7164-472-5 by Sveriges Kommuner och Landsting

Öppna jämförelser 2009 Gymnasieskola

Öppna jämförelser 2009 I Öppna jämfÖrelser 2009 – gymnasieskola presenterar och jämför Sveriges

För varje indikator presenteras kartor, diagram och de främsta kommunerna i varje kategori. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangordningen för samtliga 290 kommuner. Denna rapport är tänkt att ge kommunerna ett underlag för att följa upp sina folkbokförda elevers resultat samt stimulera till analyser och diskussioner kring den gymnasieutbildning som kommunerna själva tillhandahåller eller de utbildningar i fristående skolor eller andra kommunala skolor som kommunen är med och finansierar.

Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 150 kr/st exkl. moms, porto och expeditionsavgift.

Gymnasieskola

Öppna jämförelser 2009 Gymnasieskola

Kommuner och Landsting indikatorer för gymnasieskolan. I rapporten redovisar vi resultaten för kommunens folkbokförda elever och de resurser som deras utbildning tar i anspråk. Resultaten beskrivs utifrån elevernas slutbetyg, deras deltagande i arbetslivet och i högre studier samt benägenheten att deltaga i allmänna val. Resurserna beskrivs utifrån kostnaderna för elevernas utbildning.

Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer. iSbn 978-91-7164-472-5

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

Öj09GYomslag14okt.tryck.indd 1

2009

Gymnasieskola

09-10-14 15.09.14

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Joakim Feldt (projektledare), tel. 08-452 79 75 Eva-Lena Arefäll, tel. 08-458 79 45 Helena bjelvenius, tel. 08-458 79 27 Derk de beer, tel. 08-452 77 42 Mona Fridell, tel. 08-452 79 10 Thomas Åkerström, tel. 08-452 78 85 Beställning av rapporten kan göras direkt på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer iSbn 978-91-7164-472-5 Layout och produktion: Kombinera Ab Foto: Casper Hedberg Tryck: Edita, Västerås 2009

Öj09GYomslag14okt.tryck.indd 2

09-10-14 15.09.14

Öppna jämförelser 2009 Gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 1

09-10-14 15.31.17

OĚ&#x2C6;J09GY.inlaga14okt.tryck.indd 2

09-10-14 15.31.17

Förord Denna rapport, Öppna jämfÖrelser 2009 – gymnasieskola, är den andra i ord-

ningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultat- och resursindikatorer för gymnasieskolan jämförs på kommunnivå. Rapporten är ett led i SKL:s arbete med att öppet jämföra olika verksamheters resultat och resurser. Det är den femte rapporten inom skolområdet. Den senaste, Öppna jämförelser 2009 – grundskola, publicerades i juni 2009. Vi hoppas med denna rapport kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av gymnasieskolan. Vi vill tacka Statistiska centralbyrån, Skolverket och de nätverk av kommuner som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer. Rapporten har sammanställts av Joakim Feldt (projektledare), Eva-Lena Arefäll, Derk de Beer, Helena Bjelvenius, Mona Fridell och Thomas Åkerström. Stockholm i november 2009 Håkan Sörman vd, Sveriges Kommuner och Landsting

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 3

09-10-14 15.31.17

innehåll

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 4

Förord

sammanFattning

1. inledning 1.1 Syfte och avgränsningar 1.2 Rapportens disposition

10 11 12

2. Kommunens roll och ansvar För gymnasiesKolan 2.1 Kommunens olika roller 2.2 Denna rapport utgår från kommunen som hemkommun 2.3 Var går kommunens elever i gymnasieskolan?

13 13 15 15

3. svensK gymnasiesKola i ett internationellt perspeKtiv 3.1 Education at a Glance 2009

19 20

4. metod 4.1 Modell för Öppna jämförelser gymnasieskola 4.2 Fler indikatorer till kommande Öppna jämförelser

26 26 29

5. JämFörelser mellan Kommuner 5.1 Resultatindikatorer 5.1.1 slutbetyg a1 andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år a2 andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år a3 andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till univeristet och högskola a4 andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år a5 genomsnittlig betygspoäng 5.1.2 frånvaro

31 32 32 34 38 42 47 51 55

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

09-10-20 15.36.24

5.1.3 arbete och högre studier a6 andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning a7 andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning a8 andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning a9 andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning 5.1.4 Demokrati a10 andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige 5.2 Resursindikatorer 5.2.1 sambandet mellan resultat och resurser 5.2.2 kostnader B1 nettokostnad per elev B2 avvikelse från standardkostnad 6. öppna JämFörelser i Kommunens utvecKlingsarbete 6.1 Analysera elevernas resultat 6.2 Analysverktyg 6.3 Att lära av goda exempel

bilagor Bilaga 1: Definitioner Bilaga 2: Riksprislista Bilaga 3: Förteckning över diagram, figurer, kartor och tabeller Bilaga 4: Tabeller

55 57

66 71 75 76 79 79 80 81 83 86 87 89 90

91 91 100 101 107

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 5

09-10-20 15.36.25

OĚ&#x2C6;J09GY.inlaga14okt.tryck.indd 6

09-10-14 15.31.18

sammanFattning

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola i Öppna jämfÖrelser 2009 – gymnasieskola presenterar och jämför Sveriges Kom-

muner och Landsting indikatorer för gymnasieskolan. I rapporten redovisar vi resultaten för kommunens folkbokförda elever och de resurser som deras utbildning tar i anspråk. Resultaten beskrivs utifrån elevernas slutbetyg, deras deltagande i arbetslivet och i högre studier samt benägenheten att deltaga i allmänna val. Resurserna beskrivs utifrån kostnaderna för elevernas utbildning. Till skillnad från eleverna i grundskolan är det en betydligt mindre andel av gymnasieeleverna som väljer att gå sin utbildning i den egna hemkommunens skolor. Istället väljer fyra av tio elever att fullgöra sin utbildning i en annan kommuns skola eller i fristående skola. Detta medför att kommunen har betydligt svårare att säkerställa att alla folkbokförda elever i kommunen får en likvärdig utbildning. För att politiker och ledande tjänstemän inom kommunen ska kunna ta sitt ansvar måste det därför finnas tillräcklig kunskap om hur väl kommunens folkbokförda elever

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 7

09-10-14 15.31.25

lyckas med sin gymnasieutbildning. Detta kan säkerställas genom att kommunen systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. För att stödja kommunerna i deras arbete presenterar vi i årets Öppna jämförelser dels uppgifter om hur det går för samtliga folkbokförda elever, dels uppgifter fördelade på elevernas programinriktning, dvs. studie- respektive yrkesförberedande program, något vi inte gjort tidigare. En annan nyhet i årets rapport är att vi presenterar en indikator som beaktar både hur snabbt eleverna fullföljer sin utbildning och vilka resultat de uppnår. Av de elever som påbörjade ett nationellt program hösten 2005 hade sju av tio fullföljt sin utbildning inom tre år och fått grundläggande behörighet till universitet och högskola. Elever från Jönköpings och Gotlands län samt Västra Götalandsregionen uppnådde i störst utsträckning grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år. Elever från kommuner där det finns ett universitet eller en högskola verkar generellt sett ha en större benägenhet att gå vidare till högre studier. Totalt sett går 61 procent av kvinnorna och 56 procent av männen från studieförberedande program vidare till högre studier inom tre år. När det gäller etableringen på arbetsmarknaden är det främst elever från varuproducerande kommuner i Jönköpings och Kronobergs län samt i Västra Götalandsregionen som hade en hög etableringsgrad. Det bör dock beaktas att vi vid tidpunkten för mätningen befann oss mitt i en högkonjunktur. Samtidigt som en klar majoritet av eleverna går vidare till arbete eller högre studier var cirka en fjärdedel av eleverna inte etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutade gymnasiestudier. Det är främst elever från Jämtlands, Värmlands, Gotlands och Västernorrlands län som vare sig är etablerade eller studerar. Utifrån det material som presenteras i rapporten är det svårt att dra några generella slutsatser om varför elever från vissa kommuner lyckas bättre än elever från andra kommuner. Den övergripande analysen behöver därför kompletteras med en mer förfinad lokal analys. Det kan då handla om att gå ner på skoloch programnivå och skapa sig en bild av elevernas resultat och utbildningarnas kvalitet både i kommunens egna skolor och i andra huvudmäns skolor där kommunen har elever. Hur kommunen sedan agerar utifrån sin analys beror på vilken roll den har. Som huvudman kan kommunen direkt påverka gymnasieskolans inriktning och utformning, exempelvis genom beslut om vilka program som kommunen ska bedriva i egen regi, hur verksamheten ska dimensioneras, vilka mål som verksamheten ska styra mot och hur mycket resurser som ska satsas. Som lägeskommun kan kommunen styra indirekt genom att involvera de fristående skolorna i kommunens uppföljning och utvärdering och genom att informera kommuninvånarna om resultaten. Även som hemkommun finns det en rad möjligheter för kommunen att påverka gymnasieskolan, om än i indirekt bemärkelse. Hemkommunen kan exempelvis föra en mer eller mindre formaliserad dialog både med andra kommunala huvudmän och fristående huvudmän i vars skolor hemkommunens elever går.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 8

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.25

Det kan handla om att tillsammans med andra huvudmän inrätta samrådsorgan där man diskuterar frågor av gemensamt intresse, som dimensioneringen av det sammantagna utbildningsutbudet i regionen. Vilka utbildningar behövs i en region och vilken eller vilka huvudmän har bäst förutsättningar att bedriva dem? Mycket talar för att sådana frågeställningar blir allt viktigare att diskutera framöver, dels i ljuset av de närmaste årens minskande elevantal, dels i ljuset av den kommande gymnasiereformen.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 9

09-10-14 15.31.25

kapitel

inledning skl:s projekt Öppna jämfÖrelser har nu pågått i snart fyra år. Över tio rapporter har publicerats inom verksamhetsområdena hälso- och sjukvård, grundskola, äldreomsorg, gymnasieskola samt trygghet och säkerhet. Rapporterna har tagits emot med stort intresse av våra medlemmar, medier med flera. Målsättningen är att framöver publicera rapporter även inom andra verksamhetsområden. Rapporten Öppna jämförelser – gymnasieskola riktar sig i första hand till kommunledning samt till ledande tjänstemän i kommunerna. Vi hoppas att vi genom att publicera och redovisa resultat och resurser på detta sätt kan stimulera till diskussioner kring gymnasieskolans måluppfyllelse och väcka frågor som: • Vilka resultat uppnår de folkbokförda eleverna utifrån skolans mål ? • Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser som gymnasieskolan tar i anspråk ? • Hur följer vi upp elevernas resultat och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar ? • Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse?

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 10

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.33

• Är den egna kommunen bäst lämpad att driva en gymnasieskola eller ett visst program? • Finns det möjligheter till samarbete med andra kommuner eller andra huvudmän? • Skulle kommunen själv behöva ha en gymnasieskola eller anordna ett visst program? Årets rapport har utökats med ytterligare indikatorer. Bland annat redovisar vi andelen elever från respektive hemkommun som fullföljde sina gymnasiestudier inom tre år och fick grundläggande behörighet till universitet och högskola. Vi har även tagit fram ett modellberäknat värde som likt SALSA-värdet inom grundskolan beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Nytt för i år är att vi även särredovisar resultaten för yrkes- och studieförberedande program. Som ett komplement till rapporten finns SKL:s databas Jämför gymnasieskola (www.skl.se/jamforgymnasieskola) där man kan göra fördjupade analyser av enskilda gymnasieskolor och program. I databasen, som uppdateras årligen, finns information om de flesta gymnasieskolor och program. Tre resultatindikatorer presenteras för respektive program och skola: genomströmning, andelen elever med grundläggande behörighet till högre studier samt genomsnittlig betygspoäng. Förutom arbetet med Öppna jämförelser pågår inom SKL flera projekt med syfte att ta fram metoder och verktyg för styrning och verksamhetsuppföljning inom gymnasieskolan. I Jämförelseprojektet är kommuner engagerade i ett flertal nätverk om fem till tio kommuner för att hitta effektiva arbetssätt att jämföra kostnader och resultat. Här finns också planer på att starta nätverk för att göra jämförelser av gymnasieskolans verksamhet. Inom Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) förvaltas och utvecklas Kommundatabasen, en webbplats med nyckeltal för kommuner och landsting. RKA publicerar även rapporter som visar hur nyckeltal kan användas i kommunernas verksamhet. Utöver dessa projekt finns Skolkompassen, ett verktyg som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning.

1.1 syfte och avgränsningar Syftet med denna rapport är att ge kommunerna underlag för att följa upp sina folkbokförda elevers resultat samt att stimulera till analyser och diskussioner, både kring den gymnasieutbildning som hemkommunen själv tillhandahåller och de utbildningar i fristående skolor eller andra kommunala skolor som kommunen har elever i. Ett indirekt syfte med Öppna jämförelser är att skapa incitament för en bättre tillgång till data avseende skolans kvalitet och resultat. En förutsättning för bra jämförelser är självfallet att indikatorerna håller hög kvalitet och att de definieras och mäts på samma sätt. Rapporten jämför resultat och resurser för kommunernas gymnasieelever. Rapportens perspektiv är kommunen som hemkommun, vilket innebär att det är resultat och resurser för kommunernas folkbokförda elever som jämförs oavsett var

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 11

09-10-14 15.31.33

eleven går i gymnasieskola. Det här perspektivet medför att vi inte kan säga något om gymnasieskolornas kvalitet i enskilda kommuner vilket vi gör i rapporterna om grundskolan. I kapitel två finns en utförligare beskrivning av kommunens olika roller och ansvar för gymnasieskolan.

1.2 rapportens disposition Rapporten är indelad i fem delar med en tabellbilaga som redovisas sist i rapporten. I kapitel två ger vi en översiktlig bild av kommunernas roll och ansvar för gymnasieskolan samt vad detta innebär för rapportens inriktning. I kapitlet behandlas även fristående skolor. I kapitel tre ger vi en bild av den svenska gymnasieskolan i ett internationellt perspektiv. I kapitel fyra beskriver vi vår modell för jämförelser och vilka indikatorer vi använder i rapporten. Vi presenterar också några för framtiden tänkbara och önskvärda indikatorer som i dagsläget inte går att redovisa på kommunnivå. I kapitel fem redovisar vi resultaten av våra kommunjämförelser. Jämförelser görs av såväl resultat som resurser. Varje indikator beskrivs och presenteras i sammanfattande diagram och kartor. Resultaten redovisas för en del indikatorer även uppdelade efter gymnasieprogram, programinriktning och kön. För varje indikator lyfter vi också fram de kommuner vars folkbokförda elever fått de bästa värdena. I kapitel sex ger vi exempel på hur materialet kan användas i kommunens eget utvecklingsarbete. Sist i rapporten finns en tabellbilaga som redovisar samtliga indikatorer för varje enskild kommun. I tabellbilagan framgår också hur väl resultaten för kommunens folkbokförda elever står sig i förhållande till resultaten för andra kommuners elever. Där kan man även hitta värden för ett antal bakgrundsvariabler. Rapporten och tabellbilagan kan laddas ner elektroniskt från SKL:s webbplats www.skl.se. Indikatorerna kommer också att publiceras i SKL:s databas WebOr, www.webor.se, och på RKA:s webbplats, www.kommundatabasen.se. På dessa webbplatser kan samtliga kommuner hämta detaljerade uppgifter om samtliga indikatorer, göra analyser och själva välja kommuner att jämföra sig med. Det finns också möjlighet att göra fördjupade analyser av enskilda gymnasieskolor och program på www.skl.se/jamforgymnasieskola.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 12

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.34

kapitel

kommunens roll och ansvar för gymnasieskolan en kommun är skyldig att erbjuda en gymnasieutbildning till alla elever folkbokförda i kommunen som har avslutat grundskolan. Men kommunen måste inte själv anordna gymnasieutbildningen. Skyldigheten att erbjuda utbildning kan fullgöras genom olika former av samverkan med andra kommuner, vilket också sker i stor utsträckning. Därtill finns fristående gymnasieskolor, som är riksrekryterande och alltså är öppna för alla elever att söka sig till oavsett i vilken kommun de är folkbokförda.

2.1 kommunens olika roller Ovanstående innebär att kommunerna kan ha flera roller i skolsystemet. En kommun kan vara hemkommun, lägeskommun och huvudman. Att dessa tre roller inte alltid sammanfaller medför ibland missförstånd och kan ge en felaktig bild av hur väl en kommun lyckas med gymnasieutbildningen. Det kan också skapa en förväntan på

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 13

09-10-14 15.31.39

att kommunen ska ta ansvar för sådant som det inte är givet att den råder över och kan besluta om.

kommunen som hemkommun I sin roll som hemkommun har kommunen ansvar för att erbjuda alla folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Kommunen ska också bekosta skolgången för sina elever oavsett om de går i en kommunal, landstingskommunal eller fristående skola och oavsett om skolan ligger i den egna kommunen eller i en annan kommun. I de fall då elever går i en annan kommuns skola eller fristående skola betalar hemkommunen till dessa enligt skollagens bestämmelser om interkommunal ersättning respektive bidrag till fristående skolor. Vad gäller hemkommunens ersättning till kommunala skolor i andra kommuner är det också vanligt att detta regleras i samverkansavtal mellan kommunerna. Hemkommunen har i grunden inget inflytande över utbildning som bedrivs i andra kommuner. Men det finns inget som hindrar att kommunerna inrättar samrådsgrupper eller liknande där hemkommunen får ett visst inflytande över den utbildning som de sänder sina folkbokförda elever till och betalar för. Sådana samrådsorgan har blivit allt vanligare de senaste åren när det har utvecklats nya former för kommunal samverkan kring gymnasieskolan.

kommunen som lägeskommun Som lägeskommun är kommunen geografisk hemvist för de skolor – kommunala, landstingskommunala och fristående – som är belägna i kommunen. Lägeskommunen har inget inflytande över en fristående skola men har rätt till insyn i verksamheten, och fristående skolor är skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende. Det är staten som godkänner fristående skolor och förklarar dem berättigade till bidrag från elevernas hemkommuner. Det är också staten som utövar tillsyn över fristående skolor och som kan återkalla godkännandet för en fristående skola om den inte följer gällande bestämmelser. Lägeskommunen kan dock lämna synpunkter till staten om någon ansöker om att etablera en fristående skola i kommunen.

kommunen som huvudman I sin roll som huvudman anordnar kommunen skolverksamhet, och har då det fulla ansvaret för utbildningen. Det gäller såväl planering och dimensionering av det kommunala skolväsendet som verksamhetens resultat. Som huvudman ansvarar kommunen också för uppföljning, utvärdering och utveckling, och för att fördela resurser till verksamheten. I de skolor som kommunen är huvudman för kan det utöver elever från den egna kommunen även finnas elever som är folkbokförda i andra kommuner, det vill säga elever från en annan kommun. Kommunen som är huvudman för skolan får då ersättning från dessa elevers hemkommuner.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 14

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.39

2.2 Denna rapport utgår från kommunen som hemkommun I den här liksom den förra rapporten om gymnasieskolan har vi valt att utgå från hemkommunperspektivet. Utgångspunkten är kommunens övergripande målsättning att ungdomar som är folkbokförda i kommunen ska få bästa möjliga gymnasieutbildning till en för medborgarna lägsta möjliga kostnad. För att kommunledningen och kommunmedborgarna ska ha möjlighet att följa upp hur väl kommunen lyckas med detta krävs en resultatredovisning som utgår från hemkommunperspektivet. Hade vi valt lägeskommunperspektivet hade vi kunnat ge svar på hur väl skolorna i kommunen lyckas med sitt uppdrag, men vi hade i de flesta fall inte kunnat uttala oss om hur det går för den egna kommunens elever och inte kunnat relatera resultaten till kostnaderna. De kommuner som inte har någon gymnasieskola hade vi dessutom varit tvungna att exkludera från redovisningen.

2.3 var går kommunens elever i gymnasieskolan ? Läsåret 2007/08 gick drygt 61 procent av gymnasieeleverna i den egna kommunens skolor medan cirka 20 procent gick i kommunala skolor i andra kommuner. Andelen elever i fristående skolor var ungefär 18 procent och en procent gick i landstingskommunala skolor. Sammantaget går alltså runt 39 procent av gymnasieeleverna i skolor som den egna kommunen inte är huvudman för. Det är en stor skillnad mot situationen i grundskolan där cirka 90 procent av alla elever går i en kommunal skola i sin hemkommun. Som tidigare nämnts är det viktigt att ha detta i åtanke när man tolkar uppgifterna i denna rapport. Av kartorna 1–3 framgår hur stor andel av en kommuns folkbokförda elever som går i den egna kommunens skolor (karta 1), i andra kommuners skolor (karta 2) samt i fristående skolor (karta 3). En kommun kan således vara hemkommun, lägeskommun och huvudman för en majoritet av eleverna i grundskolan samtidigt som kommunen enbart är hemkommun för sina elever i gymnasieskolan. Så är exempelvis fallet i 15 av landets kommuner som inte bedriver någon egen gymnasieverksamhet och där det inte heller finns någon fristående gymnasieskola.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 15

09-10-14 15.31.39

karta 1. andel av kommunens gymnasieelever i kommunens egna skolor.

PRoCEnT InTERVALL AV MAXPoÄnG

AnTAL KoMMUnER

0 61–77% %

78 15

0,1– 39–60% 24,9%

144 77

25,0 0–38% – 49,9 %

68 37

50,0 – 74,9 %

100

75,0 – 100,0%

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 16

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.40

karta 2. andel av kommunens gymnasieelever i andra kommuners kommunala skolor.

InTERVALL

AnTAL KoMMUnER

0,0–19,9 %

106

20,0 – 39,9%

40,0 –59,9 %

60,0 – 79,9 %

80,0 – 100,0 %

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 17

09-10-14 15.31.41

karta 3. andel av kommunens gymnasieelever i fristående skolor.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

0,1– 9,9%

115

10,0 –19,9%

122

20,0 – 29,9%

30,0% –

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 18

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.43

kapitel

svensk gymnasieskola i ett internationellt perspektiv svensk gymnasieutbilDning ingår i flera internationella jämförelser som ge-

nomförs av organisationer som OECD1 och IEA2. I rapporten Education at a Glance genomför OECD årligen en översiktlig jämförelse av olika länders utbildningssystem, inklusive gymnasieskolan. Sverige deltar även i internationella undersökningar av elevernas kunskaper inom olika områden. Sådana jämförelser är emellertid inte lika vanliga i gymnasieskolan som de är i grundskolan. Under våren 2008 deltog svenska elever på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i den internationella undersökningen TIMSS Advanced 20083 som undersöker elevers kunskaper i matematik och fysik i gymnasieskolans sista år. Resultaten kommer att offentliggöras först i december 2009 och finns därför inte med i årets Öppna jämförelser – gymnasieskola. Kunskaper hos elever från olika länders yrkesutbildningar jämförs med jämna mellanrum i tävlingar som EuroSkills och WorldSkills. Ungdomar upp till 23 år tävlar då huvudsakligen i praktiska moment för att visa vad de kan inom olika yrken. Genom natio-

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 19

1. organisation for economic Co-operation and Development. 2. the international association for the evaluation of educational achievement. 3. trends in international mathematics and science study.

09-10-14 15.31.50

nella uttagningar tar varje land fram deltagare. På EuroSkills 2009 blev Sverige 14:e bästa nation i världen med tre silvermedaljer två bronsmedaljer och 12 hedersmedaljer.4

3.1 education at a glance 20095 I rapporten Education at a Glance, som OECD publicerar varje år, jämförs bland annat deltagande på olika utbildningsnivåer och resultat. De statistiska uppgifterna i Education at a Glance 2009 är från 2006 och 2007. Jämförelserna görs i relation till olika länders gymnasieutbildning. Alla OECD-länder ingår inte i jämförelsen av alla indikatorer.

i sverige deltar många ungdomar i gymnasieutbildning Andelen 15–19 åringar i utbildning är högre i Sverige än i OECD i genomsnitt. Sedan 1995 har andelen ungdomar i åldern 15–19 år som deltar i gymnasieutbildning ökat i hela OECD från 74 procent till 82 procent. I Sverige ökade andelen från 82 procent till 87 procent under samma period. Andelen 15–19-åringar som inte studerar är låg i Sverige (13,1 %) jämfört med OECD i sin helhet (16,2 %). Diagram 1. andelen ungdomar 15–19 år i gymnasieutbildning 1995 och 2007.

4. För mer information, se youth skills swedens webbplats, www.yss.se. 5. statistiken som ligger till grund för samtliga tabeller i detta avsnitt är hämtad från education at a glance 2009, oeCD. www.oecd. org.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 20

Belgien Polen Tjeckien Irland Ungern Nederländerna Finland Tyskland Korea Norge Sverige Frankrike Slovakien Island Schweiz Danmark Australien OECD medelvärde Kanada Grekland Italien Spanien USA Österrike Portugal Nya Zeeland Luxemburg Storbritannien Mexico Turkiet

2007 1995

Andelen ungdomar 15–19 år 0

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.51

fullföljandegraden är låg i sverige I Sverige är det är en lägre andel gymnasieelever som avslutar sin gymnasieutbildning vid den ålder när den normalt6 avslutas än i OECD i genomsnitt. I Sverige var det 74 procent 2007 jämfört med 82 procent i genomsnitt bland OECD-länderna. Sedan 1995 har andelen ökat i OECD i sin helhet, men ökningen har varit större i Sverige än i OECD i genomsnitt. Trenden i Sverige har varit att fullföljandegraden ökade från 62 procent 1995 till 78 procent 2005, och har sedan dess sjunkit, nu till 74 procent i 2007 års siffror. Diagram 2. andelen gymnasieelever som avslutar gymnasieutbildningen vid den ålder den normalt avslutas 1995 och 2007. Tyskland Finland Grekland Japan Norge Korea Irland Schweiz Storbritannien Tjeckien Island Danmark Italien Slovakien Ungern Polen OECD medelvärde USA Luxemburg Nya Zeeland Spanien Sverige Portugal Turkiet Mexico

2007 1995

Andelen gymnasieelever 0

100

Att en lägre andel svenska elever avslutar sin gymnasieutbildning vid den ålder då den normalt avslutas, kan till viss del förklaras av att det är fler ungdomar i åldern 15–19 som deltar i gymnasieutbildning i Sverige än i flera andra OECD-länder. En undersökning från Skolverket visar att många svenska gymnasieelever avbryter sina studier, men att avbrotten minskar. Samma undersökning visar att andelen avbrott är större på yrkesförberedande program än på studieförberedande program.7 Majoriteten av de svenska gymnasieeleverna (54 %) går på yrkesförberedande program, vilket är högre än OECD-genomsnittet (44 %). Andra möjliga förklaringar till den lägre fullföljandegraden i Sverige kan vara att det i Sverige, genom vuxenutbildningen, finns möjligheter att återuppta och avsluta den utbildning som man inte avslutade i

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 21

6. För sveriges del är åldern satt till 19 år. För att betraktas som att ha avslutat gymnasieutbildning krävs att eleven tagit ut slutbetyg. 7. studieresultat i gymnasieskolan – avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet, skolverket 2008.

09-10-14 15.31.51

gymnasieskolan. Att svenska ungdomar tar längre tid på sig för att avsluta sina studier syns även i OECD-jämförelserna av högre utbildning.

en stor del av sveriges befolkning har gymnasieutbildning Samtidigt som svenska gymnasieelever i mindre utsträckning än i andra länder genomför sina studier i den takt som det är tänkt har många svenskar gymnasieutbildning. I hela OECD har 79 procent av befolkningen i åldern 25–34 år en gymnasieutbildning. I Sverige är motsvarande andel 91 procent. Sverige ligger på plats nummer sju av alla OECD-länder för andelen av befolkningen som har gymnasieutbildning.

Övergångar till högre studier I Education at a Glance görs även jämförelser av hur stor andel av befolkningen i åldern 20–29 år som befinner sig i någon form av utbildning (universitet, högskola, vuxenutbildning, yrkesutbildning m.m.). Inom OECD var 2007 i genomsnitt 25 procent av 20–29-åringarna inskrivna i utbildning. Sverige, som hade en siffra på 36 procent, var tillsammans med Finland, Danmark och Island de fyra länder som hade den största andelen av 20–29-åringarna i utbildning. Diagrammet nedan visar också tydligt att trenden, såväl i Sverige som i övriga OECD-länder, är att andelen av befolkningen i utbildning ökar. År 1995 var motsvarande siffra för Sverige 22 procent. I många OECD-länder har en medveten politik förts under dessa år i syfte att expandera den högre utbildningen. I de flesta OECD-länder har deltagandet i högre utbildning ökat. Av de studenter som 2006 var inskrivna i högre utbildning i OECD-länderna, var i genomsnitt 54 procent kvinnor. Dessa siffror stämmer väl överens med hur bilden ser ut i Sverige.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 22

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.51

Diagram 3. andel av befolkningen 20–29 år som befinner sig i utbildning 1995 och 2007. Finland Danmark Island Sverige Australien Polen Nya Zeeland Norge Tyskland Belgien Korea Nederländerna Grekland Canada Ungern OECD medelvärde Schweiz USA Österrike Tjeckien Spanien Irland Italien Portugal Frankrike Slovakien Storbritannien Turkiet Mexico Luxemburg

2007 1995

Andel av befolkningen 20–29 år 0

andelen 20–24-åringar som inte är etablerade på arbetsmarknaden och inte i utbildning OECD intresserar sig även för kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad och redovisar årligen statistik över andelen som varken har arbete eller befinner sig i utbildning. Vi har i detta avsnitt valt att redovisa siffror för åldersgruppen 20–24-åringar, den åldersgrupp som närmast motsvarar den resultatindikator (A7) som vi använder i denna rapport. Siffrorna gäller för 2007. Observera att det inte går att jämföra dessa siffror direkt med indikator A7 på grund av olika definitioner. OECD redovisar resultatet fördelat på utbildningsnivå, dvs. andelen som varken är etablerade på arbetsmarknaden eller i utbildning fördelad på • utbildning som är lägre än gymnasienivå • utbildning på gymnasienivå eller eftergymnasial utbildning som inte är högskola eller universitet (t.ex. dåvarande KY-utbildning) • universitet och högskola

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 23

09-10-14 15.31.51

OECD konstaterar att, i genomsnitt, innebär en avslutad gymnasieutbildning att risken för arbetslöshet minskar med 7,4 procentenheter inom gruppen 20–24-åringar. Eftersom normen i de flesta OECD-länder är att fullfölja gymnasieskolan, innebär det att de ungdomar som inte gör det troligtvis kommer att få svårt att komma in på arbetsmarknaden. I genomsnitt inom OECD-länderna var 12,1 procent av de 20–24-åringar som inte hade en fullföljd gymnasieutbildning vare sig i arbete eller i studier 2007 (EU-genomsnittet var 13,3 procent). Motsvarande siffra för Sverige var 12,8 procent. För den grupp av 20–24-åringar som hade utbildning på gymnasienivå i Sverige var totalt 7,9 procent varken i arbete eller i studier. Motsvarande siffra för OECD var 5,4 procent och för EU 5,7 procent. Den relativt höga ungdomsarbetslösheten i Sverige har uppmärksammats i olika sammanhang, bland annat i OECD:s granskning av svensk ekonomi 2008.8 Där framgår att mer än 20 procent av alla 15–24-åringar som 2006 var tillgängliga för arbetsmarknaden, var arbetslösa. Förutom i Finland, hittas siffror över 15 procent enbart i Central- Öst- och vissa Sydeuropeiska länder. I Finanspolitiska rådets rapport ”Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög?”9 noterar författaren att Sverige är ett genomsnittligt land i termer av arbetslöshet för 25–54-åringar. Studerar man däremot kvoten mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet för 25–54-åringar så hamnar Sverige på tredje plats i OECD:s statistik. Arbetslösheten bland 15–24-åringar är i Sverige 4,3 gånger så hög som arbetslösheten bland 25–54-åringar. Rapporten visar att den höga ungdomsarbetslösheten är ett resultat av ett mycket stort antal väldigt korta arbetslöshetsperioder. Författaren pekar på att utvecklingen möjligen kan förklaras av förändringar i vilka ungdomar som deltar i arbetskraften, den ökade användningen av tillfälliga anställningar och eventuellt också jämförelsevis höga minimilöner.

8. oeCD economic surveys – sweden. Volume 2008/20 – december 2008. 9. rapport till Finanspolitiska rådet 2009/6, ”Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög?”, författare oskar nordström skans, iFaU, Uppsala universitet och iZa.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 24

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.51

Diagram 4. andel av befolkningen 20–24 år som varken var i utbildning eller hade sysselsättning, 2007. Nederländerna Norge Danmark Nya Zeeland Australien Tjeckien Irland Österrike Schweiz USA Kanada Luxemburg OECD medelvärde Finland Ungern Storbritannien Sverige Tyskland Italien Spanien Belgien Turkiet Portugal Frankrike Polen Andel av befolkningen 20–24 år

Slovakien Grekland 0

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 25

09-10-14 15.31.51

kapitel

metod i Detta avsnitt redovisar vi vår modell för jämförelser mellan kommunerna (se

figur 1) samt de indikatorer vi valt. Kapitlet avslutas med en diskussion om framtida tänkbara och önskvärda indikatorer.

4.1 modell för Öppna jämförelser gymnasieskola Enligt läroplanen ska gymnasieskolan förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna tillägna sig och utveckla kunskaper. Utvecklingen ska också främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällsliv. Med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva hur det går för kommunens folkbokförda elever. Dessa är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Elevernas resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, arbete och högre studier samt demokrati. Resursinsatsen redovisas som kostnader för gymnasieskolan.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 26

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.59

figur 1. modell för Öppna jämförelser gymnasieskola. INDIKATORER Öppna jämförelser 2009 – Gymnasieskola

RESULTATINDIKATORER ”Vilka resultat uppnår de folkbokförda eleverna utifrån skolans mål?”

KOSTNADER

SLUTBETYG A1–A5

ARBETE OCH HÖGRE STUDIER A6–A9

RESURSINDIKATORER ”Hur stora resurser tar gymnasiskolan i anspråk för kommunens folkbokförda elever?”

B1–B2

DEMOKRATI A10

Uppgifterna i rapporten bygger i huvudsak på statistik från Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB). För att försöka fånga in flera aspekter av gymnasieskolans uppdrag och bredda det statistiska underlaget redovisar vi även de uppgifter om förstagångsväljarnas deltagande i valet till kommunfullmäktige 2006 som publicerades i förra årets rapport. För den indikatorn finns det inte observationer från samtliga kommuner, vilket annars brukar vara ett kriterium för publicering. Vår förhoppning är att ännu fler kommuner kommer att ta fram uppgifter om valdeltagandet bland förstagångsväljare i 2010 års val till kommunfullmäktige.

4.2 resultatindikatorer Resultatindikatorerna svarar på frågan vilka resultat uppnår de folkbokförda eleverna utifrån skolans mål? De här resultatindikatorerna redovisas i rapporten:

slutbetyg Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, a1

a3 a4 a5

exklusive elever som påbörjar ett individuellt program. Förändrad indikator. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år, inklusive elever som påbörjar ett individuellt program, och avvikelse från modellberäknat värde. Ny indikator. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola samt avvikelse från modellberäknat värde. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år. Ny indikator. Genomsnittlig betygspoäng och avvikelse från modellberäknat värde.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 27

09-10-14 15.31.59

arbete och högre studier Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola a6 a7 a8 a9

inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning. Ny indikator. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning.

Demokrati Andel förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommuna10 fullmäktige. Efter önskemål från våra medlemmar har vi förändrat indikator A1, andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, och baserat indikatorn enbart på de elever som påbörjar ett nationellt program. Till skillnad mot förgående år ingår nu inte elever som påbörjar sina studier på ett individuellt program. I indikator A2, andelen som fullföljer inom fyra år, ingår dock alla elever som påbörjat ett nationellt eller individuellt program. En mer utförlig presentation av resultatindikatorerna redovisar vi i anslutning till respektive indikator i kapitlet Jämförelser mellan kommuner. Som tidigare nämnts är det inte resultaten för kommunens egna gymnasieskolor utan för de elever som är folkbokförda i kommunen, oavsett var de får sin gymnasieutbildning, som redovisas.

Det modellberäknade värdet används för att fånga skillnader i elevernas förutsättningar Att en kommuns elever har uppnått högsta betygspoäng behöver inte betyda att den skola de gått i varit den bästa. Forskning har visat att det finns ett samband mellan betygsresultat och bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå eller utländsk bakgrund. Det kan då handla om så enkla samband som när i livet elever med utländsk bakgrund kommit till den svenska skolan men också bakgrundsfaktorernas betydelse för studiemotivation och läxhjälp med mera. Än viktigare än bakgrundsfaktorerna torde grundskolan vara. Grundskolans kvalitet har naturligtvis en stor betydelse för elevernas förutsättningar att klara gymnasieskolan. Därför redovisar vi för indikatorerna A2, A3 och A5 dels ett faktiskt värde, dels ett modellberäknat värde. De modellberäknade värdena baseras bland annat på faktorer som elevernas resultat i grundskolan, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. De modellberäknade värdena har tagits fram av SCB på uppdrag av SKL. I Öppna jämförelser 2009 – grundskola redovisade vi för första gången ett sammanvägt resultat. Den främsta anledningen till detta var att flera av våra medlemmar efterfrågade en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas grundskolverksamhet. Vår ambition var att även ta fram ett liknade sammanvägt värde och presentera i denna rapport, utifrån de resultat som kommunens folkbokförda elever uppnår i

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 28

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.31.59

gymnasieskolan. Vi väljer dock att avvakta med detta tills vi har en modell vi känner oss helt nöjda med.

4.3 resursindikatorer Resursindikatorerna svarar på frågan hur stora resurser tar gymnasieskolan i anspråk för kommunens folkbokförda elever? De här resursindikatorerna redovisas i rapporten:

kostnader Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde). b1 b2 Avvikelse från standardkostnad (treårigt medelvärde). Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räknas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Men det är inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat. Kommunens uppgift som hemkommun är att få bästa möjliga utbildningsresultat för kommunens elever till lägsta möjliga kostnad. Vi har därför rangordnat kostnadsindikator B2 så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist något vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt. Då denna rapport tar sin utgångspunkt i kommunens roll som hemkommun är det inte möjligt att redovisa indikatorer som lärartäthet eller andelen lärare med pedagogisk utbildning. De resursindikatorer som redovisas speglar kommunens kostnader för de folkbokförda elevernas gymnasieutbildning oavsett var de får sin utbildning. Kostnadsindikatorn B1, nettokostnad per elev, rangordnas inte. Orsaken är att olika gymnasieprogram kostar olika mycket, vilket bland annat framgår av riksprislistan som redovisas i bilaga 2. En kommun med många elever på dyra program betalar ju för en annan utbildning än kommuner med elever på billigare program. En rankning utan hänsyn tagen till elevernas programval blir således inte relevant. Kostnadsindikatorn B2, avvikelse från standardkostnad, tar däremot hänsyn till elevernas programval och andra strukturella skillnader som kommunens storlek och bebyggelsestruktur vilket kan leda till högre kostnader i form av resor och inackorderingstillägg. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som en kommun, givet sin struktur, skulle ha om verksamheten bedrevs med en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. En mer utförlig presentation av resursindikatorerna redovisas i anslutning till respektive indikator i kapitlet Jämförelser mellan kommuner.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 29

09-10-14 15.31.59

4.4 fler indikatorer till kommande Öppna jämförelser Det är inte möjligt att utifrån befintlig statistik fånga alla delar av gymnasieskolans uppdrag. Vi vill därför nämna några exempel på önskvärda indikatorer till kommande Öppna jämförelser: • Hur nöjda eleverna är med sin utbildning och sina lärare • Stress och psykisk hälsa • Elevinflytande • Avhopp • Förekomsten av mobbning • Förekomsten av skolk • Resultaten på de nationella kursproven • Jämställdhet Flera av de här indikatorerna avser brukarnöjdhet och elevernas arbetsmiljö och hälsa. För att samla in och redovisa dessa uppgifter på ett sätt så att de kan användas i ett hemkommunperspektiv behöver kommunerna skapa sig en bild av hur de folkbokförda eleverna uppfattar sin utbildning oavsett var de går i skolan. En annan central aspekt är att kommunerna använder samma mått och insamlingsrutiner. Det skulle även vara önskvärt att jämföra närvaro, eller omvänt frånvaro. I förra årets rapport redovisades indikatorn andelen elever med indraget studiestöd. Vår ambition var att redovisa indikatorn även i år, men på grund av oklarheter kring statistikens kvalitet väljer vi att avstå (se avsnitt 5.1.2 Frånvaro). Inom ramen för det nationella provsystemet finns kursprov för gymnasieskolan i olika ämnen. Resultaten från kursproven samlas in av Skolverket från ett urval av skolor varje år. Någon nationell totalinsamling görs inte, vilket krävs för att man ska kunna presentera resultaten kommunvis.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 30

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.00

kapitel

jämförelser mellan kommuner i Detta avsnitt presenteras jämförelser mellan kommunerna. Vi jämför både resultat och resurser. Det är viktigt att ha i åtanke att samtliga jämförelser utgår från kommunen som hemkommun. Detta innebär att de resultat som redovisas för en kommun avser resultatet för kommunens folkbokförda elever, oavsett om eleverna får sin utbildning i kommunens egna gymnasieskolor, i andra kommuners skolor eller i fristående skolor. Sammantaget kommer vi att redovisa jämförelser av tio resultatindikatorer och två resursindikatorer. För att göra presentationen av materialet så överskådlig och lättillgänglig som möjligt har vi kompletterat textavsnitten med kartor och diagram. Därutöver har vi valt att lyfta fram och presentera värdena för de främsta kommunerna för varje indikator. I den efterföljande tabellbilagan redovisar vi värdena för landets samtliga 290 kommuner. Till höger om varje redovisat värde finns en siffra mellan 1 och 290 angiven, som visar hur kommunens värde rankas i förhållande till alla andra kommuners värden. Kommunen med det bästa värdet får siffran 1 och den med sämsta värdet siffran 290. Värdena i tabellen är dessutom färgade med grönt, gult och rött. Grön

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 31

09-10-14 15.32.08

färg får de kommuner vars värde på indikatorn ligger bland de 25 procent bästa värdena. Röd färg tilldelas de kommuner vars värden är bland de 25 procent sämsta värdena och gul färg tilldelas de 50 procent av kommunerna vars indikatorvärden ligger däremellan. Nytt för i år är att vi även redovisar resultaten uppdelade på studie- respektive yrkesförberedande program. Det är viktigt att observera att dessa resultat kan avvika från kommunens totala resultat. Detta beror på att elever som går individuella program eller specialutformade program, som inte kan hänföras till ett studie- eller ytkesförberedande program, ingår i det totala resultatet. Längst bak i tabellbilagan finns en separat redovisning av bakgrundsfaktorer, som folkmängd och mediannettoinkomst i kommunen, tillsammans med en redovisning av var kommunens folkbokförda elever får sin undervisning. Den här rapporten och tabellerna finns även tillgänglig på SKL:s webbplats www. skl.se. I det följande avsnittet presenteras jämförelser utifrån resultatindikatorerna. Därefter presenteras jämförelser utifrån resursindikatorerna.

