Sveriges Kommuner och Landsting
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 Denna rapport är den fjärde i ordningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultat- och resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs utifrån uppgifter om kostnader och personal. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER
Grundskola 2010
Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.
ISBN 978-91-7164-521-0
ÖJGS10omslagtryck12mm.indd 1
2010
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
10-04-23 19.25.32
ÖJGS10omslagtryck12mm.indd 2
10-04-13 15.18.35
öppna jämförelser
Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 1
10-04-13 15.14.13
Upplysningar om innehållet: lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Joakim Feldt (projektledare), tel. 08-452 79 75 Helena Bjelvenius, tel. 08-452 79 27 Mona Fridell, tel. 08-452 79 10 © Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN: 978-91-7164-521-0 Foto: Casper Hedberg Produktion: Kombinera AB Tryck: Edita, Västerås 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 2
10-04-13 15.14.13
Förord Denna rapport, Öppna jämförelser – Grundskola 2010, är den fjärde i ordningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultat- och resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Rapporterna riktar sig i första hand till kommunledning samt till ledande tjänstemän i kommunerna. Vi hoppas att vi genom att publicera och redovisa resultat och resurser på detta sätt kan stimulera till diskussioner kring skolans måluppfyllelse och väcka frågor som:
› Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? › Vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten? › Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det › › ›
uppföljningen visar? Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? Hur bra resultat har våra elever i förhållande till eleverna i andra kommuner? Vad finns att lära av andra kommuner?
Tidigare publicerade rapporter i serien har mottagits positivt och används flitigt i kommunerna. I takt med att diskussionerna kring skolans resultat blivit allt mer intensiva har förbundets medlemmar uttryckt önskemål om fördjupade analyser av skolans resultat i landets kommuner. Som ett svar på detta genomförde vi under 2009 en omfattande studie med utgångspunkt i de Öppna jämförelserna. Utifrån ett stort antal djupintervjuer med politiker, förvaltningschefer och rektorer – verksamma i kommu-
ÖJGS10inlagaorig.indd 3
10-04-13 15.14.13
ner med goda resultat – kunde vi identifiera ett antal områden som utmärker framgångsrika skolkommuner. Studien utmynnade i rapporten, Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Den följdes upp av tre regionala konferenser och ett stort antal mindre seminarier. För att även fortsättningsvis kunna tillgodose våra medlemmars behov av fördjupade analyser och stöd i deras utvecklingsarbete har denna rapport om grundskolan fått en delvis annorlunda utformning jämfört med tidigare år. Nytt för i år är att vi valt att redovisa ett antal indikatorer från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes under hösten 2009. Årets rapport innehåller, i likhet med förra året, ett sammanvägt värde av resultaten i respektive kommun. Vi hoppas det kan vara ett stöd till kommunerna både när det gäller att relatera sin grundskoleverksamhet till andra kommuner och för att hitta goda exempel. Tabellbilagan, där samtliga kommuners resultat redovisas, är i stort sett oförändrad samtidigt som vissa andra avsnitt tagits bort eller minskat i omfattning. Genom dessa förändringar hoppas vi kunna tillgodose behovet av att kontinuerligt kunna följa utvecklingen av skolans resultat samtidigt som vi kan ägna mer tid och kraft åt fördjupade analyser och utvecklingsarbete som kan komma förbundets medlemmar till gagn. Vi vill tacka Statistiska centralbyrån och Skolverket som har hjälpt oss att ta fram underlag till denna rapport. Vi vill även tacka de nätverk av kommuner som inkommit med värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer. Rapporten har sammanställts av Joakim Feldt (projektledare), Helena Bjelvenius, Mona Fridell och Thomas Åkerström. Stockholm i april 2010
Håkan Sörman vd, sveriges Kommuner och landsting
ÖJGS10inlagaorig.indd 4
10-04-13 15.14.13
Innehåll 3
Förord
7
Inledning
9
Kapitel 1
Sammanfattande resultat
13
Kapitel 2
Nya indikatorer – Barn och ungas psykiska hälsa
19 19 22
Kapitel 3
Hur når man framgång? Vad kännetecknar en framgångsrik skolkommun? Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?
25 25 26
Bilaga 1
Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete Analys inom den egna kommunen Att lära av goda exempel
29 29 34 38
Bilaga 2
Vilka indikatorer redovisas i rapporten? Resultatindikatorer Resursindikatorer Bakgrundsfaktorer
41
Bilaga 3
Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet
45
Bilaga 4
Tabeller
ÖJGS10inlagaorig.indd 5
10-04-13 15.14.13
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 6
10-04-13 15.14.20
Inledning Öppna jämförelser – Grundskola 2010 erbjuder kommunerna ett statistiskt underlag som stimulerar till diskussion och analys av grundskolans verksamhet. Det övergripande syftet är att stödja det pågående utvecklings- och förbättringsarbetet i landets kommuner. Rapporten redovisar skillnader i resultat och resurser för skolverksamheten mellan Sveriges kommuner. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. De flesta indikatorerna utgår från samtliga skolor som är belägna i kommunen oavsett om de är kommunala eller fristående. Rapporten inleds med en kortare sammanfattning där vi lyfter fram resultaten för några av indikatorerna. Nytt för i år är att vi redovisar delar av resultaten från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa (se kapitel 2 samt tabellbilaga för resultat på kommunnivå). I bilaga 2 finns definitioner av varje indikator och även ett resonemang om våra utgångspunkter vid valet av indikatorer. Sist i rapporten finns tabellbilagan som redovisar samtliga indikatorer för varje enskild kommun. Hur kan man då arbeta för att utveckla sin verksamhet och nå bättre resultat? I kapitel 3 presenterar vi slutsatserna från en analys om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner samt redovisar aktuell forskning om ledarskapet i framgångsrika skolor. I bilaga 1 beskrivs också hur man kan använda Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 7
ÖJGS10inlagaorig.indd 7
10-04-13 15.14.20
Kapitel X. Kapitelnamn
8 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 8
10-04-13 15.14.26
KAP ITEL
1
Sammanfattande resultat I rapporten presenteras elva resultatindikatorer och sex resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. I detta avsnitt kommenteras resultaten för några av dessa indikatorer. Förra året jämfördes för första gången kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat, som utgår från samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Indikatorn togs fram mot bakgrund av att det efter tidigare publiceringar av Öppna jämförelser – Grundskola framförts önskemål om att få en samlad bild av respektive kommuns resultat. Ett ytterligare syfte var att ännu tydligare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner. Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Indikatorn fångar till exempel inte hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I tabell 1 presenteras de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan 2009. Av de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat är nio förortskommuner. Sju är glesbygdskommuner eller kommuner som har mindre än 12 500 invånare. Högst sammanvägt resultat har Danderyd, följt av Lidingö och Arvidsjaur. Danderyd har genomgående bra resultat på samtliga resultatindikatorer. Detsamma gäller Lidingö och Arvidsjaur. Arvidsjaur har också goda resultat i förhållande till elevernas förutsättningar. Inför årets rapport har vi gjort beräkningar av det sammanvägda resultatet
tabell 1. Kommuner med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan 2009. Kommun 1.
Danderyd
2.
Lidingö
3.
Arvidsjaur
4.
Ödeshög
5.
Tanum
6.
Nacka
7.
Malung-Sälen
8.
Pajala
9.
Vaxholm
10.
Överkalix
11.
Mörbylånga
12.
Habo
13.
Vellinge
14.
Hammarö
15.
Stenungsund
16.
Öckerö
17.
Härryda
18.
Åsele
19.
Kungsbacka
20.
Täby
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 9
ÖJGS10inlagaorig.indd 9
10-04-13 15.14.26
Kapitel 1. Sammanfattande resultat
Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala har funnits bland de 20 kommuner som har haft högst sammanvägt resultat samtliga fyra år.
1. Resultaten tenderar att fluktuera mer mellan åren i kommuner där elevantalet är lägre. Detta beror på att i kommuner med färre elever får ett fåtal elevers resultat ett större genomslag på den totala siffran i kommunen.
fyra år bakåt i tiden, t.o.m. läsåret 2005/2006. Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala har funnits bland de 20 kommuner som har haft högst sammanvägt resultat samtliga fyra år. Lomma, Lund, Malung-Sälen, Mörbylånga, Vadstena och Åsele har funnits bland de 20 bästa tre av åren. Åtta av kommunerna i tabellen ovan finns på listan för första gången (Habo, Härryda, Kungsbacka, Tanum, Täby, Vaxholm, Öckerö och Ödeshög). Vi har också studerat trenderna för dessa fyra år för att kunna identifiera kommuner som förbättrat resultaten1. Exempel på kommuner som har förbättrat sig under de fyra åren är Olofström, Öckerö, Borgholm och Överkalix. Från kommungruppen större städer kan vi se att Gävle har förbättrat sina resultat. Efter samtal med dessa kommuner framgår att de arbetar aktivt för att förbättra resultaten i skolan. Detta har inneburit att förvaltningsledningen fått tydliga uppdrag från politiken att fokusera på att nå bättre resultat. Detta sker bland annat genom en förbättrad uppföljning av elevernas måluppfyllelse och ett aktivt arbete med att lyfta fram goda exempel och höja förväntningarna. Kommunerna beskriver också att man arbetar för att få en helhetssyn på barnen från förskola till årskurs nio, till exempel genom bättre övergångar mellan förskola och skola och bättre samarbete i arbetslagen. Samtliga lyfter fram att det krävs uthållighet och långsiktighet för att förbättra resultaten samt vikten av engagerade och skickliga lärare. Kommentarerna från dessa kommuner stämmer väl överens med SKL:s slutsatser om vad som kännetecknar ledning och styrning i framgångsrika skolkommuner (se kapitel 3). Förra året pekade vi på att resultaten för flera indikatorer hade förbättrats i många kommuner. I år kan vi se att resultaten blivit ytterligare något bättre. Till exempel är siffrorna för andelen som uppnått målen i alla ämnen och meritvärdet de högsta sedan 1998 då de första mål- och kunskapsrelaterade betygen gavs. Behörigheten till gymnasieskolan ligger dock i stort sett kvar på samma nivå som förra året (88,8 procent jämfört med 88,9 procent). Årets resultat på ämnesproven i matematik i årskurs nio är intressant att lyfta fram. Under flera år har resultaten på de nationella ämnesproven i matematik försämrats. I förra årets Öppna jämförelser konstaterade vi att i två tredjedelar av kommunerna var det färre än 86 procent av eleverna som klarade ämnesprovet i årskurs nio. I år kan vi se en positiv utveckling. I 211 kommuner (motsvarar 73 procent av landets kommuner) har en större andel elever godkänt på ämnesproven i matematik i årskurs nio jämfört med förra året. På nationell nivå motsvarar dessa siffror en ökning på 3,5 procentenheter (87,0 procent av eleverna når godkänt i ämnesproven i årskurs nio vårterminen 2009, jämfört med 83,5 procent 2008). I två kommuner, Arjeplog och Sorsele, klarar 100 procent av eleverna godkänt. I tabell 2 på nästa sida visas de tio kommuner med störst positiv förändring vad gäller resultaten på ämnesproven i matematik i årskurs nio jämfört med 2008. För första gången har Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket samlat in resultaten på ämnesproven i årskurs fem för samtliga kommuner. Till skillnad från resultatredovisningen av ämnesproven i årskurs nio har Skolverket inte tagit fram något sammanvägt provresultat, som visar hur stor andel av eleverna som når kravnivån totalt sett, på respektive ämnesprov. Utifrån tillgänglig officiell statistik går det därför inte att få svar på frågan hur
10 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 10
10-04-13 15.14.26
stor andel av eleverna som klarat samtliga delprov i exempelvis matematik. Då vi ser det som mycket angeläget att den statistik som tas fram presenteras på ett sätt som möjliggör för kommunerna att styra sin skolverksamhet är vår förhoppning att Skolverket, i likhet med vad som görs för ämnesproven i årskurs nio, framöver kommer att ta fram ett sammanvägt provresultat även för ämnesproven i de lägre årskurserna. För att tillgodose kommunernas behov av ett sammanvägt provresultat har vi uppdragit åt SCB att ta fram statistik över hur stora andel av eleverna som klarade kravnivån i respektive ämnesprov. Då det var första gången statistiken samlades in finns det anledning att vara extra försiktig vid användandet av materialet då det kan finnas risk för att vissa uppgifter felaktigt har inrapporterats till SCB. Förra året redovisade vi för första gången indikatorn Likvärdig betygsättning. Denna indikator visar andel av kommunens elever som fick ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2009. Matematik är det ämne där störst andel elever har ett högre slutbetyg än provbetyg. Skillnaderna mellan kommunerna är förhållandevis stor. Resultaten för 2009 visar dock att samstämmigheten mellan provbetyg och slutbetyg har ökat jämfört med förra året. I årets siffror har drygt var femte elev, jämfört med var fjärde elev 2008, ett bättre slutbetyg än provbetyg. Spridningen mellan kommunerna har också minskats något. På nationell nivå har andelen elever som fått högre slutbetyg än provbetyg minskat med 3,3 procentenheter. Såväl resultaten på de nationella proven som samstämmigheten mellan prov- och slutbetyg har således förbättrats. Det är en positiv utveckling och i många kommuner arbetar man aktivt för att förbättra resultaten i matematik. För att höja svenska elevers kunskaper i matematik krävs fortsatt fokus från kommunövergripande ledningsnivå till klassrumsnivå. För att stödja kommunerna i detta arbete har SKL inlett ett samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Under 2009 finansierar SKL en studie om rektors syn på matematikutveckling och vi för även en dialog om en särskild satsning inför 2011. Nedan presenteras min-, medel- och maxvärden för respektive resultatindikator.
tabell 2. Förändring jämfört med 2008, andelen elever med godkänt i ämnesproven i matematik i årskurs nio. Kommun
Förändring i procentenheter
Fagersta
23,0
Höör
21,5
Ödeshög
20,7
Norberg
20,4
Markaryd
19,6
Ludvika
18,2
Norsjö
17,9
Bollnäs
15,9
Ragunda
15,5
Arvidsjaur
14,4
Samstämmigheten mellan provbetyg och slutbetyg har ökat.
tabell 3. Min-, medel- och maxvärden för resultatindikatorerna Min
Vägt medel
A1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
54,0
77,0
95,3
A2 Genomsnittligt meritvärde
177,1
209,6
254,8
Max
A3 Andel behöriga till gymnasieskolan
72,5
88,8
99,0
A4 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Matematik
41,9
78,6
100,0
A5 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Engelska
40,7
78,4
94,8
A6 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Svenska
42,5
73,3
100,0
A7 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Matematik
56,0
87,0
100,0
A8 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Engelska
82,6
95,8
100,0
A9 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Svenska
86,7
96,7
100,0
8,7
13,7
17,6
A10 Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 11
ÖJGS10inlagaorig.indd 11
10-04-13 15.14.26
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 12
10-04-13 15.14.32
KAPITEL
2
Nya indikatorer – Barn och ungas psykiska hälsa De resultatindikatorer som redovisas under rubrikerna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap ger en viktig men inte fullständig bild av huruvida målen enligt skolans styrdokument har uppfyllts. Att komplettera resultatindikatorerna med indikatorer som visar hur väl skolorna lyckas med sitt värdegrundsuppdrag, hur nöjda eleverna är med sin skola, om de känner sig trygga med mera har blivit allt mer angeläget. Att man på alla nivåer i kommunen har kunskap om situationen ute på skolan är nödvändigt för att kunna förbättra arbetsmiljön och därmed öka trivseln och främja en god lärandemiljö. Det finns dock ingen systematisk insamling av statistik som fångar hur väl kommunerna hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden vare sig på nationell eller på lokal nivå som går att använda i Öppna jämförelser. Inte heller har det funnits någon jämförbar statistik på kommunnivå som kan belysa hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur de mår. Av erfarenhet vet vi att i stort sett alla kommuner gör egna enkäter till sina elever där man frågar om sådant som trivsel, trygghet, stress med mera. Problemet är att det är svårt att sätta den egna kommunens resultat i relation till resultaten i andra kommuner. Detta beror på att såväl frågornas som svarens utformning varierar mellan kommunerna vilket gör att det kan vara svårt att få en bild av hur situationen i de egna skolorna skiljer sig från den i angränsande kommuner, regionen, länet eller riket.2 Behovet av att ta fram enhetliga mått inom området som kan användas för jämförelser mellan kommuner är stort och det har vid flertalet tillfällen
2. Det finns dock exempel på lokala initiativ där ett flertal kommuner enats om att systematiskt samla in enhetliga uppgifter om elevernas hälsa och arbetsmiljö. Ett sådant exempel är Hälsosamtal på webben, en årligt återkommande undersökning där en enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets första år. Konceptet har utvecklats i Västernorrland och är ett samarbete mellan kommuner och landsting som nu spridits vidare till mer än 25 kommuner i Norrbotten, Jämtland och Västerbotten.
Öppna jämförelser. Grundskola 2010 13
ÖJGS10inlagaorig.indd 13
10-04-13 15.14.32
Kapitel 2. Nya indikatorer – Barn och ungas psykiska hälsa
uttryckts önskemål från förbundets medlemmar att SKL ska agera i frågan. För att svara upp mot detta behov har vi under våren tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från SKL samt ett antal kommunföreträdare. En utgångspunkt i arbetet är att frågorna ska ha så stor förankring i kommunerna som möjligt. Målet är att utifrån de frågor som kommunerna idag använder hitta så många gemensamma nämnare som möjligt så att frågorna kan infogas i kommunernas egna brukarundersökningar utan att de ändras alltför mycket. För att få en bred förankring kommer synpunkter på arbetsgruppens förslag även att tas in från ett antal nätverk bestående av skolchefer från ett större antal kommuner. Resultatet från arbetsgruppens arbete är tänkta att presenteras under hösten 2010 för att kunna användas i kommunernas egna brukarundersökningar våren 2011. De första resultaten kan sedan samlas in och presenteras i rapporten Öppna jämförelser – Grundskola 2011. I väntan på ovannämnda resultat presenterar vi i årets Öppna jämförelser ett antal indikatorer från kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa som SCB på uppdrag av regeringen genomförde under hösten 2009. Enkäten gick ut till samtliga kommuner i landet och besvarades av ca 80 procent av eleverna i årskurs sex och nio. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att ge kommunerna stöd och hjälp i arbetet med att tolka och analysera resultaten från kartläggningen. Det är i dagsläget inte klart om denna undersökning kommer att återkomma. Redovisningen i Öppna jämförelser får därmed karaktären av ett ”gästspel”. De enskilda indikatorerna ska tolkas med försiktighet eftersom de är utformade för att forma indikatorer som bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Eftersom kartläggningen gjordes under hösten 2009 kan de inte direkt sättas i relation till övriga resultatindikatorer som presenteras i rapporten då det stora flertalet utgår från de elever som gick ut årskurs nio våren 2009. Vi ser dock ett värde att redovisa indikatorerna i denna rapport då vi vill skapa ett intresse för studien och uppmuntra våra medlemmar att ta del av resultaten. De redovisade resultaten kan även ge indikationer på områden där kommunen kan behöva fördjupa sina analyser för att utreda om åtgärder behöver vidtas. De indikatorer som vi valt att redovisa är; D1 D2 D3 D4
Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid är nöjda med sig själv Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Andelen elever i årskurs nio som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Andelen elever i årskurs nio som tycker det finns någon eller några elever i klassen som är mobbade.
14 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 14
10-04-13 15.14.32
Vårt val att lyfta fram just dessa indikatorer kan alltid diskuteras. Vi har dels försökt fånga delar av skolans mål när det gäller normer, värden och personlig utveckling, dels försökt få en indikation på hur nöjda eleverna är med skolan. Spridningen i resultat är förhållandevis stor mellan kommunerna. Nedan presenteras de 10 kommuner som har de bästa värdena på respektive indikator. tabell 4. Indikator D1: Om du tänker på förra veckan: Var du nöjd med dig själv? Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ofta eller alltid. De kommuner med högst andel.
Kommun
Andel
Arvidsjaur
84
Storfors
83
Åsele
80
Ulricehamn
78
Danderyd
77
Gnosjö
77
Tranås
77
Ånge
77
Oskarshamn
76
Örkelljunga
75
Essunga
75
Sunne
75
Andelen elever i årskurs nio som angett att de alltid eller ofta är nöjda med sig själva är i riket 68 procent. I Arvidsjaur och Storfors som hade det högsta värdena, angav 84 respektive 82 procent av de tillfrågade eleverna att de ofta eller alltid var nöjda med sig själva. I den kommun där lägst andel elever angett att de var nöjda med sig själva var andelen 48 procent. tabell 5. Indikator D2: Om du tänker på förra veckan: Tyckte du om att gå i skolan? Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ofta eller alltid. De kommuner med högst andel.
Kommun
Andel
Danderyd
62
Arvidsjaur
59
Mönsterås
56
Norsjö
56
Storfors
52
Berg
51
Vaxholm
49
Bjuv
49
Sjöbo
49
Grästorp
49
Mellerud
49
Arvika
49
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 15
ÖJGS10inlagaorig.indd 15
10-04-13 15.14.32
Kapitel 2. Nya indikatorer – Barn och ungas psykiska hälsa
I Danderyd angav 62 procent av eleverna i årskurs nio att de ofta eller alltid tycker om att gå i skolan. Medelvärdet i riket är 41 procent. I nio av tio kommuner är det mellan 30 och 50 procent av eleverna som trivs i skolan. tabell 6. Indikator D3: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Frågan gäller hur du haft det de senaste 6 månaderna. Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade att de instämmer helt. De kommuner med högst andel.
Kommun
Andel
Danderyd
82
Hammarö
80
Sölvesborg
78
Storuman
78
Ydre
77
Vadstena
77
Vellinge
77
Grästorp
77
Åsele
77
Stenungsund
76
Säter
76
Även när det gäller hur stor andel av eleverna som uppger att de försöker vara vänlig mot andra och att de bryr sig om andras känslor kommer Danderyds elever i topp, följt av eleverna i Hammarö, Sölvesborg och Storuman. I riket som helhet var genomsnittet 68 procent. I den kommun där lägst andel elever svarade att de försöker vara vänlig mot andra och att de bryr sig om andras känslor var andelen 46 procent. tabell 7. Indikator D4: Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra? Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ”ja någon” eller ”ja flera”. De kommuner med lägst andel.
Kommun Åsele
Andel 2
Sorsele
3
Degerfors
4
Arjeplog
4
Haparanda
5
Trosa
6
Färgelanda
6
Tierp
7
Gnesta
7
Ydre
7
Skurup
7
Arvidsjaur
7
På frågan om det finns någon som är mobbad i klassen var det 2 procent av eleverna i Åsele och 3 procent av eleverna i Sorsele som svarade ”Ja, någon” eller ”Ja, flera”, vilket var de bästa resultaten i landet. Genomsnittet i riket var
16 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 16
10-04-13 15.14.32
16 procent. I den kommun där flest elever angav att någon eller flera elever i klassen var mobbade uppgick siffran till 35 procent. Mer information om kartläggningen kan hittas på Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se/barnstudie.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 17
ÖJGS10inlagaorig.indd 17
10-04-13 15.14.32
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 18
10-04-13 15.14.38
KAPITEL
3
Hur når man framgång? Det är utifrån statistiken svårt att dra några direkta slutsatser om varför vissa kommuner lyckas bättre än andra. Bland de 20 kommuner som uppvisar de bästa sammanvägda resultaten avseende elevernas betyg och kunskaper finns kommuner från skilda kommungrupper, med olika befolkningsstorlek och olika förutsättningar avseende bland annat elevernas socioekonomiska bakgrund. Där finns kommuner som satsar relativt mycket pengar på skolan och de som satsar mindre än genomsnittet. Där finns kommuner med hög lärartäthet och de med låg. Detsamma gäller de kommuner som uppvisar de sämsta kunskapsresultaten.
Vad kännetecknar en framgångsrik skolkommun? Studien Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner presenterades i december 2009. Slutsatserna bygger på ett stort antal djupintervjuer genomförda i 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Syfte med studien var att lyfta fram goda exempel och bidra till att inspirera kommunerna i deras utvecklingsarbete. Nedan sammanfattas resultaten av analysen. I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser och hitta konkreta exempel från kommuner som deltagit i projektet. Rapporten kan beställas eller laddas hem som pdf på www.skl.se/publikationer.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 19
ÖJGS10inlagaorig.indd 19
10-04-13 15.14.38
Kapitel 3. Hur når man framgång?
Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner
Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: › Har bra ledare › Lyfter fram kompetenta lärare › Har höga förväntningar › Tar reda på hur det går › Har fungerande relationer › Har tydlig ansvarsfördelning › Fångar upp elever med svårigheter › Har enats om skolans mål Har bra ledare handlar på politisk nivå om att politiken tar ansvar för resultaten i skolan, ställer rätt frågor, inte ändrar mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende mellan politiker och tjänstemän. på förvaltningsnivå präglas ledarskapet av en aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, skapa ett gott samarbetsklimat samt följer upp resultaten. på rektorsnivå har vi sett rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samarbete i rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen. Lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, är två saker som varit utmärkande i de kommuner som deltagit i projektet. Detta sker genom att man exempelvis har en syn på att alla lärare kan utvecklas och att man försöker utmana ”Jante” för att skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram skickliga lärare och arbetssätt. Några sätt att utmana ”Jante” är att ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden, använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare, arbetslag och skolor som varit framgångsrika samt använda lönesättningen som ett instrument för att premiera skickliga lärare. Det är också vanligt att kommunerna satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och stimulerar lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skolformsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder.
3. Skolverket 2009: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Höga förväntningar på skolans resultat är en förutsättning för att nå framgång, vilket bland annat lyfts fram i Skolverkets forskningsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”3. Det har också rektorer, förvaltningsledning och politiker lyft fram i de kommuner som deltagit i projektet. Höga förväntningar innebär att ha höga krav på att alla elever ska lyckas. Det kräver att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Vi har också sett att höga förväntningar inte enbart handlar om lärares förväntningar på elever,
20 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 20
10-04-13 15.14.42
utan att det också omfattar hela organisationen. Det innebär att alla – elever, lärare, tjänstemän och politiker – har höga förväntningar på varandra. Tar reda på hur det går innebär att det bland annat finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer ”mjuka” värden och att de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling. Vi har också sett att elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen och att det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring. Politikerna tar också aktiv del av uppföljningar samt för diskussioner om skolans resultat. Väl fungerande relationer är grundläggande för att en organisation ska fungera bra och effektivt. Vi har sett att i de flesta kommuner som deltagit i projektet har man arbetat aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation. Det kan man göra på flera sätt, till exempel genom ett aktivt värdegrundsarbete, genom att formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag och komma överens om gemensamma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt. Tydlig ansvarsfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer har varit utmärkande i de framgångsrika skolkommunerna. Genom att roller och uppdrag är tydligt formulerade kan man ägna tid och kraft åt innehållet och slippa diskussion om formen, det vill säga, vem som förväntas göra vad. Vi har också sett att det finns ett ömsesidigt förtroende för att skiljelinjen mellan var och ens roller hålls, till exempel att politikerna ansvarar för vad som ska göras medan tjänstemännen för hur det ska göras. För att nå denna tydliga ansvarsfördelning har kommunerna till exempel en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter. Fånga upp elever med svårigheter, är något som vi har sett att kommuner som deltagit i projektet lagt stor vikt vid och arbetar intensivt med. Bland annat finns gemensamma rutiner för att tidigt fånga upp de elever som behöver stöd, till exempel i form av kunskapskontroller. Vi har också sett att det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller. Det finns tillgång till elevhälsans kompetenser, men hur elevhälsan är organiserad verkar inte ha någon betydelse, det ser olika ut i kommunerna. Vi har också sett exempel på att man arbetar aktivt för att få ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet. Har enats om skolans mål innebär att det finns en samsyn om mål och inriktning för verksamheten. Vi har också sett att det finns en kontinuitet i denna samsyn som innebär att rektorer, förvaltningsledning och politiker vet att principerna och den övergripande strategin står fast. Samsynen kan vara horisontell, det vill säga att de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier. Den kan också vara vertikal, det vill säga från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget. Det är tydligt att samsyn underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 21
ÖJGS10inlagaorig.indd 21
10-04-13 15.14.42
Kapitel 3. Hur når man framgång?
förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete där också politiken lyssnar in verksamhetens behov och aktuella frågor.
Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor? Vid Umeå universitet har forskningsprogrammet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?” nyligen avslutats. I projektet har forskningsgruppen utgått från att en framgångsrik skola uppfyller både de kunskapsmässiga och de sociala målen enligt styrdokumenten. För att bedöma skolornas kunskapsresultat har skolor valts som ligger något under respektive något över meritmedelvärdet för Sverige. Hur väl skolorna lyckas avseende de sociala målen har bedömts utifrån resultat på en elevenkät som utgår från Skolverkets stödmaterial för skolans arbete med normer, värden och personlig utveckling. Skolorna är relativt lika när det gäller elevernas sociala sammansättning. Totalt 24 skolor har deltagit i projektet och skolorna delas upp i fyra typer. De framgångsrika skolorna når både kunskapsmålen och de sociala målen i hög grad, och de icke framgångsrika gör det inte. I de två andra typerna återfinns ett antal skolor som bara är starka i ett avseende. Detta illustreras i figuren nedan.4
Hög grad
UPPNÅDDE KUNSKAPSMÅLEN Hög grad Låg grad
5 skolor
8 skolor
7 skolor
4 skolor
Låg grad
UPPNÅDDE SOCIALA MÅL
figur 1. Antal skolor som deltagit i forskningsprogrammet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor”, fördelade efter graden av måluppfyllelse.
4. Se Jonas Höögs presentation på http://clients.eframe se/skl/1002b/ 5. Se Resultatdialog 2009 – Aktuell forskning om lärare. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2009. 6. Kommande publikation: Höög, J. & Johansson, O. (red.) (2009). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor? Lund: Studentlitteratur.
De studier som har presenterats inom ramen för forskningsprogrammet bygger på djupintervjuer, enkäter och observationer från dessa skolor. Flera av avhandlingarna och forskningsrapporterna har uppmärksammats och resultaten är intressanta i diskussionen om hur skolan kan styras och ledas på bästa sätt. En generell och viktig slutsats som dras är att skolorna som uppnår båda målen är bättre organiserade och ledda.5 Nedan redovisas kortfattat några av resultaten som har presenterats inom ramen för forskningsprogrammet. Under våren 2010 väntas den sammanfattande rapporten publiceras hos Studentlitteratur 6. Skolorna i den gröna rutan karaktäriseras av att rektorerna involverar lärarna i skolans utvecklingsarbete. På de framgångsrika skolorna beskriver också rektorerna att kompetensutveckling används som hävstång i förbätt-
22 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 22
10-04-13 15.14.42
ringsprocessen till skillnad från de mindre framgångsrika, där rektorerna ser kompetensutvecklingen som slumpmässig och individuell.7 I de framgångsrika skolorna bedömer lärarna att rektor tar ansvar för sitt läroplansuppdrag i högre utsträckning än på de andra skolorna. Intressant är också att lärarna uppfattar att rektor på de skolor där man lyckas väl med de sociala målen, men inte med kunskapsmålen, tar ett större ansvar för sitt läroplansuppdrag. Så är det dock inte i de skolor som lyckas bra med kunskapsmålen, men inte med de sociala målen.8 Lärarnas syn och inställning till styrning och samarbete skiljer sig också mellan de framgångsrika och de icke framgångsrika skolorna. Forskningsresultaten har visat att på de framgångsrika skolorna förordar lärarna ett öppet, tydligt och förhandlande ledarskap samtidigt som rektor arbetar för att utveckla ämnesövergripande arbetslag som har ansvar både för kunskapsmål och sociala mål. På mindre framgångsrika skolor föredrar lärarna en mer administrativ ledning och samarbetet mellan lärarna sker framförallt genom att ämneskollegor samarbetar kring ämnet.9 En av avhandlingarna som ingår i forskningsprogrammet fokuserar på kommunikation och ledarskap. Avhandlingen konstaterar att på de framgångsrika skolorna kommunicerar rektorer i större utsträckning kring det nationella uppdraget, resultaten och skolutveckling i större utsträckning än på de mindre framgångsrika skolorna. Rektorerna gör också fler klassrumsbesök och lärarna bedömer att rektor ger mer återkoppling. På de framgångsrika skolorna ses olika åsikter som en tillgång. Skillnaderna mellan skolorna beror mer på hur rektor leder ett kommunikativt system än på rektors individuella förmåga att kommunicera. På de mindre framgångsrika skolorna är kommunikationen ofta av informationskaraktär, det är ofta kortsiktiga frågor och kommunikationen är ojämnt fördelad mellan lärarna. Kommunikationen sker också ofta på lärarens initiativ. Många lärare pratar inte heller med rektor om sin roll i relation till undervisning och lärande. Lärarna efterfrågar också klassrumsbesök och återkoppling.10 De framgångsrika skolorna har vidare ett strukturerat arbete med de sociala målen. I skolor med mer begränsad mobbning finns kamratstödjare, mobbningsplan och elever har mer inflytande. Lärarna har också en starkare kultur av samarbete. Ledarskapet på de skolor där eleverna upplever låg grad av mobbning kännetecknas av förmågan att synliggöra problem, dvs. rektorerna tar mobbningen på allvar. På de skolor där eleverna tvärtom upplevde högst grad av mobbning förnekar eller banaliserar rektorerna förekomsten av mobbning i större utsträckning.11 I forskningsprogrammet har även betydelsen av nämnden och förvaltningsledningen för skolornas resultat studerats. Studien pekar på att nämnd och förvaltningsledning har betydelse för skolans resultat när de samspelar, där samspel innebär att det finns en gemensam uppfattning om vad som är framgång. Att nämndsledning och förvaltningsledning vågar ha höga förväntningar både vad gäller det akademiska och det sociala uppdraget har också betydelse. Vidare konstateras att skolchefen bör ha ett teoretiskt/pedagogiskt intresse för skolans uppdrag – dvs. inte bara se sin roll som praktiker. Detsamma gäller även ordförande i nämnden.12
7. Conny Björkmans avhandling har fokuserat på skolans interna förbättringskapaciteter, närmare bestämt samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap. Se Björkman, C. (2008). Internal Capacities for School Improvement – Principals’ views in Swedish Secondary Schools. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 8. Monica Thörnsén har i sin avhandling analyserat rektors ledarskap i relation till skolans framgång. Se Thörnsén, M. (2009). Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 9. Se Resultatdialog 2009 – Aktuell forskning om lärande. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2009. 10. Ärlestig, H. (2008). Communication between Principals and Teachers in Sucessful Schools. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 11. Ahlström, B. (2009). Bullying and Social Objectives – a study of prerequisites for Success in Swedish Schools. Doktorsavhandling. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet. 12. Se Jonas Höögs presentation på http://clients.eframe se/skl/1002b/ eller kommande publikation Höög, J. & Johansson, O. (red.) (2009). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor? Lund: Studentlitteratur.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 23
ÖJGS10inlagaorig.indd 23
10-04-13 15.14.42
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 24
10-04-13 15.14.47
B I LAG A 1
Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete Ett av huvudsyftena med Öppna jämförelser är att den ska stimulera till analyser och åtgärder för att öka måluppfyllelsen i kommunens grundskola. Genom att jämföra den egna kommunens skolverksamhet med andras kan kommunen få en signal om var den största utvecklingspotentialen finns och även hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera mer ingående. Att använda resultat- och resursindikatorer och göra jämförande analyser bör ses som en naturlig del i de kommunala ledningsoch styrprocesserna. Det finns många modeller för och illustrationer av sådana system. Rådet för kommunala analyser (RKA) ger exempel på en sådan modell och beskriver i skriften Skapa resultat med nyckeltal – Grundskola hur nyckeltal kan integreras i centrala delar av styrprocessen för att ge ökad konkretion åt målformuleringar, lägesanalyser och resultatredovisningar.
