7164-607-1

Upphandling och uppföljning av HVB – för barn och unga

Upphandling och uppfรถljning av HVB

Upplysningar om innehållet: Sara Roxell, sara.roxell@skl.se eller Olle Olsson, olle.olsson@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN/Bestnr: 978-91-7164-607-1 Text: Annika Asplind och Maya Abdullah Omslagsfoto: Fancy/Johnér Foto: Nils-Johan Norenlind/Nordic Photos, Corbis/Johnér, Malcolm Hanes/Johnér, Lars Forsstedt/Public Image Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, 2010

Förord En av socialtjänstens uppgifter är att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnets bästa. En av de mest ingripande insatser socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. Placering kan ske i ett familjehem eller vid ett Hem för vård eller boende (HVB). Den här vägledningen inriktar sig enbart på placering vid HVB. Vägledningen behandlar upphandlingsprocessen och de krav som bör ställas där och uppföljning, på individ- och avtalsnivå. Vi ser upphandling och uppföljning som två av varandra beroende processer där uppföljning genererar viktig kunskap att ta tillvara i upphandlingen och där upphandling är kommunens viktigaste styrande verktyg gentemot utförarna. För att uppnå bra upphandling och uppföljning är kunskap och systematik viktiga delar.

Vid framtagandet av vägledningen har vi fört en dialog med upphandlare och verksamhetskunniga tjänstemän i kommuner, företrädare från utförarnas branschorganisationer, representanter från Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Statens institutionsstyrelse samt forskare. Vi vill särskilt tacka Marie Sallnäs, professor vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, för värdefulla synpunkter. Modellen för individuppföljning är inspirerad av en modell för uppföljning av missbrukarvården som tagits fram i Göteborg.

Arbetet har genomförts under projektledning av Sara Roxell och Olle Olsson. Författare till vägledningen är Annika Asplind och Maya Abdullah som varit inlånade från Huddinge kommun. En intern referensgrupp har granskat vägledningen utifrån olika sakområden. Vi hoppas att med denna vägledning ge kommuner stöd i arbetet med att utveckla kvalitén vid placeringar av barn och unga och att det blir ett tillskott till det totala nationella kvalitetsarbetet.

Göran Stiernstedt Direktör vid avdelningen för vård och omsorg, SKL

Mats Kinnwall Direktör vid avdelningen för ekonomi och styrning, SKL

Innehåll 15 Hem för vård eller boende (HVB) 17 Forskning om upphandling 18 Forskning om placering 19 Evidensbaserad praktik 19 Skola 21 Hälsa 23 Tillstånd och tillsyn 25 Upphandling av HVB 26 Allmänt om upphandling och förfrågningsunderlag 28 Inför upphandling 32 Krav på leverantören (anbudsgivaren) 34 Krav på uppdraget (kravspecifikation) 49 Anbudsprövning 54 Kommersiella krav – avtalsvillkor 55 Uppföljning av avtal (ramavtal) 57 Uppföljning av HVB 58 EBP vid placering 63 Uppföljningsmodell 69

Utmaningar för framtiden

73

Litteratur

76

Bilaga 1. Enkät vid avslutad placering

86

Bilaga 2. Checklista vid upphandling

Sammanfattning De flesta av de barn och ungdomar som placeras på hem för vård eller boende (HVB) idag placeras hos privata, enskilda utförare. Kommunerna, som gör placeringarna, ansvarar för att kvaliteten i verksamheten är god. De medel kommunerna har för att ställa krav på verksamhetens kvalitet är främst upphandling och uppföljning. Det är vid upphandlingstillfället kommunen formulerar de krav som ställs på HVB både rörande innehållet i verksamheten och i kraven på utförarens företag.

Syftet med denna vägledning är att stödja kommunerna i detta arbete.

Skriften inleds med en kunskapsöversikt i kapitel 1 där områden som är viktiga vid HVB upphandling berörs. Kapitel 2 är en kronologisk genomgång av upphandling enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, med fokus på den problematik som rör området. Hur ska kommunerna kunna handla upp på ett sådant sätt att de HVB som barn och ungdomar placeras i ger dem en god vård och omsorg och inte skadar dem? Upphandling är ingen lösning på brister i vården, men en god upphandling kan främja seriösa utförare och en god verksamhet.

Socialtjänsten ska tillämpa en evidensbaserad praktik. Det innebär att en professionell bedömning baserad på brukarnas situation och önskemål och tillgänglig kunskap på området ska utgöra grund för insatserna. Att evidensbasera upphandlingsprocessen och den påföljande uppföljningsprocessen är en utmaning eftersom det till stor del saknas kunskap om vad som är verksamt på området, dvs. vad som ger resultat och vad som har effekt. Men en viktig del i att evidensbasera verksamheten är att de insatser som ges på HVB systematiskt följs upp, vilket kapitel 3 fokuserar på. Här tydliggörs att kommunerna inte ensamt är ansvariga för HVB, även utförarna och Socialstyrelsen har sina respektive ansvar.

En modell för hur uppföljning av placeringar av barn och unga på institution (HVB eller SiS, Statens institutionsstyrelse) kan se ut presenteras. Modellen består av tre delar, en användaruppföljning som fokuserar på brukarna (barnet/ungdomen/vårdnadshavaren) och de professionella (handläggarna), en ramavtalsuppföljning som syftar till att följa upp avtalskrav och en dialoguppföljning som syftar till samverkan genom dialog mellan kommunen och utförarna Den del av vägledningen som rör upphandling har fokus på de utförare som är anbudsgivare i upphandling. Uppföljningsmodellen tar ett vidare grepp och inkluderar placeringar hos alla utförare, såväl ramavtalsupphandlade som direktupphandlade, egen regi eller placeringar hos SiS.

Upphandling och uppföljning av HVB 9

Sammanfattning

I avslutningskapitlet belyser vi några dilemman och svårigheter i upphandling och uppföljning av HVB samt några utmaningar som finns för framtiden.

Tydligast är bristen på kunskap om vad som är verksamt i vården och kollisioner mellan socialtjänsten och lagen om offentlig upphandling, som ibland leder till att placeringar sker utanför såväl ramavtal som rangordning.

Läsanvisning Denna skrift är avsedd att stödja kommuner och andra berörda i processen att upphandla och följa upp placeringar i hem för vård och boende (HVB) för barn och unga.

Målgrupp är främst tjänstemän i kommuner som berörs av upphandling och uppföljning av HVB. Det kan vara socialchefer, upphandlare, enhetschefer, kvalitetsutvecklare, controllers och andra som har ansvar för att köpa in och följa upp verksamhet och tjänstemän med intresse och ansvar för institutionsplaceringar.

Vägledningen kan väcka tankar hos politiker och andra intresserade samt vara till nytta för utförare, även om den i första hand vänder sig till tjänstemän.

Skriften kommer inte att ge svar på alla frågor utan ambitionen är att vägledningen ska vara ett stöd i arbetet mot en evidensbaserad institutionsvård.

Disposition Vägledningen börjar med en introduktion till dagsläget och en belysning av förutsättningarna som råder på området. Kapitlet är inte avsett att vara uttömmande utan vill visa på komplexiteten i förutsättningar och olika förhållanden som påverkar vården och upphandlingen av den.

I kapitel 2 belyses upphandlingsprocessen. Hur genomförs en bra upphandling av HVB? Vad ska man tänka på inför upphandling och vid formulerande av förfrågningsunderlag? Texten går kronologiskt igenom upphandlingsprocessen och ska vara ett stöd snarare än ett facit.

I kapitel 3 fokuseras på uppföljning av placering. Här är fokus bredare och inkluderar alla placeringar som görs i en kommun på HVB eller SiS oavsett vem som utför insatsen (ramavtalsutförare, staten, egen regi eller annat).

I det avslutande kapitlet sammanfattas vägledningen med några av de utmaningar som finns för framtiden.

10 Upphandling och uppföljning av HVB

Syfte Merparten av HVB utförs i enskild regi och ska handlas upp av kommunerna.

Det övergripande syftet med skriften är att genom att öka kvaliteten på upphandling och uppföljning öka kvaliteten på HVB för barn och unga. Genom att påvisa dilemman och svårigheter, och ibland ge förslag på lösningar, är syftet att stödja kommunerna till en mer genomtänkt upphandlingsprocess.

Ett, om än sekundärt, syfte är att öka enhetligheten och därmed förenkla för utförare vid anbudsgivning.

Syftet är också att ge instrument till att utveckla uppföljningen av institutionsvården. Uppföljning är viktigt för att skapa en evidensbaserad praktik.

Insamling av kunskap om hur vården fungerat för dem som fått den och medel att dra slutsatser av kunskapen är en förutsättning för utveckling.

Vår förhoppning är att genom att redogöra för komplexiteten på området kan förbättra förutsättningarna för samarbete mellan de olika aktörerna. För att kunna arbeta långsiktigt med att säkerställa och förbättra kvaliteten på vården måste alla de aktörer, offentliga som privata, som på ett eller annat sätt arbetar med eller har ansvar för de olika delarna i HVB ha förståelse för sin egen och andra aktörers roll vid upphandling och uppföljning av vården.

En ökad förståelse för vilken inverkan man själv och andra har inom systemet kan ge incitament för ökad samverkan och för upprätthållande av en kontinuerlig dialog så att alla parter arbetar mot samma mål.

Framtagande av skriften Under hösten 2009 höll SKL en konferens om upphandling av HVB med en efterföljande arbetskonferens. Vid dessa tillfällen framkom att många kommuner har svårigheter med både upphandling och uppföljning av HVB och det fanns en efterfrågan i kommunerna på ett stöd för upphandling och uppföljning. Även från utförarna fanns en efterfrågan på större tydlighet och större enhetlighet i kommunernas upphandling.

Arbetet med denna skrift inleddes med en mindre kartläggning av hur upphandlingar och uppföljningar genomförs i olika delar av landet, vilket bland annat inkluderade studiebesök. Referensgrupper och -personer har lämnat synpunkter och påverkat texten. Kartläggningsfasen omfattade även en mindre genomgång av forskningen på området.

Upphandling och uppföljning av HVB 11

Sammanfattning

Definitioner Anbudsgivare Leverantör/utförare som lämnar anbud i offentlig upphandling.

Direktupphandling En upphandling som görs utan krav på anbud i viss form, dvs att kommunen köper plats på ett HVB utan att först ha gjort en upphandling med förfrågningsunderlag och annonsering.

Hem för vård eller boende (HVB) Med HVB avses enligt 3 kap 1 § SoF ett hem inom socialtjänsten som tar emot personer för vård eller behandling i förening med ett boende. Om hemmet drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten drivs yrkesmässigt och att utföraren erhållit tillstånd enligt 7 kap 1 § SoL från Socialstyrelsen att driva verksamheten.

HVB kan vara av varierande storlek, ha olika inriktningar och vända sig till olika målgrupper. Verksamheten ska ge omsorg hela dygnet.

Kommun I denna skrift avses både den upphandlande myndigheten och socialtjänsten med dess handläggare med ansvar att bedöma behov av insatser till enskilda och följa upp dessa. Kommun i upphandlingssammanhang kan betyda flera kommuner som gått samman i mer eller mindre reglerade samarbeten i upphandlingssituationen.

Leverantör Den utförare som på marknaden tillhandahåller tjänster/insatser.

Ramavtal Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera kommuner och en eller flera leverantörer (utförare) i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.

Statens institutionsstyrelse, SiS Statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar och för vuxna missbrukare.

12 Upphandling och uppföljning av HVB

Uppföljning Har i texten olika innebörder. Dels syftar den på uppföljning som görs av ramavtal. Dels syftar den på uppföljning som görs utifrån det ansvar för god kvalitet i verksamheten som kommuner och utförare har. I vissa sammanhang menas den individuppföljning som görs av handläggare i kommunen. Vilken av dessa betydelser det rör sig om framgår av sammanhanget.

Utförare Den som bedriver verksamhet i form av HVB. En utförare kan även vara vårdgivare i de fall utföraren bedriver hälso- och sjukvård.

Utvärdering I texten finns två olika betydelser. Dels utvärdering av anbud vid upphandling och dels utvärdering av effekter/resultat av verksamhet. Vilken av dessa betydelser det rör sig om framgår av sammanhanget.

Upphandling och uppföljning av HVB 13

Kapitel X. Kapitelnamn

14 Upphandling och uppfรถljning av HVB

KAPIT EL

1

Hem för vård eller boende (HVB) I detta kapitel redogörs för förutsättningarna för upphandling ­och placering i HVB. Hur fungerar vården idag? Vad är viktigt för barnen/ungdomarna som bor i dessa hem? Vad ska man fokusera på?

Vad säger forskningen?

Allt fler barn och unga placeras för vård utanför hemmet. Den 1 november 2009 var ca 15 800 barn och unga placerade utom hemmet i Sverige. Av dessa var 4 100 barn och unga placerade på institution, antingen i så kallat hem för vård eller boende (HVB) eller hos Statens institutionsstyrelse (SiS). Enligt Socialstyrelsens statistik1 har sedan 2003 en ökning skett med cirka 30 procent (en stor del av ökningen kan troligen, enligt Socialstyrelsen, hänföras till ensamkommande flyktingbarn). Placeringar i HVB eller hos SiS sker antingen frivilligt utifrån socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller med tvång enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Orsakerna till placering kan vara brister i omsorgen, ungdomens eget beteende eller både och.

Kostnaden för institutionsvård på HVB var totalt 4,6 miljarder (enligt SCB:s preliminära siffror) för barn och unga 2009. En betydande del av den vården bedrivs av privata utförare. Det innebär att en stor del av kostnaden går till privata/enskilda utförare. Enskilda utförare kan vara privata aktiebolag, kommunala bolag, handelsbolag eller stiftelser. Avtal sluts mellan kom1 Socialstyrelsen 2010

Upphandling och uppföljning av HVB 15

Kapitel 1. Hem för vård eller boende (HVB)

munen och utförarna efter att dessa har handlats upp utifrån lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. I den nationella tillsyn som Socialstyrelsen genomförde i samarbete med Länsstyrelserna under 2006–2008 granskades 363 HVB varav 50 var offentligt drivna, dvs. drivna av kommun eller landsting i egen regi (inte att sammanblanda med tillståndspliktig HVB som ägs av kommunala bolag).

Länsstyrelserna iakttog att HVB drivna i offentlig egen regi uppfyllde länsstyrelsernas bedömningskriterier i mindre omfattning2 än de tillståndspliktiga (enskilda) verksamheterna. Socialstyrelsen (2009) antog att det berodde på att de offentliga verksamheterna inte omfattas av tillståndsreglerna och därmed inte var utsatta för den tillsyn som gäller för enskilda utförare. Tillsyn har säkerligen inverkan på kvaliteten, men det kan finnas ytterligare en förklaring. De enskilda utförarna upphandlas och vid upphandling ställs krav som måste uppfyllas för att utförarna ska få ramavtal med kommunerna.

Dessa krav blir styrande och driver utförarna att utveckla och utforma rutiner och arbetssätt osv.

