7164-484-8

Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Innehållsförteckning Sammanfattning..................................................................................................................................... 5 Inledning................................................................................................................................................... 6 Bakgrund

6

Syfte

6

Varför KPB?

7

Vad är KPB?

7

Övergripande metodbeskrivning

8

Analysmodell........................................................................................................................................... 9 Resultat av jämförelserna mellan deltagande kommuner. .....................................................11 Inledning till analyserna

11

Brukarmixanalys Ordinärt och särskilt boende LSS

12 13 17

Produktivitetsanalys Kostnad per hemtjänsttimme Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS, egen regi Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS egen regi

19 19 22 24 26 28

Övriga analyser och åtgärder

30

Konsumtionsanalys

30

Resultatanalys

36

Sammanfattande analys.................................................................................................................... 38 Diskussion.............................................................................................................................................. 41 Kontaktpersoner. ................................................................................................................................ 42 Appendix 1 - Standardinsatslista.................................................................................................. 43

Sammanfattning Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldreoch handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade.

Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.

Rapporten bygger på 2008 års KPB-data från fyrtiosex kommuner.

Jämförelserna har gjorts utifrån följande perspektiv: • Brukarmix • Produktivitet • Konsumtion • Resultat – kvalitet Jämförelserna visar en stor variation mellan kommunerna. Den sammanfattande analysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt.

Exempelvis skiljer sig andelen brukare med en kostnad över 600 000 kr (s.k. ytterfall) från lägst andel 0,7 % till högst andel 22 %. Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr. Kostnad per dygn i särskilt boende varierar från 1 237 kr till 1 803 kr. Medelkostnaden varierar från 176 860 kr till 312 277 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 782 kr till 21 767 kr.

I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har definierats t.ex. vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner.

Några orsaker som kan nämnas är bl. a.

• Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst.

• En låg produktivitet.

• En relativt sett äldre befolkning.

Genom att inom varje område analysera variationerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete.

I rapporten redovisas några exempel på analyser från enskilda kommuner som utifrån KPB arbetat med förändringar och förbättringar inom verksamheten.

Några effekter som kommuner har fått av arbetet med KPB är: • Antalet ytterfall inom ordinärt och särskilt boende har minskat.

• Kostnaden per dygn inom särskilt boende har minskat.

• Bättre struktur i grunddata samt kvalitetssäkring av data i verksamhetssystemen.

• Kostnadsmedvetenheten har ökat på flera nivåer i den kommunala organisationen.

• Informationen har kunnat användas i förbättringsarbete och för att få kontroll över kostnaderna inom specifika områden.

Metoden skulle även kunna utvecklas för att göra tydligare uppföljningar av specifika målgrupper (t.ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).

Det kan finnas ett mervärde om insatser till olika målgrupper kan följas upp och att uppgifterna används i analyser, jämförelser och prioriteringar.

Inledning Bakgrund

Syfte

Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar.

Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB).

Inom ramen för projektet InfoVU, som avslutades 2004, utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg.

KPB har rönt stort intresse bland kommunerna vilket medfört en vidareutveckling och spridning av metodiken. För varje år har ca tjugo kommuner tillkommit. I rapporten redovisas jämförelser för fyrtiosex kommuner avseende utfall år 2008.

I dagsläget har sammanlagt sextiosex kommuner infört KPB och fler väntas att ansluta under året.

Orsaken till att inte fler kommuner redovisas i rapporten beror på att de antingen nyligen påbörjat arbetet eller att utfallet inte var klart när denna rapport skrevs

Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.

Varför KPB? Det främsta användningsområdet med KPB är för uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen, men kan också användas i andra sammanhang.Nedan följer några exempel på områden men KPB kan utgöra ett underlag.

Lågkonjunktur medför ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag.

I dagsläget pågår det ett omfattande arbete i många kommuner med att införa kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av service- och omvårdnadstjänster. Med denna möjlighet är det extra viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader.

Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet.

Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna med bl.a. produktivitet och kostnader är information från KPB ett viktigt komplement.

Inför inlämnandet av Räkenskapssammandraget för 2008 infördes en ny flik där kommunerna skulle beskriva sina kostnader för hälso- och sjukvård. För att på ett korrekt sätt kunna beskriva dessa kostnader krävs en förbättrad registrering av kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser.

Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem diskuteras i flera kommuner.

Att styra resurser efter hur brukarnas behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är viktigt för ett välfungerande resursfördelningssystem.

Socialstyrelsen har nyligen publicerat den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom.

Riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom. I riktlinjerna pekar Socialstyrelsen bl.a. på behovet av adekvata utredningar och vikten av att ställa diagnos på personer med demenssjukdom. Detta kommer givetvis att påverka insatsernas utformning.

Att beskriva kostnader och prestationer inom detta område kommer därför att vara viktigt för kommunerna.

Vad är KPB? Kostnad per brukare är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

Övergripande metodbeskrivning Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används.

Steg i KPB-metoden Definitioner

Kontoutfall Ekonomisystem

Indentifiera verksamheten och insateser inom vård och omsorg

Skapa översättningstabell från redovisningen

Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Förs till

Allokeras till Sammanställda kostnader per insats

Sammanställda kostnader för gemensamma verksamheter

Allokeras till Förs till Volymer, Kostnad beräknad insats brukaruppgifter Förs till Förs till Kostnad per brukare

Verksamhetssystem Validering

Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras

Nedan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden.

1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg.

2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet.

3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter: • Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t.ex. hemtjänst).

• Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration).

• De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser.

4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. En uppdaterad lista på samtliga insatser inom äldre- och handikappomsorg återfinns i appendix 1. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med den totala volymen i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn.

Resultatet blir en kostnad per insats.

5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.

6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader och volymer har kommit med och fördelats rätt.

Analysmodell Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats.

Analysmodell för KPB Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende)

Analys av produktivitet (insatsjämförelse)

KOSTNAD PER BRUKARE - Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer

Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp)

Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat)

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser.

• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka hur brukarna fördelar sig på olika kostnadsintervall och om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende?

• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse.

Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

De olika dimensionerna i analysmodellen sammanfattas i en jämförande matris. Rapporten följer analysmodellens olika dimensioner. I respektive dimension har ett urval av indikatorer valts (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen). Dessa är: Produktivitet • Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd).

• Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende).

• LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi.

• Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad.

• Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut.

Brukarmixanalys • % ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr.

• % ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 1 000 000 kr.

• Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg.

Konsumtion • Kostnad per invånare – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg.

I dagsläget ingår inte några resultatindikatorer i KPB-modellen Med resultatindikatorer menas här t.ex. funktionsförändringar/förbättringar hos den enskilde brukaren. Detta är ett viktigt utvecklingsområde, I resultatavsnittet redovisas ett exempel på resultatredovisning från Borlänge kommun.

10

Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Intervallerna beräknas inte på samma sätt som i öppna jämförelser utan bygger på erfarenhet, diskussioner i expertgrupp, flerårsanalyser m.m. Detta beskrivs på ett detaljerat sätt senare i rapporten.

Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen. Samtliga indikatorer presenteras under avsnittet sammanfattande analys.

Resultat av jämförelserna mellan deltagande . kommuner Inledning I denna rapport presenteras jämförelser mellan de fyrtiosex kommuner som reodovisat utfall för 2008.

Det underlag som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: • Den totala summan kostnader som redovisas på individnivå är 15,9 miljarder för de fyrtiosex kommunerna. Ytterligare ca.4 miljarder finns med i materialet antingen som öppna insatser eller insatser som inte redovisas på individnivå.

• Det totala invånarantalet som kommunerna representerar uppgår till ca 1,28 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 14 % av Sveriges befolkning.

Bengtsfors Bollebygd • Kalkylen innefattar ca 70 990 brukare.

Borlänge Dals-Ed De kommuner som ingår i våra jämförelser Enköping utgörs av både större och mindre kommuner Falun samt storstads- och landsbygdskommuner, och Gotland de är spridda över hela landet.

Hammarö Herrljunga För Askersunds kommun avser materialet endast Härnösand ett halvår 2008. Materialet har sedan räknats uppHögsby till helårssiffror. Resultaten från denna kommun Höör bör därför analyseras med försiktighet.

Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla Lindesberg

Kommuner som deltar som deltar i KPB Kommuner som deltar som deltar i KPB och är med i rapporten

(20) (46)

11

Brukarmix Syftet med att jämföra brukarmix är att, genom att brukarna fördelas på olika kostnadsintervall, undersöka om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds. Exempel på frågor som kan besvaras är: Hur ser brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende?

Ordinärt och särskilt boende Andel brukare inom olika kostnadsintervall.

Jämförande Andel procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende. brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende Askersund Gällivare Lax å Älvkarleby Skurup Falun Växjö Svedala Färgelanda Vansbro Älmhult Borlänge Bollnäs Herrljunga Säffle Berg Ronneby Norberg Boden Bräcke Gotland Övertorneå Kumla

0 - 50000 50000-600000 600000-1000000

Alvesta Umeå Hammarö Karlstad Katrineholm Sundbyberg Eslöv Skara Laholm Lindesberg Varberg Tierp Robertsfors Ängelholm Örebro Bengtsfors Bollebygd Dals-Ed Östersund Enköping Grästorp Mellerud

12

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

De kostnadsintervall som valts är 0-50 000 kr och över 600 000 kr. Dessa intervall har valts av två olika skäl: • 0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix. Hur kan dessa brukares behov av insatser hållas på en låg kostnadsnivå även i framtiden? Vilka satsningar på förebyggande insatser görs i kommunen? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare?

• Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k. ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. En hög andel brukare över 600 000 kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en bristande balans mellan insatser i ordinärt och särskilt boende. Nivån är vald för att fånga in t ex höga kostnader för ett dygn i särskilt boende, omfattande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende.

Diagrammet på föregående sida visar: • Skillnaderna mellan kommunerna går från lägst ca 0,7% till 22,0% andel brukare med en kostnad över 600 000 kr på • Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare)

Kommentarer: Av materialet framgår att kommuner som nyligen påbörjat arbetet med KPB har en högre andel ytterfall än kommuner som har arbetat med KPB några år. Kommunerna har i arbetet med kostnad per brukare analyserat kostnadskrävande brukare och flertalet har genomfört åtgärder för att minska antalet.

En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i en brukarmix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda resultat- och kostnadsförbättringar inom äldre- och handikappomsorg.

Produktiviteten påverkar antalet ytterfall Strategiskt val av kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall (t.ex. en satsning på ett specialteam) En äldre befolkning kan påverka andelen ytterfall

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Vad är det för typ av åtgärder som genomförs inom kommunerna för att förbättra brukarmixen under året med underlag från 2008?

En enkel åtgärd som kommuner såsom Säffle, Gotland och Borlänge m.fl. har genomfört är att ta fram rapporter på aktuella ytterfall.

Väntar kostnadskrävande personer med omfattande insatser inom ordinärt boende t.ex. på en plats i särskilt boende? Biståndsbedömare och enhetschefer har informerats om resultatet.

Biståndsbedömare är inte alltid medvetna om ekonomiska konsekvenser för val av insatser och nivåer varvid ekonomisk information kan skapa nya perspektiv inför biståndsbedömningen.

I Säffle kommun har t.ex. information om kostnadskrävande brukare inom hemtjänsten tagits fram varje tertial för att sammanställas och diskuteras.

