7164-429-9 by Sveriges Kommuner och Landsting

Webbsajter –verktyg för information om hälsa och stöd till barn och unga

Kontaktperson • Thomas Rostock, thr@skl.se Formgivning • forsbergvonessen Foto • Framsida (bild till vänster) Elisabet Zeilon/Johnér; övriga: Matton Images Rapporten kan laddas ner från vår hemsida www.skl.se/publikationer Läs mer på www.skl.se/psykiskhalsa under rubriken Barn och unga. ISBN: 978-91-7164-429-9 © Sveriges Kommuner och Landsting 2009

Webbsajter - verktyg för information om hälsa och stöd till barn och unga

Innehåll

Innehåll ................................................................................................................. 5 Förord.............................................................................................................................. 6

Sammanfattning .................................................................................................... 8 1. Bakgrund och syfte........................................................................................................ 11 1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 11 1.2 Syfte............................................................................................................................ 12 2. Urval och metod ............................................................................................................ 12 3. Resultat ......................................................................................................................... 13 3.1 Coola skola ................................................................................................................ 13 3.2 Ungdomsmottagningen.se (Sjukvårdsrådgivningen SVR AB).................................. 18 3.3 Barnens Rätt i Samhället (BRIS) ............................................................................... 19 3.4 Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ........................................................................ 24 3.5 Rädda Barnen ............................................................................................................ 27 3.5.1. Utanpapper.nu ....................................................................................................... 28 3.6 Sjukvårdsrådgivningen – barnavdelningen ................................................................ 36 3.7 Lunarstorms tjejjour .................................................................................................. 40 3.8 Kuling.nu ................................................................................................................... 44 3.9 Vårdguiden ................................................................................................................ 49 4. Diskussion ..................................................................................................................... 53 Bilagor ............................................................................................................................... 59 Översikt av webbsajter kring psykisk hälsa med barn och ungdomar som målgrupp /del av målgrupp...................................................................................................................... 59 Referenser......................................................................................................................... 60 Skriftligt material.............................................................................................................. 60 Personliga kommunikationer............................................................................................ 61 Webbsidor ........................................................................................................................ 61

Förord Föreliggande rapport, ”Webbsajter - verktyg för information om hälsa och stöd till barn och unga”, utgör ett led i SKL:s arbete med förebyggande, hälsofrämjande frågor, främst frågor som berör psykisk hälsa bland barn och unga. Förbundet ser sajterna som kompletterande verktyg för hälsoinformation, verktyg som dock inte kan ersätta en personlig kontakt, vare sig för barn, unga eller anhöriga. SKL vill därmed understryka vikten av att besökaren på en sajt ska få kännedom om möjligheten till fortsatta kontakter med bland annat vården vilket också vissa sajter informerar om. Sajterna är ibland medicinskt granskade, exempelvis av personal inom barnhälsovården. Andra sajter har läkare som kan konsulteras. Förbundet välkomnar dessa eller motsvarande upplägg. Föreliggande rapport är i stort en beskrivning av ett slumpmässigt urval av webbsajter som främst vänder sig till barn och unga. Sajterna har lokaliserats genom icke-systematiserade sökningar via sökmotorer på Internet. Sökord som använts har varit psykisk, hälsa, ohälsa, barn, ungdomar. Charlotte Manderman från Socialhögskolan i Stockholm, har själständigt utarbetat rapporten och ansvarar själv för innehållet. Charlotte har varit anställd som praktikant på SKL:s avdelning för Vård och Omsorg under 2008. Handledare för rapporten har varit Thomas Rostock på samma avdelning. Sajternas målgrupp är främst barn och unga, barn redan från 2 år och äldre. I praktiken innebär detta beträffande de yngsta barnen att målgruppen inkluderar deras föräldrar som kan inta mer eller mindre aktiva roller vid besöken på hemsidorna. ”Föräldramedverkan” på sajterna kan enligt SKL diskuteras, både barnets ålder och aktuell frågeställning påverkar medverkan. Besöken kan enligt rapporten handla om information inför och efter besök inom hälso- och sjukvården där både barn och föräldrar diskuterar exempelvis filmer, det kan handla om en film inför en operation. Men besöken på sajten kan även komma från barn i utsatta situationer där barnet eller den unge vill fråga eller diskutera med andra vuxna än föräldrarna om exempelvis misshandel inom familjen. Enligt förbundet är det särskilt angeläget att dessa eller motsvarande frågor från barn i utsatta situationer tas om hand med största allvar och att svar ges besökaren. Det är även angeläget att sajterna vänder sig till funktionshindrade barn, ett förhållande som enligt rapporten vissa sajter mer eller mindre har försummat. Som angetts kan föräldrar, direkt eller indirekt, bli berörda av vissa sajter. Rapporten hänvisar till regeringens skrivelse 2007/08:111, ”Barnpolitiken – en politik för barnets rättigheter”. Här konstaterar regeringen att ”även föräldrar behöver stöd när det uppstår konflikter i relationen med barnet, samt i de situationer då barnet utsätts för mobbning, hot eller våld från utomstående”. Enligt SKL är mao detta situationer som berör hela familjer och som även Föräldrastödsutredningen, ”Föräldrastöd – en vinst för alla”, berör. Att kunna vara anonym, att inte kunna spåra besökare, frågor kring sekretess etc ser förbundet som mycket väsentliga frågeställningar för webbsajterna. Det fram-

går också att flera sajter har uppmärksammat ett antal krav som bör ställas. Det förekommer även att sajter har särskilda ”redaktioner” som ska godkänna inlägg till sajterna från besökare. Samtidigt är det enligt förbundet sannolikt av stort värde att ungdomar kan byta erfarenheter med varandra, erfarenhetsmässigt vänder man sig ofta hellre till jämnåriga än till vuxna. Rapporten visar på positiva erfarenheter från flera sajter, framförallt från barn och unga. SKL ställer sig därför positiv till en fortsatt utveckling av att nyttja Internet som ett verktyg för hälsoinformation. Vissa uppskattningar visar att cirka 200.000 barn på olika sätt befinner sig i utsatta situationer. Om webbsajterna kan hjälpa en del av dessa barn så är mycket vunnet enligt förbundet. Eftersom sajter är av relativt ungt datum är det samtidigt angeläget att följa och utvärdera både befintliga och nya webbsajter. Även regeringen lägger vikt vid Internet som kommunikationskanal till unga. Enligt nämnda regeringsskrivelse har regeringen initierat utvecklingen av en virtuell ungdomsmottagning. Skrivelsen anger att denna mottagning ”har stor potential att ge unga i Sverige en möjlighet till rådgivning kring sexuell och reproduktiv hälsa samt kring relationer och psykisk hälsa”. Vår förhoppning är att denna rapport ska bidra till att öka kunskaper om webbsajter som syftar till att ge unga människor hjälp eller ”verktyg” för att få svar på frågor kring den egna hälsan. Utvecklingen av dessa sajter bedöms som snabb och omfattande varför det finns anledning att fortsättningsvis följa och utvärdera erfarenheter. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och Omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet

Marianne Granath Sektionschef

Sammanfattning

I Sverige finns en rad webbsajter som riktar sig till barn och ungdomar med olika problem eller funderingar kring sin egen eller andras psykiska eller fysiska hälsa. Vad har dessa webbsajter för innehåll och finns det några risker förknippade med dem? I SKL:s remissvar 1 på betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) välkomnar förbundet förslaget om en kartläggning av insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa. Nämnda utredning (SOU 2006:77) föreslog även utvecklandet av en webbsajt liknande den brittiska webbsajten ”YouthIn Mind” i samarbete mellan SKL och statlig myndighet. ”YouthInMind” syftar till att främja ungdomars psykiska hälsa och tillhandahåller för ändamålet ett vetenskapligt prövat självskattningsinstrument 2. Syftet med denna rapport är att utgöra ett led i bevakningen av de virtuella verktygen genom att undersöka det utbud av webbsajter som finns inom området, samt att redogöra för ett urval av nämnda webbsajter. Observera att denna redogörelse inte på något vis gör anspråk på att utgöra en heltäckande kartläggning! Rapporten beskriver ett slumpmässigt urval av svenska webbsajter utifrån ett antal på förhand valda frågeställningar/punkter vilka alla har behandlats utifrån den information som funnits tillgänglig kring respektive webbsajt. Frågeställningarna/ punkterna är: • • • • • • •

Målgrupp för och syfte med webbsajten Etiska frågeställningar och diskussioner i förhållande till sajtens innehåll Genomförande av och ställningstaganden kring webbsajtens layout Respektive redaktions bedömning av och ställningstaganden relativt webbsajtens tillgänglighet och användarvänlighet Resultat/indikationer från eventuella marknadsundersökningar Marknadsföring av webbsajten Eventuella utvärderingar av webbsajten

Sveriges Kommuner och Landsting, Avdelningen för Vård och Omsorg (2007-04-20) Remissvar (Dnr 2007/0158) på betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2

SOU 2006:77 ss 283, 303

Det har visat sig att utbudet av webbsajter om psykisk hälsa med barn och/eller ungdomar som målgrupp är mycket stort och det har därför inte varit möjligt att ge en heltäckande bild av det utbud som finns. Denna undersökning begränsar sig till svenska webbsajter på området, men naturligtvis förekommer motsvarande webbsajter även internationellt. De undersökta webbsajterna riktar sig till varierande målgrupper utifrån kriterier som ålder, kön och problematik/intresseområden. Totalt sett täcker de in barn och ungdomar från 2-25 år och i vissa fall finns ingen övre åldersgräns. Problem/ intresseområden berör – utöver eller som komponent inom området psykisk hälsa – somatiska sjukdomar, relationsproblem, flyktingproblematik, diskriminering m.m. Till målgrupperna hör även individer och organisationer som söker information inom de områden som berörs av respektive webbsajt. Ansvariga för respektive webbsajt återfinns främst inom offentlig sektor (till exempel Vårdguiden, BRIS, BUP och Sjukvårdsrådgivningen). Även frivilligorganisationer förekommer som aktörer (till exempel tjejjouren på Lunarstorm och Rädda barnens webbsajt för papperslösa flyktingar – www.utanpapper.nu). En privat aktör förekommer – Itcanbedone AB som ansvarar för projektet ”Coola Skola”. Syften med de webbsajter som undersökts kan indelas i följande kategorier: (1) Prevention, förebyggande hälsoarbete; (2) Kommersiellt syfte; (3) Råd, hjälp och stöd (till exempel genom personlig rådgivning, frågespalter och diskussionsforum); (4) Information; (5) Lobbying, intressebevakning. Endast en av de undersökta sajterna har ett kommersiellt syfte och detta är Coola Skola – ett projekt som drivs av Itcanbedone AB. Projektet bedrivs enligt företaget på ideell basis men med målet att erhålla finansiering för den fortsatta verksamheten. Vanligast är att sajterna har preventivt, informativt eller stödjande syfte. En och samma webbsajt har ofta flera syften. Coola Skola har som nämnts ett kommersiellt syfte, men har även ett preventivt och stödjande/behandlande 3 syfte. Förekomsten och hanteringen av etiska diskussioner kring respektive webbsajts innehåll och funktioner är högst varierande både i termer av teman, frekvens och intensitet. För Coola Skolas del rör sig de etiska reflektionerna i huvudsak om det faktum att man för register över människors hälsa och beteende. Anonymitet är en viktig fråga för flera webbredaktioner, bland annat BRIS, BUP, utanpapper.nu m.fl. På BUP:s webbredaktion har man även diskuterat så kallade smittorisker, det

Enligt uppgifter från Coola skolas webbsajt http://www.coolaskola.se/portal/ (hämtat 1 april 2008), är avsikten att psykoterapier ska erbjudas på sikt. För närvarande finns endast möjlighet till rådgivning med professionella.

vill säga risken för att publicerade inlägg ger upphov till spridning av självdestruktiva beteenden. Diskussioner förekommer även kring lämpligheten i att marknadsföra en webbsajt på så sätt att man väcker förhoppningar som sedan ska kunna infrias, exempelvis på www.utanpapper.nu. Många av diskussionerna som förs är centrerade kring respekten för barnet. På SVR:s barnavdelning är man mån om att inte vare sig skrämma eller mörka fakta för barnet som söker information. På ett antal sajter, till exempel kuling.nu är man också mycket mån om att innehållet på sajten inte får vara diskriminerande och att publicerade inlägg inte får ha rasistiskt eller annorledes kränkande innehåll. Kvalitetssäkring och källgranskning framhålls av en del webbsajter, däribland Vårdguiden, som föremål för diskussion och utvecklingsarbete. Vad gäller webbsajternas layout finns två tydligt skilda sätt att resonera. Cirka hälften av webbsajterna bedömer layout och design som en viktig aspekt i konstruktionen av sajten och har medvetet bemödat sig om att sajten ska tilltala målgruppen designmässigt. Andra redaktioner bedömer layout och design som mer eller mindre irrelevanta aspekter. Även om ingen webbredaktion förefaller bagatellisera tillgänglighet och användarvänlighet för respektive webbsajt så verkar dessa sällan vara prioriterade områden, även om några få redaktioner arbetar mer aktivt med anpassning för funktionshindrade. Förekomsten av och formerna för marknadsundersökningar och behovsskattningar relativt respektive webbsajt varierar likaså mycket. Vanligt är att man lutar sig mot existerande statistik inom området psykisk o-/hälsa bland barn och ungdomar. Några aktörer har genomfört egna undersökningar av varierande art och omfattning, exempelvis Itcanbedone AB. Mycket vanligt är webbplatsundersökningar, det vill säga mätningar av besöksstatistik på den egna sajten. Oavsett metod kan man säga att samtliga undersökningar pekar på ett stort behov av hjälp och stöd i någon form till målgrupperna som avses. Marknadsföringen av webbsajterna är i de flesta fall blygsamt förekommande. Vanligast är, i den mån det förekommer, att sprida information via seminarier, konferenser, samt affischering och liknande. Vanligt är även att länka till andra webbsajter inom samma område. Flera redaktioner framhåller istället vikten av tillgänglighet via sökmotorer på Internet. Utvärderingar av webbsajterna har oftast, i den mån de alls förekommer, gjorts internt. För två av webbsajterna har vetenskapliga utvärderingar gjorts i samarbete med universitet/högskola av personer med anknytning till webbsajtens verksamhet. Båda dessa utvärderingar visar på positiva resultat på så vis att sajternas besökare – i varierande grad – får den information, hjälp eller stöd som sajterna syftar till att ge.

1. Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att ”tillgänglighet till rätt vård och stödinsatser i rimlig tid är viktigt för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa” 4. Man konstaterar att den upplevda psykiska ohälsan har ökat enligt flera undersökningar, samtidigt som tillgängligheten till barnpsykiatrin brister i olika delar av landet. För att undvika patologiserande av barn och ungdomar med psykiska problem anser SKL att det behövs ett ”kraftfullt förebyggande arbete och ett bra utbud av tidiga insatser och första linjens behandling och stöd.” SKL anser även att det är viktigt att insatserna kan individanpassas för att så många som möjligt som behöver ska söka hjälp. För att uppnå bättre tillgänglighet är det även viktigt att insatser sker ”på rätt vård och stödnivå” 5. Mot bakgrund av dessa ställningstaganden ter det sig viktigt att utforska vilka nätbaserade resurser som finns tillgängliga för barn och ungdomar samt kvalitet och inriktning på dessa verktyg. I sammanhanget kan noteras att förbundet tidigare även välkomnat förslaget om en kartläggning av insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa enligt remisssvar 6 på betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). Betänkandet som nämnda remissvar syftar på hade även föreslagit utvecklandet av en webbsajt liknande den brittiska webbsajten ”YouthInMind” i samarbete mellan SKL och statlig myndighet. ”YouthInMind” är en webbsajt med syftet att främja ungdomars psykiska hälsa. Ungdomarna får hjälp att självskatta den egna psykiska hälsan. För ändamålet används det vetenskapligt prövade instrumentet ”Styrkor och Svagheter” som också föreslagits för nationella mätningar i Sverige. Beroende på testresultatet hänvisas ungdomarna vidare till exempelvis webbsajter, litteratur, hjälplinjer m.m. Både kognitiv beteendeterapi (KBT) och avslappningsträning kan erbjudas. Resultaten anses kunna optimeras av att det via Internet baserade stödet kombineras med personliga kontakter eller vägledning7.

