7164-584-5 by Sveriges Kommuner och Landsting

Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2009

Upplysningar om innehĂĽllet: Peter Nilsson, peter.nilsson@skl.se tfn 08-452 78 75 Camilla Eriksson, camilla.eriksson@skl.se tfn 08-452 79 21 Yvonne Thorell, yvonne.thorell@borlange.se tfn 0243-74 570 Andreas Johansson andreas.johansson@ensolution.se tfn 0709-90 00 30 ÂŠ Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN 978-91-7164-584-5 Produktion: forsbergvonessen Tryck: Cicero Tryck & Media

Förord En förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet är att det finns kunskap om vad som görs, till vilken kostnad och vilka resultat som uppnås. Under de senaste åren har det utvecklats flera metoder som knyter samman dessa tre dimensioner. Inom hälso- och sjukvårdsområdet används alltmer Kostnad per patient (KPP) som är en metod att knyta kostnaderna till det enskilda vårdtillfället och därmed få kunskap om kostnaderna för olika slags patienter beroende på diagnos, ålder etc. Inom den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade har nyligen ett motsvarande instrument utvecklats i form av Kostnad per brukare (KPB). Med hjälp av KPB kan kommunen få en bild av kostnadernas fördelning, t.ex. hur stor andel av brukarna som svarar för en viss andel av kostnaderna. KPB ger också stora möjligheter att jämföra kostnadsstrukturen i den egna kommunen med andra kommuners. KPB har rönt stort intresse bland kommunerna sedan starten med nationella jämförelser 2006. I denna rapport redovisas jämförelser mellan femtiotvå kommuner avseende år 2009. I dagsläget har sammanlagt sjuttiofem kommuner infört KPB och fler väntas att ansluta under året. Vi hoppas med denna rapport bidra till kommunernas förbättringsarbete genom ett underlag för jämförelser och goda exempel från deltagande kommuner. Rapporten har sammanställts av Peter Nilsson, Camilla Eriksson och Yvonne Thorell från SKL i samarbete med Andreas Johansson och Karin Isaksson från Ensolution AB. Stockholm i oktober 2010 Stefan Ackerby Bitr. avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

5 5 5 6

Inledning Syfte Vad är KPB? Rapport i fyra delar

7 Översikt 8 Varför skiljer sig kostnaderna mellan kommunerna? 8 Prioritering, styrning och ledning 10 Jämförelser mellan kommuner 10 Insatsmix, konsumtion och brukarmix 11 Insatsmix – fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden 12 Konsumtion – insatser i hemtjänst och särskilt boende för personer över 80 år 12 Brukarmix – Ordinärt och särskilt boende 13 Brukarmix, LSS 14 Produktivitet 15 Kostnad per hemtjänsttimme 17 Kostnad per dygn i särskilt boende 19 Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad, egen regi 21 Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS (Lagen om assistansersättning), egen regi 22 Kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi

24 Lokala obse rvationer 24 Brukarmix och insatsmix 25 Produktivitet 28 Resultat och kvalitet

Sammanfattande jämförelse

KAPIT E L

Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2005 publicerat fem rapporter från Kostnad Per Brukare1(KPB). Den här rapporten är den tredje i ordningen av årliga rapporter där resultatet från kommuner som deltar i Kostnad Per Brukare jämförs med varandra. Nytt för i år är t.ex. att spridningen av kostnaden på enhetsnivå2 inom respektive kommun illustreras med hjälp av diagram.

Det pågår ett omfattande arbete med lokala analyser av resultatet från KPB. Materialet används i kommunernas praktiska arbete med att förbättra verksamheten. Ett urval av åtgärder och analyser presenteras i rapporten. Kostnad Per Brukare drivs i nära samarbete med andra nationella projektet, som Öppna jämförelser. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med SKL, intensifiera utvecklingen av Öppna jämförelser inom socialtjänsten. I det arbetet kan uppgifterna från Kostnad Per Brukare vara ett värdefullt komplement till kvalitetsindikatorer för att till exempel beräkna effektivitetsmått. Resurser har även avsatts till KPB från regeringen inom ramen för satsningen ”Program för en god äldreomsorg”.

1 Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats www.skl.se/web/KPB_-_Kostnad_Per_Brukare

Syfte Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.

Vad är KPB? Kostnad Per Brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Viktigt att beakta i analysen av uppgifterna från

2 Med enhetsnivå avses en ekonomisk ansvarsenhet till exempel en hemtjänstgrupp eller särskilt boende

Kostnad Per Brukare 5

Kapitel 1. Inledning

KPB är att samtliga kostnader i en kommun ingår. Uppgifterna ska inte förväxlas med den ersättning som ges till olika utförare, som ofta bestäms på andra grunder. Kostnaderna avser helår. Nya perspektiv på styrning och ledning Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning är verksamheter som har genomgått och genomgår stora förändringar. KPB skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjligheter:

›› Kostnader och insatser på brukar- och enhets-

nivå underlättar analyser av behov, effektivitet och kvalitet

›› Insatser och konsumtion per brukare kan följas

över tid. Det finns möjlighet att göra prognoser av framtida behov

›› Uppföljning av vilken typ av vård- och omsorg som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad

›› Kontroll av verkställda insatser och dess volym per brukare

›› Kan användas som underlag vid upphandlingar, till exempel vid införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem)

›› Underlag för jämförelser eftersom metoden är

standardiserad. Tydliga nyckeltal för interna och externa jämförelser

Rapport i fyra delar Rapporten är uppdelad i fyra delar. Efter en översikt av årets utfall från KPB följer en jämförande del där kommunernas kostnader ställs mot varandra. Sedan redovisas ett antal observationer och lärdomar från lokalt arbete med KPB. I slutet av rapporten finns en sammanfattande tabell där samtliga indikatorer från rapporten presenteras.

6 Kostnad Per Brukare

KAPIT E L

Översikt I den här rapporten redovisas jämförande analyser från femtiotvå kommuner med utfall för 2009. I dagsläget är sjuttiofem kommuner med i Kostnad Per Brukare och fler väntas ansluta under året3.

bild 1: Kommuner med i KPB

Alvesta Askersund Bengtsfors Berg Boden Bollebygd Bollnäs Borlänge Borås Bräcke Båstad Dals-Ed Enköping Eslöv Fagersta Falun Flen Färgelanda Gagnef Gislaved Gotland Grästorp Gällivare Gävle Hallsberg

Hammarö Heby Herrljunga Högsby Jokkmokk Karlstad Katrineholm Knivsta Kumla Kungsbacka Laholm Laxå Lindesberg Ljusdal Ludvika Luleå Lysekil Mellerud Mora Mullsjö Norberg Oxelösund Partille Robertsfors Ronneby

Skara Skurup Sotenäs Sundbyberg Svedala Säffle Tanum Tierp Tingsryd Uddevalla Ulricehamn Umeå Vansbro Varberg Vänersborg Växjö Åmål Åstorp Älmhult Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Örebro Östersund Övertorneå

3 För Kungsbacka kommun avser materialet endast äldreomsorg. Orsaken till att alla inte finns redovisade i rapporten är att flera kommuner har anslutit under året och därmed inte hunnit ta fram materialet i tid inför jämförelsen. Likaså finns det kommuner som inte har kunnat redovisa resultat på grund av byte av verksamhetssystem eller tidsbrist. Kostnad Per Brukare 7

Kapitel 2. Översikt

Kommunerna i analysen utgörs av både större och mindre kommuner, av storstad och landsbygd och de är spridda över hela landet. Rapporten har följande utgångspunkter:

›› Den totala summan brukarrelaterade kostnader

som redovisas på individnivå är 21,0 miljarder kronor för de femtiotvå kommunerna. Totalt finns 23,1 miljarder kronor med i materialet. Skillnaden beror på att kostnader för öppen verksamhet inte ska redovisas på brukarnivå och på att vissa insatser i dagsläget inte kan redovisas på individnivå. Det senare gäller i huvudsak insatser utförda av legitimerad personal inom ordinärt boende

›› De deltagande kommunerna har tillsammans

ca 1,6 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18 procent av Sveriges befolkning

›› Kalkylen innefattar ca 89 600 brukare. Kostnaderna i kalkylen är fördelade per verksamhetsområde enligt bild 2. bild 2: Kostnadsfördelning i procent mellan olika verksamhetsområden

