7164-598-2 by Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt om skola och fรถrskola 2010

Upplysningar om innehållet: Resultat och basdata: Daniel Berr 08-542 79 41, daniel.berr@skl.se Resurser: Mona Fridell 08-452 79 10, mona.fridell@skl.se Personal: Göran Hellmalm 08-452 79 04, goran.hellmalm@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN 978-91-7164-598-2 Omslag och inlaga, foto: Casper Hedberg Produktion: forsbergvonessen Tryck: Ljungbergs Tryckeri

Förord Aktuellt om skola och förskola 2010 redovisar en aktuell bild av utvecklingen i förskola, grundskola och gymnasieskola på nationell nivå. Rapporten innehåller de senaste utbildningsresultaten samt uppgifter om kostnader, personal och mängden barn och elever i de olika skolformerna. Rapporten innehåller också resultat från aktuella internationella studier och undersökningar. Rapporten baserar sig främst på uppgifter från Skolverket och Statistiska Centralbyrån, och vänder sig till alla som är intresserade av att följa och delta i diskussionen om skolans utveckling. Resultatutvecklingen kommun för kommun redovisas i Sveriges Kommuner och Landstings rapporter Öppna jämförelser för grund- respektive gymnasieskola. Där redovisar vi bland annat resultaten i förhållande till satsade resurser för samtliga 290 kommuner. Förklaringar till varför vissa kommuner har lyckats bättre än andra när det gäller att nå goda utbildningsresultat finns att läsa i rapporten Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Aktuellt om skola och förskola kommer i fortsättningen att ges ut i rapportform vartannat åt, tabeller och figurer kommer dock uppdateras på årlig bas och finnas tillgängliga på SKL:s hemsida. Aktuellt om skola och förskola 2010 har tagits fram av Daniel Berr (projektledare), Malin Annergård Pierrou, Joakim Feldt, Mona Fridell, Göran Hellmalm, Annica Isacsson och Ulla Gummesson, samtliga verksamma på Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm i november 2010 Per-Arne Andersson Avdelningschef Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 6 6 6

Inledande reflektion: Tänk nytt med eleverna i centrum! Tänk nytt Mycket är bra i svensk skola

9 11 11 11 12 12 13 13 14 16 18 21 24 24 26 28 30 31 32 36 36

Kapitel 1. Resultat Förskola Det första steget i utbildningssystemet Mätning av förskolans resultat Förskolans långsiktiga effekter för utveckling och lärande Internationella jämförelser Grundskola Allt fler elever når målen i alla ämnen Fortsatt ökning av de genomsnittliga meritvärdena Andel behöriga till gymnasieskolan i stort sett oförändrad Ämnesproven Internationella jämförelser Gymnasieskola Elever med slutbetyg fortsätter att öka Fler behöriga till universitet och högskola Färre IG i kärnämnena Nationella kursprov Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? Internationella jämförelser Brukarnöjdhet Goda omdömen för skola och förskola

39 40

Kapitel 2. Resurser Pengarna

51 52 57 61 64 66 71

Kaptel 3. Personalen Anställningar Personalens utbildning Personaltäthet Löner Rekryteringsbehov Frånvaro

73 74 75

Kaptel 4. Basdata om barn och elever Prognoser barn/elever Förskoleverksamhet

78 81 81 83 84 86

Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola

Källor

Kapitel 1. Sammanfattande kommentarer: Ledarskapet avgör skolans resultat Inledande reflektion

Inledande reflektion: Tänk nytt med eleverna i centrum! Tänk nytt! Den svenska skolan står inför mycket stora utmaningar. Skolresultaten utvecklas inte i den takt som vi har rätt att förvänta oss. Till exempel visar de senaste årens internationella undersökningar på en stagnerad eller negativ utveckling inom basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Att mer än var tionde elev fortfarande inte är behöriga till gymnasiets nationella program måste ses som ett misslyckande. För att vända utvecklingen krävs att ansvariga politiker, skolchefer, rektorer och engagerade lärare ständigt omprövar och tänker nytt när det kommer till organisation, metoder och attityder. Utgångspunkten måste alltid vara att varje elev, oavsett kön eller bakgrund, ska nå skolans mål. När en elev inte klarar målen är det skolan som måste jobba annorlunda. Det gäller att ständigt söka nya vägar samt finna lösningar i det som forskningen visar gör skillnad. Och det innebär inte nödvändigtvis mer pengar eller fler lärare. Mer angeläget är att skolan organiseras utifrån eleverna och att eleverna i sin tur har tillgång till skickliga lärare. Rektor har här en central roll i att leda lärarnas arbete, lyfta fram skickliga lärare och se till att lärarnas kompetens utvecklas och organiseras utifrån varje elevs behov. Skolan behöver också bli bättre på att samverka med andra aktörer som möter barnen och eleverna i deras vardag. Att tidigt upptäcka barn som av olika anledningar riskerar att hamna efter i skolarbetet är en uppgift som skolan behöver hjälp med.

6 Aktuellt om skola och förskola 2010

Mycket är bra i svensk skola Trots en del negativa resultat finns mycket som fungerar bra i den svenska skolan, vilket står i kontrast mot den bild som ibland lyfts fram i media och i den politiska debatten: }}

}}

Den svenska förskolan lyfts i internationella jämförelser fram som en förebild: med låga avgifter, välutbildad personal, små barngrupper och hög lärartäthet Elever och föräldrar värderar skolan högt. I Svensk Kvalitetsindex (SKI) senaste undersökning om brukarnöjdhet hamnade skolan i toppskiktet, långt före alla statliga myndigheter Allt fler elever trivs bra eller mycket bra med sin skola, andra elever och med sina lärare. Andelen som trivs mycket bra i sin skola har ökat från 46 till 63 procent sedan 2003 och andelen som trivs mycket bra med sina lärare har ökat från 18 till 52 procent Allt fler gymnasieelever fullföljer sin utbildning och andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har aldrig varit högre Internationella studier visar även att svenska 14-åringars kunskaper om hur samhället och demokratin fungerar är bland de högsta i världen.

Skolans utmaningar löses inte med en metod allena. Det krävs nytänkande, samverkan, tydliga mål, goda relationer och långsiktighet. Många kommuner och skolor med skilda förutsättningar arbetar framgångsrikt med styrning, ledning och noggrann uppföljning – där elevernas resultat ständigt är i fokus. Det visar att lösningen på skolans utmaningar och problem främst ligger i hur undervisningen organiseras på varje skola.

Aktuellt om skola och förskola 2010 7

KAPIT EL

Resultat Uppgifterna i det här kapitlet grundar sig liksom tidigare år framförallt på betyg och prov, vilket innebär en begränsad bild av hur väl målen enligt skolans styrdokument uppnås. En nyhet i årets redovisning är att även förskolan omfattas av resultatgenomgången. Även om man inom förskolan inte mäter barnens kunskapsutveckling ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Därför är förskolans resultat betydelsefulla. I övrigt presenteras här officiella resultaten från grundskola och gymnasieskola läsåret 2008/09, samt forskningsresultat och internationella jämförande studier. Skolverkets preliminära resultat för läsåret 2009/10 ingår alltså inte i denna rapport.

Aktuellt om skola och förskola 2010 9

Kapitel 1. Resultat

tabell 1.1. Skolresultat i korthet läsåren 2005/06–2008/09 Skolans resultat i korthet Genomsnittliga meritvärde

Läsåret 2005/06

Läsåret 2006/07

Läsåret 2007/08

Läsåret 2008/09

206,8

207,3

209,3

209,6

Elever behöriga till gymnasieskolans nationella program

89,5

89,1

88,9

88,8

Andel elever med godkänt i alla ämnen

76,0

76,1

76,6

77,0

Andel elever med minst Godkänt på ämnesprov år 9: Svenska

96,2

96,3

96,7

Svenska som andraspråk

80,8

83,8

81,1

Engelska

95,5

96,3

95,8

Matematik

87,6

84,4

83,6

87,0

Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieskolan totalt

14,1

14,0

14,1

76,0

75,1

75,5

75,9

Andel elever med slutbetyg inom fyra år Andel elever med grundläggande behörighet till högskola

89,2

88,9

90,3

Engelska A

Engelska B

Svenska B

Matematik A

Andel elever med minst betyget Godkänt på kursprov:

Matematik B

Matematik C

Matematik D

10 Aktuellt om skola och förskola 2010

Förskola Det första steget i utbildningssystemet Förskolan har under det senaste decenniet genomgått kraftiga förändringar. Från att ha varit en del av familjepolitiken utgör förskolan sedan slutet av 1990-talet det första steget i ett sammanhållet svenskt utbildningssystem. Förskolans pedagogiska uppdrag har successivt förtydligats, och införandet av den egna läroplanen, Lpfö 98, innebar en starkare markering av förskolans pedagogiska uppdrag och ett närmande till grundskolans utvärderingsstruktur. Denna utveckling har förstärkts under senare år. Det visar sig exempelvis i den nya skollagen där förskolan blir en egen skolform inom utbildningsväsendet.1 Även det nyligen avslutade arbetet med att förtydliga förskolans läroplan pekar i riktning mot ett fortsatt närmande till grundskolan. Ändringarna har som utgångspunkt att ytterligare förstärka förskolans pedagogiska uppdrag, bland annat ska målen för barns språkliga och matematiska utveckling förtydligas och kompletteras.2

Mätning av förskolans resultat I förskolans läroplan uttrycks den värdegrund, de uppdrag, mål och riktlinjer som ska känneteckna verksamheten. Till skillnad från grundskolan och gymnasieskolan innehåller förskolans läroplan inga mål för vad barnen ska uppnå vid olika tidpunkter eller åldrar. Förskolans mål är istället formulerade som mål att sträva mot - de anger en önskad inriktning på förskolans arbete och är uttryckta som mål för verksamheten. Merparten av de verktyg och metoder som under senare tid utvecklats för att utvärdera förskolans resultat baserar sig därför på brukarundersökningar och personalens självskattningar. Resultaten från dessa undersökningar kan ge underlag för utvecklingsarbete på den enskilda avdelningen, förskolan eller kommunen, vilket är det primära syftet. Resultaten låter sig däremot inte aggregeras till nationell nivå.

1. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Prop. 2009/10:165. 2. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan Utbildningsdepartementet 2010.

Aktuellt om skola och förskola 2010 11

Kapitel 1. Resultat

Förskolans långsiktiga effekter för utveckling och lärande Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där fostran, omsorg och lärande bildar en helhet. Förskolans betydelse för barnens framtida utveckling och lärande har därför kommit att bli ett intressant forskningsområde. Statens folkhälsoinstitut har i en internationell forskningssammanställning3 visat att barn i åldern 12–40 månader som vistas på förskola har en bättre kognitiv utveckling än de barn som enbart vistas i hemmet. Långsiktiga effekter av förskolan har också konstaterats när det gäller verbal och matematisk förmåga hos barnen då de blivit åtta år gamla. En amerikansk studie påtalar också förskolans kompensatoriska potential – utsatta barn och barn från fattiga hemförhållanden har enligt dess resultat mest att vinna på att gå i förskolan.4 Detta överensstämmer väl med resultaten från en ny dansk studie (HPA-projektet) som granskar effekterna av målrelaterade pedagogiska interventionsinsatser för socialt utsatt barn.5 Värt att notera är att ovanstående gäller för internationella studier, det finns idag inga svenska undersökningar som utrett i vilken utsträckning förskolan påverkar barnens framtida skolprestationer. Internationella jämförelser Den svenska förskolan bygger på en modell som internationellt går under benämningen educare vilken går ut på att pedagogik (edu-) och omsorg (-care) förenas i förskolans verksamhet. Modellen har lyfts fram som en förebild i internationella jämförelser, bland annat i OECD-rapporterna Starting Strong. De skäl som anförts är respekten för barnet, att barndomen har ett eget värde och inte bara ses som en förberedelse inför vuxenlivet. OECD:s jämförelser visar också att den svenska förskolan i jämförelse med de flesta andra OECDländerna är väl utbyggd, stabilt finansierad, samt därtill har låga avgifter och välutbildad personal. Den svenska förskolan ligger också i topp i fråga om barngruppsstorlekar och lärartäthet.6

3. Child day care center or home care for children 12–40 months of age. What is best for the child? Statens Folkhälsoinstitut 2009. 4. Why Governments Should Invest in Early Education. W. Steve Barnett, i Early Childhood Education and Care, Forum, CESifo DICE Report nr. 2 2008. 5. Effekter af indsatser for socialt udsatte børn i daginstitutioner. Bente Jensen, Peter Allerup, Anders Holm och Anna Kragh 2009. 6. Starting Strong. Early Childhood Education and Care. Paris: OECD 2001 samt Starting Strong II. Early Childhood Education and Care. Paris: OECD 2006. Rapporterna innehåller jämförelser av förskoleverksamhet i 20 OECD-länder utifrån olika kvalitetskriterier.

12 Aktuellt om skola och förskola 2010

Grundskola I det här avsnittet redovisas resultatutvecklingen inom den svenska grundskolan med fokus på läsåret 2008/09. Redovisningen sker i form av andel godkända elever, genomsnittliga meritvärden, behörighet till gymnasieskolan och resultat från ämnesproven i årskurs 3, 5 och 9. Genomgående åskådliggörs skillnader i resultat mellan flickor och pojkar och emellanåt mellan elever med olika bakgrund.

Allt fler elever når målen i alla ämnen Läsåret 2008/09 var det 77 procent av alla avgångselever som fick minst betyget Godkänt i samtliga ämnen. Med undantag för läsåret 2004/05 har andelen elever som når målen ökat allt sedan läsåret 2000/01. diagram 1.1 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 1998/99–2008/09

Flickor

Pojkar

Totalt

90 85 79,9

77 74,2

75 70 65 60

7 5 6 4 0 01 02 2/03 99 09 08 /0 /0 /0 /0 9/0 00/ 001/ 07/ 008/ 0 06 03 05 04 199 2 20 20 20 20 20 20 20 2

199

Källa: Skolverket 1

Aktuellt om skola och förskola 2010 13

Kapitel 1. Resultat

De ämnen där flest elever når målen är svenska och slöjd medan kemi och fysik är ämnen där betydligt färre lyckas nå målen. Flickor når målen i större utsträckning än pojkar i alla ämnen utom ett, idrott och hälsa. Fortsatt ökning av de genomsnittliga meritvärdena Läsåret 2008/09 var meritvärdet för de elever som gick ut årskurs 9, 209,6. Det är en marginell ökning jämfört med föregående år. Meritvärdet har ökat i stort sett varje år sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. diagram 1.2. Genomsnittligt meritvärde 1998/99–2008/09

Flickor

Pojkar

Totalt

230 220,6

220

209,6

210

198,9

200 190 180 170 160 150

7 5 6 4 0 01 02 2/03 99 09 08 /0 /0 /0 /0 9/0 00/ 001/ 07/ 008/ 0 06 03 05 04 199 2 20 20 20 20 20 20 20 2

199

Källa: Skolverket 1

Flickor har liksom tidigare år ett betydligt högre meritvärde än pojkar. Detta har tidigare varit fallet även för flickor med utländsk bakgrund som de senaste åren haft ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund. Detta ändrades läsåret 2008/09 då meritvärdet för flickor med utländsk bakgrund sjönk från 202,9 till 198,5 samtidigt som meritvärdet för pojkar med svensk bakgrund ökade.

