7164-451-0 by Sveriges Kommuner och Landsting

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Grundskola

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Denna rapport är den tredje i ordningen som Sveriges

Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultatoch resursindikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan.

Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 100 kr/st exkl. moms, porto och expeditionsavgift.

Grundskola

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Grundskola

Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultatoch resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. För varje indikator presenteras kartor, diagram och de främsta kommunerna i varje kategori. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner.

Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer. isbn 978-91-7164-451-0

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

OJ_2009.omslag25maj.indd 1

2009

Grundskola

09-05-25 12.09.56

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Joakim Feldt (projektledare), tel. 08-452 79 75 Nina Andersson Brynja, tel. 08-452 79 29 Malin Annergård Pierrou, tel. 08-452 79 38 Derk de Beer, tel. 08-452 77 42 Mona Fridell, tel. 08-452 79 10 Thomas Åkerström, tel. 08-452 78 85 Beställning av rapporten kan göras direkt på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer ISBN 978-91-7164-451-0 Layout och produktion: Kombinera AB Foto: Omslag www.pixgallery.com s 23 Lena Granefelt/Johnér Bildbyrå s 7, 89, 97 Plainpicture/Folio Bildbyrå s 29 Susanne Walström/Johnér Bildbyrå s 9, 13, 17 Eva Wernlid/Nordic Photos Tryck: Edita, Västerås 2009

OJ_2009.omslag25maj.indd 2

09-05-25 12.09.57

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Grundskola

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 1

09-05-25 12.18.21

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 2

09-05-25 12.18.21

Förord Denna rapport, Öppna jämfÖreLSer – grunDSKoLa 2009, är den tredje i ord-

ningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultatoch resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Rapporten är ett led i SKL:s arbete med att öppet jämföra olika verksamheters resultat och resurser. Att öppet redovisa och jämföra resultat är till gagn för verksamhetens utveckling samtidigt som medborgarna i ett demokratiskt samhälle har rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Vi hoppas med denna rapport kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. För att ytterligare stödja våra medlemmar genomför SKL under året en studie som tar sin utgångspunkt i Öppna jämförelser och syftar till att lyfta fram goda exempel från framgångsrika skolkommuner. Vi vill tacka Statistiska centralbyrån, Skolverket och alla kommuner som har ställt upp och hjälpt oss att ta fram underlag till denna rapport. Vi vill även tacka de nätverk av kommuner som inkommit med värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer. Ett stort tack också till Monir Dastserri för värdefullt metodstöd. Rapporten har sammanställts av Joakim Feldt (projektledare), Nina Andersson Brynja, Malin Annergård Pierrou, Derk de Beer, Mona Fridell och Thomas Åkerström. Stockholm i juni 2009 Håkan Sörman vd, Sveriges Kommuner och Landsting

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 3

09-05-25 12.18.21

Innehåll

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 4

Förord

sammanfattning

1. Inledning 1.1 Syfte och avgränsningar 1.2 Rapportens disposition

9 11 11

2. Kommunens roll och ansvar för grundskolan 2.1 Kommunens olika roller 2.2 Fristående skolor 3. Svensk skola i ett internationellt perspektiv 3.1 TIMSS 3.2 PISA 3.3 PIRLS

13 13 15 17 18 21 22

4. Metod 4.1 Indikatorer 4.2 Fler indikatorer till kommande Öppna jämförelser

23 23 27

5. Jämförelser mellan kommuner

30 30 32 36 40 43 44 46 48 50 54 57 60 60 62 62

5.1 Resultatindikatorer 5.1.1 Slutbetyg A1 Uppnått målen i alla ämnen A2 Genomsnittligt meritvärde A3 Behörighet till gymnasieskola 5.1.2 Ämnesprov A4 Ämnesprov i matematik i årskurs 5 A5 Ämnesprov i engelska i årskurs 5 A6 Ämnesprov i svenska i årskurs 5 A7 Ämnesprov i matematik i årskurs 9 A8 Ämnesprov i engelska i årskurs 9 A9 Ämnesprov i svenska i årskurs 9 5.1.3 Omvärldskunskap A10 Dagens Nyheters nutidsorientering 5.1.4 Sammanvägt resultat A11 Sammanvägt resultat – ny indikator

skl:s öppna jämförelser 2009 – grundskola

09-05-26 13.41.45

5.2 Sambandet mellan resultat och resurser 5.3 Resursindikatorer 5.3.1 kostnader B1 Nettokostnaden per elev B2 Avvikelse från standardkostnad B3 kostnad per betygspoäng B4 effektivitetstal – ny indikator 5.3.2 personal C1 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen C2 Antal elever per lärare C3 likvärdig betygssättning – ny indikator 6. Öppna jämfÖreLSer I KommunenS utvecKLIngSarbete 6.1 Analys inom den egna kommunen 6.2 Att lära av goda exempel bILagor Bilaga 1: Öppna Jämförelser i analysverktyget WebOr Bilaga 2: Beräkning av det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet Bilaga 3: Definitioner Bilaga 4: Tabeller Bilaga 5: Förteckning över diagram, figurer, kartor och tabeller

65 68 68 70 73 76 78 81 82 85 86 89 90 92

98 102 104 111 168

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 5

09-05-25 12.18.21

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 6

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.18.22

SAmmANFATTNING

öppna jämförelser – grundskola 2009 Öppna jämfÖreLSer – grunDSKoLa 2009 erbjuder kommunerna ett statistiskt un-

derlag som stimulerar till diskussion och analys av grundskolans verksamhet. Det övergripande syftet är att stödja det pågående utvecklings- och förbättringsarbetet i landets skolor. I rapporten redovisas totalt elva resultatoch sju resursindikatorer. De flesta indikatorerna utgår från samtliga skolor som är belägna i kommunen oavsett om de är kommunala eller fristående. Nytt för i år är bland annat att vi presenterar ett sammanvägt resultat, ett effektivitetstal samt indikatorer för likvärdig betygssättning. Resultaten har i många kommuner blivit bättre. Exempelvis har antalet kommuner där fler än 80 procent av eleverna når målen i alla ämnen ökat 2008 jämfört med 2007. Dessutom har antalet kommuner där fler än 95 procent av eleverna klarar ämnesproven i årskurs 9 ökat i både svenska och engelska. I genomsnitt klarar drygt 96 procent av eleverna provet i engelska och nästan 97 procent det i svenska. Det finns flera kommuner där 100 procent av eleverna klarade dessa prov.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 7

09-05-25 12.18.31

Samtidigt som vi kan se positiva tendenser blir färre elever behöriga till gymnasieskolans nationella program. Skälet till detta är att elevernas resultat i matematik blir allt sämre. Såväl resultaten i internationella studier som på de nationella ämnesproven i matematik har försämrats. I två tredjedelar av kommunerna är det färre än 86 procent av eleverna som klarar ämnesprovet i matematik i årskurs 9. Det är utifrån statistiken svårt att dra några direkta slutsatser om varför vissa kommuner lyckas bättre än andra. Bland de 20 kommunerna som uppvisar de bästa sammanvägda resultaten avseende elevernas betyg och kunskaper finns kommuner från vitt skilda kommungrupper, med olika befolkningsstorlek och helt olika förutsättningar avseende bland annat elevernas socioekonomiska bakgrund. Där finns kommuner som satsar relativt mycket pengar på skolan och de som satsar betydligt mindre än genomsnittet. Där finns kommuner med hög lärartäthet och de med låg lärartäthet. Detsamma gäller för de 20 kommuner som uppvisar de sämsta kunskapsresultaten. Det verkar således inte finnas några enkla sätt för att bli en framgångsrik skolkommun. Aktuell forskning styrker denna bild. Sambandet mellan resultat och resurser är komplext och det finns många studier med delvis motstridiga resultat. Mycket pekar dock på att ett framgångsrikt utvecklingsarbete inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till ökade resurser, snarare till hur resurserna används. Det verkar vara viktigare att fokusera på att få bättre skolledare och bra lärare som förmår att interagera och involvera eleverna i sitt lärande. Styrningen av skolan bör handla om att sätta höga mål, analysera de data man har om elevernas resultat och ta till sig den evidensbaserade forskning som finns om hur bra undervisning bedrivs.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 8

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.18.31

kApITel

Inledning SKL:S projeKt Öppna jämfÖreLSer går nu in på sitt fjärde år. Sedan starten 2006

har totalt nio rapporter publicerats inom verksamhetsområdena hälso- och sjukvård, grundskola, äldreomsorg, gymnasieskola samt trygghet och säkerhet. Samtliga rapporter har tagits emot med stort intresse av våra medlemmar, medier med flera. Målsättningen är att framöver publicera rapporter även inom andra verksamhetsområden. Redan under 2009 planeras en rapport inom folkhälsan och ett arbete har inletts för att se över möjligheten att ta fram en rapport inom individ- och familjeomsorgen. Rapporterna som tas fram inom grundskolan riktar sig i första hand till kommunledning samt till ledande tjänstemän i kommunerna. Vi hoppas att vi genom att publicera och redovisa resultat och resurser på detta sätt kan stimulera till diskussioner kring skolans måluppfyllelse och väcka frågor som: • Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? • Vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten?

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 9

09-05-25 12.18.40

• Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser vi satsar på vår skola? • Vilka resultat följer vi upp och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? • Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? • Hur bra resultat har våra elever i förhållande till eleverna i andra kommuner? • Vad kan vi lära av andra kommuner? Årets rapport har utökats med ytterligare indikatorer. Bland annat redovisar vi för första gången indikatorer på likvärdig betygssättning. Det har även blivit fler kommuner som i år rapporterat in resultaten från ämnesproven i årskurs 5. I takt med att vi utökat antalet indikatorer i Öppna jämförelser – grundskola har allt fler önskemål om ett sammanvägt värde som speglar kommunens totala resultat för grundskolan inkommit från våra medlemmar. Det har också framförts önskemål om att än tydligare lyfta fram och presentera goda exempel från framgångsrika skolkommuner att lära och inspireras av. Med anledning av ovanstående publicerar vi för första gången i år ett sammanvägt resultat utifrån resultatindikatorerna i rapporten. Vi hoppas det kan vara ett stöd till kommunerna både när det gäller att relatera sin grundskoleverksamhet till andra kommuner och för att hitta goda exempel. För att ytterligare stödja våra medlemmar gör SKL under 2009 en studie över framgångsrika skolkommuner. Studien tar sin utgångspunkt i Öppna jämförelser och syftar till att lyfta fram goda exempel från framgångsrika skolkommuner och bidra till att kommunerna lär av varandra. Studien ska bland annat resultera i en skrift där några intressanta exempel lyfts fram och presenteras. Parallellt genomförs ett projekt i syfte att lyfta fram goda exempel från kommuner som varit särskilt framgångsrika i sitt arbete med nyanlända elever. Förutom arbetet med Öppna jämförelser och Framgångsrika skolkommuner pågår inom SKL flera projekt med syftet att ta fram metoder och verktyg för styrning och verksamhetsuppföljning inom grundskolan. Bland dessa kan nämnas Jämförelseprojektet där kommuner är engagerade i ett flertal mindre nätverk om 5–10 kommuner i syfte att hitta effektiva arbetssätt för jämförelser av kostnader och resultat. Inom Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) förvaltas och utvecklas Kommundatabasen, en webbplats med nyckeltal för kommuner och landsting. RKA publicerar även rapporter som visar hur nyckeltal kan användas i kommunernas verksamhet. Utöver dessa projekt finns Skolkompassen, ett verktyg som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 10

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.18.40

1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med denna rapport är att ge underlag för analyser av skolans verksamhet som kan ligga till grund för kommunens fortsatta utvecklingsarbete. Redovisningen ska hjälpa kommunerna att identifiera vad man kan förbättra och stimulera till effektivitetsfrämjande analyser och åtgärder. Detta är relevant för alla kommuner eftersom kraven enligt läroplanen är att samtliga elever ska uppnå målen. Ett indirekt syfte med Öppna jämförelser är att skapa incitament för en bättre tillgång på data om skolans kvalitet och resultat. En förutsättning för bra jämförelser är självfallet att indikatorerna håller hög kvalitet och att de definieras och mäts på samma sätt. Rapporten redovisar skillnader i resultat och resurser för skolverksamheten mellan Sveriges kommuner. Merparten av de indikatorer som redovisas gäller både kommunala och fristående skolor. Förekomsten av fristående skolor varierar mellan kommunerna. En redovisning där endast kommunala skolor ingår skulle för vissa kommuner ge en begränsad bild. Indikatorerna beskrivs närmare i kapitel 4 och 5. Indikatorerna utgår från de skolor, kommunala såväl som fristående, som är belägna i den aktuella kommunen. Därmed inkluderas även resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i kommunen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen men går i en skola belägen i en annan kommun. Vi har sålunda utgått från kommunens roll som lägeskommun. I avsnitt 2 finns mer information om kommunens olika roller i grundskolesystemet och fristående skolor. I tabellbilagans elektroniska version finns uppgifterna särredovisade för kommunala och fristående skolor.1

1.2 rapportens disposition Rapporten är indelad i fem delar med en tabellbilaga som redovisas sist i rapporten. I kapitel två ges en översiktlig bild av kommunens roll och ansvar för grundskolan. I kapitlet behandlas även fristående skolor. I kapitel tre görs en presentation av den svenska skolan i ett internationellt perspektiv. Resultaten från ett antal internationella studier där Sverige deltagit presenteras. I kapitel fyra beskriver vi vår modell för jämförelser och vilka indikatorer vi använder i rapporten. Vi presenterar också några för framtiden tänkbara och önskvärda indikatorer som i dagsläget inte går att redovisa på kommunnivå. I kapitel fem redovisar vi resultaten av våra kommunjämförelser. Jämförelser görs av såväl resultat som resurser. Varje indikator som används i jämförelserna beskrivs och presenteras i sammanfattande diagram och kartor. Resultaten redovisas även för flertalet indikatorer uppdelat på flickor och pojkar. Därtill lyfter vi fram de kommuner som hamnar högst i rankningen. I anslutning till avsnittet om resurser presenterar vi även en kort sammanfattning av forskningsläget kring sambandet mellan resultat och resurser. I kapitel sex ger vi exempel på hur materialet kan användas i kommunens eget utvecklingsarbete.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 11

1. www.skl.se

09-05-25 12.18.40

Sist i rapporten finns en tabellbilaga som redovisar samtliga indikatorer för varje enskild kommun. I tabellbilagan framgår också om kommunen har en positiv eller negativ utveckling sedan föregående år samt hur väl kommunens resultat står sig i förhållande till resultaten i andra kommuner. Där kan man även hitta värden för ett antal bakgrundsvariabler. Rapporten och tabellbilagan kan laddas ner elektroniskt från SKL:s webbplats www.skl.se. I den elektroniska tabellbilagan finns det möjlighet att för vissa indikatorer jämföra elevernas resultat i fristående och kommunala skolor. Där finns även resultaten för pojkar och flickor redovisade var för sig. Indikatorerna kommer också att publiceras i SKL:s databas WebOr, www.webor.se, och på RKA:s webbplats, www. kommundatabas.se. På dessa webbplatser kan samtliga kommuner hämta detaljerade uppgifter om samtliga indikatorer, göra analyser och själva välja kommuner att jämföra sig med.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 12

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.18.41

kApITel

kommunens roll och ansvar för grundskolan grunDSKoLan är en obligatorisk och avgiftsfri skolform. Eleverna och deras för-

äldrar har rätt att i mån av plats välja en kommunal skola i den egna kommunen, i en annan kommun eller en fristående skola.

2.1 Kommunens olika roller Kommunen har flera roller i grundskolesystemet. En kommun kan vara hemkommun, lägeskommun och huvudman. Att dessa tre roller inte alltid sammanfaller medför ibland missförstånd och en förväntan på kommunen att ta ansvar för sådant som faller utanför kommunens befogenheter. I denna rapport har vi utgått från kommunen som lägeskommun.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 13

09-05-25 12.18.50

2.1.1 Kommunen som hemkommun I sin roll som hemkommun har kommunen ansvar för att skolpliktiga elever som är folkbokförda i kommunen får tillgång till och fullgör sin skolgång. Kommunen ska också bekosta skolgången för sina elever oavsett om de går i en • kommunal skola i den egna kommunen • kommunal skola i en annan kommun • fristående skola belägen i den egna kommunen eller i en annan kommun. En fristående skola och en kommunal skola som tar emot elever från en annan kommun får bidrag från elevens hemkommun på i princip samma grunder som tillämpas i hemkommunens egna grundskolor. Hemkommunen kan inte direkt påverka verksamheten för de elever som väljer en annan skola än den där hemkommunen också är huvudman.

2.1.2 Kommunen som lägeskommun Som lägeskommun är kommunen geografisk hemvist för de skolor – kommunala och fristående – som finns i kommunen. Lägeskommunen saknar dock inflytande över den fristående verksamheten i kommunen. Beslutet om att bevilja tillstånd och rätt till bidrag för en fristående skola fattas av staten genom Skolinspektionen2. Det är också Skolinspektionen som kan återkalla godkännandet för en fristående skola om den inte följer gällande bestämmelser. Lägeskommunen kan dock lämna synpunkter till Skolinspektionen om någon ansöker om att etablera en fristående skola i kommunen. Lägeskommunen har rätt till insyn i den fristående skolan och fristående skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som hemkommunen gör av sitt eget skolväsende.

2.1.3 Kommunen som huvudman I sin roll som huvudman bedriver kommunen skolverksamhet. Som huvudman ansvarar kommunen bland annat för planering och dimensionering av det kommunala skolväsendet samt uppföljning, utvärdering, resursfördelning och utveckling i sina skolor. I de skolor där kommunen är huvudman kan det utöver elever från den egna kommunen även finnas elever som är folkbokförda i andra kommuner, det vill säga elever med en annan hemkommun. Kommunen som bedriver skolverksamheten får då ersättning från dessa elevers hemkommuner. Läsåret 2007/08 kom i genomsnitt 1,2 procent av eleverna i kommunala skolor från en annan kommun. I vissa kommuner förekommer det inte alls, samtidigt som det finns kommuner där andelen grundskoleelever från andra kommuner uppgår till 14 procent. 2. Under 2008 övergick ansvaret för att bevilja tillstånd och rätt till bidrag för fristående skolor från Skolverket till Skolinspektionen.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 14

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.18.50

2.2 fristående skolor För att driva en fristående skola krävs tillstånd från Skolinspektionen. Om en skola beviljas tillstånd blir den normalt berättigad till bidrag från elevernas respektive hemkommuner. Om den fristående skolan inte följer gällande bestämmelser kan Skolinspektionen återkalla godkännandet. Om det inträffar faller det på respektive elevs hemkommun att se till att eleverna som gått i den nedlagda skolan får den utbildning de har rätt till. I en fristående skola som är belägen i en kommun kan det gå elever som är folkbokförda i olika kommuner.

2.2.1 elevantal i kommunala och fristående skolor Läsåret 2007/08 gick 9,1 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Det är en ökning med 0,7 procentenheter från föregående läsår. Variationen mellan kommunerna är dock stor. I 232 kommuner gick färre än 10 procent av eleverna i en fristående skola. Av dessa kommuner var det 44 som inte hade några elever alls i fristående skolor. Flest elever i fristående skolor har Täby kommun där 33 procent av grundskoleeleverna går i en fristående skola. I mediankommunen gick cirka 3 procent av eleverna i en fristående skola och 97 procent i en kommunal skola. I kartbilden presenteras andelen folkbokförda elever i fristående skolor för landets samtliga kommuner (karta 1).

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 15

09-05-25 12.18.50

Karta 1 Kommunerna fördelade efter andel elever i fristående skolor läsåret 2007/2008.

AnDeL eLeveR I FRISTåenDe SKOLOR

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 16

AnTAL KOMMUneR

0,1– 4,9%

134

5,0 – 9,9 %

10,0 – 14,9 %

15,0 – 33,0%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.18.51

kApITel

Svensk skola i ett internationellt perspektiv SverIge DeLtar I flera olika internationella jämförelser som genomförs av organisationer som OECD3 och IEA4. Med jämna mellanrum undersöks elevernas kunskaper på olika områden. Resultaten från dessa undersökningar är inte direkt jämförbara med de indikatorer som tas upp i den här rapporten. Det kan ändå vara intressant att redovisa resultaten därifrån. Nedan redovisas resultaten från TIMSS 2007 som presenterades under hösten 2008. I korthet presenteras också resultaten från PISA och PIRLS som båda genomfördes 2006. En utförligare redogörelse av de två sistnämnda undersökningarna finns i Öppna jämförelser – grundskola 2008. De resultat som redovisas är enligt Skolverkets rapporter statistiskt säkerställda.

3. Organisation for economic Co-operation and Development. 4. The International Association for the evaluation of educational Achievement.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 17

09-05-25 12.19.00

3.1 tImSS FAkTA Om tImSS TIMSS ”Trends in mathematics and Science Study” InITIATIvTAgARe: IeA SyFTe: Undersöka elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurserna 4 och 8 samt att samla information om nationella regler, organisation, undervisning och elevernas attityder. OMRåDen: matematik och Naturvetenskap UnDeRSÖKnIngSMeTOD: prov och enkäter DeLTAgARe TOTALT 2007: 425 000 elever i 59 länder, 37 länder och sju regioner i årskurs 4. 50 länder och sju regioner i årskurs 8. SvenSKT DeLTAgAnDe 2006: 4 700 elever från 155 skolor i årskurs 4, 5 200 elever i 159 skolor i årskurs 8.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 18

Våren 2007 genomfördes undersökningen TIMSS för tredje gången. I TIMSS studeras elevernas kunskaper i naturvetenskap och matematik. TIMSS mäter de kunskaper och förmågor som de deltagande länderna genom kompromisser kommit fram till utifrån de olika ländernas läroplaner och kursplaner. Förutom att eleverna gör kunskapstester riktas enkäter till rektorer, lärare och elever. Svenska elever i årskurs 8 deltog för tredje gången och svenska elever i årskurs 4 var med för första gången. Tidigare undersökningar har genomförts 1995 och 2003. I årskurs 4 deltar 19 EU/OECD-länder i jämförelsen och i årskurs 8 ingår 18 EU/ OECD-länder. Bland de nordiska länderna deltar Norge och Danmark i TIMSS med elever i årskurs 4. Från Norge deltar även årskurs 8-elever. Finland och Island är inte med i TIMSS.

3.1.1 naturvetenskap Resultaten från TIMSS 2007 visar att svenska elever i årskurs 8 presterar på samma nivå som genomsnittet för EU/OECD i naturvetenskap. För Sveriges del innebär detta en fortsatt nedgång i resultat jämfört med TIMSS 1995 och 2003. Det är framför allt de lågpresterande svenska eleverna som presterar sämre än tidigare år. Andelen elever som inte når upp till den mest elementära kunskapsnivån i naturvetenskap har mellan 1995 och 2007 ökat från 3 till 9 procent samtidigt som andelen elever som presterar på den mest avancerade nivån har minskat från 19 till 6 procent. Nedgången i resultat är större mellan mätningarna 2003 och 2007 än den var mellan 1995 och 2003. Även de svenska eleverna i årskurs 4 presterar på samma nivå som genomsnittet för EU/OECD. Eftersom svenska elever i årskurs 4 tidigare inte varit med i TIMSS går det inte att säga något om utvecklingen över tid. I jämförelse med andra OECD/ EU-länder är andelen högpresterande elever i årskurs 4 i genomsnitt mindre i Sverige. Samtidigt är andelen lågpresterande elever något mindre.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.00

DIagram 1 tImSS naturvetenskap årskurs 8, genomsnittspoäng per eu/oecD-land. Japan Sydkorea England Ungern Tjeckien Slovenien Kanada O Kanada BC USA Litauen Australien Sverige EU/OECD Kanada Q Skottland Italien Norge Bulgarien Rumänien Malta Turkiet Cypern 0

100

200

300

400

500

600 Poäng

OECD-länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder med ej signifikant skillnad jämfört med Sverige OECD-länder med signifikant lägre resultat än Sverige Visar poäng i TIMSS 2003

3.1.2 matematik Svenska elever presterar på en lägre nivå i matematik än genomsnittet för de EU/ OECD-länder som deltar i studien i både årskurs 4 och 8. Även i matematik har Sveriges resultat i årskurs 8 sjunkit jämfört med 1995 och 2003, om än i något lägre takt. Denna nedgång är jämnt fördelad mellan lågpresterande och högpresterande elever. Andelen elever som inte når upp till den mest elementära kunskapsnivån har ökat från 4 procent till 10 procent mellan 1995 och 2007 samtidigt som andelen elever som presterar på den mest avancerade nivån minskat från 12 till 2 procent. Inte heller i matematik går det att göra jämförelser bakåt i tiden för elever i årskurs 4. Mätningen visar dock att andelen högpresterande elever i årskurs 4 är betydligt mindre i Sverige medan andelen lågpresterande elever är på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 19

09-05-25 12.19.00

DIagram 2 tImSS matematik årskurs 8, genomsnittspoäng per eu/oecD-land. Sydkorea Japan Kanada Q Kanada Ont Ungern England Kanada BC USA Litauen Tjeckien Slovenien EU/OECD Australien Sverige Malta Skottland Italien Norge Cypern Bulgarien Rumänien Turkiet 0

100

200

300

400

500

600 Poäng

Svensk matematikundervisning är mer läroboksstyrd

5. enligt Skolverket är enkätuppgifterna kring uppskattning av lektionstid något osäkra bland annat på grund av att många lärare valt att inte svara på just dessa frågor.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 20

En enkätundersökning bland lärare som genomförts inom TIMSS 2007 indikerar att den svenska matematikundervisningen är något mer läroboksstyrd än genomsnittet i EU/OECD. Undersökningen tyder även på att mer lektionstid används till självständigt arbete i matematik i Sverige än i EU/OECD i genomsnitt. När lärarna fått uppge hur mycket tid i veckan som ägnas åt olika ämnen tyder svaren på att det i Sverige ägnas färre timmar åt matematik än i EU/OECD i genomsnitt, framför allt i årskurs 4.5

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.01

Många svenska elever gör samma räknefel I samband med TIMSS 2007 genomfördes en separat analys av hur de svenska eleverna löst vissa uppgifter.6 Vissa misstag som svenska elever gjorde i TIMSS var vanligare än andra. Avsikten med analysen var att ta fram underlag för att kunna sätta in förbättringsåtgärder. Studien visar att de fel eleverna gör i första hand inte är slumpmässiga beräkningsfel. Misstagen beror på att förståelsen av begrepp eller begreppsmodeller inte är tillräckligt utvecklad. Eleverna använder många gånger fel beräkningsprocedur för sammanhanget. De misstag som eleverna gör i fjärde klass, återkommer i åttonde klass. Enligt forskaren bakom rapporten är den huvudsakliga anledningen till bristande elevresultat att alltför många klasser i matematiken är utlämnade till sig själva och läroboken. Lärarna behöver resonera och problematisera tillsammans med eleverna för att upptäcka vad de inte förstår och för att ge återkoppling.

Skillnaderna mellan pojkar och flickor är små i Sverige Skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor är relativt små i Sverige i både matematik och naturvetenskap jämfört med många andra länder. Endast i matematik i årskurs 4 finns en signifikant skillnad till pojkarnas fördel. Elever med utländsk bakgrund presterar sämre i TIMSS än elever med svensk bakgrund och elever i fristående skolor presterar i genomsnitt bättre än elever på kommunala skolor. Båda dessa skillnader minskar dock om man tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund.

Svenska elever mer trygga än elever i andra länder Ytterligare en aspekt som TIMSS-undersökningen belyser är hur elever och lärare upplever sin trygghet i skolan. Sverige är det land, av de deltagande länderna, där flest elever uppger att de känner sig trygga och säkra. Svenska lärares uppfattning om säkerhet skiljer sig däremot inte från lärarnas uppfattning i genomsnitt bland de länder som ingår. De svenska lärarna upplever däremot i mindre utsträckning att ointresserade och störande elever begränsar deras sätt att undervisa jämfört med genomsnittet bland kollegor från andra länder.

3.2 pISa I PISA-undersökningen från 2006 deltog totalt 23 miljoner elever från 57 länder. Det var tredje gången som Sverige deltog. Tidigare PISA-undersökningar genomfördes 2000 och 2003. Resultaten från dessa PISA-undersökningar visar att läsförmågan hos svenska elever är god. Endast fem OECD-länder hade en högre medelpoäng än Sverige 2006 och av de nordiska länderna är det endast Finland som är bättre. Sverige har också en förhållandevis låg andel lågpresterande elever. I samtliga länder presterar flickor bättre än pojkar. I Sverige är den skillnaden något större än OECD:s genomsnitt. När det gäller matematiken och naturvetenskapen i PISA-undersökningen ligger Sverige kvar på en genomsnittlig nivå jämfört med OECD.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 21

FAkTA Om pISa PISA ”programme for International Student Assessment”. InITIATIvTAgARe: OeCD. SyFTe: Att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningssystem bidrar till att rusta sina elever för framtiden. Tar sin utgångspunkt i vad som krävs i vuxenlivet snarare än i läroplaner och styrdokument. OMRåDen: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. HUvUDäMne: 2006 naturvetenskap, 2003 matematik, 2000 läsförståelse. UnDeRSÖKnIngSMeTOD: prov och enkäter. DeLTAgARe TOTALT 2006: 23 miljoner femtonåringar från 57 länder, varav 30 OeCD-länder. SvenSKT DeLTAgAnDe 2006: 4 600 elever från cirka 200 skolor.

6. Svenska elevers matematikkunskaper i TImSS 2007 – en djupanalys av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar beräkningsprocedurer, Analysrapport till 323/2008, Skolverket.

09-05-25 12.19.01

Tillsammans med övriga nordiska länder har Sverige enligt PISA-undersökningen ett av de mest likvärdiga skolsystemen. Skillnaderna i resultat mellan svenska skolor har dock ökat i 2006 års undersökning jämfört med tidigare års undersökningar, framför allt när det gäller matematik och läsning. Jämförs resultaten för elever i fristående och kommunala skolor når elever i fristående skolor bättre resultat än elever i kommunala skolor på alla tre ämnesområdena i PISA. Då hänsyn tagits till socioekonomisk bakgrund blir skillnaderna betydligt mindre.

3.3 pIrLS FAkTA Om pIrLS PIRLS ”progress in International reading literacy Study”. InITIATIvTAgARe: IeA. SyFTe: Utvärdering av läsförmåga bland elever i årskurs 4. OMRåDen: läsförmåga, läsvanor, attityder till läsning samt sammanhang för läsning. UnDeRSÖKnIngSMeTOD: prov och enkäter. DeLTAgARe TOTALT 2006: elever i årskurs 4 i 45 länder/regioner. SvenSKT DeLTAgAnDe 2006: Drygt 4 000 elever i årskurs 4 från ca 50 skolor.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 22

Våren 2006 deltog Sverige för andra gången i den internationella läsundersökningen PIRLS. Föregående undersökning genomfördes 2001. Syftet med PIRLS är att utvärdera läsförmågan bland elever i årskurs 4. Även PIRLS-undersökningen visar att svenska elever har god läsförmåga. Sveriges resultat ligger betydligt högre än genomsnittet bland de länder som deltagit. Samtidigt som det svenska resultatet är bland de bästa har det sjunkit jämfört med 2001 då Sverige hade det bästa resultatet av alla länder. En förklaring till nedgången i PIRLS 2006 är att andelen elever som klarar de mest avancerade uppgifterna blivit färre. Skillnaderna mellan de elever som lyckas bra och de som lyckas mindre bra är små i Sverige jämfört med situationen i andra länder. 98 procent av de svenska eleverna uppnår en grundläggande läsnivå i årskurs 4. Elever födda i Sverige har högre resultat än elever med utländsk bakgrund, och flickor presterar generellt sett bättre än pojkar. Skillnaderna var ungefär desamma i PIRLS 2001. Undersökningen visar ingen skillnad i poäng mellan svenska elever i fristående skolor och elever i kommunala skolor.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.01

kApITel

metod I Detta avSnItt redovisar vi vår modell för jämförelse mellan kommunerna (se figur

1) samt de indikatorer vi valt. Kapitlet avslutas med en diskussion om framtida tänkbara och önskvärda indikatorer.

4.1 Indikatorer Enligt skollagen ska skolan ge eleverna kunskaper och färdigheter och, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. Dessa är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs i indikatorgrupperna kostnader och personal.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 23

09-05-25 12.19.09

fIgur 1 modell för Öppna jämförelser – grundskola. INDIKATORER Öppna Jämförelser 2009 – Grundskola

RESULTATINDIKATORER ”Vilka resultat har skolan åstadkommit?” ÄMNESPROV

SLUTBETYG

RESURSINDIKATORER ”Vilka resurser har skolan?” KOSTNADER

PERSONAL

OMVÄRLDSKUNSKAP

Tänkbara och önskvärda indikatorer Brukarnöjdhet

7. Från och med 2011 kommer ämnesproven i årskurs 5 att ersättas med ämnesprov i årskurs 6.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 24

Elevers arbetsmiljö och hälsa

Demokrati

Uppgifterna i rapporten bygger i huvudsak på statistik från Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB). För att försöka fånga in flera aspekter av skolans uppdrag och bredda det statistiska underlaget har vi i likhet med förra året via en enkät till kommunerna tagit in resultat från ämnesproven i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Vi har även tagit in uppgifter från Dagens Nyheters nutidsorientering. Syftet är att få en indikation på elevernas omvärldskunskap. Dagens Nyheters nutidsorientering är det inte obligatoriskt att använda i skolorna och det var inte heller ämnesproven i årskurs 5 fram till 2009. Det finns därför inte observationer från samtliga kommuner, vilket annars brukar vara ett kriterium för publicering i Öppna jämförelser. Vi har dock sett det som en angelägen uppgift att utöka det statistiska underlaget och få en bredare bild av resultaten i kommunernas skolverksamhet. Från och med vårterminen 2009 kommer ämnesproven i årskurs 5 7 att bli obligatoriska. Det innebär att möjligheten att i nästa års Öppna jämförelser redovisa resultaten för samtliga 290 kommuner kommer att öka. Vi redovisar även kostnaden per betygspoäng – en indikator från tidningen Dagens Samhälle. Därutöver kommer vi för första gången att redovisa indikatorer på likvärdig betygssättning samt ett sammanvägt resultat. Det av oss framtagna sammanvägda resultatet bygger på kommunens värden för samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Att dessa inte är med beror på att vi inte har tillgång till värden för samtliga 290 kommuner. Med utgångspunkt i det sammanvägda resultatet har vi även tagit fram ett effektivitetstal som visar på relationen mellan kommunens resultat och de resurser som använts, med hänsyn tagen till kommunens strukturella förutsättningar. Inspirationen till den sistnämnda indikatorn kommer från ett nätverk av kommuner bestående av Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.09

4.1.1 resultatindikatorer Resultatindikatorerna svarar på frågan ”vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål?”. De här resultatindikatorerna redovisas i rapporten:

Slutbetyg Andel elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 och avvikelse från a1

beräknat SALSA-värde. Både avvikelsen och det modellberäknade SALSA-värdet avser endast elever i kommunala skolor. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 och avvikelse från modellberäknat SALSA-värde. Både avvikelsen och det modellberäknade SALSAvärdet avser endast elever i kommunala skolor. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program.

ämnesprov a4–a6 Andel elever som nått kravnivån på ämnesproven i årskurs 5 i matematik, engelska och svenska.

a7–a9 Andel elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i årskurs 9 i matematik, engelska och svenska.

Omvärldskunskap Genomsnittligt antal rätt svar på Dagens Nyheters nutidsorientering a10 för elever i årskurs 9.

Sammanvägt resultat Ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för a11 samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Ny indikator. En mer utförlig presentation av resultatindikatorerna redovisas i anslutning till respektive indikator i kapitel 5 Jämförelser mellan kommuner. Den nationella statistiken begränsar vår redovisning av resultatindikatorer till betyg och provresultat. En förutsättning för att statistiken ska ge en korrekt bild är att bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter är likvärdig mellan kommunerna. Det finns studier som tyder på att så inte är fallet utan att kraven för de olika betygsstegen i alltför hög grad varierar. Detta beror på att olika lärare gör olika bedömningar. För att få en indikation på hur likvärdig betygssättningen är redovisas för första gången i år överensstämmelsen mellan elevernas provbetyg från ämnesproven i årskurs 9 och elevernas slutbetyg i ämnena matematik, svenska och engelska. Uppgifterna som redovisas är hämtade från Skolverket. Eftersom själva arbetsuppgiften att sätta betyg görs av lärarna har vi valt att redovisa indikatorerna under indikatorgruppen personal. Då vi inte har några möjligheter att göra en rättvis bedömning av hur stora skillnader mellan slutbetyg och provbetyg som kan vara acceptabla har vi valt att inte ranka dessa indikatorer. Att en skola har uppnått de högsta betygspoängen behöver inte heller betyda att den skolan varit skickligast. Skolan kan ha haft en förhållandevis lätt uppgift

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 25

09-05-25 12.19.10

eftersom elevernas bakgrundsförutsättningar varit gynnsamma. Forskning har visat att det finns ett samband mellan betygsresultat och bakgrundsfaktorer såsom föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund och kön. Det kan då handla om så enkla samband som när i livet elever med utländsk bakgrund kommit till den svenska skolan men också om studiemotivation, läxhjälp m.m. Skolans skicklighet kommer emellertid till uttryck när det visar sig i vad mån man lyckats kompensera för och anpassa skolan till de olika förutsättningar eleverna bär med sig. En jämförelse av resultat mellan kommuner med likartade förutsättningar gör det möjligt att hitta de kommuner som lyckats förhållandevis bättre i detta avseende. De valda indikatorerna ger en begränsad bild av huruvida målen enligt skolans styrdokument har uppfyllts. Det finns inte statistik över de mera övergripande målen i läroplanen vare sig på nationell eller på lokal nivå som går att använda i detta sammanhang. Inte heller finns det jämförbar statistik på kommunnivå som kan belysa hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur de mår. Lite längre fram i detta kapitel, i avsnitt 4.2, diskuterar vi några indikatorer som skulle kunna läggas till på sikt.