LSS

Ordinärt boende

Särskilt boende

Öppen verksamhet

1% 25%

41%

Varför skiljer sig kostnaderna mellan kommunerna? Det finns stora skillnader mellan de olika kommunernas kostnader för äldre och personer med funktionsnedsättning vilket åskådliggörs i Kostnad Per Brukare. Skillnaderna beror på många olika faktorer varav de mer generella presenteras nedan. Strukturella faktorer En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att behovet av äldreomsorg skiljer sig åt, ofta på grund av strukturella faktorer som kommunen inte kan påverka. För att skapa mer rättvisa förutsättningar för kommunerna att bedriva omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning tar det kommunala utjämningssystemet4 hänsyn till ett antal sådana faktorer, till exempel ålderstruktur, yrkesbakgrund, andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördelning och glesbygd. Vårdtyngd och ytterfall: Inom varje kommun finns även stora skillnader mellan kostnader för enskilda brukare. I rapporten benämns brukare som kostar mer än 600 000 kr per år inom ordinärt eller särskilt boende som ytterfall. Inom Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) är ytterfallsgränsen 1 miljon kr per år. Ytterfallen är med andra ord brukare som har ett mycket stort behov av omsorg och i bland behöver personal dygnet runt vilket blir kostnadsdrivande. Till exempel står de 20 procent av brukarna med högst kostnad i KPB för ca 60 procent av kommunernas totalkostnad för vård- och omsorg. Det är därför viktigt att identifiera och följa upp kostnaderna för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor del ett resultat av kommuninvånarnas behov av äldreomsorg och de strukturella faktorer som beskrivs ovan. Men kommunerna kan i många fall påverka brukarmixen genom val av insatser samt god planering och uppföljning.

Prioritering, styrning och ledning 33%

Kommunen har stora möjligheter att utforma verksamheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika politiska ambitioner bestämmer verksamheternas prioritet och resurser. Höga kostnader kan vara resultatet av en medveten politisk strategi. Det finns också skillnader i hur man väljer att utforma verksamheten, både genom organisation och arbetsätt. 4 http://www.skl.se/web/Kommunalekonomisk_utjamning_2008_ Utjamningssystemet_Publikationer

8 Kostnad Per Brukare

Ledning och styrning En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på chefer och ledare i socialtjänsten. För att fatta korrekta beslut och planera verksamheten krävs ett bra underlag om verksamhetens kostnader. De kommuner som har infört Kostnad Per Brukare har fått ett bättre beslutunderlag än tidigare och har i flera fall kunnat minska sina kostnader. Organisationskultur Även om strukturen är likartad kan konsumtionen skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan vara mer generös med att bevilja hemtjänstinsatser än en annan. Det är inte nödvändigtvis en medveten strategi utan kan bero på historik, lagtillämpning, arbetssätt och ekonomistyrning m.m. Hur biståndsbedömningen görs kan också förklara skillnader i konsumtion. Personal Personalkostnaderna står för ca 75 procent av kommunernas totala kostnader5 för omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Faktorer som lönenivå, kompetensnivå och framförallt personaltätheten, det vill säga antal årsarbetare per brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av ett stort behov hos brukarna men kan även vara en medveten kvalitetsinsats eller resultatet av dålig planering. Arbetssätt Kostnadsskillnader mellan kommuner kan även bero på olika arbetssätt som planering, dokumentation, kontinuitet hos brukarna, organisering av kontaktmannaskap och nyckelhantering m.m En effektiv omsorg förutsätter att personalens tid planeras efter brukarnas behov.

5 Räkenskapssammandraget 2009

Kostnad Per Brukare 9

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

KAPIT E L

Jämförelser mellan kommuner Detta avsnitt inleds med jämförelser mellan kommuner med avseende på insatsmix, brukarmix och konsumtion. Därefter presenteras de olika indikatorerna för produktivitet.

För att underlätta analysen har tre olika prestationsnivåer valts och dessa skiljs åt med hjälp av olika färger. Nivåerna har valts utifrån analyser och värderingar som bland annat bygger på:

›› Diskussioner i expertgrupp med representanter från några kommuner

›› Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring kunnat beräknas

›› Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad och arbetad tid

›› Variation mellan kommunerna ›› Variation inom de enskilda kommunerna ›› Indexuppräkning för att ta hänsyn till inflation och löneförändringar

10 Kostnad Per Brukare

Nivåerna ska ses som en vägledning för kommunerna att analysera vilka områden de behöver lägga mer eller mindre fokus på. En hög dygnskostnad för särskilt boende kan indikera att verksamheten inte är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten satsning på högre kvalitet. Därför har färgvalet för indikatorerna förändrats från rött – gult – grönt till en mindre framträdande skala. Flertalet intervall ligger på samma nivå som i 2009-års rapport eftersom inflationen under förra året var låg och utfallet för kommunerna ligger i paritet med 2008-års nivå.

Insatsmix, konsumtion och brukarmix I följande fyra diagram redovisas hur kommunerna skiljer sig i organisation och val av strategi. Genom analysen åskådliggörs andel ytterfall i förhållande till andra kommuner samt hur balansen ser ut mellan ordinärt och särskilt boende. I analyserna ingår både egen och privat regi.

Insatsmix – fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden bild 3: Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden

SÄB

ORB

LSS

Öppen

Skara Kumla Karlstad Örebro Borås Enköping Laxå Östersund Båstad Falun Borlänge Mora Växjö Ulricehamn Eslöv Bollnäs Älvkarleby Boden Katrineholm Tierp Alvesta Gotland Grästorp Älvsbyn Askersund Svedala Tanum Tingsryd Ronneby Ängelholm Älmhult Lindesberg Varberg Oxelösund Sotenäs Åstorp Norberg Ludvika Ljusdal Vansbro Luleå Gävle Högsby Heby Jokkmokk Gällivare Gagnef Gislaved Färgelanda Övertorneå 0

40 60 Andel av totalkostnad

Diagrammet visar att spridningen är stor för fördelningen av kostnader mellan olika verksamhetsområden. Av den totala kostnaden i Övertorneå står särskilt boende för 60 procent. Motsvarande andel är 29 procent i Skara. Kommunernas fördelning av insatser kan bero på strukturella faktorer. Kommuner i norra Sverige har ofta längre resavstånd och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insatser inom särskilt boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas utformning av insatser förklaras inte enbart av struktur utan också av historik eller av en medveten eller omedveten satsning på en högre andel av en insats. Exempelvis har flera kommuner byggt särskilda boenden när det har funnits statsbidrag att söka för detta medan andra kommuner har fokuserat på kvarboendeprincipen (ordinärt boende).

100

SÄB = Insatser inom särskilt boende enligt SoL, ORB = Insatser inom ordinärt boende enligt SoL, Öppen = Öppen verksamhet, LSS = Insatser inom LSS

Kostnad Per Brukare 11

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

bild 4: Konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn inom särskilt boende per invånare och år för personer över 80 år

Boendedygn

Diagrammet visar att variationen i konsumtion av hemtjänst och särskilt boende är stor. Antal dygn i särskilt boende per invånare över 80 år varierar mellan 28 och 74 dygn medan antalet beviljade timmar i hemtjänst per invånare över 80 år varierar mellan 26 och 130 timmar. Skillnaderna avspeglar kommunernas val av strategi. Exempelvis har Övertorneå en hög konsumtion av dygn i särskilt boende (hög andel platser) medan Gotland har en hög andel hemtjänsttimmar (t.ex. satsning på kvarboendeprincipen). För att förstå dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter i förutsättningar och prioriteringar. Det kan röra sig om skillnader i utbud, satsningar på öppen verksamhet, geografiska förutsättningar storstad/ glesbygd och riktlinjer för biståndsbedömning.

Hemstjänsttimmar

Karlstad Båstad Älvkarleby Borås Ludvika Borlänge Laxå Skara Kumla Åstorp Bollnäs Örebro Mora Katrineholm Falun Gotland Tierp Varberg Askersund Lindesberg Ängelholm Svedala Gävle Grästorp Gagnef Sotenäs Eslöv Oxelösund Ulricehamn Heby Enköping Alvesta Ronneby Östersund Växjö Tanum Älvsbyn Högsby Boden Tingsryd Älmhult Kungsbacka Gislaved Jokkmokk Ljusdal Övertorneå Luleå Vansbro Färgelanda Gällivare 0

12 Kostnad Per Brukare

100

Konsumtion – insatser i hemtjänst och särskilt boende för personer över 80 år

120

140

bild 5: Brukarmix inom ordinärt och särskilt boende uppdelat i olika kostnadsintervall

Syftet med följande diagram är att illustrera hur stor andel kostnadskrävande brukare kommunen har inom ordinärt och särskilt boende i jämförelse med andra kommuner. I diagrammet visas tre olika kostnadsnivåer. Inom intervallet 0-50 000 kr återfinns de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. Brukare som kostar mer än 600 000 kr avser de så kallade ytterfallen, det vill säga brukare som är mycket resurskrävande. Diagrammet visar att andelen brukare med en kostnad över 600 000 kr varierar mellan ca 1 och 17 procent i kommunerna. Inget samband ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare). Andelen ytterfall påverkas av nivån på enhetskostnaden. Om kommunen har dålig beläggning inom särskilt boende kan enhetskostnaden vara så hög att detta skapar en högre andel ytterfall. Det finns också kommuner som med en medveten strategi väljer kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende vilket kan påverka andelen ytterfall (det kan handla om en satsning på ett specialteam för dementa). Andelen ytterfall kan minskas med förebyggande åtgärder, t.ex. genom ett hälsofrämjande arbetssätt.