14 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 1.3. Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar med svensk respektive utländsk bakgrund

2006/07 250

2007/08

2008/09

225 199

200

202 181

150

100

0 Flickor med svensk bakgrund

Flickor med utländsk bakgrund

Pojkar med svensk bakgrund

Pojkar med utländsk bakgrund

Källa: Skolverket 1

Fristående skolor har genomgående bättre resultat än kommunala skolor. Fler elever når målen och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program samtidigt som meritvärdena i fristående skolor är högre än i kommunala skolor.

Aktuellt om skola och förskola 2010 15

Kapitel 1. Resultat

diagram 1.4. Genomsnittligt meritvärde i kommunala respektive fristående skolor

Fristående skolor

Kommunala skolor 250

207,3

228,2

227,2

225,7

207,5

207,4

200

150

100

0 2006/07

2007/08

2008/09

Läsår

Källa: Skolverket 1

Andel behöriga till gymnasieskolan i stort sett oförändrad Även andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program är i stort sett oförändrad jämfört med föregående läsår. Totalt var andelen behöriga 88,8 procent. De senaste nio åren har andelen behöriga varierat mellan 88,8 och 89,9 procent. För att bli behörig krävs minst betyget Godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Totalt var det cirka fyra procent av eleverna som inte blev godkända i något av dessa ämnen.

16 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 1.5 Andelen behöriga till gymnasieskolan 1998/99–2008/09

Flickor

Pojkar

Totalt

95 89,9 88,8

87,6 85

7 5 6 4 0 01 02 2/03 99 09 08 /0 /0 /0 /0 9/0 00/ 001/ 07/ 008/ 0 06 03 05 04 199 2 20 20 20 20 20 20 20 2

199

Källa: Skolverket 1

Elever som har högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med en eftergymnasial utbildning, blir i betydligt större omfattning behöriga till gymnasieskolans nationella program än elever med lågutbildade föräldrar. Skillnaden mellan de båda elevgrupperna uppgick vårterminen 2009 till 31 procentenheter7. tabell 1.2. Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program utifrån föräldrarnas utbildningsnivå 2008/2009 Föräldrarnas högsta utbildning Förgymnasial utbildning

Totalt

Flickor

Pojkar

64,0

65,3

62,8

Gymnasial utbildning

86,1

87,7

84,5

Eftergymnasial utbildning

95,1

95,7

94,6

Källa: Skolverket 1

7. Noteras bör att antalet barn med högutbildade föräldrar uppgår till cirka 56 000 medan antalet barn med lågutbildade föräldrar är ungefär 6 000.

Aktuellt om skola och förskola 2010 17

Kapitel 1. Resultat

Elever med svensk bakgrund blir i högre utsträckning behöriga än elever med utländsk bakgrund. Skillnaderna inom gruppen elever med utländsk bakgrund är dock mycket större än skillnaderna mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Medan nästan 85 procent av eleverna som kommit till Sverige innan ordinarie skolstart blir behöriga är det endast 53 procent av de som kommit efter ordinarie skolstart som blir det. diagram 1.6. Andel elever med utländsk bakgrund behöriga till gymnasieskolan 2009

Totalt

Flickor

Pojkar

100

84,2 84,9 83,6

84,6 85,0 84,3

53,0 55,1 51,1

0 Födda i Sverige

Födda utanför Sv, inv. före ordinarie skolstart

Födda utanför Sv, inv. efter ordinarie skolstart

Källa: Skolverket 1

Ämnesproven Ämnesproven som görs i årskurs 3, 5 och 9 är obligatoriska för skolorna att använda. Ämnesproven syftar till att studera hur väl eleverna uppnår kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkta att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven ska även fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. För första gången genomfördes ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Till skillnad från ämnesproven i årskurs 5 och 9 gjordes ingen totalinsamling av resultaten. De nedan redovisade resultaten bygger på ett urval av 400 skolor. Totalt inkom resultat från lite drygt 11 000 elever vilket motsvarar ca 12 procent av hela årskullen.

18 Aktuellt om skola och förskola 2010

Till skillnad från resultatredovisningen av ämnesproven i årskurs 9 redovisas inte några sammanvägda resultat för respektive ämnesprov. Istället redovisas varje delprov för sig vilket gör det svårt att få en uppfattning om hur väl eleverna klarade proven i sin helhet. I ämnesprovet i matematik uppnår mer än 90 procent av eleverna kravnivån på 4 av 7 delprov. Det delprov som vållat störst problem är ”Förståelsen för de fyra räknesätten”, som enbart 73 procent klarade, medan hela 93 procent klarade delprovet ”Geometriska figurer”. I svenska klarade eleverna de muntliga uppgifterna bäst medan läsningen av faktatexter samt skrivning av berättande text- stavning, interpunktion var de delprov som eleverna hade svårast för. Ämnesproven i årskurs 5 Till skillnad från tidigare år gjordes 2009 ingen urvalsundersökning av resultaten på ämnesproven i årskurs 5. För första gången gjordes istället en totalinsamling. I likhet med ämnesproven i årskurs 3 redovisas varje delprov för sig vilket även i detta fall gör det svårt att få en uppfattning om hur väl eleverna klarade proven i sin helhet. I engelska var det mellan 92 och 93 procent av eleverna som uppnådde kravnivån på alla delprov utom ett, ”Lyssna och förstå”, där något färre klarade proven (87%). Flickor klarade generellt sett delproven i engelska bättre än pojkar. I delproven i matematik var dock skillnaderna mellan könen i stort sett obefintliga. Lättast hade eleverna för tid och statistik samt förståelsen av räknesätten. Svårast hade eleverna för uppgifter som behandlade längd, area och skala. I samtliga delprov i svenska var det minst 9 av 10 elever som klarade kravnivån. Flickor klarade samtliga delprov bättre än pojkar. Ämnesproven i årskurs 98 Andelen elever med minst betyget Godkänt i svenska och engelska har varierat mycket lite under de senaste fyra åren. Andelen elever som blev godkända i svenska var vårterminen 2009, 96,7 procent och i engelska 95,8 procent. Av de barn som har högutbildade föräldrar det vill säga föräldrar med en eftergymnasial utbildning, är det enbart 1,7 procent som inte blev godkända i engelska. Bland barn med lågutbildade föräldrar, som har högst förgymnasial utbildning, är det däremot 14,6 procent som inte når målen

8. De nya ämnesproven i biologi, fysik och kemi redovisas inte här eftersom det saknas tidigare resultat att jämföra med.

Aktuellt om skola och förskola 2010 19

Kapitel 1. Resultat

diagram 1.7. Andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesproven i årskurs 9.

2007 100

2008

2009

96 87 81

Svenska

Svenska som andraspråk

Engelska

Matematik

Källa: Skolverket 1

Resultaten på ämnesproven i matematik har i motsats till resultaten på proven i svenska och engelska varierat betydligt mer över åren. Vårterminen 2006 var det 87,6 procent som blev godkända. Två år senare var siffran 83,5 procent, för att vårterminen 2009 åter igen vara uppe på 87 procent. I likhet med ämnesproven i matematik i årskurs 3 och 5 når pojkar och flickor målen i samma utsträckning. Det finns dock även här stora skillnader i måluppfyllelse mellan barn med hög- respektive lågutbildade föräldrar, där 92,8 procent når målen i det förra fallet och 70,7 i det senare. I samtliga ämnesprov når elever med svensk bakgrund målen i högre utsträckning än elever med utländsk bakgrund även om skillnaderna i provet i svenska är små då många elever med utländsk bakgrund gör provet svenska som andraspråk.

20 Aktuellt om skola och förskola 2010

Internationella jämförelser Sverige deltar i flera internationella jämförelser som genomförs av organisationer som OECD9 och IEA10. Med jämna mellanrum undersöks elevernas kunskaper på olika områden. I korthet presenteras här resultaten från några av de senaste internationella undersökningarna. God läsförståelse I jämförelse med elever i andra länder har svenska elever god läsförmåga. Sverige har i flera internationella studier legat bland de absolut bästa såväl när det gäller yngre som äldre barn. I den senaste PISA-undersökningen (PISA 2006), som är en omfattande internationell studie av 15-åriga elevers förmågor i naturvetenskap, matematik och läsning, var det endast fem länder av 57 som hade bättre resultat än Sverige. Resultaten bekräftades i den senaste internationella läsundersökningen PIRLS som genomfördes våren 2006. Sämre på matematik Resultaten i matematik och naturvetenskap var däremot inte lika bra. Enligt den senaste PISA-undersökningen presterade svenska elever på samma nivå som genomsnittet i OECD. I TIMSS senaste undersökning från år 2007som jämför elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurserna 4 och 8, låg svenska elevers kunskaper på genomsnittet i naturvetenskap, men något under i matematik.11 Samband mellan IT-användning och skolresultat I OECD-rapporten The New Millennium Learners granskas sambanden mellan IT-användning och inlärningsresultaten från PISA-undersökningarna. OECD konstaterar att det finns ett samband mellan IT-användning i hemmet och skolresultaten, men att motsvarande samband saknas när det gäller IT-användning i skolan. Rapporten förklarar detta med att det i slutänden är sammanhanget och lärarens kompetens som avgör hur resultatutveckling blir.12 Denna förklaring bekräftas i en omfattande brittisk lägesbeskrivning av IT-användnadet i skolan. Genomgången pekar på att det finns positiva samband mellan användning av IT i klassrummet och förbättrade skolresultat hos eleverna. De förbättrade resultaten är dock beroende av hur IT-verktygen 9. Organisation for Education and Development 10. The International Association for the Evaluation of Educational Achievement 11. Överensstämmelsen mellan TIMSS och målen i svenska läroplaner och kursplaner tas upp i två rapporter från Skolverket: Med fokus på matematik och naturvetenskap – en jämförelse mellan TIMSS 2007 för årskurs 4 och de nationella målen för årskurs 5, Aktuella analyser 2008, Skolverket. Med fokus på matematik och naturvetenskap – en analys av skillnader och likheter mellan internationella jämförande studier och nationella kursplaner, Skolverkets aktuella analyser 2006. 12. The New Millenium Learners. OECD 2009. Aktuellt om skola och förskola 2010 21

Kapitel 1. Resultat

används. Den viktigaste framgångsfaktorn för en positiv resultatutveckling är enligt rapporten lärarens förmåga och intresse att hantera tillgängliga ITverktyg.13 Goda medborgarkunskaper14 Den svenska skolan lyckas väl i sitt medborgarförberedande uppdrag. I den stora internationella undersökningen International Civic and Citizenship Education Stydy15 (ICCS) från 2010 visade det sig att de svenska elevernas kunskaper om hur samhället och demokratin fungerar var klart bättre än både det internationella och det europeiska genomsnittet. Av 38 deltagande länder placerade sig de svenska eleverna på femte plats efter Finland, Danmark, Sydkorea och Taiwan. De delar av undersökningen som går att jämföra med äldre studier visade dessutom att de svenska eleverna, till skillnad från eleverna i de flesta andra länder, inte hade försämrat sina kunskaper på området. Noterbart var att flickorna överträffade pojkarnas provresultat i samtliga europeiska länder. Skillnaderna i provresultat elever emellan var något större i Sverige än genomsnittet för de europeiska länderna. Analyser visar att socioekonomisk bakgrund var den enskilda faktor som påverkade de svenska elevernas resultat mest.

13. The impact of ITC in schools – A landscape review. Rae Condie och Bob Munro. University of Strathclyde 2007. 14. Morgondagens medborgare ICCS 2009: svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning. Rapport 345. Skolverket samt Initial Findings from the IEA International Civic and Citizenship Education Study, Wolfram Schulz, John Ainley, Julian Fraillon, David Kerr och Bruno Losito. IEA 2010. 15. Uppgifterna i ICCS kunskapsprov baseras på de fyra delområdena: Samhälle och politiska system, Gemensamma grundläggande värderingar i samhället, Medborgerligt deltagande samt Medborgerliga identiteter. Undersökningen har besvarats av 14-åringar i 38 länder.

22 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 1.8. Genomsnittligt resultat medborgarkunskap ICCS 2009, samtliga länder.

Länder med signiﬁkant högre medelvärde än Sverige

Länder med signiﬁkant lägre medelvärde än Sverige

Finland

576

Danmark

576

Sydkorea

565

Taiwan

559

Sverige

537

Polen

536

Irland

534

Liechtenstein

531

Schweiz

531

Italien

531

Slovakien

529

Estland

525

England

519

Nya Zeeland

517

Slovenien

516

Norge

515 514

Belgien ﬂ. Tjeckien

510

Ryssland

506

Litauen

505

Spanien

505

Österrike

503

Malta

490

Chile

483

Lettland

482

Grekland

476

Luxemburg

473

Bulgarien

466

Colombia

462 453

Cypern Mexiko

452

Thailand

452 435

Guatemala

433

Indonesien Paraguay

424

Dom. Rep.

380 0

100

200

300

400

500

600

Källa: Skolverket 2.

Aktuellt om skola och förskola 2010 23

Kapitel 1. Resultat

Gymnasieskola I det följande avsnittet redovisas resultaten i gymnasieskolan läsåret 2008/09. Inledningsvis redogörs för hur stor andel av gymnasieeleverna som får ett slutbetyg efter fyra år, hur många som får grundläggande behörighet till universitet och högskola samt betygsutvecklingen. Resultaten och utvecklingen över tid presenteras för flera variabler dels totalt, uppdelat på kvinnor och män, huvudman och elever med svensk respektive utländsk bakgrund, dels på programnivå. Därefter presenteras resultaten på nationella kursprov och avslutningsvis presenteras svenska gymnasieelevers resultat i den internationella undersökningen TIMSS advanced.

Elever med slutbetyg fortsätter att öka De senaste åren har andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning och får ett slutbetyg ökat något. Av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2005 hade 75,9 procent fullföljt sina studier inom fyra år. Bland dem som påbörjade utbildningen 2004 var andelen 75,5 procent och bland dem som började 2005 var det 75,1 procent som fullföljde utbildningen inom fyra år. På lite längre sikt har andelen elever som får ut ett slutbetyg inom fyra år ökat på alla utom tre gymnasieprogram.