Analys inom den egna kommunen För att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen ska kunna ta ansvar fullt ut, måste det finnas tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten. Detta kan säkerställas genom systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Det första steget i att utveckla verksamheten bör därför vara att studera och jämföra resultaten inom den egna kommunen, både totalt och på skolnivå. Analys av resultaten är en viktig del av det samlade underlaget för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. För att utveckla verksamheten behövs även en mer allsidig bild. Resultaten behöver kompletteras med ”mjuka” fakta som elevernas och föräldrarnas nöjdhet när det gäller lärande, delaktighet, elevinflytande och trygghet, samt personalens nöjdhet. Ledning och styrning är ett annat område som behöver belysas. En utgångspunkt för att analysera den egna kommunens måluppfyllelse kan vara nedanstående frågor:
› Hur ser det ut på de olika skolorna i kommunen? › Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? › Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? › Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser vi satsar på vår skola?
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 25
ÖJGS10inlagaorig.indd 25
10-04-13 15.14.48
Bilaga 1. Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete
› Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse?
› Vilka olika metoder använder vi för att eleverna ska lyckas i sin kunskapsutveckling?
› Kan vi organisera undervisningen annorlunda? › Hur arbetar vi med de elever som behöver särskilt stöd? › Vilka metoder använder vi i arbetet med elevernas inflytande, trygghet, trivsel samt sociala och demokratiska utveckling?
› Vilka är våra styrkor respektive svagheter? › Vad kan vi lära av varandra inom kommunen? › Vilka åtgärder kan vi vidta för att förbättra måluppfyllelsen? Nedan ges också förslag på några verktyg som kan användas för att analysera, jämföra och värdera verksamheten på såväl kommun– som skolnivå. SIRIS SIRIS står för Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem. Här återfinns mycket av den officiella information som samlas in om skolornas kvalitet och resultat. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser av resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, läns-, kommun- och skolnivå. Den största delen av uppgifterna presenteras på skolnivå, vilket gör det möjligt att t.ex. följa en enskild skolas resultat över tiden. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se. BRUK Skolverket har ett verktyg, BRUK, som kan användas för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. BRUK kan användas på såväl verksamhets- som kommunnivå. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket. se.
Att lära av goda exempel Öppna jämförelser kan med fördel användas för att hitta goda exempel på kommuner som lyckats särskilt väl inom ett eller flera områden inom grundskolan. Ingen kommun är bäst eller sämst på allt. Därmed bör alla kommuner ha något att lära av andra eller något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk med andra kommuner kan lärdom delas mellan kommuner. Det kan vara en väg för att utveckla och sprida framgångsrika metoder för utveckling av skolverksamheten som på sikt kan leda till en ökad måluppfyllelse. Vid jämförelser är det viktigt att hitta bra jämförelsekommuner. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var har eleverna högst betyg? Vilka elever lyckas bäst på de nationella ämnesproven? Vilka kommuner har högst andel elever som
26 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 26
10-04-13 15.14.48
är behöriga till gymnasieskolan? Det handlar även om att ställa resultaten mot kostnaderna: Vad är kostnaden per elev för att uppnå ett visst resultat? Resultat och kostnader påverkas delvis av faktorer som den enskilda kommunen inte kan påverka i det korta perspektivet. Det gäller exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och kommunens befolkningstäthet. För att åtminstone delvis fånga upp dessa faktorer bör man också titta på avvikelsen från det modellberäknade SALSA-värdena och avvikelsen från kommunens standardkostnad. Dessa mått fångar upp de viktigaste strukturella faktorerna som kan påverka resultatet av en jämförelse mellan två kommuner. Genom att söka ut de mest framgångsrika kommunerna inom respektive område och jämföra deras resultat med den egna kommunens kan man på ett enkelt sätt se hur den egna kommunen ligger till i förhållande till de bästa och samtidigt hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera. Ett annat sätt att hitta goda exempel är att söka ut kommuner som kanske inte ligger i topp men som har förbättrat sina resultat kraftigt under en följd av år. Vi vet att många kommuner gärna jämför sig med sina grannar eller med kommuner som av olika skäl uppfattas som lika den egna kommunen i något avseende. För att tillgodose önskemålen om sådana jämförelsemöjligheter presenterar vi i tabellbilagan de fyra kommuner som är mest lika den egna kommunen (fokuskommunen). Kommunerna tas fram genom en sammanvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 procent), folkmängd (30 procent) standardkostnad (30 procent) och mediannettoinkomst (10 procent). De jämförbara kommunerna kan variera något mellan åren. Den främsta anledningen till det är att det modellberäknade meritvärdet (SALSA) förändras över åren.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 27
ÖJGS10inlagaorig.indd 27
10-04-13 15.14.48
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 28
10-04-13 15.14.52
B I LAG A 2
Vilka indikatorer redovisas i rapporten? Enligt skollagen ska skolan ge eleverna kunskaper och färdigheter och, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. Dessa är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs i indikatorgrupperna kostnader och personal. I år presenterar vi även resultat från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa. Indikatorerna utgår från de skolor, kommunala såväl som fristående, som är belägna i den aktuella kommunen. Därmed inkluderas även resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i kommunen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen men går i en skola belägen i en annan kommun. Vi har sålunda utgått från kommunens roll som lägeskommun.
Resultatindikatorer Resultatindikatorerna svarar på frågan vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Slutbetyg De första tre resultatindikatorerna (A1–A3) grundar sig på slutbetyget för elever i årskurs 9 läsåret 2008/09. Betygen sätts i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet där elevens kunskaper sätts i relation till de mål som anges i kursplanen. För de två resultatindikatorer som presenteras först, andelen elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde, har vi även gjort jämförelser mellan kommunernas faktiska värden och de av Skolverket beräknade SALSA-värdena. SALSA-värdena beräknas utifrån en modell som beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt kön (andelen pojkar). Av dessa variabler är det föräldrarnas utbildningsnivå som väger tyngst och därmed har störst betydelse för resultatet på det modellberäknade värdet (se illustration i figur 2). Variablerna utländsk bakgrund och kön väger inte lika tungt.13 Den redovisade avvikelsen är skillnaden mellan det faktiska värdet kommunen uppnår och det modellberäknade SALSA-
13. Det har framkommit ny kunskap om bakgrundsvariablernas betydelse för elevernas resultat som inte fanns då SALSA konstruerades. Det är framför allt moderns utbildningsnivå som har betydelse för elevens resultat. I SALSA vägs moderns och faderns utbildningsnivå samman. Man vet också att utländsk bakgrund främst har betydelse om eleven kommit till Sverige efter den ålder då skolan startar. I SALSA vägs utländsk bakgrund in oavsett tid i landet.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 29
ÖJGS10inlagaorig.indd 29
10-04-13 15.14.53
Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten?
Kön
Föräldrarnas utbildningsnivå
Utländsk bakgrund
värdet. En positiv avvikelse från SALSA-värdet innebär att kommunens skolor presterat bättre än det modellberäknade värdet. Modellen utgår från elever som går i kommunala skolor. Elever i fristående skolor är således exkluderade. Eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 227 kommuner torde vår jämförelse med SALSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner.
ANDRA FAKTORER
SALSA
ELEVERNAS RESULTAT
figur 2. SALSA och faktorer som påverkar elevernas resultat.
Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår.
SALSA-värdet ska användas och tolkas med försiktighet. Det är i huvudsak andra faktorer än elevernas bakgrundsvariabler som kan förklara vilka resultat de uppnår, vilket illustreras av bilden ovan. Forskningen pekar i huvudsak ut lärarens kompetens som den mest avgörande faktorn för elevernas resultat. En annan viktig faktor är styrning och ledning av skolan. Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår. Vår avsikt och tro när vi redovisar indikatorn SALSA-avvikelse i Öppna jämförelser är inte att lärare, skolor och kommuner ska slå sig till ro med sämre faktiska resultat om de har en positiv avvikelse från sitt modellberäknade SALSA-värde. Skolans uppdrag är att vara kompensatorisk så att alla elever oavsett vilken bakgrund de har ska tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som skolans styrdokument slagit fast. En tolkning av indikatorn SALSA- avvikelse kan vara att skolverksamheten i kommuner med stora positiva avvikelser från SALSA har kommit en bit på väg mot det målet och att det finnas något för andra kommuner att lära av dem.
30 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 30
10-04-13 15.14.53
A1. Uppnått målen i alla ämnen
andel av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänt eller högre, i samtliga ämnen vårterminen 2009. Den enskilda eleven ska ha nått målen i alla ämnen han eller hon läst för att räknas till dem som uppnått målen i alla ämnen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I rapporten presenteras även avvikelse från modellberäknat värde enligt salsa för andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. avvikelsen mellan faktiskt värde för andelen elever som uppnått målen och det modellberäknade värdet anges i procent. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2009. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket
A2. Genomsnittligt meritvärde
meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och mVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2009. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I rapporten presenteras även avvikelse från modellberäknat meritvärde enligt salsa. avvikelsen mellan faktiskt meritvärde och det modellberäknade meritvärdet anges i poäng. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2009. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket
A3. Behörighet till gymnasieskola
Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2009. för att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket
Ämnesprov Ämnesproven i årskurs 5 Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet. Ämnesproven i årskurs 5 är utvecklade för att ge lärarna möjlighet att pröva elevernas kunskaper mot målen i ämnenas kursplaner. De ger också underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 31
ÖJGS10inlagaorig.indd 31
10-04-13 15.14.53
Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten?
Ämnesproven i årskurs 5 är från och med vårterminen 2009 obligatoriska för skolorna och kommunerna att använda. Resultaten från de olika delproven samlas in och redovisas av Skolverket. Dock har inget sammanvägt provresultat, som totalt sett visar hur stor andel av eleverna som når kravnivån på respektive ämnesprov, tagits fram. För att ge kommunledningen möjlighet att följa upp detta har vi uppdragit åt SCB att ta fram statistik över hur stora andel av eleverna som klarade kravnivån i respektive ämnesprov. Vår förhoppning är att Skolverket, i likhet med vad som görs för ämnesproven i årskurs nio, framöver kommer att stödja kommunernas utvecklingsarbete genom att ta fram och presentera liknande redovisningar. Då vi i framtagandet av de sammanvägda provresultaten utgått från individdata kan resultaten skilja sig från de värden som redovisas i Kommunens kvalitet i korthet där man beräknat ett värde utifrån medelvärdet på respektive delprov. A4–A6. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 5
Indikatorerna visar andelen elever i årskurs fem som uppnått kravnivån i respektive ämnesprov i matematik, engelska respektive svenska av de elever som genomfört samtliga delprov vårterminen 2009. Källa: Statistiska centralbyrån
Ämnesprov årskurs 9 Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet och ska bland annat stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren. Utgångspunkten för konstruktionen av ämnesproven för årskurs 9 är läroplanen, kursplaner, betygskriterier samt vad som står om bedömningens inriktning i anslutning till betygskriterierna. Ämnesproven är obligatoriska för läraren att använda. Resultatindikatorerna A7–A9 visar andelen elever som avslutat årskurs 9 vårterminen 2009 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska. Vi har inte tagit med resultaten för elever som gör ämnesprovet i svenska som andraspråk. Dessa resultat finns dock i den elektroniska upplagan av Öppna jämförelser. A7–A9. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 9
Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2009 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Källa: Statistiska Centralbyrån och Skolverket
32 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 32
10-04-13 15.14.53
Omvärldskunskap Den indikator vi använder som mått på elevernas omvärldskunskap är resultatet från Dagens Nyheters nutidsorientering i årskurs 9. Indikatorn baseras inte på någon officiell statistik och redovisades för första gången i Öppna jämförelser 2008. Nutidsorienteringen är en landsomfattande kunskapstävling för högstadieelever. Tävlingen består av 35 frågor om dagsaktuella ämnen som ska besvaras under 40 minuter. Samtliga deltagare besvarar frågorna samma dag och under samma tid. Skillnaderna i andelen elever som gör provet är stor mellan kommunerna. Det finns därför anledning att vara försiktig när man jämför resultaten. Nutidsorienteringen tar inte sin utgångspunkt i några statliga styrdokument, men vi bedömer att resultaten i nutidsorienteringen kan ge viss indikation på elevernas omvärldskunskaper. Vi har i tidigare analyser funnit en viss samvariation mellan de genomsnittliga betygsresultaten i de samhällsorienterande ämnena och resultaten på nutidsorienteringen. A10. Dagens Nyheters nutidsorientering
Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens nyheters nutidsorientering höstterminen 2008. minst tio elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas. Källa: Dagens Nyheter
Sammanvägt resultat Det sammanvägda resultatet har tagits fram mot bakgrund av att det från ett större antal kommuner framförts önskemål om att någonstans i rapporten få en samlad bild av respektive kommuns resultat. Ett ytterligare syfte med det sammanvägda resultatet är att ännu tydligare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner. Med det avses kommuner som överlag placerar sig högt i jämförelse med andra när samtliga resultatindikatorer tas i beaktande. Det är angeläget att påpeka att bakom det sammanvägda resultatet kan dölja sig såväl höga som låga värden på de faktiska resultatindikatorerna. Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden, hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur eleverna mår är några viktiga aspekter som inte vägs in i det sammanvägda resultatet. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. För en mera utförlig beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resultatet hänvisas till bilaga 3. A11. Sammanvägt resultat
Det sammanvägda resultatet utgår från de i rapporten redovisade resultatindikatorerna med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens nyheters nutidsorientering. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 33
ÖJGS10inlagaorig.indd 33
10-04-13 15.14.53
Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten?
Resursindikatorer Resursindikatorerna svarar på frågor som vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten? Sambandet mellan resultat och resurser är ständigt uppe till diskussion och är en central fråga för kommunala beslutsfattare. Bidrar ökade resurser till bättre resultat? Och om så är fallet hur mycket resurser behövs det för att kunna bedriva en god utbildning? Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räknas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Det är dock inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat. Kommunens uppgift som huvudman är att göra en avvägning av resursinsatsen för att åstadkomma bästa möjliga verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Vi har mot bakgrund av ovanstående resonemang valt att rangordna kostnadsindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen – ett resonemang som vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt. Kostnader De två kostnadsindikatorerna som vi redovisar är nettokostnaden per elev i grundskolan (B1), och den procentuella avvikelsen från kommunens standardkostnad (B2). Kopplat till kostnadsindikatorerna visas även en indikator som är tänkt att ge en fingervisning om effektiviteten (B3). De resultatindikatorer som redovisas i rapporten avser till största del elever i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån avgångsårets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem senaste åren. Anledningen till att vi väljer att använda ett femårssnitt (i stället för ett nio- eller treårssnitt) är att ett femårssnitt kan sättas mot resultaten på de nationella ämnesproven både i årskurs 5 och i årskurs 9. �:an
�:an
�:an
�:an
�:an
�:an
�:an
�:an
NATIONELLA PROV
�:an NATIONELLA PROV
Ekonomiindikator, femårssnitt Ekonomiindikator, femårssnitt
figur 3. Nettokostnaden och standardkostnaden redovisas som ett genomsnitt för femårsperioden 2004– 2008.
Nettokostnaden är beräknad utifrån var eleverna är folkbokförda till skillnad från resultatindikatorerna som utgår från var eleverna går i skolan. Nettokostnaden är emellertid det enda mått som inkluderar ersättningen till fristående skolor. Det är också det enda mått som kan användas för jämförelse med standardkostnaden.
34 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 34
10-04-13 15.14.54
I nettokostnaden ingår samtliga kostnader för grundskoleverksamheten minus intäkter. För att göra det möjligt att se vilka resurser som mer direkt kan kopplas till elevernas undervisning, har vi även i år valt att särredovisa Lokalkostnad per elev och Kostnad för skolskjuts per elev. Vi har valt att enbart särredovisa dessa kostnader utan att rangordna dem. Verksamheterna skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bedrivs ofta integrerat. Det leder till att bland annat lokalkostnaderna måste uppskattas eller schabloniseras av kommunerna. Svårigheterna med att fördela kostnaderna mellan olika integrerade verksamheter kan även påverka den totala nettokostnaden per elev men det är särskilt lokalkostnaderna som ska tolkas med viss försiktighet. B1. Nettokostnaden per elev
Nettokostnad per elev: Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2004–2008. Lokalkostnad per elev: Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Kostnad för skolskjuts per elev: Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen. De redovisade kostnaderna för lokaler och skolskjutsar är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2004–2008. Källa: Statistiska centralbyrån, Skolverket samt egna bearbetningar
Standardkostnaden används i kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygdskommuner leder exempelvis till högre kostnader för små skolor och skolskjutsar. Beräkningen av standardkostnaden är gjord enligt samma metod som tillämpas för tabell 11 i rapporten ”Vad kostar verksamheten i Din kommun”. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. B2. Avvikelse från standardkostnad
Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden. standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitions-
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 35
ÖJGS10inlagaorig.indd 35
10-04-13 15.14.54
Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten?
nivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. Den standardkostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2004–2008. Källa: Statistiska centralbyrån samt egna beräkningar
Effektivitetstalet är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika strukturella förutsättningar. Inspirationen till indikatorn kommer från ett nätverk av kommuner bestående av Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro. Effektivitetstalet beräknas utifrån det sammanvägda resultatet (se indikator A11) och avvikelse från standardkostnad. Skälet till att vi använder avvikelse mot standardkostnaden är att indikatorn tar hänsyn till att kommunerna har olika struktur och förutsättningar varpå kostnadsjämförelsen blir mera rättvis. Indikatorn i sig ger inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun utan den blir intressant först när den ställs i relation till andra kommuner. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa kommunernas placering i rankningen. För en mera utförlig beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resultatet hänvisas till bilaga 3. B3. Effektivitetstal
effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen från standardkostnad. I det sammanvägda resultatet ingår samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens nyheters nutidsorientering. Den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats för att kunna vägas samman med det sammanvägda resultatet. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Personal
14. I nio kommuner saknas personaluppgifter från fristående skolor. I dessa kommuner avser uppgifterna endast lärare i kommunala grundskolor.
De personalindikatorer vi valt att använda är andel lärare med pedagogisk universitets- eller högskoleexamen (C1), personaltätheten uttryckt i antal elever per lärare (C2) samt likvärdig betygssättning (C3). Indikatorerna C1 och C2 inkluderar personal i fristående skolor. För kommuner där personaluppgifter från fristående skolor saknas redovisas varken rangnummer eller färg. Det är värt att notera att indikatorerna C1 och C2 avser grundskolans samtliga årskurser medan de resultatindikatorer vi redovisar allt som oftast endast avser elever i årskurs 9. Vi har valt att ta med Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen som resursindikator därför att kommunerna enligt skollagen är skyldiga att ”för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva”. Indikatorn inkluderar personal i fristående skolor.14 Skollagens regler gäller även för personal i fristående skolor, men kommunerna har inget ansvar för eller
36 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 36
10-04-13 15.14.54
någon del i dessa skolors rekrytering. Kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen kommer först i rangordningen. C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
personal med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen med utfärdat examensbevis och som är anställda som lärare, omräknat till heltidstjänster läsåret 2008/09. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket
Utöver lärare finns det andra personalkategorier som deltar i undervisningen av grundskoleelever – till exempel förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare – men utan att vara anställda som lärare. Indikatorn antal elever per lärare visar den lägre personaltätheten, det vill säga exklusive andra personalkategorier. Vi har inte rangordnat kommunerna utifrån lärartätheten eftersom det är svårt att värdera vad som är en bra eller mindre bra lärartäthet. Det är inte givet att fler lärare ger bättre resultat. Forskning visar snarare att det är den enskilda lärarens kompetens som påverkar elevernas måluppfyllelse. C2. Antal elever per lärare
antalet elever per lärare omräknat till heltidstjänster. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket
Enligt läroplanen ska en lärare vid betygssättning utnyttja all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. De nationella proven är tänkta att stödja läraren i detta arbete och är utformade för att främja en likvärdig och rättvis bedömning. Det framgår dock inte av styrdokumenten i vilken utsträckning resultatet på de nationella proven ska beaktas vid betygssättningen. Att slutbetyget för en elev skiljer sig från provbetyget kan ha flera förklaringar. Proven är exempelvis inte utformade på ett sådant sätt att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål, så läraren kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skolan kan också ha gjort särskilda insatser för de elever som inte fått godkänt på proven. Skillnaderna kan emellertid även bero på variationer i lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. För att stödja kommunerna i deras kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning av eleverna har vi valt att redovisa relationen mellan elevernas provbetyg och deras slutbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska. Vi har dock ingen möjlighet att göra en rättvis bedömning av hur stora skillnader som kan vara acceptabla varpå vi valt att inte ranka dessa indikatorer. Däremot tror vi det har ett värde att redovisa relationen mellan provbetyg och slutbetyg för att kommunerna själva ska kunna jämföra sig med andra kommuner och reflektera över sina resultat. Såväl stora skillnader mellan provbetyg och slutbetyg som en alltför god överensstämmelse kan vara indikationer på att kommunen behöver analysera och utveckla skolornas arbete med betygssättning.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 37
ÖJGS10inlagaorig.indd 37
10-04-13 15.14.54
Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten?
I denna rapport har vi valt att redovisa andelen elever i kommunen som får ett högre respektive lägre slutbetyg jämfört med provbetyget. C3. Likvärdig betygssättning
andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg än provbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska vårterminen 2009. Källa: Skolverket
Bakgrundsfaktorer SALSA Se avsnitt Resultatindikatorer under rubriken Slutbetyg. Folkmängd Total folkmängd den 31 december 2009. Tätortsgrad Andel av kommunens totala invånare som bor i tätort i förhållande till kommunens totala folkmängd 2005. Som tättbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Total skattesats Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget 2009. Skattesats till kommun Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen 2009. Medelnettoinkomst Medelnettoinkomst för kvinnor och män 20 år och äldre 2007. Nettoinkomsten består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Standardkostnad per elev Se avsnitt Resursindikatorer, indikator B2.
38 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 38
10-04-13 15.14.54
Kommungruppsindelningar Kommungruppsindelningen gjordes av Svenska Kommunförbundet 2005. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är:
› Storstäder (3 kommuner). Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.
› Förortskommuner (38 kommuner). Kommuner där mer än 50 procent › › › › › › ›
av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner). Kommuner med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner). Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner). Kommuner med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner). Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet enligt svensk näringsgrensindelning. Övriga kommuner, över 25 000 invånare (34 kommuner). Kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. Övriga kommuner, 12 500–25 000 invånare (37 kommuner). Kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500–25 000 invånare. Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare (31 kommuner). Kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 39
ÖJGS10inlagaorig.indd 39
10-04-13 15.14.54
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 40
10-04-13 15.14.58
B I LAG A 3
Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet I det här avsnittet ges en beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resultatet samt effektivitetstalet som vi presenterar i rapporten.
Beräkning av det sammanvägda resultatet Det sammanvägda resultatet utgår som nämnts i bilaga 2 från de resultatindikatorer som vi mot bakgrund av tillgänglig jämförbar statistik kunnat redovisa för samtliga kommuner. Detta innebär att resultaten från ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering inte ingår då vi inte har tillgång till värden för samtliga 290 kommuner. Det sammanvägda resultatet är sålunda ett mått på hur väl kommunens skolor lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Samtliga indikatorer som ingår har standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Detta innebär att kommunens värde för respektive indikator gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på hur högt värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100 och den som har det lägsta värdet får 0. Värdena har sedan viktats vilket innebär att vissa indikatorer tillmäts större betydelse än andra. Vilka vikter som tilldelas en viss indikator kan alltid diskuteras och självklart leder en större förändring av vikterna till att resultaten förändras. För att viktningen ska bli så bra som möjligt har vi vid framtagandet haft en dialog med ett större antal kommuner. Vi har även gjort olika typer av tester för att försäkra oss om att mindre förändringar av vikterna inte leder till större förändringar i det sammanvägda resultatet (så kallat robusthetstest). Ett antal principer har varit vägledande när vikterna har bestämts. Indikatorer som grundar sig på flera ämnen tillmäts större betydelse än de som grundar sig på ett eller ett fåtal ämnen. Exempelvis anser vi att indikatorn Uppnått målen i alla ämnen har större betydelse än resultaten på det Nationella provet i svenska. Faktiska värden tillmäts större betydelse än avvikelser från SALSA-värden. Vi har även sett det som mer betydelsefullt att alla elever når målen än att eleverna har ett genomsnittligt högt betyg. För att få fram ett sammanvägt värde för respektive kommun multipliceras avslutningsvis värdena för respektive indikator med de valda vikterna och ett
FAKTA OM VIKTnIng
› › › › › ›
Uppnått målen i alla ämnen 0,25 (A1) Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse 0,15 (A1) Genomsnittligt meritvärde 0,2 (A2) Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse 0,1 (A2) Behörighet till gymnasieskolan 0,15 (A3) Ämnesprov åk 9 (1/3 per ämne) 0,15 (A7–A9)
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 41
ÖJGS10inlagaorig.indd 41
10-04-13 15.14.59
Bilaga 3. Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet
sammanvägt värde erhålls. Eftersom indikatorerna är standardiserade säger inte det framräknade värdet i sig något om kommunens resultat. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa det sammanvägda resultatet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner.
Beräkning av effektivitetstalet För att få en bild av kommunernas effektivitet har vi kompletterat det sammanvägda resultatet med ett effektivitetstal. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden. Anledningen till att vi använt oss av avvikelsen från standardkostnaden i stället för nettokostnaden är att vi anser att jämförelsen blir mer rättvis om vi tar hänsyn till att kommunerna i Sverige har väldigt olika struktur och förutsättningar. Även den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats på samma sätt som beskrivs i avsnittet ovan. Kommunernas procentuella avvikelse har således gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på vilket värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Målsättningen vid framtagandet av effektivitetstalet har varit att resultat och kostnader ska väga lika mycket. Indikatorn avvikelse från standardkostnad väger således i stort sett lika mycket som de totalt åtta resultatindikatorerna som ligger till grund för det sammanvägda resultatet. I likhet med det sammanvägda resultatet ger effektivitetstalen i sig inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun. De blir intressanta först när de ställs i relation till andra kommuner. Vi har därför även i detta fall valt att enbart redovisa kommunernas placeringar i rankningen.
42 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJGS10inlagaorig.indd 42
10-04-13 15.14.59
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 43
ÖJGS10inlagaorig.indd 43
10-04-13 15.14.59
OĚˆJGS10inlagaorig.indd 44
10-04-13 15.15.06
B I LAG A 4
Tabeller I tabellbilagan redovisas värdena för samtliga kommuner. Varje kommun kan där se hur den rangordnas för flertalet indikatorer, dvs. från det bästa värde (rangnummer 1) till sämst värde (rangnummer 290). Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värden, och gul färg anger att kommunernas värde på indikatorn ligger bland de 50 procent i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner som har likadant värde i tabellbilagan räknas till samma grupp, däremot kan de få olika rankingvärden beroende på att det finns flera decimaler än vad vi visar. Samma indelning och färger används i kartredovisningen. För många indikatorer finns det en kolumn mellan kommunens värde och ranking som redovisar en pil. Pilen visar om kommunens värde ökat eller minskat eller är oförändrat från föregående läsår (se figur 4 med intervall till höger). Då vi för indikator A2 redovisar förändringen från föregående år med betygspoäng krävs det andra intervall för de pilarna (se figur 5). För att underlätta för kommunerna att hitta andra kommuner att jämföra sina resultat med finns längst bak i tabellbilagan en separat redovisning av bakgrundsvariabler, som folkmängd och tätortsgrad. I denna tabell finns angivet de fyra kommuner vars bakgrundsvariabler är mest lika den egna kommunens. Rapporten och tabellbilagan kan laddas ner elektroniskt från SKL:s webbplats www.skl.se. I den elektroniska tabellbilagan finns det möjlighet att för vissa indikatorer jämföra elevernas resultat i fristående och kommunala skolor. Där finns även resultaten för pojkar och flickor redovisade var för sig. Indikatorerna kommer också att publiceras på RKA:s webbplats, www.kommundatabas.se. På dessa webbplatser kan samtliga kommuner hämta detaljerade uppgifter om samtliga indikatorer, göra analyser och själva välja kommuner att jämföra sig med.
25 procent 50 procent 25 procent figur 4
i >10 procentenheter j 3,0 – 9,9 procentenheter k -2,9 till 2,9 procentenheter l -3,0 till -9,9 procentenheter m < -10 procentenheter figur 5
i >20 poäng j 5,0 – 19,9 poäng k -4,9 till 4,9 poäng l -19,9 till -5,0 poäng m < -20 poäng
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 45
ÖJGS10inlagaorig.indd 45
10-04-13 15.15.07
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Stockholms län Botkyrka
68,7
Danderyd
93,2
Ekerö
83,4
Haninge
70,5
Huddinge
80,3
Järfälla
76,8
Lidingö
93,1
Nacka
88,3
Norrtälje
72,5
Nykvarn
88,0
Nynäshamn
71,6
Salem
73,9
Sigtuna
68,5
Sollentuna
81,4
Solna
78,3
Stockholm
78,2
Sundbyberg
69,4
Södertälje
62,8
Tyresö
79,8
Täby
85,4
Upplands Väsby
71,1
Upplands-Bro
76,0
Vallentuna
84,1
Vaxholm
91,5
Värmdö
84,7
Österåker
80,9
Länsmedelvärde
78,0
k k k j j k k j j k k l l k j k k l k k l k j j j k
254
64
3
91
204,6
4
97
-3
203
254,8
54
81
1
125
222,1
241
71
-2
185
199,3
94
74
5
56
213,2
147
77
-2
185
214,7
5
93
-0
139
245,8
28
86
3
91
240,8
216
78
-5
236
200,9
30
81
7
32
216,6
230
74
-2
185
204,5
191
78
-7
259
211,6
256
71
-4
221
209,4
80
84
-3
203
228,1
124
75
3
91
219,7
126
78
-1
158
226,9
251
68
5
56
203,8
280
63
-4
221
197,4
100
81
-1
158
217,2
42
87
-1
158
234,8
239
75
-7
259
204,0
164
72
7
32
209,5
48
81
3
91
218,6
10
83
8
24
231,2
44
79
6
42
220,7
85
80
-1
158
217,6
78
k j k k j k k k k k k l k j j k k k k k l j j j k k
147 1 17 212 60 54 2 3 196 45 148 77 97 9 24 11 158 232 42 5 155 93 31 7 21 38
220,6
!
Uppsala län Enköping
77,7
Heby
67,6
Håbo
67,5
Knivsta
86,8
Tierp
68,8
Uppsala
79,8
Älvkarleby
71,7
Östhammar
69,9
Länsmedelvärde
76,8
k l k k j k m k
132
79
-4
221
209,4
259
74
-6
248
190,9
260
74
-9
267
198,6
32
83
2
103
226,7
253
76
-7
259
192,7
101
82
-3
203
218,8
226
77
-16
288
194,7
79
-9
267
248
78 !
189,9
k l k j k j l k
99 269 222 12 259 28 247 275
210,7
46 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 46
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Stockholms län
197
2
109
83,4
242
13
16
97,9
212
7
55
94,8
199
1
131
86,5
205
6
67
90,5
211
0
138
91,1
235
9
40
97,6
224
18
4
96,0
204
-5
212
87,3
209
8
48
97,9
200
4
84
88,3
209
1
118
87,6
201
1
116
84,8
224
3
96
92,0
209
12
22
90,5
214
9
42
90,2
201
5
83
82,9
194
-2
168
78,2
213
5
82
91,5
226
4
88
95,6
207
-5
221
82,4
199
11
28
90,6
211
9
38
92,5
217
14
12
94,0
208
10
32
93,7
210
7
59
93,8
211
k k k j k k k k k k l k k k k k l k k k l j k k k k
251
Botkyrka
6
Danderyd
34
Ekerö
206
Haninge
102
Huddinge
87
Järfälla
12
Lidingö
20
Nacka
187
Norrtälje
8
Nykvarn
160
Nynäshamn
182
Salem
237
Sigtuna
71
Sollentuna
104
Solna
113
Stockholm
259
Sundbyberg
283
Södertälje
81
Tyresö
24
Täby
266
Upplands Väsby
100
Upplands-Bro
61
Vallentuna
40
Vaxholm
44
Värmdö
42
Österåker
89,9
Länsmedelvärde Uppsala län
207
-6
232
88,8
196
-5
217
82,6
200
-3
180
88,3
214
10
35
95,2
199
-6
234
85,1
218
-2
164
91,0
207
-21
289
87,0
204
-14
276
85,1
206 !
89,4
k l k k k k k l
150
Enköping
264
Heby
161
Håbo
29
Knivsta
233
Tierp
90
Uppsala
192
Älvkarleby
234
Östhammar Länsmedelvärde ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 47
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 47
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Södermanlands län Eskilstuna
72,1
Flen
61,8
Gnesta
71,9
Katrineholm
76,2
Nyköping
71,6
Oxelösund
75,9
Strängnäs
73,3
Trosa
76,7
Vingåker
88,9
Länsmedelvärde
73,0
k l l k k l k k i
221
74
-5
236
199,8
283
73
-10
273
189,6
224
80
-8
262
203,4
163
77
-1
158
199,3
229
76
-7
259
202,4
166
72
4
72
203,4
200
74
-5
236
208,0
149
80
-3
203
210,4
24
78
11
14
193,0
76 !
k k l l k l k j j
209 277 164 211 176 163 114 88 258
201,2
Östergötlands län Boxholm
64,7
Finspång
73,6
Kinda
82,1
Linköping
75,2
Mjölby
76,6
Motala
71,7
Norrköping
76,4
Söderköping
76,2
Vadstena
84,8
Valdemarsvik
77,8
Ydre
78,9
Åtvidaberg
82,6
Ödeshög
90,2
Länsmedelvärde
75,9
l k k k l k l l l j m j i
274
78
-13
283
198,2
196
78
-4
221
200,1
73
78
4
72
210,5
176
79
-6
248
210,1
152
81
-4
221
204,5
227
75
-4
221
198,3
155
75
-1
158
201,9
160
78
-1
158
207,9
43
85
-0
139
211,9
128
74
4
72
209,4
115
76
3
91
215,9
63
81
4
72
213,4
17
80
10
18
78 !
