftverk eller till grupper av vindkraftverk skall vara minst m där sammanhållen bebyggelse (i detta fall minst fem bostadshus med mindre än m mellan huvudbyggnaderna) föreligger.

Verk skall vara enfärgade vita eller gråa och färgsättning skall redovisas och godkännas i samband med bygglov (alternativt godkännas i samband med byggsamråd).

Text, logotype eller annan reklam, utöver tillverkarens eller ägarens namn eller logotype, får ej förekomma, varken på turbinhus, torn eller på andra byggnader i anslutning till vindkraftverken.

Viktiga avstånd enligt Falkenbergs policy illustreras i figur

Vindkraft för eget bruk

NORR

1000 m till sammanh. bebyggelse (åt alla håll) 750 m till bostad i norr (och öster), med uteplats

VÄSTER

ÖSTER

600 m till bostad i norr (och öster), utan förutsättning för uteplats

Bulleravstånd 40 dbA till enstaka bostad

600 m till bostad i öster, utan förutsättning för uteplats

Planerad ny grupp av vindkraftverk 1000 m till sammanh. bebyggelse (åt alla håll)

750 m till bostad i öster, med uteplats 1000 m till sammanh. bebyggelse (åt alla håll)

Bulleravstånd 40 dbA till enstaka bostad

1000 m till sammanh. bebyggelse (åt alla håll)

SÖDER

3000 m till annan sammanhållen vindkraftspark (OBS, åt alla håll)

Figur . Nödvändiga avstånd enligt Falkenberg kommuns policy för vindkraft.

8 • Vindkraftsägaren – centrum

Ekonomisk utvärdering – ett exempel Osäkerheter kring tillståndsprocessen och priser på kraftverk och el omöjliggör annat än en summarisk ekonomisk utvärdering innan priser och tidplan är fastlagda. Syftet med detta avsnitt är därför att visa en metod för investeringskalkylering och inte att svara på frågan om vindkraft är lönsam. Valda indata ska därför inte tolkas som annat än rimliga värden i års prisläge för ett vindkraftverk som placeras på land med ett bra vindläge och nära till väg och elnät. De faktiska förutsättningarna för ett verkligt alternativ kommer sannolikt att ge andra värden på flera parametrar i kalkylen.

Nuvärdesmetoden Vi väljer vidare att beräkna nuvärdet för investeringen — den kalkylmetod som bäst passar för långsiktiga investeringar. Nuvärdet är summan av alla framtida intäkter minus drifts- och underhållskostnader samt kapitalkostnader för investeringar under vald period för utvärdering. Alla belopp Grebbestad med flera vindkraftparker i bakgrunden. Närmast är vindkraftgruppen vid Skärbo, drygt fyra kilometer bort (6 st, tornhöjd 50 m, rotorspann 44 m. Bortom dessa – ca 5 resp. 8 km längre bort – ligger en av grupperna vid Tanam (3 st, tornhöjd 46 m och rotorspann 43 m) samt Torseröd/Buar (6 st, tornhöjd 56 m och rotorspann 48 m).

diskonteras till periodens början och om nuvärdet är större än noll kronor så är investeringen lönsam. Eftersom beräkningar numera oftast görs i kalkylblad (MS Excel etc.) är det också enkelt att ta fram avkastning på investerat kapital: den kalkylränta som ger nuvärdet noll kronor.

Ekonomiska parametrar Det är nödvändigt att göra antaganden om kalkylränta och utveckling av kostnader och intäkter i nuvärdeskalkylen. Osäkerheten kring utvecklingen av dessa faktorer är stor. Men genom att knyta antaganden till kvalitativa resonemang och därefter koppla antaganden till auktoritativa källor får vi stabila antaganden. I vissa organisationer finns det redan en ”standarduppsättning” av värden på parametrarna som då blir indata i kalkylen. Om ett eller flera antaganden saknas följer här ett exempel på hur vi kan ta fram realistiska värden. Kalkylräntan kan endera sättas utifrån organisationens kostnad för anskaffande av kapital eller avkastning på alternativ placering. För offentliga fastighetsägare kan det hypotetiska alternativet vara att investera i säkra värdepapper, till exempel statsobligationer. I vårt exempel väljer vi det senare alternativet och lägger till antagen inflationstakt som riskpremie. Övriga nödvändiga antaganden kan vi koppla till Konjunkturinstitutets ekonomiska prognos från mars och vi får då följande uppsättning av antaganden, se tabell .

Tabell 3. Antaganden om ekonomiska parametrar Parameter

Antagande

Grund/motivering

Kalkylränta

6,70

2,2% över statsobligationsränta (10 år)

Inflation

2,50

KPI 2009 enligt Konjunkturinstitutet

Real kalkylränta

4,20

Approximation: [kalkylränta]-[inflation]

Intäktsutveckling

2,50

Följer konsumentprisindex

Kostnadsutveckling

2,50

Följer konsumentprisindex

Antaganden om utveckling av kostnader och intäkter används bara om annan information saknas, till exempel terminspriser på Nord Pool.