5.1 resultatindikatorer Jämförelserna som görs utifrån resultatindikatorerna presenteras i kategorierna slutbetyg, arbete och högre studier samt demokrati. Inledningsvis resonerar vi kort om varje kategori och gör vissa förtydliganden. Presentationen av respektive indikator inleds med en definition av den aktuella indikatorn samt en översiktlig bild av den nationella utvecklingen utifrån de olika gymnasieprogrammen. Därpå följer jämförelserna mellan kommunerna.

5.1.1 slutbetyg De första fem resultatindikatorerna (A1–A5) grundar sig på slutbetygen från gymnasieskolan. Förutom den genomsnittliga betygsnivån och elevernas behörighet till högre studier presenterar vi även ett antal indikatorer utifrån hur lång tid det tar för eleverna att fullfölja sin gymnasieutbildning. En nyhet i årets rapport är att vi redovisar fullföljandegraden inom såväl tre som fyra år. Syftet med det är att även inkludera elever som inleder sina studier på ett individuellt program, gör studieuppehåll, studerar utomlands under en period, eller av andra orsaker kan förväntas ta längre tid än tre år på sig att fullfölja sin gymnasieutbildning. Vi har även tagit fram en indikator som visar hur stor andel av de elever som fullföljde sina studier på ett nationellt program inom tre år som blev behöriga till universitet och högskola. I förra årets rapport redovisades en jämförelse mellan elevernas faktiska resultat och ett modellberäknat värde, en så kallad programvalsfaktor. Programvalsfaktorn visade vilket värde eleverna skulle ha haft om de presterat på samma nivå som riksgenomsnittet för sina respektive program. Anledningen till att vi valde att redovisa ett sådant modellberäknat värde var att vissa skolor kan ha haft en förhållandevis lätt uppgift eftersom elevernas förutsättningar varit relativt sett mer gynnsamma än på andra skolor. Erfarenheten har visat att de strukturella bakgrundsfaktorerna hos eleverna återspeglas i deras programval. Modellens bärande idé, att fånga in elever-

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 32

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.08

nas bakgrundsvariabler via deras programval, fungerade emellertid inte lika bra över hela landet. SKL gav därför SCB i uppdrag att ta fram tre nya statistiska förklaringsmodeller som beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är meritvärdet från grundskolan, föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning samt familjens disponibla inkomst. Av dessa variabler är det meritvärdet från grundskolan som väger tyngst och därmed har störst betydelse för resultatet på det modellberäknade värdet. Jämförelser mellan elevernas faktiska resultat och de modellberäknade värdena görs för indikatorerna A2, A3 och A5. Det modellberäknade värdet ska användas och tolkas med försiktighet. Det är i huvudsak andra faktorer än elevernas bakgrund som kan förklara vilka resultat de uppnår i skolan, vilket illustreras i figur 1. Skolan har en kompensatorisk roll och forskning visar att den enskilde lärarens kompetens är den mest avgörande faktorn för elevernas resultat. En annan viktig faktor är styrning och ledning av skolan. Skolan har med andra ord en större betydelse för elevernas resultat än deras bakgrund.

Familjens inkomst

Föräldrarnas utbildningsnivå

Grundskolan

Utländsk bakgrund

Familjesammansättning

figur 2. faktorer som påverkar elevernas resultat i gymnasieskolan.

ANDRA FAKTORER

MODELLBERÄKNAT VÄRDE

ELEVERNAS RESULTAT

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 33

09-10-14 15.32.08

InDIKAToR A1 anDelen elever som fullfÖljer gymnasieutbilDningen inom tre år nybörjare i gymnasiets år ett i oktober 2005 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2007/08 eller tidigare. elever som påbörjar sin utbildning på ett individuellt program ingår inte i statistiken. förändrad indikator. källa: statistiska CentralByrån

Av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning på ett nationellt program hösten 2005 fullföljde 76,6 procent sina studier inom tre år. Det är en marginell ökning jämfört med förra året, då andelen var 76,2 procent. Det innebär att nästan en fjärdedel av eleverna på de nationella programmen tar längre tid än tre år på sig att fullfölja gymnasiet. En förklaring till detta kan vara att elever byter program eller skola en bit in i utbildningen. Det kan i sin tur hänga samman med att det växt fram ett allt större utbud av såväl olika studievägar som olika gymnasieskolor att välja mellan, vilket i viss mån gör det svårt för ungdomar att välja ”rätt” gymnasieutbildning redan från början. Det kan också bero på att elever inte kommer in på sitt förstahandsval utan börjar på ett annat nationellt program som inte motsvarar förväntningarna. Det kan i sin tur leda till att elever efter en tid byter studieväg eller rentav avbryter sina gymnasiestudier för att återuppta dem senare. Båda förhållandena påverkar genomströmningen i gymnasieskolan. En annan förklaring till att elever tar mer än tre år på sig att fullfölja gymnasiet kan vara att de gör uppehåll i sina gymnasiestudier, t.ex. för att studera utomlands, under en period.

Andel %

Diagram a1.1. andelen elever per program som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år.10 100 Vägt medelvärde exklusive IV-program

10. medelvärdet i diagrammet är vägt över alla program. eftersom många elever läser på naturvetenskaps- eller sammhällsvetenskapprogrammet där en stor andel av eleverna fullföljer sina studier inom tre år hamnar de flesta av de andra programmen under genomsnittet.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 34

Program

BP NV SM HV SP EN NP TE Yrkesförberedande program Studieförberedande program

HP BF OP MP HR EC

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.08

Av diagram A1.1 framgår att fullföljandegraden varierar mellan olika gymnasieprogram. Fullföljandet var högst på byggprogrammet (84,3 procent) och lägst på elprogrammet (69,2 procent) och International Baccalaureate (66,2 procent). I tabell A1.1 och A1.2 nedan redovisas de kommuner som hade störst andel elever som fullföljde sina gymnasiestudier inom tre år både totalt sett, dvs. för samtliga program, och uppdelat på studieförberedande och yrkesförberedande program. Tabellen avseende samtliga program toppas av Ydre kommun där 92,2 procent av eleverna fullföljde sin utbildning inom tre år. Eleverna från Ydre hamnar också högst vad gäller fullföljandegraden på yrkesförberedande program. I den kommun där de folkbokförda eleverna i lägst utsträckning fullföljde sina studier var andelen 51,4 procent. tabell a1.1. kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier inom tre år. Elever folkbokförda i ydre

Andel 92,2

Dorotea

90,0

kinda

89,0

storuman

88,9

Vetlanda

88,6

lidköping

88,4

sävsjö

88,0

nybro

87,4

essunga

87,4

tibro

87,1

tabell a1.2. kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier inom tre år, uppdelat på programinriktning. stuDiefÖrbereDanDe

yrkesfÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

Andel

Elever folkbokförda i

Andel

Boxholm

100,0

ydre

96,0

Dorotea

100,0

essunga

91,8

storuman

97,2

kinda

91,3

klippan

96,1

malå

90,9

sävsjö

94,3

Herrljunga

89,5

laxå

92,9

osby

89,1

tranås

91,1

lidköping

88,7

säffle

90,8

pajala

87,8

alvesta

90,7

olofström

87,5

Vetlanda

90,6

Vetlanda

87,4

Den kommungrupp där störst andel elever totalt sett fullföljer sina studier är varuproducerande kommuner, där 79,1 procent av eleverna fullföljer inom tre år. Lägst är fullföljandegraden i storstäder där motsvarande andel är 72,9 procent. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A1.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 35

09-10-14 15.32.08

Diagram A1.2 visar hur kommunerna fördelar sig efter hur stor andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år på studieförberedande- respektive yrkesförberedande program. Spridningen är ungefär lika stor oavsett programinriktning. Men andelen elever som fullföljer sina studier är högre på de studieförberedande programmen. Fullföljandegraden på studieförberedande program var i mediankommunen 79,4 procent. För yrkesförberedande program var motsvarande siffra 74,0 procent. Diagram a1.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år, uppdelat på programinriktning.

Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

Kvinnor fullföljer sin gymnasieutbildning i högre grad än män. I mediankommunen är det 78,9 procent av kvinnorna och 76,0 procent av männen som fullföljer sin utbildning inom tre år (se diagram A1.3).

Antal kommuner

Diagram a1.3. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år, uppdelat på kön. Kvinnor

Män

30 25 20 15 10 5 0

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 36

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.08

karta a1. andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom tre år, exkl. iv.

InTERVALL

AnTAL KoMMUnER

81,0 –92,2%

73,4–80,8%

144

51,4–73,3%

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 37

09-10-14 15.32.09

InDIKAToR A2 anDelen elever som fullfÖljer gymnasieutbilDningen inom fyra år nybörjare i gymnasiets år ett i oktober 2004 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2007/08 eller tidigare. i statistiken ingår även de elever som påbörjar ett individuellt program. ny indikator. källa: statistiska CentralByrån

Av de elever som påbörjade sina gymnasiestudier 2004 (inklusive de elever som påbörjade ett individuellt program) fullföljde 75,5 procent sin utbildning inom fyra år. Andelen elever som fullföljer inom fyra år är som förväntat genomgående större på samtliga nationella program än andelen som fullföljer inom tre år. Störst skillnaden är det på International Baccalaureate, naturvetenskapsprogrammet och elprogrammet. Det program där störst andel fullföljer är naturvetenskapsprogrammet (90,8 procent) medan fullföljandegraden är lägst på fordonsprogrammet (74,4 procent). Diagram a2.1. andelen elever per program som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre respektive fyra år.

Andel %

4 år

3 år

100

Program

NV BP

SP SM HV TE NP EN ES

LP MP HR EC HP

OP FP

I tabell A2.1 nedan redovisar vi kommunerna med störst andel elever som fullföljt gymnasiestudierna inom fyra år. Tabellen toppas av Karlsborg där 90,5 procent av de folkbokförda eleverna fullföljer sina studier inom fyra år. Eleverna hemmahörande i Karlsborg fullföljer både studieförberedande och yrkesförberedande program i hög grad. Fem av kommunerna i tabellen finns även med bland kommunerna med bäst resultat i form av avvikelse från det modellberäknade värdet. Detta kan tolkas som att eleverna fullföljer sin utbildning i hög utsträckning i förhållande till sin bakgrund. I den kommun där eleverna i lägst utsträckning fullföljde sina studier var fullföljandegraden 54,5 procent. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A2.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 38

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.10

tabell a2.1. kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år samt avvikelsen från det modellberäknade värdet. avvikelse från moDellberäknat värDe

Elever folkbokförda i

Andel

Elever folkbokf. i

Procentenheter

90,5

eskilstuna

12,6

Hammarö

89,4

Hammarö

11,8

eksjö

88,2

Vilhelmina

11,7

storuman

88,0

karlsborg

11,6

ystad

87,7

eksjö

11,0

säffle

87,3

tingsryd

10,9

norsjö

87,3

ystad

10,1

lomma

87,0

olofström

9,7

åsele

86,7

laxå

9,2

laxå

86,6

tranås

9,0

karlsborg

Bland de tio kommunerna med högst fullföljandegrad inom fyra år finns flera olika kommuntyper representerade. Detsamma gäller när vi betraktar de tio kommuner med högst fullföljandegrad uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. Observera att en kommun kan ha bra resultat på såväl studie- som yrkesförberedande program men få ett sämre resultat totalt om det exempelvis finns många elever på individuella program där eleverna fullföljer i mindre utsträckning. tabell a2.2. kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier, uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. stuDiefÖrbereDanDe

yrkesfÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

Andel

Elever folkbokförda i

Andel

laxå

100,0

leksand

92,3

karlsborg

100,0

olofström

91,5

tibro

98,5

Vadstena

90,9

olofström

97,4

Vingåker

90,3

gullspång

96,9

storuman

90,2

ystad

96,8

Bjurholm

90,0*

sävsjö

96,6

karlsborg

89,8

säffle

95,3

Vännäs

89,7

Finspång

95,2

piteå

89,2

norsjö

95,0

simrishamn

89,1

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diagram A2.2 och A2.3 visar hur kommunerna fördelar sig efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljer sina studier inom fyra år uppdelade på programinriktning och kön. Fullföljandegraden på studieförberedande program var i mediankommunen 86,8 procent medan motsvarande siffra för yrkesförberedande

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 39

09-10-14 15.32.10

program var 79,0 procent. Men spridningen mellan kommunerna är större för studieförberedande program än för yrkesförberedande program. I de främsta kommunerna är fullföljandegraden på de studieförberedande programmen 100 procent och i den sämsta 50,0 procent. Diagram a2.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år, uppdelat på programinriktning.

Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

35 30 25 20 15 10 5 Andel (%)

0 0

100

Kvinnor fullföljer sin gymnasieutbildning i större utsträckning än män inom fyra år. I mediankommunen är fullföljandegraden 78,9 procent för kvinnor och 74,2 procent för män (se diagram A2.3).

Antal kommuner

Diagram a2.3. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år, uppdelat på kön. Kvinnor

Män

35 30 25 20 15 10 5 Andel (%)

0 0

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 40

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.10

karta a2. andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år.

InTERVALL

AnTAL KoMMUnER

80,4 –90,5%

72,2–80,3%

146

54,5–72,1%

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 41

09-10-14 15.32.11

InDIKAToR A3 anDelen elever som uppnått grunDlägganDe behÖrighet till universitet och hÖgskola andelen elever som påbörjade ett nationellt eller specialutformat program och uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola vårterminen 2008. För det krävs slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program och lägst betyget godkänd på kurser som motsvarar 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. källa: statistiska CentralByrån

Av eleverna som fick ett slutbetyg vårterminen 2008 uppnådde 88,9 procent grundläggande behörighet till universitet och högskola (fortsättningsvis kallat behörighet). Det är precis samma andel som året innan. Som framgår av diagram A3.1 är andelen behöriga generellt sett högre på studieförberedande än på yrkesförberedande program. Några undantag finns dock. På hantverksprogrammet och byggprogrammet uppnådde över 90 procent av eleverna behörighet. Andelen behöriga elever var störst på naturvetenskapsprogrammet (95,5 procent) och minst på handels- och administrationsprogrammet (82,7 procent).

Andel %

Diagram a3.1. andelen elever per program som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola. 100

Vägt medelvärde exklusive IV-program

Program

NV HV SM

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 42

OP NP MP EC

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.11

Störst andel behöriga elever hade Mellerud, där 100 procent av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola. Dals-Ed tillhör i sin tur en av de kommuner som uppvisar störst positiv förändring jämfört med föregående år. År 2007 uppnådde 87,8 procent av Dals-Eds folkbokförda elever behörighet, en siffra som följande år stigit till 96,4 procent. Sex av kommunerna med störst andel behöriga elever finns även med bland kommunerna med bäst resultat i form av avvikelse från det modellberäknade värdet. Detta kan tolkas som att eleverna blir behöriga i hög utsträckning i förhållande till sin bakgrund. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A3. tabell a3.1. kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola samt avvikelse från modellberäknat värde. avvikelse från moDellberäknat värDe

Elever folkbokförda i

Andel

Elever folkbokf. i

mellerud

100,0

mellerud

Procentenheter 10,0

Danderyd

98,0

ludvika

9,8

arvidsjaur

97,4

köping

7,1

ludvika

97,3

Haparanda

7,1

köping

96,9

arvidsjaur

6,7

Boden

96,9

Boden

6,5

Dals-ed

96,4

orsa

6,1

nässjö

95,7

Hedemora

6,0

gagnef

95,6

Dals-ed

5,6

täby

95,5

avesta

5,6

På nästa sida visas de tio kommunerna med störst andel behöriga elever uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. I de tabellerna förekommer till stor del andra kommuner än de med störst andel behöriga elever totalt sett. Det är främst små kommuner som Mellerud, Aneby och Tibro som hamnar högt på listorna.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 43

09-10-14 15.32.11

tabell a3.2. kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Andel

Elever folkbokförda i

Andel

aneby

100

mellerud

100

arjeplog

100*

tibro

98,6

arvidsjaur

100

tanum

97,4

Bengtsfors

100

Haparanda

97,4

Boxholm

100

Boden

96,9

eda

100

Färgelanda

96,7

gällivare

100

askersund

96,7

Haparanda

100

tjörn

96,3

karlsborg

100

Vadstena

96,2

laxå

100

ydre

96,0

mellerud

100

Hjo

96,0

ockelbo

100*

Danderyd

96,0

orsa

100

pajala

100

sorsele

100*

sunne

100

sävsjö

100

åre

100

överkalix

100*

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jämfört med 2007 har antalet kommuner där mer än 90 procent av eleverna når behörighet minskat, medan antalet kommuner med en behörighetsgrad strax därunder har ökat. Endast i ett fåtal kommuner uppnår mindre än 80 procent av eleverna behörighet. Som vi tidigare konstaterat uppnår eleverna på studieförberedande program behörighet i större utsträckning än de på yrkesförberedande program. Det framgår även av diagram A3.2 som visar hur kommunerna fördelar sig efter hur stor andel behöriga elever de har uppdelad på studie- respektive yrkesförberedande program. I mediankommunen blev 93,1 procent av eleverna på studieförberedande program behöriga, medan motsvarande siffra för elever på yrkesförberedande program är 86,9 procent.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 44

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.11

Diagram a3.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola, uppdelat på programinriktning.

Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

40 35 30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

Kvinnor uppnår behörighet i större utsträckning än män både på studie- och yrkesförberedande program. I drygt 60 kommuner uppnår 95 procent eller fler av kvinnorna behörighet, medan det i endast 17 kommuner är 95 procent eller fler av männen som uppnår behörighet.

Antal kommuner

Diagram a3.3. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola, uppdelat på kön. Kvinnor

Män

40 35 30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 45

09-10-14 15.32.12

karta a3. andelen elever som uppnått grundläggande behörighet.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

92,1–100%

86,8–92,0%

142

60,0–86,7%

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 46

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.13

InDIKAToR A4 anDelen elever som uppnått grunDlägganDe behÖrighet till universitet och hÖgskola inom tre år nybörjare i gymnasiets år ett i oktober 2005 som uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola läsåret 2007/08 eller tidigare. elever som påbörjar sin utbildning på ett individuellt program ingår inte i statistiken. ny indikator. källa: statistiska CentralByrån

Av de elever som påbörjade ett nationellt program höstterminen 2005 uppnådde i genomsnitt 69,6 procent grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år. I tabellerna A4.1 och A4.2 nedan presenteras de kommuner vars folkbokförda elever i störst utsträckning nådde högskolebehörighet inom tre år. Hälften av kommunerna i tabell A4.1 är småländska kommuner som de allra flesta gränsar till varandra. Tre av de fyra kommunerna överst i tabellen – Ydre, Sävsjö och Eksjö – har det gemensamt att en viss andel av deras folkbokförda ungdomar gått sin gymnasieutbildning i Nässjö, som också finns med i tabellen. Nässjö i sin tur har en viss andel folkbokförda ungdomar i Eksjös gymnasieskola, dit även Sävsjö och Ydre skickar en del av sina ungdomar. Av Ydres folkbokförda elever går en dryg tredjedel i Eksjös gymnasieskola. Hur kommunerna placerar sig efter färggruppering framgår av karta A4. tabell a4.1. kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola inom tre år. Elever folkbokförda i

Andel

ydre

86,0

sävsjö

85,1

lidköping

81,9

eksjö

81,9

olofström

81,0

nässjö

80,9

nybro

80,7

lomma

80,5

malå

80,4

Dals-ed

80,0

Tabell A4.2 är uppdelad på studie- respektive yrkesförberedande program. Den vanligast förekommande kommuntypen bland toppkommunerna avseende studieförberedande program är varuproducerande kommuner. Bland toppkommunerna avseende yrkesförberedande program förekommer främst mindre kommuner samt glesbygdskommuner.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 47

09-10-14 15.32.13

tabell a4.2. kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola inom tre år, uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Andel

Boxholm

100*

Elever folkbokförda i

Andel

ydre

92,0

sävsjö

96,9

malå

84,4

storuman

94,3

tibro

83,3

ödeshög

92,6

pajala

82,9

laxå

91,3

leksand

82,8

munkedal

87,8

Herrljunga

82,5

perstorp

87,5

torsås

81,0

nybro

87,3

Färgelanda

80,6

klippan

86,8

kinda

80,6

Habo

86,8

söderhamn

80,3

säffle

86,7

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

I drygt hälften av landets 290 kommuner uppnådde mer än 70 procent av eleverna behörighet inom tre år. I 15 kommuner var andelen som uppnådde behörighet inom samma tid lägre än 60 procent. Diagram A4.1 och A4.2 nedan visar hur kommunerna fördelar sig efter andel elever med grundläggande behörighet uppdelad efter programinriktning och kön. Vi har i redovisningen av den föregående indikatorn A3 (behörighet till universitet och högskola) konstaterat att elever på studieförberedande program uppnår behörighet i högre grad än elever på yrkesförberedande program. Mönstret är här detsamma. På studieförberedande program blev i mediankommunen 74,7 procent av eleverna behöriga inom tre år. Motsvarande siffra för yrkesförberedande program är 65,5 procent.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 48

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.13

Diagram a4.1. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola inom tre år, uppdelat på programinriktning.

Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

Även mönstret att kvinnor uppnår behörighet i större utsträckning än män består. I mediankommunen blev 73,8 procent av kvinnorna behöriga, och 66,8 procent av männen.

Antal kommuner

Diagram a4.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola inom tre år, uppdelat på kön. Kvinnor

Män

30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 49

09-10-14 15.32.13

karta a4. andelen elever som uppnått grundläggande behörighet inom tre år, exkl iv-program.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

74,1–86,0%

65,6–74,0%

143

34,8–65,4%

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 50

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.14

InDIKAToR A5 genomsnittlig betygspoäng genomsnittlig betygspoäng för elever som fick slutbetyg läsåret 2007/08. genomsnittlig betygspoäng utgörs av summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är ig=0, g=10, Vg=15, mVg=20. endast betygsatta kurser är medräknade. källa: statistiska CentralByrån

Den genomsnittliga betygspoängen våren 2008 var 14,0 poäng i riket, vilket är i stort sett samma nivå som de två föregående åren. I likhet med de tidigare presenterade indikatorerna varierar den genomsnittliga betygspoängen mellan gymnasieskolans olika program. Betygspoängen är högst på naturvetenskapsprogrammet (16,1) och lägst på fordonsprogrammet (11,7).

Andel %

Diagram a5.1. genomsnittlig betygspoäng per program. 20

Vägt medelvärde exklusive IV-program

Program

SM HV

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

NP MP OP

HP HR

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program.

I tabell A5.1 och A5.2 nedan presenterar vi de kommuner vars folkbokförda elever har högst genomsnittlig betygspoäng. Den genomsnittliga betygspoängen är liksom året innan högst bland elever som kommer från förortskommuner som Danderyd och Lomma samt den större staden Lund. Även glesbygdskommunen Övertorneå finns liksom förra året med bland de främsta hemkommunerna. Eleverna från Danderyd hade i genomsnitt 16,4 i betygspoäng. I den kommun som hade den lägsta genomsnittliga betygspoängen var poängen 12,1. Hälften av kommunerna med högst genomsnittlig betygspoäng har också bland de bästa värdena vad gäller avvikelse från det modellberäknade värdet, där viss hänsyn tas till elevernas bakgrund.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 51

09-10-14 15.32.15

tabell a5.1. kommuner vars folkbokförda elever hade högst genomsnittlig betygspoäng. avvikelse från moDellberäknat värDe

Elever folkbokförda i

Poäng

Elever folkbokförda i

Poäng

Danderyd

16,4

mellerud

1,0

lidingö

15,5

övertorneå

0,8

lomma

15,3

tingsryd

0,8

lund

15,2

sävsjö

0,6

övertorneå

15,2

rättvik

0,6

täby

15,2

Danderyd

0,5

rättvik

15,0

kiruna

0,5

nacka

14,9

arjeplog

0,5

mellerud

14,9

tranås

0,5

arjeplog

14,8

emmaboda

0,5

Hultsfred

0,5

nässjö

0,5

Tabell A5.2 är uppdelad på studie- respektive yrkesförberedande program. Eleverna från Överkalix, Övertorneå, Rättvik och Danderyd på studieförberedande program hade i genomsnitt ett betygspoäng som var högre än 16,5. Högst genomsnittlig betygspoäng på yrkesförberedande program hade eleverna från Danderyd, Ydre och Kiruna. tabell a5.2. kommuner vars folkbokförda elever hade högst genomsnittlig betygspoäng uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Poäng

Elever folkbokförda i

Poäng

överkalix

17,1*

Danderyd

14,1

övertorneå

16,8

ydre

14,0

rättvik

16,6

kiruna

14,0

Danderyd

16,6

pajala

13,9

emmaboda

16,5

lomma

13,9

ockelbo

16,4*

öckerö

13,8

mellerud

16,3

skövde

13,7

kungsör

16,3

Färgelanda

13,7

Boxholm

16,1

gnosjö

13,7

lund

16,1

tingsryd

13,7

Hultsfred

13,7

munkedal

13,7

tidaholm

13,7

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta A5. Jämfört med 2007 har antalet kommuner där elevernas genomsnittliga betygspoäng ligger mellan 13 och 14 ökat något medan antalet kommuner där elevernas betygspoäng är högre än 14 har minskat.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 52

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.15

Av diagram A5.2 framgår hur kommunerna fördelar sig efter elevernas genomsnittliga betygspoäng uppdelat efter programinriktning. Betygspoängen är högre på studieförberedande program (15,0 poäng) än på yrkesförberedande program (12,8 poäng). I 10 kommuner är den genomsnittliga betygspoängen på studieförberedande program över 16 poäng. Diagram a5.2. kommunerna fördelade efter de folkbokförda elevernas genomsnittliga betygspoäng, uppdelat på programinriktning.

Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

35 30 25 20 15 10 5 0

Betygspoäng

Kvinnor har generellt sett betydligt högre betygspoäng än män. I alla kommuner utom en har kvinnorna en genomsnittlig betygspoäng på minst 13,0. Män har ett genomsnittligt betyg över 13,0 i 185 kommuner. I mediankommunen är betygspoängen för kvinnor 14,6 och för män 13,1. Diagram a5.3. kommunerna fördelade efter de folkbokförda elevernas genomsnittliga betygspoäng, uppdelat på kön.

Antal kommuner

Kvinnor

Män

35 30 25 20 15 10 5 0

Genomsnittligt meritvärde

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 53

09-10-14 15.32.15

karta a5. genomsnittlig betygspoäng.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

14,2–16,4 poäng

13,5–14,1 poäng

147

12,1–13,4 poäng

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 54

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.16

5.1.2 frånvaro Gymnasieskolan är en frivillig skolform och närvaro är inte obligatorisk. Men en hög frånvaro kan vara en indikation på att den som är frånvarande inte mår bra eller inte trivs i skolan. Skälen till detta kan självklart finnas både utanför och inom skolan. Ett annat skäl till att jämföra frånvaro är att närvaro, trots att den inte är obligatorisk, rimligen är en förutsättning för att utbildningen ska fungera. Att utbildningsplatser inte utnyttjas kan även ses som ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel. Vi redovisade därför i förra årets rapport indikatorn andelen elever med indraget studiestöd. Elever i gymnasieskolan får studiehjälp från Centrala studiestödsnämnden (CSN) i form av studiebidrag. Om en elev har hög och upprepad frånvaro kan emellertid studiehjälpen dras in. CSN rekommenderar att skolan ska meddela myndigheten när frånvaron överstiger 20 procent av undervisningstiden. CSN bedömer sedan om frånvaron är av sådan omfattning och art att studiehjälpen ska dras in. Vår ambition var att även i år redovisa indikatorn, men i vår kommunikation med CSN har det kommit fram en rad oklarheter kring statistikens kvalitet. Bland annat varierar andelen elever som uppbär studiestöd i vissa kommuner enligt vår bedömning omotiverat mycket mellan åren. Då vi inte fått en tillräckligt bra motivering till dessa skillnader avstår vi i år från att redovisa indikatorn.

5.1.3 arbete och högre studier Gymnasieskolan ska ge eleverna grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv eller för vidare studier. Vi kommer i det följande avsnittet att presentera ett antal indikatorer som ger en bild av hur det går för de ungdomar som var folkbokförda i kommunerna vid gymnasietidens slut. De första två indikatorerna visar elevernas övergångar till högre studier. Vi har valt att redovisa andelen elever som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning inom tre år (A6) respektive direkt efter avslutade gymnasiestudier (A7). Andelen elever som går vidare till högre studier inom tre år (A6) redovisades även förra året. Eftersom många ungdomar väljer att arbeta eller resa ett eller flera år efter avslutad gymnasieutbildning kommer inte indikatorn att täcka in samtliga individer som går vidare till högre studier. Men tidsintervallet på tre år bör vara tillräckligt för att fånga in det stora flertalet. Det är viktigt att observera att indikatorn baseras på statistik från en treårsperiod (2005–2008) varpå den inte kan ställas i direkt relation till indikatorerna A8 och A9 som baseras på statistik från ett år (2007). Nytt för i år är att vi även väljer att redovisa direktövergången till högre utbildning. Under de senaste åren har en diskussion förts om de svenska studenternas sena inträde till högre studier. Internationellt sett är svenska studenter relativt gamla när de påbörjar sin högskoleutbildning och detta innebär en kostnad både för individen och för samhället. Frågan har lyfts fram både av OECD i samband med deras granskning av Sveriges ekonomi 2008 och i Långtidsutredningens betänkande.11 I likhet med förra årets rapport redovisar vi också hur elevernas övergångar till arbetslivet ser ut. För att få en indikation på hur många ungdomar som börjar arbeta efter avslutade gymnasiestudier har vi uppdragit åt SCB att ta fram uppgifter om hur etablerade ungdomar är på arbetsmarknaden två år efter att gymnasiestudierna avslutats (A8). Indikatorn visar hur stor andel av ungdomarna som gick ut gymna-

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 55

11. se t.ex oeCD economic surveys – sweden. Volume 2008/20 – December 2008 och soU 2008:105 – långtidsutredningen 2008.

09-10-14 15.32.16

sieskolan med ett slutbetyg läsåret 2004/05 som var etablerade på arbetsmarknaden under inkomståret 2007. Med etablerad menas här att personen i fråga är att betrakta som sysselsatt och har en arbetsinkomst på minst 150 700 kronor. Det får vid mättillfället inte finnas några indikationer på att personen under året varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Ungdomar som varken studerar eller arbetar riskerar att hamna i långvarigt utanförskap som får negativa konsekvenser både för individen och för samhället. Vi väljer därför – i likhet med förra året – att redovisa hur stor andel av ungdomarna som två år efter avslutade gymnasiestudier varken studerar, gör värnplikt eller är etablerade på arbetsmarknaden (A9). Resultatindikatorn är en sammanslagning av de kategorier som i Statistiska centralbyråns registerstudier går under benämningarna osäker ställning på arbetsmarknaden, svag ställning på arbetsmarknaden och utanför arbetsmarknaden. I dessa kategorier ingår de personer som antingen haft inkomster under 150 700 kronor eller varit arbetslösa på hel- eller deltid någon gång under året. Till dessa kategorier räknas också de som under året deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För de som klassificeras som utanför arbetsmarknaden är arbetsinkomsten 0 kronor. Det finns en viss gränsproblematik i dessa siffror. De ungdomar som är skrivna i Sverige, men som t.ex. jobbar i Norge registreras som utanför arbetskraften. För framför allt kommuner som gränsar till andra nordiska länder kan således de redovisade siffrorna vara missvisande. För en mer detaljerad information för respektive kategori hänvisas till bilaga 1, Definitioner. För kommuner som vill fördjupa sina analyser och exempelvis undersöka hur många som klassificerades som studerande i den statistik som ligger till grund för framtagandet av indikatorerna A8 och A9, kommer vi att presentera hela materialet per kommun på SKL:s webbplats, www.skl.se.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 56

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.16

InDIKAToR A6 anDelen elever som påbÖrjat stuDier viD universitet eller hÖgskola inom tre år efter avslutaD gymnasieutbilDning indikatorn visar andelen elever som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. eleven ska ha erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2004/05 för att ingå i statistiken. källa: statistiska CentralByrån

Andelen elever i riket som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning uppgår till 41 procent. Motsvarande siffra 2008 var 42 procent. Av diagram A6.1 framgår, som förväntat, att andelen är betydligt större för dem som gått ett studieförberedande program än för dem som utbildats på yrkesförberedande program. Störst andel har elever från naturvetenskapligt program där 76 procent av eleverna gått vidare till högre studier. Minst andel finns på fordonsprogrammet och byggprogrammet där mindre än två procent har gått vidare till högre studier.

Andel %

Diagram a6.1. andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, per program. 100

Program

TE SM ES MP OP BF

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

EC NP HP HV HR EN LP

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program.

Det finns stora skillnader mellan kommunerna avseende andelen ungdomar som går vidare till högre studier. I tabellen nedan redovisas kommunerna vars elever i störst utsträckning påbörjat studier på universitet eller högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. Bland dessa tio är hälften förortskommuner. Den kommun som toppar listan är, precis som förra året, Danderyd följd av Lund och Lidingö. Av de folkbokförda eleverna från Danderyd som avslutade en gymnasieutbildning vå-

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 57

09-10-14 15.32.17

ren 2005 hade 67,7 procent gått vidare till högre studier inom tre år. I den kommun där de folkbokförda eleverna studerade vidare i minst utsträckning hade enbart 13,8 procent påbörjat högre studier vid universitet eller högskola. Elever från kommuner där det finns ett universitet eller en högskola verkar generellt sett ha en större benägenhet att gå vidare till högre studier (42 %) än elever från andra kommuner (36 %). tabell a6.1. kommuner med störst andel gymnasieelever som har påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i

Andel

Danderyd

67,7

lund

64,7

lidingö

63,1

lomma

58,7

Uppsala

57,6

täby

54,1

knivsta

51,0

stockholm

50,1

kalmar

50,0

solna

49,8

I årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan redovisar vi också övergången till högre studier nedbrutet på studieförberedande respektive yrkesförberedande program. I tabell A6.2 framgår att 80 procent av de folkbokförda eleverna i Skinnskatteberg som gått studieförberedande program påbörjar studier vid universitet eller högskolor inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. I Surahammar går 32,2 procent av de elever som genomgått yrkesförberedande program vidare till universitet och högskolor.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 58

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.17

tabell a6.2. kommuner med störst andel elever som har påbörjat studier vid universitet eller högskola uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Andel

Elever folkbokförda i

Andel

skinnskatteberg

80,0

surahammar

32,2

lund

78,3

norberg

30,0

essunga

73,9

Uppsala

29,6

Uppsala

73,8

perstorp

29,5

emmaboda

73,2

knivsta

29,2

osby

72,9

solna

29,0

lomma

71,8

partille

28,6

Danderyd

71,8

jokkmokk

28,6**

mariestad

71,3

kinda

28,3

svalöv

71,0

älvsbyn

27,7

älmhult

71,0

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

De kommungrupper där ungdomarna i störst utsträckning påbörjat studier vid universitet eller högskola är storstäder, förortskommuner och större städer. I varuproducerande kommuner, mindre kommuner och glesbygdskommuner är andelarna generellt jämförelsevis låga. I varuproducerande och pendlingskommuner är i stället en jämförelsevis stor andel av ungdomarna etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Hur kommunerna fördelar sig efter andelen elever som går vidare till universitets- eller högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning varierar. I nio av 290 kommuner var det fler än 50 procent av de folkbokförda eleverna som studerade vidare inom tre år. Motsvarande siffra för 2007 var 15 kommuner. I 44 kommuner var andelen 30 procent eller lägre. En jämförelse mellan 2007 och 2008 visar att antalet kommuner där 30 procent eller färre av ungdomarna går vidare till högre studier, ökar. Minskningen vad gäller övergången till högre studier hänger troligtvis samman med att det, vid den tidpunkt siffrorna avser, fortfarande var högkonjunktur och fler ungdomar gick vidare till arbete i stället för studier. Kvinnor går i större utsträckning än män vidare till högre studier, vilket bland annat hänger samman med att det går fler kvinnor än män på de studieförberedande programmen. Totalt har 46 procent av kvinnorna påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för männen är 35 procent.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 59

09-10-14 15.32.17

Antal kommuner

Diagram a6.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat på kön. Kvinnor

Män

35 30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

Eftersom fler kvinnor än män läser på studieförberedande program är det intressant att bryta ner statistiken för respektive programinriktning. Av eleverna som läser studieförberedande program går totalt 58 procent vidare till högre studier, 61 procent av kvinnorna och 56 procent av männen. Skillnaden mellan kvinnor och män är större bland dem som läst ett yrkesförberedande program än ett studieförberedande. Av de som läst ett yrkesförberedande program väljer 22 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att påbörja högskole- eller universitetsstudier inom tre år. Den genomsnittliga totala siffran för dem som genomgått ett yrkesförberedande program är 16 procent. Diagram a6.3. kommunerna fördelade efter antalet kvinnor och män som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning på de yrkesförberedande programmen.

Antal kommuner

Kvinnor, yrkesförberedande

Män, yrkesförberedande

35 30 25 20 15 10 5 0

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 60

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.17

karta a6. Övergång till universitet och högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning.

InTERVALL

AnTAL KoMMUnER

41,1–67,7%

32,2–41,0%

144

13,8–32,1%

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 61

09-10-14 15.32.18

InDIKAToR A7 anDelen elever meD DirektÖvergång till universitet eller hÖgskola efter avslutaD gymnasieutbilDning indikatorn visar hur stor andel elever som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning höstterminen efter avslutad gymnasieutbildning. eleven ska ha erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2007/08 och påbörjat högre studier höstterminen 2008 för att ingå i statistiken. ny indikator. källa: statistiska CentralByrån

I genomsnitt går 16,3 procent av kommunernas folkbokförda elever vidare till högre studier direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Men skillnaderna mellan landets kommuner är stor. I Lund, den kommun där störst andel av eleverna börjar studera direkt, gick 36,9 procent av eleverna vidare till högre studier hösten 2008. Med tanke på att Lund och Uppsala är traditionella universitetsstäder är siffrorna inte oväntade. Lomma och Knivsta, som är grannkommuner till Lund och Uppsala, har också en stor andel elever som går vidare till högre studier. Det är dock intressant att notera att några av de efterföljande kommunerna inte är universitets- eller högskoleorter eller angränsande till sådana orter. tabell a7.1. kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna gick vidare till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i

Andel

lund

36,9

Uppsala

35,8

lomma

29,9

Dorotea

29,2

mellerud

27,8

Burlöv

24,7

sölvesborg

24,7

mönsterås

24,1

emmaboda

24,0

knivsta

24,0

Tabell A7.2 nedan speglar direktövergångar till universitet och högskola uppdelat på studieförberedande program respektive yrkesförberedande program. Av de elever som avslutat studieförberedande program påbörjar 24,3 procent studier vid universitet eller högskola inom ett år. I Surahammar, den kommun där störst andel elever från studieförberedande program går vidare till högre studier direkt, är siffran 58,1 procent. Vad gäller de elever som avslutat yrkesförberedande program går i genomsnitt 6,5 procent direkt vidare till högre studier. I Danderyd och Ydre, som ligger

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 62

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.18

högst, går 16 procent av eleverna från yrkesförberedande program direkt vidare till universitet och högskolor. tabell a7.2. kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna gick vidare till universitet eller högskola direkt efter avslutad studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Andel

Elever folkbokförda i

Andel

surahammar

58,1

Danderyd

16,0

karlsborg

52,4

ydre

16,0

sorsele

50,0*

Värnamo

13,0

Uppsala

48,9

perstorp

13,0

Dorotea

48,0

Dals-ed

12,5

lund

45,9

Uppsala

12,4

munkfors

45,5*

lomma

12,2

mellerud

44,9

norsjö

11,9

osby

44,9

gislaved

11,9

nybro

41,3

Vaxholm

11,4

Botkyrka

11,4

* Värdet grundas på färre 20 elever.

Diagrammen A7.1 och A7.2, som speglar fördelningen efter programinriktning och kön, visar att spridningen mellan landets kommuner vad gäller direktövergång till universitet eller högskola är större vad gäller elever som avslutat studieförberedande program, än elever som gått en yrkesinriktad gymnasieutbildning. Andelen män som gått ett studieförberedande program och sedan direkt gått vidare till högre studier är den kategori som uppvisar den största variationen. I den kommun där störst andel gått vidare var siffran 83 procent. I den kommun där minst andel män gick vidare från ett studieförberedande program var siffran 0 procent12. I 65 kommuner var det inga män och i 24 kommuner inga kvinnor från yrkesförberedande program som gick vidare direkt till högre studier.

12. observera att det i små kommuner kan handla om mycket få elever vilket får genomslag på siffrorna.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 63

09-10-14 15.32.18

Diagram a7.1. kommunerna fördelade efter hur stor andel kvinnor och män från studieförberedande program som går direkt till universitet och högskola efter gymnasiet.

Antal kommuner

Kvinnor, studieförberedande

Män, studieförberedande

70 60 50 40 30 20 10 0

Andel (%)

100

Diagram a7.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel kvinnor och män från yrkesförberedande program som går direkt till universitet och högskola efter gymnasiet.

Antal kommuner

Kvinnor, yrkesförberedande

Män, yrkesförberedande

70 60 50 40 30 20 10 0

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 64

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.19

karta a7. Direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning.

InTERVALL

AnTAL KoMMUnER

17,3–36,9%

11,6–17,2%

146

31,1–11,5%

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 65

09-10-14 15.32.20

InDIKAToR A8 anDelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaDen två år efter avslutaD gymnasieutbilDning indikatorn visar hur stor andel av de ungdomar som gick ut gymnasieskolan med ett slutbetyg läsåret 2004/05 som var etablerade på arbetsmarknaden under inkomståret 2007. som etablerad räknas personer som är sysselsatta och har en arbetsinkomst på minst 150 700 kronor (2007). källa: statistiska CentralByrån

Av de elever som gick ut gymnasieskolan vårterminen 2005 var totalt 30,7 procent etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för de elever som gick ut gymnasieskolan 2004 var 25,3 procent. Andelen etablerade ökade således med drygt fem procentenheter jämfört med föregående år, vilket troligtvis beror på att vi fortfarande vid tidpunkten för insamlingen av siffrorna var mitt inne i en högkonjunktur.