220,4
l k k k k k k l k k k k i
225 204 86 90 149 224 184 116 74 98 50 59 23
205,6
Jönköpings län Aneby
72,0
Eksjö
66,1
Gislaved
72,8
Gnosjö
80,2
Habo
92,5
Jönköping
78,7
Mullsjö
86,4
Nässjö
72,0
Sävsjö
58,5
Tranås
75,5
m k k i j k k l l l
222
77
-4
221
193,8
266
81
-10
273
190,1
209
70
3
91
196,6
95
66
14
7
207,5
7
78
14
7
216,4
118
79
-1
158
212,8
35
81
5
56
205,2
222
73
-3
203
198,1
287
72
-13
283
193,6
172
77
0
139
204,4
l k k j k k k k l k
253 273 239 121 47 68 140 226 254 150
48 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 48
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Södermanlands län
202
-8
253
85,8
198
-4
202
81,4
207
-4
187
92,1
205
-6
226
84,7
205
-7
242
84,0
197
6
61
90,7
200
1
121
89,6
209
1
117
89,8
203
-10
261
93,3
203 !
k k k k k k k k j
217
Eskilstuna
272
Flen
69
Gnesta
238
Katrineholm
245
Nyköping
97
Oxelösund
123
Strängnäs
121
Trosa
48
Vingåker
86,4
Länsmedelvärde Östergötlands län
202
-4
193
86,8
206
-6
229
85,7
202
9
44
93,2
211
-6
231
89,6
211
-7
236
90,2
203
-4
195
88,0
206
-7
240
85,6
204
4
87
89,0
216
-4
199
88,9
197
12
21
87,9
198
18
5
82,5
209
7
49
92,5
205
15
10
205 !
98,4
l k k k k k l l l k l k j
196
Boxholm
223
Finspång
49
Kinda
125
Linköping
112
Mjölby
167
Motala
224
Norrköping
140
Söderköping
144
Vadstena
172
Valdemarsvik
265
Ydre
60
Åtvidaberg
4
88,2
Ödeshög Länsmedelvärde Jönköpings län
202
-7
245
83,1
210
-11
265
89,1
196
1
133
85,2
191
16
8
90,1
205
11
23
93,8
212
0
141
90,6
210
-5
213
91,8
198
-3
177
88,1
194
0
137
83,0
205
-0
146
90,9
l j k j j k l k l k
257
Aneby
137
Eksjö
231
Gislaved
118
Gnosjö
41
Habo
99
Jönköping
75
Mullsjö
163
Nässjö
258
Sävsjö
93
Tranås ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 49
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 49
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Jönköpings län forts. Vaggeryd
72,6
Vetlanda
71,1
Värnamo
79,7
Länsmedelvärde
75,7
k l j
214
73
-0
139
201,3
238
74
-2
185
206,1
74
6
42
105
75 !
210,2
k k j
191 129 89
205,6
Kronobergs län Alvesta
74,1
Lessebo
63,9
Ljungby
73,2
Markaryd
73,1
Tingsryd
73,2
Uppvidinge
80,2
Växjö
80,9
Älmhult
79,2
Länsmedelvärde
76,9
k l l i l i k l
189
76
-2
185
203,0
277
75
-11
277
185,5
203
76
-3
203
204,3
204
66
7
32
202,4
201
75
-2
185
192,4
95
71
9
22
201,3
84
80
0
139
213,6
112
78
1
125
207,8
75 !
k l k j l j k k
169 286 151 175 264 190 57 117
206,2
Kalmar län Borgholm
81,3
Emmaboda
67,2
Hultsfred
69,5
Högsby
65,5
Kalmar
82,2
Mönsterås
79,6
Mörbylånga
93,3
Nybro
81,6
Oskarshamn
74,9
Torsås
71,3
Vimmerby
70,5
Västervik
72,3
Länsmedelvärde
77,1
j l k l l k k k k m l k
82
80
1
125
211,7
263
77
-10
273
191,9
250
72
-3
203
195,7
271
68
-2
185
198,5
70
80
1
125
205,2
106
79
1
125
198,0
3
82
11
14
218,5
77
77
5
56
206,5
178
77
-2
185
193,5
234
77
-6
248
191,5
240
75
-4
221
195,6
218
76
-4
221
200,3
77 !
k l k j l k k j l l k k
76 266 244 223 141 228 33 126 256 267 245 203
201,4
Gotlands län Gotland
77,2
Länsmedelvärde
77,2
k
142
78
1
125
78
204,1
k
153
l k l
144
204,1
Blekinge län Karlshamn
75,3
Karlskrona
77,2
Olofström
82,5
k k k
174
78
-3
203
202,1
143
79
-6
248
204,7
65
76
6
42
207,6
181 120
50 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 50
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Jönköpings län forts.
200
1
120
82,3
199
8
46
88,6
204
8
47
89,4
202 !
k k j
267
Vaggeryd
155
Vetlanda
127
Värnamo
88,8
Länsmedelvärde Kronobergs län
202
1
128
88,7
201
-15
282
75,3
205
-1
150
92,1
188
14
11
88,1
201
-10
259
84,8
194
7
53
89,3
212
0
136
89,3
204
4
89
89,0
201 !
k l k j l j k l
153
Alvesta
288
Lessebo
67
Ljungby
166
Markaryd
236
Tingsryd
132
Uppvidinge
134
Växjö
141
Älmhult
88,6
Länsmedelvärde Kalmar län
207
5
80
95,5
203
-11
267
83,6
195
1
132
84,2
188
11
31
77,0
211
-7
239
91,8
206
-8
251
86,2
210
7
50
99,0
203
3
92
86,9
204
-11
263
86,3
203
-11
270
90,4
198
-2
174
92,4
203
-3
178
203 !
87,1
k l k l l l j k k l j k
26
Borgholm
250
Emmaboda
243
Hultsfred
285
Högsby
76
Kalmar
211
Mönsterås
1
Mörbylånga
193
Nybro
209
Oskarshamn
108
Torsås
64
Vimmerby
191
89,1
Västervik Länsmedelvärde Gotlands län
204
2
115
204
89,4
k
128
89,4
Gotland Länsmedelvärde Blekinge län
208
-6
230
86,7
207
-9
257
88,0
205
3
106
93,0
k k k
199
Karlshamn
169
Karlskrona
53
Olofström ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 51
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 51
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Blekinge län forts. Ronneby
71,1
Sölvesborg
77,8
Länsmedelvärde
76,2
l j
237
78
-7
259
188,8
128
76
2
103
204,1
77 !
l j
279
k k k j k j k j l j l k j l l k k j i k j k j k j k k j k l k j l
193
152
201,2
Skåne län Bjuv
64,0
Bromölla
72,8
Burlöv
74,4
Båstad
88,8
Eslöv
74,9
Helsingborg
77,4
Hässleholm
73,7
Höganäs
80,3
Hörby
68,5
Höör
80,5
Klippan
70,1
Kristianstad
72,8
Kävlinge
81,3
Landskrona
63,7
Lomma
91,2
Lund
86,2
Malmö
64,8
Osby
76,8
Perstorp
81,3
Simrishamn
78,7
Sjöbo
71,3
Skurup
76,7
Staffanstorp
79,0
Svalöv
73,2
Svedala
76,0
Tomelilla
71,3
Trelleborg
73,3
Vellinge
88,1
Ystad
84,0
Åstorp
72,3
Ängelholm
79,8
Örkelljunga
86,2
Östra Göinge
68,1
Länsmedelvärde
74,9
l k k k k j k k m k k k j l k k k k i j k k l k j k k j k k k i l
276
70
-11
277
201,1
208
73
-0
139
194,0
184
70
4
72
212,4
26
83
6
42
218,6
179
75
-0
139
203,1
136
73
2
103
213,2
195
76
-2
185
199,9
93
81
-1
158
217,6
257
76
-6
248
194,0
91
79
1
125
213,1
245
75
-5
236
194,4
211
78
-5
236
204,7
81
83
-2
185
213,6
278
63
-2
185
191,4
11
91
0
139
226,4
36
88
-2
185
234,3
273
67
-4
221
200,7
148
73
7
32
213,1
83
73
8
24
216,9
119
76
1
125
213,1
233
80
-8
262
210,8
149
76
1
125
212,8
114
81
-2
185
214,2
202
77
-2
185
198,7
165
81
-5
236
203,6
232
78
-5
236
196,0
199
75
-4
221
199,9
29
88
0
139
228,8
50
79
3
91
221,5
219
66
7
32
197,0
103
81
-3
203
212,3
37
77
9
22
214,8
73
-5
236
258
77 !
192,2
252 70 30 168 61 206 39 251 65 249 145 58 268 13 6 201 63 43 64 85 67 55 220 160 240 208 8 18 237 71 53 265
208,9
52 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 52
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Blekinge län forts.
206
-17
286
83,2
203
1
125
88,9
206 !
l k
256
Ronneby
144
Sölvesborg
87,3
Länsmedelvärde Skåne län
194
3
105
84,2
197
-3
181
83,3
201
11
24
88,4
215
4
91
94,4
204
-1
154
85,9
206
3
95
88,9
204
-4
200
86,1
213
3
99
91,7
201
-6
223
86,7
211
1
127
93,1
200
-6
225
86,8
208
-3
179
87,6
214
-0
147
94,8
193
-13
273
81,2
230
-4
188
95,6
230
3
97
94,9
203
-6
233
80,5
197
17
6
88,1
203
14
13
86,7
202
7
52
91,7
207
5
79
84,9
202
11
30
88,6
213
1
124
91,1
204
-4
201
87,4
208
-4
206
91,0
204
-4
207
83,2
205
-8
250
85,2
222
7
54
97,3
208
9
39
95,6
192
7
57
88,3
212
-2
170
90,4
204
11
25
90,8
196
-3
182
86,8
206 !
87,8
l l k k k j k k l j k k j k k k k j j j j k k k k k l k k k k k k
242
Bjuv
253
Bromölla
158
Burlöv
35
Båstad
216
Eslöv
149
Helsingborg
213
Hässleholm
77
Höganäs
202
Hörby
50
Höör
196
Klippan
181
Kristianstad
33
Kävlinge
273
Landskrona
23
Lomma
31
Lund
275
Malmö
165
Osby
203
Perstorp
78
Simrishamn
235
Sjöbo
154
Skurup
85
Staffanstorp
183
Svalöv
88
Svedala
254
Tomelilla
230
Trelleborg
13
Vellinge
25
Ystad
159
Åstorp
107
Ängelholm
96
Örkelljunga
196
Östra Göinge Länsmedelvärde ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 53
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 53
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Hallands län Falkenberg
73,8
Halmstad
82,3
Hylte
63,4
Kungsbacka
89,0
Laholm
80,7
Varberg
79,5
Länsmedelvärde
81,7
k k l j j j
193
76
-2
185
200,8
68
79
3
91
210,4
279
73
-10
273
189,9
22
84
4
72
223,1
88
75
6
42
203,2
79
1
125
209,4
107
78 !
k k l k k k
198 87 276 15 167 100
211,2
Västra götalands län Ale
70,1
Alingsås
82,7
Bengtsfors
65,9
Bollebygd
81,7
Borås
75,0
Dals-Ed
76,4
Essunga
80,6
Falköping
75,6
Färgelanda
77,3
Grästorp
84,0
Gullspång
83,9
Göteborg
73,9
Götene
79,4
Herrljunga
69,0
Hjo
82,8
Härryda
89,2
Karlsborg
90,4
Kungälv
80,0
Lerum
84,2
Lidköping
79,3
Lilla Edet
60,9
Lysekil
85,4
Mariestad
72,8
Mark
78,1
Mellerud
58,2
Munkedal
78,7
Mölndal
83,8
Orust
77,0
Partille
89,1
k j j j k k k k j k i k l l j j k l k k k j l k m l j l k
247
75
-6
248
202,3
61
79
3
91
217,5
268
73
-7
259
194,5
75
82
-0
139
202,4
177
73
1
125
203,5
156
75
1
125
202,8
90
80
1
125
218,7
170
74
2
103
198,7
141
75
2
103
199,9
51
80
4
72
208,5
52
74
10
18
205,9
190
74
-3
203
210,8
109
73
6
42
200,7
252
76
-7
259
202,1
60
79
4
72
208,4
19
84
5
56
222,1
16
86
4
72
209,5
99
81
-2
185
216,8
47
84
0
139
219,0
111
80
-1
158
208,0
285
75
-14
286
186,1
40
76
9
22
218,2
212
79
-6
248
201,5
127
77
2
103
198,7
288
73
-15
287
180,6
120
75
4
72
205,3
53
83
1
125
220,5
145
75
2
103
207,6
20
85
4
72
227,3
k j j k k l j k l k k k l l k j j k k k k j l k m l k k j
178 40 248 177 161 173 29 221 207 108 134 84 202 182 111 16 95 44 27 115 284 34 189 219 288 139 22 119 10
54 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 54
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Hallands län
205
-4
203
89,0
212
-3
176
91,6
200
-11
269
81,7
216
4
85
96,3
202
1
123
88,0
209
1
130
90,1
207 !
k k l k j k
143
Falkenberg
79
Halmstad
271
Hylte
18
Kungsbacka
168
Laholm
117
Varberg
91,7
Länsmedelvärde Västra götalands län
203
-6
227
83,4
208
7
51
93,6
196
-1
163
79,5
211
-9
255
92,1
201
2
112
85,4
198
5
77
87,3
206
13
19
93,1
200
-1
159
88,5
200
-0
143
86,6
208
1
135
92,0
197
9
43
90,3
208
-2
173
85,5
197
4
90
91,1
202
0
139
81,7
206
2
108
91,0
217
5
76
95,7
216
-7
235
98,1
212
3
93
91,0
217
2
110
92,6
211
-4
184
89,5
200
-14
275
84,6
201
17
7
92,7
207
-6
222
87,7
204
-5
216
91,9
198
-17
287
75,4
199
6
64
92,7
217
3
98
94,3
198
10
37
92,6
222
4
86
94,2
k j l j k l k k l l j k k l k k k k k k j j k j l k k j k
252
Ale
45
Alingsås
278
Bengtsfors
70
Bollebygd
228
Borås
188
Dals-Ed
52
Essunga
156
Falköping
205
Färgelanda
73
Grästorp
111
Gullspång
227
Göteborg
85
Götene
270
Herrljunga
91
Hjo
21
Härryda
5
Karlsborg
89
Kungälv
59
Lerum
126
Lidköping
239
Lilla Edet
55
Lysekil
179
Mariestad
74
Mark
287
Mellerud
56
Munkedal
36
Mölndal
57
Orust
39
Partille ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 55
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 55
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Västra götalands län forts. Skara
78,7
Skövde
77,4
Sotenäs
82,4
Stenungsund
91,1
Strömstad
78,8
Svenljunga
82,2
Tanum
89,0
Tibro
78,8
Tidaholm
73,6
Tjörn
88,9
Tranemo
65,9
Trollhättan
73,8
Töreboda
75,8
Uddevalla
81,4
Ulricehamn
67,0
Vara
80,8
Vårgårda
70,1
Vänersborg
76,3
Åmål
67,3
Öckerö
90,8
Länsmedelvärde
77,6
k k l j j j i l k k l j j j l k j k l j
121
76
3
91
208,7
137
79
-2
185
206,1
66
76
6
42
205,3
12
83
9
22
216,5
117
74
5
56
205,4
69
69
14
7
209,5
21
77
12
11
219,4
116
78
1
125
208,9
197
76
-2
185
209,4
23
82
7
32
219,1
267
71
-5
236
186,8
192
75
-4
221
201,1
168
78
-2
185
203,3
79
76
6
42
204,9
264
76
-9
267
194,1
86
77
4
72
205,7
244
73
-3
203
193,3
158
80
-3
203
202,2
262
74
-7
259
200,8
14
84
7
32
224,8
77 !
k k l k l k j k j k l k k k l k j k k j
106 130 138 46 137 94 25 105 101 26 282 192 165 143 250 135 257 180 197 14
208,7
Värmlands län Arvika
77,5
Eda
71,7
Filipstad
65,6
Forshaga
74,6
Grums
70,1
Hagfors
74,1
Hammarö
93,3
Karlstad
85,5
Kil
69,7
Kristinehamn
76,2
Munkfors
77,2
Storfors
66,7
Sunne
78,6
Säffle
77,8
k l l l j i k k l l j m l j
135
75
1
125
212,3
227
69
3
91
195,9
270
74
-8
262
193,5
181
79
-4
221
192,7
246
74
-4
221
195,8
187
77
-3
203
197,4
2
88
5
56
221,3
39
82
3
91
216,0
249
81
-11
277
206,5
160
78
-2
185
200,8
144
75
2
103
217,2
265
68
-1
158
190,6
122
81
-2
185
206,1
128
76
2
103
200,8
k l l l k j k j k k j l k k
72 241 255 261 242 234 19 49 125 199 41 272 132 200
56 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 56
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Västra götalands län forts.
202
6
69
89,9
210
-4
194
87,9
200
5
73
88,9
214
3
94
96,8
200
5
72
95,5
190
20
2
92,1
203
16
9
98,8
207
2
113
87,8
203
6
62
89,1
213
6
66
92,5
192
-5
219
85,7
207
-8
248
86,3
204
-1
151
85,6
206
-2
172
92,3
201
-7
241
86,0
203
3
104
90,2
197
-4
191
85,4
209
-7
246
89,2
200
1
129
88,9
215
10
36
93,1
205 !
k k k k j k j l j k k k k j l k j k k k
119
Skara
171
Skövde
144
Sotenäs
15
Stenungsund
27
Strömstad
68
Svenljunga
2
Tanum
174
Tibro
139
Tidaholm
62
Tjörn
218
Tranemo
210
Trollhättan
225
Töreboda
66
Uddevalla
215
Ulricehamn
114
Vara
229
Vårgårda
135
Vänersborg
144
Åmål
51
Öckerö
88,8
Länsmedelvärde Värmlands län
200
10
33
86,7
191
5
75
82,8
197
-3
183
78,7
208
-15
281
87,8
196
-0
145
83,2
202
-5
211
78,5
223
-2
166
97,8
214
2
111
91,3
210
-4
185
93,7
206
-5
218
83,8
198
19
3
93,0
188
-8
254
77,8
211
-5
210
90,5
200
1
126
93,6
k l l l k k k k j l k l k j
199
Arvika
261
Eda
281
Filipstad
175
Forshaga
255
Grums
282
Hagfors
9
Hammarö
83
Karlstad
43
Kil
248
Kristinehamn
53
Munkfors
284
Storfors
103
Sunne
46
Säffle ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 57
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 57
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Värmlands län forts. Torsby
73,4
Årjäng
74,2
Länsmedelvärde
78,6
l m
198
79
-6
248
201,6
186
75
-1
158
207,8
77 !
k k
188
k l l j j j k j k k k l
217
118
207,1
Örebro län Askersund
79,1
Degerfors
61,2
Hallsberg
59,4
Hällefors
80,7
Karlskoga
76,8
Kumla
74,5
Laxå
84,4
Lekeberg
72,4
Lindesberg
73,0
Ljusnarsberg
72,7
Nora
82,4
Örebro
72,6
Länsmedelvärde
73,0
j l k j k k i j k k k k
113
76
3
91
199,1
284
75
-14
286
177,1
286
72
-13
283
186,3
87
76
5
56
199,1
146
78
-1
158
208,5
183
74
1
125
197,4
46
69
15
4
196,8
217
77
-5
236
199,2
205
74
-1
158
188,0
213
70
3
91
189,4
67
79
3
91
190,1
215
73
-3
203
198,8
74 !
290 283 215 109 233 238 213 280 278 274 218
196,5
Västmanlands län Arboga
72,8
Fagersta
72,9
Hallstahammar
71,2
Kungsör
68,7
Köping
65,6
Norberg
67,3
Sala
57,9
Skinnskatteberg
62,7
Surahammar
84,6
Västerås
76,2
Länsmedelvärde
72,6
k l k j m l m l j k
210
80
-7
259
209,3
206
76
-3
203
202,5
235
77
-6
248
206,9
255
79
-10
273
194,8
269
75
-9
267
199,1
261
76
-9
267
190,7
289
77
-19
289
190,7
281
77
-14
286
192,5
45
74
11
14
206,3
162
77
-3
203
209,7
77 !
k k j k l k l k j k
102 174 123 246 216 270 271 263 128 92
205,1
Dalarnas län Avesta
75,9
Borlänge
71,8
Falun
82,9
Gagnef
83,3
Hedemora
79,8
Leksand
87,0
j k k k k j
167
74
2
103
203,0
225
77
-5
236
201,0
57
82
1
125
210,0
55
79
4
72
212,5
102
77
3
91
197,5
31
82
5
56
211,4
k k k k k k
170 194 91 69 230 78
58 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 58
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Värmlands län forts.
206
-4
205
82,8
201
7
58
90,9
203 !
l l
262
Torsby
92
Årjäng
88,5
Länsmedelvärde Örebro län
200
-1
157
90,6
200
-23
290
81,0
195
-9
256
74,1
201
-2
169
89,8
206
3
107
88,4
199
-2
165
86,1
192
5
77
94,8
200
-1
152
85,7
199
-11
266
80,2
194
-5
208
87,3
207
-17
285
90,1
203
-10
260
82,0
200 !
k l l k k k k j k k l k
98
Askersund
274
Degerfors
289
Hallsberg
121
Hällefors
157
Karlskoga
214
Kumla
32
Laxå
218
Lekeberg
277
Lindesberg
188
Ljusnarsberg
115
Nora
269
Örebro
83,5
Länsmedelvärde Västmanlands län
208
1
119
89,3
203
-1
148
88,0
205
2
114
84,0
206
-11
268
86,9
203
-4
196
88,7
200
-9
258
86,7
203
-12
272
84,2
207
-15
278
72,5
200
6
65
92,3
209
-4
204
87,2
204 !
l j k j l j l l j k
131
Arboga
170
Fagersta
247
Hallstahammar
194
Kungsör
152
Köping
201
Norberg
244
Sala
290
Skinnskatteberg
65
Surahammar
190
87,0
Västerås Länsmedelvärde Dalarnas län
198
5
74
89,3
204
-2
175
86,8
214
-5
214
89,1
207
6
71
95,3
202
-4
192
87,4
210
0
140
90,1
k k k k k k
133
Avesta
195
Borlänge
138
Falun
28
Gagnef
184
Hedemora
116
Leksand Ovägt medelvärde. !
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 59
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 59
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Dalarnas län forts. Ludvika
82,2
Malung-Sälen
91,5
Mora
81,7
Orsa
73,7
Rättvik
82,0
Smedjebacken
76,4
Säter
78,3
Vansbro
74,3
Älvdalen
80,5
Länsmedelvärde
79,9
k k k j l l j l k
71
78
4
72
198,0
9
79
12
11
218,6
76
82
-0
139
215,7
194
76
-2
185
209,0
74
78
4
72
211,3
156
76
0
139
204,9
123
79
-1
158
204,6
185
78
-4
221
197,3
75
5
56
91
78 !
204,0
l j j j k k j l l
227 32 51 104 80 142 146 236 157
206,3
Gävleborgs län Bollnäs
86,5
Gävle
77,6
Hofors
65,1
Hudiksvall
76,4
Ljusdal
72,9
Nordanstig
76,4
Ockelbo
62,7
Ovanåker
75,5
Sandviken
74,7
Söderhamn
82,5
Länsmedelvärde
77,1
j j k k l l m k k k
33
81
5
56
202,9
134
77
-1
158
203,3
272
73
-6
248
178,4
154
80
-4
221
202,3
207
73
-1
158
208,1
153
78
-2
185
201,0
282
75
-12
280
192,5
173
77
-1
158
203,0
180
74
0
139
201,8
64
79
4
72
209,1
77 !
k k l j k k l j l j
172 166 289 179 113 195 262 170 185 103
202,5
Västernorrlands län Härnösand
71,5
Kramfors
70,2
Sollefteå
82,2
Sundsvall
70,3
Timrå
64,1
Ånge
71,2
Örnsköldsvik
79,3
Länsmedelvärde
73,1
j k l k m k k
231
82
-11
277
197,5
243
77
-7
259
192,7
72
81
1
125
208,6
242
80
-12
280
199,4
275
76
-12
280
185,8
236
76
-5
236
197,4
110
81
-2
185
204,1
79 !
k k k k l l k
231 260 107 210 285 235 154
199,4
Jämtlands län Berg
78,3
Bräcke
77,4
Härjedalen
75,8
Krokom
84,1
j j k k
125
77
1
125
213,9
138
76
1
125
195,7
168
80
-4
221
205,4
49
82
2
103
207,0
k k k k
56 243 136 122
60 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 60
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Dalarnas län forts.
205
-7
243
90,4
206
13
20
97,7
211
5
81
89,6
200
9
41
82,1
205
6
63
94,2
202
3
103
82,7
206
-1
161
97,2
201
-4
190
85,7
198
6
68
205 !
90,8
l k k k k l j l k
109
Ludvika
10
Malung-Sälen
124
Mora
268
Orsa
37
Rättvik
263
Smedjebacken
14
Säter
218
Vansbro
94
89,5
Älvdalen Länsmedelvärde Gävleborgs län
210
-7
244
94,2
206
-8
249
89,4
197
-16
284
79,1
209
-7
238
86,4
196
8
45
86,4
203
-2
167
84,3
200
-8
247
79,5
200
3
102
85,7
200
1
122
86,6
206
3
100
91,5
203 !
k k l k l k l l k k
38
Bollnäs
129
Gävle
280
Hofors
208
Hudiksvall
207
Ljusdal
241
Nordanstig
279
Ockelbo
218
Ovanåker
204
Sandviken
80
Söderhamn
88,1
Länsmedelvärde Västernorrlands län
212
-15
280
89,0
205
-12
271
84,0
210
-1
162
88,3
209
-13
274
85,6
202
-16
283
87,8
201
-4
189
87,9
210
-6
224
88,1
207 !
j k l k k k k
142
Härnösand
246
Kramfors
162
Sollefteå
226
Sundsvall
178
Timrå
172
Ånge
164
Örnsköldsvik
86,9
Länsmedelvärde Jämtlands län
201
13
17
90,4
201
-5
220
85,2
206
-1
149
89,4
211
-4
198
91,3
k j k l
105
Berg
232
Bräcke
130
Härjedalen
84
Krokom ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 61
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 61
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 8. Resultatindikatorer A1–A3 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen
A2. Genomsnittligt
SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR)
Procent Min–max, riket
54,0–95,3
Vägt medel, riket
77,0
Median, riket
76,9
Jämfört m 2008
Kommun
Rank
Avvikelse från modellberäknat värde
Procent
Procent enheter
63–97
(-23)–17
Rank
Faktiskt värde Poäng 177,1–254,8 209,6 204,7
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Faktiskt värde
Rank
Jämtlands län forts. Ragunda
76,3
Strömsund
74,5
Åre
88,4
Östersund
80,6
Länsmedelvärde
80,1
k k j k
159
78
-2
185
187,6
182
78
-3
203
201,8
27
82
6
42
221,0
89
82
-2
185
215,5
79 !
l k j k
281 186 20 52
209,9
Västerbottens län Bjurholm
75,6
Dorotea
82,9
Lycksele
77,7
Malå
82,7
Nordmaling
54,0
Norsjö
85,9
Robertsfors
74,1
Skellefteå
80,1
Sorsele
82,9
Storuman
91,0
Umeå
79,7
Vilhelmina
80,0
Vindeln
89,9
Vännäs
77,3
Åsele
91,7
Länsmedelvärde
79,5
i k l j m l k k k j k i j k l
171
73
3
91
208,1
58
76
7
32
210,9
131
83
-5
236
199,2
62
80
3
91
206,0
290
77
-23
290
180,9
38
76
10
18
212,1
187
80
-6
248
202,1
97
82
-2
185
206,4
59
78
5
56
206,6
13
81
10
18
203,4
104
86
-7
259
218,2
98
78
1
125
211,3
18
78
12
11
210,9
140
87
-10
273
209,5
76
16
3
200,1
8
79 !
k j l j l k l k l l k i k k m
112 83 214 133 287 73 183 127 124 162 35 79 82 96 205
210,3
Norrbottens län Arjeplog
88,9
Arvidsjaur
93,0
Boden
81,5
Gällivare
85,4
Haparanda
77,6
Jokkmokk
76,6
Kalix
72,2
Kiruna
75,3
Luleå
79,5
Pajala
90,5
Piteå
86,5
Älvsbyn
77,4
Överkalix
95,3
Övertorneå
83,1
Länsmedelvärde
81,1
j i j j l l i l k k k l k l
24
77
12
11
211,0
6
77
16
3
217,9
78
82
-1
158
208,4
41
79
5
56
218,1
133
72
6
42
203,8
151
80
-3
203
206,1
220
79
-5
236
197,8
175
79
-5
236
204,0
108
83
-4
221
213,1
15
85
5
56
235,1
34
83
3
91
211,8
138
83
-6
248
201,8
1
77
17
1
212,9
56
81
2
103
216,0
80 !
k j j l m k k k k j k l j k
81 37 110 36 159 131 229 156 62 4 75 187 66 48
210,4
62 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 62
2010-04-14 14.34
A3. Andel behöriga till gymnasieskolan
meritvärde SALSA (OBS! KOMMUNALA SKOLOR) Avvikelse från modellberäknat värde
Poäng
Poäng
188–242
(-23)–21
Rank
Faktiskt värde Procent 72,5–99,0 88,8 88,9
Jämfört m 2008
Modellberäknat värde
Rank
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Jämtlands län forts.
202
-14
277
83,8
203
-1
158
88,8
210
11
27
92,0
212
3
101
90,4
206 !
k j k k
249
Ragunda
151
Strömsund
72
Åre
110
Östersund
89,7
Länsmedelvärde Västerbottens län
197
11
26
84,4
200
11
29
95,1
214
-15
279
87,3
206
-0
142
96,2
200
-19
288
77,0
199
13
15
90,6
207
-5
215
87,7
212
-6
228
90,8
206
1
134
85,7
208
-5
209
98,5
220
-4
186
92,6
204
7
60
87,8
204
7
56
95,7
220
-11
264
91,4
201
-1
155
97,9
207 !
k k l j l l l k l j k j k k k
240
Bjurholm
30
Dorotea
185
Lycksele
19
Malå
286
Nordmaling
100
Norsjö
180
Robertsfors
95
Skellefteå
218
Sorsele
3
Storuman
58
Umeå
177
Vilhelmina
22
Vindeln
82
Vännäs
7
91,2
Åsele Länsmedelvärde Norrbottens län
201
10
34
88,9
205
13
18
96,5
213
-7
237
89,8
204
13
14
92,5
204
-0
144
82,9
207
-1
156
80,5
208
-8
252
87,8
206
-2
171
87,3
215
-4
197
89,1
215
21
1
96,4
213
-1
160
93,5
212
-10
262
90,4
202
6
70
97,7
212
-1
153
86,2
208 !