24 Aktuellt om skola och förskola 2010

tabell 1.3. Andel elever med slutbetyg inom fyra år efter påbörjad utbildning

Börjat år

1997

2002

2003

2004

2005

Slutbetyg senast år

2001

2006

2007

2008

2009

Barn- och fritid

70,1

71,2

73,5

75,2

73,6

Bygg

70,8

78,3

82,2

82,9

84,5

77,3

76,5

75,9

76,1

76,3

Energi

72,3

73,6

78,9

79,8

81,8

Estetiska

75,2

80,0

80,2

79,2

79,4

Fordon

65,2

69,8

71,1

72,8

75,0

Handels- o. adm.

70,3

72,5

74,4

74,3

75,4

Hantverk

77,9

80,7

82,0

84,8

Hotell- o. rest.

76,7

72,8

73,0

74,6

73,5

Industri

64,1

68,6

68,7

73,2

74,6

Livsmedel

66,3

72,1

78,3

75,5

76,5

Medie

82,1

78,6

77,0

76,4

76,8

Naturbruk

70,6

77,6

81,0

81,1

82,6

Naturvetenskap

89,2

91,1

90,5

90,7

90,4

Omvårdnad

68,2

71,8

74,6

72,0

74,5

Samhällsvetenskap

84,6

85,1

84,6

84,5

84,9

80,1

81,3

82,5

84,7

18,1

19,0

19,4

19,9

18,9

75,6

74,9

75,1

75,5

75,9

Teknik Individuellt prog. Totalt Källa: Skolverket 1

Kvinnor avslutar i högre grad sina gymnasiestudier än män. Av de elever som var nybörjare 2005 hade 78,3 procent av kvinnorna fått ett slutbetyg våren 2009, vilket kan jämföras med 73,5 procent av männen. Högst är fullföljandegraden på naturvetenskapligt program där drygt 90 procent av eleverna fullföljer utbildningen inom fyra år. Fullföljandegraden är generellt sett lägre för elever med utländsk bakgrund (61,1 %). Andelen män med utländsk bakgrund som fullföljer sina studier inom fyra år har ökat med drygt två procentenheter jämfört med 2008 till 57,4 procent medan andelen kvinnor med utländsk bakgrund som fullföljer sina studier är i stort sett oförändrad (65,1 %). Trots att det finns några positiva tendenser vad gäller andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen är det närmare 25 procent som inte gör det. Skolinspektionen granskade under 2009 hur ett urval skolhuvudmän och gymnasieskolor tagit sitt ansvar för att få alla elever att fullfölja sin utbildning.

Aktuellt om skola och förskola 2010 25

Kapitel 1. Resultat

Några slutsatser från kvalitetsgranskningen var att de undersökta skolorna saknade strategier för att få fler elever att fullfölja gymnasieutbildningen. Granskningen lyfte också fram det pedagogiska ledarskapets centrala roll för skolans framgång och förmågan att få fler elever att fullfölja sin utbildning16.

Fler behöriga till universitet och högskola Våren 2009 var det totalt 97 900 elever som fick ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av dessa hade 90,3 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Det är 1,4 procentenheter fler än läsåret 2007/08.17 Det var en något större andel elever som blev behöriga i de kommunala skolorna (90,6 %) än i de fristående skolorna (89 %). Detta beror på att män i kommunala skolor blir behöriga i större utsträckning än män i fristående skolor. Av diagrammet nedan framgår att andelen elever med grundläggande behörighet har varit relativt oförändrad under de senaste sex åren. Samtidigt framgår att den aldrig varit så hög som 2008/09. Kvinnor blir i större utsträckning än män behöriga till universitet och högskola. Skillnaden mellan könen uppgår till 4,6 procentenheter. diagram 1.9. Andel elever behöriga med grundläggande behörighet till universitet och högskola

90,3

90 88 86 84 82 80 78 76 74 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Källa: Skolverket 1 16. Varannan i mål – Om gymnasieskolans (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Rapport 2009:1, Skolinspektionen 2009. 17. Grundläggande behörighet ges till en elev som i sitt slutbetyg har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga 2 250 poäng. 26 Aktuellt om skola och förskola 2010

Grund

diagram 1.10. Andel behöriga till universitet och högskola för kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund

2008/09

2007/08 100

2008/09

93,3

2007/08 87,2

88,9

85 80,8 80 75 70 Kvinnor med svensk bakgrund

Kvinnor med utländsk bakgrund

Män med svensk bakgrund

Män med utländsk bakgrund

tive utländsk bakgrund Källa: Skolverket 1

Variationen mellan de olika nationella programmen är relativt stor vilket framgår av tabell 3. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola var 2009 högst på Naturvetenskapligt program, Samhällsvetenskapligt program samt Byggprogrammet och lägst på Fordonsprogrammet, Industriprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet.

Aktuellt om skola och förskola 2010 27

Kapitel 1. Resultat

tabell 1.4. Andel elever med grundläggande behörighet till högskola per program 2000/01

2008/09

Totalt

Kvinnor

Män

79,7

86,1

88,8

78,1

Program Barn- och fritid (BF) Bygg (BP)

81,9

92,8

97,2

92,5

El (EC)

82,2

87,0

87,2

87,0

Energi (EN)

83,2

91,2

91,7

91,1

Estetiska (ES)

82,7

91,4

93,3

87,0

Fordon (FP)

73,6

84,7

87,4

84,5

71,1

85,1

87,0

80,8

Hantverk (HV)

Handels- och adm. (HP)

88,5

91,6

92,9

83,4

Hotell- och restaur. (HR)

80,1

85,3

87,7

80,4

Industri (IP)

75,6

85,0

96,1

83,4

Livsmedel (LP)

79,0

89,8

92,3

82,1

Medie (MP)

85,3

85,7

90,3

78,9

Naturbruk (NP)

77,2

86,9

89,4

81,7

Naturvetenskap (NV)

91,2

95,8

96,6

95,1

Omvårdnad (OP)

81,9

87,6

88,6

82,8

Samhällsvetenskap (SP)

86,0

92,7

94,6

89,6

89,4

95,0

88,1

84,6

90,3

92,5

87,9

Teknikprogrammet (TE) Gymnasieskolan totalt Källa: Skolverket 1

Färre IG i kärnämnena Läsåret 2008/09 var den genomsnittliga betygspoängen 14,1 – vilket är något högre än året innan. Genomsnittet har pendlat mellan 14,0 och 14,1 de senaste sju åren. Högst är betygsgenomsnittet på naturvetenskapligt program (16,1) och lägst på fordonsprogrammet (11,8). Kvinnor (14,8) har högre genomsnittspoäng än pojkar (13,4). När statistiken bryts på både kön och ursprung visar den att kvinnor med utländskbakgrund (13,9) har något bättre betygssnitt än män med svensk bakgrund (13,5).

28 Aktuellt om skola och förskola 2010

Diagram 1.11. Genomsnittlig betygspoäng för kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund

2008/09

2007/08 16 14,9

13,9

13,5

12,7

12 11 10 Kvinnor med svensk bakgrund

Kvinnor med utländsk bakgrund

Män med svensk bakgrund

Män med utländsk bakgrund

Av de kärnämneskurser som ingår på samtliga nationella gymnasieprogram18 var det svenska A och estetisk verksamhet som störst andel elever fick minst betyget Godkänt i. Läsåret 2009 hade andelen elever som fick IG blivit mindre på samtliga kärnämneskurser jämfört med året innan. tabell 1.5. Elever med betyg i kärnämneskurser och i projektarbete, läsåret 2008/09

Kärnämneskurs

MVG

Engelska A

2,3

37,1

40,3

20,2

Estetisk verksamhet

1,7

29,3

39,3

29,7

4,0

29,2

36,7

30,1

Matematik A

Idrott och hälsa A

3,1

47,1

32,6

17,2

Naturkunskap A

4,7

41,0

32,7

21,5

Projektarbete

5,8

30,0

28,0

36,1

Religionskunskap A

5,0

37,6

32,7

24,7

Samhällskunskap A

4,0

40,4

34,9

20,7

Svenska A

1,1

40,0

40,2

18,7

Svenska B

4,4

38,8

36,8

20,0

Källa till diagram 1.11 och tabell 1.5: Skolverket 1 18. Kärnämneskurserna i Svenska som andraspråk A och B är här exkluderade från redovisningen då cirka 98 procent av alla elever inte läser dessa kurser.

Aktuellt om skola och förskola 2010 29

Kapitel 1. Resultat

Nationella kursprov De nationella kursproven i gymnasieskolan är en del av det nationella provsystemet och tillhandahålls av Skolverket. Kursproven i karaktärsämnena Engelska A, Matematik A samt Svenska B och Svenska som andraspråk B är obligatoriska att använda på samtliga program. För respektive program är även provet i den avslutande kursen i karaktärsämnet obligatorisk.19 Syftet med kursproven är att öka måluppfyllelsen, bidra till en rättvis betygssättning samt ge underlag för att kunna analysera i vilken utsträckning kunskapsmålen nås. Eleverna förväntas genomföra respektive kursprov under den termin de avslutar kursen. Kursproven är uppdelade i två till tre delprov beroende på ämne. diagram 1.12. Andel elever med minst betyget godkänt på olika kursprov 2007–2009

2008 100

2009 92

90 82 80 72 70

60 50 40 30 20 10 0

Engelska A

Engelska B

Svenska B Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D

Källa: Skolverket 1

19. Detta innebär att kursprovet i Engelska B är obligatoriskt på estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Kursprovet i Matematik B är obligatoriskt på estetiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, kursprovet C på teknikprogrammet och kursprovet D på naturvetenskapsprogrammet.

30 Aktuellt om skola och förskola 2010

Kursproven i Engelska A och B är de som flest elever klarar. Endast cirka fyra procent av eleverna som genomförde provet vårterminen 2009 fick betyget IG, vilket är något färre än året innan. Cirka 60 procent fick betygen VG eller MVG. I motsats till engelska är kursproven i matematik de som eleverna har svårast för. På kursproven i Matematik B och C var det 35 respektive 30 procent inte klarade betyget godkänt. Det är en större andel än det var året innan. Bland eleverna på naturvetenskapligt program hade andelen som inte klarade provet i matematik B ökat från 10 procent, som det varit de senaste åren, till 15 procent. Matematik D klarade nästan 90 procent av de elever som genomförde provet. Det var fler än året innan. Även Svenska B var det fler elever som klarade 2009 än året innan – 45 procent fick betygen VG eller MVG.

Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? I rapporten Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? har Skolverket tittat närmare på hur väl de betyg som sätts i gymnasieskolan stämmer överrens med de kursprov eleverna genomför inom det nationella provsystemet. Som indikator på likvärdig betygsättning har resultaten från kursproven i svenska, matematik och engelska ställts i förhållande till kursbetygen, både över tid och mellan olika skolor och klasser. Motsvarande undersökningar har tidigare gjorts av betygssättningen inom grundskolan och analysen av gymnasieskolans betygssättning ger samma resultat; det är stora skillnader mellan hur lärare sätter betyg i förhållande till resultaten på kursproven. När vissa lärare ger eleverna betydligt högre betyg på kursen än det betyg eleverna haft på det nationella kursprovet för motsvarande kurs, ger andra lärare betyg som ligger mycket nära kursprovsresultaten. Det bör dock noteras att de nationella kursproven inte mäter kursplanernas samtliga mål. Resultaten från kursproven måste därför alltid kompletteras med lärarens bedömning av hur väl varje elev når målen som helhet. Skolverket har gjort jämförelser bakåt i tiden och konstaterar att skillnaderna mellan kursprov och kursbetyg inte förändrats sedan de första betygen i den målrelaterade betygssystemet sattes 1997. Bakgrundsfaktorer så som skolans huvudmannaskap, storlek, prestationsnivå, andel elever med annat modersmål eller pojkar och flickor påverkar inte skillnaderna i betygssättning i förhållande till provresultat. Troliga förklaringar till den olikvärdiga betygssättningen som pekas ut i rapporten är att lärare gör olika tolkningar av vad som krävs för ett visst betyg och att en del lärare sätter så kallade glädjebetyg.

Aktuellt om skola och förskola 2010 31

Kapitel 1. Resultat

Internationella jämförelser TIMSS-advanced Hösten 2008 deltog svenska elever för andra gången i den internationella kunskapsmätningen TIMSS advanced. Undersökningen genomfördes första gången 1995. Då var Sverige ett av 16 länder som deltog. Vid mätningen 2008 deltog följande 9 länder i både matematik och fysik; Armenien, Iran, Italien, Libanon, Nederländerna, Norge, Ryssland, Slovenien och Sverige. Ett land, Filippinerna, deltog endast i matematik. Andelen av den totala elevkullen som deltog i provet skiljde sig betydligt mellan de deltagande länderna (från 0,7 till 40,5 procent). Enligt Skolverket har det betydelse för tolkningen av resultatet. Sverige utmärkte sig i undersökningen med att jämförelsevis stora andelar av elevgruppen gjorde proven, vilket antas påverka resultatet negativt. TIMSS advanced mäter de kompetenser och kunskaper som de deltagande länderna kommer överens om att mäta. De mesta som testas TIMSS advanced ingår i de svenska läroplanerna20. Svaga resultat i matematik Svenska elever når ett förhållandevis dåligt resultat på matematikprovet i relation till eleverna från de andra nio länderna. Endast Filippinerna hamnar efter Sverige. När de svenska elevernas resultat från 2008 jämförs med svenska elevers resultat från 1995 visar sig en kraftig försämring. Det är framförallt bland de relativt lågpresterande eleverna som resultaten har försämrats mest. Eleverna delas in i de fyra prestationsgrupperna Avancerad nivå, Hög nivå, Medelgod nivå respektive Under medelgod nivå. Sedan 1995 har andelen svenska elever som inte når upp till en medelgod nivå ökat från 36 procent till 71 procent. Andelen elever som presterar på en avancerad nivå har minskat från sex procent till en procent. Vid 1995 års undersökning fanns områden där svenska elever presterade förhållandevis bättre än elever från andra länder och även områden där de var förhållandevis sämre. I 2008 års undersökning finns inga områden där svenska elever har tydliga styrkor eller svagheter. Provet visar dock att Svenska elever är relativt sämre på att kunna och relativt bättre på att resonera i förhållande till elever från andra länder.

20. Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS advanced 2008? En fördjupningsstudie till rapport 335, Skolverket 2009.

32 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 1.13. TIMSS-advanced 2009 Matematik, genomsnittlig poäng per land

561

Ryssland

552

Nederländerna

545

Libanon 497

Iran 457

Slovenien

449

Italien

439

Norge

433

Armeninen

412

Sverige 355

Filippinerna 0

100

200

300

400

500

600

Källa: Skolverket 3.