8 • Vindkraftsägaren – centrum

Intäkter Den totala årliga intäkten bestäms av produktion och priser. Produktionen antar vi uppgå till , miljoner kWh som får representera ett vindkraftverk på MW på ett bra vindläge. Antaganden om priser måste bygga på en kombination av hur energiskatt, stödsystem och marknader fungerar. Intäkterna kommer från försäljning av el och elcertifikat som är ett marknadsbaserat stödsystem för vindkraft. Den prisnivå för el som gäller idag, hittar vi på Nord Pools terminsmarknad som noterar priser år fram i tiden (se www.nordpool.com). Den bästa uppgiften på priset för elcertifikat hittar via Svensk Kraftmäkling som hanterar ungefär hälften av all handel med elcertifikat (se http://www.tricorona.se/skm/ /). Baserat på den informationen kan vi använda marknadernas bedömning av pris på el och elcertifikat de närmaste åren, se tabell .

Tabell 4. Pris på el och elcertifikat 2009–2013, datum 2008-08-29 9,45

SEK/€

Elpris, NordPool, forwards

€/MWh

Elcertifikat, Sv. Kraftmäkling

SEK/MWh

Elintäkt, öre/kWh

2009

2010

2011

2012

2013

66,8

63,0

61,8

62,2

65,5

390,0

400,0

375,0

350,0

344,0

102,1

99,5

95,8

93,7

96,2

Det finns ett viktigt observandum som har med elcertifikatssystemet att göra. Efter år — dock längst till år — kan vindkraftsägaren räkna med intäkter från elcertifikat. Därefter faller den intäkten bort och tanken från samhällets sida är att vindkraft då ska klara sig utan bidrag. Ägaren till vindkraftverket får också en ersättning — nätnytta — för att förlusterna i överliggande nät reduceras när ett vindkraftverk levererar el i lokalnätet. Ersättningen för minskade nätförluster varierar mellan och öre per kWh beroende på var i landet som kraftverket placeras. I vårt exempel väljer vi öre per kWh. I vårt exempel väljer vi också att redovisa energiskatten som en kalkylmässig intäkt i projektet. Det senare antagandet bygger på att ägaren av vindkraftverket har en elförbrukning som med god marginal överskrider vad ett vindkraftverk kan producera — ingen kraft säljs ut på nätet eller vidarefaktureras till hyresgäster. Notera dock att frågan om skatteplikt utreds av skatteverket, se avsnitt "Energiskatt och moms" tidigare i rapporten.

Vindkraft för eget bruk

Förutom nivåerna idag på intäktsposterna behöver vi också göra antagande om utvecklingen under utvärderingsperioden. Eftersom den är till år för vindkraft ligger det här en stor risk i att överskatta lönsamheten genom att anta en real prisökning på el. Ett bättre förhållningssätt är att i basfallet utgå från oförändrade priser i reala termer och därefter i känslighetsanalysen undersöka hur lönsamheten påverkas av reala prisökningar.

Investering Det finns ingen uppföljning av investeringsbeloppets olika delar; turbin, torn, fundament, elnät, väg etcetera. En förklaring är att uppgifterna bara är kända av leverantörerna som ser detta som affärshemligheter. Det finns heller inget krav på en sådan redovisning eftersom det numera inte lämnas några investeringsstöd från samhällets sida. Bristen på erfarenhetsdata och platsspecifika förhållanden leder till att varje försök till uppskattning av investeringens storlek innehåller stora osäkerheter, se tabell . Tabell 5. Investering för ett 2 MW-verk, 1,4 km ny väg och 1,2 km till nätanslutning Belopp, kronor

Nyckeltal

Projektering

484 050

1,5

Vindmätning

400 000

30 000 000

15 000

kr/kW

Fundament

800 000

400

kr/kW

Väg

350 000

250

kr/m

Elnät

720 000

600

kr/m

Mark

400 000

200

kr/kW

1 774 850

5,5

34 928 900

17 464

Kraftverk

Byggherre m.m. Totalt:

% kr/plats

% kr/kW

Även om tabell är en grov budget i års prisläge, är den tillräckligt bra för att dra slutsatser om prisutvecklingen för vindkraftverk. Enligt Energimyndighetens uppföljning från var investeringen kr/ kW. Nu är den mer än dubbelt så hög trots att större verk är billigare att