89,8
l j k j l l j k k k k k k l
144
Arjeplog
16
Arvidsjaur
120
Boden
63
Gällivare
260
Haparanda
276
Jokkmokk
176
Kalix
186
Kiruna
136
Luleå
17
Pajala
47
Piteå
105
Älvsbyn
10
Överkalix
212
Övertorneå Länsmedelvärde ! Ovägt medelvärde. Öppna jämförelser – Grundskola 2010 63
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 63
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Stockholms län Botkyrka
47,0
288
41,8
285
–
–
83,2
j
Danderyd
92,7
10
93,4
6
88,6
16
95,8
k
11
Ekerö
70,5
237
80,9
101
76,1
125
93,1
k
28
Haninge
82,4
96
84,6
43
80,5
69
85,8
j
178
Huddinge
86,5
38
86,5
29
85,5
34
88,3
k
117
Järfälla
88,6
26
87,1
22
84,2
43
90,0
k
83
Lidingö
93,3
9
93,1
7
67,2
224
96,0
j
10
Nacka
90,6
19
90,7
11
87,1
21
94,1
k
17
Norrtälje
71,5
230
75,4
181
73,8
153
84,0
j
198
Nykvarn
86,1
40
72,6
212
67,2
225
76,8
m
264
Nynäshamn
79,1
141
79,1
124
66,8
227
87,1
k
150
Salem
66,3
264
72,1
220
67,4
222
88,8
k
103
Sigtuna
67,4
251
75,7
176
66,1
231
82,8
k
214
Sollentuna
79,6
135
78,4
140
70,8
193
93,0
j
31
Solna
85,2
56
85,5
36
81,0
67
85,9
k
176
Stockholm
82,7
90
84,4
48
77,5
107
89,8
j
87
Sundbyberg
77,8
164
88,5
16
84,2
44
88,6
j
109
Södertälje
76,7
176
80,2
113
77,2
110
81,6
j
233
Tyresö
84,1
68
83,7
58
70,2
198
87,5
k
137
Täby
90,0
20
85,6
34
75,7
131
96,6
k
8
Upplands Väsby
75,2
195
83,9
54
63,0
245
82,4
l
219
Upplands-Bro
75,4
191
84,3
51
78,0
100
89,0
k
96
Vallentuna
80,8
113
82,0
77
83,3
47
88,9
j
99
Vaxholm
91,5
13
84,9
40
81,2
63
88,1
k
120
Värmdö
77,7
168
86,2
31
72,6
169
93,2
i
24
Österåker
76,0
178
82,5
71
78,2
99
89,3
k
93
Länsmedelvärde
81,1
82,5
77,4
205
89,2
Uppsala län Enköping
78,6
151
80,9
102
69,9
200
87,9
i
126
Heby
68,8
249
76,2
172
81,8
59
77,7
j
257
Håbo
72,9
215
–
–
61,9
250
86,9
i
155
Knivsta
87,4
33
86,2
30
83,0
49
94,0
j
19
Tierp
72,1
224
74,0
197
57,4
259
88,5
i
111
Uppsala
80,2
123
85,1
38
75,4
136
91,3
j
60
Älvkarleby
71,1
233
60,2
269
71,1
187
78,6
k
255
Östhammar
62,1
277
60,7
268
53,3
268
83,2
j
206
Länsmedelvärde
77,4
80,9
71,4
88,8
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
64 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 64
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 93,0
k
99,1
k
99,1 95,3
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
232
98,0
k
75
12,7
182
203
Botkyrka
14
98,9
k
28
17,3
2
1
Danderyd
j
15
98,0
k
77
17,1
3
35
Ekerö
k
147
95,7
k
189
13,7
85
205
Haninge
96,5
k
100
97,2
k
115
15,0
21
70
Huddinge
97,8
k
45
98,7
k
36
14,9
24
105
Järfälla
98,9
k
22
99,6
k
17
17,6
1
2
Lidingö
Procent 82,6–100 95,8
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Stockholms län
98,5
k
30
98,9
k
31
16,4
6
6
Nacka
95,3
k
150
96,5
k
161
12,8
158
214
Norrtälje
92,9
l
237
98,6
k
45
–
–
34
Nykvarn
97,7
k
50
96,6
k
154
12,6
191
165
Nynäshamn
97,5
k
57
97,5
k
104
13,4
113
152
Salem
96,6
k
96
96,3
k
168
13,7
84
209
Sigtuna
98,9
k
23
98,4
k
51
15,5
15
46
Sollentuna
96,2
k
110
98,9
k
30
14,3
47
64
Solna
97,7
k
53
98,2
k
64
16,2
7
61
Stockholm
97,4
k
59
99,4
k
19
15,6
13
175
Sundbyberg
94,3
k
187
95,0
k
224
13,5
100
272
Södertälje
96,1
l
116
97,0
k
125
14,5
32
83
Tyresö
99,2
k
12
98,4
k
53
16,5
5
20
Täby
95,0
l
163
93,6
l
258
14,8
28
245
Upplands Väsby
96,6
k
98
96,1
k
175
12,9
155
85
Upplands-Bro
97,8
k
47
97,6
k
94
15,0
23
42
Vallentuna
99,1
k
16
98,2
k
63
16,0
8
9
Vaxholm
98,5
k
29
100,0
k
1
15,6
12
29
Värmdö
97,0
k
72
98,4
k
55
13,6
89
58
Österåker
97,1
97,8
15,3
Länsmedelvärde Uppsala län Enköping
97,1
k
71
97,2
k
113
13,9
69
142
93,9
k
203
93,4
k
262
12,3
214
269
Heby
95,6
k
135
97,6
j
101
12,8
162
232
Håbo Knivsta
97,2
k
68
97,8
k
88
16,0
9
21
93,6
l
211
96,4
k
166
13,0
149
250
Tierp
97,3
k
63
98,2
k
65
15,3
19
87
Uppsala
89,4
k
278
89,1
l
287
12,4
206
275
Älvkarleby
95,3
k
154
94,3
k
243
13,3
123
265
Östhammar
96,3
97,0
14,7
Länsmedelvärde
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 65
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 65
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Södermanlands län Eskilstuna
69,2
247
63,2
263
57,1
260
82,3
k
225
Flen
75,8
185
66,5
253
60,7
252
82,0
k
228
Gnesta
86,9
35
83,5
61
81,2
64
92,1
k
46
Katrineholm
69,3
245
75,6
178
71,8
180
84,8
k
188
Nyköping
78,7
148
80,0
114
78,8
90
86,8
j
159
Oxelösund
67,0*
255
73,8*
199
52,3*
270
81,4
k
234
Strängnäs
78,9
145
–
–
68,4
211
84,6
j
192
Trosa
83,6
74
80,6
104
79,9
79
93,3
j
23
Vingåker
75,5
188
71,4
227
74,2
151
73,6
l
277
Länsmedelvärde
74,1
71,4
67,1
84,3
Östergötlands län Boxholm
79,7
133
76,1
174
75,0
144
77,3
i
260
Finspång
77,0
175
74,3
192
81,6
60
84,0
j
197
Kinda
84,0
69
44,4
283
64,6
239
89,3
i
94
Linköping
80,9
112
78,3
143
75,9
126
89,4
j
92
Mjölby
71,4
231
73,0
209
68,6
209
91,0
j
64
Motala
83,2
79
77,7
153
77,0
114
82,1
k
227
Norrköping
72,6
220
66,5
252
71,2
186
80,6
k
244
Söderköping
69,6
242
72,3
217
62,7
249
78,8
k
253
Vadstena
89,9
21
81,4
94
77,9
101
77,6
k
258
Valdemarsvik
53,8
284
50,8
280
51,5
272
89,9
j
85
Ydre
80,6
119
80,6
105
77,8
102
90,9
i
68
Åtvidaberg
75,3
193
77,4
158
–
–
89,9
k
84
Ödeshög
85,7
45
76,8
169
89,3
14
98,3
i
5
Länsmedelvärde
77,1
134
72,7
73,4
85,3
Jönköpings län Aneby
56,9
282
78,6
136
64,3
241
87,6
l
Eksjö
84,5
62
81,8
86
85,9
28
94,2
j
16
Gislaved
79,4
137
83,4
64
67,6
215
81,4
j
235
Gnosjö
75,4
192
75,2
184
67,0
226
87,5
j
137
Habo
86,2
39
86,8
25
85,1
37
93,0
j
29
Jönköping
83,0
83
80,7
103
72,0
178
87,8
j
129
Mullsjö
75,9
181
65,9
256
71,1
187
88,9
j
99
Nässjö
80,0
126
72,9
210
62,7
248
83,0
j
212
Sävsjö
80,6
118
84,3
50
89,1
15
75,8
l
271
Tranås
85,6
52
83,2
66
79,7
83
89,8
k
86
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
66 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 66
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 94,2
k
93,1
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
191
94,6
k
237
12,7
171
235
k
230
95,4
k
205
12,2
220
276
Flen
94,6
k
175
99,2
k
23
14,9
25
174
Gnesta
95,1
k
160
96,6
k
152
13,6
90
194
Katrineholm
95,5
k
141
96,4
k
167
13,9
70
230
Nyköping
98,1
k
36
98,0
k
72
12,3
213
124
Oxelösund
94,4
k
183
96,7
k
145
13,2
131
170
Strängnäs
98,8
k
24
98,8
j
34
15,4
17
115
Trosa
92,2
k
251
94,6
k
236
12,3
216
116
Procent 82,6–100 95,8
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Södermanlands län
94,8
96,0
13,3
Eskilstuna
Vingåker Länsmedelvärde Östergötlands län
97,0
k
76
95,2
k
213
14,3
46
266
Boxholm
96,2
k
113
95,8
k
184
12,7
180
218
Finspång
92,0
l
256
100,0
k
1
13,1
135
59
Kinda
97,4
k
60
97,6
k
95
14,0
58
149
Linköping
93,5
k
218
97,1
k
120
13,4
109
155
Mjölby
95,3
k
153
94,0
l
253
11,7
245
223
Motala
94,2
k
189
96,5
k
157
13,1
133
196
Norrköping
95,5
k
137
97,5
k
106
14,4
40
144
Söderköping
94,8
l
168
100,0
k
1
13,9
73
114
Vadstena
90,8
l
267
99,0
k
27
12,7
173
100
Valdemarsvik
89,3
l
279
100,0
k
1
12,4
207
95
Ydre
98,1
k
35
95,6
k
195
13,7
87
52
Åtvidaberg
100,0
j
1
100,0
j
1
13,3
121
4
95,5
96,9
13,3
Ödeshög Länsmedelvärde Jönköpings län Aneby
95,5
k
138
96,4
k
163
13,6
97
242
96,7
j
92
96,7
k
143
12,2
218
248
Eksjö
94,8
k
167
95,6
k
192
13,4
114
200
Gislaved
94,5
k
179
96,6
k
153
15,9
10
50
Gnosjö
99,3
j
7
95,8
k
185
14,4
35
12
Habo
96,5
k
101
98,6
k
46
13,4
115
107
Jönköping
97,1
k
70
97,1
k
117
12,7
183
67
Mullsjö
93,2
k
224
96,5
k
160
12,7
166
212
Nässjö
89,1
l
280
92,1
l
272
13,2
130
279
Sävsjö
61
98,7
k
131
Tranås
97,4
39
14,4
38
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 67
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 67
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Rank
Jönköpings län forts. Vaggeryd
72,6
218
70,3
234
69,6
205
84,2
j
196
Vetlanda
74,3
202
72,3
218
75,3
138
91,2
j
62
Värnamo
82,6
95
86,5
27
82,8
51
90,4
j
78
Länsmedelvärde
80,4
79,7
73,8
87,3
Kronobergs län Alvesta
79,9
131
77,5
155
76,1
124
89,8
j
88
Lessebo
70,1
239
68,2
244
71,4
184
82,4
i
221 186
Ljungby
79,7
134
79,0
126
78,3
96
85,0
k
Markaryd
64,9
270
82,3
73
53,6
267
96,1
i
9
Tingsryd
78,4
154
77,6
154
80,2
75
90,2
k
79
Uppvidinge
85,7
45
73,6
200
79,8
81
88,1
j
118
Växjö
80,0
125
81,5
93
68,6
210
92,3
k
44
Älmhult
80,6
117
74,0
198
77,1
112
91,7
k
52
Länsmedelvärde
79,0
78,7
72,2
90,2
Kalmar län Borgholm
82,2
97
79,4
121
76,9
116
93,9
0 k
20
Emmaboda
97,3
4
43,2
284
95,7
3
87,5
k
137
Hultsfred
70,8
236
40,7
286
–
–
79,9
j
249
Högsby
81,4
108
68,1
245
78,3
97
72,1
l
281
Kalmar
84,5
63
83,6
59
72,4
173
72,6
m
280
Mönsterås
73,3*
212
93,9*
3
86,3*
26
86,2
j
170
Mörbylånga
85,7
45
84,5
46
86,3
25
87,4
l
141
Nybro
78,9
147
82,2
75
52,1
271
82,3
j
224
Oskarshamn
75,3
194
78,4
141
60,2
254
80,1
k
247
100,0
1
90,9
10
95,5
5
81,3
m
237
Vimmerby
67,1
254
68,4
243
76,5
123
85,6
i
182
Västervik
79,4
138
77,0
164
80,1
76
91,3
i
58
Länsmedelvärde
79,9
k
132
Torsås
77,1
74,1
82,2
Gotlands län Gotland
80,0
Länsmedelvärde
80,0
124
82,0
80
82,0
77,3
109
77,3
87,7 87,7
Blekinge län Karlshamn
74,7
199
79,0
125
64,3
242
86,1
j
173
Karlskrona
81,2
109
78,3
145
72,5
172
86,2
j
168
Olofström
88,5
27
75,0
185
65,5
233
92,9
j
32
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
68 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 68
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 89,4
k
95,8 94,8
Procent 82,6–100 95,8
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
277
95,6
k
194
–
–
225
k
129
95,1
k
223
13,0
141
148
Vetlanda
k
170
97,0
k
124
13,0
146
77
Värnamo
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Jönköpings län forts.
95,4
97,0
13,3
Vaggeryd
Länsmedelvärde Kronobergs län
92,9
l
236
97,6
k
100
12,5
196
161
Alvesta
100,0
k
1
95,3
k
211
13,1
137
281
Lessebo
96,8
k
82
97,6
k
99
12,1
222
151
Ljungby
90,6
k
271
95,2
j
220
–
–
121
Markaryd
k
93,2
k
226
95,7
89,1
l
281
95,3
97,0
k
77
96,9
94,4
l
182
95,3
95,3
191
13,7
83
227
Tingsryd
210
12,3
210
108
Uppvidinge
k
130
14,4
41
91
Växjö
k
209
14,4
33
113
Älmhult
96,6
13,5
Länsmedelvärde Kalmar län
99,2
k
11
97,7
k
90
–
–
48
Borgholm
92,1
k
253
98,2
k
62
11,3
258
267
Emmaboda
90,4
k
273
90,4
l
281
12,0
227
254
Hultsfred
93,8
j
207
92,6
l
271
13,6
88
268
Högsby
95,3
k
152
96,7
k
148
13,9
71
141
Kalmar
97,7
k
50
92,9
j
267
11,7
242
176
Mönsterås
98,9
k
20
95,2
k
213
14,1
52
11
Mörbylånga
91,5
l
264
98,7
j
37
13,5
99
123
Nybro
93,5
k
216
94,9
k
229
13,4
104
234
Oskarshamn
96,5
k
103
95,6
k
197
13,8
80
241
Torsås
93,5
l
214
96,6
k
156
12,6
185
199
Vimmerby
95,2
k
156
97,5
k
107
11,9
232
191
94,8
96,0
13,0
Västervik Länsmedelvärde Gotlands län
96,2
k
111
96,2
95,6
k
196
13,5
98
138
95,6
Gotland Länsmedelvärde Blekinge län
95,3
k
151
98,3
k
58
12,7
181
185
Karlshamn
94,4
k
181
95,3
k
207
14,4
36
187
Karlskrona
94,1
k
197
97,6
k
98
12,1
225
60
Olofström
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 69
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 69
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Rank
Blekinge län forts. Ronneby
78,1
162
73,4
204
77,0
113
82,6
k
217
Sölvesborg
75,8
184
70,7
231
54,2
266
87,1
j
152
Länsmedelvärde
79,3
76,4
69,0
86,2
Skåne län Bjuv
66,9
257
71,7
224
71,5
182
81,8
j
230
71,6
229
73,1
207
64,9
237
81,6
j
231
Burlöv
69,2
246
80,5
106
65,6
232
87,7
j
131
Båstad
85,6
50
81,5
91
84,0
45
95,4
j
13
Eslöv
73,0
214
78,8
131
73,2
161
87,6
k
133 107
Bromölla
Helsingborg
77,7
167
85,6
35
80,4
70
88,6
i
Hässleholm
73,6
210
78,3
142
75,3
139
88,1
j
119
Höganäs
83,3
78
84,8
41
84,2
41
87,2
k
147
Hörby
74,6
200
86,0
32
69,8
202
89,2
k
95
Höör
72,8
216
83,0
68
55,7
263
98,8
i
4
Klippan
63,9
272
59,2
271
47,4
279
83,2
j
207
Kristianstad
81,5
106
75,3
182
73,4
159
88,6
j
110
Kävlinge
85,8
44
87,3
19
67,4
220
87,9
j
123
Landskrona
75,0
197
78,5
139
58,7
258
74,6
j
274
Lomma
86,6
36
92,3
9
75,1
143
94,0
l
18
Lund
85,5
55
89,1
15
79,0
88
93,9
k
21
Malmö
70,2
238
75,0
187
69,1
207
80,4
j
245
Osby
79,6
136
78,7
133
69,9
201
84,5
j
194
Perstorp
72,2
223
81,9
83
70,8
189
83,1
j
208
Simrishamn
72,4
222
78,3
144
71,3
185
90,1
j
81
Sjöbo
73,1
213
77,1
162
73,7
155
83,7
j
202
Skurup
87,1*
34
85,0*
39
80,3*
73
83,6
j
203
Staffanstorp
85,1
58
81,5
91
70,6
195
86,3
k
167
Svalöv
84,4
65
82,6
70
74,3
150
88,5
k
113
Svedala
84,3
66
86,8
24
82,2
55
86,9
j
154
Tomelilla
85,9
41
79,8
118
84,5
39
91,8
i
51
Trelleborg
79,9
130
65,5
257
71,7
181
80,1
k
248
Vellinge
90,7
18
94,8
2
88,2
19
95,0
j
14
Ystad
84,9*
60
83,5*
62
88,2*
18
93,1
j
27
Åstorp
78,3
156
72,4
215
49,7
273
86,8
j
158
Ängelholm
85,8
43
75,7
177
55,0
265
90,4
j
77
Örkelljunga
83,8
71
82,0
78
73,5
158
89,5
j
91
Östra Göinge
66,7*
71,5*
226
72,8*
165
82,3
k
222
Länsmedelvärde
77,9
258
79,9
72,6
86,9
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
70 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 70
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 90,7
k
95,8
k
Procent 82,6–100 95,8
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
268
94,1
k
249
12,3
209
270
Ronneby
128
96,9
k
129
14,0
64
134
Sölvesborg
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Blekinge län forts.
94,0
96,1
13,3
Länsmedelvärde Skåne län
95,1
k
161
92,7
l
270
12,6
190
260
Bjuv
93,3
l
223
93,9
l
256
11,0
263
237
Bromölla
96,3
k
107
96,8
k
137
12,8
163
106
Burlöv
93,7
l
208
98,8
k
33
13,6
91
30
Båstad
94,1
k
199
95,4
k
206
12,1
224
178
Eslöv
96,7
k
90
95,3
k
208
12,9
151
112
Helsingborg
93,6
k
212
92,9
k
268
13,6
93
204
Hässleholm
98,0
k
40
96,6
k
149
15,3
18
79
Höganäs
93,2
k
228
96,3
k
170
–
–
243
Hörby
98,3
k
31
97,0
k
127
12,9
157
56
Höör
96,8
k
86
99,4
k
18
12,9
156
231
Klippan Kristianstad
92,8
k
240
96,4
k
165
13,0
145
192
96,8
k
84
97,8
k
86
14,3
45
72
Kävlinge
96,0
j
120
95,2
k
218
13,9
68
274
Landskrona
99,0
k
19
99,3
k
21
14,0
62
23
Lomma
99,0
k
17
99,1
k
25
15,5
14
25
Lund
94,4
k
184
95,5
k
198
14,0
61
264
Malmö
96,8
j
87
98,0
j
73
12,7
179
78
Osby
93,0
k
235
93,8
k
257
12,9
154
73
Perstorp Simrishamn
96,6
j
94
97,9
k
81
12,8
165
75
94,2
j
192
94,6
k
234
14,9
26
202
Sjöbo
92,2
l
252
93,5
k
260
10,3
269
129
Skurup
97,0
k
73
97,0
k
122
14,3
44
104
Staffanstorp
97,3
k
66
96,4
k
163
12,3
211
190
Svalöv
97,2
k
67
96,9
k
128
13,6
96
157
Svedala
99,2
k
13
100,0
k
1
12,1
226
215
Tomelilla
94,1
k
196
94,2
l
248
12,4
203
233
Trelleborg
99,6
k
6
98,8
k
35
15,7
11
13
Vellinge
99,3
k
9
98,5
k
49
14,2
49
31
Ystad
96,4
k
105
96,7
k
147
11,0
264
143
Åstorp
97,3
k
62
96,8
k
132
13,3
119
111
Ängelholm
95,2
k
155
94,4
l
240
14,1
53
38
Örkelljunga
92,5
k
249
95,0
k
227
11,7
241
252
95,9
96,3
13,5
Östra Göinge Länsmedelvärde
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 71
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 71
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Rank
Hallands län Falkenberg
78,2
161
77,3
159
72,6
170
87,3
k
Halmstad
81,9
101
73,3
205
67,6
216
91,0
j
65
Hylte
65,0
269
69,6
238
60,2
253
80,8
l
242
Kungsbacka
75,4
190
77,2
161
48,6
276
92,6
j
40
Laholm
83,2
79
79,6
120
75,4
135
84,8
k
187
Varberg
83,0
82
79,9
115
70,5
196
88,5
k
114
Länsmedelvärde
79,4
216
76,5
64,1
143
89,7
Västra götalands län Ale
76,5
177
78,6
135
67,5
218
82,6
j
Alingsås
82,9
85
81,4
95
80,0
77
92,0
j
47
Bengtsfors
81,7
104
80,5
106
78,5
94
76,7
i
266
Bollebygd
77,4
171
77,4
157
43,0
284
86,4
k
165
Borås
77,5
170
80,3
110
71,5
183
86,1
j
174
Dals-Ed
67,3
253
78,8
130
80,8
68
88,9
j
99
Essunga
95,8
5
93,8
4
89,8
13
87,1
j
149
Falköping
78,7
150
79,1
123
75,6
132
87,5
k
136
Färgelanda
79,3
139
83,1
67
76,7
121
87,9
j
124
Grästorp
79,3
139
67,2
249
75,0
144
98,9
k
3
Gullspång
83,3
77
77,1
163
65,2
235
83,6
i
204
Göteborg
74,6
201
75,9
175
69,7
203
86,1
j
172
Götene
80,4
121
62,0
267
80,4
71
86,7
k
161
Herrljunga
73,3
211
72,1
221
73,3
160
90,2
j
80
Hjo
66,7
258
66,3
255
64,6
240
89,0
j
97
Härryda
82,9
88
84,0
53
86,2
27
92,9
j
34
Karlsborg
89,5
22
78,9
128
93,0
6
93,2
k
25
Kungälv
75,5
189
64,5
259
73,0
163
91,8
j
50
Lerum
84,7
61
86,5
28
83,1
48
87,3
k
142
Lidköping
83,4
76
80,5
108
69,6
204
89,6
k
89
Lilla Edet
80,6
116
87,3
18
85,5
33
77,4
j
259
Lysekil
79,0
143
81,1
99
76,8
117
88,8
k
105
Mariestad
79,1
142
77,5
156
68,2
214
85,1
j
184
Mark
82,2
98
84,8
42
82,5
54
92,9
j
33
Mellerud
63,9
272
66,7
250
59,3
256
85,8
k
179
Munkedal
66,9
256
69,7
237
71,9
179
92,4
j
42
Mölndal
85,5
54
84,1
52
77,6
106
91,0
j
66
Orust
62,8
276
65,0
258
67,4
221
94,4
k
15
Partille
77,8
166
84,5
44
76,7
120
92,2
j
45
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
72 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 72
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 95,4
k
96,5
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
144
96,8
k
140
13,2
127
180
Falkenberg
k
102
98,1
k
68
13,7
81
71
Halmstad
94,0
l
201
95,4
k
203
12,8
164
277
Hylte
98,3
k
32
98,6
k
41
13,8
75
19
Kungsbacka
93,3
k
221
98,7
k
38
12,6
186
122
Laholm
96,3
k
106
96,8
k
135
13,9
72
110
Varberg
Procent 82,6–100 95,8
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Hallands län
96,5
97,8
13,5
Länsmedelvärde Västra götalands län
93,9
k
202
94,6
k
235
12,0
230
246
Ale
97,9
k
44
98,4
k
52
13,3
116
40
Alingsås
90,6
l
271
97,5
k
103
12,6
188
273
Bengtsfors
96,7
k
89
97,6
k
96
–
–
125
Bollebygd
95,1
k
162
95,6
k
193
13,3
117
169
Borås
93,5
l
217
94,2
l
246
–
–
145
Dals-Ed
90,0
l
275
97,1
k
116
12,4
199
62
Essunga
93,3
k
222
95,4
k
202
14,1
55
166
Falköping Färgelanda
90,7
l
270
97,4
k
108
11,6
251
158
96,8
k
83
96,9
k
131
12,7
175
51
Grästorp
96,6
k
99
93,3
k
263
13,4
111
66
Gullspång
95,9
k
123
97,3
k
111
14,1
51
173
Göteborg
95,3
k
149
98,1
k
66
13,2
128
102
Götene
94,1
k
198
95,8
k
182
13,8
78
238
Herrljunga
96,4
k
104
96,5
k
158
12,1
223
74
Hjo
99,0
k
18
98,8
k
32
15,0
22
17
Härryda
92,1
l
254
99,0
j
26
13,4
106
36
Karlsborg
95,9
k
124
96,6
k
155
14,4
34
84
Kungälv
97,0
k
78
96,7
k
141
13,8
77
55
Lerum
96,6
k
95
96,7
k
142
13,4
110
127
Lidköping Lilla Edet
95,0
j
163
95,4
k
201
8,7
273
280
98,0
k
37
97,9
k
78
14,0
60
26
Lysekil
94,7
k
173
91,4
l
275
14,9
27
224
Mariestad
96,6
k
97
96,8
k
139
14,0
65
126
Mark
87,1
l
286
95,0
j
224
–
–
288
Mellerud
95,9
j
122
94,0
l
251
13,1
136
90
Munkedal
98,0
k
39
98,3
k
57
14,2
50
41
Mölndal
96,9
k
79
96,0
j
178
12,7
169
81
Orust
97,9
k
41
97,6
k
91
14,0
63
22
Partille
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 73
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 73
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Västra götalands län forts. Skara
91,2
16
87,1
21
88,0
20
91,4
k
57
Skövde
78,4
155
80,2
111
80,3
72
85,7
k
181
Sotenäs
85,5
53
84,4
47
80,3
74
93,0
i
30
Stenungsund
76,0
179
70,0
235
52,6
269
92,7
j
37
Strömstad
89,2
24
85,4
37
92,2
7
89,0
j
98
Svenljunga
71,8
227
71,6
225
65,4
234
93,2
k
26
Tanum
72,8
217
69,3
239
75,9
128
97,5
j
6
Tibro
88,2
29
83,6
60
86,5
23
92,7
j
37
Tidaholm
78,5
152
59,2
270
76,5
122
89,5
j
90
Tjörn
80,5
120
72,4
214
70,5
197
92,3
j
43
Tranemo
91,3
15
81,9
85
88,5
17
84,5
k
193
Trollhättan
78,2
160
73,3
206
74,5
148
87,1
j
151
Töreboda
82,9
87
82,4
72
91,7
8
88,5
j
111
Uddevalla
66,3
263
76,3
170
67,4
223
87,2
j
146
Ulricehamn
81,9
100
81,9
84
77,4
108
84,8
k
189
Vara
82,7
93
79,7
119
78,4
95
86,2
j
169
Vårgårda
77,6
169
76,8
168
77,8
102
87,2
j
147
Vänersborg
74,0
206
82,0
82
62,7
246
87,6
k
135
Åmål
92,4
11
81,4
96
85,8
30
91,3
j
59
Öckerö
89,1
25
87,4
17
79,1
87
91,5
l
55
Länsmedelvärde
78,0
177
78,0
73,8
88,2
Värmlands län Arvika
85,2
57
78,0
150
81,2
62
85,9
j
Eda
84,4
64
81,8
86
85,9
29
88,4
l
116
Filipstad
66,7
258
79,4
121
82,1
57
67,2
l
287
Forshaga
93,8
7
84,5
45
85,3
36
79,0
l
251
Grums
83,1
81
84,3
49
85,5
32
86,2
j
171
Hagfors
69,5
243
74,0
195
72,2
176
83,9
j
200
Hammarö
92,0
12
86,7
26
90,4
11
90,1
k
82
Karlstad
82,1
99
83,9
57
67,5
219
87,2
j
145 144
Kil
82,7
91
78,2
148
63,9
243
87,2
k
Kristinehamn
69,0
248
76,9
167
75,9
127
88,7
j
106
100,0
1
92,5
8
90,0
12
75,9
l
269
Storfors
78,3
159
72,3
216
76,7
119
91,2
j
61
Sunne
88,1
30
83,9
55
85,8
31
91,0
j
63
Säffle
71,3
232
58,7
273
68,4
211
81,2
i
238
Munkfors
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
74 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 74
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 95,0
k
95,8
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
166
98,0
k
71
14,4
42
93
Skara
k
130
95,3
k
212
12,4
205
156
Skövde
94,2
k
190
96,1
k
174
14,5
31
76
Sotenäs
97,3
k
64
98,3
k
59
13,4
105
15
Stenungsund
Procent 82,6–100 95,8
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Västra götalands län forts.
96,1
k
115
99,2
k
24
12,4
198
68
Strömstad
100,0
k
1
100,0
k
1
–
–
27
Svenljunga
96,9
k
80
100,0
k
1
14,1
57
5
Tanum
95,9
l
125
95,2
l
219
14,4
37
118
Tibro
91,9
k
259
92,8
k
269
–
–
147
Tidaholm
97,3
k
65
98,2
k
61
13,8
74
28
Tjörn
95,5
k
142
95,2
k
213
–
–
259
Tranemo
96,0
k
118
96,8
k
138
12,7
170
198
Trollhättan
93,3
k
220
94,1
k
250
14,6
29
182
Töreboda
96,0
k
117
95,2
k
217
14,1
56
94
Uddevalla Ulricehamn
93,2
l
227
94,4
l
241
14,0
59
258
95,3
k
148
90,2
l
282
13,3
122
119
Vara
96,6
j
93
95,8
j
185
13,7
82
229
Vårgårda Vänersborg
95,7
k
133
97,0
k
126
12,7
178
172
91,9
l
257
98,6
k
43
12,9
153
211
Åmål
92,9
l
237
99,4
k
20
13,2
125
16
Öckerö
95,8
96,7
13,6
Länsmedelvärde Värmlands län Arvika
94,3
k
186
98,0
k
76
12,7
177
117
97,8
j
48
97,8
j
83
11,3
259
189
Eda
88,7
k
284
87,1
l
288
11,1
262
282
Filipstad Forshaga
93,0
l
231
94,0
l
252
11,5
254
247
94,6
j
175
94,6
k
232
11,7
243
240
Grums
88,8
l
283
94,4
k
238
11,9
231
251
Hagfors
98,2
k
34
98,7
k
40
14,4
39
14
Hammarö
96,2
k
112
97,8
k
84
14,2
48
54
Karlstad
97,7
j
52
97,1
k
118
12,7
174
188
Kil
95,1
k
158
93,0
l
264
13,0
142
195
Kristinehamn
98,2
k
33
100,0
k
1
9,9
272
65
Munkfors
95,0
l
163
95,0
l
224
11,3
260
263
Storfors
94,6
k
178
98,5
j
48
12,3
212
133
Sunne
94,8
k
168
96,4
j
162
13,1
139
135
Säffle
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 75
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 75
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Rank
Värmlands län forts. Torsby
78,7
149
82,2
74
81,9
58
91,5
i
56
Årjäng
70,8
235
75,2
183
73,7
154
92,9
k
34
Länsmedelvärde
80,7
275
80,1
76,0
86,2
Örebro län Askersund
71,7
228
75,6
180
70,0
199
74,2
k
Degerfors
75,8
183
72,8
211
77,2
111
75,2
j
273
Hallsberg
72,0
226
74,8
189
79,7
82
81,4
k
236
Hällefors
66,1
265
82,0
78
–
–
68,6
i
286
Karlskoga
82,8
89
78,2
147
72,9
164
87,8
k
127
Kumla
75,9
180
76,3
171
75,2
141
81,9
l
229
Laxå
85,7
45
83,9
56
75,8
130
90,8
j
69
Lekeberg
78,5
153
76,2
173
72,7
166
73,4
k
278
Lindesberg
80,0
126
55,5
276
70,6
194
72,0
l
282
Ljusnarsberg
45,1
289
53,1
279
48,8
275
56,0
m
290
Nora
69,8
241
73,0
208
78,2
98
86,4
i
166
Örebro
73,9
208
71,9
223
64,7
238
83,8
k
201
Länsmedelvärde
75,0
263
72,1
69,5
81,1
Västmanlands län Arboga
75,2
196
67,4
248
79,2
86
76,9
k
Fagersta
77,1
172
79,8
116
82,2
56
84,7
i
191
Hallstahammar
81,7
103
80,2
112
75,2
142
80,2
k
246
Kungsör
83,7
73
64,4
260
79,3
85
86,5
j
164
Köping
80,7*
114
74,0*
195
72,2*
175
77,1
k
262
Norberg
67,4
251
47,8
281
65,2
235
90,7
i
71
Sala
72,0
225
74,0
193
68,3
213
71,0
l
283
Skinnskatteberg
51,2
287
62,8
265
46,5
281
72,7
i
279
Surahammar
63,6
274
82,8
69
80,0
77
86,8
j
157
Västerås
74,2
204
80,3
109
74,0
152
86,5
j
163
Länsmedelvärde
74,6
77,0
73,8
83,2
Dalarnas län Avesta
81,7
105
81,7
90
83,4
46
85,1
j
185
Borlänge
70,1
240
72,0
222
61,2
251
83,0
j
211
Falun
75,7
187
78,6
134
79,8
80
91,0
k
67
Gagnef
89,2
23
79,8
117
75,5
134
82,3
j
226
Hedemora
69,4
244
68,1
247
69,2
206
82,3
l
223
Leksand
85,7
45
81,1
100
81,1
65
91,8
j
49
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
76 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 76
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 92,5
l
91,6
l
Procent 82,6–100 95,8
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
250
96,5
k
158
12,5
195
220
Torsby
262
96,0
l
178
13,4
112
130
Årjäng
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Värmlands län forts.
94,9
96,4
13,0
Länsmedelvärde Örebro län
94,4
k
185
96,2
k
172
14,4
43
153
Askersund
94,2
k
188
99,3
j
22
12,0
228
285
Degerfors
83,6
l
289
90,6
l
278
12,2
219
287
Hallsberg
92,8
k
241
97,6
k
93
12,4
202
159
Hällefors
95,7
k
132
94,2
l
245
17,0
4
140
Karlskoga Kumla
95,5
k
139
96,7
k
144
13,2
132
193
98,7
k
26
96,0
k
178
12,8
161
43
Laxå
92,6
k
244
96,8
k
133
10,5
267
239
Lekeberg
94,2
k
195
89,8
k
284
11,6
247
271
Lindesberg
92,6
j
246
90,7
k
277
15,4
16
262
Ljusnarsberg
94,7
k
171
95,4
k
203
13,8
79
168
Nora
93,1
k
229
96,0
k
177
12,7
167
244
Örebro
93,3
95,0
12,6
Länsmedelvärde Västmanlands län
92,6
k
246
93,9
l
254
11,8
238
201
Arboga
90,2
k
274
90,1
k
283
12,5
192
210
Fagersta
95,5
k
136
98,5
k
50
12,0
229
216
Hallstahammar
94,6
k
177
93,4
j
261
13,9
67
256
Kungsör
93,2
l
225
96,2
k
171
12,2
221
255
Köping
93,8
k
206
98,9
k
29
13,4
107
253
Norberg
89,6
l
276
89,6
l
285
13,0
140
286
Sala
82,6
m
290
91,5
l
274
12,8
159
289
Skinnskatteberg
99,2
k
10
96,1
l
176
11,7
244
45
Surahammar
96,7
k
91
97,8
k
85
13,5
102
150
94,9
96,2
13,0
Västerås Länsmedelvärde Dalarnas län
95,7
k
131
98,6
j
47
11,4
257
137
Avesta
95,8
k
126
94,2
l
247
12,4
200
221
Borlänge
96,3
k
108
96,7
k
146
13,5
101
98
Falun
97,9
k
42
98,6
k
42
12,5
197
49
Gagnef
98,9
j
21
97,8
j
88
11,9
235
146
Hedemora
95,6
k
134
97,6
k
101
14,1
54
53
Leksand
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 77
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 77
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Rank
Dalarnas län forts. Ludvika
79,7
132
74,0
194
83,0
50
82,6
i
Malung-Sälen
84,2
67
73,5
202
76,8
118
96,9
k
7
Mora
73,8
209
77,7
152
63,2
244
87,8
k
130
Orsa
64,2
271
62,5
266
66,2
230
88,0
j
122
Rättvik
85,6
50
77,3
160
74,8
147
92,4
k
41
Smedjebacken
72,5
221
71,4
227
75,6
133
81,6
k
232
Säter
52,4
286
66,3
254
73,5
156
87,1
j
153
Vansbro
95,7
6
78,3
146
95,7
3
88,9
k
99
Älvdalen
75,7
186
68,1
245
56,5
262
87,8
k
128
Länsmedelvärde
75,9
180
75,0
74,0
215
87,1
Gävleborgs län Bollnäs
66,0
266
70,4
232
73,1
162
85,8
i
Gävle
82,7
92
82,0
81
81,5
61
86,0
j
175
Hofors
62,8
275
68,8
241
58,7
257
66,1
k
289
Hudiksvall
81,8
102
77,0
165
76,9
115
82,9
j
213
Ljusdal
80,6
115
79,0
127
70,8
192
84,2
k
195
Nordanstig
66,4
262
54,7
277
81,0
66
70,5
j
284
Ockelbo
57,7
281
78,7
132
49,0
274
77,8
m
256
Ovanåker
82,9
86
81,2
97
84,2
41
90,6
i
74
Sandviken
74,1
205
69,0
240
62,7
247
74,0
l
276
Söderhamn
75,9
182
72,2
219
78,7
92
82,6
k
218
Länsmedelvärde
76,9
250
75,4
74,9
82,2
Västernorrlands län Härnösand
83,5
75
83,5
63
78,9
89
79,6
k
Kramfors
68,4
250
58,8
272
47,6
278
80,9
j
241
Sollefteå
80,3
122
70,4
233
72,5
171
76,8
k
265
Sundsvall
81,0
111
74,9
188
72,7
167
80,6
j
243
Timrå
72,6
219
73,4
203
75,2
140
75,5
l
272
Ånge
60,2
278
62,9
264
47,7
277
83,1
j
210
Örnsköldsvik
74,0
207
68,6
242
67,6
217
83,9
k
199
Länsmedelvärde
77,2
72,3
69,8
80,8
Jämtlands län Berg
77,8
165
78,9
129
66,7
228
92,7
k
39
Bräcke
83,8
72
81,8
86
85,3
35
78,7
j
254
Härjedalen
88,3
28
–
–
78,7
91
85,2
j
183
Krokom
79,0
144
73,5
201
74,3
149
82,4
k
220
Ragunda
66,0
267
74,5
190
44,7
283
91,5
i
53
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
78 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 78
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 95,2
k
97,6
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
157
95,7
l
190
13,3
124
139
Ludvika
k
55
97,5
k
105
13,7
86
7
Malung-Sälen
95,4
k
145
95,8
k
185
13,5
103
89
Mora
91,7
l
261
95,1
l
222
11,4
255
181
Orsa
92,6
k
246
95,5
k
200
12,7
168
57
Rättvik
12,4
201
208
Smedjebacken
–
–
92
Säter
11,5
253
219
Vansbro
12,9
152
99
Procent 82,6–100 95,8
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Dalarnas län forts.