Genomsnittliga resultat i fysik I fysik presterar de svenska eleverna på en genomsnittlig nivå i förhållande till de andra deltagande länderna. Även i fysik presterar svenska elever sämre än de gjorde 1995. Andelen elever som inte bedöms uppnå medelgod nivå har ökat från åtta procent 1995 till 38 procent 2008 samtidigt som andelen elever som presterar på en avancerad nivå sjunkit från 25 till sju procent.

Aktuellt om skola och förskola 2010 33

Kapitel 1. Resultat

diagram 1.14. TIMSS-advanced 2009 Fysik, genomsnittlig poäng per land

582

Nederländerna Slovenien

535

Norge

534 521

Ryssland Sverige

497

Armeninen

495 460

Iran

444

Libanon

422

Italien 0

100

200

300

400

500

600

Källa: Skolverket 3.

Svensk skola är trygg och har goda materiella tillgångar Av de enkäter elever, lärare och rektorer besvarat framgår att den svenska skolan upplevs som trygg samt att det finns god tillgång till materiella resurser så som såsom läromedel, datorer, laboratorium och så vidare. Undersökningen visar även att sju av tio av matematiklärare är nöjda eller mycket nöjda när det gäller arbetstillfredsställelse. Kvinnliga matematiklärare uttrycker i större utsträckning att de är nöjda än de manliga. Bland fysiklärarna är det 57 procent som är nöjda eller mycket nöjda. Varför försämras resultaten i matematik och fysik? Skolverket tar i sin analys upp ett antal tänkbara förklaringar till de försämrade resultaten i såväl matematik som fysik. Ingen av dessa faktorer bedöms ensamt kunna förklara resultatförsämringen, men bedöms tillsammans kunna ge en bild av varför utvecklingen sett ut som den gjort. De förklaringar som tas upp är:

34 Aktuellt om skola och förskola 2010

}} }}

}}

Sämre förkunskaper från grundskolan Lektionstiden i teorin oförändrad men i praktiken mindre då mer tid går åt att repetera baskunskaper från grundskolan Undervisningen har individualiserats, är procedurinriktad och mindre tid ägnas åt konceptuell undervisning

}}

Mindre tid ägnas åt att träna matematik på fritiden (läxläsning)

}}

Matematik E-kursen inte längre obligatorisk

}}

}} }}

}}

Kurssystemet med kursprov leder till mindre repetition och konsolidering av kunskaper från tidiga kurser Fysikens (och andra ämnens) ”avmatematisering” Det stora tolkningsutrymmet i kursplaner och betygskriterier har lett till sänkta och mer varierande kravnivåer Många som skrev TIMSS-provet läste inte matematik den termin som provet genomfördes, vilket eventuellt skulle kunna generera i en så kallad ”glömskeeffekt”

Aktuellt om skola och förskola 2010 35

Kapitel 1. Resultat

Brukarnöjdhet Goda omdömen för skola och förskola Svenskt Kvalitetsindex (SKI) är ett system som mäter hur kunder och användare bedömer varor och tjänster i Sverige. Mätningarna visar på kvalitetsutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer, bland annat näringsliv och offentlig sektor. Indexet för kundnöjdhet, det centrala måttet i SKI, kan anta värden mellan 0 och 100. Ju högre värde är desto bättre anser kunderna/brukarna att tjänsterna uppfyller deras krav och förväntningar. Resultatet från 2009 års undersökning visar att brukarna är särskilt nöjda med kommunens skolor och förskolor. Av 15 undersökta kommunala områden hamnar förskolan i topp med ett index på 76,4, grundskolan fyra (70,0) och gymnasieskolan femma (69,8). Nöjdheten har förbättrats för alla de tre skolformerna och är de högsta sedan SKI började sina mätningar! Resultaten står sig väl gentemot andra undersökta områden i SKI, och mycket väl inom området Samhälle. Ingen av de 13 statliga myndigheterna som var med i undersökningen kunde konkurrera med skolan i fråga om upplevd nöjdhet. Undersökningen visar också att brukarna är allt mer nöjda med den kommunala servicen som helhet. Genomsnittet för den kommunala servicen uppgick till 67,4 vilket är en förbättring med närmre två poäng jämfört med 2008. Motsvarande genomsnitt för de statliga myndigheterna uppgick till 59,9. Resultaten för 2009 samt förändringarna jämfört med fjolårets mätning redovisas i tabell 1.6 nedan. tabell 1.6. Brukaromdömen i Svenskt Kvalitetsindex 2009 Område

Nöjdhet 2009 (värde 0–100)

Förändring 2008–2009

Förskola

76,4

+0,9

Grundskola

70,0

+1,8

Gymnasieskola

69,8

+1,4

Genomsnitt kommunal service

67,4

+1,8

Genomsnitt statliga myndigheter

59,9

+1,4

Källa: Svenskt Kvalitetsindex 1.

36 Aktuellt om skola och förskola 2010

KAPIT EL

Resurser tabell 2.1 Kostnader för barn och elever 2009. Verksamhet Förskola

Totalt, mdkr

Kostnad per inskrivet barn/elev

50,6

115 200

Pedagogisk omsorg

2,4

102 400

Fritidshem

11,9

34 000

Öppen förskola/ fritidsverksamhet

0,5

Uppgift saknas

Förskoleklass

4,8

48 700

Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola

78,3

87 100

4,4

337 600

38,5

97 400

Gymnasiesärskola

2,7

292 800

Vuxenutbildning

7,0

Uppgift saknas

Totalt

201,3

Källa: SCB 1.

Aktuellt om skola och förskola 2010 39

Kapitel 2. Resurser

Pengarna Kommunerna klarade krisåret 2009 Lågkonjunkturen slog till kraftfullt under fjärde kvartalet 2008 och prognoserna över skatteunderlagets utveckling föll dramatiskt. Många kommuner reviderade sina budgetar under 2009 och lade in besparingar på verksamheterna, vilka också genomfördes med stor kraft. Under senare delen av 2009 justerades skatteunderlagsprognoserna uppåt och förutsättningarna förbättrades. De befarade underskotten 2009 kunde därför i de flesta fall undvikas och tvärtemot alla prognoser under året redovisade kommunerna ett av de bästa resultaten någonsin. Resultatet före extraordinära poster uppgick till 11,6 miljarder, vilket motsvarar 2,9 procent av intäkterna från skatter och bidrag. diagram 2.1 Kommunernas resultat före extraordinära poster. Procent av skatter och generella statsbidrag.

4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5

01 002 003 004 05 006 07 08 009 010 2011 012 013 2 2 2 2 2 2 20 2 20 20 2

Källa: SCB 1och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tack vare tillfälligt konjunkturstöd från staten stärks ekonomin under 2010 och kommunerna ges en nödvändig andhämtningspaus för att mer sansat kunna genomföra nödvändiga omställningar och arbeta med både kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar. Men kommunerna måste anpassa sin framtida verksamhet till de intäktsnivåer som gäller 2011 då konjunkturstö-

40 Aktuellt om skola och förskola 2010

det avvecklas som planerat. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos i Ekonomirapporten maj 2010 kommer resultaten i kommunerna att försämras 2011–2013, vilket i huvudsak beror på minskade intäkter. Av diagram 2.2 framgår fördelningen av kommunernas intäkter 2009. Skatteintäkter är kommunernas största intäktspost, år 2009 svarade skatteintäkterna för 68 procent av de totala intäkterna. Eftersom skatteintäkterna utgör så stor andel av intäkterna blir det ekonomiska läget kärvt när skatteunderlagstillväxten dämpas. diagram 2.2. Kommunernas intäkter för verksamheten 2009.

Hyror, försäljning 4%

Specialdestinerade statsbidrag 4%

Övriga intäkter 5% Taxor och avgifter 6%

Generella statsbidrag 13% Skatteintäkter 68%

Källa: SCB 1.

Kommunerna omsätter mycket pengar varje år. Av diagram 2.3 framgår hur kommunernas kostnader fördelades 2009. Exklusive affärsverksamheten som i huvudsak finansieras med avgifter, var kostnaderna 459 miljarder kronor 2009. Vård, skola och omsorg står för 84 procent av kostnaderna.

Aktuellt om skola och förskola 2010 41

Kapitel 2. Resurser

diagram 2.3. Kommunernas bruttokostnader för egentlig verksamhet.

Särskilt riktade insatser 2% Politisk verksamhet 1% Kultur och fritid 5% Infrastruktur 8%

Skola och förskola 44%

Vård och omsorg 40%

Källa: SCB 1.

Av de 459 miljarderna går 201,3 miljarder kronor eller 44 procent till skola och förskola. Kommunerna är stora serviceproducenter där mycket av värdet skapas i mötet mellan personal och brukare. Därför är personalen kommunernas största resurs men också dess största kostnadspost. tabell 2.2. Kommunernas bruttokostnad efter kostnadsslag och verksamhet 2009. Kostnadsslag

Förskola

Grundskola

Gymnasieskola

66 %

59 %

48 %

Lokalkostnad

13 %

10 %

Externa köp av verksamhet/bidrag

25 %

18 %

22 %

17 %

100 %

Personalkostnad

Övrigt Summa Källa: SCB 1.

Mer än hälften av kostnaden för förskola och grundskola består av kostnader för den egna personalen. Andelen är lägre i gymnasieskolan vilket bland annat beror på att andelen elever i fristående gymnasieskolor är mycket högre.

42 Aktuellt om skola och förskola 2010

Stora utmaningar för gymnasieskolan Den demografiska behovsutvecklingen visar på en ökning fram till år 2015 inom alla kommunala verksamheter utom gymnasieskolan. De stora barnkullarna från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet är på väg ut från gymnasieskolan. Under den närmaste femårsperioden beräknas elevantalet minska med cirka 5 procent per år. Mellan 2008 och 2015 minskar elevantalet med nästan 100 000. Av diagram 2.4 framgår faktiskt antal elever mellan 2001 och 2009 och prognos för antalet elever mellan 2010 och 2015. diagram 2.4. Antal elever i gymnasieskolan 2001–2009 och prognos för 2010–2015.

400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0

9 10 11 12 13 14 3 7 4 5 6 8 15 01 02 20 20 200 200 200 200 200 200 200 20 20 20 20 20 20

Källa: SCB 1, Skolverket 1 och egen beräkning.

De fristående skolorna har under de senaste åren lockat allt fler elever. I diagram 2.5 redovisas antalet elever per huvudman under läsåren 2000/01–2009/10. Mellan 2001 och 2009 har andelen elever i fristående skolor ökat från 6,1 procent till 21,7 procent. Trots att det totala elevantalet i gymnasiet har minskat under 2009 har antalet elever i fristående skolor ökat. I många kommuner är det redan idag hård konkurrens om gymnasieeleverna och med minskad befolkning i gymnasieåldern riskerar en del skolor att slås ut. Under de kommande åren måste gymnasieskolorna vara beredda på att anpassa sin verksamhet både utifrån befolkningsutvecklingen och utifrån konkurrenssituationen.

Aktuellt om skola och förskola 2010 43

Kapitel 2. Resurser

diagram 2.5. Antal elever i gymnasieskolan per huvudman 2000/01–2009/10.

Kommunala

Landsting

Fristående

450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0

00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

Källa: Skolverket 1.

Samtidigt som huvudmännen måste anpassa sig efter förändringar i demografin och efterfrågan måste skolorna också anpassa verksamheten till den nya gymnasieskolan. Förändringarna enligt propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) ska tillämpas för elever som börjar gymnasieskolan hösten 2011. Reformen innebär bland annat följande förändringar: }}

Högre behörighetskrav för att komma in på gymnasiet

}}

Programstrukturen förändras

}}

Möjligheten att anordna lokala kurser och specialutformade program stramas upp

}}

Det införs två nya examina: en högskoleförberedande och en yrkesexamen

}}

En ny betygsskala och nya ämnesplaner

Enligt budgetpropositionen 2010 bedömer regeringen att förslagen ska leda till effektiviseringar motsvarande 675 miljoner kronor som halvårseffekt år 2012. Förbättrad genomströmning och en uppstramning av möjligheten att

44 Aktuellt om skola och förskola 2010

anordna alternativ till de nationella programmen kommer enligt regeringens bedömning att innebära positiva kostnadseffekter för kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer dock att reformen kommer att innebära ökade kostnader istället för minskade. Till exempel tror vi att regeringen kraftigt underskattat antalet elever som kommer att läsa utökat program på yrkesprogrammen. Dessutom saknas kompensation till huvudmännen för implementering av reformen. För att reformen ska få genomslag i skolverksamheten och undervisningssituationen är det nödvändigt med kompetensutveckling och fortbildning av skolans personal. Kostnader i skola och förskola Sedan år 2000 har de reala resurserna till skolan och förskola vuxit med cirka 9 procent. Förskolan har vuxit framförallt under de senaste fyra åren, i huvudsak i form av fler barn, men även i form av att mer resurser tillförts verksamheten. Under de senaste åren har antalet elever minskat kraftigt i grundskolan. Samtidigt har inte de reala resurserna minskat i samma takt utan är så gott som oförändrade jämfört med år 2000. I gymnasieskolan har elevantalet kraftigt fram till 2009, vilket också lett till att de reala resurserna ökat med drygt 25 procent sedan år 2000. Kraftig ökning av förskolans kostnader År 2009 satsade kommunerna drygt 201 miljarder kronor på förskola och skola, vilket är 2,5 procent mer än 2008. Vi räknar med att nästan hela kostnadsökningen beror på högre löner och priser. Förskolan stod för den största kostnadsökningen, 2,5 miljarder kronor eller 5,2 procent, mätt i löpande priser. Fler barn, 3,4 procent, bidrog starkt till den kraftiga kostnadsökningen. Resurserna till fritidshemmen ökade med drygt 5 procent och antalet barn ökade med drygt 3 procent. Antalet barn i pedagogisk omsorg21 minskade med hela 11 procent medan kostnaderna minskade med 5,1 procent. I förskoleklassen ökade kostnaderna med 6,5 procent och antalet elever ökade med 3,6 procent. I grundskolan minskade antalet elever med 2,4 procent men kostnaderna ökade med 0,1 procent. I obligatoriska särskolan ökade kostnaderna med 0,2 procent samtidigt som antalet elever minskade med 4,5 procent. Kostnaderna i gymnasieskolan ökade med 2,6 procent medan antalet elever var så gott som oförändrat. I gymnasiesärskolan ökade kostnaderna med nästan 8,2 procent och antalet elever ökade med 4 procent. I övrig utbildning ökade kostnaderna med 4 procent, vilket bland annat beror på ökade kostnader för svenskundervisning för invandrare.

21. Det tidigare begreppet familjedaghem ersattes från 1 juli 2009 i lagtext med begreppet pedagogisk omsorg.

Aktuellt om skola och förskola 2010 45

Kapitel 2. Resurser

tabell 2.3. Skolans och förskolans kostnader 2007–2009, miljarder kronor.

Verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Öppen förskola/fritidsverksamhet Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning* Skola och förskola totalt

Förändring 2008/2009

2007

2008

2009

miljarder

procent

44,4

48,1

50,6

2,5

5,2

2,6

2,5

2,4

-0,1

-5,1

10,9

11,4

11,9

0,6

5,2

0,4

0,5

0,0

1,6

4,4

4,5

4,8

0,3

6,5

76,0

78,2

78,3

0,1

4,3

4,4

0,0

0,2

35,3

37,5

38,5

1,0

2,6

2,3

2,5

2,7

0,2

8,2

6,7

7,0

0,3

4,0

187,5

196,4

201,3

4,8

2,5

Källa: SCB 1. * Vuxenutbildning omfattar Komvux, sfi, särvux, uppdragsutbildning och högskoleutbildning.

I diagram 2.6 redovisas hur kostnaderna för skolan och förskola fördelades mellan de olika verksamheterna 2009. diagram 2.6. Kostnader för skola och förskola 2009.

Obligatorisk särskola 2% Förskoleklass 3% Vuxenutbildning 4%

Pedagogisk omsorg 1% Gymnasiesärskola 1%

Fritidshem 6%

Grundskola 39%

Gymnasieskola 19%

Förskola 25%

Källa: SCB 1.

46 Aktuellt om skola och förskola 2010

Kostnad per barn/elev ökar i nästan alla verksamheter Hittills har vi sett hur mycket av kommunernas resurser som satsas på skola och förskola. Här relaterar vi dessa kostnader till antalet inskrivna barn och elever22. I diagram 2.7 och 2.8 redovisas utvecklingen av kostnaderna i fasta priser per inskrivet barn/elev i de olika verksamheterna sedan 1999. Resultaten ska tolkas med viss försiktighet. Att kostnaden per barn/elev förändras behöver inte betyda att de resurser som barnen/eleverna möter förändras. Det beror på att alla kostnader inte är rörliga på kort sikt. Ibland går det exempelvis inte att avveckla lokaler på kort sikt när elevantalet minskar. I diagram 2.7 redovisas kostnadsutvecklingen per barn för de olika verksamhetsformerna sedan 1999. Kostnaderna per inskrivet barn år 2009 redovisas Fritidshem i tabell 2.1 på sidan 41. diagram 2.7. Kostnaden per barn 1999–2009.

Pedagogisk omsorg

Förskola

Fritidshem

125 120 115 110 105 100 95 90 85 80

199

Källa: SCB 1.

22. Kostnadsbegreppet per barn/elev är hämtat från Sveriges Kommuner och Landstings och SCB:s ”Vad kostar verksamheten i din kommun 2009” och motsvarar kommunernas kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Antal barn respektive elever för år 2009 skattas som ett genomsnitt av antalet i oktober 2008 och oktober 2009. Detta gör vi för att få jämförbarhet med den ekonomiska redovisningen som avser ett kalenderår. I övriga avsnitt i rapporten används uppgifter från oktober 2009. Vi redovisar utvecklingen av kostnaderna i fasta priser. Det gör vi för att kunna skilja bort den del av förändringen som beror på att priserna har förändrats. Förändringen av fasta priser speglar den reala utvecklingen eller volymutvecklingen. Vi använder KPI och timlönen enligt Medlingsinstitutets beräkningar för att rensa bort effekten av ändrade priser.

Aktuellt om skola och förskola 2010 47

Kapitel 2. Resurser

Trots fler barn i förskolan ökade kostnaden per barn mellan 2004–2007. En anledning till de ökade kostnaderna är det riktade statsbidraget till personalförstärkningar som kommunerna kunde ansöka om under 2005 och 2006. Bidraget var kostnadsdrivande eftersom kommunerna måste öka personaltätheten för att kunna få del av bidraget. Från och med 2007 ingår statsbidraget i det kommunala utjämningssystemet. Kostnaden per inskrivet barn har därefter minskat med drygt 1 procent. Jämfört med år 1999 har resurserna till förskolan ökat med 4 procent per inskrivet barn. Kostnaden per barn i pedagogisk omsorg har ökat mycket kraftigt. Sedan 1999 har den genomsnittliga kostnaden ökat med 21 procent. Det beror i huvudsak på att antalet inskrivna barn minskat med nästan 70 procent under samma period. Färre barn per anställd innebär högre kostnader per barn. Mellan 2008 och 2009 ökade kostnaden per inskrivet barn med nästan 5 procent. I fritidshem har resurserna per barn minskat mest jämfört med 1999. Kostnaden per barn har minskat med 10 procent samtidigt som antalet barn ökat med cirka 11 procent. I diagram 2.8 redovisas kostnadsutvecklingen per elev för de olika skolformerna sedan 1999. Kostnaderna per inskriven elev år 2009 redovisas i tabell 2.1. diagram 2.8. Kostnad per elev, per verksamhet och år, 1999–2009.

Obligatorisk särskola

Förskoleklass

Grundskola

Gymnasieskola

Gymnasiesärskola

Fritidshem

125 120 115 110 105 100 95 90 85 80

199

Källa: SCB 1.

48 Aktuellt om skola och förskola 2010

Jämfört med 1999 har kostnaden för en elev i förskoleklass ökat med cirka 14 procent. Antalet elever har under samma period minskat med cirka 13 procent. Mellan 2008 och 2009 ökade kostnaderna med cirka 1 procent. De statistiska uppgifterna som beskriver förskoleklassen bör tolkas med viss försiktighet. Verksamheten är ofta både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem, vilket gör att de som lämnar uppgifter i SCB:s statistikinsamling ibland tvingas göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Kostnaderna för en elev i grundskolan har ökat stadigt sedan 1999. Ökningen uppgår till 15 procent. Samtidigt har elevantalet i grundskolan minskat med drygt 12 procent. Mellan 2008 och 2009 ökade kostnaden per elev med 1 procent. Obligatoriska särskolan är den skolform där kostnaderna per elev ökat mest under de senaste åren. Sedan 2003 har kostnaden per elev ökat med 15 procent. Mellan 1999 och 2003 ökade antalet elever och kostnaden per elev minskade. Åren därefter har förhållandet varit det motsatta. I samband med att elevantalet började öka i gymnasieskolan i början av 2000-talet har förändringarna i kostnaderna per elev varit små. I gymnasiesärskolan minskade kostnaderna per elev mellan 1999 och 2005 för att sedan öka så att nivån 2009 är densamma som 1999. Antalet elever har däremot ändrats, sedan 1999 har antalet fördubblats.

Aktuellt om skola och förskola 2010 49

KAPIT EL

Personalen tabell 3.1 Pedagogisk personal 2009.

Pedagogisk personal Förskola Pedagogisk omsorg * Fritidshem Förskoleklass Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utlandsskolor

Årsarbetare

kommun

landsting

fristående/ enskild

83 207

67 396

15 810

4 535 dagbarnvårdare

3 675

860

17 126

15 684

1 442

6 329

5 679

650**

77 535

69 777

7 734***

219

statlig

23**** 219

3 025

2 870

31 606

24 917

444

6 245*****

155

2 070

1 931

283/ tjänstgörande lärare

Källa: Skolverket 4.

*Det tidigare begreppet familjedaghem ersattes från 1 juli 2009 i lagtext med begreppet pedagogisk omsorg ** Inkl. internationella skolor *** Inkl. internationella skolor och riksinternatskolor **** Sameskolan ***** Inkl. internationella skolor, riksinternat samt kompletterande utbildningar

Aktuellt om skola och förskola 2010 51

Kapitel 3. Personalen

Förutom de i tabell 3.1 nämnda personalkategorier finns även arbetsledare, måltidspersonal, städpersonal, vaktmästare, personal inom elevhälsa och administrativ personal, men för dessa grupper saknas fullständiga uppgifter. Vissa av dessa grupper redovisas i kommande avsnitt men då enbart för kommunal personal. (Uppgifter hämtade från personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting). Från och med 2008 års redovisning av personalstatistiken används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Jämförelse med tidigare år måste därför göras med försiktighet. I följande kapitel redovisar vi uppgifter om den befintliga personalen såsom förändringar i personalstyrkan, avgångar, sjukfrånvaro, utbildningsbakgrund och personaltäthet, kön, ålder, löner med mera. Om inget annat anges avser uppgifterna det genomsnittliga värdet för riket. Variationer finns dock mellan olika delar i landet, mellan kommuner, regioner, olika kommunstorlekar och så vidare. Redovisade uppgifter avser både kommunal och enskild/fristående verksamhet om inte annat anges. I några fall har vi endast tillgång till uppgifter om kommunal verksamhet.

Anställningar Antalet anställda ökar i förskolan och minskar i grundskolan Inom förskola, pedagogisk omsorg23 och fritidshem fanns i oktober 2009 totalt 139 200 personer i arbete med barn (förskollärare, barnskötare, dagbarnvårdare, fritidspedagoger) och som arbetsledare. Av dessa arbetade cirka 83 procent inom den kommunala verksamheten och 17 procent inom enskild verksamhet. Totalt har antalet anställda ökat med närmare 2 000 personer sedan föregående år. Antalet anställda i pedagogisk omsorg fortsatte att minska, det senaste året med över elva procent. Andelen män inom kommunal verksamhet24 är tre procent bland förskollärare, fem procent bland barnskötare och 22 procent bland fritidspedagoger. Utöver nämnda grupper finns också måltidspersonal, städpersonal, vaktmästare och administrativ personal. Dessa ”övriga anställda” uppgick inom kommunal förskola och fritidshem till cirka 8 400 månadsavlönade (cirka 7 000 årsarbetare). De utgör omkring 8 procent av det totala antalet sysselsatta i kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I skolan25 (förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, SFI och kompletterande utbildning) fanns i oktober 2009 cirka 161 300 tjänstgörande anställda som arbetade med undervisning, som arbetsledare eller som studie- och yrkesvägledare. Det är en minskning med sammanlagt 23. Det tidigare begreppet familjedaghem ersattes från 1 juli 2009 i lagtext med begreppet pedagogisk omsorg 24. Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting 25. Skolverket 4.

52 Aktuellt om skola och förskola 2010

cirka 4 500 anställda sedan år 2008. Den största minskningen – med ca 3 700 anställda – återfinns i grundskolan, men även antalet lärare i gymnasieskolan samt skolledare har minskat något. Hur antalet tjänstgörande som arbetar med undervisning fördelade sig mellan olika personalkategorier framgår av diagram 3.1. I diagrammet framgår att den övervägande delen personal finns i grundskolan. diagram 3.1. Antal tjänstgörande26 fördelat på personalkategorier läsåret 2009/10 (förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning).

Totalt antal 161 300

Skolledare Studie- och yrkesvägledare Övriga lärare Lärare i modersmål (hemspråk) Gymnasielärare yrkesämnen Gymnasielärare allmänna ämnen Lärare i praktiska/ estetiska ämnen Speciallärare/ specialpedagoger Grundskollärare Barnskötare Fritidsledare Fritidspedagoger Förskollärare 0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

Källa: Skolverket 4.

26. Tjänstgörande = antal personer exklusive helt tjänstlediga och korttidsanställda

Aktuellt om skola och förskola 2010 53

Kapitel 3. Personalen

Många av de anställda arbetade inom flera skolformer. Bland grundskollärarna i de kommunala skolorna är andelen män 21 procent. Den största andelen män finns bland gymnasielärare, 46 procent. Sedan 1995 har andelen män minskat, med 4,7 procentenheter bland grundskollärare och med 6,8 procentenheter bland gymnasielärare. I fristående grund- och gymnasieskolor är andelen män något högre än i de kommunala skolorna. I skolan finns fler personalkategorier än lärare. Cirka 26 500 personer (cirka 22 500 årsarbetare) arbetade i november 2009 inom elevhälsan i kommunala skolor. Övriga personalkategorier som skolmåltidspersonal, städpersonal, vaktmästare och administrativ personal i kommunala skolor uppgick till cirka 26 000 månadsavlönade (cirka 23 000 årsarbetare). Personal inom elevhälsan samt ”övriga personalkategorier” utgör cirka 28 procent av det totala antalet sysselsatta i kommunala skolor. Elevhälsan De personalgrupper som ökat mest i svensk skola under de senaste åren tillhör elevhälsan. Exempelvis har antalet skolsköterskor i kommunala skolor ökat med nära 14 procent och antalet skolkuratorer med drygt 23 procent mellan år 2002 och år 2009. Detta samtidigt som antalet elever i grundskolan har minskat kraftigt. Särskilt tydligt märks den kraftiga satsningen på specialpedagoger. Sedan år 2002 har antalet specialpedagoger ökat med närmare 160 procent: från knappt 1 800 till över 4 600 årsarbetare. tabell 3.2 Personal inom elevhälsa i kommunala grund- och gymnasieskolor inkl. särskolan, 2002–2009*, årsarbetare. Befattning*** Skolläkare

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Skolsköterska

1 916

2 025

2 078

2 135

2 158

2 200

2 205

2 184

Skolkurator

1 188

1 255

1 342

1 369

1 450

1 490

1 484

1 462

Skolpsykolog

564

573

645

631

621

644

612

582

Specialpedagog

1 776

2 111

2 428

2 654

2 865

3 171

4 495

4 604

Elevassistent Summa Speciallärare**

9 577

9 262

8 702

8 788

8 988

8 985

8 807

8 742

15 089

15 304

15 277

15 665

16 710

16 575

17 696

17 660

5 212

4 873

Källa: Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting. * I tabellens uppgifter ingår inte köp av tjänster, exempelvis läkartjänster. ** Redovisas först 2008 på grund av nytt yrkesklassificeringssystem (AID). *** Från och med 2008 definieras yrken med nytt klassificeringssystem (HID). Jämförelser med tidigare år måste därför göras med stor försiktighet.

54 Aktuellt om skola och förskola 2010

Personalen inom kommunernas elevhälsa fördelar sig med 80 procent i grundskolan och 20 procent i gymnasieskolan. Rektorer I grundskolan är andelen kvinnliga rektorer större än andelen manliga, medan förhållandet är det omvända i gymnasieskolan. I både grundskola och gymnasieskolan är det en större andel män bland rektorerna jämfört med andelen män bland lärarna. I diagrammet nedan visas könsfördelningen mellan rektorer i kommunal respektive fristående grund- och gymnasieskola. diagram 3.2. Rektorer fördelat på huvudman och kön 2009 (%).

Män

Kvinnor 100

Män

Kvinnior

Andel (%)

70 60 50 40 30 20 10 0

Grundskola kommunal

Grundskola fristående

Gymnasieskola kommunal

Gymnasieskola fristende

Källa: SCB 2.

I diagram 3.3. visas åldersfördelningen bland rektorer uppdelat på kommunal respektive fristående huvudman. En noterbar skillnad mellan fristående och kommunala huvudmän är att andelen yngre rektorer är större i fristående skolor.