8 • Vindkraftsägaren – centrum

bygga räknat per kW. Elprisets utveckling och många nationers — Tyskland, Spanien, Portugal med flera — kraftfulla satsning på vindkraft har ökat efterfrågan på kraftverk långt över vad industrin har lyckats leverera. Just långa leveranstider blir ett allt större hot mot framgångsrika projekt. Å andra sidan har nu många industrier sett affärsmöjligheter och satsar stort på att både tillverka vindkraftverk och komponenter. Ett exempel är att kinesiska tillverkare nu börjar ta plats på marknaden. Även om många av deras verk inte passar nordiska förhållanden så ökar konkurrensen om kunderna globalt sett. En annan viktig iakttagelse inför beslut om att bygga ett vindkraftverk är att ledande leverantörer av kraftverk kräver vindmätning under ett helt år, något som både påverkar tidplanen och innebär en betydande utgift innan man med säkerhet kan säga att platsen är lämplig. Tillsammans med förstudie, del av projektering och uppstart av tillståndsprocessen finns det därför en risk att exploatören betalar uppemot en miljon kronor utan att det byggs ett vindkraftverk. Risken för detta kan minskas kraftigt genom att handla upp en konsult för en förstudie som nyttjar välrenommerade simuleringsprogram (WindPro/Wasp, Windfarmer m.fl.) och befintlig vindstatistik från SMHI, andra vindkraftverk eller data från andra mastägare. En sådan förstudie kan säkert köpas för mindre än kronor. Den tredje reflexionen kring investeringen är att det idag finns aktörer på marknaden som är villiga att garantera ett pris för en nyckelfärdig anläggning. Då kommer köparen inte att behöva värdera enskilda poster. Det kan ändå vara klokt att begära en specifikation enligt tabell för att göra en egen värdering av rimligheten i erbjudandet. I det här fallet är det av största vikt att också särskilt studera det finstilta i erbjudandet, som inte sällan innehåller flera reservationer. Det kan i slutänden ge ett betydligt högre pris för anläggningen, kanske t.o.m. så högt att projektets lönsamhet äventyras.

Arrende samt drifts- och underhållskostnader Inte heller för drifts- och underhållskostnader finns det någon uppdaterad utvärdering. Det är också sannolikt så att många kalkyler inför beslut om vindkraft görs av aktörer som inte själva svarar för dessa kostnader. Inte minst problemen med växellådor har orsakat stora avvikelser mellan budgetkalkyl och utfall. Många ägare av enstaka verk klagar också på priserna på arbete och materiel vid större reparationer och underhåll, speciellt om man är helt hänvisad till kraftverkstillverkaren av garantiskäl eller andra avtalsvillkor. Kostnaderna kan delas in i arrende, underhåll och drift:

Vindkraft för eget bruk

Arrende och intrångsersättningar Arrendet är en affärsmässig uppgörelse mellan två jämbördiga parter — markägaren och exploatören. Markägaren har möjlighet att bjuda in fler intresserade exploatörer, och exploatören har andra intressanta lägen. Eftersom uppförande av vindkraftverk ibland innebär begränsningar på omkringliggande fastigheter kan ägarna av dessa ha krav på ersättning. Lantbrukarnas Riksförbund har lanserat en modell som går ut på att ägaren av mark där verket placeras tilldelas hälften av markersättningen. Den andra hälften fördelas mellan markägaren och ägare av omkringliggande mark i proportion till en radie på meter runt vindkraftverket. I fallet med bara en grannfastighet och om vindkraftverket placeras vid gränsen får grannen procent av den totala ersättningen. Resten — procent (= procent + hälften av procent) — går till ägaren Flygfoto © Lantmäteriet Gävle. av mark där verket placeras. I norra Sverige anser samebyarna att de också är en part som exploatören måste teckna ett avtal med. Samernas Riksförbund har tillsammans med vindkraftsindustrins branschorganisation arbetat fram en modell för ersättning till samebyarna. Både ägare av mark i samebyland och exploatörer bör kontakta Samernas Riksförbund för detaljer kring deras ståndpunkt och modellens principiella uppbyggnad. Det är också vanligt att andra närboende intressenter har anspråk på ersättning. En vanlig lösning på detta är att erbjuda upprustning av gemensamma anläggningar, som vägar eller byastuga, eller att ge närboende en option om rabatterat delägande om åtminstone ett verk byggs som andelsverk. Driftskostnader Driftskostnader för ett vindkraftverk omfattar serviceavtal, försäkringar och fastighetsskatt samt en del andra mindre kostnadsposter. Underhållskostnader Utvärderingar av kostnaden för periodiskt underhåll är extra svårt att hitta i litteratur eller andra källor. En stor del av investeringen — väg,

8 • Vindkraftsägaren – centrum

elanslutning, fundament, torn, turbin, maskinhus (nacell) — har ett ytterst blygsamt underhållsbehov. Däremot kan växellådor och andra rörliga delar kräva en hel del underhåll för att upprätthålla ursprunglig funktion. Vårt antagande är att procent av investeringen behöver avsättas årligen för underhåll som säkerställer kalkylerad produktion. Arrende, drift och underhåll — våra antaganden Baserat på vår genomgång får vi årliga arrende-, drifts- och underhållskostnader enligt tabell .

Tabell 6. Arrende, drift och underhåll. Antal

a'pris

enhet

År 1, kSEK

ökning/år, %

Arrende

3,00

% av intäkt

–

Underhåll

1,00

% av investering

349

2,50

Service

2 000

100

kr/kW

200

2,50

Försäkring

2 000

kr/kW

120

2,50

Elmätning

7 000

verk

2,50

Telefon

2 000

verk

2,50

2 000

2,50

Miljötillsynsavgift

5 000

verk

2,50

Adminstration

20 000

verk

2,50

4 600 000

öre/kWh

2,50

Summa, år 1:

897

Fastighetsskatt

Nättariff

Lönsamhet Eftersom det primära syftet med kapitlet är att redovisa en arbetsmetodik nöjer vi oss med att redovisa resultatet i grafisk form, se figur . I exemplet har vi räknat med en ekonomisk livslängd på år och i övrigt enligt tidigare redovisade antaganden.