Falu kommuns kalkyler har visat att äldreomsorgen har en stor andel ytterfall i ordinärt boende i förhållande till andra kommuner. För att minska andelen brukare med stort vårdbehov i ordinärt boende har kommunens äldreomsorg infört strukturerade rutiner för att uppmärksamma dessa brukare. Då en brukare når ett visst vårdbehov i ordinärt boende gås ärendet noggrant igenom på en högre ansvarsnivå för att eventuellt hitta alternativa lösningar som bättre kan tillgodose brukarens specifika behov, t.ex. plats i särskilt boende.

En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer ett exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006, 2007 och 2008.

13

10 dyraste ärenden 2008 De 10 dyraste ärandena 2008 och vad de kostade 2006 och 2007 i Borlänge kommun inom ordinärt boende

10 dyraste ärenden 2008 3500000 3000000

Kronor/år

2500000 2008

2000000

2007 1500000

2006

1000000 500000 0 1

2

3

4

5

Diagrammet visar de tio dyraste ärenden 2008 och vilka kostnader dessa individer generade 2006 och 2007. Fyra ärenden hade inga insatser alls enligt SoL under 2006/2007 utan blev direkt ytterfall.

En orsak till detta förhållande är att riktlinjerna för insatserna reviderats i Borlänge har. En insats som benämns som hemtjänst i assistansliknade form har börjat tillämpas enligt de riktlinjer som utarbetats. Insatsen vänder sig till personer med omvårdnads- eller tillsynsbehov där behovet inte kan tillgodoses genom punktinsatser från hemtjänsten. Detta har gjort att brukare som tidigare bl.a. var aktuella inom LSS-lagstiftningen nu får omfattande insatser inom SoL. De brukare som ökar sina kostnader från 2006/2007 till 2008 beror främst på ökade hemtjänstinsatser under natten. Åtgärder som Borlänge kommun har initierat är att se över utformningen av insatsen hemtjänst i assistansliknande form. Nämnden har beslutat att ändra delegationsordningen för denna insats så att arbetsutskottet får delegationen. För närvarande är det 53 brukare som fått insatsen och den kostar igenomsnitt 264 000 kr per plats och år. Flertalet av dessa brukare finns i Borlänges ytterfall. Brukarmixanalysen hjälper Borlänge kommun att på ett konkret sätt arbeta med att effektivisera verksamheten.

14

6

7

8

9

10

Örebro kommun hade 2006 omfattande kostnader på drygt 20 miljoner kr för utskrivningsklara patienter på sjukhuset. Bristen på permanenta boendeplatser främst för personer med demenssjukdom medförde svårigheter att skapa en fungerande vårdkedja. I vårdplaneringssammanhang fanns inte heller några ekonomiska incitament för att ”ta hem” brukarna från sjukhuset så fort som möjligt. Under 2007 lanserades ett projekt för att minska kostnaderna för utskrivningsklara, en nollvision vad gällde utskrivningsklara patienter med betalningsansvar. Brukare som hade behov av korttidsplats och som inte kunde få det i direkt anslutning till sjukhusvistelsen fick åka hem till sin ordinära bostad i väntan på att få en plats. Nya rutiner och extra ersättning för resurskrävande brukare gjorde att kostnaderna för utskrivningsklara minskade till cirka fem miljoner kr under 2007 och till knappt tre miljoner kr under 2008. En stor del av kostnaderna för utskrivningsklara överfördes under 2008 till insatser inom hemtjänsten och ett nytt särskilt boende vilket medfört en bättre fungerande vårdkedja.

Varbergs kommun har varit en av pionjärerna för att införa Lagen om valfrihet (LOV). Under 2008 var det ett dussin olika externa utförare anslutna till kundvalet. De utför ca 57 000 hemtjänsttimmar (egen regi 259 000 timmar). Vid införandet av kundvalssystem bör förändringar i brukarmixen analyseras. De första analyserna i Varbergs kommun visar på att antalet brukare med lägre andel insatser (kostnadsintervallet 0-50 000 kr) ökar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om detta beror på valfriheten. Det totala antalet hemtjänsttimmar har ökat sedan införandet.

I Svedala kommun gjordes under 2007 en prognos för den kommande befolkningsutvecklingen. Kommunen är en expansiv kommun med framtidstro och inflyttning (bl.a. av närheten till Malmö). Befolkningsprognosen visade på ett stort behov av nya platser i särskilt boende i framtiden.

Vid genomförd KPB-analys har nya perspektiv på framtida behov och brukarmix framkommit.

Brytpunktsanalys inom ordinärt (ordbo) och särskilt boende (säbo), 2007 och 2008. Antal brukare i olika kostnadsintervall

Brytpunktsanalys - ordinärt och särskilt boende 2008 400 350

Antal brukare

300 250 200 150 100 50 0

Ordbo 2008 Säbo 2008

0 - 50000

50000 100000

100000 200000

200000 300000

300000 400000

400000 500000

500000 600000

600000 1000000

349

75

74

27

11

4

0

4

7

12

10

12

6

14

34

60

Kostnadsintervall

15

Diagrammet visar antalet brukare i olika kostnadsintervall med insatser inom ordinärt och särskilt boende 2008. Diagrammet indikerar hur många brukare i ordinärt boende som är mer kostnadskrävande än en plats i särskilt boende. I Svedala kommun återfinns nästan alla kostnadskrävande brukare inom särskilt boende.

Svedala har över 10 % ytterfall inom särskilt boende. Närmare analys visar att nivån på hemtjänstinsatser vid inflyttning till särskilt boende är låg (under 200 000 kr). Detta medför att kommunen binder höga kostnader per brukare tidigt (tidig brytpunkt). Det har också varit problem med att ha en god beläggning inom särskilt boende, vilket i sin tur även har medfört höga dygnskostnader inom särskilt boende (se även analysen om kostnad per dygn inom särskilt boende senare i rapporten).

Svedala kommun har initierat åtgärder för att förbättra mixen mellan ordinärt och särskilt boende. Det dyraste särskilda boendet (ett boende med få platser) kommer att göras om till ett LSS-boende i stället. På så sätt förbättras brukarmixen.

Det är viktigt att på ett tidigt stadium förebygga ytterfall. Arbetar biståndsbedömarna aktivt med detta? Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet 100 000 – 300 000 kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut. Dessa brukare befinner sig i ”riskzonen” för att under kommande perioder bli ytterfall.

En annan orsak till ytterfall i kommunerna kan vara en hög andel platser inom korttidsvård. Brist på särskilda boendeplatser, höga kostnader för utskrivningsklara eller mindre bra fungerande vårdkedjor från landsting till kommun kan medföra att tyngden på de brukare som vistas inom korttidsvården ökar.

Bodens kommun hade 2007 en hög andel ytterfall. Bl.a. visade det sig i analysen att de hade en kostnadskrävande korttidsvård som användes som mellanstation (2 330 kr/dygn) i vårdkedjan från sjukhus till insatser inom hemtjänsten eller som i väntan på en plats inom särskilt boende.

Processen ändrades till att ”mellanstationen” slopades till förmån för insatser direkt i ordinärt boende.

16

Östersunds kommun har sedan 1997 ca 25 % av äldreomsorgen utlagd på entreprenad. Östersunds kommun genomförde 2008/09 en ny kombinationsupphandling av insatser inom ordinärt och särskilt boende då merparten av avtalen löper ut 2009. Bakgrunden till de nya metoderna för upphandlingen som användes var dels för att underlätta för mindre företag att vara med och konkurrera om uppdrag och dels att göra verksamheten så effektiv som möjligt. I samband med denna upphandling gjordes en större genomlysning av verksamheten.

Hemtjänstområden omorganiserades för att få en ökad produktivitet. Genom förändring av gruppernas storlek och hänsyn till geografiska avstånd förbättrades förutsättningarna. Denna förändring var viktig att genomföra för att varje hemtjänstområde ska vara nog stort för att kunna drivas utan att företaget som lämnar anbud måste ha en existerande verksamhet i kommunen. Vissa delar av verksamheten som effektivare kunde skötas i en kommungemensam organisation lyftes ur entreprenaden. T.ex. flyttades hälso- och sjukvårdspersonal kvällar, nätter och helger till en central enhet för att skapa likartade förutsättningar. Sammantaget har upphandlingen medfört omfattande kostnadsbesparingar.

I Östersund kommun har de även diskuterat att låta hemtjänsten och korttidsvården finnas under samma ekonomiska ansvar för att skapa ett tydligare processansvar.

Ett annat exempel på en tänkbar åtgärd är att specialgranska vårdtunga brukare inom korttidsvården som har beslut om växelvård för att se om dessa insatser skulle kunna utföras av hemtjänsten i stället. En resurskrävande växelvård binder resurserna till boendet på ett annat sätt än i hemtjänsten.

LSS Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS. Procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS Gällivare Robertsfors Ronneby Växjö Laholm Tierp Enköping Katrineholm Boden Laxå Alvesta Säffle Mellerud Vansbro Skurup Karlstad Borlänge Dals-Ed Gotland Askersund

0 - 50000

Svedala

50000-600000 600000-1000000

Färgelanda

Över 1 milj

Bräcke Umeå Hammarö Berg Norberg Herrljunga Älmhult Eslöv Älvkarleby Lindesberg Bengtsfors Bollebygd Kumla Ängelholm Övertorneå Örebro Östersund Skara Bollnäs Varberg 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

17

I år har ytterfallsgränsen (1 000 000 kr) valts för LSS. Denna gräns har höjts från 900 000 kr för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.

Diagrammet visar

• På skillnader från 1,0 % till 23,1 % andel resurskrävande brukare över 1 000 000 kr.

Kommentar • Det finns inget samband mellan storleken på kommuner och brukarmixen.

• Kommuner med en hög andel ytterfall riskerar att få en hög medelkostnad.

Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare: • ”Brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall. Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall.

• Brukarmixen inom personlig assistans visar att en större andel äldre påverkar antalet timmar • Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare.

• Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för den merkostnad som kommunen har utöver LASS-ersättningen och därmed antalet ytterfall • ”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden • I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka resultatet och därigenom andelen ytterfall.

• En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall

18

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

I Laholms kommun framkom i KPB-analysen att kommunen hade en högre andel ytterfall än jämförbara kommuner. Det fanns ca 30 ytterfall med höga kostnader. Dessa brukare hade t.ex. dyra externa placeringar inom LSS gruppboende.

I Socialnämndens sparförslag för kommande budget initierades en åtgärd för bättre resursanvändning inom LSS. Översynen tittade på behovet på individnivå och beräknas spara tre miljoner kr under kommande period.

Skurups kommun (ca 11 % ytterfall 2008) hade vid närmare analys problem med dålig beläggning inom LSS korttidsvistelse i egen regi.

Här genofördes åtgärder för att förbättra beläggningen vilket har medfört att antalet ytterfall har minskat och produktiviteten förbättrats.

Att lägga ut verksamhet på entreprenad är en tydlig trend inom LSS-verksamheten. Kommuner såsom Falkenberg och Halmstad har lagt ut en stor del av LSS-verksamheten på entreprenad.

Detta har medfört att enhetskostnaderna för t.ex. LSS bostäder för vuxna har kunnat minskas och därmed också totalkostnaderna för verksamheterna. Totalt rör det sig om flera miljoner i besparingar på kort sikt.

Produktivitetsanalys Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?