Andel %

Diagram a8.1. andelen elever etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning, per program. 100

Program

EN BP

EC HV OP HR HP LP NP BF SM

Yrkesförberedande program Studieförberedande program

TE MP SP

ES NV

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program.

Eleverna som avslutat energiprogrammet och byggprogrammet var i störst utsträckning etablerade på arbetsmarknaden (se diagram A8.1). Totalt var det 74 procent av eleverna från energiprogrammet och 71 procent av eleverna från byggprogrammet som klassificerades som etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning. Även bland eleverna från fordons- och industriprogrammet var en relativt stor andel etablerade på arbetsmarknaden. Lägst etableringsgrad bland de yrkesförberedande programmen hade, precis som föregående år, barn- och fritidsprogrammet

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 66

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.20

samt medieprogrammet. Sett till samtliga program hade naturvetenskapsprogrammet och International Baccalaureate den lägsta etableringsgraden, vilket beror på att en så stor andel av eleverna på dessa program väljer att studera vidare. Av de ungdomar som var folkbokförda i Markaryd när de gick ut gymnasiet var det nästan 57 procent som var etablerade på arbetsmarknaden två år senare. Det är den högsta siffran i riket, vilket framgår av tabell A8.1. Även eleverna i Grästorp och Alvesta var i hög grad etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Av de tio kommuner som toppar listan tillhör sex kommuner så kallade varuproducerande kommuner. I kommunen med lägst etableringsgrad var endast 11,3 procent etablerade på arbetsmarknaden. tabell a8.1. kommuner där störst andel folkbokförda elever är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i

Andel

markaryd

56,7

grästorp

56,0

alvesta

54,3

Berg

53,8

tranemo

52,9

Hylte

50,5

aneby

50,0

Boxholm

50,0

svenljunga

50,0

örkelljunga

48,9

I tabell A8.2 kan man se de kommuner med högst etableringsgrad för ungdomar som genomgått studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning. I Trosa är närmare 41 procent av de elever som avslutat en studieförberedande utbildning etablerade på arbetsmarknaden efter två år, följd av Grästorp och Högsby. När det gäller elever som avslutat en yrkesförberedande utbildning är 76 procent av eleverna i Markaryd etablerade på arbetsmarknaden efter två år. I Aneby och Herrljunga är siffran närmare 70 procent.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 67

09-10-14 15.32.20

tabell a8.2. kommuner där störst andel folkbokförda elever är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Andel

Elever folkbokförda i

Andel

trosa

40,7

markaryd

76,0

grästorp

40,0

aneby

69,8

Högsby

39,4

Herrljunga

69,8

årjäng

37,9

svenljunga

68,8

Värmdö

37,9

Berg

68,1

Hylte

37,8

tingsryd

67,9

alvesta

37,2

grästorp

66,7

arjeplog

36,4

älmhult

66,7

tranemo

36,2

Vara

66,3

Ulricehamn

35,8

Vetlanda

64,9

Bland kommungrupperna finns även i år den största andelen ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning i varuproducerande kommuner och i pendlingskommuner. Minst andel finns i storstäder och större städer. I storstäder och större städer har ungdomarna i stället i stor utsträckning påbörjat studier på universitet eller högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier (se indikator A6). Etableringsgraden har stigit jämfört med de siffror vi redovisade i förra årets rapport. Då hade en majoritet av kommunerna en etableringsgrad två år efter avslutade gymnasiestudier på 18–33 procent bland de ungdomar som var folkbokförda i kommunen när de gick ut gymnasieskolan. Motsvarande siffror i årets rapport visar att en majoritet av kommunerna hade en etableringsgrad på 21–39 procent. I årets rapport finns inte heller någon kommun som har en etableringsgrad på 10 procent eller lägre. I diagram A8.2 nedan åskådliggörs spridningen mellan landets kommuner vad gäller etableringsgrad, fördelat efter programinriktning. Diagrammet visar att spridningen mellan kommunerna är stor för de elever som avslutat en yrkesförberedande utbildning, från cirka 8 procent till cirka 76 procent. I mediankommunen var knappt 21 procent av eleverna från ett studieförberedande program etablerade. Motsvarande siffra för elever som gått ett yrkesförberedande program är drygt 46 procent.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 68

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.20

Diagram a8.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel av eleverna som är etablerade på arbetsmarknaden inom två år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat på programinriktning.

Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

Andel (%)

100

Spridningen mellan kvinnors och mäns etableringsgrad är ungefär lika stor, men kvinnorna har en lägre etableringsgrad, framför allt de som gått ett yrkesförberedande program. Kvinnor som gått ett studieförberedande program har i genomsnitt den lägsta etableringsgraden, medan män som gått ett yrkesförberedande program har den högsta. I diagram A8.3 nedan visas spridningen mellan landets kommuner för yrkesprogrammen, uppdelat på kön. Diagram a8.3. kommunerna fördelade efter hur stor andel kvinnor och män från yrkesförberedande program som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning.

Antal kommuner

Kvinnor, yrkesförberedande

Män, yrkesförberedande

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 69

09-10-14 15.32.20

karta a8. andel etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

38,5–56,7%

27,1–38,3%

144

11,3–27,0%

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 70

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.22

InDIKAToR A9 anDelen elever som inte är etableraDe på arbetsmarknaDen eller stuDerar två år efter avslutaD gymnasieutbilDning. indikatorn visar hur stor andel av ungdomarna som gick ut gymnasieskolan med ett slutbetyg läsåret 2004/05 som inte var etablerade på arbetsmarknaden under inkomståret 2007. till denna kategori räknas de som har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden samt de som helt står utanför arbetsmarknaden. Detta innebär att personen ifråga antingen haft inkomster under 150 700 kronor (2007), att hon eller han varit arbetslös på hel- eller deltid någon gång under året eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. till denna kategori räknas inte studerande eller värnpliktiga. källa: statistiska CentralByrån

I genomsnitt var det 26,6 procent av samtliga elever som gick ut gymnasieskolan 2005 som inte studerade eller kunde klassificeras som etablerade på den svenska arbetsmarknaden efter två år. I förra årets rapport var motsvarande siffra 29 procent. Som kommenterats i avsnitten ovan speglar den förbättrade siffran troligtvis att det var högkonjunktur vid tidpunkten för insamlingen av underlaget. Diagram A9.1 visar andelen elever som inte var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter avslutade gymnasiestudier på olika gymnasieprogram. Av eleverna på livsmedelsprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet var det drygt 47 respektive 45 procent som varken var etablerade på arbetsmarknaden, studerade eller gjorde värnplikt. Det är något förbättrade siffror jämfört med föregående år, då över 50 procent av eleverna som avslutat dessa program inte var etablerade.

Andel %

Diagram a9.1. andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, per program. 100

40 Vägt medelvärde exklusive IV-program

Program

LP HR BF HP HV NP MP OP ES SM Yrkesförberedande program Studieförberedande program

TE EN NV

Specialutformade program (SM), som utifrån innehåll inte kan hänföras till ett nationellt program.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 71

09-10-14 15.32.22

I tabell A9.1 redovisar vi de kommuner som har minst andel ungdomar som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar (av ungdomarna som var folkbokförda i kommunen under gymnasietiden). Liksom förra året var det enbart sex procent av de ungdomar som var folkbokförda i Markaryd när de gick ut gymnasiet som inte var etablerade. Åtta av de tio kommuner som redovisas i tabellen tillhör kommungruppen varuproducerande kommuner. I kommunen med flest ungdomar som inte var etablerade var det hela 58 procent som hade en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden, eller stod helt utanför arbetsmarknaden. Minst andel ungdomar som inte var etablerade finns i varuproducerande kommuner och förortskommuner. Störst andel som inte var etablerade finns i glesbygdskommuner och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare. tabell a9.1. kommuner med minst andel elever som inte var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter avslutad gymnasieutbildning. Elever folkbokförda i markaryd

Andel 6,2

gnosjö

10,7

tranemo

12,4

Vaggeryd

13,4

emmaboda

13,5

lidingö

13,7

älmhult

13,7

Värnamo

14,3

skinnskatteberg

14,6

gislaved

14,9

Tranemo och Markaryd är de kommuner som i tabell A9.2 har minst andel ungdomar som avslutat en studieförberedande utbildning som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller gått vidare till högre studier. Endast drygt två procent av ungdomarna är inte etablerade. Genomsnittet bland landets kommuner för de elever som avslutat studieförberedande program är 21,2 procent. Markaryd ligger även bäst till vad gäller de elever som avslutat en yrkesinriktad gymnasieutbildning där enbart 10 procent av eleverna som avslutat en yrkesinriktad gymnasieutbildning inte är etablerade. Den genomsnittliga siffran bland landets kommuner är 33,6 procent, och siffran för den kommun som har störst andel ungdomar från ett yrkesinriktat program som inte är etablerade är 83,3 procent.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 72

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.22

tabell a9.2. kommuner med minst andel elever som inte var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter avslutad studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning. stuDiefÖrbereDanDe

Elever folkbokförda i

yrkesfÖrbereDanDe

Andel

tranemo

Elever folkbokförda i

Andel

2,1

markaryd

10,0

markaryd

2,2

emmaboda

14,6

Vaggeryd

4,2

Herrljunga

15,1

storfors

6,7

tingsryd

15,4

gnosjö

6,8

Värnamo

15,5

Håbo

8,6

gislaved

15,8

10,0

älmhult

16,1

skinnskatteberg

10,0

Vetlanda

16,2

norsjö

10,0

gnosjö

16,3

älmhult

10,1

örkelljunga

16,7

salem

16,7

knivsta

16,7

grästorp

I diagram A9.2 redovisar vi hur spridningen mellan kommunerna ser ut dels fördelat på programinriktning, dels på kön. I mediankommunen är det en tredjedel av eleverna som avslutat ett yrkesförberedande program och en femtedel av eleverna som avslutat ett studieförberedande program som inte är etablerade. I 19 kommuner är det mer än 50 procent av eleverna som avslutat ett yrkesförberedande program som inte är etablerade. I likhet med föregående år är skillnaden mellan män och kvinnor totalt sett mycket liten, 27,9 procent av kvinnorna är inte etablerade jämfört med 25,1 procent av männen. Diagram a9.2. kommunerna fördelade efter hur stor andel elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat på programinriktning. Antal kommuner

Studieförberedande program

Yrkesförberedande program

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 73

09-10-14 15.32.22

karta a9. andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad gymnasieutbildning.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

6,2–22,2%

22,3–33,3%

145

33,6–58,3%

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 74

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.23

5.1.4 Demokrati Enligt skollagen ska utbildningen ”ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”. Skollagen säger också att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Dessa allmänna utgångspunkter konkretiseras sedan i läroplaner och kursplaner. Skolverket beskriver skolans demokratiuppdrag som en tredelad skyldighet. Den första är att utveckla elevernas kunskap om demokrati och värdegrund. Den andra delen är att tillämpa demokratiska arbetsformer och ge eleverna ett reellt inflytande över sitt skolarbete och sin lärandemiljö. Den tredje delen är att fostra samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Tillsammans ska dessa delar bidra till att utveckla elevernas demokratiska kompetens. För att ta reda på hur skolan lyckas med sitt demokratiuppdrag behöver vi utgå från dessa olika delar: Hur goda är elevernas kunskaper om det demokratiska systemet och vilka är deras attityder till demokrati och mänskliga rättigheter? I vilken utsträckning är de beredda att delta i politiska aktiviteter som val, medlemskap i ett politiskt parti eller olika aktioner för att skaffa sig inflytande och ta ansvar. De studier som belyser skolans demokratiarbete möjliggör dock inte jämförelser mellan kommunerna. Den enda indikator vi har funnit som går att redovisa på kommunnivå är valdeltagandet bland förstagångsväljare. Sveriges Kommuner och Landsting lät därför inför Öppna jämförelser – gymnasieskola 2008 samla in uppgifter från kommunerna. 261 av 290 kommuner lämnade uppgifter och ingår därmed i jämförelsen. Även i årets rapport redovisar vi dessa uppgifter.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 75

09-10-14 15.32.23

InDIKAToR A10 anDelen fÖrstagångsväljare som rÖstaDe i 2006 års val till kommunfullmäktige. andelen förstagångsväljare som deltog i valet till kommunfullmäktige 2006. källa: skl

Denna indikator redovisas enligt de uppgifter som samlades in i samband med Öppna jämförelser – gymnasieskola 2008. Resultattexter och diagram är således identiska jämfört med förra årets rapport. Valdeltagandet i 2006 års val till kommunfullmäktige uppgick, enligt SCB:s urvalsundersökning, till 79,4 procent i riket totalt.13 Men deltagandet är betydligt lägre bland utländska medborgare, utrikes födda, låginkomsttagare, lågutbildade, yngre (framför allt män), arbetslösa och ensamstående.14 Även valdeltagandet i olika kommuner och i olika områden inom kommunerna uppvisar stora skillnader. Bland förstagångsväljarna uppgår valdeltagandet till 70,7 procent. För utländska medborgare är valdeltagandet bland förstagångsväljare betydligt lägre och uppgår till 27,5 procent. Även bland unga väljare (18–29 år) i glesbygdskommuner är valdeltagandet lågt och uppgår i riksdagsvalet till 65,2 procent. Valdeltagandet är högre bland kvinnor än bland män i samtliga dessa grupper. I tabell 9 presenteras de tio kommuner där störst andel av förstagångsväljarna deltog i kommunalvalet 2006. Uppgifterna som här jämförs har lämnats av respektive kommun direkt till SKL. Störst andel förstagångsväljare fanns i Vingåker där 93 procent av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt i kommunalvalet. I den kommun som hade det lägsta valdeltagandet var det endast 44 procent av förstagångsväljarna som röstade. tabell a10.1. andel kommuner med högst andel förstagångsväljare som röstat i valet till kommunfullmäktige 2006, samt kommuner med den högsta positiva differensen mellan förstagångsväljare och den totala befolkningen. Elever folkbokförda i 13. sCB, allmänna valen 2006, Del 3 (kommunfullmäktige den 17 september 2006) 14. sCB, allmänna valen 2006, Del 4 (Valdeltagandet vid de allmänna valen 2006). Uppgifter om valdetagande och inkomst, utbildningsnivå och sysselsättning redovisas endast i förhållade till riksdagsvalet).

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 76

Procent

Elever folkbokförda i

Differens i procentenheter

Vingåker

93,0

Vingåker

10,9

Danderyd

91,0

götene

7,7

götene

89,0

nässjö

6,3

linköping

87,7

kristinehamn

5,8

nässjö

87,6

linköping

5,1

Finspång

86,0

östhammar

5,1

kristinehamn

85,9

Finspång

4,7

östhammar

83,0

Danderyd

3,6

knivsta

82,0

osby

1,7

lidingö

82,0

skinnskatteberg

0,5

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.23

Vi redovisar också de kommuner som har den största positiva differensen i procentenheter mellan förstagångsväljarna och övrig befolkning som är röstberättigade. Vi har inte kunnat se några gemensamma bakomliggande förhållanden som förklarar att förstagångsväljarna är mer benägna än övriga väljare att gå till valurnorna i just dessa kommuner. Inte heller valdeltagandet bland förstagångsväljarna i åtta av dessa tio kommuner är högre än bland hela gruppen väljare. I 138 av de 261 kommuner som lämnat uppgifter var andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige mellan 61 och 70 procent. I 12 kommuner deltog mer än 80 procent av förstagångsväljarna i valet.

Antal kommuner

Diagram a10.1. antal kommuner fördelade efter andelen förstagångsväljare som röstat. 30 25 20 15 10 5 0

Andel (%)

100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 77

09-10-14 15.32.23

karta a10. andel förstagångsväljare som röstade i kommunalvalet 2006.

AnTAL KoMMUnER

InTERVALL

72,6–93,0%

64,0 –72,0%

135

44,0–63,9%

Uppgift saknas

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 78

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.25

5.2 resursindikatorer De resursindikatorer som redovisas i detta kapitel är båda kostnadsindikatorer. Indikatorerna är nettokostnad per elev (B1) och avvikelse från standardkostnad per elev (B2). Eftersom rapporten utgår från ett hemkommunperspektiv redovisas här inga andra resursindikatorer. Exempelvis är det inte möjligt att sammanställa personaltäthet utifrån hemkommun, eftersom hemkommunens elever kan gå i kommunens egna skolor, i en annan kommuns skola eller i en fristående skola. Eleverna har stor frihet att välja program och skola. Som nämnts i avsnittet Kommunens roll och ansvar går i dag runt 38 procent av eleverna i andra gymnasieskolor än de som hemkommunen är huvudman för. Därmed varierar kommunens inflytande över elevernas resultat och kostnader. I kommunens egna gymnasieskolor styr kommunen över resurstilldelningen. Vad gäller ersättningen för elever som går i andra kommuners skolor styrs det antingen av skollagens regler om interkommunal ersättning eller så regleras det i samverkansavtal kommunerna emellan. Huruvida kommunen kan påverka bidragen till elever i fristående skolorna beror på om kommunen själv har motsvarande program eller inte. Om så är fallet ska bidraget beräknas på samma grunder som kommunen tillämpar då den fördelar resurser till sin verksamhet. I andra fall bestäms bidraget till den fristående skolan utifrån den av Skolverket fastställda riksprislistan. (Se bilaga 1).

5.2.1 sambandet mellan resultat och resurser Sambandet mellan resultat och resurser är komplext och modern forskning ger inget entydigt svar på frågan om mer resurser leder till bättre resultat. Det finns studier som visar att ett ökat resurstillskott kan ge bättre resultat, framför allt för yngre elever i grundskolan och för elever från hem med mindre gynnsam socioekonomisk struktur.15 Allt fler forskare anser dock att det i västvärlden är tämligen ointressant att prata om ökade resurser som en framgångsfaktor i skolan och lyfter i stället fram lärarens kompetens som den enskilt viktigaste faktorn för elevens lärande. Det viktiga är inte hur många lärare man har utan den enskilda lärarens kompetens. Även skolledarnas strategiska roll lyfts fram som en framgångsfaktor. Det handlar om att sätta höga mål, analysera de data man har om elevernas kunskapsutveckling och ta till sig den evidensbaserade forskning som finns om hur man bedriver bra undervisning.16 Mycket pekar därför på att ett framgångsrikt utvecklingsarbete inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till ökade resurser, snarare till hur resurserna används. Det är således inte förvånande att flera av de kommuner vars folkbokförda elever lyckas mycket bra kan ha låga kostnader i förhållande till sin struktur medan eleverna från andra kommuner, som satsar relativt mycket resurser, har tämligen blygsamma resultat.

15. se bland annat gustafssons och myrbergs forskningsöversikt ”ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat” från 2001, ny version annonserad till hösten 2009. 16. se bland annat john Hatties rapport ”Visible learning; a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement” från 2009.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 79

09-10-14 15.32.26

5.2.2 kostnader De två kostnadsindikatorerna som vi redovisar är nettokostnaden per elev från gymnasieskolan (B1), och den procentuella avvikelsen från kommunens standardkostnad (B2). Nettokostnaden är beräknad utifrån var eleverna är folkbokförda och inkluderar ersättningen till fristående skolor. Att vi valt nettokostnad i stället för bruttokostnad beror på att standardkostnaden bygger på nettokostnad. För att göra det möjligt att se vilka resurser som mer direkt kan kopplas till elevernas undervisning, har vi valt att i tabellbilagan särredovisa lokalkostnad per elev och kostnad för dagliga resor och inackordering per elev. Resultatindikatorerna som redovisas i rapporten gäller till största del avgångseleverna, men deras resultat kan inte enbart analyseras utifrån avgångsårets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de tre senaste åren. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygdskommuner leder exempelvis till höga kostnader för inackorderingstillägg och dagliga resor. Elevernas programval påverkar också kostnaderna eftersom olika gymnasieprogram kostar olika mycket. Standardkostnaden beräknas utifrån de program som kommunens elever väljer. Beräkningarna av standardkostnaden är gjorda enligt samma metod som tillämpas för tabell 11 i rapporten Vad kostar verksamheten i Din kommun? En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har lägre kostnader än vad strukturen motiverar. Vi har av skäl som tidigare nämnts i kapitel fyra, metodavsnittet, valt att rangordna ekonomiindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 80

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.26

InDIKAToR B1 nettokostnaD per elev kommunens samtliga kostnader minus totala intäkter för gymnasieskolan utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostad som redovisas är en genomsnittlig kostnad för treårsperioden 2005 till 2007. till skillnad från 2008 års rapport inkluderas från i år även kommunens lokalkostnader i nettokostnadsbegreppet. källa: statistiska CentralByrån samt egen BearBetning

Av diagram B1.1 framgår hur kommunerna fördelar sig efter nettokostnad per elev. Den genomsnittliga nettokostnaden per elev i riket är ca 84 000 kronor och varierar för kommunerna mellan ca 68 000 och 128 000 kronor per elev. I intervallet 79 000 kronor till 100 000 kronor per elev ligger 70 procent av kommunerna. Endast 11 kommuner har en kostnad för sina folkbokförda elever som överstiger 110 000 kronor och lika många har en lägre kostnad än 75 000 kronor per elev.

Antal kommuner

Diagram b1.1. kommunerna fördelade efter sin genomsnittliga nettokostnad per elev. 60 50 40 30 20 10 0 60 000

Kronor

70 000

80 000

90 000

100 000

110 000

120 000

130 000

En majoritet av kommunerna med högst nettokostnader per elev är små glesbygdskommuner. Stora avstånd och spridd bebyggelse medför högre kostnader för till exempel dagliga resor och inackordering samt ger färre elever per skola. Bland de 20 kommuner som har lägst nettokostnad per elev finns kommuner från alla kommungrupperna utom de minsta och glesbygdskommunerna representerade.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 81

09-10-14 15.32.26

karta b1. kommunerna grupperade efter sin genomsnittliga nettokostnad per elev.

InTERVALL, KRonoR

AnTAL KoMMUnER

68 499–79 999

80 000– 89 999

118

90 000– 99 999

100 000–109 999

110 000–128 268

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 82

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.28

InDIKAToR B2 avvikelse från stanDarDkostnaD indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad vilket är den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala utjämningssystemet. avvikelsen som redovisas avser avvikelsen för en genomsnittlig kostnad för treårsperioden 2005 till 2007. till skillnad från 2008 års rapport inkluderas från i år även kommunens lokalkostnader i standardkostnaden. källa: statistiska CentralByrån samt skl

Avvikelsen från standardkostnaden varierar mellan cirka minus 19 procent till plus 34 procent, vilket måste anses som en mycket stor spridning. Tre fjärdedelar av kommunerna har dock en avvikelse från standardkostnaden mindre än plus eller minus 10 procent.

Antal kommuner

Diagram b2.1. kommunerna fördelade efter sin procentuella avvikelse från standardkostnad per elev. 25

0 -20

Procentavvikelse

-15

-10

-5

Av de tio kommunerna med störst negativ avvikelse från sin standardkostnad som redovisas i tabell B2.1 är sju även bland de tio med lägst nettokostnad per elev.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 83

09-10-14 15.32.28

tabell b2.1. kommuner med störst negativ avvikelse från standardkostnad per elev. Elever folkbokförda i Borås

Procent -18,6

tibro

-16,1

Uddevalla

-14,8

svenljunga

-13,8

skövde

-13,1

Härryda

-12,8

eskilstuna

-12,4

nynäshamn

-12,3

skara

-11,9

göteborg

-11,5

Av karta B2 framgår att det finns kommuner med negativ avvikelse från standardkostnaden över hela landet. Samtidigt finns en koncentration av högre kostnader, dvs. kommuner med en positiv avvikelse från standardkostnaden, i glesbygdskommunerna och det är framför allt storstäder och större städer som har lägre kostnader. Bland de 20 kommunerna med lägst kostnader (dvs. störst negativ avvikelse) finns kommuner från alla kommungrupper utom glesbygdskommuner.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 84

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.28

karta b2. avvikelse från standardkostnad per elev.

InTERVALL

-18,6 till -2,3%

AnTAL KoMMUnER

-2,2 till 8,7%

144

8,8 till 34,4%

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 85

09-10-14 15.32.30

kapitel

öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete iblanD fÖrmeDlas bilDen att kommunen har små möjligheter att påverka gymnasieskolan eftersom så många elever går i andra kommuners skolor eller i fristående skolor. Vi som gjort denna rapport vill nyansera den bilden, och menar att kommunen, bland annat genom att systematiskt följa upp och analysera såväl sina folkbokförda elevers resultat som utbildningskostnaderna, har goda förutsättningar att påverka gymnasieskolan och öka måluppfyllelsen och kostnadseffektiviteten. Att använda resultat- och resursindikatorer och göra jämförande analyser bör ses som en naturlig del i kommunens styrning och ledning. Jämförelser med andra kommuner ger kommunen en signal om var den största utvecklingspotentialen finns. I detta kapitel ger vi exempel på ett antal frågeställningar som kan utgöra grunden för analys och politiska överväganden. Vi ger även exempel på ett antal analysverktyg samt för ett resonemang om hur man kan använda sig av goda exempel.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 86

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.35

6.1 analysera elevernas resultat För att ledande politiker och tjänstemän ska kunna ta ansvar måste det finnas tillräcklig kunskap om hur det går för kommunens folkbokförda elever i gymnasieskolan. Detta kan man säkerställa genom att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas resultat i förhållande till exempelvis nationella resultat. Det är därför motiverat oavsett kommunens olika roller att i ett första steg studera och jämföra resultaten ur ett hemkommunsperspektiv. I ett nästa steg behöver analysen förfinas utifrån vilken eller vilka roller kommunen har. Det handlar då om att gå ner på skoloch programnivå och skapa sig en bild av utbildningens kvalitet och resultat både i kommunens egna skolor och i andra huvudmäns skolor där kommunen har elever. De mätbara kunskapsresultaten kan behöva kompletteras med ”mjuka” fakta såsom elevernas nöjdhet när det gäller lärande, delaktighet och trygghet. Även elevernas nöjdhet med det utbud av gymnasieutbildningar som de har tillgång till inom rimligt avstånd, i såväl hemkommunens som andras regi, är viktig information i sammanhanget. Ett sätt att få en bild av detta är att titta närmare på i vilken utsträckning som kommunens folkbokförda elever blivit antagna till sitt förstahandsval. En utgångspunkt för kommunens analys och överväganden kan vara nedanstående frågor: • Vilka resultat uppnår de folkbokförda eleverna utifrån skolans mål? • Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser som gymnasieskolan tar i anspråk? • Hur följer vi upp elevernas resultat och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? • Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? • Är den egna kommunen bäst lämpad att driva en gymnasieskola eller ett visst program? • Finns det möjligheter till samarbete med andra kommuner eller andra huvudmän? • Skulle kommunen själv behöva ha en gymnasieskola eller anordna ett visst program? • Finns det skillnader i elevernas resultat beroende på vilken skola de går i? • Hur är stödet till elever med särskilda behov organiserat? • Vilka är den egna gymnasieverksamhetens styrkor och svagheter? • Vad kan vi lära av varandra inom kommunen? • Vad kan vi lära av andra huvudmän? • Finns det anledning att ompröva eller förändra beﬁ ntlig samverkan med andra kommuner? Hur kommunen sedan agerar utifrån sin analys beror på vilken roll den har. Som huvudman kan den direkt påverka gymnasieskolans inriktning och utformning, exempelvis genom beslut om vilka program som kommunen ska bedriva i egen regi, hur verksamheten ska dimensioneras, vilka mål som verksamheten ska styra mot och hur mycket resurser som ska satsas. Som lägeskommun kan kommunen styra indirekt genom att involvera de fristå-

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 87

09-10-14 15.32.35

ende skolorna i kommunens uppföljning och utvärdering och genom att informera kommuninvånarna om resultaten. Även om fristående och kommunala skolor i grunden kan ses som konkurrenter finns det heller inget som hindrar att lägeskommunen och fristående huvudmän för en dialog om frågor av gemensamt intresse. Det kan handla om att lära av varandra, men också om att diskutera hur utbildningsbehovet kommer att utvecklas på sikt och vad det innebär för det samlade utbudet och dimensioneringen, inte bara i lägeskommunen utan i regionen. Även som hemkommun finns det en rad möjligheter för kommunen att påverka gymnasieskolan, om än i indirekt bemärkelse. Hemkommunen kan exempelvis föra en mer eller mindre formaliserad dialog både med andra kommunala huvudmän och fristående huvudmän i vars skolor hemkommunens elever går. Det kan handla om att som hemkommun skapa sig en närmre bild av gymnasieverksamheten som de folkbokförda eleverna går i på annan ort. Det kan också handla om att tillsammans med andra huvudmän inrätta samrådsorgan där man diskuterar frågor av gemensamt intresse, som exempelvis dimensioneringen av det sammantagna utbildningsutbudet i regionen. Sådana samrådsorgan har blivit allt vanligare de senaste åren när det har utvecklats nya former för kommunal samverkan kring gymnasieskolan. Möjligheterna till samverkan mellan kommuner är många, och spänner från ”enkla” avtal om enstaka utbildningar till kommunalförbund dit kommuner överlåtit såväl huvudmannaskap som drift. Däremellan förekommer att kommuner bildar en gemensam organisation för mottagande och intagning, ingår kommunförbund för gemensam planering eller skapar någon typ av forum för att diskutera frågor av gemensamt intresse.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 88

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.36

6.2 analysverktyg Nedan ges förslag på några verktyg som kan användas för att analysera, jämföra och värdera verksamheten på såväl kommun- som skolnivå.

kommundatabasen Med hjälp av Kommundatabasen (www.kommundatabas.se) kan kommunernas och landstingens verksamheter inom vård, skola och omsorg analyseras och jämföras. De cirka 300 etablerade nyckeltalen som idag finns i Kommundatabasen bygger huvudsakligen på officiell statistik och är utvalda för att täcka kostnader, volymer och kvalitet i verksamheten. Samtliga Öppna jämförelser finns att hämta genom fri sökning i databasens ”Utvecklingsdel”, eller allra enklast via ”Till nyckeltalen”, och därefter ”Färdiga val”. Kommundatabasen tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), en ideell förening med Sveriges Kommuner och Landsting och staten som medlemmar.

Webor Analysverktyget WebOr kan användas för att genomföra en övergripande jämförelse av kommunens folkbokförda elevers resultat gentemot andra kommuners elever. WebOr är ett internetbaserat analysverktyg som är tillgängligt för alla (www.webor. se). Verktyget kan även användas för att göra andra typer av analyser som att söka fram kommuner med likartad struktur eller utifrån enskilda indikatorer.

skl databas jämför gymnasieskola Med hjälp av SKL:s databas Jämför gymnasieskola (www.skl.se/jamforgymnasieskola) kan man göra fördjupade analyser av enskilda gymnasieskolor och program. I databasen finns information om de flesta gymnasieskolor och program. Tre resultatindikatorer presenteras för respektive program och skola: genomströmning, andelen elever med grundläggande behörighet till högre studier samt genomsnittlig betygspoäng. För att ge en indikation om hur väl eleverna presterar i förhållande till alla andra elever i landet som går på samma program presenteras resultaten i form av index. Index 100 betyder att eleverna presterar i genomsnitt med eleverna i riket som studerar på samma program. Ett index över 100 innebär att resultaten är bättre än genomsnittet och ett index under 100 att resultaten är sämre än genomsnittet.

skolkompassen Till stöd för skolans beslutsfattare och ledning har Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat Skolkompassen. Skolkompassen är ett överskådligt och praktiskt användbart redskap som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning. Verktyget riktar sig därmed till den politiska nämnden eller styrelsen och förvaltningen eller motsvarande och inte direkt till enskilda skolor eller klasser. Det övergripande syftet med Skolkompassen är att ge underlag till gemensam verksamhetsutveckling med utgångspunkt i skolans uppdrag och uppgifter genom att visa på styrkor och förbättringsområden. Mer information finns på vår webbplats www.skl.se.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 89

09-10-14 15.32.36

siris SIRIS står för Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem. Här återfinns mycket av den officiella information som samlas in om skolornas kvalitet och resultat. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser av resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, läns-, kommun- och skolnivå. Den största delen av uppgifterna presenteras på skolnivå, vilket gör det möjligt att t.ex. följa en enskild skolas resultat över tiden. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.

bruk Skolverket har ett verktyg, BRUK, som kan användas för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. BRUK kan användas på såväl verksamhets- som kommunnivå. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.

6.3 att lära av goda exempel Öppna jämförelser stöder jämförelser i första hand utifrån ett övergripande perspektiv då indikatorerna redovisas utifrån ett hemkommunperspektiv. Öppna jämförelser kan dock med fördel användas för att hitta exempel på kommuner vars elever lyckas särskilt väl med sina utbildningsresultat. Genom att jämföra deras resultat med den egna kommunens kan man på ett enkelt sätt se hur den egna kommunen ligger till i förhållande till de bästa och samtidigt hitta kommuner vars strategier och arbetssätt kan vara intressanta att studera. Ett annat sätt att hitta goda exempel är att leta fram kommuner som kanske inte ligger i topp men som har förbättrat sina resultat kraftigt under en följd av år. Samtidigt finns det anledning att som kommun i första hand jämföra sig med kommuner vars förhållanden rörande gymnasieskolan liknar den egna. En kommun vars elever till stor del går i andra kommuners skolor och fristående skolor får kanske ut mest av att jämföra sig med kommuner där det råder en likartad situation, snarare än att göra jämförelser med kommuner där merparten av eleverna går i den egna kommunens gymnasieskola. På motsvarande sätt kan det vara mest relevant för kommuner där elevernas val av program följer ungefär samma mönster att jämföra sig med varandra. Resultat och kostnader påverkas delvis av strukturella faktorer som den enskilda kommunen inte kan påverka i det korta perspektivet. Både demografiska och socioekonomiska förutsättningarna kan genom elevernas val av program spela in på de resultat som kommunens elever uppnår och kostnaderna för gymnasieskolan. Detta kan till viss del fångas upp i de bakgrundsvariabler (folkmängd, skattesats, mediannettoinkomst, standardkostnad och kommungrupp) som presenteras i tabellbilagan.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 90

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.36

Bilagor bilaga 1: Definitioner gymnasieprogrammen bf bp ec en es fp hp hv hr ib iv ip lp mp

Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet elprogrammet energiprogrammet estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverkarprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet international Baccalaureate individuellt program industriprogrammet livsmedelsprogrammet medieprogrammet

np nv op sm

naturbruksprogrammet naturvetenskapsprogrammet omvårdnadsprogrammet specialutformade program som inte utifrån innehåll går att hänföra till ett nationellt program sp samhällsvetenskapsprogrammet te teknikprogrammet

som studieförberedande program räknas es, iB, nV, sp och te. övriga program förutom sm och iV räknas som yrkesförberedande program.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 91

09-10-14 15.32.43

områdesindelning till kartorna vi presenterar har vi använt följande uppdelning för storstadsområdena.

Stor-Stockholm 26 kommuner Botkyrka Danderyd ekerö Haninge Huddinge järfälla lidingö nacka norrtälje nykvarn nynäshamn salem sigtuna sollentuna

Stor-Göteborg

Stor-Malmö

ale alingsås göteborg Härryda kungsbacka kungälv lerum lilla edet mölndal partille stenungsund tjörn öckerö

Burlöv eslöv Höör kävlinge lomma lund malmö skurup staffanstorp svedala trelleborg Vellinge

13 kommuner solna stockholm sundbyberg södertälje tyresö täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö österåker

12 kommuner

resultatindikatorer slutbetyg För samtliga indikatorer listade nedan gäller att • de listas efter de 17 nationella programmen, specialutformade program, individuella programmet och international Baccalaureate • i de individuella programmen ingår PRIV och IVVL-utbildningar, men inte IVIK. • utbildningar vid fristående skolor räknas till de nationella gymnasieprogram som de av skolverket hänförs till i bidragshänseende • specialutformade program med anknytning till nationella program räknas till dessa program • resultaten gäller för elever både i kommunala och fristående skolor • de individuella programmen ingår i indikatorn om inget annat anges.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 92

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.43

a1 anDelen elever som fullfÖljer gymnasieutbilDningen inom tre år andel av kommunens folkbokförda elever i år ett i gymnasieskolan i oktober 2005 som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande läsåret 2007/08 eller tidigare. elever som påbörjar sin utbildning på ett individuellt program ingår inte i statistiken.

a2 anDelen elever som fullfÖljer gymnasieutbilDningen inom fyra år andel av kommunens folkbokförda elever i år ett i gymnasieskolan i oktober 2004 som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som fått slutbetyg eller motsvarande läsåret 2007/08 eller tidigare.

Avvikelse från modellberäknat värde (kommunala och fristående skolor) avvikelsen redovisar skillnaden mellan kommunens faktiska värde och det modellberäknade värdet i procentenheter. Det modellberäknade värdet bygger på en regressionsmodell som visar samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är meritvärdet från grundskolan, föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning samt familjens disponibla inkomst.

a3 anDelen elever som uppnått grunDlägganDe behÖrighet till universitet och hÖgskola andel av kommunens folkbokförda elever som erhållit slutbetyg läsåret 2007/08 som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från ett nationellt program, ett specialutformat program eller en utbildning vid fristående skola fått betyget godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.

a4 anDelen elever som uppnått grunDlägganDe behÖrighet till universitet och hÖgskola inom tre år andel av kommunens folkbokförda elever i år ett i gymnasieskolan i oktober 2005 som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande med grundläggande behörighet till universitet och högskola läsåret 2007/08 eller tidigare. elever som påbörjar sin utbildning på ett individuellt program ingår inte i statistiken. grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola fått betyget godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 93

09-10-14 15.32.43

a5 genomsnittlig betygspoäng genomsnittlig betygspoäng för elever folkbokförda i kommunen, dvs. summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för individen, för de elever som erhållit slutbetyg läsåret 2007/08. Vikt för betygen är ig=0, g=10, Vg=15, mVg=20.

arbete och högre studier a6 anDelen elever som påbÖrjat stuDier viD universitet eller hÖgskola inom tre år efter avslutaD gymnasieutbilDning andel av kommunens folkbokförda elever 2005 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2004/05 och registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola senast under läsåret 2007/08.

a7 anDelen elever meD DirektÖvergång till universitet eller hÖgskola efter avslutaD gymnasieutbilDning andel av kommunens folkbokförda elever 2008 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2007/08 och registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola under höstterminen 2008.

a8 anDelen elever som har etablerat sig på arbetsmarknaDen två år efter avslutaD gymnasieutbilDning andel av alla elever folkbokförda i kommunen 2005 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2004/05 och börjat arbeta 2007 oberoende av var arbetet ligger (enligt sCB:s definition på etableringsgrad i Befolkning och välfärd).

Etablerad på arbetsmarknaden: ”arbetsinkomst på minst 150 700 kronor, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning.”

a9 anDelen elever som inte är etableraDe på arbetsmarknaDen eller stuDerar två år efter avslutaD gymnasieutbilDning andel av eleverna folkbokförda i kommunen 2005 som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2004/2005 och varken övergått till studier på universitet eller högskola eller börjat arbeta 2007 oberoende var arbetet ligger. även andra utbildningar som berättigar till studiemedel räknas in som studier. exempel på detta är ky-utbildningar och komvux.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 94

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.43

enligt sCB:s definition i rapporten Befolkning och välfärd definieras dessa personers status enligt följande: (inkomstnivåerna gäller för 2007) • osäker ställning: ”arbetsinkomst på minst 127 600 kronor och upp till 150 700 kronor. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. arbetsinkomst på minst 150 700 kronor och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller inte klassificerats som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. inte klassificerad som studerande eller värnpliktig.” • Svag ställning: ”arbetsinkomst på upp till 127 600 kronor. inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. arbetsinkomst på minst 127 600 kronor samt under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. inte klassificerad som studerande eller värnpliktig.” • Utanför arbetsmarknaden: ”avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. inte klassificerad som studerande eller värnpliktig.”

Demokrati a10 anDelen fÖrstagångsväljare som rÖstaDe i 2006 års val till kommunfullmäktige gruppen förstagångsväljare omfattar personer som är folkbokförda i kommunen och födda mellan 16 september 1984 och 17 september 1988.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 95

09-10-14 15.32.44

resursindikatorer ekonomi b1 nettokostnaD per elev, genomsnitt fÖr tre år (2005–2007) kommunens samtliga kostnader minus totala intäkter för gymnasieskolan per elev som är folkbokförd i kommunen. att nettokostnad används i stället för bruttokostnad beror på att den ska kunna jämföras med den så kallade standardkostnaden i kostnadsutjämningssystemet, som beräknas utifrån nettokostnaden. Det är samma begrepp som vi använder i tabell 11 i Vad kostar verksamheten i Din kommun? men här beräknat per elev i stället för per invånare.

Lokalkostnad per elev (kommunala och fristående skolor) kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. lokalkostnader per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Den redovisade kostnaden är en genomsnittlig kostnad för treårsperioden 2005 till 2007.

Kostnader för dagliga resor per elev (kommunala och fristående skolor) kommunens kostnader minus totala intäkter för dagliga resor per elev som är folkbokförd i kommunen. Den redovisade kostnaden är en genomsnittlig kostnad för treårsperioden 2005 till 2007.

b2 avvikelse från stanDarDkostnaD, genomsnitt fÖr tre år (2005–2007) indikatorn visar den procentuella avvikelsen mellan nettokostnaden och standardkostnaden per elev. Här hamnar kommunen med störst positiv avvikelse sist i rangordningen och vice versa. standardkostnaden för gymnasieskolan är den kostnad som beräknas i gymnasiemodellen i kostnadsutjämningssystemet. kostnaden beräknas utifrån en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Beräkningen överensstämmer med tabell 11 i Vad kostar verksamheten i Din kommun? i denna rapport har standardkostnaden beräknats per elev i stället för per invånare samt som ett treårsgenomsnitt för åren 2005–2007.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 96

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.44

bakgrundsvariabler folkmängd total folkmängd den 31 december 2008.

skattesats Total skattesats Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget 2008.