4.1.2 resursindikatorer Resursindikatorerna svarar på frågor som ”vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten?”. De här resursindikatorerna redovisas i rapporten:

Kostnader Nettokostnad per elev i hemkommunen. (Femårigt medelvärde.) b1 b2 Procentuell avvikelse från standardkostnad per elev. b3 b4

(Femårigt medelvärde.) Kostnad per betygspoäng. Effektivitetstal. Ny indikator.

Personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. c1 c2 Antal elever per lärare. c3 Likvärdig betygssättning i matematik, engelska och svenska. Ny indikator. Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räknas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Det är dock inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat (se kapitel 5 för en diskussion om sambandet mellan resultat och resurser). Kommunens uppgift som huvudman är att göra en avvägning av resursinsatsen för att åstadkomma bästa möjliga verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Vi har mot bakgrund av ovanstående resonemang valt att rangordna kostnadsindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen – ett resonemang som vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt. En del av kostnadsskillnaderna beror dessutom på så kallade strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka i någon större utsträckning. Stora avstånd med spridd bebyggelse kan leda till behov av fler skolor och högre kostnader för bland annat lokaler och skolskjutsar. För att kunna göra jämförelser där ovanstående struk-

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 26

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.10

turella olikheter beaktas har vi valt att även redovisa den procentuella avvikelsen från standardkostnad per elev. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som en kommun, givet sin struktur, skulle ha om verksamheten bedrevs med en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. En mera utförlig presentation av resursindikatorerna redovisas i anslutning till respektive indikator i kapitel 5 Jämförelser mellan kommuner.

4.2 fler indikatorer till kommande Öppna jämförelser Det är i dag inte möjligt att utifrån befintlig statistik fånga hela skolans uppdrag. Vi tänkte därför nämna några exempel på framtida tänkbara och önskvärda indikatorer till kommande Öppna jämförelser. Indikatorerna kan hänföras till rubrikerna Brukarnöjdhet och Elevers arbetsmiljö och hälsa. En del av dessa används redan i dag lokalt eller i kommunala nätverk, men kan ännu inte användas för generella jämförelser eftersom inte tillräckligt många kommuner använder samma mått och insamlingsrutiner. Vi vet att det finns ett önskemål från kommunerna om att kunna jämföra sig med andra kommuner. Samtidigt är ofta lokalt utformade enkäter anpassade till lokala mål och förhållanden och resultaten kan läggas till befintliga tidsserier. Vad som anses ändamålsenligt lokalt bli dock svårt att använda i nationella jämförelser. En större enhetlighet vid utformandet av enkäter och andra typer av undersökningar skulle således öka möjligheterna att använda uppgifterna även i rapporter som Öppna jämförelser. Exempel på önskvärda indikatorer som faller under rubrikerna brukarnöjdhet och elevers arbetsmiljö och hälsa: • • • • • •

hur nöjda eleverna är med sin skola hur nöjda föräldrarna är med barnens skola förekomsten av mobbning förekomsten av skolk skadegörelse stress, magont och huvudvärk

Flera av indikatorerna ovan ingår i undersökningar som genomförs av myndigheter och organisationer som Skolverket, Folkhälsoinstitutet och Brottsförebyggande rådet. Deras undersökningar är av olika karaktär och omfattning och urvalet är sällan så stort att det statistiska materialet kan brytas ned på kommunnivå. Det finns dock exempel på lokala initiativ där ett flertal kommuner enats om att systematiskt samla in enhetliga uppgifter om elevernas hälsa och arbetsmiljö. Ett sådant exempel är Hälsosamtal på webben, en årligt återkommande undersökning där en enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets första år.8 Konceptet har utvecklats i Västernorrland och är ett samarbete mellan kommuner och landsting som nu spridits vidare till mer än 25 kommuner i Norrbotten och Jämtland. Även Västerbotten förväntas ansluta sig med några kommuner under 2009.9 Även det av SCB framtagna Nöjd kund-index (NKI) är ett sådant exempel där

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 27

8. www.nll.se/webb/ landstingsdirektorens-stab/ sekretariatet/folkhalsa/ halsosamtal-pa-webben/ 9. För de kommuner som önskar mer information om projektet hänvisas till leif.hammarstrom@lvn.se, kicki.wickberg@lvn.se eller annika.nordstrand@nll.se.

09-05-25 12.19.10

ett antal kommuner har börjat lägga till enhetliga frågor om elevers och föräldrars brukarnöjdhet till sina befintliga enkäter. Frågorna finns att hämta på jämförelseprojektets webbplats.10

10. www.jamforelse.se/sv/ kvalitetsmatt/Grundskola/ Grundskoleindex/

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 28

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.10

kApITel

jämförelser mellan kommuner I Detta avSnItt presenteras jämförelser mellan kommunerna. Vi jämför både resultat och insatta resurser. Sammantaget kommer vi att redovisa jämförelser av 11 resultatindikatorer och 7 resursindikatorer. För att göra presentationen av materialet så överskådlig och lättillgänglig som möjligt har vi kompletterat textavsnitten med kartor och diagram. Därutöver har vi valt att lyfta fram och presentera värdena för de främsta kommunerna i varje kategori. Vi omnämner även de kommuner som förbättrat sina värden mest sedan föregående år.11 I den efterföljande tabellbilagan redovisas värdena för samtliga landets 290 kommuner. Till höger om varje redovisat värde finns en siffra mellan 1 och 290 angiven, som visar hur kommunens värde rankas i förhållande till alla andra kommuners värden. Kommunen med bästa värdet får siffran 1 och den med sämsta värdet siffran 290. Värdena i tabellerna är dessutom färgade med grönt, gult och rött. Grön färg får de kommuner vars värde på indikatorn ligger bland de 25 procent bästa värdena. Röd färg tilldelas de kommuner vars värden är bland de 25 procent sämsta värdena och gul färg tilldelas de 50 procent av kommunerna vars indikatorvärden ligger däremellan.

11. resultaten tenderar att flukturera mer mellan åren i kommuner där elevantalet är lägre. Detta beror på att i kommuner med färre elever får ett fåtal elevers resultat ett större genomslag på den totala siffran i kommunen.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 29

09-05-25 12.19.13

I tabellerna kommer vi även att visa hur kommunernas värden förändrats jämfört med föregående år. Förändringen åskådliggörs med pilar i olika riktningar. För att underlätta för kommunerna att hitta andra kommuner att jämföra sina resultat med finns längst bak i tabellbilagan en separat redovisning av bakgrundsvariabler, som folkmängd och tätortsgrad. I denna tabell finns angivet de fyra kommuner vars bakgrundsvariabler är mest lika den egna kommunens. Rapporten med tillhörande tabeller finns även tillgängliga på SKL:s webbplats www.skl.se. Där finns statistik uppdelad efter kön och separat statistik för kommunala och fristående skolor. Det är även möjligt att själv söka ut kommuner med liknade struktur som den egna kommunen. I det följande avsnittet presenteras jämförelser utifrån resultatindikatorerna. Därefter presenteras jämförelser utifrån resursindikatorerna. I resursavsnittet gör vi inledningsvis en kort kunskapsöversikt över vad forskningen säger om sambandet mellan resultat och resurser.

5.1 resultatindikatorer Kommunjämförelserna som görs utifrån resultatindikatorerna presenteras i kategorierna slutbetyg, ämnesprov (årskurs 5 och 9) samt omvärldskunskap. Avslutningsvis presenteras ett sammanvägt resultat baserat på samtliga redovisade resultatindikatorer. Inledningsvis förs ett kort resonemang om respektive kategori och vissa förtydliganden lämnas. Presentationen av respektive indikator inleds sedan med en definition av den aktuella indikatorn samt en översiktlig bild av den nationella utvecklingen. Därpå följer jämförelsen mellan kommunerna.

5.1.1 Slutbetyg

12. Det har framkommit ny kunskap om bakgrundsvariablernas betydelse för elevernas resultat. Det är framför allt moderns utbildningsnivå som har betydelse för elevens resultat. I SAlSA vägs moderns och faderns utbildningsnivå samman. man vet också att utländsk bakgrund främst har betydelse om eleven kommit till Sverige efter den ålder då skolan startar. I SAlSA vägs utländsk bakgrund in oavsett tid i landet.

De första tre resultatindikatorerna (A1–A3) grundar sig på slutbetyget för elever i årskurs 9 läsåret 2007/08. Betygen sätts i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet där elevens kunskaper sätts i relation till de mål som anges i kursplanen. För de två resultatindikatorer som presenteras först, andelen elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde, har vi även gjort jämförelser mellan kommunernas faktiska värden och de av Skolverket beräknade SALSA-värdena. SALSA-värdena beräknas utifrån en modell som beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund samt andelen pojkar. Av dessa variabler är det föräldrarnas utbildningsnivå som väger tyngst och därmed har störst betydelse för resultatet på det modellberäknade värdet (se illustration i figur 2). Variablerna utländsk bakgrund och kön väger inte lika tungt.12 Den redovisade avvikelsen är skillnaden mellan det faktiska värdet kommunen uppnår och det modellberäknade SALSA-värdet. En positiv avvikelse från SALSA-värdet innebär att kommunens skolor presterat bättre än det modellberäknade värdet. Modellen utgår från elever som går i kommunala skolor. Elever i fristående skolor är således exkluderade i det SALSA-beräknade modellvärdet eftersom de inte finns med i SALSAmodellen.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 30

09-05-25 12.19.13

Kön

Föräldrarnas utbildningsnivå

Utländsk bakgrund

fIgur 2 SaLSa och faktorer som påverkar elevernas resultat.

ANDRA FAKTORER

SALSA

ELEVERNAS RESULTAT

SALSA-värdet ska användas och tolkas med försiktighet. Det är i huvudsak andra faktorer än elevernas bakgrundsvariabler som kan förklara vilka resultat de uppnår, vilket illustreras av bilden ovan. Forskningen pekar i huvudsak ut lärarens kompetens som den mest avgörande faktorn för elevernas resultat,13 något som vi kommer tillbaka till i avsnitt 5.2. En annan viktig faktor är styrning och ledning av skolan.14 Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår. Vår avsikt och tro när vi redovisar indikatorn SALSA-avvikelse i Öppna jämförelser är inte att lärare, skolor och kommuner ska slå sig till ro med sämre faktiska resultat om de har en positiv avvikelse från sitt modellberäknade SALSA-värde. Skolans uppdrag är att vara kompensatorisk så att alla elever oavsett vilken bakgrund de har ska tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som skolans styrdokument slagit fast. En tolkning av indikatorn SALSA-avvikelse kan vara att skolverksamheten i kommuner med stora positiva avvikelser från SALSA har kommit en bit på väg mot det målet och att det finnas något för andra kommuner att lära av dem.

13. Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-analyses Relating to Achievement, john Hattie, 2009. How the world’s bestperforming school systems come out on top, mc kinsey & Company 2007. 14. Pedagogik i stället för byråkrati – om flykten från ledarskapet, Christer Isaksson på uppdrag av Sveriges Skolledarförbund, 2009.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 31

09-05-25 12.19.14

InDIKATOR A1 uppnått måLen I aLLa ämnen Andel elever med minst betyget Godkänt i samtliga ämnen i slutbetyget 2008. Den enskilde eleven ska ha uppnått målen i alla ämnen hon eller han har läst för att räknas till dem som nått målen. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Vårterminen 2008 uppnådde 76,6 procent av eleverna i riket målen i alla ämnen. Andelen har legat runt 76 procent de senaste åren, men 76,6 är en toppnotering sedan 1998 då de första mål- och kunskapsrelaterade betygen gavs. Den kommun där den högsta andelen elever uppnådde målen i alla ämnen 2008 var Åsele med 97,8 procent följt av Överkalix med 95,5 procent. Dessa två kommuner finns även med bland kommunerna med bäst resultat i form av SALSA-avvikelse, vilket kan tolkas som att eleverna klarar skolan mycket bra i förhållande till sin bakgrund. Liksom föregående år är det många små kommuner som presterar bra värden i förhållande till sitt SALSA-värde. I den kommun där lägst andel elever nådde målen i alla ämnen var andelen 57,1 procent. Kommunerna med högst andel elever som uppnått målen i alla ämnen samt kommunerna med störst positiv avvikelse från sitt SALSA-värde presenteras i tabell A1.1 nedan. tabeLL a1.1 Kommuner med högst andel elever som uppnått målen i alla ämnen samt avvikelse från modellberäknat SaLSa-värde. Uppnått målen Kommun

SALSA-avvikelse

Procent

Kommun

Procentenheter

åsele

97,8

överkalix

95,5

Torsås

lomma

93,8

åsele

övertorneå

92,5

malung-Sälen

Danderyd

92,3

mörbylånga

91,3

Norsjö

lidingö

90,9

Oxelösund

vadstena

90,6

Haparanda

Hammarö

90,4

ydre

karlsborg

90,4

Sorsele

vadstena

Flera av kommunerna som placerar sig bland de tio bästa tillhör kommungrupperna förortskommuner och glesbygdskommuner. En jämförelse mellan de nio kommun-

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 32

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.14

grupperna15 visar att det sammantaget är just i dessa två kommungrupper som uppvisar de bästa resultaten. Hur kommunerna placerar sig efter färggruppering framgår av karta A1. Jokkmokk är den kommun som haft den mest positiva utvecklingen jämfört med året innan. År 2008 lämnade 83,6 procent av Jokkmokks elever grundskolan med minst betyget Godkänd i alla ämnet, vilket är drygt 20 procentenheter fler än året innan. Andra kommuner som förbättrat sina resultat relativt mycket i detta avseende är Övertorneå, Essunga, Årjäng, Oxelösund och Älvsbyn. Av diagram A1.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter andel elever som uppnått målen i alla ämnen 2007 och 2008. Där framgår bland annat att antalet kommuner där fler än 80 procent av eleverna når målen i alla ämnen har ökat något 2008 jämfört med 2007 samtidigt som antalet kommuner där färre än 71 procent når målen i alla ämnen har minskat.

Antal kommuner

DIagram a1.1 antal kommuner fördelade efter andel elever som uppnått målen i alla ämnen. 90

2007

2008

80 70 60 50 40 30 20

Andel (%) elever som uppnått målen

10 0

–65

66–70

71–75

76–80

81–85

86–90

91–100

Det är fler flickor än pojkar som når målen i alla ämnen. I riket i genomsnitt är det 79,7 procent av flickorna och 73,7 procent av pojkarna som gör det. Skillnaderna mellan pojkar och flickor tenderar att vara större i kommuner där den totala andelen elever som når målen är låg och mindre i kommuner där den totala andelen elever som når målen är hög. Andelen flickor som når målen varierar från 56 procent till 100 procent mellan kommunerna. I flertalet kommuner är det mellan 76 och 85 procent av flickorna som når målen. Andelen pojkar som når målen i alla ämnen varierar från 100 procent i en kommun till endast 50 procent i en annan. I flertalet kommuner är det mellan 69 och 84 procent av pojkarna som når målen i alla ämnen (se diagrammet A1.2). 15. Se bilaga 3 för en komplett förteckning över kommungrupperna.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 33

09-05-25 12.19.14

Karta a1 Kommunerna fördelade efter andel elever som nått målen i alla ämnen vårterminen 2008.

AnDeL SOM UPPnåTT MåLen I ALLA äMnen

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 34

AnTAL KOMMUneR

81,6–97,8%

72,4–81,5%

143

57,1–72,3%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.15

DIagram a1.2 antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 vårterminen 2008.

Antal kommuner

Pojkar

Flickor

5 Andel (%) som uppnått målen

0 50

100

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 35

09-05-25 12.19.15

InDIKATOR A2 genomSnIttLIgt merItvärDe Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 vårterminen 2008. meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, vG=15 och mvG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2008. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2008 var 209,3 i landet som helhet. Det är det högsta värdet sedan det nuvarande betygssystemet infördes 1998. Bland de tio kommuner som har de högsta genomsnittliga meritvärdena finns kommuner från sex av de nio kommungrupperna representerade. Flest kommer från gruppen förortskommuner (5 stycken). Högst meritvärden har eleverna i Danderyd och Lidingö. I den kommun där det genomsnittliga meritvärdet var lägst var det 175,9. tabeLL a2.1 Kommuner med högst genomsnittligt meritvärde samt störst positiv avvikelse från SaLSa. SALSA-avvikelse

Genomsnittligt meritvärde Kommun

Poäng

Kommun

Poäng

Danderyd

247,2

Sorsele

lidingö

247,0

Gällivare

lomma

240,5

Nacka

235,9

Svenljunga

lund

233, 8

Herrljunga

Täby

230,2

Oxelösund

Sorsele

226,1

lidingö

Stockholm

225,4

Söderköping

Hammarö

225,3

årjäng

Haparanda

224,4

lomma

mörbylånga

16. Se avsnitt 5.1 för en utförligare förklaring av SAlSA.

Fyra av kommunerna med högst genomsnittligt meritvärde har också bland de bästa värdena vad gäller avvikelsen från det modellberäknade SALSA-värdet, där viss hänsyn tas till elevernas bakgrund.16 När elevernas bakgrund beaktas är det flera varuproducerande kommuner och glesbygdskommuner som hamnar bland de tio bästa. Sorsele är den kommun som har haft den största positiva förändringen av det genomsnittliga meritvärdet mellan vårterminen 2007 och 2008. Där ökade meritvärdet med 21,9 poäng. Andra kommuner som haft en stor positiv utveckling är Essunga, Övertorneå och Jokkmokk.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 36

09-05-25 12.19.15

På kommungruppsnivå är det genomsnittliga meritvärdet högst i förortskommuner och storstäder och lägst i varuproducerande kommuner och gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare. tabeLL a2.2 genomsnittligt meritvärde per kommungrupp. Kommungrupp

Meritvärde

Förortskommuner

214,9

Storstäder

214,0

Större städer

208,8

Glesbygdskommuner

207,6

pendlingskommuner

205,5

övr. > 25 000 invånare

204,3

övr. 12 500 – 25 000 invånare

201,4

varuproducerande kommuner

201,3

övr. <12 500 inv.

201,3

Av diagram A2.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter elevernas genomsnittliga meritvärde 2007 och 2008.

Antal kommuner

DIagram a2.1 antal kommuner fördelade efter genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 140

2007

2008

120 100 80 60 40 20 0

Genomsnittligt meritvärde

–185

186–195

196–205

206–215

216–225

226–

I tre av fyra kommunerna ligger det genomsnittliga meritvärdet mellan 196 och 215 poäng. Jämfört med 2007 har antalet kommuner som har ett högre genomsnittligt meritvärde än 205 ökat med 29 stycken. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A2. Jämför man meritvärde framträder tydligare skillnader mellan pojkars och flickors resultat än för övriga resultatindikatorer. Skillnaderna mellan flickor och pojkar

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 37

09-05-25 12.19.15

Karta a2 Kommunerna fördelade efter genomsnittligt meritvärde vårterminen 2008.

genOMSnITTLIgT MeRITväRDe

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 38

AnTAL KOMMUneR

211,3–247,2

199,5–210,9

144

175,9–199,4

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.16

tenderar att vara ungefär lika stora i kommuner med höga genomsnittliga meritvärden som i kommuner med låga värden. Flickornas genomsnittliga meritvärde är 22 poäng högre än pojkarnas i riket i stort. I den kommun där flickornas genomsnittliga meritvärde är högst är det 259 poäng och i den kommun där det är lägst är det 183 poäng. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde varierar från 166 poäng i de kommuner där det är som lägst och upp till 242 poäng i den kommun där det är som högst. I en stor majoritet av kommunerna har flickorna ett meritvärde mellan 204 och 231 medan pojkarnas meritvärde ligger mellan 185 och 206 i flertalet kommuner (se diagram A2.2). DIagram a2.2 antal kommuner fördelade efter flickor respektive pojkars genomsnittliga meritvärde vårterminen 2008.

Antal kommuner

Pojkar

Flickor

5 Genomsnittligt meritvärde

0 170

175

180

185

190

195

200

205

210

215

220

225

230

235

240

245

250

255

260

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 39

09-05-25 12.19.17

InDIKATOR A3 behÖrIghet tILL gymnaSIeSKoLa Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2008. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt program krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas bland dem som fått eller skulle ha fått betyg. elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således inte. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har varit cirka 89–90 procent under hela 2000-talet. Vårterminen 2008 var andelen 88,9 procent. Att behörigheten sjunkit något sedan 2007 beror på att fler elever inte når målen i matematik, framför allt bland flickorna. I Sorsele kommun, som har den högsta andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans nationella program, uppnådde samtliga elever gymnasiebehörighet. I den kommun där lägst andel elever blev behöriga till gymnasieskolans nationella program var andelen 77,4 procent. tabeLL a3.1 Kommuner med högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Kommun

Andel

Sorsele

100,0

Danderyd

98,7

Hammarö

98,0

Torsås

98,0

åsele

97,8

överkalix

97,7

lomma

97,3

pajala

97,1

mullsjö

96,8

vadstena

96,6

årjäng

96,6

Bland de elva kommunerna med bäst värden är fem glesbygdskommuner och åtta har en befolkning som understiger 10 000 invånare. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A3. Jokkmokk är den kommun där andelen elever med behörighet till gymnasiet ökat mest mellan 2007 och 2008. Andra kommuner som har förbättrat resultaten förhållandevis mycket i detta avseende är Essunga, Övertorneå och Dals-Ed. På kommungruppsnivå var andelen behöriga elever högst i förortskommunerna och glesbygdskommunerna och lägst i storstäderna.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 40

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.17

Karta a3 Kommunerna fördelade efter andel elever med behörighet till gymnasieskolan vårterminen 2008.

AnDeL eLeveR MeD BeHÖRIgHeT TILL gyMnASIeSKOLAn

AnTAL KOMMUneR

92,3–100,0%

86,8–92,2%

144

77,4–86,6%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 41

09-05-25 12.19.18

tabeLL a3.2 andel behöriga till gymnasieskolans nationella program per kommungrupp. Kommungrupp

Procent

Förortskommuner

90,8

Glesbygdskommuner

90,7

pendlingskommuner

90,1

övr. <12 500 invånare

89,8

Större städer

88,9

övr. > 25 000 invånare

88,8

varuproducerande kommuner

87,7

övr. 12 500 – 25 000 invånare

87,3

Storstäder

85,6

Diagram A3.1 visar hur kommunerna fördelar sig efter hur stor andel av eleverna som var behöriga till gymnasieskolans nationella program 2007 och 2008.

Antal kommuner

DIagram a3.1 antal kommuner fördelade efter andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program. 140

2007

2008

120 100 80 60 40 20 0

Andel (%) behöriga elever

–80

81–85

86–90

91–95

96–100

Antalet kommuner där fler än 90 procent av eleverna når behörighet till gymnasiet har blivit något mindre. I en stor majoritet av kommunerna når fler än 85 procent av eleverna behörighet till gymnasiet. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar även vad gäller behörighet till gymnasieskolan. Tendensen liknar den som finns för indikator A1, andelen elever som uppnår målen i alla ämnen, på så vis att skillnaderna mellan pojkar och flickor ofta är större i kommuner där den totala andelen elever som når behörighet är låg och mindre i kommuner där den totala andelen elever som når behörighet är hög.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 42

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.18

DIagram a3.2 antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar som blev behöriga till gymnasieskolan vårterminen 2008.

Antal kommuner

Pojkar

Flickor

35 30 25 20 15 10 5

Andel (%) behöriga elever

0 65

100

Liksom vid jämförelsen mellan övriga indikatorer som baseras på elevernas slutbetyg är det en större spridning mellan kommunerna vad gäller andelen behöriga pojkar än andelen behöriga flickor. I flertalet kommuner var andelen flickor som blev behöriga till gymnasiet 90 procent eller högre. Det finns kommuner där 100 procent av pojkarna blev behöriga till gymnasiet, men det finns också enstaka kommuner där andelen behöriga pojkar i genomsnitt är så låg som 65 och 71 procent.

5.1.2 ämnesprov I det följande presenteras resultaten på ämnesproven i årskurs 5 respektive årskurs 9 i ämnena matematik, engelska och svenska.

ämnesprov årskurs 5 Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet. Ämnesproven i årskurs 5 är utvecklade för att ge lärarna möjlighet att pröva elevernas kunskaper mot målen i ämnenas kursplaner. De ger också underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren. Ämnesproven i årskurs 5 är inte obligatoriska för skolorna och kommunerna att använda, och de resultat som samlas in och redovisas av Skolverket är ett urval bestående av 200 skolor. Skolverkets undersökning kan därför inte användas för att redovisa resultat på kommunnivå. Det är dock närmare 98 procent av landets skolor som använder proven. SKL har därför via en enkät samlat in resultaten från kommunerna för att kunna redovisa dem som resultatindikatorer A4–A6 i Öppna jämförelser. Indikatorn redovisar andelen elever som uppnått Skolverkets kravnivå i matematik, engelska och svenska. Vi har fått uppgifter om andelen elever som uppnått kravnivån från 182 av kommunerna.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 43

09-05-25 12.19.18

InDIKATOR A4 ämneSprov I matematIK I årSKurS 5 Andel elever som har uppnått Skolverkets kravnivå i ämnet matematik av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen 2008. resultaten avser de 182 kommuner som besvarat Sveriges kommuner och landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. kÄllA: SverIGeS kOmmUNer OCH lANDSTING

Bland de kommuner som ingår i jämförelsen av ämnesprovsresultaten i årskurs 5 var det i genomsnitt 84 procent av eleverna som uppnådde den kravnivå som eleverna bör klara i matematik. Den kommun där högst andel elever uppnådde kravnivån på ämnesprovet i matematik i årskurs 5 var Habo med 98 procent följt av Arjeplog, Danderyd och Jokkmokk, med 97 procent. I den kommun, av de 182 som ingår i jämförelsen, där lägst andel elever klarade kravnivån var det 59 procent som gjorde det. tabeLL a4.1 Kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån på ämnesprov i matematik i årskurs 5. Kommun

Andel

Habo

Arjeplog

Danderyd

jokkmokk

karlsborg

Olofström

Täby

Tjörn

överkalix

Sundbyberg

vadstena

österåker

Av karta A4 framgår hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering. De kommuner som inte lämnat uppgifter om ämnesprov i årskurs 5 har vit färg på kartan.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 44

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.18

Karta a4 Kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i matematik i årskurs 5 vårterminen 2008.

AnDeL gODKänDA eLeveR

AnTAL KOMMUneR

90–98%

79–89%

59–78%

Uppgift saknas

108

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 45

09-05-25 12.19.19

InDIKATOR A5 ämneSprov I engeLSKa I årSKurS 5 Andel elever som har uppnått Skolverkets kravnivå i ämnet engelska av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen 2008. resultaten avser de 182 kommuner som besvarat Sveriges kommuner och landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. kÄllA: SverIGeS kOmmUNer OCH lANDSTING

Den genomsnittliga andelen elever som klarade kravnivån på ämnesprovet i engelska i årskurs 5 i de kommuner som ingår i jämförelsen var 88 procent. Det är något fler än det är som i genomsnitt når kravnivåerna på proven i matematik respektive svenska. Av tabell A5.1 framgår att Danderyd, Karlsborg och Ljusnarsberg är de kommuner där flest elever uppnår kravnivån på ämnesprovet i engelska. tabeLL a5.1 Kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån på ämnesprov i engelska i årskurs 5. Kommun

Andel

Danderyd

karlsborg

ljusnarsberg

Arjeplog

Hammarö

Täby

östersund

övertorneå

Härryda

lomma

Stockholm

Sundbyberg

Tjörn

Tyresö

Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A5. De kommuner som inte lämnat uppgifter om ämnesprov i årskurs 5 har vit färg på kartan.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 46

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.20

Karta a5 Kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i engelska i årskurs 5 vårterminen 2008.

AnDeL gODKänDA eLeveR

AnTAL KOMMUneR

92–98%

85–91%

71–84%

Uppgift saknas

108

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 47

09-05-25 12.19.21

InDIKATOR A6 ämneSprov I SvenSKa I årSKurS 5 Andelen elever som har uppnått Skolverkets kravnivå i ämnet svenska (exkl. svenska som andraspråk) av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen 2008. resultaten avser de 182 kommuner som besvarat Sveriges kommuner och landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. kÄllA: SverIGeS kOmmUNer OCH lANDSTING

Bland de kommuner som ingår i jämförelsen av ämnesprovsresultaten i årskurs 5 var det i genomsnitt 84 procent av eleverna som nådde kravnivån. Det är en lika stor andel som genomsnittet på ämnesprovet i matematik och en lägre andel än genomsnittet i engelska. Tyresö och Svenljunga toppar listan över andelen elever som uppnått kravnivån på ämnesprovet i svenska. I dessa kommuner var det 97 procent av eleverna som uppnådde kravnivån. tabeLL a6.1 Kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån på ämnesprov i svenska i årskurs 5. Kommun

Andel

Tyresö

Svenljunga

Danderyd

Täby

Boxholm

essunga

Habo

Hammarö

lomma

lysekil

Sundbyberg

Torsås

överkalix

Tre kommuner, Danderyd, Täby och Sundbyberg finns med bland de främsta kommunerna vid jämförelserna av ämnesprovsresultat i såväl matematik, engelska som svenska i årskurs 5. Av karta A6 framgår hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering. De kommuner som inte lämnat uppgifter om ämnesprov i årskurs 5 har vit färg på kartan.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 48

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.21

Karta a6 Kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska i årskurs 5 vårterminen 2008.

AnDeL gODKänDA eLeveR

AnTAL KOMMUneR

90–97%

79–89%

53–78%

Uppgift saknas

108

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 49

09-05-25 12.19.22

ämnesprov årskurs 9 Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet och ska bland annat stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren. Utgångspunkten för konstruktionen av ämnesproven för årskurs 9 är läroplanen, kursplaner, betygskriterier samt vad som står om bedömningens inriktning i anslutning till betygskriterierna. Ämnesproven är obligatoriska för läraren att använda. Resultatindikatorerna A7–A9 visar andelen elever som avslutat årskurs 9 vårterminen 2008 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska. Vi har inte tagit med resultaten för elever som gör ämnesprovet i svenska som andraspråk. Dessa resultat finns dock i den elektroniska upplagan av Öppna jämförelser.

InDIKATOR A7 ämneSprov I matematIK I årSKurS 9 Andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik av de elever som har ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9 vårterminen 2008. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Vårterminen 2008 fick 83,5 procent av eleverna minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik. Det är en lägre andel än det var som klarade 2007 års prov (84,4%). I tabell A7.1 presenteras de kommuner där störst andel elever klarade ämnesprovet i matematik. tabeLL a7.1 Kommuner med högst andel elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9 vårterminen 2008.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 50

Kommun

Andel

Arjeplog

100,0

lomma

97,5

Sorsele

97,1

Torsås

97,0

Borgholm

96,8

Grästorp

96,7

malung-Sälen

96,2

Danderyd

94,9

öckerö

94,9

Tanum

94,6

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.22

I Arjeplog fick alla elever som gjorde det nationella provet minst betyget Godkänt och i Lomma, Sorsele och Torsås var det 97 procent eller fler av eleverna som klarade provet. Malå är den kommun som uppvisar störst positiv utveckling. I den kommun där andelen var som lägst klarade knappt 60 procent av eleverna ämnesprovet i matematik. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A7. Av diagram A7.1 framgår hur kommunerna fördelat sig efter elevernas resultat på ämnesproven i matematik 2007 och 2008. Spridningen mellan kommunerna har ökat. Såväl antalet kommuner där fler än 90 procent av eleverna klarar proven som antalet kommuner där färre än 86 procent klarar provet har ökat. Jämförelser mellan åren ska dock göras med försiktighet då proven inte är konstruerade med ett sådant syfte.

Antal kommuner

DIagram a7.1 antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i matematik. 250

2007

2008

200

150

100

Andel (%) elever med minst betyget Godkänt

–85

86–90

91–95

96–100

Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat på ämnesprovet i matematik följer inte de mönster som finns vid jämförelser av flickors och pojkars resultat utifrån övriga resultatindikatorer. På nationell nivå är det fler pojkar (85 procent) än flickor (82 procent) som når betyget Godkänt. Sådant är förhållandet även i flertalet kommuner, framför allt i dem där den totala andelen elever som klarat provet är lägre. I kommuner där en högre andel elever klarat provet totalt sett är skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat mycket små. Då det finns en skillnad är den oftare till flickornas fördel. Ämnesprovet i matematik är den enda indikator där spridningen mellan kommunernas resultat är större vid jämförelser av flickors resultat än den är vid jämförelse av pojkars resultat, vilket illustreras i diagram A7.2. Den stora spridningen kan delvis förklaras av att det finns en kommun där färre än hälften av flickorna klarar ämnesprovet i matematik. I 215 av 290 kommuner når i genomsnitt 80 procent eller fler av flickorna betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik och i 207 kommuner är det

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 51

09-05-25 12.19.22

Karta a7 Kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9 vårterminen 2008.

AnDeL gODKänDS eLeveR

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 52

AnTAL KOMMUneR

87,5–100,0%

78,7–87,4%

145

55,9–78,6%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.24

fler än 80 procent av pojkarna som gör det. Det finns kommuner där samtliga flickor som deltar klarar provet och de där samtliga pojkar gör det. DIagram a7.2 antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar med minst betyget godkänt på ämnesprovet i matematik vårterminen 2008.

Antal kommuner

Pojkar

Flickor

Andel (%) elever med minst betyget Godkänt

0 45

100

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 53

09-05-25 12.19.24

InDIKATOR A8 ämneSprov I engeLSKa I årSKurS 9 Andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska av de elever som har ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9 vårterminen 2008. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Av alla landets elever som gjorde ämnesprovet i engelska vårterminen 2008 var det 96,3 procent som fick minst betyget Godkänt. Det är något fler än det var som klarade provet 2007. I åtta kommuner klarade samtliga elever provet och i tre kommuner var det bara en halv procent som inte gjorde det (se tabell A8.1). tabeLL a8.1 Kommuner med högst andel elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 9 vårterminen 2008. Kommun

Andel

Arjeplog

100,0

Danderyd

100,0

Dorotea

100,0

malå

100,0

Orsa

100,0

pajala

100,0

Sorsele

100,0

vadstena

100,0

lomma

99,6

knivsta

99,5

Sundbyberg

99,5

Av kommunerna med bäst resultat var flera glesbygdskommuner med få invånare. Därtill placerade sig tre förortskommuner med invånarantal mellan 20 000 och 35 000 samt en pendlingskommun och en kommun ur gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare bland de tio kommuner med bäst resultat. I den kommun där lägst andel elever fick minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska var andelen 87,3 procent. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A8. Spridningen mellan kommunerna vad gäller ämnesprovsresultaten är lägre i engelska och svenska än den är i matematik. Det gäller även på kommungruppsnivå. Jämförs kommungrupperna var andelen elever som klarade ämnesprovet i engelska högst i förortskommuner och glesbygdskommuner, men skillnaderna mellan grupperna är små.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 54

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.24

Karta a8 Kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 9 vårterminen 2008.

AnDeL gODKänDA eLeveR

AnTAL KOMMUneR

97,6–100,0%

94,6–97,5%

150

87,3–94,5%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 55

09-05-25 12.19.25

Antal kommuner

DIagram a8.1 antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i engelska. 200

2007

2008

150

100

50 Andel (%) elever med minst betyget Godkänt

86–90

–85

91–95

96–100

Resultaten på ämnesproven i engelska är den indikator där skillnaderna mellan flickor och pojkar är minst. Sammantaget var det 96,5 procent av flickorna och 96,1 procent av pojkarna som klarade 2008 års ämnesprov. Även på kommunnivå är skillnaden förhållandevis liten mellan flickors och pojkars resultat. I 247 av 290 kommuner är den genomsnittliga andelen flickor som når betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska 95 procent eller högre. I 217 kommuner är andelen pojkar som klarar provet 95 procent eller högre. DIagram a8.2 antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar med minst betyget godkänt på ämnesprovet i engelska vårterminen 2008.