Socialtjänsten har ansvar för att tillhandahålla insatser av god kvalitet och särskilt vid upphandling ska kriterier som bidrar till god kvalitet uppmärksammas3. Kvalitet inom socialtjänsten är svårgreppbart och framförallt svårt att mäta och omvandla till exakta mått (Lindgren, 2008). Vad är kvalitet? Är det personalens kompetens eller är det förändringar i brukarnas livsvillkor efter behandling? Hur mäter man i så fall detta? Det förra är relativt enkelt (men inte okomplicerat) att mäta medan det andra är mycket komplext. Vad är en effekt och vem avgör om den skett? Hur vet man att just behandlingen och inte något annat var det som gav effekt?

Trots de svårigheter som det innebär måste kommunen formulera mätbara krav, eftersom det är genom upphandling som kommunen kan styra så att den verksamhet de tillhandahåller har god kvalitet (om kommunen inte har verksamhet i egen regi). I praktiken innebär problemen med att definiera effekt att de krav som ställs i en upphandling vanligen är organisatoriska (som personalens kompetens eller krav på rutiner). Vid upphandling gäller dessutom komplikationen att kraven rör vad som i framtiden kan antas vara verksamt, och inte vad som redan har skett.

Socialstyrelsen leder ett arbete med att ta fram öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet är att ge information om socialtjänstens resultat, kvalitet, kostnader och effektivitet inom området, som kan ligga till grund för jämförelser mellan olika kommuner. I det arbetet ingår framtaganden av indikatorer som ska mäta kvalitet. Det finns flera likheter mellan utarbetande av kvalitetsindikatorer och framtagande av krav 2 Hem för vård eller boende för barn och unga Slutrapport från en nationell tillsyn 2006–2008 3 SOSFS, 2006:11

16 Upphandling och uppföljning av HVB

vid upphandling. Enligt Socialstyrelsen och SKL:s Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten (2007) kan man skilja på strukturmått (förutsättningar för verksamheten), processmått (vad som faktiskt görs) och resultatmått (resultat och effekter). Det konstateras att struktur och process mäts oftare än resultat. Indikatorerna kan även delas in i generella och specifika faktorer.

Forskning om upphandling Forskning har visat (Ekelund, 2004) att det vid vårdupphandling finns viss risk för ”stinting” och ”cream-skimming”. Stinting innebär att om patienten och beställaren inte kan se kvaliteten på behandlingen så kan utföraren sänka kvaliteten och spara på kostnader utan att det upptäcks. För att ta ett exempel; om en viss terapibehandling ska ges, där utföraren är expert och avgör hur ofta något ska ske, så kan det vara svårt att avgöra om det är tillräckligt.

Det kan leda till försämrad kvalitet eftersom utförare med låga priser och låg kvalitet kan vinna marknadsandelar på bekostnad av utförare med högre priser och högre kvalitet. Creamskimming innebär att om utföraren får en fast ersättning per insats finns risk att de undviker de mest vårdkrävande patienterna. Fenomenen är inte vanliga i Sverige men det händer att utförare kräver extra betalning för att ta emot de besvärligaste ungdomarna och motiverar det med att extra resurser krävs osv. Utförarna kan då ha lagt för lågt dygnspris i anbudet och vill sedan slippa ta emot de mest resurskrävande barnen/ ungdomarna. Jämför med privata friskolor som kan neka att ta emot elever som har särskilda behov av stöd.4 Torbjörn Forkby och Staffan Höjer (2008) visar att 181 av landets 290 kommuner (62 procent) 2006 hade ramavtal som inbegrep vård och behandling av ungdomar. I studien framkom att det ändå i praktiken görs placeringar utanför ramavtalen. Orsaken är främst att de professionellas analys av ungdomars behov och ramavtalens marknadslogik kolliderar. Enligt Forkby och Höjer är avstegen från ramavtalen så stora att man kan ifrågasätta vilken roll ramavtalen spelar för de individuella placeringarna.

Sallnäs har i ”Nytta och Fördärv” (Denvall & Vinnerljung, 2006) beskrivit hur institutionsvården privatiserats och utvecklats till stor del utan inblandning från myndigheter. Denna utveckling har lett till att det finns en mängd metoder, terapier och behandlingsprogram som tillämpas i vården. Sallnäs resonerar kring hur kontrollorganen fokuserar på formalia och påpekar att området saknar kunskapsbasering; ”I en sådan situation är det uppenbart svårt att precisera vad som kan krävas av den vård som bedrivs och vem som 4 I de fall kommunen nekar en fristående skolan särskilt bidrag kan skolan neka att ta emot eleven.

Upphandling och uppföljning av HVB 17

Kapitel 1. Hem för vård eller boende (HVB)

har rätt att formulera kraven.” (s 56, 2006). Även om Sallnäs inte syftar på upphandling pekar hon på det dilemma som upphandling av HVB har att hantera. De krav som ställs måste preciseras och utvärderas, utan att kunskap om vad som är verksamt finns.

Forskning om placering Det finns mycket lite svensk forskning om effekter av placering av barn och unga, men prognosen för barn och ungdomar som varit omhändertagna för social dygnsvård är enligt flera studier dålig (Sallnäs & Vinnerljung, 2009, Egelund & Hestbaek, 2003).

Den forskning som gjorts har främst gällt för gruppen ungdomar med antisocialt beteende och då har forskningen visat att vissa strukturerade metoder i kombination med kontroll och emotionellt stöd ger visst positivt resultat (Andreassen, 2003).

Internationell forskning har visat att sammanbrott i placeringar har betydelse för behandlingens resultat i negativ riktning (Vinnerljung et. al., 2001, Sallnäs et al 2004). En svensk studie av ungdomar som placerades under 1991 när de var mellan 13–16 år, visade att mellan 30–37 procent av alla dessa placeringar avbröts i förtid (Vinnerljung et. al., 2001, Sallnäs et al 2004). Sallnäs och Vinnerljungs uppföljningsstudie (2009) av ca 700 ungdomar som placerades utom hemmet 1991 visade att, oavsett orsak till sammanbrott, var sammanbrott en tydlig indikator på en bekymmersam prognos. Sammanbrott i placeringar beror antingen på att familjehemmet eller institutionen avbryter vården, att ungdomen rymmer eller vägrar stanna kvar eller på att socialtjänsten avbryter behandlingen på grund av missnöje med vårdmiljön.

Samma studie visade att ungdomar som placerats för beteendeproblem löper större risk än övriga i social dygnsvård att dö i förtid, att dömas för allvarlig kriminalitet, att bli inlagda på sjukhus för psykiatriska problem, att bli föräldrar i tonåren och att ha försörjningsproblem och en dålig utbildningssituation vid fyllda 25 år (Sallnäs & Vinnerljung 2009).

I en studie av ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och HVB framkom tydliga skillnader vid jämförelse med normalbefolkningen (Sallnäs, Wiklund & Lagerlöf, 2010). Studien gjordes genom att ungdomarna svarade enskilt på frågor 5.. Resultat visade att framför allt de ungdomar som var placerade på HVB hade sämre materiella resurser än jämförelsegrupperna6. Ungdomar på HVB hade också signifikant större förekomst av psykosomatiska besvär och hade sämre socialt stöd. Ungdomarna på HVB uppgav att det fanns vuxna i boen5 för HVB omfattade studien 221 ungdomar 12–18 år 6 familjehemsplacerade ungdomar och ungdomar i ursprungsfamiljer

18 Upphandling och uppföljning av HVB

demiljön att vända sig till, men var femte upplevde att de vuxna sällan eller aldrig hade tid.

Evidensbaserad praktik För att motverka godtycklighet och underutnyttjande av forskningsresultat i det sociala arbetet har evidensbaserad praktik (EBP) lyfts fram som ett sätt att höja kvaliteten (red Jergeby, 2008). I betänkandet Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst 7uttalas att det långsiktiga målet ska vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.

Det finns en diskussion kring vad evidensbaserad praktik egentligen innebär (Oscarsson, 2009, Jergeby & Sundell, i red Jergeby 2008). I denna skrift tillämpas den definition Socialstyrelsen och SKL gemensamt formulerat: ”En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt för ett livslångt lärande, där brukaren och de professionella, utifrån tillgänglig kunskap, tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser i den mån brukaren kan och vill vara delaktig.”8 I ”Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten” (Oscarsson, 2009) redogörs för begreppet, dess komplexitet och hur det kan tillämpas i socialt arbete. Rörande behandlingsresultat skiljs på gemensamma och specifika faktorer när man studerar vad som är verksamt vid olika behandlingsmetoder. Gemensamma faktorer är mer eller mindre generella för sitt sammanhang, till exempel trygg, professionell behandlingsmiljö. Här ingår socioekonomiska faktorer och socialt stöd. De specifika faktorerna är själva behandlingsmetoden, den teknik som används. Oscarsson (2009) menar att endast 15–20 procent av behandlingsresultatet kan förklaras av behandlingsmetoden, medan ungefär lika stor del förklaras av förväntan (placebo) och resten förklaras av gemensamma faktorer.

Att skapa en evidensbaserade praktik i upphandlingsprocessen är angeläget eftersom det är genom den processen som HVB väljs ut, och godkänns, för placering av barn och unga.

Skola Enligt Socialstyrelsens Social rapport 2010 är en hög förekomst av ”skolmisslyckanden” en nyckelfaktor för att förstå ogynnsam utveckling för barn som växt upp i samhällsvård. En undersökning som omfattade 1000 tvångsomhändertagna ungdomar visade att skolfrågan var den viktigaste för ungdomarna 7 SOU 2008:18 8 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – Om vår kunskapssyn till grund för framtida överens­ kommelse, Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, 2010.

Upphandling och uppföljning av HVB 19

Kapitel 1. Hem för vård eller boende (HVB)

själva (Hermodsson, 2000). Även Barnombudsmannens rapport (2010) visade att ungdomarna själva lägger stor vikt vid skolundervisning. Forskning visar att institutionsplacerade ungdomar har en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt (Denvall & Vinnerljung, 2006). Man har även funnit att det starkaste sambandet med god anpassning efter utskrivningen var hur institutionen planerade för skola och utbildning (Social rapport 2010).

Medvetenheten har idag ökat om vikten av en bra skolgång. Enligt den nationella tillsynen av HVB 2006–2008 arbetar utförarna aktivt för att de placerade ska få en fungerande utbildning. 88 % uppfyller samtliga av Socialstyrelsens kriterier inom området. Skolinspektionens rapport 20109 visar dock att barn och ungdomar placerade på HVB inte får den skolundervisning de har rätt till. Deras granskning visar att det brister i planeringen av åtgärder från socialtjänsten och skolansvariga och att många var hänvisade till särskild undervisning. Den särskilda undervisningen var bristfällig, lärarna har inte tillräcklig kompetens och i många fall fanns inte ens nödvändiga beslut.

En ny skollag (SFS 2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och den ska tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli 2011. Enligt den nya skollagen kan inte särskild undervisning bedrivas av huvudmannen för en institution utan den skall anordnas av den kommun där institutionen är belägen10.

Detta innebär att om en institution önskar bedriva egen undervisning måste detta ske inom ramen för en fristående skola. För detta krävs ett tillstånd från Statens Skolinspektion.

Fram till 1 juli 2011 kan särskilda undervisningsformer användas men då ska skolhuvudmannen (i hemkommun) formellt överlåta rätten att anordna utbildning till den som ska ge den särskilda undervisningen. Därefter ska den kommun där HVB är belägen anordna särskild undervisning.

I kommunen bör upprättas ett samverkansavtal mellan kommunens socialtjänst och utbildningsförvaltning där respektive förvaltnings ansvar tydliggörs.

Skolinspektionen anser att skolhuvudmannen ska upprätta en undervisningsplan vid placering (något som sällan görs idag). Om detta gjordes kunde denna plan också utgöra en naturlig del av uppföljningen av insatsen.

Statens institutionsstyrelse (SiS) och Malmö stad har i ett gemensamt projekt utarbetat en modell för samverkan11. Modellen finns beskriven i ”Pedagogisk överlämning med ungdomens behov i centrum”. Modellen beskriver hur samverkan kan ske vid placering på SiS institutioner, som har egna skolor.

I framtiden kommer detta gälla även för HVB som antingen ska driva egen friskola eller samverka med lokal skola. Om övergångshandlingar mellan de 9 Kvalitetsgranskning Rapport 2010:2 10 Enligt 24 kap. 19 § Skollagen 11 SiS modell för Samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri kommer ur ett projekt genomfört med medel från Myndigheten för skolutveckling som genomfördes i Malmö 2007-07-01 till 2008-06-30.

20 Upphandling och uppföljning av HVB

ansvariga skrevs skulle risken för bristande skolgång minska. En arbetsmetod för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång som givit bra resultat har utarbetats i Helsingborg, SkolFam. Det är ett arbetssätt för att öka familje­ hemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin utbildning.12

Hälsa Barn och unga som omhändertagits för samhällsvård måste få sina behov av sjuk- och hälsovård tillgodosedda, det gäller såväl somatiska som psykiska vårdbehov. Det är även viktigt att de tillförsäkras god tandvård.

Enligt projektet Samverkan inom ungdomsvården (SiS och SKL) hade en betydande del av de som var på en SiS institution under 2004 haft psykiska besvär. Av de tillfrågade (som utgjorde ca 60 procent av de inskrivna under året) hade 48 procent haft svår depression. 20 procent hade medicinerat för psykiska problem (enligt egen uppgift). 38 procent av de tillfrågade hade haft kontakt med psykiatrisk öppenvård, och 27 procent ville vid placeringen ha hjälp med dessa besvär. Enligt personalen hade i samma studie 41 procent behov av psykiatrisk hjälp. Av flickorna kände 41 procent svår oro eller spänning och 15 procent hade tagit medicin för psykiska besvär före inskrivningen. 27 procent av flickorna hade haft ätstörningar.

En uppföljningsstudie av ungdomar som placerades i 13–16 års ålder (Sallnäs & Vinnerljung, 2009) visade för bägge könen hög förekomst av inläggning på sjukhus för psykiatriska problem bland ungdomar med beteendeproblem.

Också bland dem utan beteendeproblem förekom vård för psykiatriska problem i hög (om än i mindre) utsträckning.

De nya bestämmelser i Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763)13 och Social­ tjänstlagen14 som trädde i kraft 1 januari 2010 innebär att om ett barn/en ungdom har behov av insatser från såväl landsting som kommun ska en individuell plan upprättas tillsammans med barnet/ungdomen och närstående15.

Plan ska upprättas om någon av parterna, eller någon annan berörd anser det.

Kommun och landsting har dock bara skyldighet att upprätta en plan om någon av dessa två parter begär det. I planen ska framgå vilka insatser som ska ges från vilken huvudman.

I planen kan också ingå hur kostnader ska fördelas. Landstingen har kostnadsansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser och kommunen har ansvar för boende och omsorg samt social behandling. I praktiken är det ofta svårt att särskilja vad som är psykiatrisk vård och vad som är sociala behandlingsin12 13 14 15

www.firststopsweden.com/templates/StandardPage.aspx?id=33494&epslanguage=SV 3 f § HSL 2 kap. 7 § SoL SKL:s Cirkulär 09:66.