Skattesats till kommun Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen 2008.

inkomst mediannettoinkomst för kvinnor och män och 20 år och äldre 2007. nettoinkomst består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. nettoinkomsten beräknas för varje individ. transfereringar som riktas mot ett helt hushåll, t.ex. bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd, ingår i nettoinkomsten men delas upp mellan de två vuxna i sammanboende hushåll.

ekonomi Standardkostnad per elev standardkostnaden för gymnasieskolan är den kostnad som beräknas i gymnasiemodellen i kostnadsutjämningssystemet. kostnaden beräknas utifrån en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Beräkningen överensstämmer med tabell 11 i Vad kostar verksamheten i Din kommun? i denna rapport har standardkostnaden beräknats per elev i stället för per invånare samt som ett treårsgenomsnitt för åren 2005–2007.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 97

09-10-14 15.32.44

kommungruppsindelning kommungruppsindelningen gjordes av svenska kommunförbundet år 2005. indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur.

Kommungrupperna är: • storstäder (3 kommuner). kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. • förortskommuner (38 kommuner). kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. • större städer (27 kommuner). kommun med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. • pendlingskommuner (41 kommuner). kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. • glesbygdskommuner (39 kommuner). kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. • varuproducerande kommuner (40 kommuner). kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkningen och industriell verksamhet enligt svensk näringsgrensindelning. • Övriga kommuner, över 25 000 invånare (34 kommuner). kommun som inte tillhör någon av de tidigare grupperna och har mer än 25 000 invånare. • Övriga kommuner, 12 500–25 000 invånare (37 kommuner). kommun som inte tillhör någon av de tidigare grupperna och har 12 500–25 000 invånare. • Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare (31 kommuner). kommun som inte tillhör någon av de tidigare grupperna och har mindre än 12 500 invånare.

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 98

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.44

andelen av de folkbokförda eleverna i kommunen som går i: Egen kommunal gymnasieskola andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i den egna kommunens gymnasieskola.

Annan kommuns gymnasieskola andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i annan kommuns kommunala gymnasieskola. Här redovisas också vilka tre kommuner som har flest elever från den aktuella hemkommunen.

Landstingskommunal gymnasieskola andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i en landstingskommunal gymnasieskola.

Fristående gymnasieskola andel av eleverna som är folkbokförda i kommunen som går i fristående gymnasieskola i den egna kommunen respektive i annan kommun.

fördelning av elever uppdelat på programinriktning andel av de folkbokförda eleverna i kommunen som läsåret 2007/2008 gick på ett studieförberedande program (es, iB, nV, sp, te), ett yrkesförberedande program (BF, Bp, eC, en, Fp, Hp, Hr, HV, ip, lp, mp, np, op), ett specialutformat program eller på ett individuellt program. i de kommuner där det finns elever på det specialutformade programmet (sm) så har dessa hänförts till ett nationellt program så långt det är möjligt.

meritvärde i årskurs 9 läsåret 2004/2005 meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (g=10, Vg=15, mVg=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2005. Det högsta värdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende var de är folkbokförda.

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 99

09-10-14 15.32.44

bilaga 2: riksprislista riksprislista för ersättning till fristående skolor Program Barn- och fritidsprogrammet

2006

Belopp (kr/elev och bidragsår) 2007 2008

2009

80 600

80 500

80 700

82 300

Byggprogrammet

108 700

107 200

106 500

107 300

elprogrammet

103 400

103 900

105 800

energiprogrammet

113 100

110 700

111 100

111 800

estetiska programmet

97 000

96 900

98 000

101 600

estetiska programmen med den nationellt fastställda inriktningen musik

122 200

122 100

123 500

128 000

Fordonsprogrammet

123 900

122 500

120 800

121 000

80 700

80 500

80 600

82 200

Hantverksprogrammet

Handels och administrationsprogrammet

100 000

98 100

98 300

99 900

Hotell- och restaurangprogrammet

101 500

100 400

101 700

104 600

industriprogrammet

126 100

123 700

123 800

123 300

livsmedelsprogrammet

108 300

105 500

104 700

104 100

92 300

92 900

95 700

98 800

medieprogrammet

151 000

154 800

157 600

161 900

naturvetenskapsprogrammet

naturbruksprogrammet

80 700

81 800

82 000

85 000

omvårdnadsprogrammet

88 500

88 100

87 500

89 000

samhällsvetenskapsprogrammet

74 200

75 700

76 100

78 500

teknikprogrammet

88 200

88 300

89 400

91 200

iB-programmet (international Baccalaureate) 98 000

–

– källa: skolVerket

100

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 100

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.44

bilaga 3: Förteckning

över diagram, figurer, kartor och tabeller Diagram Diagram 1 andelen ungdomar 15–19 år i gymnasieutbildning 1995 och 2007. . . . .20 Diagram 2 andelen gymnasieelever som avslutar gymnasieutbildningen vid den ålder den normalt avslutas 1995 och 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Diagram 3 andelen av befolkningen 20–29 år som befinner sig i utbildning 1995 och 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Diagram 4 andel av befolkningen 20–24 år som varken var i utbildning eller hade sysselsättning, 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Diagram a1.1 andelen elever per program som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Diagram a1.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år, uppdelat på programinriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Diagram a1.3 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år, uppdelat på kön . . . . . . . 36 Diagram a2.1 andelen elever per program som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre respektive fyra år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Diagram a2.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år, uppdelat på programinriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Diagram a2.3 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år, uppdelat på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Diagram a3.1 andelen elever per program som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Diagram a3.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola, uppdelat på programinriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 101

101

09-10-14 15.32.44

Diagram a3.3 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola, uppdelat på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 Diagram a4.1 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola inom tre år, uppdelat på programinriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Diagram a4.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som uppnått behörighet till universitet och högskola inom tre år, uppdelat på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Diagram a5.1 genomsnittlig betygspoäng per program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Diagram a5.2 kommunerna fördelade efter de folkbokförda elevernas genomsnittliga betygspoäng, uppdelat på programinriktning . . . . . . . . . . . 53 Diagram a5.3 kommunerna fördelade efter de folkbokförda elevernas genomsnittliga betygspoäng, uppdelat på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Diagram a6.1 andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, per program . . . . . . . . . . . .57 Diagram a6.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel av de folkbokförda eleverna som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat på kön . . . . . . . 60 Diagram a6.3 kommunerna fördelade efter antalet kvinnor och män som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning på de yrkesförberedande programmen . . . . . . . . . . . . 60 Diagram a7.1 kommunerna fördelade efter hur stor andel kvinnor och män från studieförberedande program som går direkt till universitet och högskola efter gymnasiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Diagram a7.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel kvinnor och män från yrkesförberedande program som går direkt till universitet och högskola efter gymnasiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Diagram a8.1 andelen elever etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning, per program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66 Diagram a8.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel av eleverna som är etablerade på arbetsmarknaden inom två år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat på programinriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69 Diagram a8.3 kommunerna fördelade efter hur stor andel kvinnor och män från yrkesförberedande program som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69 Diagram a9.1 andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, per program

102

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 102

. . . 71

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.44

Diagram a9.2 kommunerna fördelade efter hur stor andel elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat på programinriktning

. . . . . 73

Diagram a10.1 antal kommuner fördelade efter andelen förstagångsväljare som röstat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .77 Diagram b1.1 kommunerna fördelade efter sin genomsnittliga nettokostnad per elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Diagram b2.1 kommunerna fördelade efter sin procentuella avvikelse från standardkostnad per elev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .83

figurer figur 1 modell för öppna jämförelser gymnasieskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 figur 2 Faktorer som påverkar elevernas resultat i gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . 33

kartor karta 1 andel av kommunens gymnasieelever i kommunens egna skolor . . . . . . . . 16 karta 2 andel av kommunens gymnasieelever i andra kommuners kommunala skolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 karta 3 andel av kommunens gymnasieelever i fristående skolor . . . . . . . . . . . . . . . . 18 karta a1 andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom tre år, exkl. iV. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 karta a2 andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år. . . . . . . . 41 karta a3 andelen elever som uppnått grundläggande behörighet . . . . . . . . . . . . . . . .46 karta a4 andelen elever som uppnått grundläggande behörighet inom tre år, exkl iV-program. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 karta a5 genomsnittlig betygspoäng

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

karta a6 övergång till universitet och högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 karta a7 Direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning läsåret 2007/08 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 karta a8 andel etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 karta a9 andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 103

103

09-10-14 15.32.44

karta a10 andel förstagångsväljare som röstade i kommunalvalet 2006. . . . . . . . . . . 78 karta b1 kommunerna grupperade efter sin genomsnittliga nettokostnad per elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82 karta b2 avvikelse från standardkostnad per elev, 2005–2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

tabeller tabell a1.1 kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier inom tre år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 tabell a1.2 kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier inom tre år, uppdelat på programinriktning . . . . . . . 35 tabell a2.1 kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år samt avvikelsen från det modellberäknade värdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 tabell a2.2 kommuner med störst andel folkbokförda elever som fullföljt sina gymnasiestudier, uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 tabell a3.1 kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola samt avvikelse från modellberäknat värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 tabell a3.2 kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 tabell a4.1 kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola inom tre år . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 tabell a4.2 kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna blev behöriga till universitet och högskola inom tre år, uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program . . . . . . . . . . . .48 tabell a5.1 kommuner vars folkbokförda elever hade högst genomsnittlig betygspoäng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 tabell a5.2 kommuner vars folkbokförda elever hade högst genomsnittlig betygspoäng uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 tabell a6.1 kommuner med störst andel gymnasieelever som har påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58

104

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 104

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

09-10-14 15.32.44

tabell a6.2 kommuner med störst andel elever som har påbörjat studier vid universitet eller högskola uppdelat på studie- respektive yrkesförberedande program. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 tabell a7.1 kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna gick vidare till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62 tabell a7.2 kommuner där störst andel av de folkbokförda eleverna gick vidare till universitet eller högskola direkt efter avslutad studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning . . . . . . . . . .63 tabell a8.1 kommuner där störst andel folkbokförda elever är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . .67 tabell a8.2 kommuner där störst andel folkbokförda elever är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68 tabell a9.1 kommuner med minst andel elever som inte var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter avslutad gymnasieutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 tabell a9.2 kommuner med minst andel elever som inte var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter avslutad studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieutbildning . . . . . . . . . .73 tabell a10.1 andel kommuner med högst andel förstagångsväljare som röstat i valet till kommunfullmäktige 2006, samt kommuner med den högsta positiva differensen mellan förstagångsväljare och den totala befolkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 tabell b2.1 kommuner med störst negativ avvikelse från standardkostnad per elev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 105

105

09-10-14 15.32.44

OĚ&#x2C6;J09GY.inlaga14okt.tryck.indd 106

09-10-14 15.32.44

bilaga 4: tabeller i tabellbilagan reDovisas värden för samtliga kommuner. Varje kommun kan där

se hur den rangordnas för flertalet indikatorer, det vill säga från bästa värde (rangnummer 1) till sämsta värde (rangnummer 290). Tabellen är färgade med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de cirka 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värden och gul färg anger att kommunens värde på indikatorn ligger bland de 50 procent i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner som har likadant värde i tabellbilagan räknas till samma grupp, däremot kan de få olika rankingsvärden beroende på att det finns flera decimaler än vad vi visar. Samma indelning och färg används i kartredovisningen. För de indikatorer där uppdelningen sker efter programinriktning så har vi valt att i rapporten bara färglägga dessa värden utan rankning. Rankingen redovisas dock på SKL:s webbplats www.skl.se. Även uppgifter om specialutformade program som inte kan hänföras till ett studie- eller yrkesförberedande program redovisas på hemsidan. För ett antal indikatorer finns det en kolumn mellan kommunens värde och ranking som redovisas med en pil. Pilen visar om kommunens värde ökat, minskat eller är oförändrat från föregående läsår. För indikatorerna A3, A6 och A8 gäller figur 1 och för indikator A5 gäller figur 2. För kommuner med värden där statistiken grundar sig på färre än 20 elever gör vi följande markeringar: * Värdet grundas på färre än 20 elever ** Värdet grundas på färre än 10 elever .. För få för att redovisas - Värde finns ej att redovisas

öppna jämFörelser 2009 – gymnasieskola

ÖJ09GY.inlaga14okt.tryck.indd 107

25 procent 50 procent 25 procent

figur 1 i >10 procentenheter j 3,0–9,9 procentenheter k -2,9 till 2,9 procentenheter l -3,0 till -9,9 procentenheter m < -10 procentenheter

figur 2 i >2,0 poäng j 0,6–1,9 poäng k -0,5 till 0,5 poäng l -0,6 till -1,9 poäng m < -2,0 poäng

107

09-10-14 15.32.44

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

74,2 84,2 90,7 82,1 79,2 45,0 84,2 86,7 77,8 82,1 76,9 72,4 88,9** 77,8 75,9 73,2 77,0 79,6 81,4 83,4 79,1 100,0 87,8 71,8 82,9 85,9 88,0 74,4 86,4 100,0 77,8 80,5 84,7 70,6 76,5 83,8 78,9 81,8 64,9 75,8 79,2 78,7

70,4 61,8 82,3 85,5 76,1 62,5* 72,9 76,2 63,6 74,5 81,0 69,8 56,0 59,6 75,0 76,7 70,6 72,6 75,2 82,3 73,0 71,7 69,4 70,2 66,7 80,0 78,6 71,4 74,6 78,3 81,5 62,0 86,8 81,4 68,5 81,2 67,6 91,8 66,7 74,6 75,3 71,9

71,8 69,8 77,5 80,5 79,2 55,6 79,6 76,3 73,9 68,1 79,2 78,4 71,4 69,6 63,8 70,7 71,5 81,6 77,5 76,1 70,1 85,7 77,0 82,7 72,6 76,3 70,6 79,9 75,2 70,0 76,2 73,3 88,2 72,4 76,1 80,5 74,2 72,2 67,1 73,2 74,5 82,1

Vägt medel Median

71,6 75,0 85,7 84,5 77,6 51,4 78,7 81,5 68,5 77,9 80,0 71,6 66,7 66,9 76,2 75,7 73,3 74,3 78,9 83,2 77,0 80,3 78,0 71,9 75,8 82,5 83,6 74,2 80,5 90,0 80,0 74,7 85,8 75,6 72,8 82,9 72,4 87,4 65,8 75,7 77,6 75,9

249 188 15 20 137 290 115 67 270 130 88 250 277 276 161 176 220 204 112 35 148 84 127 245 174 44 30 206 82 2 88 193 14 179 230 42 238 9 282 178 141 168

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

108

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 108

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

227 256 115 71 87 289 81 140 190 267 86 100 233 259 282 240 232 50 113 144 252 14 122 40 211 139 242 77 165 254 142 198 3 215 145 69 181 218 275 199 174 44

-1,7 -10,9 1,1 4,3 -0,3 -26,5 2,7 -1,5 -1,2 -6,7 2,5 2,7 -2,4 -1,6 -12,8 -6,3 -2,8 8,7 2,3 2,8 3,1 2,8 2,9 6,2 -0,6 0,6 -6,3 -5,5 0,3 -9,0 4,9 -2,5 11,0 -4,8 0,9 12,6 -0,7 -4,4 -8,4 -3,4 -4,9 5,9

.. För få för att redovisas.

197 281 137 62 165 290 102 193 184 270 107 103 217 194 285 268 230 11 112 97 87 95 94 37 173 144 267 262 150 278 56 218 5 254 139 1 174 247 277 238 255 38 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.10

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

83,8 83,2 92,6 85,1 87,0 51,6 88,2 82,5 82,5 79,7 84,5 92,7 50,0** 84,1 78,3 88,4 81,9 91,2 85,9 90,9 81,7 88,5 90,5 91,9 84,8 82,1 79,2 81,4 89,9 64,7* 90,3 82,4 93,2 75,0 87,9 92,5 81,8 86,4 78,6 83,6 85,0 90,3

79,0 63,2 76,9 85,5 76,4 64,3* 83,6 79,1 81,0 66,2 81,7 79,6 90,0* 72,8 67,2 69,2 74,7 82,5 80,6 81,6 75,1 86,0 79,8 85,5 75,8 73,6 79,4 70,6* 64,7 82,8 75,3 76,2 88,1 75,5 74,5 84,5 77,1 80,4 71,6 79,7 77,0 81,0

88,1 88,0 90,2 93,1 90,8 95,2 97,4 92,0 88,4 95,2 91,7 92,3 73,3 75,4 96,9 90,4 90,4 87,1 87,5 92,4 82,7 87,1 80,6 85,9 83,3 89,5 96,4 98,0 84,2 76,1 88,1 92,1 92,6 95,2 89,8 79,0 89,3 86,4 89,7 90,2 87,1 91,3

90,4 88,8 91,0 100 91,0 100* 100 97,8 90,9 97,1 100 93,3 87,5** 80,3 98,7 97,4 94,4 92,9 88,3 97,9 85,3 100 88,4 94,3 91,0 93,0 95,0 98,2 88,3 91,3 100 94,4 98,0 96,0 93,0 94,8 92,1 89,3 94,2 95,9 91,5 95,4

85,8 87,4 90,4 89,4 90,5 90,9* 95,1 87,1 96,7 95,0 87,8 90,6 68,4* 71,4 96,9 82,9 87,6 84,0 86,4 87,8 79,3 82,9 72,3 78,3 74,7 84,8 95,8 96,0 79,2 63,2* 83,3 87,8 87,7 94,4 86,6 84,8 87,5 86,4 87,5 86,1 82,1 85,8

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

j k j k l k j k k k i k m l k k k k k k k k k k j k j k k l k j l k k k k l l k l k

188 193 122 52 100 16 3 74 181 20 84 67 289 288 6 114 113 209 197 66 273 209 280 235 269 143 7 2 262 287 191 72 61 19 136 285 153 228 140 125 208 92

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

-1,6 -3,1 -1,6 1,5 -0,2 2,0 6,7 1,6 -3,0 5,6 1,6 1,4 -19,1 -13,7 6,5 -1,3 2,3 -2,3 -1,4 3,2 -3,0 -4,5 -9,1 -2,7 -5,7 -1,4 5,6 4,3 -3,4 -16,1 -1,3 0,1 2,3 3,6 -1,0 -7,8 -0,7 -5,9 1,0 -0,6 -4,1 0,8

171 210 172 67 121 54 5 60 208 10 65 73 289 287 6 161 53 199 166 34 209 247 280 205 262 165 9 21 220 288 164 115 52 29 148 277 139 265 83 133 234 90

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 109

109

2009-10-14 16.10

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

86,0 90,0 73,0 72,3 80,8 81,3 86,5 68,9 89,7 82,2 71,0 83,9 87,5 66,2 79,4 75,9 78,2 88,2 80,8 86,7 70,2 85,6 79,2 74,2 76,7 70,1 73,6 75,8 72,7 75,5 66,0 71,6 82,7 84,0 74,1 75,4 76,0 76,9 81,5 86,8 79,3 83,1

66,2 75,2 78,4 79,2 85,1 70,8 76,1 73,1 78,9 72,8 68,8 82,9 76,3 65,4 76,8 67,8 77,0 81,7 69,3 72,7 62,5 70,3 75,0 71,9 68,8 69,6 64,1 68,7 89,5 78,4 69,5 58,9 74,4 79,2 84,6 57,7 84,3 72,1 59,6 76,1 79,3 67,5

70,8 73,5 72,8 76,0 75,9 83,4 74,3 74,2 73,9 77,5 65,3 70,2 83,7 71,9 77,9 71,9 76,9 77,6 70,1 68,4 54,5 75,9 89,4 70,1 62,9 76,7 67,7 72,9 73,3 75,4 71,7 67,3 77,8 74,5 75,0 70,8 76,3 77,6 69,6 80,5 81,5 81,2

Vägt medel Median

73,9 83,3 76,1 76,1 83,9 75,9 81,8 71,5 83,1 77,9 69,6 83,3 80,6 65,8 78,1 73,2 77,6 84,3 73,4 78,9 66,2 79,0 76,4 73,3 73,6 69,9 69,0 73,2 80,6 77,0 68,5 68,0 79,5 81,0 79,5 66,4 81,8 74,4 71,3 83,0 80,4 78,2

210 34 166 163 27 169 60 251 36 129 266 32 76 283 124 223 140 21 217 109 279 108 159 218 215 264 268 225 76 146 271 274 97 73 97 278 57 201 252 40 83 123

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

110

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 110

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

238 192 209 146 152 35 178 182 189 112 280 249 31 221 105 222 123 109 253 266 290 151 2 251 285 130 269 206 196 163 228 272 106 175 168 239 138 110 258 70 51 58

-1,7 -1,8 -2,7 3,6 0,4 6,4 -0,6 -2,0 -2,3 4,9 -9,3 -5,6 5,3 -4,8 5,1 0,6 -0,1 -1,8 -5,1 -4,0 -16,7 0,6 11,8 1,3 -7,8 -0,3 -3,1 -0,3 -0,2 -2,7 -2,8 -4,9 2,8 -2,1 -1,1 -2,0 0,4 2,2 -4,1 2,9 7,8 3,6

.. För få för att redovisas.

200 203 227 79 148 34 171 212 215 55 279 264 45 252 52 145 162 202 257 245 289 146 2 129 275 168 236 167 163 224 228 256 98 214 181 208 149 114 246 93 19 80 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.10

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

82,1 95,2 80,9 81,7 91,3 93,2 85,6 81,8 94,9 87,9 84,8 88,9 96,9 78,2 89,5 83,8 85,3 88,1 77,2 88,4 67,9 87,9 94,5 82,1 80,4 86,8 83,3 80,4 90,8 82,3 79,0 77,3 87,4 85,7 91,2 82,2 83,8 86,8 80,0 88,1 92,5 90,2

74,2 81,6 77,4 86,2 70,5 87,2 82,6 78,1 68,4 79,7 65,3 71,2 79,3 76,8 85,0 74,7 79,0 73,1 72,0 84,3 70,1 74,3 85,9 75,4 66,1 77,0 59,6 76,4 79,1 67,3 87,0 69,9 81,5 85,6 77,3 68,5 83,3 82,4 71,0 81,9 88,9 77,5

89,8 88,5 89,7 86,2 95,2 95,6 86,5 87,9 89,4 93,6 90,4 86,4 84,2 95,4 89,6 87,2 92,8 88,6 89,5 84,9 90,1 89,9 88,9 87,5 93,1 84,2 95,3 82,6 87,5 94,1 85,1 83,6 90,4 91,1 86,2 88,3 90,8 94,3 80,0 89,9 86,7 86,5

92,1 92,4 93,4 86,5 91,3 96,4 93,3 91,5 94,1 93,0 95,0 95,8 95,5 100 92,8 90,9 96,8 95,7 91,8 95,1 93,2 91,5 91,7 89,1 100 85,7 96,3 86,5 85,4 91,4 89,2 85,9 94,0 95,5 87,8 89,1 86,4 98,1 83,3 93,5 92,3 90,1

88,0 82,8 88,2 89,4 96,7 94,2 81,8 84,7 85,9 94,4 88,7 80,0 77,1 89,6 86,5 81,4 89,5 86,3 87,5 82,2 88,5 87,6 86,1 85,7 97,4 84,9 94,4 77,1 90,9 96,0 83,9 78,3 85,7 88,3 85,1 88,3 92,9 90,9 76,4 83,1 81,6 77,0

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

k k k k j k l k l k k l l k k k k k k l k k k j l l j k j j l k k k k k k k l k k k

137 174 139 231 16 9 222 194 147 42 114 225 262 12 141 207 58 170 143 255 126 132 163 202 53 261 15 274 198 31 248 267 112 95 232 184 102 30 281 133 217 221

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

0,3 -1,5 -1,1 -4,3 3,7 4,5 -3,7 -1,5 -1,7 4,3 0,5 -4,2 -8,0 2,7 0,5 -0,6 1,6 -3,2 0,9 -5,9 0,8 -0,4 -0,7 0,4 7,1 -7,6 6,0 -6,2 -3,2 2,4 -3,8 -4,5 -0,1 0,8 -4,4 -1,9 1,9 4,2 -9,6 -1,5 -3,4 -5,0

111 168 154 237 28 19 228 169 177 22 108 235 278 39 104 134 64 215 85 266 93 128 138 110 4 276 8 268 213 51 230 246 118 89 242 187 56 23 282 167 218 253

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 111

111

2009-10-14 16.10

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

89,2 79,5 78,3 65,7 67,2 86,9 83,9 82,0 78,6 80,2 80,8 83,7 78,7 78,6 78,0 86,5 83,7 96,1 76,5 84,9 83,1 88,0 77,5 83,5 81,3 88,2 74,8 80,6 81,8 87,8 71,8 92,9 82,1 81,3 81,7 73,8 79,8 88,1 86,2 76,1 83,2 79,6

69,4 79,5 67,2 44,1 67,5 81,5 66,2 76,9 77,6 71,4 67,7 71,0 73,5 80,6 81,7 91,3 83,2 71,3 69,4 73,1 68,9 75,9 74,4 76,3 77,6 82,5 74,0 82,1 72,6 84,5 69,3 77,8 81,1 85,1 74,7 69,2 45,3 88,7 81,9 72,4 73,2 78,6

75,5 70,6 74,3 63,8 68,4 80,4 70,5 83,5 90,5 82,1 74,6 72,6 78,5 78,7 81,1 79,9 71,0 72,8 79,8 78,5 69,0 77,0 76,5 80,0 84,8 71,3 76,4 79,3 72,9 83,0 68,8 86,6 76,5 84,3 79,1 67,6 86,2 83,9 74,3 73,0 75,7 74,2

Vägt medel Median

79,5 79,5 71,7 57,7 68,1 84,3 72,1 78,7 77,9 75,9 74,5 76,6 76,7 79,4 80,6 89,0 84,0 83,4 74,3 79,8 76,9 83,3 75,4 78,4 80,1 84,5 74,5 81,5 77,5 86,0 70,6 82,9 81,6 83,0 79,4 71,3 76,1 88,4 81,6 73,0 79,4 79,1

100 96 248 288 273 24 242 114 132 172 199 157 155 102 76 3 26 31 205 91 151 32 180 122 87 19 196 66 142 13 259 41 64 39 103 254 165 6 62 227 101 107

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

112

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 112

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

162 242 179 283 265 72 246 33 1 45 172 212 94 91 61 79 237 208 80 96 263 121 134 76 18 235 137 85 205 37 264 10 133 25 88 270 13 28 179 204 158 183

3,7 -2,4 4,2 -16,1 -4,4 4,4 -2,5 7,6 11,6 6,6 5,7 -2,8 1,9 3,8 1,9 1,6 -4,5 0,0 0,0 1,3 -4,6 3,8 3,0 7,0 4,6 0,5 -0,3 4,4 -0,4 6,5 0,1 9,2 2,1 8,0 3,1 -10,0 3,2 5,8 -1,7 -1,8 1,5 -0,8

.. För få för att redovisas.

77 216 68 288 249 59 222 22 4 31 42 229 120 75 119 127 250 157 158 133 251 74 89 27 58 147 166 60 169 32 152 9 116 17 86 280 83 41 196 204 128 179 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.10

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

93,2 84,2 87,7 66,7 78,4 89,3 89,2 89,2 100,0 90,6 80,6 84,0 86,4 86,2 84,1 82,6 73,9 82,7 89,9 93,4 79,8 84,4 90,5 87,4 90,2 88,2 80,4 90,3 82,0 92,0 85,6 100,0 88,5 88,0 85,9 80,4 89,4 89,2 88,0 87,5 86,2 89,9

80,9 77,0 75,6 62,2 65,6 82,9 65,8 86,2 89,8 85,0 82,9 73,5 80,7 87,1 87,7 81,8 77,5 75,3 76,7 70,8 72,6 79,8 72,9 85,8 81,4 80,0 82,4 79,7 79,4 85,9 73,5 85,5 79,6 92,3 75,7 71,1 83,7 85,6 82,2 76,9 78,6 72,7

91,0 86,3 89,9 94,1 87,5 88,4 91,5 88,1 92,9 90,6 83,3 95,2 87,0 85,0 88,9 89,8 89,0 83,8 85,5 92,3 85,4 84,7 88,3 84,4 89,5 89,0 91,8 90,3 96,9 86,1 79,6 77,1 88,7 91,6 90,5 91,2 93,5 91,5 85,2 83,0 90,9 88,1

97,3 95,1 94,4 91,3 90,5 93,9 94,3 92,8 100 92,0 90,5 97,6 87,7 86,2 91,0 96,4 87,9 90,3 89,8 98,0 89,0 89,7 90,4 93,3 92,3 96,7 94,0 94,5 99,3 90,4 88,9 100 93,5 91,2 91,2 93,3 94,5 97,1 83,0 92,2 93,9 89,9

86,2 81,4 87,2 95,5 81,6 86,0 90,5 82,4 91,8 88,6 76,6 93,3 87,3 84,2 86,9 85,5 91,0 76,9 80,0 83,1 81,8 77,6 86,1 83,3 85,8 85,0 89,3 85,4 95,1 87,7 71,9 72,5 85,0 93,1 89,8 91,9 77,8 87,5 86,7 78,2 86,7 86,8

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

k k j k k k k k k k k k k l k l l l l j k k l l k k k k j k l m j k k j k k k l k k

96 229 134 31 198 179 89 189 56 109 270 18 213 252 163 135 159 266 244 70 245 258 185 260 146 157 80 121 5 233 283 286 167 86 111 93 45 88 247 272 99 190

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

0,9 -4,3 -0,2 2,8 -0,9 -1,7 1,7 -1,8 2,5 0,6 -4,5 4,0 -2,4 -5,4 -1,7 -1,7 -1,2 -5,4 -6,3 1,6 -4,1 -5,6 -1,8 -4,7 -3,0 -0,9 1,3 -0,4 7,1 -4,9 -6,9 -11,6 -1,9 1,3 -0,7 1,6 1,6 0,6 -3,6 -5,8 0,5 -2,4

87 239 122 38 143 179 58 181 48 101 245 24 201 257 176 178 159 258 269 66 233 260 182 249 207 144 74 126 3 251 271 286 186 75 137 63 61 102 226 264 109 200

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 113

113

2009-10-14 16.10

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

74,8 82,4 75,5 74,3 80,5 75,8 76,7 64,8 71,7 73,9 90,9 80,1 76,8 71,4 66,7 81,2 74,8 67,2 75,0 72,8 62,5 69,5 74,0 74,6 69,0 68,8 68,2 68,2 63,2 66,4 67,6 87,0 86,1 70,0 80,2 60,6 82,1 80,6 87,5 72,2 74,3 89,1

72,7 66,2 87,0 76,0 74,4 84,6 76,1 77,5 65,6 81,3 74,5 81,9 75,9 75,8 75,9 76,7 79,1 71,8 75,8 76,5 74,1 81,4 73,4 82,4 75,7 72,3 67,6 82,3 72,0 71,7 69,7 87,3 81,2 73,3 76,5 66,3 83,8 81,9 79,9 71,7 75,1 73,8

Vägt medel Median

74,5 81,3 85,7 75,3 79,7 82,2 75,9 76,1 72,5 71,3 84,3 80,5 81,2 74,8 72,3 82,8 76,3 73,2 78,5 76,8 64,3 75,2 77,0 78,9 77,6 71,1 72,2 75,2 71,8 73,3 68,9 84,1 87,4 73,9 83,6 70,0 84,6 77,9 86,6 72,6 76,2 84,3

200 70 16 181 93 48 169 164 236 253 22 81 71 191 239 43 160 224 119 153 285 186 145 110 138 255 241 187 246 221 269 25 8 209 29 262 18 132 12 233 162 22

73,1 84,0 89,3 76,0 73,7 84,4 74,3 85,5 73,0 66,0 70,6* 80,1 86,4 80,0 76,7 84,4 78,4 77,9 87,5 86,5 62,5** 78,2 79,2 85,7 80,6 73,2 77,1 82,5 70,0 78,9 69,9 76,5* 89,4 76,6 85,2 76,4 88,1 70,8 86,2 71,1 76,3 75,0

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

114

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 114

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

210 277 8 148 177 19 143 114 279 56 173 48 149 155 150 126 89 226 153 134 184 53 195 42 157 216 270 43 220 230 257 7 59 196 136 276 30 47 78 229 166 191

-5,6 -4,8 2,4 3,0 -0,8 5,2 1,2 -2,1 -2,0 2,6 -2,7 2,8 -0,8 6,3 -2,7 1,8 0,9 -1,4 -0,1 0,0 1,2 2,4 -2,0 1,9 -3,0 1,7 -0,8 3,6 -5,2 -1,3 -4,4 6,4 5,5 -0,7 2,9 -6,1 7,7 6,7 9,7 -7,2 -1,5 -3,0

.. För få för att redovisas.

263 253 111 90 177 49 135 213 210 105 225 96 178 35 223 122 138 189 160 155 136 110 209 121 232 124 180 78 258 187 248 33 44 176 92 265 20 30 8 272 192 231 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.10

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

80,0 66,7* 90,7 84,2 82,4 90,9 91,3 89,1 80,5 86,7 86,4 87,8 88,1 91,1 84,0 89,9 88,2 82,7 91,3 85,4 80,0* 92,0 79,2 88,7 83,5 83,0 77,8 92,3 88,1 82,9 79,0 95,0 90,5 84,7 87,5 79,4 91,5 91,3 97,4 83,0 87,9 78,4

84,5 76,7 86,2 73,8 73,1 81,5 79,1 77,8 74,0 81,2 72,4 84,3 70,9 81,7 81,3 82,1 80,0 74,3 69,2 80,8 76,9 80,2 73,8 85,3 69,4 83,3 70,0 81,4 69,4 75,5 74,7 86,7 87,5 68,2 83,9 66,4 87,7 83,3 91,5 81,6 77,9 78,1

86,4 82,1 92,4 97,3 95,4 90,6 81,1 85,1 85,0 93,9 93,3 92,5 91,0 87,3 100,0 88,5 93,4 86,4 91,8 92,0 92,1 88,6 93,7 89,3 89,9 91,2 87,3 90,5 90,2 88,4 89,0 85,7 91,8 80,0 88,0 89,0 95,7 90,7 86,6 95,1 93,2 88,4

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

k l k k k k l l k j j k k i j k k k j l k k k k k k k k j k k m k l k k k k l k j k

226 275 65 4 11 108 279 249 251 35 47 63 98 206 1 176 46 227 82 75 73 172 41 150 130 93 205 110 123 183 160 238 81 281 192 156 8 106 220 22 49 180

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

-3,9 -5,4 -0,9 9,8 5,5 -0,7 -10,4 -7,5 -1,1 2,9 1,1 1,0 -0,8 -4,1 10,0 -2,0 1,2 -3,7 0,7 -0,5 3,0 -1,8 2,7 -2,7 -1,1 1,4 -2,9 0,8 -0,7 -0,2 -1,0 -7,0 1,4 -10,6 -1,6 -1,1 5,2 1,4 -2,2 6,1 2,6 -1,6

231 259 146 2 13 136 284 274 153 36 78 81 142 232 1 191 77 227 98 131 35 184 40 204 156 72 206 91 140 120 149 272 68 285 173 157 14 69 197 7 45 174

.. För få för att redovisas.

96,3 95,5 94,2 99,2 97,2 94,6 92,7 84,8 91,0 94,7 90,9* 97,4 92,3 95,8 100 91,8 97,8 87,6 90,6 93,5 90,9* 93,2 96,6 94,9 90,0 92,9 88,9 93,1 96,2 93,3 92,1 92,9* 97,8 81,3 92,7 94,3 95,7 100* 90,4 100 95,1 93,6

78,8 72,7 87,8 95,4 93,0 78,2 84,0 92,2 80,0 93,2 93,9 89,1 89,9 81,1 100 88,7 90,3 84,7 94,7 90,6 92,3 81,6 89,4 84,6 89,9 89,7 86,1 87,9 82,9 82,5 86,3 83,3 88,2 82,5 82,0 80,0 95,7 87,3 87,0 90,7 93,3 85,7

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 115

115

2009-10-14 16.10

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

87,4 76,6 75,0 70,3 80,7 88,9 81,4 65,4 73,5 81,4 76,9 75,7 78,3 70,0 81,2 85,6 90,0 79,3 81,2 50,0 85,2 80,9 66,7 81,6 82,4 76,3 66,7* 77,8 83,9 78,7 75,6 80,0 97,2 79,2 78,1 83,3 75,6 75,2 84,2 60,4 87,7 74,2

77,3 75,0 64,1 87,8 76,2 78,0 82,1 55,8 79,7 73,1 66,7 73,3 71,6 77,3 59,9 77,2 72,9 68,8 77,0 58,5 73,7 80,5 69,9 67,3 68,6 62,9 73,3 70,4 78,6 80,8 64,9 72,2 80,6 68,5 80,0 76,5 63,4 69,4 77,6 70,1 76,5 77,0

76,7 82,6 77,5 77,7 82,7 78,7 85,1 70,3 75,6 74,8 79,4 80,7 71,4 71,2 71,9 83,8 77,7 73,1 80,8 61,4 83,3 81,3 80,3 73,1 78,5 67,9 81,8 80,7 81,4 78,5 71,9 60,9 88,0 71,8 74,0 84,5 67,1 70,6 85,0 69,2 76,8 74,4

Vägt medel Median

Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala

82,4 75,3 70,4 78,4 79,7 81,8 82,0 59,0 78,0 77,0 71,0 74,3 75,7 74,7 74,5 81,9 79,3 74,8 79,2 55,1 78,1 80,8 68,5 72,6 78,6 72,3 72,0 73,9 81,3 78,7 73,0 76,8 88,9 74,8 78,6 78,4 71,0 72,8 81,1 66,0 81,9 74,1

45 181 260 120 94 57 52 287 128 147 256 203 177 194 198 54 104 190 106 289 125 75 271 234 118 240 244 210 69 113 228 153 4 189 117 120 257 232 72 280 56 208

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 116

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

116

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

127 41 111 107 39 92 16 248 161 169 82 66 234 236 223 29 108 203 65 286 36 55 74 202 98 268 49 67 52 97 224 287 4 225 187 22 274 241 17 262 124 176

-0,5 5,1 4,0 -1,2 5,1 0,7 8,2 -2,0 -1,7 1,3 1,6 6,9 -2,5 -1,1 1,6 7,2 4,3 -3,0 2,1 -10,9 7,4 5,8 5,2 -4,0 1,2 -3,0 0,9 1,3 3,1 0,2 -0,6 -7,7 6,7 -3,2 -5,4 8,4 0,6 -3,7 8,6 -5,4 3,9 -1,7

.. För få för att redovisas.

170 53 70 185 51 141 15 211 199 132 126 28 221 182 125 25 66 233 115 282 23 40 47 244 134 234 140 131 88 151 172 274 29 237 261 14 143 240 12 260 71 198 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.10

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

84,4 93,3 86,8 79,4 87,7 89,2 87,5 88,2* 86,7 85,5 79,4 89,3 82,2 79,1 87,2 87,0 90,2 84,7 91,0 80,0 93,1 87,9 88,5 84,8 87,8 79,7 89,5* 90,9 90,8 84,7 83,1 68,4* 87,2 85,0 90,8 87,3 81,1 80,8 94,0 76,9 87,3 83,3

78,9 88,3 84,4 82,8 85,1 84,1 89,2 78,3 77,8 71,7 86,4 79,7 73,2 80,4 74,2 89,1 88,6 72,0 81,8 64,9 82,4 81,7 82,9 67,3 73,3 57,4 75,0 75,0 78,8 81,0 68,2 67,6 90,2 65,3 71,9 83,2 66,2 72,3 85,5 78,0 82,6 82,2

88,2 89,8 87,6 95,0 93,1 90,4 93,5 81,5 90,2 89,5 92,9 88,4 84,9 91,6 85,8 91,0 85,3 91,4 93,8 89,4 85,6 90,7 91,9 95,4 90,7 87,4 89,2 83,5 85,8 91,5 88,4 84,7 88,7 90,4 91,7 86,5 84,2 89,3 94,0 93,0 89,3 88,9

93,7 89,1 89,6 100 94,9 92,9 95,9 87,5* 93,1 92,5 96,1 95,1 83,2 93,3 90,0 94,6 88,0 94,8 95,9 90,0 92,7 91,1 97,7 98,6 93,3 88,2 100* 87,9 92,1 93,4 91,0 91,7 97,4 95,9 92,4 94,2 87,6 90,6 100 96,7 92,0 91,2

83,8 88,4 85,7 95,7 89,2 88,9 91,9 78,9 91,2 86,8 88,6 84,0 87,9 90,6 76,4 86,5 83,5 86,7 91,6 88,9 81,6 90,0 87,5 93,1 82,9 85,1 85,7 87,7 79,0 87,9 84,5 89,3 78,1 89,7 90,4 82,5 76,1 88,1 90,9 91,4 87,7 88,9

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

l l k i j l k l k k l k j k j k k k j l k k l k k k l k k k k k k k l k k k j k k l

187 138 195 23 53 114 44 278 123 143 56 178 255 87 237 97 246 91 37 149 243 107 76 12 103 203 154 268 236 90 182 257 167 118 83 224 264 152 34 55 151 163

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

-2,1 -1,8 -0,6 1,4 1,7 -2,2 2,4 -9,5 -2,0 0,5 -0,7 -2,2 -4,4 2,7 -2,6 -0,4 -5,1 0,5 1,6 -1,3 -3,2 0,2 2,7 5,0 1,1 1,0 -3,1 -7,6 -4,7 0,6 0,8 -4,4 -3,4 0,9 -0,3 -3,5 0,9 0,0 2,6 3,9 -0,1 -2,1

194 185 135 71 59 198 49 281 189 107 141 196 240 42 202 124 255 106 62 163 214 113 41 15 79 80 211 275 248 103 95 241 219 86 123 221 88 116 47 25 117 193

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 117

117

2009-10-14 16.10

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

90,2 90,8 73,3 94,3 79,8 79,6 71,5 85,8 78,7 90,2 80,8 76,3 80,4 78,7 76,9 78,8 69,2 48,9 83,9 91,1 79,7 83,8 85,7 79,2 79,3 72,2 82,2 84,5 76,1 77,9 72,7 77,6 75,6 81,8 85,9 74,3 82,7 65,5 80,0 74,9 71,3 81,1

73,8 84,1 85,6 82,5 82,7 68,6 73,1 68,5 75,0 84,9 72,0 74,5 73,0 70,0 76,7 83,8 75,7 85,7 81,3 75,6 67,0 82,1 69,6 73,5 63,8 82,9 70,1 79,4 70,1 68,7 59,1 66,7 66,7 67,6 70,7 74,2 75,8 72,0 73,9 69,9 67,4 78,6

76,7 87,3 80,9 81,3 80,3 73,1 67,2 72,2 70,6 86,3 78,5 73,1 78,5 85,2 83,5 78,3 76,3 75,7 84,6 84,4 73,5 74,1 78,3 77,2 77,4 79,4 76,0 81,0 80,9 77,9 75,7 75,1 75,4 75,8 80,1 69,4 80,6 72,9 76,6 74,7 63,3 84,5

Vägt medel Median

Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge

79,6 87,0 81,8 88,0 81,5 74,8 72,0 77,9 72,6 87,1 75,8 75,2 76,7 73,7 74,5 82,1 73,3 65,9 82,0 82,3 73,1 83,0 77,9 77,3 77,3 77,6 76,8 81,7 76,9 75,8 65,7 73,8 69,6 75,3 77,8 73,6 79,9 70,1 76,9 72,8 69,9 80,1

95 11 57 7 65 192 243 134 235 10 175 185 156 213 195 49 219 281 51 46 226 38 131 144 143 139 152 61 149 173 284 212 267 184 135 216 90 261 149 231 263 86

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 118

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

118

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

127 6 64 57 73 200 273 217 242 11 95 201 99 15 34 101 141 159 20 24 193 185 102 119 116 82 147 62 63 104 156 167 164 154 75 261 68 207 131 170 284 23

1,8 7,2 7,6 4,3 4,4 -0,3 -1,8 -2,5 -6,5 8,6 -1,6 -1,9 4,3 10,9 4,2 4,8 3,2 -3,7 7,1 9,0 -0,1 2,5 2,5 3,4 -1,5 3,2 1,9 5,2 4,1 6,3 4,3 0,7 -2,5 0,1 2,8 -6,1 3,8 -1,4 -3,9 -1,3 -14,3 3,9

.. För få för att redovisas.