86,8
l
287
90,5
l
280
99,3
k
8
100,0
j
1
92,0
l
255
93,0
k
265
88,1
l
285
100,0
j
1
95,5
96,3
12,8
Älvdalen Länsmedelvärde Gävleborgs län Bollnäs
97,0
k
75
98,3
k
60
12,6
187
69
95,5
k
140
95,8
k
188
13,8
76
160
Gävle
91,2
l
266
89,3
l
286
11,8
237
284
Hofors
92,6
l
245
93,0
k
266
11,5
252
206
Hudiksvall
93,7
k
210
97,0
k
121
11,9
233
163
Ljusdal
91,7
l
260
94,9
k
228
11,8
239
228
Nordanstig
88,9
l
282
91,5
l
273
11,4
256
283
Ockelbo
92,8
k
242
86,7
m
289
12,7
176
186
Ovanåker
95,8
k
127
94,6
k
231
13,0
148
197
Sandviken
96,8
k
85
97,9
k
79
13,1
138
82
Söderhamn
94,8
95,0
12,9
Länsmedelvärde Västernorrlands län
96,1
k
114
96,6
k
151
14,0
66
249
Härnösand
94,6
k
174
95,5
k
199
12,6
189
261
Kramfors
94,5
k
180
96,8
k
136
12,4
208
136
Sollefteå
94,0
k
200
96,6
k
150
13,6
92
257
Sundsvall
93,8
l
205
95,8
k
183
12,5
193
278
Timrå
93,5
k
213
95,2
k
213
11,6
246
226
Ånge
94,2
k
193
94,4
k
239
12,5
194
164
Örnsköldsvik
94,3
95,9
13,1
Länsmedelvärde Jämtlands län
93,7
l
209
94,6
l
230
13,6
94
80
Berg
91,5
l
263
93,5
k
259
10,5
268
217
Bräcke
96,9
k
81
97,6
k
96
13,2
129
154
Härjedalen
96,0
k
118
95,9
k
181
13,2
126
103
Krokom
92,9
k
237
95,2
k
220
–
–
236
Ragunda
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 79
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 79
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 9. Resultatindikatorer A4–A11 A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5 A4. Matematik
A5. Engelska
A7–A9. Andel elever som
A6. Svenska
A7. Matematik
Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
Procent
Rank
Procent
Rank
Procent
41,9–100
40,7–94,8
42,5–100
56,0–100
Vägt medel, riket
78,6
78,4
73,3
87,0
Median, riket
78,9
78,3
75,1
87,2
Jämfört m 2008
Faktiskt värde Rank
Jämtlands län forts. Strömsund
74,8
198
44,6
282
42,5
286
86,6
j
162
Åre
81,5
107
–
–
68,6
208
75,9
l
270
Östersund
78,1
163
81,8
89
73,5
157
88,4
k
115
Länsmedelvärde
78,8
75,1
69,3
85,9
Västerbottens län Bjurholm
58,3
279
66,7
250
85,0
38
77,3
l
260
Dorotea
66,7
258
83,3
65
82,6
53
70,3
l
285
Lycksele
77,0
174
78,5
138
77,6
105
95,6
k
12
Malå
58,1
280
93,5
5
82,8
52
76,5
l
267
Nordmaling
77,0
173
54,1
278
45,9
282
81,0
j
239
Norsjö
41,9
290
71,4
227
72,1
177
91,5
i
54
Robertsfors
74,3
203
74,3
191
47,1
280
90,8
j
69
Skellefteå
79,9
129
82,1
76
70,8
191
88,8
j
104
Sorsele
80,0
126
78,6
136
60,0
255
100,0
k
1
Storuman
65,5
268
64,3
261
72,6
168
83,1
l
209
Umeå
84,0
70
78,0
149
72,4
174
90,7
k
73
Vilhelmina
54,0
283
63,5
262
55,6
264
90,7
i
72
Vindeln
90,9
17
87,3
20
96,4
2
78,8
l
252
Vännäs
85,9
41
85,7
33
75,3
137
86,8
l
160
Åsele
93,8
8
90,6
12
87,1
22
93,6
i
22
Länsmedelvärde
79,6
78,3
71,4
89,1
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur
85,0
59
90,0
14
66,7
228
100,0
k
1
100,0
1
94,8
1
100,0
1
92,7
i
36
Boden
88,0
31
87,0
23
86,3
24
90,6
j
75
Gällivare
53,4
285
58,1
274
57,1
260
88,6
j
108
Haparanda
83,0
83
70,9
230
79,5
84
66,2
m
288
Jokkmokk
86,5
37
76,9
166
91,7
8
76,4
l
268
Kalix
70,9
234
69,8
236
75,9
129
87,9
j
125
Kiruna
78,3
158
72,5
213
77,6
104
88,0
j
121
Luleå
78,3
157
77,7
151
75,0
146
86,8
j
156
Pajala
78,9
146
56,3
275
78,6
93
87,5
l
137
Piteå
82,6
94
75,6
179
42,7
285
90,5
j
76
Älvsbyn
91,5
14
90,2
13
91,5
10
91,9
j
48
Överkalix
87,5*
32
75,0*
185
70,8*
189
81,0
l
239
Övertorneå
81,1
110
81,1
98
84,3
40
84,7
j
190
Länsmedelvärde
79,5
76,1
72,4
87,2
* Korrigerat värde inlämnat, avser endast kommunal verksamhet
80 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 80
2010-04-14 14.34
u
uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 A9. Svenska
Faktiskt värde
Faktiskt värde
95,4 98,7
k
94,7 97,6
Procent 82,6–100 95,8
A10. Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9
A11. Sammanvägt resultat
96,7
Jämfört m 2008
A8. Engelska
Jämfört m 2008
m
26
98,6
k
44
11,8
236
162
l
171
97,1
k
118
15,0
20
39
Åre
k
54
98,1
k
69
14,6
30
88
Östersund
Rank
Procent 86,7–100 96,7
Rank
Antal rätt
Rank
Rank
8,7–17,6
Kommun Min–max, riket
13,7
Vägt medel, riket
13,1
Median, riket Jämtlands län forts.
96,3
97,1
13,4
Strömsund
Länsmedelvärde Västerbottens län
93,0
k
233
100,0
k
1
97,5
k
58
– 93,9
– j
98,1
k
–
Bjurholm
10,8
265
184
254
–
–
63
Dorotea
66
12,9
150
177
Lycksele
98,0
k
38
98,0
k
73
13,1
134
86
Malå
91,3
l
265
90,5
l
279
11,2
261
290
Nordmaling
91,9
l
258
98,4
k
54
12,4
204
37
Norsjö
98,7
k
25
96,2
k
173
–
–
183
Robertsfors
96,0
k
121
96,3
k
169
13,0
147
132
Skellefteå
83,9
m
288
100,0
k
1
11,6
249
101
Sorsele
93,8
l
204
90,8
l
276
9,9
271
44
Storuman
97,7
k
49
97,8
k
87
13,3
118
96
Umeå
93,0
l
233
94,3
k
244
13,0
143
109
Vilhelmina
95,4
l
146
97,0
j
123
–
–
32
Vindeln
95,1
k
159
97,6
j
92
13,4
107
167
Vännäs
97,9
k
43
100,0
j
1
10,5
266
18
96,4
96,9
12,9
Åsele Länsmedelvärde Norrbottens län
97,1
k
69
100,0
k
1
–
–
24
Arjeplog
100,0
j
1
100,0
i
1
13,3
120
3
Arvidsjaur
95,5
k
143
97,2
k
114
11,9
234
120
Boden
97,0
k
74
98,0
j
70
12,3
215
33
Gällivare
90,7
l
269
94,6
k
232
10,2
270
207
Haparanda
98,6
k
28
94,4
l
242
11,6
248
213
Jokkmokk
93,4
k
219
97,4
k
109
12,3
217
222
Kalix
94,2
k
194
96,8
k
133
12,7
172
179
Kiruna
96,3
k
109
97,9
k
80
13,0
144
128
Luleå
93,5
l
215
97,3
k
110
11,8
240
8
Pajala
97,8
k
46
97,8
k
82
12,7
184
47
Piteå
92,7
l
243
97,2
k
112
13,6
95
171
Älvsbyn
97,6
k
56
100,0
k
1
11,6
250
10
Överkalix
96,8
k
87
98,3
k
56
12,8
160
97
Övertorneå
95,8
97,5
12,4
Länsmedelvärde
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 81
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 81
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
159
Stockholms län Botkyrka
73 010
122
10 403
776
-2,9
104
Danderyd
68 763
55
12 827
264
-6,7
55
2
Ekerö
71 627
103
13 271
1 406
-3,6
93
25
Haninge
70 887
92
13 588
1 488
-4,7
83
137
Huddinge
77 439
189
17 405
645
4,0
189
127
Järfälla
74 275
140
11 047
1 088
1,0
148
118
Lidingö
70 827
89
12 125
276
-3,7
92
8
Nacka
78 337
200
11 979
390
4,9
201
35
Norrtälje
73 611
131
16 257
3 910
-1,3
123
178
Nykvarn
77 969
197
9 193
1 117
9,1
247
146
Nynäshamn
67 421
31
9 011
1 880
-8,4
31
74
Salem
71 593
101
13 200
386
1,7
155
167
Sigtuna
73 273
126
11 875
2 416
-2,0
111
165
Sollentuna
75 172
157
11 737
426
1,6
154
86
Solna
74 722
148
11 111
364
2,8
172
111
Stockholm
83 429
257
15 018
173
16,7
282
233
Sundbyberg
79 832
228
14 778
257
9,8
253
237
Södertälje
70 875
91
13 296
1 258
-7,0
51
184
Tyresö
69 764
72
12 509
567
-4,4
87
60
Täby
68 323
46
13 902
319
-6,0
66
14
71 801
105
12 616
660
-0,6
132
205
Upplands Väsby Upplands-Bro
69 568
67
7 348
2 293
-5,8
67
45
Vallentuna
72 980
121
13 754
1 663
-1,2
127
53
Vaxholm
78 902
213
13 595
3 761
3,6
181
33
Värmdö
78 030
198
15 462
2 816
3,3
178
72
Österåker
70 844
90
14 415
1 598
-5,8
68
28
Länsmedelvärde
76 656
13 681
815
4,7
Uppsala län Enköping
70 502
86
12 674
3 281
-4,6
84
92
Heby
78 683
209
11 046
5 583
5,0
203
258 249
Håbo
78 715
210
10 078
2 406
7,4
229
Knivsta
74 364
143
15 186
3 278
0,6
142
34
Tierp
75 103
156
18 062
3 515
-1,3
124
204
Uppsala
71 980
110
12 565
2 018
-3,4
95
68
82 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 82
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
75,7*
k
82,1*
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
283
11,7
27,5
1,4
16,8
6,8
27,0
7,7
Botkyrka
239
14,6
20,1
1,9
7,8
6,3
14,9
1,5
Danderyd
77,0
** j
277
13,0
15,4
4,4
6,7
10,6
19,8
4,0
Ekerö
76,8
l
278
13,3
25,6
1,3
11,9
7,5
18,6
3,7
Haninge Huddinge
Stockholms län
80,2
k
261
12,5
21,9
1,3
11,4
6,1
18,6
3,0
79,7
k
267
13,0
21,5
3,0
9,1
4,5
17,9
5,0
Järfälla
81,0
k
255
12,6
11,8
1,6
10,5
4,0
16,9
3,8
Lidingö
80,4
k
260
13,2
16,5
2,1
12,0
5,6
23,3
3,6
Nacka
85,4
k
191
13,2
23,8
0,4
14,3
3,8
14,6
6,3
Norrtälje
89,2
k
109
12,8
34,7
1,1
17,1
4,3
20,4
9,9
Nykvarn
73,3
k
286
13,3
21,0
1,3
9,4
4,2
19,8
1,0
Nynäshamn
80,5
k
258
11,5
16,7
1,9
10,3
4,4
10,9
4,0
Salem
80,1*
k
262
12,0
30,6
1,7
14,1
4,9
19,6
3,6
Sigtuna Sollentuna
77,9*
k
275
12,6
16,6
1,6
6,4
7,1
16,4
4,7
75,1*
k
285
11,7
30,7
0,8
12,6
9,8
25,5
2,8
Solna
78,5*
273
12,0
22,9
1,4
10,5
5,3
21,2
4,1
Stockholm
76,2
** k
280
12,0
21,9
2,3
8,1
9,4
23,1
4,0
Sundbyberg
73,1
k
287
13,3
28,5
1,0
16,4
3,8
26,7
3,4
Södertälje
83,7
k
215
13,4
26,0
1,5
10,3
3,0
19,8
5,3
Tyresö
76,7*
k
279
12,6
14,1
2,3
9,0
8,8
15,1
5,0
Täby
81,2
l
252
13,3
24,4
0,5
10,4
6,6
29,4
4,5
Upplands Väsby
81,2
j
250
12,4
23,9
2,3
9,5
2,7
13,2
2,7
Upplands-Bro
81,3
k
249
13,3
19,5
0,5
12,4
7,2
16,4
5,5
Vallentuna
78,0
k
274
11,3
33,0
0,9
11,6
7,1
33,6
2,7
Vaxholm
75,9
k
282
14,4
17,3
1,5
10,4
7,5
19,4
6,0
Värmdö
80,1
k
263
13,3
27,4
3,2
14,1
7,5
24,9
4,9
Österåker
12,6
22,3
1,6
11,2
5,8
20,4
4,3
Länsmedelvärde
78,8
Uppsala län 89,7*
95
12,5
24,4
4,0
11,1
6,5
14,1
4,7
84,6
** k
201
10,9
24,9
1,0
13,3
5,1
19,8
1,5
Enköping Heby
75,9
j
281
11,5
16,7
1,6
13,7
5,8
18,8
8,4
Håbo
83,0
k
226
13,5
24,7
0,5
5,1
7,9
22,9
2,2
Knivsta
91,3
k
62
12,1
16,0
3,7
10,4
4,8
10,1
4,9
Tierp
83,2
k
221
12,5
16,5
1,8
8,4
8,8
16,8
3,7
Uppsala
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 83
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 83
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Uppsala län forts. Älvkarleby
75 061
153
13 413
1 394
4,3
195
266
Östhammar
70 062
78
15 602
2 408
1,1
149
234
Länsmedelvärde
72 850
13 083
2 545
-1,5
Södermanlands län Eskilstuna
69 823
76
14 771
2 442
-5,5
73
153
Flen
71 376
99
14 059
3 858
-4,8
81
215
Gnesta
73 118
123
17 107
2 594
3,6
180
190
Katrineholm
77 112
184
13 254
3 276
5,6
211
223
Nyköping
74 979
151
12 551
2 830
2,0
160
213
Oxelösund
79 171
222
11 632
309
15,7
279
252
Strängnäs
72 714
117
11 676
2 582
-1,8
115
143
Trosa
75 016
152
13 164
2 908
2,5
167
149
Vingåker
78 915
214
12 191
4 867
8,6
242
203
Länsmedelvärde
73 232
13 548
2 762
-0,2
Östergötlands län Boxholm
69 006
57
11 775
5 927
-6,6
56
179
Finspång
78 610
207
9 521
5 422
6,0
219
231
Kinda
71 161
97
9 555
7 096
-4,1
89
39
Linköping
73 211
125
13 247
2 447
0,2
137
157
Mjölby
67 476
32
9 486
4 137
-7,1
49
83
Motala
73 293
127
7 426
2 455
0,5
141
193
Norrköping
71 439
100
13 530
2 123
-2,9
103
155
Söderköping
74 358
142
12 293
5 642
0,3
139
152
Vadstena
76 665
176
11 780
4 400
6,1
220
181
Valdemarsvik
80 017
230
8 242
6 695
8,7
244
192
Ydre
90 914
277
20 411
11 045
19,4
284
261
74 111
137
13 096
3 772
1,3
150
87
Ödeshög
82 703
251
16 452
6 729
12,4
268
98
Länsmedelvärde
73 043
12 134
3 198
-0,4
Åtvidaberg
Jönköpings län Aneby
80 715
233
10 268
7 249
10,7
257
267
Eksjö
68 707
53
7 059
5 429
-6,3
62
161
84 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 84
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
87,4
k
91,3
k
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
151
11,5
25,4
0,0
15,3
6,1
23,6
2,4
Älvkarleby
61
11,9
20,5
2,7
11,9
10,8
16,7
5,7
Östhammar
12,3
18,8
2,1
9,8
7,9
16,8
4,1
Länsmedelvärde
Uppsala län forts.
85,0
Södermanlands län Eskilstuna
80,7
k
257
13,6
23,6
0,5
13,0
6,3
18,0
3,6
70,3
l
288
11,1
30,9
0,0
12,0
9,2
20,2
4,2
Flen
69,6
m
290
11,7
15,9
0,8
10,9
4,7
12,0
5,6
Gnesta
82,9
k
227
10,7
21,3
1,8
9,5
4,2
20,7
2,8
Katrineholm
81,1
k
254
12,8
14,8
1,4
11,4
6,3
16,3
5,3
Nyköping
83,2
k
225
11,5
37,1
0,0
10,6
8,7
15,8
7,9
Oxelösund
86,7
k
167
13,0
26,4
1,7
14,5
9,1
19,1
2,1
Strängnäs
86,2
k
175
14,2
9,1
1,2
7,3
3,0
7,3
6,7
Trosa
85,1
k
196
9,7
38,4
0,0
12,4
3,9
29,5
1,6
Vingåker
12,6
22,3
1,0
11,9
6,3
17,9
4,0
Länsmedelvärde
81,4
Östergötlands län 93,8
j
18
10,8
24,2
1,5
7,5
10,4
19,0
3,2
Boxholm
88,7
j
120
11,3
25,6
0,4
19,1
1,3
17,7
2,1
Finspång
83,8
j
214
12,6
17,0
1,8
22,3
5,4
18,3
9,2
Kinda
90,2
k
84
12,4
16,0
2,2
8,0
9,1
15,8
5,1
Linköping
92,8
k
26
12,1
15,2
2,7
6,3
3,7
16,4
5,4
Mjölby
89,6
k
98
11,6
23,2
3,6
10,7
7,7
22,4
6,5
Motala
88,0
k
135
12,5
27,4
2,0
13,1
4,9
19,9
4,1
Norrköping
88,9
k
113
11,9
27,9
1,1
12,6
1,1
10,1
11,6
Söderköping
95,6
k
8
12,5
34,1
1,2
13,0
2,6
24,4
6,7
Vadstena
89,2
j
108
10,0
20,2
4,0
9,2
1,0
11,3
2,1
Valdemarsvik
91,7
k
50
10,4
18,2
1,8
16,1
1,8
1,8
5,4
Ydre
92,2
j
39
11,4
12,2
1,3
5,1
4,5
10,8
3,8
Åtvidaberg
92,2
k
36
10,6
15,0
0,0
8,3
0,0
5,1
8,5
Ödeshög
12,1
21,4
2,1
10,7
6,0
17,3
5,1
Länsmedelvärde
89,7
Jönköpings län 88,7
k
118
10,8
8,9
2,7
7,3
10,0
17,1
8,1
Aneby
85,7*
k
183
11,5
10,7
1,0
10,1
1,4
14,8
4,8
Eksjö
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 85
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 85
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Jönköpings län forts. Gislaved
73 845
135
10 710
2 978
-1,5
119
166
Gnosjö
74 504
145
9 128
1 589
0,2
138
76
Habo
67 763
39
8 828
3 728
-6,5
57
10
70 811
88
12 284
2 325
-3,8
90
77
Mullsjö
71 088
96
10 284
2 914
-1,7
116
73
Nässjö
67 974
43
8 609
3 828
-8,0
38
105
Sävsjö
74 600
146
13 625
5 660
0,7
146
260
Tranås
66 961
27
10 766
2 102
-7,1
50
61
Vaggeryd
75 774
166
13 320
4 898
1,0
147
202
Jönköping
Vetlanda
74 120
138
14 473
4 145
-1,7
117
129
Värnamo
75 337
160
14 830
4 494
1,8
157
109
Länsmedelvärde
71 853
11 694
3 380
-2,8
Kronobergs län Alvesta
72 690
116
12 406
4 246
-1,6
118
140
Lessebo
76 541
175
15 909
2 947
3,7
182
274
Ljungby
70 755
87
7 408
3 851
-5,0
80
96
Markaryd
77 698
191
10 717
3 704
5,4
209
180
Tingsryd
82 828
252
13 069
6 787
11,1
262
265
81 001
237
10 299
7 114
2,2
163
138
Växjö
66 258
24
9 982
2 615
-10,6
17
23
Älmhult
72 665
115
9 562
3 631
-1,4
121
102
Länsmedelvärde
71 305
10 373
3 690
-4,2
Uppvidinge
Kalmar län Borgholm
85 222
264
3 516
3 809
13,1
269
197
Emmaboda
76 467
173
4 934
4 065
2,3
164
240
Hultsfred
66 092
21
3 095
3 343
-12,0
7
99
Högsby
75 958
171
6 394
4 290
2,4
166
244
Kalmar
69 004
56
8 674
2 777
-5,8
70
85
71 253
98
9 217
3 234
-2,1
110
144
Mönsterås Mörbylånga
78 857
212
10 174
3 852
4,4
197
46
Nybro
76 848
180
10 297
4 244
3,8
186
164
Oskarshamn
73 305
128
15 993
2 352
-1,0
128
186
Torsås
83 832
259
10 237
3 426
10,8
260
268
86 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 86
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
84,0
k
86,9
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
212
12,4
24,6
0,7
5,4
5,4
14,3
6,1
Gislaved
j
160
11,2
20,3
0,8
12,5
3,9
12,8
0,9
Gnosjö
97,1
k
3
11,1
7,7
0,0
5,5
14,5
21,8
7,0
Habo
93,2
k
23
11,0
26,3
1,6
9,6
3,8
15,3
11,3
Jönköping
Jönköpings län forts.
89,1
l
111
10,6
18,5
1,9
4,9
11,7
5,8
5,8
Mullsjö
90,8
k
71
12,7
20,1
3,9
9,2
5,4
14,8
4,5
Nässjö
87,5
k
145
11,5
25,9
0,0
13,1
2,2
12,1
5,0
Sävsjö
88,5
k
127
11,5
20,4
1,8
11,4
1,7
14,0
4,4
Tranås Vaggeryd
92,4
k
32
10,9
34,5
1,1
12,9
3,5
15,7
5,0
87,5
k
146
11,6
15,2
1,1
11,4
6,5
16,9
3,4
Vetlanda
87,9
k
136
10,7
9,6
2,4
7,0
6,5
15,9
3,9
Värnamo
11,4
20,8
1,6
9,1
5,0
15,1
6,9
Länsmedelvärde
90,3
Kronobergs län 86,4
k
173
11,9
20,5
1,2
17,3
3,5
15,0
3,2
Alvesta
91,7
k
49
12,8
18,6
1,2
7,4
4,9
16,5
1,2
Lessebo
93,0
k
24
11,1
24,0
2,8
15,0
5,5
20,0
3,6
Ljungby
81,7
l
243
11,9
8,7
3,9
9,4
4,7
12,9
6,5
Markaryd
87,7
k
141
11,5
5,9
0,5
5,9
3,2
9,5
5,0
Tingsryd
79,4
k
268
11,8
18,3
0,8
15,0
11,8
15,0
3,1
Uppvidinge
91,9
k
45
12,3
10,5
1,2
6,4
4,7
18,5
4,4
Växjö
82,6
k
229
11,3
15,3
0,6
17,9
12,5
14,1
5,5
Älmhult
11,9
14,4
1,5
10,5
5,6
16,6
4,2
Länsmedelvärde
89,3
Kalmar län 93,6
k
20
9,8
26,5
0,0
20,6
4,6
20,2
7,0
Borgholm
90,7
k
72
10,6
25,0
0,0
2,6
8,8
8,1
7,2
Emmaboda
88,1
k
134
11,7
23,5
1,7
18,8
2,8
23,0
2,2
Hultsfred
85,9
l
182
11,2
16,9
3,6
8,8
1,3
14,8
1,2
Högsby
89,3
k
104
11,3
37,7
1,0
9,8
5,0
11,9
3,7
Kalmar
89,5
k
101
11,4
20,6
0,6
10,9
8,6
17,6
7,6
Mönsterås Mörbylånga
94,6
j
13
11,0
25,8
0,0
9,0
4,2
26,5
1,1
91,5
k
54
10,6
21,2
0,0
9,8
6,4
14,2
10,7
Nybro
91,6
k
51
10,4
25,9
1,5
10,4
4,8
13,3
4,8
Oskarshamn
97,5
k
2
6,5
23,1
1,1
8,2
2,4
18,0
3,4
Torsås
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 87
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 87
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Kalmar län forts. Vimmerby
71 595
102
6 254
3 784
-3,7
91
150
Västervik
71 885
108
9 929
2 841
-2,3
109
154
Länsmedelvärde
72 991
9 023
3 224
-1,4 224
201
136
Gotlands län Gotland
78 635
Länsmedelvärde
78 635
208
14 094
4 746
6,8
14 094
4 746
6,8
Blekinge län Karlshamn
71 040
95
11 865
2 360
-3,3
98
Karlskrona
67 116
28
11 495
1 964
-9,7
24
75
Olofström
75 800
168
11 506
2 983
5,2
204
131
Ronneby
65 352
13
9 083
3 129
-11,0
13
148
Sölvesborg
77 260
186
13 036
2 053
3,8
187
170
Länsmedelvärde
69 520
11 291
2 368
-5,8
Skåne län Bjuv
62 693
2
9 078
1 147
-15,7
2
81
Bromölla
78 409
202
17 590
1 837
7,8
234
254
Burlöv
72 729
118
13 156
299
-2,6
107
88
Båstad
77 534
190
16 345
4 163
5,9
216
90
Eslöv
66 743
26
10 516
3 493
-11,0
14
57
Helsingborg
64 777
9
10 049
1 793
-12,2
6
22
Hässleholm
69 560
66
11 606
2 339
-6,7
54
113
Höganäs
66 149
22
12 632
1 938
-10,3
20
21
Hörby
67 794
40
10 203
2 923
-8,0
37
128
Höör
70 311
83
13 503
2 175
-4,4
86
36
Klippan
67 681
35
6 981
2 771
-10,0
21
97
Kristianstad
65 577
16
9 620
2 106
-12,0
9
58
Kävlinge
61 792
1
8 670
1 554
-15,9
1
11
Landskrona
73 467
129
10 106
966
-0,8
129
236
Lomma
67 256
30
11 598
768
-8,0
40
12
Lund
82 006
246
10 230
1 234
10,7
259
139
Malmö
76 913
181
12 525
370
2,6
169
243
Osby
71 889
109
11 515
4 495
-3,0
101
67
88 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 88
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
89,1
j
88,8
k
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
110
10,4
20,5
0,5
10,2
1,4
13,7
4,4
116
10,6
19,9
1,3
12,1
5,0
18,3
3,3
Västervik
10,8
26,2
0,9
11,0
4,8
15,9
4,6
Länsmedelvärde
10,5
28,4
1,2
15,3
3,2
20,2
4,8
Gotland
10,5
28,4
1,2
15,3
3,2
20,2
4,8
Länsmedelvärde
Kalmar län forts.
90,4
Vimmerby
Gotlands län 81,4
**
248
95,6
Blekinge län 91,0
k
68
11,4
21,0
0,5
6,7
8,1
15,2
6,5
Karlshamn
88,8
k
117
11,9
19,0
2,3
11,9
5,4
18,0
3,7
Karlskrona
90,4
k
80
10,2
14,7
1,2
13,1
3,0
15,2
2,4
Olofström
92,2
k
38
11,0
14,8
2,0
14,2
2,6
14,1
4,4
Ronneby
93,6
k
19
10,1
29,0
1,3
4,2
6,6
10,4
8,6
Sölvesborg
11,3
19,1
1,7
10,7
5,3
15,7
4,7
Länsmedelvärde
90,6
Skåne län 87,9
k
137
12,0
20,4
5,0
13,7
6,6
19,8
2,8
Bjuv
89,3
l
103
10,8
24,7
2,1
18,4
2,0
19,7
4,8
Bromölla
86,4
j
170
11,2
12,8
3,7
2,5
5,5
17,3
7,1
Burlöv
89,4
k
102
11,9
13,1
3,4
12,6
8,0
16,2
6,6
Båstad
86,5
k
169
12,2
15,8
1,6
13,2
5,4
14,5
8,7
Eslöv
78,7
k
271
12,4
19,3
1,8
13,3
5,7
20,5
2,9
Helsingborg
90,5
k
78
10,8
14,0
3,5
8,1
8,2
15,4
4,5
Hässleholm
87,0
k
158
12,7
17,4
3,8
12,4
8,6
15,7
5,6
Höganäs
87,8
k
139
12,1
11,1
1,6
13,0
2,7
23,4
3,3
Hörby
87,0
k
157
12,3
14,0
4,0
6,7
6,1
22,3
2,0
Höör
83,3
k
219
11,6
30,9
2,1
8,1
9,7
12,4
5,6
Klippan Kristianstad
88,3
k
129
12,2
15,5
2,0
9,9
7,3
17,2
3,5
90,5
j
77
12,6
18,4
5,1
9,9
4,5
11,1
4,4
Kävlinge
86,1
k
177
10,8
30,1
1,7
11,5
5,2
28,3
2,9
Landskrona
92,8
k
27
12,5
11,6
2,2
6,7
5,6
9,8
3,0
Lomma
89,2*
k
106
11,5
11,8
3,9
4,8
7,1
14,9
4,9
Lund
** k
200
10,9
27,5
1,1
10,1
6,1
17,4
3,7
Malmö
12
12,3
25,3
1,9
9,7
7,1
16,8
7,4
Osby
84,6* 95,0
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 89
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 89
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Skåne län forts. Perstorp
65 616
17
13 339
1 860
-10,8
16
20
Simrishamn
69 055
60
10 924
3 426
-5,5
74
40
Sjöbo
76 764
177
19 478
4 138
4,4
198
218
Skurup
63 649
3
5 881
2 451
-6,4
61
66
Staffanstorp
69 157
61
9 008
1 790
-6,5
58
52
Svalöv
72 044
112
10 666
4 124
-3,0
100
145
Svedala
67 752
38
10 540
1 774
-8,4
32
71
Tomelilla
75 103
155
8 343
4 653
1,5
153
200
Trelleborg
69 685
69
11 699
2 046
-5,7
72
151
Vellinge
64 193
6
10 254
1 305
-14,6
3
1
Ystad
74 454
144
10 227
3 485
3,0
173
70
Åstorp
75 794
167
6 966
1 578
1,8
159
163
Ängelholm
69 708
71
13 731
2 802
-5,5
75
63
Örkelljunga
69 519
65
10 314
4 328
-1,9
112
37
Östra Göinge
66 413
25
7 597
4 180
-8,3
34
142
Länsmedelvärde
71 107
11 089
1 820
-4,0
Hallands län Falkenberg
67 694
36
8 138
3 781
-6,7
53
93
Halmstad
69 414
63
11 466
2 094
-4,8
82
49
Hylte
77 415
188
10 505
6 932
5,5
210
272
Kungsbacka
67 672
34
11 100
1 229
-9,4
25
7
Laholm
68 477
51
11 771
5 684
-7,5
45
51
Varberg
68 440
50
12 378
3 615
-7,5
44
42
Länsmedelvärde
68 736
11 043
2 831
-6,7 158
Västra götalands län Ale
70 183
82
9 737
1 907
-6,2
63
Alingsås
69 799
74
12 860
2 495
-4,3
88
26
Bengtsfors
79 590
225
10 905
8 777
8,2
238
275
Bollebygd
74 758
149
12 943
4 133
0,7
145
133
Borås
70 077
79
12 108
1 857
-5,4
77
101
Dals-Ed
81 585
243
5 805
7 743
8,2
237
217
Essunga
76 827
178
8 446
6 643
4,9
200
134
Falköping
68 201
45
9 481
3 859
-9,0
27
69
90 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 90
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
88,3
k
85,3
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
130
12,7
18,3
5,6
11,3
8,5
18,5
1,5
Perstorp
k
193
11,7
17,9
2,2
19,6
1,4
17,4
0,5
Simrishamn
84,8
k
198
10,9
17,0
1,7
14,7
5,0
18,1
2,5
Sjöbo
91,5*
k
53
12,8
24,6
1,2
14,4
7,8
28,1
2,4
Skurup Staffanstorp
Skåne län forts.