Sveriges Kommuner och Landsting, Avdelningen för Vård och omsorg, Sektionen för vård och socialtjänst (2007-12-17) Rapport: Tillgänglighet till insatser för att möta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

ibid

SOU 2006:77 ss 283, 303

SKL har bedömt att ”berörda bör räkna med att metoden förutsätter kompletterande och/ eller uppföljande stöd från vårdpersonal efter ”behandling” via Internet” 8.

1.2 Syfte Med anledning av SKL:s kongress ställningstagande kring vikten av att ”förbundet fortsättningsvis bevakar utvecklingen av de virtuella verktygen” (se ovan), syftar denna rapport till att utgöra ett led i bevakningen genom att undersöka det utbud av webbsajter som finns inom området, samt att i mer fördjupad form beskriva ett urval av nämnda webbsajter. Syftet är främst deskriptivt även om vissa granskande inslag förekommer.

2. Urval och metod Urvalet av webbsajter inom ramen för denna kartläggning är helt och hållet slumpmässig. Samtliga webbsajter – det vill säga de som beskrivs i större detalj samt den översikt av webbsajter som finns bifogad som bilaga – har lokaliserats genom icke-systematiserade sökningar via sökmotorer på Internet. Avsikten med denna undersökning var att fokus skulle ligga på psykisk hälsa. Av detta skäl har de sökord som använts varit: psykisk, hälsa, ohälsa, barn, ungdomar. I urvalet av webbsajter som nedan presenteras mer detaljerat har hänsyn tagits till webbsajternas relevans för och eventuella anknytning till två av de perspektiv som ska genomsyra SKL:s verksamhet, det vill säga jämställdhets- samt mångfaldsperspektivet 9. Exempelvis har ungdomsmottagning.se (under konstruktion) ett uttalat jämställdhetsfokus och www.utanpapper.nu har ett mångfaldsfokus. Hänsyn har främst tagits till egen, subjektiv, bedömning av webbsajternas betydelse i termer av mängd besökare, eller lättillgänglighet. Bedömning av lättillgänglighet baseras helt enkelt på antal träffar via webbsökningar med de sökord som nämnts ovan, samt hur ”högt” dessa träffar hamnar. Med andra ord är en utgångspunkt att de aktuella webbsajterna är sådana som ungdomar sannolikt kan komma att besöka för att få sina frågor och funderingar kring psykisk hälsa besvarade. Samtidigt bör man ta i beaktande att barn och ungdomar själva troligen använder andra sökord utöver de som använts i samband med datainsamling för denna rapport. Därmed finns det risk för att sökresultaten inte är helt överensstämmande med de som målgrupper för respektive webbsajt skulle få. Att utröna

Det tredje perspektivet – EU-perspektivet – har inte varit i fokus vid urvalet av webbsajter

vilka sökord barn och ungdomar skulle använda sig av i sammanhanget vore en alltför omfattande uppgift för denna rapport. Webbsajterna har beskrivits utifrån ett antal på förhand valda punkter/teman (se sammanfattning ovan) vilka alla har behandlats utifrån den information som funnits tillgänglig kring respektive webbsajt, direkt via webbsajten samt (främst) via personliga kommunikationer med ansvariga för respektive webbsajt.

3. Resultat 3.1 Coola skola http://www.coolaskola.se/portal/ Ansvarig för sajten Enligt uppgifter på webbsajten drivs ”Coola skola” idag som ett ”frivilligt nätverk av intressenter och kompetenser med Itcanbedone AB som huvudperson.” Höntgen® Skola är en analys- och mätmetod som Itcanbedone har utvecklat i samarbete med läkare och skolhälsovårdspersonal. Denna metod ligger till grund för webbsajten. Allt arbete med webbsajten har varit ideellt och har finansierats av Itcanbedone AB enligt Coola skolas hemsida Ansvariga: Jesper Svensson, produktion och Höntgen® Skola Göran Beskow, VD, marknadsföring och försäljning Fredrik Beskow, Webbutveckling Målgrupp Barn och ungdomar från årskurs 4 10. Syfte Itcanbedone AB är ett kommersiellt företag vars affärsidé enligt den egna hemsidan går ut på att ”hjälpa människor och andra organisationer att använda sina resurser bättre.” Detta åstadkoms bland annat genom företagets utvecklade Everktyg varav ett är Höntgen® (se ovan). Höntgen är en ”metod för att i realtid mäta individers och gruppers hälsostatus med hjälp av genomträngande frågor. Frågorna är så kallade nyckelfrågor, rörande vanor kring, kost, motion, och psykisk hälsa, kunskap om kost och fysisk aktivitet. Dessutom finns olika effektmått

Kommunikation med Jesper Svensson, produktionsansvarig, Itcanbedone AB, 14 februari 2008.

att väga in såsom ISO-BMI 11, Max V02 12 och kroppsfett. Utifrån svaren som har unika indextal kan individer och grupper placeras in i den tredimensionella grafen och en hälsobedömning kan göras” 13. Syftet, eller möjligen ett delsyfte, kan med andra ord sägas vara kommersiellt samt inriktat på en målgrupp bestående av de skolelever som av olika skäl kan ha intresse av eller nyfikenhet för dessa frågor i förhållande till sin egen eller andras hälsa. Enligt Itcanbedone AB, är syftet med webbsajten att intervenera på ett så tidigt stadium som möjligt. Företaget menar att om man kan hitta indikatorer hos barn i årskurs 5-6 som korrelerar med livsstilsrelaterad ohälsa senare i livet, så innebär detta möjligheter till tidig intervention, med andra ord förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet grundas i att kunskap kan kopplas samman med vanor 14. Etiska frågor/ kontroll I och med att man arbetar med register kring människors beteende m.m. har etiska diskussioner förts kring PUL och vad som är etiskt att lagra information kring. Diskussionerna har förts på landstingens etiska nämnder samt berörda skolors råd för etisk verksamhet. Diskussioner har även förts med jurister kring hur PUL ska tolkas samt hur krypteringen ska vara för att tillgodose allas intressen 15. Angående det faktum att barnet/ungdomen i ensamhet tar del av diverse testresultat, samt ensam kan genomgå självhjälpsprogram, menar man på Itcanbedone AB att det är bra att verktygen finns tillgängliga för de barn som inte annars skulle ha tagit personlig kontakt med professionella hjälpare/experter. Företaget menar också att testerna som ska indikera depression, ångest, stress mm inte ska ses som diagnostiska utan de har sina egna specifika förtjänster (i förhållande till exem-

Body Mass Index (BMI) beräknas som vikten i kg dividerat med längden i meter i kvadrat. IsoBMI är ett konstruerat jämförelsetal som tar hänsyn till barnets längd och vikt i relation till ålder och kön. [Källa: Jönköpings län (2008-02-05) Presentation: övervikt och fetma. Iso-BMI i Jönköpings län samt insatser genomförda kring fysisk aktivitet och mat på länets grundskolor och fritidshem. Hämtat 2008-04-25 från www.lj.se/info_files/infosida31883/presentation_isobmi_grundskolor_fritidshem_2007.pdf ] 12

Maximal Aerobic Power (MAX VO2): The maximal volume of oxygen consumed per unit of time. [Källa: About.com: Sports Medicine. Hämtat 2008-04-25 från: http://sportsmedicine.about.com/library/glossary/blglossaryM.htm.] 13

http://www.itcanbedone.net/ungdom.asp

Kommunikation med Itcanbedone AB, 14 februari 2008.

Kommunikation med Itcanbedone AB, 28 april 2008.

pelvis Becks Depression Inventory (BDI) – som man lånat frågor ifrån till sitt depressionstest). De kan ge en indikation om att en problematik finns så att barnet kan söka hjälp menar man 16. Enligt Professor Joep Perk (Folkhälsocentrum i Kalmar län), som samarbetar med Itcanbedone i projektet Coola Skola, står man inför ett dilemma som rör elevernas anonymitet kontra uppföljning av testresultat. Ska man kunna garantera eleverna anonymitet, och på så vis kanske nå ut till fler elever än man annars hade gjort, omöjliggörs samtidigt en kontroll över vilka elever som får uppföljning och hur denna uppföljning ser ut 17. Information om källor utöver de internt skapade verktygen saknas. När det gäller analyserna får man bland annat följande förhandsinformation på webbsajten: ”Här kan du testa dig själv och få ett kvitto på hur du mår. Det kan ibland vara bra att svara på lite frågor och få ett resultat som du kan fundera över. Du vet hur det är, när man är mitt inne i något så är det svårt ibland att veta hur det är. När du gör våra tester så slipper du grubbla, du behöver bara svara ärligt hur du har det.”

Därefter kommer uppgifter om olika tester som webbsajten tillhandahåller rörande hälsa och utveckling (”framgångsrikt liv”) samt tester som ska kunna diagnostisera ångest, depression, stress m.m. Stresstestet är egentligen utvecklat för vuxna, så man får instruktionerna att ”ta det för vad det är”. Övriga tester är anpassade för ungdomar sägs det. Instruktioner som ges kring dessa tester är: ”Använd gärna analysdelen som en väckarklocka, fundera över resultatet och om det kan stämma på dig. Du kan alltid kontakta oss om du är osäker. Annars kan du gå direkt på självhjälpsprogrammen.”

Självhjälpsprogrammen kan man genomföra själv, eller med experthjälp 18. Layout och innehåll Webbsajten innehåller tre principiella områden: • • •

Hälsa Prestation Forum

Området ”hälsa” består av ”analyser” (det vill säga Höntgen skola såsom beskrivits ovan) och ”självhjälpsprogram”. (det vill säga enkla terapier för ”stress, sömn, ångest, fysisk träning och kost”), vilka enligt uppgifter på webbsajten sena-

ibid

Kommunikation med Professor Joep Perk, Folkhälsocentrum i Kalmar län, 10 april 2008.

http://www.coolaskola.se/portal/

re ”kommer kompletteras med utökade möjligheter för personligt utformade terapier och program.” Området ”prestation” inkluderar ”karriärvägledning” samt ”utbildningsportal”. Området forum, eller som det även kallas ”communityn Coola skola” ska enligt hemsidan ge eleverna möjlighet att ”chatta, diskutera, byta erfarenheter och utvecklas tillsammans med dina kamrater från hela Sverige” och eleverna utlovas även att detta område i framtiden kommer ”utvecklas till en värld av möjligheter och kul aktiviteter” i vilken eleven ska kunna vara delaktig 19. Enligt Itcanbedone AB kommer layouten att se ut som den gör tills fler vill investera ekonomiskt i detta projekt 20. Tillgänglighet/ Användarvänlighet Höntgen finns även tillgängligt på engelska och tyska enligt Itcanbedone AB. Företaget menar att man inte kommer lägga ner mer arbete på att göra sajten mer tillgänglig eller användarvänlig innan man får finansiering 21. Behovsskattningar/Statistik Itcanbedone AB har, inom ramen för projektet Coola skola, samarbetat med Folkhälsocentrum i Oskarshamn 22, samt med ett antal skolor i Kalmar län. Dessa skolor har självständigt infört en hälsoprofil i verksamheten, en hälsoprofil som utformats utan samverkan med Itcanbedone AB och inte baserat på detta företags metoder eller mätinstrument, men Höntgen metoden ingår som en komponent i satsningen. Tanken med att använda sig av Höntgen är att eleven ska motiveras till livsstilsförändringar om så är önskvärt, samt att man ska synliggöra elevens aktivitetsgrad och kroppssammansättning. Dessutom skulle Höntgen möjliggöra identifieringen av eventuella riskfaktorer för ohälsa 23. Barn och ungdomar på de aktuella skolorna har fått besvara frågor kring sin hälsa. Vissa klasser har följts från årskurs 6-9. Man har jämfört mätningarna i dessa klasser med mätningar i en

http://www.coolaskola.se/portal/

Kommunikation med Itcanbedone AB, 14 februari 2008.

ibid

Folkhälsocentrum är Landstinget i Kalmar läns kunskaps- och resurscenter för folkhälsa, epidemiologi och miljömedicin. 23

Bengtsson, C. & Svensson, K. (2004) Hälsofrämjande projekt. Ett projekt utifrån Valhallaskolans vision. Projektarbete 5 p. Högskolan i Kalmar. Institutionen för hälso- och beteendevetenskap.

kontrollskola utan hälsoprofil och förebyggande insatser. Enligt företaget har elevernas hälsa skattats högre i skolorna med hälsoprofil 24. Marknadsföring Ingen marknadsföring sker. Itcanbedone AB hade förhoppningar om finansiering av SKL för detta ändamål 25. Utvärderingar Enligt Itcanbedone AB görs utvärderingar på vetenskaplig nivå av Folkhälsocentrum i Oskarshamn, Kalmar läns landsting. Folkhälsocentrum får tillgång till resultaten av projektet gratis mot att de utvärderar dessa. Validering sker enligt Itcanbedone AB kontinuerligt mot individuella tester och man har nu ett undersökningsunderlag som närmar sig 1000 elever. Höntgen valideras mot följande mått: ISO-BMI, Midje-Höft-kvot, syreupptagningsförmåga (korrelerat med mätningar av fysisk aktivitet), kariesangrepp, antal besök hos skolsjuksköterska, ogiltig frånvaro 26. Ingen validering har skett hittills, enligt erhållen information, gentemot psykologiska tester. Enligt Professor Joep Perk arbetar man med att validera metoden mot effekten av själva metoden snarare än visavi individuella tester. Jämfört med dimensionerna ”kunskap” och ”beteende” blir sådan validering mer korrekt menar Perk eftersom det saknas etablerade metoder för validering gentemot dessa dimensioner 27. Resultaten som uppnåtts genom Höntgenmetoden, inom ramen för projektet Coola skola, ska enligt Itcanbedone AB publiceras i olika medicinska tidskrifter (vilka är ännu ej preciserat) via Professor Joep Perk som samarbetat med företaget kring detta projekt. Publicering bör ske under årsskiftet 2008-2009 28. En första utvärdering bör enligt Itcanbedone AB kunna ske vid EuroPrevents konferens om förebyggande hälsoarbete i Stockholm 6 maj 2009. Övrigt Enligt Itcanbedone AB är projektet, som angetts på webbsajten Coola skola samt Itcanbedone AB’s egen hemsida, utarbetat på ideell basis, trots att Itcanbedone är ett kommersiellt företag. Att man går in i detta arbete motiverar företaget med att man har en vision om förändring samt att det i slutändan möjligen kan finnas ett

Kommunikation med Itcanbedone AB, 14 februari 2008.

ibid

Kommunikation med Professor Joep Perk, Folkhälsocentrum i Kalmar län, 10 april 2008.

Kommunikation med Itcanbedone AB, 14 februari 2008 samt med Professor Joep Perk, Folkhälsocentrum i Kalmar läns landsting, 10 april 2008.

ekonomiskt incitament för företaget att arbeta med detta projekt. Itcanbedone AB får enligt uppgifter ekonomiskt stöd från ett antal privatpersoner – anonyma sponsorer som stödjer projektet av ideella skäl enligt företaget. Itcanbedone AB betonar att inga av de pengar som kommit in har gått till löner utan enbart till att finansiera övriga omkostnader med sajten. Sådana omkostnader är till exempel licensavgifter för program, resor, inhyrda programmerare och serverutrymme 29. Itcanbedone AB menar att man inte gjort någon ekonomisk vinst i arbetet med Coola skola 30.