0 - 50 000 kr 50 000-600 000 kr 600 000-1 000 000 kr Jokkmokk Grästorp Tingsryd Gävle Ljusdal Östersund Alvesta Varberg Lindesberg Ulricehamn Askersund Tierp Enköping Kumla Karlstad Norberg Eslöv Älmhult Borås Skara Oxelösund Mora Ronneby Åstorp Säffle Boden Båstad Kungsbacka Luleå Ängelholm Växjö Örebro Gotland Laxå Ludvika Gällivare Älvsbyn Borlänge Högsby Vansbro Övertorneå Tanum Falun Färgelanda Sotenäs Bollnäs Gislaved Katrineholm Gagnef Älvkarleby Svedala Heby 0%

Brukarmix – Ordinärt och särskilt boende

Brukarmix – LSS Syftet med följande diagram är att illustrera hur stor andel kostnadskrävande brukare kommunen har inom LSS i jämförelse med andra kommuner. Brukare som kostar mer än 1 000 000 kr avser de så kallade ytterfallen, d.v.s. brukare som är resurskrävande.

20%

40%

60%

80%

100%

Andel av brukare

Kostnad Per Brukare 13

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Det finns två olika huvudtyper av kommuner, dels sådana som har en hög andel gruppbostäder för vuxna och dels sådana som har en högre andel personlig assistans och servicebostäder. Det finns en ”brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig assistans, där ett visst ”val” av insatser påverkar andelen ytterfall. Har kommunen t.ex. en hög andel personlig assistans och om andelen äldre är hög påverkar detta antalet timmar och därigenom andelen ytterfall. Utbudet av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar också andelen ytterfall eftersom det aktuella utbudet kan styra möjligheten att verkställa olika beslut. Det kan även finnas skillnader i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar för en LSS-boende skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner ha fler kostnadskrävande brukare. En annan viktig faktor är kombinationen av insatser. Det är vanligt att en brukare har både gruppbostad, kontaktperson och daglig verksamhet. Om brukarna i genomsnitt har ett högre antal insatser påverkar detta totalkostnaden och därigenom antalet ytterfall. Vissa kommuner har haft brist på gruppbostäder och har därför tvingats utforma dyra lösningar med korttidsvistelse och ledsagning. En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar också andelen ytterfall. I mindre kommuner kan även enskilda individer påverka kostnader och därigenom antalet ytterfall. Kommuner som av historiska skäl har haft många vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen kan vara exempel på detta.

bild 6: Brukarmix inom LSS inom olika kostnadsintervall

0 - 50 000 kr 50 000-600 000 kr 600 000-1 000 000 kr Över 1 000 000- kr Gislaved Jokkmokk Övertorneå Älvsbyn Varberg Östersund Tingsryd Grästorp Oxelösund Åstorp Mora Ulricehamn Gagnef Lindesberg Eslöv Kumla Bollnäs Skara Båstad Laxå Gotland Älmhult Ängelholm Gävle Tierp Ludvika Boden Svedala Karlstad Katrineholm Luleå Örebro Sotenäs Heby Enköping Borlänge Färgelanda Vansbro Norberg Säffle Älvkarleby Borås Alvesta Falun Ljusdal Ronneby Askersund Tanum Växjö Gällivare Högsby 0%

Produktivitet

20%

40% 60% Andel av brukare

80%

100%

Diagrammet visar att andelen resurskrävande brukare inom LSS, med en kostnad över 1 000 000 kr varierar mellan 0 procent och 25 procent. I diagrammet framgår inget tydligt samband mellan kommunstorlek och brukarmix.

14 Kostnad Per Brukare

Syftet med följande avsnitt är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en så kallad nyckeltalsjämförelse. Produktivitet definieras som hur stor produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt med kostnaderna. Produktionen är de tjänster som produceras, exempelvis utförda hemtjänsttimmar. För samtliga produktivitetsmått redovisas endast kostnader för verksamheter i egen regi. I KPBs insatslista6 finns totalt ca 60 stycken olika insatser som skulle kunna användas för jämförelser. Av dessa har de fem indikatorer som representerar en större andel av kostnaderna valts ut för produktivitetsanalys.

6 Insatslistan innehåller alla de insatser och verksamheter som används i KPB

›› Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänst-

timme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd)

bild 7: Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi Kommun

Kostnad per timme

Norberg

307

Östersund

316

Växjö

319

Bollnäs

330

Gävle

333

Luleå

336

Gotland

338

Boden

376

Älvsbyn

380

Borlänge

398

Varberg

405

Högsby

406

Ludvika

410

Ronneby

411

Älvkarleby

412

Falun

414

Svedala

416

Tanum

423

Gislaved

425

Kungsbacka

427

Älmhult

429

Laxå

430

Oxelösund

431

Karlstad

437

Ljusdal

438

Ulricehamn

439

Båstad

442

Gällivare

443

Skara

444

Eslöv

449

Askersund

452

Ängelholm

455

Enköping

459

Borås

468

Katrineholm

468

Grästorp

470

Färgelanda

476

Heby

482

Tierp

482

Övertorneå

488

1. Timkostnad under 385 kr/timme

Alvesta

490

Sotenäs

490

2. Timkostnad 385-440 kr/timme

Örebro

504

Gagnef

508

3. Timkostnad över 440 kr/timme

Jokkmokk

511

Vansbro

515

Kostnaden per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration, förvaltning och övergripande kommunnivå.

Lindesberg

524

Säffle

529

Mora

550

Kumla

558

Åstorp

581

Ovägt medel

440

›› Särskilt boende – Kostnad per dygn inom

äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende)

›› LSS-boende – Kostnad per dygn, boende för vuxna, gruppboende, egen regi

›› Personlig assistans, LASS – Nettotimkostnad, egen regi

›› Daglig verksamhet – Kostnad per dag med beslut, egen regi

Kostnad per hemtjänsttimme Kostnad per beviljad hemtjänsttimme, egen regi, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd. Det vore önskvärt att använda utförd tid för jämförelser. Dock saknas denna uppgift i flertalet kommuner. Traditionellt har det varit en skillnad mellan utförd tid och beviljad tid. Det finns en tydlig tendens till att beviljad och utförd tid harmoniseras mer och mer. Det beror på att kommunerna gör olika satsningar på planeringssystem och resursfördelningssystem som bygger på timmar och mätning av utförd tid. Åtskilliga kommuner har dock problem med att få fram tillförlitliga uppgifter på utförd tid. Det är inte ovanligt att den utförda tiden endast utgör ca 70 procent av den beviljade. Jämförelser med beviljad tid är i dagsläget bättre än jämförelser med utförd tid. Inom några år kommer sannolikt de båda typerna av mätningar visa ungefär samma resultat7. Nivåer inom hemtjänsten:

7 Borlänge, Gagnef, Gotland och Kumla har likvärdiga resultat för beviljad och utförd tid. Därför har den utförda tiden tagits med i brukaranalysen

Kostnad Per Brukare 15

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar att kostnaden för en hemtjänsttimme varierar från 307 till 581 kr/timme mellan kommunerna. I tabellen framträder inget tydligt samband mellan storlek på kommun och hög enhetskostnad. Det finns flera faktorer som förklarar skillnaderna i kostnaden per hemtjänstimme mellan kommunerna. Det finns tre övergripande faktorer, skillnader i kostnadsnivå, brukarmix samt arbetssätt. Eftersom hemtjänsten är en särskilt personalintensiv insats får lönenivåer, rätt till heltidstjänster samt personaltäthet därför stor betydelse för kostnaden. Brukarmixen påverkar också enhetskostnaden. Om en hemtjänstgrupp har många tunga brukare kan detta leda till att det är svårt att planera effektiva rutter, på grund av eventuell dubbelbemanning och om många brukare behöver flera besök om dagen. Hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet kan påverka kostnaderna. Vissa kommuner kan t.ex. ha långa restider mellan brukarna. Storleken på hemtjänstgrupperna har också betydelse; en liten hemtjänstgrupp är t.ex. känslig för minskat eller ökad behov hos brukarna. Faktorer såsom kontinuitet för brukarna, organisering av kontaktmannaskap, nyckelhantering och andel nedlagd tid på hemsjukvård har betydelse. Detaljerade analyser på hemtjänstgruppsnivå visar att det sällan är en eller två faktorer som enskilt förklarar höga kostnader för en kommun utan faktorerna är oftast specifika för olika grupper. Grupp 1 kan ha problem med planering, medan grupp 2 har problem med ledarskapet etc.