Aktuellt om skola och förskola 2010 55

Kapitel 3. Personalen

diagram 3.3. Rektorer fördelat på ålder och huvudman 2009 (%).

-34 år

35-54 år

55-59 år

60- år Antal

Grundskola kommunal

3 200

Grundskola fristående

500

Gymnasieskola kommunal

900

Gymnasieskola fristående

300

Källa: SCB 2.

56 Aktuellt om skola och förskola 2010

100

Personalens utbildning Andel personal med pedagogisk högskoleexamen ökar i samtliga skolformer Generellt har utbildningsnivån ökat successivt under senare år i alla skolformer i det svenska utbildningssystemet. Av tabell 3.3. framgår andelen med pedagogisk högskoleexamen bland personalkategorierna i de olika verksamheterna. tabell 3.3. Andel lärare*, omräknat till heltidstjänster, som har pedagogisk högskoleexamen, 2003 – 2009 (%), kommunal och enskild huvudman. Verksamhet

ht 2003

ht 2004

ht 2005

ht 2006

ht 2007

ht 2008

ht 2009

Förskola**

50,9

51,1

51,4

52,1

52,6

53,8

Fritidshem

56,2

58,4

59,2

58,0

57,9

56,8

59,4

Förskoleklass

82,8

83,6

84,2

83,6

82,3

83,0

83,6

Grundskola

81,5

83,4

84,3

84,2

84,9

85,4

86,5

Specialskola

72,6

76,9

77,7

78,0

79,9

80.9

81,2

Obligatorisk särskola

86,7

87,7

87,5

86,7

87,4

87,1

87,9

Gymnasieskola

76,5

76,7

75,5

73,9

74,1

73,9

75,0

Gymnasiesärskola

80,6

79,9

79,5

80,5

79,8

80,4

Komvux

78,1

78,8

78,9

78,1

79,3

78,0

78,4

Särvux

90,1

91,5

89,0

88,9

88,5

88,2

89,4

Svenska för invandare

72,8

74,2

72,9

70,3

69,9

70,3

72,1

Källa: Skolverket 4. *) I förskola, fritidshem, förskoleklass omfattas även annan personal som arbetar med barn/elever. **) Uppgiften avser andel med pedagogisk högskoleutbildning, till skillnad mot uppgifterna om personal i skolan där uppgiften avser andelen med uttagen examen.

I förskolan låg andelen personal med högskoleutbildning under senare delen av 1990-talet på cirka 54 procent. Andelen minskade under början av 2000-talet och efter att de senaste åren legat på cirka 51 procent har andelen ökat och ligger nu på ca 54 procent. Andelarna varierar mellan kommunerna (inkl. både kommun och fristående) med som lägst 27 procent och som högst 94 procent.27 Ytterligare 42 procent av personalen hade annan utbildning för arbete med barn. I de kommunala förskolorna har andelen med pedagogisk högskoleutbildning fortsatt öka från 54,7 procent år 2008 till 56,2 procent år 2009. I de enskilda förskolorna har andelen med pedagogisk högskoleutbildning 27. Rapport 343/2010 Barn, elever personal och utbildningsresultat – kommunnivå. Skolverket 2010.

Aktuellt om skola och förskola 2010 57

Kapitel 3. Personalen

minskat under 2000-talet från 52 procent till 42 procent år 2008. År 2009 har det dock skett en ökning till 43,5 procent i enskilda förskolor. Under 1990-talet hade fritidshemmen mellan 60 och 70 procent anställda med pedagogisk högskoleutbildning. Liksom i förskolan minskade andelen med pedagogisk högskoleutbildning i början på 2000-talet för att sedan öka igen och har de senaste åren legat på 58 procent. 2008 minskade andelen till 56,8 procent för att 2009 sedan öka till 59,4 procent. Inom den pedagogiska omsorgen har drygt 73 procent av de anställda dagbarnvårdarna en utbildning med inriktning på barn. Andelen har ökat något det senaste året. Fritidshem

diagram 3.4. Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen i kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor 2005–2009 (%).

Grundskola kommunal Gymnasieskola kommunal

Grundskola fristående Gymnasieskola fristående

100

88,4

79,5

69,6

Andel (%)

70 60

56,4

50 40 30 20 10 0

2005

2006

2007

2008

2009

Källa: Skolverket 4.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan minskade under hela 1990-talet från drygt 90 procent till 81,1 procent läsåret 2002/03. Minskningen har därefter stannat upp, och under de sju senaste åren har andelen med pedagogisk högskoleexamen ökat och ligger på 86,5 procent läsåret 2009/10. I kommunal grundskola ökade andelen från 87,1 procent läsåret 2008/09 till 88,4 procent läsåret 2009/10. Andelen med pedagogisk högskoleexamen ökade också i fristående grundskola från 68,4 procent läsåret 2008/09 till 69,6 procent läsåret 2009/10. Bland de tillsvidareanställda lärarna har 90,3 procent pedagogisk högskoleexamen (91,9 procent i kommunala och 74 procent i fristående grundskolor).

58 Aktuellt om skola och förskola 2010

I de tidiga åren i grundskolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen högre än i grundskolans senare år. Även i gymnasieskolan minskade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen under hela 1990-talet. Under 2000-talet har förändringarna varit små. Läsåret 2009/10 låg andelen på 75 procent vilket dock är en ökning med 1,1 procentenheter sedan föregående läsår. I kommunala gymnasieskolor är andelen nu 79,5 procent. Andelen i fristående gymnasieskolor ligger på 56,4 procent läsåret 2009/10, en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med föregående läsår. Bland de tillsvidareanställda lärarna har 81,8 procent pedagogisk högskoleexamen (85,8 procent i kommunala och 64,0 procent i fristående gymnasieskolor). Andelen med pedagogisk högskoleexamen varierar mellan gymnasieskolans olika lärargrupper. Bland lärare som undervisar i kärnämnen är andelen med pedagogisk högskoleexamen över 80 procent i flera lärarkategorier. Även bland lärare som undervisar på inriktningar mot barn och ungdom och omvårdnad är andelen med pedagogisk högskoleexamen omkring 80 procent. Lägst andel med pedagogisk högskoleexamen har lärare i medieämnen och ADB/datakunskap, ca 47 procent. Bland yrkeslärarna var andelen med pedagogisk högskoleexamen i genomsnitt 62,1 procent. 95 procent av kommunerna är med i Lärarlyftet Lärarlyftets satsning på kompetensutveckling och fortbildning riktar sig till verksamma lärare som har lärarexamen. Satsningen uppgår till 2,8 miljarder kronor och påbörjades hösten 2007 och pågår hela 2011. Hösten 2007, då satsningen inleddes deltog 800 lärare på kurser inom högskolans ordinarie kursutbud. Fram till 2010 har ca 13 000–14 000 lärare deltagit i lärarlyftet, vilket motsvarar var tionde lärare med lärarexamen. Ungefär hälften av deltagarna har läst de kurser som upphandlats av Skolverket. Totalt har 95 procent av alla kommuner deltagit i lärarlyftet och närmare 65 procent av statsbidraget har använts. Statskontoret fick år 2008 i uppdrag att följa och utvärdera lärarlyftet. Slutrapporten kom i juni 2010 och gav lärarlyftet generellt goda omdömen även om deltagandet i satsningen varit mindre än regeringens ambition. I rapporten pekar Statskontoret på att en ökad flexibilitet vad gäller beräkning och fördelning av ramar för kurserna skulle kunna öka huvudmännens deltagande i satsningen. Förskolelyftet är en liknande satsning för personal i förskolan som riktar sig till förskollärare, barnskötare och ledningspersonal. Under hösten 2009 och våren 2010 påbörjade ca 2 100 personer studier inom förskolelyftet. Inom ramen för Lärarlyftet startade 2008 en satsning på tio forskarskolor för verksamma lärare. Forskarstudierna ska leda fram till en licentiatexamen inom högst 2,5 år. Hösten 2009 hade 157 lärare påbörjat forskarutbildning vid de tio forskarskolorna.28 28. Högskoleverket 2.

Aktuellt om skola och förskola 2010 59

Kapitel 3. Personalen

Vidareutbildning för obehöriga lärare (VAL) är en annan del av Lärarlyftssatsningen. Syftet är att verksamma lärare som saknar lärarexamen ska kunna komplettera till examen. Obligatorisk rektorsutbildning I mars 2010 infördes en obligatorisk statlig rektorsutbildning för nyanställda rektorer. Utbildningen startade hösten 2009 då 930 personer började. Hösten 2010 genomgår totalt 2 200 blivande rektorer utbildningen. I princip alla som sökt till utbildningen har antagits. Utöver rektorerna går även ett antal förskolechefer utbildningen.

60 Aktuellt om skola och förskola 2010

Personaltäthet Minskad personaltäthet utom i förskola Under 1990-talet ökade antalet barn per årsarbetare i förskolan, vilket innebär att personaltätheten minskade. Under första delen av 2000-talet låg personaltätheten på cirka 5,4 barn per årsarbetare och ligger 2009 på 5,3. Personaltätheten på fritidshem har däremot minskat under hela perioden.* Tabell 3.4. Antal barn/elever per årsarbetare i olika verksamheter oberoende av huvudman 1998–2009.

År

Förskola

Fritidshem

Grundskola

Gymnasieskola

1998

5,7

15,5

13,2

1999

5,4

17,8

13,2

12,8

2000

5,4

17,5

13,2

12,7

2001

5,4

17,4

12,8

12,4

2002

5,3

18,4

12,7

12,2

2003

5,4

18,2

12,5

12,2

2004

5,4

18,2

12,5

12,3

2005

5,2

18,6

12,3

2006

5,1

18,9

12,0

12,3

2007

5,2

19,5

12,0

12,3

2008

5,3

20,5

11,9

12,3

2009

5,3

20,9

12,2

12,7

Källa: Skolverket 4.

I grundskolan minskade personaltätheten i början av 1990-talet. Från 1990-talets slut fram till läsåret 2009/2010 har den sedan ökat successivt. Det beror på att de senaste årens elevantalsminskningar varit proportionerligt större än de personalminskningar som ägt rum. Mellan läsåren 2003/04 och 2009/2010 blev grundskoleeleverna cirka 154 700 (motsvarande 15 procent) färre samtidigt som antalet tjänstgörande lärare endast minskade med cirka 10 000 (10 procent).

*Personaltäthetsbegreppet utgår från att alla barn räknas som heltidsbarn medan personalen är omräknad till årsarbetare. I praktiken är många barn närvarande endast del av dag.

Aktuellt om skola och förskola 2010 61

Kapitel 3. Personalen

diagram 3.5. Antal tjänstgörande lärare och elever i grundskolan läsåret 2000/01–2009/10.

Elever

Tjänstgörande lärare 1 200 000

1 000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

00/01

01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

Källa: Skolverket 4.

Läsåret 2009/10 har antalet elever per lärare i grundskolan och gymnasieskolan dock ökat något jämfört med föregående år. Personaltätheten år 2009 i kommunal respektive enskild/fristående verksamhet framgår av tabell 3.5 nedan. Tabell 3.5. Antal barn, elever per årsarbetare läsåret 2009/10.

Verksamhet

Kommunal

Enskild/fristående

Totalt

5,3

Fritidshem

20,6

24,0

20,9

Grundskola

11,8

13,0

11,9

Gymnasieskola

11,9

14,1

12,3

Förskola

Källa: Skolverket 4.

62 Aktuellt om skola och förskola 2010

Personaltätheten i grundskola och gymnasieskola räknas utifrån antalet lärare. Förutom lärare fanns i kommunala grundskolor ca 7 900 förskollärare, fritidspedagoger eller fritidsledare, vars tjänstgöring inkluderade undervisning. Motsvarande antal i fristående grundskolor var närmare 800. Liten ökning av personaltätheten i särskolan Den obligatoriska särskolan hade 3,6 elever per årsarbetare 2009/10, vilket var en ökning av personaltätheten jämfört med läsåret innan. I den kommunala obligatoriska särskolan var lärartätheten 3,7 elever per årsarbetare och i den fristående 2,9 elever per lärare. I gymnasiesärskolan har personaltätheten ökat något. Det uppgick 4,4 elever per lärare läsåret 2009/10 vilket kan jämföras med 4,5 året innan.

Aktuellt om skola och förskola 2010 63

Kapitel 3. Personalen

Löner Personalens löner I tabell 3.6 och diagram 3.6 redovisas lönenivån och lönespridningen i november 2009 för de större personalgrupperna inom kommunal skola och barnomsorg. tabell 3.6. Månadsavlönade inkl. helt lediga i kommunal förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola i november 2009 (kr per månad). Personalkategori

10:e percentilen

Median

90:e percentilen

Rektor

33 700

37 800

44 200

Ledning barnomsorg

30 000

34 700

41 000

Lärare gymnasieskola, allmänna ämnen

24 000

28 100

32 200

Lärare grundskola, senare år

22 800

26 000

30 300

Lärare grundskola, tidigare år

22 500

25 800

29 700

Fritidspedagog

21 200

23 400

25 800

Förskollärare

21 400

23 600

26 200

Barnskötare

18 300

20 600

22 200

Källa: Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting. Definitioner: Lönenivå: Heltidslön inklusive fasta tillägg november 2009 10:e percentilen innebär att 10 procent av individerna i gruppen har lägre eller samma lön som 10:e percentilen. Medianlönen innebär att 50 procent av individerna i gruppen har lägre eller samma lön som medianlönen. 90:e percentilen innebär att 10 procent av individerna har högre eller samma lön som 90:e percentilen.

64 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 3.6. Lönespridning i kommunal förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola i november 2009.

Rektor

Ledning, barnomsorg Lärare gymnasieskola, allmänna ämnen Lärare grundskola, senare år Lärare grundskola, tidigare år Förskollärare

Fritidspedagog

Barnskötare Kr 15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

Källa: Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting.

Aktuellt om skola och förskola 2010 65

Kapitel 3. Personalen

Rekryteringsbehov Nästan hälften av yrkeslärarna går i pension inom tio år Ålderssammansättningen bland dagens personal ger viss vägledning när det gäller att bedöma pensionsavgångar, föräldraledigheter och sjukfrånvaro. Ålderssammansättningen ser olika ut i de olika verksamheterna och varierar också mellan de olika yrkeskategorierna, vilket framgår av diagram 3.7. Diagram 3.7. Åldersfördelning för tillsvidareanställda barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare 2009, kommunal anställning (%).

35-54 år

-34 år

60- år

55-59 år

Antal

Gymnasielärare allmänna ämnen

18 000

Gymnasielärare yrkesämnne

6 900

Grundskollärare tidigare år

36 300

Grundskollärare senare år

23 700

Lärare praktiska/ estetiska ämnen

13 700

Fritidspedagog

12 300

Förskollärare

53 600

Barnskötare

39 100 0

% 100

Källa: Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting.