3.2 Ungdomsmottagningen.se (Sjukvårdsrådgivningen SVR AB) Rubricerade mottagning, www.umo.se, är regeringens (Socialdepartementet samt Integrations- och jämställdhetsdepartementet) satsning på en virtuell ungdomsmottagning vilken ska utvecklas av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB och ska finansieras av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Totalt avsätter regeringen 18,5 miljoner kronor för denna satsning, enligt pressmeddelande den 5 juli 2007 31. Syftet med satsningen är enligt pressmeddelandet att ”underlätta ungdomars möjligheter till rådgivning kring sexuell och reproduktiv hälsa samt kring relationer och psykisk hälsa…”. Målsättningen är att ”bidra till att stärka och stödja unga kvinnors och mäns identitetsutveckling och möjlighet att utveckla sunda relationer. Syftet är även att förbättra ungdomars hälso- och livssituation genom ökad kunskap och enkel tillgång till pålitlig och lättillgänglig information.” Webbsajtens innehåll ska präglas av ett uttalat jämställdhetsperspektiv32. Ungdomsminister Nyamko Sabuni menar att med hänsyn taget till att många ungdomar tillbringar mycket tid på Internet, borde en virtuell ungdomsmottagning resultera i att fler ungdomar erhåller nödvändig rådgivning. Socialminister Göran Hägglund anser att satsningen är en viktig del i regeringens arbete med att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården, och att den virtuella ungdomsmottagningen ska ses som ett ”viktigt komplement till de reguljära kontakterna med vården”, i och med att det kan upplevas som lättare att söka nätbaserad rådgivning kring sådana frågor som kan upplevas som särskilt känsliga, såsom förebyggande av oönskade graviditeter eller förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar 33.

Kommunikation med ItcanbedoneAB, 25 mars 2008

Kommunikation med Itcanbedone AB, 14 februari 2008.

http://www.regeringen.se/sb/d/9336/a/85316

ibid

Ungdomsmottagningen.se ska enligt Sabuni, i en intervju med tidningen Internetworld, främst marknadsföras via Sjukvårdsrådgivningen.se 34. Enligt Sjukvårdsrådgivningen har mottagningen sen invigningen hösten 2008 i genomsnitt haft 20.000 besökare per dag. Tidsplan: En första version av webbsajten har lagts ut hösten 2008. Denna kommer att vidareutvecklas tekniskt och innehållsmässigt under 2009. Målgrupp: Ungdomar 13-24 år som har frågor om sex, hälsa, relationer, livsstil. Syfte: Syftet är preventivt. Ungdomar som behöver behandling kommer hänvisas till de fysiska mottagningarna. Det finns planer på att – längre fram – bygga ihop ungdomsmottagningen.se med ”Vården på webben”-konceptet där alla invånare i landet kommer att erbjudas ett så kallat personligt hälsokonto, det vill säga en säker kommunikationskanal med vården Etiska frågeställningar: Man har ständiga etiska diskussioner kring tilltal, ämnesval, bildsättning med mera kopplat till att projektet är definierat som ett jämställdhetsprojekt. Frågan om hedersrelaterat våld ska också tas upp. Konstruktionen av webbsajten är ännu i planeringsstadiet, men allt eftersom att material produceras, kommer etiska diskussioner att aktualiseras. Layout/design: Generellt ska innehållet vara viktigare än formen på denna webbplats, men designen ”bör vara tilltalande för målgruppen”. Preliminär uppskattning av intresse: Initiativtagare till projektet – FSUM (Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar) – skattar behovet som stort. Sjukvårdsrådgivningen (SVR AB) kommer själva att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar under våren, samt sammansätta en ungdomspanel. Marknadsföring: Sajten lanseras i slutet av 2008. Utvärderingar: Kommer att utgöra underlag för fortsatt utveckling av sajten, och ska genomföras via enkäter och fokusgrupper 35.

3.3 Barnens Rätt i Samhället (BRIS) http://www.bris.se/ Ansvarig för webbsidan Stödverksamheten bedrivs i samarbete mellan Riksförbundet och de olika regionföreningarna. Riksförbundet har det övergripande ansvaret. Regionföreningarna

http://internetworld.idg.se/2.1006/1.114314

Kommunikation med Sofie Zetterström, redaktionschef, Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, 200802-06

har operativt ansvar för att stödverksamheten bedrivs enligt fastställda överenskomna riktlinjer. I stödverksamheten arbetar såväl anställd personal som ideella medarbetare. Ideell personal – ”jourare” – har erfarenhet av arbete med barn och ungdomar samt genomgått BRIS internutbildning. På Diskussionsforum diskuterar barnen under översyn av en moderator på BRIS 36. Målgrupp Målgrupp är enligt Thomas Jonsland, IT- och dokumentationssamordnare på BRIS, alla barn och ungdomar i Sverige (och svensktalande utomlands) upp till 18 år. I praktiken riktar man sig på hemsidan till barn från ca 9-10 års ålder. Ytterligare målgrupper är vuxna privatpersoner, företag eller organisationer som är intresserade av barnrättsfrågor och/eller är intresserade av att stödja BRIS 37. Syfte Syftet är, när det gäller barn och ungdomar, att ge möjlighet till stöd och råd, antingen direkt från vuxna eller jämnåriga eller genom egen informationssökning. Relativt den vuxna målgruppen är syftet att sprida information om barns rättigheter och livsvillkor, samt ge information om BRIS som organisation och ge möjlighet att stödja verksamheten 38. Utifrån hemsidan kan syftena formuleras enligt följande punkter: •

• • • • •

Informera kring vissa ämnen som berör/ kan relateras till psykisk ohälsa/ psykosociala problem. Dessa ämnesområden är: mobbning, självmordstankar, misshandel och övergrepp, sexualitet, problem hemma. Utgöra forum för diskussioner mellan unga Utbyte av information och tankar mellan ungdomar (läsa mail, svar och inlägg) Informera barn om deras juridiska rättigheter Ett indirekt syfte är att via kontakterna med barn och unga i stödverksamheten få ett underlag för riktningen i opinionsarbetet Generellt syfte: BRIS arbetar för att Barnkonventionens principer ska tillämpas fullt ut i barns och ungdomars liv.

http://www.bris.se/

Kommunikation med Thomas Jonsland, IT- och dokumentationsamordnare, BRIS, 26 februari 2008 38

ibid

BRIS egen sammanfattning av syften såsom de uttrycks på hemsidan är att: • • •

Erbjuda barn och ungdomar dialog med en vuxen i skriftlig form Läsa och förstå mail från, samt i svaren stödja och bekräfta, barn och ungdomar som på detta sätt efterfrågar en vuxenkontakt Utifrån barnkonventionen och svensk lag informera barn och ungdomar om deras rättigheter och om de instanser i samhället som har ansvar för barns välfärd 39.

Etiska frågor/ kontroll Enligt Thomas Jonsland förekommer det en mängd etiska diskussioner angående de vardagliga kontakterna med barn och ungdomar, som svårligen låter sig sammanfattas. Generellt kan sägas att enligt BRIS regler får inget barn bryta sin egen eller någon annans anonymitet på hemsidan. Därutöver läser alltid en vuxen alla inlägg på hemsidans olika forum innan de läggs ut. Skulle ett inlägg komma att nekas får barnet en förklaring till detta till sin inbox på BRIS hemsida Som sagts garanteras alltid barnets anonymitet 40. Layout och innehåll BRIS webbsajt innehåller fyra huvudrubriker: 1. 2. 3. 4.

För dig som är ung Aktuellt Stöd BRIS Om BRIS

Av dessa riktar sig den förstnämnda – som framgår – direkt till barn och unga. ”För dig som är ung” innehåller följande punkter: • • • • • • •

BRIS-mailen där barn kan skriva till en vuxen, medarbetare på BRIS och få ett svar Diskussionsforum där barn och unga kan föra diskussioner med jämnåriga Vanliga mail och svar som kan läsas Glädjekällan där man kan skriva inlägg för att uppmuntra andra BRIS-chatten där det finns möjligheter att chatta med BRIS Dikt och novell där barn och unga kan ”skriva av sig Kunskap och information innehållande: (a) Faktablad (om mobbning, självmordstankar, misshandel och övergrepp, sexualitet, problem hemma); (b)

http://www.bris.se/

Kommunikation med Thomas Jonsland, IT- och dokumentationsamordnare, BRIS, 26 februari 2008

Barnkonventionen; (c) BRIS-rapporten 2008; (d) Idolkort (information om kända svenskar som har haft det jobbigt under sin uppväxt); (e) Böcker; (f) Filmer. Under rubriken ”Aktuellt” återfinns information om vad som pågår just nu i BRIS verksamhet. Information för företag och privatpersoner som vill stödja BRIS verksamhet finns under rubriken ”Stöd BRIS”. Information om BRIS organisation (inklusive rapporter och publikationer) ligger under rubriken ”Om BRIS”. Vad gäller informationskällor anges i BRIS policydokument 41: BRIS förmedlar kunskap som härstammar från den information som barn och ungdomar förmedlar i direktkontakter med BRIS, den forskning och utveckling som bedrivs inom BRIS samt de allmänna insikter om barns och ungdomars livsvillkor som byggs upp inom BRIS till följd av arbetet och engagemanget inom kunskapsfältet.” Kunskapen ska ”vila på gedigen och saklig grund” 42. BRIS har ett nära samarbete med webb-byrån Design i arbetet med layouten. I somras fick hemsidan en helt ny layout, för att den bättre skulle tilltala tonåringar eftersom det främst är denna kategori som begagnar sig av hemsidan. BRIS vill att layouten ska upplevas som modern och färgglad. Man har arbetat mycket med foton på barn och ungdomar som ska vara förhållandevis neutrala, det vill säga vare sig för nedslående eller ”sprudlande” 43. Tillgänglighet/ Användarvänlighet BRIS arbetar för en relativt bred tillgänglighet avseende webbsajten. Avsikten är att barn så unga som 9-10 år ska kunna orientera sig på hemsidan. Samtidigt finns ett antal funktioner som kräver inloggning och registrering vilket till viss del kan påverka tillgänglighetsnivån negativt i viss mån. Inga specifika åtgärder har vidtagits för att göra hemsidan mer tillgänglig/ användarvänlig för barn med funktionshinder 44. Behovsskattningar/Statistik Inga marknadsundersökningar har genomförts om hemsidan specifikt. Enligt uppgifter från hemsidan ökar BRIS-mailen konstant. 2006 togs motsvarande 46 procent av kontakterna via mail. Det vill säga en ökning med 14 procent

Policies för verksamheten inom BRIS 2003-04-10. Hämtad 1 april 2008 från http://www.bris.se/

ibid

Kommunikation med Thomas Jonsland, IT- och dokumentationsamordnare, BRIS, 26 februari 2008 44

ibid

från föregående år. Denna tendens bekräftar enligt BRIS ”utvecklingen gällande målgruppens kommunikationsbeteenden”. BRIS anpassar verksamheten därefter på olika sätt. Under 2007 hade hemsidan nästan 700 000 besök, 2,2 miljoner sidhänvisningar (60 procent mer än 2006). I ”mail” och ”forum” hade BRIS drygt 10 000 aktiva användare 2007, som skrev knappt 10 000 mail och drygt 15 000 inlägg till BRIS olika forum 45. Marknadsföring Hemsidan marknadsförs i alla sammanhang där BRIS som organisation marknadsförs. Hemsidan nämns då som en självklar del av BRIS verksamhet. Detta sker exempelvis i den årliga BRIS-rapporten. Specifikt för hemsidan har BRIS under några få korta perioder marknadsfört med länk på MSN 46. Utvärderingar Under arbetet med den nya hemsidan hade BRIS en enkät på hemsidan och man hade även kontakt med en referensgrupp av barn. Sedan den nya hemsidan lanserades har BRIS sporadiskt låtit referensgrupper av barn kommentera hemsidan. I övrigt har ingen mer strukturerad utvärdering genomförts 47. Övrigt 2003 upprättades en sökmotor på Internet, kallad Röda Sidorna i samarbete mellan World Childhood Foundation och BRIS. Syftet med denna sökmotor var att samla alla projekt och verksamheter som ger stöd till barn och ungdomar i Sverige. Verksamheterna registrerar sig, varefter de måste kvalitetsgranskas och godkännas av BRIS före publicering. Röda sidornas aktualitet och funktionalitet är med andra ord beroende av att verksamheter för barn och ungdomar registrerar sig. Via Röda Sidorna kan barn och ungdomar söka information om stöd och hjälp efter problemområde och/eller ort eller kommun. Röda Sidorna kommer nu att integreras med BRIS.se för att därmed kunna nå ännu fler ungdomar. Röda Sidorna har nyligen rekonstruerats utseende- och funktionsmässigt och i samband därmed har alla verksamheter ny- eller omregistrerats 48.

ibid

Pressmeddelande från BRIS, 13 mars 2008

De (problem)områden man kan söka information om via Röda Sidorna är: • • • • • • • • • • • • • •

Adoptioner Akuta situationer Antirasism och antivåld Ätstörningar Brott och brottsoffer Familjehem Jourtelefoner och rådgivning Kris och sorg Missbruk Misshandel Mobbning Sexualitet och relationer Sexuella övergrepp Självskadebeteende

På Röda Sidorna tydliggörs relativt varje enskilt problemområde att sajten som sådan inte omfattar någon stödjande verksamhet, utan syftar till att hänvisa vidare till verksamheter som erbjuder stöd och hjälp49.