Det finns totalt ca 70 olika insatser som skulle kunna jämföras mellan olika kommuner. Fem kostnadsdrivande insatser har valts ut: kostnad per hemtjänsttimme, kostnad per dygn i särskilt boende, kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, kostnad per dag i daglig verksamhet och nettotimkostnad för personlig assistans, LASS.

Kostnad per hemtjänsttimme Enhetskostnad för hemtjänsttimme, egen regi per kommun, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd

Tabellen visar: Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr/timme för olika kommuner.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per hemtjänsttimme (uttrycks i antalet beviljade timmar med undantag från några kommuner som redovisar utförd tid).

Grönt = Timkostnad under 385 kr/timme Gult = Timkostnad på 385-430 kr Rött = Timkostnad över 430 kr.

Kostnaden per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration.

Kommentarer • Stora skillnader mellan kommunerna • Det finns inget samband mellan storlek på kommun och hög produktivitet • Fokusering på antalet timmar borde påverka produktiviteten • Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha betydelse.

Kostnad per hemtjänsttimme Kommun Umeå Boden Gotland Växjö Robertsfors Laxå Sunbyberg Falun Mellerud Svedala Bollnäs Östersund Askersund Karlstad Norberg Laholm Övertorneå Ronneby Skurup Hammarö Borläng Älvkarleby Gällivare Bengtsfors Varberg Färgelanda Bräcke Skara Ängelholm Herrljunga Enköping Katrineholm Vansbro Kumla Älmhult Örebro Eslöv Tierp Bollebygd Berg Dals-Ed Alvesta Säffle Grästorp Lindesberg Medel

Enhetskostnad totalt 313 316 325 328 353 356 358 364 365 366 376 376 383 387 387 388 388 393 404 405 414 421 423 425 425 425 431 435 442 447 450 462 468 468 478 478 479 480 484 511 512 515 543 587 611 423

19

Nedan följer en beskrivning av orsaker till skillnader: • Planering – Hur sker planeringen? Manuell? Används datastöd? Tar det lång tid, krävs mycket extraarbete?

• Administration - Beställningar, personalmöten, utbildningar etc.

• Geografiska förutsättningar – Restid – Tätort/landsort • Brukarmix – Tunga/lätta brukare, krävs dubbelbemanning etc.

• Dokumentation och information – Är information enkelt tillgänglig? Sker dokumentation kontinuerligt? Används enhetliga informationskanaler • Ledarskap Finns det ett fungerande ledarskap?

• Kontaktmannaskap – Vad innebär kontaktmannaskapet i praktiken? Ett starkt kontaktmannaskap kan innebära en bra kontinuitet, men kan påverka planeringen och effektiviteten negativt.

• Nyckelhantering – Fungerar det bra, krävs det extra planering för överlämningar av nycklar?

• Uppföljning – Sker uppföljning av beslut kontinuerligt?

Fokuseras på och tillfredsställs rätt behov?

• Kommunikation – Är det enkelt att få tag på rätt person vid behov? Vad finns det för olika sätt att kommunicera, e-post, telefon, fax etc.?

• Delegerade HSL-insatser – Hur mycket delegeras?

• Rehabiliterande synsätt • Balans mellan heltider, deltider och timanställda • Växling av hemsjukvård – De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården tycks ha en lägre timkostnad än kommuner med hemsjukvård.

• Redovisning av tid för dubbelbemanning – En hög kostnad kan också bero på att vid nedbrytning av hemtjänstgrupperna visar sig vissa enheter/grupper vara väldigt dyra vilket drar upp enhetskostnaden totalt. Jönköping hade möjligheten att redovisa sin dubbelbemanning och enhetskostnaden visade skilja sig 50 kr/timme.

20

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Katrineholms kommun hade 2007 en hög hemtjänsttimme. Våren 2008 genomfördes en processkartläggning inom hemtjänsten i Katrineholms kommun. Fyra hemtjänstområden/grupper valdes ut för att ge en övergripande bild av hemtjänstprocessen samt för att kunna jämföra dessa grupper med varandra och hitta förbättringsförslag och diskutera bästa arbetssätt. Vid processkartläggningen samlades kommentarer, problem och lösningar in.

Dessa gav förutsättningar för att åstadkomma processförbättringar.

De viktigaste delarna som framkom under kartläggningen var: • en bättre och tydligare modell för uppföljning av prestationer och ekonomi • planering och arbetsplaner • kontaktmannaskap och kontinuitet • vårdplanering, initiering av nya brukare - flödet mellan biståndshandläggning och hemtjänst • ledarskap samt arbetets fördelning över dagen (heltider/deltider) Under år 2008 - 2009 har ett förbättringsarbete pågått inom hemtjänsten.

Exempel som framkom i processkartläggningenvar att arbetsplanen inte fungerade optimalt och personalen hade svårt att se nyttan av att använda den. En ny arbetsplan/genomförandeplan har arbetats fram. En manual har tagits fram med instruktioner för hur genomförandeplanen ska användas. Hemtjänstpersonalen har fått utbildning i och har testat att använda arbetsplanen/genomförandeplanen under en försöksperiod. Materialet finns inlagt på data och har anpassats för att användas både inom hemtjänst och särskilt boende. Ett planeringssystem (TES) håller successivt på att införas inom hemtjänsten.

Sammantaget har detta medfört ett effektivare arbetssätt i Katrineholms kommun.

I införandet av LOV i Falu kommun har det varit av stor vikt för Falu kommun att få information om kostnad per hemtjänsttimme. Denna information används som grund för prissättning till externa utförare.

Falu kommun har använt data från KPB till att se över de interna skillnaderna mellan t.ex. hemtjänstgrupperna. Genom att ta hänsyn till KPB i budgetarbetet, arbeta med resursfördelning och

andra faktorer för ett effektivare arbetssätt, har kommunen lyckats utjämna de stora kostnadsskillnaderna mellan hemtjänstgrupperna.

I Mellerud (365 kr 2008) har kommunen en låg kostnad per hemtjänsttimme. En starkt bidragande orsak till den låga kostnaden är satsningar på ledarskap, kompetensutveckling och trivsel på arbetet.

I Laholms kommun höjs hemtjänsttaxan inför 2010 vilket medför att fler personer kommer att använda sig av hushållsnära tjänster i stället för t.ex. städning. På så sätt minskar timmarna i hemtjänsten.

Robertsfors kommun står inför en konkurrensutsatt hemtjänst och uppföljning av kostnaden per hemtjänsttimme i egen regi har varit av stor vikt i denna process. Genom strukturella förändringar under åren 2007 och 2008 har kommunen lyckats sänka kostnaden per hemtjänsttimme med drygt 100 kr.

I flera hemtjänstgrupper har resursfördelningen anpassats till detta. Lindesbergs kommun planerar man nu en omfattande genomlysning och effektivisering av hemtjänstverksamheten.

Bengtsfors kommun har genomfört en tidsstudie på hur mycket hemtjänstpersonalen utför på delegation av HSL-personalen. Resultatet visade att 25 % av de utförda timmar utfördes som HSL. När en jämförelse gjordes med övriga Dalslandskommuner framkom det att Bengtsfors hade en betydligt högre andel HSL-insatser än övriga kommuner. En orsak till skillnaden var bl.a. att HSL-insatser definierades på olika sätt.

Resultatet ledde till ett definitionsarbete av HSL-insatser.

I Gotlands kommun har man brutit ned insatserna per hemtjänstgrupp. Detta synliggör (såsom i andra kommuner) variationer inom den egna verksamheten. I de områden med en högre kostnad per hemtjänsttimme har sedan specifika åtgärder vidtagits för att minska variationerna.

Resultaten i Lindesberg för 2008 visade en mycket hög kostnad per hemtjänsttimme. Genom att analysera materialet vidare och jämföra resultaten från KPB 2007 och 2008 kunde stora volymskillnader ses i beviljade hemtjänsttimmar.

Kostnad per hemtjänsttimme och per hemtjänstgrupp i Gotlands kommun

Hemtjänstområde Hemtjänst, egen regi, Grönsiskan, Stjärnban Hemtjänst, egen regi, Öster/Bogegatan Hemtjänst, egen regi, Bro Stenkyrka Hemtjänst, egen regi, Irisgatan/Polhemsg Hemtjänst, egen regi, Gråbo/Terra Nova Hemtjänst, egen regi, Klinte N Eskelh, Sanda Hemtjänst, egen regi, Lackv, Länna Hemtjänst, egen regi, Byrummet Hemtjänst, egen regi, Roma Hemtjänst, egen regi, Storsudret Hemtjänst, egen regi, Innerstan Hemtjänst, egen regi, Signalen Hemtjänst, egen regi, Slite Hemtjänst, egen regi, Hems, Havdh, Stång, Gard Hemtjänst, egen regi, Ala/Östergarn Hemtjänst, egen regi, Follingbo, Vibble Hemtjänst, egen regi, Gotland norr

2008

2007

Förändring 2007/2008

237 272 282 283 294 300 307 313 321 322 332 335 345 345 356 382 389 325

257 358 312 296 285 330 261 361 354 235 442 342 377 331 397 370 375 334

98% 76% 91% 96% 103% 91% 118% 87% 91% 137% 75% 98% 92% 104% 90% 103% 104% 97%

21

Kostnad per dygn i särskilt boende Enhetskostnad per dygn i respektive kommun inom särskilt boende, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade

Tabellen visar: Att kostnaden per dygn i särskilt boende varierar från 1 237 kr till 1 803 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn Grönt = Dygnskostnad under 1 500 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 500-1 640 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 640 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration, hälso- och sjukvårdspersonal och lokaler.

Kommentarer • Stora skillnader mellan kommunerna • Det finns inget samband mellan storlek på kommunerna och hög produktivitet • Flertalet kommuner har en låg dygnskostnad • Jämfört med 2007 är det också en minskning av dygnskostnaderna

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Faktorer som påverkar dygnskostnaderna är: • Personaltäthet • Personalstruktur • Ledarskap • Planering • Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek • Beläggning • Riktlinjer för in- och utflyttning • Vårdtyngd • Boendeform • Specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende • Fastigheten, nya/gamla lokaler, husstruktur • Kostnad för gemensamhetsutrymmen • Politisk ambitionsnivå • Nyttjande av nattpersonal • Tradition och kultur - förväntan

22

Kostnad per dygn i särskilt boende Kommun Eslöv Mellerud Enköping Bräcke Alvesta Östersund Vansbro Tierp Ronneby Säffle Laholm Ängelholm Färgelanda Lindesberg Bollebygd Katrineholm Dals-Ed Norberg Karlstad Skara Grästorp Älmhult Sundbyberg Boden Robertsfors Gotland Varberg Hammarö Örebro Övertorneå Gällivare Umeå Växjö Berg Herrljunga Bollnäs Skurup Bengtsfors Askersund Borlänge Kumla Laxå Svedala Falun Älvkarleby Medel

Enhetskostnad totalt 1 237 1 315 1 334 1 364 1 386 1 396 1 397 1 400 1 411 1 419 1 420 1 441 1 458 1 460 1 465 1 487 1 497 1 497 1 501 1 502 1 503 1 525 1 528 1 537 1 541 1 568 1 574 1 585 1 592 1 595 1 603 1 609 1 617 1 622 1 626 1 633 1 640 1 647 1 654 1 682 1 724 1 738 1 747 1 769 1 803 1 538

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

I Hammarö kommun var medelkostnaden för ett dygn i särskilt boende 2007 1 462 kr/dygn.