Antal kommuner

Pojkar

Flickor

Andel (%) elever med minst betyget Godkänt

0 50

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 56

100

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.25

InDIKATOR A9 ämneSprov I SvenSKa I årSKurS 9 Andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska, exklusive svenska som andraspråk vårterminen 2008, av de elever som har ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Av de elever som skrev ämnesprovet i svenska vårterminen 2008 uppnådde 96,7 procent minst betyget Godkänt. Andelen elever som klarar ämnesprovet i svenska är något större än den andel som gör det i engelska och betydligt större än den som gör det i matematik. I 13 kommuner klarade alla elever som skrev ämnesprovet i svenska 2008 att få minst betyget Godkänt (se tabell A9.1). Flertalet av dessa kommuner har en befolkning som är mindre än 10 000 invånare. Sex är glesbygdskommuner, tre pendlingskommuner och två hör till gruppen varuproducerande kommuner. tabeLL a9.1 Kommuner med högst andel elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9 vårterminen 2008. Kommun

Andel

Arjeplog

100,0

Borgholm

100,0

Båstad

100,0

Hammarö

100,0

mullsjö

100,0

Oxelösund

100,0

pajala

100,0

Sorsele

100,0

Storfors

100,0

Svenljunga

100,0

ydre

100,0

överkalix

100,0

övertorneå

100,0

Spridningen i resultat mellan elever och kommuner är lägre i svenska och engelska än den är i matematik. I den kommun där lägst andel elever klarade ämnesprovet i svenska var andelen 86,1 procent. Av diagram A9.1 framgår hur kommunerna fördelar sig utifrån andelen elever som uppnår nivån för godkänt på ämnesprovet i svenska. Antalet kommuner där fler än 96 procent av eleverna klarat provet har ökat.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 57

09-05-25 12.19.25

Karta a9 Kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9 vårterminen 2008.

AnDeL gODKänDA eLeveR

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 58

AnTAL KOMMUneR

98,1–100,0%

95,3–98,0%

153

86,1–95,2%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.27

Antal kommuner

DIagram a9.1 antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget godkänt på ämnesprovet i svenska. 250

2007

2008

200

150

100

50 Kommunens totala andel

86–90

–85

91–95

96–100

I riket i sin helhet klarade 98,2 procent av flickorna nivån för betyget Godkänt. Motsvarande andel för pojkarna var 95,3 procent. Spridningen mellan kommunerna är större vadgäller pojkarnas resultat än flickornas. I 243 kommuner klarade i genomsnitt 98 procent eller fler av flickorna nivån för betyget Godkänt. Det finns enstaka kommuner där endast 77, 80 eller 82 procent klarade nivån för godkänt samtidigt som andelen var 100 procent i 23 komuner. DIagram a9.2 antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar med minst betyget godkänt på ämnesprovet i svenska vårterminen 2008.

Antal kommuner

Pojkar

Flickor

100 90 80 70 60 50 40 30 20

Andel (%) elever med minst betyget Godkänt

10 0 45

100

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 59

09-05-25 12.19.27

5.1.3 omvärldskunskap Den indikator vi använder som mått på elevernas omvärldskunskap är resultat från Dagens Nyheters nutidsorientering i årskurs 9. Indikatorn baseras inte på någon officiell statistik och redovisades för första gången i Öppna jämförelser 2008. Nutidsorienteringen är en landsomfattande kunskapstävling för högstadieelever. Tävlingen består av 35 frågor om dagsaktuella ämnen som ska besvaras under 40 minuter. Samtliga deltagare besvarar frågorna samma dag och under samma tid. Totalt skriver nästan 54 procent av eleverna i årskurs 9 provet. Skillnaderna i andelen elever som gör provet är dock stor mellan kommunerna. I vissa kommuner deltar i stort sett samtliga elever i årskurs 9 medan det i andra är mindre än 20 procent av eleverna som deltar. Det finns därför anledning att vara försiktig när man jämför resultaten mellan kommunerna. Nutidsorienteringen tar inte sin utgångspunkt i några statliga styrdokument, men vi bedömer att resultaten i nutidsorienteringen kan ge viss indikation på elevernas omvärldskunskaper. Vi har i tidigare analyser funnit en viss samvariation mellan de genomsnittliga betygsresultaten i de samhällsorienterande ämnena och resultaten på nutidsorienteringen.

InDIKATOR A10 DagenS nyheterS nutIDSorIenterIng Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2007. kÄllA: DAGeNS NyHeTer

De kommuner vars elever hade det högsta genomsnittliga antalet korrekta svar höstterminen 2007 redovisas i tabellen nedan. Anledningen till att det är 2007 års värden som redovisas är att resultaten ska kunna hänföras till de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2008. tabeLL a10.1 Kommuner med högst genomsnittligt antal korrekta svar på Dagens nyheters nutidsorientering höstterminen 2007.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 60

Kommun

Antal rätt

Danderyd

14,8

ekerö

14,0

lidingö

13,8

lomma

13,8

Täby

13,6

lund

13,2

Sundbyberg

13,2

mölndal

12,8

vaxholm

12,7

Höganäs

12,6

Stockholm

12,6

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.27

Karta a10 Kommunerna fördelade efter genomsnittligt antal korrekta svar i Dagens nyheters nutidsorientering höstterminen 2007.

genOMSnITTLIgT AnTAL KORReKTA SvAR

AnTAL KOMMUneR

10,9–14,8 p

9,4–10,8p

131

6,4 –9,3 p

Uppgift saknas

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 61

09-05-25 12.19.28

Av de kommuner som hade högst resultat är en klar majoritet belägna i Stockholms län men där finns även kommuner från södra och västra Sverige. Notera att vi i tabellbilagan redovisar uppgifterna för 269 kommuner men att det i vissa kommuner är ett litet antal elever som deltagit. Minst 10 elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A10.

5.1.4 Sammanvägt resultat I denna rapport presenteras för första gången en jämförelse mellan kommunerna i form av ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet utgår från de resultatindikatorer som vi mot bakgrund av tillgänglig jämförbar statistik kunnat redovisa för samtliga kommuner. Detta innebär att resultaten från ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering inte ingår då vi inte har tillgång till värden för samtliga 290 kommuner. Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden, hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur eleverna mår är några viktiga aspekter som tyvärr inte går att väga in i det sammanvägda resultatet. Orsakerna till detta tas upp i avsnitt 4.2 där vi resonerar om önskvärda indikatorer. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Det sammanvägda resultatet har tagits fram mot bakgrund av att det efter tidigare publiceringar av Öppna jämförelser – grundskola framförts önskemål om att någonstans i rapporten få en samlad bild av respektive kommuns resultat. Ett ytterligare syfte med det sammanvägda resultatet är att ännu tydligare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner. Med det avses kommuner som överlag placerar sig högt i jämförelse med andra när samtliga resultatindikatorer tas i beaktande. Det är angeläget att påpeka att bakom det sammanvägda resultatet kan dölja sig såväl höga som låga värden på de faktiska resultatindikatorerna.

InDIKATOR A11 Sammanvägt reSuLtat – ny indikator Sammanvägt resultat utifrån de i rapporten redovisade resultatindikatorerna med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. kÄllA: SverIGeS kOmmUNer OCH lANDSTING

I tabell A 11.1 presenteras de 20 kommuner som har de högsta sammanvägda resultaten. Då resultatvärdena i sig inte ger någon information om graden av måluppfyllelse har vi valt att enbart redovisa kommunernas rankningsplaceringar. I bilaga 2 ges en utförligare beskrivning av hur det sammanvägda resultatet beräknats.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 62

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.28

tabeLL a11.1 Kommuner med högst sammanvägt resultat. Kommun 1

lomma

Danderyd

Sorsele

lidingö

åsele

överkalix

pajala

mörbylånga

Torsås

Hammarö

vadstena

Haparanda

lund

malung-Sälen

ydre

Nacka

årjäng

övertorneå

Norsjö

partille

Av de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat är 12 glesbygdskommuner eller kommuner med mindre än 12 500 invånare. Fem av kommunerna är förortskommuner. Högst sammanvägt resultat har Lomma, följt av Danderyd och Sorsele. Lomma har genomgående bra resultat på samtliga resultatindikatorer. De har goda faktiska resultat och även goda resultat i förhållande till elevernas förutsättningar. De har dessutom bland de bästa resultaten på de nationella proven i matematik och engelska. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A11.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 63

09-05-25 12.19.28

Karta a11 Kommunerna fördelade efter sammanvägt resultat.

RAnK

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 64

AnTAL KOMMUneR

1–73

74–218

144

219–290

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.29

5.2 Sambandet mellan resultat och resurser Sambandet mellan resultat och resurser är komplext och även små skillnader i analytiskt angreppssätt ger stora skillnader i forskningsresultat vilket försämrar jämförbarheten. Trots problematiken som området är behäftat med är det en central fråga för kommunala beslutsfattare. Bidrar ökade resurser till bättre resultat? Och om så är fallet hur mycket resurser behövs det för att kunna bedriva en god utbildning? Resultat och resurser är också intressant ur ett likvärdighetsperspektiv. Det kan tyckas att lika resurser skulle ge en ökad likvärdighet. Dessvärre är det inte så enkelt eftersom kommunerna och skolorna skiljer sig så mycket åt. Det kan till och med vara så att en likvärdig finansiering ger sämre likvärdighet eftersom förutsättningarna mellan kommuner och mellan skolor är så olika. Det finns ett stort antal mindre studier på området men inte speciellt mycket som utgår ifrån, eller är möjligt att direkt applicera på, svenska förhållanden.17 I det här avsnittet gör vi trots detta ett försök att översiktligt återge vad forskningen säger om sambandet mellan resultat och resurser.

5.2.1 motstridiga forskningsresultat Som ofta är fallet visar forskningen på motstridiga resultat. Den på området välkände amerikanska forskaren Eric Hanushek har i en rad forskningsöversikter från 1971 och framåt visat på att det inte finns något påvisbart samband mellan resurser och resultat. Genom att analysera ett stort antal studier tillsammans har han kunnat aggregera småskalig forskning till omfattande studier och därigenom kunnat få fram mer generaliserbara resultat. Ingen av hans studier visar på ett tydligt samband mellan resultat och resurser. Att man inte kan påvisa ett statistiskt samband mellan de två innebär dock inte att resurser saknar betydelse, det går bara inte att förutsäga om ett resurstillskott kommer att leda till resultatförbättringar. Därför förespråkar Hanushek ett starkt decentraliserat system med tydliga incitament och stor valfrihet. Genom att använda en annan analysmodell har L V Hedges och Alan Krueger dock kommit fram till att det finns ett samband mellan resultat och resurser. Hedges visar att resursförstärkningar på delstatsnivå har viss effekt på resultatet. I Jan-Eric Gustafsson och Eva Myrbergs rapport (se not 17) framkommer också att det finns forskning som pekar på ett positivt samband mellan ökade resursinsatser och bättre resultat, särskilt för yngre elever och för elever från hem med mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund.

5.2.2 användningen av resurser centralt Det finns alltså studier som visar på att det inte finns någon tydlig koppling mellan resultat och resurser och studier som visar på att det finns ett positivt samband. Oavsett det har det stor betydelse hur man använder de resurser som finns. Exempelvis genomfördes 1996 ett stort utvecklingsprojekt i Texas där 15 skolor med mycket låga studieresultat under fem år fick ett betydande resurstillskott. När projektet utvärderades fyra år senare låg resultaten kvar på samma låga nivå i 13 av de 15 skolorna. Endast två av skolorna hade förbättrat sina resultat och dessa hade gjort det rejält. De forskare som följt projektet ansåg att skälen till detta stod att finna i hur skolorna använt resurstillskottet.

17. Se t. ex. Gustafsson och myrbergs forskningsöversikt ”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat” från 2001, ny version är annonserad till hösten 2009 samt ”Resources and Student Achievement…” Fredriksson och öckert 2008.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 65

09-05-25 12.19.30

I de 13 skolor där man inte lyckats förbättra resultaten hade man anställt fler lärare och därigenom minskat klasstorlekarna. Man hade dock inte arbetat aktivt med de pedagogiska metoderna som användes på skolan vilket man gjort i de två framgångsrika skolorna. På dessa skolor hade elever som arbetat i särskild grupp integrerats i den reguljära verksamheten. Specialpedagogerna följde med dem in i klassrummen och den organisatoriska förändringen möjliggjorde en ökad flexibilitet. En annan åtgärd var att undervisningen i matematik och läsning förnyades med inspiration av specialprogram för dem som lyckats bäst i dessa ämnen. Det är naturligtvis inte möjligt att applicera en amerikansk studie rakt på svenska förhållanden men det finns inga skäl att anta att studiens huvudpoäng inte skulle stämma även här. Hur man använder resurserna avgör om de gör någon nytta. Forskningen kring effektiva skolor visar på just detta, att framgångsrikt utvecklingsarbete inte är direkt kopplat till ökade resurser. Forskningen är ett försök att förstå det faktum att olika skolor med i huvudsak samma resurser och liknande förutsättningar når mycket olika resultat. Lennart Grosin har under lång tid varit en av de ledande forskarna på området i Sverige. Enligt hans studier karaktäriseras en framgångsrik skola av en • • • • • •

tydlig och demokratisk ledning engagerad och välutbildad lärarkår betoning på akademiska kunskapsmål frekvent återkoppling till eleverna viss individualisering variation i metoder och arbetssätt i klassrummet.

5.2.3 Lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste resursen

18. How the world’s bestperforming school systems come out on top, mc kinsey & Company 2007.

Det finns mängder med internationella forskningsstudier som tittat på lärarnas utbildning och erfarenhet. Det finns dock betydande svårigheter i att göra internationella jämförelser på området. Lärarutbildningarna, lärarnas möjligheter till kompetensutveckling och utvärdering av kompetens skiljer sig mycket åt mellan olika länder. Till skillnad från andra slags resurser som är förhållandevis lätta att bestämma (antalet elever per lärare, lokalyta per elev etc.) är lärarkompetens svår att avgränsa på ett enkelt och tydligt sätt. I en amerikansk studie från 1999 belystes sambandet mellan lärares kvalifikationer och elevers studieprestationer. Studien omfattade hela 44 delstater. Elevernas studieprestation har mätts med provresultat i matematik i fjärde och åttonde skolåret samt provresultat i läsning i fjärde årskursen. Det fanns inga samband mellan elevernas provresultat och lärarlöner eller klasstorlek. Lärarens utbildning och dennes ämneskunskaper var däremot starkt korrelerade till provresultaten. Lärarens kompetensnivå förklarade mellan 60–80 procent av skillnaderna i elevernas resultat. Hösten 2007 publicerade konsultbyrån McKinsey en uppmärksammad rapport18 som ytterligare underströk lärarens betydelse. Studien har utifrån vilka resultat eleverna presterar jämfört de mest framgångsrika skolsystemen för att se vad de har gemensamt. Undersökningen plockar fram tre faktorer som karaktäriserar ett högpresterande utbildningssystem.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 66

09-05-25 12.19.30

För det första får de rätt person att bli lärare. Rapporten fastslår att ”kvalitén på ett utbildningssystem inte kan överstiga kvalitén på dess lärare”. I många av de toppresterande länderna finns strategier för att attrahera de mest lämpliga personerna till yrket. Det görs till exempel genom höga behörighetskrav, nationella tester och intervjuer till lärarutbildningen. Rapporten kommer också fram till att en relativt hög ingångslön är viktigare än löneutveckling samt att det är många andra faktorer än lönen som avgörande för läraryrkets status. För det andra måste lärarna undervisa på ett effektivt sätt då ”det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen”. Precis som i exemplet från Texas visar rapporten att den pedagogiska utvecklingen och hur undervisningen går till är avgörande för resultaten. Klasstorleken är i detta sammanhang sekundär. I studien ingår en undersökning av 112 reformer som syftat till att öka lärartätheten, av dessa har endas 9 lett till förbättrade resultat. För det tredje måste varje elevs tillgång till den bästa undervisningen säkras då ”det enda sättet för ett system att nå högsta resultat är att höja standarden för varje elev”. Det kan göras genom att se till att det finns bra och engagerade lärare men också genom att skapa system för pedagogisk utveckling. Rapporten lyfter fram ett exempel från Sydkorea där det är obligatoriskt för lärarna att delta i varandras lektioner och sedan ge varandra feedback. De bästa pedagogiska knepen samlas ihop och utifrån detta konstrueras modellektioner. Rapporten lyfter också fram skolledarnas roll. I de högpresterande länderna är skolledarna en framgångsfaktor och de använder så mycket som 80 procent av sin tid till att vara pedagogiska ledare. Liknande slutsatser kommer den Nya Zeeländske forskaren John Hattie fram till19. Han har under 15 års tid syntetiserat över 800 i sig mycket omfattande studier om utbildning, som täcker 83 miljoner elever, från hela världen. Utifrån detta omfattande material har han rangordnat viktiga faktorer för utbildning och elevens lärande. Överst på listan kommer interaktion mellan lärare och elever. Att eleven själv har en reell förståelse för vilka mål som denne ska uppnå, att läraren ger eleven kontinuerlig feedback på dennes arbete samt att klassrummet präglas av en tillåtande kultur där det är okej att säga och göra fel är alla viktiga förutsättningar för att interaktionen ska lyckas och att resultaten ska förbättras. Faktum är att Hattie efter att ha gått igenom allt underlag till rapporten finner att socioekonomiska strukturer eller vilken skola du går i är oväsentligt jämfört med lärarens förmåga att interagera med eleverna och medvetandegöra dem om deras eget lärande. Hattie menar också att det är tämligen meningslöst att prata om resurser i samband med utbildning. Det handlar, med den materiella nivån som finns i västvärlden, snarare om vad man använder resurserna till. Det handlar om att sätta höga mål, analysera de data man har om elevernas kunskapsresultat och ta till sig den evidensbaserade forskning som finns om hur bra undervisning bedrivs. Det finns många olika typer av kostnader i skolan och diskussionen är, enligt Hattie, alldeles för fokuserad på kostnadsminimering i stället för kostnadseffektivitet. Ur den synvinkeln bör man inte satsa på mindre klasser vilket enligt den forskning som ligger till grund för hans studie har en mycket liten effekt. Istället bör man fo-

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 67

19. Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-analyses Relating to Achievement, john Hattie, 2009.

09-05-25 12.19.30

kusera på att få bättre skolledare som förmår sätta höga mål och göra starka analyser och bra lärare som förmår att interagera och involvera eleverna i sitt lärande.

5.3 resursindikatorer Antalet resursindikatorer som redovisas i rapporten är färre än antalet resultatindikatorer. Anledningen till detta är att vi genom Öppna jämförelser i första hand vill fokusera på resultaten. Totalt redovisas 7 resursindikatorer varav två är rena kostnadsindikatorer (B1 och B2) och två personalindikatorer (C1 och C2). Kopplat till kostnadsindikatorerna visas även två indikatorer (B3 och B4) som är tänkta att ge en fingervisning om effektiviteten. Kopplat till personalindikatorerna redovisas även indikatorn C3 som ger en bild av hur likvärdig betygssättningen är. För den som är intresserad av ytterligare resursindikatorer hänvisas till Skolverkets databas för jämförelsetal.20

5.3.1 Kostnader De två kostnadsindikatorerna som vi redovisar är nettokostnaden per elev i grundskolan (B1), och den procentuella avvikelsen från kommunens standardkostnad (B2). Nettokostnaden är beräknad utifrån var eleverna är folkbokförda till skillnad från resultaten som avser elever i de skolor som är belägna i kommunen. Nettokostnaden är emellertid det enda mått som inkluderar ersättningen till fristående skolor. Det är också det enda mått som kan användas för jämförelse med standardkostnaden. Att vi valt nettokostnad i stället för bruttokostnad beror på att standardkostnaden bygger på nettokostnad. I nettokostnaden ingår samtliga kostnader för grundskoleverksamheten minus intäkter. För att göra det möjligt att se vilka resurser som mer direkt kan kopplas till elevernas undervisning, har vi i år valt att särredovisa lokalkostnad per elev och kostnad för skolskjuts per elev. Resultatindikatorerna som redovisas i rapporten avser till största del elever i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån avgångsårets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem senaste åren. fIgur 3 nettokostnader och avvikelse, ett genomsnitt för femårsperioden 2003–2007. 1:an

2:an

3:an

4:an

5:an

6:an

7:an

8:an

NATIONELLA PROV

9:an NATIONELLA PROV

Ekonomiindikator, femårssnitt Ekonomiindikator, femårssnitt 20. länk till skolverkets databas för jämförelsetal: www.jmftal.artisan.se/ frame_ex.htm.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 68

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.30

Anledningen till att vi väljer att använda ett femårssnitt (i stället för ett nio- eller treårssnitt) är att de nationella ämnesproven i dagsläget genomförs i årskurs 5 (frivilligt) och årskurs 9 (obligatoriskt). Ett femårssnitt kan då sättas mot resultaten på de nationella ämnesproven både i årskurs 5 och i årskurs 9. För de kommuner som önskar komplettera kostnadsuppgifterna med de årliga uppgifter som presenteras i Vad kostar verksamheten i Din kommun kommer vi under hösten 2009 att redovisa 2008 års nettokostnad på SKL:s webbplats www.skl.se. Standardkostnaden används i kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygdskommuner leder exempelvis till högre kostnader för små skolor och skolskjutsar. Beräkningen av standardkostnaden är gjord enligt samma metod som tillämpas för tabell 11 i rapporten Vad kostar verksamheten i Din kommun. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Vi har av skäl som tidigare nämnts i kapitel 4 valt att rangordna ekonomiindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen. De två effektivitetsindikatorer som vi redovisar är kostnad per betygspoäng (B3) samt effektivitetstal (B4). Måttet kostnad per betygspoäng har tagits fram av tidningen Dagens Samhälle och omfattar endast kommunala skolor i den aktuella kommunen. Vi har medvetet valt att behålla den definitionen, trots att den inte följer samma princip som flertalet andra indikatorer i rapporten, eftersom det är så indikatorn används i andra sammanhang. Lokaler, inventarier och skolskjutsar har exkluderats ur beräkningen av indikatorn för att fånga de rena undervisningskostnadernas betydelse för resultatet. Kostnaderna avser 2007 års räkenskapsår medan betygen avser elever i huvudmannens skolor som avslutat årskurs 9 läsåret 2007/08. Indikatorn effektivitetstal (B4) är ny för i år. Indikatorn är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika strukturella förutsättningar. Vi har hämtat inspiration från ”7 kommuners nätverk” (Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro) som tagit fram ett effektivitetsmått som tar hänsyn till skolans förutsättningar, resursanvändningar och resultat. Vi använder dock inte samma definition. Vi har valt att använda oss av vårt eget sammanvägda resultat (se avsnitt 5.1) tillsammans med avvikelsen mot standardkostnad. I vårt resultatmått ingår som tidigare nämnts samtliga resultatindikatorer i denna rapport med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Skälet till att vi använder avvikelse mot standardkostnaden är att indikatorn tar hänsyn till att kommunerna har olika struktur och förutsättningar varpå kostnadsjämförelsen blir mera rättvis.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 69

09-05-25 12.19.30

InDIKATOR B1 nettoKoStnaDen per eLev Nettokostnad per elev: kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittkostnad för femårsperioden 2003–2007. Lokalkostnad per elev: kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Kostnad för skolskjuts per elev: kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen. De redovisade kostnaderna för lokaler och skolskjutsar är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2003 till 2007. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN, SkOlverkeT SAmT eGNA BeArBeTNINGAr

Den genomsnittliga nettokostnaden i riket är cirka 70 400 kronor per elev och varierar mellan 59 000 och 99 000 kronor. Knappt 60 procent av kommunerna har en nettokostnad som överstiger den genomsnittliga kostnaden. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta B1. Många kommuner med höga nettokostnader per elev återfinns bland små kommuner i de inre delarna av norra och mellersta Sverige. Det beror på att det är dyrare att bedriva skolverksamhet i små glesbygdskommuner. Stora avstånd och spridd bebyggelse medför högre kostnader för t.ex. fler skolor och skolskjutsar. Den högre kostnaden som beror på strukturella faktorer får kommunerna dock kompensation för genom det kommunala kostnadsutjämningssystemet. I tabell B1.1 redovisas de 10 kommuner som har lägst nettokostnad per elev. tabeLL b1.1 Kommuner med lägst nettokostnad per elev. Kommun kävlinge

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 70

nettokostnad (kr) 58 923

Skara

60 215

Bjuv

60 269

vellinge

60 358

öckerö

60 682

Skurup

61 130

Trollhättan

61 253

Grästorp

61 379

partille

61 626

lerum

61 736

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.30

Bland kommunerna med lägst nettokostnad per elev dominerar precis som tidigare år framför allt medelstora kommuner i Skåne och Västra Götaland. Sju av kommunerna i tabell B1.1 återfinns även i gruppen kommuner med störst negativ avvikelse från standardkostnaden som redovisas i tabell B2.1. Av diagram B1.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter nettokostnad per elev.

Antal kommuner

DIagram b1.1 antal kommuner fördelade efter nettokostnad per elev (2003–2007). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Nettokostnad per elev

10 0

–60 999

61 000–65 999 66 000–70 999 71 000–75 999 76 000–80 999

81 000–

De 17 kommuner som har högst nettokostnad är alla glesbygdskommuner. I flertalet av dessa glesbygdskommuner är den faktiska nettokostnaden också högre än deras beräknade standardkostnad. Det innebär att de har högre faktiska kostnader än de kan förväntas ha givet sin struktur. Exkluderas de tre storstäderna är det också glesbygdskommunerna som kommungrupp som har den största positiva avvikelsen från sin standardkostnad. För att fånga de kostnader som har störst påverkan på elevernas resultat kan lokalkostnad per elev och kostnad för skolskjuts per elev exkluderas från nettokostnaden per elev. Vi har valt att enbart särredovisa dessa kostnader utan att rangordna dem. Verksamheterna skola, förskoleklass och skolbarnsomsorg bedrivs ofta integrerat. Det leder till att bland annat lokalkostnaderna måste uppskattas eller schabloniseras av kommunerna. Svårigheterna med att fördela kostnaderna mellan olika integrerade verksamheter kan även påverka den totala nettokostnaden per elev men det är särskilt lokalkostnaderna som ska tolkas med viss försiktighet. Lokalkostnaden per elev varierar mellan 2 240 och 23 333 kronor, vilket indikerar att det kan finnas skillnader i hur kommunerna redovisar lokalkostnaderna. Kostnaderna för skolskjuts varierar mellan 139 och 10 268 kronor per elev. Bland de kommuner som har lägst kostnad återfinns storstäderna och förortskommunerna. Högst kostnad för skolskjuts har kommungrupperna glesbygdskommuner och övriga kommuner med 12 500–25 000 invånare.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 71

09-05-25 12.19.30

Karta b1 Kommunerna fördelade efter nettokostnaden per elev.

neTTOKOSTnAD PeR eLev

AnTAL KOMMUneR

58 923–66 299 kr 73

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 72

66 351–75 150 kr

144

75 222–98 659 kr

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.31

InDIKATOR B2 avvIKeLSe från StanDarDKoStnaD Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitionsnivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. Den standardkostnad som redovisas är en snittkostad för de senaste fem åren. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN SAmT eGNA BerÄkNINGAr

Kommunerna med högre kostnad än standardkostnaden är utspridda över hela landet, medan kommunerna med lägre kostnad än standardkostnaden framför allt återfinns i södra Sverige. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta B2. tabeLL b2.1 Kommuner med störst negativ avvikelse från beräknad standardkostnad per elev. Kommun

Procent

vellinge

-16,0

kävlinge

-15,5

Bjuv

-14,8

Skara

-13,4

Hultsfred

-12,8

kristianstad

-12,7

Trollhättan

-12,6

lerum

-12,0

Helsingborg

-11,8

Grästorp

-11,5

En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar, medan en positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. Bland kommuner med låga kostnader finns såväl de som har låga, genomsnittliga och höga värden på resultatindikatorerna. Motsvarande förhållanden gäller även för kommuner med höga kostnader. Av diagram B2.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter procentuell avvikelse från standardkostnaden per elev.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 73

09-05-25 12.19.32

Karta b2 Kommunerna fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden.

AvvIKeLSe FRån STAnDARDKOSTnADen

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 74

AnTAL KOMMUneR

-16,0 till -5,6%

-5,5 till 5,5%

144

5,8 till 25,4%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.33

Antal kommuner

DIagram b2.1 antal kommuner fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden per elev (2003–2007). 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Procentuell avvikelse

<-15

-14,9 till -10,1 -9,9 till -5,0

4,9 till -0,1

0,0 till 4,9

5,0 till 9,9

>10,0

Avvikelsen från standardkostnaden varierar mellan -16,0 och +25,4 procent. Knappt hälften av kommunerna har en avvikelse mot den beräknade standardkostnaden på mindre än 5 procent. I grupperna med störst skillnad i förhållande till standardkostnaden finns alla kommungrupper representerade. Bland kommuner som har högre kostnader än vad strukturen motiverar är dock glesbygdskommuner överrepresenterade.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 75

09-05-25 12.19.33

InDIKATOR B3 KoStnaD per betygSpoäng Genomsnittlig kostnad per elev 2007 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar, delad med det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio vårterminen 2008. kÄllA: DAGeNS SAmHÄlle

Den genomsnittliga kostnaden per betygspoäng är 299 kronor och indikatorn varierar med mellan 235 kronor och 551 kronor. Knappt hälften av kommunerna har en kostnad per betygspoäng som ligger under 300 kronor. Av tabell B3.1 framgår vilka kommuner som har lägst kostnad per betygspoäng. tabeLL b3.1 Kommuner med lägst kostnad per betygspoäng. Kommun

Kostnad (kr)

Danderyd

235,4

lidingö

242,0

partille

242,2

årjäng

242,2

lomma

246,2

Ovanåker

246,2

vellinge

250,8

Täby

252,3

Härryda

254,8

Hammarö

255,7 kÄllA: DAGeNS SAmHÄlle

De 33 kommuner som har lägst kostnad per betygspoäng har också en negativ avvikelse från sin beräknade standardkostnad. De har därmed lägre nettokostnader än vad som kan förväntas givet deras struktur. Bakgrundsvariablerna hos eleverna kan dessutom i flertalet av kommunerna betraktas som gynnsamma. Det är företrädesvis förortskommuner som har låg kostnad per betygspoäng. Bland de kommuner som har högst kostnad per betygspoäng återfinns i huvudsak glesbygdskommuner. Det är viktigt att komma ihåg att indikatorn är en kvot mellan kostnad och betyg. Det innebär att en låg kvot kan bero på antingen låga kostnader, höga betyg eller en kombination. Sammansättningen i kommunens kvot måste sättas mot kommunens ambitionsnivå. Det är inte självklart att ett bra värde på kostnad per betygspoäng som beror på låga kostnader är tillfredställande då ambitionen är att ha goda resultat. Burlöv och Smedjebacken är de kommuner som sänkt sin kostnad per betygspoäng mest mellan 2007 och 2008. Burlöv har förbättrat sig med 11,7 procent och

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 76

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.33

Karta b3 Kommunerna fördelade efter kostnad per betygspoäng.

KOSTnAD PeR BeTygSPOäng

AnTAL KOMMUneR

235,4–282,6 kr

282,8–323,2 kr

144

323,3–550,8 kr

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 77

09-05-25 12.19.34

Smedjebacken med 11,0 procent. I båda fallen har kostnaderna minskat mest i riket (-6 respektive -7 procent) samtidigt som elevernas meritvärde också förbättrats (7 respektive 4 procent). Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta B3.

Antal kommuner

DIagram b3.1 antal kommuner fördelade efter kostnaden per betygspoäng. 100

2007

2008

90 80 70 60 50 40 30 20 Kostnad per betygspoäng

10 0 –250

251–270

271–290

291–310

311–330

331–

InDIKATOR B4 effeKtIvItetStaL – ny indikator effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen mot standardkostnaden. I det sammanvägda resultatet ingår samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats för att kunna vägas samman med det sammanvägda resultatet. kÄllA: SverIGeS kOmmUNer OCH lANDSTING

Indikatorn effektivitetstal (B4) är ny för i år. Indikatorn är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika struktur och förutsättningar. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen mot standardkostnaden. För en mer utförlig beskrivning av hur effektivitetstalet beräknats hänvisar vi till bilaga 2. Effektivitetstalen i sig ger inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun utan de blir intressanta först när de ställs i relation till andra kommuner. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa kommunernas placeringar i rankningen.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 78

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.34

I tabell B4.1 redovisas de tio kommuner som har högst effektivitetstal. tabeLL b4.1 Kommuner med högst effektivitetstal. Kommun 1

vellinge

lomma

Danderyd

partille

Hammarö

Stenungsund

årjäng

Grästorp

lidingö

lerum

Vellinge är den kommun som har de lägsta kostnaderna i landet med hänsyn tagen till kommunens struktur. I kombination med ett högt sammanvägt resultat (rang 28) får Vellinge det högsta effektivitetstalet. De två nästföljande kommunerna, Lomma och Danderyd, har de två högsta sammanvägda resultaten och de återfinns också bland de 25 procent av kommunerna som har bäst värden på avvikelsen från standardkostnaden. För flertalet av de övriga kommunerna med höga effektivitetstal beror det på en kombination av relativt bra resultat och låga kostnader med hänsyn tagen till kommunens struktur. En majoritet av kommunerna med högst effektivitetstal är förortskommuner. Av de resterande kommunerna är tre pendlingskommuner och en glesbygdskommun. I likhet med indikatorn kostnad per betygspoäng är det viktigt att komma ihåg att indikatorn är uppbyggd kring två komponenter, resultat och resurser. Det innebär att en framskjuten placering kan bero på antingen låga kostnader, bra resultat eller en kombination. Det är som tidigare nämnts inte självklart att ett bra värde som främst beror på låga kostnader är tillfredställande då ambitionen är att ha goda resultat. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta B4.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 79

09-05-25 12.19.34

Karta b4 Kommunerna fördelade efter effektivitetstal.

RAnK

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 80

AnTAL KOMMUneR

1–73

74–218

144

219–290

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.36

5.3.2 personal De personalindikatorer vi valt att använda är andel lärare med pedagogisk universitets- eller högskoleexamen (C1), personaltätheten uttryckt i antal elever per lärare (C2) samt likvärdig betygssättning (C3). Indikatorerna C1 och C2 inkluderar personal i fristående skolor i alla utom nio kommuner där personaluppgifter från fristående skolor saknas i den nationella statistiken. I dessa nio kommuner avser uppgifterna endast lärare i kommunala grundskolor. För dessa kommuner redovisas varken rangnummer eller färg. Det är värt att notera att indikatorerna C1 och C2 avser grundskolans samtliga årskurser medan de resultatindikatorer vi redovisar allt som oftast endast avser elever i årskurs 9. Vi har valt att ta med andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen som resursindikator därför att kommunerna enligt skollagen är skyldiga att ”för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva”. Indikatorn inkluderar personal i fristående skolor.21 Skollagens regler gäller även för personal i fristående skolor, men kommunerna har inget ansvar för eller någon del i dessa skolors rekrytering. Kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen kommer först i rangordningen. Utöver lärare finns det andra personalkategorier som deltar i undervisningen för grundskoleelever – till exempel förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare – men utan att vara anställda som lärare. Indikatorn antal elever per lärare visar den lägre personaltätheten, det vill säga exklusive andra personalkategorier. Enligt läroplanen ska en lärare vid betygssättning utnyttja all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Ämnesproven är tänkta att stödja läraren i detta arbete och är utformade för att främja en likvärdig och rättvis bedömning. Det framgår dock inte av styrdokumenten i vilken utsträckning resultatet på ämnesproven ska beaktas vid betygssättningen. Att slutbetyget för en elev skiljer sig från provbetyget kan ha flera förklaringar. Proven är exempelvis inte utformade på ett sådant sätt att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål, så läraren kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skolan kan också ha gjort särskilda insatser för de elever som inte fått godkänt på proven. Skillnaderna kan emellertid även bero på variationer i lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. För att stödja kommunerna i deras kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning av eleverna har vi valt att redovisa relationen mellan elevernas provbetyg och deras slutbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska. Vi har dock ingen möjlighet att göra en rättvis bedömning av hur stora skillnader som kan vara acceptabla varpå vi valt att inte ranka dessa indikatorer. Däremot tror vi det har ett värde att redovisa relationen mellan provbetyg och slutbetyg för att kommunerna själva ska kunna jämföra sig med andra kommuner och reflektera över sina resultat. Såväl stora skillnader mellan provbetyg och slutbetyg som en alltför god överensstämmelse kan vara indikationer på att kommunen behöver analysera och utveckla skolornas arbete med betygssättning. I denna rapport har vi valt att redovisa andelen elever i kommunen som får ett högre respektive lägre slutbetyg jämfört med provbetyget.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 81

21. I nio kommuner saknas personaluppgifter från fristående skolor. I dessa kommuner avser uppgifterna endast lärare i kommunala grundskolor.