Vindkraft för eget bruk

80 000 70 000 Energiskatt 60 000 Nätnytta 50 000

Elcertiﬁkat

Drift Underhåll Arrende

40 000 30 000 El

20 000

Investering

10 000 0 Intäkter

Kostnader

Figur 10. Nuvärdet av intäkter och kostnader för investering i ett vindkraftverk.

Figur visar att investeringen enligt vårt räkneexempel är mycket lönsam i det fall att vindkraftsägaren kan tillgodoräkna sig värdet av energiskattebefrielse. Även utan energiskattevinst är investeringen lönsam med god marginal eftersom exemplet bygger på oförändrade real-elpriser i framtiden — ett antagande som sannolikt kraftigt underskattar lönsamheten.

Teknik och ekonomi – sammanfattning Tekniken för vindkraft är väl beprövad. Hög vindhastighet — ett bra vindläge — är A och O för ett framgångsrikt projekt. Men fastighetsägare som har tillgång till stora egna arealer med få andra konkurrerande intressen kan även på vindlägen som inte ger toppvindar göra bra investeringar genom att bygga vindkraftverk. Förväntat höga elpriser och ett stabilt stödsystem med elcertifikat begränsar risken för investeraren. Om det dessutom är möjligt att tillgodogöra sig energiskattebefrielsen för producerad el så ökar incitamentet ännu mera för att investera i vindkraft.

8 • Vindkraftsägaren – centrum

9 Erfarenheter Inför ett strategiskt beslut om vindkraft är det intressanta att dels se om vi har något att lära av utbyggnaden av vattenkraft, dels ta del av hittills vunna erfarenheter av vindkraftsutbyggnad.

Vad hände när vattenkraften byggdes ut? Med fastighets- och markägarens perspektiv liknar spelet om vindkraften det som inledde den storskaliga utbyggnaden av vattenkraft för mer än ett sekel sedan. Fallrättigheterna i älvarna ägdes av privata markägare och kommuner som oftast och utan större ersättning överlät fallhöjden till Kungliga Vattenfallsverket och lokala industriföretag. För många ägare av fallrättigheterna var utbyggnad i egen regi en alltför riskabel investering som sannolikt inte heller skulle vara enkel att finansiera. I kraft av monopolet kunde däremot Vattenfall och andra kraftbolag vara helt säkra på att få en god avkastning på investeringarna, alldeles oavsett hur mycket det kostade att bygga kraftverken. Monopolet innebar en gränslös subvention av utbyggnaden med långt bättre villkor än det elcertifikatsystemet innebär för dagens investerare i vindkraft. Abonnenterna hade bara två val — betala monopolavgiften eller avstå från el. På flera orter dröjde elektrifieringen och därför togs många privata initiativ för att bygga produktion och distribution i egen regi, endera i en kommunal förvaltning — ”elverket” — eller i privata ekonomiska föreningar — ”eldistributionsföreningar u.p.a. ”. Ofta startade utbyggnaden med ett mindre kraftverk i ån eller älven som rann genom samhället. När den strömmen inte längre räckte drogs en ledning till närmaste större elnät som kunde möta den snabbt växande efterfrågan på elkraft. Ett exempel på ett sådant kommunalt initiativ var Umeås etablering av Klabböle kraftverk i Umeälven, som ersatte en ångmaskin som redan drev några gatlyktor i staden. Men när inte heller Klabböle räckte för att

Vindkraft för eget bruk

försörja staden med el överlät kommunen de mycket stora fallrättigheterna i Stornorrfors till Vattenfall som byggde kraftverket. Kommunens arrende blev en fjärdedel av produktionen och gynnsamma långa kontrakt på leverans av ytterligare el. Idag återstår bara arrendet till kommunen, från vilket ska dras motsvarande andel av drifts- och underhållskostnaderna. Kommunens Umeå Energi AB är nu på väg att bygga egen elproduktion i en kraftvärmeanläggning som kommer att ge cirka miljoner kWh per år till betydligt högre kostnader än om de hade investerat i kraftverket i Stornorrfors. Ett exempel på en helt annan strategi är hur Skellefteå hanterade sina fallrättigheter. Istället för att låta Vattenfall bygga ut Skellefteälven gjorde kommunen det i egen regi och började med att bygga ett kraftverk i Finnforsfallet. Idag uppgår vattenkraftsproduktionen till miljoner kWh och det gör att Skellefteå Kraft har en oberoende ställning på elmarknaden. Dessutom inne- Finnfors. Foto: Skellefteå Kraft. bär bolagets mycket starka finansiella ställning att man kan engagera sig i mycket stora utbyggnader av vindkraft i egen regi, som Uljabuouda och Blaiken — en utveckling enligt samma mönster som med vattenkraften för år sedan.

Visualisering av ett framtida Uljabouda. Foto: Skellefteå Kraft.