Enhetskostnaden ökade 2008 till 1 585 kr/dygn.

Den detaljerade analysen visade att samtliga boenden hade ökat i dygnskostnad. Den totala kostnadsökningen var 6,4 miljoner eller 11 %

(varav löneökning 8,6 %; resterande kostnader var tillskapande av nya platser). Volymökningen var på endast 2 % (647 dygn) vilket borde ha motsvarat en kostnad på 1 miljon. Förändringar på vissa avdelningar berodde främst på lägre beläggning.

Hammarö kommun har initierat åtgärder efter analysen i form av översyn av bemanning och beläggning för att förbättra produktiviteten.

Kostnadsskillnader inom äldreboenden i Hammarö kommun Äldreboende, egen regi

Enhetskostnad 2007

Enhetskostnad 2008

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Rosengården

1 439

1 600

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Skärgården/Sjösidan

1 439

1 541

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Lyckebo/Solgläntan

1 408

1 581

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Syreng/Blomstg

1 252

1 585

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Utsikten

1 499

1 471

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Björken

1 567

1 731

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Eken

1 463

1 508

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Linden

1 583

1 879

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Rönnen

1 302

1 502

Bilden visar hur enhetskostnaden för det aktuella boendet är uträknat. Det aktuella demensboendet har en volym av 2 096 dygn och en totalkostnad på 5,3 miljoner. Den direkta kostnaden för dagpersonal är 3,4 miljoner vilket motsvarar en direkt dygnskostnad på 1 648 kr. Till detta tillkommer kostnaden för nattpersonal. Alla objekt kan även delas upp ytterligare i kostnadsgrupper, t.ex. ordinarie personal och timanställd personal Laholms kommun har ändrat inriktning på det dyraste särskilda boendet till ett trygghetsboende.

Kommunen räknar med att spara tre miljoner om året genom att bemanningen dygnet runt slopas då hemtjänsten tar över insatserna.

Driftsformen ändras så att det är behovet som styr bemanningen.

I t.ex. Skara och Skurups kommun har de dragit ner på platser i särskilt boende för att beläggningen var för låg. Åtgärder som genomförts har varit att omvandla platser till korttidsvårdsplatser eller ta bort platser. Resultatet av åtgärderna har minskat dygnskostnaderna

23

Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad Tabellen visar: Att kostnaderna per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi varierar från 1 574 kr till 4 262 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Dygnskostnad under 1 950 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 950-2 350 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 2 350 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration, hälso- och sjukvård och lokaler.

Kommunerna Bollnäs, Umeå, Vansbro och Östersund kan inte dela på insatserna och därmed kostnaderna för gruppbostäder och servicebostäder. Detta borde medföra att de har en högre dygnskostnad än vad jämförelsen visar.

Alvesta har inga gruppbostäder utan enbart servicebostäder.

Kommentarer Stor variation mellan kommunerna, från lägst till högst är det mer än en dubblerad kostnad I små kommuner slår enstaka ytterfall igenom.

Ex. Herrljunga och Laholm

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Storlek på boende • Andel serviceboenden • Andel psykiskt funktionshindrade med SoL-beslut • Personaltäthet • Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på dagverksamhet • Åldersstruktur • Vårdtyngden bland brukare • HSL-insatser i kommunal regi • Lokalkostnader • Tomma platser • Minskat behov från vissa målgrupper/”fel” boendeform

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

I Mellerud har vissa förändringar i gruppbostäder skett mellan åren som kan härledas till beläggningen, speciellt på gruppbostäder för lite

24

Kostnad per dygn i särskilt boende Kommun Bollnäs Lindesberg Kumla Alvesta Östersund Hammarö Örebro Vansbro Svedala Eslöv Ängelholm Bräcke Askersund Berg Umeå Skurup Boden Karlstad Varberg Gotland Skara Dals-Ed Säffle Borlänge Färgelanda Tierp Älmhult Växjö Bengtsfors Älvkarleby Mellerud Robertsfors Katrineholm Gällivare Ronneby Herrljunga Enköping Laxå Laholm Medel

Enhetskostnad totalt 1 574 1 576 1 615 1 685 1 709 1 770 1 863 1 918 1 919 1 979 1 981 1 999 2 040 2 042 2 077 2 124 2 174 2 181 2 198 2 323 2 231 2 233 2 298 2 301 2 330 2 348 2 349 2 362 2 380 2 451 2 502 2 537 2 647 2 712 2 839 2 876 3 127 3 233 4 262 2 594

”tyngre” brukare. Att anpassa bemanningen i form av årsarbetare till behovet är viktigt för att inte binda personalkostnader.

I Ängelholms kommun har de aktivt arbetat med mixen mellan serviceboende och ”vanliga” gruppbostäder. På så sätt har de kunnat ha fler platser inom ett boende än vad som annars är möjligt med vanliga gruppbostäder. Detta har medfört att Ängelholm har en låg dygnskostnad.

Bodens kommun har av tradition ett stort antal gruppbostäder inom LSS. När kommunerna skulle ta över denna verksamhet från landstinget kunde inte alla kommuner i Norrbotten ta hem sina brukare på grund av resursbrist. För att klara av detta blev många brukare kvar i Boden.

Detta har medfört att flera gruppbostäder har olika inriktningar t.ex. för personer med autism.

Boden har därför en högre andel ytterfall inom LSS samt en högre kostnad per invånare. Trots inriktningarna har de ändå en relativt låg kostnad per dygn.

Kostnad för LSS gruppbostäder för Vuxna i Boden LSS

Enhetskostnad

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Apollo

2 598

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lillåkra

2 064

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lindåkra o Mården

1 402

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lyckebo

1 500

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lärkan

2 837

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Måsen

2 728

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Norrskenet

3 278

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Toppen

1 808

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Åberget

2 853

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Sävastön

2 539

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Björkbacka

1 435

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Bodagård o Tallbod

2 615

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Bodsvedjan

2 425

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Brage

2 074

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Fyrklövern

3 918

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Harads

1 687

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Landstingsv

1 293

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad Medel

2 174

25

Nettotimkostnad, personlig . assistans, LASS, egen regi Nettotimkostnaden är den kostnad per timme som kommunen har efter att ersättningen har erhållits från Försäkringskassan.

Tabellen visar: En variation av nettotimkostnaden från 29 kr till 117 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Timkostnad under 60 kr/timme Gult = Timkostnad på 60-80 kr/timme Rött = Timkostnad över 80 kr/timme Kostnaderna per timme inkluderar kostnader för administration, lokaler, kommunnivå, dubbelbemanning och jour.

Kommentarer • Ingen kommun ”går runt” på ersättningen från Försäkringskassan • Stora skillnader mellan kommunerna • Inget samband mellan storlek och timkostnad

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Storlek på administration • Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl • Rätt till heltid / övertalighet • Planering • Åldersstruktur • Andel i egen regi • Vårdtyngden bland brukare • HSL-insatser i kommunal regi • Jourinsatser • Ersättningsnivåer • Andel PAN-anställda

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Inom Halmstad kommun arbetar handikappomsorgen med att utveckla effektiviteten genom processkartläggning och brukarkalkyler. En kostnad per brukare analys har genomförts för 2008 inom personlig assistans. . Nettotimkostnaden hamnar på 71 kr. Variationen i timkostnad mellan olika brukare (och enheter) är också omfattande.

De 48 assistansberättigade brukarna med personlig assistans enligt LASS som valt kommunen som assistansanordnare, träffade många olika anställda. Schemaläggningen var komplicerad

26

Nettotimkostnad för personlig assistans, LASS, egen regi Kommun Mellerud Askersund Ängelholm Älvkarleby Örebro Säffle Svedala Umeå Eslöv Bollebygd Bengtfors Laxå Lindesberg Bollnäs Herrljunga Övertorneå Gotland Färgelanda Hammarö Dals-Ed Katrineholm Varberg Kumla Borlänge Ronneby Tierp Karlstad Vansbro Berg Boden Robertsfors Växjö Alvesta Gällivare Skurup Enköping Medel

Enhetskostnad totalt 29 33 39 42 45 51 54 57 61 64 66 70 70 70 70 72 74 74 74 76 77 78 79 83 84 84 87 90 90 96 99 102 104 104 113 117 74

då hänsyn även skulle tas till rätten till heltid och brukarens medbestämmande. Ett urval av de förslag som genomförts efter analysen är: • nattpatrull i egen regi i stället för att köpa från annan förvaltning • satsning på ledarskap bland enhetschefer • organisationsförändring av serviceteam och vikariepool • revidering av schemaläggningsmodell • organisationsförändring av enheter • förbättrad inrapportering via telefoner och förändrad akutrekrytering Dessa åtgärder ska resultera i att Halmstad kommun hamnar på den ”gröna” nivån.

I Mellerud har de en hög andel PAN-anställda inom personlig assistans vilket påverkar nettotimkostnaden för personlig assistans positivt (29 kr). Likaså är storleken för kommunen påverkande.

I flera andra kommuner försöker man öka andelen verksamhet i privat regi för att undvika extra kostnader utöver ersättningen från Försäkringskassan. Det är mycket svårt för en kommun att kunna klara sig på ersättningen när man tar hänsyn till alla kostnader.

27

Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS egen regi Kostnad per dag med beslut är en indikator som endast visar antalet dagar med beslut och inte utnyttjandet. Oftast har personerna beslut om t.ex. 5 dagar i veckan, d.v.s. enhetskostnad per utnyttjad dag är i verkligheten högre. Analyser med kommuner som har statistik på utnyttjade dagar visar att det finns ett starkt samband.

Tabellen visar: En variation av kostnad per dag med beslut från 227 kr till 869 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Timkostnad under 360 kr/timme Gult = Timkostnad på 360-460 kr/timme Rött = Timkostnad över 460 kr/timme

Kommentarer Stora skillnader mellan kommunerna Inget samband mellan storlek och kostnad

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Gruppstorlek • Olika insatser inom daglig verksamhet (ex. utegrupp med specifika handledare) • Andel i egen regi • Specialinriktning, t.ex. för personer med autism • Andel praktikplatser • Många unga med nya behov/krav • Extern försäljning (ex. tillgång till legoarbete) • Samarbete med gruppbostad • Lokalkostnader • Habiliteringsersättning

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Gällivare har den högsta enhetskostnaden vilket beror på olika inriktningar med hög personaltäthet. T.ex. verksamhet för personer med autism Bodens kommun har en fler verksamheter där kommunen erhåller intäkter, bl.a. en cafeteria.

Detta medför att kostnaden per dag blir lägre.

28

Kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi

Kommun Lindesberg Älvkarleby Skara Boden Övertorneå Örebro Laxå Askersund Vansbro Eslöv Ängelholm Umeå Robertsfors Bollnäs Katrineholm Borlänge Östersund Säffle Varberg Ronneby Dals-Ed Älmhult Tierp Herrljunga Gotland Svedala Kumla Enköping Skurup Hammarö Ludvika Norberg Berg Färgelanda Växjö Bengtsfors Karlstad Mellerud Laholm Bräcke Alvesta Gällivare Medel

Enhetskostnad totalt 227 267 271 274 313 328 330 336 345 353 356 358 360 361 383 395 396 400 406 409 418 429 432 436 450 455 461 485 496 500 501 502 511 514 541 580 590 590 639 704 753 869 437

I Varbergs kommun (406 kr/dag) har jämförelsematerialet använts för att förändra den interna ersättningen mellan utförare och beställare samt för att göra besparingar. Inför kommande perioden kommer utförarna få en minskad ersättning med 70 kr/dag.