Bild 8 visar spridningen av kostnader för hemtjänstgrupper i de kommuner där det är möjligt att redovisa det. Kostnaden för en hemtjänsttimme varierar från intervallet 250-300 kr till intervallet 800-850 kr. Kommuner med resursfördelningssystem har en lägre variation på enhetsnivå. Deras enheter får resurser efter beviljade, inrapporterade eller utförda timmar och inte utifrån en rambudget. bild 9: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi inom respektive kommun

Min

Max

Medel

Östersund Växjö Gotland Boden Älvsbyn Borlänge Varberg Svedala Ludvika Ronneby Falun Tanum Älmhult Laxå Karlstad Ulricehamn Båstad Skara Eslöv

bild 8: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi på enhetsnivå (hemtjänstgruppsnivå)

Askersund Ängelholm Enköping Katrineholm

Borås Heby

Tierp Övertorneå

Alvesta Sotenäs

Anatal enheter

Örebro Gagnef

Vansbro 30

Lindesberg Säffle

Mora Kumla

10 0

Åstorp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85

Kostnad per hemstjänsttimme

16 Kostnad Per Brukare

100 200 300 400 500 600 700 800 900 Kostnad per hemtjänsttimme

Ovanstående diagram visar kostnadsspridningen av hemtjänstgrupperna inom varje kommun. Kommuner med en låg genomsnittlig kostnad per hemtjänsttimme kan ändå ha grupper med höga kostnader. Orsaken till detta kan vara att det är små grupper som påverkar medelvärdet i liten utsträckning. Om kostnaderna bryts ner till enhetsnivå ökar möjligheterna för förbättringsarbete. En satsning på att få ner kostnaderna på de enheter som kostar mest kan få en stor påverkan på medelkostnaden

bild 10: Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi Kommun

Kostnad per dygn

Tingsryd

1 262

Eslöv

1 297

Alvesta

1 325

Östersund

1 347

Lindesberg

1 368

Ronneby

1 398

Varberg

1 422

Ulricehamn

1 424

Kostnad per dygn i särskilt boende

Kumla

1 425

Säffle

1 432

Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade

Ljusdal

1 443

Åstorp

1 455

Skara

1 455

Grästorp

1 460

Norberg

1 466

Älmhult

1 467

Vansbro

1 470

Ängelholm

1 490

Tierp

1 490

Gällivare

1 512

Växjö

1 515

Oxelösund

1 516

Enköping

1 523

Karlstad

1 534

Boden

1 563

Luleå

1 577

Askersund

1 601

Färgelanda

1 602

Mora

1 606

Gävle

1 606

Högsby

1 612

Tanum

1 617

Borlänge

1 627

Jokkmokk

1 628

Borås

1 632

Laxå

1 635

Sotenäs

1 652

Bollnäs

1 660

Gotland

1 678

Älvsbyn

1 681

Gislaved

1 694

Båstad

1 704

Örebro

1 711

Ludvika

1 716

Kungsbacka

1 742

Katrineholm

1 781

Heby

1 788

Övertorneå

1 791

Gagnef

1 806

Falun

1 816

Älvkarleby

1 923

Svedala

2 005

Ovägt medel

1 577

Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn 1. Dygnskostnad under 1 500 kr/dygn 2. Dygnskostnad 1 500-1 640 kr/dygn 3. Dygnskostnad över 1 640 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration, hälso- och sjukvårdspersonal och lokaler.

Kostnad Per Brukare 17

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar att kostnaden per dygn i särskilt boende i egen regi varierar mellan 1 262 kr och 2 005 kr. Inget samband mellan storlek på kommunerna och hög enhetskostnad framgår. Den faktor som främst påverkar dygnskostnaden är personaltäthet. Dygnskostnaden bestäms av organiseringen av dag-, kvälls- och nattpersonal liksom samarbetet med andra avdelningar. En annan viktig faktor är andelen brukare i särskilt boende. Å ena sidan har kommuner med en hög andel i regel lägre vårdtyngd inom särskilt boende och därigenom en lägre dygnskostnad. Å andra sidan kan en hög andel i särskilt boende innebära att kommunen har låg beläggning vilket resulterar i hög dygnskostnad. Beläggningen är i sig en faktor som påverkar dygnskostnad. Val av inriktning för boenden (demens- eller omsorgsboende) och mix av brukare/vårdtyngd påverkar kostnaderna. Det kan gälla om det finns renodlade boenden eller ej, insprängda korttidsvårdsplatser o.s.v. Även andra faktorer såsom lokalkostnader (nya eller gamla lokaler), kostnader för gemensamhetsutrymmen, satsningar på kvalitet påverkar kostnaderna. Detaljerade analyser på boendenivå visar att det ofta är enskilda boenden som också påverkar medelkostnaden per dygn.

bild 11: Spridning av kostnaden per dygn inom särskilt boende, egen regi inom respektive kommun

Min

Max

Medel

Eslöv Östersund Lindesberg Ronneby Varberg Ulricehamn Kumla Säffle Ljusdal Åstorp Skara Grästorp Norberg Älmhult Vansbro Ängelholm Tierp Växjö Oxelösund Karlstad Boden Enköping Askersund Mora Högsby Tanum Färgelanda Borlänge Borås Laxå Sotenäs Bollnäs Gotland Älvsbyn Båstad Örebro Ludvika Katrineholm Heby Övertorneå Gagnef Falun Svedala 0

500

1000

1500

2000

Kostnad per dygn

18 Kostnad Per Brukare

2500

3000

Vid närmare analys framkommer inget tydligt samband mellan beläggning och hög variation av enhetskostnad. En faktor som har betydelse för kostnaden per dygn är hur stor del av personalen som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HSL). bild 12: Antal kommuner fördelat på andel kostnader för HSL personal av totalkostnaden inom särskilt boende, egen regi

25 21

Antal kommuner

1 8%

11%

14%

17%

20%

Procent av totalkostnad

Bild 12 visar spridningen av andelen kostnader för hälso- och sjukvårdspersonal av totalkostnaden inom särskilt boende. Variationen är från 5 procent av totalkostnaden till 20 procent. De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården har i regel en lägre andel eftersom det huvudsakliga ansvaret för rehabilitering då finns i landstingsregi.

Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad, egen regi Kostnad per dygn i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) boende för vuxna, gruppbostad i egen regi. Kostnaden inkluderar ej boenden i extern regi, boende för barn eller boende för vuxna i servicebostad. Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn. 1. Dygnskostnad under 1 950 kr/dygn

bild 13: Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende egen regi8 Kommun

Kostnad per dygn

Varberg

1 694

Oxelösund

1 759

Bollnäs

1 778

Lindesberg

1 832

Kumla

1 838

Östersund

1 861

Åstorp

1 888

Tanum

1 933

Eslöv

1 955

Ulricehamn

2 004

Gagnef

2 022

Mora

2 058

Grästorp

2 070

Laxå

2 099

Sotenäs

2 101

Svedala

2 107

Färgelanda

2 114

Ängelholm

2 145

Jokkmokk

2 168

Säffle

2 178

Tingsryd

2 179

Skara

2 202

Borlänge

2 219

Boden

2 234

Gotland

2 236

Luleå

2 249

Örebro

2 269

Växjö

2 310

Askersund

2 362

Tierp

2 372

Katrineholm

2 374

Ljusdal

2 445

Borås

2 447

Ludvika

2 473

Karlstad

2 525

Högsby

2 532

Ronneby

2 549

Älmhult

2 558

Enköping

2 581

Gävle

2 649

Älvkarleby

2 665

Gällivare

2 699

Heby

2 758

Norberg

3 113

Falun

3 132

Båstad

3 572

Ovägt medel

2 289

2. Dygnskostnad 1 950-2 350 kr/dygn 3. Dygnskostnad över 2 350 kr/dygn

8 Kommunerna Bollnäs och Östersund kan inte tydligt dela på insatserna för gruppbostäder och servicebostäder. Dessa kommuners resultat bör därför användas med försiktighet