I kommunal förskola och fritidshem har andelen yngre, under 35 år ökat något bland förskollärare och barnskötare jämfört med tidigare år. Den äldsta

66 Aktuellt om skola och förskola 2010

gruppen finns bland barnskötarna, där närmare 25 procent är 55 år eller äldre. Bland förskollärare och fritidspedagoger är 22 respektive 19 procent 55 år eller äldre. Andelen över 55 år har ökat något sedan föregående år. 37 procent av de tillsvidareanställda gymnasielärarna (allmänna ämnen) med kommunal anställning är 55 år eller äldre (23 procent är 60 år eller äldre). 45 % av de tillsvidareanställda gymnasielärarna (yrkesämnen) med kommunal anställning är 55 år eller äldre (25 procent är 60 år eller äldre). För grundskollärare tidigare år och senare år är 34 procent respektive 25 procent 55 år eller äldre. Den största andelen yngre finns bland förskollärare där 19 procent är under 35 år. Allt fler lärare arbetar efter 65 Personalstatistiken från år 2009 visar att andelen tillsvidareanställda lärare som lämnar kommunsektorn årligen har legat på omkring 4–4,5 procent under perioden 1997–2006. År 2009 ökade andelen till 5,6 procent vilket fortfarande är under genomsnittet för samtliga kommunalt anställda. Här ingår dels pensionsavgångar, dels de som lämnar kommunsektorn av annan anledning. diagram 3.8. Andel tillsvidareanställda lärare i grund- och gymnasieskola som lämnade kommunal anställning under perioden 1997–2009, efter ålder (%).

16-34 år 35-54 år

55-år Samtliga

Fritidshem

20 18 16

Andel (%)

14 11,8

12 10 8

5,6

6 4

2,9

2 0

2,1

9 0 7 8 01 002 003 004 005 006 007 008 009 199 199 199 200 20 2 2 2 2 2 2 2 2

Källa: Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting.

Aktuellt om skola och förskola 2010 67

Kapitel 3. Personalen

Avgångarna för unga och medelålders lärare har varierat något under den senaste tioårsperioden. År 2009 slutade 2,9 procent av de yngsta lärarna jämfört med 4,8 procent av samtliga kommunalanställda i den åldergruppen. Bland lärarna i åldrarna 35–54 år, slutade 2,1 procent medan motsvarande siffra för samtliga kommunalanställda i samma åldergrupp var 3,3 procent. Avgångarna för äldre lärare minskade kraftigt under perioden fram till 2003. De senaste åren har andelen avgångar stigit och låg 2009 på 11.8 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än samtliga kommunanställda. Detta förklaras med att fler nu är i pensionsålder. Samtidigt visar statistiken att fler lärare jämfört med tidigare år arbetar kvar efter 65 år. Andelen barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger som lämnar kommunsektorn har ökat sedan föregående år, i likhet med samtliga kommunanställda. Avgångarna i dessa grupper ligger dock under genomsnittet för samtliga kommunanställda. Bland barnskötarna var det 5,3 procent som slutade år 2009. Samma år lämnade 3,5 procent av förskollärarna och 3,2 procent av fritidspedagogerna kommunerna. Behov av lärare i framtiden Personalsituationen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola har tidigare belysts ur olika aspekter. Som framgår kommer det att bli stora pensionsavgångar och samtidigt förändringar i åldersstrukturen bland barn och elever. Stora rekryteringsbehov kommer att finnas till verksamheterna de närmaste åren. Skolverket har tidigare gjort lärarprognoser som syftat till att visa hur många lärare som behöver examineras för att tillgodose det offentliga skolväsendets rekryteringsbehov. Sedan 2007 har det dock inte gjorts några nya prognoser. För utförligare beskrivningar av framtida behov av lärare hänvisas därför till Aktuellt och skola och förskola från 200929.

29. Aktuellt om skola och förskola 2009 finns att köpa eller ladda ner som pdf. på www.skl.se

68 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 3.9. Behov av lärare, förskollärare och fritidspedagoger i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning samt 2007 års lärarkår framskriven.

Behov inkl. barnskötare Behov av lärare/pedagog

Framskriven lärartillgång

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 2007

2012

2017

2022

Källa: Skolverket 1.

Det framtida behovet av lärare beror till stor del på hur många barn och ungdomar det kommer att finnas. Den senaste befolkningsprognosen visar att antalet barn i grundskoleåldrarna 7–15 år fortsätter att sjunka fram till 2010 medan ungdomar i gymnasieåldrarna 16–18 år sjunker fram till år 2015. Antalet 1–6-åringar kommer däremot att öka något under hela perioden 2008– 2025. En konsekvens av att elevkullarna är olika stora från år till år är att behoven av olika lärarkategorier varierar över tiden.

Aktuellt om skola och förskola 2010 69

Kapitel 3. Personalen

Minskning av antalet examinerade lärare det senaste året30 Under läsåret 2008/09 examinerades 8 060 lärare vilket är en minskning med 1 640 eller 20 procent jämfört med föregående läsår. Minskningen utgjorde ett trendbrott såtillvida att antalet examinerade lärare hade ökat sju år i rad (bland annat som en följd av den markanta expansionen av antalet nybörjare på lärarutbildningen i början av 2000-talet). Under de närmaste åren kommer den höga examinationen fortsätta att avta på grund av att antalet nybörjare minskat efter läsåret 2002/03. Drygt tre av fyra examinerade lärare är kvinnor. Den vanligaste examensinriktningen totalt sett är kombinationen mot förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. För manliga studenter är dock examensinriktningen mot grundskolans senare år och gymnasieskolan den vanligaste. Det är en betydligt större andel av männen som inte fullföljer påbörjad lärarutbildning. Många sökande till lärarutbildningen hösten 2010 Lärarutbildningen är fortfarande Sveriges största högskoleutbildning med drygt 35 500 lärarstudenter, men antalet nybörjare har sjunkit sedan några år tillbaka. Trots minskningen har undervisningsområdet fortfarande högst antal nybörjare jämfört med andra yrkesexamensprogram. Antalet sökande till högre utbildning hösten 2010 minskar jämfört med föregående höst.31 Antalet sökande i den yngsta åldersgruppen ökar dock, vilket bland annat beror på att årskullen 19-åringar har varit stor. Manliga sökande ökar mest, med 25 procent jämfört med kvinnliga sökande 17 procent. Till de flesta större yrkesprogram minskar antalet förstahandssökande jämfört med föregående år, så även för lärarutbildningen. De utbildningar som uppvisar stora ökningar är utbildningarna till psykolog, tandhygienist och läkare. Antalet förstahandssökande till lärarprogrammet hösten 2010 är 15 316 vilket innebär en minskning med 5 procent jämfört med år 2009. Dock är det ett större antal sökande jämfört med år 2008 års 12 500 sökande. tabell 3.7. De fem antalsmässigt mest eftersökta yrkesexamensprogrammen inför höstterminen 2008–2010. ht 2008

ht 2009

ht 2010

12 505

16 075

15 316

Lärare Civilingenjör

9 238

10 986

10 617

Sjuksköterska

8 221

8 913

9 519

Socionom

6 734

8 208

6 680

Jurist

4 901

6 010

6 509

Källa: Högskoleverket 1. 30. Högskoleverket, årsrapport 2009 31. Högskoleverket, Statistisk analys 2009/4

70 Aktuellt om skola och förskola 2010

Frånvaro Fortsatt sjunkande sjukfrånvaro Omfattningen och orsakerna till frånvaron varierar mellan olika personalkategorier, vilket framgår av tabell 3.8. tabell 3.8. Andelen heltidsfrånvarande* tillsvidareanställda bland förskolans, fritidshemmets och skolans personalkategorier i november 2009 efter frånvaroorsak (%). Orsak

Samtliga kommunanställda

Barnskötare

Förskollärare

Fritidspedagog

Lärare, grundskola

Lärare, gymnasium

Föräldraledig

3,1

Sjukfrånvaro**

2,7

3,4

5,2

4,2

4,6

2,5

3,4

2,4

2,3

1,7

1,5

Utbildning Annat***

1,0

1,7

0,4

0,8

1,2

0,8

1,5

1,4

1,2

1,5

1,8

2,1

Totalt 2009

8,3

9,9

9,2

8,9

9,4

6,9

Totalt 2008

9,0

10,9

9,8

10,2

7,4

Källa: Personalstatistik 2009, Sveriges Kommuner och Landsting *) Heltidsfrånvarande = Frånvaro minst 30 dagar under mätperioden oktober–november **) Sjukpenning och sjuk-/aktivitetsersättning (före år 2003 kallad sjukpension/sjukbidrag) ***) Annat = Här ingår till exempel fackliga uppdrag och militärtjänstgöring

Gymnasielärarnas frånvaro är lägre än genomsnittet för kommunalt anställda, medan övriga personalkategorier hade högre frånvaro än genomsnittet för kommunalt anställda. I alla yrkeskategorier är den vanligaste frånvaroorsaken föräldraledighet. I dessa yrken finns en relativt stor andel kvinnor i barnafödande åldrar. Bland barnskötare är dock sjukfrånvaron en lika vanlig frånvaroorsak. Barnskötare är också den grupp som är mest frånvarande på grund av utbildning. Jämfört med november 2008 har den totala frånvaron minskat med 0,7 procentenheter bland samtliga kommunanställda. Det är framförallt andelen sjukfrånvarande som minskat. Barnskötarnas sjukfrånvaro har minskat mest med 0,8 procentenhet men även övriga personalgruppers sjukfrånvaro har minskat.

Aktuellt om skola och förskola 2010 71

KAPIT EL

Basdata om barn och elever tabell 4.1. Barn och elever i barnomsorg och skola 2009 Inskrivna barn/elever

Kommunal

446 080

362 990

83 090

357 622

323 007

34 615

Pedagogisk omsorg 1–5 år

20 390

16 181

4 209

Pedagogisk omsorg 6–12 år

1 724

1 504

220

Förskola Fritidshem

Landsting

Statlig

fristående/ enskild

Förskoleklass

100 283

5 679

Grundskola

891 727

795 648

8 434

Gymnasieskola

394 771

305 367

3 894

85 510

131*

259

95 948

Utlandsskolor

1 413

Specialskola

500

Obligatorisk Särskola

12 673

12 169

502

9 412

8 716

225

471

Gymnasiesärskola

Internationell

Källa: Skolverket 4. Tabell 1A

*Sameskolan

Aktuellt om skola och förskola 2010 73

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

Prognoser barn/elever diagram 4.1. Antal barn och ungdomar 2009–2025.

Förskola 1–5 år

6 år

Gsk 12–15 år

Gym 16–18 år

Gsk 7–11 år Fritidshem

700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0

09 0 011 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 20 201 2 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

Källa: SCB 1

Befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån visar att antalet barn och ungdomar kommer att öka i de flesta skolformerna fram till år 2025. I förskolan och grundskolans tidigare år kommer behovet av platser att öka kontinuerligt under perioden. I grundskolans senare år fortsätter barnantalet att minska fram till 2012 för att därefter öka. Gymnasieskolan, där elevantalet nådde en topp år 2008, beräknas att tappa drygt var fjärde elev fram till år 2015 för att sedan öka igen. Bilden är dock långt ifrån enhetlig, det förekommer stora variationer i prognoserna för enskilda kommuner.

74 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 4.2. Antal barn och ungdomar i olika åldersgrupper, åren 1940–2008.

1-5 år

6-11 år

12-15 år

16-18 år

800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0

1940

2008

1975

Källa: SCB 1

Befolkningsutvecklingens olika toppar och dalar påverkar behovet av platser i olika verksamheter. När stora årskullar går igenom skolsystemet ökar trycket först i förskoleverksamheten (1–5 år), och när det avtagit där ökar behoven istället i de högre skolåren. Diagram 4.2 åskådliggör befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper sedan år 1940.

Förskoleverksamhet

Förskola

Pedagogisk omsorg

Öppen förskola

Aktuellt om skola och förskola 2010 75

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

Barnen i förskolan blir allt fler Allt fler barn går i förskola. Det beror såväl på att antalet barn i förskoleålder 1–5 år fortsätter att öka som på att en allt större andel av barnen skrivs in i förskolan. År 2009 fanns det cirka 544 000 barn i åldern 1–5 år, vilket är drygt 2 procent fler än året innan. Av dessa 544 000 barn var 82,1 procent, eller 446 000 barn inskrivna i förskola. Det var en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Samtidigt som allt fler barn går i förskola fortsätter antalet barn att minska inom den pedagogiska omsorgen (tidigare benämnd pedagogisk omsorg). År 2009 var drygt 20 400 barn inskriva inom den pedagogiska verksamheten, vilket var en minskning med nästan 10 procent. tabell 4.2. Barn inskrivna i förskoleverksamhet. Verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg 1–5 Totalt

2008 Antal

2009 Antal

Förändring Antal

432 580

81,3

446 080

82,1

13 500

3,1

22 760

4,3

20 390

3,8

2 370

-10,4

455 381

85,6

466 470

85,9

11 130

2,4

Källa: Skolverket 4. Tabell 1A

Inskrivningsgraden i förskoleverksamhet totalt sett (förskola och pedagogisk omsorg) har ökat från 73 till 86 procent de senaste tio åren. Bland fyra- och femåringarna, som idag omfattas av allmän förskola, gick 98 procent i förskola eller pedagogisk omsorg år 2009 jämfört med 84 respektive 87 procent för tio år sedan. Även bland barn i yngre förskoleålder har inskrivningsgraden ökat kraftigt.

76 Aktuellt om skola och förskola 2010

diagram 4.3. Andel barn i olika åldrar inskrivna i förskoleverksamhet 1999 och 2009.

2009

1999 100 90 80

Procent (%)

70 60 50 40 30 20 10 0

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

Källa: Skolverket 4. Tabell 1B och 1.1B

Antalet barn i enskild förskoleverksamhet har ökat kontinuerligt sedan slutet av 1990-talet. År 2009 gick nästan var femte barn (19 procent) i en enskild förskola, vilket är drygt en procent fler än året innan. tabell 4.3 Barn i kommunal respektive enskild förskoleverksamhet, avrundat till hundratal.