I Mellerud har man satsat på att minska kostnaden per dag inom daglig verksamhet genom att stänga en dyr verksamhet med få brukare.

I Grästorps kommun visade kalkylen för 2007 att kommunens dagliga verksamhet hade en mycket låg enhetskostnad i förhållande till andra kommuner. Detta berodde på en låg bemanning vid utförandet av denna insats.

Flera kommuner analyserar verksamheten utifrån extern eller egen regi. Det finns en utveckling i mindre kommuner för att ”ta-hemi-egen-regi” för att spara. Detta gäller t.ex. för insatserna korttidsvistelse, daglig verksamhet och gruppbostäder.

Det finns även kommuner som har gått i direkt motsatt riktning och detta gäller fr.a. mellanstora kommuner.

29

Övriga analyser och åtgärder Eslövs kommun registrerar alla hälso- och sjukvårdinsatser per timme och brukare kontinuerligt i verksamhetssystemet. Detta medför att det är möjligt att analysera variationerna av HSLinsatser och brukarnas enskilda konsumtion.

Detta har medfört en effektivare användning av HSL-personalens tider eftersom dessa data inte har funnits tillgänglig tidigare. Styrning av vilken yrkeskategori som utför hälso- och sjukvårdinsatser blir nu betydligt enklare.

Hälso- och sjukvårdsinsatser är intressanta att analysera när kompetensnivån i hemtjänsten förändras. Exempelvis är nästan all hemtjänstpersonal i Östersunds kommun nu undersköterskor vilket borde möjliggöra ett ökat utnyttjande av undersköterskor som utför HSL-insatser på delegation i stället för att legitimerad personal utför den.

I Mora kommun innebar arbetet med den första KPB-kalkylen för 2007 manuellt arbete för projektgruppen på grund av brister i systemen. Med hjälp av KPB-kalkylen blev det konkret vilka

Konsumtionsanalys Syftet med analysen är att jämföra kostnaden per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både invånare, åldersgrupp och brukare. Materialet ska även kunna användas för att prognostisera behovet av resurser för kommande perioder.

delar av verksamhetssystemet som fungerade bra och vilka delar som fungerade sämre. Detta ledde ett beslut om att planera kontinuerlig utbildning i användandet av verksamhetssystemet för att på ett mycket effektivare sätt leverera data av hög kvalitet.

I Katrineholms kommun fanns ett behov av att se över sina kostnader och arbetssätt inom handikappomsorgen. Detta ledde till en processkartläggning som genomfördes under 2008. Resultatet har mynnat ut i ett stort antal förändringsåtgärder. Ansvaret för implementering förändringar som framkom i processkartläggningen har delegerats till enhetschefer ute i organisationen. Detta har skapat ett stort engagemang i arbetsgrupperna och lett fram till förändrade processer inom flera verksamhetsområden. Fokus för handikappomsorgen har legat mer på kvalitetsförbättring än kostnader - även om det givetvis finns ett starkt samband mellan dessa.

Exempel på frågeställningar: • Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhållande till andra kommuner?

• Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra kommuner?

• Beror detta på befolkningsstrukturen eller på produktiviteten?

• Hur ser behoven ut i framtiden?

Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldre- och handikappomsorg Åldersgrupp

Totalkostnad

Kostnad per invånare

Antal brukare Medelkostnad

1-20 år

313 287

591 407 689

1 888

2 594

227 991

21-50 år

493 683

2 591 923 733

5 250

7 116

364 239

51-64 år

243 872

1 489 908 254

6 109

5 504

270 696

65-69 år

67 617

580 020 539

8 578

2 888

200 838

70-74 år

51 972

761 323 479

14 649

4 132

184 251

75-79 år

44 411

1 384 245 212

31 169

7 644

181 089

80-84 år

36 272

2 384 989 033

65 753

13 199

180 695

85-89 år

23 971

3 127 381 460

130 465

16 0005

195 400

11 011

2 994 081 000

271 917

11 908

251 434

1 286 096

15 905 280 399

12 367

70 990

228 515

90- år

30

Antal invånare

samma sätt beroende av ålder. Det är snarare så att medelkostnaden är relativt konstant inom åldersintervallen. Det finns två åldersintervall som sticker ut i materialet, 21-50 år där brukare inom handikappomsorgen höjer medelkostnaden samt åldersintervallet över 90- år där insatser inom äldreomsorgen höjer medelkostnaden.

Tabellen visar: Tabellen visar en total sammanställning för äldre- och handikappomsorg för de deltagande kommunerna.

Analysen berör ca 1,28 miljoner invånare och kalkylen totalt är på nästan 16 miljarder kr.

Underlaget till kalkylen representeras av mer än 70 000 brukare.

Kommentarer

Medelkostnaden per invånare och åldersintervall fördubblas i princip för respektive åldersintervall, d.v.s. att det finns ett tydligt samband mellan ålder och kostnad per invånare.

Medelkostnaden per brukare, d.v.s. kostnaden för de insatser som konsumeras av brukare inom respektive åldersintervall, är däremot inte alls på

Om materialet bryts ned på enskild kommunnivå erhålls inte nödvändigtvis samma mönster.

Den enskilda kommunens struktur, strategi och produktivitet märks i materialet. Den största variationen erhålls inom medelkostnad per brukare.

Ett exempel på en sådan variation:

Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldre- och handikappomsorg inom Hammarö kommun Åldersgrupp

Hammarö inv

Hammarö totalt

Hammarö /inv

Hammarö antal brukare

Hammarö medelkostnad

1-20 år

4 187

8 058 760

1 925

42

191 875

21-50 år

5 316

24 050 647

4 524

59

407 638

51-64 år

2 843

25 875 647

9 101

74

349 666

65-69 år

737

9 189 990

12 469

33

278 485

70-74 år

556

9 283 640

16 697

49

189 462

75-79 år

445

14 761 566

33 172

73

202 213

80-84 år

329

26 363 382

80 132

123

214 336

85-89 år

161

30 644 471

190 338

127

241 295

81

27 921 937

344 715

88

317 295

14 655

176 149 684

12 020

668

263 697

90- år

Hammarös (en skärgårdskommun utanför Karlstad i Värmland) åldersstruktur påverkar materialet. Den större andelen unga i kommunen samt en historik med LSS-insatser medför ett annat resultat i de tidiga åldersgrupperna. Åldern är således inte den enda förklaringsvariabeln även om detta är ett faktum på nationell nivå. På kommunnivå erhålls andra samband och en annan variation p.g.a. de enskilda kommunernas förutsättningar. Detta är viktigt att ha i åtanke när jämförelser görs på nationell nivå. Det

finns en naturlig variation på kommunnivå som inte alltid överensstämmer med den nationella nivån, även om givetvis flertalet kommuner följer samma mönster.

Detta resonemang visar vikten av att bryta ned materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid jämförelser.

31

Antal timmar hemtjänst per invånare över 80 år och antal dygn särskilt boende per invånare över 80 år Antal timmar i hemtjänst och antal dygn i särskilt boende per invånare över 80 år Övertorneå

212

56

Herrljunga Laholm

75 81 75 79

Vansbro Färgelanda

31

Dals-Ed

69

Eslöv

97

69

51

67

Boden Mellerud

115

67

56

66

Bräcke Umeå

65

Gällivare

65

56

Askersund

103 94

64

41

61 56 61 54 60 50 60 51 59

Norberg Grästorp Bengtsfors Berg Hammarö Älmhult

51

Bollebygd

108

59 59

71

56

Växjö

76

56

Ronneby

70

55 54 54

Enköping Östersund

119

54 60 53

Ängelholm Svedala

52

Skurup Alvesta Säffle

48

Varberg

46

Laxå

70

63

51 52 48 56 48

Lindesberg

72 63

56

46

Katrineholm

83

45 43 45

Tierp Gotland

128

44

Bollnäs

106

42

Skara

40

Örebro

38

Borlänge

36

Kumla

95 52 54 66

33

Älvkarleby

92

32

Falun

Sundbyberg

98

75

53

Robertsfors

Karlstad

114

65

111

28 21

99 65

A ntal tim m ar hem tjäns t per invånare > 80 år

32

A ntal dy gn i s ärs k ilt boende per invånare > 80 år

Tabellen visar: • En variation av antal dygn i särskilt boende per invånare över 80 år från 21 dygn till 212 dygn • En variation av antalet timmar i hemtjänst per invånare över 80 år från 31 timmar till 128 timmar • Stora skillnader mellan kommunerna av konsumtion inom både hemtjänst och särskilt boende

Kommentarer • Olika satsningar på insatser inom ordinärt och särskilt boende påverkar konsumtion inom hemtjänst respektive särskilt boende. De olika kommunernas skillnader i strategi framgår av diagrammet. Exempelvis har Övertorneå en hög konsumtion av dygn i särskilt boende (hög andel platser) medan Gotland har en hög andel hemtjänsttimmar (satsning på kvarboendeprincipen) • Andelen brukare som har insatser i hemtjänst eller särskilt boende kan till viss del påverka konsumtionen. I genomsnitt har ca. 58 % av invånarna 80 och äldre insatser men det varierar mellan kommunerna från 45 % (Eslöv) till 73 % (Berg).

• Vid jämförelse mellan t.ex. Eslövs kommun och Bergs kommun har de likartad konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn i särskilt boende 80 år och äldre trots att andelen brukare skiljer sig åt. Detta betyder att de brukare som får insatser i Eslövs kommun får i genomsnitt mer insatser än de i Bergs kommun.

• Det är således viktigt att fördjupa analysen med förutsättningar och satsningar mellan olika kommuner. Dessa faktorer kan vara skillnader i utbud, satsningar på öppen verksamhet,

geografiska förutsättningar storstad/glesbygd samt riktlinjer för biståndsbedömning.

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

En konsumtionsanalys i samband med en KPBanalys har medfört diskussioner i de deltagande kommunerna om arbetssätt och mallar för biståndsbedömning.

En KPB-analys resulterar även i en kvalitetsgenomgång av beviljade insatser. I t.ex. Åmåls kommun har detta medfört att de har reviderat de schablontider och de mallar som biståndsbedömarna använder för att ta beslut om insatserna.

Det påverkar därmed hur insatserna beviljas och därmed antalet beviljade timmar.

Ett annat område där konsumtionsanalysen kan användas är för att simulera olika scenarier och behovet av resurser för att bedriva vård och omsorg framöver. Eftersom materialet är nedbrutet per åldersgrupp (ex. 80-84 år) och insatsområde (t.ex. hemtjänst) kan ett underlag sammanställas som utifrån ett konsumtionsindex kan simulera fram ett resultat i kombination med en befolkningsprognos. Denna simulering är fr.a. tillämplig för äldreomsorgen där konsumtionen följer ett tydligt samband med ålder och kostnad per invånare för respektive kommun.

Nedanstående prognos utgår från att konsumtionen per åldersgrupp och produktiviteten inom hemtjänst och särskilt boende samt att förhållandet av insatser mellan ordinärt och särskilt boende är konstant.