Kostnad Per Brukare 19

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar en stor variation mellan kommunerna, skillnaden mellan den kommun som ligger lägst och den som ligger högst är det en dubbel kostnad. Kostnaden per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende i egen regi varierar från 1 694 kr till 3 572 kr. I små kommuner kan enskilda brukares behov slå igenom i dygnskostnaden. Stor andel köp av resurskrävande platser innebär vanligtvis en minskad kostnad för boenden i egen regi. Den vanligaste förklaringen till variation i kostnader är storleken på boendena i kommunen. En stor andel boenden med få platser ger en högre dygnskostnad. En annan viktig faktor är vårdtyngd och personaltäthet, det vill säga vilken grundbemanning som behövs för att möta behoven. En hög andel serviceboenden (lägre personaltäthet) eller hög andel beslut som har verkställts som SoL-beslut (Socialtjänstlagen) påverkar dygnskostnaden. Även arbetssättet påverkar produktiviteten och dygnskostnaden. Vissa boenden har äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på daglig verksamhet vilket kan försvåra bemanningen. Tomma platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vissa boenden. Att ett boende har tomma platser kan i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa målgrupper eller att utbudet inte motsvarar de behov som finns. En del kommuner delar resurser mellan boenden, daglig verksamhet och personlig assistans och kan därmed sänka dygnskostnaden. En annan faktor som påverkar totalkostnaden för LSS-boendena, men som inte har inkluderats i indikatorn är andelen hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal regi inom dessa boenden. Kostnader för dessa varierar mycket på grund av olika arbetssätt, tradition och vårdtyngd.

bild 14: Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS gruppbostad för vuxna, egen regi

Min

Max

Medel

Oxelösund Bollnäs Lindesberg Kumla Åstorp Eslöv Ulricehamn Mora Sotenäs Svedala Ängelholm Säffle Skara Borlänge Boden Gotland Luleå Örebro Växjö Askersund Tierp Katrineholm Ljusdal Borås Ludvika Karlstad Högsby Ronneby Enköping Älvkarleby Gällivare Heby Falun Båstad 0

1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Kostnad per dygn

Diagrammet visar spridningen av kostnader för LSS-gruppbostad inom varje kommun. Det är större spridning inom LSS boende för vuxna än inom särskilt boende eftersom antalet platser är betydligt färre och enskilda brukares behov påverkar personaltätheten.

20 Kostnad Per Brukare

Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS (Lagen om assistansersättning), egen regi

bild 15: Nettotimkostnad för personlig assistans, LASS, egen regi Kommun

Kostnad per timme

Nettotimkostnaden är den kostnad per timme som belastar kommunen efter avdrag för ersättning från Försäkringskassan. Indikatorn inkluderar inte insatser som utförs i privat regi (eller kooperativ) eller insatser inom personlig assistans som utförs enligt LSS. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per timme.

Varberg

Övertorneå

Ängelholm

Grästorp

Gagnef

Älvsbyn

Vansbro

Askersund

1. Timkostnad under 60 kr/timme

Tanum

Enköping

2. Timkostnad 61-80 kr/timme

Eslöv

Tierp

3. Timkostnad över 80 kr/timme

Sotenäs

Ljusdal

Kostnaderna per timme inkluderar kostnader för de 20 första timmarna, administration, lokaler, kommunnivå, dubbelbemanning och jour.

Säffle

Lindesberg

Örebro

Boden

Kumla

Åstorp

Gislaved

Bollnäs

Alvesta

Karlstad

Mora

Högsby

Ulricehamn

Ronneby

Tingsryd

Älmhult

Svedala

Färgelanda

Luleå

Östersund

Gotland

Båstad

Katrineholm

Växjö

Heby

Jokkmokk

103

Falun

104

Oxelösund

105

Gällivare

105

Laxå

105

Älvkarleby

110

Ludvika

115

Borlänge

119

Norberg

121

Ovägt medel

Kostnad Per Brukare 21

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Tabellen visar att nettotimkostnaden varierar mellan 23 kr och 121 kr. Inget tydligt samband mellan storlek på kommun och timkostnad framgår. En vanlig orsak till höga kostnader är övertalighet i organisationen. När en brukare avlider eller avsäger sig insatsen från en specifik assistans, leder detta ofta till övertalighet eftersom det på kort sikt kan vara svårt att omplacera assistenten till andra arbetsuppgifter. Förmågan att planera i framför allt större och medelstora kommuner (som har fler brukare) är en viktig faktor för en produktiv verksamhet särskilt som flera brukare har behov av dubbelbemanning. Likaså kompliceras planeringen av att andelen äldre brukare med personlig assistans ökar och därmed ökar också behovet av HSL-insatser i kommunal regi. Produktiviteten påverkas också av en stor administration. För att uppfylla Försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik, vilket kräver administrativ personal. Det finns ofta särskilda akutrekryterare anställda för att hantera korttidsrekryteringar. Hur många enhetschefer det finns i förhållande till assistanser skiljer sig också åt mellan kommunerna.

Kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi Antal dagar med beslut överensstämmer inte alltid med utnyttjade dagar, oftast är de utnyttjade dagarna färre, men analyser av kommuner som har statistik för utnyttjade dagar visar att det finns ett starkt samband mellan beslutade dagar och utnyttjade dagar. Ett utvecklingsarbete pågår i kommunerna för att ta fram utnyttjade dagar. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dag. 1. Dagskostnad under 360 kr/dag 2. Dagskostnad 361-460 kr/dag 3. Dagskostnad över 460 kr/dag

22 Kostnad Per Brukare

bild 16: Kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi Kommun

Kostnad per dag

Övertorneå

143

Älvsbyn

171

Lindesberg

231

Boden

259

Skara

267

Bollnäs

318

Säffle

388

Borlänge

332

Grästorp

336

Falun

340

Örebro

348

Varberg

358

Båstad

359

Mora

360

Vansbro

364

Svedala

375

Eslöv

378

Katrineholm

378

Östersund

382

Oxelösund

382

Säffle

388

Ängelholm

388

Tingsryd

403

Heby

408

Högsby

409

Borås

416

Älmhult

420

Gagnef

421

Askersund

422

Älvkarleby

423

Jokkmokk

424

Laxå

428

Ronneby

431

Ludvika

433

Karlstad

433

Gislaved

433

Tierp

436

Gotland

441

Ulricehamn

448

Norberg

452

Alvesta

485

Luleå

505

Ljusdal

508

Kumla

509

Enköping

516

Växjö

543

Sotenäs

598

Färgelanda

678

Tanum

683

Gällivare

884

Ovägt medel

425

Tabellen visar att kostnaden per dag med beslut varierar mellan 143 och 884 kr. I tabellen framträder inget tydligt samband mellan kommunstorlek och kostnad. Det finns flera orsaker till kostnadsskillnader mellan kommunerna. Den främsta är gruppstorlek i förhållande till personaltäthet. Kostnaden påverkas också i hög utsträckning av olika inriktningar (t.ex. för personer med autism) och om det finns olika delinsatser inom den dagliga verksamheten (t.ex. utegrupper med särskilda handledare). Behovet av specialanpassade lösningar och inriktningar förväntas öka de närmaste åren, då det kommer in unga personer med nya behov och krav. Därmed är det troligt att fler kommuner kommer att få en högre kostnad för att möta dessa behov. Kostnadsskillnader förklaras även av boendenas brukarmix. En del kommuner har en hög andel personer med daglig verksamhet och praktikplats vilket medför att enhetskostnaden blir lägre. Andra har verksamhet där brukarna har SoL-beslut (och således inte kommer med i indikatorn). Hur LSS och SoL beslut hanteras varierar mellan olika kommuner. Även andelen daglig verksamhet i egen regi (t.ex. upphandlad verksamhet för brukare med specifika behov), andelen extern försäljning, samarbete med gruppbostäder (hur bemanningen är upplagd), kostnaden för lokaler och nivåerna på den habiliteringsersättning som ges påverkar produktiviteten.