9 • Erfarenheter

I backspegeln finns det många markägare som har gjort mycket dåliga avtal med kraftproducenter. Det är då inte bara privata markägare och många kommuner, som till exempel Umeå, utan även stora industriföretag. Det kanske tydligaste exemplet är SCA som sålde sin mycket stora kraftproduktion i början på -talet. Idag gör bolaget en omstart och försöker att i samarbete med det norska Statkraft bygga storskalig vindkraft på egen skogsmark i Ångermanland och Västerbotten. Det är ett slags ödets ironi att mark- och fastighetsägare först finansierar utbyggnaden av produktion av el för att sedan betala elräkningar som ger kraftbolagen extrema vinster. Vindkraft är vårt sekels vattenkraft. En lärdom av historien om vattenkraftens utbyggnad är att mark- och fastighetsägare borde gå till botten med alternativet att äga vindkraft för eget bruk.

Vindkraft i Falkenberg – ömsom vin, ömsom vatten! Ett av Sveriges äldsta och nu fungerande vindkraftverk finns i Falkenberg; ett Vestas-verk på kW från . Under början av -talet tillverkades tvåbladiga Zephyr-verk i kommunen (se bild t. v.) som prövades i hamnen, men tillverkningen lades ner på grund av tekniska problem. Idag satsar kommunen igen på att gå i bräschen för utvecklingen av vindkraft med en försiktig satsning på ett nytänkande kring vertikala vindkraftverk. Mellan Zephyr-verken och vertikala demonstrationsverk har mer ”traditionell” vindkraft byggts ut i kommunen för att idag producera cirka miljoner kWh. Kommunens planeringsmål är att bli helt och hållet självförsörjande på elkraft. Jan-Åke Jacobsson har sedan varit involverad i utvecklingen i olika roller, först som vd för kommunalägda Falkenberg Energi, och numera som vd för privatägda Favonius AB. Han anser att det lokala politiska engagemanget, ett engagerat stadsbyggnadskontor och nätbolag samt flera kooperativt ägda verk är viktiga framgångsfaktorer. Om fördelen med andelsägda verk i vindkraftsparken vid motorvägen som började byggas i mitten av -talet säger han: – Först var det tänkt att bygga bara ett kooperativt verk men det stora intresset ledde fram till att det blev tre. Privatpersoner som ville vara med och äga blev också ”ambassadörer” för utbyggnaden och till slut var det över personer som blev delägare. – Vindkraftsambassadörerna bidrog också till att allmänheten fick personlig information om vindkraft, vilket säkert bidrog till att det var ytterst få medborgare som blev kritiska till satsningen.

Vindkraft för eget bruk

Vindkraftpark vid Ätrans mynning i Falkenbers kommun. Foto: Falkenberg Energi.

Totalt var det åtta intressenter som vill äga de tio verken på vardera kW vid motorvägen. Förutom de tre kooperativen ägs verken idag av Lantmännen, Agrivind, det kommunala bostadsbolaget och några andra näringsidkare. Driften av samtliga tio verk sköts av Ventosum AB som ägs av kraftverksägarna men drivs på entreprenad av Falkenberg Energi. Drifts- och underhållskostnader delas lika mellan ägarna enligt principen ”en för alla och alla för en”. Oväntat tidigt drabbades flera av verken av problem med växellådorna, ett verk havererade och i andra hittade servicepersonal tecken på problem som medförde att verk togs ur produktion. Ett av kooperativen, Falkenbergs Vindkraft ekonomiska förening, var tvungen att höja priset till sina medlemmar från öre per kWh till öre per kWh på grund av reparationskostnaderna. Eftersom kostnaderna slås ut på samtliga vindkraftverk drabbas övriga också lika hårt. Idag är växellådorna i samtliga tio verk utbytta. Jacobsson beskriver det som en besvikelse och är inte heller nöjd med hur Vestas har hanterat problemen. – Vi kunde inte komma överens om priset på utbytet utan såg oss tvingade till att handla upp växellådorna av en annan leverantör. Inför framtida beslut kommer vi att väga in hur Vestas skötte situationen.

9 • Erfarenheter

När Jacobsson refererar till stadsbyggnadskontorets engagemang tänker han bl.a. på planarkitekten Johan Risholm som har utarbetat en policy för vindkraft som också praktiseras av flera andra kommuner. Risholm sammanfattar: – Plankravet är viktigt och processen är värd mera än den färdiga planen. Principen för placering är att verk ska placeras i samlade grupper och enstaka verk ska inte tillåtas. Verken ska bilda tydliga formationer med en strävan efter en gemensam navhöjd och harmisk utformning. Projekten vid motorvägen och i hamnen i Falkenberg visar att det går att etablera vindkraft så att den blir en del av stadsmiljön. Förnyelsen av vindkraftverken i hamnen är ett annat projekt som Jacobsson har lagt mycket arbete på. När motorvägsverken var på plats började kommunen att planera för att bygga fem nya vindkraftverk i hamnområdet där det redan stod några mindre verk. Den tillståndsprocessen innebar att verken var på plats först nio år efter start. Detaljplanen överklagades ända upp till regeringen och därefter krävde Miljödomstolen komplettering av underlaget för att klara lagens krav på konsekvenser av alternativa placeringar.