Upphandling och uppföljning av HVB 21

Kapitel 1. Hem för vård eller boende (HVB)

satser för barn och ungdomar på HVB. Insatser i form av t.ex. psykoterapi är en landstingskostnad men om barnet/ungdomen är placerad på ett HVB kan landstinget anse att denna antingen ska fortsätta i det egna landstingets verksamhet eller att placeringsortens barn- och ungdomspsykiatriska mottagning ska utföra behandlingen. I riksavtalet för utomlänsvård finns bestämmelser om vad som gäller när en person får hälso- och sjukvård utanför sitt eget hemlandsting. Placerande kommun och/eller HVB kan anse att behandlingen är integrerad i verksamheten och bör ske i HVB av egen personal för att barnet ska få en sammansatt vård och behandling i sitt boende. En individuell plan som utformats i samverkan mellan kommun och landsting innan placering är troligen bästa lösningen.

Viktigt att notera är att planen även ska innehålla den somatiska sjukvården, men där är risken mindre att sammanblandning sker. Men olika studier har enligt Socialstyrelsen (2009) funnit en stor överrepresentation av hälsoproblem bland barn som är placerade i samhällsvård. Hälsoproblemen kan ha sin grund i kost- och motionsvanor, rökning, missbruk osv. Men även i obehandlade problem med allergi, astma, ryggproblem m.m. eller behov av tandreglering eller behov av att rätta till skelning. 16 Det normala i planen är att barnet får sina behov tillgodosedda av respektive huvudman men planen kan behöva vara detaljerad kring medicinering, kontroller osv.

Vissa grupper av barn och unga har psykiska eller neuropsykiatriska störningar som innebär funktionsnedsättningar. Om de dessutom har behov av placering på HVB, antingen på grund av omfattningen på egna problem eller på grund av omsorgsbrist eller annat förhållande, kan de ha behov av placering på HVB med specialistkompetens på området. HVB som bedriver hälso- och sjukvård ska anmäla sig till Socialstyrelsens vårdgivarregister17 och i övrigt följa lagstiftningen för vårdgivare. Kostnaden för dessa placeringar ska fördelas mellan huvudmännen och en individuell plan ska upprättas.

I Socialstyrelsens tillsyn 2007 rörande hälso- och sjukvård på HVB18 för vuxna psykiskt funktionshindrade framkom att många HVB inte har klart för sig vilka krav som ställs på dem som vårdgivare. Man kan anta att det inte finns större kunskap hos utförare som ger insatser till barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar.

16 S ocialstyrelsen. Dartingtonprojektet En försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjevården 2000.

17 SOSFS 1998:13 18 Socialstyrelsen (2007)

22 Upphandling och uppföljning av HVB

Tillstånd och tillsyn För att få bedriva HVB krävs tillstånd från Socialstyrelsen. Offentligt bedriven HVB behöver inte tillstånd men ska anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Samtliga återfinns i HVB-registret hos Socialstyrelsen.

Två gånger per år ska Socialstyrelsen göra tillsyn på varje HVB. En av dessa tillsyner ska vara oanmäld. Detta är nytt from 2010, tidigare gjorde kommunerna årlig tillsyn vid de HVB som fanns i den egna kommunen utifrån Länsstyrelsernas tidigare tillsynsansvar.

För de HVB som har skoltillstånd gäller att Skolinspektionen utfärdar tillstånd och utför tillsyn var tredje år.

Upphandling och uppföljning av HVB 23

Kapitel X. Kapitelnamn

24 Upphandling och uppfรถljning av HVB

KAPIT EL

2

Upphandling av HVB Enligt LOU ska alla offentliga inköp göras enligt regelverket inom lagen. Vad är viktigt att tänka på när HVB ska handlas upp? Vilka svårigheter och dilemman finns? Hur kan krav ­formuleras och hur kan de utvärderas? I kapitlet görs en kronologisk ­genomgång av processen.

Att ställa krav innebär att styra verksamhet och därför är det viktigt att reflektera över i vilken riktning man som upphandlande myndighet vill styra. Upphandling baseras på antagandet att om man är tillräckligt noggrann i kravställandet och kontrollerandet av att de upphandlade verksamheterna kommer man också få de rätta insatserna för alla tillfällen. Även om upphandlingsreglerna inte kan lösa alla problem som är förknippade med institutionsvård, bör man påverka så långt det går inom ramen för upphandlingsprocessen.

Upphandling enligt LOU kan göras på olika sätt, t.ex. genom förenklat förfarande eller som direktupphandling. För att få göra en direktupphandling måste värdet på kontraktet uppgå till högst 15 procent av det tröskelvärde19 som anges i 3 kap. samma lag eller annars om det finns synnerliga skäl. Som konstateras av Torbjörn Forkby och Staffan Höjer (2008) har de flesta kommuner ramavtal rörande vård och behandling av barn och ungdomar men det är ändå trots det inte ovanligt med placeringar utanför ramavtal. Sådana placeringar är att beteckna som direktupphandlingar20.

19 F .n.2010: 287 000 kr. Värdet ska räknas på kommunens samlade kontraktsvärde under ett år, man får alltså inte bara ta hänsyn till värdet av den enskilda direktupphandlingen.

20 Hur stor del av dessa som är otillåtna direktupphandlingar är dock svårt att uttala sig om. Direktupp­ handlingar kan med andra ord komma att betraktas som brott mot LOU och gällande avtal.

Upphandling och uppföljning av HVB 25

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Allmänt om upphandling och förfrågningsunderlag Checklista för upphandlingprocessen finns i bilaga 2 Principer för offentlig upphandling De EG-rättsliga principerna om transparens och likabehandling samt proportionalitetsprincipen 21 ska genomsyra hela upphandlingsprocessen.

Transparens handlar om öppenhet, förutsägbarhet och tydlighet. Det skriftliga underlaget för anbud, förfrågningsunderlaget, ska vara utformat så att man är öppen och tydlig med förutsättningarna för upphandlingen i den aktuella kommunen men också med de krav som ställs i upphandlingen. Det underlättar för en anbudsgivare att lämna bästa möjliga anbud utifrån både kommunens och sina egna förutsättningar. Genom att vara tydlig ökar alltså kommunen chanserna för en optimal matchning mellan lämnade anbud och de tjänster man efterfrågar. Vidare ska förfrågningsunderlaget vara enkelt och pedagogiskt utformat så att anbudsgivaren lätt får översikt och kan orientera sig.

Likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Alla måste exempelvis få samma information vid samma tillfälle.

Proportionalitet innebär att de krav man ställer i upphandlingen måste ha ett naturligt samband med och stå i naturlig proportion till det som upphandlas.

De krav22 som ställs i upphandlingen ska alltså vara tydliga, relevanta och nödvändiga för att uppnå syftet med upphandlingen. Förfrågningsunderlaget ska vara tydligt och kommunen får inte frångå det som angetts i ett förfrågningsunderlag.

Kraven som ställs ska dessutom vara utvärderings- och uppföljningsbara23 vilket är en stor utmaning i den här typen av upphandlingar där man egentligen upphandlar en effekt utifrån (framtida) individuella behov och mjuka parametrar, snarare än något mätbart i matematiska termer.

Upphandlingsförfarande och annonsering Upphandling av HVB är klassad som s.k. B-tjänst och ska således genomföras enligt reglerna i 15 kap. i LOU. Vanligt är att man använder sig av förenklat förfarande.

Vid förenklat förfarande och urvalsförfarande ska upphandlingen annonseras i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig.

I annonsen ska uppgift om föremålet för upphandlingen och kontaktuppgifter till den upphandlande myndigheten (kommunen) anges. Vid förenklat 21 Övriga principer som ska iakttas är principerna om icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande vilka handlar om förbudet mot att diskriminering av leverantörer pga. nationalitet samt erkännande av intyg och certifikat utfärdade av behöriga myndigheter i övriga EU/EES-länder.

22 I upphandling används i regel både obligatoriska krav och utvärderingskriterier.

23 Här avses utvärdering av anbud och uppföljning av avtal. Med utvärderingsbara krav avses alltså krav som kan utvärderas i upphandlingen (upphandlingstekniskt).

26 Upphandling och uppföljning av HVB

förfarande ska det dessutom framgå hur anbud får lämnas, den dag då anbud senast ska ha kommit in, och den dag till och med vilken anbudet ska vara bindande.

Anbudsgivarna ska ges skälig tid att lämna sitt anbud och då förfrågningsunderlaget ofta är omfattande bör minst fyra veckors tid ges för anbudsgivare att lämna anbud.

LOU – LOV Denna vägledning är inriktad på upphandling enligt LOU. Det innebär att ett ramavtal tecknas med ett antal utförare, vanligen tecknas avtal på två till fyra år. Priset anges av utförare (anbudsgivare i upphandlingen) och kan påverka tilldelning av avtal. Vid placering gör handläggare efter beslut om insats ett avrop utifrån ramavtalet. När ramavtalet upphör görs en ny upphandling.

Man kan tänka sig att upphandling av HVB också skulle kunna göras utifrån lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Det skulle innebära att ett obegränsat antal utförare skulle godkännas som utförare efter prövning mot uppställda krav. Priset skulle vara fastställt i förväg utifrån t.ex. kategori och behovsnivåer. Brukarna (i detta fall antingen ungdomen eller vårdnadshavare) skulle välja utförare efter beslut om insats. Det ska dock noteras att det i vissa fall finns ett begränsat utrymme för brukaren (ungdomen eller dess vårdnadshavare) att välja, detta gäller t.ex. de fall där insats i form av placering på HVB föranletts av beslut om tvångsvård, även om det även vid tvångsvård kan finnas flera utförare att välja mellan.

Ingen kommun har ännu tillämpat LOV på HVB men tanken är inte omöjlig. Svårigheterna vid ett införande av valfrihet skulle troligen främst röra prissättning. Eftersom tillämpning av LOV förutsätter fast pris för en viss tjänst krävs det att kommunerna dels gör noggranna kategoriindelningar och dels skapar nivåindelningar som utgår från den enskildes vårdtyngd. Och att dela in barn och ungdomar i nivåer utifrån vårdtyngd eller behandlingsbehov är grannlaga. Utgångspunkten för en placering ska vara individens behov och syftet med placeringen är att detta behov ska minska med den vård och behandling barnet/ungdomen får. Att införa ett system där högre ersättning utgår om barnet/ungdomen stannar i en högre vårdtyngd vore såväl kontraindicerande som oetiskt. En svårighet är också att HVB är specialiserade och vänder sig mot specifika målgrupper, det fria val som ett valfrihetssystem innebär skulle i realiteten därför bli begränsat eftersom antalet utförare inom en viss kategori är begränsat.

Det ska här poängteras att man även kan upphandla tjänster till fasta priser utan att tillämpa LOV, dvs. upphandla enligt LOU i vanlig ordning men med fasta priser.

Upphandling och uppföljning av HVB 27

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Detta är något som noggrant bör utredas innan ett system med upphandling till fasta priser eller ett valfrihetssystem införs.

Om man skulle tillämpa LOV kan denna vägledning vara till hjälp vid formulerande av kravspecifikation och vid uppföljning av insatserna.

Fasta priser på vård har i internationell forskning visat på risk för att utförare undviker de mest vårdkrävande patienterna och kvalitetskrav som är svåra att mäta kan innebära stinting (se avsnitt Forskning om placering).

Men även om ingen kommun tillämpar valfrihetssystem har systemen influerat upphandlingen på området och det finns en rörelse mot att ha fasta krav. Allt fler kommuner sätter fasta krav på kvalitet och frångår modeller innebärande utvärdering av kvalitetskriterier.

Inför upphandling Eftersom upphandlingar oftast genomförs uteslutande som ett skriftligt förfarande där anbudsgivarna i sina anbud får svara på att, och hur, de uppfyller kraven, måste kommunen följa upp de avtal som sluts med antagna anbudsgivare för att kontrollera att dessa även i praktiken uppfyller de krav som ställdes i upphandlingen. Se bild. figur 1. Upphandlingsprocessen är ett flöde.

Beslut att upphandla

Behovs- och marknadsanalys

Förfrågnings­ underlag

Annonsering

= process

Ramavtal upphör

Anbud inkommer

Utvärdering av anbud

= beslut = dokument

Eventuell förlängning

28 Upphandling och uppföljning av HVB

Uppföljning

Avrop av avtal

Tilldelningsbeslut

Det kan konstateras att både genomförandet av upphandlingar och uppföljningar är resurskrävande. Innan man gör en upphandling måste en organisation skapas. Olika kommuner organiserar olika och delegationsordningen varierar. En utgångspunkt är om kommunen ska göra upphandlingen ensam eller om man ska gå samman med flera kommuner. Många kommuner samordnar sig och anser att det slagit väl ut24. Det finns många samordningsvinster med samarbete men det kräver en vilja och organisering.

Många kommuner har en upphandlingsfunktion centralt i den kommunala administrationen. En intern struktur i kommunen där upphandlare och verksamhetsnära tjänstemän samverkar underlättar eftersom bägge kompetenser behöver samverka, både vid formulering av förfrågningsunderlag och vid anbudsutvärdering.

Behovsanalys och marknadskännedom En förutsättning för att kunna genomföra en bra upphandling är att kommunen dels har gjort en noggrann behovsanalys (dvs. en kartläggning av vilka insatser som kommunen har behov av att köpa samt i vilken omfattning), dels att man har bra marknadskännedom (kunskap om vilka aktörer och tjänster som finns, prisbilden för de tjänster som finns på marknaden osv.). Behovsanalysen ska även omfatta de politiska och ekonomiska förutsättningarna i kommunen. Kommunen bör vidare överväga att använda sig av leverantörsträffar som ett led i omvärldsbevakningen.

En analys av kommunens behov och förutsättningarna för upphandling ska dessutom i möjligaste mån omfatta en prognos för de närmsta åren i kommunen. Det underlättar om principbeslut och ställningstaganden i kommunen är långsiktigt hållbara (dvs. att fokus och avvägningar inte skiftar drastiskt beroende på vilken politisk majoritet kommunen styrs av för tillfället) eftersom stabilitet antas gynna god kvalitet hos utförarna och tjänar som incitament för dem att utveckla sin verksamhet.

Syfte och omfattning Det är viktigt att kommunen gör en beskrivning av uppdraget, dvs. insatserna som ska upphandlas, syftet med upphandlingen och alla förutsättningar för uppdraget. Denna beskrivning bör inleda förfrågningsunderlaget så att potentiella anbudsgivare tidigt förstår vad upphandlingen avser. Eventuella avgränsningar, dvs. insatser eller tjänster som inte omfattas av upphandlingen, bör anges.

Vidare ska förväntande volymer anges. Eftersom kommunen i den här typen av upphandlingar inte kan förutse exakta inköpsvolymer ska man tydligt 24 T.ex. Skåne regionen (36 kommuner) och i Östergötland (10 kommuner).

Upphandling och uppföljning av HVB 29

Kapitel 2. Upphandling av HVB

ange att angivna volymer inte ska uppfattas som exakta och att några garantier eller utfästelser om volymer inte kan ges. Ett alternativt och kanske bättre sätt att ge anbudsgivarna en bild av omfattningen är att ange antal gjorda placeringar i kommunen.

Slutligen är det bra att ha ett avsnitt med definitioner där man beskriver termer och begrepp som används i förfrågningsunderlaget.