Kostnad Per Brukare 23

Kapitel 4. Lokala observationer

KAPIT E L

Lokala observationer I detta avsnitt redovisas några observationer från kommunernas arbete med Kostnad Per Brukare som kan inspirera till förbättringsarbete. Grundläggande åtgärder såsom gott ledarskap, bra arbetssätt m.m. redovisas inte specifikt. Här lyfts i stället områden fram där kommunerna har lagt större fokus under året. Analyserna och åtgärderna är indelade i fyra olika avsnitt - brukarmix och insatsmix, produktivitet, konsumtion och prognoser samt resultat och kvalitet.

Brukarmix och insatsmix Beläggning och antal platser inom särskilt boende Om beläggningen är låg inom kommunens särskilda boenden är det viktigt att analysera varför. Den vanligaste orsaken är att kommunen saknar väl fungerande rutin för omsättning av platser på boendena. Regler och avtal med brukaren påverkar omsättningen. Vissa kommuner måste exempelvis hålla en plats öppen månaden ut när någon flyttat eller avlidit eftersom avtalet måste löpa ut innan en ny brukare kan flytta in. En annan orsak kan vara hög omsättning under året. Detta kan vara svårt att påverka samtidigt som det kan fördyra enhetskostnaden. I en kommun kunde tydliga skillnader ses mellan äldre- och demensboendena. Omsättningen var betydligt högre på äldreboendena och beläggningen var också lägre.

24 Kostnad Per Brukare

Balans mellan ordinärt- och särskilt boende Att hitta den optimala balansen mellan ordinärtoch särskilt boende är en utmaning för kommunerna. En kommun med stor andel platser inom särskilt boende har möjlighet att ge brukarna insatser med särskilt boende tidigt. Detta kan dock bli ett dyrt och ineffektivt arbetssätt. Motsvarande kan gälla om det finns ett lågt utbud av särskilt boende. Biståndsbeslutet ska grunda sig på brukarens behov och inte på vilka resurser som finns tillgängliga. Inom KPB har kommunerna stöd i sin analys genom redovisningen av andelen ytterfall inom ordinärt- och särskilt boende. KPB möjliggör även en djupare analys av vilka beslut och insatser en brukare beviljats innan flytt till ett särskilt boende. Var detta det bästa beslutet oberoende av utbud? I en del kommuner har analyser visat att för de brukare som flyttar in på särskilt boende ökar de i genomsnitt med över 100 000 kr. I andra kommuner sker ökningen gradvis. Detta är ett tecken på att det inte bara är behovet som styr utan även nivån på utbudet.

Korttidsvård Antalet platser inom särskilt boende för korttidsvård och renodlad korttidsvårdsboende varierar stort mellan olika kommuner. Ofta handlar det om hur det sett ut i kommunen tidigare. Det händer att kommunen har svårt att belägga sina korttidsplatser. När man minskat dessa i antal och istället ökat de insprängda korttidsplatserna inom särskilt boende har det i vissa kommuner medfört en bättre flexibilitet och en lägre dygnskostnad för korttidsboende. Det är också viktigt att analysera hur stor andel korttidsvård som kommunen behöver. Korttidsvårdens främsta uppgift är att effektivisera vårdkedjan från sjukhus till insatser utförda i brukarens hem.

områden för att öka planeringsflexibiliteten. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuiteten för brukaren. Planeringssamordnare Kommuner planerar och organiserar till exempel hemtjänst och personlig assistans på olika sätt. I vissa kommuner finns specifika samordnare i grupperna vars främsta uppgift är att synkronisera planeringen för rutter m.m. Då kan enhetschefer och övrig personal lägga mindre tid på administration och planering. Andra kommuner har centraliserat samordningen och de olika samordnarna sitter tillsammans och arbetar för en effektiv planering över flera olika verksamhetsområden.

Integrerad verksamhet

Bemanningsenhet

Traditionellt sett har omsorgen om äldre respektive personer med funktionsnedsättning rört sig inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en utveckling mot ökad andel integrerad verksamhet oberoende av verksamhetsområden. Därigenom utnyttjas personalen mer produktivt. Integrering kan gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänstpersonalen utför insatser på natten till brukare med behov av personlig assistans, att den är ansvariga för vissa ärenden och samarbete mellan servicehusen (boende utan heldygnsomsorg) och hemtjänsten. Personalen utgår från boendet och jobbar även i hemtjänsten.

Vid ökat fokus på planering och produktivitet kommer ofta behovet av pooler och bemanningsenheter upp. Detta blir särskilt viktigt när den offentliga verksamheten som bedrivs i egen regi konkurrensutsätts. En åtgärd för att öka möjligheten att påverka kostnadsnivån har varit att skapa centrala bemanningsenheter så att den enskilda enheten lättare kan styra sina direkta kostnader. Om en brukare väljer en annan utförare, ska den enskilda enheten inte bära kostnaderna för övertaligheten utan den hanteras centralt. Detta möjliggör också en effektivare planering på förvaltningsnivå för att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden.

Produktivitet

Rätt till heltid och bemanning

Resultatenheter Det ekonomiska ansvaret inom socialtjänsten är ofta centraliserat. För att öka medvetenheten och det ekonomiska ansvarstagandet har en del kommuner bildat resultatenheter vilket har givit konkreta resultat på kort sikt. Ofta är det svårt för personalen att känna engagemang för verksamhetens ekonomiska resultat. Med hjälp av resultatenheterna känner sig enhetscheferna mer delaktiga vilket leder till ökad kostnadsmedvetenhet. Organisationen börjar ifrågasätta verksamheten och agerar för bättre lösningar. Organisation av hemtjänsten Flera kommuner har genomfört en översyn av den geografisk indelningen av hemtjänsten. Var utgår personalgrupperna från geografiskt? Hur kan restiden minskas? Även gruppstorleken analyseras. Är grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas behov? Tendensen är färre grupper inom större

I flertalet kommuner har det beslutats om rätt till heltid vilket betyder att kommunen kan få högre personalkostnader om inte bemanning och behov synkroniseras. Detta märks främst inom hemtjänsten och inom LSS, där det ofta är små enheter och speciella inriktningar inom daglig verksamhet. Resultaten från KPB har satt enheter och personalkostnader i fokus, så att kommunen har kunnat identifiera vad som är kostnadsdrivande och initiera åtgärder för att anpassa bemanningen till behoven. KPB och LOV En stor del av landets kommuner har infört eller planerar att införa LOV. Viktigt är då att beräkna vilken ersättning de olika utförarna ska få per timme och vilken enhet som ska användas (beviljad, utförd). Det är viktigt att kommunen har god kontroll på vad den aktuella självkostnaden är. KPB är en kvalitetssäkrad metod för att göra en sådan beräkning, eftersom hänsyn tas till utfall, detaljerade fördelningar samt validering och korrigering av verksamhetsstatistik.

Kostnad Per Brukare 25

Kapitel 4. Lokala observationer

Vårdtyngd och resursfördelning inom boende för vuxna med särskild service, LSS

Resursfördelning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Skillnaden i kostnad per dygn mellan olika gruppbostäder inom LSS kan vara stor. Det finns olika resursfördelningsprinciper som grund för beräkningen av brukarnas behov. En del behov kan medföra att bostaden behöver vaken nattpersonal liksom personal under dagen om brukarna inte deltar i daglig verksamhet. För att kontrollera om brukarnas behov överrensstämmer med resurstilldelningen har vissa kommuner gjort vårdtyngdsmätningar på sina enheter. Ett exempel på en sådan mätning är IBD9. IBD-talet nedan visar hur många årsarbetare en brukare har behov av, och resurstilldelningen mäts i kostnad per dygn. När de båda variablerna sammanställs kan det göras analyser av om kostnaden per dygn följer IBD-snittet. Vad gör t.ex. enhet 8 som klarar en hög vårdtyngd med låga kostnader, och varför ligger enhet 4 och 5 högt i kostnad i förhållande till sin lägre vårdtyngd? Med denna analys har bemanningen kunnat anpassas efter behoven.