09-05-25 12.19.36

InDIKATOR C1 anDeL Lärare meD peDagogISK hÖgSKoLeexamen personal med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen med utfärdat examensbevis som är anställda som lärare, omräknat till heltidstjänster läsåret 2007/2008. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är läsåret 2007/08 för riket totalt 86 procent. Andelen varierar mellan 71 procent och 98 procent. Pajala är den kommun som har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. I kommunala grundskolor är andelen 87 procent och i fristående grundskolor 70 procent. Bland kvinnliga lärare är andelen med pedagogisk högskoleexamen högre (89 procent) än bland männen (79 procent). Totalt sett är det fler kvinnor som är anställda som lärare (77 procent) än män (23 procent). I tabellbilagan redovisas rangnummer för alla kommuner där uppgifter finns från både kommunala och fristående grundskolor. Hur dessa kommuner fördelar sig efter färggruppering framgår av karta C1. I tabell C1.1 redovisas de tio kommuner som har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. tabeLL c1.1 Kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen läsåret 2007/2008. Kommun pajala

Andel (%) 97,8

Torsås

97,7

Habo

96,3

Skellefteå

96,0

robertsfors

96,0

Grästorp

95,6

överkalix

95,3

Norsjö

95,3

Osby

95,2

vadstena

94,9

övertorneå

94,9

En majoritet av kommunerna med högst andel behöriga lärare är mindre kommuner. Elevernas resultat i dessa kommuner varierar stort. Vissa har mycket goda resultat medan andra har sämre resultat. Sett till samtliga kommuner har vi inte funnit något tydligt samband mellan en hög andel behöriga lärare i kommunen och goda resultat. I de flesta av kommunerna har inte andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ändrats med mer än 3 procentenheter åt endera hållet jämfört med året innan.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 82

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.36

I 17 kommuner har andelen försämrats med mer än 3 procentenheter, och i 55 kommuner har andelen höjts med mer än 3 procentenheter. I tabell C2.1 redovisas de tio kommuner där andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat mest. Halmstad är den kommun där andelen ökat mest, 9,3 procentenheter, och kommunen har avancerat från plats 105 till 47 av de kommuner som har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. tabeLL c1.2 Kommuner där andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat mest sedan föregående år. Kommun

Avvikelse från 2007 i procentenheter

Halmstad

9,3

Arvidsjaur

8,1

mellerud

8,1

Hällefors

7,1

Bjurholm

7,0

ånge

6,8

Nykvarn

6,7

Härjedalen

6,6

åtvidaberg

6,3

kristinehamn

6,0

Av diagram C1.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.

Antal kommuner

DIagram c1.1 antal kommuner fördelade efter andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. 100

2007

2008

Kommunens totala andel

–75

76–80

81–85

86–90

91–95

96–100

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 83

09-05-25 12.19.36

Karta c1 Kommunerna fördelade efter andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.

AnDeL LäRARe MeD PeD. HÖgSKOLeeX.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 84

AnTAL KOMMUneR

90,3–97,8%

83,3–90,2%

140

71,1–83,2%

Uppgift saknas

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.37

InDIKATOR C2 antaL eLever per Lärare Antalet elever per lärare omräknat till heltidstjänster. kÄllA: STATISTISkA CeNTrAlByråN OCH SkOlverkeT

Genomsnittligt antal elever per lärare i riket läsåret 2007/08 är 12,0. Antalet elever per lärare varierar mellan 8,5 och 14,2. I kommunala grundskolor finns det i genomsnitt 11,9 elever per lärare och i fristående grundskolor är det 13,4 elever per lärare, dvs. en lägre personaltäthet. Nivån är så gott som oförändrad jämfört med föregående år. Lärartätheten är högst i inre delarna av norra och mellersta Sverige. Detta beror till en del på strukturella förutsättningar då klasserna ofta blir små till följd av gles bebyggelse vilket medför att lärartätheten blir hög. Vi har inte rangordnat kommunerna utifrån lärartätheten eftersom det är svårt att värdera vad som är en bra eller mindre bra lärartäthet. Som nämndes i avsnitt 5.2 är det inte givet att fler lärare ger bättre resultat. Det är snarare den enskilda lärarens kompetens som påverkar elevernas måluppfyllelse. Av diagram C2.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter antalet elever per lärare.

Antal kommuner

DIagram c2.1 antal kommuner fördelade efter antal elever per lärare (Bortfall 2006/2007 24 kommuner, 2007/2008 9 kommuner). 120

2006/2007

2007/2008

100 80 60 40 Antal elever per lärare (kommunens värde)

20 0

–10

10,0–10,9

11,0–11,9

12,0–12,9

13,0–13,9

14–

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 85

09-05-25 12.19.37

InDIKATOR C3 LIKvärDIg betygSSättnIng – ny indikator Andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2008. kÄllA: SkOlverkeT

Likvärdig betygssättning i matematik Matematik är det ämne där störst andel elever har ett högre slutbetyg än provbetyg. Vårterminen 2008 var det nästan var fjärde elev som hade ett högre slutbetyg än provbetyg. 74 procent av eleverna hade samma slutbetyg som provbetyg. Skillnaden mellan kommunerna är förhållandevis stor. I den kommun som hade lägst samstämmighet var det enbart 32,5 procent som fick samma slutbetyg som provbetyg. Resterande andel hade fått ett högre slutbetyg. I de tio kommuner som uppvisade högst samstämmighet hade mellan 88 och 94 procent av eleverna fått samma slutbetyg som provbetyg.

Antal kommuner

DIagram c3.1 antal kommuner fördelade efter andelen elever som fått ett högre slutbetyg än provbetyg i matematik. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 Andel med högre betyg

2 0

I enbart 11 kommuner var det tio procent eller färre som hade ett högre slutbetyg än provbetyg. I 213 kommuner var det mellan 11 och 29 procent av eleverna som fick ett högre slutbetyg än provbetyg och i 66 av kommunerna fick mer än 30 procent ett högre slutbetyg än provbetyg vilket är en betydligt högre siffra än för engelska och svenska.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 86

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.37

Likvärdig betygssättning i engelska Samstämmigheten mellan slutbetyg och provbetyg är högst i engelska. Totalt i riket var det 84 procent av eleverna som fick samma slutbetyg som provbetyg i engelska. Skillnaden mellan kommunerna är också betydligt mindre än för svenska och matematik. I den kommun där samstämmigheten var lägst hade ca 67 procent samma slutbetyg som provbetyg och i den kommun där samstämmigheten var högst var det ca 94 procent.

Antal kommuner

DIagram c3.2 antal kommuner fördelade efter andelen elever som fått ett högre slutbetyg än provbetyg i engelska. 45 40 35 30 25 20 15 10 Andel med högre betyg

5 0

I drygt 60 procent av Sveriges kommuner var det mindre än 10 procent av eleverna som hade ett högre slutbetyg än provbetyg. I resterande kommuner hade mellan 10 och 29 procent av eleverna ett högre slutbetyg än provbetyg.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 87

09-05-25 12.19.37

Likvärdig betygssättning i svenska Av de elever som genomförde det nationella proven och fick ett provbetyg i svenska var det 79 procent i riket som fick samma slutbetyg som provbetyg. 15 procent fick ett högre slutbetyg än provbetyg och 6 procent fick ett lägre slutbetyg. I de tio kommuner som uppvisade högst samstämmighet hade mellan ca 87 och 97 procent av eleverna fått samma slutbetyg som provbetyg. I de tio kommunerna med lägst samstämmighet var motsvarande siffror mellan ca 54 och 69 procent.

Antal kommuner

DIagram c3.3 antal kommuner fördelade efter andelen elever som fått ett högre slutbetyg än provbetyg i svenska. 30 25 20 15 10 5 0

Andel med högre betyg

I 38 kommuner var det mindre än 10 procent av eleverna som hade ett högre slutbetyg än provbetyg. I 247 kommuner hade mellan 10 och 29 procent av eleverna ett högre slutbetyg än provbetyg och i 5 kommuner hade mer än 30 procent av eleverna ett högre slutbetyg än provbetyg.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 88

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.38

kApITel

öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete ett av huvuDSyftena med denna rapport är att den ska stimulera till analyser och

åtgärder för att öka måluppfyllelsen i kommunens grundskola. Genom att jämföra den egna kommunens skolverksamhet med andras kan kommunen få en signal om var den största utvecklingspotentialen finns och även hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera mer ingående. Vi ger i slutet av detta kapitel två exempel på hur sådana jämförelser kan göras på ett enkelt och överskådligt sätt. Att använda resultatoch resursindikatorer och göra jämförande analyser bör ses som en naturlig del i de kommunala lednings- och styrprocesserna. Det finns många modeller för och illustrationer av sådana system. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ger exempel på en sådan modell och beskriver i skriften Skapa resultat med nyckeltal – Grundskola hur nyckeltal kan integreras i centrala delar av styrprocessen för att ge ökad konkretion åt målformuleringar, lägesanalyser och resultatredovisningar.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 89

09-05-25 12.19.47

6.1 analys inom den egna kommunen För att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen ska kunna ta ansvar fullt ut, måste det finnas tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten. Detta kan säkerställas genom systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Det första steget i att utveckla verksamheten bör därför vara att studera och jämföra resultaten inom den egna kommunen, både totalt och på skolnivå. Analys av resultaten är en viktig del av det samlade underlaget för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. För att utveckla verksamheten behövs även en mer allsidig bild. Skolornas värdegrundsarbete, elevinflytande och trygghet, samt elevernas och föräldrarnas nöjdhet är andra faktorer som behöver följas upp och utvärderas. Ledning och styrning är ett annat område som behöver belysas. En utgångspunkt för att analysera den egna kommunens måluppfyllelse kan vara nedanstående frågor: • • • • • • • • • • • •

Hur ser det ut på de olika skolorna i kommunen? Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Vilka resultat följer vi upp och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser vi satsar på vår skola? Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? Vilka olika metoder använder vi för att eleverna ska lyckas i sin kunskapsutveckling? Kan vi organisera skolverksamheten annorlunda? Hur arbetar vi med de elever som behöver särskilt stöd? Vilka metoder använder vi i arbetet med elevernas inflytande, trygghet, trivsel samt sociala och demokratiska utveckling? Vilka är våra styrkor respektive svagheter? Vad kan vi lära av varandra inom kommunen? Vilka åtgärder kan vi vidta för att förbättra måluppfyllelsen?

Nedan ges också förslag på några verktyg som kan användas för att analysera, jämföra och värdera verksamheten på såväl kommun- som skolnivå.

SIRIS SIRIS står för Skolverkets internetbaserade resultatoch kvalitetsinformationssystem. Här återfinns mycket av den officiella information som samlas in om skolornas kvalitet och resultat. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser av resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, läns-, kommun- och skolnivå. Den största delen av uppgifterna presenteras på skolnivå, vilket gör det möjligt att t.ex. följa en enskild skolas resultat över tiden. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 90

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.47

Skolkompassen Till stöd för skolans beslutsfattare och ledning har Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat Skolkompassen. Skolkompassen är ett överskådligt och praktiskt användbart redskap som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning. Verktyget riktar sig därmed till den politiska nämnden eller styrelsen och förvaltningen eller motsvarande och inte direkt till enskilda skolor eller klasser. Det övergripande syftet med Skolkompassen är att ge underlag till gemensam verksamhetsutveckling med utgångspunkt i skolans uppdrag och uppgifter genom att visa på styrkor och förbättringsområden. Mer information finns på vår webbplats www.skl.se.

BRUK Skolverket har ett verktyg, BRUK, som kan användas för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. BRUK kan användas på såväl skol- som kommunnivå. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 91

09-05-25 12.19.47

6.2 att lära av goda exempel Öppna jämförelser kan med fördel användas för att hitta goda exempel på kommuner som lyckats särskilt väl inom ett eller flera områden inom grundskolan. Ingen kommun är bäst eller sämst på allt. Därmed bör alla kommuner ha något att lära av andra eller något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk med andra kommuner kan lärdom delas mellan kommuner. Det kan vara en väg för att utveckla och sprida framgångsrika metoder för utveckling av skolverksamheten som på sikt kan leda till en ökad måluppfyllelse. Vid jämförelser är det viktigt att hitta bra jämförelsekommuner. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var har eleverna högst betyg? I vilka kommuner lyckas eleverna bäst på de nationella ämnesproven? Vilka kommuner har högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan? Det handlar även om att ställa resultaten mot kostnaderna: Vad är kostnaden per elev för att uppnå ett visst resultat? Genom att söka ut de mest framgångsrika kommunerna inom respektive område och jämföra deras resultat med den egna kommunens kan man på ett enkelt sätt se hur den egna kommunen ligger till i förhållande till de bästa och samtidigt hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera. Ett annat sätt att hitta goda exempel är att söka ut kommuner som kanske inte ligger i topp men som har förbättrat sina resultat kraftigt under en följd av år. SKL genomför under 2009 en studie över framgångsrika skolkommuner. Studien tar sin utgångspunkt i Öppna jämförelser och syftar till att lyfta fram goda exempel från framgångsrika skolkommuner och bidra till att kommunerna lär av varandra. Nedan följer en sammanställning av de främsta kommunerna och deras resultat. I anslutning till tabellen finns även möjlighet att själv fylla i den egna kommunens resultat. Även de mest framgångsrika kommunerna kan i många fall bli ännu bättre då det är 100 procents måluppfyllelse som är målet i grundskolan.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 92

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.47

exempel på jämförande analys 1 tabeLL1 underlag för jämförande analys mellan den egna kommunen och kommunerna med bäst värde per indikator. Resultatindikatorer

Din kommuns värde

Bästa kommunen

Bästa kommunens värde

A1. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen

åsele

A1. Avvikelse från beräknat SAlSAvärde (uppnått målen), procent

överkalix

20 procentenheter

A2. Genomsnittligt meritvärde

Danderyd

247,2 poäng

A2. Avvikelse från beräknat SAlSAvärde (meritvärde), poäng

Sorsele

29 poäng

A3. Behöriga till gymnasieskolan

Sorsele

100 %

A4. Uppnått kravnivån på ämnesprovet i matematik åk 5

Habo

98%

A5. Uppnått kravnivån på ämnesprovet i engelska åk 5

Danderyd, karlsborg, ljusnarsberg

98%

A6. Uppnått kravnivån på ämnesprovet i svenska åk 5

Tyresö, Svenljunga

97%

A7. minst G på ämnesprovet i matematik åk 9

Arjeplog

100 %

A8. minst G på ämnesprovet i engelska åk 9

Arjeplog, Danderyd, Dorotea, malå, Orsa, pajala, Sorsele, vadstena

100 %

A9. minst G på ämnesprovet i svenska (exkl. svenska som andraspråk) åk 9

Arjeplog, Borgholm, Båstad, Hammarö, mullsjö, Oxelösund, pajala, Sorsele, Storfors, Svenljunga, ydre, överkalix, övertorneå

100 %

A10. resultat Dagens Nyheters nutidsorientering

Danderyd

A11. Bästa sammanvägda resultat

lomma

Resursindikatorer

Din kommuns värde

Bästa kommunen

97,8%

14,8 rätt Bästa kommunens värde

B1. Nettokostnad per elev, femårsgenomsnitt

kävlinge

58 923 kr

B2. Störst negativ avvikelse från standardkostnad, femårsgenomsnitt

vellinge

-16,0%

B3. kostnad per betygspoäng

Danderyd

B4. Bästa effektivitetstal

vellinge

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

pajala

235,4 kr/ poäng 97,8%

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 93

09-05-25 12.19.47

exempel på jämförande analys 2 Vi vet att många kommuner gärna jämför sig med sina grannar eller med kommuner som av olika skäl uppfattas som lika den egna kommunen i något avseenden. För att tillgodose önskemålen om sådana jämförelsemöjligheter presenterar vi i det följande ett exempel på hur man kan välja jämförelsekommun utifrån sådana bakgrundsfaktorer som ofta brukar användas i jämförelsesammanhang. I tabellen nedan presenteras hur en jämförelseanalys kan se ut mellan två kommuner med liknande struktur. tabeLL 2 exempel på underlag för jämförande analys mellan kommuner med liknande struktur. Kommungrupp modellberäknat meritvärde (SAlSA)

Kommun A Förortskommuner

Kommun B Förortskommuner

213

214

64 355

59 812

Tätortsgrad

99,7

95,1

Skattesats (kommunal)

18,8

20,84

196 292

194 605

69 811

70 512

Folkmängd

mediannettoinkomst Standardkostnad per elev

Av jämförelsen mellan de två kommunernas förutsättningar framgår att deras strukturella bakgrundsfaktorer är snarlika. Kommunerna är mycket lika avseende modellberäknat meritvärde (SALSA), folkmängd, tätortsgrad, mediannettoinkomst och standardkostnad. Skattesatsen är den enda bakgrundsfaktorn där kommunerna inte är så lika varandra.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 94

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.47

tabeLL 3 exempel på underlag för jämförande analys mellan kommuner med liknande struktur. Resultatindikatorer

Kommun A

Andel elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun B

76,1

79,0

-5

-1

213,8

216,6

-3

89,6

92,6

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i matematik åk 5, procent

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i engelska åk 5, procent

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska åk 5, procent

minst G i ämnesprovet i matematik åk 9, procent

89,7

85,8

minst G i ämnesprovet i engelska åk 9, procent

97,8

98,1

minst G i ämnesprovet i svenska (exkl. svenska som andraspråk) åk 9, procent

98,5

98,6

resultat DN:s nutidsorientering, poäng

10,9

12,8

Sammanvägt resultat, rankingplacering

125

Avvikelse från beräknat SAlSA-värde(uppnått målen), procentenheter Genomsnittligt meritvärde Avvikelse från beräknat SAlSA-värde (meritvärde), poäng Behöriga till gymnasieskolan, procent

Resursindikatorer

Kommun A

Kommun B

71 252

65 092

2,1

-7,7

315,9

259,8

effektivitetstal, rankingplacering

162

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

77,9

89,9

Antal elever per lärare

13,7

13,9

Nettokostnad per elev, femårsgenomsnitt Avvikelse från standardkostnad, femårsgenomsnitt, procent kostnad per betygspoäng

Trots de liknande förutsättningarna skiljer sig resultaten åt för kommunerna. Kommun B har lyckats bäst av de två kommunerna när det gäller elevernas resultat i årskurs nio med undantag för ämnesproven i matematik. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre hos kommun B. Samtidigt som kommun B har bättre resultat har kommunen ändå en lägre nettokostnad per elev och nettokostnaden är även lägre än standardkostnaden. I tabellbilagan finns bakgrundsvariabler för att hitta jämförbara kommuner. De fyra kommuner som är mest lika den egna kommunen (fokuskommunen) tas fram genom en sammanvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 procent),

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 95

09-05-25 12.19.47

folkmängd (30 procent) standardkostnad (30 procent) och mediannettoinkomst (10 procent). De jämförbara kommunerna kan variera något mellan åren. Den främsta anledningen till det är att det modellberäknade meritvärdet (SALSA) förändras. Genom att använda analysverktyget på WebOr går det även att hitta andra lämpliga kommuner att jämföra sig med. Exempel på tillvägagångssätt presenteras som bilaga 1 till rapporten under rubriken Öppna jämförelser i analysverktyget WebOr.

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 96

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.48

BIlAGOr

bILaga 1 Öppna jämförelser i analysverktyget Webor bILaga 2 beräkningar av sammanvägt värde samt effektivitetstal bILaga 3 Deﬁnitioner bILaga 4 tabeller bILaga 5 förteckning över diagram, ﬁgurer, kartor och tabeller

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 97

09-05-25 12.19.57

bILaga 1: öppna

jämförelser i analysverktyget WebOr

I Detta avSnItt kommer vi att visa hur analysverktyget WebOr kan användas som

ett hjälpmedel för att ta fram kommuner att jämföra sin egen kommun med. Verktyget kan även användas för att göra olika typer av analyser. WebOr är ett internetbaserat analysverktyg som är tillgängligt för alla. (www.webor.se). Beroende på vad syftet är med analysen har vi delat in de olika tillvägagångssätten för att göra analyser i två delar, A och B.

a. hitta lika kommuner med likartad struktur I WebOr finns möjligheten att hitta kommuner med likartad struktur som är lämplig att jämföra sig med. Nedan beskrivs hur en sådan sökning kan gå till: 1. Gå in på www.webor.se 2. Längst upp till vänster väljer ni fokuskommun. Fokuskommunen är den kommunen ni vill hitta jämförelseobjekt till. För att gå vidare måste en fokuskommun väljas. 3. För att hitta de kommuner som är mest lik den fokuskommun man har valt klickar man på ”sök liknande kommuner” i mitten av förstasidan under avsnittet ”Öppna Jämförelser”.

1. gå in på www.webor.se 2. välj fokuskommun 3. välj ”sök liknande kommuner”

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 98

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.57

4. På nästa sida kan man under ”verksamhet” välja olika fokusområden för att hitta liknande kommuner. För grundskola finns det följande fokusområden att välja mellan; resultat, ekonomi, personal och övergripande. Det är även viktigt att välja vilket år man vill söka data för. Året vi använder benämner vi med året då rapporten kom ut. För denna rapport blir det således 2009. Om det övergripande alternativet väljs för rapportåret 2009 så utgår sökningen från en sammansättning av variablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad per elev och mediannettoinkomst: Variablerna är viktade enligt följande: • • • •

SALSA för meritvärdet, läsåret 2007/08 Folkmängd, 31 december 2008 Standardkostnad per elev (5-års-genomsnitt) Mediannettoinkomst, 2007

30 % 30 % 30 % 10 %

Det går också att utgå från ett resultat- eller resursperspektiv. Väljs detta utgår sökningen istället från de olika resultat-, ekonomi- eller personalindikatorerna som vi har redovisat i rapporten.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 99

09-05-25 12.19.57

Efter att verksamhet valts presenteras en lista över de mest lika kommunerna. Listan är uppbyggd så att alla kommuner kommer att listas utifrån sin likhet med den fokuskommun som är vald. Den kommun som är mest lik presenteras först under fokuskommunen i listan. När ett antal (lämpligtvis 1–5) jämförbara kommuner valts ut från listan är det dags att gå vidare i analysen.

b. genomför en jämförelseanalys av din kommun Det finns även möjlighet att ta fram indikatorer och genomföra en jämförelseanalys i WebOr. Här beskrivs hur en sådan jämförelseanalys kan gå till: 1. Gå till startsidan www.webor.se 2. Välj fokuskommun, dvs. den kommun du vill se nyckeltal för. 3. Klicka på ”gå till analysen” under avsnittet Öppna jämförelser i mitten av startsidan. 4. Under verksamhet (högst upp i mitten) väljer man i detta fall Grundskolan och sedan rapportåret 2009. 5. Alla indikatorer visas nu. Välj nu till de kommuner du vill jämföra dig med, genom att klicka på plustecknet bredvid ”Hela riket” i vänsterspalten. Möjligheten finns även att välja län eller en grupp/kommungrupp, det som då redovisas är ett ovägt medelvärde för gruppen man valt.

Utifrån denna bild kan du sedan välja att fokusera antingen på de ”röda” indikatorerna som din kommun visar eller på de indikatorer där din kommun redovisar ett sämre resultat än de kommuner du valt att jämföra med.

100

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 100

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.57

6. Genom att högerklicka på en indikator eller kommun så finns möjligheten att ta bort dessa om alternativet ”dölj” väljs. 7. Genom att klicka på en indikator finns möjligheten att få den redovisad som en kartbild. Klicka först på indikatorn sen på fliken Karta (värde) så kommer en karta med valda kommuner och deras värde upp.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 101

101

09-05-25 12.19.57

bILaga 2: Beräkning

av det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet

I Det här avSnIttet ges en beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resul-

tatet samt effektivitetstalet som vi presenterar i rapporten.

beräkning av det sammanvägda resultatet FAkTA Om vIKtnIng • Uppnått målen i alla ämnen 0,25 (A1) • Uppnått målen i alla ämnen SAlSA-avvikelse 0,15 (A1) • Genomsnittligt meritvärde 0,2 (A2) • Genomsnittligt meritvärde SAlSA-avvikelse 0,1 (A2) • Behörighet till gymnasieskolan 0,15 (A3) • Ämnesprov åk 9 (1/3 per ämne) 0,15 (A7–A9)

102

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 102

Det sammanvägda resultatet utgår som nämnts i avsnitt 5 från de resultatindikatorer som vi mot bakgrund av tillgänglig jämförbar statistik kunnat redovisa för samtliga kommuner. Detta innebär att resultaten från ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering inte ingår då vi inte har tillgång till värden för samtliga 290 kommuner. Det sammanvägda resultatet är sålunda ett mått på hur väl kommunens skolor lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Samtliga indikatorer som ingår har standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Detta innebär att kommunens värde för respektive indikator gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på hur högt värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100 och den som har det lägsta värdet får noll. Värdena har sedan viktats vilket innebär att vissa indikatorer tillmäts större betydelse än andra. Vilka vikter som tilldelas en viss indikator kan alltid diskuteras och självklart leder en större förändring av vikterna till att resultaten förändras. För att viktningen ska bli så bra som möjligt har vi vid framtagandet haft en dialog med ett större antal kommuner. Vi har även gjort olika typer av tester för att försäkra oss om att mindre förändringar av vikterna inte leder till större förändringar i det sammanvägda resultatet (s.k. robusthetstest). Ett antal principer har varit vägledande när vikterna har bestämts. Indikatorer som grundar sig på flera ämnen tillmäts större betydelse än de som grundar sig på ett eller ett fåtal ämnen. Exempelvis anser vi att indikatorn Uppnått målen i alla ämnen har större betydelse än resultaten på det nationella provet i svenska. Faktiska värden tillmäts större betydelse än avvikelser från SALSA-värden. Vi har även sett det som mer betydelsefullt att alla elever når målen än att eleverna har ett genomsnittligt högt betyg. För att få fram ett sammanvägt värde för respektive kommun multipliceras avslutningsvis värdena för respektive indikator med de valda vikterna och ett sammanvägt värde erhålls. Eftersom indikatorerna är standardiserade säger inte det framräknade värdet i sig något om kommunens resultat. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa det sammanvägda resultatet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.57

beräkning av effektivitetstalet För att få en bild av kommunernas effektivitet har vi kompletterat det sammanvägda resultatet med ett effektivitetstal. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden. Anledningen till att vi använt oss av avvikelsen från standardkostnaden i stället för nettokostnaden är att vi anser att jämförelsen blir mer rättvis om vi tar hänsyn till att kommunerna i Sverige har väldigt olika struktur och förutsättningar. Även indikatorn B2 Procentuell avvikelse från standardkostnaden har standardiserats på samma sätt som beskrivs i avsnittet ovan. Kommunernas procentuella avvikelse har således gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på vilket värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner Målsättningen vid framtagandet av effektivitetstalet har varit att resultat och kostnader ska väga lika mycket. Indikatorn B2 Procentuell avvikelse från standardkostnaden väger således i stort sett lika mycket som de totalt åtta resultatindikatorerna som ligger till grund för det sammanvägda resultatet. I likhet med det sammanvägda resultatet ger effektivitetstalen i sig inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun. De blir intressanta först när de ställs i relation till andra kommuner. Vi har därför även i detta fall valt att enbart redovisa kommunernas placeringar i rankningen.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 103

103

09-05-25 12.19.57

bILaga 3: Definitioner resultatindikatorer a1. anDeLen eLever Som uppnått måLen I aLLa ämnen (kommunala och fristående skolor) Andel av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänt eller högre, i samtliga ämnen vårterminen 2008. Den enskilda eleven ska ha nått målen i alla ämnen han eller hon läst för att räknas till dem som uppnått målen i alla ämnen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för elever i kommunala skolor och fristående skolor. Sammanvägning till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter. modellberäknat värde enligt SaLSa för andelen elever som uppnått målen i alla ämnen (kommunala skolor) modellberäknade värden för andel elever som uppnått målen har tagits fram av Skolverket i en regressionsmodell där varje kommun jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andelen pojkar, andelen elever födda utomlands, samt andelen elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2008. avvikelse från modellberäknat värde enligt SaLSa för andelen elever som uppnått målen (kommunala skolor) Avvikelsen mellan faktiskt värde för andelen elever som uppnått målen (se ovan) och det modellberäknade värdet (se ovan) anges i procent. Noteras bör att avvikelsen är beräknad på värden för elever i kommunala skolor (exakta värden framgår av den elektroniska tabellen) medan det faktiska totalvärdet avser elever i både kommunala och fristående skolor. eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 235 kommuner torde vår jämförelse med SAlSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner.

a2. genomSnIttLIgt merItvärDe (kommunala och fristående skolor) meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, vG=15 och mvG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2008. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för kommunala skolor och fristående skolor. Sammanvägningen till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter.

104

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 104

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.57

modellberäknat meritvärde enligt SaLSa (kommunala skolor) modellberäknade genomsnittliga meritvärden har tagits fram av Skolverket i en regressionsmodell där varje kommun jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andelen pojkar, andelen elever födda utomlands, samt andelen elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2008. avvikelse från modellberäknat genomsnittligt meritvärde enligt SaLSa (kommunala skolor) Avvikelsen mellan det faktiska värdet för genomsnittligt meritvärde (se ovan) och det modellberäknade värdet (se ovan) anges i procent. Noteras bör att avvikelsen är beräknad på värden för elever i kommunala skolor (exakta värden framgår av den elektroniska tabellen) medan det faktiska totalvärdet avser elever i både kommunala och fristående skolor. eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 235 kommuner torde vår jämförelse med SAlSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner.

a3. behÖrIga tILL gymnaSIeSKoLan (kommunala och fristående skolor) Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2008. För att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således inte). Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för elever i kommunala och fristående skolor. Sammanvägningen till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter.

a4–a6. ämneSproven I årSKurS 5, anDeL eLever Som nått KravnIvån (kommunala skolor) Indikatorerna visar andelen elever som enligt kommunen uppnått Skolverkets kravnivå i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska av de elever som gjort proven vårterminen 2008. De resultat som visas avser elever i kommunala skolor. Ämnesproven i årskurs 5 har inte varit obligatoriska för kommunerna att använda. Närmare 98 procent av landets skolor använder proven och i många kommuner görs en central sammanställning av resultaten. Uppgifterna som redovisas har tagits in från kommunerna av Skl i en särskild enkät. Indikatorerna redovisas för de 182 kommuner som lämnat uppgifter i nämnd enkät. För de kommuner som inte lämnat uppgifter lämnas en blank ruta i tabellen.

a7– a9. ämneSproven I årSKurS 9, anDeLen eLever Som fått mInSt betyget goDKänt (kommunala och fristående skolor) Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2008 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 105

105

09-05-25 12.19.57

resultaten för kommunala skolor och fristående skolor. Sammanvägningen till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. vi har inte redovisat resultaten för de elever som deltog i proven i svenska som andraspråk. A10. Dagens Nyheters nutidsorientering (kommunala och fristående skolor) Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2007. Totalt 54 procent av eleverna i årskurs 9 deltog i provet. I vissa kommuner deltar i stort sett samtliga elever i årskurs 9 medan det i andra är mindre än 20 procent av eleverna som deltar. I tabellbilagan redovisas uppgifterna för 269 kommuner. minst tio elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas.

a11. Sammanvägt reSuLtat ett sammanvägt resultat baserat på samtliga resultatindikatorer som rapporten redovisar med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering

resursindikatorer b1. nettoKoStnaD per eLev I hemKommunen (kommunala och fristående skolor) kommunens samtliga kostnader minus totala intäkter för grundskolan per elev som är folkbokförd i kommunen. I nettokostnaden ingår även kostnader för lokaler och skolskjuts. Dessa två kostnadsposter särredovisas i tabellbilagan. Nettokostnadsbegreppet överensstämmer med definitionen i Skl:s och SCB:s gemensamma rapport vad kostar verksamheten i Din kommun. I öppna jämförelser beräknas indikatorn per elev i stället för per invånare. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2003 till 2007. kommunen med högst nettokostnad placeras sist i rangordningen och vice versa. Lokalkostnad per elev (kommunala och fristående skolor) kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. lokalkostnader per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Den redovisade kostnaden är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2003 till 2007. Skolskjutskostnad per elev (kommunala och fristående skolor) kommunens kostnader minus totala intäkter för skolskjutsar per elev som är folkbokförd i kommunen. Den redovisade kostnaden är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2003 till 2007.

b2. avvIKeLSe från StanDarDKoStnaD (kommunala och fristående skolor) Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs till en genomsnittligt kostnads- och ambitionsnivå och med hänsyn tagen till de egna strukturella faktorerna i kostnadsutjämningen. De faktorer som ingår i grundskolans kostnadsut-

106

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 106

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.57

jämning är åldersstruktur, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, merkostnader för skolskjutsar och små skolor. Begreppet används även i Skl:s och SCB:s gemensamma rapport vad kostar verksamheten i Din kommun. Här i öppna jämförelser beräknas indikatorn per elev i stället för per invånare. Avvikelsen som redovisas är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2003 till 2007 både avseende nettokostnaden och standardkostnaden. Även här hamnar kommunen med högst kostnad (det vill säga högst positiv avvikelse) sist i rangordningen och vice versa.

b3. KoStnaD per betygSpoäng (kommunala skolor) Genomsnittlig kostnad per elev 2007 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar delad med det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 vårterminen 2008.

b4. effeKtIvItetStaL effektivitetstalet utgörs av samtliga resultatindikatorer som ingår i det sammanvägda resultatet samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna.

c1. anDeLen Lärare meD peDagogISK hÖgSKoLeexamen (kommunala och fristående skolor) Andelen lärare den 15 oktober 2007, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis. Uppgifterna avser lärare i kommunala och fristående skolor. Indikatorn avser grundskolans alla årskurser medan resultatindikatorerna gäller årskurs 9. Uppgiften avser både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. För några kommuner saknas uppgiften för fristående skolor i den nationella statistiken. För dessa kommuner redovisas endast uppgiften för de kommunala skolorna. Indikatorn markeras med vitt i tabellen och kommunen ingår inte i rankningen.

c2. antaLet eLever per Lärare (kommunala och fristående skolor) Antal elever per lärare den 15 oktober 2007 omräknat till heltidstjänster. Den pedagogiska personalen omfattar även förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare, men dessa personalgrupper ingår inte här. Uppgifterna avser lärare i kommunala och fristående skolor. Indikatorn avser grundskolans alla årskurser medan resultatindikatorerna gäller årskurs 9. Uppgiften avser både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. För några kommuner saknas uppgiften för fristående skolor i den nationella statistiken. För dessa kommuner redovisas endast uppgiften för de kommunala skolorna. Indikatorn rankas ej.

c3. LIKvärDIg betygSSättnIng (kommunala och fristående skolor) Andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre betyg i slutbetyget vårterminen 2008 än vad eleven fick i betyg på det nationella provet vårterminen 2008 i ämnena svenska, engelska respektive matematik. I statistiken ingår endast elever som har deltagit i samtliga delprov i ämnesprovet. Indikatorn rankas ej.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 107

107

09-05-25 12.19.57

bakgrundsvariabler SaLSa (kommunala skolor) modellberäknade genomsnittliga meritvärden har tagits fram av Skolverket i en regressionsmodell där varje kommun jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andelen pojkar, andelen elever födda utomlands, samt andelen elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Uppgifterna avser endast elever i kommunala skolor och gäller för vårterminen 2008. foLKmängD Total folkmängd den 31 december 2008. tätortSgraD Andel av kommunens totala invånare som bor i tätort i förhållande till kommunens totala folkmängd 2005. Som tättbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. totaL SKatteSatS Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget 2008. SKatteSatS tILL Kommun Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen 2008. meDIannettoInKomSt mediannettoinkomst för kvinnor och män 20 år och äldre 2007. Nettoinkomsten består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. StanDarDKoStnaD per eLev Standardkostnad för grundskolan är den kostnad som beräknas i grundskolemodellen i kostnadsutjämningssystemet. kostnaden beräknas utifrån en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Utöver verksamhetsanknutna kostnader finns också modeller i kostnadsutjämningen som inte är knutna till någon specifik verksamhet. Dessa ingår också i beräkningen för grundskolan. Beräkningen överensstämmer med den definition som används i Skl:s och SCB:s gemensamma rapport vad kostar verksamheten i Din kommun men här beräknat per elev i stället för per invånare. Den standardkostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2003 till 2007.