123 24 21 65 61 164 201 219 269 13 195 205 63 6 67 57 82 241 26 10 161 108 106 81 191 84 118 50 69 36 64 142 220 154 99 266 76 190 243 186 287 72 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

84,3 95,3 86,7 96,6 89,5 87,6 80,0 87,3 77,8 98,5 91,0 90,1 89,7 92,4 87,6 94,2 92,0 73,8 93,7 91,1 86,3 86,1 89,9 89,4 83,5 91,1 88,2 91,3 90,5 88,6 84,6 85,3 83,9 74,5 84,2 71,4 87,1 85,7 86,7 87,6 62,4 89,5

81,8 87,2 79,7 89,0 85,7 76,9 75,3 70,4 76,0 83,3 79,8 71,0 77,4 87,8 86,0 80,6 80,4 82,0 88,2 87,5 74,8 80,4 76,5 70,5 75,2 76,8 77,0 82,9 77,0 73,5 73,4 72,1 81,5 90,9 82,5 81,6 78,7 71,1 74,0 74,8 76,9 83,2

86,7 90,1 89,6 95,1 94,6 87,0 81,6 81,9 94,7 88,5 94,1 83,0 94,4 93,3 95,4 84,1 94,8 92,8 86,8 94,3 87,5 85,7 90,7 90,0 95,5 92,4 90,7 88,4 90,0 84,9 92,3 88,5 84,5 91,9 93,8 85,7 88,9 91,9 85,7 92,3 90,4 93,2

89,6 93,2 97,8 100 94,1 94,9 83,5 89,4 91,3 78,0 95,5 92,1 94,5 92,5 94,3 90,5 96,2 91,3 95,8 94,3 87,7 87,9 92,6 92,8 96,2 89,8 93,5 91,9 95,7 90,3 95,4 93,5 90,3 89,1 98,6 93,5 92,1 95,8 93,4 92,7 88,3 93,2

84,5 87,7 85,4 90,9 94,9 76,6 82,3 72,5 97,4 98,6 92,6 78,9 94,1 93,9 96,3 81,3 93,9 93,2 82,1 94,2 87,7 83,9 88,0 85,9 92,5 93,9 86,9 85,9 86,5 75,5 90,7 81,1 81,5 96,2 88,9 82,7 84,1 90,0 85,6 91,3 94,3 92,9

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

k j k j k l k k k j k k j k k l i k k k k k j k k k k k j k k k l j k l j l k k k j

218 127 142 21 26 212 277 276 25 174 33 271 27 48 14 265 24 58 215 28 198 242 105 128 10 64 104 177 129 254 67 173 259 77 36 238 161 79 238 71 118 51

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

-3,6 -1,0 -1,8 3,8 5,5 -3,6 -5,0 -9,0 4,6 -1,7 3,6 -6,1 5,5 3,2 3,8 -4,3 4,6 2,6 -3,5 3,4 -1,2 -3,4 -1,1 0,7 4,4 0,2 0,7 -3,2 -0,4 -3,6 4,6 -0,9 -6,4 0,9 2,6 -7,1 -1,6 3,3 -5,7 1,4 -1,0 1,2

224 151 183 26 12 223 254 279 16 180 30 267 11 33 27 236 18 46 222 31 160 217 155 97 20 112 99 216 130 225 17 147 270 84 43 273 175 32 263 70 152 76

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 119

119

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – slutbetyg A1. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, exkl. IV-pgm Totalt

Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Yrkesförberedande Procent

Procent

44,1–96,0

54,5–90,5

76,6

79,0

73,3

75,5

77,0

79,4

74,0

76,1

90,6 81,0 89,4 68,0 72,2 88,0 85,9 70,8 77,0 84,1 79,4 74,7 86,3 88,5 87,4 85,7 79,2 74,6 80,4 83,3* 65,2 83,8 82,7 77,4 65,6 69,5 83,4 78,9 87,1 81,9 83,1 83,1 78,3 77,4 78,8 69,9 69,2* 87,8

87,4 79,3 75,2 80,9 73,0 80,0 76,7 73,7 59,8 80,1 73,2 68,5 70,6 96,0 83,8 75,9 56,3 70,7 86,5 80,8 72,9 72,0 78,7 57,4 78,8 71,9 72,9 70,3 75,0 74,9 70,7 80,6 77,8 72,2 72,6 77,1 81,3 73,3

83,5 84,5 78,7 75,6 84,1 70,5 81,1 86,3 76,5 76,7 74,6 69,5 78,3 83,9 87,7 82,0 70,4 72,5 77,4 86,7 70,1 72,4 81,4 73,5 65,8 74,0 78,7 69,9 72,1 77,2 76,8 82,9 79,4 73,9 77,2 64,3 60,9 71,6

Vägt medel Median

88,6 80,6 81,9 78,7 73,2 83,1 81,3 74,4 72,4 82,2 76,5 71,7 79,5 92,2 85,5 81,6 68,0 72,9 83,7 82,1 69,8 79,2 80,6 62,8 74,5 70,7 78,9 73,7 80,3 79,8 75,3 81,9 78,1 76,0 75,9 74,1 77,8 80,8

5 80 55 115 222 37 68 202 237 47 158 247 99 1 17 63 275 229 28 50 265 105 79 286 197 258 111 214 85 92 183 53 126 167 171 207 136 74

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

120

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 120

Avvikelse från modellberäknat värde

Procent

51,4–92,2

Rank

Totalt

45,0–100

Min–max

Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

A2. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen

Efter programinriktning

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

Rank

(-26,5)–12,6

32 21 93 160 26 245 60 11 132 129 171 260 103 27 5 46 247 213 117 9 250 214 54 194 278 186 90 255 219 118 125 38 84 188 120 281 287 231

5,9 11,7 2,0 0,0 8,1 -3,8 3,9 8,0 -0,7 0,0 0,1 -3,5 1,3 2,4 10,1 5,2 -7,1 -3,0 2,3 2,6 -2,7 -1,3 5,6 3,2 -7,6 -1,1 3,0 -8,2 -5,3 5,3 -1,9 2,7 5,1 -1,9 2,7 -12,0 -12,4 -13,1

.. För få för att redovisas.

39 3 117 159 16 242 73 18 175 156 153 239 130 109 7 48 271 235 113 104 226 188 43 85 273 183 91 276 259 46 206 101 54 207 100 283 284 286 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A3. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

inom fyra år

Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

50,0–100

55,6–92,3

66,0–100

Jmfrt m 2007

Efter programinriktning

Efter programinriktning Avvikelse från modellberäknat värde

Rank

Procentenheter

Rank

(-24,1)–10,0

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

78,0–100

61,5–100

Elever folkbokf. i

Min–max

85,6

77,6

88,9

92,1

85,9

Vägt medel

86,8

79,0

89,5

93,1

86,9

Median

93,6 92,5 89,5 87,5* 84,6 82,1 91,1 88,9 80,9 87,6 87,1 83,1 90,1 80,0 96,8 88,5 86,5 85,2 83,3 87,5* 82,1 80,6 90,0 66,7 86,5 76,0 93,5 74,1 83,3 87,8 88,7 89,7 90,2 83,3 88,5 80,9 72,0 86,4

86,5 84,1 82,8 78,8 90,3 84,0 79,7 89,7 76,9 76,4 75,2 67,1 72,9 88,6 85,8 83,7 73,7 66,1 77,6 84,6 79,8 86,0 85,9 88,5 65,5 79,5 78,7 73,0 67,6 84,0 73,0 88,1 79,8 67,9 76,5 61,7 76,9 55,6

89,9 66,0 92,7 91,9 87,6 86,7 89,0 94,3 86,5 88,9 85,0 88,6 90,8 93,8 88,9 90,4 93,6 92,6 86,2 86,8 79,5 88,2 85,7 84,9 86,7 91,7 93,2 93,8 87,5 87,1 86,0 90,3 89,2 89,4 92,3 87,3 88,6 93,8

90,1 87,1 96,7 94,4* 96,8 87,9 95,4 96,2 86,8 93,8 91,1 90,4 92,7 91,3 90,1 93,8 93,6 100 92,3 91,7* 82,4 90,8 87,3 85,7 90,0 93,3 96,5 95,9 96,8 89,6 85,5 91,7 92,1 94,7 95,7 92,6 100* 97,3

89,8 61,5 88,6 88,4 83,1 85,5 80,6 90,2 85,4 84,3 78,1 87,4 89,5 96,0 87,8 86,6 93,3 88,7 81,3 88,0 77,6 84,4 83,9 86,0 84,9 90,2 89,1 94,0 82,1 83,7 86,3 90,1 85,5 85,5 90,6 83,7 85,3 88,5

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

l l l k l l k i j k k k k k j j j l l k m j l l j l k j k k j k k k l k l k

131 290 60 77 195 218 158 29 223 162 250 171 101 38 163 114 43 62 230 214 284 186 238 253 216 84 50 38 198 211 234 120 155 148 69 204 169 38

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

-0,6 -24,1 0,8 -0,4 -2,0 -2,7 -0,9 1,8 -3,7 -1,1 -4,9 -0,1 -0,4 -0,4 -1,3 0,6 2,9 1,0 -4,5 -5,4 -9,8 -2,1 -4,9 -4,5 -2,2 0,7 2,6 0,8 -4,3 -2,0 -5,7 -1,0 0,1 -1,5 2,0 -3,1 2,4 0,5

132 290 94 127 188 203 145 57 229 158 250 119 125 129 162 100 37 82 243 256 283 192 252 244 195 96 44 92 238 190 261 150 114 170 55 212 50 105

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 121

121

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – slutbetyg samt arbete och högre studier A4. Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år Efter programinriktning Studieförberedande Elever folkbokf. i

Procent

Poäng

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

69,6 74,7 81,2 85,7 71,8 44,4* 83,8 84,7 69,2 85,1 76,9 67,9 71,4** 60,9 75,7 78,6 75,6 73,5 72,5 82,4 65,7 100* 78,6 64,3 73,4 78,5 82,6 70,5 75,0 86,4 80,8 71,3 83,8 69,1 72,6 79,5 72,7 74,2 60,3 73,0 73,7 72,8

61,1 54,5 77,3 76,3 66,7 61,5* 65,9 68,0 53,4 73,1 73,8 67,4 18,8* 48,1 73,1 73,7 65,5 65,5 66,4 75,1 61,3 60,0 56,5 55,3 53,7 66,7 75,0 70,4 60,3 47,8 70,8 54,7 79,8 79,7 61,3 64,5 54,3 78,9 62,2 66,0 63,8 63,3

13,8 14,2 14,2 14,1 13,9 14,8 13,2 14,1 13,8 14,1 13,8 13,9 12,4 12,8 13,7 13,9 13,0 13,1 13,4 13,8 13,6 13,4 13,0 13,1 14,1 14,1 14,4 16,4 13,1 13,1 12,9 14,7 14,2 14,6 14,0 13,3 14,0 14,0 13,8 14,1 14,0 14,2

65,5 66,1 78,6 78,9 70,0 50,0 76,1 75,9 59,4 76,3 75,2 67,6 52,8 53,3 74,4 76,5 69,5 67,9 70,2 78,6 66,3 72,3 67,1 61,8 65,9 72,2 80,0 73,0 68,9 68,8 73,4 66,3 81,9 74,0 66,8 72,6 65,3 77,9 61,3 70,1 69,1 70,3

Rank

Yrkesförberedande

Min–max

Procent

Totalt

225 215 20 17 158 288 36 44 277 34 58 192 287 286 72 32 167 190 153 21 211 109 201 266 220 114 10 92 178 182 86 209 4 75 204 106 230 25 272 155 175 151

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

122

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 122

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

k k k k l j k k k l j k k k l k l l k k k k k k j l j k l k k k k k k k k k k k k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

175 66 75 81 132 10 251 97 174 79 161 126 289 287 191 152 275 262 236 183 209 239 278 269 92 84 32 1 263 267 282 14 70 17 120 250 101 118 182 96 108 67

-0,2 -0,2 0,0 0,1 -0,2 0,5 -0,6 0,0 -0,2 0,3 0,2 -0,1 -1,7 -0,8 -0,5 -0,4 -0,6 -0,7 -0,5 -0,3 -0,3 -0,5 -0,9 -0,7 -0,1 0,0 0,1 0,5 -0,3 -1,0 -0,9 0,0 0,1 0,5 -0,1 -0,4 -0,1 -0,2 -0,1 0,0 -0,1 -0,1

.. För få för att redovisas.

163 153 80 47 145 8 249 90 167 22 38 115 289 268 241 220 252 266 235 185 171 239 281 259 131 91 55 6 193 282 276 68 54 10 111 219 105 156 120 93 119 106 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

14,7 14,8 15,2 15,5 15,4 15,2* 14,0 15,7 15,0 15,4 15,7 14,7 14,5* 13,9 14,2 15,4 14,1 14,0 14,2 15,2 14,2 16,1 14,2 14,7 15,2 15,0 15,8 16,6 14,1 14,7 16,0 15,2 15,7 16,5 15,0 15,1 15,0 15,0 14,4 15,1 15,0 15,3

12,8 8,5 13,5 13,5 12,6 14,5* 12,5 12,8 13,0 13,0 12,9 12,7 11,4* 11,9 13,2 12,3 12,3 12,7 12,4 12,8 12,2 12,1 11,8 11,6 12,8 12,9 13,3 14,1 12,0 11,8* 11,9 13,4 12,9 12,9 12,7 12,6 13,3 13,5 12,8 13,2 12,8 12,7

35,0 36,3 31,0 18,1 28,9 31,7 37,9 32,6 30,2 36,1 38,0 13,8 35,3* 27,4 44,9 33,0 37,3 36,2 45,2 38,6 44,1 23,3 41,2 34,4 42,3 35,3 30,0 67,7 31,3 25,8 23,2 43,0 31,9 41,6 35,5 33,4 37,8 32,8 40,0 32,0 34,2 42,3

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

54,2 50,5 59,0 35,9 50,0 54,5 48,9 51,0 61,5 64,8 60,9 28,1 55,6** 49,1 64,9 54,3 54,8 59,2 67,5 59,0 61,2 52,2 66,0 53,3 69,6 54,2 43,5 71,8 50,0 40,0* 54,8 57,8 53,5 73,2 53,4 59,4 63,3 73,9 55,4 46,9 56,0 63,0

13,4 13,2 14,4 5,7 6,2 0,0* 14,3 10,5 10,8 14,5 18,9 2,1 12,5** 11,7 17,1 13,0 16,2 16,1 10,1 16,4 19,4 2,8 18,0 12,9 11,6 18,5 16,7 16,7 16,0 19,0 6,5 18,6 13,7 14,6 15,6 14,2 18,6 8,1 17,1 16,4 14,5 11,9

k l l m l l l l k l j l j l k k j l j k l l i k l l k k j i j k l k l k l i k k k k

Rank

Yrkesförberedande

173 148 232 286 253 224 125 214 244 155 121 290 166 264 35 204 133 153 32 112 38 280 69 187 55 166 247 1 228 271 281 49 222 63 162 200 126 209 88 221 188 54

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 123

123

2009-10-14 16.11

Procent

Poäng

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

78,0 84,7 78,1 62,9 84,2* 81,7 79,1 62,7 84,5 75,9 66,7 85,2 85,0 65,8 73,6 71,8 75,0 86,8 73,1 82,1 67,0 80,0 70,3 67,7 73,3 64,3 70,9 67,3 64,1 70,0 60,9 60,0 78,4 79,7 65,2 67,7 73,9 75,8 68,0 83,2 73,3 75,6

57,4 63,5 69,0 71,0 80,6 66,7 64,0 61,9 66,7 70,4 63,3 70,6 56,7 60,2 69,0 57,6 70,9 68,8 63,4 61,2 56,7 61,0 74,3 62,0 66,7 61,6 60,7 55,8 82,5 73,5 60,3 50,3 67,8 70,6 76,2 48,9 78,4 66,2 49,7 65,3 65,8 57,5

13,2 14,0 13,5 13,1 14,2 14,5 13,8 13,1 14,5 14,2 12,9 13,4 13,7 14,6 13,9 14,2 13,9 13,9 13,8 13,4 13,1 14,3 14,2 14,0 13,8 13,1 14,3 13,8 13,0 13,4 13,2 13,9 13,8 14,4 13,5 13,7 13,4 14,4 13,4 14,3 14,0 14,7

65,5 75,5 69,3 67,6 79,6 72,9 71,8 63,8 73,6 73,5 65,5 77,3 68,9 63,2 70,6 66,0 73,2 75,6 67,1 70,0 61,5 71,7 71,6 65,5 70,9 62,1 65,9 62,8 73,0 71,7 58,5 58,3 73,0 73,8 71,5 58,2 75,3 70,5 59,8 75,5 70,5 69,8

Rank

Yrkesförberedande

Min–max

Procent

Totalt

227 54 170 192 12 100 121 246 81 85 227 30 180 252 143 218 90 52 201 158 269 124 126 224 138 261 219 256 98 123 279 280 93 78 127 281 57 148 276 56 146 161

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

124

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 124

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k l k k k l k k k j l k k k k k k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

258 119 211 260 74 23 167 271 21 73 283 235 194 18 144 58 128 140 186 230 272 50 53 114 180 273 49 162 276 226 256 135 166 34 213 189 237 40 233 47 113 13

-0,5 0,0 -0,5 -1,1 0,3 0,3 -0,2 -0,7 0,4 0,3 -0,8 -0,3 -0,4 0,2 -0,2 0,0 -0,1 -0,2 0,3 -0,5 -0,9 0,0 -0,1 0,2 0,0 -0,9 0,3 -0,4 -0,8 -0,7 -0,5 -0,2 -0,3 0,5 -0,4 -0,3 -0,3 0,4 -0,7 -0,2 0,0 0,0

.. För få för att redovisas.

231 62 228 285 20 24 142 255 14 16 272 194 222 30 166 97 122 161 26 230 280 79 110 33 82 278 18 210 270 261 226 164 199 11 211 180 195 13 263 160 78 89 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

14,7 15,2 14,7 14,3 15,3 15,7 14,9 13,8 15,6 15,1 14,0 14,8 15,3 15,7 15,2 15,1 15,7 15,3 15,4 14,8 14,3 15,1 15,2 14,8 14,6 14,0 15,2 14,9 13,0 14,5 13,9 14,7 14,6 15,5 15,0 14,8 14,3 15,9 14,1 15,1 15,2 15,6

12,0 12,6 12,8 12,6 13,7 13,2 12,4 12,4 13,7 13,1 12,6 12,5 12,7 13,0 12,7 12,8 12,5 13,1 12,8 12,3 12,0 13,1 13,0 12,9 13,4 12,6 13,4 12,0 13,2 12,7 12,9 12,2 12,7 13,7 12,8 12,8 13,0 13,0 12,3 13,0 12,9 12,3

31,6 32,9 31,1 35,2 31,3 39,8 42,2 41,1 38,4 28,0 36,8 32,0 41,1 34,1 39,3 45,8 30,9 30,4 35,3 35,7 36,1 36,2 40,1 40,8 28,4 26,2 38,8 38,6 31,7 42,6 34,6 43,9 33,7 36,9 26,9 40,6 40,6 30,2 33,9 43,3 32,7 41,1

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

51,2 52,2 56,0 58,3 55,6 64,0 68,3 65,3 64,4 40,9 50,0 60,0 66,7 51,0 60,1 59,4 53,7 50,9 54,5 62,0 57,9 49,2 54,4 56,3 45,2 56,5 57,3 52,6 51,5 61,7 68,2 57,6 47,2 50,6 51,4 57,0 66,7 44,4 47,3 58,4 55,2 57,1

8,8 11,7 8,5 12,9 11,6 14,8 19,9 15,6 8,2 11,3 22,5 13,3 17,9 8,7 14,4 20,9 13,0 15,7 10,6 9,1 20,0 19,0 18,0 16,7 10,3 8,0 10,6 12,1 5,7 23,9 11,5 16,4 11,5 25,8 10,7 16,1 12,9 18,3 13,5 17,6 11,4 13,1

l l k j k j k i l l j k j k k k l k l j j l l j m l k k k i k k k l l j k k j j k j

Rank

Yrkesförberedande

226 206 230 169 228 90 58 73 114 260 140 220 71 192 98 23 234 240 165 159 154 150 87 78 258 270 102 109 225 52 182 41 198 138 267 79 80 244 195 45 211 70

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 125

125

2009-10-14 16.11

Procent

Poäng

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

86,5 72,6 76,3 61,8 61,8 80,1 80,3 75,3 78,3 75,6 74,7 81,9 68,2 68,2 76,3 75,3 73,0 86,8 66,7 82,7 74,4 79,3 67,8 76,9 75,9 82,8 75,1 76,4 80,5 80,3 65,9 91,3 70,8 74,1 75,4 70,0 76,5 86,0 74,0 70,6 76,1 72,5

61,1 66,1 55,4 44,1 54,6 71,8 59,9 66,6 70,7 64,7 61,0 67,6 64,4 74,7 72,5 80,6 74,4 57,6 57,7 61,3 57,6 63,0 64,0 63,5 65,0 74,1 66,7 72,8 73,7 76,2 55,1 53,7 72,7 82,8 68,1 62,7 38,5 77,1 76,1 58,6 64,0 70,4

13,6 13,6 14,2 13,8 14,3 13,9 14,1 13,9 13,9 14,1 12,7 14,1 13,7 13,5 13,4 14,0 14,4 13,2 13,9 13,9 13,4 13,5 13,8 13,3 14,2 13,9 14,2 14,0 14,1 13,9 12,9 13,0 13,9 14,3 14,5 13,7 15,5 14,4 13,5 13,3 14,2 13,3

74,0 70,5 64,6 55,8 61,4 77,4 66,2 70,7 72,9 70,0 67,3 73,0 67,9 69,3 74,2 78,6 76,1 71,1 63,1 73,5 66,5 73,1 66,2 68,7 72,9 76,0 70,0 75,6 76,5 77,9 60,0 67,1 71,1 77,6 73,5 64,9 72,2 81,9 72,8 61,3 71,9 71,3

Rank

Yrkesförberedande

Min–max

Procent

Totalt

76 147 240 285 271 29 212 142 99 158 198 95 188 172 74 19 37 131 253 82 206 91 213 183 101 38 157 49 33 26 275 203 134 28 83 237 112 3 102 273 118 129

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

126

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 126

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

k k j k k k k k k k k k k k k k l k l k k k k k k k k k k k l k k k k k k k k l k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

205 200 54 179 48 157 88 151 125 94 288 89 190 210 227 106 26 253 154 138 242 219 177 247 60 156 71 103 82 155 284 280 130 46 24 198 2 33 217 246 61 244

-0,3 -0,3 0,0 -0,3 0,1 -0,4 0,4 -0,3 0,1 0,0 -1,0 -0,1 -0,5 -0,6 -0,7 0,0 0,5 -0,5 -0,7 0,0 -0,7 -0,7 0,0 -0,4 -0,4 0,0 -0,1 -0,2 0,2 -0,1 -0,8 -0,6 -0,2 0,1 0,0 -0,3 0,0 0,3 -0,2 -0,4 -0,2 -0,7

.. För få för att redovisas.

186 183 87 188 49 204 15 184 51 70 284 103 232 244 253 64 7 224 254 94 260 262 96 221 208 72 100 165 36 126 269 251 139 46 69 176 74 23 151 218 148 257 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

14,3 15,2 15,5 15,5 15,0 15,2 15,4 15,0 15,6 15,2 13,7 15,6 14,4 14,5 14,7 15,9 15,1 14,4 15,0 14,7 14,2 14,2 14,7 15,0 15,1 16,3 15,1 14,9 15,2 14,7 14,2 15,6 15,1 14,9 15,2 14,5 15,7 15,7 13,8 14,9 15,2 14,5

12,7 12,8 13,3 12,1 12,7 12,7 13,4 12,5 13,3 12,9 11,7 12,7 12,8 12,6 12,3 12,6 14,0 12,0 12,3 12,4 12,4 12,4 12,8 12,1 13,0 12,7 13,2 13,0 13,0 13,4 11,8 11,6 13,0 13,6 13,2 13,1 12,8 13,2 13,3 12,4 12,7 12,5

25,6 43,4 36,2 47,8 46,0 37,3 41,4 50,0 27,7 40,4 42,2 46,8 39,7 32,0 27,9 44,4 33,7 39,7 51,0 32,1 41,5 32,7 27,6 28,9 43,2 33,8 36,4 41,0 35,9 31,0 37,9 24,1 33,8 37,8 38,6 34,5 63,1 39,3 23,5 30,4 45,4 34,0

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

m j k k k l k k k m l k l l l j l j k l k l k k j k k j k m k k j k k l k k l k l l

Rank

Yrkesförberedande

273 43 151 17 22 134 67 9 262 83 59 20 94 219 261 36 199 93 7 218 65 210 263 252 46 197 146 74 156 231 124 278 196 127 108 183 3 99 279 241 27 194

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

42,4 67,2 54,3 55,6 58,1 56,0 70,2 65,9 45,2 63,3 56,0 67,8 58,6 49,4 46,0 60,4 49,6 54,0 64,9 52,7 57,7 52,2 43,2 50,5 55,5 59,3 50,7 62,5 54,2 52,0 60,0 41,4 47,2 47,5 54,9 53,7 68,7 55,2 51,1 52,3 61,0 61,9

9,1 26,2 17,6 28,6** 21,3 15,6 26,4 19,3 17,3 15,1 13,7 16,7 14,0 16,6 17,2 28,3 12,0 20,0 29,2 12,4 21,3 8,7 9,4 9,9 20,1 19,1 20,1 15,7 13,2 16,3 10,1 14,9 21,2 24,1 10,3 3,0 18,6 17,1 9,3 8,0 13,1 8,2

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 127

127

2009-10-14 16.11

Procent

Poäng

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

72,2 81,0 83,9 75,9 71,8 79,5 65,3 75,2 66,8 63,0 70,6* 80,5 82,9 77,4 78,0 76,6 76,9 67,1 86,1 87,8 62,5** 72,4 77,1 82,7 71,6 62,7 70,6 79,2 61,9 70,0 64,1 73,3* 87,3 67,9 80,7 74,5 84,4 70,8 82,8 78,1 75,4 71,4

63,8 66,7 71,7 71,0 70,2 59,5 65,6 58,2 58,6 73,2 84,4 73,5 70,4 65,5 66,7 74,1 67,5 58,8 70,8 67,5 62,5 58,4 67,5 64,6 60,8 62,5 56,8 64,0 53,2 56,6 58,8 73,9 76,5 60,5 69,0 50,4 77,9 73,7 80,2 70,2 69,6 78,4

13,1 12,8 15,3 13,9 14,4 15,2 13,0 13,6 13,8 14,0 13,2 14,2 14,2 14,2 14,9 13,8 14,3 13,1 14,2 14,0 13,5 14,3 13,9 13,5 14,9 13,9 13,9 13,6 13,5 13,8 13,9 13,6 14,2 12,9 13,5 13,9 14,4 13,8 13,4 14,2 13,9 13,9

68,0 67,2 80,5 73,8 76,3 74,8 65,7 67,5 63,7 67,4 80,4 75,8 75,7 70,6 72,3 75,8 71,1 63,6 74,2 71,7 61,9 67,8 73,3 71,9 69,3 64,1 62,0 72,1 62,4 65,0 61,7 73,0 80,7 64,9 75,9 64,9 80,9 72,1 81,0 68,8 72,8 74,7

Rank

Yrkesförberedande

Min–max

Procent

Totalt

187 199 8 79 35 63 223 195 248 196 9 45 48 145 110 46 132 249 73 122 265 191 88 120 171 244 262 116 258 235 267 96 7 236 41 238 6 116 5 181 103 66

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

128

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 128

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

k k k k k k l k k k k k k j j k k k k k j k k k k k j k k k k k k l k j k k l k k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

266 286 3 139 35 4 279 204 163 116 252 56 69 68 9 184 41 261 76 100 220 42 143 218 8 149 131 208 225 172 158 203 63 281 216 124 29 168 234 72 123 142

-0,9 -0,6 0,0 0,3 0,0 0,2 -1,2 -0,7 -0,2 0,0 -1,0 0,1 0,1 0,2 1,0 -0,4 0,0 -0,8 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,7 -0,1 -0,2 0,1 -0,3 -0,5 -0,2 -0,1 -0,4 0,3 -1,2 -0,5 -0,1 0,5 -0,1 -0,3 0,1 -0,1 0,1

.. För få för att redovisas.

277 247 63 28 67 40 287 258 146 86 283 56 59 37 1 212 76 273 113 117 136 107 118 264 104 144 60 192 240 150 116 214 17 286 236 134 12 127 179 42 121 58 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

14,5 14,6 15,7 14,9 15,4 16,1 14,8 14,6 15,0 15,1 13,7* 15,3 15,3 15,7 16,3 14,9 16,0 13,9 15,2 14,7 15,6* 15,4 14,5 15,0 15,4 15,3 15,5 14,7 15,0 15,0 15,0 14,9* 15,7 13,9 14,7 14,8 15,6 16,4* 14,5 15,2 15,4 15,2

12,0 11,5 13,9 12,9 13,4 12,5 12,1 12,6 12,4 13,3 13,2 13,4 13,2 12,8 13,4 13,0 13,2 12,3 13,4 13,7 12,6 12,7 13,0 12,2 13,4 12,8 12,7 12,4 12,5 12,3 13,1 13,2 13,3 11,9 12,0 12,6 13,6 12,9 12,6 13,2 12,8 13,2

26,3 44,4 58,7 41,0 39,3 64,7 43,1 37,4 45,4 36,3 35,1 44,1 34,4 35,1 41,5 35,0 29,2 37,4 37,8 36,5 16,7 40,3 39,7 45,1 49,1 29,5 45,3 28,4 37,0 41,3 30,3 37,1 43,2 33,0 34,4 37,7 34,4 28,3 38,2 27,0 32,6 38,1

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

45,9 68,2 71,8 60,6 59,5 78,3 62,0 56,6 63,8 53,8 61,1* 71,3 51,7 64,4 69,1 51,1 46,7 58,3 64,3 54,2 40,0* 57,8 51,4 69,1 59,4 43,9 65,2 51,2 65,5 57,9 50,2 66,7 69,5 45,5 51,6 53,1 55,7 50,0 65,6 48,4 51,2 72,9

11,7 21,7 21,6 14,0 20,1 21,0 22,0 14,5 16,6 12,8 11,8* 21,9 17,0 8,0 11,8 18,5 10,1 15,2 14,9 17,9 9,5 18,5 21,3 20,0 9,5 17,4 30,0 13,6 19,4 18,4 11,7 9,4 16,9 7,7 8,8 9,1 17,4 15,2 12,5 6,5 15,7 9,9

k i k j l k j k k j k j k k j k m k k j m k k k k l j k k l k j k l l k k k j m k m

Rank

Yrkesförberedande

269 36 4 75 97 2 48 130 28 149 171 39 186 172 64 174 251 132 127 143 288 85 95 33 12 249 29 257 136 68 242 135 47 205 184 129 185 259 115 266 213 118

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 129

129

2009-10-14 16.11

Procent

Rank

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

Poäng

Min–max

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

76,0 69,1 61,3 75,9 74,4 78,4 77,6 50,0 72,5 69,7 66,1 68,2 65,7 70,2 63,0 74,9 69,0 69,7 74,8 47,8 67,9 74,4 63,1 69,5 72,3 66,0 64,0 65,8 71,1 73,7 66,3 65,2 79,2 69,8 72,2 68,4 61,7 66,7 77,0 62,1 75,6 67,5

82,2 69,4 60,0 72,2 77,6 87,5 79,5 56,0 75,0 75,0 73,8 69,5 65,0 66,3 69,7 80,2 78,9 76,2 77,2 46,4 78,4 76,6 64,9 82,1 76,2 71,0 70,6* 66,7 79,4 78,9 68,8 72,0 94,3 75,1 72,6 77,6 71,4 70,1 84,9 57,7 81,3 68,8

68,9 69,7 57,8 82,9 68,3 74,6 76,2 48,1 71,7 65,1 59,6 66,1 63,3 71,8 47,9 68,4 60,6 61,5 71,0 48,8 61,6 74,6 61,6 62,6 57,8 54,7 60,0 64,3 61,3 72,2 56,0 65,7 63,9 63,8 70,9 64,3 49,4 62,3 64,6 65,5 69,4 67,8

14,0 13,9 13,5 14,0 14,6 13,9 13,8 13,4 13,6 13,4 15,0 13,1 14,2 13,8 13,9 14,4 13,2 14,2 13,9 13,1 13,4 14,2 13,5 13,4 14,3 14,3 13,9 13,9 14,0 13,9 14,7 13,7 13,8 14,0 14,2 13,3 13,6 14,0 14,4 13,2 13,7 14,4

40 174 274 43 69 22 27 288 107 166 215 186 222 154 255 62 176 165 64 290 189 68 253 168 111 217 245 221 130 80 210 233 15 162 115 185 268 205 31 260 50 194

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

130

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 130

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

l k k k k k k k l k k k j k k k k k k l k k k k k k k k k k k k k k k k l k k k k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

102 137 224 99 15 147 170 232 206 231 7 264 78 169 148 30 259 77 129 270 229 59 215 241 51 44 153 136 109 133 12 197 187 112 64 249 207 115 38 255 193 28

0,0 -0,1 -0,4 -0,4 0,0 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,6 -0,8 -0,2 -0,1 -0,3 0,1 -0,8 -0,1 -0,3 -0,7 -0,3 0,0 -0,1 -0,5 -0,5 0,0 -0,3 -0,2 -0,3 -0,3 0,2 0,0 -0,4 -0,2 -0,1 -0,5 -0,1 -0,1 0,2 -0,5 -0,2 0,2

.. För få för att redovisas.

71 112 205 213 88 174 187 201 173 172 5 274 159 109 178 44 271 108 191 265 202 66 135 234 229 84 200 168 182 189 31 83 206 162 102 233 138 114 39 238 141 34 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

15,2 15,1 14,1 14,7 15,3 14,9 14,7 16,0* 14,7 14,6 16,6 14,4 14,9 15,0 14,5 15,5 14,2 14,9 15,0 14,7 15,2 14,6 15,1 14,1 14,8 14,8 15,6* 14,9 15,2 14,8 15,3 15,5 14,7 15,6 15,2 14,8 14,2 14,7 16,0 15,2 14,6 15,4

12,9 12,7 12,8 13,9 13,2 13,4 13,0 12,3 13,2 12,4 13,2 12,3 12,7 13,2 12,4 13,1 12,5 13,1 12,7 11,8 12,4 13,7 12,3 12,6 12,7 12,8 12,6 13,4 12,7 12,8 13,0 13,1 12,6 12,7 12,8 12,5 12,2 13,1 13,3 12,4 12,8 13,2

35,8 40,0 38,1 33,3 47,9 40,9 40,3 17,9 36,7 34,1 33,3 35,6 47,8 36,7 42,6 42,2 32,2 35,3 34,9 48,8 37,4 38,7 36,5 38,9 49,6 49,8 19,2 37,9 47,3 38,7 50,1 45,3 34,8 37,0 38,6 38,1 45,1 39,0 31,7 43,4 41,5 34,9

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

60,5 55,9 66,1 61,5 59,4 66,7 63,6 38,9* 57,4 54,7 59,1 60,0 57,7 58,4 53,8 63,9 53,9 51,3 51,0 80,0 62,7 54,7 59,4 56,0 59,2 58,3 25,0* 56,9 70,9 57,5 60,5 70,0 52,3 54,2 52,1 67,1 64,8 51,6 50,8 60,0 71,0 55,3

13,0 16,1 10,5 5,7 28,6 29,5 18,8 5,6 15,0 8,7 8,7 12,9 16,7 18,5 17,6 12,0 15,8 8,6 13,3 19,0 17,1 19,2 15,7 22,9 22,8 29,0 11,1** 11,1 16,7 13,2 20,3 15,0 18,2 15,3 9,1 14,0 15,9 21,1 12,1 32,2 10,8 15,6

l k k i j k k k i l k k j k l k l l k k k l k l l l l k l j k j l k j i k l l k j l

Rank

Yrkesförberedande

157 88 119 201 16 76 86 287 142 193 201 160 18 141 51 56 217 168 176 13 131 104 144 101 11 10 284 123 19 105 8 29 178 136 110 116 34 100 223 44 66 177

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 131

131

2009-10-14 16.11

Procent

Rank

Totalt

Yrkesförberedande

Procent

Poäng

Min–max

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

70,1 79,3 72,7 85,1 78,9 65,3 59,1 65,5 70,4 79,8 71,9 63,3 74,8 70,3 70,8 70,9 71,7 61,5 75,2 79,0 65,3 72,3 69,7 71,0 75,6 74,5 71,1 74,4 69,7 65,2 62,0 67,3 62,0 70,4 73,4 64,8 73,0 64,4 68,9 68,4 62,7 75,5

80,0 86,7 71,4 96,9 76,4 76,0 56,8 81,1 74,6 74,5 78,4 68,1 79,2 73,9 76,3 72,5 67,7 39,5 83,0 85,4 70,2 72,8 80,3 75,5 76,4 67,2 78,1 76,1 69,0 71,1 69,6 71,4 70,3 72,7 84,5 71,9 75,5 63,0 74,7 69,3 56,9 76,1

64,2 73,8 72,3 75,0 80,3 52,9 62,4 50,0 73,3 83,3 66,7 60,4 70,5 65,9 68,9 70,7 73,6 81,0 72,5 72,7 61,0 68,9 60,0 64,8 59,8 79,1 63,8 70,1 64,1 54,9 52,5 56,1 58,3 71,4 63,6 61,9 65,5 66,0 64,4 65,4 63,0 75,0

13,8 13,5 13,8 14,6 13,6 14,0 13,3 13,4 13,9 13,8 14,4 13,1 13,9 14,7 13,9 13,1 13,8 13,3 13,6 14,4 13,8 13,4 14,0 14,1 15,2 14,2 13,8 14,2 14,1 14,0 14,1 14,4 13,2 13,5 14,3 14,0 14,1 13,4 13,7 14,3 14,6 14,4

156 14 104 2 18 229 278 226 149 11 119 251 65 152 140 139 125 269 59 16 231 108 163 137 51 67 133 70 164 232 263 197 264 150 87 239 97 243 177 184 257 55

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

132

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 132

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

k k k k k k k k k k j k k k k l j k l k k k j k k k k k k k k k l j k k k l k k k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

176 221 171 16 199 121 243 228 134 181 36 274 127 11 146 268 160 245 202 39 173 240 104 95 6 65 165 55 90 117 93 27 254 223 52 122 80 238 195 43 20 25

0,0 -0,6 -0,1 0,6 -0,2 -0,2 -0,6 -0,6 0,0 -0,1 0,3 -0,6 0,3 0,8 -0,5 -0,5 -0,1 -0,4 -0,3 0,5 0,0 -0,6 -0,4 -0,1 0,1 -0,1 -0,3 0,1 -0,4 -0,2 0,1 0,0 -0,7 -0,8 0,1 -0,3 -0,2 -0,1 -0,3 0,1 0,0 -0,2

.. För få för att redovisas.