33

Prognos för ett urval av kommuner för behov av antal årsarbetare i hemtjänsten och antal platser inom särskilt boende t.o.m. 2012 . Behov av hemtjänsttimmar och dygn i särkilt boende 2012 i förhållande till utfall 2008

2012

Antal årsarbetare hemtjänst 2012

Antal platser särskilt boende 2012

44 336

2

1

129 515

136 049

-1

19

199 817

124 346

130 322

7

17

81 799

72 145

42 950

41 215

-8

-5

Falun

481 671

496 843

118 642

133 600

12

43

Karlstad

599 731

621 360

158 171

174 977

18

48

Svedala

70 549

81 264

41 413

47 582

9

18

Älmhult

76 054

71 154

71 986

73 768

-4

5

Örebro

480 271

506 638

347 697

367 085

21

56

35 473

32 619

106 671

112 999

-2

18

2 339 358

2 405 704

1 185 438 1 261 934

54

220

Hemtjänst 2008

2012

Särskilt boende 2008

44 324

46 784

44 047

Boden

277 910

277 078

Borlänge

191 576

Bräcke

Berg

Övertorneå

Tabellen visar: • Att kommunernas framtida behov av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna • Tabellen visar en förändring av behovet av antalet årsarbetare i hemtjänst och antalet platser i särskilt boende. För hemtjänsten har det antagits att en årsarbetare arbetar 1 760 timmar per år (borttaget tid för semester, sjukdom etc.) och utför 70 % direkt tid. För särskilt boende har en beläggningsprocent av 95 % använts.

Kommentarer • Det är av vikt av att bryta ned materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid prognoser eftersom det skiljer mycket mellan åldersgrupperna • Ovanstående analys tar t.ex. inte hänsyn till förändringar i produktivitet. En kommun har t.ex. en hemtjänstkostnad/timme på 400 kr.

De producerar under ett år 150 000 timmar.

Om de lyckas med en produktivitetsförbättring på 50 kr per timme betyder detta 7,5 miljoner kr. Behov av ökningar i konsumtionen kan således hanteras med hjälp av produktivitetsförbättringar, t.ex. kan en ökad volym av timmar hanteras inom ramen för nuvarande verksamhet.

• Motsvarande resonemang kan föras för strategin. Är det så att kommunen har dyra

34

särskilda boenden eller att de flesta ytterfallen finns i särskilt boende? Då kan satsningar på kvarboendeprincipen medföra en sänkning av antalet ytterfall genom ökade satsningar på hemtjänst (kvarboendeprincip). Detta betyder i sin tur att konsumtionsindexet förbättras per åldersintervall.

• Likaså kan kommunen även styra konsumtionen. Detta kan ske både genom biståndsbedömningar men även genom satsningar på t.ex. rehabiliterande arbetssätt.

• En fjärde parameter är prognosen som sådan.

Det kan förekomma optimistiska prognoser på kommunnivå som snarare är mer visionära än realistiska. Det är viktigt att prognosen revideras kontinuerligt samt att den är trovärdig.

Annars medför detta att de ingående värdena blir felaktiga och ledningen kan fatta felaktiga beslut.

För handikappomsorgen är detta samband inte användbart eftersom enskilda brukares konsumtion påverkar resultatet i alltför hög utsträckning samt att hela målgruppen inom handikappomsorg inte är homogen. Det finns alltför många olika typer av brukare med olika behov för att kunna använda sig av ett generellt konsumtionsindex per åldergrupp. För handikappomsorgen bör användaren i stället göra en prognos på enskild brukar- eller målgruppsnivå för att få fram ett resultat.

Vilka åtgärder arbetar kommunerna med inom detta område?

Grästorps kommun står inför en stor ombyggnation av sina äldreboenden. I planeringen av detta arbete har det varit viktigt att ta hänsyn till befolkningsökningen bland invånare över 65 år.

Konsumtionsprognosen av äldreboendeplatser har därför varit en komponent i planeringen av detta arbete. Genom att ta hänsyn till konsumtion av äldreboendeplatser i kombination med den väntade befolkningsökningen i åldersintervallen över 65 år har Grästorps kommun fått en grov uppfattning om antalet äldreboendeplatser som kommer att behövas inom en 10-års period.

I Örebro kommun har KPB använts för att skapa en prognos för framtida behov av permanenta platser på särskilt boende. Prognosen visar att det behövs cirka 155 nya platser inom den kommande tioårsperioden varav cirka 60 inom de närmaste tre åren. Samtidigt har en brukarmixanalys gjorts av de personer som väntar på en permanent plats för att se omfattningen och kostnaderna för deras hemtjänstinsatser.

Av de 80 personer som väntade på en plats när analysen gjordes hade 13 personer hemtjänstinsatser som kostade mer än vad en särskild boendeplats kostar i Örebro. Kommunen beräknade en konkret besparingspotential på 2,5 miljoner kr för de personer som väntade på plats till särskilt boende.

Prognos av antal platser inom särskilt boende i Örebro kommun de kommande tre åren Befolkningsprognons Åldersgrupp

2008

2009

2010

2011

1-20 år

31 542

31 819

32 014

32 221

21-50 år

54 657

55 394

56 109

56 714

51-64 år

24 417

24 221

24 038

23 863

65-69 år

6 394

6 908

7 342

7 832

70-74 år

4 362

4 569

4 845

5 115

75-79 år

3 947

3 881

3 861

3 819

80-84 år

3 446

3 392

3 345

3 310

85-89 år

2 474

2 447

2 398

2 334

90- år

1 068

1 142

1 239

1 326

132 277

133 773

135 191

136 534

2008

2009

2010

2011

51-64 år

7 063

7 006

6 953

6 903

65-69 år

10 638

11 547

12 273

13 092

Dygnskostnad Prognos särskilt boende

1 592

1-20 år 21-50 år

70-74 år

14 414

15 098

16 010

16 902

75-79 år

36 874

36 257

36 071

35 678

80-84 år

70 199

69 099

68 142

67 429

85-89 år

106 645

105 481

103 369

100 610

90- år

101 864

108 922

118 174

126 472

Dygn

347 697

353 411

360 991

367 085

553 553 624

562 630 565

574 697 536

584 399 819

1 000

1 016

1 038

1 056

16

22

18

Total kostnad Platser Ökningav platser per år

35

Resultatanalys Syftet med en resultatanalys är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

Det pågår i dagsläget ett omfattande arbete med att samla in olika former av nyckeltal som beskriver verksamhetens kvalitet. Ett exempel är öppna jämförelser.

Den utarbetade modellen är av generell karaktär och gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot att strukturera individrelaterade resultatmått.

De flesta kommuner arbetar i dagsläget med att genomföra brukarundersökningar inom olika områden. Även på nationell nivå finns fokus på att samla in uppgifter om vilket bemötande, inflytande och trygghet som brukare uppfattar att de erhåller. Den åldrande befolkningen i kombination med allt mer servicekrävande brukare gör att individens inflytande i framtiden kommer att bli allt viktigare vilket skapar behov för kommunerna att säkerställa en god service.

I resultatanalysen har de parametrar som samlas in i en brukarundersökning valts som indikatorer för att beskriva verksamhetens kvalitet. Det finns fyra viktiga orsaker till valet av brukarundersökning som metod: • Det blir möjligt att följa både brukaren och en enskild verksamhet • Det är brukaren som i slutänden avgör vad som är god kvalitet • Det är möjligt att sammanställa olika index för olika frågor • Det är möjligt att ställa samma frågor till både personal och brukare och därmed se variatio ner i upplevd kvalitet Kostnaderna i KPB för de olika brukargrupperna kan kopplas ihop med kommunernas olika kvalitetsredovisningar i form av ett verktyg som benämns ”Kompassen”.

Denna modell har sitt ursprung i Borlänge kommun där styrmodellen innebär att kvalitet

36

och ekonomi kopplas ihop. I dagsläget arbetar flera andra kommuner med metoden. Metoden är applicerbar på all typ av verksamhet inom äldre- och handikappomsorg.

Syftet med resultatanalysen ”Kompassen” är att: •Sammanställa en balanserad och lättförstålig bild av hemtjänstgruppernas/boendenas produktivitet och kvalitet •Skapa ett instrument för jämförelse och förbättring •Undersöka möjligheten att skapa en resurs fördelningsmodell med inslag av resultat- och kvalitetsindikatorer •Brukarundersökningen genomförs inom äldre- och handikappomsorgen och är riktad till brukare, anhöriga (inom särskilt boende) och personal. Undersökningen är en total undersökning med femton enkätfrågor indelade inom tre olika områden, trygghet, inflytande och bemötande. Inom respektive område finns fem olika frågor. Brukar- och personalfrågorna är synkroniserade med varandra.

Brukarna/personalen bedömer sin verksamhet på en skala mellan 1-5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt. Varje person i arbetslaget tar enskilt ställning till frågorna. Brukare som inte själv kan fylla i enkäten får ta hjälp av en anhörig/närstående eller god man. Personalen får inte hjälpa till.

Resultaten för de olika indexen bildar sedan indikatorer som färgsätts enligt intervallen rött – gult – grönt, baserat på jämförande kommuner.

Materialet sammanfattas i en s.k. ”Kompass”.

Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar: Grönt = God nivå Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Rött = Nivå med utrymme för förbättring Resultatet samlas in och presenteras i ett ITverktyg som genererar resultatindikatorer och jämförande resultat. Brukarundersökningen kompletteras även med insatskostnader och ytterfall.

Kompassen för särskilt boende i Borlänge kommun, utfall 2008

Kostnad per dygn

2300

Gläntan Hällsjöhemmet pl4 Hällsjöhemmet pl3

2000

Hällsjöhemmet pl2 Hessegården

Ekoxen

1700 Tunagården Åkershem

1400 Hagagården

1100

Kvalitetsindex 3

4

Bilden visar ingen tydlig koppling mellan kostnad och kvalitet. Den enhet som (enligt enkätundersökningar med brukare/närstående) har lägst kvalitet, är den enhet som har högst dygnskostnad. Medan den enhet som har högst kvalitet ligger strax över medelkostnaden.

De fyra enheter som har högst dygnskostnad i kombination med låg kvalitet är belägna i samma byggnad och har karaktären av sjukhemsboende.

Demensboendena Ekoxen och Hessegården har förhållandevis hög dygnskostnad, men även hög kvalitet. Tunagården och Åkershem som är äldreboenden har ungefär samma kostnadsbild men skiljer sig åt i kvalitet. Hagagården, som har lägst dygnskostnad och som ligger på medelvärde när det gäller kvalitet, är en intraprenad. Det innebär att det är en resultatenhet med eget ansvar och befogenheter, där personalen har stort inflytande.

5 Hur kan resultatet samt kopplingen mellan kvalitet och ekonomi användas i praktiken?

• Varje enhet får ut sina resultat från mätningen samt kostnader • Varje enhet gör en egen kvalitetsredovisning/verksamhetsplan • Chef och personal analyserar tillsammans materialet • Uppföljning av förra årets prioriterade åtgärder och prioriteringar inför nästa år • Nämndens arbetsutskott följer upp kvalitetsarbetet genom insynsbesök Med ”Kompassen” får verksamheten ett enkelt instrument för att: • Effektivisera verksamheten • Se över vilka områden som behöver utvecklas/förbättras • Öka medvetenheten hos enheterna • Göra jämförelser mellan olika enheter och år • Göra chefer och personal delaktiga i analys och förbättringsarbete • Ge politiker och tjänstemän bättre beslutsunderlag

37

Sammanfattande analys I sammanställningen sammanfattas de valda indikatorerna och ett s.k. totalindex för den enskilda kommunen räknas ut. Syftet med sammanställningen är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat.