Kategorier i upphandlingen Ett viktigt led i att formulera de behov av insatser som ska täckas in i upphandlingen är att dela in uppdraget i olika kategorier med målgrupp och verksamhetsinriktning. För det första underlättar detta valet av utförare vid placeringstillfället. För det andra blir det enklare att följa upp avtalet. För det tredje blir kopplingen mellan den nivå av kvalitet man köper och det pris man betalar tydligare, inte minst för utförarna själva. En utförare måste veta vad kommunen efterfrågar och med vilken kvalitetsnivå uppdraget ska genomföras så att utföraren kan välja vilka uppdrag denne ska lämna anbud på utifrån sin egen nivå av kvalitet och pris.

Inför en upphandling måste kommunen analysera vilka kvalitetsnivåer på insatserna man har behov av att upphandla. Det tål att poängteras att vi med olika kvalitetsnivåer i detta sammanhang inte menar bättre eller sämre kvalitet på insatserna utan helt enkelt innehållet i dessa. Exempelvis kanske en viss typ av insats förutsätter hög personaltäthet eller personal med viss kompetens medan en annan typ av insats inte kräver samma bemanning.

Kostnaderna för dessa två insatser kan då skilja sig och det är viktigt att man betalar rätt pris för varje insats. Om kommunen har behov av insatser som är av varierande kvalitet, kan man skapa olika kategorier som motsvarar de olika nivåerna och utvärdera vardera delen för sig. På så sätt säkerställer man dels att man får den variation av kvalitet som man har behov av, dels att man betalar rätt pris för rätt insats.

När man ska formulera kategorierna kan definitionerna i Socialstyrelsens Nationella HVB-register (vilka egentligen är en del av en sökningsguide) användas. I registret återfinns verksamhetsinriktning och målgrupper samt definitioner av dessa. Se http://hvb.socialstyrelsen.se/merInformation.aspx Men Socialstyrelsens definitioner är detaljerade och kan leda till alltför snäva kategorier.

Ett alternativ är att skapa kategorier som främst anger riktning. Om man t.ex. skapar kategorin: HVB för ungdomar 13–18 med psykosocial problematik får man troligen ett stort antal utförare med varierande verksamhet som lägger anbud. Det kan skapa problem vid utvärdering, prisjämförelser och avrop.

Man kan därför skapa underkategorin HVB för flickor 13–18 som förutom psykosocial problematik har neuropsykiatrisk problematik. Då får man troligen

30 Upphandling och uppföljning av HVB

färre anbud på kategorin men också troligen mer kvalificerad behandling för målgruppen och mer jämförbar verksamhet att välja utifrån vid avrop.

När man kategoriserar någonting riskerar man alltid att, som ordet antyder, bli kategorisk och ”låsa in” verksamheter i olika fack. Det problemet kan man undvika om man inte alltför precist anger hur utföraren ska driva sin verksamhet.

Att tänka på vid kategorisering: 1. V ilken målgrupp avses? (t.ex. ålder, kön) 2. Vilken verksamhet avses? (t.ex. behandling, utredning osv.)

3. V erksamhetens inriktning? (t.ex. beteendeproblem, missbruk, psykisk störning) 4. S tälls specifika krav på verksamheten för denna kategori? (t.ex. kompetens för arbete med missbruk, vaken personal hela dygnet, psykiatrisk kompetens på minst sjuksköterskenivå) 5. Finns avgränsningar i kategorin? (t.ex. geografisk avgränsning, antal platser)

tabell 1. Förslag på kategorier.

Basnivå

Specifik nivå

Målgrupper

Kön

HVB för akutplacering och utredning

Familjer med barn

9–12

13–18

F

P

HVB med inriktning ­psykosocial problematik

Familjer med barn

9–12

13–18

F

P

HVB med inriktning ­psykosocial problematik

och neuropsykiatrisk problematik

Familjer med barn

9–12

13–18

F

P

HVB med inriktning ­psykosocial problematik

och psykiska ­problem

Familjer med barn

9–12

13–18

F

P

HVB med inriktning ­psykosocial problematik

och missbruk

Familjer med barn

9–12

13–18 (20)

F

P

HVB med inriktning ­psykosocial problematik

och kriminalitet

Familjer med barn

9–12

13–18 (20)

F

P

HVB för flickor med hedersrelaterad ­problematik

Familjer med barn

9–12

13–18

F

P

HVB för ensamkommande flyktingbarn

9–12

13–18 (20)

F

P

Upphandling och uppföljning av HVB 31

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Krav på leverantören (anbudsgivaren)

Detta avsnitt rör de krav kommunen enligt LOU har rätt att ställa på utföraren i dennes roll som anbudsgivare och leverantör till kommunen. Anbudsgivaren kan vara ett privat eller kommunalägt företag, förening, stiftelse osv.

I förfrågningsunderlaget och vid anbudsprövningen måste man skilja mellan prövningen av kraven på anbudsgivaren (kvalificeringsfas) och prövningen av kraven på tjänsten/insatserna som anbudsgivaren ska leverera (utvärderingsfas). Detta innebär att man inte får använda kriterier som syftar till att bedöma anbudsgivarens förmåga eller kapacitet att utföra uppdraget som kriterier för tilldelning av kontrakt. Tilldelningskriterier (utvärderingskriterier) ska alltså vara hänförliga till föremålet för kontraktet, dvs. den tjänst eller det uppdrag som upphandlas.

För att minska den administrativa bördan både för anbudsgivare och för kommunen bör man noga överväga vilka handlingar man kräver att anbudsgivarna skickar in i upphandlingen vid anbudsgivning.

Uteslutning (10 kap. LOU) Kommunen har, enligt 10 kap. 1 §. i LOU, en skyldighet att i vissa situationer utesluta leverantör. Dessutom har kommunen enligt 10 kap. 2 § LOU rätt att under vissa förutsättningar utesluta leverantör.

Följande kommenteras särskilt:

›› Allvarligt fel i yrkesutövningen

Kommunen har möjlighet att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till allvarligt fel i yrkesutövningen. Det är kommunen som ska visa detta förhållande. Exempel på sådant bevis är tillsynsrapport från Socialstyrelsen där man riktat allvarlig kritik mot leverantören.

›› Betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter

Vad gäller möjligheten att utesluta leverantörer som inte fullgör sina skyldigheter gentemot det allmänna beträffande skatter och sociala avgifter bör kommunen kontrollera detta både i samband med upphandlingen samt under avtalstiden (som ett led i uppföljningsarbetet). Kommunen ska då själv inhämta uppgifter om leverantören från Skatteverket25.

25 Detta gäller bara för anbudsgivare som betalar skatt och sociala avgifter i Sverige. Övriga anbudsgivare (från andra länder) ska själva lämna dessa uppgifter på samma sätt som tidigare.

32 Upphandling och uppföljning av HVB

Kontroll av leverantörers lämplighet (11 kap. LOU) Leverantörer måste kontrolleras rörande t.ex. registrering, ekonomisk ställning och kapacitet. Förutom vilka krav som kommunen har rätt att ställa finns reglerat vilka bevis (på att ett visst krav är uppfyllt) som kan krävas in.

Här ska man tänka på att de krav man ställer handlar om leverantörens kapacitet att utföra uppdraget, inte hur eller med vilken kvalitet uppdraget ska utföras. Sådana krav hör hemma i kravspecifikationen under krav på uppdraget.

Kommunen har möjlighet att begränsa kontrollen av handlingar som rör leverantörens lämplighet som anbudsgivare. Man behöver endast kontrollera den leverantör som man avser att tilldela ett kontrakt eller ingå ramavtal med. Leverantören ska tillhandahålla bevisen innan kommunen underrättar anbudsgivarna om tilldelningsbeslutet (eller, om det är aktuellt, innan man bjuder in anbudsgivare till förhandling).

Följande punkter kommenteras särskilt:

›› Ekonomisk ställning

Det är rimligt att kräva att leverantörens ekonomiska ställning ska vara tillräckligt god och stabil så att uppdraget med rimlig sannolikhet kan genomföras utan risk för störningar pga. ekonomiska problem.

Ett sätt att göra detta på är att kontrollera kreditvärdigheten. Beträffande nystartade företag, ekonomiska föreningar, stiftelser, m.fl. ska kommunen begära annan ekonomisk dokumentation så att företag får möjlighet att styrka sin ekonomiska stabilitet på annat sätt än genom dess kreditvärdighet enligt ett specifikt kreditvärderingsföretag. Annan ekonomisk dokumentation kan t.ex. vara den senaste årsredovisningen. På samma sätt kan man inte kontrollera kreditvärdigheten för en kommun som lämnar anbud. Man bör därför formulera kraven på ekonomisk ställning så att man har ett generellt undantag för kommuner.

Vissa kommuner väljer att ta in de senaste årsredovisningarna för aktuella anbudsgivare. Om man inte har någon tydlig avsikt att granska dessa, rekommenderar vi att man avstår från att slentrianmässigt kräva att anbudsgivarna skickar in dessa vid upphandlingen.

Vidare ska man inte heller begära att leverantören årligen skickar in årsredovisning eller annan dokumentation om man inte på förhand bestämt sig för att granska dessa handlingar.

En kontroll av leverantörens ekonomiska ställning bör även göras under avtalstiden som ett led i uppföljningsarbetet.

Upphandling och uppföljning av HVB 33

Kapitel 2. Upphandling av HVB

›› Teknisk och yrkesmässig kapacitet

Kommunen kan välja att ställa krav på tidigare erfarenhet av liknande uppdrag. Här ska man komma ihåg att man inte kan ställa krav på tidigare erfarenhet som sträcker sig längre tillbaka än tre år.

För att inte utesluta nystartade företag, kan krav på motsvarande tidigare erfarenhet ställas beträffande föreståndaren i anbudsgivarens verksamhet.

›› Tillstånd och tillsyn

Verksamheten (som inte är offentligt driven av kommun eller landsting) ska ha tillstånd från Socialstyrelsen enligt 7 kap 1 § SoL. Vid ny verksamhet kan kommunen välja att godta att tillstånd finns vid avtalsskrivande.

Innehållet i tillståndet ska stämma överens med den kategori som anbudet gäller. Antingen kan tillstånd begäras in av anbudsgivarna vid upphandling eller kontrolleras på Socialstyrelsens nationella HVB-register www. socialstyrelsen.se, där även tillsynsrapporter publiceras. Tillsynsrapporten kan ge värdefull information om verksamheten. Om kommunen vill ha möjlighet att förkasta ett anbud med hänvisning till vad som framkommit i tillsynsrapporten ska detta framgå av förfrågningsunderlaget.

Krav på uppdraget (kravspecifikation) Kravspecifikationen är den del av förfrågningsunderlaget där man ställer krav på innehållet i tjänsten. Att ställa krav på innehållet är centralt vid upphandling av HVB eftersom det är här som kommunen har möjlighet att formulera de kvalitetsnivåer kommunen anser utförarna ska nå upp till, och passera, för att få vara utförare åt kommunen. Det vill säga det är i kravspecifikationen som kommunen ställer de krav som kommunen anser är lägsta nivå för att verksamheten ska vara av god kvalitet. Kommunen ska ta möjligheten att stärka salutogena faktorer och motverka riskfaktorer för barn och unga i HVB. Det gäller oavsett om kommunen avser att ha en miniminivå som anbudsgivarna kan uppfylla (lägsta pris) eller om man avser ha en ”trappa” där högre nivå ger mer poäng (ekonomiskt mest fördelaktigt). Kraven måste i bägge fallen formuleras och göras möjliga att utvärdera i anbudsutvärdering. I det ligger att kraven måste bli möjliga att mäta. Som nämndes i inledningen till denna skrift finns det i kravställande likheter med skapande av kvalitetsindikatorer och vägledande kan var att även i detta fall skilja på strukturmått (förutsättningar för verksamheten), processmått (vad som faktiskt görs) och resultatmått (resultat och effekter). Likheten består i att göra socialtjänst mätbart (dels för att kunna utvärdera anbud men även för uppföljning av tjänsten). Skillnaden är

34 Upphandling och uppföljning av HVB

att de krav som skapas gäller något som ska ske i framtiden, verksamheten ska ha vissa förutsättningar, det ska göras vissa saker och det ska ge vissa resultat.

Det är viktigt att tänka på att kommunen kan välja att ställa högre krav än den lagstadgade om man bedömt ett sådant krav rimligt och relevant. Det kan innebära högre kostnader, och även svårigheter att få anbudsgivare, men kommunen avgör kravnivån.

Var dock vaksam på att krav, och i synnerhet väldigt specifika krav, innebär tydlig styrning vilket kan riskera att ”störa” utveckling och nyskapande.

När man utformar kravspecifikationen är det viktigt att vara tydlig med vilka krav som ska vara uppfyllda vid tiden för anbudsgivandet, vilka som ska vara uppfyllda vid ett senare tillfälle (t.ex. avtalsstart) och vilka som snarare utgör en målsättning som utföraren ska arbeta för att uppnå under avtalstiden. Kraven kan antingen gälla generellt för all HVB verksamhet eller enbart vissa kategorier.

Ett sätt att ställa krav som förutsätter en genomtänkt verksamhet, är att koppla kraven till varandra, som i schemat nedan. Arbetsätt och metoder ska stödja verksamhetsidé och vara ämnade för målgruppen. Personalen ska ha kompetens att arbeta med arbetssätten och metoderna samt med målgruppen. figur 2. Kopplade krav.

Verksamhetsidé Målgrupp

Arbetssätt/metoder

Personalens kompetens

I texten nedan formuleras förslag på krav delvis som de används i förfrågningsunderlag, d v s ”utföraren ska…” istället för det mer otympliga ”kommunen kan ställa krav på att utförarna ska…”.

Allmänna krav och förutsättningar Kravspecifikationen inleds vanligen med allmänna förutsättningar för uppdraget som lagstiftning och annan reglering (alltså rörande innehållet i tjänsten och inte leverantören/anbudsgivaren som tidigare i kapitlet).

All verksamhet som upphandlas ska utföras enligt mål, riktlinjer och krav i socialtjänstlagen samt vid var tid gällande svensk lagstiftning samt de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar. Alla utförare ska förbinda sig att ha ingående kännedom om och följa dessa och även hålla sig à jour med förändringar och fortlöpande anpassa verksamheten i enlighet med dessa.

Upphandling och uppföljning av HVB 35

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Verksamhetsidé Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetsätt och metoder för målgrupp och syfte26. Utföraren ska ha en verksamhetsidé och ett mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt utföraren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en tydlig målgrupp och de arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen och dessutom stämma överens med Socialstyrelsens föreskrifter och lagstiftning.

Myndighetsutövning och individ- eller placeringsavtal Kommunen svarar för all myndighetsutövning vilket innebär att utreda, bedöma och besluta om insatsernas omfattning.

För varje enskild individ som placeras bör kommunen utfärda ett individeller placeringsavtal. Avtalet är ett avrop från ramavtalet och innehåller uppgifter om personens namn, personnummer, placeringstid m.m. Avtalet gäller under förutsättning att det finns ett beslut om placering.

Skola Skolgång i ordinarie skola är en viktig skyddsfaktor för placerade barn och unga. Alla ska garanteras skolgång. Barn/ungdomar med ofullständig skolgång ska ges möjlighet att komplettera grundskoleutbildning alternativt gymnasieutbildning. Utförare ska ha genomtänkta rutiner för hur planering och samverkan med berörda parter ska ske i syfte att tillgodose barnet/ungdomens behov av skolgång.