De flesta kommuner har ingen statistik på hur stor volym av insatser som den legitimerade personalen utför. Visserligen dokumenteras insatserna i en journal, men det går inte att få fram hur ofta den anställde besöker en viss brukare eller hur länge de har utfört en speciell insats. Flera kommuner har påbörjat registrera insatser och schablontider även för hälso- och sjukvård som utförs antingen av den legitimerade personalen eller av annan personal på delegation. Denna registrering leder till att det kan ställas krav på hur personaltiden används och hur resursfördelningen bör ske även inom denna verksamhet.

bild 17: Exempel på analys av kostnad per dygn och IBD-snitt

3000

Planering och bemanning inom korttidsvistelse, LSS Inom korttidsvistelse har kommunerna börjat mäta antalet utnyttjade dygn. Flera analyser har visat att dygnskostnaden är väldigt hög. Det kan bero på att kommunen bedriver verksamhet på flera olika ställen vilket försvårar bemanningen eller att besluten är utformade så att kommunen måste planera för full bemanning trots att det kanske inte alltid behövs i praktiken. Vissa kommuner har därför centraliserat och förändrat besluten inom detta område. Förbättrad registervård

Kostnad per dygn

2500

Boende 8

Boende 7 Boende 6

Boende 5 2000

Medel Boende 4

1500 Boende 1

Boende 3

Boende 2

1000 500 0 0,6 0,7 0,8 0,9

1,0

1,1

1,2

1,3

1,4

1,5

IBD-Snitt

En liknande analys har även gjorts på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Här är det särskilt viktigt att kommunerna i sitt vårdtyngdssystem tar hänsyn till demensfaktorn vilken påverkar behovet av personal.

9 Individuell behovsbedömning, används för att mäta vårdtyngden för vuxna i LSS-boenden och daglig verksamhet.

26 Kostnad Per Brukare

Det som uppmärksammas förbättras heter det och det gäller även användning och granskning av individstatistik. Samtliga kommuner har genomfört förbättringar i registervården. I kommunens verksamhetssystem saknas ibland beslut, icke aktuella beslut ligger kvar alternativt finns parallella beslut. KPB har satt fokus på var i systemet bristerna finns och pekat på vilka åtgärder som bör göras. Det leder till ökad rättsäkerhet för brukare och bättre beslutsunderlag. Jämförelser och samarbete med kommuner i regionen De flesta kommuner har ett regionalt samarbete med närliggande kommuner. Vid de jämförelser som gjorts på regional nivå har det ofta kommit fram bra idéer, och det har i sin tur lett fram till förslag på åtgärder och samarbetsformer. Det är lättare att lära av varandra om kommunen på förhand vet mycket om grannkommunens förutsättningar.

Konsumtion och prognoser Behov och bistånd Flera kommuner har eller planerar att införa möjlighet att följa upp och/eller debitera utförd tid inom hemtjänsten. Valfrihet enligt LOV förutsätter bland annat en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem. Det saknas i regel en tydlig koppling mellan de biståndsbedömda insatserna och verksamhetens budget10. För de kommuner som har en hög kostnad per hemtjänsttimme har mätningarna varit till hjälp för att identifiera var i organisationen kostnaderna finns. Detta har i flera fall medfört att besluten har reviderats och så även schablontiderna i hemtjänsten. Det har skett en utveckling mot att beslutad tid och utförd tid harmoniseras, vilket i sin tur medfört att verksamheten har effektiviserats.

brukarkategorier som har ett homogent behov av insatser. Modellen gör det enklare att ställa frågor om vilka gruppers behov som ökar eller minskar, vilken ambitionsnivå som eftersträvas för olika insatser och vilka målgrupper som kommunen bör fokusera på. Brukarna delas in i tjugoen olika kategorier som beskriver de olika målgrupperna efter deras olika behov. Bilden på följande sida visar hur kombinationen av resultat från Kostnad Per Brukare och kommunens befolkningsprognos kan indikera förändringar i brukarkategorierna. Det kan också relateras till behovet av antal insatser.

Prognos av behov för särskilt boende och hemtjänst Alla kommuner behöver planera för att möta framtida behov. Den insats som kräver längst framförhållning är särskilt boende eftersom det tar tid att planera och bygga. Frågan om hur många boendeplatser en kommun behöver dels i dagsläget, dels på längre sikt är strategisk och behöver övervägas noggrant. Eftersom materialet i KPB är nedbrutet per åldersgrupp (t.ex. 80–84 år) och insatsområde (t.ex. hemtjänst) kan konsumtionsindex och i kombination med en befolkningsprognos simulera fram en prognos. Prognoserna har i flera kommuner medfört ny kunskap och därmed ökad träffsäkerhet i planeringen, vilket på sikt kan spara stora resurser. Planerings- och kategoriseringsmodell för omsorg om personer med funktionsnedsättning Behovet av insatser för omsorg om personer med funktionsnedsättning (både LSS- och SoL-insatser) är svårt att förutse. Behoven styrs av flera olika sammanhängande faktorer såsom befolkningsutveckling, in- och utflyttning, utbud av insatser, andel insatser som sker enligt SoL eller LSS, politiska ambitioner och satsningar. Traditionellt har därför planeringen av insatser för personer med funktionsnedsättning utformats utifrån vilka insatser som hittills har behövts. Utifrån detta har en plan tagits fram. Metoden fungerar bra på kort sikt eftersom behovet av insatser hos olika brukargrupper är kända. Däremot är det mer problematiskt att uppskatta det långsiktiga behovet och behovet av olika kombinationer av insatser. En ny planeringsmodell har utformats i Örebro kommun med utgångspunkt i målgrupper eller 10 Tid för vård och omsorg. Socialstyrelsen 2005

Kostnad Per Brukare 27

Kapitel 4. Lokala observationer

bild 18: Exempel på prognos för omsorg om personer med funktionsnedsättning Kategori Kategorinamn

Antal Prognos 2010

Prognos Prognos Prognos 2011 2012 201 3

Prognos Prognos 2014 2015

1100

Utvecklingsstörning, lätt vuxna

222

225

227

229

232

234

236

1200

Utvecklingsstörning, måttlig vuxna utan autismspektrum

113

114

116

117

118

119

120

1210

Utvecklingsstörning, måttlig vuxna med autismspektrum

1300

Utvecklingsstörning, grav vuxna utan autismspektrum

1310

Utvecklingsstörning, grav vuxna med autismspektrum

1400

Vuxna med högfungerande autism / Aspergers syndrom / Neuropsykiatri

166

168

170

172

173

175

176 96

1500

Vuxna med förvärvad hjärnskada

1600

Sammansatt problematik

1700

Vuxna med rörelsehinder (ej kognitiva)

174

176

178

180

182

183

185

2100

Utvecklingsstörning, lätt barn

2200

Utvecklingsstörning, måttlig barn utan autismspektrum

2210

Utvecklingsstörning, måttlig barn med autismspektrum

2300

Utvecklingsstörning, grav barn utan autismspektrum

2310

Utvecklingsstörning, grav barn med autismspektrum

2400

Barn med högfungerande autism / Aspergers syndrom/ Neuropsykiatri

2500

Barn med rörelsehinder

3100

Personer med lättare psykiskt funktionshinder

363

367

371

375

379

382

385

3200

Personer med måttlig psykiskt funktionshinder

3300

Personer med gravt psykiskt funktionshinder

3400

Personer med dubbeldiagnos

4100

Andra tillstånd

1851

1 871

1 891

1 909

1 926

1 943

1 960

Total

Resultat och kvalitet KPB och resultat Flertalet kommuner gör numera analyser på enhetsnivå där kostnaderna från KPB ställs mot resultatet från en brukarundersökning i kommunen. Genom detta har verksamheten fått ett enkelt instrument för att effektivisera och se över vilka områden som behöver utvecklas eller förbättras. Framför allt har medvetenheten om både kostnader och kvalitet ökat hos enheterna. Utmaningen framöver är att utveckla en standard för brukarundersökningar för alla verksamhetsområden, inte bara äldreomsorg. Flera lyckade försök för detta pågår ute i kommunerna. Genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning är det nu möjligt att bryta ner resultatet på enhetsnivå för äldreomsorgen.

28 Kostnad Per Brukare

Kapitel 5. Sammanfattande jämförelse

KAPIT E L

Sammanfattande jämförelse I detta avslutande kapitel sammanfattas de valda indikatorerna och ett totalindex för den enskilda kommunen beräknas. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat.