108

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 108

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.58

Kommungruppsindelning kommungruppsindelningen gjordes av Svenska kommunförbundet 2005. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. kommungrupperna är • Storstäder (3 kommuner). kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. • förortskommuner (38 kommuner). kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. • Större städer (27 kommuner). kommuner med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. • pendlingskommuner (41 kommuner). kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen. pendlar till arbetet i någon annan kommun. • glesbygdskommuner (39 kommuner). kommuner med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. • varuproducerande kommuner (40 kommuner). kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet enligt svensk näringsgrensindelning. • Övriga kommuner, över 25 000 invånare (34 kommuner). kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. • Övriga kommuner, 12 500–25 000 invånare (37 kommuner). kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500–25 000 invånare. • Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare (31 kommuner). kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 109

109

09-05-25 12.19.58

110

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 110

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.58

bILaga 4: Tabeller I tabeLLbILagan reDovISaS värden för samtliga kommuner. Varje kommun kan

där se hur den rangordnas för flertalet indikatorer, det vill säga från det bästa värde (rangnummer 1) till sämsta värde (rangnummer 290). Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värden, och gul färg anger att kommunens värde på indikatorn ligger bland de 50 procenten i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner som har likadant värde i tabellbilagan räknas till samma grupp, däremot kan de få olika rankningsvärden beroende på att det finns fler decimaler än vad vi visar. Samma indelning och färger används i kartredovisningen. För många indikatorer finns det en kolumn mellan kommunens värde och rankning som redovisar en pil. Pilen visar om kommunens värde ökat, minskat eller är oförändrat från föregående läsår (se figur 1 med intervall till höger). Då vi för indikator A2 redovisar avvikelsen från föregående år med betygspoäng krävs det andra intervall för de pilarna (se figur 2).

25 procent 50 procent 25 procent

fIgur 1 i >10 procentenheter j 3,0–9,9 procentenheter k -2,9 till 2,9 procentenheter l -3,0 till -9,9 procentenheter m < -10 procentenheter

fIgur 2 i >20 poäng j 5,0–19,9 poäng k -4,9 till 4,9 poäng l -19,9 till -5,0 poäng m < -20 poäng

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 111

111

09-05-25 12.19.58

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max Vägt medel

ale alingsås alvesta aneby arboga arjeplog arvidsjaur arvika askersund avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad dals-ed danderyd degerfors dorotea eda ekerö eksjö emmaboda enköping eskilstuna eslöv essunga fagersta falkenberg falköping falun filipstad finspång

112

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 112

Procent

faktiskt värde

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

74 78 75 74 78 79 79 78 77 79 73 78 77 70 82 80 80 77 76 75 65 74 74 76 71 78 74 92 73 76 72 84 76 76 77 77 74 76 74 76 76 81 77 78

-4 -1 2 12 -4 6 1 1 -4 -7 -11 -3 -13 -2 -4 -4 2 0 -4 -1 4 -5 -3 -4 1 8 5 0 -7 9 7 -4 -5 -1 -1 -5 1 2 4 0 1 1 -5 -2

57,1 – 97,8

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

Poäng

faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2

76,6

70,7 77,5 76,7 85,1 73,9 85,3 80,0 78,7 73,2 72,0 62,5 75,0 63,6 69,9 77,9 75,6 81,6 76,7 71,4 74,5 70,1 69,2 71,4 70,9 72,4 85,9 78,8 92,3 65,7 84,6 79,0 80,9 68,5 75,5 76,5 73,1 75,2 78,1 77,8 76,2 76,6 82,0 72,0 75,8

faktiskt värde

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor)

209,3

l k k l l k l k l l m m m j l l k l l k k l l l k l j k l l l k l j k k j i j j l k l j

242 133 145 39 196 37 90 114 205 220 287 174 279 248 122 165 72 144 235 182 247 255 235 241 216 29 111 5 277 46 108 81 259 167 149 206 172 120 125 150 146 68 221 160

199 140 79 12 199 35 99 99 199 253 277 183 284 165 199 199 79 124 199 140 53 223 183 199 99 23 44 124 253 18 28 199 223 140 140 223 99 79 53 124 99 99 223 165

206,2 209,3 198,0 210,0 213,0 207,6 199,1 214,1 202,2 199,3 186,7 213,0 203,2 198,4 203,2 197,7 198,5 209,3 200,5 203,5 204,5 207,7 196,6 191,3 209,0 209,8 209,4 247,2 184,0 202,7 206,1 218,2 190,3 203,0 207,8 204,1 205,0 209,5 200,4 205,0 203,1 209,6 205,1 198,0

j k k k l l l l l k l k k j k m k k k k k j k l j k j k k j k k l k k j j i k k l k k j

139 98 230 88 51 125 221 42 189 219 283 50 176 225 177 235 224 99 204 171 159 124 247 274 107 90 97 1 288 183 142 22 278 179 121 162 153 95 205 152 178 93 148 229

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

202 207 202 199 205 205 206 204 202 205 196 204 206 193 212 207 208 202 204 205 200 200 198 200 204 206 196 234 194 202 198 215 202 203 204 208 202 200 201 205 202 211 202 204

2 1 -4 12 8 3 -7 8 0 -6 -9 9 -3 2 -9 -9 -9 7 -3 -2 -1 8 -1 -7 5 4 13 10 -10 1 8 0 -7 0 -1 -8 3 10 -1 0 2 -3 3 -6

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

100 113 198 14 39 87 238 39 129 224 257 32 188 100 257 257 257 50 188 173 146 39 146 238 63 76 12 26 264 113 39 129 238 129 146 248 87 26 146 129 100 188 87 224

83,9 89,7 89,5 94,2 92,4 94,1 91,0 89,0 87,9 89,8 86,8 88,8 84,8 89,1 88,0 82,4 93,7 94,6 88,4 85,8 83,9 94,9 86,9 77,7 87,7 95,0 90,9 98,7 86,6 94,9 87,4 94,0 84,9 91,0 89,1 86,4 83,7 91,4 84,4 89,4 90,0 91,4 82,5 86,4

Kommun Min – Max

l k k k k k l k l k k l l k k l k k k k k j l l k k j k k k l k l k k k k i k k k k l k

262 132 146 40 69 42 96 158 187 129 216 166 246 153 179 273 50 34 171 234 260 26 215 289 190 24 101 2 218 26 200 45 245 99 152 224 263 90 249 147 121 91 271 219

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 113

113

2009-05-25 12.15

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max Vägt medel

flen forshaga färgelanda gagnef gislaved gnesta gnosjö gotland grums grästorp gullspång gällivare gävle göteborg götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör jokkmokk

114

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 114

Procent

faktiskt värde

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

75 80 75 81 71 77 66 79 79 78 76 79 77 76 77 79 76 74 75 78 87 73 74 75 78 74 74 77 76 74 78 74 72 76 74 79 81 82 77 80 72 74 78 77

-6 3 -4 5 1 2 3 0 -16 6 -3 1 -5 -6 9 6 -12 -12 -1 4 3 -7 14 2 -1 0 1 -2 -6 2 -3 -2 -1 -8 0 -5 -14 3 -5 -1 0 6 -1 7

57,1 – 97,8

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

Poäng

faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2

76,6

67,5 82,6 71,3 85,7 71,6 77,3 69,1 77,5 63,1 84,2 72,5 81,0 74,4 72,5 85,6 85,4 63,5 61,7 73,6 82,0 90,4 66,4 87,6 76,6 77,8 74,0 75,2 75,2 68,0 75,9 75,0 72,3 71,9 68,3 73,7 74,4 67,2 84,9 71,8 80,1 72,0 79,5 77,6 83,6

faktiskt värde

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor)

209,3

k l k j j j m j m k m k k k k k m l k k k k j k k k k l m k k j k k m l l k k l l k j i

265 63 237 30 234 137 257 130 284 51 212 80 186 213 33 36 281 289 199 67 9 272 22 147 123 195 171 170 263 159 174 218 226 261 198 184 268 43 230 89 223 103 129 56

242 66 199 44 99 79 66 124 289 35 183 99 223 242 18 35 279 279 140 53 66 253 4 79 140 124 99 165 242 79 183 165 140 262 124 223 285 66 223 140 124 35 140 28

193,6 206,7 206,5 211,6 198,3 209,9 196,8 203,5 191,4 207,6 201,7 223,9 203,7 214,0 211,6 216,0 186,9 197,7 200,0 211,6 225,3 199,5 224,4 197,5 197,2 206,2 215,3 211,4 185,3 207,1 196,7 197,5 203,2 202,3 193,8 207,1 192,8 212,4 198,2 211,5 192,8 208,6 203,2 210,8

k k k j k j l k l j l j k k j j l k j k k k j k k k j k l k k j j k l l k k k l l j j j

263 135 138 66 227 89 242 172 273 127 196 11 165 44 68 31 282 234 210 67 9 217 10 237 238 140 34 72 286 133 246 236 174 186 261 131 267 59 228 69 268 113 175 77

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

200 208 201 211 195 202 188 205 205 202 203 205 205 211 203 208 199 198 205 210 220 202 212 198 203 206 198 203 199 206 203 198 196 203 200 206 210 213 205 210 197 198 207 203

-4 -1 5 1 3 11 9 -1 -14 6 -1 20 -8 -2 9 8 -12 0 -5 0 5 -2 12 -1 -6 -2 17 8 -11 1 -6 -1 6 -1 -6 1 -18 -1 -7 -2 -4 11 -5 8

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

198 146 63 113 87 20 32 146 283 57 146 2 248 173 32 39 279 129 207 129 63 173 14 146 224 173 5 39 271 113 224 146 57 146 224 113 287 146 238 173 198 20 207 39

82,3 92,4 92,2 94,2 86,0 89,5 85,5 88,0 81,6 95,8 85,3 89,2 87,6 87,2 93,8 89,9 78,8 82,1 86,4 92,2 98,0 83,3 94,8 90,0 85,7 85,0 87,6 93,8 84,4 87,8 86,4 86,4 88,1 88,0 87,7 87,2 84,3 94,8 86,0 90,1 86,6 93,2 89,6 94,5

Kommun Min – Max

k k j k j k k k l k l k k k k k l k k k k k j k k k k k l k k j j k l l l k k l l k j i

274 69 77 41 229 142 237 180 279 15 239 150 196 205 47 124 286 276 221 73 4 268 29 122 235 244 197 48 253 189 225 220 178 181 191 206 254 28 231 119 217 56 139 36

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 115

115

2009-05-25 12.15

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max Vägt medel

järfälla jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund

116

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 116

Procent

faktiskt värde

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

79 79 81 81 80 80 79 79 81 75 81 79 81 76 81 77 78 78 81 76 83 77 81 81 77 75 68 79 78 80 82 77 90 80 74 76 79 77 77 74 89 79 83 87

-5 0 -24 7 10 -4 -2 -5 3 -1 -2 1 -2 -6 3 -10 -5 2 6 -4 1 -15 3 -8 1 1 1 -10 -12 4 1 -10 0 1 -10 -5 -4 1 3 -3 5 6 -3 1

57,1 – 97,8

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

Poäng

faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2

76,6

76,1 78,7 57,1 88,2 90,4 76,0 77,0 77,0 83,6 74,4 78,7 80,0 79,9 70,2 84,6 67,3 72,6 79,8 86,8 71,9 84,8 62,2 85,1 73,3 78,1 75,9 68,5 68,9 66,3 84,0 82,6 67,1 90,9 81,5 63,6 71,0 76,9 78,2 78,5 70,7 93,8 85,1 79,8 87,5

faktiskt värde

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor)

209,3

j k l j j k j k k k j j j l j k k j j k k l k j j j j j l k k m k k l l k k j l j j k k

152 113 290 18 10 155 140 141 55 186 112 90 95 246 46 267 211 97 27 227 44 288 40 204 121 156 260 258 274 52 62 269 7 76 280 240 143 118 115 243 3 41 96 23

223 124 290 28 16 199 165 223 66 140 165 99 165 242 66 272 223 79 35 199 99 288 66 262 99 99 99 272 279 53 99 272 124 99 272 223 199 99 66 183 44 35 183 99

213,8 210,2 193,6 212,9 196,0 207,8 200,4 205,1 210,6 204,7 203,6 205,9 207,9 202,1 215,4 196,7 207,6 205,5 209,0 190,6 221,8 191,3 212,8 207,6 211,7 203,7 197,0 192,5 192,6 214,1 214,3 199,1 247,0 212,0 189,7 190,6 208,0 206,9 210,7 186,5 240,5 206,1 210,0 233,8

k k k j l j j k k j k k k k j j j j k k k k k j j k j k l k k k j k l l k k k l j k k k

46 84 264 53 250 122 206 149 83 158 170 143 120 192 33 245 126 145 106 276 15 275 56 128 65 166 240 270 269 43 40 222 2 62 279 277 119 134 81 285 3 141 87 5

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

213 211 210 212 206 209 208 208 212 203 210 205 210 201 211 203 209 206 207 202 213 202 211 211 207 201 200 205 203 208 212 204 229 210 200 202 210 206 203 195 227 206 216 228

-3 -1 -16 0 -10 -1 -8 -9 -1 2 -6 1 -5 1 3 -6 -1 -1 2 -11 6 -11 1 -3 5 3 -5 -13 -10 5 2 -5 16 2 -10 -11 -7 1 7 -9 14 0 -7 6

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

188 146 286 129 264 146 248 257 146 100 224 113 207 113 87 224 146 146 100 271 57 271 113 188 63 87 207 280 264 63 100 207 7 100 264 271 238 113 50 257 10 129 238 57

89,6 89,1 83,1 94,9 96,2 87,5 89,7 89,1 90,7 85,2 90,2 95,3 86,0 86,2 93,3 82,5 88,3 91,0 94,6 88,9 94,6 79,0 92,6 90,7 92,2 84,1 83,5 93,4 82,0 89,8 92,6 84,6 96,1 89,6 80,4 79,0 90,0 94,7 89,8 85,3 97,3 93,5 89,6 94,4

Kommun Min – Max

k k k k k k j k k k k j k l j k k j j j k k k j j k k j m k k l k k l l k k j l k k k k

137 155 269 25 13 199 135 156 106 240 118 20 230 227 54 272 175 97 33 162 35 284 62 105 75 258 265 53 277 131 65 248 14 138 280 283 120 31 127 238 7 51 141 39

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 117

117

2009-05-25 12.15

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max Vägt medel

Lycksele Lysekil malmö malung-Sälen malå mariestad mark markaryd mellerud mjölby mora motala mullsjö munkedal munkfors mölndal mönsterås mörbylånga nacka nora norberg nordanstig nordmaling norrköping norrtälje norsjö nybro nykvarn nyköping nynäshamn nässjö ockelbo olofström orsa orust osby oskarshamn ovanåker oxelösund pajala partille perstorp piteå ragunda

118

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 118

Procent

faktiskt värde

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

80 74 69 76 78 78 77 70 74 78 79 77 77 77 77 81 78 79 84 77 76 77 80 75 77 75 75 78 77 75 75 78 77 81 79 74 76 78 72 81 82 75 83 78

4 8 -4 14 -4 1 -1 -7 -2 2 1 -3 11 8 -7 -1 -1 14 1 5 -3 4 -9 2 -8 14 6 9 -8 -2 -1 -1 4 -14 2 4 -1 -5 14 7 6 -9 1 -2

57,1 – 97,8

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

Poäng

faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2

76,6

84,3 82,4 66,2 90,3 74,1 79,0 75,8 62,6 72,0 79,6 79,7 73,8 87,9 85,1 69,8 79,0 77,5 91,3 83,5 81,6 73,5 81,4 71,3 79,5 68,2 88,9 81,4 87,2 73,0 72,8 75,7 77,1 80,8 67,1 80,8 77,7 75,1 73,3 85,6 88,6 87,9 66,3 84,4 75,9

faktiskt värde

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor)

209,3

j l k k m k k l k j l k j k k k j j k j l j k j k j j k k k k j j k k j l k i k j j k l

50 64 275 11 192 107 161 286 222 100 99 197 21 38 252 109 131 6 57 74 201 77 238 104 262 16 79 24 208 209 164 139 82 270 83 127 173 202 34 17 20 273 49 158

53 23 199 4 199 99 140 253 165 79 99 183 14 23 253 140 140 4 99 44 183 53 268 79 262 4 35 18 262 165 140 140 53 285 79 53 140 223 4 28 35 268 99 165

210,8 212,7 202,6 210,9 198,3 209,2 202,6 187,8 201,0 202,2 210,0 201,0 209,8 214,6 197,8 216,6 196,9 214,8 235,9 188,4 186,7 200,2 195,1 206,6 202,8 211,3 200,2 212,8 201,4 203,9 198,6 205,6 215,8 196,5 212,3 207,1 199,5 196,6 213,2 223,5 221,3 195,3 208,9 199,2

j k k k k k k k j k k k j j k k j k k l l k l k k j k j k k k k j k k j k k j j k j k k

80 58 184 75 226 103 185 281 202 187 86 201 91 37 232 27 241 36 4 280 284 209 255 136 182 73 207 55 199 163 223 144 32 249 60 131 216 248 47 13 16 254 109 220

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

208 201 206 199 204 205 204 195 199 207 206 204 203 203 198 214 204 206 219 206 201 199 205 206 203 200 201 203 206 203 202 206 206 208 206 199 204 202 196 211 216 203 213 202

3 12 -6 12 -6 4 -1 -7 2 -5 4 -3 7 12 0 3 -7 14 18 -18 -14 1 -10 -2 -1 11 -1 10 -10 1 -6 0 10 -11 6 8 -5 -5 17 10 4 -8 -4 -3

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

87 14 224 14 224 76 146 238 100 207 76 188 50 14 129 87 238 10 3 287 283 113 264 173 146 20 146 26 264 113 224 129 26 271 57 39 207 207 5 26 76 248 198 188

91,2 88,2 80,2 95,5 87,0 89,8 87,6 78,6 94,0 89,8 90,5 89,2 96,8 92,6 92,5 92,6 89,5 95,4 94,7 93,7 81,9 85,0 95,0 89,9 85,8 95,2 89,1 95,3 82,2 91,7 88,4 84,4 93,0 84,1 88,0 84,2 84,7 89,1 89,2 97,1 94,6 82,6 94,4 83,9

Kommun Min – Max

k l k k l k k l k k k k j k j k j l k k m k k k k j k k l j k k j j l k k j k j k k k l

95 176 281 16 213 130 194 287 46 128 108 149 9 64 68 63 145 19 30 49 278 243 23 126 233 22 157 21 275 86 169 251 58 256 184 255 247 154 151 8 32 270 38 261

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 119

119

2009-05-25 12.15

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max

Procent

Vägt medel

76,6

76,5 74,3 89,2 69,8 82,1 74,0 74,5 71,8 69,2 79,9 80,3 69,4 75,7 78,2 79,4 86,3 80,0 72,4 85,7 89,3 83,9 88,0 75,2 79,7 85,0 76,1 69,8 71,9 67,6 72,7 81,9 77,3 73,0 71,9 79,1 71,6 72,4 65,9 80,6 81,6 67,5 69,6 77,5 85,7

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 120

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

79 80 79 79 79 78 74 76 76 78 82 76 74 80 77 81 83 75 73 80 80 80 79 72 79 77 75 76 74 80 81 72 79 80 73 77 78 74 76 78 69 77 76 77

-2 -6 10 -9 4 -4 -1 -6 -6 2 -2 -7 2 -1 2 5 -3 -1 13 9 4 8 -5 7 6 -5 -5 -4 -6 -10 1 5 -4 -8 7 -6 -6 -9 5 4 -4 -7 1 9

57,1 – 97,8

robertsfors ronneby rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro

120

faktiskt värde

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

faktiskt värde Poäng

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2 209,3

k j k k j k j l k l k k l j j k k k i l j k k k l k l l k k k k j l k l j k j k k k l k

148 188 15 250 66 193 183 231 255 94 86 254 162 117 105 28 92 215 30 14 53 19 169 98 42 154 251 225 264 210 70 138 207 227 106 233 216 276 84 73 266 253 132 30

165 242 16 268 53 199 140 242 242 79 165 253 79 140 79 44 183 140 9 18 53 23 223 28 35 223 223 199 242 272 99 44 199 262 28 242 242 268 44 53 199 253 99 18

208,7 202,2 212,9 205,0 223,6 207,5 210,9 209,6 197,0 208,5 209,2 193,2 212,9 210,8 205,1 204,9 221,2 211,4 226,1 217,2 208,3 216,6 225,4 195,8 209,5 209,1 212,8 199,9 203,6 200,2 204,8 195,3 199,5 197,9 212,3 201,2 192,5 199,7 202,1 219,2 201,5 194,9 203,6 211,7

k j j j j j j k l k k k k j j k k k i k k k k k l k k l j k k k j l j l k k j k k k l k

112 188 52 154 12 130 76 94 239 114 102 266 54 78 147 155 18 71 7 25 117 28 8 251 96 104 57 211 169 208 157 253 215 231 61 200 271 213 193 19 197 256 167 64

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

207 210 208 207 212 208 206 202 201 209 213 201 200 211 202 210 220 210 197 206 212 208 218 195 204 205 205 201 209 210 210 196 206 209 196 202 203 198 202 204 203 204 200 202

2 -8 5 -2 11 -1 -1 5 -2 0 -4 -8 13 0 3 -5 1 4 29 11 -4 9 4 -5 5 0 8 -1 -6 -13 -5 -1 -5 -11 18 -2 -11 0 0 15 -4 -9 4 10

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

100 248 63 173 20 146 146 63 173 129 198 248 12 129 87 207 113 76 1 20 198 32 76 207 63 129 39 146 224 280 207 146 207 271 3 173 271 129 129 8 198 257 76 26

92,9 90,5 95,5 88,5 90,3 87,3 87,1 88,0 79,5 90,7 91,6 77,4 87,1 90,3 89,7 92,5 91,5 90,9 100,0 91,0 91,8 94,0 89,3 89,9 89,7 91,8 87,2 83,7 88,7 86,2 92,2 83,4 88,0 89,6 93,3 87,0 89,6 87,9 88,9 94,4 78,9 87,6 89,5 91,6

Kommun Min – Max

k k k k k k k l k k k k l k j k k k j l j k k l l k l m k k k k j k k l k j j k k k k k

60 110 18 168 112 203 212 185 282 107 87 290 209 114 133 66 89 100 1 98 83 44 148 124 133 82 208 264 167 226 78 266 183 136 55 214 140 188 164 37 285 198 143 88

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 121

121

2009-05-25 12.15

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max

Procent

Vägt medel

76,6

73,3 64,3 75,9 83,2 86,9 71,3 77,0 90,2 74,0 80,5 75,0 70,3 76,1 77,4 84,7 71,9 72,4 71,8 79,9 74,8 74,2 78,1 63,4 90,6 74,9 73,6 77,4 77,8 78,8 74,2 87,0 83,7 77,4 63,2 74,2 82,8 76,1 62,7 75,6 78,5 79,5 74,4 74,9 75,4

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 122

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

74 76 78 76 83 73 78 75 71 77 75 74 77 80 87 75 78 75 85 76 74 81 71 78 73 77 80 78 77 78 84 86 75 76 74 83 76 75 78 82 82 72 78 77

-1 -12 -2 7 4 -2 -1 15 3 3 0 -7 -1 -2 -2 -3 -5 -3 -6 -1 2 -3 -8 13 2 -3 -4 0 2 -4 3 -2 2 -14 0 0 0 -12 -5 -3 -4 2 -3 -3

57,1 – 97,8

Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda uddevalla ulricehamn umeå upplands Väsby upplands-Bro uppsala uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås

122

faktiskt värde

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

faktiskt värde Poäng

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2 209,3

k l j j k l l j j k k k k j j l k l k k k k m k j m j k l l k k k l j l l k k l k k j k

202 278 157 58 26 239 142 12 194 85 174 244 153 135 45 224 214 229 93 181 191 119 282 8 179 199 136 125 110 189 25 54 134 283 190 60 151 285 166 116 101 185 178 168

140 279 165 28 53 165 140 2 66 66 124 253 140 165 165 183 223 183 242 140 79 183 262 9 79 183 199 124 79 199 66 165 79 285 124 124 124 279 223 183 199 79 183 183

201,9 193,5 194,2 204,3 217,8 195,6 201,5 208,8 193,7 208,4 204,5 197,7 194,1 214,0 230,2 202,8 202,1 203,4 216,4 214,4 202,1 213,1 194,0 214,2 202,9 205,2 209,3 210,8 203,8 204,8 213,1 223,5 208,4 183,4 196,8 206,6 184,4 175,9 202,0 211,5 217,3 199,8 199,4 208,7

l k k j k l l k k k k k l j j k j k k k k k l k j l j j l l k j k l k l k l k k j k k k

195 265 257 161 23 252 198 110 262 116 160 233 258 45 6 181 191 173 29 39 190 48 260 41 180 146 101 79 164 156 49 14 115 289 243 137 287 290 194 70 24 212 218 111

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

197 201 204 201 212 195 205 202 194 204 203 207 202 211 226 199 208 201 219 207 205 216 196 205 199 201 211 203 202 208 219 218 200 201 200 213 199 199 206 214 212 200 206 210

5 -8 -10 3 6 1 -4 7 0 3 1 -13 -8 3 -2 4 -5 2 -5 7 -2 -4 -2 9 4 4 -2 8 2 -3 -6 5 8 -18 -3 -6 -15 -23 -5 -2 0 -1 -7 -5

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

63 248 264 87 57 113 198 50 129 87 113 280 248 87 173 76 207 100 207 50 173 198 173 32 76 76 173 39 100 188 224 63 39 287 188 224 285 290 207 173 129 146 238 207

83,3 87,3 90,2 91,3 91,9 84,4 87,6 98,0 87,3 90,3 88,9 84,1 88,3 91,7 95,5 85,6 88,9 90,9 92,2 89,0 87,4 90,9 85,9 96,6 85,0 88,8 90,2 90,9 88,4 88,2 92,4 96,4 87,6 84,0 85,2 93,1 87,1 78,4 88,3 91,3 94,1 86,4 87,1 87,2

Kommun Min – Max

l k k j l l k j k k k k k k k l k k k k k k l k k l k j l l k k l k k k l l k k k k k k

267 202 116 92 80 251 192 3 204 112 160 257 173 85 17 236 161 101 74 159 201 104 232 10 242 165 117 101 172 177 71 12 193 259 241 57 210 288 174 93 43 222 211 207

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 123

123

2009-05-25 12.15

TABELL 4 Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt

Kommun Min – Max Vägt medel

Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg älmhult älvdalen älvkarleby älvsbyn ängelholm öckerö ödeshög örebro örkelljunga örnsköldsvik östersund österåker östhammar östra göinge överkalix övertorneå

124

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 124

Procent

faktiskt värde

modellberäknat värde

Rankning

Procent

Procentenheter

65 – 92

-24 – 20

79 77 78 75 76 77 74 83 72 80 77 78 74 83 80 81 78 76 72 80 83 80 77 76 78 80

3 13 5 -5 -4 3 11 15 0 -2 8 4 5 -1 -5 2 -11 -4 2 0 -4 1 -7 -1 20 12

57,1 – 97,8

avvikelse från modellberäknat värde Rankning

Poäng

faktiskt värde Rankning

175,9 – 247,2

76,6

82,7 90,2 81,4 70,3 72,2 80,3 85,5 97,8 71,7 77,6 84,5 81,9 82,2 81,5 77,8 83,1 66,7 74,8 75,0 80,2 79,5 81,8 69,8 75,7 95,5 92,5

faktiskt värde

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor)

209,3

k l l k k l i i k j j j j i k j k k l k k j k i i i

61 13 78 245 219 87 35 1 232 128 48 69 65 75 124 59 271 180 174 88 102 71 249 163 2 4

66 9 44 223 199 66 14 2 124 165 23 53 44 140 223 79 277 199 79 124 199 99 253 140 1 12

214,4 216,3 219,0 196,7 205,1 210,7 211,8 221,2 208,9 209,7 209,0 210,9 200,9 207,7 210,1 209,3 191,9 205,0 203,6 208,3 214,9 217,2 194,1 199,6 207,5 218,5

k k k k j k k j j j k j j j j k k k l k k j k j k i

38 30 20 244 150 82 63 17 108 92 105 74 203 123 85 100 272 151 168 118 35 26 259 214 129 21

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

meritvärde

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

avvikelse från modellberäknat värde

modellberäknat värde Poäng

Poäng

188 – 234

-23 – 29

212 204 207 200 200 200 197 212 200 208 205 204 199 213 210 207 203 208 195 209 215 211 200 201 206 214

1 12 7 -3 5 11 15 9 9 2 4 7 -7 -5 -2 2 -11 -8 5 -1 -1 5 -6 -1 1 3

Rankning

faktiskt värde Procent

jmfr 2007

SALSA (Endast kommunala skolor) faktiskt värde Rankning

77,4 – 100,0

Vägt medel

88,9

113 14 50 188 63 20 8 32 32 100 76 50 238 207 173 100 271 248 63 146 146 63 224 146 113 87

92,1 93,4 92,8 88,0 86,4 91,2 96,6 97,8 89,5 91,8 92,3 87,9 86,0 89,9 91,9 90,5 88,4 84,4 92,2 90,4 90,2 92,9 88,9 87,6 97,7 92,5

Kommun Min – Max

k l k l k k j k j k k l l k k k j k k k k k k l j i

79 52 61 182 223 94 10 5 143 84 72 186 228 123 81 108 170 250 76 111 115 59 162 195 6 67

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 125

125

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

126

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 126

85 82 – 74 – 97 88 90 76 77 90 – – – 87 – 74 89 – – – 90 88 84 86 61 86 97 – – – – 85 – – 83 79 92 – – 80 88 – –

89 119 – 162 – 2 55 32 152 148 32 – – – 64 – 162 46 – – – 32 55 103 76 180 76 2 – – – – 89 – – 113 134 18 – – 131 55 – –

87 91 – 83 – 97 80 90 86 84 88 – – – 90 – 87 89 – – – 92 77 84 90 88 86 98 – – – – 93 – – 89 84 92 – – 82 90 – –

110 49 – 148 – 4 162 64 120 138 99 – – – 64 – 110 84 – – – 39 171 138 64 99 120 1 – – – – 31 – – 84 138 39 – – 153 64 – –

88 82 – 77 – 90 82 91 79 75 85 – – – 87 – 85 89 – – – 95 74 81 87 86 75 96 – – – – 86 – – 78 81 95 – – 80 90 – –

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

l k k j k k l k l l l k l m j l l j k k k m l l j l i k k j j k k k k j k k m k k k j l

239 96 113 25 250 1 222 186 260 166 284 41 119 262 106 71 282 5 267 146 248 286 227 273 197 45 188 8 278 237 17 31 112 36 252 154 60 212 289 125 120 63 259 230

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

63 116 – 143 – 37 116 27 134 151 99 – – – 80 – 99 49 – – – 5 158 121 80 90 151 3 – – – – 90 – – 138 121 5 – – 127 37 – –

76,9 86,1 85,3 91,6 76,1 100,0 78,4 80,7 75,4 81,9 66,7 89,7 84,8 75,1 85,6 87,5 69,8 96,8 73,7 83,0 76,2 65,3 78,1 71,4 80,3 89,5 80,6 94,9 70,4 77,1 93,1 90,2 85,4 90,0 76,0 82,4 88,2 79,2 61,7 84,4 84,7 88,1 75,6 77,4

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

94,5 97,0 97,0 96,7 93,9 100,0 95,8 94,7 94,8 96,3 93,6 97,3 93,9 97,8 97,8 97,1 95,7 96,8 96,7 97,4 94,7 94,7 96,9 95,5 96,1 96,9 96,7 100,0 95,1 100,0 94,0 95,7 93,2 94,0 97,5 94,9 95,6 95,0 89,0 97,2 92,9 96,6 89,5 95,9

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

k k k k j j k k j k k k k j k k j k k k k k j k k k j k k k k k k k k k k j k k k k k k

A11. Sammanvägt resultat

224 97 101 118 248 1 162 210 208 135 253 85 246 58 61 92 173 113 120 80 211 212 106 180 152 104 119 1 200 1 245 170 257 243 74 206 176 204 288 89 261 122 284 157

96,4 97,0 95,8 99,2 97,2 100,0 88,7 97,1 93,8 95,5 95,6 98,2 90,3 97,1 98,3 98,1 96,2 100,0 97,3 94,8 96,3 97,3 98,7 91,5 95,9 100,0 98,4 99,3 93,5 88,9 91,5 98,0 94,5 98,0 95,9 95,5 98,0 95,0 91,1 97,3 96,0 97,2 95,5 95,4

k k k k k k m k k k k k l k k k k j k k k k k k k k k k k k k k l k k k j k l k k k k k

169 141 198 19 116 1 288 132 258 212 205 55 284 131 53 64 180 1 110 240 175 111 33 278 196 1 47 15 262 287 279 71 248 73 195 211 75 231 281 107 191 115 213 218

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

9,8 11,3 10,7 10,1 9,8 – 8,3 9,6 9,7 9,7 – 11,7 8,7 7,3 8,5 – 10,6 10,7 10,3 10,2 8,8 10,1 8,0 9,0 10,4 11,1 11,0 14,8 8,5 – 8,5 14,0 11,0 9,7 10,4 8,6 10,2 10,5 9,9 10,2 – 10,6 9,3 10,6

165 37 85 145 166 – 253 180 177 172 – 27 239 265 247 – 93 80 126 134 235 143 256 222 111 48 58 1 249 – 245 2 54 175 106 244 129 97 160 137 – 92 211 88

233 117 152 24 132 32 170 97 214 222 282 113 270 202 158 228 133 67 213 190 219 164 217 274 157 31 74 2 276 65 116 66 261 138 141 224 167 99 237 136 146 81 250 210

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 127

Kommun

127

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

128

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 128

84 – 70 – 78 87 84 87 85 – – 92 – – 82 98 – 85 78 – 92 – 89 82 62 84 82 – 78 92 68 – – – – 85 – 89 85 – 85 88 83 97

103 – 169 – 143 64 103 64 89 – – 18 – – 119 1 – 89 143 – 18 – 46 119 178 103 119 – 143 18 174 – – – – 89 – 46 89 – 89 55 113 2

93 – 88 – 88 91 93 89 90 – – 89 – – 84 93 – 81 84 – 97 – 90 92 86 89 86 – 74 88 88 – – – – 92 – 96 90 – 85 94 86 75

31 – 99 – 99 49 31 84 64 – – 84 – – 138 31 – 158 138 – 4 – 64 39 120 84 120 – 178 99 99 – – – – 39 – 9 64 – 131 22 120 175

87 – 86 – 82 87 89 87 91 – – 90 – – 85 95 – 78 77 – 95 – 66 88 53 75 75 – 74 89 76 – – – – 87 – 89 88 – 80 93 85 94

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

i l k l l i l j k j m k k k k k j j l j k k i m j l l k l l l k k l m l l l l l l k l i

140 153 155 233 228 18 142 92 178 6 275 122 155 145 59 52 261 179 200 137 33 206 244 277 53 254 138 98 283 82 258 249 117 243 290 205 240 62 191 69 247 76 234 130

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

80 – 90 – 116 80 49 80 27 – – 37 – – 99 5 – 138 143 – 5 – 175 63 182 151 151 – 158 49 147 – – – – 80 – 49 63 – 127 20 99 14

83,3 82,6 82,3 77,3 77,7 93,0 83,2 86,2 81,3 96,7 71,1 84,7 82,3 83,1 88,2 88,8 75,2 81,3 80,1 83,5 90,1 79,8 76,5 70,5 88,7 76,0 83,5 85,9 68,7 86,7 75,7 76,2 85,1 76,5 55,9 79,8 76,8 88,1 80,5 87,6 76,3 87,1 77,3 84,1

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

95,3 97,8 98,2 98,6 96,4 95,0 92,0 96,1 90,9 98,9 94,6 97,2 97,5 96,4 97,8 96,2 95,4 91,4 94,1 96,5 97,5 96,3 98,5 94,6 91,5 95,6 91,9 97,5 95,4 95,8 95,9 93,1 97,8 98,3 92,8 94,5 96,3 97,7 94,3 95,7 87,3 94,6 97,4 97,2

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

j k j k j k k k k k k j k k k k j k k k k k j k l k k k k k k j k k l k k k k k l k k j

A11. Sammanvägt resultat

188 65 43 26 130 204 272 149 279 20 214 91 77 131 56 147 186 277 240 127 71 134 31 218 275 174 273 73 185 166 156 259 62 36 262 222 136 66 234 172 290 216 81 90

92,9 97,2 97,2 98,0 96,4 98,1 97,4 96,2 93,1 96,8 95,7 94,9 96,8 97,4 98,9 98,1 95,7 94,7 96,6 97,3 100,0 94,6 97,5 95,0 93,0 95,1 96,2 98,2 95,5 94,5 94,7 97,4 95,4 94,4 98,1 96,1 95,0 98,6 95,3 96,3 98,6 97,2 96,2 98,6

k k k k k k j k k l k k k k k k k k k k k k j k l k k k k k k j k k k k k k k k k k k i

270 116 125 70 168 61 100 178 268 149 199 236 146 103 26 66 202 243 161 113 1 245 94 231 269 230 183 54 213 247 242 104 217 251 64 187 234 39 219 173 34 124 183 40

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

9,5 8,8 10,6 9,9 9,7 – 10,1 11,8 9,1 10,9 – 10,0 11,5 11,3 10,8 11,8 7,7 9,0 9,0 10,7 10,7 10,1 8,4 9,6 8,8 11,1 10,1 10,4 9,5 10,8 8,9 10,0 10,4 10,9 7,7 10,1 9,3 10,8 9,9 12,6 – – 9,7 9,4