De flesta placerade barn får undervisning i en kommunal- eller fristående skola. Vissa institutioner bedriver egen fristående skola med tillstånd från Skolinspektionen. För dessa verksamheter gäller samma lagar och förordningar som för andra fristående skolor och de står under Skolinspektionens tillsyn. Tillståndet finns på Skolverkets databas för fristående skolor.27 För att få tillstånd krävs bland annat att skolan har en rektor och att personal som bedriver undervisning ska ha pedagogisk högskoleutbildning och utbildning för att undervisa respektive åldersgrupp och ämne.

Särskild undervisning Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete. Särskild undervisning ingår inte i det reguljära offentliga skolväsendet, en konsekvens av det är att det bara finns ett begränsat antal bestämmelser för den särskilda undervisningen. Även om den särskilda utbildningen inte omfattas av samma regelsystem 26 Hjelte m fl, 2009 27 http://www3.skolverket.se/friskola03/friskola.aspx

36 Upphandling och uppföljning av HVB

som det offentliga skolväsendet ska den så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i.

Den nya skollagen som ska tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli 2011 innebär att särskild undervisning inte längre kan bedrivas av HVB. Vid behov av särskild undervisning ska den anordnas av den kommun där HVB är belägen.

Fram till 1 juli 2011 kan särskilda undervisningsformer användas men då ska skolhuvudmannen (i hemkommun) formellt överlåta rätten att anordna utbildning till den som ska ge den särskilda undervisningen, en sådan överens­kommelse bör vara skriftlig.

Hälsa Utförare som tar emot barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar i syfte att bedriva hälso- och sjukvård ska anmäla detta till Socialstyrelsens vårdgivarregister (SOSFS 1998:13). För sådan verksamhet ska det finnas en verksamhetschef utsedd enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Omvårdnadsdokumentation ska föras enligt patientdatalagen (2008:355) och SOSFS 2008:14.

Alla utförare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl fysisk som psykisk hälsa hos barnet/ungdomen. Detta innefattar att tillgodose barnet/ ungdomens behov av läkar- och tandläkarkontakter.

Utföraren ska medverka till den individuella planen enligt SoL och HSL som ska utformas för barn som har behov av såväl hälso- och sjukvård som sociala insatser.

Kost Den kost som serveras av utföraren ska svara mot individuella behov och vara av god kvalitet. Så långt som möjligt ska hänsyn tas till individens önskemål om särskild kost p.g.a. hälso- etiska - eller religiösa skäl. Vid dygnetruntplacering ska 3 – målsystem tillämpas (frukost, lunch och middag) samt mellanmål.

Att främja en god kosthållning och utveckla kostmedvetenheten hos barnen/ungdomarna är ett krav som kan och bör ställas på utförarna, speciellt gällande verksamhet där barn/ungdomar vistas under lång tid.

Lokaler och säkerhet Utföraren ansvarar för att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och godkända lokaler med nödvändig anpassning till verksamhetens innehåll och barnens/ungdomarnas behov. Kommunen bör ta ställning till om lokalerna ska vara anpassade till personer med funktionsnedsättning och vad det i så fall innebär (t.ex. tillgänglighet för rullstolsburna). Krav på hög anpassning

Upphandling och uppföljning av HVB 37

Kapitel 2. Upphandling av HVB

medför ofta högre kostnader.

Utföraren har ansvar att bedriva ett systematiskt brandskyddarbete och förebygga olyckor28 samt kontinuerligt göra risk- och sårbarhetsanalyser utifrån innehållet i verksamheten. I det ingår att planera för verksamhetens fortgående även efter t.ex. brand.

I kommunens geografiska områdesansvar29 30 ingår att vissa verksamheter ska kunna bedrivas även vid allvarlig kris i samhället. Kommunen är ansvarig för verksamhet inom kommungränsen och krav ska ställas på utföraren att delta i den kommuns förebyggande krisplanering där verksamheten är belägen.

Rutiner för anmälningsskyldighet vid övergrepp eller missförhållanden En institution är en riskmiljö31. Det finns en större risk för att barn och unga på institutioner utsätts för våld och övergrepp än för barn som inte är i samhällsvård. Risken för övergrepp finns både från personal och från andra placerade barn och unga.

Utföraren ska göra analyser av vilka risksituationer som kan uppstå, samt utarbeta rutiner för att förebygga/förhindra att barn/ungdomar utsätts för hot, våld, övergrepp, olyckor etc. En viktig del i att förebygga är att ha kompetent personal som kan hantera våldssituationer och kända rutiner för hot och våldsituationer.

Bestämmelser om skyldighet att anmäla missförhållanden eller risk för missförhållanden, så kallad Lex Sarah, omfattar från och med den 1 juli 2011 hela socialtjänsten inklusive alla utförare.

Utförare ska ha rutiner för hur dessa föreskrifter tillämpas i verksamheten.

Rutinerna ska utgå från gällande föreskrift.

Geografisk närhet Om krav på geografisk närhet ska ställas eller ej är en fråga som kommunen måste ta ställning till. För de flesta barn och ungdomar är nätverksarbete och anhörigkontakter en naturlig del av vården och behandlingen. Täta kontakter med närstående är i synnerhet viktiga ju yngre barnet är. Den geografiska närheten alternativt tillgängligheten med kollektiva färdmedel är en viktig faktor. Även handläggarbesök påverkas av långt avstånd (i avstånd eller tid).

Närhet och kommunikationer kan därmed vara en aspekt att ta in i upphandlingen, i synnerhet för verksamhet riktade till yngre barn.

Ibland finns dock skydds- eller andra aspekter för individer som innebär att ett långt avstånd eller otillgänglighet är en fördel.

28 Utföraren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete enligt 2 kap. 2 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

29 ”Ingen force majeur för socialtjänsten” Socialstyrelsen, 2009 30 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 31 Sallnäs, i Denvall & Vinnerljung, 2006

38 Upphandling och uppföljning av HVB

Arbetssätt och metoder Vid upphandling av HVB är målet att få avtal med verksamheter som har en god kvalitet, vilket inbegriper ett gott arbetssätt och metoder som gagnar syftet. I socialt arbete används ibland begreppen arbetssätt, insatser respektive metoder utan att man gör någon åtskillnad mellan dessa 32. Arbetssätt används här som ett vidare begrepp än metoder som syftar på mer systematiska aktiviteter.33 När man ställer krav på arbetssätt och metoder bör såväl gemensamma som specifika faktorer beaktas. Arbetssätt innefattar gemensamma faktorer som antal och sammansättning på ungdomsgruppen, personalförhållanden och stabilitet i verksamheten, hur barnet/ungdomen görs delaktig och får socialt stöd osv. Som framgick i avsnitt 1.3 är det de gemensamma faktorerna som har störst effekt för barnet/ungdomen. Det innebär att krav främst bör ställas kring arbets- och förhållningssätt och hur utföraren arbetar för att uppnå en god miljö sammantaget. I detta ingår att barnet/ungdomen får stöd, blir lyssnad till, får sina materiella behov tillgodosedda och inte utsätts för övergrepp.

För att förhindra att barn och ungdomar utsätts för kränkande behandling kan krav ställas på utförarna att de har en likabehandlingsplan liknande de som skolorna ska ha enligt den nya lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever.

Vad gäller metoder, de specifika faktorerna, är svårigheten att det mesta som görs inom socialt arbete idag inte utvärderats i kontrollerad forskning34.

Socialstyrelsen har en metodguide för områdena barn och familj, funktionshinder samt missbruk och beroende: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/insatser Guiden ger tyvärr ingen vägledning vid bedömning av metoder inom detta område, för närvarande finns ingen metod för barn och ungdomar på HVB granskad35.

Vilka arbetssätt och metoder som är de för tillfället bästa förändras ständigt och beror på vilken individ det är som ska få behandlingen (EBP). Att en metod inte är evidensbaserad betyder inte per automatik att den är dålig eller verkningslös – den är bara inte testad (inte att sammanblanda med att den inte har effekt). Detta ställer stora krav på att de tjänstemän som formulerar och utvärderar anbud vid upphandling har kompetens att göra bedömningar utifrån anbud trots att det inte finns mycket kunskap på området.

Det finns en risk om man ställer krav på att utföraren ska använda vissa 32 33 34 35

SOU 2008:18 Bergmark & Lundström 1998:298 Jergyby & Sundell i red. Jergeby 2008 Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC), ett alternativ till institutionsvård är granskad och Aggression Replacement Training (ART) ska granskas.

Upphandling och uppföljning av HVB 39

Kapitel 2. Upphandling av HVB

arbetssätt eller metoder att det blir styrande och därigenom medverkar till så kallad ossifikation – detaljreglering som leder till förstelning och hämmar utveckling.

I en hållbar verksamhet bör arbetssätt och metoder stämma överens med verksamhetsidén, målgruppen och personalens kompetens. De ska dessutom vara etiskt försvarbara. Verksamheten ska också iaktta rådande lagstiftning inom bland annat arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention och ha ett genusperspektiv.

Arbetssätt och metoder får inte riskera att skada de som deltar i verksamheten. Viktigt är att behandlingsmetoder med känd risk för skada (som till exempel holding-terapi) inte används. Inte heller kontraindicerade arbetssätt och metoder ska användas. Att blanda hög- och lågriskgrupper och olika åldergrupper bör undvikas, men här finns reservation för att det t.ex. vid ett litet HVB kan finnas stora åldersspann som inte behöver vara negativt eller att ungdomar som varit en längre tid på ett HVB inte längre är ”högrisk” som nyintagna ungdomar kanske är.

Kategorispecifika krav inom arbetssätt och metoder Inom arbetssätt och metoder bör krav kopplas till specifika kategorier, se exempel från Nacka kommuns upphandling av HVB 2009:

HVB HVB för ungdomar 13-20 där missbruk och/eller kriminalitet är huvudorsak till placering: Denna kategori avser behandlingshem och kollektiv som har kunskap om och erfarenhet av ungdomar med ett aktivt missbruk och/eller allvarlig kriminalitet.

Orsaken till placeringen kan också vara spelmissbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. Behandlingen genomförs utifrån metoder som är särskilt anpassade till målgruppen. Oftast behöver

40 Upphandling och uppföljning av HVB

dessa ungdomar individuellt anpassad undervisning i mindre grupper. I de flesta fall ska ungdomarna efter behandlingen bo eller ha kontakt med sina familjer. Det är därför viktigt att verksamheterna har ett familje- och systemiskt perspektiv och att föräldrar och övrigt nätverk kan vara delaktiga i behandlingen. Behandlingen ska kunna ge förberedelse till eget boende. För de ungdomar som flyttar till eget boende efter behandlingstiden behövs ofta fortsatta stöd- och behandlingsinsatser.

En kategori är en utredningsinstitution, en form av HVB som tar emot barn och ungdomar med eller utan familjer. Situationen är ofta, men inte alltid, akut och syftet med placeringen är att genomföra kvalificerade, sociala utredningsinsatser för att utreda barnets eller ungdomens behov, föräldrarnas omsorgsförmåga samt familjens och nätverkets resurser. Krav kan ställas på att utredningarna ska göras utifrån BBIC:s behovsområden.

I denna kategori efterfrågas verksamheter som har djup och bred kunskap om psykosocial problematik, neuropsykiatriska problem och psykiatrisk problematik. Verksamheten ska ha kunskap om och tillämpa lämpliga utredningsmetoder utifrån uppdrag. Viktigt att tänka på vid kravställande är att personalen har den formella kompetens som krävs för uppgiften.

BBIC (Barns Behov i Centrum) BBIC är ett handläggnings- och dokumentationssystem för socialtjänstens arbete med barn och unga som förvaltas av Socialstyrelsen. BBIC tillämpas av de flesta kommunerna. Kommunen kan ställa krav på att utförare ska tillämpa BBIC:s livsområden i vården och behandlingen. Krav på att dokumentationen utformas utifrån de rubriker som finns i BBIC kan också ställas då detta underlättar mycket vid handläggning.

Att ställa krav på att utförare ska ha kunskap om BBIC och att tillämpa dess utgångspunkt borde vara grundläggande, oavsett om utföraren till fullo använder sig av BBIC eller ej. Men det är inte möjligt att ställa krav på att samtlig personal ska vara BBIC utbildade eftersom enbart Socialstyrelsen är licenserade att genomföra utbildning och certifiera verksamheter, och de kan inte garantera att alla kan ges utbildning.

Men krav kan ställas i form av ambitionsmål om att utföraren under avtalsperioden utvecklar sin kunskap om och arbetssätt enligt BBIC. Krav kan alternativt ställas på att någon/några i personalgruppen (helst nyckelpersoner) ska ha genomgått utbildning som Socialstyrelsen tillhandahåller senast vid avtalstecknande/planerad avtalsstart (eller inom viss tid).

Nätverk Placerade barn och unga har ofta sämre kontakt med sitt nätverk efter placering än andra barn/unga har efter att de flyttat hemifrån. Ett fungerande nätverk är en salutogen faktor och det är därför viktigt att främja det under placeringstiden. Utföraren ska därför ha ett arbetssätt som omfattar barnets familj, närstående och nätverk. De flesta barn/unga ska återvända till sina familjer efter behandlingen och det är också därför viktigt att verksamheterna har ett familjeperspektiv och att föräldrar och övrigt nätverk är delaktiga i behandlingen. Även unga som flyttar till eget boende har bättre utsikter om de har goda kontakter med nätverket. Krav ska därför ställas på verksamheten att ge möj-

Upphandling och uppföljning av HVB 41

Kapitel 2. Upphandling av HVB

lighet till barnet/ungdomen att umgås med viktiga personer i nätverket och verksamheten ska aktivt arbeta med att stärka goda kontakter med barnets ursprungliga nätverk utifrån barnets behov. Det är viktigt att utgå från barnets/ungdomens vilja när det gäller kontakter med nätverk.

Syskon är viktiga för de flesta barn/unga och utföraren ska främja regelbundna syskonkontakter, det gäller inte minst umgänge med syskon som också är placerade utanför hemmet.

Barn och ungdomar med bedömt skyddsbehov ska ges möjlighet att träffa viktiga personer i nätverket under trygga former. Detta umgänge kan behöva utövas på neutral plats och under överinseende av personal.

Eftervård/utsluss En stabil vårdkedja med eftervård efter placering ökar enligt forskningen förutsättningarna för en god utveckling36. Från den 1 april 2008 finns ett tillägg i 5 kap. 1 § SoL 37om socialnämndens ansvar efter att ”vård och fostran” utanför det egna hemmet upphört. Eftervården kan organiseras dels av hemkommunen i egen regi eller av utföraren. Om utföraren ska erbjuda eftervård ska det anges i förfrågningsunderlaget. Den eftervård som erbjuds av utförare och priser för olika typer av eftervårdsinsatser varierar. Många, men inte alla, utförare erbjuder eftervård. Det kan vara lämpligt att utforma kraven i en upphandling så att utförarna ska kunna erbjuda eftervårdsinsatser som tilläggstjänster som är valbara för kommunen utifrån den enskildes behov (vid avrop/placering).