88,8
k
115
11,5
17,4
2,7
10,9
5,3
20,1
2,0
82,5
j
230
10,5
14,7
1,8
11,6
5,2
20,6
2,5
Svalöv
90,5
k
76
12,1
13,8
2,2
7,0
3,2
16,4
2,4
Svedala
92,3
j
33
10,3
6,0
0,8
4,1
5,8
14,4
8,5
Tomelilla
89,2
k
105
13,3
20,5
2,1
16,1
6,5
26,5
4,6
Trelleborg
87,6
k
144
13,1
13,0
2,1
5,5
9,1
18,7
4,4
Vellinge
91,9
k
46
13,8
14,7
3,6
6,3
6,0
16,3
4,6
Ystad
90,0
k
88
10,9
12,0
0,5
9,8
9,3
13,4
7,3
Åstorp
87,3
k
154
11,6
20,1
2,4
11,2
5,9
15,8
6,9
Ängelholm
88,1
k
133
11,5
21,8
3,2
19,8
5,6
28,0
5,6
Örkelljunga
89,7
k
92
86,9
11,9
18,3
0,5
10,1
4,3
18,8
3,8
Östra Göinge
11,8
18,9
2,3
10,4
6,2
18,0
4,2
Länsmedelvärde Hallands län
92,3
k
35
13,6
26,4
0,9
8,3
5,1
19,0
6,7
Falkenberg
89,9
k
91
12,7
16,0
0,9
12,0
6,0
16,2
3,0
Halmstad
77,8
l
276
12,1
26,0
0,8
14,0
5,3
23,4
11,7
Hylte
87,8
k
138
12,7
17,1
1,2
8,1
4,9
15,2
4,6
Kungsbacka
88,6
k
124
12,3
26,1
0,3
9,6
6,1
14,6
3,9
Laholm
92,5
k
31
12,7
20,3
1,5
8,8
5,7
16,2
5,4
Varberg
12,8
19,7
1,0
9,6
5,5
16,4
4,8
Länsmedelvärde
89,6
Västra götalands län 88,6*
j
122
13,4
25,1
1,3
10,9
4,5
19,7
4,9
Ale
89,5
k
99
13,4
15,9
1,2
10,1
7,9
16,0
5,2
Alingsås
84,1
k
209
10,9
29,2
0,0
4,7
6,3
7,4
9,8
Bengtsfors
88,3
j
131
13,3
20,3
2,5
13,8
7,3
12,8
8,0
Bollebygd
86,2
k
176
12,4
19,1
1,9
8,8
6,2
16,8
4,9
Borås
69,9
m
289
11,9
9,3
0,0
8,7
6,5
13,5
9,6
Dals-Ed
85,2
k
194
11,4
28,6
4,3
10,0
1,4
8,6
1,4
Essunga
86,4
k
171
11,4
17,9
2,2
7,2
7,7
12,3
1,9
Falköping
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 91
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 91
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
207
Västra götalands län forts. Färgelanda
79 048
217
9 710
8 514
6,0
218
Grästorp
64 937
10
10 107
3 303
-11,8
10
13
Gullspång
81 933
245
14 617
5 185
13,3
271
212 177
Göteborg
75 281
158
13 974
282
1,4
152
69 300
62
9 699
3 771
-6,2
64
54
73 916
136
8 997
5 839
-0,4
133
199
Hjo
69 637
68
10 639
3 396
-3,3
99
64
Härryda
67 890
41
12 044
1 456
-10,0
22
6
Karlsborg
80 835
235
12 524
7 713
12,0
267
173
Kungälv
78 967
216
13 953
2 995
7,2
227
172
Lerum
65 290
12
9 955
1 318
-11,3
12
15
Lidköping
67 219
29
7 179
2 378
-8,0
39
50
Lilla Edet
73 519
130
15 035
3 290
0,4
140
259
Lysekil
69 811
75
6 271
2 180
-2,8
105
24
Mariestad
66 174
23
8 382
2 977
-8,8
28
103
Mark
69 043
59
8 673
4 081
-7,2
48
59
Mellerud
70 418
85
10 527
5 801
4,9
202
287
Munkedal
78 934
215
7 264
5 585
6,5
221
168
Mölndal
67 974
42
17 051
715
-8,3
33
17
Orust
77 768
194
11 238
5 064
3,2
175
123
Partille
64 438
7
13 102
167
-11,4
11
5
Skara
63 743
5
10 204
2 505
-12,3
5
18
Götene Herrljunga
Skövde
72 190
114
12 668
2 583
3,3
177
185
Sotenäs
78 410
203
20 763
3 873
7,8
232
176
Stenungsund
65 393
14
9 990
3 109
-12,3
4
3
Strömstad
83 298
256
16 303
3 115
13,3
273
214
Svenljunga
76 828
179
11 539
5 481
0,7
144
43
77 731
192
11 979
5 863
5,8
215
41
66 030
20
8 237
3 174
-9,9
23
29
Tanum Tibro Tidaholm
65 243
11
8 112
3 714
-10,3
19
48
Tjörn
80 665
232
16 543
4 517
8,8
245
116
Tranemo
78 535
204
9 278
4 739
5,7
214
257
Trollhättan
64 769
8
9 106
1 039
-12,0
8
62
Töreboda
70 125
80
5 888
5 359
-3,4
97
130
92 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 92
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
87,4
k
95,5
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
152
12,3
18,1
3,4
17,8
5,1
12,9
5,2
k
9
12,5
6,4
0,0
13,8
1,1
12,6
7,4
Grästorp
91,3
j
60
9,2
21,3
0,0
8,6
3,4
21,7
5,0
Gullspång
82,4*
** k
233
11,7
21,1
1,5
9,7
6,5
17,3
4,6
Göteborg
87,2
155
11,5
23,0
1,8
20,0
3,5
14,8
6,2
Götene
82,2
k
236
11,7
4,9
4,9
0,8
12,7
3,4
3,4
Herrljunga
Västra götalands län forts. Färgelanda
90,4
k
79
12,3
33,9
1,7
6,3
0,9
17,4
1,7
Hjo
87,8
k
140
12,4
18,3
1,0
9,4
4,3
17,9
4,3
Härryda
83,2
l
222
11,8
27,2
1,0
16,8
8,9
17,5
7,8
Karlsborg
82,1
k
238
12,3
17,4
0,8
9,8
4,8
23,5
2,6
Kungälv
85,3
k
192
12,6
28,9
1,0
10,4
7,0
22,8
3,8
Lerum
89,9
k
90
11,6
27,3
2,8
11,6
7,1
22,1
2,7
Lidköping Lilla Edet
81,2
k
251
11,9
22,6
2,7
9,4
6,3
15,9
3,3
91,1
k
66
12,1
22,4
0,5
4,5
1,5
14,9
6,2
Lysekil
86,0
k
180
11,2
19,9
2,5
15,4
7,9
33,2
2,2
Mariestad
83,5
k
217
11,7
11,3
2,8
5,5
5,3
15,1
4,8
Mark
81,6
k
244
11,5
11,5
0,0
6,5
12,1
17,6
6,7
Mellerud
88,6
j
121
12,3
15,8
1,9
8,1
4,7
16,7
5,3
Munkedal
90,5
k
74
13,4
15,0
2,9
7,7
5,9
19,2
3,4
Mölndal
79,9
l
266
12,6
13,6
0,0
5,8
2,6
19,7
3,6
Orust
85,5
k
190
12,9
16,8
1,1
12,8
4,9
25,4
3,0
Partille
82,3
k
235
12,3
9,4
0,4
8,9
4,7
11,9
2,0
Skara
90,0
k
89
11,7
20,7
1,2
13,6
4,8
16,2
4,6
Skövde
86,1
k
178
11,6
21,0
1,0
12,5
8,7
26,2
10,7
Sotenäs
84,4
k
206
12,6
19,8
2,3
10,8
5,1
16,8
3,1
Stenungsund
83,5
k
218
11,6
28,3
0,0
5,5
3,1
7,3
5,7
Strömstad
87,5
j
147
11,7
12,3
0,0
9,6
3,4
17,5
4,9
Svenljunga
84,5
k
203
12,7
14,7
1,2
11,7
3,7
19,8
3,1
Tanum
91,2
j
63
12,5
10,0
3,3
6,8
6,8
8,2
6,2
Tibro
83,8
k
213
13,1
15,7
1,7
13,3
6,4
16,9
6,0
Tidaholm
94,6
j
14
11,8
14,8
1,4
21,0
2,3
19,2
3,6
Tjörn
85,7
k
184
11,5
13,2
1,8
6,3
15,3
21,2
7,5
Tranemo
81,9
k
242
12,4
15,4
0,8
7,3
5,0
15,6
4,5
Trollhättan
82,5
k
231
12,2
18,0
2,5
13,3
0,8
20,3
2,5
Töreboda
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 93
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 93
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Västra götalands län forts. Uddevalla
67 479
33
9 449
1 678
-8,0
41
31
Ulricehamn
71 857
106
11 302
4 344
-3,6
94
194 44
Vara
68 416
47
10 085
3 989
-8,1
36
Vårgårda
68 738
54
11 655
4 733
-7,8
43
115
Vänersborg
70 134
81
10 916
3 448
-5,1
78
106
Åmål
75 622
161
9 222
4 494
6,0
217
228
Öckerö
63 732
4
10 051
259
-10,9
15
4
Länsmedelvärde
71 483
11 914
2 155
-3,0
Värmlands län Arvika
68 660
52
11 019
4 633
-9,2
26
32
Eda
85 745
266
15 566
6 710
11,1
264
251
Filipstad
77 789
195
5 620
5 278
2,7
170
271
Forshaga
71 750
104
12 697
3 694
-1,4
120
198
Grums
75 680
164
12 040
4 440
5,3
208
238
Hagfors
78 591
206
11 162
6 352
7,0
226
256
Hammarö
65 992
19
7 630
760
-8,2
35
9
Karlstad
69 882
77
10 055
2 277
-5,0
79
30
Kil
78 352
201
11 845
5 636
9,7
252
242
Kristinehamn
67 745
37
9 338
2 722
-6,5
59
110
Munkfors
83 120
254
15 688
3 349
11,3
266
196 239
Storfors
79 999
229
13 617
4 880
2,7
171
Sunne
75 716
165
11 690
8 434
-0,7
131
117
Säffle
75 635
162
15 846
4 934
0,0
136
132
Torsby
93 482
279
12 392
11 071
16,5
281
280
Årjäng
72 025
111
17 079
6 492
-7,9
42
55
Länsmedelvärde
73 415
11 219
4 308
-1,3 220
Örebro län Askersund
79 267
224
14 748
6 335
7,9
235
Degerfors
69 688
70
9 268
4 023
-4,6
85
253
Hallsberg
73 636
132
13 485
3 337
-0,0
135
276
Hällefors
81 337
239
10 318
4 761
9,5
250
232
Karlskoga
65 526
15
7 181
1 634
-8,6
30
56
Kumla
69 032
58
21 345
2 022
-6,4
60
108
94 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 94
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
85,6
k
91,4
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
189
12,6
18,5
1,9
11,5
4,8
26,4
4,3
Uddevalla
k
57
11,4
16,5
1,6
12,5
1,9
18,9
6,9
Ulricehamn
84,8
k
199
12,3
25,7
1,9
10,8
9,4
17,3
7,0
Vara
88,5
k
126
12,8
16,9
0,7
6,0
10,7
18,3
7,0
Vårgårda
84,1
j
210
12,1
21,8
0,4
10,8
6,5
19,8
3,1
Vänersborg
93,0
k
25
11,4
20,8
0,0
13,5
5,4
19,3
4,8
Åmål
86,8
k
166
12,6
21,2
1,8
16,7
3,6
24,5
1,8
Öckerö
12,1
19,3
1,6
10,0
5,9
18,2
4,4
Länsmedelvärde
Västra götalands län forts.
85,4
Värmlands län Arvika
90,3
j
82
12,7
19,9
1,4
12,3
8,6
20,5
2,6
86,7
k
168
9,6
12,8
2,3
10,0
3,3
23,9
1,1
Eda
82,0
j
240
10,5
42,6
0,9
28,3
3,8
20,9
6,1
Filipstad Forshaga
91,8
k
48
11,5
25,6
1,7
18,2
2,7
20,2
4,9
84,8
k
197
11,7
17,9
0,8
14,7
4,7
23,1
4,6
Grums
92,0
j
44
10,9
15,3
2,4
10,4
4,8
13,5
6,3
Hagfors
97,1
k
4
11,8
12,6
2,7
5,9
7,2
13,0
5,8
Hammarö
93,4
k
21
12,5
20,6
0,2
10,6
5,2
20,5
2,3
Karlstad
88,6
k
123
11,3
23,3
0,6
8,1
5,2
15,9
3,5
Kil
91,5
k
56
11,7
19,7
0,3
17,4
3,0
26,6
0,9
Kristinehamn
79,9
k
265
13,0
29,6
0,0
5,3
10,5
14,5
0,0
Munkfors
83,2
k
223
9,4
8,9
4,4
6,0
0,0
26,5
4,1
Storfors
89,7
k
94
11,1
15,6
0,0
11,6
6,5
13,3
5,1
Sunne
86,8
k
164
11,6
25,5
1,4
11,2
4,9
14,3
5,1
Säffle
91,5*
** k
55
10,5
14,8
2,8
16,2
5,4
21,1
2,8
Torsby
207
11,8
12,7
4,8
24,4
0,8
14,4
4,0
Årjäng
11,8
20,1
1,2
12,7
5,1
19,2
3,4
Länsmedelvärde
84,2 90,5
Örebro län 92,7
k
29
12,7
28,0
0,8
21,0
2,4
18,3
4,6
Askersund
86,8
j
163
10,8
36,1
1,5
12,3
5,8
13,1
8,8
Degerfors
86,9
k
161
10,8
18,6
1,7
8,7
2,1
12,0
7,8
Hallsberg
89,5
l
100
10,5
27,9
0,0
8,4
0,0
14,3
4,8
Hällefors
88,7
k
119
12,1
21,2
2,1
11,3
4,9
21,8
2,7
Karlskoga
83,3
l
220
12,7
23,5
0,4
11,5
6,6
14,9
5,0
Kumla
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 95
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 95
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Örebro län forts. Laxå
75 916
169
12 972
5 559
3,8
184
94
Lekeberg
77 389
187
12 676
6 203
6,7
222
245
Lindesberg
79 103
219
15 199
4 117
5,2
205
263
Ljusnarsberg
83 708
258
13 787
7 361
14,6
276
284
Nora
79 792
227
14 553
3 296
7,7
231
224
Örebro
72 933
119
13 803
1 334
-1,9
114
187
Länsmedelvärde
73 489
13 598
2 600
-0,5
Västmanlands län Arboga
65 665
18
10 059
2 770
-10,4
18
79
Fagersta
73 661
133
9 886
881
2,2
162
206
Hallstahammar
74 299
141
6 555
2 202
3,8
188
216
Kungsör
69 452
64
6 707
2 906
-5,7
71
174
Köping
77 065
183
14 637
2 223
5,3
207
250
Norberg
82 039
247
11 145
4 075
13,3
272
279
Sala
79 145
221
11 579
6 321
8,5
240
288
Skinnskatteberg
82 112
248
12 261
6 222
11,1
263
289
Surahammar
77 815
196
9 729
3 912
7,3
228
147
Västerås
68 421
48
16 744
1 618
-7,3
47
78
Länsmedelvärde
71 690
13 893
2 452
-2,2
Dalarnas län Avesta
84 791
262
15 584
4 380
18,6
283
269
Borlänge
70 313
84
9 916
2 158
-3,0
102
162
Falun
75 073
154
14 671
2 185
2,5
168
135
Gagnef
70 929
94
16 751
2 753
-5,5
76
27
Hedemora
81 525
242
13 913
3 032
14,0
275
255
Leksand
73 208
124
11 629
2 742
-1,3
125
65
Ludvika
76 499
174
15 024
3 578
3,3
176
169
Malung-Sälen
79 600
226
14 811
4 497
-1,4
122
16
Mora
72 066
113
10 615
1 700
-1,2
126
89
Orsa
75 663
163
14 337
3 654
4,9
199
208
Rättvik
78 557
205
12 961
4 008
3,5
179
112
Smedjebacken
86 593
270
16 424
4 167
20,8
286
286
Säter
77 765
193
12 219
5 924
7,8
233
182
96 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 96
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
86,8
l
75,6
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
165
12,9
9,2
14,5
4,0
6,7
17,3
2,7
Laxå
m
284
10,5
44,7
0,0
16,8
1,1
29,8
3,2
Lekeberg
80,0
l
264
10,2
29,4
1,8
14,2
2,8
18,6
3,8
Lindesberg
81,5
k
245
10,9
58,0
0,0
18,9
1,9
30,2
1,9
Ljusnarsberg
91,4
j
59
10,9
20,5
1,5
13,6
9,8
23,7
3,8
Nora
81,1
k
253
11,6
24,7
0,7
9,7
4,4
17,7
3,9
Örebro
11,5
25,6
1,3
11,3
4,3
18,2
4,3
Länsmedelvärde
Örebro län forts.
83,7
Västmanlands län 82,4
j
234
11,0
27,6
2,6
19,8
3,1
23,6
7,9
Arboga
83,6
j
216
10,5
44,9
1,0
22,0
3,3
21,8
2,5
Fagersta
81,9
k
241
10,8
35,0
1,1
21,5
2,0
14,3
1,5
Hallstahammar
89,7
k
93
11,3
11,2
3,4
6,5
3,3
13,2
5,5
Kungsör
88,1
k
132
10,9
35,2
1,1
15,9
6,8
16,2
4,8
Köping
80,8
k
256
10,8
24,7
0,0
8,2
1,0
11,8
3,2
Norberg
87,6
j
143
11,2
43,1
1,6
13,8
3,1
26,4
4,4
Sala
94,5
j
15
11,5
22,7
0,0
13,0
8,7
14,9
8,5
Skinnskatteberg
86,9
k
162
10,7
26,4
1,6
10,6
0,8
22,8
3,9
Surahammar
**
247
12,5
17,8
1,4
8,5
6,1
16,3
3,1
Västerås
11,8
24,8
1,4
11,8
4,9
17,7
3,7
Länsmedelvärde
81,4* 83,7
Dalarnas län 86,0
k
179
10,6
13,5
3,2
9,9
5,0
10,0
5,0
Avesta
87,6
k
142
12,2
28,3
0,4
12,1
2,3
25,2
4,3
Borlänge
92,2
k
37
12,9
19,2
0,4
10,1
7,9
19,7
3,9
Falun
86,9
k
159
11,3
35,5
2,1
9,0
9,0
14,4
6,2
Gagnef
78,6
k
272
9,4
36,7
0,0
12,9
1,8
14,7
6,7
Hedemora
90,3
k
83
11,2
26,0
3,5
6,5
7,5
22,8
5,1
Leksand
85,1
k
195
11,4
25,2
0,7
9,7
5,4
11,6
3,5
Ludvika
82,7
k
228
10,8
11,0
3,9
11,9
3,2
26,4
3,3
Malung-Sälen Mora
89,6
k
97
11,0
23,3
0,0
7,7
3,2
19,9
4,3
88,9
j
114
11,1
24,1
2,4
38,1
6,0
46,3
3,7
Orsa
90,8
k
70
12,1
17,6
3,1
21,5
5,2
15,2
3,8
Rättvik
91,1
k
67
10,0
33,0
0,0
17,0
2,8
14,3
8,6
Smedjebacken
91,0
k
69
10,4
30,2
0,7
3,6
4,3
9,5
3,6
Säter
* Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 97
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 97
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
Dalarnas län forts. Vansbro
83 920
260
15 695
5 207
8,7
243
248
Älvdalen
89 861
276
11 586
4 066
10,7
258
210
Länsmedelvärde
76 432
13 382
3 083
3,9
Gävleborgs län Bollnäs
75 920
170
12 850
3 752
3,8
185
121
Gävle
70 902
93
14 897
2 142
-2,4
108
126
Hofors
74 637
147
8 408
2 781
3,1
174
281
71 871
107
10 645
4 198
-3,4
96
156
Hudiksvall Ljusdal
78 823
211
13 073
6 298
1,8
158
175
Nordanstig
79 240
223
9 546
7 858
4,4
196
225
Ockelbo
81 623
244
5 176
5 731
9,4
249
285
Ovanåker
68 193
44
10 645
3 570
-7,0
52
95
Sandviken
80 941
236
11 072
2 339
9,6
251
246
Söderhamn
68 432
49
8 543
3 202
-6,1
65
38
Länsmedelvärde
73 704
12 029
3 359
0,1
247
Västernorrlands län Härnösand
78 263
199
18 626
2 815
5,6
213
Kramfors
82 605
250
15 952
7 358
9,9
254
273
Sollefteå
84 924
263
20 404
7 927
11,2
265
226 264
Sundsvall
80 515
231
13 009
2 265
7,5
230
Timrå
69 784
73
17 085
2 653
-5,8
69
211
Ånge
82 527
249
13 668
4 235
6,9
225
241
Örnsköldsvik
81 372
240
14 632
4 745
9,3
248
230
Länsmedelvärde
80 241
15 183
3 898
7,1
Jämtlands län Berg
95 213
284
14 881
9 554
10,0
255
191
94 850
282
19 459
5 888
4,2
191
222
Härjedalen
83 283
255
12 056
4 862
-2,6
106
119
Krokom
87 805
273
12 400
6 208
6,8
223
183
Ragunda
94 404
280
14 069
5 635
16,2
280
283
Strömsund
105 013
289
24 573
5 938
20,7
285
282
Åre
79 056
218
12 383
7 773
-7,3
46
19
Östersund
72 968
120
14 595
2 887
5,2
206
160
Länsmedelvärde
82 989
15 201
4 890
6,1
Bräcke
98 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 98
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
91,4
j
80,5
k
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
58
12,2
9,1
4,0
17,0
10,0
20,0
3,0
Vansbro
259
9,2
15,1
1,4
24,0
4,0
16,9
2,8
Älvdalen
11,5
23,2
1,3
11,7
5,2
18,8
4,4
Länsmedelvärde
Dalarnas län forts.
88,1
Gävleborgs län Bollnäs
79,3
k
269
11,7
20,5
2,3
10,3
5,6
19,9
5,1
85,9
k
181
12,8
25,7
1,5
12,8
4,8
20,7
4,9
Gävle
90,1
j
86
11,5
49,6
0,0
8,9
3,6
28,8
3,4
Hofors Hudiksvall
85,7
k
186
11,4
24,8
1,7
17,9
4,3
26,1
2,7
84,1
k
211
11,4
27,3
2,1
9,6
5,3
13,3
10,1
Ljusdal
84,5
k
202
12,3
38,9
0,8
16,9
2,3
20,0
8,1
Nordanstig
81,5
l
246
10,8
18,1
0,0
22,2
0,0
15,5
5,6
Ockelbo
84,4
k
205
12,0
11,5
3,6
4,4
7,3
13,5
2,1
Ovanåker
84,5
k
204
10,8
35,9
0,5
17,1
2,3
18,0
6,2
Sandviken
85,6
k
187
12,6
19,8
0,3
17,8
1,5
20,8
0,9
Söderhamn
12,0
26,5
1,3
14,0
4,0
20,4
4,6
Länsmedelvärde
84,9
Västernorrlands län 91,2*
k
64
12,8
23,4
1,9
12,8
6,0
19,7
4,2
Härnösand
92,6
k
30
11,1
21,8
3,6
9,0
4,0
16,2
5,0
Kramfors
88,5
k
125
11,8
31,3
0,5
9,7
8,3
18,8
6,9
Sollefteå
86,4
k
172
11,7
23,3
2,0
10,3
9,0
16,7
5,3
Sundsvall Timrå
92,1
j
42
12,4
34,3
0,0
13,3
3,3
15,0
4,2
85,7
k
185
10,4
24,6
0,0
16,1
4,8
24,6
4,0
Ånge
93,3
k
22
11,5
20,0
2,0
11,2
3,2
18,8
3,3
Örnsköldsvik
11,7
23,8
1,8
11,1
6,2
17,9
4,6
Länsmedelvärde
89,7
Jämtlands län 83,2
j
224
9,4
18,3
0,0
19,8
0,9
17,9
7,1
Berg
87,4*
j
150
10,8
28,7
0,9
17,0
2,8
17,6
10,2
Bräcke
87,4
k
149
9,7
21,7
2,6
11,7
0,0
25,2
5,0
Härjedalen
90,5
j
75
10,9
21,8
1,6
10,1
4,0
17,9
3,6
Krokom
78,8
j
270
10,4
14,1
2,8
24,3
7,1
3,2
8,1
Ragunda
84,1
k
208
10,0
23,7
0,0
6,4
6,4
6,7
7,5
Strömsund
82,5
j
232
11,4
38,0
1,5
9,1
3,8
11,8
1,5
Åre
85,6
k
188
11,4
18,9
0,9
11,7
3,3
24,2
2,8
Östersund
10,9
22,0
1,1
12,3
3,4
19,1
4,4
Länsmedelvärde
85,7 * Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 99
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 99
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 10. Ekonomiindikatorer B1–B3 och Personalindikatorer C1–C3 Ekonomiindikatorer B1–B3
B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2004–2008)
Faktiskt värde Kommun
Kronor
Varav skolskjuts per elev (2004–2008)
Faktiskt värde
Faktiskt värde
B3. Effektivi tetstal
Avvikelse
Kronor
Kronor
Procent
61 792–106 391
2 895–24 573
167–11 071
(-15,9)–29,3
Vägt medel, riket
73 864
12 522
2 348
Median, riket
74 552
11 777
3 373
Min–max, riket
Rank
Varav lokalkostnad per elev (2004–2008)
B2.Procentuell avvikelse från standardkostnad (2004–2008)
Rank
Rank
84
Västerbottens län Bjurholm
77 139
185
10 450
6 642
-8,7
29
Dorotea
85 732
265
5 312
3 893
-0,7
130
80
Lycksele
85 782
268
17 347
5 135
8,3
239
227
Malå
84 504
261
14 758
5 747
14,7
277
229
Nordmaling
96 723
286
19 185
8 097
29,3
290
290
Norsjö
88 192
274
12 070
6 044
4,1
190
91
Robertsfors
85 759
267
12 779
6 975
13,6
274
262
Skellefteå
73 696
134
12 676
2 389
-1,9
113
107
Sorsele
94 551
281
7 136
7 328
1,7
156
122
89 669
275
11 732
5 941
1,3
151
82
79 143
220
15 017
2 151
8,5
241
189
Storuman Umeå Vilhelmina
103 280
288
16 180
4 015
23,1
287
277
Vindeln
106 391
290
22 545
8 018
27,8
289
270
Vännäs
74 794
150
12 879
2 600
4,3
194
195
Åsele
87 653
272
2 895
4 008
2,4
165
47
Länsmedelvärde
80 568
14 115
3 239
6,4
Norrbottens län Arjeplog
95 060
283
8 902
2 749
10,9
261
141
Arvidsjaur
101 054
287
21 282
4 533
25,4
288
221
Boden
74 141
139
10 306
2 484
-0,1
134
114
Gällivare
81 270
238
15 733
2 749
8,0
236
124
Haparanda
80 733
234
11 402
3 288
4,2
193
219
Jokkmokk
81 445
241
16 645
2 700
0,6
143
188
Kalix
86 325
269
17 380
4 781
15,5
278
278
Kiruna
83 025
253
16 703
1 797
8,9
246
235
Luleå
76 393
172
15 504
2 239
4,2
192
171
Pajala
95 364
285
6 531
7 144
13,2
270
120
Piteå
77 012
182
11 498
2 427
3,8
183
104
Älvsbyn
75 325
159
9 860
4 764
5,6
212
209
Överkalix
90 973
278
13 654
6 240
10,5
256
100
Övertorneå
87 540
271
20 458
3 248
2,1
161
125
Länsmedelvärde
79 910
14 054
2 878
6,1
100 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 100
2010-04-14 14.34
Personalindikatorer C1–C3 C2. Antal elever per lärare
Faktiskt värde
Faktiskt värde
87,5
Jämfört m 2008
C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen
89,2
k
92,1
Procent 69,6–99,7 85,8
Rank
C3. Likvärdig betygsättning Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik engelska och svenska (samtliga skolor)
Matematik
Engelska
Svenska
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Högre
Lägre
Antal
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
6,5–14,6
4,9–59,5
0,0–14,5
0,0–38,1
0,0–15,9
1,8–46,3
0,0–18,8
Kommun Min–max, riket
11,9
21,1
1,6
10,9
5,8
18,2
4,4
Vägt medel, riket
11,6
20,5
1,5
10,9
5,2
17,3
4,4
Median, riket
107
12,1
20,5
0,0
16,3
2,3
–
–
k
41
9,8
59,5
0,0
11,4
5,7
45,5
3,0
Dorotea
90,6
k
73
11,3
5,7
1,9
5,7
5,1
3,8
1,9
Lycksele
Västerbottens län Bjurholm
87,3
k
153
8,6
42,3
3,8
5,9
2,0
28,0
2,0
Malå
95,7
j
7
10,2
16,7
0,0
4,3
10,9
24,2
6,3
Nordmaling
99,7
j
1
9,0
20,3
1,7
11,3
3,2
12,9
8,1
Norsjö
95,4
k
10
11,0
15,8
1,3
15,6
14,3
16,7
9,0
Robertsfors
96,9
k
5
11,4
21,9
1,8
7,8
11,9
15,6
5,6
Skellefteå
89,6
j
96
10,4
11,8
2,9
22,6
12,9
6,3
0,0
Sorsele
90,1
j
87
9,7
29,1
0,0
34,5
5,5
41,8
0,0
Storuman
91,8
k
47
11,6
15,5
2,7
7,6
7,0
16,1
5,0
Umeå
87,1
k
156
8,5
21,3
2,7
13,0
5,2
10,4
2,6
Vilhelmina
92,0
j
43
8,7
25,8
3,0
9,2
10,8
9,0
6,0
Vindeln
92,1
k
40
9,5
24,0
0,0
9,8
7,3
17,3
6,3
Vännäs
90,3
**
81
9,2
7,0
0,0
0,0
15,9
2,4
4,8
Åsele
11,1
18,9
2,0
8,7
8,7
16,0
5,0
Länsmedelvärde
93,3
Norrbottens län 87,5
i
148
9,2
8,3
11,1
8,6
11,4
6,3
18,8
Arjeplog
96,1
k
6
9,8
20,0
0,0
9,1
11,4
15,9
0,0
Arvidsjaur
92,8
k
28
10,4
13,9
1,2
12,0
12,3
17,5
5,2
Boden
90,1
k
85
10,5
21,7
1,1
13,4
7,0
20,1
6,3
Gällivare
89,1
k
112
10,3
42,8
0,7
23,3
2,1
13,1
3,8
Haparanda
82,2
k
237
9,9
19,4
2,8
13,9
5,6
21,1
1,4
Jokkmokk
92,3
k
34
10,6
15,9
3,5
13,1
1,6
19,7
2,2
Kalix
91,1
k
65
9,9
20,2
2,1
14,7
3,6
16,3
3,8
Kiruna
94,4*
k
17
11,4
20,0
0,7
14,0
5,0
21,2
3,6
Luleå
94,4
l
16
9,7
39,6
6,3
29,5
2,3
30,0
0,0
Pajala
95,1
k
11
12,2
20,8
2,3
8,0
13,5
18,4
4,8
Piteå
86,3
k
174
10,2
16,8
0,9
18,2
5,5
15,6
2,8
Älvsbyn
88,3
l
128
9,8
26,5
0,0
12,1
0,0
3,0
3,0
Överkalix
91,6
l
52
10,9
29,7
0,0
10,3
0,0
23,1
0,0
Övertorneå
10,9
20,7
1,6
13,3
7,1
18,7
4,1
Länsmedelvärde
92,6 * Viss osäkerhetsfaktor pga bortfall. ** Jämförelse ej möjlig.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 101
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 101
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Stockholms län Botkyrka
72
25
48
13
68
102
12
Danderyd
77
5
62
1
82
1
9
57 23
Ekerö
66
139
31
237
69
66
11
40
Haninge
67
115
44
36
65
162
17
160
Huddinge
69
76
43
50
66
140
15
118
Järfälla
72
25
45
30
71
39
12
57
Lidingö
67
115
46
20
75
12
18
182
Nacka
68
94
44
36
73
24
13
77
Norrtälje
60
240
40
96
64
178
11
40
Nykvarn
66
139
41
83
69
66
22
247
Nynäshamn
70
57
36
173
63
198
14
97
Salem
71
43
42
64
73
24
8
13
Sigtuna
70
57
41
83
62
214
11
40
Sollentuna
67
115
42
64
72
32
13
77
Solna
73
17
39
113
61
224
11
40
Stockholm
72
25
45
30
69
66
13
77
Sundbyberg
70
57
42
64
60
233
18
182
Södertälje
71
43
47
17
69
66
14
97
Tyresö
72
25
37
155
69
66
20
221
Täby
71
43
48
13
74
17
12
57
Upplands Väsby
67
115
32
226
66
140
17
160
Upplands-Bro
71
43
35
190
67
122
9
23
Vallentuna
67
115
37
155
67
122
17
160
Vaxholm
72
25
49
7
74
17
11
40
Värmdö
66
139
38
135
67
122
18
182
Österåker
67
115
69 69 !
66
12 14 !
57
69 !
33 42 !
215
Länsmedelvärde
221
Uppsala län Enköping
60
240
38
135
62
214
20
Heby
70
57
31
237
66
140
10
31
Håbo
65
169
39
113
69
66
17
160 247
Knivsta
71
43
43
50
73
24
22
Tierp
70
57
44
36
71
39
7
8
Uppsala
66
139
39
113
69
66
13
77
Älvkarleby
69
76
35
190
64
178
22
247
Östhammar
60
240
26
270
62
214
17
160
Länsmedelvärde
66 !
37 !
67 !
16 ! ! Ovägt medelvärde.
102 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 102
2010-04-14 14.34
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Södermanlands län Eskilstuna
64
195
39
113
64
178
16
141
Flen
61
228
39
113
64
178
11
40
Gnesta
64
195
31
237
69
66
7
8
Katrineholm
65
169
33
215
66
140
13
77
Nyköping
66
139
36
173
67
122
20
221
Oxelösund
65
169
37
155
64
178
35
285 118
Strängnäs
67
115
38
135
64
178
15
Trosa
67
115
47
17
69
66
6
6
Vingåker
60
240
34
202
63
198
16
141
Länsmedelvärde
64 !
37 !
66 !
15 !
Östergötlands län Boxholm
54
278
12
279
59
246
18
Finspång
64
195
41
83
73
24
16
182 141
Kinda
71
43
39
113
56
267
23
255
Linköping
65
169
42
64
70
50
17
160
Mjölby
72
25
33
215
70
50
21
236
Motala
66
139
38
135
67
122
19
206
Norrköping
61
228
37
155
69
66
19
206
Söderköping
66
139
39
113
70
50
21
236
Vadstena
68
94
44
36
77
5
17
160
Valdemarsvik
56
268
34
202
59
246
25
268
Ydre
65
169
–
–
77
5
7
8
Åtvidaberg
65
169
36
173
74
17
11
40
Ödeshög
70
57
28
262
60
233
24
263
Länsmedelvärde
65 !
35 !
68 !
18 !
Jönköpings län Aneby
62
221
38
135
59
246
33
282
Eksjö
68
94
41
83
69
66
15
118
Gislaved
68
94
46
20
63
198
9
23
Gnosjö
77
5
37
155
59
246
12
57
Habo
64
195
42
64
74
17
23
255
Jönköping
66
139
41
83
66
140
18
182
Mullsjö
59
249
33
215
68
102
15
118
Nässjö
70
57
42
64
70
50
12
57
Sävsjö
72
25
39
113
60
233
16
141
Tranås
77
5
39
113
66
140
16
141
Vaggeryd
67
115
45
30
68
102
15
118 ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 103
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 103
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Jönköpings län forts. Vetlanda
67
115
45
30
69
66
16
141
Värnamo
72
25
44
36
66
140
18
182
Länsmedelvärde
68 !