Lövstavikens vindkrafpark, Falkenbers kommun. Foto: Falkenberg Energi.

Jacobsson: – Alla aktörer tog sitt ansvar och handlade ärendet på ett rimligt sätt. Myndigheternas handläggning följde regelsystemet och när beslut dessutom överklagas tar processen orimligt lång tid och orsakar kraftiga fördyringar för projektägaren.

Vindkraft för eget bruk

– När nu verken står där är det ingen som menar att verksamheten är störande. Störande är däremot trettio vindkraftverk på Skottarrevet enligt föreningen Rädda Hallandskusten, som huvudsakligen har sina medlemmar bland fritidsboende som inte är skrivna i kommunen. Skottarrevet ligger ute i havet inom synhåll för ett stort antal fastboende och fritidsboende. Området är förklarat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. Uppståndelsen kring etableringen bidrog säkert till Falkenberg kommuns beslut i början av att dra sig ur projektet som skulle ge kommunen fem av planerade trettio verk. Kommunen lät Falkenberg Energi sälja sina procent av aktierna i Favonius AB — Skottarrevets projektägare — till den andra delägaren, det privata Agrivind AB. Den officiella motiveringen till beslutet var att den tidskrävande kommunala beslutsordningen och avsaknad av vindkraftskompetens i Falkenberg Energi försvårar genomförandet av projektet. Jan-Åke Jacobsson fortsätter med planeringen av Skottarrevet. I det här projektet har han däremot en trist erfarenhet av hur en viktig intressent — Försvaret — hanterar ett enkelt ärende. Favonius fick vänta i över ett år på godkännande från Försvaret trots att de inför beslutet om riksintresse för vindkraft inte hade några allvarliga invändningar. Först när landshövdingen i Halland grep in fick Jan-Åke Jacobsson ett positivt svar på brevet. Miljödomstolens beslut i tillståndsärendet har överklagats till Miljööverdomstolen och deras beslut väntas under sommaren . Vidare antog Kommunfullmäktig i april en ny detaljplan för Skottarevetets vindkraftspark och därmed är prövningen enligt plan- och bygglagen mer eller mindre klar. Hanteringen av bygglovsansökan blir vid upprättad detaljplan en förhållandevis enkel historia. Jan-Åke Jacobsson är fortsatt optimistisk och avslutar: – Agrivind är ett av branschens mest rutinerade företag med erfarenheter som sträcker sig ända tillbaka till åttiotalet.

9 • Erfarenheter

Ett av verken i vindparken vid Huds moar i Tanums kommun. Foto: Forum1.

Vindkraft fรถr eget bruk

10 Alternativa strategier Ägare av offentliga fastigheter och/eller lämplig mark för vindkraftverk har flera olika strategier att välja mellan. Om vi rangordnar alternativen i fallande grad av krav på engagemang, resurser och vindkraftskompetens får vi den här listan: Bygga, driva och förvalta egna kraftverk i egenregi eller genom att upphandla entreprenader. Köpa projekt med alla tillstånd av projekteringsföretag för att realisera projektet med konsulter och entreprenörer. Köpa befintliga vindkraftverk. Köpa andelar i vindkraftverk av energibolag eller privata andelsföreningar. Köpa ursprungsmärkt el från vindkraft. Arrendera ut mark till ägare av vindkraftverk.

Upphandla vindkraftverk på entreprenad Fastighetsägare med tillgång till egen eller arrenderad mark med bra vindläge kan bygga och driva vindkraftverk genom att upphandla anläggningsoch driftsentreprenader. Motivet för ett mycket tids- och resurskrävande ”ax till limpa-engagemang” skulle kunna var att vindläget annars inte exploateras. Externa aktörer letar efter de allra bästa lägena och dessutom krävs rätt stora områden för att projektörerna ska engagera sig och finansiera hela projektutvecklingen med egna eller lånade medel.

Köpa projekt Många vindkraftsprojektörer tar med egna resurser fram bra vindlägen, tillstånd enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken, projekterar, upp-

10 • Alternativa strategier

handlar och driftsätter vindkraftverk. Ofta sker detta i nära samarbete med tillverkare av kraftverk. Samarbetet med tillverkarna har fördelen att osäkerheter kring pris och leveranstider minimeras. En annan fördel är att projektet också oftast inkluderar organisation av drift och förvaltning av verket. Nackdelen är att andra tillverkare inte kan konkurrera om ordern och det höjer marginalen för både inblandad projektör och tillverkare av vindkraftverket. Dessutom kan projektet ibland ha en lång historia med flera överlåtelser och ändrade planer som leder till onödigt höga kostnader som köparen av projektet får betala. En fastighetsägare som köper ett projekt slipper alla osäkerheter kring tillstånd, priser och leveranstider förutsatt att säljaren kan garantera fullföljandet av projektet. För det krävs både stor finansiell styrka och dokumenterad erfarenhet av redan genomförda projekt. Projektörens syfte med att sälja projektet i stället för ett färdigt vindkraftverk är att snabbt få bra betalt för nedlagt arbete inklusive ersättning för att ha hittat ett bra vindläge. Än viktigare skäl är att köparen av projektet omedelbart står för handpenning på kraftverket, avgifter för elanslutning och alla andra utgifter som kommer långt innan kraftverket har börjat producera el. Risken för köparen är att det finns oväntade brister i projektplanering, tillstånd, produktionssimuleringar och budget. Just att gardera sig för dessa brister blir en viktig del i kontraktsskrivningen med en säljare som ofta inte har särskilt stora finansiella resurser i relation till investeringar på -miljoners nivån.