Vid placering i en verksamhet med en uttalad vårdkedja är det viktigt att från början göra upp förutsättningarna. Avser kommunen att använda utförarens vårdkedja eller har man en egen vårdkedja som man föredrar att använda? Innehållet i eftervården bör beskrivas utifrån barnets/ungdomens behov med utgångspunkt i vårdplan och genomförandeplan.

Samverkan Relationen mellan kommun och utförare är en viktig förutsättning för att placeringen ska bli framgångsrik. Det är viktigt att se att bägge parter är beroende av varandras förtroende och tilltro. Krav på ömsesidigt informationsutbyte är grundläggande. Utföraren behöver information för att kunna fullgöra sitt uppdrag och kommunen behöver information för uppföljning, beslut och andra insatser.

Utföraren bör förbinda sig att samarbeta med kommunen i frågor som rör placeringen. Inför varje placering bör parterna komma överens om former för det fortsatta samarbetet, ansvarsfördelning, mötesfrekvens och kommunikation för den aktuella placeringen.

36 Socialstyrelsens Meddelandeblad (2009) 37 2001:453

42 Upphandling och uppföljning av HVB

Samverkan sker dock inte enbart med kommunen utan även med närstående, hemskola/lokal skola, hälso- och sjukvård (inkl. BUP), andra myndigheter.

Utföraren bör förbinda sig att även samverka med dessa och ha rutiner för det.

Glöm inte att utföraren ska förbinda sig att underrätta kommunen om barnet/ungdomen eller familjen uteblir eller avvikit.

Personal Allmänt ska personalen vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Utföraren svarar för att personal och ledning efterlever den lagstiftning om tystnadsplikt som gäller för verksamheten.

Vid rekrytering av personal skall utföraren göra den obligatoriska registerkontrollen via misstanke- och brottsregistret38, 39.

Utbildning, erfarenhet och kompetensutveckling För att få tillstånd att bedriva HVB kräver Socialstyrelsen att den som förestår verksamheten ska ha adekvat högskoleutbildning motsvarande minst 120 poäng40. För övrig personal gäller att de ska ha den utbildning och erfarenhet som krävs för att erbjuda vård och behandling av god kvalitet och som uppfyller kraven på säkerhet. I de nationella bedömningskriterierna förtydligas att HVB som tar emot barn och unga bör ha tillgång till läkare (kan säkerställas genom överenskommelse med sjukvårdshuvudman). Barnpsykiatrisk kompetens bör finnas i verksamheter som tar emot barn och unga med neuropsykiatrisk problematik och barnpedagogisk för de som tar emot barn i förskoleåldern.

Den nationella tillsynsrapporten visar att utbildningsnivån hos personalen måste höjas. Vid upphandling bör man uttala vilken formell och erfarenhetsmässig nivå som kommunen anser är rimlig. Kommunen har möjlighet att vid upphandling ställa högre krav än de Socialstyrelsen ställer, men det kan innebära högre kostnader och kraven bör harmoniera med krav kommunen ställer på egen verksamhet (om man har sådan).

Vissa kommuner ställer krav på att en viss andel av behandlingspersonalen ska ha relevant högskolekompetens. Det är fullt görligt men ställer krav på transparens vad gäller vad som t.ex. är ”motsvarande” om man har det begreppet med.

38 Se SoS Meddelandeblad februari 2009 39 (SOSFS 2009:4) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende.

40 Från 2007 anges omfattningen av högskoleutbildningen i högskolepoäng (tidigare användes poäng) där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (hp). Detta betyder att 120 poäng = 180 högskolepoäng.

Upphandling och uppföljning av HVB 43

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Exempel från Sundsvalls kommun 2007 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet anges. Personalen ska ha adekvat grundutbildning och vara utbildad inom den metodik som används av behandlingshemmet. Huvuddelen av personalen ska ha en utbildningsnivå som minst behandlingsassistent eller motsva-

rande kompetens förvärvad på annat sätt.

Behandlingshemmet skall ha vidareutbildad personal inom de områden man uppger sig kunna behandla. En redogörelse ska lämnas över de olika personalkategoriernas kompetens. Personalen ska kontinuerligt få adekvat handledning.

Tillgången på utbildad personal varierar lokalt och för att höja kompetensnivån utan att riskera att få för få anbud vid upphandling kan man ge utförarna möjlighet till omställning. T.ex. kan man ställa krav på att utföraren under avtalstiden aktivt medverkar till kompetenshöjning i personalgruppen.

Det är viktigt att den efterfrågade kompetensen finns hos den behandlande personalen och inte endast hos den administrativa ledningen.

Med tanke på att det ofta är många anbudsgivare rekommenderas att skapa en mall som ska fyllas i lika av alla. Där kan antal anställda i olika yrkeskategorier anges. Kommunen måste i förväg bestämma hur man kommer bedöma och kommunicera detta tydligt i förfrågningsunderlaget, t.ex. om kommunen ställer krav på viss nivå på kompetens. tabell 2. Förslag på mall, kompetens.

Befattning

Tjänstgörings-grad i %

Utbildning

Antal år i yrket

Kön

Anställd sedan

Övriga meriter

Ett HVB är en krävande miljö för personalen varför krav ska ställas på att behandlingspersonal ska ha kontinuerlig kompetensutveckling och handledning.

Kategorispecifika krav inom personal och bemanning Liksom inom arbetsätt och metoder finns här skäl att koppla personalens kompetens, täthet och bemanning till kategorierna. Har personalen den kompetens som krävs för den specifika kategorin? T.ex. för kategorin utredningsinstitution krävs att det finns psykiatrisk kompetens. Om utföraren erbjuder terapeutisk behandling ska finnas särskilt utbildad personal som har kompetens för dessa arbetsuppgifter. Psykoterapi ska bedrivas av utbildad

44 Upphandling och uppföljning av HVB

legitimerad psykoterapeut. För familjeterapi ska finnas familjeterapeutisk kompetens osv.

Om verksamheten använder en viss metod ska personalen ha kompetens för metoden, det är viktigt att tänka på vad man anser är tillräcklig kompetens. Är en en-dags-utbildning i t.ex. ART tillräckligt för att personalen ska anses ha tillräcklig kompetens för att tillämpa ART? Bemanning/personaltäthet Vilken bemanning och vilken personaltäthet som behövs beror på vilken verksamhet (kategori och målgrupp) som bedrivs. Men personaltätheten ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet. Utföraren skall kunna säkerställa kvaliteten i den avtalade vården även vid personalens frånvaro på grund av sjukdom, semestrar etc.

Enligt SOSFS 2003:20 2 kap 3§ ska det vid HVB som tar emot barn och unga finnas personal dygnet runt i verksamhetens lokaler.

För att ta reda på bemanning kan en redogörelse av personaltäthet och bemanning begäras in. tabell 3. Förslag på mall, bemanning.

Dagtid

Eftermiddag/kväll

Natt

Meddelarfrihet Den meddelarfrihet som råder för offentliganställd personal gäller inte privatanställd personal. Om kommunen vill att utförarens personal ska omfattas av meddelarfriheten måste detta uttryckas som ett krav.

Notera att effekterna av införandet av ett sådant krav/kontraktsvillkor är en avtalsrättslig fråga mellan kommun och utförare.

Alkohol- och drogpolicy Det kan vara relevant att begära att utförare skall ha en gällande ”Alkoholoch drogpolicy” för personal. Om det ska begäras bör specificeras vad den ska innehålla, t.ex. alkohol- och drogfrihet i verksamhetens lokaler. Tänk på att inte begära in material som inte kommer att användas.

Dokumentation Alla utförare ska dokumentera enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomför-

Upphandling och uppföljning av HVB 45

Kapitel 2. Upphandling av HVB

ande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS 41. Utföraren ansvarar, inom den egna verksamheten, för att dokumentation och förvaring av handlingar sker enligt gällande lagar och förordningar samt att dessa förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem.

Utföraren ska enligt 11 kap 5 § SoL dokumentera faktiska omständigheter och händelser av betydelse42.

Utförarna har inget eget ansvar att dokumentera ytterligare, men kommunen kan ställa krav på utförarna att få en skriftlig rapport t.ex. vid omprövning/övervägande av vården som sker var 6:e månad. Likaså kan krav på att dokumentationen ska ske enligt BBIC: s behovsområden ställas.

Det är lämpligt att ställa krav på utförarna att i samband med insatsernas upphörande överlämna all individrelaterad dokumentation avseende den enskilde till kommunen som har ansvar för arkivering.

Planer Kommunens beslut om placering ska finnas kopplat till en vårdplan som bl.a. anger syftet med placeringen. Vårdplanen kan även innehålla andra insatser som inte är direkt relaterade till placeringen. Om en individuell plan har upprättats enligt HSL och SoL bör de insatser som framgår av den även framgå i vårdplanen.

Vid placering ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter 43en genomförandeplan upprättas. Planen ska svara mot vårdplan samt vara tidsbestämd. Genomförandeplanen motsvarar de planer som lokalt kan ha andra ­benämningar, t.ex. behandlingsplan eller liknande. 44, 45 Vid upprättandet av planer ska de huvudmän som utifrån barnets behov är berörda, såsom socialtjänst, skola och BUP, delta. Olika kommuner har olika rutiner kring vem som upprättar genomförandeplanen. I vissa kommuner är det kommunens handläggare som ansvarar för att upprätta planen och i andra kommuner är det utföraren som ansvarar för att den upprättas. Oavsett vem som ansvarar ska den skriftligen upprättas i samband med att insatsen påbörjas.

Planen ska upprättas i samverkan mellan utförare/kommun tillsammans med barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare och undertecknas av alla parter.

Genomförandeplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål samt en redogörelse för när och hur insatserna ska genomföras. Av planen skall det bl.a. framgå om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen, vilka personer som har 41 SOSFS 2006:5 42 För SiS gäller särskilda regler.

43 SOSFS 2006:11 44 Bestämmelser om vårdplan och genomförandeplan finns i 11 kap 3 § SoL. 45 B arn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser, Socialstyrelsens handbok, 2006

46 Upphandling och uppföljning av HVB

deltagit i planeringen, när planen har fastställts, och när och hur planen skall följas upp. Barnet/ungdomen ska, utifrån ålder och mognad, ges möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över planering och genomförandet av sin egen behandling.

Genomförandeplanen är ett levande dokument som kontinuerligt ska uppdateras och handläggaren/utföraren ska kontaktas vid förändringar som kan påverka genomförandeplanen.

Den genomförandeplan som upprättas vid placeringens början utgör tillsammans med vårdplanen grunden för individuppföljning och utvärdering av insatsen.

Genomförandeplanen hör till den enskildes personakt.

Kvalitetssäkring Enligt 3 kap. 3 § SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet, detta inbegriper46 all verksamhet inom området, oavsett om den bedrivs i offentlig eller enskild regi. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ”Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS”47 regleras att kommunen ska försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i verksamhet där kommunen köper insatser. Enligt Socialstyrelsen kan dock verksamheten fritt anpassa sin modell för kvalitetssystem till de egna förutsättningarna, och kvalitetssystemet behöver inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens kvalitetsmål.

Syftet med ett kvalitetssystem är enligt Socialstyrelsen48 att säkerställa att den enskildes behov av vård och behandling tillgodoses. Förutom det egna resultatet av uppföljning och utvärdering behöver verksamheten i sitt utvecklingsarbete ta hänsyn till såväl de enskildas synpunkter och klagomål som resultat från forskning och tillsyn. Personalen förutsätts också vara delaktig i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten.

För att kommunen ska kunna säkerställa att utföraren uppfyller sina åtaganden och att det är god kvalitet i verksamheten måste krav ställas på att utföraren ska ha ett system för kvalitetssäkring. Det ska minst innehålla rutiner för egenkontroll och regelbunden uppföljning av verksamhetens kvalitet samt klagomålshantering. I den ska framgå hur inkomna synpunkter och klagomål tas emot och hur åtgärder som vidtagits ska dokumenteras och delges kommunen.

Oplanerade avbrott i placeringen är en faktor som starkt påverkar utgången av behandlingen negativt. Krav bör därför ställas på att statistik över oplanerade avbrott/ sammanbrott i placeringen ska föras av utföraren som också ska förbinda sig att arbeta systematiskt för att förhindra oplanerade avbrott.

46 Prop. 2008/09:160 s. 105 47 SOSFS 2006:11 48 Socialstyrelsen och Länsstyrelserna (2006) Nationella bedömningskriterier för den sociala tillsynen

Upphandling och uppföljning av HVB 47

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Uppföljning och utvärdering Detta avsnitt rör hur kommunen kan ställa krav på utföraren rörande uppföljning och utvärdering. Det är den lagstadgade uppföljningen enligt socialtjänstlagen som avses. Kommunen och utföraren har bägge ansvar att följa upp verksamheten och de insatser som görs. Utföraren ska, förutom att själv följa upp sin verksamhet, ge kommunen möjlighet att genomföra uppföljning av verksamheten på det sätt som kommunen beslutar om. Kommunen ska ställa krav på utförarna att ge kommunen rätt till insyn och rätt att göra såväl planerad som oplanerad uppföljning av verksamheten. Förslag på hur kommunen kan följa upp verksamheten beskrivs i kapitel 3 Uppföljningsmodell.

Utföraren har också eget ansvar att följa upp sin verksamhet löpande enligt ovan och dessa uppföljningar ska delges kommunen. Utöver detta är det dock rimligt att ställa krav på att utföraren ska utvärdera den verksamhet de bedriver. Utvärdering innebär att grundligt värdera de metoder och arbetssätt som utföraren använder för att säkerställa att dessa är ändamålsenliga utifrån verksamhetsidé och målgrupp. För att genomföra en systematisk utvärdering bör den göras med vedertagna utvärderingsinstrument, om sådana finns för verksamheten. Se Socialstyrelsens översikt över bedömningsinstrument: www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/­ barnochfamilj. Resultat av utvärdering ska delges kommunen.

Uppsägning av plats Överenskommelser kring uppsägning av placering kan med fördel formuleras i avtalstexten. Här avses uppsägning av placering/plats – inte hävning av ramavtalet.

Olika kommuner har olika riktlinjer rörande uppsägning. Skriftlig uppsägning är vanligt och uppsägningstiden skiftar beroende på insats, ett riktmärke är ju längre placering desto längre uppsägningstid.

Villkor för avbrytande av placering bör regleras i avtalstexten. Villkoren kan t.ex. formuleras: Om utföraren väljer att avbryta placeringen måste denne i skälig tid meddela handläggaren. Om utföraren - i strid med avtalet - avbryter placeringen med omedelbar verkan skall utföraren ersätta de kostnader som uppkommer i samband med avbrytandet, motsvarande tio (eller annan omfattning kommunen anser skälig) behandlingsdagar på sista fakturan till kommunen.

Kommunen har också rätt att utan föregående uppsägning avbryta placeringen omedelbart om det föreligger allvarliga missförhållanden i verksamheten och det finns påtaglig risk för att vistelsen i verksamheten kommer att vara till skada för den placerade personen. I sådana fall upphör placeringsavtalet genast att gälla.

Vid utflyttning ska utföraren medverka till att den placerades personliga tillhörigheter kommer denne tillhanda.