3.4 Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) http://www.bup.nu/ Ansvarig för sajten Webbplatsen ägs och ges ut av Stockholms läns landsting 50. Målgrupp Målgrupp är i första hand ungdomar som vill veta hur man jobbar på BUP eller vill ställa frågor om egna problem 51. Syfte Skapa tillgänglighet eftersom det ofta kan kännas svårt och känsligt att ta kontakt med BUP. Ungdomar ska kunna få svar på sina frågor kring psykisk ohälsa anonymt, åtminstone via tidigare frågor och svar eftersom alla inte kan besvaras

http://www.rodasidorna.se/default.asp?strPageID=index

http://www.bup.nu/

ibid

Via anslagstavlan och Forum ge ungdomar möjligheter att byta erfarenheter med varandra, då de ofta annars blir isolerade med sina problem 52. Etiska frågor/ kontroll Svararna från BUP-mottagningarna konsulterar läkare eller annan expert vid behov. Via hemsidan påpekas även att man på webbplatsen endast kan ge allmän information som inte är individuellt anpassad, samt att den nätbaserade kontakten inte kan ersätta den personliga kontakten 53. Enligt Anders Kärnekull, redaktör på BUP, har man diskuterat tillsammans med Socialstyrelsen samt jurister sådana etiska-lagliga frågor som rör de sätt på vilka inkommande frågor får besvaras av BUP’s medarbetare via webbsajten. I sammanhanget har även diskuterats vilka frågor som ska väljas ut för att besvaras och publiceras. Angående ”Anslagstavla” och ”Forum” har diskussioner förts kring vad som får skrivas mot bakgrund av exempelvis ”smittorisker”, det vill säga risken att via publicerade inlägg påverka andras destruktiva beteenden. Redaktionen har även diskuterat lämpligheten i att webbsajtens användare får lämna ut egna mailadresser för att kunna nå varandra utanför webbsajten, vilket i sig kan innebära risk för att barnet/ ungdomen exponerar sig för vuxna eller andra som kan komma att skada barnet på något sätt 54. Layout och innehåll Innehållet består till en del av faktatexter och reportage. Ungdomar kan även skicka frågor anonymt och varje vecka publiceras ett urval frågor och svar. Personal från fyra BUP – mottagningar turas om att besvara frågorna en vecka i taget. Svararna konsulterar läkare eller annan expert vid behov. Idag besvaras frågorna senast fredagen veckan efter frågan inkommit. Ambitionen är enligt hemsidan att tiden för hantering ska kortas ned. Utöver dessa ingredienser består webbsajten av ”Anslagstavla” och ”Forum” där ungdomarna kan byta erfarenheter med varandra. Materialet på webbsajten består huvudsakligen av svar på insända frågor samt artiklar och länkar. Svaren på insända frågor skrivs av medarbetare på BUP och granskas först i den grupp som besvarar frågor den aktuella veckan. Svaret på frågan undertecknas med hela gruppens namn. Det framgår även på webbsajten

ibid

Kommunikation med Anders Kärnekull, redaktör, BUP, 15 februari 2008.

vilka som ingår i gruppen. Svaret granskas av redaktören innan det publiceras och denne är även informationsansvarig för svaret. När det gäller artiklarna är de oftast skriven av en anställd journalist. Innehållet faktagranskas av den enhet som artikeln handlar om, och därefter av BUP:s webbredaktion där redaktören är informationsansvarig. Länkarna är enbart icke kommersiella och är valda och granskade av redaktören. Redaktören ställer sig positiv till att i framtiden formulera en skriven policy angående informationen som lämnas på webbsajten 55. Enligt Anders Kärnekull (BUP) försöker man anpassa sajten till målgruppen, det vill säga ungdomar, genom att undvika att det blir barnsligt. Förr lät man skolklasser kommentera layouten. Med hänsyn taget till målgruppen eftersträvar man enkla och riktade texter 56. Tillgänglighet/ Användarvänlighet Det finns ingen information på andra språk än svenska på sajten, och enligt Anders Kärnekull (BUP) finns inga planer på ändringar i detta avseende. Däremot anser man enligt Kärnekull att sajten behöver anpassas för personer med funktionshinder, vilket är något man arbetar med 57. Behovsskattningar/ statistik Upplevelsen och erfarenheten man har i BUP:s redaktion är enligt Anders Kärnekull (BUP) är att det finns ett stort behov och intresse av att skicka in frågor till sajten. Behovet och intresset märks på så sätt att man får in många fler frågor än som kan besvaras, att många individer skickar in frågor vid upprepade tillfällen utan att få svar, samt att många blir mycket besvikna när svar uteblir. BUP upplever det som bekymmersamt, enligt Kärnekull, att behovet av hjälp i så hög grad överstiger BUP:s kapacitet 58. Marknadsföring Sajten marknadsförs nästan inte alls enligt Anders Kärnekull (BUP). BUP har vid ett par tillfällen skickat informationsmaterial till skolorna i Stockholm, men reklamen är kostsam. Enligt Kärnekull är det viktigare att ligga bra till på Internet i termer av tillgänglighet via sökmotorer. Detta mot bakgrund av att alla ungdomar

Kommunikation med Anders Kärnekull, redaktör, BUP, 2 april 2008

Kommunikation med Anders Kärnekull, redaktör, BUP, 15 februari 2008.

ibid

– enligt Kärnekull – finns på Internet. Därutöver menar Kärnekull att besökarna kommer till webbsajten om den är bra 59. Utvärderingar Enligt Anders Kärnekull (BUP) har inga riktiga utvärderingar av webbsajten gjorts, men man skulle gärna göra en sådan, möjligen till hösten i mån av tid. Ett team från Linköpings universitet studerar i ett pågående forskningsprojekt den kommunikation som sker på ”Anslagstavlan” 60.

3.5 Rädda Barnen http://www.rb.se/sv/1000.aspx?flash=yes Nedan följer först en kort generell beskrivning av målgrupper och syften med Rädda barnens portalsajt för att därmed introducera den generella inriktningen på Rädda Barnens nätbaserade stödverksamhet . Därefter följer en redogörelse för den anknutna webbsajten www.utanpapper.nu som riktar sig till papperslösa flyktingbarn. (Till Rädda barnens webbsajter hör även www.flicka.nu samt www.skiljas.nu.) Målgrupp Målgrupper identifieras i lokala analyser. En utgångspunkt i dessa analyser ska vara att barn har det särskilt svårt när de • • • • •

Saknar vårdande och stödjande föräldrar och familj (på grund av till exempel institutionsplacering; vårdnadshavares sjukdom, dödsfall, missbruk; separationer vid flykt) Diskriminering på grund av ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etniska, religiösa eller sociala skäl Lever i fattigdom Drabbas av krig miljöförstöring och andra katastrofer Utnyttjas i skadlig verksamhet, eller utsätts för våld och övergrepp 61.

Syfte Rädda barnens generella målsättning är att hjälpa de barn som har det allra svårast, det vill säga ”barn som utnyttjas i skadligt arbete och som utsätts för våld och övergrepp. Barn som är skilda från eller saknar tillräckligt stöd från sin familj. Och barn i väpnade konflikter och katastrofer.” Viktigast är att barnen ”inte utsätts för diskriminering, exploatering, våld och andra övergrepp. Att barn kan göra sin röst hörd och har inflytande över sin situation. Och att barn får en trygg och

ibid

http://www.rb.se/sv/1000.aspx?flash=yes

hälsosam uppväxt och ett lärande som ger självtillit och kunskap.” Insatserna ska syfta till varaktiga förbättringar. Ett indirekt syfte är att genom de kunskaper man får om bland annat barns förhållanden kan dessa kunskaper och erfarenheter spridas och ligga till grund för opinionsbildning. Rädda Barnen uttrycker det som så att ”Direkta stödinsatser för barn i utsatta situationer genomförs för att öka kunskapen och medvetenheten om ett problem eller i samband med katastrofer”. Det övergripande syftet kan även sägas vara att verka för att barns behov, så som de uttrycks i Barnkonventionen, tillgodoses. Dessa övergripande syften reflekteras i de lokalt definierade målgrupperna såsom framgår av den hjälp barn och unga kan söka själva via rubrikerna: ”Är du barn och lever utan uppehållstillstånd i Sverige”, ”Bråkar dina föräldrar?” samt ”Känner du dig hotad eller förtryckt av din familj”. Det vill säga att man riktar sig främst till (ensam kommande) flyktingbarn, barn som saknar tillräckligt föräldrastöd i främst skilsmässosituationer, samt barn och unga flickor utsatta för hedersrelaterat våld eller med en hedersrelaterad problematik 62.

3.5.1. Utanpapper.nu http://www.utanpapper.nu/sv/ Ansvarig för sajten Utanpapper.nu är Rädda Barnens hemsida för barn utan uppehållstillstånd. Målgrupp Utanpapper.nu riktar sig till barn och ungdomar som gömt sig eller gått under jorden efter att ha blivit nekade asyl eller uppehållstillstånd. Till målgruppen hör även barn, ungdomar och familjer som aldrig sökt asyl men lever utan papper i Sverige 63. Målgruppen har breddats på olika sätt under arbetets gång, baserat på behovet av stöd och hjälp. Medarbetarna på utanpapper.nu har idag kontakt även med vuxna som i sin tur stöttar barn. Även ungdomar över 18 får hjälp genom projektet trots att de inte ingick i den ursprungliga målgruppsdefinitionen. En annan tidigare oförutsedd grupp som behöver och får hjälp är syskon och föräldrar till barn som fastnat i hemlandet eller i transitland. Å andra sidan har målgruppen minskat såtillvida att man inte har vänt sig direkt till barn i hela Europa 64.

ibid

Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 64

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

Webbsajten innehåller även en faktabank där information från myndigheter och organisationer samt pressklipp kring den aktuella problematiken samlas och publiceras kontinuerligt. Målgruppen är i detta fall personer som möter dessa barn, professionellt eller inom ramen för frivilligverksamhet 65. Syfte Projektets ursprungliga och nuvarande vision för framtiden är att: ”alla barn som lever utan tillstånd i Europa tillförsäkras sina rättigheter – skydd mot våld, övergrepp och exploatering, rätt till utbildning och utveckling samt rätt till hälso- och sjukvård – genom ett tydligt ansvarstagande på nationell och EU-nivå.” 66 Målsättningen är med andra ord utöver det operativa arbetet på individnivå att bedriva lobbyverksamhet för att påverka lagstiftning och regelverk med negativa konsekvenser för målgruppen i Sverige och Europa. I Sverige har man till exempel under hösten 2007 bedrivit lobbying för att barn utan papper ska ha rätt till skolgång i alla kommuner 67. Två konkreta mål återfinns i projektplanen för Utanpapper.nu från 2004: • •

”att nå ca 100 barn/år, s.k. ”undocumented children”, i Sverige och ett till två andra europeiska länder genom att skapa en ”livlina” bestående av professionell rådgivning via telefon/ mail och personliga möten. att hålla minst ett seminarium per år för att utbyta erfarenheter med andra aktörer och för att få upp frågan om ansvaret för ”undocumented childrens” livssituation på nationell och EU-nivå” 68.

Dessa mål har uppnåtts. Dessutom nämns i dokumentet övergripande uppgifter för verksamheten vilka är att stödja, hjälpa och synliggöra barn och ungdomar utan papper, samt att söka kunskap om hur olika nationella regelverk och attityder påverkar dessa barns livsvillkor 69. Målet är även att barn och ungdomar utan papper ska kunna få fortsatt stöd och att hittillsvarande erfarenheter ska utgöra en bas för det fortsatta stödet, som ska möjliggöras genom samarbete och ekonomisk samverkan med andra organisationer

Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 66

ibid

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

ibid

med kompetens i asylfrågor. Projektet är med andra ord tidsbegränsat. Utanpapper.nu:s finansiering räcker inte så långt att man kan fortsätta verksamheten tills dess en annan aktör tar vid 70. Etiska frågor/ kontroll En utfasning av utanpapper.nu:s verksamhet har påbörjats i början av 2008 och ska vara slutförd oktober/november 2008. Den operativa verksamheten ska fasas ut gradvis och man kommer inte ”lämna något barn i sticket” utan fortsätta stödja de man redan har kontakt med 71. Marknadsföringen av projektet har varit mycket diskret eftersom man inte velat väcka förhoppningar eller avge löften som man inte kan leva upp till 72. Projektmedarbetarna har velat att webbsajten inte ska te sig alltför inbjudande för personer som besöker webbsajten från utlandet, varför återkommande etiska diskussioner förts kring hemsidans utformande 73. Alla inkommande mail och samtal, samt de åtgärder som vidtas dokumenteras i en dagbok som ligger till grund för statistiken kring projektet. Kontakterna i dagboken numreras och inga identifierande personuppgifter tas med. Dagboken är inte att betrakta som patientjournal enligt uppgift 74. Vanligt förekommande är att jounalister tar kontakt med projektgruppen med förfrågningar om att få intervjua barn som tagit kontakt med utanpapper.nu. I dessa fall har projektmedarbetarna konsekvent nekat till att lämna ut kontaktuppgifter, eller på annat vis lämna ut något enskilt barn 75. I övrigt diskuteras kontinuerligt etiska frågor angående kontakten mellan hjälpare och hjälpsökande. Dessa frågor är förvisso inte direkt relaterade till hemsidan som sådan 76, men indirekt relaterade på så vis att hemsidans innehåll kan tänkas på-

Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 71

ibid

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 74

ibid

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 76

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008

verka vilken slags hjälp barnet söker och på vilket sätt barnet söker hjälp. Etiska problem som diskuteras rör exempelvis i vilken utsträckning man ska ge råd, vad man ska hjälpa till med samt hur tät kontakt man ska hålla med barnet77. Layout och innehåll Huvudrubrikerna på webbsajten är: (1) Dina rättigheter; (2) Länkar och (3) Fakta. Under rubriken Dina rättigheter finns juridisk information om sjukvård, skola, polis, att bo i Sverige, att vara barn i Sverige, pengar. Samtliga dessa teman är kopplade till situationen som papperslös flykting i Sverige. Länkar som förmedlas av webbsajten går till exempelvis organisationer som förmedlar vård eller ger råd om asyl, svenska myndigheter samt internationella organisationer. Faktabanken innehåller information på svenska riktad främst till vuxna. Informationen består dels av ett arkiv med för målgruppen relevanta pressklipp och information från myndigheter och organisationer. Därutöver finns länkar till gällande lagstiftning, rapporter och nyhetsbrev 78. Webbsajtens redaktion finner layouten mycket viktig, och avsikten är att layouten ska vara anpassad till målgruppen, med ett tilltal riktat från vuxna till ungdomar både i språk och layout. Enkelhet och tydlighet har prioriterats i arbetet med layouten eftersom området är allvarsamt, och informationen som förmedlas är komplex. Samtidigt har hänsyn fått tas till att layouten skulle ha viss anknytning till Rädda Barnens webbsajts layout 79. Beträffande layouten har policydiskussioner förts kring bilden av ett resande barn på ingångssidan och hur Rädda Barnens image ska utformas. Dilemmat bestod i att det finns en principiell idé om att Rädda Barnens ska avbilda barn som är handlingskraftiga och glada. Den bild man hade för avsikt att använda visade ett lite bekymrat barn. Bilden accepterades inte av huvudorganisationen men på utanpapper.nu ville man undvika att visa bilder som på något sätt skulle kunna

ibid

http://www.utanpapper.nu/sv/

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008

uppmuntra till att emigrera till Sverige som papperslös. Till slut nåddes en kompromiss om att använda en alternativ bild 80. Information som ges har generellt tydligt angivna referenser 81. Källorna består av: • •

Lagar, förordningar och praktiska kunskaper om hur de tillämpas. Texter med juridiskt innehåll är faktagranskade av Rädda Barnens jurister. Avsikten är att texten ska vara neutral 82. När det gäller faktabanken och nyhetsbrevet (med vuxna som målgrupp) använder sig redaktionen av en rad svenska och internationella webbsajter med kontinuerligt uppdaterad information, tillhörande följande myndigheter, institutioner och organisationer: Europarådet, UNHCR, UNICEF (m. fl. FNorgan), svenska media via Eniro, utländska media via I Care och IRR, Amnesty, Human Rights Watch, Statewatch, Picum, Tema Asyl, Child Rights Information Network, Rädda Barnen, FARR, Nätverket Asyl, Rosengrenska, Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Utrikesdepartementet, Regeringen, Riksdagen och Asylnytt 83.

Sanna Vestin, projektsamordnare, försöker undvika att inkludera information – under rubrikerna – om regler och praxis som det ännu inte har fattats formella beslut om eller som ännu inte är implementerade. Detta för att undvika missförstånd kring vilka regler som faktiskt gäller 84. Tillgänglighet/ användarvänlighet Hänvisningen till webbplatsen utanpapper.nu (för flyktingbarn utan uppehållstillstånd) från Rädda Barnens portal finns bara finns på svenska. Väl inne på webbsajten finns lättillgänglig information på engelska, spanska, ryska, arabiska och kinesiska. I sammanhanget kan nämnas att bland de 183 förstakontakter som togs under perioden mars 2006 till mars 2007, och där ursprungsland uppges, förekommer 49 länder 85. Bland dessa finns flera med andra talade språk än de sex ovanstående, t ex Afghanistan, Albanien, Eritrea, Estland, Etiopien, Iran m.m.