41 !
66 !
17 !
Kronobergs län Alvesta
66
139
35
190
66
140
13
77
Lessebo
50
285
31
237
73
24
19
206
Ljungby
66
139
34
202
63
198
19
206
Markaryd
63
209
34
202
59
246
13
77
Tingsryd
68
94
39
113
65
162
8
13
Uppvidinge
61
228
41
83
60
233
8
13
Växjö
71
43
42
64
69
66
14
97
Älmhult
71
43
41
83
69
66
8
13
Länsmedelvärde
65 !
37 !
66 !
13 !
Kalmar län Borgholm
57
261
31
237
66
140
22
Emmaboda
61
228
37
155
61
224
18
247 182
Hultsfred
53
283
38
135
64
178
19
206
Högsby
74
13
37
155
65
162
14
97
Kalmar
66
139
42
64
67
122
11
40 255
Mönsterås
67
115
56
3
68
102
23
Mörbylånga
56
268
35
190
65
162
12
57
Nybro
72
25
46
20
69
66
19
206
Oskarshamn
76
9
43
50
65
162
18
182
Torsås
56
268
39
113
66
140
23
255
Vimmerby
59
249
33
215
64
178
17
160
Västervik
63
209
36
173
67
122
17
160
Länsmedelvärde
63 !
39 !
66 !
18 !
Gotlands län Gotland
65
Länsmedelvärde
65
169
41
83
41
69
66
69
14
97
14
Blekinge län Karlshamn
58
254
25
274
61
224
12
57
Karlskrona
64
195
39
113
67
122
18
182 236
Olofström
63
209
32
226
67
122
21
Ronneby
68
94
37
155
67
122
17
160
Sölvesborg
73
17
40
96
78
3
17
160
Länsmedelvärde
65 !
35 !
68 !
17 ! ! Ovägt medelvärde.
104 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 104
2010-04-14 14.34
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Skåne län Bjuv
72
25
49
7
65
162
15
118
Bromölla
73
17
37
155
68
102
18
182
Burlöv
73
17
48
13
67
122
12
57
Båstad
66
139
38
135
68
102
21
236
Eslöv
69
76
38
135
65
162
15
118
71
43
40
96
65
162
16
141
Helsingborg Hässleholm
70
57
36
173
64
178
20
221
Höganäs
65
169
42
64
67
122
11
40
Hörby
66
139
43
50
63
198
9
23
Höör
69
76
40
96
71
39
20
221 263
Klippan
68
94
42
64
68
102
24
Kristianstad
66
139
36
173
63
198
11
40
Kävlinge
72
25
28
262
61
224
15
118 221
Landskrona
69
76
34
202
65
162
20
Lomma
70
57
44
36
75
12
13
77
Lund
65
169
41
83
69
66
18
182 118
Malmö
71
43
46
20
65
162
15
Osby
61
228
37
155
66
140
14
97
Perstorp
72
25
44
36
69
66
33
282
Simrishamn
65
169
31
237
54
274
16
141
Sjöbo
67
115
49
7
62
214
13
77
Skurup
61
228
40
96
73
24
7
8
Staffanstorp
64
195
30
251
64
178
14
97
Svalöv
69
76
27
266
54
274
14
97
Svedala
70
57
38
135
62
214
20
221
Tomelilla
–
–
–
–
–
–
–
–
Trelleborg
68
94
39
113
58
259
25
268
Vellinge
67
115
44
36
77
5
23
255
Ystad
70
57
39
113
70
50
20
221
Åstorp
68
94
44
36
62
214
13
77
Ängelholm
68
94
42
64
65
162
19
206
Örkelljunga
75
10
43
50
63
198
14
97
Östra Göinge
69
76
173
18 17 !
182
68 !
55 65 !
273
Länsmedelvärde
36 40 !
Hallands län Falkenberg
61
228
38
135
68
102
23
255
Halmstad
66
139
36
173
66
140
18
182
Hylte
73
17
41
83
67
122
11
40 Ovägt medelvärde. !
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 105
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 105
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Hallands län forts. Kungsbacka
69
76
36
173
70
50
16
Laholm
66
139
43
50
75
12
8
13
Varberg
66
139
44
36
71
39
15
118
Länsmedelvärde
67 !
40 !
70 !
141
15 !
Västra götalands län Ale
67
115
29
259
63
198
17
160
Alingsås
63
209
39
113
69
66
18
182
Bengtsfors
60
240
32
226
66
140
14
97
Bollebygd
68
94
45
30
65
162
27
272
Borås
66
139
40
96
69
66
14
97
Dals-Ed
70
57
46
20
56
267
8
13
Essunga
75
10
43
50
66
140
34
284
Falköping
69
76
38
135
65
162
18
182
Färgelanda
62
221
32
226
51
284
6
6
Grästorp
67
115
49
7
77
5
21
236 206
Gullspång
54
278
32
226
60
233
19
Göteborg
68
94
44
36
67
122
15
118
Götene
67
115
46
20
72
32
15
118
Herrljunga
62
221
34
202
60
233
24
263
Hjo
65
169
40
96
74
17
22
247
Härryda
66
139
41
83
70
50
17
160
Karlsborg
74
13
40
96
64
178
18
182
Kungälv
67
115
40
96
73
24
13
77
Lerum
69
76
42
64
69
66
15
118
Lidköping
69
76
38
135
68
102
15
118
Lilla Edet
48
286
31
237
62
214
22
247
Lysekil
66
139
40
96
69
66
19
206
Mariestad
66
139
37
155
72
32
15
118
Mark
66
139
36
173
69
66
14
97
Mellerud
67
115
49
7
72
32
17
160 221
Munkedal
74
13
42
64
64
178
20
Mölndal
64
195
32
226
69
66
15
118
Orust
56
268
32
226
60
233
19
206
Partille
69
76
38
135
69
66
16
141
Skara
67
115
44
36
69
66
21
236
Skövde
67
115
39
113
63
198
18
182
Sotenäs
62
221
43
50
71
39
17
160
Stenungsund
65
169
39
113
76
10
18
182 Ovägt medelvärde. !
106 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 106
2010-04-14 14.34
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Västra götalands län forts. Strömstad
70
57
32
226
69
66
11
40
Svenljunga
58
254
38
135
61
224
11
40 160
Tanum
59
249
39
113
70
50
17
Tibro
68
94
36
173
68
102
13
77
Tidaholm
66
139
40
96
56
267
26
271
Tjörn
65
169
43
50
68
102
20
221
Tranemo
71
43
46
20
69
66
17
160 206
Trollhättan
65
169
35
190
66
140
19
Töreboda
63
209
28
262
69
66
22
247
Uddevalla
67
115
33
215
63
198
19
206 77
Ulricehamn
78
4
32
226
68
102
13
Vara
66
139
48
13
60
233
10
31
Vårgårda
54
278
30
251
63
198
20
221
Vänersborg
60
240
45
30
69
66
18
182
Åmål
58
254
42
64
59
246
24
263
–
–
–
–
–
–
–
–
Öckerö Länsmedelvärde
39 !
65 !
66 !
18 !
Värmlands län Arvika
68
94
49
7
66
140
14
97
Eda
68
94
43
50
56
267
12
57
Filipstad
72
25
38
135
68
102
8
13
Forshaga
56
268
38
135
70
50
20
221
Grums
63
209
40
96
68
102
16
141
Hagfors
57
261
34
202
56
267
31
279
Hammarö
69
76
44
36
80
2
10
31
Karlstad
63
209
37
155
69
66
9
23
Kil
60
240
34
202
61
224
13
77
Kristinehamn
60
240
30
251
63
198
12
57
Munkfors
65
169
–
–
59
246
17
160
Storfors
83
2
52
5
71
39
9
23
Sunne
75
10
29
259
61
224
15
118 247
Säffle
60
240
36
173
65
162
22
Torsby
70
57
40
96
58
259
17
160
Årjäng
68
94
39
113
53
277
30
278
Länsmedelvärde
66 !
39 !
64 !
16 !
Örebro län Askersund
66
139
23
276
59
246
23
255
Degerfors
65
169
35
190
67
122
4
3 ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 107
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 107
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Örebro län forts. Hallsberg
65
169
42
64
57
262
17
Hällefors
57
261
27
266
72
32
11
160 40
Karlskoga
67
115
35
190
70
50
20
221
Kumla
63
209
43
50
68
102
10
31
Laxå
73
17
46
20
74
17
9
23
Lekeberg
69
76
39
113
61
224
16
141
Lindesberg
63
209
38
135
66
140
16
141
Ljusnarsberg
61
228
30
251
67
122
14
97
Nora
67
115
33
215
57
262
16
141
Örebro
73
17
43
50
71
39
12
57
Länsmedelvärde
66 !
36 !
66 !
14 !
Västmanlands län Arboga
69
76
38
135
61
224
15
Fagersta
69
76
31
237
57
262
10
118 31
Hallstahammar
72
25
38
135
53
277
21
236 268
Kungsör
65
169
26
270
64
178
25
Köping
64
195
39
113
71
39
15
118
Norberg
59
249
26
270
59
246
27
272 182
Sala
57
261
42
64
64
178
18
Skinnskatteberg
71
43
–
–
60
233
10
31
Surahammar
57
261
24
275
54
274
12
57
Västerås
69
76
40
96
72
32
13
77
Länsmedelvärde
65 !
34 !
62 !
17 !
Dalarnas län Avesta
68
94
34
202
64
178
13
77
Borlänge
64
195
41
83
70
50
12
57
Falun
70
57
41
83
70
50
11
40
Gagnef
61
228
29
259
68
102
10
31
Hedemora
56
268
42
64
68
102
10
31
Leksand
61
228
33
215
57
262
14
97
Ludvika
62
221
35
190
70
50
19
206
Malung-Sälen
65
169
34
202
62
214
14
97
Mora
68
94
39
113
72
32
12
57
Orsa
55
274
21
277
57
262
28
275
Rättvik
63
209
34
202
68
102
28
275
Smedjebacken
58
254
31
237
71
39
12
57
Säter
71
43
32
226
76
10
10
31 ! Ovägt medelvärde.
108 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 108
2010-04-14 14.34
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Dalarnas län forts. Vansbro
59
249
35
190
66
140
21
236
Älvdalen
64
195
35
190
53
277
9
23
Länsmedelvärde
63 !
34 !
66 !
15 !
Gävleborgs län Bollnäs
62
221
40
96
60
233
15
118
Gävle
65
169
37
155
66
140
19
206
Hofors
66
139
42
64
60
233
31
279
Hudiksvall
66
139
42
64
67
122
16
141
Ljusdal
61
228
37
155
63
198
23
255
Nordanstig
55
274
33
215
53
277
18
182
Ockelbo
52
284
31
237
66
140
16
141
Ovanåker
62
221
36
173
64
178
21
236
Sandviken
58
254
33
215
63
198
17
160
Söderhamn
69
76
35
190
64
178
11
40
Länsmedelvärde
62 !
37 !
63 !
19 !
Västernorrlands län Härnösand
67
115
44
36
73
24
14
97
Kramfors
57
261
26
270
68
102
18
182 141
Sollefteå
66
139
30
251
46
287
16
Sundsvall
55
274
30
251
65
162
12
57
Timrå
54
278
34
202
70
50
18
182
Ånge
77
5
43
50
60
233
19
206
Örnsköldsvik
65
169
43
50
71
39
20
221
Länsmedelvärde
63 !
36 !
65 !
17 !
Jämtlands län Berg
57
261
51
6
70
50
11
40
Bräcke
74
13
40
96
59
246
24
263
Härjedalen
55
274
40
96
63
198
21
236
Krokom
65
169
46
20
63
198
18
182
Ragunda
65
169
27
266
65
162
16
141
Strömsund
65
169
37
155
59
246
12
57
Åre
68
94
38
135
56
267
35
285
Östersund
65
169
37
155
66
140
20
221
Länsmedelvärde
64 !
40 !
63 !
20 !
Västerbottens län Bjurholm
–
–
7
280
53
277
27
272
Dorotea
–
–
–
–
–
–
–
– ! Ovägt medelvärde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 109
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 109
2010-04-14 14.34
Bilaga 4. Tabeller
tabell 11. Sociala indikatorer D1–D4
D1. Andelen elever som ofta eller alltid är nöjda med sig själva Kommun
Procent Min–max, riket
Rank
48–84
D2. Andelen elever som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan Procent
Rank
7–62
D3. Andelen elever som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor Procent
Rank
D4. Andelen elever som tycker det finns någon eller flera elever i klassen som är mobbade Procent
46–82
5–35
Vägt medel, riket
68
41
68
16
Median, riket
66
38
66
16
Rank
Västerbottens län forts. Lycksele
64
195
28
262
70
50
21
Malå
70
57
–
–
67
122
13
236 77
Nordmaling
64
195
46
20
64
178
12
57 277
Norsjö
72
25
56
3
62
214
29
Robertsfors
54
278
33
215
75
12
8
13
Skellefteå
64
195
35
190
69
66
17
160
Sorsele
66
139
31
237
59
246
3
2
Storuman
72
25
47
17
78
3
15
118 97
Umeå
65
169
34
202
71
39
14
Vilhelmina
64
195
17
278
52
283
13
77
Vindeln
70
57
36
173
68
102
32
281
Vännäs
58
254
31
237
51
284
14
97
Åsele
80
3
–
–
77
5
2
1
Länsmedelvärde
66 !
33 !
65 !
16 !
Norrbottens län Arjeplog
58
254
–
–
58
259
4
3
Arvidsjaur
84
1
59
2
74
17
7
8
Boden
71
43
36
173
64
178
15
118
Gällivare
72
25
31
237
75
12
13
77
Haparanda
61
228
36
173
49
286
5
5
Jokkmokk
70
57
30
251
69
66
–
– 57
Kalix
63
209
30
251
69
66
12
Kiruna
68
94
27
266
60
233
13
77
Luleå
70
57
36
173
66
140
14
97
Pajala
68
94
37
155
53
277
8
13
Piteå
66
139
31
237
64
178
16
141
Älvsbyn
73
17
37
155
59
246
14
97
Överkalix
63
209
–
–
62
214
15
118
Övertorneå
72
25
32
226
69
66
8
13
Länsmedelvärde
69 !
35 !
64 !
11 ! ! Ovägt medelvärde.
110 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 110
2010-04-14 14.35
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 111
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 111
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Botkyrka
197
81 195
97,1
32,2
20,1
174 979
75 170
Danderyd
242
31 150
99,9
29,3
17,2
264 514
73 665
Ekerö
212
25 095
68,8
31,3
19,2
229 356
74 303
Haninge
199
76 237
93,4
32,2
20,1
194 259
74 370
Huddinge
205
95 798
99,0
32,1
20,0
198 884
74 444 73 536
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Stockholms län
Järfälla
211
65 295
99,7
30,7
18,6
206 879
Lidingö
235
43 445
98,6
31,0
18,9
232 242
73 523
Nacka
224
88 085
98,9
30,4
18,3
225 849
74 676
Norrtälje
204
55 927
56,3
32,2
20,1
180 643
74 577
Nykvarn
209
9 227
74,8
32,1
20,0
227 291
71 451
Nynäshamn
200
25 781
78,0
31,9
19,8
189 431
73 609
Salem
209
15 313
98,9
32,0
19,9
215 919
70 427
Sigtuna
201
39 219
85,5
32,2
20,1
195 113
74 765
Sollentuna
224
63 347
99,8
30,3
18,2
224 629
73 955
Solna
209
66 909
99,7
29,2
17,1
209 547
72 721
Stockholm
214
829 417
100,0
29,6
17,5
206 277
71 495
Sundbyberg
201
37 722
100,0
31,1
19,0
197 187
72 695
Södertälje
194
85 270
90,9
32,2
20,1
179 361
76 248
Tyresö
213
42 602
98,9
31,6
19,5
214 779
72 949
Täby
226
63 014
99,5
29,7
17,6
242 459
72 673
Upplands Väsby
207
38 641
97,6
31,3
19,2
200 773
72 233
Upplands-Bro
199
23 202
88,6
31,7
19,6
201 253
73 882
211
29 361
79,7
31,1
19,0
219 272
73 842
Vallentuna Vaxholm
217
11 001
83,3
32,0
19,9
225 047
76 189
Värmdö
208
37 756
73,6
32,4
20,3
217 274
75 501
Österåker
210
39 173
86,5
31,3
19,2
215 935
75 218
Länsmedelvärde
211 !
77 661 !
90,3 !
30,5
18,4
205 628
73 244
Enköping
207
39 360
66,3
31,4
21,0
187 141
73 917
Heby
196
13 355
60,6
32,9
22,5
166 995
74 962
Håbo
200
19 452
89,2
32,2
21,8
215 676
73 278
Knivsta
214
14 477
64,4
31,8
21,4
221 033
73 905
Tierp
199
20 044
64,4
31,5
21,1
169 101
76 081
Uppsala
218
194 751
86,6
31,7
21,3
186 240
74 528
Älvkarleby
207
9 068
89,3
33,1
22,7
174 125
71 934
Östhammar
204
21 391
65,8
32,6
22,2
180 962
69 322
Länsmedelvärde
206 !
41 487 !
73,3 !
31,8
21,4
186 755
73 980
Uppsala län
112 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 112
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Stockholms län
Förortskommuner
Södertälje
Haninge
Kristianstad
Eskilstuna
Förortskommuner
Lidingö
Lomma
Täby
Vellinge
Botkyrka
Förortskommuner
Vallentuna
Staffanstorp
Stenungsund
Knivsta
Förortskommuner
Botkyrka
Kristianstad
Huddinge
Karlskrona
Haninge
Förortskommuner
Sundsvall
Eskilstuna
Borås
Kristianstad
Huddinge
Förortskommuner
Solna
Kalmar
Mölndal
Varberg
Järfälla
Förortskommuner
Lomma
Danderyd
Sollentuna
Täby
Lidingö
Förortskommuner
Sollentuna
Kungsbacka
Mölndal
Växjö
Övriga > 25 000 invånare
Hässleholm
Örnsköldsvik
Karlskrona
Trollhättan
Pendlingskommuner
Salem
Kil
Öckerö
Trosa
Pendlingskommuner
Kumla
Upplands-Bro
Strängnäs
Sandviken
Förortskommuner
Nykvarn
Gnesta
Kil
Öckerö
Pendlingskommuner
Ale
Strängnäs
Falköping
Eslöv
Förortskommuner
Mölndal
Täby
Nacka
Kungsbacka
Förortskommuner
Järfälla
Kalmar
Tyresö
Varberg
Storstäder
Göteborg
Malmö
Uppsala
Linköping
Stockholm
Förortskommuner
Motala
Upplands Väsby
Falkenberg
Alingsås
Sundbyberg
Större städer
Botkyrka
Haninge
Eskilstuna
Borås
Förortskommuner
Kungälv
Lerum
Kävlinge
Lidköping
Förortskommuner
Sollentuna
Partille
Lidingö
Solna
Förortskommuner
Alingsås
Falkenberg
Ystad
Sundbyberg
Förortskommuner
Kumla
Nynäshamn
Strängnäs
Alvesta
Upplands-Bro
Förortskommuner
Ekerö
Kävlinge
Staffanstorp
Knivsta
Vallentuna
Förortskommuner
Härryda
Knivsta
Vellinge
Sunne
Förortskommuner
Österåker
Härryda
Vallentuna
Kiruna
Förortskommuner
Värmdö
Härryda
Vallentuna
Kungälv
Danderyd Ekerö
Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna
Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby
Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedelvärde Uppsala län
Övriga > 25 000 invånare
Vänersborg
Trelleborg
Ängelholm
Värnamo
Övriga 12 500–25 000 invånare
Hultsfred
Flen
Klippan
Osby
Heby
Förortskommuner
Upplands-Bro
Nynäshamn
Kumla
Lilla Edet
Håbo
Pendlingskommuner
Staffanstorp
Tjörn
Vallentuna
Ekerö
Övriga 12 500–25 000 invånare
Säffle
Arvika
Klippan
Lindesberg
Större städer
Linköping
Västerås
Jönköping
Örebro
Pendlingskommuner
Hjo
Säter
Olofström
Tranås
Övriga 12 500–25 000 invånare
Skurup
Örkelljunga
Gnesta
Oxelösund
Enköping
Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedelvärde ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 113
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 113
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Eskilstuna
202
95 577
87,8
32,4
22,0
176 633
73 918
Flen
198
16 139
74,2
31,8
21,4
170 729
75 011
Gnesta
207
10 318
65,4
32,4
22,0
188 195
70 608
Katrineholm
205
32 303
81,2
32,4
22,0
171 203
73 025
Nyköping
205
51 209
81,3
31,7
21,3
186 909
73 542
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Södermanlands län
Oxelösund
197
11 126
97,4
31,7
21,3
185 145
68 451
Strängnäs
200
32 024
75,0
31,9
21,5
196 784
74 041
Trosa
209
11 446
82,2
31,7
21,3
210 661
73 180
Vingåker
203
8 911
65,2
32,9
22,5
173 738
72 652
Länsmedelvärde
203 !
29 895 !
78,9 !
32,1
21,7
181 698
73 382
Östergötlands län Boxholm
202
5 248
69,2
31,4
21,5
179 692
73 913
Finspång
206
20 733
79,6
31,2
21,3
177 739
74 128
Kinda
202
9 811
64,6
31,0
21,2
174 426
74 193
211
144 690
88,9
30,3
20,4
181 957
73 052
Mjölby
211
25 770
79,3
31,0
21,2
179 798
72 648
Motala
203
41 843
83,7
31,3
21,4
173 493
72 897
Norrköping
206
129 254
89,3
31,3
21,5
175 076
73 561
Söderköping
204
14 042
60,8
31,2
21,4
182 719
74 120
Vadstena
216
7 420
77,6
31,1
21,3
178 594
72 228
Valdemarsvik
197
7 811
57,9
31,5
21,7
165 481
73 588
Linköping
Ydre
198
3 672
43,1
30,8
20,9
174 904
76 129
Åtvidaberg
209
11 498
76,8
32,0
22,2
173 550
73 187
Ödeshög
205
5 314
54,8
31,7
21,8
166 010
73 551
Länsmedelvärde
205 !
32 854 !
71,2 !
30,9
21,1
177 447
73 332 72 912
Jönköpings län Aneby
202
6 446
59,5
32,5
21,8
176 304
Eksjö
210
16 353
77,4
32,6
21,9
179 102
73 331
Gislaved
196
29 212
80,7
32,3
21,6
187 439
74 935 74 335
Gnosjö
191
9 536
76,6
32,8
22,1
189 678
Habo
205
10 674
70,2
32,3
21,7
196 770
72 513
Jönköping
212
126 331
89,8
32,2
21,5
184 611
73 645
Mullsjö
210
7 027
87,7
32,7
22,0
185 209
72 351
Nässjö
198
29 489
82,4
32,5
21,8
177 083
73 917
Sävsjö
194
10 871
73,3
32,3
21,6
175 582
74 054
Tranås
205
18 043
84,9
32,2
21,6
172 550
72 093
114 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 114
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Södermanlands län
Större städer
Borås
Huddinge
Gävle
Sundsvall
Övriga 12 500–25 000 invånare
Klippan
Heby
Vimmerby
Orust
Eskilstuna
Pendlingskommuner
Örkelljunga
Kil
Salem
Älvkarleby
Gnesta
Övriga > 25 000 invånare
Ronneby
Söderhamn
Köping
Karlshamn
Katrineholm
Övriga > 25 000 invånare
Uddevalla
Trollhättan
Trelleborg
Gotland
Nyköping
Varuproducerande kommuner
Skurup
Mellerud
Östhammar
Gnesta
Oxelösund
Övriga > 25 000 invånare
Värnamo
Sandviken
Upplands-Bro
Nynäshamn
Pendlingskommuner
Åtvidaberg
Arboga
Eksjö
Svedala
Trosa
Övriga < 12 500 invånare
Tidaholm
Aneby
Töreboda
Sotenäs
Vingåker
Flen
Strängnäs
Länsmedelvärde Östergötlands län Pendlingskommuner
Lessebo
Kinda
Herrljunga
Timrå
Boxholm
Varuproducerande kommuner
Ludvika
Nora
Söderköping
Laholm
Finspång
Övriga < 12 500 invånare
Herrljunga
Lessebo
Boxholm
Munkedal
Större städer
Västerås
Jönköping
Norrköping
Helsingborg
Övriga > 25 000 invånare
Mora
Mariestad
Bollnäs
Ystad
Mjölby
Övriga > 25 000 invånare
Falkenberg
Västervik
Katrineholm
Borlänge
Motala
Större städer
Helsingborg
Västerås
Jönköping
Örebro
Pendlingskommuner
Svalöv
Timrå
Älmhult
Tomelilla
Övriga < 12 500 invånare
Karlsborg
Vännäs
Mullsjö
Båstad
Övriga < 12 500 invånare
Bengtsfors
Strömstad
Osby
Munkedal
Glesbygdskommuner
Dals-Ed
Tierp
Filipstad
Orust
Ydre
Övriga < 12 500 invånare
Arboga
Tibro
Forshaga
Eksjö
Åtvidaberg
Övriga < 12 500 invånare
Perstorp
Malå
Essunga
Skinnskatteberg
Kinda Linköping
Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik
Ödeshög Länsmedelvärde Jönköpings län
Övriga < 12 500 invånare
Vingåker
Tidaholm
Sotenäs
Degerfors
Övriga 12 500–25 000 invånare
Höör
Arboga
Åtvidaberg
Mora
Aneby Eksjö
Varuproducerande kommuner
Falköping
Vetlanda
Lindesberg
Eslöv
Gislaved
Varuproducerande kommuner
Tranemo
Åstorp
Sävsjö
Bjuv
Pendlingskommuner
Säter
Mönsterås
Surahammar
Olofström
Habo
Större städer
Västerås
Helsingborg
Norrköping
Linköping
Jönköping
Gnosjö
Pendlingskommuner
Säter
Vadstena
Älvkarleby
Kil
Mullsjö
Varuproducerande kommuner
Sandviken
Laholm
Kumla
Nynäshamn
Nässjö
Varuproducerande kommuner
Bjuv
Osby
Hallsberg
Åstorp
Sävsjö
Varuproducerande kommuner
Olofström
Hallstahammar
Säter
Hjo
Tranås ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 115
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 115
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Jönköpings län forts. Vaggeryd
200
12 959
74,3
31,5
20,8
187 486
75 022
Vetlanda
199
26 350
75,4
32,2
21,5
182 138
75 425
Värnamo
204
32 753
78,3
31,8
21,1
190 810
74 035
Länsmedelvärde
202 !
25 850 !
77,7 !
32,2
21,5
184 059
73 891
Alvesta
202
18 757
66,9
31,9
21,2
183 564
73 891
Lessebo
201
8 165
87,1
32,4
21,7
175 988
73 808
Ljungby
205
27 410
70,3
31,6
21,0
184 469
74 442
Markaryd
188
9 559
74,5
31,7
21,0
168 855
73 690
Tingsryd
201
12 358
62,0
32,1
21,5
168 663
74 563
Uppvidinge
194
9 320
71,3
32,7
22,0
177 691
79 232
Växjö
212
82 023
85,4
31,4
20,8
186 591
74 151
Älmhult
204
15 570
68,6
31,3
20,6
188 806
73 686
Länsmedelvärde
201 !
22 895 !
73,3 !
31,6
21,0
183 130
74 396
Borgholm
207
10 806
43,7
32,2
22,0
156 082
75 335
Emmaboda
203
9 223
72,1
31,8
21,6
178 701
74 733
Hultsfred
195
13 855
81,1
32,5
22,3
163 828
75 141
Högsby
188
5 873
66,9
32,3
22,1
162 204
74 148
211
62 388
87,7
32,4
22,2
177 422
73 234
206
12 980
70,3
32,0
21,8
179 950
72 806
Kronobergs län
Kalmar län
Kalmar Mönsterås Mörbylånga
210
13 834
65,9
32,0
21,8
181 564
75 553
Nybro
203
19 576
77,5
32,5
22,2
169 517
74 030
Oskarshamn
204
26 232
83,3
32,1
21,9
186 799
74 054
Torsås
203
7 044
53,1
32,1
21,8
166 124
75 643
Vimmerby
198
15 538
71,6
32,5
22,3
175 384
74 322
Västervik
203
36 290
79,7
31,8
21,6
169 475
73 551
Länsmedelvärde
203 !
19 470 !
71,1 !
32,2
22,0
174 464
74 007
Gotlands län Gotland
204
57 221
57,1
33,1
33,1
165 868
73 611
Länsmedelvärde
204
57 221
57,1
33,1
33,1
165 868
73 611 73 459
Blekinge län Karlshamn
208
30 918
82,2
32,6
21,9
174 652
Karlskrona
207
63 342
79,7
31,9
21,2
180 295
74 321
Olofström
205
13 102
78,4
32,6
21,8
174 616
72 057
116 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 116
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Jönköpings län forts.
Varuproducerande kommuner
Orust
Klippan
Flen
Burlöv
Varuproducerande kommuner
Lindesberg
Arvika
Orust
Falköping
Vaggeryd Vetlanda
Varuproducerande kommuner
Oskarshamn
Mark
Strängnäs
Ljungby
Värnamo Länsmedelvärde Kronobergs län
Varuproducerande kommuner
Timrå
Laholm
Kumla
Nybro
Alvesta
Varuproducerande kommuner
Boxholm
Hörby
Kinda
Herrljunga
Lessebo
Varuproducerande kommuner
Oskarshamn
Mark
Eslöv
Ludvika
Varuproducerande kommuner
Högsby
Laxå
Sävsjö
Valdemarsvik
Övriga 12 500–25 000 invånare
Burlöv
Färgelanda
Ockelbo
Nordmaling
Varuproducerande kommuner
Storfors
Årjäng
Eda
Ljusdal
Större städer
Karlstad
Kristianstad
Luleå
Skellefteå
Varuproducerande kommuner
Söderköping
Alvesta
Svalöv
Oskarshamn
Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länsmedelvärde Kalmar län
Övriga < 12 500 invånare
Robertsfors
Gagnef
Rättvik
Kramfors
Varuproducerande kommuner
Herrljunga
Vara
Kinda
Burlöv
Borgholm
Övriga 12 500–25 000 invånare
Heby
Flen
Klippan
Filipstad
Övriga < 12 500 invånare
Markaryd
Sävsjö
Gnosjö
Laxå
Större städer
Falun
Järfälla
Uddevalla
Trollhättan
Varuproducerande kommuner
Tidaholm
Forshaga
Säter
Tibro
Pendlingskommuner
Robertsfors
Sunne
Gagnef
Leksand
Varuproducerande kommuner
Sölvesborg
Laholm
Timrå
Ludvika
Nybro
Varuproducerande kommuner
Värnamo
Ljungby
Ludvika
Laholm
Oskarshamn
Övriga < 12 500 invånare
Nordanstig
Rättvik
Robertsfors
Säffle
Övriga 12 500–25 000 invånare
Osby
Bjuv
Flen
Burlöv
Övriga > 25 000 invånare
Motala
Katrineholm
Ronneby
Köping
Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga
Torsås Vimmerby Västervik Länsmedelvärde Gotlands län
Övriga > 25 000 invånare
Trollhättan
Nyköping
Uddevalla
Norrtälje
Gotland Länsmedelvärde Blekinge län
Övriga > 25 000 invånare
Ronneby
Sjöbo
Bollnäs
Katrineholm
Karlshamn
Större städer
Örnsköldsvik
Varberg
Norrtälje
Trollhättan
Karlskrona
Varuproducerande kommuner
Tranås
Hjo
Säter
Fagersta
Olofström ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 117
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 117
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Ronneby
206
28 416
74,8
32,8
22,0
171 585
73 454
Sölvesborg
203
16 813
77,3
32,7
22,0
171 313
74 423
Länsmedelvärde
206 !
30 518 !
78,5 !
32,3
21,6
175 816
73 778 74 402
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Blekinge län forts.
Skåne län Bjuv
194
14 813
91,5
31,3
20,9
174 594
Bromölla
197
12 285
83,3
32,2
21,8
176 090
72 735
Burlöv
201
16 509
98,1
30,5
20,1
175 651
74 643
Båstad
215
14 269
69,5
30,6
20,2
179 876
73 236
204
31 269
80,0
30,1
19,7
183 685
74 969
Helsingborg
206
128 359
95,4
30,5
20,1
181 041
73 751
Hässleholm
204
50 036
78,6
31,0
20,6
170 892
74 552
Höganäs
213
24 480
88,7
30,1
19,7
191 881
73 716
Hörby
201
14 762
53,6
30,2
19,8
172 540
73 721
Höör
211
15 261
70,5
31,0
20,6
182 416
73 530
Eslöv
Klippan
200
16 382
74,6
30,4
20,0
168 775
75 214
Kristianstad
208
78 788
81,6
31,3
20,9
177 281
74 505
Kävlinge
214
28 638
89,7
28,9
18,5
209 357
73 470
Landskrona
193
41 226
92,0
30,6
20,2
166 910
74 067
Lomma
230
21 065
93,9
29,6
19,2
227 201
73 094
Lund
230
109 147
94,4
31,2
20,8
183 896
74 049
Malmö
203
293 909
99,4
31,2
20,8
163 608
74 928
Osby
197
12 656
74,8
31,4
21,0
171 209
74 113
Perstorp
203
6 983
79,4
31,0
20,6
164 165
73 521
Simrishamn
202
19 328
69,9
30,9
20,5
165 788
73 096
Sjöbo
207
18 153
60,9
30,8
20,4
174 871
73 540
Skurup
202
14 867
71,0
30,5
20,1
182 370
67 998
Staffanstorp
213
21 949
87,0
29,3
18,9
210 209
74 002
Svalöv
204
13 290
66,2
30,9
20,5
183 037
74 298
Svedala
208
19 625
82,0
30,6
20,2
201 964
73 962
Tomelilla
204
12 936
63,6
31,0
20,6
165 551
73 977
Trelleborg
205
41 891
80,2
30,8
20,4
179 614
73 873
Vellinge
222
33 162
90,1
28,9
18,5
221 945
75 194
Ystad
208
28 109
79,9
30,5
20,1
180 363
72 275
Åstorp
192
14 667
90,9
30,7
20,3
176 073
74 449
Ängelholm
212
39 083
81,4
29,4
19,0
186 191
73 768
118 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 118
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Blekinge län forts.