Detta underlättar analys- och jämförelsearbetet, men indikerar också områden som kräver fortsatt analys och förbättring.

Materialet i en KPB-analys är omfattande men nio indikatorer har valts för utfallet 2008 (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen).

Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt och har följande beskrivning:

Produktivitet • Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd) • Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende) • LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi • Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad • Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut

Brukarmixanalys • Andel ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr • Andel ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 1 000 000 kr • Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg

Konsumtion • Kostnad per invånare. – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen.

Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar Grönt = God nivå Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Rött = Nivå med utrymme för förbättrin Nivåerna har valts utifrån följande värderingar som bygger på: • Erfarenhet • Diskussioner i expertgrupp • Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring kan beskrivas • Flerårsanalyser • Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid • Variation mellan kommunerna • Variation inom kommun • Analyser från andra projekt Tanken är att indikatorerna ska baseras på en ”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt indikerar en realistisk målnivå. Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap. Inför 2008 har därför en del justeringar gjorts (detta framgår under respektive avsnitt i rapporten).

Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna för utfall 2008:

Indikatorer och nivåer Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende Personlig assistans Daglig verksamhet Under 385 = grönt Under 1 500 = grönt Under 1 950 = grönt Under 60 = grönt Under 360 = grönt 385-425 = gult 1 500-1 640 = gult 1 950-2 350 = gult 60-80 = gult 360-460 = gult Över 425 = rött Över 1 640 = rött Över 2 350 = rött Över 80 = rött Över 460 = rött

% ytterfall över 600 000, ord/säbo % ytterfall, LSS över 1 miljon Medelkostnad Kostnad per inv.

Totalindex Under 6% = grönt Under 6% = grönt Under 210 000 = grönt Under 12 000 = grönt Över 6,5 = grönt 6-9% = gult 6-9% = gult 210 000-240 000 = gult 12 000-14 000 = gult 3,8-6,5 = gult Över 9% = rött Över 9% = rött Över 240 000 = rött Över 14 000 = rött Under 3,8 = rött

38

Sammanfattande analys av deltagande kommuner.

Produktivitet

Kommun Alvesta Askersund Bengtsfors Berg Boden Bollebygd Bollnäs Borlänge Bräcke Dals-Ed Enköping Eslöv Falun Färgelanda Gotland Grästorp Gällivare Hammarö Herrljunga Karlstad Katrineholm Kumla Laholm Laxå Lindesberg Mellerud Norberg Robertsfors Ronneby Skara Skurup Sundbyberg Svedala Säffle Tierp Umeå Vansbro Varberg Växjö Älmhult Älvkarleby Ängelholm Örebro Östersund Övertårneå Medel

Hemtjänst per timme 515 383 425 511 316 484 376 414 431 512 450 479 364 425 325 587 423 405 447 387 462 468 388 356 611 365 387 353 393 435 404 358 366 543 480 313 468 425 328 478 421 442 478 376 388 423

Särskilt boende per dygn 1 386 1 651 1 647 1 622 1 537 1 465 1 633 1 682 1 364 1 497 1 334 1 237 1 769 1 458 1 568 1 503 1 603 1 585 1 626 1 501 1 487 1 724 1 420 1 738 1 460 1 315 1 497 1 541 1 411 1 502 1 640 1 528 1 747 1 419 1 400 1 609 1 397 1 574 1 617 1 525 1 803 1 441 1 592 1 396 1 595 1 538

LSS-boende per dygn 1 685 2 040 2 380 2 042 2 174 Saknas 1 574 2 301 1 999 2 233 3 127 1 979 Saknas 2 330 2 323 Saknas 2 712 1 770 2 876 2 181 2 647 1 615 4 262 3 233 1 576 2 502 Saknas 2 537 2 839 2 231 2 124 Saknas 1 919 2 298 2 348 2 077 1 918 2 198 2 362 2 349 2 451 1 981 1 863 1 709 Saknas 2 292

Konsumtion

Brukarmix Personlig assistans, LASS egen regi per timme 104 33 66 90 96 64 70 83 Saknas 76 117 61 Saknas 74 74 Saknas 104 74 70 87 77 79 Saknas 70 70 29 Saknas 99 84 Saknas 113 Saknas 54 51 84 57 90 78 102 Saknas 42 39 45 Saknas 72 74

Daglig verksamhet, LSS per dag 735 336 580 511 274 Saknas 361 395 704 418 485 353 Saknas 514 450 Saknas 869 500 436 590 383 461 639 330 227 590 502 360 409 271 496 Saknas 455 400 432 358 345 406 541 429 267 356 328 396 313 437

Tabellen visar: • Tabellerna visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna inom varje indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan 1,0 % - 23 % och medelkostnaden varierar från 176 860 kr till 312 277 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 782 kr till 21 767 kr • För vissa kommuner saknas en del indikatorer p.g.a. att bara äldreomsorgen är sammanställd, att data saknas eller att insatsen inte utförs.

Kommunen har trots detta ändå erhållit ett totalindex vilket bör användas med försiktighet

Kommentarer • Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det finns även samverkande faktorer mellan olika indikatorer. Har en kommun t.ex. en hög dygnskostnad för särskilt boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende ska öka.

% ytterfall, ord/säbo andel i procent 5,0% 22,0% 11,8% 7,1% 6,2% 2,2% 8,0% 8,2% 5,7% 2,1% 1,0% 4,1% 11,0% 10,1% 5,5% 1,0% 17,0% 4,7% 7,9% 4,6% 4,5% 5,0% 4,0% 17,0% 4,0% 0,7% 6,4% 3,0% 6,4% 4,1% 11,5% 4,5% 10,7% 7,2% 3,3% 5,0% 10,0% 3,9% 10,7% 8,6% 15,5% 2,5% 2,4% 1,6% 5,3% 6,8%

% ytterfall, LSS andel i procent 13,7% 7,0% 9,6% 5,7% 14,0% 3,2% 1,2% 7,9% 6,5% 7,5% 17,0% 4,6% Saknas 6,8% 7,4% Saknas 23,1% 5,8% 5,1% 10,0% 14,2% 5,0% 17,8% 14,0% 3,3% 11,3% 5,7% 22,6% 21,0% 1,6% 10,2% Saknas 6,8% 13,5% 17,0% 6,2% 11,0% 1,0% 20,0% 4,8% 4,5% 2,8% 2,5% 1,9% 2,6% 8,9%

Medelkostnad ej viktat per brukare 239 364 251 259 226 325 219 610 269 645 221 844 228 369 209 293 260 793 220 688 229 891 250 376 Saknas 200 602 214 486 Saknas 312 277 263 697 218 411 199 542 237 257 202 365 208 022 255 475 231 959 229 267 224 756 246 014 241 255 176 860 198 035 Saknas 203 081 241 940 229 018 252 218 251 119 184 486 262 460 238 988 223 259 192 033 238 565 224 188 231 774 229 793

Totalindex

Kostnad Totalindex per invånare poäng 18 775 3,89 13 307 5,00 17 540 1,67 20 582 3,33 17 734 3,89 9 055 7,14 15 251 6,11 12 197 4,44 21 767 3,75 14 150 5,00 11 513 3,89 11 673 6,67 Saknas 3,33 15 750 4,44 12 996 6,11 Saknas 5,00 17 966 1,11 12 020 5,56 14 004 3,89 10 912 5,00 15 492 3,89 11 776 6,11 11 895 5,63 16 321 2,78 14 049 6,67 18 041 5,00 13 996 5,71 17 364 3,89 13 973 3,33 11 184 7,50 9 470 3,89 Saknas 8,33 7 782 6,67 15 267 3,89 11 989 5,00 11 849 7,22 17 901 3,33 11 084 7,22 12 580 2,22 12 701 5,00 12 020 5,00 11 442 8,33 12 019 7,22 14 852 7,50 19 812 6,25 13 982 5,07

• En hög medelkostnad i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. visa att kommunen är mer restriktiv med att ge insatser eller att behovet är mindre i kommunen. Samtidigt behöver detta inte alls ha ett samband med produktiviteten.

• Det är viktigt att inom varje område analysera skillnaderna för att få ett perspektiv på sin egen kommun. Exempelvis har ålderstrukturen stor påverkan på kostnaden per invånare.

Vid denna analys bör variationen mellan de olika indikatorerna analyseras. Beror en hög andel ytterfall t.ex. på en hög kostnad per hemtjänsttimme?

• Genom att studera andra kommuner kan den enskilda kommunen lära av andra. Det ger ett underlag för att värdera vilka områden som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Samtliga kommuner behöver arbeta vidare med ett fördjupat analysarbete inom prioriterade områden. Ett arbetssätt kan vara att studera de orsakerna till variationer som tidigare har presenterats i rapporten

39

Vilka effekter har kommunerna fått med arbetet med KPB? • En konkret effekt av arbetet med KPB i de kommuner som deltagit under flera år är att antalet ytterfall inom ordinärt och särskilt boende minskar • Via produktivitetsanalysen har kommunerna erhållit jämförande indikatorer. Kommunerna har härigenom kunnat fokusera sitt förbättringsarbete inom de områden med låg produktivitet eller höga kostnader. Exempelvis är en genomgående trend hos kommunerna att kostnad per dygn inom särskilt boende minskar. Det finns i rapporten ett antal goda förbättringsexempel beskrivna som i den enskilda kommunen har skapat konkreta effekter • Arbetet med individdata och kalkylering har medfört en bättre struktur av grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem. Termer och begrepp har blivit tydliggjorda, registervården har kommit i fokus och en kvalitetssäkring av data som finns i verksamhetssystemen har blivit genomförd. Detta har underlättat leveransen av individdata till Socialstyrelsen • KPB har medfört en ökad kostnadsmedvetenhet på flera nivåer i den kommunala organisationen genom en mer detaljerad individbaserad kostnadsredovisning • KPB innebär inte bara att peka ut områden för förbättring utan är även ett verktyg för att bekräfta att arbetet inom specifika områden har varit framgångsrikt • Genom arbetet med KPB har det bildats arenor för att lära av varandra och utbyta erfarenheter.

Detta har skett genom studiebesök, konferenser, nätverksmöten och expertgruppsmöten

40

Diskussion Arbetet med KPB i kommunerna visar på att metoden bidrar med underlag för utveckling och effektivisering av verksamheten. Den utvärdering av arbetet som har gjorts av SKL under 2009 av arbetet med KPB bekräftar också detta.

Den här rapporten visar exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. I rapporten visas på flera olika åtgärder som kommunerna har genomfört.

Det är angeläget att även i fortsättningen beskriva goda exempel på hur informationen används i kommunerna. Detta gäller specifikt inom handikappomsorgen. Ett väg kan vara är att utöka antalet arenor för nätverksträffar, t.ex. genom regionala träffar och nätverk för olika verksamhetsområden.

Ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen pågår inom mer än tjugo kommuner.

Redan nu finns jämförelseresultat från flera kommuner som inte presenteras i den här rapporten.

Arbetet inom individ- och familjeomsorgen kommer att fortsätta.

Några av kommunerna har integrerat insamling till Räkenskapsammandraget (RS) och KPB i en gemensam process. Detta medför att de sparar tid samt att kvaliteten i insamlingen till RS förbättras. Det medför också att man får samma siffror och resultat i RS och KPB. Arbetet med KPB bör påbörjas ute i kommunerna redan i januari så att resultaten kan användas i arbetet med RS. Det sker en successiv ökning av antalet kommuner som kommer att integrera RS och KPB.