81 242 129 4 152 158 245 243 65 130 21 246 25 3 227 237 99 217 181 9 95 250 216 124 52 101 175 53 209 147 50 73 256 267 48 197 169 132 190 41 75 149 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

15,4 14,7 15,5 15,8 14,4 15,3 14,1 14,6 14,3 14,4 15,1 14,8 14,8 16,0 14,3 14,0 14,8 14,0 15,4 15,2 14,6 14,1 14,6 14,7 15,5 14,7 14,7 15,8 15,3 14,9 15,5 15,5 14,7 14,4 15,5 15,2 14,7 14,9 14,9 15,0 15,1 15,0

12,8 12,6 12,9 13,6 13,1 12,2 12,4 12,1 13,6 13,6 13,7 12,0 13,1 13,7 13,3 12,7 13,4 13,0 12,6 13,6 13,0 12,8 13,2 13,0 13,6 13,6 12,6 13,1 12,6 12,5 12,8 12,4 12,5 12,1 12,9 13,3 13,0 12,6 13,0 13,6 13,5 13,4

25,8 32,9 30,9 30,6 42,2 36,9 38,8 45,5 34,7 30,7 28,5 34,1 30,4 35,4 35,7 28,7 36,2 38,6 30,6 38,0 29,5 40,4 31,4 40,9 54,1 30,8 39,8 29,9 42,1 45,6 43,6 57,6 35,6 42,9 42,0 45,2 38,6 18,2 36,4 38,1 38,6 45,4

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

52,9 47,1 47,5 48,8 58,8 54,4 48,8 67,0 48,5 55,0 47,6 59,4 38,0 56,3 58,1 53,5 60,0 66,7 61,7 55,3 45,3 60,2 42,4 53,6 62,5 54,0 58,8 46,7 62,3 59,0 64,4 73,8 56,5 54,2 66,2 64,3 50,9 50,0* 65,1 56,0 42,5 59,1

7,8 21,0 14,6 20,0 19,1 13,9 20,6 15,3 18,2 12,3 13,9 11,2 20,2 14,1 9,2 15,8 15,9 13,5 11,0 17,1 16,7 19,8 14,3 14,0 20,7 13,4 15,7 8,4 20,4 15,4 19,0 29,6 13,6 6,7* 22,4 14,7 12,5 8,5 9,0 15,9 21,9 19,0

j l k l l l k k j l l k l l j j k l l j m k l k k m k l l j j k k k i i j k j k k l

Rank

Yrkesförberedande

272 207 233 237 57 139 103 25 180 236 256 191 239 163 158 255 151 110 238 122 250 82 227 77 6 235 92 248 60 24 42 5 161 50 61 31 106 285 146 117 113 26

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 133

133

2009-10-14 16.11

Procent

Poäng

47,8–86,0

39,5–100

18,8–92,0

12,1–16,4

Vägt medel

69,6

73,2

64,3

14,0

Median

70,6

75,0

65,5

13,9

78,7 66,7 85,7 64,7* 69,4 86,0 82,3 71,4 68,2 80,4 73,7 64,6 79,9 80,0 79,3 83,5 80,0 72,2 71,8 75,0* 55,6 75,9 73,8 64,0 58,1 64,4 82,3 77,0 92,6 74,1 74,1 76,8 72,9 74,3 77,4 63,8 69,2* 85,4

79,5 49,1 66,7 74,4 67,5 68,2 63,1 72,7 53,6 68,2 60,5 59,7 63,3 92,0 76,3 64,6 51,3 61,0 76,9 66,7 55,3 60,4 64,8 51,7 66,1 63,2 64,2 69,9 60,5 62,5 60,6 75,1 68,7 63,3 67,7 66,1 68,8 70,0

13,5 12,1 14,1 13,9 13,3 13,7 13,7 14,6 13,9 14,4 13,8 13,8 14,2 14,3 14,0 14,0 14,0 14,1 14,1 13,1 13,2 14,1 14,2 13,5 12,9 13,8 14,4 14,5 13,7 13,8 13,9 14,0 14,1 14,1 13,6 13,0 13,5 15,2

79,5 57,4 75,8 73,0 66,1 75,0 73,5 72,7 63,5 74,4 67,1 64,5 73,3 86,0 78,1 75,5 64,5 66,4 76,0 69,2 55,9 70,8 69,4 56,4 62,2 63,8 75,1 70,6 74,0 71,4 65,2 75,9 71,0 71,0 72,2 66,5 68,9 78,1

Rank

Yrkesförberedande

Min–max

Procent

Totalt

13 282 46 93 214 61 84 104 250 71 200 241 89 1 23 53 242 208 38 173 284 141 169 283 259 247 60 144 76 128 234 41 135 136 113 207 179 24

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

134

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 134

Jmfrt m 2007

Totalt

A5. Genomsnittlig

Avvikelse från modellberäknat värde Rank

Poäng

Rank

(-1,7)–1,0

k k k k k k k j k k k k k l k j k l k k k j k k k j k k k k k k k k k k k k

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

214 290 86 145 248 196 192 19 141 37 185 178 62 45 105 110 111 85 83 265 257 91 57 212 285 164 31 22 188 159 150 107 98 87 201 277 222 5

-0,5 -1,7 0,0 -0,3 -0,5 -0,1 -0,3 0,1 -0,4 0,3 -0,1 -0,4 -0,3 -0,1 -0,2 0,1 0,0 0,0 0,3 -1,2 -0,6 0,2 0,3 -0,1 -0,9 -0,2 0,1 0,0 -0,2 -0,3 -0,2 -0,2 0,0 -0,4 -0,1 -0,9 0,2 0,8

.. För få för att redovisas.

223 290 77 170 225 137 198 45 215 29 128 203 177 123 157 57 92 85 19 288 248 35 27 133 275 140 43 61 155 196 143 154 98 207 125 279 32 2 - Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A6. Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning Studieförberedande

Totalt

Yrkesförberedande

Poäng

Procent

13,0–17,1

8,5–14,5

13,8–67,7

15,0

12,8

15,0

12,8

14,8 15,2 15,3 14,5* 15,1 14,2 15,2 15,4 14,3 15,5 14,7 14,6 14,9 14,6 14,9 14,8 14,6 15,3 15,9 15,7* 14,5 14,9 15,1 14,4 14,3 14,6 15,4 15,5 15,8 14,6 14,8 15,0 14,9 14,9 15,1 14,1 17,1* 16,8

12,8 10,8 12,9 13,2 12,4 13,2 11,8 13,0 12,7 13,2 12,6 12,9 13,2 14,0 13,2 12,8 13,2 13,0 12,7 12,2 12,3 12,9 13,5 13,2 12,1 13,1 13,2 13,8 12,2 12,5 13,1 12,9 12,8 13,2 12,6 12,2 12,4 12,8

34,2 24,4 34,6 20,6 28,8 26,4 38,0 41,8 30,2 46,7 42,3 48,6 48,1 35,0 36,5 33,3 32,6 20,8 15,1 40,6 32,8 32,4 41,1 25,3 35,4 39,8 38,6 24,4 27,3 40,4 34,8 43,9 30,3 39,7 35,1 34,2 32,4 24,5

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Jmfrt m 2007

betygspoäng

Efter programinriktning Studieförberedande Procent

Procent

28,1–80,0

0,0–32,2

Min–max

40,6

58,3

16,2

Vägt medel

36,5

56,4

14,9

Median

58,6 48,6 63,4 48,0 52,6 44,1 55,6 60,0 45,3 66,2 60,3 66,1 63,0 46,7 58,3 53,2 43,8 33,3 34,5 57,9* 60,0 57,1 71,0 68,8* 57,6 67,9 58,2 44,9 51,7 56,0 59,4 66,1 40,3 50,9 66,3 60,0 62,5* 35,5

16,2 4,7 9,9 5,3 7,7 10,6 14,9 9,7 7,0 14,6 20,9 24,7 12,9 23,3 12,3 5,6 17,1 5,7 2,3 16,7* 15,4 11,8 17,2 15,7 13,3 27,7 16,5 10,0 8,8 19,1 21,7 13,0 10,2 17,6 11,6 7,9 9,5 5,9*

k k j l m m j i k k k k k k l k l l m j k l k j j j l l m l k k l l l l m m

Rank

Yrkesförberedande

190 277 181 283 254 268 120 62 244 21 53 14 15 175 144 201 212 282 289 80 208 216 72 274 164 91 107 276 265 84 178 40 243 96 170 189 215 275

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

.. För få för att redovisas.

Elever folkbokf. i

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 135

135

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

4,3 8,4 5,2 4,5 5,4 9,1** 2,4 5,2 3,3 5,9 5,4 6,3 0* 3,9 5,3 7,3 9,7 2,5 5,3 6,8 11,4 4,9 1,5 6,5 7,6 4,5 12,5 16,0 1,9 10,5* 1,7 4,9 2,6 9,3 4,6 5,9 5,9 6,8 3,1 3,6 4,6 5,4

38,7 28,5 54,3 50,0 28,9 36,6 16,7 37,1 33,0 31,1 18,0 53,8 23,5* 35,6 23,4 32,0 24,4 32,4 31,0 34,5 27,7 50,0 24,7 23,4 30,2 35,3 20,0 11,3 25,0 35,5 36,8 34,5 32,4 40,4 36,3 32,1 36,1 47,5 40,0 33,5 45,1 27,7

27,1 20,7 37,2 25,6 12,9 36,4 13,3 24,5 12,8 20,0 13,0 34,4 22,2** 21,1 16,2 13,0 15,3 14,3 24,0 20,2 19,5 34,8 6,4 13,3 15,2 20,8 13,0 7,9 15,9 30,0* 22,6 23,7 17,4 17,1 23,5 19,1 25,0 26,1 33,8 19,4 30,1 19,4

52,0 41,2 64,4 69,8 46,2 46,7* 23,8 52,4 46,2 39,9 22,6 68,1 25,0** 46,8 33,3 47,8 35,4 48,2 42,7 50,0 40,3 61,1 42,0 32,3 47,8 48,1 29,2 37,5 32,0 38,1 43,5 54,3 45,1 60,4 51,4 42,1 44,3 62,2 48,8 47,6 62,3 41,9

17,3 15,2 13,3 10,7 20,4 22,7 13,0 18,3 14,3 19,7 10,2 7,7 10,0 7,9 9,4 9,5 11,9 6,3 21,9 15,5 22,2 7,9 14,7 10,6 24,7 11,6 15,8 19,2 16,7 29,2 11,9 15,6 8,3 24,0 17,6 13,3 18,4 7,9 10,2 8,6 13,2 10,3

71 124 171 236 26 11 181 57 143 32 246 277 248 273 256 254 206 286 17 114 16 272 132 239 6 214 101 37 87 4 207 111 268 9 64 176 50 276 244 265 177 243

28,7 19,4 25,8 22,2 37,3 36,4* 23,5 33,1 31,8 36,3 21,9 8,9 25,0** 12,9 12,7 7,7 14,8 13,6 34,9 27,1 28,3 14,3 26,8 14,3 38,2 16,9 28,6 19,4 30,0 48,0 38,1 19,8 14,6 40,0 28,2 24,0 32,8 10,3 15,1 14,7 20,1 14,5

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

136

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 136

k k i j k k k j i i k i l j k l j j j j j i m l j i l j k j k j j i i j j l i j j j

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

66 200 3 7 196 88 288 86 137 160 285 4 252 99 253 153 244 147 163 114 210 7 239 253 181 102 276 290 237 100 87 115 146 50 90 152 92 16 52 129 22 209

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

13,2 23,9 11,5 33,3 35,7 22,7 40,0 23,1 25,6 21,0 19,6 34,4 22,2** 15,8 20,3 23,9 21,8 30,6 22,3 19,7 20,0 17,4 29,8 33,3 16,5 20,8 26,1 15,4 34,1 30,0* 16,1 14,1 19,8 12,2 27,9 26,5 16,4 17,4 13,8 30,6 15,7 20,9

26,8 33,1 19,7 17,0 44,6 46,7* 61,9 27,6 30,8 46,4 47,2 31,9 75,0** 36,4 44,8 39,1 46,5 39,3 47,2 30,2 33,6 25,0 38,0 41,9 37,7 29,6 58,3 41,7 48,0 47,6 40,3 25,7 30,4 14,6 28,3 39,7 26,9 27,0 26,8 30,7 22,6 40,5

69,0 71,0 68,0 71,0 63,4 62,0 66,8 61,0 61,9 69,0 63,0 62,0 77,0 60,0 65,0 60,3 65,0 64,0 66,0 76,0 66,0 57,0 65,0 75,0 65,6 91,0 63,0 61,0 61,0 81,0 66,0 69,0 69,5 63,6 71,0 69,4 65,6 68,0 71,0

19,7 27,4 16,7 25,5 40,0 36,6 47,0 25,0 29,2 35,7 35,0 33,8 47,1 28,1 30,5 32,0 32,4 35,2 31,7 24,7 25,5 21,7 34,0 37,5 26,8 25,5 42,0 16,6 41,7 41,9 31,6 18,8 25,5 13,5 28,5 34,5 22,3 24,6 18,2 30,4 21,2 29,5

32 144 15 113 266 246 283 103 168 239 230 219 284 150 187 205 209 236 203 99 111 63 222 253 130 112 275 14 273 274 200 25 113 5 155 225 74 97 19 186 54 172

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

111 79 138 79 205 221 161 225 222 111 208 215 23 242 182 238 182 192 166 27 166 253 182 38 177 2 208 225 225 11 166 111 109 203 79 110 177 138 79

.. För få för att redovisas.

-10,1 -11,6 -12,5 -11,4 -15,5 -14,5 -13,7 -14,9 -19,1 -9,9 -12,3 -13,4 -1,8 -13,6 -16,4 -15,8 -14,8 -14,5 -13,1 -6,2 -13,3 -18,8 -12,1 -6,4 -8,4 3,6 -17,0 -15,4 -4,8 -6,3 -13,8 -10,5 -9,9 -11,6 -7,9 -11,1 -10,6 -13,0 -9,2

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 137

Elever folkbokf. i

Min–max

137

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

23,1 16,3 16,9 22,2 21,7 28,6 24,4 18,8 31,4 17,2 39,1 29,2 36,4 21,4 24,7 23,8 28,6 10,2 34,7 23,2 21,9 23,5 20,8 29,7 14,0 21,1 31,0 22,2 26,5 16,7 40,5 24,2 10,3 31,3 26,8 18,6 40,9 18,5 17,4 15,1 27,8 16,0

2,0 6,5 4,3 3,0 6,6 4,3 11,9 3,4 8,5 3,4 4,8 0,0 2,9 2,6 7,1 8,9 9,2 1,4 7,5 2,2 7,7 8,3 6,9 5,4 0,0 6,6 6,7 6,2 3,6 4,0 8,9 7,9 1,8 7,8 8,0 4,9 2,4 0,0 5,5 6,8 8,1 9,8

27,6 29,2 31,7 30,3 40,0 34,3 43,5 34,7 43,8 27,9 27,6 56,0 20,5 35,8 23,8 27,6 39,0 44,8 23,3 34,4 39,1 29,8 17,1 37,1 25,9 47,1 27,1 30,7 42,5 36,2 33,7 34,2 23,2 35,8 50,5 38,1 20,3 30,2 27,0 32,5 30,1 31,6

14,6 17,8 14,7 26,7 27,8 16,0 23,9 14,3 28,8 19,4 11,4 40,0 9,1 26,0 13,5 19,0 24,1 24,5 15,2 24,1 24,6 18,3 14,4 27,6 19,0 27,4 15,5 23,3 21,2 19,1 25,0 25,6 17,6 22,8 37,8 30,1 18,2 15,6 21,2 23,4 20,7 19,7

44,1 41,4 47,6 33,9 51,2 51,9 60,2 55,6 61,2 40,3 47,5 66,7 30,8 52,2 36,9 44,7 50,7 58,6 31,9 45,5 50,7 45,8 21,3 52,0 33,3 60,0 43,9 44,7 69,8 54,3 36,5 52,0 32,4 46,4 58,9 50,0 22,6 41,7 33,3 47,2 38,6 52,4

11,2 11,8 10,2 11,2 10,7 15,3 18,9 11,1 18,7 10,8 15,1 11,9 15,8 13,8 15,7 18,4 18,0 4,8 17,3 12,2 14,5 17,4 14,6 19,4 8,0 11,4 18,3 16,4 14,3 9,3 21,3 19,0 6,9 17,1 13,8 12,1 15,4 8,9 12,7 12,1 17,5 14,3

226 209 244 227 235 118 43 229 45 234 125 208 101 161 109 52 61 288 69 195 140 68 137 34 271 220 56 91 143 257 19 42 282 79 159 201 117 261 183 200 65 143

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

138

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 138

i j i j i j j l j j l i m j j k i j k k i j l j i i j j j j j j j j j l l i j j k i

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

212 193 154 176 52 118 28 111 27 206 213 2 273 95 247 211 64 24 256 117 61 187 287 85 229 18 216 172 33 91 128 120 257 95 6 76 275 182 218 144 183 156

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

36,6 31,1 26,7 25,0 22,2 24,0 13,4 24,5 6,8 32,1 38,6 10,0 24,2 29,8 26,5 18,5 27,8 17,0 27,3 20,3 33,3 28,0 26,7 16,8 23,8 24,2 21,4 20,3 22,7 21,3 18,2 17,4 31,3 16,5 16,2 8,6 30,3 26,7 32,2 17,8 24,1 20,4

50,0 39,6 35,4 40,3 34,9 22,2 15,8 26,7 16,3 42,4 30,0 26,7 48,7 36,2 44,7 29,8 27,5 20,0 59,6 41,6 32,0 31,6 54,1 24,8 38,5 28,0 34,8 35,2 15,1 23,9 50,0 28,3 48,6 27,8 25,0 35,5 61,3 33,3 43,8 28,8 41,3 27,4

62,0 86,0 68,6 69,0 67,0 71,0 72,0 76,0 67,0 60,7 73,0 69,0 63,3 67,0 89,0 76,0 64,0 71,0 61,4 70,0 76,0 52,0 63,0 61,0 69,0 73,0 74,4 66,0 64,0 68,0 70,0 62,0 60,0 64,0 75,0 66,0 71,0

43,4 34,6 31,7 32,8 30,0 22,2 14,9 25,3 10,7 36,4 34,5 20,0 37,0 33,0 34,9 22,8 27,6 18,4 39,7 31,2 33,1 29,8 38,2 19,9 30,9 27,3 26,5 25,2 19,2 23,4 35,6 21,3 37,9 22,7 21,5 19,4 45,3 30,2 35,9 21,6 32,9 22,9

278 227 202 210 179 71 10 107 2 244 226 36 249 212 229 82 149 22 264 196 213 177 259 35 191 141 124 106 27 88 238 56 256 80 58 29 282 182 241 61 211 84

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

215 6 134 111 155 79 67 27 155 237 54 111 207 155 3 27 192 79 224 101 27 260 208 225 111 54 42 166 192 138 101 215 239 192 38 166 79

.. För få för att redovisas.

-12,6 4,7 -10,8 -9,1 -13,4 -6,6 -8,7 -2,3 -12,8 -15,9 -7,8 -11,3 -12,3 -11,5 7,7 -10,0 -13,7 -10,8 -14,0 -10,3 -8,2 -7,5 -14,6 -14,6 -8,5 -9,9 -6,6 -10,1 -13,6 -9,4 -11,4 -14,6 -16,1 -15,7 -8,5 -11,1 -11,9

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 139

Elever folkbokf. i

Min–max

139

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

37,8 23,0 32,9 13,0 26,5 16,7 37,7 23,9 52,4 22,5 26,3 24,8 23,2 21,5 21,4 20,0 15,9 28,0 37,5 23,5 21,3 26,9 8,4 28,9 17,1 29,0 18,0 27,4 25,0 26,7 26,0 36,0 29,0 16,3 17,0 16,1 16,0 30,4 22,6 19,8 24,2 23,7

0,0 5,3 7,4 9,1 4,5 6,2 9,5 3,7 4,1 4,5 1,6 4,5 7,4 1,8 9,5 4,3 5,8 1,3 6,2 5,6 6,0 5,1 5,1 8,7 4,9 3,3 5,3 5,6 5,7 8,0 6,6 7,5 0,0 5,7 7,3 10,8 0,0 7,8 5,3 7,7 7,0 6,3

41,5 27,6 29,0 19,6 32,5 37,7 17,2 24,7 41,0 26,2 29,9 28,3 21,5 33,1 26,2 26,9 34,7 38,5 32,5 28,4 23,8 33,7 30,8 29,9 30,6 37,8 42,7 33,8 35,0 43,1 31,0 31,6 35,2 31,1 39,3 39,1 20,8 30,2 40,2 35,2 22,5 41,2

39,4 16,4 12,9 22,2 24,2 25,3 5,3 16,9 25,8 14,1 24,5 13,4 13,3 21,2 12,0 17,0 23,5 27,6 23,7 17,2 14,0 25,7 22,1 20,2 19,6 29,6 30,5 19,4 26,7 26,5 17,3 27,6 22,2 21,2 26,4 31,5 18,2 19,8 22,2 21,6 14,9 25,2

47,7 35,7 45,6 14,3** 50,0 51,7 23,6 39,6 50,0 39,5 42,5 50,0 32,1 45,7 32,8 35,8 50,7 52,3 54,2 39,8 35,8 43,5 42,4 38,7 51,2 42,6 55,9 51,2 45,3 54,6 48,6 36,2 48,5 43,0 61,5 51,5 41,9 46,4 50,0 48,7 37,3 55,8

20,9 11,4 18,2 9,6 19,4 11,4 18,3 14,6 18,3 13,5 15,6 14,3 16,7 11,7 15,8 11,3 9,2 15,6 24,0 15,0 14,7 18,4 6,7 16,8 12,2 12,0 11,8 17,2 16,0 15,2 15,8 17,1 12,7 11,3 13,5 13,0 15,2 19,1 12,5 12,1 17,5 13,7

22 221 58 252 35 219 55 138 54 166 111 143 86 212 106 224 258 110 10 126 133 51 284 84 196 205 211 75 98 122 105 77 184 222 167 180 121 38 186 199 66 163

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

140

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 140

i k k i k j j j i j j i j j k j i j j j k i j k k j j k j i j k j j j j j k k j j j

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

42 213 195 279 143 82 286 240 48 226 186 202 270 136 224 221 112 71 145 201 249 127 170 185 173 79 32 123 109 30 164 155 105 162 60 62 271 180 51 104 265 44

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

18,2 19,7 27,1 16,7 18,5 13,5 31,6 23,2 45,2 18,8 17,9 23,6 24,0 25,3 36,0 15,1 29,6 14,9 25,8 26,9 24,5 24,8 32,6 23,2 20,4 14,8 20,7 13,9 25,2 22,4 25,9 24,1 19,4 25,3 20,6 27,8 11,9 21,2 28,9 22,5 18,9 11,5

36,4 38,1 30,9 57,1** 28,7 28,2 45,5 35,6 32,7 32,8 45,2 32,0 46,0 31,4 46,9 37,7 36,0 24,6 16,7 41,6 37,2 37,0 41,2 45,9 25,4 36,2 21,8 28,1 39,6 29,8 37,8 44,7 33,3 30,4 22,4 42,4 27,9 32,9 36,0 34,5 39,4 27,2

72,6 69,0 74,0 70,5 71,9 74,0 61,6 78,0 72,0 71,0 68,0 65,9 73,0 61,0 62,7 82,0 59,7 74,4 85,9 65,0 73,0 76,0 65,2 68,0 71,8 63,0 68,0 64,0 75,0 78,0 77,0 70,0 82,0 72,0 67,0 66,5 87,7 68,0

29,3 30,3 29,0 26,1 21,9 20,1 40,8 27,6 37,3 25,8 26,9 26,9 33,3 29,2 40,2 25,9 32,2 19,9 25,2 34,0 29,7 30,2 36,8 35,5 22,1 28,4 21,0 20,7 31,6 26,8 31,0 39,2 25,4 27,2 21,1 33,3 13,7 26,1 34,1 28,6 25,3 19,6

169 185 162 119 68 38 269 147 251 117 131 133 214 164 268 118 208 34 105 220 176 184 247 237 70 153 47 43 201 129 194 263 110 138 52 215 6 120 223 157 109 30

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

66 111 44 99 76 44 223 18 67 79 138 176 54 225 214 9 244 42 7 182 54 27 181 138 77 208 138 192 38 18 23 101 9 67 155 164 4 138

.. För få för att redovisas.

-5,7 -7,8 -4,6 -8,0 -9,3 -7,9 -17,9 -3,5 -10,2 -9,7 -11,0 -15,0 -9,3 -16,2 -10,8 -2,5 -19,3 -5,1 5,8 -12,6 -8,9 -9,0 -13,1 -16,2 -12,7 -12,6 -11,2 -14,2 -7,1 -3,5 -8,3 -10,0 -3,3 -10,4 -9,1 -12,3 5,1 -11,5

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 141

Elever folkbokf. i

Min–max

141

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

15,3 31,8 34,6 29,8 22,6 45,9 16,4 15,2 29,5 32,5 0* 19,8 25,7 20,8 44,9 20,0 23,7 24,7 18,2 19,6 45,5* 21,8 36,4 21,8 21,0 14,3 22,2 15,5 14,8 25,9 17,1 21,4* 41,3 16,7 22,0 21,5 28,0 36,8* 29,7 25,7 17,1 44,9

6,1 6,1 12,2 10,8 8,2 8,2 2,7 3,1 9,4 4,1 6,1 4,8 5,1 7,5 10,9 4,2 1,5 7,7 7,9 7,8 3,8 5,7 9,1 7,7 4,8 10,3 11,1 1,7 2,4 6,9 3,2 11,9 11,2 5,0 3,0 5,3 8,7 0,0 6,9 2,3 7,6 4,4

22,9 20,0 23,4 32,2 25,3 18,5 24,3 33,8 23,8 34,1 35,1 30,3 44,9 56,7 31,1 29,2 33,5 22,2 38,9 38,3 22,2 37,6 31,4 32,3 29,9 33,0 28,3 33,9 35,6 28,8 39,8 19,4 30,5 38,6 32,8 30,9 38,3 24,5 32,8 27,0 41,6 38,1

12,2 9,1 19,5 25,0 15,5 10,1 11,4 21,1 15,8 23,1 16,7* 10,4 29,7 35,6 16,4 21,8 24,3 13,2 14,3 22,0 0* 24,8 20,3 13,2 23,6 24,4 13,0 18,6 31,0 18,6 27,5 10,0 15,3 32,7 20,4 20,0 22,8 15,0 15,6 22,6 31,4 16,9

31,1 30,4 35,3 41,9 32,9 45,2 40,7 50,0 37,4 48,7 52,9* 47,4 60,2 76,0 47,1 37,0 43,4 31,0 59,6 55,4 23,8 54,6 48,9 52,3 53,4 41,3 40,0 43,9 29,0 43,9 52,2 28,1 45,8 50,0 51,3 51,9 51,1 30,3 51,6 32,3 51,7 54,9

9,8 16,1 29,9 20,2 13,3 36,9 7,7 10,3 20,7 14,7 4,4 11,6 14,6 13,7 27,8 10,9 10,5 17,2 12,2 12,5 15,8 15,2 24,1 14,2 17,0 12,7 15,9 8,6 7,5 17,1 8,9 14,3 22,5 10,5 13,7 15,3 16,5 10,7 16,6 14,5 11,5 18,6

250 96 3 28 175 1 277 242 25 135 289 217 139 162 5 233 241 73 197 186 101 123 8 149 81 182 99 266 279 76 260 143 12 240 164 120 89 237 88 141 218 47

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

142

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 142

j i j j j k l j j j j j i i k j i k j k k i j i j i l i k j j l j j j k j l i j k i

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

260 276 255 151 234 283 246 124 250 121 106 177 23 1 161 192 130 266 65 75 267 83 158 148 184 138 203 122 98 197 55 281 174 69 141 168 74 243 140 219 40 77

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

36,5 27,3 18,8 21,2 27,0 21,2 20,3 25,0 16,3 25,0 27,8* 24,3 22,7 2,2 18,2 26,3 20,6 27,6 14,3 20,3 60,0* 18,5 25,7 16,2 17,3 29,3 30,4 27,9 17,2 18,6 16,3 10,0 16,1 20,0 23,9 27,6 17,4 35,0 20,3 22,6 12,8 18,6

49,5 34,8 41,2 40,9 43,9 31,7 45,8 33,9 36,4 38,5 29,4* 28,5 20,5 10,0 37,3 44,5 44,4 51,8 25,5 21,4 61,9 25,6 27,7 26,2 31,1 47,8 36,7 34,8 41,9 32,6 28,3 50,0 30,5 30,8 36,3 31,2 30,4 51,5 29,7 48,4 32,6 25,4

55,0 60,0 81,0 69,0 61,0 68,0 59,0 67,5 61,0 71,0 66,0 68,0 59,9 68,4 78,2 61,0 59,0 74,0 66,0 70,0 72,0 65,0 61,0 64,7 66,4 63,4 62,0 69,0 71,0 72,0 68,0 87,6 59,0 72,0 75,5 71,0 80,0

44,1 31,1 24,9 29,5 35,0 23,7 31,3 29,5 24,4 30,8 29,7 26,8 21,6 6,2 27,4 35,0 32,1 39,0 20,0 20,9 58,3 22,4 26,4 21,1 20,4 39,8 34,0 32,1 30,1 24,7 23,3 30,6 23,3 22,7 28,8 28,7 24,9 45,3 26,7 36,5 23,6 22,4

279 195 102 174 233 92 197 171 96 190 175 128 59 1 143 232 206 262 36 45 290 77 123 48 41 265 221 207 180 100 86 188 87 80 159 158 101 281 127 245 91 76

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

257 239 11 111 225 138 247 154 225 79 166 138 243 137 17 225 247 44 166 101 67 182 225 191 165 205 215 111 79 67 138 5 247 67 36 79 13

.. För få för att redovisas.

-18,1 -13,6 -8,4 -7,7 -17,1 -11,7 -21,3 -11,6 -19,6 -4,6 -9,6 -13,3 -15,0 -11,9 -6,1 -14,3 -19,3 -7,7 -15,2 -14,1 -7,5 -12,3 -14,4 -15,2 -12,6 -15,2 -16,0 -10,6 -11,4 -10,2 -11,3 6,3 -18,1 -5,1 -3,4 -10,3 1,7

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 143

Elever folkbokf. i

Min–max

143

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

21,2 12,3 14,1 11,3 15,7 19,0 17,7 5,6 14,1 21,1 22,4 12,4 22,3 12,3 16,4 16,2 15,7 18,5 11,0 6,4 13,1 13,4 10,1 11,7 20,0 19,0 18,9 7,2 19,9 12,1 20,7 15,0 16,9 11,6 9,7 8,8 18,2 15,6 15,0 20,8 16,0 17,0

31,9 16,3 20,0 29,6 21,4 27,6 30,3 12,5* 34,5 38,3 39,2 27,5 30,3 23,9 20,4 24,6 25,3 25,6 15,5 10,0 20,0 20,1 23,3 21,6 24,1 24,0 50,0* 12,1 31,8 19,7 24,9 24,0 28,2 18,9 13,8 17,9 24,2 19,5 26,9 58,1 24,0 27,0

10,6 10,1 8,2 2,2 3,3 13,0 7,7 2,6 5,3 5,9 4,5 2,6 6,9 6,1 5,5 5,8 9,1 8,4 6,1 3,7 9,2 6,0 0,0 4,3 6,6 5,3 4,8 5,3 4,8 1,7 7,9 7,1 3,1 4,1 3,8 3,8 3,0 10,1 6,8 4,3 8,2 3,7

37,8 38,5 36,3 19,8 29,8 42,4 26,1 30,4 32,2 25,5 27,8 34,2 28,7 28,0 31,0 24,6 38,5 33,7 24,6 43,9 31,3 33,4 38,7 22,1 28,7 25,6 42,3 39,1 27,1 42,2 26,3 39,6 25,0 32,9 35,7 27,5 31,0 23,7 23,0 37,4 33,3 32,5

19,3 30,9 21,4 5,1 21,2 23,8 15,7 11,1* 12,8 12,2 4,5 21,0 18,3 15,5 24,4 16,7 27,6 24,4 14,5 35,0 20,3 25,1 21,9 13,0 23,5 19,8 37,5* 31,4 17,9 29,9 19,9 30,0 15,9 23,6 25,0 12,3 19,4 18,4 13,1 12,5 18,8 27,2

55,0 50,0 50,9 37,1 46,4 52,3 35,8 41,7 50,0 46,6 50,0 46,6 63,3 38,5 48,4 33,3 47,4 48,6 38,3 52,4 41,4 43,8 52,9 31,4 45,0 39,8 44,4** 50,0 38,9 57,1 45,8 60,0 36,4 44,1 59,1 40,7 46,4 31,0 34,5 54,2 49,2 37,6

20 193 152 225 107 39 62 287 153 21 13 191 15 192 90 93 108 49 231 285 179 169 247 213 29 41 44 281 30 198 24 126 83 216 251 263 59 113 129 23 97 80

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

144

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 144

i i j m k j j i l k j j l j j j j j j i k j i k j j i i l j j j k j j k k k j i j j

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

80 71 89 278 188 34 228 175 150 233 207 119 199 205 167 241 70 126 242 26 159 131 66 269 198 232 36 62 217 37 223 57 237 139 97 215 165 251 259 84 132 142

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

18,5 23,5 21,4 43,6 14,2 14,3 23,7 44,4* 25,5 33,1 22,7 21,9 22,1 28,6 18,4 13,9 26,3 19,3 29,7 10,0 18,6 18,0 26,6 25,0 19,7 17,1 31,3* 17,6 16,2 11,2 19,6 6,7 29,5 19,4 25,0 23,3 19,4 31,8 32,8 12,5 15,9 24,3

26,7 35,7 35,1 51,4 25,0 22,7 42,2 50,0 35,0 43,7 30,4 33,6 16,7 37,9 27,5 45,3 34,7 35,7 44,2 19,0 45,7 32,4 34,3 43,8 26,8 26,9 22,2** 25,0 41,1 23,1 27,9 30,0 40,9 40,7 27,3 44,2 34,8 45,7 46,6 22,0 29,2 36,7

66,0 64,0 61,0 68,0 72,9 63,0 77,9 56,0 76,0 74,0 65,0 69,0 73,0 65,0 66,0 69,0 63,5 68,0 71,0 76,0 65,6 71,0 59,0 78,0 55,0 68,0 76,0 69,0 74,0 64,0 55,0 68,7 56,7 59,2 71,0 64,0 68,0 59,5 71,0 73,0

22,4 29,2 28,3 49,4 18,5 19,7 33,3 48,2 28,9 38,2 26,7 28,4 21,3 33,6 22,3 26,2 31,0 25,3 35,9 14,6 34,4 24,6 29,9 35,1 21,7 21,2 26,9 20,7 27,1 15,7 21,9 18,9 34,8 29,1 25,7 35,0 25,5 37,4 41,3 18,2 23,0 30,7

79 167 152 287 23 31 215 286 161 260 126 153 57 218 75 121 193 107 242 9 224 97 178 234 65 53 134 44 135 12 69 26 228 163 116 230 115 252 271 19 85 189

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

166 192 225 138 65 208 22 256 27 44 182 111 54 182 166 111 204 138 79 27 177 79 247 18 257 138 27 111 44 192 257 133 255 246 79 192 138 245 79 54

.. För få för att redovisas.

-14,1 -14,8 -17,9 -7,8 -9,4 -10,2 -5,7 -19,4 -5,2 -7,1 -12,8 -10,0 -10,0 -14,0 -11,1 -9,3 -12,3 -12,2 -10,5 0,5 -11,9 -8,2 -18,4 -5,7 -19,5 -12,6 -9,7 -11,8 -5,1 -15,5 -20,2 -12,2 -13,2 -19,9 -6,2 -15,0 -12,0 -14,3 -7,3 -11,0

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 145

Elever folkbokf. i

Min–max

145

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

13,3 11,6 14,2 19,4 22,4 14,7 20,3 24,7 10,7 12,3 18,5 9,6 19,9 17,4 12,4 8,7 12,0 7,2 12,0 15,5 18,2 18,4 14,0 16,3 17,2 15,3 14,9 13,3 16,8 17,7 15,9 35,8 9,9 21,6 19,0 14,1 13,9 14,0 7,9 11,1 15,8 11,8

22,9 23,0 26,7 32,8 39,8 22,4 30,9 36,8 17,4 22,0 32,8 20,3 36,3 35,8 18,9 16,7 28,3 8,7 23,1 30,3 30,1 29,4 21,1 21,1 19,2 23,4 19,2 22,8 27,2 25,8 24,1 48,9 25,7 32,6 30,1 25,0 17,6 29,2 15,4 14,6 18,2 14,4

8,3 3,8 8,5 7,8 10,9 3,9 5,4 10,0 3,9 5,7 4,4 3,3 5,9 2,4 4,9 5,2 3,0 6,8 3,8 2,9 6,8 8,8 4,0 7,6 7,5 4,5 9,4 6,4 8,3 3,6 7,2 12,4 1,5 3,8 8,3 7,7 6,5 4,0 2,2 7,5 11,4 7,1

50,0 23,0 30,3 42,3 19,0 26,2 35,4 22,7 32,2 39,4 41,0 35,1 20,7 48,7 41,5 37,7 22,5 31,4 52,9 35,3 34,9 28,3 44,1 33,7 29,4 33,3 34,6 48,0 29,5 30,8 39,9 27,0 45,6 22,2 45,2 23,8 41,2 39,4 43,2 31,0 39,8 25,9

21,6 12,9 25,0 26,8 10,3 17,8 26,4 7,7 21,2 23,3 31,7 21,8 21,7 30,0 28,0 18,6 13,8 9,1 36,2 19,4 22,7 14,4 40,7 25,5 23,8 18,0 23,2 35,8 16,8 24,8 24,4 17,2 34,8 20,8 33,8 9,5 31,6 35,7* 19,8 19,8 27,5 21,3

68,8 32,1 36,6 51,4 31,9 37,5 53,1 44,1 45,5 53,4 48,1 47,7 20,2 67,9 56,6 47,4 29,0 51,4 64,4 56,1 44,7 42,2 50,0 51,2 54,1 44,8 48,9 63,6 40,6 44,2 63,0 44,4 56,8 26,7* 55,3 44,1 61,5 42,6 66,3 45,8 56,3 35,3

171 215 150 33 13 134 27 7 237 194 48 253 31 67 190 264 204 280 203 115 60 53 155 92 74 118 130 174 85 63 100 2 249 18 39 154 157 156 274 228 101 210

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

146

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 146

l j k k j k j j k i j k l i j j k j j j j k j k j i j i j k j j l k k j k j i k k j

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

7 258 178 35 282 225 101 261 149 58 47 108 272 12 41 81 264 157 5 102 110 204 25 125 190 132 113 14 189 171 54 220 20 267 21 248 45 59 29 166 56 230

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

13,7 34,3 32,5 14,6 25,0 27,8 20,2 27,5 25,8 23,3 15,9 21,8 40,2 15,0 15,1 20,9 30,8 24,2 2,1 21,4 21,5 25,4 22,0 19,7 17,0 24,0 18,0 14,6 24,6 17,1 14,8 19,5 15,2 33,3 4,2 21,4 20,5 21,4* 16,3 18,4 22,5 19,1

20,8 44,4 42,7 22,9 36,2 45,8 21,5 30,5 29,1 23,3 29,1 36,4 57,3 15,4 28,9 34,2 53,6 29,7 17,8 18,3 30,7 35,3 26,2 28,7 22,2 29,9 26,2 27,1 37,6 32,7 19,0 26,8 29,5 66,7* 20,0 35,3 24,0 34,0 20,2 30,0 21,9 44,8

64,0 67,0 79,0 69,0 63,0 70,5 66,7 73,0 67,9 68,5 66,0 75,4 67,0 59,0 73,0 68,0 68,6 78,0 70,0 69,0 66,6 75,0 71,0 65,6 74,0 79,0 64,0 71,0 73,0 69,0 74,0 71,0 73,0 71,7 77,0 -

18,0 40,1 37,6 19,8 30,2 35,7 21,3 29,2 27,3 24,1 22,9 29,4 47,8 15,2 21,1 29,5 42,8 27,1 12,4 20,3 26,6 30,2 23,5 22,4 18,3 27,4 21,6 20,1 31,4 21,9 17,3 22,3 22,2 41,3 13,4 27,4 21,7 33,3 18,8 23,5 20,5 28,2

18 267 254 33 181 240 55 166 139 93 83 170 285 11 48 172 277 136 3 40 125 183 90 78 21 142 60 39 199 67 16 73 71 271 4 145 62 215 24 89 42 151

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

192 155 14 111 208 99 162 54 153 136 166 37 155 247 54 138 134 18 101 111 163 38 79 177 44 14 192 79 54 111 44 79 54 78 23 -

.. För få för att redovisas.

-12,6 -11,2 -2,9 -13,6 -10,1 -10,0 -10,4 -8,3 -10,5 -11,1 -11,3 -8,3 -8,0 -17,6 -6,6 -12,6 -10,3 -1,3 -12,9 -6,7 -12,8 -6,0 -10,2 -13,0 -2,2 -2,8 -13,9 -12,1 -8,1 -12,5 -9,5 -8,0 -6,1 -10,2 -9,9 -

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 147

Elever folkbokf. i

Min–max

147

2009-10-14 16.11

Resultatindikatorer – arbete och högre studier samt demokrati

Totalt

Elever folkbokf. i

Procent

A8. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning

Efter programinriktning

Rank

Efter programinriktning

Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

Procent

0–58,1

0–16

11,3–56,7

Jmfrt m 2007

A7. Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning

Studieförberedande Rank

Yrkesförberedande

Procent

0–37,5

8,3–76,0

Min–max

3,1–36,9

Vägt medel

16,3

24,3

6,5

30,7

20,2

45,5

Median

14,3

23,2

5,5

32,5

20,9

46,4

28,3 5,9 25,0 22,2* 29,0 32,2 24,8 28,8 13,7 21,2 15,6 24,8 22,0 12,5 20,0 19,4 31,9 8,0 20,5 16,7 29,4 18,2 22,2 21,4 16,7 24,4 18,9 9,6 19,4 21,0 34,5 20,5 10,2 19,5 31,9 27,9 10,0* 16,2

4,3 1,9 4,5 2,3 4,6 3,9 7,5 4,9 4,2 13,0 9,0 9,3 5,6 16,0 7,7 1,5 8,9 3,2 8,3 4,0 3,9 8,9 6,9 4,7 3,8 2,0 5,4 7,1 5,1 6,6 6,8 6,4 6,6 5,3 4,3 1,0 5,9 0,0

47,8 33,3 26,8 48,5 22,5 47,2 36,1 38,5 46,8 38,0 18,3 24,3 33,2 41,7 30,3 22,7 25,3 30,8 41,1 12,5 43,0 25,7 48,8 19,5 26,2 34,4 29,1 38,7 40,9 25,1 48,9 29,3 27,7 36,0 41,4 42,1 35,1 20,4

25,0 20,0 9,9 32,0 13,2 30,5 23,8 27,3 37,9 27,0 9,8 17,0 21,8 30,0 25,0 14,3 16,7 22,8 37,9 15,8* 28,0 12,2 27,5 6,3* 12,1 10,7 15,9 16,3 27,6 20,3 21,9 12,6 20,8 25,0 21,8 26,7 25,0* 19,4

64,9 44,2 42,0 55,3 33,3 62,1 52,5 54,8 63,0 61,2 27,7 33,9 60,4 53,3 36,2 33,3 31,4 41,5 44,2 8,3* 52,6 35,3 66,7 22,9 40,0 44,6 44,3 54,3 50,0 37,3 63,3 52,9 41,3 57,1 58,1 57,9 42,9 17,6*

13,3 3,1 15,0 8,1 13,4 16,2 17,2 17,1 11,3 17,3 12,5 16,9 15,4 14,3 13,6 12,4 19,3 8,9 13,8 7,9 14,2 14,4 14,8 11,0 8,4 12,5 13,1 8,1 11,1 16,1 18,6 13,8 8,9 13,5 14,6 12,0 6,8 9,4

171 290 126 270 170 94 72 77 223 69 185 82 116 143 165 189 36 259 160 275 151 142 131 232 267 186 178 269 229 95 46 158 262 168 136 202 283 255

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

148

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 148

i i l i l i j k i j k k j j i j j j i l j j i k i i j k i j i i j j j i i j

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

15 132 222 13 263 17 93 71 19 78 284 245 135 39 179 261 235 169 46 289 31 231 11 280 226 116 194 68 49 236 10 191 208 94 43 38 106 274

.. För få för att redovisas.