192 238 89 161 171 – 146 25 215 65 – 153 33 46 70 24 262 221 223 83 84 140 251 184 234 53 138 108 191 73 231 149 109 62 261 139 205 71 157 10 – – 178 198

264 79 142 48 206 88 221 145 286 36 235 53 197 174 27 45 285 281 215 69 10 258 12 178 216 199 118 85 273 143 229 232 169 238 242 188 278 46 244 104 251 64 149 41

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 129

Kommun

129

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

130

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 130

89 90 90 – 96 85 79 83 90 – – – 83 – 77 – – – 82 92 – 90 90 88 – – – 59 82 – 87 76 – – 79 79 86 70 – 86 93 75 92 –

46 32 32 – 5 89 134 113 32 – – – 113 – 148 – – – 119 18 – 32 32 55 – – – 182 119 – 64 152 – – 134 134 76 169 – 76 13 159 18 –

94 91 88 – 98 91 83 85 94 – – – 90 – 91 – – – 94 91 – 95 93 90 – – – 81 73 – 90 81 – – 86 76 94 89 – 98 96 86 89 –

22 49 99 – 1 49 148 131 22 – – – 64 – 49 – – – 22 49 – 15 31 64 – – – 158 179 – 64 158 – – 120 174 22 84 – 1 9 120 84 –

91 89 87 – 94 88 75 84 91 – – – 81 – 80 – – – 88 89 – 88 92 89 – – – 72 80 – 85 77 – – 80 73 83 77 – 93 95 80 90 –

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

j l j k j l k l k j k j k k l l k k k i k k k k j k k k k k k m k k l l k k j k j l k k

42 183 172 68 16 198 95 202 139 164 89 245 128 255 115 238 111 158 118 35 51 190 94 135 223 150 279 168 274 88 56 276 20 72 271 257 100 127 85 270 2 287 152 12

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

27 49 80 – 14 63 151 108 27 – – – 121 – 127 – – – 63 49 – 63 23 49 – – – 166 127 – 99 143 – – 127 163 113 143 – 20 5 127 37 –

89,7 81,0 81,5 87,6 93,1 80,1 86,1 80,0 83,4 82,0 86,4 76,5 84,2 76,0 85,1 77,1 85,4 82,2 85,0 90,1 88,9 80,6 86,1 83,7 78,3 82,7 70,4 81,7 71,3 86,4 88,4 70,8 92,9 87,5 72,2 75,7 85,8 84,2 86,6 72,9 97,5 64,5 82,7 94,2

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

97,8 95,8 91,9 97,1 98,1 96,1 95,2 95,0 96,3 93,7 93,9 95,2 94,4 95,2 99,5 94,1 95,8 97,0 97,0 96,5 97,2 93,6 95,8 97,1 97,1 92,6 92,7 96,2 94,9 96,9 99,2 98,5 99,4 95,6 90,9 93,7 97,5 96,7 95,0 89,0 99,6 95,3 98,0 99,1

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

k k k k k k k k k k l j j k k k k j j k k l k k j k j k k k k k k k k k k k k k k k j k

A11. Sammanvägt resultat

57 164 274 92 47 151 197 203 133 251 249 195 230 193 11 240 169 98 100 129 88 255 168 96 92 266 263 144 207 102 16 31 13 175 279 252 75 116 202 287 9 189 50 17

98,5 97,4 98,5 97,1 95,1 96,8 97,2 94,5 97,6 95,9 97,2 97,3 96,4 97,6 95,6 97,0 96,6 96,7 98,5 94,5 97,2 90,3 97,4 97,9 98,0 98,4 93,7 97,1 98,8 97,9 97,2 97,9 99,0 93,8 95,2 90,7 97,4 98,1 98,0 91,5 98,2 98,9 97,2 99,0

k k j k l k k k k j k k k k k k k j j k k l k k j k k k j k k k k k k l k k j l k k k k

41 101 42 134 225 145 121 249 91 193 120 111 172 87 207 138 162 156 44 250 114 285 98 80 67 47 259 128 32 82 123 81 22 254 224 283 102 60 69 277 57 25 119 23

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

10,9 11,5 9,8 11,5 9,0 10,9 9,8 9,4 11,1 10,3 8,9 9,9 12,3 9,2 12,3 8,6 10,9 10,5 10,0 10,7 11,3 8,8 12,1 10,7 9,5 10,5 7,9 8,0 7,9 10,5 10,3 10,8 13,8 10,6 – 8,6 12,0 10,2 9,1 9,3 13,8 10,9 9,6 13,2

61 31 170 32 227 63 169 197 49 123 233 155 13 214 12 241 68 95 152 77 43 236 17 78 193 99 259 257 260 100 118 72 3 91 – 242 19 135 216 202 4 60 183 6

125 123 289 33 49 163 168 189 77 195 144 89 153 234 50 267 181 105 40 240 35 287 56 166 84 180 259 243 275 60 57 257 4 96 284 279 139 83 91 271 1 71 126 13

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 131

Kommun

131

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

132

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 132

85 85 73 77 – – 84 87 – 86 – 79 – – 88 87 78 79 89 74 75 93 – 82 – – 82 – 86 88 69 – 96 68 79 – 79 91 73 – 90 93 92 84

89 89 167 148 – – 103 64 – 76 – 134 – – 55 64 143 134 46 162 159 13 – 119 – – 119 – 76 55 173 – 5 174 134 – 134 28 167 – 32 13 18 103

87 85 83 72 – – 89 87 – 87 – 87 – – 94 91 87 89 94 78 75 89 – 86 – – 84 – 90 90 80 – 95 75 87 – 82 90 83 – 94 92 93 79

110 131 148 180 – – 84 110 – 110 – 110 – – 22 49 110 84 22 170 175 84 – 120 – – 138 – 64 64 162 – 15 175 110 – 153 64 148 – 22 39 31 166

89 95 68 72 – – 85 84 – 90 – 78 – – 94 84 85 70 89 72 84 88 – 85 – – 82 – 86 89 70 – 91 71 76 – 79 94 78 – 91 90 88 83

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

j k k j i l k l j k k l l k j k k j l k m l l j l m l k k k l k k i j k j k k i k k l m

11 30 266 7 131 181 75 246 133 144 32 163 184 78 182 101 241 26 27 269 280 285 251 208 219 268 235 74 134 61 201 54 102 136 13 225 160 236 185 21 81 264 124 253

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

49 5 174 166 – – 99 108 – 37 – 138 – – 14 108 99 171 49 166 108 63 – 99 – – 116 – 90 49 171 – 27 170 147 – 134 14 138 – 27 37 63 113

94,3 90,4 74,2 96,2 84,0 81,1 87,3 76,4 83,9 83,1 90,1 82,1 80,8 86,8 81,1 85,8 76,7 91,4 91,3 72,9 70,4 66,4 76,0 79,8 78,6 73,6 77,2 87,4 83,8 88,1 80,1 88,5 85,8 83,6 94,0 78,3 82,2 77,2 80,8 92,6 86,7 74,7 84,4 76,0

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

96,2 97,9 93,7 96,9 100,0 96,1 95,6 89,3 95,9 94,6 95,6 96,8 95,9 91,4 96,2 98,1 95,9 97,6 98,0 94,6 92,3 96,2 96,9 94,6 95,3 98,3 95,4 96,5 94,0 95,8 95,7 96,6 96,2 100,0 94,5 90,2 95,3 94,4 96,2 100,0 98,6 90,9 99,1 91,1

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

k k k k i k k l j k k k k l j k i k k k l j k k k j j k k j k j j j k j j j k j k k k l

A11. Sammanvägt resultat

145 54 250 109 1 150 177 286 160 220 178 114 158 276 140 49 155 69 51 219 267 147 106 217 190 38 183 126 242 167 171 123 146 1 225 283 187 228 140 1 27 279 18 278

97,5 96,2 96,1 96,2 98,0 98,8 95,2 86,1 90,7 95,2 97,6 97,5 100,0 97,1 98,0 98,6 89,3 97,6 97,6 95,8 97,4 94,9 99,0 95,9 96,3 98,4 93,9 96,6 96,6 96,4 97,3 98,9 97,0 98,6 92,8 94,8 93,1 96,8 100,0 100,0 98,4 94,1 97,0 93,3

k k k k k k k l l k j k k j k j k k k j i j k k k k k k k k k k j j l k k l j j k i k k

96 177 186 183 71 30 223 290 282 222 86 95 1 128 77 38 286 89 90 197 98 237 21 192 174 47 253 163 159 166 106 29 139 34 271 241 267 150 1 1 46 252 137 265

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

10,3 10,6 11,6 9,3 6,4 10,5 10,6 8,3 – 10,4 9,0 10,4 10,2 10,2 8,0 12,8 10,9 6,7 12,0 9,7 9,7 10,2 8,5 9,4 10,3 8,2 9,3 11,0 11,2 10,0 10,8 10,2 10,5 – 10,8 9,3 10,3 9,6 10,4 10,0 11,9 11,9 9,3 8,6

125 87 30 201 269 101 90 252 – 115 228 107 132 128 258 8 67 268 18 178 173 127 250 200 120 255 208 56 47 150 74 130 98 – 76 210 124 189 112 148 23 21 209 243

58 55 262 14 194 101 171 288 173 137 86 179 21 43 200 68 205 8 16 162 266 159 207 130 247 19 131 25 253 148 187 151 54 260 98 165 225 223 29 7 20 277 61 241

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 133

Kommun

133

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

134

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 134

– 86 – 63 92 84 78 83 68 85 90 83 76 – 77 – – – – 89 – 86 90 – – 93 – 85 94 – 90 80 88 75 89 90 87 76 80 – 84 – 86 –

– 76 – 177 18 103 143 113 174 89 32 113 152 – 148 – – – – 46 – 76 32 – – 13 – 89 10 – 32 131 55 159 46 32 64 152 131 – 103 – 76 –

– 89 – 77 93 87 85 89 71 87 91 91 88 – 84 – – – – 89 – 91 96 – – 92 – 90 96 – 91 82 86 93 88 90 95 90 79 – 91 – 89 –

– 84 – 171 31 110 131 84 181 110 49 49 99 – 138 – – – – 84 – 49 9 – – 39 – 64 9 – 49 153 120 31 99 64 15 64 166 – 49 – 84 –

– 88 – 63 91 89 82 89 57 81 89 87 60 – 73 – – – – 86 – 88 90 – – 90 – 91 95 – 90 83 92 73 97 75 92 79 74 – 87 – 88 –

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

l l j j j k j j k k k m l k j k k k i k k k k l k l l k j l l k k l j l l j j l l k k k

166 192 15 242 43 207 180 77 213 23 110 288 255 58 168 232 66 114 3 214 86 55 87 131 84 215 143 161 157 231 73 210 65 151 24 281 226 202 162 171 272 141 10 64

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

– 63 – 176 27 49 116 49 179 121 49 80 177 – 163 – – – – 90 – 63 37 – – 37 – 27 5 – 37 113 23 163 1 151 23 134 158 – 80 – 63 –

81,9 80,5 93,3 76,6 89,7 79,8 81,3 87,1 79,0 91,8 85,5 62,7 76,0 88,3 81,7 77,4 87,8 85,2 97,1 79,0 86,5 88,5 86,4 84,0 86,6 78,8 83,2 82,1 82,3 77,4 87,4 79,7 88,0 82,7 91,7 70,1 78,3 80,0 82,1 81,6 71,8 83,3 94,6 88,0

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

96,8 92,0 94,6 97,9 98,2 95,2 97,6 92,1 90,8 95,4 97,8 96,2 97,5 96,5 94,2 94,0 98,1 96,7 100,0 94,2 97,8 96,1 97,5 98,6 97,1 93,9 95,9 97,9 99,5 96,2 94,5 97,3 94,4 94,6 97,4 94,2 97,4 93,2 96,8 94,4 94,3 95,2 96,8 99,3

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

k k k j j k k l l k k i k k j k k k j k k k k k j k k j k k l j k k k k k j j k k j k j

A11. Sammanvägt resultat

110 271 215 55 41 191 70 269 282 184 60 140 76 128 238 244 48 115 1 239 59 153 72 25 92 246 161 53 10 138 226 85 231 213 81 236 79 258 111 229 233 193 112 14

97,9 96,7 96,0 93,8 99,6 96,1 95,1 97,9 91,7 98,2 97,2 94,5 94,9 96,4 96,2 98,3 97,0 96,4 100,0 96,7 95,2 98,0 98,0 100,0 95,1 97,0 96,4 97,9 97,4 97,1 95,0 99,3 96,2 95,7 100,0 88,5 91,9 96,6 98,1 96,7 96,2 98,6 98,9 99,3

k k k k j k k k k k k j l k k k k k j k k k k k j k l k k k k k k k k l l k j k k k k k

82 153 190 257 14 188 225 79 275 56 122 246 235 167 180 52 140 171 1 154 221 76 74 1 228 136 170 78 105 133 233 17 179 201 1 289 273 160 62 154 182 37 26 16

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

10,5 11,4 10,6 8,5 11,3 10,5 10,6 9,4 11,1 7,3 9,1 7,2 9,2 11,1 9,4 8,9 11,3 11,3 7,1 11,9 10,9 11,0 12,6 9,9 9,2 9,3 9,0 9,8 13,2 9,9 9,6 9,1 9,9 9,7 – 10,2 8,5 10,0 10,2 10,5 9,3 8,2 8,9 11,3

104 35 94 246 42 102 86 199 52 264 220 266 212 51 196 230 41 40 267 22 66 57 11 154 213 204 224 168 7 159 185 217 162 176 – 131 248 147 136 96 207 254 229 39

109 208 23 231 38 186 156 184 272 92 100 280 121 110 124 78 72 134 3 34 75 22 94 111 62 140 177 226 220 249 108 176 209 239 39 252 245 255 107 42 263 248 106 30

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 135

Kommun

135

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

136

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 136

87 – 87 – 95 74 – 85 – – 76 – 85 92 96 87 – 91 70 – 81 – 86 94 – 86 93 82 79 88 – 89 – – – – 81 76 84 87 – – – 90

64 – 64 – 8 162 – 89 – – 152 – 89 18 5 64 – 28 169 – 129 – 76 10 – 76 13 119 134 55 – 46 – – – – 129 152 103 64 – – – 32

86 – 92 – 96 71 – 90 – – 82 – 84 96 97 83 – 89 86 – 81 – 88 92 – 85 92 77 80 90 – 94 – – – – 80 79 91 90 – – – 92

120 – 39 – 9 181 – 64 – – 153 – 138 9 4 148 – 84 120 – 158 – 99 39 – 131 39 171 162 64 – 22 – – – – 162 166 49 64 – – – 39

86 – 88 – 94 59 – 95 – – 86 – 87 97 96 86 – 91 74 – 70 – 81 85 – 72 90 74 84 86 – 88 – – – – 80 76 88 79 – – – 90

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

j l j j l l j j j j l l k j k k j k k j k k j l j m k j m k k l j j k j k k l k l j l k

126 221 194 50 103 211 174 4 105 44 189 177 40 67 14 196 129 80 36 70 49 79 123 224 195 83 121 89 199 107 48 39 176 209 263 91 220 218 93 38 148 97 175 149

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

90 – 63 – 14 178 – 5 – – 90 – 80 1 3 90 – 27 158 – 171 – 121 99 – 166 37 158 108 90 – 63 – – – – 127 147 63 134 – – – 37

84,3 78,5 80,4 88,9 85,8 79,6 81,4 97,0 85,6 89,6 80,6 81,3 89,8 87,7 93,9 80,3 84,2 86,8 90,0 87,6 89,0 86,8 84,7 78,3 80,3 86,7 84,7 86,4 80,1 85,6 89,0 89,9 81,3 79,8 75,0 86,3 78,6 78,6 86,2 89,9 82,9 86,0 81,4 82,8

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

89,4 98,2 97,3 94,4 98,1 97,3 96,4 99,0 94,5 98,4 95,2 94,7 97,6 99,4 99,3 96,2 95,8 96,6 98,6 98,9 98,3 98,2 92,0 100,0 92,3 94,3 98,7 95,9 96,9 96,2 98,4 98,7 94,5 98,0 96,7 98,8 95,1 93,4 96,5 96,2 98,6 95,2 95,5 95,8

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

k j k k k j k j k j k k j j k j k j k k k k k j j k k j k k k k k j j k k k k k k k k k

A11. Sammanvägt resultat

285 40 83 232 46 84 132 19 221 34 196 209 68 12 15 137 162 121 29 21 35 42 270 1 268 235 24 158 105 138 33 23 223 52 117 22 199 256 125 143 30 198 179 165

95,6 93,4 96,5 93,6 97,3 98,6 98,8 98,0 97,0 99,2 97,6 96,7 94,8 97,2 98,5 96,8 95,5 98,2 96,8 98,1 96,5 97,7 96,3 98,2 93,5 97,5 97,2 91,7 95,1 97,5 96,9 98,9 96,7 92,7 97,4 93,8 95,1 91,7 96,7 91,2 99,0 95,7 97,0 96,7

k k k k k j k j j k j k k k k j k k k j k k k k k k k l k k k k k j k k k k k l k k k k

208 263 164 260 108 36 31 68 142 18 88 157 238 126 43 147 215 58 148 63 165 85 176 58 261 92 127 275 227 93 144 28 151 272 97 255 229 274 158 280 24 202 135 152

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

– 11,3 9,0 11,4 10,9 8,7 – 10,4 – 10,4 10,7 10,3 9,1 10,4 13,6 10,5 10,3 – 10,4 11,6 9,6 11,7 9,7 10,5 – 9,6 10,9 9,4 11,5 – 12,7 11,7 11,3 7,4 9,6 9,6 8,9 9,1 10,1 10,7 11,3 10,1 10,2 9,3

– 44 226 36 64 240 – 117 – 113 81 119 219 110 5 103 121 – 116 29 188 28 174 105 – 182 69 195 34 – 9 26 38 263 181 186 232 218 144 82 45 141 133 203

230 268 192 80 37 227 160 9 193 76 150 256 191 82 26 201 203 154 90 102 155 103 265 11 198 161 127 112 135 175 52 28 129 283 211 87 246 290 182 128 70 185 204 172

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 137

Kommun

137

2009-05-25 12.15

TABELL 5 Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5. Gäller bara kommunala skolor. Svar från 182 kommuner (63%). A5. Engelska

A6. Svenska

A7. Matematik faktiskt värde

Kommun

Procent

Rankning

Procent

Rankning

Procent

Min – Max

59 – 98

71 – 98

53 – 97

Vägt medel

138

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 138

86 – 87 – 82 – 89 – – 60 74 – 62 – – 76 70 – 91 – 92 94 86 84 95 91

76 – 64 – 119 – 46 – – 181 162 – 178 – – 152 169 – 28 – 18 10 76 103 8 28

88 – 91 – 84 – 95 – – 82 91 – 85 – – 85 84 – 95 – 97 95 90 79 95 97

99 – 49 – 138 – 15 – – 153 49 – 131 – – 131 138 – 15 – 4 15 64 166 15 4

88 – 91 – 88 – 90 – – 57 76 – 55 – – 78 93 – 89 – 92 94 81 75 95 88

Rankning

Procent

jmfr 2007

A4. Matematik

A7–A9. Andel elever som

faktiskt värde

k m k l k j k i k i j i i i l j k k k k k k l l j i

28 216 46 165 265 147 19 159 172 33 22 29 187 116 99 9 229 170 109 108 104 47 217 193 57 202

Rankning

55,9 – 100,0 83,5

63 – 27 – 63 – 37 – – 179 147 – 181 – – 138 20 – 49 – 23 14 121 151 5 63

91,2 78,7 89,5 82,0 74,4 82,9 93,0 82,2 81,5 90,1 92,5 90,7 80,7 85,1 85,9 94,9 77,6 81,6 85,5 85,5 85,7 89,2 78,7 80,5 88,4 80,0

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

A10. Antal rätt av 35 på DN:s Nutidsorientering för åk 9

uppnått minst betyget Godkänt i ämnesproven i åk 9

Procent

A9. Svenska

faktiskt värde

Rankning

Procent

faktiskt värde Rankning

86,1 – 100,0

87,3 – 100,0 96,3

96,9 98,3 97,4 96,0 93,1 97,7 98,3 97,8 97,3 95,2 98,1 92,7 87,8 96,5 97,0 97,8 92,6 95,5 94,4 95,1 98,6 98,2 94,2 93,6 95,5 96,9

jmfr 2007

faktiskt värde

jmfr 2007

A8. Engelska

96,7

k k k k k k j k j k j k k k k j j k k k k k k k j j

A11. Sammanvägt resultat

103 37 78 154 260 67 38 62 87 191 45 264 289 124 99 62 265 181 227 201 28 44 237 254 182 106

97,3 100,0 97,2 96,1 95,7 95,6 99,1 95,6 93,8 95,2 97,1 94,7 93,4 94,8 96,9 98,3 95,7 95,9 98,4 95,6 97,9 98,3 93,3 95,4 100,0 100,0

k k k k k l j k k k k l k l k j k k k k k k k k i i

109 1 118 189 200 205 20 210 256 220 128 244 264 238 143 51 202 194 45 209 84 50 265 216 1 1

Antal rätt

Rankning

6,4 – 14,8

Min – Max

10,7

Vägt medel

12,2 10,1 12,2 10,0 – 12,2 9,8 9,9 9,0 9,9 11,1 10,8 9,4 9,8 10,7 – 9,9 9,6 10,4 9,5 11,0 11,9 10,9 10,3 8,8 9,3

15 142 14 151 – 16 164 158 225 156 50 75 194 167 79 – 163 187 114 190 55 20 59 122 237 206

59 15 44 236 212 73 17 5 147 114 47 93 183 119 120 63 269 218 122 115 95 51 254 196 6 18

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 139

Kommun

139

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 140

67 458 66 557 69 045 76 333 62 751 90 046 95 535 65 028 76 315 80 082 74 757 87 498 76 220 60 269 70 407 70 757 71 196 78 931 66 534 66 097 69 315 64 796 74 931 88 511 69 545 73 683 77 475 66 299 65 166 80 457 80 523 67 608 64 162 70 985 66 967 66 494 63 450 72 907 70 754 62 765 65 334 71 291 72 657 73 064

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

89 107 127 223 26 287 288 20 174 248 272 263 138 78 255 181 175 261 90 63 214 51 229 282 75 68 98 1 191 271 132 70 75 239 154 95 23 129 242 23 81 136 170 217

133 91 130 144 36 177 287 30 260 279 271 202 201 31 150 196 172 209 158 102 159 72 247 252 142 107 185 3 200 73 228 45 154 132 97 127 43 168 227 58 59 128 219 223

235,4 – 550,8 298,6

91 77 116 230 19 285 287 50 229 259 208 279 227 3 144 149 155 255 76 71 120 45 213 280 125 194 238 73 54 262 263 94 36 152 82 75 26 182 148 20 56 159 179 185

9 040 12 328 11 609 9 831 9 404 9 025 20 280 10 319 13 697 14 947 10 320 13 484 10 636 8 592 10 260 12 307 12 123 2 901 9 405 11 615 10 138 11 847 17 355 18 014 12 440 16 445 4 855 12 613 8 841 5 076 13 639 11 910 6 413 6 148 11 805 14 040 10 442 8 286 10 229 7 397 9 434 13 983 6 718 9 038

1 892 2 344 4 023 6 396 2 620 2 530 4 514 4 243 5 904 3 845 7 724 8 543 6 537 1 206 2 385 3 891 3 464 3 502 2 026 1 653 700 5 598 1 654 5 509 310 3 583 6 674 242 3 661 4 267 5 928 1 374 4 633 3 890 3 084 2 231 3 229 5 881 888 3 403 3 671 2 146 4 752 4 780

-5,6 -3,9 -1,8 9,1 -9,9 10,9 24,6 -9,2 9,3 17,0 5,9 7,0 -4,6 -14,8 -0,7 0,3 2,3 10,5 -3,1 -6,6 -3,2 -8,2 8,1 2,0 -1,3 5,0 7,9 -5,9 -6,0 -2,0 9,9 -4,6 -7,9 -1,0 -4,7 -5,3 -11,1 3,8 3,5 -7,6 -8,3 2,4 0,6 3,8

73 91 120 250 21 261 289 25 253 281 220 234 83 3 135 146 170 258 103 60 101 39 246 165 128 212 244 69 67 118 256 84 46 131 81 76 15 193 188 49 37 172 148 191

286,5 290,2 295,5 325,1 266,7 408,0 411,4 263,2 308,1 339,7 355,1 349,8 298,7 282,9 343,5 310,6 308,4 348,3 286,6 279,9 321,6 275,4 327,1 381,7 282,8 281,2 288,4 235,4 313,6 354,2 296,9 282,3 282,8 334,0 302,1 288,0 265,9 296,4 337,3 265,9 283,4 297,2 306,7 322,2

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

12,7 13,5 12,1 11,5 11,3 9,4 9,8 12,3 12,3 10,3 11,4 10,2 13,1 12,6 11,3 12,8 12,4 10,0 12,4 12,6 11,9 11,3 11,2 9,8 11,2 12,1 13,1

32,8 19,4 16,5 16,9 32,8 9,7 27,8 29,7 30,4 15,6 39,1 8,4 12,1 32,0 21,8 17,3 32,8 20,0 42,1 22,6 33,0 45,8 30,3 38,5 25,0 23,6 22,6 18,5 36,0 25,7 14,7 20,5 12,7 25,3 40,4 25,6 16,6 34,7 67,5 26,8 18,0 19,2 49,6 25,3

9,2 9,3 4,9 6,7 10,0 15,2 10,1 14,0 10,4 2,7 7,8 8,1 18,2 6,0 6,0 9,5 5,3 2,4 7,1 6,1 11,5 6,7 9,4 10,1 3,9 7,7 8,3 6,6 17,2 24,3 7,8 14,4 5,2 2,7 7,6 9,9 15,2 6,0 18,7 3,6 7,6 9,1 19,5 9,4

3,7 6,3 3,4 3,3 6,1 3,0 10,1 6,2 1,5 3,1 2,8 5,1 6,1 9,8 9,7 5,7 6,9 5,6 4,5 11,1 6,6 9,3 9,4 2,2 4,6 14,9 1,7 7,0 3,3 2,7 6,9 9,2 5,6 5,3 7,0 6,1 10,3 3,0 1,3 5,4 7,6 5,7 3,8 6,8

18,1 20,8 17,4 8,5 8,8 15,2 32,9 22,1 12,0 11,3 19,9 11,1 9,7 8,7 14,5 11,3 23,2 4,9 14,9 12,9 21,3 9,6 13,8 10,6 11,0 5,0 17,7 12,9 18,7 36,1 21,6 11,9 7,7 8,1 17,1 13,6 11,6 14,9 42,0 12,5 15,3 14,9 21,6 16,7

4,4 4,7 5,8 0,9 3,9 6,1 1,3 3,9 9,9 6,2 7,4 3,0 6,5 10,4 8,1 5,7 5,2 5,7 4,0 7,8 7,5 5,5 4,4 12,8 2,8 8,3 1,6 6,1 4,1 2,8 3,4 5,5 6,0 8,7 6,1 6,3 7,3 5,0 2,5 8,5 8,1 6,3 8,2 5,4

Procent

84,9 87,9 84,3 86,4 78,9 75,3 93,4 86,2 94,7 87,9 84,4 79,9 91,4 87,8 91,1 78,7 81,3 92,6 90,0 86,5 76,3 90,6 94,8 83,1 83,3 88,0 80,1 85,9 1 82,3 89,2 88,2 72,3 83,0 90,0 88,8 1 79,5 85,2 86,3 80,2 91,2 86,9 91,4 73,6 85,3 1

j k k j k l j k k k k k j *

k k *

k *

k k k k k k k k *

j l k k l k *

k k j k k k k k k

176 113 195 141 255 274 22 147 14 111 191 249 48 115 56 257 238 27 82 138 268 65 12 213 207 110 247 – 225 94 107 280 214 80 – 252 167 142 246 53 129 46 279 166

** 12,2 9,9 9,5 12,6 11,7 10,6 ** 12,7 13,0 11,6 10,6 12,2 11,4 13,0 10,1 10,9

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig

1,0 0,6 0,8 0,8 1,7 0,0 0,0 1,8 3,6 2,5 0,0 2,1 0,0 2,2 1,2 3,8 2,3 0,0 0,5 1,9 2,1 0,0 0,0 0,0 4,6 3,7 3,2 4,0 0,0 0,0 1,7 0,0 1,7 1,3 1,8 1,2 3,5 1,0 0,0 1,8 2,3 1,6 0,8 0,0

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

Kommun

** Värdet går inte att beräkna

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 141

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 142

67 451 67 921 74 760 68 438 70 371 69 256 72 075 74 746 71 574 61 379 77 857 77 106 67 544 70 918 65 889 64 523 74 817 69 900 70 012 65 444 62 523 68 115 78 205 74 733 78 794 61 879 69 333 64 825 69 982 73 689 67 425 62 272 73 499 75 228 75 619 80 349 74 730 65 511 64 870 63 694 72 954 63 964 67 307 77 849

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

150 43 146 102 188 172 196 194 243 56 171 97 160 167 102 35 269 163 190 67 10 120 202 204 252 28 39 23 268 143 82 178 189 149 275 198 159 9 164 29 220 19 135 168

186 77 213 33 174 141 208 218 273 8 269 161 156 176 17 23 280 243 212 40 5 181 65 221 276 49 112 47 244 194 138 54 214 251 248 164 265 15 114 34 233 22 113 66

235,4 – 550,8 298,6

90 98 209 106 142 119 172 207 163 8 242 234 92 151 67 40 210 132 135 58 15 102 249 206 253 12 121 47 134 195 88 14 189 219 225 261 205 60 49 30 184 32 85 241

13 599 11 295 9 254 15 742 10 515 15 680 8 785 13 164 11 204 9 207 12 291 15 671 13 969 13 285 8 878 8 548 10 532 12 288 6 350 10 790 7 696 13 100 12 012 10 186 13 339 9 970 8 374 9 646 7 881 16 988 9 718 2 964 10 212 9 609 9 839 11 360 15 632 12 249 10 469 12 006 5 827 9 999 12 524 15 796

3 523 3 292 8 090 2 866 2 841 2 430 1 503 4 400 3 631 3 102 4 839 2 471 1 989 299 3 399 3 557 5 759 3 130 1 941 1 834 719 1 408 3 090 4 956 3 047 1 870 5 588 3 117 2 448 644 3 649 3 085 5 959 2 232 4 325 4 408 2 679 1 372 2 139 1 903 4 318 2 651 2 024 2 509

-5,4 -2,5 5,8 -4,1 -1,5 2,6 1,7 6,4 3,8 -11,5 12,3 7,0 -2,2 0,6 -6,9 -6,5 7,0 -0,4 2,1 -5,6 -8,6 -4,7 4,5 5,2 15,0 -11,8 -1,7 -6,0 1,1 4,5 -5,1 -12,8 4,7 7,4 6,7 -1,3 4,9 -9,1 -8,7 -8,7 3,0 -8,7 -3,5 0,1

75 109 218 89 125 175 164 225 190 10 269 236 114 149 55 62 235 139 167 72 35 82 202 215 277 9 121 68 154 201 77 5 205 239 228 127 209 28 33 34 181 32 93 142

300,8 272,9 300,2 289,2 312,2 307,7 314,5 313,9 337,5 277,9 307,4 288,1 303,4 306,4 289,2 270,4 353,7 304,0 313,0 280,9 255,7 293,9 316,4 316,5 342,6 268,0 272,2 265,9 352,6 300,1 283,7 309,4 312,7 300,6 357,6 315,3 302,8 254,8 305,3 268,5 323,7 262,8 297,1 306,5

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

12,6 11,6 12,9 11,5 11,4 12,3 11,4

19,2 33,5 27,4 32,0 28,7 12,9 24,8 22,4 31,7 8,8 32,0 30,3 25,3 26,1 14,0 20,4 28,1 14,5 22,0 24,0 18,9 28,4 37,1 36,2 27,3 28,2 18,0 30,5 44,5 20,8 30,0 27,5 26,8 32,6 46,8 27,2 25,6 19,5 23,4 19,7 22,8 17,7 28,6 39,1

18,8 12,9 23,9 2,0 7,3 5,8 6,8 10,7 7,6 2,2 6,5 14,9 9,6 9,6 14,0 9,0 11,2 9,7 8,0 7,9 6,6 10,6 13,5 10,4 7,4 9,0 1,5 5,0 11,5 6,1 12,7 13,8 8,8 10,8 10,8 8,9 6,8 7,5 7,8 8,3 8,9 11,9 4,5 7,0

6,3 5,1 6,4 4,8 11,8 5,1 6,8 4,8 1,5 4,3 14,0 6,0 7,8 7,2 4,8 6,4 5,9 2,7 3,4 7,9 7,8 9,1 4,5 3,5 9,3 10,7 8,1 6,7 3,1 9,6 4,6 8,5 5,9 9,0 6,3 2,4 10,0 11,1 13,0 5,5 7,6 5,4 6,8 12,7

24,0 12,2 25,5 10,6 14,1 8,3 11,0 14,2 11,5 22,6 9,6 18,7 14,9 14,8 17,2 8,4 13,7 13,2 15,0 13,6 7,4 15,4 15,1 18,4 17,0 17,2 11,5 18,4 14,4 15,3 19,7 13,1 20,1 15,0 13,3 22,4 13,9 11,0 11,4 12,3 8,2 19,8 8,9 17,4

9,8 6,1 3,8 7,9 6,2 8,9 2,6 4,2 7,6 10,8 8,5 3,5 5,2 5,6 5,9 7,1 13,0 3,2 4,3 4,6 7,8 6,1 5,9 4,0 9,4 6,8 6,9 7,9 9,8 4,9 7,6 9,9 3,7 7,2 9,5 4,0 4,9 4,7 6,5 7,7 5,5 2,8 8,3 11,6

Procent

75,9 90,1 88,3 86,3 85,0 79,8 83,3 87,3 1 82,3 95,6 87,7 88,3 84,1 84,9 1 87,9 96,3 87,4 84,8 82,7 91,4 94,8 80,8 87,6 82,9 79,0 78,6 80,3 90,7 85,8 77,5 83,8 89,2 81,9 71,1 92,9 87,7 91,9 85,3 90,2 87,3 91,3 85,9 88,5 81,9 1

k k j k j j l *

j j k j k *

j j l k l j k *

k k j k j k k k *

k j k j j k k k *

k l k k

270 77 105 145 173 250 211 – 224 6 117 106 197 – 112 3 123 180 218 47 13 242 120 217 253 259 245 61 155 265 201 92 230 281 23 118 35 164 74 125 51 153 102 229

** 11,1 12,2 10,5 10,1 12,6 ** 12,1 11,0 10,7 11,2 11,3 13,3 11,9 14,2 10,2 11,7 10,8 12,1 12,1 11,8 11,0 12,5 11,7 12,2 12,8 11,7 11,3 10,5 13,1 13,3 10,9 12,6 12,4 12,3 12,4 10,5

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig

0,5 1,8 0,0 0,0 2,4 2,6 0,6 1,0 0,0 0,0 0,0 0,4 2,4 1,7 2,8 0,0 0,7 1,1 1,7 0,8 1,6 0,5 3,8 0,0 0,0 1,2 4,5 0,0 0,8 3,2 1,5 0,5 0,6 0,7 0,9 0,0 2,9 1,6 2,6 2,8 1,3 0,5 1,6 0,0

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

Kommun

** Värdet går inte att beräkna

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 143

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 144

71 252 67 650 83 411 65 042 77 680 67 340 62 547 63 694 66 873 71 465 73 825 67 339 81 182 63 693 70 111 78 049 61 831 64 216 82 952 65 943 64 525 66 762 74 822 58 923 72 114 64 081 70 489 73 697 72 322 69 335 61 736 72 638 68 461 63 655 69 442 75 222 71 057 66 215 75 015 78 385 64 505 73 562 72 745 78 140

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

200 101 274 38 231 88 126 108 50 238 212 57 235 111 27 195 72 44 249 122 12 116 215 17 173 33 237 94 241 114 32 130 2 46 232 227 143 52 156 270 5 112 142 139

162 95 289 19 204 117 74 53 51 205 237 55 256 75 76 274 35 48 122 143 11 240 163 20 165 69 226 241 264 57 10 242 9 32 257 266 175 42 123 285 2 147 182 140

235,4 – 550,8 298,6

158 95 273 51 239 87 17 31 81 162 199 86 266 29 138 245 11 37 270 69 41 80 211 1 173 33 145 196 177 122 10 178 107 28 124 218 153 72 214 251 39 191 180 246

11 154 11 901 16 714 8 479 11 942 11 359 6 203 11 174 9 760 12 285 11 743 9 395 16 452 6 618 13 011 14 877 8 881 9 110 11 587 20 464 11 695 6 444 13 942 8 103 14 260 10 790 9 694 13 107 11 607 10 940 9 248 14 675 11 727 6 704 14 659 13 934 13 154 6 898 12 592 9 767 11 055 14 814 15 019 9 512