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 81

http://www.utanpapper.nu/sv/

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 83

ibid

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

Sanna Vestin, projektsamordnare för utanpapper.nu menar att idag hade man valt farsi (persiska) istället för kinesiska. Farsi hade varit ett relevant språk för verksamheten eftersom man har mycket kontakter med personer från Iran och Afghanistan, varav en del talar farsi.Valet av kinesiska språket grundades i en förhoppning om att nå ut till några av de kinesiska ungdomar som passerar Sverige som asylsökande och sedan reser vidare. Utanpapper.nu har dock haft mycket få kontakter på kinesiska. I övrigt har urvalet språk baserats på en bedömning att de var de vanligaste språken bland papperslösa som inte varit asylsökande. Asylsökande barn hinner oftast lära sig svenska innan de får avslag på sin asylansökan och därmed eventuellt blir papperslösa, enligt Sanna Vestin. Diskussioner har förts om att inkludera fler språk och utanpapper.nu har haft erbjudanden om gratis översättningshjälp. Man hann dock inte utöka antalet språk på webbsajten eftersom det är så pass resurskrävande, samt av det skälet att de projektansvariga är mycket måna om att översättningarna ska vara professionellt utförda. Dessutom har man haft svårt att räcka till för de personer som har kontaktat webbsajten och har därför inte haft behov av att nå ut till en bredare population 86. Webbsajten är inte anpassad för funktionshinder bortsett från att bilderna har alternativa texter 87. Behovsskattningar/ Statistik Till bakgrund för projektet låg erfarenheten från Rädda Barnens Sverigeprogram och samarbete inom SCEP (Separated Children in Europe Programme) ”att ett antal barn lever utanför det reguljära skyddsnätet på grund av att de saknar uppehållstillstånd…” Det gäller gömda barn som tidigare som fått sin asylansökan avslagen, barn som kommit genom illegal arbetskraftsinvandring, besök hos anhöriga, trafficking m.m. 88. En förstudie – ”Children without protection in Europe” gjordes 2005 av Morten Hjorth Jahnsen vid Rädda Barnen i Danmark, och fokuserade på barn som migrerar ensamma. Ett mer operativt förarbete startades under andra halvan av 2005 i Sverige medelst en projektsamordnare som kartlade behovet av hjälp och stöd via kontakter med bland annat flyktingrörelsen och kyrkorna. Uppfattningen var att antalet papperslösa ensam kommande flyktingbarn är litet men att det finns desto

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 87

ibid

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

fler barn som lever i familjer utan papper. Även dessa barn kan behöva stöd av vuxna och att tillvarata sina rättigheter 89. Under första verksamhetsåret hade hemsidan ca 16000 besökare med en genomsnittlig besökstid på ca två minuter, vilket indikerar att relativt många besökare stannar länge då man normalt får räkna med att många klickar efter en/ ett par sekunder 90. Den tillfälliga amnestin som infördes hösten 2005 har upphört samtidigt som antalet asylsökande ökar kraftigt. Flyktingar från Iran, Afghanistan och Azerbajdzjan bland andra mindre kända konfliktområden, nekas oftast asyl. Även för irakier och somalier verkar praxis vara på väg att ändras. Detta kan leda till att antalet ”papperslösa” barn i Sverige ökar 91, likaså behovet av hjälp och stöd till dessa enligt senaste verksamhetsrapporten. Under mars 2006 till mars 2007 togs 231 förstakontakter, varav 80 procent togs av barnet självt eller en anhörig. 65 procent av dessa kontakter skedde via mail eller formulär från hemsidan. 77 procent av kontakterna togs från Sverige92. 300 barn och ungdomar har själva eller genom anhöriga eller stödpersoner under det senaste året (2007) kontaktat Utanpapper.nu från Sverige, och har fått någon form av stöd eller hjälp. Mer än 200 förfrågningar från ungdomar och vuxna utomlands har besvarats av personalen 93. Bortsett från kontakterna med barn i utlandet har man i snitt fått 15 nya kontakter per månad angående ca 20-25 barn. Omfattningen av den efterföljande kontakten med barnet varierar från enstaka samtal eller mail till långvariga kontakter med ett och samma barn under flera månader. Kontakten kan tas via mail men insatserna består av allt från medicinsk och psykoterapeutisk hjälp till att få möjlighet till skolundervisning eller advokathjälp 94.

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

ibid

Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 92

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 94

ibid

Marknadsföring När hemsidan öppnades 21 mars 2006 informerades kontaktpersoner inom Rädda Barnen, Amnesty, svenska kyrkan och andra frivilligorganisationer ”med uppmaning att sprida informationen vidare”. Den riktade informationen om projektet har varit relativt diskret eftersom man inte velat väcka förhoppningar om hjälp hos den stora gruppen asylsökande som inte är den egentliga målgruppen. Inga annonser eller informationskampanjer har förekommit men projektet har nämnts i några tidningsartiklar. Små informationsfoldrar har tryckts upp på de språk som finns på hemsidan, det vill säga svenska, engelska, spanska, arabiska, ryska och kinesiska, och dessa har distribuerats i några tusen exemplar via främst personliga kontakter till kyrkor, vårdcentraler för asylsökande etc. 95. Utvärderingar Någon regelrätt utvärdering av webbsajten har inte utförts, vilket projektkoordinator Sanna Vestin beklagar 96. Det man vet är att cirka 300 personer har skickat frågor, detta utöver de 300 mailen från utlandet. Man beräknar att cirka 450 barn och unga vuxna berörs genom kontakterna som tagits från Sverige. Föräldrar ringer oftare när de söker kontakt, medan ungdomar oftast använder hemsidan 97. Enligt uppgifter från Sanna Vestin kan man, trots avsaknad av utvärdering, se ett tecken på att webbsajten haft rätt utformning i förhållande till målgruppen, nämligen att de som tar kontakt tillhör just målgruppen. Många av de kontaktsökande befinner sig i periferin av målgruppen (de kan till exempel vara över 18 år eller fortfarande vara asylsökande), men de flesta är då ändå medvetna om vilken målgruppen är, vilket de kommunicerar på olika sätt. Inga ”busmail” har förekommit, vilket enligt Sanna Vestin är märkligt utifrån erfarenheter från liknande tjänster 98. Övrigt Projektet startade i augusti 2005 och i mars 2006 öppnades webbsajten www.utanpapper.nu. En rådgivare, en psykoterapeut och en projektsamordnare

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 97

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008 98

Kommunikation med Sanna Vestin, projektsamordnare, utanpapper.nu, Rädda Barnen, 2 april 2008.

stod för den operativa verksamheten. Under 2007 har tre personer arbetat med projektet Utanpapper.nu i form av direktstöd till barn utan uppehållstillstånd samt med nätverksarbete och information 99. Ursprungligen planerades att projektet skulle avslutas vid årsskiftet 2007-2008, men planerna försköts. På grund av den stora tillströmningen av ärenden har man bett om finansiering även för 2008 100. Via Rädda Barnens företagssamarbete har projektet finansierats av de privata företagen Santa Maria (livsmedelsföretag) och Ratos (investmentbolag) 101. Den vanligaste hjälpen som ges är juridiskt relaterad, det vill säga att besvara frågor om vilka regler som gäller, ge tips och försöka reda ut den juridiska situationen. Ibland övergår kontakten till en diskussion om situationen och handlar då mycket om bearbetning av situationen och praktiska spörsmål kring hur man ska klara sig 102. En viktig relaterad del av projektet är att de barn och föräldrar som så behöver, har kunnat få psykoterapeutisk behandling inom ramen för Rädda Barnens Centrum för barn och ungdom i kris. Det har även inträffat att medarbetare genom projektet sökt få till stånd ändringar av asylbeslut hos Migrationsverket eller Migrationsdomstolen 103.

3.6 Sjukvårdsrådgivningen – barnavdelningen http://www.sjukvardsradgivningen.se/barnavd/start.asp Ansvarig för sajten Sajten utgör ett samarbete mellan Sjukvårdsrådgivningen.se och sjukvårds- eller tandvårdspersonal. Medicinskt kunniga kontrollerar innehållet. Redaktionen vid Sjukvårdsrådgivningen.se svarar för manusarbetet. Allt material granskas av den medicinske chefen och av redaktionsrådet 104.

Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 100

ibid

101

Årsrapport från Utanpapper.nu mars 2006-mars 2007

102

ibid

103

ibid

104

http://www.sjukvardsradgivningen.se/ samt http://www.sjukvardsradgivningen.se/barnavd/start.asp

Målgrupp Enligt uppgifter från Sofie Zetterström (redaktionschef SVR AB) är målgruppen främst förskole- och lågstadiebarn, det vill säga barn i åldern 2-9 år. Några av filmerna på sajten är dock anpassade för en lite äldre målgrupp 105. Filmerna på sajten riktar sig till barn som ska genomgå undersökningar och/eller behandlingar på sjukhus eller vårdcentraler 106. Syfte Syftet med sajten är detsamma som för resten av innehållet i SVR.se, enligt uppgifter från Sophie.Zetterström (SVR AB). Detta syfte är att förbättra folkhälsan genom förmedlande av kunskap samt att stärka patientens ställning i mötet med vården genom att förbereda patienten med god information inför och efter ett besök inom hälso- och sjukvården. Syftet är helt enkelt att ge trygghet genom kunskap 107. Etiska frågor/Kontroll Webbsajten är medicinskt granskad. Det vill säga att innehållet utvecklas i nära samarbete med experter inom barnhälsovården. Ett antal prioriterade ämnesområden (ton, tilltal, faktanivå, bildspråk o.s.v.) diskuteras ingående med vårdpersonal med lång erfarenhet av barnhälsovård. Som föreberedelse inför manusskrivandet gör redaktionen även flera studiebesök i relevant vårdverksamhet. Redaktionen är mån om att inte skrämma, mörka fakta, eller ”tala över huvudet” på barnen. Som ett led i arbetet har man gjort ett par utvärderingar där filmerna har testats på barngrupper som i sin tur har gett mycket feedback till redaktionen 108. Layout och innehåll Webbsajten innehåller tecknade filmer med interaktiva inslag. Barnavdelningen började utvecklas under år 2000 då SVR.se hade en annan grafisk profil. Vid den tidpunkten låg användbarhet inte i fokus vare sig hos Sjukvårdsrådgivningen eller på marknaden i övrigt. Av detta skäl är layout och funktionalitet inte längre helt modern enligt Sophie Zetterström 109.

105

Kommunikation med Sophie Zetterström, redaktionschef, SVR AB, 25 februari 2008.

106

http://www.sjukvardsradgivningen.se/barnavd/start.asp

107

Kommunikation med Sophie Zetterström, redaktionschef, SVR AB, 25 februari 2008.

108

ibid

109

ibid

Tillgänglighet/Användarvänlighet Med anledning av att webbsajtens layout och funktionalitet idag upplevs som omodern, enligt Sophie Zetterström, arbetar man just nu med en omstrukturering av webbsidans struktur och layout, bland annat för att på så vis öka tillgängligheten 110. Behovsskattningar/ statistik Inga kontinuerliga mätningar har gjorts av besöksstatistik, utan mätningar har genomförts punktvis. SVR AB håller för närvarande på att upphandla ett nytt statistikverktyg som ska förbättra möjligheterna till uppföljning 111. Dock kan nämnas att i den utvärdering som gjorts under hösten 2007 av webbsajten konstateras att barn säger sig uppskatta att få information inför sjukhusvistelser/ behandlingar, men saknar ofta sådan information 112, samt att ett flertal forskningsrapporter talar för att barn bör få möjlighet att påverka sin vård i större utsträckning än vad som sker idag 113. Forskning har även visat på att förståelsen av informationsmaterial till barn ökar om materialet är integrerat i en berättelse 114. Marknadsföring Marknadsföring har skett via utskick av affischer, vykort och klistermärken till mottagningar och kliniker som efterfrågat detta, samt deltagande vid relevanta

110

ibid

111

ibid

112

Smith, L. & Callery, P. (2005). Children’s accounts of their preoperative information needs. Journal of Clinical Nursing, 14, 230-238 samt Coyne, I. (2006) Children’s experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care, 10, (4), 326-336. Refererade i Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. 113

Forsse, E. (2008). Skrivelse om barnets ställning inom hälso- och sjukvården. Dnr 1/08. Hämtad 10 januari, 2008 från http://www.smer.gov.se; samt Runesson, I. (2002) Children’s participation in decision-making in health care. [opublicerad doktorsavhandling], Lunds universitet: Enheten för medicinsk etik, Medicinska fakulteten. Refererade i Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

114

Fisch, S.M. (2007). Educational media in the twenty-first century. A call for collaboration. Journal of Children and Media, 1, (1), 55-59. Refererad i Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

mässor (”Mötet med barnet – barnkompetens i hälso- och sjukvården”, ”Barntandvårdsforum” m.fl.) 115. Utvärderingar En vetenskaplig utvärdering har nyligen gjorts av Pia Fransson utifrån filmen ”Valdemar testar sina lungor”. Fokusgrupper har då genomförts med barn som ska genomgå lungfunktionstester. Utvärderingen gav positiva resultat samt intressant underlag till fortsatt utveckling menar Sophie Zetterström 116. Den är utförd i form av självständigt arbete i kvalitativ forskningsmetodik vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. Syftet med undersökningen var att ”undersöka hur barn med egen erfarenhet av sjukhus ser på att vilja veta vad som ska hända vid ett sjukhusbesök, och hur de upplever en tecknad film om att göra en lungundersökning” 117. Sex barn rekryterades till två fokusgrupper och ytterligare två barn intervjuades enskilt. De flesta barn gjorde skilda bedömningar av sitt eget och andra barns behov av information. De var alla överens om att ”andra barn som var rädda” skulle bli mindre oroliga om de fick veta vad som skulle ske på sjukhuset i förväg. De flesta barnen menade däremot att för egen del ville de inte bli informerade innan för att ”det inte var så kul” och att man ”ville bli överraskad”. Några av barnen ville dock få information för att det skulle kännas lättare att genomgå undersökningen då. När det gäller upplevelserna av det interaktiva bildspelet om Valdemar skapade det engagemang hos barnen och koncentrationen var hög, särskilt när graden av interaktivitet var hög så att barnen kunde styra genom det egna deltagandet. En viktig slutsats i undersökningen är att alla undersökningsmoment kanske inte ska bli ”alltför levandegjorda” eftersom delar av filmen verkade kunna skapa oro hos barnen, medan situationen i verkligheten inte upplevdes negativt. Undersökningen visar även att de interaktiva filmerna kan fungera väl som efterbearbetningsmaterial. Generellt upplevde sig barnen inte ha så stort behov av information inför undersökningar eller behandlingar, men å andra sidan uppskattade de den information de fick genom den interaktiva filmen och ansåg det vara positivt att kunna få egen information. Att det var tecknade djur och inte människor i filmen uppskattades klart av barnen. Även barnens föräldrar ansåg sig ha haft nytta av innehållet i filmerna som ett stöd i att förbereda sina barn. Författaren anser även att undersökningens resultat skulle kunna generaliseras till andra patientgrupper, andra filmer på Barnavdelningen eller andra interaktiva föreberedelseinformationer riktade till barn. Det viktiga i sammanhanget är, enligt henne, att

115 116

Kommunikation med Sophie Zetterström, redaktionschef, SVR AB, 25 februari 2008 Kommunikation med Sophie Zetterström, redaktionschef, SVR AB, 25 februari 2008.

117

Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

kunna erbjuda många olika sorters informationsvägar eftersom alla människor har olika inlärningsstilar 118.

3.7 Lunarstorms tjejjour http://www.lunarstorm.se/ Ansvarig för sajten Lunarworks AB ansvarar för Lunarstorms webbsajt. Maria Lööf (tjejjouren Slussen, Uppsala) och Malin Lönnberg (tjejjouren Katrineholm) är ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm. Målgrupp Målgruppen är flickor/ kvinnor från ca 12-13 år och uppåt. Jouren får sällan mail från kvinnor över 25 år 119. Den ursprungliga målgruppen utgjordes av flickor som lever i hederskulturer (se nedan). Syfte Tjejjouren på Lunartstorm drivs inom ramen för två regeringsuppdrag som Ungdomsstyrelsen har rörande hedersrelaterat våld. Uppdragen är från 2006 respektive 2007-2008. Upprinnelsen till jouren var dels dessa regeringsuppdrag, dels att Ungdomsstyrelsen konsulterade tjejjourerna för att ta del av deras synpunkter på vilka behov av satsningar som fanns samt vad de ville att Ungdomsstyrelsen skulle satsa på inom ramen för nämnda regeringsuppdrag 120. Avsikten med tjejjouren var att ”nå ut till tjejer där de är”, d.v.s. på Lunarstorm 121. Det ursprungliga och huvudsakliga syftet med webbsajten har, i enlighet med regeringsuppdragen, varit att nå unga flickor som lever i hederskulturer och lever under någon form av förtryck. Syftet med att nå dessa flickor är i sin tur att de ska kunna få information om sina rättigheter på ”ett ställe där man redan befinner sig”, och där man kanske känner sig tryggare än man gör i externa kontakter med exempelvis myndigheter. Jouren är enligt Lisa Modée på Ungdomsstyrelsen att beteckna som en ”lågtröskelverksamhet” där ”inga frågor är dumma frågor” 122. Sajten riktar sig numera till alla unga tjejer som frekventerar Lunarstorm, inte endast de som lever i en hederskultur. Ett syfte med webbsajten är att vid behov

118

ibid

119

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 3 mars 2008.