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

A9. Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt

Efter programinriktning Studieförberedande

Procent

A10. Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige

Rank

6,2–58,3

Yrkesförberedande

Procent

2,1–60,0

10,0–83,3

44–93

26,6

21,2

33,6

27,4

21,4

33,6

69,0

14,7 40,0 28,2 32,0 28,9 27,1 20,9 23,6 14,3 10,8 24,5 21,2 21,4 23,3 18,8 28,6 27,1 36,8 24,1 36,8* 16,0 30,6 10,1 25,0* 30,3 10,7 19,4 26,5 17,2 22,3 18,8 21,3 34,4 21,4 14,9 14,7 18,8* 32,3

16,2 44,2 33,3 31,6 43,6 27,3 28,2 29,0 27,0 15,5 41,9 36,7 22,8 20,0 40,8 48,1 54,3 43,4 44,2 83,3* 24,4 47,1 16,1 61,4 43,3 33,8 36,4 30,0 35,3 39,9 16,7 29,8 43,4 21,0 34,1 27,6 47,6 70,6*

69,8 69,0 65,0 57,0 93,0 74,0 69,0 71,0 74,0 71,0 72,0 76,0 72,0 69,0 61,0 61,0 58,0 69,0 62,0 69,9 60,0 69,0 77,0 72,0 79,0 73,0 70,0 69,0 65,0 63,9 73,5 83,0 69,0 44,0 62,0

15,8 42,3 31,4 30,9 38,8 27,2 24,2 24,2 19,2 14,3 32,0 27,6 21,8 21,7 29,2 36,4 37,9 40,8 37,0 53,1 21,1 38,1 13,7 55,2 36,9 26,9 27,5 28,6 27,3 28,9 17,4 25,0 37,6 20,9 26,4 21,1 35,1 44,9

13 276 198 192 261 137 95 94 28 8 204 148 66 63 165 243 257 270 249 288 51 258 7 289 248 132 146 156 139 160 17 103 255 46 122 48 235 280

* Värdet grundas på färre än 20 elever.

Diff. mellan antal förstagångs väljare och totalt röstantal

Totalt

** Värdet grundas på färre än 10 elever.

Rank

Procentenheter

(-33,1)–10,9

Vägt medel Median

108 111 182 253 1 44 111 79 44 79 67 27 67 111 225 225 252 111 215 107 239 111 23 67 14 54 101 111 182 202 53 8 111 261 215

.. För få för att redovisas.

-10,5 -10,4 -14,2 -19,6 10,9 -7,8 -11,2 -7,7 -9,5 -8,9 -10,5 -8,1 -7,2 -8,2 -16,1 -16,4 -8,9 -10,2 -11,6 -13,3 -15,2 -11,3 -3,1 -8,1 -7,7 -7,9 -11,3 -6,0 -15,9 -14,4 -9,8 5,1 -9,5 -33,1 -9,3

- Värde finns ej att redovisa.

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 149

Elever folkbokf. i

Min–max

149

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

87 592 77 586 96 379 91 380 103 501 94 939 118 573 78 506 95 447 91 960 99 902 100 038 106 641 87 188 89 686 80 787 88 299 83 032 90 568 68 499 86 663 86 490 80 874 104 195 82 819 103 628 93 337 74 745 93 178 114 865 88 976 82 011 83 821 102 115 76 988 73 846 83 666 81 575 97 446 80 678 83 252 85 365

16 805 16 720 20 841 17 279 18 437 28 306 32 207 14 380 17 239 19 431 19 487 17 159 15 778 17 951 16 718 16 696 16 766 17 661 21 711 15 469 20 042 17 008 17 610 15 758 16 762 23 135 22 706 18 312 15 109 16 955 17 329 17 186 16 332 18 134 15 401 18 379 17 884 17 008 3 560 10 629 13 197 21 484

4 262 2 636 4 369 6 431 5 561 9 100 6 094 4 236 4 470 2 434 7 394 10 168 7 568 5 092 3 000 4 955 3 629 7 837 1 969 1 897 834 5 561 3 068 8 401 3 934 4 235 7 794 265 4 487 11 381 7 264 609 3 704 5 068 5 640 2 072 2 934 4 795 3 084 2 901 2 668 2 702

Min–max

ale alingsås alvesta aneby arboga arjeplog arvidsjaur arvika askersund avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-ed Danderyd Degerfors Dorotea eda ekerö eksjö emmaboda enköping eskilstuna eslöv essunga fagersta falkenberg falköping falun

150

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 150

4,4 -7,2 9,1 0,1 18,5 2,8 28,4 -8,1 5,3 8,0 12,8 8,0 14,8 -2,3 7,7 -8,7 2,1 -9,9 8,8 -18,6 6,2 -3,2 -9,5 9,9 2,0 20,7 4,5 1,0 6,4 20,4 -4,9 0,6 0,8 15,2 -8,2 -12,4 -1,3 -9,2 12,9 -6,4 -3,9 1,8

Rank

162 33 220 103 273 147 288 25 175 207 247 205 255 72 200 22 135 14 218 1 186 60 15 226 133 277 165 121 189 276 52 114 118 259 24 7 82 17 249 41 57 131

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

27 323 37 247 18 775 6 523 13 301 3 146 6 665 26 176 11 386 21 937 9 897 7 533 2 516 14 613 27 535 8 232 26 189 10 855 48 185 101 487 80 055 5 260 12 200 7 009 16 230 14 203 4 788 30 851 9 839 2 914 8 653 24 779 16 312 9 331 38 978 94 785 31 123 5 625 12 267 40 451 31 349 55 297

32,5 32,2 31,4 32,5 32,4 31,7 31,5 31,4 32,4 33,1 33,0 33,0 33,4 31,3 31,6 31,9 31,6 32,2 33,6 31,9 32,2 31,4 32,2 33,5 30,5 30,6 34,1 29,3 32,6 33,4 32,8 31,3 32,6 31,8 31,4 31,7 30,1 32,0 32,7 31,0 31,6 33,2

22,0 21,8 21,2 21,8 21,7 22,3 22,1 20,9 21,7 22,2 22,5 22,9 22,9 20,9 22,1 21,5 20,9 22,0 22,7 21,5 20,1 21,5 21,8 23,3 20,1 20,2 23,6 17,2 21,9 22,9 22,3 19,2 21,9 21,6 21,0 22,0 19,7 21,5 22,1 21,3 21,1 22,3

187 672 175 941 176 363 169 350 166 373 158 582 163 982 165 009 166 530 167 049 152 308 153 718 144 247 169 643 169 341 190 356 161 546 150 644 170 279 171 223 166 945 171 095 168 363 157 946 169 819 173 660 151 744 254 900 164 640 154 642 154 038 217 705 171 383 170 624 179 979 168 988 175 079 166 020 170 806 172 086 168 457 174 793

83 897 83 639 88 345 91 273 87 326 92 362 92 364 85 413 90 658 85 113 88 547 92 631 92 914 89 242 83 290 88 453 86 474 92 177 83 250 84 112 81 590 89 387 89 411 94 844 81 208 85 864 89 311 73 991 87 599 95 440 93 514 81 548 83 166 88 626 83 847 84 343 84 769 89 848 86 306 86 156 86 647 83 865

Min–max

förortskommuner övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner övriga < 12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner övriga > 25 000 invånare övriga < 12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga < 12 500 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner övriga > 25 000 invånare förortskommuner övriga > 25 000 invånare övriga < 12 500 invånare övriga > 25 000 invånare större städer förortskommuner pendlingskommuner pendlingskommuner glesbygdskommuner förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner förortskommuner övriga < 12 500 invånare glesbygdskommuner övriga < 12 500 invånare förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare större städer pendlingskommuner pendlingskommuner Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare övriga > 25 000 invånare större städer

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 151

151

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

101 457 85 413 88 812 84 156 95 376 94 347 92 657 89 967 92 643 95 605 89 674 81 614 97 285 83 848 75 717 71 798 85 424 81 679 87 346 94 115 104 237 89 946 92 744 81 198 89 495 98 566 86 080 75 788 89 487 87 504 100 725 86 269 79 667 101 208 97 293 92 333 99 154 108 303 88 295 72 733 87 086 86 208

9 448 11 771 19 594 16 813 17 699 16 896 17 639 17 347 14 366 21 822 20 128 16 779 17 412 11 978 16 890 15 739 17 066 17 458 15 257 6 134 6 882 17 274 15 057 18 966 13 024 16 663 15 509 16 002 17 276 17 008 16 886 22 428 17 706 11 029 20 576 14 226 16 464 16 748 16 810 19 339 16 826 18 382

4 832 2 566 3 805 6 815 5 180 5 100 7 741 2 860 5 033 3 597 5 456 4 700 6 190 2 289 2 967 3 668 4 239 5 967 4 765 6 301 4 276 3 069 1 631 1 053 3 300 7 705 3 520 1 655 4 678 4 723 3 032 896 3 931 2 655 7 586 2 931 7 344 10 919 2 736 3 690 4 030 3 000

Min–max

filipstad finspång flen forshaga färgelanda gagnef gislaved gnesta gnosjö gotland grums grästorp gullspång gällivare gävle göteborg götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs

152

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 152

15,4 -1,4 3,2 -2,3 4,1 5,0 9,6 2,2 6,1 13,4 -0,4 -9,0 7,1 0,7 -8,9 -11,5 -3,0 -7,8 2,7 8,0 26,6 7,3 10,6 -0,5 -0,8 8,8 -0,4 -6,4 1,1 -2,1 14,9 6,3 -5,9 15,0 10,6 10,0 10,1 16,9 6,0 -12,8 0,2 8,0

Rank

260 80 149 71 158 170 223 136 184 251 98 19 194 116 20 10 61 29 144 208 286 198 232 93 89 219 97 39 124 77 257 188 45 258 234 228 229 268 182 6 104 206

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

10 682 20 589 16 133 11 415 6 744 10 107 29 380 10 179 9 658 57 004 9 250 5 851 5 371 18 703 93 509 500 197 13 085 10 526 12 804 15 256 15 014 90 241 14 655 74 968 10 173 13 407 15 259 126 754 9 280 8 809 9 896 94 209 36 905 14 046 10 273 19 225 7 361 10 645 24 716 33 580 50 006 24 248

32,5 31,2 31,1 32,9 32,1 33,4 31,8 31,7 32,0 33,1 32,9 32,2 33,4 31,8 32,2 31,8 32,0 31,8 32,8 32,1 32,3 29,8 32,6 32,2 31,7 33,1 33,3 30,6 32,7 32,5 32,6 32,1 32,3 32,5 31,2 32,2 32,6 33,0 33,6 31,5 31,0 30,1

22,0 21,3 21,4 22,4 21,7 22,5 21,1 22,0 21,3 33,1 22,4 21,8 22,9 22,3 21,6 21,3 21,5 21,2 22,3 21,4 21,7 20,0 22,1 20,1 22,3 22,8 22,4 20,2 22,3 22,0 21,9 20,0 21,7 22,3 21,5 21,8 21,9 22,8 23,0 21,1 20,6 19,7

153 444 169 465 165 457 165 892 161 628 169 248 179 864 180 974 182 120 158 646 163 370 169 397 153 822 180 237 174 061 173 508 177 506 187 328 156 192 168 570 169 371 175 567 188 859 184 809 152 825 160 833 165 216 173 558 167 840 167 821 169 668 188 826 166 342 158 786 172 987 206 605 154 985 151 809 164 760 202 164 164 271 182 994

87 938 86 643 86 091 86 150 91 578 89 815 84 532 88 043 87 321 84 273 90 033 89 711 90 872 83 268 83 084 81 169 88 104 88 584 85 048 87 105 82 310 83 789 83 888 81 647 90 188 90 555 86 441 80 996 88 556 89 381 87 626 81 135 84 635 88 000 87 935 83 930 90 076 92 636 83 301 83 412 86 921 79 804

Min–max

övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga < 12 500 invånare pendlingskommuner Varuproducerande kommuner pendlingskommuner Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga < 12 500 invånare glesbygdskommuner större städer storstäder Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare större städer pendlingskommuner förortskommuner övriga < 12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare större städer Varuproducerande kommuner övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner förortskommuner övriga > 25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner förortskommuner övriga < 12 500 invånare glesbygdskommuner övriga > 25 000 invånare förortskommuner övriga > 25 000 invånare pendlingskommuner

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 153

153

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

104 593 89 878 89 666 93 730 80 875 78 411 102 589 85 797 94 464 80 106 85 831 75 174 80 998 85 788 87 161 91 554 84 162 78 311 92 997 93 119 79 887 85 315 89 595 92 325 82 604 105 562 84 611 82 474 85 473 89 941 91 254 96 253 89 835 85 938 86 790 96 406 80 465 84 953 89 520 81 222 81 856 93 845

17 745 16 688 17 144 18 164 19 251 16 591 18 781 3 630 16 776 15 433 17 885 20 809 20 860 20 668 17 409 17 167 11 041 23 376 17 174 20 174 19 044 18 307 17 578 15 688 16 715 18 845 17 338 15 641 14 999 16 194 6 876 16 203 17 400 21 054 19 368 20 152 15 424 16 632 17 424 18 370 18 984 17 867

4 760 5 701 5 435 5 657 1 107 3 800 3 632 3 603 5 434 2 971 1 332 3 399 5 042 3 726 7 011 5 604 3 931 3 574 7 141 4 733 3 092 3 128 4 596 4 264 3 684 4 931 3 630 4 512 2 533 4 234 2 064 4 334 4 699 3 469 3 863 6 323 500 1 872 5 397 4 702 2 703 2 763

Min–max

Högsby Hörby Höör jokkmokk järfälla jönköping kalix kalmar karlsborg karlshamn karlskoga karlskrona karlstad katrineholm kil kinda kiruna klippan knivsta kramfors kristianstad kristinehamn krokom kumla kungsbacka kungsör kungälv kävlinge köping laholm landskrona laxå lekeberg leksand lerum lessebo lidingö lidköping lilla edet lindesberg linköping ljungby

154

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 154

21,9 0,0 1,1 7,0 2,7 -7,7 16,3 4,6 2,4 -4,5 5,7 -10,4 -1,1 2,4 -0,4 5,0 -2,4 -11,4 8,4 4,7 -4,4 0,2 0,4 8,4 0,5 20,8 1,2 -1,2 2,8 3,8 11,3 4,2 0,9 0,2 5,2 6,8 10,0 2,1 -0,7 -4,6 0,9 8,5

Rank

280 101 127 193 145 30 264 166 139 55 180 13 85 138 100 169 69 11 212 168 56 107 110 211 113 278 128 84 146 154 239 159 119 106 172 191 227 134 91 54 120 214

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

5 930 14 757 15 039 5 305 64 355 125 154 17 162 61 693 6 790 30 959 29 872 62 804 83 994 32 207 11 674 9 885 23 099 16 336 14 259 19 473 77 977 23 958 14 324 20 157 72 676 8 170 40 268 28 255 24 740 23 258 40 860 5 870 7 111 15 288 38 085 8 085 43 111 37 922 12 831 23 099 141 863 27 430

32,3 30,2 31,0 31,3 30,9 31,8 31,8 32,0 32,0 32,6 32,1 31,9 32,3 31,7 32,9 31,0 32,3 30,4 31,8 33,4 31,3 33,0 32,7 31,1 31,3 32,6 32,3 28,9 32,7 30,0 30,6 32,7 32,3 32,4 31,5 31,9 31,0 31,5 33,3 32,4 30,3 31,2

22,1 19,8 20,6 21,9 18,8 21,1 22,3 21,8 21,5 21,9 21,4 21,2 21,8 22,0 22,4 21,2 22,8 20,0 21,5 22,8 20,9 22,5 22,5 20,4 21,5 21,9 21,9 18,5 22,0 20,3 20,2 22,1 21,6 21,5 21,1 21,7 18,9 21,1 22,8 21,7 20,4 21,0

154 897 164 587 172 506 158 760 196 292 176 294 163 814 169 466 166 874 166 732 170 805 172 162 172 226 163 952 169 927 165 960 185 498 163 403 209 842 156 819 170 148 160 851 170 396 177 852 205 259 173 558 191 583 198 318 167 824 168 454 159 804 163 136 173 961 169 117 201 773 169 398 223 583 175 745 171 497 168 811 173 878 177 135

85 837 89 877 88 650 87 593 78 733 84 994 88 191 82 049 92 228 83 916 81 190 83 865 81 940 83 767 87 473 87 182 86 234 88 376 85 759 88 939 83 541 85 114 89 264 85 147 82 175 87 380 83 596 83 517 83 154 86 689 81 983 92 394 89 061 85 756 82 529 90 236 73 160 83 215 90 169 85 156 81 148 86 468

Min–max

övriga < 12 500 invånare pendlingskommuner pendlingskommuner glesbygdskommuner förortskommuner större städer övriga 12 500–25 000 invånare större städer övriga < 12 500 invånare övriga > 25 000 invånare övriga > 25 000 invånare större städer större städer övriga > 25 000 invånare pendlingskommuner övriga < 12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare större städer övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner pendlingskommuner förortskommuner pendlingskommuner förortskommuner pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner Varuproducerande kommuner förortskommuner övriga > 25 000 invånare förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare större städer Varuproducerande kommuner

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 155

155

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

99 167 83 502 81 082 92 258 90 806 76 421 106 465 78 660 77 344 109 789 104 086 77 461 79 089 92 830 97 506 88 487 92 253 76 673 86 723 96 187 95 762 85 050 98 240 87 613 81 437 80 557 95 213 100 327 94 409 76 709 80 507 105 915 92 021 83 729 84 908 73 638 88 883 95 198 90 834 92 707 98 061 97 799

14 733 17 268 17 290 5 410 24 724 16 687 28 015 16 525 14 700 30 139 15 579 15 505 15 264 15 596 18 212 22 604 22 925 11 779 17 249 17 392 14 323 20 728 18 099 17 506 18 132 16 782 17 405 16 774 17 133 15 167 16 490 14 675 22 230 16 748 17 765 14 341 20 408 17 197 14 539 15 395 18 614 25 511

5 833 5 046 4 398 3 473 3 433 1 902 3 077 2 369 1 165 6 001 8 336 2 473 2 961 3 296 3 328 3 243 4 207 2 333 5 102 6 359 6 043 4 227 3 792 7 496 1 105 4 144 3 968 8 173 3 692 1 705 1 760 7 357 3 424 5 238 2 734 1 268 3 432 7 133 3 095 5 169 4 584 3 363

Min–max

ljusdal ljusnarsberg lomma ludvika luleå lund lycksele lysekil malmö malung-sälen malå mariestad mark markaryd mellerud mjölby mora motala mullsjö munkedal munkfors mölndal mönsterås mörbylånga nacka nora norberg nordanstig nordmaling norrköping norrtälje norsjö nybro nykvarn nyköping nynäshamn nässjö ockelbo olofström orsa orust osby

156

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 156

12,6 -4,7 2,6 6,3 7,9 -2,9 22,5 -5,7 -2,4 17,6 8,4 -8,6 -7,2 7,3 12,4 4,4 5,7 -7,6 -0,6 7,8 7,7 4,1 14,9 -0,4 4,4 -9,1 6,6 10,8 1,0 -9,5 -5,8 9,7 8,7 -2,8 0,7 -12,3 5,2 3,4 4,0 5,6 11,7 11,1

Rank

246 53 142 187 203 63 281 48 68 270 210 23 34 196 244 161 179 31 92 202 201 157 256 99 163 18 190 236 122 16 46 224 217 64 117 8 174 151 155 177 240 237

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

19 133 5 129 20 449 25 522 73 406 107 351 12 477 14 659 286 535 10 385 3 369 23 825 33 807 9 600 9 442 25 654 20 153 41 953 7 086 10 245 3 814 59 812 12 956 13 737 85 661 10 375 5 749 9 736 7 276 128 060 55 528 4 363 19 557 9 035 50 973 25 499 29 511 6 027 13 167 6 990 15 327 12 648

33,1 32,1 29,6 33,2 31,7 31,2 33,4 32,9 31,2 32,7 33,7 32,1 32,1 31,2 33,1 31,0 33,6 31,3 32,7 33,2 33,0 31,3 32,0 32,0 30,4 32,6 33,2 33,1 33,2 31,3 32,2 33,7 32,5 32,1 31,0 31,9 32,1 32,8 32,6 33,3 32,3 31,4

22,4 21,4 19,2 22,3 22,3 20,8 22,9 22,5 20,8 21,8 23,2 21,7 21,6 21,0 22,7 21,2 22,7 21,4 22,0 22,8 22,5 20,8 21,8 21,8 18,3 21,9 22,5 22,4 22,7 21,5 20,1 23,2 22,2 20,0 21,3 19,8 21,4 22,1 21,8 22,4 21,9 21,0

157 277 149 121 216 362 163 369 176 710 176 027 161 592 165 809 157 204 161 969 168 208 169 791 170 035 165 485 150 265 171 749 167 265 167 557 177 101 160 190 150 313 194 605 170 884 172 222 215 178 171 575 162 883 157 782 162 652 167 463 172 472 158 567 164 187 214 266 178 940 181 221 169 411 162 337 169 085 154 748 176 251 166 026

88 089 87 586 79 006 86 800 84 196 78 671 86 924 83 427 79 273 93 383 95 996 84 782 85 245 86 488 86 783 84 756 87 319 83 013 87 212 89 198 88 906 81 684 85 489 87 957 77 995 88 575 89 290 90 507 93 441 84 721 85 475 96 556 84 635 86 137 84 313 83 946 84 477 92 071 87 360 87 812 87 760 88 016

Min–max

glesbygdskommuner övriga < 12 500 invånare förortskommuner övriga > 25 000 invånare större städer större städer glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare storstäder glesbygdskommuner glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner övriga < 12 500 invånare övriga > 25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare övriga > 25 000 invånare pendlingskommuner pendlingskommuner övriga < 12 500 invånare förortskommuner Varuproducerande kommuner pendlingskommuner förortskommuner övriga < 12 500 invånare pendlingskommuner övriga < 12 500 invånare glesbygdskommuner större städer övriga > 25 000 invånare glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner pendlingskommuner övriga > 25 000 invånare pendlingskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner Varuproducerande kommuner

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 157

157

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

oskarshamn ovanåker oxelösund pajala partille perstorp piteå ragunda robertsfors ronneby rättvik sala salem sandviken sigtuna simrishamn sjöbo skara skellefteå skinnskatteberg skurup skövde smedjebacken sollefteå sollentuna solna sorsele sotenäs staffanstorp stenungsund stockholm storfors storuman strängnäs strömstad strömsund sundbyberg sundsvall sunne surahammar svalöv svedala

82 931 92 082 96 956 103 414 79 437 85 767 83 802 125 441 110 716 94 714 83 843 82 151 80 969 89 619 80 190 88 584 85 737 73 780 83 695 104 531 82 980 73 096 97 373 98 581 78 479 84 961 111 509 93 176 89 239 75 867 76 478 94 061 128 265 83 886 102 896 115 159 90 873 82 090 97 272 90 729 98 168 90 838

26 566 14 552 19 111 7 925 19 198 17 000 13 232 19 313 18 292 20 018 23 942 14 232 14 391 18 856 16 922 13 214 17 197 24 634 19 725 17 119 15 867 14 531 14 060 20 903 13 263 17 560 17 941 17 770 17 299 21 100 18 685 16 152 17 046 15 321 26 656 23 465 25 224 15 853 19 911 19 323 16 794 15 543

2 308 2 866 5 035 8 838 3 879 4 600 3 111 10 724 6 498 3 165 3 776 3 432 582 3 099 1 734 5 259 5 834 2 505 4 078 3 334 4 329 2 299 4 560 4 135 1 034 1 271 9 747 1 768 4 665 2 996 1 440 5 229 9 255 4 376 5 233 6 933 1 014 4 231 5 811 3 362 4 666 5 067

Min–max

158

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 158

-1,3 6,1 8,4 6,8 -1,5 -8,0 -2,6 25,8 18,5 9,4 -6,5 -5,6 -0,5 2,5 -2,1 5,2 -2,3 -11,9 -2,7 21,0 -7,3 -13,1 9,9 10,3 0,3 10,8 15,5 6,1 10,6 -8,7 -1,5 5,1 34,4 0,5 22,7 19,1 16,2 -1,0 14,3 1,1 11,8 7,4

Rank

83 183 213 192 78 27 67 285 274 222 38 50 94 140 76 173 70 9 65 279 32 5 225 231 108 235 262 185 233 21 79 171 290 112 282 275 263 86 253 123 242 199

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

26 309 11 647 11 170 6 429 33 802 6 972 40 902 5 681 6 900 28 489 10 850 21 365 15 177 36 879 38 372 19 356 18 093 18 518 71 862 4 622 14 784 50 610 10 734 20 538 62 097 65 289 2 733 9 170 21 667 23 657 810 120 4 383 6 304 31 715 11 607 12 532 36 079 94 955 13 473 10 062 13 184 19 390

32,1 32,6 31,0 31,9 30,9 31,0 31,5 33,7 32,9 32,0 33,0 32,8 32,0 32,3 32,2 30,9 30,8 31,5 32,9 32,5 30,5 31,4 33,6 33,7 30,3 29,2 33,4 32,2 29,3 32,5 29,7 32,8 33,4 30,4 32,4 33,2 31,2 32,9 32,3 32,8 30,4 30,6

21,9 21,9 21,3 22,5 20,5 20,6 22,0 23,6 22,4 21,3 22,1 22,2 19,9 21,7 20,1 20,5 20,4 21,0 22,4 21,9 20,1 21,0 22,7 23,1 18,2 17,1 22,9 21,7 18,9 22,1 17,6 22,3 22,9 20,6 22,0 23,1 19,1 22,3 21,8 22,2 20,0 20,2

176 933 163 185 176 805 149 029 194 097 158 716 174 259 154 073 165 698 165 994 157 077 166 037 204 349 175 358 186 318 159 192 166 623 173 147 170 780 161 956 175 649 176 945 167 916 155 476 212 689 198 404 152 069 170 057 201 638 193 615 195 165 163 291 153 142 188 764 164 897 151 413 187 549 176 769 161 210 176 264 173 778 191 315

83 986 86 808 89 406 96 793 80 669 93 190 86 052 99 719 93 396 86 564 89 704 86 998 81 361 87 433 81 941 84 216 87 782 83 738 85 988 86 383 89 552 84 071 88 641 89 400 78 278 76 690 96 548 87 796 80 663 83 067 77 656 89 481 95 459 83 478 83 882 96 680 78 172 82 888 85 111 89 786 87 799 84 569

Min–max

Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner förortskommuner Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner övriga > 25 000 invånare glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner övriga > 25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare större städer övriga < 12 500 invånare förortskommuner övriga > 25 000 invånare övriga < 12 500 invånare övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner förortskommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner förortskommuner pendlingskommuner storstäder pendlingskommuner glesbygdskommuner övriga > 25 000 invånare övriga < 12 500 invånare glesbygdskommuner förortskommuner större städer övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner förortskommuner

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 159

159

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

svenljunga säffle säter sävsjö söderhamn söderköping södertälje sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge

76 761 89 602 99 477 101 388 83 478 86 737 82 354 84 641 92 291 76 029 90 861 88 222 77 665 96 591 84 061 87 667 99 906 94 382 93 863 85 982 79 041 81 201 92 023 74 659 78 020 91 956 72 059 87 734 90 435 80 233 81 298 84 899 104 151 78 951 98 133 104 599 82 336 117 235 87 424 86 010 78 281 87 459

17 080 20 587 16 147 19 562 13 102 15 804 19 201 4 742 17 088 17 733 21 147 22 975 12 764 14 808 18 868 18 098 19 138 14 045 16 054 22 262 18 943 15 527 17 672 13 343 20 670 22 958 24 170 13 911 22 988 16 755 17 438 19 462 19 900 18 602 16 397 22 558 18 859 23 997 20 569 13 718 17 219 19 366

5 729 5 339 6 011 3 744 3 243 3 272 1 026 2 787 7 396 2 470 3 086 5 124 4 329 6 847 4 797 3 439 6 827 5 932 1 368 4 176 2 469 1 532 7 038 835 833 4 726 2 025 3 004 3 065 870 1 163 3 633 6 568 2 774 5 030 5 665 897 6 634 4 976 2 597 1 576 4 070

Min–max

160

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 160

-13,8 1,2 10,1 16,6 -2,2 -0,9 2,5 -0,4 5,6 -16,1 1,9 0,2 -6,3 11,8 -1,4 -3,7 12,4 13,0 5,9 3,6 -5,5 -2,9 7,9 -7,1 0,4 3,6 -14,8 1,1 8,3 1,3 -2,6 3,3 16,5 -3,3 11,2 18,1 1,1 27,6 0,0 0,3 -5,6 7,3

Rank

4 129 230 266 74 88 141 95 178 2 132 105 42 241 81 58 245 250 181 152 51 62 204 35 111 153 3 125 209 130 66 150 265 59 238 272 126 287 102 109 49 197

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

10 313 15 784 10 957 10 883 25 987 13 959 84 753 16 840 12 271 10 662 12 693 20 153 17 980 12 502 14 963 12 816 12 707 7 076 11 721 18 066 41 558 54 487 11 362 42 332 62 266 9 256 51 186 22 706 112 728 38 248 22 682 190 668 9 347 7 475 12 981 7 852 28 954 6 916 15 868 56 673 10 747 32 843

31,7 32,5 33,5 32,3 32,4 31,2 32,2 32,7 32,4 31,6 31,5 31,5 32,9 31,7 32,1 31,0 33,0 32,1 31,2 32,2 30,8 31,8 31,3 31,6 29,7 31,9 32,6 31,4 33,1 31,5 31,7 31,7 32,2 31,1 31,5 31,0 31,1 33,4 31,4 30,3 32,0 28,9

21,2 22,0 22,6 21,6 21,7 21,4 20,1 22,0 22,0 21,1 21,0 21,1 22,3 21,5 21,6 20,6 22,5 21,8 20,8 21,6 20,4 21,4 21,6 19,5 17,6 21,4 22,2 21,0 22,6 19,4 19,6 21,3 22,0 21,3 20,8 21,2 19,0 22,5 20,9 20,5 19,9 18,5

167 130 158 176 169 170 168 472 158 242 173 671 172 535 164 154 163 176 166 439 169 213 161 232 172 626 163 978 185 530 159 591 151 822 159 852 178 965 163 988 172 528 175 009 200 484 204 277 231 726 153 814 170 254 173 828 174 283 190 730 191 323 177 520 171 025 170 466 180 987 158 778 208 037 151 688 166 428 176 806 215 019 212 908

89 090 88 509 90 315 86 926 85 350 87 540 80 339 85 005 87 408 90 586 89 159 88 049 82 846 86 423 85 220 91 056 88 895 83 526 88 654 83 030 83 639 83 625 85 282 80 327 77 717 88 722 84 545 86 818 83 515 79 223 83 506 82 208 89 371 81 631 88 282 88 605 81 463 91 908 87 390 85 788 82 903 81 483

Min–max

Varuproducerande kommuner övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare pendlingskommuner större städer övriga 12 500–25 000 invånare övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner övriga 12 500–25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare pendlingskommuner övriga 12 500–25 000 invånare förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare större städer pendlingskommuner förortskommuner förortskommuner övriga < 12 500 invånare övriga > 25 000 invånare Varuproducerande kommuner större städer förortskommuner förortskommuner större städer Varuproducerande kommuner övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner övriga < 12 500 invånare förortskommuner glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner större städer förortskommuner förortskommuner

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 161

161

2009-10-14 16.11

Ekonomiindikatorer och bakgrundsvariabler B1. Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav lokalkostnad per elev (2005–2007)

Elever folkbokf. i

B2. Avvikelse från standardkostnad per elev (treårigt medelvärde)

Varav dagliga resor och inackordering per elev (2005–2007)

Kronor

Procent

68 499–128 265

3 560–32 207

265–12 818

(-18,6)–34,4

Vägt medel

83 561

17 649

3 099

Median

88 698

17 285

4 022

90 011 110 503 84 509 106 064 92 273 89 025 78 392 105 759 78 960 86 514 86 054 76 477 78 512 94 358 77 028 91 169 107 899 107 465 100 936 108 415 83 647 79 702 98 857 120 523 87 423 104 943 78 345 93 250 96 671 72 167 91 569 79 241 80 493 84 142 102 046 89 276 125 181 104 084

22 036 29 643 16 295 16 094 16 705 19 809 16 424 30 982 18 250 18 770 13 622 30 809 17 603 17 606 9 330 23 859 18 794 24 581 21 216 16 631 16 404 20 302 20 225 17 504 16 398 15 450 16 452 19 401 17 382 20 837 18 245 11 100 6 255 17 468 21 682 13 935 18 711 13 743

3 694 6 058 4 744 8 227 7 022 3 961 1 731 4 524 1 033 3 134 1 808 2 057 1 804 6 332 1 833 2 803 6 133 8 475 8 281 10 225 4 014 3 215 4 035 1 135 5 522 6 300 3 132 4 760 5 029 1 516 8 298 4 732 1 959 1 000 5 898 5 468 12 818 6 828

Min–max

Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö ydre ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg älmhult älvdalen älvkarleby älvsbyn ängelholm öckerö ödeshög örebro örkelljunga örnsköldsvik östersund österåker östhammar östra göinge överkalix övertorneå

162

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 162

4,2 12,9 -1,0 12,2 4,1 0,6 -6,0 24,8 -2,2 4,6 2,3 -8,0 -5,8 4,4 -6,4 5,5 17,5 16,7 8,7 9,3 -6,9 -6,8 17,6 24,0 -0,4 14,4 -6,0 7,3 8,6 -10,5 2,7 -8,0 -2,3 2,9 15,4 -0,7 29,7 13,5

Rank

160 248 87 243 156 115 44 284 75 167 137 28 47 164 40 176 269 267 216 221 36 37 271 283 96 254 43 195 215 12 143 26 73 148 261 90 289 252

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Folkmängd

Skattesats

Inkomst

Ekonomi

Kommungrupp

Befolkning 31 dec 2008

Total och kommunal skattesats 2008

Mediannettoinkomst, 2007

Standardkostnad, genomsnitt (2005–2007)

Kommungruppering enligt SKL

Total

kommunal

Antal

Procent

Kronor

2 516–810 120

28,9–34,1

17,1–33,1

144 247–254 900

73 160–99 719

Kommun

83 565

Vägt medel

15 258

32,1

21,7

175 971

86 454

Median

26 343 7 220 15 551 5 613 9 000 10 976 36 991 8 357 37 376 32 823 36 356 134 684 81 074 3 726 27 870 12 545 10 323 10 259 9 952 3 180 14 533 11 543 15 411 7 287 9 064 8 465 38 854 12 250 5 350 132 277 9 592 55 387 58 914 38 720 21 434 13 662 3 715 4 972

32,2 33,4 32,5 33,4 31,5 31,9 33,1 33,4 32,4 31,8 31,8 31,0 31,0 30,8 30,5 33,0 33,6 32,7 32,5 33,4 30,7 32,0 30,8 33,5 33,1 31,7 29,4 31,6 31,4 31,9 29,2 32,4 32,5 31,4 32,6 31,5 32,0 31,0

21,5 22,9 22,3 22,9 21,8 21,5 22,6 22,9 20,3 21,1 21,6 20,3 20,8 20,9 20,1 22,5 23,0 22,6 22,0 22,9 20,3 22,2 20,6 22,6 22,7 22,2 19,0 21,2 21,5 21,2 18,8 21,8 22,4 19,3 22,2 21,1 22,6 21,5

174 103 151 371 167 457 156 402 166 126 175 538 171 989 170 311 204 800 182 268 161 579 178 126 178 586 166 979 173 585 157 977 157 661 165 057 153 102 144 923 170 125 167 814 181 869 153 159 166 191 159 919 178 561 190 412 159 653 170 902 164 884 172 849 170 513 204 944 171 586 170 282 151 344 154 577

86 393 97 908 85 329 94 495 88 631 88 514 83 387 84 737 80 709 82 703 84 122 83 084 83 335 90 349 82 278 86 428 91 825 92 082 92 865 99 179 89 859 85 539 84 029 97 227 87 791 91 753 83 356 86 919 89 033 80 632 89 179 86 163 82 380 81 778 88 440 89 937 96 549 91 679

Min–max

Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner pendlingskommuner pendlingskommuner förortskommuner Varuproducerande kommuner övriga > 25 000 invånare större städer större städer glesbygdskommuner övriga > 25 000 invånare övriga 12 500–25 000 invånare glesbygdskommuner glesbygdskommuner glesbygdskommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner övriga < 12 500 invånare Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner pendlingskommuner glesbygdskommuner övriga > 25 000 invånare förortskommuner övriga < 12 500 invånare större städer Varuproducerande kommuner större städer större städer förortskommuner övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner glesbygdskommuner glesbygdskommuner

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 163

163

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

45,1 76,9 31,8 0,0 44,0 49,6 71,9 80,5 0,0 87,4 30,5 12,9 3,2 6,6 79,1 2,3 79,8 6,7 75,6 83,0 57,3 1,7 0,0 14,5 7,1 36,4 10,8 47,6 52,4 3,1 17,4 2,5 65,6 40,3 73,1 89,1 72,0 11,3 79,7 73,9 74,8 74,5

0,0 0,0 0,0 2,5 5,8 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,2 12,4 1,0 0,0 0,0 0,0 4,0 14,2 0,0 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 1,3 0,0 0,0 6,7 0,0 14,3

40,2 14,1 40,8 83,9 40,0 44,4 23,2 13,6 92,2 10,3 63,7 71,0 87,2 76,6 12,9 76,9 13,6 73,8 15,3 1,8 22,8 78,9 92,9 64,1 72,0 34,5 86,5 9,7 36,2 93,9 69,9 58,6 26,4 50,1 13,1 2,3 11,5 74,5 11,6 10,7 18,2 8,5

Min–max

164

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 164

1. Kommun

Göteborg Göteborg Växjö Tranås Köping Arvidsjaur Skellefteå Karlstad Hallsberg Hedemora Åmål Östersund Vännäs Helsingborg Luleå Borås Ljusdal Kalmar Säter Ulricehamn Huddinge Mjölby Sölvesborg Östersund Lund Ängelholm Uddevalla Stockholm Karlskoga Vilhelmina Arvika Stockholm Nässjö Kalmar Uppsala Västerås Lund Vara Avesta Varberg Skövde Borlänge

Procent

20,6 6,6 37,8 44,9 22,6 13,5 8,8 3,9 57,9 4,1 35,2 64,9 56,0 69,4 9,0 41,0 2,6 67,2 5,5 0,2 10,0 52,9 69,0 54,6 43,5 20,4 46,6 3,9 19,2 54,2 51,1 51,4 15,1 18,6 9,2 0,6 4,5 43,4 3,9 5,0 9,2 2,7

2. Kommun

Kungälv Lerum Älmhult Eksjö Örebro Piteå Piteå Sunne Örebro Östhammar Säffle Åre Umeå Klippan Kalix Härryda Söderhamn Torsås Falun Mark Stockholm Tranås Kristianstad Ånge Malmö Helsingborg Bengtsfors Täby Örebro Strömsund Sunne Sundbyberg Vetlanda Nybro Västerås Örebro Svalöv Trollhättan Sala Halmstad Skara Rättvik

Procent

16,7 3,3 1,2 19,9 9,6 11,3 8,8 2,8 18,6 0,8 12,7 1,1 25,6 3,4 0,9 23,1 2,2 2,1 4,0 0,1 5,2 12,0 16,0 3,0 25,1 5,5 15,7 3,1 7,2 11,5 5,6 2,1 6,3 14,3 1,2 0,2 2,0 15,0 1,6 2,9 5,2 2,3

3. Kommun

Mölndal Tjörn Ljungby Jönköping Västerås Skellefteå Umeå Eda Kumla Rättvik Uddevalla Härjedalen Lycksele Svalöv Piteå Göteborg Ovanåker Växjö Rättvik Göteborg Södertälje Linköping Karlshamn Berg Svalöv Klippan Åmål Lidingö Kristinehamn Lycksele Karlstad Solna Tranås Karlskrona Sala Katrineholm Klippan Alingsås Västerås Hylte Tidaholm Malung

Procent

0,5 0,7 0,3 10,5 3,9 7,5 1,4 2,7 8,0 0,8 7,7 1,1 2,4 2,0 0,8 6,4 2,0 1,7 1,3 0,1 2,5 6,2 2,9 2,1 0,7 1,7 8,1 0,4 6,1 11,5 3,9 1,6 1,8 7,6 0,6 0,2 0,8 4,0 1,2 0,8 1,5 0,4

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

13,1 6,9 26,9 9,4 10,2 4,5 2,5 5,6 7,6 1,5 4,0 11,8 9,6 16,8 4,5 17,4 6,5 19,5 6,2 0,9 18,3 14,9 6,9 15,4 16,9 14,9 1,8 20,7 11,1 1,5 12,4 37,9 4,4 9,6 13,4 2,0 15,1 9,1 8,5 8,7 4,3 1,6

1,6 2,1 0,5 4,2 0,0 1,5 2,5 0,0 0,2 0,8 1,8 4,3 0,0 0,0 3,5 3,3 0,2 0,0 0,7 1,8 0,5 4,5 0,2 5,9 0,0 0,0 0,9 0,2 0,2 1,5 0,3 1,0 3,6 0,0 0,4 0,9 0,2 5,1 0,2 0,1 2,7 1,2

51,0 41,8 57,3 60,1 53,2 33,8 57,2 48,8 54,5 53,1 57,8 52,8 53,6 55,2 46,9 52,3 50,9 63,2 43,6 50,0 33,4 60,7 52,6 61,7 43,8 43,5 49,8 9,3 49,3 55,0 68,5 35,4 52,3 45,2 47,0 39,6 51,0 59,5 50,9 47,9 50,8 43,6

43,0 52,4 34,3 36,3 41,6 58,6 35,1 40,9 37,7 37,5 35,6 41,6 32,0 34,3 43,8 40,8 40,6 33,5 45,0 38,3 54,8 34,3 41,2 30,3 46,4 52,8 35,4 89,0 44,5 35,9 22,8 58,1 41,4 46,8 44,2 33,1 38,5 27,7 38,1 43,2 41,2 47,0

1,2 0,4 0,1 0,3 0,5 0,8 1,1 1,9 0,6 2,2 2,6 0,8 5,6 0,2 2,0 4,4 2,1 1,5 2,4 3,7 1,2 0,8 0,2 1,8 0,4 0,3 7,6 0,2 0,9 6,1 3,1 0,6 0,1 0,9 2,1 14,8 0,7 0,4 1,2 1,6 0,1 3,9