983 2 179 4 641 2 567 7 535 2 134 1 521 1 688 2 069 2 870 5 200 6 469 1 896 2 485 3 247 6 552 2 067 2 493 5 859 1 869 1 163 2 706 2 874 1 480 2 149 5 140 904 4 800 5 723 2 814 1 273 2 678 322 2 164 2 975 4 188 2 377 3 465 5 789 6 643 774 3 394 2 057 1 134

2,1 -3,5 17,4 -6,7 12,2 -3,5 -8,2 -10,8 -4,5 2,7 9,6 -5,1 12,1 -11,3 0,2 9,1 -12,7 -6,9 6,0 -5,6 -9,4 -4,5 6,7 -15,5 4,4 -9,2 0,1 5,1 4,6 -2,5 -12,0 3,3 -2,4 -8,5 -0,8 4,9 2,1 -6,6 1,7 12,2 -7,3 4,5 4,4 11,1

166 96 282 58 267 94 41 17 86 178 255 78 266 12 145 251 6 56 221 71 24 87 230 2 199 26 144 214 204 110 8 186 111 36 133 210 168 61 163 268 53 200 196 262

315,9 288,9 356,9 272,1 328,6 285,9 294,9 290,3 274,9 333,2 321,2 278,3 331,6 291,0 267,4 314,2 282,6 273,0 340,7 294,3 257,9 293,3 321,9 261,6 308,0 269,5 332,7 287,8 336,5 292,4 268,8 296,8 242,1 274,1 328,9 325,8 300,1 276,0 302,2 353,9 246,2 291,6 299,7 298,9

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

13,7 11,2 11,6 11,6 12,0 11,3 11,9 12,6 12,8 10,8 10,7 12,4 9,7 11,5 14,0 11,5 11,9 12,2 11,1 12,3 13,1 11,3 12,7 12,5 11,2 12,9 10,8 12,4 11,1 11,2 12,9 13,1 13,2 11,6 11,9 10,9 12,9 11,8 11,9 11,8 12,2 11,9 11,6 10,7

20,5 27,0 16,8 25,7 18,6 27,9 16,4 25,3 24,2 24,1 26,1 26,2 26,0 27,4 18,3 35,4 20,2 28,0 27,0 18,3 24,7 21,3 25,9 18,3 36,3 23,1 28,9 16,3 40,0 26,2 23,4 37,2 16,8 21,0 34,6 21,8 21,6 27,2 22,9 37,1 8,2 46,8 24,2 12,5

9,8 6,4 13,4 7,7 4,8 5,2 5,7 7,3 7,3 9,3 7,3 15,1 12,5 9,6 5,4 11,4 6,7 13,5 5,5 6,7 6,5 2,8 11,0 5,0 9,5 7,7 13,6 10,5 16,5 6,7 14,8 10,5 10,1 8,8 6,3 7,3 5,0 8,6 10,5 29,2 7,0 14,6 10,3 5,3

8,0 6,3 6,7 7,2 3,8 9,6 8,7 8,7 6,1 6,3 7,3 5,5 5,1 11,0 7,8 6,8 6,4 3,9 13,5 3,9 5,3 10,1 5,6 8,5 6,7 5,8 7,3 4,8 1,3 4,5 4,9 8,3 5,8 5,3 9,2 3,5 9,7 5,5 6,2 4,2 5,9 12,1 7,1 8,6

15,4 12,8 6,9 11,2 13,6 12,9 15,2 13,0 13,8 18,5 11,7 24,7 13,0 9,5 19,0 9,0 12,5 17,3 11,0 15,4 14,3 4,4 16,9 16,5 12,4 13,2 25,9 12,4 24,4 15,7 15,3 11,3 13,2 16,8 15,8 12,8 13,3 10,1 19,0 15,7 11,8 11,2 16,4 12,2

5,7 5,5 6,9 4,2 2,9 7,6 9,6 5,4 5,6 3,4 8,4 1,4 3,7 2,8 6,3 7,3 4,6 5,6 11,0 5,9 5,5 11,5 4,9 6,9 6,8 3,9 5,0 7,6 8,5 10,9 5,0 7,7 4,3 5,0 6,1 4,2 7,5 5,6 8,1 2,9 3,5 6,3 6,6 6,4

Procent

77,9 92,4 91,7 90,4 88,9 91,8 87,4 90,3 92,8 84,9 86,4 78,5 91,6 84,8 84,5 90,9 88,2 92,0 86,7 86,6 85,8 89,8 82,1 87,0 85,3 89,5 85,6 90,3 86,3 88,8 84,7 92,0 80,4 88,1 78,6 84,8 88,6 91,2 83,3 83,6 92,8 83,0 94,5 90,2 1

k k k k k k k k j k l k k k k k j k k k j k k k k k j j k k k *

k j k k k k *

k k k k

263 29 37 69 98 36 121 71 26 175 140 260 42 178 187 59 108 33 133 136 158 84 228 127 165 90 161 70 143 100 181 32 244 109 258 179 101 52 209 205 25 216 16 73

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig

1,8 1,6 3,8 1,7 2,0 1,1 4,2 0,8 1,5 0,2 0,6 2,7 2,4 1,0 1,5 0,4 2,0 0,0 1,5 2,4 1,7 4,6 0,9 4,1 1,4 1,3 0,7 1,9 0,0 2,2 0,7 0,0 0,4 2,6 1,2 1,9 1,4 1,7 1,2 0,0 2,7 1,1 1,2 4,2

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

Kommun

** Värdet går inte att beräkna

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 145

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 146

80 912 65 884 73 391 75 524 80 182 62 535 65 668 71 956 65 871 64 126 68 534 68 702 67 103 75 101 80 918 65 092 68 759 74 289 75 263 76 370 78 146 75 150 89 292 68 316 72 065 82 982 70 916 73 481 71 618 64 638 65 486 76 530 69 371 72 302 72 895 68 942 69 965 64 686 74 165 89 736 61 626 63 037 73 639 90 093

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

247 61 251 85 250 21 48 257 96 30 99 216 53 179 210 16 193 186 109 244 276 266 286 79 34 273 236 219 209 83 87 233 147 211 180 113 205 6 258 256 3 41 187 280

171 46 250 25 267 27 82 275 195 61 90 160 26 137 270 28 173 44 92 231 283 206 288 109 222 63 155 119 232 64 99 230 98 258 134 124 187 115 192 145 4 170 129 282

235,4 – 550,8 298,6

264 66 186 223 260 16 61 168 65 35 109 111 83 216 265 52 112 203 220 231 247 217 281 105 171 271 150 187 165 43 59 232 123 176 181 114 133 44 201 283 9 22 193 286

16 174 5 421 12 017 13 707 13 742 7 669 8 286 9 671 9 660 8 919 10 104 7 441 9 448 7 597 14 612 14 942 8 791 9 099 11 408 14 857 10 452 9 062 17 608 12 959 16 157 11 546 9 171 8 093 11 791 8 544 8 215 5 154 10 234 13 149 9 115 10 499 15 890 10 470 10 554 5 792 12 520 12 422 11 012 13 230

4 830 2 086 353 4 563 5 320 2 720 3 770 3 059 5 322 3 946 1 815 2 289 2 505 5 156 3 026 649 2 914 3 655 309 3 182 3 903 6 910 7 591 2 071 3 750 5 651 4 037 1 196 2 767 1 759 3 468 5 251 2 810 3 963 4 980 4 066 2 084 3 633 250 6 642 172 1 686 2 149 5 632

7,2 -3,5 3,3 -1,5 14,4 -10,1 -7,6 2,8 3,1 -7,8 -2,2 -1,2 -2,8 6,5 14,6 -7,7 -1,5 3,0 6,1 7,7 12,6 4,4 25,4 -2,3 1,2 3,0 1,3 7,6 2,4 -8,0 -6,7 8,2 1,5 4,9 1,6 -2,7 -0,6 -7,0 12,9 13,0 -11,1 -9,6 4,2 16,3

238 95 187 122 275 20 50 180 184 47 115 130 105 226 276 48 123 183 223 243 270 198 290 113 156 182 158 241 173 45 59 248 160 208 162 107 137 54 271 272 16 22 195 280

339,2 279,3 341,7 285,0 340,9 265,3 274,3 345,1 288,1 268,6 288,6 321,9 276,5 309,9 321,0 259,8 313,9 311,8 290,5 338,1 361,5 350,5 393,6 283,1 269,5 355,4 331,7 323,3 320,8 284,5 285,5 329,8 300,3 321,1 310,4 291,7 316,8 246,2 346,6 343,9 242,2 272,4 312,1 373,5

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

10,2 11,7

1,9 19,8 30,0 7,7 10,0 27,8 9,5 24,4 32,9 16,2 22,2 25,6 29,2 18,1 15,1 23,5 30,6 18,1 22,2 43,4 33,3 46,0 42,7 31,4 28,7 37,7 28,6 14,7 13,2 17,2 28,2 17,2 27,9 24,7 18,2 40,0 23,1 22,4 53,8 18,9 23,8 31,3 26,6 38,7

4,5 0,5 1,3 10,6 6,0 0,4 2,0 0,8 3,5 0,8 0,4 1,4 0,8 5,6 0,0 1,0 0,5 0,0 1,1 0,0 1,2 0,8 0,0 1,2 1,3 13,2 3,1 0,7 2,8 0,5 1,8 3,4 2,0 1,4 1,6 0,6 1,6 3,8 0,0 2,7 3,0 0,0 3,2 1,3

9,7 10,1 9,1 6,3 6,0 6,9 7,2 11,5 9,0 6,7 11,6 10,0 7,2 14,4 7,5 6,5 7,2 11,4 10,4 18,1 17,9 16,8 7,3 11,2 11,4 8,6 11,6 11,3 6,9 11,7 6,5 11,4 16,3 14,9 7,8 9,8 4,0 1,3 13,2 2,7 6,2 3,4 7,0 17,7

3,2 2,6 7,1 1,6 12,0 7,2 8,0 6,6 4,1 6,5 7,1 9,2 7,2 7,2 0,0 6,5 11,8 4,3 7,6 2,4 0,0 2,4 3,1 6,6 6,3 3,4 3,2 2,8 9,8 5,3 8,0 3,4 1,9 8,1 6,8 4,0 6,9 7,5 3,8 10,8 7,4 4,5 10,7 8,9

7,8 13,4 13,7 12,3 6,0 14,7 12,5 22,1 29,5 10,1 19,3 12,4 6,7 13,6 26,5 17,2 18,5 22,9 16,2 18,5 20,5 25,2 21,2 18,4 15,3 24,2 11,6 22,1 9,3 13,2 12,0 30,3 13,6 24,7 13,2 15,6 16,6 7,1 7,9 17,1 14,1 12,9 10,9 10,7

3,2 2,7 5,1 7,7 10,0 6,3 6,8 2,5 7,2 9,1 3,4 6,8 7,5 5,7 6,1 6,5 6,7 1,9 5,2 4,8 1,3 3,8 10,1 5,5 6,8 0,0 8,0 5,5 6,8 6,6 8,8 0,0 5,1 6,8 2,5 6,9 7,5 6,5 4,0 8,6 3,6 5,9 8,4 6,7

Procent

91,7 89,7 83,3 1 82,5 84,5 83,3 84,4 86,2 84,6 94,3 92,4 86,6 94,4 83,6 81,4 89,9 91,5 90,6 81,0 86,7 80,1 83,9 91,6 85,8 85,7 95,3 91,1 89,4 82,1 75,0 90,0 84,6 90,0 84,6 83,0 95,2 94,3 83,2 83,5 97,8 85,1 86,3 94,6 74,5 1

k k *

k j k *

k j k k k j k k k k k k k k *

j k j k k j k *

k k k k k k k l k j k k k l

39 85 – 220 188 208 189 150 184 18 28 135 17 204 236 83 44 66 241 134 248 200 41 156 159 8 58 91 227 275 81 186 79 182 215 9 19 212 206 1 168 146 15 276

** 10,9 9,9 11,9 12,2 10,8 12,9 12,7 11,2 11,5 11,5 11,6 10,9 13,9 10,8 10,7 13,3 10,5 11,0 11,0 9,5 12,3 13,1 8,9 10,7 13,4 12,1 13,4 12,9 12,6 10,5 11,2 12,8 13,2 10,9 11,6 10,8 9,5 14,1 11,8 12,1 10,9

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

Kommun

** Värdet går inte att beräkna

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 147

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 148

82 242 62 048 75 298 75 323 68 014 77 791 69 589 65 727 71 383 60 215 69 549 79 117 61 130 68 636 82 078 78 814 72 924 72 038 89 883 76 294 63 198 63 221 81 630 74 460 84 301 70 077 78 600 98 659 78 254 76 973 71 192 73 608 68 480 62 709 72 260 70 615 73 550 70 547 65 170 69 765 67 735 73 708 72 147 64 117

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

224 64 230 192 74 246 145 77 182 18 91 259 11 117 240 128 84 207 281 36 201 14 225 279 228 184 158 285 264 267 66 260 157 141 124 177 206 183 31 54 86 222 161 42

259 62 85 254 71 255 126 80 245 13 86 284 67 179 277 199 120 198 18 167 24 6 263 125 78 139 261 286 272 262 101 229 153 87 60 197 249 211 56 52 178 239 157 12

235,4 – 550,8 298,6

269 13 221 222 100 240 127 63 160 2 126 257 6 110 268 254 183 170 284 228 24 25 267 204 274 136 252 290 250 233 154 192 108 18 175 147 190 146 55 131 96 197 174 34

12 144 8 910 13 029 11 133 12 209 10 512 11 438 9 963 18 785 9 358 11 524 11 414 5 500 12 221 15 741 19 226 11 043 10 656 7 623 19 770 7 358 9 785 15 626 11 117 10 967 11 085 15 180 23 333 14 498 12 413 10 842 9 084 9 603 10 465 11 263 14 409 11 395 13 211 7 887 11 466 12 506 12 610 11 612 8 077

6 382 2 921 4 301 6 003 348 2 326 2 267 3 182 3 812 2 364 2 224 5 741 2 288 2 389 3 564 7 077 375 361 7 065 2 846 1 760 2 982 139 4 402 5 853 2 454 2 918 5 488 298 2 096 7 592 3 455 3 818 1 820 4 891 4 374 5 192 5 058 2 980 5 057 1 275 1 983 5 224 2 976

15,0 -11,2 3,7 8,1 0,8 10,5 -2,1 -8,3 1,4 -13,4 -3,3 10,5 -5,8 4,5 20,8 8,9 2,8 5,4 1,5 9,6 -9,1 -11,4 17,4 0,5 -1,2 -0,7 12,1 19,8 14,2 7,9 -2,3 6,7 -3,1 -10,7 -0,4 -1,9 6,3 -0,9 -6,1 -1,5 -6,3 4,4 2,6 -8,0

278 14 189 247 151 260 117 38 159 4 100 259 70 203 286 249 179 216 161 254 29 11 283 147 129 134 265 285 274 245 112 231 102 18 138 119 224 132 66 124 64 197 176 44

325,4 279,9 327,4 313,7 282,6 339,0 300,1 282,9 310,7 262,6 286,8 347,8 256,5 293,4 336,4 295,8 284,8 318,1 374,2 271,2 316,4 259,5 325,7 372,2 326,5 311,1 302,6 391,2 349,9 351,8 280,8 348,2 302,4 299,7 294,5 308,7 317,9 311,0 268,7 277,4 285,0 324,8 303,5 272,6

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

10,7 11,2 11,2 10,8 11,8 10,5 11,9 11,8 11,4 12,2 11,1 10,7 13,5 11,9 10,4 12,8 12,4 11,1 11,0 11,6 11,7 12,1

17,0 23,9 11,6 39,9 27,1 33,8 31,7 19,3 17,6 10,2 26,3 35,1 26,7 16,2 32,7 47,0 18,1 24,3 2,9 43,7 21,6 23,4 26,5 26,7 20,6 31,6 30,3 21,8 29,7 27,3 17,1 29,7 19,2 19,4 19,4 39,3 28,8 24,9 19,5 21,6 34,5 23,0 8,1 14,0

5,3 11,6 13,2 9,7 4,0 10,1 11,1 9,7 9,3 9,7 5,8 13,2 7,1 9,0 9,7 11,6 6,3 10,5 5,6 10,0 7,8 12,7 9,1 8,1 13,3 11,7 16,6 5,0 8,1 8,8 10,1 14,2 10,9 6,5 9,3 10,8 3,2 8,5 8,9 13,2 14,8 5,7 6,4 6,7

10,5 2,7 4,2 6,8 2,2 6,4 6,4 4,8 7,3 6,0 13,6 3,8 9,1 8,1 1,9 8,6 12,2 10,7 16,7 10,8 5,6 5,1 6,9 0,0 2,9 4,9 6,5 5,8 21,3 8,1 2,0 7,4 8,7 7,3 6,0 3,6 7,7 9,7 5,7 6,4 4,8 5,3 5,9 6,0

7,4 14,4 16,8 25,6 11,0 14,3 22,8 14,5 16,9 12,4 11,6 14,5 19,9 17,1 20,0 9,6 14,4 21,3 9,4 22,3 19,7 13,3 18,4 5,4 41,2 17,9 18,6 10,0 11,0 14,2 17,1 17,5 14,7 16,1 8,7 19,0 11,9 12,1 11,5 12,7 20,8 8,5 5,4 11,6

5,3 5,1 7,5 2,9 5,7 6,9 2,1 3,1 9,6 1,9 9,0 9,1 7,1 5,9 4,8 5,7 6,5 6,1 3,1 7,4 5,4 5,2 5,1 9,5 4,9 4,1 5,4 15,0 9,3 7,2 2,0 4,2 6,8 5,5 12,7 6,7 4,4 10,3 5,0 8,7 4,7 9,9 9,1 6,1

Procent

96,0 90,7 90,7 84,6 81,6 81,8 78,2 84,4 82,5 83,3 96,0 84,6 89,2 91,7 92,0 86,4 76,1 73,8 86,1 88,5 91,2 86,2 83,3 1 82,2 81,3 84,9 81,1 83,9 75,5 85,4 87,3 88,9 79,0 91,2 83,8 88,4 89,6 90,2 85,7 87,4 74,1 94,0 87,0 83,9 1

k k k k k k j *

j *

k k k j k *

k k k k *

k *

k k k j k k k k j k k l k k k k k k j j l

5 64 62 183 234 231 262 190 221 210 4 185 95 38 31 139 269 278 151 103 55 148 – 226 239 174 240 198 272 163 124 99 254 54 202 104 89 75 160 122 277 20 126 199

** 9,2 10,3 12,4 11,9 10,0 11,7 11,4 11,6 11,2 10,6 12,6 12,0 11,2 12,3 11,8 12,7 12,7 12,7 10,2 11,8 12,8

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig

0,0 2,4 3,7 2,2 0,4 0,8 0,2 2,3 1,3 1,9 0,7 0,0 2,4 1,6 0,0 0,9 1,4 0,6 2,9 2,5 4,5 1,4 1,4 1,3 3,1 0,5 0,0 0,0 0,5 2,2 2,0 0,0 0,0 0,8 1,9 0,0 0,0 2,4 0,3 1,3 0,3 1,4 2,7 2,7

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

Kommun

149

** Värdet går inte att beräkna

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 149

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 150

63 092 70 262 68 131 79 298 75 562 71 245 89 339 79 076 73 750 64 828 65 755 61 253 70 293 67 795 66 006 67 130 63 651 68 251 74 912 68 915 66 717 68 008 77 198 73 492 71 938 73 905 69 072 78 148 64 555 64 820 77 364 60 358 70 226 98 028 66 602 97 866 74 267 65 103 65 913 69 720 75 638 72 020 68 031 66 351

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

45 100 162 121 166 118 283 213 218 59 123 104 47 13 8 40 55 62 185 151 155 80 265 131 92 221 93 203 73 37 133 7 115 290 176 289 262 199 119 152 169 148 137 71

100 210 136 225 131 207 268 169 220 38 81 93 184 83 21 146 84 110 191 118 106 94 246 89 188 215 116 189 41 79 152 1 111 290 135 281 253 238 103 149 151 193 148 105

235,4 – 550,8 298,6

23 140 103 258 224 156 282 256 198 48 64 7 141 97 70 84 27 104 212 113 79 99 235 188 167 200 117 248 42 46 236 4 139 289 78 288 202 53 68 129 226 169 101 74

8 183 17 552 17 295 12 147 15 142 8 181 12 260 10 035 7 906 10 643 9 933 8 571 12 020 12 056 13 897 4 802 9 069 10 746 14 482 11 026 7 748 11 830 10 031 11 369 12 235 7 483 13 750 13 573 9 291 11 705 12 654 9 949 13 101 15 555 6 163 20 535 11 534 10 954 9 979 11 072 14 887 14 475 9 362 15 886

3 596 3 182 2 513 6 649 4 204 4 227 9 963 3 594 4 383 2 084 1 937 1 068 2 808 545 300 4 833 1 514 4 464 1 930 725 2 058 1 851 6 601 4 160 4 366 6 282 1 628 5 014 3 693 3 296 3 746 1 274 3 872 4 534 3 087 7 645 4 760 4 428 3 244 2 471 2 589 3 979 2 598 1 598

-8,9 -3,6 -3,3 11,5 6,9 1,2 16,0 14,0 4,2 -6,4 -6,8 -12,6 0,9 -2,7 -4,7 -3,3 -9,1 -4,0 7,5 0,1 -4,7 -2,8 2,5 6,6 0,8 5,0 -1,3 6,1 -9,5 -8,0 6,7 -16,0 -2,1 23,3 -4,5 24,3 6,7 -8,1 -6,2 1,3 4,9 2,3 -3,3 -5,5

31 92 98 264 233 155 279 273 194 63 57 7 153 106 79 99 27 90 240 143 80 104 174 227 150 213 126 222 23 43 229 1 116 287 85 288 232 42 65 157 211 169 97 74

273,4 288,9 303,8 294,2 306,2 293,5 384,6 321,4 323,2 279,0 294,4 289,4 274,1 258,2 252,3 272,2 277,4 279,7 311,4 300,9 302,2 283,2 350,0 296,9 286,8 324,1 287,2 316,4 282,6 271,8 297,0 250,8 293,0 550,8 308,4 437,1 349,2 315,5 293,6 301,7 306,6 300,5 297,2 282,5

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

12,2 12,1 12,6 13,0 11,3 11,9

18,7 21,9 30,7 12,8 29,9 11,5 15,0 13,1 21,9 15,8 26,1 16,8 13,3 20,5 11,6 31,1 20,8 21,2 19,1 21,9 22,8 21,2 16,8 31,1 26,8 17,6 22,6 19,3 24,9 18,6 30,7 15,6 27,1 40,0 24,3 19,2 26,4 22,9 18,4 20,2 23,0 23,6 24,8 19,4

13,1 9,9 11,9 5,1 7,5 4,7 6,0 5,1 3,0 13,8 8,0 7,1 4,7 8,4 4,4 10,5 7,6 5,5 4,0 8,5 6,0 6,2 9,4 14,0 11,0 9,1 6,0 7,2 9,3 6,4 12,7 6,6 7,0 3,5 9,9 10,0 3,5 5,1 7,2 6,1 10,7 5,5 6,9 7,6

4,4 7,4 4,0 2,3 4,2 12,1 4,0 4,1 12,7 3,6 7,0 4,3 8,3 9,3 9,9 5,3 6,6 7,7 10,7 11,7 4,7 9,3 5,8 2,8 2,8 0,8 7,6 11,3 5,8 9,0 12,7 8,1 11,3 17,6 6,2 5,0 11,2 5,1 6,3 3,8 5,0 6,9 5,4 5,5

17,7 18,7 12,6 15,0 12,7 16,6 15,2 10,9 11,0 16,3 19,0 15,8 11,5 14,9 14,4 12,8 19,2 15,6 16,8 15,1 11,5 17,3 9,0 19,3 25,9 13,2 15,0 14,6 14,6 14,6 18,8 12,5 14,7 9,8 13,2 18,5 11,3 21,1 18,3 21,9 15,0 11,1 16,0 14,8

4,9 4,8 9,1 4,6 6,8 4,8 6,0 19,8 5,5 5,7 1,9 6,9 8,0 8,2 7,2 4,0 6,2 6,4 7,6 5,9 5,9 6,4 9,7 5,5 5,3 7,4 3,2 5,2 6,6 6,7 1,6 3,9 6,3 7,3 7,2 2,5 4,9 8,3 2,5 5,1 9,0 7,8 8,5 4,9

Procent

84,3 90,2 86,0 90,2 90,7 86,8 90,8 1 97,7 86,2 89,1 86,5 82,3 85,0 83,8 77,3 81,7 84,3 89,1 91,3 84,3 75,5 81,5 77,6 94,9 92,8 85,8 78,4 82,3 85,0 91,6 78,8 90,5 87,7 86,8 84,8 86,9 85,9 89,6 80,7 91,9 76,9 85,0 89,6 82,5 1 1

j l l k k * *

j k k k k j k *

j k k k k *

k k k k l l j k k k k k k k k j k k k j k k *

196 76 152 72 63 132 – 2 149 97 137 222 170 203 266 233 192 96 49 194 273 235 264 10 24 157 261 223 172 40 256 68 116 131 177 128 154 88 243 34 267 171 87 –

** 11,2 12,3 11,7 12,8 12,8 13,2 13,4 13,5 12,3 12,6 11,7 11,7 13,4 10,7 12,1 11,3 12,3 11,3 11,4 12,5 11,6 12,3 12,8 12,4 12,5 11,9 8,5 10,9 8,9 10,7 12,8 12,3 9,8 14,0 11,8 10,9 **

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig

3,4 3,5 2,7 1,7 0,0 1,3 1,3 0,0 1,9 2,4 2,2 1,3 4,8 1,6 6,8 3,8 1,2 2,2 2,3 0,7 2,4 1,5 1,5 2,8 0,0 3,4 2,2 2,3 1,4 1,4 0,8 5,9 0,8 0,0 1,6 0,0 0,7 0,0 0,9 1,6 0,4 2,6 2,4 2,0

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

Kommun

151

** Värdet går inte att beräkna

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 151

2009-05-25 12.15

TABELL 6 Ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3 B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2003–2007)

faktiskt värde Kommun

Kronor

Min – Max

58 923 – 98 659

Vägt medel

70 401

152

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 152

62 922 85 725 70 400 71 448 77 999 75 061 67 545 85 315 71 251 69 722 69 610 83 009 71 577 71 835 65 430 60 682 77 904 70 108 65 681 77 446 69 044 69 128 67 429 64 361 85 214 84 939

Rankning

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2003–2007)

Varav lokalkostnad/elev (2003–2007)

Varav skolskjuts/elev (2003–2007)

faktiskt värde

Kronor

Procent

2 240 – 23 333

139 – 10 268

-16,0 – 25,4

9 332 18 925 9 282 8 776 12 811 13 117 16 040 2 240 6 692 11 938 9 624 11 976 12 556 9 449 13 253 9 936 15 099 13 332 9 688 15 149 14 124 13 934 15 158 7 382 13 403 19 884

2 292 10 268 3 180 3 960 4 192 7 415 6 077 3 809 1 477 3 502 3 213 4 042 1 242 4 238 2 681 249 6 128 1 301 4 277 4 309 2 714 1 530 2 262 3 980 6 069 3 323

-10,5 17,9 2,4 4,8 5,5 -7,4 -8,9 4,8 0,9 0,0 -0,2 7,1 3,2 7,7 -7,3 -11,2 11,4 -0,7 -2,7 9,2 5,8 -4,3 2,7 -8,2 10,1 3,8

B3. Kostnad per betygspoäng

B4. Effektivitetstal

faktiskt värde

avvikelse Rankning

Kronor

Rankning

15 105 134 245 226 58 4 278 197 65 125 253 254 106 22 49 277 153 140 165 208 69 110 60 284 234

16 217 96 236 234 29 7 39 166 121 70 190 203 216 50 14 278 183 104 224 180 37 235 88 108 68

235,4 – 550,8 298,6

21 278 143 161 244 215 93 277 157 130 128 272 164 166 57 5 243 137 62 237 115 118 89 38 276 275

19 284 171 207 217 51 30 206 152 141 140 237 185 242 52 13 263 136 108 252 219 88 177 40 257 192

259,5 289,4 297,1 338,6 325,7 278,6 242,2 368,0 315,0 280,4 294,7 342,8 342,9 289,8 265,5 274,7 363,7 302,0 299,6 305,3 320,4 281,8 290,6 279,2 389,4 329,8

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

faktiskt värde

Jmfr 2006/2007

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven

C2. Antal elever per lärare

Matematik

Engelska

Svenska

faktiskt värde

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Högre

Lägre

Rankning

Antal

Procent

71,1 – 97,8

8,5 – 14,2

1,9 – 67,5

0,0 – 13,2

1,3 – 29,2

0,0 – 21,3

3,3 – 42,0

0,0 – 19,8

Min – Max

86,2

12,0

24,4

1,6

8,7

7,2

15,2

6,0

Vägt medel

12,9 10,1 13,3 11,7 11,8 11,3 11,6

18,3 27,9 16,9 24,6 37,8 29,9 14,0 22,2 27,9 25,9 17,5 23,2 22,7 21,9 24,3 12,0 20,9 26,3 19,1 20,5 21,5 26,2 23,3 21,9 25,6 22,2

5,9 13,6 7,5 19,8 25,2 6,1 4,3 5,6 9,8 7,1 15,8 12,4 25,2 11,3 6,7 6,1 2,9 8,9 7,8 5,9 11,4 11,3 10,6 10,2 12,5 2,2

6,0 1,7 4,9 6,8 1,9 8,4 2,6 5,6 9,2 6,0 6,1 9,3 3,3 6,1 7,6 7,2 2,9 7,1 6,9 6,4 6,2 8,8 11,3 2,4 5,0 15,6

13,6 3,3 12,2 16,9 16,0 16,8 6,9 8,3 16,9 17,3 11,8 16,2 20,0 23,3 12,7 15,8 8,7 15,3 13,0 13,7 16,9 19,2 13,7 15,9 10,5 16,3

6,4 0,0 2,8 8,5 6,7 10,9 9,5 0,0 4,0 6,0 4,1 6,1 2,5 4,3 5,2 6,2 7,2 6,6 5,2 7,0 3,4 5,2 5,0 5,8 0,0 7,0

Procent

90,8 91,1 90,5 91,5 86,3 75,9 82,5 93,2 1 92,2 87,9 84,3 81,7 89,6 87,7 89,2 85,5 93,9 81,4 86,9 91,3 85,0 79,6 91,6 90,1 95,3 94,9 1

k l k k j k j * *

j k k j j k k j k k k k k j k j k

60 57 67 45 144 271 219 – 30 114 193 232 86 119 93 162 21 237 130 50 169 251 43 78 7 11

** 10,4 11,0 11,0 10,7 12,0 10,3 12,9 12,1 10,1 11,5 11,7 11,4 11,3 13,0 12,6 13,0 10,2 10,9

2,3 0,0 0,3 1,1 0,0 0,9 6,1 0,0 0,5 0,0 2,1 1,1 0,0 0,0 1,3 2,9 3,0 1,2 3,5 1,3 1,0 1,6 3,3 1,5 0,0 0,0

Kommun

I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

* jämförelse ej möjlig ** Värdet går inte att beräkna

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 153

153

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max Ovägt riksmedel

154

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 154

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Poäng

Antal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

27 323 37 247 18 775 6 523 13 301 3 146 6 665 26 176 11 386 21 937 9 897 7 533 2 516 14 613 27 535 8 232 26 189 10 855 48 185 101 487 80 055 5 260 12 200 7 009 16 230 14 203 4 788 30 851 9 839 2 914 8 653 24 779 16 312 9 331 38 978 94 785 31 123 5 625 12 267 40 451 31 349 55 297 10 682 20 589

79,2 76,7 66,9 59,5 81,5 61,6 77,0 64,1 61,2 79,1 68,5 29,5 38,7 91,5 83,3 56,3 66,6 43,7 90,1 89,6 97,1 69,2 83,3 44,8 98,1 69,5 60,2 99,9 81,7 51,0 50,7 68,8 77,4 72,1 66,3 87,8 80,0 43,9 88,8 73,3 72,1 82,5 79,5 79,6

32,5 32,2 31,4 32,5 32,4 31,7 31,5 31,4 32,4 33,1 33,0 33,0 33,4 31,3 31,6 31,9 31,6 32,2 33,6 31,9 32,2 31,4 32,2 33,5 30,5 30,6 34,1 29,3 32,6 33,4 32,8 31,3 32,6 31,8 31,4 31,7 30,1 32,0 32,7 31,0 31,6 33,2 32,5 31,2

22,0 21,8 21,2 21,8 21,7 22,3 22,1 20,9 21,7 22,2 22,5 22,9 22,9 20,9 22,1 21,5 20,9 22,0 22,7 21,5 20,1 21,5 21,8 23,3 20,1 20,2 23,6 17,2 21,9 22,9 22,3 19,2 21,9 21,6 21,0 22,0 19,7 21,5 22,1 21,3 21,1 22,3 22,0 21,3

187 672 175 941 176 363 169 350 166 373 158 582 163 982 165 009 166 530 167 049 152 308 153 718 144 247 169 643 169 341 190 356 161 546 150 644 170 279 171 223 166 945 171 095 168 363 157 946 169 819 173 660 151 744 254 900 164 640 154 642 154 038 217 705 171 383 170 624 179 979 168 988 175 079 166 020 170 806 172 086 168 457 174 793 153 444 169 465

71 444 69 235 70 287 69 993 69 655 81 208 76 690 71 644 69 802 68 435 70 600 81 789 79 923 70 722 70 883 70 561 69 579 71 462 68 635 70 773 71 620 70 583 69 330 86 775 70 430 70 190 71 812 70 489 69 327 82 132 73 289 70 889 69 663 71 672 70 259 70 218 71 376 70 223 68 390 67 930 71 235 69 615 72 232 70 380

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

205

202 207 202 199 205 205 206 204 202 205 196 204 206 193 212 207 208 202 204 205 200 200 198 200 204 206 196 234 194 202 198 215 202 203 204 208 202 200 201 205 202 211 202 204

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

förortskommuner övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner övriga <12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner övriga >25 000 invånare övriga <12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga <12 500 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner övriga >25 000 invånare förortskommuner övriga >25 000 invånare övriga <12 500 invånare övriga >25 000 invånare Större städer förortskommuner pendlingskommuner pendlingskommuner glesbygdskommuner förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner förortskommuner övriga <12 500 invånare glesbygdskommuner övriga <12 500 invånare förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare Större städer pendlingskommuner pendlingskommuner Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare övriga >25 000 invånare Större städer övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner

eslöv Lidköping Kumla essunga mönsterås Härjedalen överkalix Lindesberg Tibro Hallstahammar Högsby Härjedalen pajala Tranemo Härnösand Svalöv mjölby filipstad motala Huddinge Haninge essunga Tidaholm Storuman Timrå Svalöv Högsby Lidingö markaryd Berg Årjäng Vellinge Tibro Vara Vänersborg Huddinge falköping Boxholm Lysekil Borlänge eslöv Kalmar Säffle Burlöv

falköping Ystad Sjöbo Vingåker Strömstad Berg Torsby Kramfors ovanåker olofström Tomelilla dorotea arjeplog Tomelilla Kalix nora Sala Kramfors falkenberg eskilstuna Södertälje Åstorp Hofors Sorsele finspång Höör nordanstig Lomma Tidaholm Strömsund Ånge Vallentuna askersund Skinnskatteberg Trelleborg Borås ale Tanum Smedjebacken Karlskoga mark Trollhättan Borgholm Timrå

Lindesberg mjölby Timrå Lilla edet Sotenäs dorotea älvdalen Simrishamn Kungsör Hedemora munkfors arjeplog Vilhelmina Hylte piteå Svedala Karlshamn Simrishamn upplands Väsby gävle norrtälje färgelanda älvkarleby Strömsund Sölvesborg mora Bengtsfors Täby Bromölla arjeplog Vansbro Knivsta Kumla Lindesberg oskarshamn Sundsvall ulricehamn aneby Åmål upplands Väsby Hudiksvall Lidköping nordanstig Sölvesborg

Vetlanda Sandviken nynäshamn älvkarleby forshaga norsjö malung-Sälen mark eksjö Kristinehamn Herrljunga Strömsund Härjedalen Åstorp ronneby upplands-Bro ronneby Säffle alingsås Sundsvall Kristianstad Herrljunga Vingåker dorotea Söderköping Strömstad Hultsfred ekerö älvkarleby norsjö nordanstig Härryda ovanåker Klippan nynäshamn Halmstad Lindesberg Valdemarsvik Hedemora avesta Lindesberg uddevalla Simrishamn oskarshamn