Köpa befintliga vindkraftverk Att köpa ett befintligt vindkraftverk minskar osäkerheten markant jämfört med att köpa ett projekt, eftersom köpet relativt enkelt kan verifieras med historiska driftdata och en noggrann teknisk besiktning av verket. Kvar för köparen blir att värdera priset, drifts- och underhållskostnaderna och — i fallet med ett nybyggt verk — årlig elproduktion. Utbyggnaden av vindkraft har hittills helt dominerats av resurser och kompetens som på det ena eller andra sättet är beroende av kraftverkstillverkarna. Det är därför inte enkelt att hitta oberoende experter som kan hyras in för nödvändig värdering. En lösning kan vara att lägga upp utvärderingen på olika konsulter — en för teknisk inspektion av kraftverket, en för inter-

Vindkraft för eget bruk

vjuer med andra ägare av samma eller liknande kraftverk (kan med fördel utföras av egen personal) och en som sammanställer och drar slutsatser.

Köpa vindkraftsandelar Det är många ekonomiska föreningar som har byggt vindkraftverk. Privatpersoner, och ibland också företag, får köpa andelar i föreningen som på det sättet finansierar köpet av kraftverket. Varje andelsägare får köpa andelar i proportion till deras egen årsförbrukning av el, en andel per kWh. Ett typiskt exempel är att en villaägare med kWh elvärme får köpa maximalt andelar á kr. En förening som då köper ett kraftverk på MW som genererar miljoner kWh säljer då andelar och får då in miljoner kronor. Den ekonomiska föreningen tar betalt för drifts- och underhållskostnaderna genom en avgift per kWh. Avgiften ligger på drygt öre per kWh för många föreningar idag, men det finns enstaka föreningar som har så låg avgift som öre per kWh. Om drifts- och underhållskostnaderna ändras slår det igenom på kWh-avgiften enligt beslut som fattas av föreningen. Att köpa vindkraftsandelar är ett tämligen enkelt och riskfritt sätt att satsa på vindkraft. Det är t.o.m. så att många föreningar förmedlar försäljning av andelar om någon vill sälja. Men även här gäller för köparen att värdera pris och drifts- samt underhållskostnader så den tekniska statusen och effektiviteten i drift och förvaltning kan få avgörande betydelse för hur klok investeringen blir. Tills vidare bör inte en köpare av andelar i ett vindkraftverk räkna med att slippa betala energiskatt — se avsnitt "Strategier, skatter och aktörer" ovan.

Köpa vindkraftsel I Sverige finns ännu inget officiellt eller allmänt vedertaget system för ursprungsmärkning av el, till exempel att den el man köper produceras i ett vindkraftverk. Däremot lämnar flera elsäljare garantier att all el som kunden köper verkligen också produceras i vindkraftverk. Den garantin kostar omkring öre extra per kWh. En större fastighetsägare skulle kunna infordra anbud på vindkraftsel — hela eller en del av totala förbrukningen — och få garantier från elsäljarens revisor om att ursprunget verkligen är vindkraft.

10 • Alternativa strategier

En stor nackdel med krav på vindkraftsel är att många elsäljare då avstår från att lämna anbud. Resultatet kan bli att priset går upp med mer än de ören som står i elsäljarnas annonser eftersom tillgången ändå är relativt begränsad. Till skillnad från tidigare alternativa strategier (strategi – ) leder valet att köpa vindkraftsel till en garanterat höjd kostnad för el-inköpet som då ska ställas mot värdet av en förbättrad miljöprofil.

Arrendera ut eller sälja mark med bra vind Ägare av mark med bra vindlägen får förr eller senare erbjudanden om att arrendera ut den för att bygga vindkraft. Oftast bygger dessa erbjudanden på en sammanvägning av många olika intressen, och bara om markägaren själv har andra planer finns det anledning att avvisa erbjudandet. Hela projektet kommer att prövas i tillståndsprocesserna och markägaren kan inte av någon ställas till svars för eventuell kritik förorsakad av uppförande av vindkraftverken. I Vindkraftshandboken från Boverket finns också en ytterst viktig tolkning av vad som gäller för offentliga fastighetsförvaltare som omfattas av Lagen om offentlig upphandling: Det förekommer att flera vindkraftsintressenter ansöker om tillstånd att uppföra vindkraftsanläggningar inom samma markområde. Detta gäller särskilt på statligt ägd mark. Offentliga fastighetsägare (stat, kommun, landsting) omfattas av EU:s regler om förbud mot statssubvention, vilket innebär att all fastegendom vid försäljning eller upplåtelse ska bjudas ut i ett öppet anbudsförfarande. Alternativt ska en opartisk värdering äga rum. För att man ska undvika parallella ansökningar från vindkraftsintressenter — och onödigt dubbelarbete för myndigheter — är det en fördel om offentliga fastighetsägare med mark lämplig för vindkraftsutbyggnad själva driver processen med tillstånd och bygglov, i samverkan med kommuner och länsstyrelse. Av affärsmässiga skäl kan det finnas anledning för markägare att själva ta initiativet och inventera vindförhållanden på den egna marken. En fortsättning är kanske att t.o.m. infordra anbud på arrenden för särskilt väl lämpade platser för vindkraft. En annan är att inventeringen kan leda fram till att också överväga att själv äga vindkraftverk på egen mark.