4,9 5,4 8,3 3,3 4,7 6,8 6,7 8,4 7,2 7,3 4,0 4,8 8,8 10,3 7,3 2,6 6,3 1,9 8,9 8,0 10,7 4,1 6,0 6,2 9,3 3,3 7,2 1,6 5,2 3,1 5,6 5,8 6,2 7,2 6,7 12,5 9,8 12,4 9,9 7,3 8,0 5,5

208,5 217,5 191,9 204,4 204,6 214,4 211,9 212,9 203,7 192,9 190,9 204,7 207,3 185,2 214,0 219,8 196,4 197,3 203,0 200,0 202,9 208,1 210,4 204,2 214,3 211,0 214,9 249,3 186,9 213,6 207,2 213,2 207,8 218,4 202,5 191,7 199,7 213,8 200,9 206,4 210,1 211,9

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 165

Kommun

Min–max

165

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

66,7 60,7 51,7 4,2 4,5 4,5 79,3 0,0 53,3 77,1 23,9 3,8 3,2 90,9 82,2 60,8 6,6 0,4 77,5 63,8 50,6 81,8 13,4 58,1 85,2 5,7 74,8 81,8 55,3 4,5 60,5 62,9 85,9 63,1 8,1 53,3 51,0 43,7 76,2 45,5 71,3 61,7

0,0 9,5 0,0 1,7 0,0 0,0 0,2 0,0 2,5 17,9 0,0 0,0 0,0 0,0 8,9 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,4 0,0 10,1 0,0 0,0 0,6 13,1 0,0 0,0 0,0 1,4 2,1 2,6 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 7,2 0,0

21,8 17,8 30,7 76,8 84,0 78,8 11,7 67,3 29,9 2,0 62,2 84,4 75,3 5,2 6,1 10,1 77,3 87,3 14,4 28,3 28,1 2,9 73,0 8,5 10,9 79,7 17,6 3,3 30,7 80,6 30,9 13,2 9,4 25,1 77,8 22,5 40,9 44,4 14,2 37,5 14,8 20,5

Min–max

166

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 166

1. Kommun

Kristinehamn Norrköping Eskilstuna Karlstad Uddevalla Borlänge Värnamo Nyköping Värnamo Stockholm Karlstad Vara Mariestad Kiruna Sandviken Härryda Skara Jönköping Sunne Örebro Surahammar Varberg Karlstad Stockholm Kalix Uppsala Avesta Höganäs Vårgårda Skövde Sandviken Stockholm Ljusdal Vimmerby Halmstad Enköping Örebro Östersund Sundsvall Göteborg Kristianstad Helsingborg

Procent

7,7 11,0 14,7 49,7 80,5 30,5 3,7 31,9 17,8 0,3 46,9 35,9 55,1 1,5 1,8 2,3 35,7 82,2 4,1 17,6 9,9 1,1 67,0 3,9 6,8 54,2 5,4 0,5 11,3 35,9 20,2 6,7 3,6 9,4 56,0 5,4 35,6 22,4 5,3 27,6 9,9 17,7

2. Kommun

Karlstad Katrineholm Katrineholm Hammarö Vänersborg Leksand Jönköping Södertälje Gislaved Norrköping Hammarö Trollhättan Skövde Luleå Uppsala Mölndal Lidköping Mullsjö Torsby Kumla Västerås Hylte Sunne Huddinge Luleå Sala Borlänge Ängelholm Borås Tibro Gävle Haninge Bollnäs Vetlanda Gislaved Järfälla Filipstad Ljusdal Kramfors Mölndal Osby Ängelholm

Procent

4,0 3,7 9,1 18,7 0,6 27,8 2,2 21,0 9,2 0,2 8,2 33,6 6,5 1,3 0,6 2,2 34,0 3,3 3,0 6,4 9,8 0,3 0,8 1,1 1,7 18,7 2,5 0,5 8,1 33,3 2,7 1,7 1,3 5,4 13,1 4,1 1,7 2,9 4,3 5,1 1,8 0,9

3. Kommun

Sunne Linköping Nyköping Sunne Jönköping Falun Halmstad Salem Borås Torsås Säffle Lidköping Kristinehamn Kalix Bollnäs Partille Skövde Nässjö Karlstad Laxå Fagersta Falkenberg Grums Tyresö Umeå Västerås Rättvik Svalöv Vara Tidaholm Falun Botkyrka Åre Kalmar Varberg Upplands-Bro Torsby Berg Timrå Partille Markaryd Osby

Procent

2,1 0,6 3,5 2,6 0,3 10,9 1,5 3,4 0,6 0,1 1,8 5,0 3,2 0,6 0,5 1,4 3,4 0,2 2,7 1,9 3,6 0,3 0,7 0,8 0,5 1,9 2,0 0,4 3,9 4,5 1,6 1,6 0,6 2,1 2,0 2,8 0,7 2,3 1,1 2,2 0,4 0,4

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

10,8 8,8 15,1 16,9 7,0 12,8 6,0 27,6 12,6 2,8 13,7 8,8 18,2 1,5 2,6 0,8 11,0 9,7 7,7 7,6 21,2 1,8 13,7 21,6 0,5 14,1 5,4 1,9 10,0 12,4 7,6 21,8 2,5 8,3 12,7 21,2 7,7 9,0 5,5 15,6 6,7 17,8

0,7 3,1 2,5 0,3 4,5 3,9 2,8 5,0 1,7 0,2 0,2 3,1 3,2 2,4 0,2 0,3 5,0 2,7 0,4 0,3 0,1 0,1 0,0 1,7 3,4 0,4 1,5 0,0 3,9 2,5 0,9 0,8 0,1 0,9 1,4 2,9 0,3 2,9 4,2 1,4 0,0 0,0

56,7 49,2 51,7 54,1 65,5 61,9 48,8 51,2 45,8 49,8 61,9 62,6 59,5 46,3 47,6 35,2 52,0 55,4 56,3 51,6 53,4 44,4 39,0 39,9 48,3 65,5 53,2 33,9 51,0 46,7 60,1 32,5 41,7 59,6 56,5 52,2 48,0 53,2 39,8 39,7 51,8 33,9

31,6 26,4 38,7 36,0 29,1 28,2 41,1 41,3 43,7 44,2 28,5 32,8 35,6 47,2 41,6 54,9 40,2 38,4 35,1 33,6 36,5 50,0 54,5 50,4 40,8 26,0 37,8 56,8 39,7 48,2 31,6 58,7 49,4 30,1 34,7 42,7 31,5 40,5 47,5 48,8 35,8 61,6

1,4 13,1 1,5 1,6 0,0 4,7 0,6 1,2 2,3 1,4 1,5 0,0 0,0 1,0 0,3 0,7 0,0 1,2 3,6 1,1 0,4 0,2 3,0 0,1 1,7 1,4 0,6 0,2 0,9 0,0 0,4 1,2 0,4 0,0 0,2 0,7 9,4 0,8 4,3 6,0 3,5 0,0

10,3 11,3 8,0 8,4 5,4 5,2 9,6 6,3 8,2 4,6 8,0 4,6 4,9 5,5 10,5 9,2 7,8 5,0 5,0 13,7 9,8 5,4 3,5 9,5 9,2 7,0 8,3 9,1 8,5 5,1 7,8 7,6 8,5 10,3 8,7 4,5 11,1 5,5 8,5 5,5 9,0 4,5

190,2 192,0 199,8 200,5 196,2 212,9 195,2 192,2 209,5 202,1 190,5 206,1 216,6 216,7 205,4 212,5 202,7 205,4 194,3 202,2 195,8 216,6 217,3 197,6 196,8 198,6 209,1 203,7 194,6 203,9 191,6 208,6 209,6 191,2 198,3 198,9 201,4 197,0 201,6 215,3 200,3 215,2

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 167

Kommun

Min–max

167

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

38,0 4,7 3,5 76,2 50,3 83,6 85,9 78,0 6,5 72,7 74,7 83,8 69,2 86,1 0,0 8,8 92,6 76,8 2,0 68,8 83,3 77,5 3,9 7,1 64,2 41,7 62,7 9,8 79,4 53,4 57,6 5,7 4,2 70,3 61,6 7,1 67,3 84,3 3,1 80,7 76,1 79,8

0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 12,2 0,0 14,1 0,0 11,2 7,3 9,0 13,5 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 7,4 0,0 0,4 0,0 6,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 17,2 5,3

53,1 71,2 66,3 21,2 27,0 1,4 6,0 6,7 77,6 13,3 13,1 5,2 15,6 7,8 83,7 75,6 4,7 13,7 81,2 20,4 4,7 13,6 76,1 81,8 14,7 45,1 23,8 72,3 10,5 27,0 23,6 85,3 88,1 23,0 26,0 68,9 11,6 8,6 76,8 14,1 3,3 6,3

Min–max

168

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 168

1. Kommun

Oskarshamn Eslöv Eslöv Boden Upplands-Bro Mullsjö Luleå Torsås Tibro Karlskrona Örebro Torsås Hammarö Norrköping Karlstad Linköping Gällivare Helsingborg Uppsala Sollefteå Hässleholm Karlstad Östersund Hallsberg Göteborg Köping Göteborg Lund Västerås Halmstad Helsingborg Hallsberg Örebro Rättvik Göteborg Växjö Stockholm Skara Trollhättan Örebro Åtvidaberg Växjö

Procent

29,1 43,2 46,1 8,5 13,6 0,2 2,6 3,0 52,3 3,9 8,1 1,2 10,5 2,8 57,9 53,6 1,2 9,1 73,8 6,9 1,8 4,1 70,0 52,5 8,9 29,3 13,9 56,6 3,5 18,4 9,6 54,0 84,0 9,3 15,7 63,4 9,0 4,1 30,6 10,9 0,8 2,0

2. Kommun

Kalmar Kristianstad Hässleholm Gällivare Stockholm Nässjö Boden Nybro Skövde Ronneby Degerfors Kalmar Grums Eskilstuna Hammarö Vimmerby Luleå Ängelholm Sigtuna Örnsköldsvik Östra Göinge Filipstad Åre Örebro Mölndal Örebro Ale Landskrona Arboga Varberg Kävlinge Kumla Hallsberg Falun Partille Alvesta Solna Skövde Göteborg Eskilstuna Norrköping Alvesta

Procent

13,4 14,0 6,1 5,4 6,8 0,1 1,5 0,9 17,7 2,6 1,9 1,1 1,6 1,0 14,4 15,0 0,6 1,3 5,3 5,7 0,5 2,2 1,3 26,1 1,8 4,2 3,2 8,9 2,8 2,1 7,7 16,2 0,6 3,3 4,1 2,3 0,3 1,9 16,3 0,5 0,7 1,9

3. Kommun

Mönsterås Lund Lund Luleå Sundbyberg Sävsjö Gällivare Karlskrona Töreboda Olofström Kristinehamn Ronneby Sunne Örebro Grums Åtvidaberg Skellefteå Svalöv Helsingborg Härnösand Osby Degerfors Berg Laxå Varberg Arboga Stenungsund Svalöv Sala Båstad Svalöv Örebro Degerfors Borlänge Alingsås Emmaboda Värmdö Vara Ale Arboga Motala Markaryd

Procent

3,4 6,3 5,5 2,3 2,8 0,1 0,5 0,7 2,2 1,4 0,7 1,0 1,1 0,9 4,2 3,6 0,5 0,6 0,3 3,7 0,4 1,6 1,3 0,8 1,2 3,4 2,3 2,1 0,9 1,0 3,2 11,3 0,6 3,3 2,9 1,4 0,2 0,5 14,8 0,4 0,3 0,5

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

8,6 24,1 30,1 0,4 18,9 0,4 2,6 1,2 13,0 2,6 4,9 2,0 1,5 4,1 16,2 13,0 0,4 9,5 16,6 4,2 4,5 8,0 15,4 10,9 14,5 13,0 11,8 17,9 10,0 19,5 12,4 9,1 7,7 4,8 11,1 24,0 21,0 2,2 17,3 4,9 1,0 8,4

0,3 0,0 0,1 2,3 0,8 2,4 5,6 0,0 2,9 0,2 0,1 0,0 0,2 2,1 0,2 2,6 1,7 0,0 0,3 6,7 0,1 0,9 4,2 0,2 0,2 0,3 1,6 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 1,9 1,3 0,0 0,1 3,1 2,8 0,4 2,4 0,2

41,8 63,2 57,3 47,7 34,3 47,8 68,3 45,1 60,6 44,3 38,5 45,3 42,0 52,6 51,1 54,6 54,6 52,6 41,6 46,6 43,8 42,2 51,3 52,3 39,6 56,6 46,5 49,1 48,1 51,1 49,4 62,6 41,3 44,3 38,6 55,1 12,0 46,6 59,0 51,9 38,3 57,1

48,3 28,9 36,9 30,4 56,7 44,2 25,1 49,7 32,1 43,6 44,8 39,6 48,1 36,9 36,4 35,8 31,6 37,1 52,0 37,3 48,7 46,4 42,7 35,5 55,4 34,9 43,5 44,2 44,0 37,6 41,2 27,5 38,5 50,4 54,4 35,7 83,8 45,5 34,5 34,5 49,9 39,3

0,3 0,8 1,0 10,0 0,3 0,1 1,5 1,9 0,0 4,3 6,5 8,9 2,7 0,3 4,6 0,8 5,4 4,4 2,4 9,7 0,3 1,5 0,6 1,3 1,1 0,8 4,0 0,3 0,3 0,4 0,1 1,1 13,8 0,6 0,5 0,9 0,2 1,0 0,3 4,9 1,4 0,1

9,6 7,1 4,8 11,9 8,7 7,8 5,0 3,3 7,2 7,9 10,2 6,2 7,2 10,2 7,9 8,8 8,5 6,0 4,1 6,4 7,2 10,0 5,5 11,0 3,9 7,6 5,9 6,3 7,6 10,8 9,3 8,7 6,4 4,8 6,5 8,3 4,1 6,8 6,1 8,6 10,3 3,5

204,1 214,2 202,3 211,9 209,4 208,6 176,0 206,2 200,5 202,7 197,5 199,8 206,9 198,1 204,9 207,2 204,9 205,5 208,8 196,7 202,7 211,0 207,3 191,2 217,3 190,1 205,4 203,6 204,3 208,7 192,0 196,8 205,8 208,8 213,3 200,0 240,9 209,2 194,6 183,5 209,8 199,0

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 169

Kommun

Min–max

169

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

70,6 0,0 1,6 65,1 84,6 81,4 86,7 74,5 76,5 50,6 5,7 65,1 81,6 59,6 47,7 59,0 75,3 75,1 12,7 9,1 0,0 26,8 54,9 0,0 45,9 4,3 0,0 7,0 1,8 69,9 74,5 47,4 66,1 0,0 72,4 68,4 80,2 3,2 73,6 16,8 4,1 46,9

0,0 0,0 0,0 6,3 7,2 9,0 0,0 0,0 18,9 0,0 0,0 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21,5 0,1 0,0 0,0 13,8 0,0 0,0 0,0 0,0 20,4 8,2 0,0 0,0 0,0 17,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0

21,9 86,9 83,5 25,7 4,9 4,3 11,0 16,4 2,1 40,0 89,2 17,4 7,0 24,6 44,1 19,4 17,0 11,8 72,4 82,4 72,4 52,5 32,0 87,2 18,1 85,4 94,3 81,0 84,2 4,4 9,2 47,9 26,3 68,4 4,2 15,1 11,5 84,6 16,6 75,6 87,2 43,7

Min–max

170

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 170

1. Kommun

Hudiksvall Lindesberg Lund Smedjebacken Boden Malmö Umeå Uddevalla Lund Vansbro Lycksele Skövde Borås Ljungby Vänersborg Linköping Orsa Linköping Jönköping Uddevalla Hagfors Göteborg Kalmar Kalmar Stockholm Lindesberg Fagersta Hudiksvall Umeå Linköping Uppsala Skellefteå Kalmar Södertälje Norrköping Haninge Eksjö Gävle Karlshamn Mora Uddevalla Älmhult

Procent

9,3 60,0 72,7 16,5 2,1 1,2 3,0 14,1 0,3 7,0 39,2 8,0 3,5 17,0 22,1 11,7 2,5 5,6 65,8 73,1 30,1 25,9 21,1 78,0 8,6 44,0 74,3 57,3 58,0 1,3 2,6 35,5 20,4 38,6 1,8 7,8 5,6 46,1 10,5 55,4 58,8 16,2

2. Kommun

Bollnäs Örebro Malmö Falun Piteå Svalöv Vännäs Munkedal Svalöv Mora Arvidsjaur Töreboda Göteborg Örkelljunga Bengtsfors Motala Falun Vadstena Falköping Tanum Karlstad Kungsbacka Oskarshamn Torsås Värmdö Örebro Avesta Sundsvall Vännäs Söderköping Stockholm Lycksele Torsås Strängnäs Stockholm Stockholm Jönköping Sandviken Kristianstad Bollnäs Stenungsund Hässleholm

Procent

2,6 10,2 7,7 3,1 0,4 0,5 2,1 0,3 0,2 6,8 32,9 3,4 1,6 1,7 3,7 2,5 2,1 2,0 4,8 2,2 28,8 13,8 8,0 2,6 5,3 36,4 11,1 13,8 19,9 0,9 1,7 7,1 1,4 19,5 0,5 3,1 2,4 28,2 3,1 3,1 17,0 12,4

3. Kommun

Gävle Ludvika Svalöv Borlänge Kalix Kävlinge Skellefteå Tanum Skurup Älvdalen Skellefteå Lidköping Halmstad Hässleholm Uddevalla Vadstena Älvdalen Mjölby Skövde Dals-Ed Hammarö Härryda Karlskrona Nybro Tyresö Degerfors Västerås Ljusdal Örnsköldsvik Finspång Österåker Umeå Växjö Salem Södertälje Huddinge Vetlanda Bollnäs Ronneby Rättvik Tjörn Kristianstad

Procent

2,0 6,5 0,7 1,9 0,3 0,3 2,1 0,3 0,2 4,5 10,1 2,2 0,3 1,4 3,7 1,6 2,0 1,2 0,6 1,8 6,1 10,1 0,6 2,3 2,0 0,8 1,5 2,5 5,1 0,7 1,0 2,4 1,1 2,7 0,5 0,7 1,4 2,5 0,9 2,8 5,7 8,1

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

6,9 13,1 14,8 2,0 0,4 5,3 2,0 7,2 2,4 5,6 3,8 9,2 8,7 15,8 4,1 18,4 3,7 10,7 10,0 5,1 6,1 19,7 13,1 12,8 21,8 10,3 5,7 11,3 14,0 1,8 7,3 2,8 7,6 30,2 4,4 13,6 5,5 11,8 9,6 3,4 6,6 9,4

0,6 0,0 0,0 0,9 2,9 0,1 0,3 1,9 0,0 3,8 1,3 2,9 2,7 0,0 4,1 3,2 4,1 2,4 4,8 3,3 0,0 0,9 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,8 0,0 3,5 0,8 1,9 0,0 1,4 2,0 2,9 2,8 0,4 0,1 4,3 1,4 0,0

54,7 58,8 28,0 48,0 51,1 24,5 56,7 45,3 37,3 59,8 63,3 54,7 53,9 53,6 45,4 52,6 51,0 47,7 51,5 59,1 74,2 40,2 44,5 56,0 25,4 45,5 51,3 56,1 48,5 46,5 48,1 62,6 55,8 43,4 45,2 41,6 52,6 66,4 51,6 50,3 56,3 50,8

31,9 27,8 68,8 42,4 28,5 70,0 36,9 48,6 45,8 37,0 29,7 38,3 40,5 37,8 40,6 37,4 42,2 44,0 39,4 31,1 20,2 52,9 43,4 41,1 69,8 39,1 38,7 35,5 28,3 42,2 36,6 32,2 36,5 44,1 47,0 50,4 38,0 25,0 36,6 36,9 37,4 38,8

1,7 3,3 0,4 0,4 13,8 0,3 1,0 0,3 0,1 0,2 1,3 0,4 0,4 0,0 2,1 1,9 1,3 0,8 3,0 2,7 3,7 2,1 1,4 0,6 0,3 7,8 1,5 0,4 16,1 1,1 4,6 0,9 0,2 5,0 0,1 0,6 0,1 0,0 0,6 2,3 2,1 1,1

11,7 10,2 2,8 9,1 6,5 5,2 5,4 5,8 16,7 2,9 5,7 6,7 5,3 8,6 11,9 8,1 5,5 7,5 6,1 7,1 1,8 4,9 10,8 2,3 4,6 7,6 8,4 8,0 7,1 10,2 10,7 4,3 7,4 7,5 7,8 7,4 9,3 8,6 11,3 10,5 4,3 9,2

197,6 187,9 239,4 199,4 211,2 234,7 200,9 225,0 199,3 206,3 197,8 213,8 208,9 218,4 195,8 204,8 212,7 197,1 199,4 208,5 202,3 218,7 196,5 207,8 229,9 195,0 185,8 201,3 200,0 200,5 203,1 213,2 197,8 205,5 202,0 205,8 201,8 205,2 199,3 202,0 214,4 202,6

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 171

Kommun

Min–max

171

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

77,5 61,6 3,0 64,3 26,1 10,2 85,0 14,4 42,5 72,7 58,7 75,4 33,8 78,8 46,3 66,3 0,0 73,7 89,7 0,0 5,5 73,7 18,2 69,4 56,7 14,4 1,5 0,0 4,0 69,2 54,4 9,2 55,8 47,2 69,6 70,0 17,8 69,3 52,5 9,6 13,5 24,9

4,2 0,0 14,2 0,0 0,0 7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,2 9,2 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 12,1 0,0 0,0 1,9 2,5 0,0 0,0 1,0 1,0 27,8 7,5 0,0 13,4 0,0 0,0 4,2 24,6 0,0 0,4 0,0 0,0

10,9 33,8 58,5 30,5 50,6 72,7 6,8 57,9 49,4 18,2 33,4 11,3 43,7 10,3 26,7 24,5 88,7 16,3 1,9 88,7 77,5 10,0 76,4 13,5 22,4 40,1 96,2 91,0 77,1 23,4 9,6 73,7 38,6 24,9 26,3 19,6 45,3 4,3 38,9 71,7 68,0 54,9

Min–max

172

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 172

1. Kommun

Kalmar Bollnäs Nyköping Kiruna Göteborg Klippan Luleå Östersund Umeå Karlskrona Falun Västerås Huddinge Gävle Upplands Väsby Ystad Ystad Skövde Umeå Fagersta Ystad Skara Ludvika Kramfors Stockholm Stockholm Lycksele Lysekil Lund Göteborg Nacka Kristinehamn Lycksele Eskilstuna Uddevalla Östersund Stockholm Timrå Torsby Hallstahammar Landskrona Malmö

Procent

5,8 22,5 53,2 10,0 29,2 39,0 3,8 38,7 29,7 14,0 9,2 5,5 15,1 4,3 10,4 15,5 74,2 8,2 0,5 73,0 69,6 3,4 57,3 6,0 5,8 20,7 34,6 57,8 61,2 9,8 1,6 32,0 18,3 17,0 17,9 7,9 25,1 1,5 23,3 46,9 27,0 40,3

2. Kommun

Växjö Ljusdal Norrköping Gällivare Härryda Hässleholm Skellefteå Sundsvall Vännäs Karlshamn Leksand Uppsala Botkyrka Bollnäs Sollentuna Skurup Skurup Lidköping Lycksele Köping Malmö Tibro Fagersta Ragunda Upplands Väsby Sundbyberg Arvidsjaur Uddevalla Malmö Kungälv Järfälla Karlskoga Vilhelmina Södertälje Göteborg Vilhelmina Järfälla Sollefteå Karlstad Västerås Helsingborg Trelleborg

Procent

0,8 2,5 2,1 7,8 11,5 22,8 0,4 6,6 9,4 2,2 8,6 1,0 14,1 1,3 6,0 2,7 6,6 4,0 0,3 7,8 3,9 2,3 7,4 1,5 3,6 6,0 33,8 26,6 12,6 7,3 1,4 24,6 6,4 2,3 2,7 2,5 8,1 0,4 8,6 11,4 13,3 7,2

3. Kommun

Jönköping Gävle Stockholm Luleå Lerum Helsingborg Gällivare Sollefteå Skellefteå Växjö Mora Avesta Södertälje Ljusdal Uppsala Kristianstad Lund Falköping Arvidsjaur Västerås Osby Mariestad Borlänge Åre Danderyd Danderyd Storuman Tjörn Svalöv Tjörn Värmdö Filipstad Umeå Stockholm Tanum Örnsköldsvik Solna Härnösand Hammarö Fagersta Kävlinge Skurup

Procent

0,7 2,2 0,7 7,4 7,2 5,1 0,3 2,6 7,8 0,3 6,0 1,0 7,0 0,9 4,9 2,2 3,5 0,7 0,2 3,9 0,9 0,9 3,4 1,0 2,7 4,3 10,0 1,7 0,6 3,4 1,3 8,3 4,8 0,9 1,7 1,6 6,7 0,3 1,4 9,8 9,3 4,0

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

7,3 4,2 22,2 1,1 22,6 9,9 4,1 19,6 8,1 9,1 5,1 13,1 21,7 5,5 17,4 9,1 11,1 7,4 0,4 10,8 17,0 1,4 5,2 9,2 18,6 42,6 0,0 6,9 18,0 4,6 7,8 9,2 5,2 12,7 3,1 5,1 32,1 0,4 8,3 17,7 18,5 20,1

0,1 0,4 2,1 4,1 0,7 0,0 4,1 8,1 0,0 0,1 2,8 0,1 0,8 0,3 0,4 0,1 0,1 2,6 0,1 0,5 0,0 2,8 0,2 8,0 0,5 0,5 2,3 2,0 0,0 1,8 0,4 0,4 0,4 1,8 1,0 5,2 0,6 1,4 0,3 0,6 0,0 0,0

49,2 47,8 49,3 55,4 31,7 60,7 57,7 66,8 51,9 51,3 52,7 55,1 33,2 59,7 33,9 45,9 57,1 42,8 48,6 53,4 55,2 47,0 54,7 55,1 25,0 29,7 66,2 60,7 43,7 47,2 24,6 53,9 51,0 46,2 38,8 63,2 33,4 41,9 50,2 64,2 53,3 45,8

42,9 42,5 43,8 31,2 62,7 23,1 37,1 25,8 33,1 41,4 40,3 37,1 59,5 30,3 57,8 47,3 34,1 51,7 42,7 29,9 38,8 46,2 36,5 35,1 69,2 63,6 28,5 34,1 50,2 44,6 64,8 28,5 43,4 41,1 56,0 34,2 58,5 47,0 37,5 24,6 37,6 46,1

0,2 0,4 0,0 10,0 1,3 3,9 1,0 0,0 6,1 0,6 1,3 0,9 0,9 0,4 1,3 0,2 0,1 0,4 0,9 1,5 0,1 0,2 0,0 4,4 0,4 0,1 2,3 0,3 0,2 4,5 0,2 7,5 2,0 5,4 1,0 1,0 0,2 0,5 7,1 0,6 1,5 1,8

7,7 9,3 6,9 3,3 4,3 12,3 4,2 7,4 8,9 6,7 5,8 6,9 6,5 9,7 7,0 6,5 8,7 5,1 7,8 15,2 5,8 6,7 8,8 5,4 5,4 6,6 3,1 4,9 5,9 3,8 10,4 10,1 3,6 7,3 4,2 1,6 7,9 10,6 5,1 10,6 7,6 6,3

206,3 202,0 198,2 227,5 220,5 201,8 208,2 200,3 205,3 186,7 224,2 195,5 214,2 196,0 204,6 203,1 195,5 209,2 206,1 192,8 195,8 206,0 192,6 196,0 219,1 215,6 216,2 220,1 208,6 216,9 222,6 199,4 213,3 198,5 213,9 209,5 190,9 199,8 202,3 190,4 195,0 207,1

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 173

Kommun

Min–max

173

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

4,2 57,8 15,0 55,7 75,7 43,4 65,8 73,4 18,1 58,9 63,3 66,2 54,9 45,0 19,3 0,0 79,6 23,6 62,9 75,4 70,6 79,4 3,5 53,2 27,0 11,8 90,2 72,3 73,5 42,6 49,2 81,0 41,2 9,9 63,9 17,6 42,5 48,8 66,1 80,8 0,2 56,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,1 0,0 0,0 32,3 0,0 2,5 0,0 17,7 0,0 0,0 15,0 0,0 7,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,1 0,0 0,0

81,5 31,8 70,0 36,3 16,5 37,1 10,4 16,9 72,4 28,3 25,6 21,5 31,1 33,5 72,7 90,7 13,6 65,8 24,2 13,9 13,4 7,7 63,2 20,6 20,5 68,4 3,0 16,5 8,4 37,5 31,7 3,1 37,0 74,5 24,5 56,6 27,0 44,8 22,4 4,6 45,0 23,0

Min–max

174

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 174

1. Kommun

Borås Åmål Borlänge Vetlanda Bollnäs Norrköping Botkyrka Karlshamn Uddevalla Skövde Skövde Uppsala Sundsvall Växjö Stenungsund Ystad Karlstad Kalmar Borås Nässjö Malmö Uddevalla Nyköping Stockholm Danderyd Mariestad Munkedal Borås Vännäs Sollentuna Järfälla Tierp Växjö Motala Jönköping Norrköping Täby Falun Lidköping Falkenberg Danderyd Trelleborg

Procent

36,8 14,6 43,2 25,0 5,4 31,9 3,1 7,3 51,5 23,5 17,5 16,2 25,6 19,3 51,5 73,4 5,4 53,7 13,3 5,6 6,1 2,0 38,0 9,5 11,5 33,9 0,4 12,4 6,3 18,2 23,9 0,7 28,1 64,6 19,8 29,8 13,9 14,0 10,9 0,8 19,3 12,1

2. Kommun

Mark Karlstad Falun Nässjö Gävle Linköping Salem Kristianstad Strömstad Skara Falköping Gävle Härnösand Älmhult Kungälv Skurup Sunne Karlskrona Ulricehamn Linköping Skurup Vänersborg Södertälje Värmdö Stockholm Skövde Trollhättan Jönköping Lycksele Sigtuna Stockholm Östhammar Alvesta Mjölby Värnamo Söderköping Stockholm Malung Skara Halmstad Täby Malmö

Procent

30,8 5,6 11,8 3,9 2,1 1,3 2,5 5,4 13,5 1,3 4,1 2,3 2,6 3,0 9,5 7,0 3,1 9,7 4,5 2,7 2,9 1,6 15,3 3,5 3,5 22,3 0,3 1,6 0,3 7,2 3,2 0,4 3,0 5,3 2,0 21,1 4,1 8,0 3,4 0,6 12,4 6,7

3. Kommun

Tranemo Bengtsfors Hedemora Eksjö Hudiksvall Valdemarsvik Stockholm Ronneby Munkedal Töreboda Skara Östhammar Vännäs Karlshamn Göteborg Kristianstad Arvika Borgholm Gislaved Eksjö Vellinge Göteborg Salem Haninge Vallentuna Skara Lysekil Varberg Robertsfors Stockholm Sundbyberg Stockholm Vetlanda Linköping Växjö Åtvidaberg Danderyd Borlänge Borås Kungsbacka Stockholm Svedala

Procent

7,5 5,2 6,1 3,0 2,1 1,1 1,6 2,1 1,5 0,6 2,5 0,7 0,5 2,9 8,9 5,1 0,9 0,9 3,2 1,8 2,5 0,9 2,9 3,1 2,2 2,1 0,3 0,3 0,3 4,4 1,9 0,3 2,3 3,1 0,5 1,6 2,9 7,0 1,5 0,6 4,0 0,9

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

10,4 9,3 13,0 5,6 7,2 15,5 8,0 9,7 6,7 8,8 7,5 12,1 12,5 21,5 6,4 6,6 6,4 10,6 9,9 8,2 15,9 3,8 29,7 25,5 19,6 16,1 2,8 7,3 0,3 19,2 16,7 0,8 21,8 6,2 10,2 21,1 29,1 2,3 6,4 3,5 53,9 20,9

4,0 1,1 2,0 2,4 0,5 4,0 1,1 0,0 2,9 4,0 3,6 0,1 1,5 0,0 1,5 0,2 0,3 0,0 3,0 2,5 0,1 2,0 3,7 0,8 0,6 3,7 1,4 4,0 0,1 0,7 2,4 0,1 0,0 2,2 1,3 4,6 1,4 4,0 5,1 0,0 0,9 0,0

60,5 59,3 54,1 51,7 57,4 44,8 31,9 46,1 53,9 55,6 47,2 58,9 49,4 54,8 40,7 62,5 56,8 50,4 55,5 53,6 54,0 50,1 45,0 36,0 18,2 52,3 47,5 52,8 32,9 37,5 48,1 36,1 63,9 35,4 51,5 53,7 35,2 58,9 56,5 47,3 28,4 38,2

32,4 35,2 33,5 37,0 33,6 44,0 47,9 45,1 39,6 37,7 43,3 32,7 40,7 35,7 46,8 28,0 31,0 39,2 35,5 41,8 38,8 39,9 47,7 57,2 77,8 35,7 45,4 41,7 33,5 53,4 44,1 56,9 30,7 56,2 36,2 33,9 59,2 27,8 37,4 44,7 68,5 59,9

1,2 1,1 4,3 0,0 0,4 3,7 2,2 0,7 3,4 0,4 0,2 1,5 1,4 1,0 2,3 0,0 1,7 6,5 1,1 0,5 0,2 0,4 0,8 0,1 1,0 2,3 0,3 0,3 25,8 1,8 0,2 1,6 0,0 1,2 0,5 2,7 0,8 6,4 0,7 3,5 0,7 0,5

5,8 4,3 8,1 11,3 8,6 7,5 18,0 8,2 3,1 6,3 9,3 6,9 8,5 8,5 10,2 9,5 10,5 3,8 7,9 4,1 7,0 9,6 6,6 6,7 3,0 9,7 6,7 5,2 7,8 7,3 7,7 5,3 5,4 7,1 11,7 9,8 4,8 7,0 5,4 4,5 2,4 1,4

200,9 205,7 196,7 197,8 204,8 213,6 194,2 199,6 206,8 203,8 214,3 191,5 189,8 195,7 209,3 192,7 205,1 211,4 193,4 198,3 198,8 194,7 211,2 212,2 226,0 205,8 200,9 207,6 215,0 206,0 197,9 209,8 193,9 206,7 207,6 206,0 209,3 185,7 208,2 206,3 216,2 217,5

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 175

Kommun

Min–max

175

2009-10-14 16.11

Bakgrundsvariabler Folkbokförda elever i kommunen som gick i… …kommunens egna gymnasieskola

…fristående skola i den egna kommunen

…kommunal skola i annan kommun Varav dessa tre kommuner stod för de största andelarna

Kommun

Procent

0,0–92,6

0,0–32,3

1,4–96,2

Vägt medel

61,1

9,0

20,4

Median

54,9

0,0

28,1

80,5 74,5 70,9 3,0 2,7 55,2 78,1 58,6 39,6 74,5 79,4 73,5 71,5 0,0 84,1 66,3 56,5 49,7 27,6 0,7 7,3 67,5 70,2 26,2 7,4 54,6 62,5 14,0 3,6 89,8 40,5 85,5 77,5 31,2 54,9 38,9 53,6 70,8

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,3 0,6 13,2 14,5 11,9 21,2 23,0 0,0 3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,6 0,0 0,0 7,3 0,0 7,1 12,5 14,6 2,5 0,0 0,0 0,0

13,0 21,2 17,0 85,6 94,6 37,7 13,8 34,1 17,3 5,6 6,0 3,8 4,4 93,0 5,7 27,6 28,1 33,5 58,3 94,9 73,9 21,9 15,6 59,9 80,6 39,0 15,6 54,4 85,6 2,1 42,2 3,6 6,4 19,8 29,4 51,0 33,5 26,0

Min–max

176

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 176

1. Kommun

Eksjö Lycksele Hultsfred Umeå Katrineholm Alingsås Trollhättan Umeå Stockholm Växjö Oskarshamn Sala Alvesta Tranås Skurup Säffle Sundsvall Östersund Karlstad Vilhelmina Helsingborg Linköping Växjö Mora Gävle Piteå Helsingborg Göteborg Mjölby Hallsberg Klippan Umeå Berg Täby Uppsala Kristianstad Kalix Luleå

Procent

5,7 8,6 5,8 50,9 72,5 19,7 5,6 29,4 8,6 1,2 1,3 1,2 2,2 42,4 1,9 8,1 13,8 25,4 19,8 29,7 39,8 18,3 5,4 31,5 56,4 22,1 8,0 44,6 51,4 0,2 18,2 0,6 1,6 7,3 24,2 42,4 20,7 9,1

2. Kommun

Sävsjö Umeå Västervik Vännäs Flen Herrljunga Uddevalla Lycksele Nacka Gislaved Linköping Eskilstuna Uppvidinge Eksjö Malmö Bengtsfors Bräcke Bräcke Arvika Umeå Klippan Valdemarsvik Alvesta Falun Tierp Luleå Klippan Mölndal Tranås Lindesberg Helsingborg Vännäs Åre Danderyd Tierp Hässleholm Luleå Kalix

Procent

2,7 5,4 3,0 24,0 6,1 6,4 4,1 1,3 6,4 0,9 1,2 0,5 0,2 35,5 0,9 7,4 4,0 1,5 18,8 26,1 29,8 0,9 2,1 6,0 15,3 10,4 2,6 3,4 17,6 0,2 12,2 0,4 1,2 3,8 2,1 4,1 7,8 6,4

3. Kommun

Nässjö Storuman Linköping Lycksele Hallsberg Vara Örebro Ånge Upplands-Bro Jönköping Vimmerby Enköping Torsås Nässjö Simrishamn Karlstad Östersund Eskilstuna Säffle Lycksele Ängelholm Norrköping Hässleholm Orsa Uppsala Boden Halmstad Kungälv Linköping Eksjö Markaryd Arjeplog Bräcke Stockholm Örebro Osby Vilhelmina Boden

Procent

1,7 2,9 2,9 8,5 5,2 3,4 0,9 0,4 0,2 0,9 0,9 0,3 0,2 6,4 0,8 4,1 3,1 0,6 9,0 24,6 1,4 0,7 1,8 5,6 3,5 2,2 0,9 2,3 7,2 0,1 4,3 0,3 0,8 3,2 0,4 2,3 1,1 3,7

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

2009-10-14 16.11

Fördelning av elever

Meritvärde grundskola

Andelen elever som går på ett yrkes-, studie-, specialutformat eller ett individuellt program läsåret 2007/08

Genomsnittligt meritvärde åk 9 för kommunala och fristående skolor i kommunen, läsåret 2004/2005

…fristående gymnasieskola i annan kommun

…landstingskommunal gymnasieskola Yrkes

Studie

Specialutformat

Procent

Poäng

0,0–53,9

0,0–11,3

9,3–74,2

20,2–89,0

0,0–25,8

1,4–18,0

176,0–249,3

8,4

1,1

43,0

47,1

2,0

7,9

207,1

Vägt medel

8,9

0,8

51,0

39,8

1,0

7,1

204,7

Median

4,1 4,0 11,4 11,4 2,5 3,2 2,9 6,4 28,9 3,3 2,6 1,2 1,1 5,8 6,4 4,6 12,3 13,4 13,8 3,6 18,8 8,0 14,0 2,6 11,8 0,0 10,3 30,5 6,8 0,7 16,9 0,7 1,2 33,4 13,0 10,1 1,7 0,9

2,3 0,3 0,7 0,0 0,2 3,9 1,9 0,2 1,0 2,1 0,1 0,2 0,1 1,2 0,0 1,5 3,1 3,4 0,3 0,7 0,0 2,7 0,2 11,3 0,2 6,5 0,0 1,1 4,0 0,0 0,4 3,0 2,4 1,1 0,2 0,0 11,2 2,3

55,6 55,3 49,2 50,6 64,8 56,3 44,1 40,5 36,4 42,5 45,7 46,1 42,1 55,2 47,6 53,1 50,0 50,1 57,5 56,5 55,6 52,1 50,8 59,9 61,2 62,3 50,1 55,4 57,2 28,5 57,0 47,6 41,3 43,7 56,7 59,7 61,5 49,3

37,7 34,7 41,8 27,3 29,3 32,1 49,0 39,0 59,1 47,2 47,0 40,8 49,4 41,9 48,9 43,3 34,2 46,1 33,9 26,1 35,1 38,0 41,5 30,1 28,3 32,5 44,9 39,9 32,4 54,3 39,2 43,7 52,4 50,4 31,0 31,2 32,4 43,8

0,2 0,9 0,3 16,2 0,2 0,2 1,0 11,1 0,2 0,1 0,6 4,4 2,1 0,6 0,1 1,2 6,0 1,3 1,3 5,1 0,5 0,2 1,8 3,6 1,1 1,5 0,2 0,8 1,8 5,9 0,9 1,1 0,3 0,6 6,1 0,7 1,1 0,9

6,5 9,2 8,7 5,9 5,6 11,4 5,9 9,4 4,2 10,1 6,7 8,7 6,3 2,3 3,3 2,5 9,8 2,6 7,3 12,3 8,9 9,8 5,9 6,3 9,4 3,7 4,7 3,9 8,6 11,2 3,0 7,6 6,0 5,2 6,2 8,4 5,0 5,9

205,9 202,7 209,7 207,1 192,9 198,3 196,1 207,3 213,1 206,2 198,1 204,2 215,3 213,7 216,5 207,1 208,0 207,5 207,1 219,2 206,6 194,9 203,2 194,0 191,5 204,1 207,4 214,5 203,6 201,8 197,1 210,2 205,3 218,2 198,1 191,4 178,9 220,3

Individuellt

öppna jämförelser 2009 – gymnasieskola

ÖJGY09 tabellbilaga.14okt.indd 177

Kommun

Min–max

177

2009-10-14 16.11

OĚ&#x2C6;JGY09 tabellbilaga.14okt.indd 178

2009-10-14 16.11

Öj09GYomslag14okt.tryck.indd 2

09-10-14 15.09.14

Öppna jämförelser 2009 Gymnasieskola

Öppna jämförelser 2009 I Öppna jämfÖrelser 2009 – gymnasieskola presenterar och jämför Sveriges

Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 150 kr/st exkl. moms, porto och expeditionsavgift.

Gymnasieskola

Öppna jämförelser 2009 Gymnasieskola

Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer. iSbn 978-91-7164-472-5

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

Öj09GYomslag14okt.tryck.indd 1

2009

Gymnasieskola

09-10-14 15.09.14