Materialet i KPB är omfattande men nio indikatorer har valts för utfallet 2009 Brukarmixanalys

›› Andel ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Procentandel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr

›› Andel ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Procentandel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 1 000 000 kr

Produktivitet

›› Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd)

›› Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldre-

boende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) inklusive demensboende)

30 Kostnad Per Brukare

›› LSS-boende – Kostnad per dygn, boende för vuxna, gruppboende, egen regi

›› Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad

›› Daglig verksamhet LSS, egen regi, kostnad per dag med beslut

Övriga kostnadsmått

›› Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

›› Kostnad per invånare – Kostnad per invånare för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i varje indikator. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen. Varje indikator delas in i tre olika nivåer 1. God nivå 2. Acceptabel nivå med utrymme för förbättring 3. Nivå med utrymme för förbättring Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras, t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap. Tabellen nedan illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna för 2009. Mer detaljerade beskrivningar finns i föregående avsnitt.

bild 19: Indikatorer och nivåer % ytterfall hemtjänst/säbo

% ytterfall, LSS

Hemtjänsttimme

Särskilt boende

LSS boende

Under 6%

Under 385

Under 1500

Under 1950

6-9%

385-440

1500-1640

1950-2350

Över 9%

Över 440

Över 1640

Över 2350

Personlig assistans, LASS

Daglig verksamhet

Medelkostnad

Kostnad per inv.

Totalindex

Under 60

Under 360

Under 210000

Under 12000

Över 6,5

60-80

360-460

210000-240000

12000-14000

3,8-6,5

Över 80

Över 460

Över 240000

Över 14000

Under 3,8

För vissa kommuner saknas utfall för några av indikatorerna. Det beror bland annat på att bara äldreomsorgen är sammanställd, att data saknas eller att insatsen inte utförs. Kommunen har ändå fått ett totalindex vilket då bör tolkas med försiktighet. Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det finns även samverkande faktorer mellan olika indikatorer. Om en kommun har en hög dygnskostnad för särskilt boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende är hög. Sammanställningen visar att det finns en stor variation mellan kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan 1,0 procent och 16,6 procent och medelkostnaden varierar från 159 683 till 366 166 kr. Kostnaden per invånare varierar från 8 328 till 20 390 kr. Hög medelkostnad per brukare i kombination med en låg kostnad per invånare kan visa att kommunen är restriktiv med insatser eller att behovet är

litet. Samtidigt behöver det inte alls ha ett samband med produktiviteten. En kommuns arbetssätt behöver inte påverkas av ett större eller mindre behov av insatser. Det är viktigt att inom varje område analysera variationen för att få perspektiv på den egna kommunen. Exempelvis påverkar åldersstrukturen kostnaden per invånare i hög grad. Vid en analys bör också variationen mellan de olika indikatorerna undersökas. Beror en hög andel ytterfall på en hög kostnad per hemtjänsttimme? Genom att studera andra kommuner kan en kommun få ett underlag för att värdera vilka områden som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Samtliga kommuner behöver arbeta vidare med en fördjupad analys av resultatet. Ett sätt är att studera de orsaker till variation som har presenterats i den här rapporten. På följande uppslag följer den sammanfattande tabellen av de deltagande kommunerna.

Kostnad Per Brukare 31

Kapitel 5. Sammanfattande jämförelse

Brukarmix Kommun

% ytterfall, ord/ säbo andel i procent

Produktivitet

% ytterfall, LSS andel i procent

Hemtjänst per timme

Särskilt boende per dygn

LSS-boende Personlig assisper dygn tans, LASS egen regi per timme

Daglig verksamhet, LSS per dag

Alvesta

3,1%

14,9%

490

1 325

Saknas

485

Askersund

3,1%

16,2%

452

1 601

2 362

422

Boden

6,8%

8,5%

376

1 563

2 234

259

Bollnäs

12,6%

4,8%

330

1 660

1 778

318

Borlänge

10,1%

12,2%

398

1 627

2 219

119

332

Borås

4,8%

14,2%

468

1 632

2 447

Saknas

416 359

Båstad

7,0%

5,3%

442

1 704

3 572

Enköping

3,4%

11,9%

459

1 567

2 581

516

Eslöv

4,6%

4,1%

449

1 297

1 955

378

Falun

11,9%

15,0%

414

1 816

3 132

104

340

Färgelanda

12,4%

476

1 618

2 114

678

Gagnef

13,9%

3,9%

508

1 806

2 022

421

Gislaved

12,9%

0,0%

425

1 694

Saknas

433

Gotland

8,1%

6,2%

338

1 678

2 236

441

Grästorp

1,0%

1,8%

470

1 460

2 070

336

Gällivare

11,0%

21,0%

443

1 512

2 699

105

884

Gävle

2,4%

7,2%

333

1 606

2 649

Saknas

Heby

16,6%

11,4%

482

1 788

2 758

408

Högsby

10,1%

25,0%

406

1 612

2 532

409

Jokkmokk

1,0%

0,0%

511

1 628

2 168

103

424

Karlstad

4,0%

10,9%

437

1 534

2 530

433

Katrineholm

13,3%

11,0%

468

1 781

2 374

378

Kumla

3,7%

4,6%

558

1 425

1 838

509

Kungsbacka

7,0%

Saknas

427

1 742

Saknas

Laxå

9,0%

6,1%

430

1 635

2 099

105

428

Lindesberg

2,9%

3,9%

524

1 368

1 832

231

Ljusdal

2,5%

15,8%

438

1 443

2 445

508

Ludvika

9,7%

8,0%

410

1 716

2 473

115

433

Luleå

7,0%

11,0%

336

1 577

2 249

505

Mora

6,0%

3,6%

550

1 606

2 058

360

Norberg

4,3%

12,8%

307

1 466

3 113

121

452

Oxelösund

5,8%

2,6%

431

1 516

1 759

105

382

Ronneby

6,0%

16,0%

411

1 398

2 549

431

Skara

5,5%

5,0%

444

1 455

2 202

Saknas

267

Sotenäs

11,9%

11,4%

490

1 652

2 101

598

Svedala

15,0%

8,8%

416

2 005

2 107

375

Säffle

6,5%

12,9%

529

1 432

2 178

388

Tanum

11,7%

17,1%

423

1 617

1 933

683

Tierp

3,3%

7,5%

482

1 490

2 372

436

Tingsryd

1,1%

1,0%

Saknas

1 262

2 179

403

Ulricehamn

3,0%

3,7%

439

1 424

2 004

448

Vansbro

10,5%

12,5%

515

1 470

Saknas

364

Varberg

2,8%

0,7%

405

1 422

1 694

358

Växjö

8,0%

20,4%

319

1 515

2 310

543

Åstorp

6,2%

2,9%

581

1 455

1 888

Saknas

Älmhult

4,7%

6,2%

429

1 467

2 558

420

Älvkarleby

14,1%

13,3%

412

1 923

2 665

110

423

Älvsbyn

10,0%

0,2%

380

1 681

Saknas

171

Ängelholm

7,0%

6,3%

455

1 490

2 145

388

Örebro

7,8%

11,0%

504

1 711

2 269

348

Östersund

2,7%

0,7%

316

1 347

1 861

382

Övertorneå

10,7%

0,0%

488

1 791

Saknas

143

7,3%

8,7%

440

1 577

2 289

417

Ovägt medel

32 Kostnad Per Brukare

Övriga kostnadsmått Medelkostnad ej viktat per brukare

Kostnad per invånare

Totalindex

God nivå

Totalindex poäng

Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Nivå med utrymme för förbättring

231 874

12 844

4,4

245 615

15 249

3,3

249 925

17 180

5,0

231 395

15 444

5,6

230 306

13 143

3,9

233 068

12 964

3,9 4,4

195 675

12 575

267 726

12 543

3,3

248 633

11 585

6,7

247 676

13 739

2,2

218 788

13 112

2,2

257 575

14 681

3,3

218 370

12 723

4,4

222 464

13 708

4,4

235 580

13 555

7,2

336 166

17 994

0,6

207 532

10 943

7,1

228 920

13 044

1,7 2,8

239 923

18 383

255 000

16 837

3,9

210 465

11 537

5,0 0,6

279 743

16 489

184 488

11 609

7,2

Saknas

2,5

249 823

15 803

3,3

222 516

13 740

7,2

222 990

16 645

4,4 2,2

225 669

16 751

279 882

13 519

3,3

242 968

15 136

5,0

222 675

13 912

5,0

211 163

12 564

5,0

216 158

13 571

4,4

192 962

11 700

8,1

215 233

17 385

2,2

225 130

8 328

3,9

230 494

15 350

5,0

241 168

14 585

3,3

227 401

12 162

5,6

203 821

16 526

6,3

216 749

13 375

5,6

250 136

18 225

3,1

159 683

11 073

9,4

266 330

12 663

3,3

181 216

8 426

7,5

215 479

12 386

5,0

228 624

12 228

2,2

232 801

17 570

5,6

203 150

12 475

6,1

247 046

13 203

3,3

226 822

15 177

6,7

253 978

20 390

3,8

231 156

14 054

4,5

Kostnad Per Brukare 33

Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se