Vindkraft för eget bruk

Sammanfattning Det finns inget allmängiltigt svar på frågan om bästa strategi för offentliga fastighetsägare som vill satsa på vindkraft. Vi har skisserat några olika strategier som har för- och nackdelar som redovisas i tabell .

Tabell 7. Strategier för vindkraftsengagemang – fördelar och nackdelar Alternativ

Styrka/fördelar

Svaghet/nackdelar

Speciellt intressant för fastighetsägare som …

Egenregi via entreprenader

Kontroll och full insyn

Tids- och resurskrävande

Kompetensutveckling

Risk för förgäves projekteringar

… har egen eller arrenderad mark med bra vindläge

Nytillskott av vindkraft Projekt

Färre och mindre överraskningar Snabbare

Befintligt kraftverk

Snabbt Tydlig prislapp

Kräver ”vattentäta” avtal som reglerar övertaganden av parternas åtaganden

… saknar egen mark

Drift- och underhållskostnader

… snabbt vill bli vindkraftsproducent

Högt pris? Inget tillskott — verket finns redan Andelar

Förstärkt miljöprofil Valfri ekonomisk nivå

Vindkraftsel

Inget tillskott – verket finns redan

Lokalt/regional satsning

Sannolikt – men inte helt säkert – energiskattepliktigt

Förstärkt miljöprofil — illusorisk men dock

Inget verkligt stöd till utbyggnad Ingen chans till energiskattevinst

Mark-arrende

Intäkt Förstärkt miljöprofil

10 • Alternativa strategier

Får bara en del av vinsten i form av arrendet

… har relativtt liten elförbrukning

…. har liten elförbrukning men vill ”dra sitt strå till stacken”

… äger mark med bra vindlägen

11 Våga vind! Ekonomiska och miljömässiga skäl talar för att offentliga fastighetsförvaltare och offentliga fastighetsägare ökar sitt engagemang i vindkraft. Detta är också samhällets önskan som den är uttryckt i ”Vindbrukspropositionen” från . Utöver den direkta vinsten för miljön och lägre elkostnader bidrar också ett ökat ägande av vindkraft bland fastighetsägare till en lite bättre fungerande elmarknad. Det finns flera olika strategier som aktiva fastighetsförvaltare har att ta ställning till: Bygga, driva och förvalta egna kraftverk i egenregi eller genom att upphandla entreprenader. Köpa projekt med alla tillstånd av projekteringsföretag för att realisera projektet med konsulter och entreprenörer. Köpa befintliga vindkraftverk. Köpa andelar i vindkraftverk av energibolag eller privata andelsföreningar. Köpa ursprungsmärkt el från vindkraft. Arrendera ut mark till ägare av vindkraftverk. Rapporten redovisar förutsättningarna för val av strategi som alla har sina för- och nackdelar. Men genomgången utmynnar i tre tydliga slutsatser: • Vindkraft är vår tids vattenkraft — investeringskrävande men miljöklok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan kraftigt öka sitt engagemang i vindkraft för att sänka sina elkostnader och för att förbättra miljön. Det är inte längre förbehållet stora kraftbolag att satsa på kapitalintensiv teknik med långsiktigt mycket stor potential. • För en offentlig fastighetsägare som har en hög elförbrukning — i storleksordningen tio miljoner kWh — är vindkraft för eget bruk sannolikt

Vindkraft för eget bruk

Alva af Hulta ska vindkraftverket heta; Alva efter en av delägarnas 104-åriga mor, som är från gården marken hör till. Foto: Leif O. Pehrsson.

11 • V Våga ågggaa vvi ååga vind! in nd nd! d! d!

63 63

befriad från energiskatt. Om den tolkningen står sig blir investering i vindkraft ännu mera lönsam än för vindkraftverk där ägaren inte kan förbruka elen i den egna verksamheten. • Ett passivt förhållningssätt kommer att leda till att andra aktörer tar hem vinsterna med vindkraft, på samma sätt som dagens kraftbolag kan göra eftersom de i kraft av förra seklets monopol ”blåste” ursprungliga ägarna — kommuner, företag och privatpersoner — på fallrättigheterna i landets älvar. Vindkraft är i samklang med vår tids visioner; tekniskt, miljömässigt och socialt. Den är en del av det framtida energisystemet och även offentliga fastighetsägare får en bättre framtid med vindkraft för eget bruk.

Vindkraft för eget bruk