Övriga > 25 000 invånare
Karlshamn
Katrineholm
Ludvika
Söderhamn
Övriga 12 500–25 000 invånare
Vara
Nybro
Burlöv
Tingsryd
Ronneby Sölvesborg Länsmedelvärde Skåne län
Pendlingskommuner
Åstorp
Sävsjö
Vimmerby
Hallsberg
Bjuv
Pendlingskommuner
Östra Göinge
Hofors
Sotenäs
Tidaholm
Bromölla
Förortskommuner
Tingsryd
Vara
Ulricehamn
Sölvesborg
Burlöv
Övriga 12 500–25 000 invånare
Eksjö
Höör
Åtvidaberg
Arboga
Båstad
Pendlingskommuner
Mark
Falköping
Ljungby
Ale
Större städer
Norrköping
Västerås
Jönköping
Örebro
Helsingborg
Övriga > 25 000 invånare
Norrtälje
Mark
Gotland
Trelleborg
Hässleholm
Pendlingskommuner
Tjörn
Staffanstorp
Boden
Härnösand
Pendlingskommuner
Strömstad
Lessebo
Askersund
Tanum
Pendlingskommuner
Eksjö
Leksand
Båstad
Sjöbo
Övriga 12 500–25 000 invånare
Flen
Säffle
Lindesberg
Burlöv
Större städer
Karlskrona
Växjö
Skellefteå
Sundsvall
Pendlingskommuner
Staffanstorp
Vallentuna
Höganäs
Lerum
Övriga > 25 000 invånare
Nässjö
Sandviken
Sävsjö
Bjuv
Förortskommuner
Lidingö
Partille
Hammarö
Knivsta
Större städer
Umeå
Nacka
Jönköping
Karlstad
Storstäder
Uppsala
Örebro
Norrköping
Helsingborg
Varuproducerande kommuner
Munkedal
Vimmerby
Götene
Sävsjö
Varuproducerande kommuner
Ödeshög
Tanum
Hagfors
Tomelilla
Övriga 12 500–25 000 invånare
Sala
Hagfors
Köping
Skara
Pendlingskommuner
Arboga
Tibro
Eksjö
Finspång
Förortskommuner
Oxelösund
Östhammar
Mellerud
Örkelljunga
Förortskommuner
Höganäs
Stenungsund
Knivsta
Kävlinge
Pendlingskommuner
Söderköping
Vara
Timrå
Sölvesborg
Svalöv
Förortskommuner
Staffanstorp
Finspång
Tjörn
Bollebygd
Svedala
Övriga 12 500–25 000 invånare
Nybro
Söderköping
Tanum
Svalöv
Övriga > 25 000 invånare
Enköping
Vänersborg
Nyköping
Sandviken
Förortskommuner
Härryda
Österåker
Lerum
Värmdö
Övriga > 25 000 invånare
Mariestad
Mjölby
Karlskoga
Kristinehamn
Pendlingskommuner
Bjuv
Tranemo
Sävsjö
Gnosjö
Övriga > 25 000 invånare
Kungälv
Piteå
Lidköping
Vänersborg
Eslöv
Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp
Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 119
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 119
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917 70 878
Skåne län forts. Örkelljunga
204
9 639
68,7
29,2
18,8
171 689
Östra Göinge
196
13 526
77,7
31,5
21,1
175 700
72 403
Länsmedelvärde
206 !
37 305 !
80,6 !
30,7
20,3
177 913
74 049
Falkenberg
205
40 739
73,3
31,0
21,3
178 247
72 560
Halmstad
212
91 087
90,4
29,8
20,0
182 888
72 883
Hylte
200
10 277
65,5
31,2
21,5
179 814
73 381
Kungsbacka
216
73 938
78,8
31,3
21,5
215 521
74 719
Hallands län
Laholm
202
23 345
65,6
30,5
20,8
176 528
74 049
Varberg
209
57 439
72,1
30,3
20,5
185 571
74 024
Länsmedelvärde
207 !
49 471 !
74,3 !
30,5
20,8
189 098
73 673
Ale
203
27 394
79,2
32,8
22,3
196 853
74 832
Alingsås
208
37 515
76,7
32,2
21,8
184 943
72 920
Bengtsfors
196
9 841
68,5
33,0
22,5
154 012
73 532
Bollebygd
211
8 253
56,3
31,9
21,5
200 024
74 262
Borås
201
102 458
89,6
31,9
21,5
179 893
74 086
Dals-Ed
198
4 729
60,2
34,1
23,6
156 459
75 436
Essunga
206
5 601
43,9
32,0
21,5
171 816
73 248
Falköping
200
31 419
72,1
32,1
21,6
177 430
74 917
Färgelanda
200
6 691
53,8
32,1
21,7
166 013
74 547
Grästorp
208
5 857
50,6
32,2
21,8
175 074
73 645
Gullspång
197
5 335
63,6
33,4
22,9
158 265
72 344
Göteborg
208
507 330
98,8
31,8
21,3
182 872
74 257
Götene
197
13 186
61,0
32,4
21,9
185 197
73 887
Herrljunga
202
9 348
55,4
32,7
22,3
173 148
74 223
Hjo
206
8 859
73,6
32,5
22,0
175 921
72 003
Härryda
217
34 007
86,0
31,5
21,1
213 251
75 393
Karlsborg
216
6 784
76,4
32,0
21,5
173 377
72 149
Kungälv
212
40 727
68,6
32,3
21,9
200 482
73 687
Lerum
217
38 301
87,7
31,5
21,1
212 578
73 609
Lidköping
211
37 989
75,4
31,5
21,1
184 630
73 070
Lilla Edet
200
12 773
61,9
33,3
22,8
179 606
73 207
Lysekil
201
14 535
71,2
32,9
22,5
173 278
71 856
Mariestad
207
23 799
75,6
32,1
21,7
175 681
72 594
Västra götalands län
120 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 120
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Skåne län forts.
Varuproducerande kommuner
Smedjebacken
Hallstahammar
Gnesta
Hedemora
Varuproducerande kommuner
Hofors
Bromölla
Grums
Norberg
Örkelljunga Östra Göinge Länsmedelvärde Hallands län
Övriga > 25 000 invånare
Borlänge
Motala
Katrineholm
Alingsås
Större städer
Gävle
Karlstad
Växjö
Luleå
Falkenberg
Varuproducerande kommuner
Lilla Edet
Askersund
Ovanåker
Strömstad
Förortskommuner
Mölndal
Skellefteå
Luleå
Nacka
Övriga 12 500–25 000 invånare
Timrå
Nybro
Alvesta
Ulricehamn
Laholm
Större städer
Örnsköldsvik
Trollhättan
Karlskrona
Nyköping
Varberg
Halmstad Hylte Kungsbacka
Länsmedelvärde Västra götalands län Förortskommuner
Eslöv
Ljungby
Sigtuna
Oskarshamn
Övriga > 25 000 invånare
Lidköping
Falkenberg
Karlshamn
Enköping
Alingsås
Ale
Övriga < 12 500 invånare
Valdemarsvik
Ljusnarsberg
Strömstad
Hallsberg
Bengtsfors
Förortskommuner
Tjörn
Leksand
Svedala
Nora
Större städer
Eskilstuna
Huddinge
Örebro
Sundsvall
Glesbygdskommuner
Munkfors
Filipstad
Ydre
Säffle
Pendlingskommuner
Tibro
Malå
Ödeshög
Grästorp
Övriga > 25 000 invånare
Eslöv
Lindesberg
Vetlanda
Arvika
Övriga < 12 500 invånare
Ockelbo
Nordmaling
Tingsryd
Hällefors
Pendlingskommuner
Malå
Kungsör
Skinnskatteberg
Arboga
Grästorp
Övriga < 12 500 invånare
Orsa
Norberg
Hofors
Grums
Gullspång Göteborg
Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda
Storstäder
Malmö
Uppsala
Västerås
Örebro
Varuproducerande kommuner
Osby
Vårgårda
Kumla
Hallsberg
Varuproducerande kommuner
Kinda
Lessebo
Hällefors
Boxholm
Övriga < 12 500 invånare
Älvkarleby
Säter
Olofström
Fagersta
Förortskommuner
Vellinge
Österåker
Värmdö
Lerum
Övriga < 12 500 invånare
Vadstena
Vännäs
Mullsjö
Älvsbyn
Förortskommuner
Ängelholm
Piteå
Lerum
Lidköping
Förortskommuner
Kävlinge
Kungälv
Tyresö
Ängelholm
Lerum
Övriga > 25 000 invånare
Alingsås
Ängelholm
Mjölby
Vänersborg
Lidköping Lilla Edet
Förortskommuner
Hylte
Ovanåker
Askersund
Degerfors
Övriga 12 500–25 000 invånare
Hedemora
Smedjebacken
Fagersta
Olofström
Övriga 12 500–25 000 invånare
Kristinehamn
Ystad
Söderhamn
Mjölby
Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv
Lysekil Mariestad ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 121
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 121
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Mark
204
33 821
64,5
32,1
21,6
177 659
74 426
Mellerud
198
9 261
56,4
33,1
22,7
156 434
67 105
Munkedal
199
10 246
58,1
33,2
22,8
167 906
74 133
Mölndal
217
60 381
95,1
31,3
20,8
205 066
74 108
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Västra götalands län forts.
Orust
198
15 308
36,8
32,8
22,4
184 143
75 382
Partille
222
34 382
98,8
30,9
20,5
204 395
72 693
Skara
202
18 455
74,5
31,5
21,0
180 598
72 676
Skövde
210
50 984
84,6
31,4
21,0
186 518
69 852
Sotenäs
200
9 112
77,8
32,2
21,7
178 746
72 762
Stenungsund
214
23 983
73,6
32,5
22,1
203 463
74 586
Strömstad
200
11 690
60,4
32,4
22,0
171 208
73 533
Svenljunga
190
10 291
59,2
31,7
21,2
173 661
76 321
Tanum
203
12 253
39,5
32,4
22,0
170 242
73 463
Tibro
207
10 611
81,1
31,6
21,1
172 321
73 287
Tidaholm
203
12 632
70,0
32,2
21,8
176 596
72 750
Tjörn
213
14 961
59,5
32,1
21,6
193 863
74 122
Tranemo
192
11 622
71,7
31,5
21,0
186 924
74 286
Trollhättan
207
54 873
90,2
31,8
21,4
181 500
73 636
Töreboda
204
9 255
56,7
31,9
21,4
160 392
72 591
Uddevalla
206
51 518
76,2
32,5
22,1
177 726
73 315
Ulricehamn
201
22 753
65,5
31,4
21,0
181 137
74 520
Vara
203
15 771
54,1
31,7
21,2
173 441
74 459
Vårgårda
197
10 967
49,2
32,1
21,6
181 751
74 537
Vänersborg
209
36 871
79,0
33,1
22,6
180 221
73 918
Åmål
200
12 434
79,1
33,0
22,5
163 649
71 347
Öckerö
215
12 292
97,2
31,6
21,2
200 946
71 543
Länsmedelvärde
205 !
32 030 !
69,7 !
31,9
21,5
183 988
73 717
Värmlands län Arvika
200
26 100
64,1
31,7
20,9
173 892
75 639
Eda
191
8 577
50,7
33,0
22,3
160 260
77 159
Filipstad
197
10 626
79,5
32,8
22,0
159 757
75 771
Forshaga
208
11 401
83,0
33,1
22,4
172 765
72 788
Grums
196
9 142
71,9
33,2
22,4
168 427
71 840
Hagfors
202
12 636
66,6
33,3
22,5
162 070
73 448
Hammarö
223
14 833
91,0
32,9
22,1
199 337
71 898
Karlstad
214
84 736
89,2
32,5
21,8
179 662
73 567
122 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 122
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Västra götalands län forts.
Övriga > 25 000 invånare
Ljungby
Eslöv
Värnamo
Oskarshamn
Övriga < 12 500 invånare
Oxelösund
Skurup
Östhammar
Åmål
Mark
Pendlingskommuner
Osby
Kinda
Herrljunga
Färgelanda
Munkedal
Förortskommuner
Järfälla
Kungsbacka
Lerum
Sollentuna
Mölndal
Pendlingskommuner
Flen
Vaggeryd
Vetlanda
Lindesberg
Förortskommuner
Lerum
Hammarö
Kävlinge
Tyresö
Övriga 12 500–25 000 invånare
Tidaholm
Sala
Simrishamn
Vingåker
Skara
Övriga > 25 000 invånare
Östersund
Östhammar
Gnesta
Borlänge
Skövde
Varuproducerande kommuner
Lekeberg
Surahammar
Degerfors
Lilla Edet
Sotenäs
Pendlingskommuner
Staffanstorp
Höganäs
Tjörn
Kävlinge
Stenungsund
Övriga < 12 500 invånare
Askersund
Ovanåker
Hylte
Hörby
Strömstad
Varuproducerande kommuner
Eda
Ydre
Filipstad
Storfors
Svenljunga
Övriga < 12 500 invånare
Hagfors
Perstorp
Strömstad
Askersund
Varuproducerande kommuner
Arboga
Åtvidaberg
Essunga
Forshaga
Övriga 12 500–25 000 invånare
Vingåker
Mönsterås
Aneby
Skara
Mellerud
Orust Partille
Tanum Tibro Tidaholm
Förortskommuner
Höganäs
Bollebygd
Staffanstorp
Leksand
Varuproducerande kommuner
Gnosjö
Åstorp
Sävsjö
Bjuv
Större städer
Uddevalla
Nyköping
Varberg
Gotland
Trollhättan
Övriga < 12 500 invånare
Vingåker
Tidaholm
Orsa
Perstorp
Töreboda
Övriga > 25 000 invånare
Nyköping
Trollhättan
Borlänge
Trelleborg
Varuproducerande kommuner
Burlöv
Laholm
Timrå
Vara
Varuproducerande kommuner
Sölvesborg
Burlöv
Nybro
Herrljunga
Varuproducerande kommuner
Vimmerby
Osby
Götene
Bjuv
Pendlingskommuner
Hudiksvall
Enköping
Ängelholm
Trelleborg
Övriga 12 500–25 000 invånare
Hedemora
Lysekil
Smedjebacken
Orsa
Förortskommuner
Kil
Hammarö
Vadstena
Vännäs
Tjörn Tranemo
Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedelvärde Värmlands län
Övriga > 25 000 invånare
Vetlanda
Lindesberg
Säffle
Tierp
Övriga < 12 500 invånare
Svenljunga
Storfors
Ljusdal
Vansbro
Övriga < 12 500 invånare
Dals-Ed
Säffle
Hultsfred
Nordanstig
Filipstad Forshaga
Pendlingskommuner
Åtvidaberg
Arboga
Mönsterås
Tibro
Varuproducerande kommuner
Östra Göinge
Hofors
Gullspång
Lysekil
Övriga 12 500–25 000 invånare
Tanum
Perstorp
Strömstad
Askersund
Pendlingskommuner
Vännäs
Öckerö
Partille
Vadstena
Större städer
Växjö
Luleå
Halmstad
Falun
Arvika Eda
Grums Hagfors Hammarö Karlstad ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 123
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 123
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Värmlands län forts. Kil
210
11 717
72,2
33,2
22,4
178 339
71 427
Kristinehamn
206
23 963
81,8
33,2
22,5
167 639
72 420
Munkfors
198
3 793
80,5
33,3
22,5
155 490
74 664
Storfors
188
4 363
59,9
33,3
22,5
169 503
77 922
Sunne
211
13 345
46,8
32,6
21,8
164 634
76 245
Säffle
200
15 602
63,4
32,8
22,0
163 433
75 622
Torsby
206
12 508
43,1
33,3
22,5
157 266
80 259
Årjäng
201
9 915
43,2
32,7
22,0
157 933
78 227
Länsmedelvärde
203 !
17 079 !
67,9 !
32,7
22,0
171 738
74 366 73 449
Örebro län Askersund
200
11 307
61,2
32,4
21,7
172 926
Degerfors
200
9 709
81,7
32,9
22,2
171 212
73 037
Hallsberg
195
15 235
76,0
32,1
21,4
176 400
73 643
Hällefors
201
7 333
74,9
33,1
22,4
160 786
74 251
Karlskoga
206
29 742
91,1
32,1
21,4
178 082
71 729
Kumla
199
20 214
84,3
31,1
20,4
186 326
73 763
Laxå
192
5 786
77,1
32,7
22,1
169 413
73 152
Lekeberg
200
7 123
41,2
32,5
21,8
182 355
72 542
Lindesberg
199
23 029
71,7
32,4
21,7
177 349
75 197
Ljusnarsberg
194
5 055
72,4
32,1
21,4
153 743
73 073
Nora
207
10 343
76,2
32,8
22,1
177 743
74 113
Örebro
203
134 006
87,9
31,9
21,2
179 425
74 324
Länsmedelvärde
200 !
23 240 !
74,6 !
32,1
21,4
177 740
73 860
Västmanlands län Arboga
208
13 302
81,5
32,2
21,7
173 724
73 315
Fagersta
203
12 249
88,8
32,5
22,0
179 749
72 071
Hallstahammar
205
15 127
87,2
32,2
21,7
177 357
71 565
Kungsör
206
8 116
76,2
32,4
21,9
180 762
73 666
Köping
203
24 847
82,7
32,5
22,0
175 308
73 179
Norberg
200
5 730
79,0
33,0
22,5
171 946
72 423
Sala
203
21 499
68,0
32,7
22,2
173 394
72 963
Skinnskatteberg
207
4 567
60,8
32,9
22,4
167 106
73 901
Surahammar
200
9 980
91,7
32,7
22,2
185 242
72 523
Västerås
209
135 936
93,5
30,7
20,2
187 149
73 780
Länsmedelvärde
204 !
25 135 !
80,9 !
31,5
21,0
182 159
73 318
124 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 124
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Värmlands län forts.
Pendlingskommuner
Älvsbyn
Hallstahammar
Älvkarleby
Säter
Kil
Övriga 12 500–25 000 invånare
Mariestad
Söderhamn
Tranås
Ystad
Kristinehamn
Övriga < 12 500 invånare
Dals-Ed
Färgelanda
Ockelbo
Nordmaling
Pendlingskommuner
Eda
Svenljunga
Uppvidinge
Ljusdal
Övriga 12 500–25 000 invånare
Sollefteå
Mörbylånga
Rättvik
Nordanstig
Övriga 12 500–25 000 invånare
Klippan
Arvika
Filipstad
Tierp
Glesbygdskommuner
Malung-Sälen
Arvidsjaur
Jokkmokk
Ragunda
Glesbygdskommuner
Vansbro
Ånge
Haparanda
Ljusdal
Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedelvärde Örebro län
Övriga < 12 500 invånare
Strömstad
Ovanåker
Hylte
Degerfors
Askersund
Övriga < 12 500 invånare
Ovanåker
Askersund
Sotenäs
Strömstad
Degerfors
Övriga 12 500–25 000 invånare
Sävsjö
Bjuv
Götene
Osby
Hallsberg
Övriga < 12 500 invånare
Färgelanda
Herrljunga
Kinda
Munkedal
Övriga > 25 000 invånare
Ystad
Hallstahammar
Kristinehamn
Tranås
Pendlingskommuner
Nynäshamn
Alvesta
Upplands-Bro
Götene
Varuproducerande kommuner
Ljusnarsberg
Markaryd
Valdemarsvik
Degerfors
Pendlingskommuner
Surahammar
Sotenäs
Norberg
Hofors
Övriga 12 500–25 000 invånare
Vetlanda
Klippan
Arvika
Falköping
Övriga < 12 500 invånare
Laxå
Bengtsfors
Gullspång
Valdemarsvik
Övriga < 12 500 invånare
Finspång
Kungsör
Leksand
Söderköping
Större städer
Helsingborg
Norrköping
Västerås
Borås
Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedelvärde Västmanlands län
Övriga 12 500–25 000 invånare
Åtvidaberg
Tibro
Forshaga
Eksjö
Varuproducerande kommuner
Olofström
Säter
Smedjebacken
Tidaholm
Arboga
Övriga 12 500–25 000 invånare
Olofström
Hedemora
Smedjebacken
Tranås
Pendlingskommuner
Malå
Grästorp
Nora
Essunga
Kungsör
Övriga 12 500–25 000 invånare
Sala
Simrishamn
Katrineholm
Ronneby
Köping
Pendlingskommuner
Lekeberg
Sotenäs
Orsa
Surahammar
Övriga 12 500–25 000 invånare
Köping
Simrishamn
Tidaholm
Skara
Sala
Övriga < 12 500 invånare
Malå
Ödeshög
Grästorp
Nora
Skinnskatteberg
Varuproducerande kommuner
Lekeberg
Sotenäs
Hofors
Norberg
Större städer
Helsingborg
Jönköping
Norrköping
Linköping
Fagersta Hallstahammar
Norberg
Surahammar Västerås Länsmedelvärde ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 125
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 125
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Dalarnas län Avesta
198
21 762
79,1
33,1
22,2
174 347
71 501
Borlänge
204
48 681
90,1
33,6
22,7
178 453
72 478
Falun
214
55 685
82,5
33,2
22,3
183 237
73 215
Gagnef
207
10 071
73,6
33,4
22,5
174 612
75 018
Hedemora
202
15 195
71,8
33,3
22,4
169 642
71 529
Leksand
210
15 303
75,2
33,0
22,1
175 999
74 154
Ludvika
205
25 650
87,7
33,2
22,3
170 790
74 027
Malung-Sälen
206
10 408
72,9
32,7
21,8
167 255
80 711
Mora
211
20 146
84,8
33,6
22,7
174 050
72 953
Orsa
200
6 934
79,0
33,6
22,7
159 349
72 153
Rättvik
205
10 797
68,3
33,0
22,1
161 444
75 885
Smedjebacken
202
10 758
68,1
33,6
22,7
177 260
71 654
Säter
206
10 900
59,8
33,5
22,6
179 038
72 139
Vansbro
201
6 876
59,1
33,4
22,5
155 996
77 183
Älvdalen
198
7 288
68,5
33,5
22,6
158 071
81 154
Länsmedelvärde
205 !
18 430 !
74,7 !
33,3
22,4
174 482
73 569
Gävleborgs län Bollnäs
210
26 175
66,6
31,8
20,9
169 878
73 136
Gävle
206
94 352
92,8
32,4
21,6
182 878
72 668 72 385
Hofors
197
9 873
77,4
33,5
22,7
180 201
Hudiksvall
209
36 848
68,1
32,5
21,7
173 462
74 410
Ljusdal
196
19 077
56,2
33,3
22,4
162 808
77 433
Nordanstig
203
9 646
46,7
33,3
22,4
162 149
75 932
Ockelbo
200
5 982
60,8
33,7
22,8
170 121
74 624
Ovanåker
200
11 530
62,5
32,8
21,9
170 110
73 330
Sandviken
200
36 978
85,6
32,5
21,7
182 835
73 869
Söderhamn
206
25 759
76,4
32,6
21,7
164 362
72 859
Länsmedelvärde
203 !
27 622 !
69,3 !
32,6
21,7
175 182
73 629
Härnösand
212
24 675
78,4
33,6
23,0
173 017
74 089
Kramfors
205
19 214
65,3
33,4
22,8
162 629
75 186
Sollefteå
210
20 442
61,3
33,7
23,1
162 214
76 388
Sundsvall
209
95 533
83,5
32,9
22,3
185 265
74 887
Timrå
202
17 902
80,2
32,9
22,3
180 337
74 090
Västernorrlands län
126 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 126
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Dalarnas län
Övriga 12 500–25 000 invånare
Hedemora
Lysekil
Åmål
Smedjebacken
Övriga > 25 000 invånare
Falkenberg
Motala
Uddevalla
Nyköping
Avesta
Större städer
Kalmar
Luleå
Trollhättan
Varberg
Pendlingskommuner
Robertsfors
Kalix
Nora
Borgholm
Övriga 12 500–25 000 invånare
Lysekil
Smedjebacken
Hallstahammar
Åmål
Övriga 12 500–25 000 invånare
Nora
Eksjö
Höör
Finspång
Övriga > 25 000 invånare
Nybro
Oskarshamn
Finspång
Laholm
Glesbygdskommuner
Arvidsjaur
Jokkmokk
Torsby
Ragunda
Övriga 12 500–25 000 invånare
Mjölby
Bollnäs
Eksjö
Åtvidaberg
Glesbygdskommuner
Norberg
Gullspång
Lekeberg
Töreboda
Orsa
Glesbygdskommuner
Nordanstig
Torsås
Borgholm
Kramfors
Rättvik
Övriga < 12 500 invånare
Hedemora
Lysekil
Fagersta
Hallstahammar
Pendlingskommuner
Hjo
Olofström
Älvkarleby
Fagersta
Glesbygdskommuner
Ånge
Haparanda
Årjäng
Eda
Glesbygdskommuner
Ragunda
Jokkmokk
Överkalix
Arvidsjaur
Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora
Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedelvärde Gävleborgs län
Övriga > 25 000 invånare
Mora
Mjölby
Karlshamn
Eksjö
Större städer
Halmstad
Eskilstuna
Huddinge
Sundsvall
Bollnäs Gävle
Varuproducerande kommuner
Östra Göinge
Bromölla
Surahammar
Lekeberg
Hofors
Övriga > 25 000 invånare
Vänersborg
Mark
Piteå
Enköping
Hudiksvall
Glesbygdskommuner
Ånge
Eda
Vansbro
Tierp
Övriga < 12 500 invånare
Rättvik
Torsås
Säffle
Filipstad
Glesbygdskommuner
Nordmaling
Färgelanda
Tingsryd
Hällefors
Glesbygdskommuner
Askersund
Strömstad
Degerfors
Hylte
Övriga > 25 000 invånare
Strängnäs
Nässjö
Nynäshamn
Trelleborg
Sandviken
Övriga > 25 000 invånare
Kristinehamn
Mariestad
Katrineholm
Ronneby
Söderhamn
Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker
Länsmedelvärde Västernorrlands län Övriga > 25 000 invånare
Boden
Leksand
Höganäs
Ludvika
Övriga 12 500–25 000 invånare
Borgholm
Klippan
Rättvik
Gällivare
Härnösand
Övriga 12 500–25 000 invånare
Sunne
Mörbylånga
Rättvik
Kramfors
Sollefteå
Större städer
Huddinge
Kristianstad
Växjö
Eskilstuna
Sundsvall
Pendlingskommuner
Alvesta
Laholm
Söderköping
Nybro
Kramfors
Timrå Ovägt värde. !
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 127
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 127
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Västernorrlands län forts. Ånge
201
10 148
58,5
33,6
23,0
165 080
77 171
Örnsköldsvik
210
55 128
73,1
32,4
21,8
180 859
74 445
Länsmedelvärde
207 !
34 720 !
71,5 !
33,0
22,4
177 796
74 890 86 574
Jämtlands län Berg
201
7 447
29,5
33,5
22,9
157 912
Bräcke
201
6 865
44,8
33,9
23,3
162 409
91 053
Härjedalen
206
10 585
59,2
33,4
22,8
158 003
85 491
Krokom
211
14 460
49,0
33,1
22,5
177 933
82 203
Ragunda
202
5 609
43,2
34,2
23,6
159 435
81 268
Strömsund
203
12 286
53,8
33,7
23,1
155 409
86 989
Åre
210
10 278
46,3
33,2
22,6
170 067
85 309
Östersund
212
59 136
86,3
33,0
22,4
177 740
69 335
206 !
15 833 !
51,5 !
33,2
22,6
170 500
78 224 84 531
Länsmedelvärde Västerbottens län Bjurholm
197
2 500
38,7
33,4
22,9
150 304
Dorotea
200
2 900
51,0
33,4
22,9
162 196
86 371
Lycksele
214
12 427
70,3
33,4
22,9
171 058
79 203
Malå
206
3 295
61,1
33,7
23,2
170 713
73 683
Nordmaling
200
7 205
52,8
33,2
22,7
169 843
74 806
Norsjö
199
4 361
55,1
33,7
23,2
164 787
84 725
Robertsfors
207
6 880
44,4
32,9
22,4
172 411
75 510
Skellefteå
212
71 770
78,8
32,9
22,4
178 293
75 136
Sorsele
206
2 743
44,3
33,4
22,9
155 650
92 988
Storuman
208
6 227
55,0
33,4
22,9
159 115
88 525
Umeå
220
114 075
88,1
33,1
22,6
182 421
72 927
Vilhelmina
204
7 156
49,6
33,4
22,9
157 925
83 920
Vindeln
204
5 519
59,1
33,4
22,9
164 550
83 266
Vännäs
220
8 357
66,8
33,4
22,9
178 328
71 707
Åsele
201
3 133
65,4
33,4
22,9
151 631
85 588
Länsmedelvärde
207 !
17 237 !
58,7 !
33,1
22,6
176 410
75 739
Norrbottens län Arjeplog
201
3 143
61,6
32,7
22,3
165 278
85 718
Arvidsjaur
205
6 622
77,0
32,5
22,1
171 375
80 612
Boden
213
27 408
83,3
32,5
22,1
178 788
74 231
128 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 128
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Västernorrlands län forts.
Glesbygdskommuner
Vansbro
Haparanda
Årjäng
Nordanstig
Ånge
Större städer
Varberg
Karlskrona
Norrtälje
Trollhättan
Örnsköldsvik Länsmedelvärde Jämtlands län
Glesbygdskommuner
Dorotea
Strömsund
Arjeplog
Åsele
Glesbygdskommuner
Sorsele
Storuman
Berg
Strömsund
Berg
Glesbygdskommuner
Åre
Åsele
Övertorneå
Arjeplog
Pendlingskommuner
Malung-Sälen
Jokkmokk
Överkalix
Vindeln
Glesbygdskommuner
Älvdalen
Överkalix
Jokkmokk
Arvidsjaur
Glesbygdskommuner
Berg
Dorotea
Härjedalen
Åsele
Glesbygdskommuner
Härjedalen
Övertorneå
Arjeplog
Pajala
Åre
Större städer
Skövde
Östhammar
Kalmar
Falun
Östersund
Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund
Länsmedelvärde Västerbottens län Glesbygdskommuner
Norsjö
Åsele
Vilhelmina
Arjeplog
Glesbygdskommuner
Berg
Arjeplog
Åsele
Strömsund
Bjurholm Dorotea
Glesbygdskommuner
Torsby
Malung-Sälen
Arvidsjaur
Jokkmokk
Lycksele
Glesbygdskommuner
Skinnskatteberg
Ödeshög
Essunga
Kungsör
Glesbygdskommuner
Ockelbo
Färgelanda
Tingsryd
Emmaboda
Glesbygdskommuner
Bjurholm
Arjeplog
Åsele
Dorotea
Glesbygdskommuner
Gagnef
Borgholm
Torsås
Mörbylånga
Större städer
Kristianstad
Växjö
Örnsköldsvik
Karlskrona
Glesbygdskommuner
Bräcke
Storuman
Strömsund
Berg
Glesbygdskommuner
Strömsund
Berg
Övertorneå
Härjedalen
Större städer
Halmstad
Jönköping
Lund
Linköping
Umeå
Glesbygdskommuner
Vindeln
Norsjö
Härjedalen
Överkalix
Vilhelmina
Glesbygdskommuner
Vilhelmina
Överkalix
Norsjö
Ragunda
Vindeln
Pendlingskommuner
Vadstena
Karlsborg
Hammarö
Öckerö
Vännäs
Glesbygdskommuner
Arjeplog
Dorotea
Berg
Härjedalen
Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman
Åsele Länsmedelvärde Norrbottens län
Glesbygdskommuner
Åsele
Dorotea
Berg
Norsjö
Glesbygdskommuner
Malung-Sälen
Jokkmokk
Torsby
Ragunda
Övriga > 25 000 invånare
Härnösand
Piteå
Höganäs
Tjörn
Arjeplog Arvidsjaur Boden ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 129
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 129
2010-04-14 14.35
Bilaga 4. Tabeller
tabell 12. Bakgrundsvariabler SALSA
Folkmängd
Tätortsgrad
Skattesats
Inkomst
Ekonomi
Modellberäknat meritvärde
Befolkning
Procent av befolkningen i kommunens tätort
Total och kommunal skattesats
Mediannettoinkomst
Standardkostnad
Läsåret 2008/2009
31-Dec-09
År 2005
Totalt 2009
Kommunal 2009
År 2008
Genomsnitt (2004–2008)
Poäng
Antal
Procent
Procent
Procent
Kronor
Kronor
188–242
2 500–829 417
29,5–100
28,89–34,17
17,12–33,10
177 172–264 514
67 105–92 988
–
–
84,4
–
–
–
73 869
204
15 282
75,3
32,2
21,7
150 304
73 917
Gällivare
204
18 533
85,1
32,7
22,3
190 564
75 248
Haparanda
204
10 112
76,8
32,7
22,3
155 680
77 453
Jokkmokk
207
5 210
74,0
32,3
21,9
164 353
80 922
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Norrbottens län forts.
Kalix
208
16 926
79,4
32,7
22,3
171 526
74 739
Kiruna
206
22 969
89,7
33,2
22,8
195 779
76 231
Luleå
215
73 950
88,6
32,7
22,3
185 586
73 301
Pajala
215
6 309
46,4
32,9
22,5
155 348
84 262
Piteå
213
40 860
82,6
32,4
22,0
182 839
74 213
Älvsbyn
212
8 387
72,4
32,6
22,2
167 786
71 328
Överkalix
202
3 670
48,5
33,0
22,6
156 563
82 328
Övertorneå
212
4 920
54,7
31,9
21,5
160 388
85 777
208
17 787
72,9
32,7
22,3
179 824
75 342
Länsmedelvärde
!
!
!
130 Öppna jämförelser – Grundskola 2010
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 130
2010-04-14 14.35
Kommungrupp
Liknande kommuner
Kommungruppering enligt SKL
De fyra kommuner som är mest lik ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och mediannettoinkomst (10 %)
Kommun 1
Kommun 2
Kommun 3
Kommun 4
Kommun Min–max, riket Vägt medel, riket Median, riket Norrbottens län forts.
Glesbygdskommuner
Kramfors
Eslöv
Vaggeryd
Ale
Övriga < 12 500 invånare
Vansbro
Ånge
Årjäng
Nordanstig
Gällivare Haparanda
Glesbygdskommuner
Malung-Sälen
Arvidsjaur
Ragunda
Torsby
Övriga 12 500–25 000 invånare
Gagnef
Sölvesborg
Leksand
Vara
Övriga 12 500–25 000 invånare
Gällivare
Sollefteå
Ale
Mörbylånga
Större städer
Karlstad
Falun
Kalmar
Växjö
Luleå
Glesbygdskommuner
Övertorneå
Vilhelmina
Åre
Härjedalen
Pajala
Övriga > 25 000 invånare
Ängelholm
Boden
Vänersborg
Kungälv
Glesbygdskommuner
Kil
Älvkarleby
Karlsborg
Hjo
Glesbygdskommuner
Ragunda
Vindeln
Älvdalen
Vilhelmina
Glesbygdskommuner
Åre
Härjedalen
Arjeplog
Pajala
Jokkmokk Kalix Kiruna
Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedelvärde ! Ovägt värde.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 131
ÖJ Grund light 2010_mkorr07april.indd 131
2010-04-14 14.35
Ă&#x2013;J Grund light 2010_mkorr07april.indd 132
2010-04-14 14.35
ÖJGS10omslagtryck12mm.indd 2
10-04-13 15.18.35
Sveriges Kommuner och Landsting
Öppna jämförelser – Grundskola 2010 Denna rapport är den fjärde i ordningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultat- och resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs utifrån uppgifter om kostnader och personal. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER
Grundskola 2010
Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan.
Öppna jämförelser – Grundskola 2010
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.
ISBN 978-91-7164-521-0
ÖJGS10omslagtryck12mm.indd 1
2010
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
10-04-13 15.18.35