48 Upphandling och uppföljning av HVB

Ersättning Enligt den studie som Sallnäs et al (2010) genomfört har ungdomar på HVB materiellt sämre resurser än både ungdomar i familjehem och de som bor hemma. Beslut om hur mycket ersättning som ska utgå till enskilda är myndighetsbeslut. Men vad som framkom i studien var att HVB var mindre flexibla vid tillfälliga ekonomiska behov. Hur pengar ska tillhandahållas barnet/ ungdomen kan man som kommun avtala med utföraren om.

Vad som ingår i dygnskostnaden bör regleras i avtalsförslaget. Allmänt kan sägas att i dygnskostnaden bör alla kostnader för placeringen ingå, detta underlättar för såväl utförare som kommun. Olika kommuner kan dock ha olika riktlinjer.

Kommunen ska inte bekosta insatser som annan huvudman ansvarar för.

Landstingen har kostnadsansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser och kommunen har ansvar för boende, omsorg och sociala behandlingsinsatser, detta kan i praktiken vara problematiskt, se kapitel 1 avsnitt om hälsa.

Förslagsvis kan krav formuleras som följer: Vid placering ska barnet/ungdomen ha kläder för årstiden. Därefter ansvarar utföraren för omkostnader för kläder, resor och aktiviteter som ingår i utförarens verksamhet (t.ex. fjällresor och dylikt), fickpengar osv. Kommunen står för kostnader för receptbelagd medicin, under förutsättning att utföraren ser till så att högkostnadskort används. För glasögon/linser gäller att kommunen står för detta under förutsättning att utföraren får kostnadsförslag godkänt av handläggaren före köp/beställning.

Prisreducering på dygnsavgiften kan göras vid planerad frånvaro (vanligen används en procentsats). Tänk på att det kräver administration och bevakning.

Anbudsprövning Prövningen av anbuden ska göras i flera steg: 1. P rövning av leverantören – formella krav, uteslutningsgrunder och en prövning av leverantörens lämplighet.

2. Prövning av kraven på uppdraget 3. U tvärdering av anbud Utvärdering av anbud och utvärderingsmodeller Enligt LOU ska objektivitet iakttas vid utvärdering av anbud. Men vid denna typ av komplexa tjänstupphandlingar måste viss subjektivitet vid bedömningen av anbuden godtas. Subjektivitet ska inte förstås som godtycklighet. De upphandlingsrättsliga principerna ska alltid iakttas. En förutsättning för att genomföra

Upphandling och uppföljning av HVB 49

Kapitel 2. Upphandling av HVB

en bra utvärdering är att referensgruppen (som deltar vid utformandet av kraven i kravspecifikationen och sedan i utvärderingen av anbuden) innefattar personer med kompetens inom verksamhetsområdet. Det får då förutsättas att utvärderingsgruppen gör en professionell och saklig bedömning av anbuden utifrån förutsättningarna i förfrågningsunderlaget. Det är likväl subjektiva bedömningar, utifrån objektiva grunder (förfrågningsunderlaget och anbuden), som måste göras. Gränserna för tolkningsutrymmet som utvärderingsgruppen har att spela med bestäms av den professionella kontexten.

Oavsett vilken utvärderingsmodell som kommunen väljer att använda, är det viktigt att formulera de obligatoriska kvalitetskraven på tjänsten/uppdraget på så sätt att kvalitetsnivån motsvarar den miniminivå för kvalitet som kommunen efterfrågar och som kommunen är beredd att betala för.

Det är också viktigt att tydligt ange hur anbudspriset (dvs. det pris som ska utvärderas) ska anges och vilka kostnader som ska ingå (eller inte får medräknas) i detta pris.

Lägsta pris Modellen innebär att de anbud som uppfyller de obligatoriska kraven på tjänsten utvärderas utifrån priset.

En vanlig farhåga är att utvärderingsmodellen lägsta pris medför sämre kvalitet, eller mindre fokus på kvalitet. Så behöver inte vara fallet. Tvärtom kan nivån för uppställda obligatoriska kvalitetskrav vara så hög att vissa utförare slås ut. Det är därför viktigt att sätta precis rätt nivå på de obligatoriska kraven. Detta innebär i praktiken att man, för varje krav man avser att ställa, frågar sig om kravet är relevant/nödvändigt för att uppnå önskat resultat.

Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet Denna modell innebär att man utvärderar ett anbud utifrån både pris och kvalitet eller annorlunda uttryckt, att man sätter ett ekonomiskt värde på kvaliteten.

Kvalitetskriterierna ska vara relevanta, transparanta och utvärderingsbara.

De ska viktas, eller om detta inte är möjligt, anges i fallande prioritetsordning.

Istället för att använda en utvärderingsmodell som bygger på poäng bör man använda en modell där man sätter en prislapp på varje kvalitetskriterium (detta är ett fiktivt pris som används i utvärderingen). Denna lösning har en pedagogisk effekt eftersom den tvingar kommunen att analysera vad den är beredd att betala för den extra kvaliteten. Modellen kan valfritt utformas så att man beräknar pålägg för kriterier som inte uppfylls eller avdrag för kriterier som uppfylls. I följande exempel används avdrag för kriterier som uppfylls49 49 S trategiska offentliga inköp – En praktisk vägledning, Kalle Krall och Eva-Lotta Sandberg, SKL Kommentus, 2010, s. 66.

50 Upphandling och uppföljning av HVB

Exempel 50: De kvalitetskriterier som ska utvärderas är eftervård samt en viss typ av behandlingsmetod. Kommunen är beredd att betala 300 kr extra om eftervård kan erbjudas och 200 kr extra om Behandlingsmetod X kan erbjudas. tabell 4. Modell för utvärdering av anbud.

Anbud

Pris (dygnspris)

Eftervård

Behandlingsmetod X

Totalbetyg

A

1 500

Nej

Ja

0 + 200 = 200

B

1 700

Ja

Ja

300 + 200 = 500

Beräkning: Anbud A:s pris 1 500 kr avräknas med 200 kr, vilket blir 1 300 kr. Detta är det fiktiva pris som kommer att användas för att jämföra anbuden i utvärderingsfasen.

Anbud B:s pris 1 700 kr avräknas med 500 kr, vilket blir 1 200 kr. Detta är det fiktiva pris som kommer att användas för att jämföra anbuden i utvärderingsfasen.

Det anbud som har lägst fiktivt pris/jämförelsepris vinner. Anbud B vinner.

Avtalat pris kommer givetvis fortfarande att vara 1 700 kr.

Prismodell Om kommunen använder en prismodell med fasta priser, utvärderas inte priset utan enbart kvaliteten. Om kommunen däremot väljer en modell där priset utvärderas (dvs. där pris är ett utvärderingskriterium) är det viktigt att tänka på vilken prismodell som används och vilka konsekvenser detta kan få.

Anbudspriserna måste anges på samma sätt så att de blir jämförbara i utvärderingsfasen. Detta förutsätter att kommunen har kunskap om prisbilden på marknaden. Kommunen måste göra en egen analys för att sedan bestämma hur anbudsgivarna ska ange pris i upphandlingen. Man ska känna till hur marknaden ser ut men inte låta sig styras av den. Kommunen ska avgöra vilket behov som ska täckas och hur anbudspriset ska anges.

Det är inte alldeles enkelt att avgöra hur ett anbudspris ska anges. Utgångspunkten är att det vid upphandling av HVB anges ett dygnspris. Kommunen måste tydligt ange vad som ska ingå (och inräknas) i detta pris. Det är detta pris som ligger till grund för de värden man tilldelar utvärderingskriterierna.

50 Denna modell är utformad efter en modell som används i Krall och Sandberg, 2010. För utförligare läs­ ning samt fler exempel på utvärderingsmodeller se: Uppdragsforskningsrapport: 2009:10 ”Att utvär­ dera anbud”, Mats Bergman och Sofia Lundberg, ISSN-nr 1652–8069, Konkurrensverket, Stockholm, 2009, samt Sammanställning av utvärderingsmodeller, Sveriges Kommuner och landsting, 2008-08-06.

Upphandling och uppföljning av HVB 51

Kapitel 2. Upphandling av HVB

Vissa anbudsgivare har olika typer av prisnivåer t.ex. om insatser ges i olika faser som betingar olika pris. Kommunen bör i förfrågningsunderlaget poängtera vikten av att anbudsgivaren anger pris enligt instruktionerna i underlaget och att kommunen, vid utvärderingen av anbuden, kommer att bortse från priser och prismodeller som inte efterfrågats av kommunen. Även om stinting eller cream-skimming (se avsnitt Forskning om placering) inte konstaterats i Sverige betyder inte det att fenomenet kanske inte finns. Var observant på risken för låga anbud som inte täcker kraven på bemanning t.ex.

Anbudsgivning m.m.

Om man har delat upp upphandlingen i flera delar t.ex. i kategorier ska anbudsgivarna ha möjlighet att lämna anbud på en eller flera delar i upphandlingen. Varje del utvärderas separat.

Kommunen ska i förfrågningsunderlaget ange om den tänker anta en eller flera (minst tre) anbudsgivare (utförare). Om man avser anta flera anbudsgivare måste kommunen ange rangordning eller någon annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelning sker på objektiva grunder, se avsnitt Rangordning.

Vanligt vid upphandling är att kommunen tillhandahåller ett anbudsformulär där anbudsgivaren antingen ska uppge att det uppfyller ett visst krav eller ska komma in med någon form av bevis. Bevisen kan bestå av kopior på tillstånd eller en beskrivning av t.ex. verksamhetsidén eller arbetsätt och metoder.

Rättelse av fel, förtydligande och komplettering Kommunen får tillåta att en anbudsgivare rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudsansökan eller anbudet.

Kommunen får också begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar handlingar som getts in och som avses i kontroll av leverantörs lämplighet som anbudsgivare enl. 10 och 11 kap. LOU. Kommunen bör använda sig av ovannämnda möjligheter, risken är annars att upphandlingsförfarandet blir eller upplevs (av anbudsgivarna) som väl formalistiskt. Kommunen bör undvika att, endast pga. formalia, utesluta anbudsgivare som kanske skulle vara lämplig som utförare.

Kommunen får också begära att ett anbud förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Stor försiktighet bör iakttas om kommunen väljer att använda sig av denna möjlighet. Notera att kompletteringen/ förtydligande, som ju sker efter anbudstidens utgång, aldrig får innebära att en anbudsgivare i praktiken får längre tid på sig att skriva anbudet än övriga anbudsgivare. Alla anbudsgivare måste behandlas lika. På samma sätt måste kommunen ge samma möjlighet till alla anbudsgivare att lämna in samma typ av komplettering eller förtydligande.

52 Upphandling och uppföljning av HVB

Rangordning Enligt upphandlingsreglerna ska kontrakt (avrop) tilldelas utifrån rangordning (eller annan fördelningsnyckel). Om rangordning tillämpas innebär det att den som får mest poäng vid utvärderingen ska komma högst på listan och sen avropas först. Handläggarna ska först vända sig till nr 1 på listan och om utföraren inte kan erbjuda plats ska handläggaren vända sig till nr 2 osv. Om man har delat upp upphandlingen i flera delar ska som tidigare nämnts varje del utvärderas separat. Detta innebär att varje del/kategori har en egen rangordning och de som erbjuder en viss tjänst (och som antas i samma kategori) jämförs med varandra.

Det finns flera dilemman med rangordning. Dels är de behov som enskilda har sällan så identiska att alla HVB inom kategorin passar lika bra. Men kategorier för alla behov skulle skapa ett ohanterligt stort antal kategorier. Exempelvis kan en ungdom som har en viss problematik också ha behov av att bo på en viss ort, eller det kan finnas någon annan på just det HVB som ungdomen inte bör bo tillsammans med. Socialtjänstlagens grundläggande idé om individanpassade insatser kan här kollidera med de grundläggande principerna om likabehandling av leverantörer i lagen om offentlig upphandling.

Ett annat dilemma är att rangordning hindrar brukarmedverkan. I Patientoch brukarmedverkan för effektivare hälso- och sjukvård och socialtjänst51 framgår att synen på patienter/brukare som ”mottagare” av hälso- och sjukvård resp. socialtjänst måste förändras mot en syn och en praktik där brukarna är medskapare. Om rangordning tillämpas strikt finns inget utrymme för brukarmedverkan, brukaren är passiv mottagare för den insats som upphandlingen rangordnat högst.

Om valfrihetssystem tillämpas undviks dilemmat med rangordning, men det innebär andra svårigheter. Se avsnitt LOU-LOV. I förarbetena till LOU diskuteras tilldelning av kontrakt (avrop). Där anges att: ”möjligheterna att välja leverantör på grunder som inte är objektiva strider mot grundtankarna bakom regleringen av den offentliga upphandlingen och skapar osäkerhet hos leverantörerna”.

Men de fortsätter med att undantag kan göras: ”om den upphandlande myndigheten inte helt på egen hand kan formulera sitt behov. Detta gäller t.ex. i det fall en patient eller annan vård- eller omsorgstagare genom möjlighet att påverka valet av leverantör kan utöva inflytande på de tjänster eller varor som myndigheten skall tillhandahålla. En upphandlande myndighet måste följaktligen under vissa förutsättningar ha möjlighet att frångå den i avtalet fastlagda rangordningen. För att den upphandlande myn51 SKL positionspapper 2010-05-05 (09/3743)

Upphandling och uppföljning av HVB 53

Kapitel 2. Upphandling av HVB

digheten skall kunna göra en sådan avvikelse måste möjligheten därtill framgå av förfrågningsunderlaget och utgöra en del av ramavtalets innehåll.” 52 Detta innebär att vid upphandling enligt LOU ska kommunen ha en fastställd avropsordning eller fördelningsnyckel (t.ex. rangordning) som ska följas.

Men om man tydligt anger i förfrågningsunderlaget att man kommer att tillämpa möjligheten till undantag kan undantaget tillämpas. När kommunen frångår rangordningen vid avrop/beställning, ska detta ske med hänvisning till de individuella behoven/önskemålen och sakliga skäl ska kunna anges53.

I praktiken gör många kommuner avsteg från såväl rangordning som ramavtal då man uppfattar att reglerna kring ramavtal kolliderar med individens behov. 54 Värt att notera är att Kammarrätten i Stockholm prövat frågan om huruvida ett ramavtal på hälso- och sjukvårdens område (tjänster inom klinisk fysiologi och klinisk neurofysiologi) i vilket det inte hade angetts att avropen skulle ske utifrån en fastställd rangordning varit förenligt med bestämmelserna i LOU och de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna som bär upp lagen55. Kammarrätten fann, bl.a. med hänvisning till patienternas rätt att enligt hälso- och sjukvårdslagen välja vårdgivare, att det varit förenat med påtagliga nackdelar att kräva att de enskilda avropen skulle ske utifrån en given rangordning och hänvisade då till den undantagsmöjlighet som anges i lagens förarbeten. Kammarrätten konstaterade att de enskilda kontrakten ska tilldelas till någon av de vårdgivare som efter konkurrensutsättning antagits som ramavtalsleverantör. Vidare konstaterade rätten att tilldelningen ska ske i enlighet med patienternas lagstadgade rättighet utifrån det val som den enskilda patienten gör i samråd med sin läkare. Kammarrätten menade att det av nämnda skäl inte förelåg någon risk att kontrakt skulle tilldelas på godtyckliga grunder eller ramavtalet användas på ett från konkurrenssynpunkt otillbörligt sätt. Därmed innebär den aktuella regleringen för tilldelning av kontrakt inte något brott mot upphandlingsreglerna.