Utvecklingen av metoden för KPB kommer att fortsätta. En tänkbar indikator är t.ex. kostnad per hälso- och sjukvårdsinsats inom särskilt boende som har samlats redan för utfallet 2008.

Dock är kvaliteten fortfarande inte tillförlitlig varför denna indikator inte presenteras i rapporten. Inom hemsjukvården har kommunerna även börjat utveckla registreringar för styrning och uppföljning av hemsjukvården.

I dagsläget pågår det ett omfattande initieringsoch införandearbete i många kommuner för att införa ett kundvalssystem. Innehållet i KPB är mycket användbart i arbetet med LOV. Arbetet med KPB har inte fokuserat så mycket på resultatindikatorer då det i normala fall saknas en redovisning av indikatorer. Metoden med kompassen är en väg för fortsatt utveckling av detta område men det är även viktigt att utveckla andra indikatorer.

Metoden kan även utvecklas för att kunna göra en tydligare uppföljning av specifika målgrupper (t.ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).

Det finns ett mervärde om kommunerna kan registrera insatser till olika målgrupper. Dessa uppgifter skulle kunna användas i analyser, jämförelser och prioriteringar.

För att effektivisera insamling och presentation av resultat bör samverkan med andra projekt även initieras, exempelvis med handikappnycklar då KPB innehåller nödvändig information för handikappnycklarna. Resultatet av KPB-analysen bör också publiceras på Internet, t.ex. genom Kommundatabasen.

41

Kontaktpersoner Camilla Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting E-post: camilla.eriksson@skl.se Peter Nilsson Sveriges Kommuner och Landsting E-post: peter.nilsson@skl.se Yvonne Thorell Borl채nge kommun och Sveriges Kommuner och Landsting E-post: yvonne.thorell@borlange.se Tel: 0243-74 570 Andreas Johansson Ensolution AB E-post: andreas.johansson@ensolution.se Mobil: 0709-90 00 30

42

Appendix 1 - Standardinsatslista Insatskod Insatssymbol Insatsnamn

Enhet

101 I_LSS_101_0 LSS_Boende för barn med särskild service, placering egen regi # dygn 102 I_LSS_102_0 LSS_Boende för barn med särskild service, placering externt # dygn 103 I_LSS_103_0 LSS_Boende för barn med särskild service, familjehem # dygn 104 I_LSS_104_0 LSS_Boende för barn med särskild service, internatboende egen regi # dygn 105 I_LSS_105_0 LSS_Boende för barn med särskild service, internatboende externt # dygn 106 I_LSS_106_0 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad # dygn 107 I_LSS_107_0 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad externt # dygn 108 I_LSS_108_0 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, annan särskilt

anpassad bostad # dygn 109 I_LSS_109_0 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, servicebostad # dygn 110 I_LSS_110_0 LSS_Avlösarservice # beviljade timmar,

dagar med insatsen 111 I_LSS_111_0 LSS_Daglig verksamhet, egen regi # dagar med insatsen 112 I_LSS_112_0 LSS_Daglig verksamhet, extern # dagar med insatsen 113 I_LSS_113_0 LSS_Kontaktperson # dagar med insatsen 114 I_LSS_114_0 LSS_Korttidstillsyn # dagar med insatsen 115 I_LSS_115_0 LSS_Korttidsvistelse, egen regi # dygn 116 I_LSS_116_0 LSS_Korttidsvistelse, externt # dygn 117 I_LSS_117_0 LSS_Korttidsvistelse, kontaktfamilj/stödfamilj # dygn 117 I_LSS_117_1 LSS_Korttidsvistelse, övrigt # dagar med insatsen 118 I_LSS_118_0 LSS_Ledsagarservice # beviljade timmar,

dagar med insatsen 119 I_LSS_119_0 LSS_Personlig assistans, kommunal LSS # beviljade timmar 120 I_LSS_120_0 LSS_Personlig assistans, extern LSS # beviljade timmar 121 I_LSS_121_0 LSS_Personlig assistans, kommunal LASS # beviljade timmar 122 I_LSS_122_0 LSS_Personlig assistans, extern LASS # beviljade timmar 123 I_LSS_123_0 LSS_Råd och stöd # dagar med insatsen 130 I_LSS_130_0 LSS_Hälso- och sjukvård # dagar med insatsen 130 I_LSS_130_1 LSS_Hälso- och sjukvård - Boende enligt LSS # dygn 130 I_LSS_130_2 LSS_Hälso- och sjukvård - Korttidsvistelse enligt LSS # dygn 130 I_LSS_130_3 LSS_Hälso- och sjukvård - Daglig verksamhet enligt LSS # dagar med insatsen 130 I_LSS_130_4 LSS_Hälso- och sjukvård - Personlig assistans enligt LSS # beviljade timmar 201 I_ORB_201_0 ORB_Hemtjänst, egen regi # beviljade timmar 202 I_ORB_202_0 ORB_Hemtjänst, extern utförare # beviljade timmar 203 I_ORB_203_0 ORB_Hemtjänst, anhörigvård # beviljade timmar 204 I_ORB_204_0 ORB_Hemtjänst, anhörigbidrag Total kostnad per brukare 205 I_ORB_205_0 ORB_Hemtjänst, avlösarservice # beviljade timmar 206 I_ORB_206_0 ORB_Hemtjänst, ledsagning # beviljade timmar 207 I_ORB_207_0 ORB_Hemtjänst, service, egen regi # beviljade timmar 208 I_ORB_208_0 ORB_Hemtjänst, specialteam # beviljade timmar 209 I_ORB_209_0 ORB_Boendestöd # beviljade timmar 210 I_ORB_210_0 ORB_Hälso- och sjukvård delegerad tid, utförd av hemtjänst Total kostnad

# beviljade timmar 215 I_ORB_215_0 ORB_Hälso- och sjukvård, ordinärt boende Total kostnad

# beviljade timmar 215 I_ORB_215_1 ORB_Hälso- och sjukvård, ordinärt boende SSK Total kostnad

# beviljade timmar 215 I_ORB_215_2 ORB_Hälso- och sjukvård, ordinärt boende REHAB Total kostnad

# beviljade timmar 216 I_ORB_216_0 ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård # dygn 216 I_ORB_216_1 ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård SSK # dygn 216 I_ORB_216_2 ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård REHAB # dygn

43

Insatskod Insatssymbol Insatsnamn

Enhet

217 I_ORB_217_0 ORB_Hälso- och sjukvård, Övrigt # dagar med insatsen 218 I_ORB_218_0 ORB_Dagverksamhet # dagar med insatsen 218 I_ORB_218_1 ORB_Daglig sysselsättning # dagar med insatsen 219 I_ORB_219_0 ORB_Korttidsvård, egen regi # dygn 220 I_ORB_220_0 ORB_Korttidsvård, externt # dygn 221 I_ORB_221_0 ORB_Kontaktperson (även IFO-beslut) # dagar med insatsen 222 I_ORB_222_0 ORB_Trygghetslarm # dagar med insatsen 223 I_ORB_223_0 ORB_Utskrivningsklara # dygn, Total kostnad 224 I_ORB_224_0 ORB_Matdistribution # dagar med insatsen 226 I_ORB_226_0 ORB_Bostadsanpassning # kr per anpassning,

Total kostnad 301 I_SÄB_301_0 SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, egen regi # dygn 301 I_SÄB_301_1 SÄB_Servicebostad, Boende för psykiskt funktionshindrade,egen regi # dygn 302 I_SÄB_302_0 SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, externt # dygn 303 I_SÄB_303_0 SÄB_Demensboende, egen regi # dygn 304 I_SÄB_304_0 SÄB_Demensboende, externt # dygn 305 I_SÄB_305_0 SÄB_Äldreboende, egen regi # dygn 306 I_SÄB_306_0 SÄB_Äldreboende, externt # dygn 307 I_SÄB_307_0 SÄB_Särskilt boende utan heldygnsomsorg, egen regi # beviljade timmar,

utförda timmar 308 I_SÄB_308_0 SÄB_Särskilt boende utan heldygnsomsorg, externt # beviljade timmar,

utförda timmar 309 I_SÄB_309_0 SÄB_Socialt hyreskontrakt # dygn 310 I_SÄB_310_0 SÄB_Hälso- och sjukvård - Särskilt boende # dygn 310 I_SÄB_310_1 SÄB_Hälso- och sjukvård - SSK, Särskilt boende # dygn 310 I_SÄB_310_2 SÄB_Hälso- och sjukvård - REHAB, Särskilt boende # dygn 401 I_ÖPP_401_0 ÖPP_Daglig sysselsättning Total kostnad 402 I_ÖPP_402_0 ÖPP_Föreningsbidrag Total kostnad 403 I_ÖPP_403_0 ÖPP_Personliga ombud Total kostnad 404 I_ÖPP_404_0 ÖPP_Dagverksamhet Total kostnad 405 I_ÖPP_405_0 ÖPP_Matservering Total kostnad 406 I_ÖPP_406_0 ÖPP_Kontaktperson, psykiskt funktionshindrade Total kostnad 408 I_ÖPP_408_0 ÖPP_Anhörigstöd Total kostnad 409 I_ÖPP_409_0 ÖPP_Trygghetsplats Total kostnad 410 I_ÖPP_410_0 ÖPP_Trygghetslarm Total kostnad 413 I_ÖPP_413_0 ÖPP_Övrig öppen verksamhet LSS Total kostnad 414 I_ÖPP_414_0 ÖPP_Fotvård Total kostnad 415 I_ÖPP_415_0 ÖPP_Kurator Total kostnad 416 I_ÖPP_416_0 ÖPP_Kommunala servicetjänster (fixar Malte) Total kostnad 501 I_ÖVR_501_0 ÖVR_Övrigt Total kostnad 502 I_ÖVR_502_0 ÖVR_Intäkter Total kostnad 503 I_ÖVR_503_0 ÖVR_Färdtjänst Total kostnad 508 I_ÖVR_508_0 ÖVR_Avgifter ordinärt boende över 65 år Total kostnad 508 I_ÖVR_508_1 ÖVR_Avgifter ordinärt boende under 65 år Total kostnad 509 I_ÖVR_509_0 ÖVR_Avgifter särskilt boende över 65 år Total kostnad 509 I_ÖVR_509_1 ÖVR_Avgifter särskilt boende under 65 år Total kostnad 514 I_ÖVR_514_0 ÖVR_Avgifter hälso- och sjukvård, ordinärt boende över 65 år Total kostnad 514 I_ÖVR_514_1 ÖVR_Avgifter hälso- och sjukvård, ordinärt boende under 65 år Total kostnad 515 I_ÖVR_515_0 ÖVR_Avgifter hälso- och sjukvård, särskilt boende över 65 år Total kostnad 515 I_ÖVR_515_1 ÖVR_Avgifter hälso- och sjukvård, särskilt boende under 65 år Total kostnad

44

Kostnad per brukare (KPB)

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgör grunden för uppföljning ur olika perspektiv. I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och jämförande analyser mellan deltagande kommuner.

Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.

Rapporten har författats av Bengt André, Yvonne Thorell och Peter Nilsson, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Andreas Johansson, Ensolution AB.

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. isbn 978-91-7164-484-8

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se