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 155

155

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max Ovägt riksmedel

156

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 156

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Poäng

Antal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

16 133 11 415 6 744 10 107 29 380 10 179 9 658 57 004 9 250 5 851 5 371 18 703 93 509 500 197 13 085 10 526 12 804 15 256 15 014 90 241 14 655 74 968 10 173 13 407 15 259 126 754 9 280 8 809 9 896 94 209 36 905 14 046 10 273 19 225 7 361 10 645 24 716 33 580 50 006 24 248 5 930 14 757 15 039 5 305

74,2 83,0 53,8 73,6 80,7 65,4 76,6 57,1 71,9 50,6 63,6 85,1 92,8 98,8 61,0 70,2 66,6 76,0 87,2 90,4 91,0 93,4 76,8 60,6 71,8 95,4 55,4 73,6 77,4 99,0 68,1 81,1 65,5 89,2 74,9 59,2 78,4 86,0 78,6 88,7 66,9 53,6 70,5 74,0

31,1 32,9 32,1 33,4 31,8 31,7 32,0 33,1 32,9 32,2 33,4 31,8 32,2 31,8 32,0 31,8 32,8 32,1 32,3 29,8 32,6 32,2 31,7 33,1 33,3 30,6 32,7 32,5 32,6 32,1 32,3 32,5 31,2 32,2 32,6 33,0 33,6 31,5 31,0 30,1 32,3 30,2 31,0 31,3

21,4 22,4 21,7 22,5 21,1 22,0 21,3 33,1 22,4 21,8 22,9 22,3 21,6 21,3 21,5 21,2 22,3 21,4 21,7 20,0 22,1 20,1 22,3 22,8 22,4 20,2 22,3 22,0 21,9 20,0 21,7 22,3 21,5 21,8 21,9 22,8 23,0 21,1 20,6 19,7 22,1 19,8 20,6 21,9

165 457 165 892 161 628 169 248 179 864 180 974 182 120 158 646 163 370 169 397 153 822 180 237 174 061 173 508 177 506 187 328 156 192 168 570 169 371 175 567 188 859 184 809 152 825 160 833 165 216 173 558 167 840 167 821 169 668 188 826 166 342 158 786 172 987 206 605 154 985 151 809 164 760 202 164 164 271 182 994 154 897 164 587 172 506 158 760

71 295 69 658 70 662 71 373 71 412 67 483 70 874 70 274 68 975 69 383 69 313 72 056 69 080 70 471 70 770 68 991 69 922 70 199 68 570 69 328 68 423 71 447 74 835 71 030 68 538 70 167 70 512 68 932 69 234 70 519 71 071 71 446 70 219 70 026 70 894 81 402 71 231 72 081 71 064 69 742 70 850 70 096 69 780 77 799

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

205

200 208 201 211 195 202 188 205 205 202 203 205 205 211 203 208 199 198 205 210 220 202 212 198 203 206 198 203 199 206 203 198 196 203 200 206 210 213 205 210 197 198 207 203

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga <12 500 invånare pendlingskommuner Varuproducerande kommuner pendlingskommuner Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga <12 500 invånare glesbygdskommuner Större städer Storstäder Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare Större städer pendlingskommuner förortskommuner övriga <12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Varuproducerande kommuner övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner förortskommuner övriga >25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner förortskommuner övriga <12 500 invånare glesbygdskommuner övriga >25 000 invånare förortskommuner övriga >25 000 invånare pendlingskommuner övriga <12 500 invånare pendlingskommuner pendlingskommuner glesbygdskommuner

Vara Åtvidaberg Valdemarsvik Kalix Vetlanda Smedjebacken Tranemo Hässleholm Vadstena norberg Torsås orust Halmstad malmö Söderköping öckerö Töreboda Hörby olofström gävle Vännäs Botkyrka Lycksele Hultsfred Hallstahammar norrköping Hallsberg Säter älvkarleby eskilstuna mark Heby markaryd Trosa färgelanda Berg Kalix Värmdö norrtälje ronneby Hällefors Hallsberg Båstad ragunda

Tingsryd Sotenäs Hällefors Leksand eslöv fagersta Bjuv Trollhättan Hjo Torsås perstorp mörbylånga eskilstuna uppsala Svalöv Åtvidaberg Hörby Herrljunga Hedemora Karlstad öckerö Södertälje Sunne Sävsjö Lysekil örebro Sävsjö Lekeberg Bromölla Borås falköping Sävsjö Hallsberg Kumla Högsby arjeplog Boden österåker Hudiksvall Kävlinge munkfors Tanum Åtvidaberg älvdalen

Klippan arboga Boxholm robertsfors ale Lysekil Hylte Varberg Karlsborg Tibro ödeshög arvika Huddinge Stockholm Timrå forshaga Tanum Vimmerby avesta eskilstuna partille norrtälje rättvik osby Hjo jönköping osby mullsjö Vingåker Sundsvall Trelleborg flen Herrljunga nynäshamn Valdemarsvik Strömsund Leksand Vellinge gotland Skara Bengtsfors Hagfors Sala överkalix

osby Höör munkedal Härnösand Vaggeryd mullsjö Vårgårda uddevalla Säter Lekeberg norberg Lindesberg Borås Linköping Burlöv Vadstena Lilla edet Lilla edet Vadstena Växjö Salem Karlskrona Vansbro Tingsryd fagersta Västerås Hörby Vadstena Tidaholm gävle eslöv nordanstig Tomelilla alvesta osby Åsele gagnef Lerum mark upplands-Bro Heby Herrljunga forshaga Torsby

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 157

157

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max Ovägt riksmedel

158

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 158

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Poäng

Antal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

64 355 125 154 17 162 61 693 6 790 30 959 29 872 62 804 83 994 32 207 11 674 9 885 23 099 16 336 14 259 19 473 77 977 23 958 14 324 20 157 72 676 8 170 40 268 28 255 24 740 23 258 40 860 5 870 7 111 15 288 38 085 8 085 43 111 37 922 12 831 23 099 141 863 27 430 19 133 5 129 20 449 25 522 73 406 107 351

99,7 89,8 79,4 87,7 76,4 82,2 91,1 79,7 89,2 81,2 72,2 64,6 89,7 74,6 64,4 65,3 81,6 81,8 49,0 84,3 78,8 76,2 68,6 89,7 82,7 65,6 92,0 77,1 41,2 75,2 87,7 87,1 98,6 75,4 61,9 71,7 88,9 70,3 56,2 72,4 93,9 87,7 88,6 94,4

30,9 31,8 31,8 32,0 32,0 32,6 32,1 31,9 32,3 31,7 32,9 31,0 32,3 30,4 31,8 33,4 31,3 33,0 32,7 31,1 31,3 32,6 32,3 28,9 32,7 30,0 30,6 32,7 32,3 32,4 31,5 31,9 31,0 31,5 33,3 32,4 30,3 31,2 33,1 32,1 29,6 33,2 31,7 31,2

18,8 21,1 22,3 21,8 21,5 21,9 21,4 21,2 21,8 22,0 22,4 21,2 22,8 20,0 21,5 22,8 20,9 22,5 22,5 20,4 21,5 21,9 21,9 18,5 22,0 20,3 20,2 22,1 21,6 21,5 21,1 21,7 18,9 21,1 22,8 21,7 20,4 21,0 22,4 21,4 19,2 22,3 22,3 20,8

196 292 176 294 163 814 169 466 166 874 166 732 170 805 172 162 172 226 163 952 169 927 165 960 185 498 163 403 209 842 156 819 170 148 160 851 170 396 177 852 205 259 173 558 191 583 198 318 167 824 168 454 159 804 163 136 173 961 169 117 201 773 169 398 223 583 175 745 171 497 168 811 173 878 177 135 157 277 149 121 216 362 163 369 176 710 176 027

69 811 70 119 71 050 69 732 69 245 69 806 68 110 71 385 70 003 69 588 67 357 70 931 72 419 71 796 69 971 71 523 70 858 68 964 78 230 69 872 71 191 69 886 70 099 69 749 69 055 70 546 70 398 70 095 69 117 71 076 70 151 70 301 70 144 69 586 69 978 71 699 69 590 70 894 73 777 69 856 69 598 70 422 69 707 70 335

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

205

213 211 210 212 206 209 208 208 212 203 210 205 210 201 211 203 209 206 207 202 213 202 211 211 207 201 200 205 203 208 212 204 229 210 200 202 210 206 203 195 227 206 216 228

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

förortskommuner Större städer övriga 12 500–25 000 invånare Större städer övriga <12 500 invånare övriga >25 000 invånare övriga >25 000 invånare Större städer Större städer övriga >25 000 invånare pendlingskommuner övriga <12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Större städer övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner pendlingskommuner förortskommuner pendlingskommuner förortskommuner pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner Varuproducerande kommuner förortskommuner övriga >25 000 invånare förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner övriga <12 500 invånare förortskommuner övriga >25 000 invånare Större städer Större städer

mölndal Västerås Härnösand falun Sotenäs ronneby Ystad örnsköldsvik Växjö Söderhamn älvsbyn nora Sollefteå Säffle Vallentuna Simrishamn örnsköldsvik Köping jokkmokk alvesta mölndal askersund Lerum Vallentuna Kristinehamn Sjöbo Trelleborg Strömstad mullsjö Kalix Kungälv malå Lomma alingsås östra göinge Simrishamn Västerås oskarshamn Vansbro markaryd Lidingö Västervik Kalmar umeå

Kalmar Helsingborg Leksand järfälla Vadstena Bollnäs Köping Varberg Halmstad motala olofström nordmaling Stenungsund Simrishamn Staffanstorp Säffle Växjö avesta arvidsjaur eksjö Skellefteå Tibro Tyresö Staffanstorp Ystad ulricehamn Värnamo malå Säter nora Tyresö Burlöv Täby ängelholm Vimmerby arvika jönköping Ludvika Ånge Bengtsfors Täby mora Växjö jönköping

falun örebro gagnef Karlstad grums mjölby falkenberg norrtälje Kalmar nässjö Salem ockelbo gällivare flen Kävlinge Vara Karlskrona mariestad Torsby nybro järfälla grästorp ängelholm Höganäs mjölby nybro Västervik ödeshög Hjo Svalöv Vallentuna Strömstad danderyd Sandviken Tanum Vetlanda örebro Strängnäs Tierp Tomelilla Staffanstorp finspång Karlstad Växjö

Solna norrköping Boden uddevalla arboga Sala avesta Kristianstad eskilstuna mariestad Karlskoga Strömstad Härnösand Vara Svedala Borgholm Karlstad Ystad överkalix Kungsör Växjö eksjö Kävlinge Tyresö Sala Åstorp nässjö Lessebo grästorp Kinda Kävlinge Laxå Sollentuna Karlshamn aneby Vara norrköping Svalöv Kramfors munkfors Hammarö oskarshamn järfälla Luleå

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 159

159

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max Ovägt riksmedel

160

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 160

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Poäng

Antal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

12 477 14 659 286 535 10 385 3 369 23 825 33 807 9 600 9 442 25 654 20 153 41 953 7 086 10 245 3 814 59 812 12 956 13 737 85 661 10 375 5 749 9 736 7 276 128 060 55 528 4 363 19 557 9 035 50 973 25 499 29 511 6 027 13 167 6 990 15 327 12 648 26 309 11 647 11 170 6 429 33 802 6 972 40 902 5 681

70,3 71,2 99,4 72,9 61,1 75,6 64,5 74,5 56,4 79,3 84,8 83,7 87,7 58,1 80,5 95,1 70,3 65,9 98,9 76,2 79,0 46,7 52,8 89,3 56,3 55,1 77,5 74,8 81,3 78,0 82,4 60,8 78,4 79,0 36,8 74,8 83,3 62,5 97,4 46,4 98,8 79,4 82,6 43,2

33,4 32,9 31,2 32,7 33,7 32,1 32,1 31,2 33,1 31,0 33,6 31,3 32,7 33,2 33,0 31,3 32,0 32,0 30,4 32,6 33,2 33,1 33,2 31,3 32,2 33,7 32,5 32,1 31,0 31,9 32,1 32,8 32,6 33,3 32,3 31,4 32,1 32,6 31,0 31,9 30,9 31,0 31,5 33,7

22,9 22,5 20,8 21,8 23,2 21,7 21,6 21,0 22,7 21,2 22,7 21,4 22,0 22,8 22,5 20,8 21,8 21,8 18,3 21,9 22,5 22,4 22,7 21,5 20,1 23,2 22,2 20,0 21,3 19,8 21,4 22,1 21,8 22,4 21,9 21,0 21,9 21,9 21,3 22,5 20,5 20,6 22,0 23,6

161 592 165 809 157 204 161 969 168 208 169 791 170 035 165 485 150 265 171 749 167 265 167 557 177 101 160 190 150 313 194 605 170 884 172 222 215 178 171 575 162 883 157 782 162 652 167 463 172 472 158 567 164 187 214 266 178 940 181 221 169 411 162 337 169 085 154 748 176 251 166 026 176 933 163 185 176 805 149 029 194 097 158 716 174 259 154 073

75 480 68 293 71 026 76 708 70 104 69 556 71 065 69 993 63 881 69 584 70 071 69 556 69 010 70 542 70 586 70 512 69 809 72 092 70 943 70 901 69 391 71 966 71 200 69 953 71 185 80 561 70 022 68 276 69 919 70 243 70 173 70 757 68 343 68 944 71 739 70 836 70 354 69 582 65 672 79 424 69 293 69 754 70 656 77 434

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

205

208 201 206 199 204 205 204 195 199 207 206 204 203 203 198 214 204 206 219 206 201 199 205 206 203 200 201 203 206 203 202 206 206 208 206 199 204 202 196 211 216 203 213 202

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Storstäder glesbygdskommuner glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner övriga <12 500 invånare övriga >25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga >25 000 invånare pendlingskommuner pendlingskommuner övriga <12 500 invånare förortskommuner Varuproducerande kommuner pendlingskommuner förortskommuner övriga <12 500 invånare pendlingskommuner övriga <12 500 invånare glesbygdskommuner Större städer övriga >25 000 invånare glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga >25 000 invånare pendlingskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner förortskommuner Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare glesbygdskommuner

Haparanda fagersta uppsala arvidsjaur Lessebo mjölby Hudiksvall Hylte Skurup Sala Sala Katrineholm Lekeberg Valdemarsvik Högsby järfälla arboga orust Sollentuna Svalöv Torsås Hultsfred Kinda Helsingborg Hässleholm Åre Sjöbo öckerö Trollhättan oskarshamn Laholm nordmaling Hallstahammar grums mörbylånga Vårgårda nynäshamn Tibro östhammar Vindeln Kävlinge ödeshög ängelholm älvdalen

arvidsjaur Hedemora örebro ragunda Laxå Sala falköping Tomelilla oxelösund mariestad Båstad enköping Hjo färgelanda Bengtsfors Kungsbacka askersund gällivare Kungsbacka Kinda grästorp Säffle ockelbo örebro Trelleborg Vilhelmina östra göinge Trosa uddevalla alvesta nynäshamn Kinda avesta Karlsborg gällivare Heby finspång askersund Skurup Bjurholm Staffanstorp Torsås Boden jokkmokk

Torsby Åmål norrköping Torsby ödeshög arboga eslöv degerfors östhammar Bollnäs finspång Borlänge Säter Sölvesborg Hällefors Varberg eksjö nora Växjö ockelbo ovanåker filipstad robertsfors jönköping örnsköldsvik arjeplog Vimmerby mullsjö Varberg nässjö alvesta nora Hedemora Vadstena Svalöv Åstorp Timrå Torsås örkelljunga Vilhelmina Lerum gullspång Sandviken överkalix

Sunne Smedjebacken Helsingborg jokkmokk Strömstad Köping arvika Ljusnarsberg Åmål Köping Ludvika Trelleborg Vadstena ödeshög Herrljunga Kalmar Burlöv emmaboda mölndal Söderköping älvkarleby Klippan nora Västerås Hudiksvall dorotea Laholm gnesta Vänersborg Kumla oskarshamn Laxå öckerö forshaga nora Sävsjö Ljungby eksjö Surahammar Åsele Kungälv Tibro Kungälv Torsby

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 161

161

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

6 900 28 489 10 850 21 365 15 177 36 879 38 372 19 356 18 093 18 518 71 862 4 622 14 784 50 610 10 734 20 538 62 097 65 289 2 733 9 170 21 667 23 657 810 120 4 383 6 304 31 715 11 607 12 532 36 079 94 955 13 473 10 062 13 184 19 390 10 313 15 784 10 957 10 883 25 987 13 959 84 753 16 840 12 271 10 662

44,4 74,8 68,3 68,0 98,9 85,6 85,5 69,9 60,9 74,5 78,8 60,8 71,0 84,6 68,1 61,3 99,8 99,7 44,3 77,8 87,0 73,6 100,0 59,9 55,0 75,0 60,4 53,8 100,0 83,5 46,8 91,7 66,2 82,0 59,2 63,4 59,8 73,3 76,4 60,8 90,9 77,3 39,5 81,1

32,9 32,0 33,0 32,8 32,0 32,3 32,2 30,9 30,8 31,5 32,9 32,5 30,5 31,4 33,6 33,7 30,3 29,2 33,4 32,2 29,3 32,5 29,7 32,8 33,4 30,4 32,4 33,2 31,2 32,9 32,3 32,8 30,4 30,6 31,7 32,5 33,5 32,3 32,4 31,2 32,2 32,7 32,4 31,6

22,4 21,3 22,1 22,2 19,9 21,7 20,1 20,5 20,4 21,0 22,4 21,9 20,1 21,0 22,7 23,1 18,2 17,1 22,9 21,7 18,9 22,1 17,6 22,3 22,9 20,6 22,0 23,1 19,1 22,3 21,8 22,2 20,0 20,2 21,2 22,0 22,6 21,6 21,7 21,4 20,1 22,0 22,0 21,1

165 698 165 994 157 077 166 037 204 349 175 358 186 318 159 192 166 623 173 147 170 780 161 956 175 649 176 945 167 916 155 476 212 689 198 404 152 069 170 057 201 638 193 615 195 165 163 291 153 142 188 764 164 897 151 413 187 549 176 769 161 210 176 264 173 778 191 315 167 130 158 176 169 170 168 472 158 242 173 671 172 535 164 154 163 176 166 439

71 527 69 875 72 577 69 674 67 487 70 369 71 083 71 660 70 415 69 520 71 921 71 604 64 908 65 651 67 923 72 403 70 940 68 348 88 544 69 626 69 487 71 337 69 507 74 105 85 360 70 599 70 143 82 327 68 500 71 331 72 898 68 958 70 685 70 244 72 587 71 986 69 184 71 213 69 416 70 814 72 259 70 615 70 297 69 694

Ovägt riksmedel

205

207 210 208 207 212 208 206 202 201 209 213 201 200 211 202 210 220 210 197 206 212 208 218 195 204 205 205 201 209 210 210 196 206 209 196 202 203 198 202 204 203 204 200 202

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 162

Ekonomi

Antal

162

Inkomst

Poäng

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

glesbygdskommuner övriga >25 000 invånare glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner övriga >25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Större städer övriga <12 500 invånare förortskommuner övriga >25 000 invånare övriga <12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner förortskommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner förortskommuner pendlingskommuner Storstäder pendlingskommuner glesbygdskommuner övriga >25 000 invånare övriga <12 500 invånare glesbygdskommuner förortskommuner Större städer övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner förortskommuner Varuproducerande kommuner övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare pendlingskommuner Större städer övriga 12 500–25 000 invånare övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner

nordmaling Karlshamn Sunne mjölby Kil Vänersborg Strängnäs Kramfors Laholm Höör Kungsbacka Klippan östhammar östersund fagersta Sunne nacka järfälla Bräcke Karlsborg Kävlinge Svedala göteborg Årjäng Bräcke Sigtuna Laxå dorotea upplands Väsby eskilstuna rättvik Tidaholm nora upplands-Bro nordanstig Simrishamn Hjo Heby Katrineholm götene Botkyrka Burlöv essunga askersund

ockelbo Bollnäs Sollefteå mora Staffanstorp ängelholm Ljungby Säffle nybro mjölby Karlskrona färgelanda oxelösund falun Lysekil rättvik mölndal Sundbyberg Storuman arboga Vallentuna upplands-Bro malmö Ånge Berg Ljungby arboga Berg alingsås Kristianstad Sollefteå Hofors Båstad Höganäs dals-ed Klippan Lekeberg Herrljunga ovanåker Svalöv Haninge Timrå Lilla edet ovanåker

Kinda Höganäs mörbylånga Höör öckerö Västervik Vänersborg Lindesberg östra göinge Åtvidaberg Kristianstad Tingsryd mellerud falkenberg gnesta Kiruna Kungsbacka falun dorotea Åtvidaberg Knivsta Ljungby uppsala uppvidinge dorotea oskarshamn Lessebo Åre Karlskoga Huddinge Kalix Bromölla Söderköping Skara eda filipstad mullsjö osby Tranås Timrå norrtälje finspång Valdemarsvik eksjö

nora Lidköping filipstad Bollnäs Knivsta Lidköping mark Klippan alvesta Sala Växjö emmaboda gnesta Sundbyberg Åmål Härnösand Vellinge Kalmar Strömsund forshaga Höganäs Härnösand Linköping eda Strömsund enköping Båstad Härjedalen Ystad Halmstad mörbylånga degerfors götene Bollebygd Sävsjö Kramfors grästorp Hultsfred Torsås Burlöv Borås Söderköping Åstorp Kungsör

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 163

163

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

12 693 20 153 17 980 12 502 14 963 12 816 12 707 7 076 11 721 18 066 41 558 54 487 11 362 42 332 62 266 9 256 51 186 22 706 112 728 22 682 38 248 190 668 9 347 7 475 12 981 7 852 28 954 6 916 15 868 56 673 10 747 32 843 26 343 7 220 15 551 5 613 9 000 10 976 36 991 8 357 37 376 32 823 36 356 134 684

70,0 64,4 80,2 62,0 59,5 63,6 43,1 53,1 71,7 84,9 80,2 90,2 82,2 98,9 99,5 56,7 76,2 65,5 88,1 97,6 88,6 86,6 71,3 77,6 74,3 57,9 79,7 59,1 54,1 72,1 83,3 90,1 75,4 49,6 71,6 59,1 65,2 49,2 79,0 66,8 73,6 78,3 79,7 93,5

31,5 31,5 32,9 31,7 32,1 31,0 33,0 32,1 31,2 32,2 30,8 31,8 31,3 31,6 29,7 31,9 32,6 31,4 33,1 31,5 31,7 31,7 32,2 31,1 31,5 31,0 31,1 33,4 31,4 30,3 32,0 28,9 32,2 33,4 32,5 33,4 31,5 31,9 33,1 33,4 32,4 31,8 31,8 31,0

21,0 21,1 22,3 21,5 21,6 20,6 22,5 21,8 20,8 21,6 20,4 21,4 21,6 19,5 17,6 21,4 22,2 21,0 22,6 19,4 19,6 21,3 22,0 21,3 20,8 21,2 19,0 22,5 20,9 20,5 19,9 18,5 21,5 22,9 22,3 22,9 21,8 21,5 22,6 22,9 20,3 21,1 21,6 20,3

169 213 161 232 172 626 163 978 185 530 159 591 151 822 159 852 178 965 163 988 172 528 175 009 200 484 204 277 231 726 153 814 170 254 173 828 174 283 190 730 191 323 177 520 171 025 170 466 180 987 158 778 208 037 151 688 166 428 176 806 215 019 212 908 174 103 151 371 167 457 156 402 166 126 175 538 171 989 170 311 204 800 182 268 161 579 178 126

69 239 72 858 70 458 71 114 70 687 70 398 77 031 69 347 70 769 69 269 70 590 70 107 69 642 69 687 69 257 69 420 70 037 71 096 69 713 68 834 70 002 69 989 75 347 68 910 71 402 70 354 69 992 73 688 71 313 70 481 72 518 71 819 71 768 79 522 69 774 78 743 69 575 70 851 70 282 68 856 72 088 70 393 70 369 70 220

Ovägt riksmedel

205

197 201 204 201 212 195 205 202 194 204 203 207 202 211 226 199 208 201 219 205 207 216 196 205 199 201 211 203 202 208 219 218 200 201 200 213 199 199 206 214 212 200 206 210

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 164

Ekonomi

Antal

164

Inkomst

Poäng

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare Större städer pendlingskommuner förortskommuner förortskommuner övriga <12 500 invånare övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner Större städer förortskommuner förortskommuner Större städer Varuproducerande kommuner övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner övriga <12 500 invånare förortskommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Större städer förortskommuner förortskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner pendlingskommuner förortskommuner Varuproducerande kommuner övriga >25 000 invånare Större städer

Bromölla Klippan Burlöv flen Svedala markaryd älvdalen norberg Bjuv Säter enköping uddevalla Håbo Lerum Lidingö älvkarleby Trollhättan Laholm Lund Sundbyberg Svedala Linköping Storfors grums Vårgårda färgelanda Kävlinge Ljusdal flen Trollhättan Vellinge Härryda Lindesberg norsjö Lilla edet pajala älvkarleby osby Västervik Vadstena österåker nynäshamn Vänersborg jönköping

Hofors Säffle finspång Vara Boden Bengtsfors överkalix grästorp Hylte arboga Hudiksvall Varberg Tibro Kungälv Sollentuna Vingåker nyköping Lindesberg jönköping alingsås Höganäs Västerås Årjäng Hjo Sävsjö Tanum Knivsta Ånge Tingsryd örnsköldsvik ekerö Värmdö ulricehamn Bjurholm eksjö Krokom Hofors Sävsjö Sandviken orsa Härryda nässjö Ludvika örebro

älvkarleby Simrishamn Sölvesborg osby Kalix Hylte arvidsjaur gullspång Vårgårda grums Vänersborg nyköping Kungsör Kävlinge Lomma Hagfors Varberg eslöv Luleå falkenberg mjölby jönköping malung-Sälen Karlsborg osby essunga Lerum eda Klippan uddevalla Härryda ekerö eslöv ragunda östra göinge överkalix Töreboda Åstorp enköping Habo Lerum Landskrona Sandviken Linköping

Surahammar Ljusdal Söderköping färgelanda Bollebygd Hörby ragunda perstorp Tomelilla mariestad mark örnsköldsvik eksjö Vallentuna järfälla Hofors örnsköldsvik Vetlanda Karlstad Ystad Sala umeå Ånge Lekeberg flen munkedal Tyresö filipstad Simrishamn nyköping Kiruna Vaxholm Klippan pajala askersund jokkmokk aneby Vaggeryd Ludvika Karlsborg Vellinge enköping enköping Helsingborg

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 165

165

2009-05-25 12.15

TABELL 7 Bakgrundsvariabler SALSA

Folkmängd

Tätortsgrad

Modellberäknat meritvärde

Befolkning 31 dec 2008

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Min – Max Ovägt riksmedel

166

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 166

Inkomst

Ekonomi

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst

Standardkostnad per elev, genomsnitt (2003–2007)

År 2005

Totalt

Kommunal

Poäng

Antal

Procent

Kronor

188 – 234

2 516 – 810 210

29,5 – 100,0

28,89 – 34,09

17,12 – 33,10

144 247 – 254 900

63 881 – 88 544

73,8

32,0

21,5

175 971

70 404

81 074 3 726 27 870 12 545 10 323 10 259 9 952 3 180 14 533 11 543 15 411 7 287 9 064 8 465 38 854 12 250 5 350 132 277 9 592 55 387 58 914 38 720 21 434 13 662 3 715 4 972

85,4 43,1 79,9 79,1 58,5 46,3 43,2 65,4 90,9 76,8 68,6 68,5 89,3 72,4 81,4 97,2 54,8 87,9 68,7 73,1 86,3 86,5 65,8 77,7 48,5 54,7

31,0 30,8 30,5 33,0 33,6 32,7 32,5 33,4 30,7 32,0 30,8 33,5 33,1 31,7 29,4 31,6 31,4 31,9 29,2 32,4 32,5 31,4 32,6 31,5 32,0 31,0

20,8 20,9 20,1 22,5 23,0 22,6 22,0 22,9 20,3 22,2 20,6 22,6 22,7 22,2 19,0 21,2 21,5 21,2 18,8 21,8 22,4 19,3 22,2 21,1 22,6 21,5

178 586 166 979 173 585 157 977 157 661 165 057 153 102 144 923 170 125 167 814 181 869 153 159 166 191 159 919 178 561 190 412 159 653 170 902 164 884 172 849 170 513 204 944 171 586 170 282 151 344 154 577

70 267 72 723 68 776 68 173 73 956 81 093 74 181 81 438 70 645 69 689 69 728 77 489 69 333 66 728 70 596 68 351 69 937 70 572 67 473 70 923 65 245 72 214 65 669 70 091 77 414 81 817

Läsåret 2007/2008 Kommun

Skattesats

205

212 204 207 200 200 200 197 212 200 208 205 204 199 213 210 207 203 208 195 209 215 211 200 201 206 214

År 2007

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

2009-05-25 12.15

Kommungrupp

Liknande kommuner

Kommungruppering enligt SKL

De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)

Kommun 1

Kommun 2

Kommun 3

Kommun 4

Kommun Min – Max Ovägt riksmedel

Större städer glesbygdskommuner övriga >25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner glesbygdskommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner glesbygdskommuner övriga >25 000 invånare förortskommuner övriga <12 500 invånare Större städer Varuproducerande kommuner Större städer Större städer förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner glesbygdskommuner

Karlstad emmaboda Köping Lysekil Årjäng norsjö Ånge övertorneå osby forshaga arboga ragunda Vingåker Kil Sandviken Habo perstorp Västerås degerfors Varberg Skövde Värmdö Skurup Lilla edet älvdalen Åsele

Kristianstad rättvik mjölby fagersta eda arjeplog eda Härjedalen Boxholm Höör Höör överkalix Hofors Vännäs piteå olofström Laxå Helsingborg Surahammar Karlskrona Kalmar Härryda oxelösund nybro ragunda Berg

Luleå mörbylånga Karlskoga Smedjebacken Vansbro Strömsund Storfors arjeplog Tanum Sotenäs mönsterås jokkmokk Bromölla Salem Lidköping Hallstahammar gullspång norrköping Smedjebacken Trollhättan falun Kiruna gnesta Sjöbo Torsby Härjedalen

Halmstad filipstad alingsås Hedemora Ljusdal Härjedalen Vansbro pajala Lilla edet arboga Båstad Torsby Töreboda orsa Kungälv Vadstena malå jönköping Åmål uddevalla Solna Lerum Lysekil Vimmerby arvidsjaur arjeplog

SKL:s öppna jämföreLSer 2009 – grundSKoLa

… J.GU.09.tabellbilaga 23/4.indd 167

167

2009-05-25 12.15

bILaga 5: Förteckning

över diagram, figurer, kartor och tabeller DIagram

DIagram 1

TImSS Naturvetenskap årskurs 8, genomsnittspoäng per eU/OeCD-land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

DIagram 2

TImSS matematik årskurs 8, genomsnittspoäng per eU/OeCD-land . . . 20

DIagram a1.1 Antal kommuner fördelade efter andel elever som uppnått målen i alla ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 DIagram a1.2 Antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . 35 DIagram a2.1 Antal kommuner fördelade efter genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 DIagram a2.2 Antal kommuner fördelade efter flickor respektive pojkars genomsnittliga meritvärde vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 DIagram a3.1 Antal kommuner fördelade efter andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 DIagram a3.2 Antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar som blev behöriga till gymnasieskolan vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . 43 DIagram a7.1 Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 DIagram a7.2 Antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 DIagram a8.1 Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 DIagram a8.2 Antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 DIagram a9.1 Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 DIagram a9.2 Antal kommuner fördelade efter andel flickor respektive pojkar med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

168

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 168

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.58

DIagram b1.1 Antal kommuner fördelade efter nettokostnad per elev (2003–2007) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 DIagram b2.1 Antal kommuner fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden per elev (2003–2007) . . . . . . . . . . . . 75 DIagram b3.1 Antal kommuner fördelade efter kostnaden per betygspoäng . . . . . . . . . 78 DIagram c1.1 Antal kommuner fördelade efter andel lärare med pedagogisk högskoleexamen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 DIagram c2.1 Antal kommuner fördelade efter antal elever per lärare . . . . . . . . . . . . . . . 85 DIagram c3.1 Antal kommuner fördelade efter andelen elever som fått ett högre slutbetyg än provbetyg i matematik . . . . . . . . . . . . . . . 86 DIagram c3.2 Antal kommuner fördelade efter andelen elever som fått ett högre slutbetyg än provbetyg i engelska . . . . . . . . . . . . . . . . 87 DIagram c3.3 Antal kommuner fördelade efter andelen elever som fått ett högre slutbetyg än provbetyg i svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

fIgurer fIgur 1

modell för öppna jämförelser – grundskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

fIgur 2

SAlSA och faktorer som påverkar elevernas resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

fIgur 3

Nettokostnader och avvikelse, ett genomsnitt för femårsperioden 2003–2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Kartor Karta 1

kommunerna fördelade efter andel elever i fristående skolor läsåret 2007/2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Karta a1

kommunerna fördelade efter andel elever som nått målen i alla ämnen vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Karta a2

kommunerna fördelade efter genomsnittligt meritvärde vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Karta a3

kommunerna fördelade efter andel elever med behörighet till gymnasieskolan vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Karta a4

kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i matematik i årskurs 5 vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . 45

Karta a5

kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i engelska i årskurs 5 vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . 47

Karta a6

kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska i årskurs 5 vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . 49

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 169

169

09-05-25 12.19.58

Karta a7

kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . 52

Karta a8

kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . . . 55

Karta a9

kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . . . . 58

Karta a10

kommunerna fördelade efter genomsnittligt antal korrekta svar i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2007. . . . . . . . . . . . . 61

Karta a11

kommunerna fördelade efter sammanvägt resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Karta b1

kommunerna fördelade efter nettokostnaden per elev . . . . . . . . . . . . . . . 72

Karta b2

kommunerna fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Karta b3

kommunerna fördelade efter kostnad per betygspoäng . . . . . . . . . . . . . . 77

Karta b4

kommunerna fördelade efter effektivitetstal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Karta c1

kommunerna fördelade efter andel lärare med pedagogisk högskoleexamen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

tabeLLer

170

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 170

tabeLL a1.1

kommuner med högst andel elever som uppnått målen i alla ämnen samt avvikelse från modellberäknat SAlSA-värde . . . . . . . . . 32

tabeLL a2.1

kommuner med högst genomsnittligt meritvärde samt störst positiv avvikelse från SAlSA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

tabeLL a2.2

Genomsnittligt meritvärde per kommungrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

tabeLL a3.1

kommuner med högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

tabeLL a3.2

Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program per kommungrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

tabeLL a4.1

kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån på ämnesprov i matematik i årskurs 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

tabeLL a5.1

kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån på ämnesprov i engelska i årskurs 5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

tabeLL a6.1

kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån på ämnesprov i svenska i årskurs 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

tabeLL a7.1

kommuner med högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . 50

tabeLL a8.1

kommuner med högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . . . . . . . . . . . 54

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

09-05-25 12.19.58

tabeLL a9.1

kommuner med högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9 vårterminen 2008 . . . . . . 57

tabeLL a10.1

kommuner med högst genomsnittligt antal korrekta svar på Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2007 . . . . . . . . . . . 60

tabeLL a11.1

kommuner med högst sammanvägt resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

tabeLL b1.1

kommuner med lägst nettokostnad per elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

tabeLL b2.1

kommuner med störst negativ avvikelse från beräknad standardkostnad per elev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

tabeLL b3.1

kommuner med lägst kostnad per betygspoäng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

tabeLL b4.1

kommuner med högst effektivitetstal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

tabeLL c1.1

kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen läsåret 2007/2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

tabeLL c1.2

kommuner där andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat mest sedan föregående år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

tabeLL1

Underlag för jämförande analys mellan den egna kommunen och kommunerna med bäst värde per indikator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

tabeLL 2

exempel på underlag för jämförande analys mellan kommuner med liknande struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

tabeLL 3

exempel på underlag för jämförande analys mellan kommuner med liknande struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 tabellbilaga

tabeLL 4

resultatindikatorer A1–A3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

tabeLL 5

resultatindikatorer A4–A11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

tabeLL 6

ekonomiindikatorer B1–B4 och personalindikatorer C1–C3. . . . . . . . . 140

tabeLL 7

Bakgrundsvariabler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Skl:s öppNA jÄmFörelSer 2009 – GrUNDSkOlA

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 171

171

09-05-25 12.19.58

OJ_2009.inlaga.25maj.indd 172

09-05-25 12.19.58

OJ_2009.omslag25maj.indd 2

09-05-25 12.09.57

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Grundskola

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Denna rapport är den tredje i ordningen som Sveriges

Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultatoch resursindikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan.

Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 100 kr/st exkl. moms, porto och expeditionsavgift.

Grundskola

SKL:s Öppna jämförelser 2009 Grundskola

Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer. isbn 978-91-7164-451-0

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

OJ_2009.omslag25maj.indd 1

2009

Grundskola

09-05-25 12.09.56