120

Kommunikation med Lisa Modée, Ungdomsstyrelsen, 18 juni 2008

121

Kommunikation med Lisa Modée, Ungdomsstyrelsen, 18 juni 2008

122

Kommunikation med Lisa Modée, Ungdomsstyrelsen, 18 juni 2008

stötta flickorna att ta kontakt med en tjejjour, alternativt söka hjälp via skola, socialtjänst, polis eller föräldrar 123. Sådant stöd ges när det rör problem som tjejjourens redaktion bedömer som ”allvarligt”, alternativt problem som inte kan lösas via mail, exempelvis i fall av allvarlig mobbning, sexuella övergrepp, misshandel i en relation eller dylikt. Redaktionen består av lekmän, inte kuratorer eller psykologer. Av detta skäl är det alla tjejjourers råd till hjälpsökande att vända sig vidare till andra instanser/ professionella124. Etiska frågor/ kontroll Den största etiska frågan för tjejjouren på Lunarstorm har varit att inte särskilja frågor om heder från andra former av förtryck, för att därmed undvika att peka ut ”invandrartjejer”. Svårigheten har bestått i att konstruera en ”tilltalande och informativ” webbsajt angående specifika problem utan att peka ut en särskild grupp såsom anknuten till en viss problematik. En annan etisk diskussion berör tjejjourens neutralitet i förhållande till hela ”tjejjours-Sverige”. De lokala tjejjourerna i landet ser mycket olika ut. Samtidigt ska alla kunna stå bakom denna webbsajt. Diskussionen uppstår även i anslutning till tjejjourernas utbildningar, innehållet i mailsvaren – i slutändan helt enkelt vilka värderingar som ska prägla verksamheten i stort 125. Tjejjouren är politiskt och religiöst obunden. Eftersom alla tjejjourer ska kunna ställa sig bakom sajtens innehåll har man ”på vissa sätt slätat ut” sina ståndpunkter om t ex feminism och pornografi, som är heta debattfrågor inom Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) idag. Tjejjourens ståndpunkt är att inte förmedla värderingar utan information 126.

123

ibid

124

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 18 mars 2008.

125

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 3 mars 2008.

126

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 18 mars 2008.

Layout och innehåll Tjejjouren på Lunarstorm innehåller följande rubriker: • • • • • • • • • • • • • •

Det finns inga dumma frågor (Gästbok) Vad gör en tjejjour Är du tjej och lever i två kulturer? (hedersproblematik) Vanliga frågor och svar (Sex, kroppen och kärlek) Hör av dig! (Kontaktinformation om tjejjourerna) Diskutera Vilka är vi Månadens tjej Vill du engagera dig? Tystnadsplikt Mera material (Blogg) Dina rättigheter Diskussionsforum Vill du veta mer? (Information om ätstörningar, depression och ångest, polisanmälan, skära sig, misshandel och sexuella trakasserier) 127.

Informationen som ges på webbsajten är, enligt uppgifter från tjejjouren, baserad på information från Sevil Bremer, Rädda Barnen (Tjej i två kulturer) och i övrigt baseras materialet på de egna erfarenheterna med tjejjoursverksamheten. Andra referenser saknas 128. Det mesta av layouten har, enligt uppgift, gjorts i samarbete med Lunarstorm som, enligt ansvariga på tjejjouren, är kunniga angående vad som tilltalar ungdomar designmässigt 129. Tillgänglighet/Användarvänlighet Redaktionen har inte fört några särskilda diskussioner kring tillgänglighet/användarvänlighet, förutom att man bemödar sig om att skriva på ett lättillgängligt språk, samt förmedla en slags attityd som man menar ska tilltala målgruppen 130.

127

http://www.lunarstorm.se/

128

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 1 april 2008.

129

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 3 mars 2008.

130

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 18 mars 2008.

Behovsskattningar/statistik Enligt uppgifter på www.lunarstorm.se är Lunarstorm en av Nordens mest trafikerade internetplatser med 890 020 010 sidhänvisningar i maj 2007. Ca 22 av 30 elever i varje gymnasieklass i Sverige är medlemmar i Lunarstorm, 70 procent av Sveriges 15-20-åringar är medlemmar, och man har i snitt 310 000 unika besökare per dag. Den genomsnittliga medlemsåldern är 18,4 år. Lunarstorm har totalt ca en miljon medlemmar 131. Enligt tjejjouren har Krypinet ca 100 unika besökare per dag. Tjejjouren får ca 4050 mail per vecka. Följande besöksstatistik har tillhandahållits av tjejjouren 132:

November

Klick på annonsen Besökare Krypin Det finns inga dumma Dina rättigheter Hör av dig Månadens tjej Tystnadsplikt Vad gör en tjejjour? Vilka är vi? Vill du engagera dig? Total

42174 77726 3937 2735 3791 9114 3697 3170 3248 2944 152536

Mars '07

Ökning Mars-Nov i

9404 24495 1537 1068 1751 3286 1447 1362 1370 1275 46995

348 % 217 % 156 % 156 % 117 % 177 % 155 % 133 % 137 % 131 % 225 %

Marknadsföring Ingen särskild marknadsföring har gjorts utöver pressmeddelanden som gått ut. Intern marknadsföring för tjejjourens ”krypin” har skett på Lunarstorm i form av riktad reklam till tjejer i olika åldrar om tjejjourens existens och funktioner 133.

131

http://www.lunarstorm.se/

132

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 3 mars 2008.

133

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 3 mars 2008.

Utvärderingar En utvärdering av tjejjoursprojektet pågår just nu och ska bli klar före sommaren troligen, enligt Lisa Modée på Ungdomsstyrelsen 134. Övrigt Upprinnelsen till tjejjouren på Lunarstorm var att några lokala tjejjourer runt om i Sverige hade egna små användare/ ”krypin” på Lunarstorm och annonserade lokalt på sajten för sina tjejjourer, vilket man anser gav ett bra utslag genom att man på detta vis når många i målgruppen. Denna erfarenhet utmynnade i att en redaktion bildades. Inledningsvis arbetade redaktörerna ideellt men nu finns två anställda på 50 procent. Både tjejjourerna i ROKS och SKR är involverade i projektet som drivs av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Lunarstorm 135.

3.8 Kuling.nu http://www.kuling.nu/template/start.aspx?id=1884 Ansvarig för sajten Ansvarig utgivare är verksamhetschef Jan Blomqvist Karlakliniken Örebro läns landsting Målgrupp Den primära målgruppen är barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Främst riktar sig webbsajten till barn och ungdomar, varför all text är skriven på lättläst språk. Dock utgör även vuxna ”barn” en del av målgruppen. En sekundär målgrupp är de skolelever som kan söka information på webbsajten kring psykiska sjukdomar 136. Syfte www.kuling.nu är en nationell interaktiv webbplats och arbetades fram 2003 på Psykosvårdens utrednings- och behandlingsenhet, Karlakliniken, Örebro och utgör en del av det anhörigstöd som erbjuds på enheten 137. Huvudsyftet med webbsajten var att utgöra ett stöd till barn med föräldrar som lider av allvarlig psykisk sjukdom. Webbplatsen skulle utgöra en mötesplats för

134

Kommunikation med Lisa Modée, Ungdomsstyrelsen, 13 mars 2008

135

Kommunikation med Maria Lööf och Malin Lönnberg, ansvariga för tjejjouren på Lunarstorm, 18 mars 2008.

136

Kommunikation med Katarina Axelsson, Kuling.nu, 6 mars 2008.

137

Axelsson, K. (2006) C-uppsats: Uppföljning av nationell interaktiv webbplats – en mötesplats för barn till föräldrar med psykisk sjukdom: Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet.

dessa barn, där ”anonymiteten skulle möjliggöra utbyte kring tankar och funderingar om psykisk sjukdom.” En förhoppning fanns även om att kunna sprida information om stödgrupper och andra stödinsatser för barnen 138. Även om barn och ungdomar tillhör den primära målgruppen så utgör även vuxna ”barn” till psykiskt sjuka föräldrar en del av målgruppen139. Målen för webbsajten formulerades som följer: • • •

”Att ge möjligheten till kommunikation om psykisk sjukdom Öka tillgängligheten av information om allvarlig och långvarig psykisk sjukdom Ge information om var man kan få stöd och hjälp” 140.

Etiska frågor/ kontroll För redaktionen är anonymiteten oerhört viktig. Det ska inte vara möjligt att spåra besökare. Alla inlägg läses innan de publiceras och då stryks all information om personuppgifter eller dylikt som skulle kunna leda till att besökare identifieras. Personal närvarar på chatten och har möjlighet att bryta denna då sekretessen riskerar brytas av någon anledning 141. Anonymiteten betraktas som mycket viktig dels för att skydda besökarna, men även för att underlätta kommunikationen mellan besökare. Dessutom måste inläggen ha en anknytning till målgruppens problematik för att godkännas för publicering och får inte ha ett oseriöst, rasistiskt eller annorledes kränkande innehåll 142. Layout och innehåll Webbsajten är layoutmässigt konstruerad för att vara tydlig, funktionell och lättnavigerad. Man vill även att den ska vara designmässigt tilltalande för barn och ungdomar 143.

138

ibid

139

Kommunikation med Katarina Axelsson, Kuling.nu, 6 mars 2008.

140

141

Kommunikation med Katarina Axelsson, Kuling.nu, 6 mars 2008.

142

143

Kommunikation med Katarina Axelsson, Kuling.nu, 6 mars 2008

Rubriker: • • • • • •

Att leva med en psykiskt sjuk förälder Om psykisk sjukdom Forum Klubben Om oss Länkar

Möjligheter finns att diskutera med andra i samma situation på webbsidans forum eller chat. För bok- eller filmtips kan man besöka länksidan 144. Kompletta källhänvisningar finns på webbsidan lätt tillgängliga. Tillgänglighet/ Användarvänlighet Redaktionens avsikt är att göra sajten så lättläst som möjligt för att öka tillgängligheten för besökarna 145. Behovsskattningar/ statistik Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2001 beräknas 30 000-40 000 barn ha föräldrar som vårdats inom psykiatrisk slutenvård under 1987-1990 146. Idag förmodas att siffran är högre och att ca var tredje patient som behandlats inom psykiatrin har barn 147. Generellt kan även sägas att barn till föräldrar med allvarliga psykiska problem ”löper en ökad risk att utveckla egen psykisk ohälsa och/eller sociala problem” 148. Angående barns och ungdomars användning av Internet, nämner Katarina Axelsson (Kuling.nu) en undersökning utförd på uppdrag av Medierådet 2005, enligt

144

http://www.kuling.nu/template/start.aspx?id=1884

145

Kommunikation med Katarina Axelsson, Kuling.nu, 6 mars 2008

146

Socialstyrelsen. (2001) Folkhälsorapport. Epidemiologiskt centrum. Stockholm

147

Skerfving, A. (2005) Att synliggöra de osynliga barnen – om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Förlagshuset Gothia: Stockholm citerad i Axelsson, K. (2006) C-uppsats: Uppföljning av nationell interaktiv webbplats – en mötesplats för barn till föräldrar med psykisk sjukdom: Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. 148

vilken 83 procent av barnen 9-11 år, samt 95 procent av ungdomar 12-16 år använder Internet 149. Marknadsföring Marknadsföring sker på så sätt att man sprider affischer och visitkort lokalt i Örebro, men även nationellt i samband med konferenser, mässor och liknande liksom till barngruppsverksamheter. Än viktigare anser redaktionen att det skulle vara att ha bra sökord till webbsajten så att målgruppen lätt hittar dit 150. Bra, täckande sökord gör att webbsajten ”kommer högt upp på alla sökmotorer vid sökning på relevanta sökord” 151. Andra webbsajter med anknytning till det aktuella ämnesområdet har kontaktats av kuling.nu för utbyte av länkning till varandras sidor. Bland annat bris.se och bup.nu har länkar till kuling.nu 152. Utvärderingar En uppföljning gjordes under hösten 2006 i form av en tiopoängsuppsats – ”Uppföljning av en nationell interaktiv webbplats – en mötesplats för barn till föräldrar med psykisk sjukdom” av Katarina Axelsson. Uppföljningen behandlar de två första åren från dess att webbsajten konstruerades det vill säga september 2003 till augusti 2005. Under denna period inkom ca 400 inlägg till diskussionsforumet, varav 135 huvudinlägg, det vill säga ”nytt inlägg som inte är ett svar på ett annat inlägg” 153. I september 2003 hade webbsajten 305 unika besökare. Två år senare, september 2005 registrerades 2141 unika besökare. Det totala antalet besök är enligt Axelsson genomgående högre än antalet unika besök, vilket, som hon påpekar, innebär att besökare återkommer till webbsajten. Startsidan och forumet är de mest besökta sidorna, därefter kommer sidan ”om psykisk sjukdom”. Bland undersidorna till denna sida har ”personlighetsstörning”, ”depression och mani” samt ”psykos” högst besöksfrekvens. I rangordningen av besökspopularitet hamnar sidorna ”att leva med en psykiskt sjuk förälder”, ”Länkar” och ”om oss” efter ”om psykisk

149

Hämtas från: http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_Medier_2005.pdf

150

Kommunikation med Katarina Axelsson, Kuling.nu, 6 mars 2008.

151

152

ibid

153

ibid

sjukdom”. Trenden är enligt Axelsson att medelvärdet för antal besökta sidor sjunker månad för månad 154. Augusti – december 2003 var det totala antalet inlägg i diskussionsforumet 60. För hela 2004 var antalet 242. För januari-augusti 2005 var det 296 inlägg totalt 155. Utvärderingen visar, enligt Axelsson, att kuling.nu fungerar som en mötesplats för barn till en förälder med psykisk sjukdom och webbplatsen uppfyller intentionerna om att ge barnen ett nytt sätt att mötas på” 156. Då utvärderingsresultaten pekar på att barn med psykiskt sjuka föräldrar saknar kunskaper om vad sjukdomen innebär och att denna kunskapsbrist riskerar påverka barnets psykiska hälsa i negativ riktning, hoppas Axelsson att den information som finns på kuling.nu ska kunna vara till stöd genom att förmedla relevant kunskap, och därmed även stärka känslan av begriplighet och meningsfullhet för barnet 157. Då kuling.nu är konstruerad med sidor på olika nivåer är det logiskt att de översta sidorna har fler träffar. Statistiken visar dock att även undersidorna besöks. Slutsatsen av besöksstatistiken blir enligt Axelsson att ”Målet att öka kommunikation om psykisk sjukdom kan sägas vara uppfyllt” 158. Axelsson menar dock att informationen om var man kan få stöd och hjälp har använts mycket lite, och att denna information vore lättare att hitta om den lyftes fram tydligare, exempelvis under en rubrik som ”Stöd och hjälp”. Idag ligger informationen under ikonen ”Länkar”. Axelsson menar även här att fler möjligheter till stöd kunde tas upp. Denna fråga är viktigt eftersom det är ett av kuling.nu:s mål att nå ut med denna information 159.