År

Kommunal Antal

Enskild Antal

1999

322 000

50 000

2001

299 400

55 500

2003

323 300

62 100

2005

341 300

67 200

2007

366 300

76 300

2009

379 200

87 300

Källa: Skolverket 4. Tabell 1A och 1.4A

Aktuellt om skola och förskola 2010 77

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

Färre öppna förskolor I 172 av landets 290 kommuner fanns minst en öppen förskola år 2009. Totalt fanns 472 öppna förskolor, vilket var fyra färre än året innan. Minskningen följer den utvecklingstrend som pågått sedan slutet av 1990-talet under vilken antalet öppna förskolor mer än halverats. De flesta öppna förskolorna drivs av kommunerna. Knappt 15 procent drivs av enskilda huvudmän. Barngrupperna minskar i förskolan Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan år 2009 var 16,8 barn per grupp. Det är en liten minskning jämfört med 2008 då den var 16,9 och en återgång till trenden av successivt minskad gruppstorlek som påbörjades år 2002. Andelen grupper med 15 barn eller färre uppgick till 37,3 procent medan17,4 procent av grupperna innehöll fler än 20 barn. Den genomsnittliga gruppstorleken varierar mellan kommunerna från 12,4 barn som lägst och 27,7 barn som högst. Gruppstorlek är ett mått som bör betraktas tillsammans med förskolans förutsättningar, exempelvis personaltäthet och lokalstandard.

Skolbarnsomsorg

Fritidshem

Pedagogisk omsorg

Öppen Fritidsverksamhet

Fler barn i fritidshem Antalet barn i skolbarnsomsorgen ökar totalt sett. Fritidshemmet ökar precis som förra året med cirka 11 000 barn medan antalet 6–12-åringar i den pedagogiska omsorgen (tidigare benämnd pedagogisk omsorg) forsätter att minska.

78 Aktuellt om skola och förskola 2010

tabell 4.4. Barn inskrivna i skolbarnsomsorg. Verksamhet Pedagogisk omsorg 6–12

2008

2009

Förändring

1 941

1 724

-217

Fritidshem

346 130

357 622

+11 492

Totalt

348 071

359 346

+11 275

Källa: Skolverket 4. Tabell 1A

Nio av tio barn deltar i skolbarnomsorg som drivs i kommunal regi. Resterande 10 procent går i enskilt driven skolbarnomsorg, vilket är en liten ökning jämfört tidigare år. tabell 4.5. Barn i kommunala respektive enskild skolbarnsomsorg, avrundat till hundratal. Kommunal Antal

Enskild Antal

1999

324 900

23 200

2001

320 900

25 500

2003

318 900

29 200

2005

293 700

29 700

2007

304 700

29 900

2009

324 500

34 800

År

Källa: Skolverket 4. Tabell 1A och 1.4A

Andelen barn som går i fritidshem har ökat kraftigt under 2000-talet. Drygt 80 procent av 6–9-åringarna var år 2009 inskrivna i fritidshem, vilket kan jämföras med 64 procent år 2000. Även bland de äldre barnen (10–12-åringar) har andelen inskrivna ökat kraftigt under samma period: från 7 till 14 procent.

Aktuellt om skola och förskola 2010 79

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

diagram 4.4. Andel barn i olika åldrar inskrivna i fritidshem 1999 och 2009.

1999

2009

100 90 80

Procent (%)

70 60 50 40 30 20 10 0

6 år

7 år

8 år

9 år

10 år

11 år

12 år

Källa: Skolverket 4. Tabell 2 och 1.15A.

Fortsatt stora grupper i fritidshem I fritidshemmen ökade den genomsnittliga gruppstorleken från 34,9 barn år 2008 till 36,7 barn år 2009. Gruppstorleken har ökat i stort sett varje år sedan 2003 då Skolverket började samla in uppgifter om gruppstorlekarna. Kraftig ökning av antalet öppna fritidsverksamheter Knappt en fjärdedel av kommunerna organiserar öppen fritidsverksamhet. År 2009 fanns 640 öppna fritidsverksamheter, vilket var 60 fler än året innan och det högsta antalet under 2000-talet. Barnomsorg på obekväma tider – till fler barn av färre kommuner Drygt 3 800 barn hade år 2009 tillgång till förskoleverksamhet och/eller skolbarnsomsorg med öppethållande på obekväma tider32 i 119 kommuner, jämfört med 3 700 barn i 130 kommuner året innan. Att färre antal kommuner 32. Helger och/eller kvällar/nätter/tidiga mornar – till exempel mellan klockan 19.00 och klockan 06.00

80 Aktuellt om skola och förskola 2010

erbjuder barnomsorg på obekväma tider går emot den positiva trend som har pågått under 2000-talet. År 1999 var det knappt var fjärde kommun som erbjöd barnomsorg på obekväma tider.

Förskoleklass Antalet elever i förskoleklass ökar Läsåret 2009/10 gick drygt 100 300 elever i förskoleklass, vilket var det största antalet någonsin. Jämfört med läsåret 2008/09 ökade förskoleklassen med cirka 2 700 elever. Det innebar att 95 procent av alla sexåringar i befolkningen gick i en förskoleklass. En mindre andel sexåringar går i grundskolans årskurs 1 och några går fortfarande i förskoleverksamhet. Bland eleverna som börjar grundskolan ett år före skolstarten är flickorna överrepresenterade. Enligt prognos kommer elevantalet i förskoleklass fortsätta öka framöver. Andelen elever som gick i förskoleklass hos enskild anordnare ökade från 8,3 procent till 8,7 procent läsåret 2009/10.

Grundskola Färre grundskoleelever Elevminskningen i grundskolan fortsätter. Läsåret 2009/10 gick drygt 892 000 elever i grundskolan vilket var 14 200 elever färre än läsåret innan. Det motsvarar en minskning med drygt 1,5 procent. Antalet grundskoleelever har minskat fortlöpande de senaste åren och enligt prognosen kommer det att fortsätta minska fram till läsåret 2011/12. Samtidigt som det totala elevantalet minskar ökar antalet elever i de fristående skolorna. Medan elevantalet i kommunala skolor minskat med över 20 procent sedan läsåret 1999/00 har antalet elever i fristående skolor ökat med drygt 180 procent. Totalt sett har grundskolans elevvolym minskat med nästan 15 procent jämfört med tio år sedan.

Aktuellt om skola och förskola 2010 81

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

diagram 4.5. Elever efter huvudman 1999/00–2009/10, grundskola.

Komunala

Fristående

1200 000

Antal elever

1000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

Läsår

Källa: Skolverket 4. Tabell 2A

Läsåret 2009/10 gick elva procent av alla grundskoleelever i fristående grundskolor jämfört med tio procent året innan. Flickorna är i majoritet bland eleverna i fristående skolor medan könsfördelningen i grundskolan som helhet motsvarar den i befolkningen. Variationen mellan kommunerna är stor när det gäller andelen elever i fristående skolor. Andelen var störst i storstadsregionerna. Läsåret 2009/10 var den högsta andelen elever i fristående grundskolor i en kommun 43,3 procent. Detta medan 32 av landets kommuner inte hade några elever i fristående skolor. Färre kommunala och fler fristående grundskolor Läsåret 2009/10 fanns det totalt 4 660 grundskolor. Det var 95 skolor färre än

82 Aktuellt om skola och förskola 2010

året innan och 449 färre än läsåret 2002/03 då det fanns drygt 5 100 skolor. Samtidigt som det totala antalet grundskolor har minskat ökar de fristående grundskolorna i antal. Läsåret 2009/10 fanns det 709 fristående grundskolor, vilket var 32 skolor fler än året innan.

Obligatorisk särskola Mindre elevantal i obligatoriska särskolan Läsåret 2009/10 fanns cirka 12 700 elever i den obligatoriska särskolan. Av dessa gick 68 procent i grundsärskola och 32 procent i träningsskola. Träningsskolor är betydligt vanligare i stora kommuner än i små och medelstora. Jämfört med läsåret 2008/09 har antalet elever i den obligatoriska särskolan minskat med drygt 600 eller 4,5 procent och är därmed tillbaka på samma nivå som för tio år sedan. diagram 4.6. Elever efter skolform 1999/00–2009/10, obligatorisk särskola.

Grundsärskola

Träningsskola

16 000

14 000

Antal elever

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 07/08 08/09 09/10

Läsår Källa: Skolverket 4. Tabell 3A och 5.2A

Aktuellt om skola och förskola 2010 83

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

Pojkarna är i majoritet i den obligatoriska särskolan. Läsåret 2009/10 var 61 procent av eleverna pojkar och 39 procent flickor. Könsfördelningen har sett i stort sett likadan ut under hela 2000-talet. Läsåret 2009/10 fanns det 722 obligatoriska särskolor, vilket var åtta stycken fler än läsåret innan. Knappt fyra procent av eleverna går i en fristående särskola.

Gymnasieskola Färre elever i kommunala gymnasieskolor Totalt gick drygt 395 000 elever i gymnasieskolan läsåret 2009/10, vilket var cirka 1 000 elever eller ungefär en halv procent färre än toppnoteringen från läsåret 2008/09. Enligt prognosen kommer elevantalet fortsätta att minska fram till år 2015. diagram 4.7. Elever efter huvudman 1999/00–2009/10, gymnasieskolor.

Kommunala

Landsting

Fristående

450 000 400 000

Antal elever

350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

Läsår Källa: Skolverket 4. Tabell 2A och 6.1A

84 Aktuellt om skola och förskola 2010

Elevminskningen i gymnasieskolan märks dock enbart i de kommunala gymnasieskolorna. Läsåret 2009/10 var antalet elever i kommunala gymnasieskolor drygt 9 000 färre än året innan. Antalet elever i fristående gymnasieskolor ökade däremot med nära 8 000 elever under samma period. Andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade därmed från 20 till 22 procent mellan läsåret 2008/09 och 2009/10. Andelen elever fristående gymnasieskolor varierar dock stort mellan kommunerna – från 1,0 till 62,7 procent. Läsåret 2009/10 fanns det 17 nationella program, ett antal specialutformade program samt individuella program. Liksom tidigare år var det samhällsvetenskapliga programmet (SP) volymmässigt störts med drygt 91 000 elever. Merparten av gymnasieprogrammen har en mycket skev könsfördelning. diagram 4.8. Antal elever i gymnasieskolans nationella program läsåret 2009/10 samt procentuell fördelning mellan kvinnor och män.

Kvinnor

Män

Livsmedel (LP) Energi (EN) Industri (IP) Naturbruk (NP) Hantverk (HV) Hotell- och rest. (HR) Barn- och fritid (BF) Omvårdnad (OP) Medie (MP) Fordon (FP) Bygg (BP) Handels- och adm. (HP) Teknikprogrammet (TE) Estetiska (ES) El (EC) Naturvetenskap (NV) Samhällsvetenskap (SP) 0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

Källa: Skolverket 4. Tabell 4A.

Aktuellt om skola och förskola 2010 85

Kapitel 4. Basdata om barn och elever

Fristående gymnasieskolor ökar kraftigt i antal Läsåret 2009/10 fanns det 976 gymnasieskolor. Av dessa var 497 kommunala, 458 fristående och 21 landstingskommunala. Jämfört med läsåret 2008/09 hade de kommunala gymnasieskolorna blivit 12 färre och de fristående gymnasieskolorna 44 fler.

Gymnasiesärskola Antalet elever ökar i gymnasiesärskolan Läsåret 2009/10 fanns det i gymnasiesärskolan drygt 9 400 elever. Det var 100 elever, eller knappt en procent, fler än föregående läsår. Under en tioårsperiod har elevantalet i gymnasiesärskolan fördubblats. diagram 4.9. Elevutveckling 1999/00–2009/10, gymnasiesärskola.

10 000 9 000 8 000

Antal elever

7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

Läsår

Källa: Skolverket 4. Tabell 2A och 5.11A

Precis som i den obligatoriska särskolan är drygt 60 procent av eleverna män. År 2009/10 fanns det 269 gymnasiesärskolor, vilket var 2 färre än året innan. Andelen elever i fristående gymnasiesärskola uppgick liksom tidigare till drygt 5 procent.

86 Aktuellt om skola och förskola 2010

Källor Attityder till skolan 2006 – Elevernas och lärarnas attityder till skolan, rapport 299/2007, Skolverket 2007. Child day care center or home care for children 12–40 months of age. What is best for the child? Statens Folkhälsoinstitut 2009. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25, Utbildningsdepartementet 2009. Effekter af indsatser for socialt udsatte børn i daginstitutioner, Bente Jensen, Peter Allerup, Anders Holm och Anna Kragh, Aarhus Universitet 2009. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet 2010. Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS advanced 2008? En fördjupningsstudie till rapport 335, Skolverket. Initial Findings from the IEA International Civic and Citizenship Education Study, Wolfram Schulz, John Ainley, Julian Fraillon, David Kerr och Bruno Losito. IEA 2010. Med fokus på matematik och naturvetenskap – en analys av skillnader och likheter mellan internationella jämförande studier och nationella kursplaner, Skolverket 2007. Med fokus på matematik och naturvetenskap – en jämförelse mellan TIMSS 2007 för årskurs 4 och de nationella målen för årskurs 5, Skolverket 2008. Morgondagens medborgare. ICCS 2009: svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning. Rapport 345. Skolverket 2010. Rapport 343/2010 Barn, elever personal och utbildningsresultat – kommunnivå. Skolverket 2010.

Aktuellt om skola och förskola 2010 87

Källor

Starting Strong. Early Childhood Education and Care, Paris: OECD 2001. Starting Strong II. Early Childhood Education and Care, Paris: OECD 2006. The impact of ITC in schools – A landscape review, Rae Condie och Bob Munro. University of Strathclyde 2007. The New Millenium Learners. Paris: OECD 2009. Varannan i mål – Om gymnasieskolans (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning, Rapport 2009:1, Skolinspektionen 2009. Why Governments Should Invest in Early Education, W. Steve Barnett, i Early Childhood Education and Care, Forum, CESifo DICE Report nr. 2 2008. Årsredovisning 2008. Högskoleverket. Källor till tabeller och diagram Högskoleverket 1. Högskoleverket, Statistisk analys 2009/4. SCB 1. www.scb.se SCB 2. Skolregistret. Skolverket 1. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket 2. Morgondagens medborgare. ICCS 2009: svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning. Rapport 345. Skolverket 2010. Skolverket 3. Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2008? Rapport 336/2009, Skolverket. Skolverket 4. Barn, elever och personal – Uppgifter på riksnivå (för de i tabellerna och diagrammen aktuella läsåren). Tabellerna finns i Skolverkets årsrapporter Barn, elever och personal – Riksnivå samt på www.skolverket.se Svenskt Kvalitetsindex 1: www.kvalitetsindex.se

88 Aktuellt om skola och förskola 2010

Aktuellt om skola och förskola 2010 Aktuellt om skola och förskola 2010 redovisar en aktuell bild av utvecklingen i förskola, grundskola och gymnasieskola på nationell nivå. Rapporten innehåller de senaste utbildningsresultaten samt uppgifter om kostnader, personal och mängden barn och elever i de olika skolformerna. Uppgifterna i rapporten baserar sig främst på officiell statistik, och vänder sig till alla som är intresserade av att följa och delta i diskussionen om skolans utveckling.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30. ISBN 978-91-7164-598-2

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se