154

155

ibid

156

ibid

157

ibid

158

159

ibid.

Avslutningsvis menar Axelsson att själva skrivandet och formulerandet av de egna upplevelserna kan vara betydelsefullt som bearbetning och redskap för att nå självinsikt 160. Övrigt Kuling.nu är den första svenska virtuella mötesplatsen riktad till barn till en förälder med psykisk sjukdom 161.

3.9 Vårdguiden http://www.vardguiden.se/ Ansvarig för webbsajten Vårdguiden ägs av Stockholms läns landsting. Målgrupp Målgrupp är hela Stockholms läns invånare med utgångspunkt i olika frågeställningar eller beteendeprofiler: 1. Person som söker information vid akuta tillstånd och måste kontakta vård inom rimlig tid 2. Personer som söker information om lindriga tillstånd vilka ej genast kräver professionell vård 3. Personer som vill ha information om långtidstillstånd innebärande frekventa vårdkontakter över tid 4. Personer som söker information kring sina patienträttigheter 5. En person med ett allmänt behov av att veta någonting om hälso/sjukvård eller sjukdomar. Ålder och kön utgör inte målgruppskriterier, utan man arbetar utifrån demografiska målgrupper och/eller teman 162. Syfte Vårdguidens uppdrag är att ”vara det självklara förstahandsvalet för invånaren vid behov av tillförlitlig information, rådgivning och kontakt med hälso- och sjukvården dygnet runt” 163. Det övergripande syftet med vardguiden.se är enligt Fredrik Dolleus, webbstrateg på Vårdguiden, att agera avsändare för all hälso- och sjukvårdsinformation till

160

ibid

161

ibid

162

Kommunikation med Fredrik Dolléus , webstrateg – tjänsteutveckling, Vårdguiden, 3 mars 2008.

163

Verksamhetsinriktning – Vårdguiden 2006-2007

invånarna, att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården, att skapa trygghet, samt att samla alla information kring hälso- och sjukvård på en och samma webbsajt (i kontrast till diverse webbsajter av skiftande kvalitet) 164. Mer specifikt kan syftet sägas vara att informera om/ möjliggöra: • • • • • • • • • • • • • •

Adresser och telefonnummer till alla vårdmottagningar i Stockholms län, både privata och landstingsdrivna. Kartor och färdvägar. Fakta om sjukdomar, skador, undersökningar, behandlingar, läkemedel och tandvård. Filmer som förklarar hur olika undersökningar och behandlingar går till. Väntetider för många behandlingar. Råd om vad du kan göra själv för att lindra olika besvär. Förebyggande hälsotips. Fråga om psykisk ohälsa, fråga om funktionshinder eller fråga om beroende. Fakta om valfrihet, patientavgifter och försäkringar. Teman om psykisk ohälsa, sex och samlevnad, graviditet, barn och föräldrar, första hjälpen och funktionshinder. Länkar där det är relevant för att läsa mer om ett specifikt område. Länkar till fördjupande information. Aktuellt inom vården. Mina vårdkontakter – möjlighet för patienter och vårdpersonal att på ett säkert sätt kommunicera via Internet 165.

Etiska frågor/ kontroll Enligt uppgifter från webbsidan arbetar man kontinuerligt med kvalitetssäkring av innehållet på vardguiden.se genom läsarundersökningar, säkerhetsrutiner, granskning etc. Vardguiden.se följer de kvalitetskriterier som EU-kommissionen fastställt för hälsorelaterade webbplatser.” ”Alla sjukdomsartiklar, illustrationer och filmer granskas av experter en gång per år. Övrigt material granskas med två års intervall.” För varje artikel anges författare och granskare, datum för publicering samt redaktör. Varje artikel är noga kontrollerad och enligt webbsidans uppgifter använder man ”pålitliga aktuella källor”. Vanligen utgörs dessa källor av ”landstingets databaser, sajter och källor, olika läkarböcker, tidskrifter, andra sajter som sjukvardsradgiv-

164

Kommunikation med Fredrik Dolléus , webstrateg – tjänsteutveckling, Vårdguiden, 3 mars 2008.

165

http://www.vardguiden.se/

ningen.se samt andra landstingssajter och myndigheter, vissa forskningsresultat samt intervjuer och gruppundersökningar.” De länkar som förmedlas av vardguiden.se går enbart till icke-kommersiella sajter och portaler, förutom apoteket.se och fass.se vilka är kommersiella. Ett ytterligare undantag är länkar till patientorganisationer som är beroende av kommersiella sponsorer. Alla sådana webbsajter kontrolleras noga innan publicering av länkar. Generellt rör de etiska diskussionerna kring webbsajten, enligt Fredrik Dolleus (utvecklingsansvarig vardguiden.se), vikten av att tillhandahålla en oberoende och objektiv information utan ”pekpinnar”. Därutöver är det viktigt att det finns adekvata hänvisningar vidare för den besökare av webbsajten som tror sig behöva söka hjälp. Angående skattefinansieringen av vardguiden.se, menar man enligt hemsidans uppgifter att finansieringen med offentliga medel motiveras med att vårda även innebär att informera. Internet är en billig informationskanal vilken 70 procent av invånarna har tillgång till. Man menar även att ekonomiskt innebär informationsspridningen en vinst på så sätt att husläkare och distriktssköterskor avlastas. Layout och innehåll Vardguiden.se innehåller huvudrubrikerna: (1) Sök vård (vårdmottagningar, väntetider, rådgivning m.m.); (2) Sjukdomar och hälsoråd (undersökningar, behandlingar och läkemedel) och (3) Så fungerar vården (hälso- och sjukvårdens organisation, lagar och rättigheter m.m.) Det går även att söka information samlad kring följande specifika teman: alkohol, barn och föräldrar, funktionshinder, första hjälpen, graviditet, psykisk ohälsa, semester, sex och samlevnad, undvikande av skador. Vardguiden.se har beslutat sig för att ha en neutralare webbdesign av det skälet att det kanske inte spelar så stor roll när man söker information hur webbsajten ser ut. Man söker helt enkelt information man kan lita på. Av detta skäl ligger fokus på att lyfta fram innehållet och man anser inte att layouten behöver vara särskilt anpassad för ungdomar. Tillgänglighet/ Användarvänlighet Vårdguiden är, enlig hemsidans uppgifter, ”anpassad för personer med funktionshinder, främst synskadade som kan välja storlek på typsnitt och kontrastfärger, använda hjälptexter och navigera med hjälp av tabulator.” Behovsskattningar/ statistik Vad gäller behovet av vardguiden.se menar man enligt uppgifter på hemsidan att ”det är svårt att veta vilken mottagning man ska vända sig till för att få rätt vård.” Därmed fyller hemsidan en viktig funktion i att den informerar om de mottagningar som finns, samt hur man kontaktar dessa mottagningar.

Marknadsföring Vardguiden.se har visst samarbete med ungdomsmottagningar på så sätt att ungdomar kan finna praktisk information om mottagningarna på vardguiden.se såsom mottagningstider, adresser m.m. Genom ungdomsmottagningarna kan även information förmedlas om webbsajten. Vardguiden har även informationsträffar med skolsjuksköterskor där man föreslår webbsajten som alternativ att rekommendera till ungdomar istället för diverse webbsajter med mer okontrollerat informationsflöde. Utvärderingar Enligt Vårdguidens verksamhetsinriktning 2006-2007 har utvärderingar av Vårdguidens tjänster (varav e-tjänster utgör en komponent) i sin helhet visat på ekonomiska vinster. Genom att marknadsföra kontaktvägar som kostar mindre frigörs resurser för andra områden inom vården och tillgängligheten ökar för patienterna 166. Den senaste webbplatsundersökning utfördes i mars 2008. Denna undersökning av 1224 mottagare hade en svarsfrekvens på 82 procent (d v s 1000 svarande). Av dessa var 85 procent kvinnor. 10 procent var 20 år eller yngre. Majoriteten svarande (63,4 procent) tillhörde Stockholms län. Vanligast (39 procent) är att de svarande hittat till sajten via sökmotor på Internet. Näst vanligast var att man hittat dit genom tidningen Vårdguiden (22 procent). 77 procent besöker vardguiden.se för att läsa om sjukdomar och behandlingar. 86 procent anser att de hittat den information de sökte på sajten. 90 procent av de svarande hade fått ett bra eller mycket bra övergripande intryck av sajten och 86 procent tyckte att den var bra eller mycket bra avseende användarvänlighet. 88 procent ansåg att innehållet var bra eller mycket bra och 76 procent bedömde sajtens utseende och design som bra eller mycket bra. Trovärdigheten skattade 94 procent som bra eller mycket bra. 93 procent av de svarande ansåg att det gick bra eller mycket bra att förstå texterna 167. Åldersindelad statistik saknas kring respektive område.

166

Verksamhetsinriktning – Vårdguiden 2006-2007.

167

http://files.easyresearch.se/misc/view6t8t8g7d.asp?Pwd=2x3j6f4m

Övrigt Enligt verksamhetsinriktningen för Vårdguiden 2006-2007 ska webbsajten fokusera på följande utvecklingsområden: • • • •

Vårdutbud och väntetider: höjning av kvaliteten på informationen samt förbättringsarbete gällande gränssnitt och logik för sökningar Sjukdoms- och hälsoartiklar Interaktiva hälsotjänster: fortsatt utveckling av tjänsterna utifrån vad användarna efterfrågar Frågetjänster: efterfrågan kartläggs och nya tjänster införs successivt.

4. Diskussion Idag när barn- och ungdomspsykiatrins resurser är svårt ansträngda kan man ha förståelse för entusiasmen som kan uppstå inför nya, alternativa metoder som är mindre resurskrävande driftsmässigt. Internetbaserade behandlingar och stöd till barn och ungdomar som har det svårt, eller som befinner sig i riskzonen för att utveckla en psykosocial problematik, kan säkerligen i väl avvägda situationer utgöra ett viktigt komplement till den reguljära hälso- och sjukvården, både ur ett humanitärt och samhällsekonomiskt perspektiv. Samtidigt uppstår viktiga etiska frågeställningar kring ansvar och kontroll, särskilt med tanke på att det rör sig om omyndiga barn och ungdomar. Viktigt är att barnet (eller dess föräldrar/andra anhöriga) som använder sig av ovan nämnda sajter ska kunna kontrollera riktigheten i den information som tillhandahålls genom att källhänvisningar finns tillgängliga. Internetbaserad behandling och stöd samt individualiserad uppföljning Det kan konstateras att bland de webbsajter som beskrivits i denna rapport, saknas exempel som är direkt jämförbara med den brittiska webbsajten ”YouthInMind”. Youth In Mind har visat på goda resultat och sajtens metoder och funktioner har av SKL betecknats som motsvarande Coola Skolas metoder 168. Ett antal webbsajter (t ex BUP, BRIS, Vårdguiden m.m) arbetar evidensbaserat men erbjuder inte behandling. Webbsajten Coola skola erbjuder förvisso behandling, men metoden man begagnar sig av är ännu inte validerad till skillnad från det vetenskapligt prövade instrumentet ”Styrkor och Svagheter” som används av ”YouthInMind”. I likhet med ”YouthInMind”, erbjuder Coola Skola en möjlighet till personlig kontakt med professionella som komplement till det nätbaserade stödet, men uppföljning är inte garanterad och man har inga möjligheter att kontrollera om den individuella eleven får en personlig uppföljning eller avstår från sådan, oavsett testresultaten.

168

Sveriges kommuner och landstings styrelses förslag till kongressen 2008-01-08.

BUP’s webbredaktion utgår från ställningstagandet att den nätbaserade kontakten inte kan ersätta den personliga kontakten och att man på webbplatsen endast kan ge generell, icke individanpassad information. Redaktionen informerar om detta på webbsajten och är därmed tydlig med att avgränsa sitt kompetensområde. Evidens och etik Enligt den nationella strategin för att implementera barnkonventionen i Sverige ska barnkonsekvensanalyser göras vid alla statliga beslut kring barn. Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa upp strategins förverkligande i det kommunala arbetet 169. Analogt kan man mena att en konsekvensanalys för att säkra förverkligandet av barnets bästa borde vara självklar i en verksamhet riktad till barn där samverkan med kommuner och landsting sker. Detta krav borde kunna ställas på de landsting eller kommuner, som bidrar med finansiella eller andra resurser till konstruktionen och upprätthållandet av de webbsajter som berörs i denna rapport. Stor vikt borde läggas vid möjligheterna att kontrollera sakuppgifterna på respektive webbsajt, och tillgången till samt kvaliteten på lämnade referenser. Detta bland annat med anledning av forskningsuppgifter som tyder på att ungdomars källkritiska förmåga kan vara mycket varierande (se t ex undersökningen utförd av Koopi (2006) Svenska gymnasieelevers användning av Internet i skolarbetet samt magisteruppsats av Anders Eklöf (2003) Medvetande och kultur: en studie av hur högstadieelever arbetar med källkritik på material från nätet: Högskolan Kristianstad, institutionen för beteendevetenskap) I Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU):s bedömning av kunskapsläget när det gäller datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression 170 tas ett par viktiga etiska aspekter upp som även skulle kunna appliceras på webbsajterna i denna rapport. Frågeställningar som nämns är: • • • • • • •

169

Vikten av att varje enskilt program bedöms ur ett etiskt perspektiv Enligt vilka kriterier patienter ska väljas ut för behandling Vikten av att patienten känner acceptans för den datorbaserade behandlingsformen Vikten av att andra behandlingsalternativ ställts till förfogande Vikten av att patienten får vara delaktig vid val av behandling Vikten av att definiera vem som är ansvarig vårdgivare Vikten av att patientens respons på behandlingen bevakas

Prop. 1997/98:182

170

SBU: Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. SBU AlertRapport, nr 2007-03

•

Vikten av att resonera kring hur stor plats datorbaserad behandling ska ha i förhållande till andra behandlingsalternativ inom hälso- och sjukvården 171.

Finansiering, effektivisering och etik Vårdguidens webbredaktion menar att finansieringen med offentliga medel motiveras med att vårda även innebär att informera. Internet är en billig informationskanal som 70 procent av invånarna i Stockholms län har tillgång till. Informationsspridningen medför en ekonomisk vinst på så sätt att den reguljära hälso- och sjukvården avlastas menar Vårdguiden. Man kan dock fråga sig om det är samma klientel som söker information via Internet som även tar kontakt med vårdmottagningar personligen. En hypotes är att de individer som söker nätbaserad kontakt/ information kan tillhöra grupper av människor som av olika skäl vill undvika en personlig kontakt, exempelvis på grund av tidsbrist, praktiska skäl, eller för att man upplever det som genant att ställa en viss fråga. Bland de patienter som mest aktivt söker kontakt (och därmed upptar en större andel av vårdpersonalens arbetstid) med olika vårdinrättningar kan det hypotetiskt tänkas finnas personer vars kontaktmönster är opåverkade av tillgången till nätbaserad information. Det vore intressant att utforska närmare vilka motiv som leder till att ett barn eller en ungdom väljer att söka hjälp via Internet istället för via andra kanaler. Under vilka betingelser upplevs Internet som ett mer attraktivt val än tillfrågandet av hjälp och stöd från konkreta personer? Hur kommer barnet fram till ett beslut om att söka hjälp eller information via denna kanal, och på vilket sätt påverkar dessa motiv hur man värderar den information och/eller det stöd som webbsajterna tillhandahåller. Svar på dessa frågor skulle underlätta beslut om hur resurser till olika kanaler för stöd och information skulle fördelas för högsta effektivitet och med hänsyn till barnets bästa. Att ett barn väljer att uppsöka en webbsajt och att en webbsajt har höga besökssiffror kan knappast i sig vara en indikator på sajtens kvalitet, berättigande, eller hur etisk verksamheten är. När det gäller barn och ungas behov av information och stöd är det viktigt att inte förbise föräldrarnas roll när resurser ska fördelas och organiseras. I regeringens skrivelse 2007/08:111 konstateras att även föräldrar behöver stöd när det uppstår konflikter i relationen med barnet, samt i de situationer då barnet utsätts för mobbning, hot eller våld från utomstående. Därför avser regeringen bevilja ekonomiskt stöd till BRIS i konstruktionen av en ”interaktiv webbplats för att ge råd och stöd till föräldrar. Regeringen poängterar också vikten av att ”båda föräldrar är delaktiga i barnets uppväxt och tar ansvar för barnet” 172. Föräldrarnas ansvar

171

ibid

172

Skr. 2007/08:111

och delaktighet blir därmed angelägna frågor att diskutera angående barns och ungas tillgång till och användande av den sortens nätbaserade verktyg som ingår i denna rapport. Anonymiteten på Internet – risk eller tillgång? En frågeställning som vore intressant att utforska i sammanhanget är huruvida ett samband kan identifieras mellan anonymiteten och avpersoniferingen i dagens samhälle och det ökande bruket av Internet som verktyg inom ett ständigt utökande antal områden. Hur skulle i så fall det sambandet kunna beskrivas i termer av orsak och verkan? Finns det en koppling till barns psykiska hälsa? Vilka signaler sänder vi till barn med behov av hjälp och stöd när vi hänvisar dem till virtuella kontakter och anonymiserad information? När kontakterna med och stödet från föräldrar och andra vuxna brister, är det då en rimlig lösning att hitta alternativa lösningar för dessa barn i formen av exempelvis virtuella verktyg? Kan det finnas en risk för att dessa verktyg förstärker utsatta barns upplevelse av att vara ensamma och utlämnade genom att bekräfta och legitimera vikten av virtuella kontakter på bekostnad av reella mänskliga kontakter? Dessa frågor måste givetvis vägas mot nyttan av att nå ut till en stor population i behov av kunskap, råd och stöd. Den virtuella, anonyma kontakten kanske blir en livlina för den individ som inte hade vågat eller känt sig motiverad till en personlig kontakt. För viss, generell information om hälsa och friskvård kanske en personlig kontakt inte heller är nödvändig? Det är skillnad på konkret information om sex och samlevnad och rådgivning för psykiska problem. Svårigheten ligger kanske här i att gradera kravnivåer visavi olika webbsajters kvalitet, utifrån dessa sajters innehåll och hur de marknadsför sig, d.v.s. vilka problem säger de sig kunna lösa och vilka kunskaper säger de sig kunna tillhandahålla. Vilka förväntningar skapar de hos barnet? Det är naturligtvis viktigt att barn och ungdomar med föräldrar som brister i sin omsorg om dem och till och med orsakar dem skada, inte ska vara beroende av just sina föräldrar för att få information och stöd. De ska riskfritt kunna söka hjälp och stöd utan föräldrarnas inblandning och rädsla för repressalier. Under sådana omständigheter kan Internet vara ett gott och lättillgängligt alternativ. I Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma (2007) framkommer att många ungdomar som upplever ett behov av råd och stöd från en utomstående vuxen angående familjesituationen inte tar denna kontakt. Varför är ännu oklart enligt denna rapport 173. Enligt en studie gjord av Ungdomsstyrelsen – FOKUS 07 – En analys

173

Socialstyrelsen (2007) Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma. Allmänna tendenser med fördjupad analys kring utsatthet för kränkande behandling, hot och/eller våld, särskilt hedersrelaterat våld från nära anhöriga

av ungas hälsa och utsatthet har det visat sig att ungdomar främst vänder sig till sina kamrater när de har problem. På så sätt kommer många av ungdomars svårigheter och funderingar aldrig till vuxnas kännedom 174. Anonymiteten på Internet kan här synas vara en tillgång på så sätt att barnet kanske lättare våga söka hjälp och stöd från vuxna via detta medium. Ett stort antal forskningsrapporter talar – som tidigare nämnts (se s. 31) – för att barn bör få möjlighet att påverka sin vård i större utsträckning än de får idag. Det skulle kunna argumenteras att anonymiteten och tillgängligheten via Internet tillförsäkrar barnet en viss nivå av självständighet och därmed möjlighet att påverka sin eventuella vård. Enligt Barnkonventionens artikel 12 ska barn ”som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” 175. Detta kan tolkas som att barnet ska ha rätt och möjlighet att påverka sin egen livssituation. I livssituationen kan sägas ingå det eventuella behovet eller åtnjutande av hälso- och sjukvård. Barnen och ungdomarna som uppsöker de undersökta webbsajterna finner genom Internet som verktyg en möjlighet att uttrycka sig och att finna samt sprida information. Enligt Barnkonventionens artikel 13 ska barn ha ”rätt till yttrandefrihet”. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer” 176. Enligt samma artikel får dock rätten till yttrandefrihet inskränkas om föreskrivet i lag och om nödvändigt för att respektera andra människors rättigheter eller för att ”skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten” 177. Slutligen kan konstateras att Internet är ett medium genom vilket man kan nå en mycket hög andel av barn och unga i Sverige på ett enkelt, snabbt och kostnadseffektivt sätt. Enligt Medierådets undersökning från 2006 använder 28 procent av 911-åringarna och 54 procent av 12-16-åringarna Internet varje dag. Enligt en nyli-

174

Ungdomsstyrelsen (2007) FOKUS 07 - En analys av ungas hälsa och utsatthet

175

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Artikel 12. Hämtat 2008-04-25 från http://www.unicef.se/barnkonventionen 176

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Artikel 13. Hämtat 2008-04-25 från http://www.unicef.se/barnkonventionen

177

ibid

gen genomförd EU-undersökning använder de flesta barn och ungdomar Internet flera gånger dagligen, och barnen känner oftast till de risker som är förknippade med Internet. Dock konstateras i samma undersökning att barn som stöter på problem när de besöker Internet endast i sista hand vänder sig till vuxna för att få hjälp 178. Dessa undersökningsresultat ter sig angelägna att ta i beaktande vid framtida, eventuella granskningar av webbsajter liknande de som behandlas i denna rapport. Anonymiteten kan här sägas vara både en tillgång och ett problem. Anonymiteten kan skapa en trygghet och säkerhet som möjliggör för en del barn och unga att söka stöd och information. Å andra sidan begränsas insynen i de aktuella verksamheterna och därmed även möjligheter att skydda barnet när så krävs. När det gäller anonymiteten skriver regeringen angående den virtuella ungdomsmottagningen (Ungdomsmottagningen.se, se ovan): ”Genom att utnyttja Internet som kommunikationskanal kan en bredare målgrupp nås av information som annars skulle vara mer svåråtkomlig, även om tjänsten inte syftar till att ersätta den personliga kontakten med vården. Den möjlighet till anonymitet som Internetbaserad rådgivning ger kan också bidra till att tjänsten når grupper som inte annars vänder sig till ungdomsmottagningen” 179. I eventuella framtida granskningar eller utvärderingar av de ovan beskrivna webbsajterna vore det önskvärt att ta i beaktande hur barn och unga söker information på Internet, hur de använder sig av denna information, samt hur källkritiska de är och hur de i övrigt bedömer informationen som ges. Vilka brister eller förtjänster informationen än har kvalitetsmässigt så är det i slutändan barnens och ungdomarnas beteendemönster som avgör och/eller utgör effekten av de virtuella verktygen.

178

Skr. 2007/08:111

179

Skr. 2007/08:111

Bilagor Översikt av webbsajter kring psykisk hälsa med barn och ungdomar som målgrupp /del av målgrupp • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Alkoholhjälpen.se: http://alkoholhjalpen.se (hjälp till självhjälp) Anorexi och bulimi kontakt: http://www.abkontakt.se/ Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP): http://www.bup.nu/ Beroendecentrum: http://www.beroendecentrum.com/ (Information om mottagningar, utbildning, forskning och vårdformer vid beroendeproblematik) BRIS: http://www.bris.se/ Drugsmart: http://www.drugsmart.com/ Glöd: http://www.glod.com/t/Forums____183.aspx (ungdomsfrågor generellt – tidningen Glöd ges ut av FHI) Hopp – riksorganisationen mot sexuella övergrepp: www.hopp.org Kuling.nu: http://www.kuling.nu/template/start.aspx?id=1884 (för barn med psykiskt sjuka föräldrar) Lunarstorms tjejjour: http://www.lunarstorm.se/ Medivia: http://www.medivia.se/AN/ (anorexi/ bulimi) Netdoktor: http://netdoktor.passagen.se/ (Allmän medicinsk rådgivning och information) Okejsex.nu: http://www.okejsex.nu/ Phir.se: http://www.phir.se/index.aspx (Samarbete mellan sfph, Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa och Nationella hjälplinjen) Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL): http://www.rfhl.se/ RUS Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa: http://www.rus-riks.se/ (RSMHs ungdomsförbund) Rädda barnen: http://www.rb.se/sv/1000.aspx?flash=yes. Inklusive http://www.flicka.nu/ (hedersrelaterat våld), www.utanpapper.nu (flyktingbarn), www.skiljas.nu Sjukvårdsrådgivningen – barnavdelningen: http://www.sjukvardsradgivningen.se/ (anpassat för små barn som inte är läseller skrivkunniga) Ungdomsmottagingen.se: (virtuell ungdomsmottagning med Sjukvårdsrådgivningen SVR AB som huvudman) I funktion från och med november 2008. Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3862

Referenser Skriftligt material • • • •

• • • • • •

• •

•

• • • •

Bengtsson, C. & Svensson, K. (2004) Hälsofrämjande projekt. Ett projekt utifrån Valhallaskolans vision. Projektarbete 5 p. Högskolan i Kalmar. Institutionen för hälso- och beteendevetenskap. Brendler-Lindqvist M & Vestin, S. (januari 2008) Utanpapper.nu – verksamhet 2007 och planering för 2008 BRIS, pressmeddelande 13 mars 2008 Fisch, S.M. (2007). Educational media in the twenty-first century. A call for collaboration. Journal of Children and Media, 1, (1), 55-59. Refererad i Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Forsse, E. (2008). Skrivelse om barnets ställning inom hälso- och sjukvården. Dnr 1/08. Hämtad 10 januari, 2008 från http://www.smer.gov.se Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Processbeskrivning Höntgen® Fas II, hämtad 10 februari 2008 från www.itcanbedone.net/upload/H-ray.process.060224.pdf Prop. 1997/98:182 Regeringens skrivelse Skr. 2007/08:111 Runesson, I. (2002) Children’s participation in decision-making in health care. [opublicerad doktorsavhandling], Lunds universitet: Enheten för medicinsk etik, Medicinska fakulteten. Refererade i Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. SBU:Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. SBU Alert-Rapport, nr 2007-03 Skerfving, A. (2005) Att synliggöra de osynliga barnen – om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Förlagshuset Gothia: Stockholm citerad i Axelsson, K. (2006) C-uppsats: Uppföljning av nationell interaktiv webbplats – en mötesplats för barn till föräldrar med psykisk sjukdom: Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Smith, L. & Callery, P. (2005). Children’s accounts of their preoperative information needs. Journal of Clinical Nursing, 14, 230-238 samt Coyne, I. (2006) Children’s experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care, 10, (4), 326-336. Refererade i Fransson, P. (2007) Kan tecknade djur på webben informera barn om undersökningar på sjukhus? Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Socialstyrelsen. (2001) Folkhälsorapport. Epidemiologiskt centrum. Stockholm SOU 2006:77 ss 283, 303 Sveriges Kommuner och Landsting, Avdelningen för Vård och omsorg, Sektionen för vård och socialtjänst (2007-12-17) Rapport: Tillgänglighet till insatser för att möta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Sveriges Kommuner och Landsting, Avdelningen för Vård och Omsorg (2007-04-20) Remissvar (Dnr 2007/0158) på betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

• •

Utanpapper.nu, Årsrapport, mars 2006-mars 2007 Vårdguiden 2006-2007 – Verksamhetsinriktning

Personliga kommunikationer • • • • • • • • • • • • • • • • • •

BRIS, Thomas Jonsland, IT- och dokumentationsamordnare, 26 februari 2008 BUP, Anders Kärnekull, redaktör, 15 februari 2008. BUP, Anders Kärnekull, redaktör, 2 april 2008 Folkhälsocentrum i Kalmar län, Professor Joep Perk, 10 april 2008. Folkhälsoinstitutet, Sven Bremberg, 26 februari 2008 Itcanbedone AB, Jesper Svensson, 14 februari 2008 Itcanbedone AB, Jesper Svensson, 25 mars 2008 Itcanbedone AB, Jesper Svensson, 28 april 2008 Kuling.nu, Katarina Axelsson, 6 mars 2008 Lunarstorms tjejjour, Maria Lööf och Malin Lönnberg, 3 mars 2008 Lunarstorms tjejjour, Maria Lööf och Malin Lönnberg, 18 mars 2008 Lunarstorms tjejjour, Maria Lööf och Malin Lönnberg, 1 april 2008 Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, Sofie Zetterström, redaktionschef, 6 februari 2008 Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, Sofie Zetterström, redaktionschef, 25 februari 2008 Ungdomsstyrelsen, Lisa Modée, 13 mars 2008 Ungdomsstyrelsen, Lisa Modée, 18 juni 2008 Utanpapper.nu (Rädda Barnen), Sanna Vestin, projektsamordnare, 2 april 2008 Vårdguiden, Fredrik Dolléus, webstrateg – tjänsteutveckling, 3 mars 2008

Webbsidor • • • • • • • • • • • • • • • •

http://www.itcanbedone.net/ungdom.asp http://www.coolaskola.se/portal/ http://www.regeringen.se/sb/d/9336/a/85316 http://internetworld.idg.se/2.1006/1.114314 http://www.bris.se/ http://www.rodasidorna.se/default.asp?strPageID=index http://www.bup.nu/ http://www.rb.se/sv/1000.aspx?flash=yes http://www.flicka.nu/index.aspx http://www.sjukvardsradgivningen.se/ http://www.sjukvardsradgivningen.se/barnavd/start.asp http://files.easyresearch.se/misc/view6t8t8g7d.asp?Pwd=2x3j6f4m http://www.sjukvardsradgivningen.se/barnavd/start.asp http://www.kuling.nu/template/start.aspx?id=1884 http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_Medier_2005.pdf http://www.vardguiden.se/

Webbsajter –verktyg för information om hälsa och stöd till barn och unga Många webbsajter för hälsoinformation till barn och unga har tillkommit under senare år. Sajterna kan sägas utgöra ett kompletterande verktyg till det stöd och hjälp som annars hälso- och sjukvården ska ge. SKL vill därför understryka att sajterna generellt inte kan ersätta en personlig kontakt med vården, vare sig för barn, unga eller deras anhöriga. Med föreliggande rapport vill SKL beskriva ett slumpmässigt urval av webbsajter som främst vänder sig till barn och unga. Ansvar för sajten, syfte, etiska frågor, användarvänlighet, utvärderingar mm beskrivs. Rapporten utgör ett led i förbundets arbete med förebyggande, hälsofrämjande frågor som berör psykisk hälsa bland barn och unga. Besöken på sajten kan bl.a. komma från barn i utsatta situationer där barnet eller den unge vill fråga eller diskutera med andra vuxna än föräldrarna om exempelvis misshandel inom familjen. Enligt förbundet är det särskilt angeläget att dessa eller motsvarande frågor från barn i utsatta situationer tas om hand med största allvar och att svar ges besökaren. Det är även angeläget att sajterna vänder sig till funktionshindrade barn, ett förhållande som vissa sajter enligt rapporten har försummat.

Rapporten kan laddas ner från vår hemsida www.skl.se/publikationer Läs mer på www.skl.se/psykiskhalsa under rubriken Barn och unga. ISBN: 978-91-7164-429-9

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 www.skl.se