Kommersiella krav – avtalsvillkor Ett väl formulerat avtal tydliggör parternas roller. Avtalsvillkoren utformas i enlighet med kraven och förutsättningarna i förfrågningsunderlaget. Utifrån detta avtal, som alltså är ett ramavtal, kan sedan de individuella avtalen utformas vid placering/avrop.

52 I Prop. 2006/07:128 s.175 53 Tänk på att det är en stor skillnad mellan att bara frångå rangordningen jämfört med att frångå ram­ avtalet och anlita någon leverantör som man inte har avtal med. I det sistnämnda fallet riskerar man skadeståndskrav från samtliga leverantörer av den aktuella tjänsten som har avtal med kommunen.

54 Forkby & Höjer (2008) 55 Kammarrätten i Stockholm, Mål nr 7433–09 (meddelade 2010-02-16).

54 Upphandling och uppföljning av HVB

Ett avtalsförslag för ramavtalet kan lämnas som bilaga till förfrågningsunderlaget. Avtalsförslaget bör bland annat innehålla följande:

›› Avtalets omfattning ›› Avtalstid (förlängning av avtalstiden bör anges som option för ­kommunen) Kommunens och utförarens åtagande

›› Ersättning (inkl. ev. möjlighet till prisjusteringar) ›› Ansvar (inkl. frågan om försäkringar) ›› Sekretessfrågor ›› Uppsägning (både av ramavtal och av s.k. individavtal) ›› Ev. sanktioner ›› Tvister Det är upp till kommunen att vid avtalsuppföljningen kontrollera att kraven följs och, om så inte skulle vara fallet, påföra de sanktioner som angetts i avtalet med anledning av kontraktsbrottet. Man kan välja att koppla en sanktion, t.ex. klausul om vite, till det eller de krav som man anser är särskilt viktiga att utföraren följer.

Uppföljning av avtal (ramavtal) Uppföljning är en viktig del av upphandlingsverksamheten. Kommunen bör redan i upphandlingsfasen fundera på uppföljningsarbetet och ta ställning till hur uppföljningen ska genomföras. Faktorer som har betydelse i sammanhanget är hur kommunens upphandlingsorganisation ser ut, vilka frågor/ områden som är prioriterade, hur resursfördelningen ser ut osv. Som ett minimum vid uppföljning bör kommunen kontrollera att kraven på utföraren fortfarande är uppfyllda.

Kommunen bör ha som mål att skapa en evidensbaserad uppföljningsprocess.

Det är viktigt att man även följer upp avtalstroheten när det gäller att följa gällande rangordning och ev. köp utanför gällande ramavtal.

Upphandling och uppföljning av HVB 55

Kapitel X. Kapitelnamn

56 Upphandling och uppfรถljning av HVB

KAPIT EL

3

Uppföljning av HVB Allt större vikt läggs på uppföljningar av verksamheters kvalitet och resultat. Men ska man följa upp förutsätter det att man vet vilka resultat som uppnåtts och hur brukarna har upplevt insatserna. Hur följer man upp HVB? Vilka aktörer är inblandade och vad är deras ansvar?

Det övergripande ansvaret för samhällsvården för barn och unga är tredelat mellan kommuner, utförare och Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ger tillstånd till HVB och genomför tillsyn samt samlar in statistik från kommunerna om faktisk genomförd vård. Kommunerna handlar upp vården och beslutar om placeringar och följer upp insatserna. Utförarna genomför vården och utvecklar dess innehåll.

Det lagstadgade ansvaret för god kvalitet56 har både utföraren och kommunen. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet över både utförare och kommunens socialtjänst57.

Oavsett hur väl en kommun formulerar krav och utvärderar anbud finns ingen garanti för att vården är av god kvalitet. För att få kunskap om hur verksamheten fungerar krävs att den följs upp.

Kapitlet fokuserar på den uppföljning som bör genomföras för att säkerställa kvaliteten på HVB. Både kommunen och utföraren har var och en för sig ansvar att följa upp verksamheten, men utföraren bör (och ibland ska) också utvärdera sin verksamhet. Man måste här skilja på uppföljning och utvärdering. Utvärdering är något som kommunen i upphandlingen kan (och 56 Enligt 3 kap 3 § SoL, Prop 2008/160 s 105 57 Enligt 13 kap 1 § SoL

Upphandling och uppföljning av HVB 57

Kapitel 3. Uppföljning av HVB

bör) ställa krav på att utförarna genomför i sina respektive verksamheter.

Uppföljning fokuserar på den löpande verksamheten och hur den fungerar.

Utvärdering är enligt Vedung (1998) en noggrann efterhandsbedömning av offentlig verksamhet, vilket inbegriper sådan verksamhet som utförs av privata organ på offentlig verksamhets uppdrag (1998, s 23). Denna utvärdering ska inte sammanblandas med den utvärdering av anbud som förra kapitlet behandlade.

I föregående kapitel redogjordes för hur krav kan formuleras och vad som ska beaktas när man ställer krav. Vid uppföljning kan man till viss del använda de krav som ställts utifrån och formulerats vid upphandling. Att skapa mätbara krav är samma process som att skapa uppföljningsvariabler och processerna kan med fördel göras parallellt. När man skapar krav tänker man igenom och formulerar, om, och i så fall hur, kravet ska följas upp. Vad som följs upp måste dock noggrant tänkas igenom så det inte styr åt fel riktning. Det man följer upp kan bli det som styr verksamheten58. Det finns en problematik kring att uppföljningsmått kan bli till mål som organisationen styr emot.

EBP vid placering ”En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt för ett livslångt lärande, där brukaren och de professionella, utifrån tillgänglig kunskap, tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser i den mån brukaren kan och vill vara delaktig.”59 För att genomföra en placering med ett evidensbaserat förhållningssätt måste kommunen förutom att utreda behov och barnet/ungdomens önskemål och behov även ha tillgång till vilka HVB som för tillfället har bäst verksamhet (ur såväl ett generellt som specifikt perspektiv) och hur de uppfattas av brukarna. Kommunen behöver:

›› Tillgänglig kunskap om både gemensamma och specifika faktorer – hur

fungerar verksamheten allmänt? Tillgodoses behov av skolgång? Får barnen/ungdomarna socialt stöd? Fungerar kontakten med nätverket? Vilka metoder används och vilka effekter har de? Hur görs barnen/ungdomarna delaktiga? Hur fungerar personalgruppen? Vilken kompetens/kompetensutveckling har personalen? Andel sammanbrott i verksamheten? Resultat i utvärderingar? Osv. ›› Brukarperspektivet – vad anser barnen/ungdomarna om placeringen? Hur har de upplevt bemötande, trygghet och stöd t.ex.? Upplever de att de fått 58 Socialstyrelsen och SKL(2007) Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten 59 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – Om vår kunskapssyn till grund för framtida överenskom­ melse, Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, 2010.

58 Upphandling och uppföljning av HVB

stöd i skolarbetet? Hur har deras närstående upplevt verksamheten? Osv.

›› Den professionelles kunskap och erfarenhet – vad anser handläggarna

om verksamheten? Hur väl anser de att HVB uppfyller målen i genomförandeplaner? I vilken grad bedömer de att barnet/ungdomen stärkts i sin utveckling? Osv.

Den sammanställda kunskapen måste göras tillgänglig för de professionella, både för placerande handläggare och för upphandlare. Under uppföljningsmodell redogörs för hur detta kan göras med utgångspunkt i kommunens uppföljningsansvar.

Ett alternativ skulle vara att Socialstyrelsen byggde ut HVB- registret till att bli ett register för den samlade kunskapen om HVB. En struktur där de tre ansvariga parterna bidrog med sina respektive delar, se bild, skulle där kunna skapas. Om kommunernas uppföljningar och Socialstyrelsens resultatinsamling och tillsynsrapporter samt utförarnas utvärderingar samlades i det nationella HVB-registret skulle registret kunna användas som ett led i att evidensbasera socialtjänsten. figur 3. Förslag på hur resultat kan samlas.

Kommun Uppföljning

Socialstyrelsen Tillståndsgivare Tillsyn Resultatinsamling

SAMLAT RESULTAT

Utförare Utvärdering

Upphandling och uppföljning av HVB 59

Kapitel 3. Uppföljning av HVB

Var görs placeringar?

När en kommun har upphandlat HVB, ska kommunen avropa ramavtalet och placera på de HVB man upphandlat. Men i praktiken köps platser utanför ramavtal och många barn och unga placeras hos privata utförare genom direktupphandling (köp utanför ramavtal) eller i kommunal verksamhet i egen regi eller SiS. Vård på SiS handlas inte upp.

Notera att vid direktupphandling är det ofta samma utförare som vid ramavtal, de har ramavtal med vissa kommuner men inte med andra och tar emot barn och unga såväl inom ramavtal som utom (genom direktupphandling).

En del kommuner upprättar vid direktupphandling ett individavtal rörande den placerade. Avtalet reglerar förhållandet mellan ”köpare” och ”säljare” och kan i mycket vara likt ett ramavtal till sitt innehåll. Vissa kommuner skriver enbart en betalningsförbindelse mellan kommunen och utföraren. Vid placering i egen regi avgör kommunen själv om avtal ska skrivas. Vid placering hos SiS skickas en placeringsansökan och beslut om placering till SiS och detta utgör grund för placering, inget avtal upprättas.

För alla placeringar upprättas genomförandeplaner och placeringsbeslut fattas. Insatserna följs också upp på individnivå var sjätte månad. Se bild. I många kommuner görs detta utifrån BBIC. figur 4. Schema för upphandling och placering.

Upphandling

Direkt upphandling

SiS

Egen regi

Ramavtal

Ev individavtal

Placering

Uppföljning

60 Upphandling och uppföljning av HVB

Vårdplan och genomförandeplan skrivs vid placering.

Alla placeringar ska följas upp minst var 6:e månad.

Socialstyrelsen Socialstyrelsen beviljar tillstånd och genomför tillsyn av HVB samt hämtar in och sammanställer statistik från kommunerna.

Socialstyrelsen sammanställer årligen resultatet av den tillsyn som genomförts och gör en analys av läget utifrån konstaterade brister. Resultatet publiceras i tillsynsrapporten.

Den nationella statistiken omfattar alla placerade barn och unga och redovisar uppgifter om lagrum för placering, placeringsform och var barnet/ungdomen flyttar vid avslut. Uppgift om placeringsinstitution tas inte in. Dessa variabler är under översyn och kan komma att ändras, till exempel så kommer troligen variabeln skäl till insats att samlas in. Om statistiken kompletterades med uppgift om placeringsinstitution, samt de viktiga variablerna kring sammanbrott i behandlingen och hur skolgången anordnades skulle ganska snart viktigt information om den svenska institutionsvården skapas. Information som skulle kunna användas inför upphandling och placering.

Socialstyrelsen samlar under 2010 för första gången in uppgifter från kommunerna till grund för Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården. För att tillhandahålla Öppna jämförelser av god kvalitet till nytta för huvudmännens kvalitetsarbete krävs ett utvecklingsarbete gällande bland annat tillgång till data. Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag gällande detta i samverkan med SKL. Socialstyrelsen tillhandahåller även uppgifter om evidensbaserade metoder inom olika områden och ett utvecklingsområde skulle kunna vara att också ha uppgifter om konstaterat skadliga metoder, allt för att undvika att dessa används och för att öka kommunernas kunskap inför upphandling.

Alla placeringar ska ha en genomförandeplan som ska följas upp. Om statistik från dessa planer samlades in och kopplades till respektive institution skulle en kunskapsbas skapas. Försök pågår inom BBIC att ha IT-baserade uppföljningsmallar. Om detta genomfördes systematiskt skulle innehållet i genomförandeplanerna, t.ex. grad av måluppfyllelse, kunna utgöra resultat att analysera i en utfallsmätning.

Kommunerna Kommunen ska göra bedömningen av vilken placering som är den för tillfället bästa för den enskilde och har även ansvar att följa upp insatsen. Kommunen har direktkontakt med barnet/ungdomen/vårdnadshavaren och ansvar att göra dessa delaktiga. Många kommuner gör någon form av avtalsuppföljning, men anser ofta att den inte är tillräcklig.60, 61 Uppföljningen riktas till ram­avtalspartners och täcker inte andra utförare (t.ex. SiS).

60 Huddinge, Nacka, Göteborg, Linköpingsregionen, Stockholm, Skåneregionen.

61 En kommun, Linköping, gjorde en mer systematisk uppföljning som innefattade individuppföljning.

Upphandling och uppföljning av HVB 61

Kapitel 3. Uppföljning av HVB

Förutom avtalsuppföljning gör socialsekreterarna individuppföljning, oavsett utförare. Några kommuner har löpande dialog med utförarna om hur verksamheten fungerar, de har då vanligen ett mindre antal utförare som man samarbetar med.

För att uppnå en evidensbaserad praktik måste kommunen skapa ­strukturer för att samla in resultat systematiskt.

Utförare I inledningen till detta kapitel skiljdes på uppföljning och utvärdering. Uppföljning fokuserar på den löpande verksamheten och hur den fungerar. Utvärdering är en noggrann efterhandsbedömning. Insatserna genomförs hos utförarna – i privat, kommunal eller statlig regi. Utförarna är därför de som driver utvecklingen och grundlig utvärdering av behandlingsmetoder och dess effekter bör därför göras i utförarnas verksamhet. Utförarna har endast lagstadgad skyldighet att göra uppföljning62.

Många privata utförare gör en förenklad uppföljning inom SIL (Skandinavisk Sjukvårdsinformation). Men i Socialstyrelsens tillsynsrapport (2009) framkom att endast ett (1) HVB för barn och unga genomförde utvärdering som bedömdes som tillräcklig.

SiS har63 i uppgift att genomföra uppföljningar med alla ungdomar såväl under som efter avslutad vård.

Vid upphandling kan och bör kommunerna ställa krav på att utförarna genomför utvärderingar av sin verksamhet. Syftet är att utveckla verksamheten i såväl dess generella som specifika delar. Metoder och arbetsätt ska utvärderas enligt vedertagna utvärderingsinstrument, om sådana finns på området.

När resultat presenteras tillgängligt ökar kunskapen. Önskvärt är att utvärderingarna är forskningsanknutna och här har branschorganisationerna en uppgift att samordna verksamheter i syfte att utveckla och stärka evidens. Men till skillnad mot grundliga utvärderingar kan däremot uppföljningarna av den egna verksamheten förslagsvis göras med enhetliga verktyg som förslagsvis branschorganisationerna kan utarbeta.

Målet bör vara att alla HVB genomför systematiska utvärderingar inom sitt område, ett krav som kan ställas vid upphandlingar och i den egna verksamheten.

62 Reglerat i föreskrift SOSFS 2003:20 2 kap 1 § 63 Enligt 14 a § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

62 Upphandling och uppföljning av HVB

Uppföljningsmodell Kommunerna är ansvariga för placeringar i HVB. Den uppföljningsmodell som presenteras här innefattar tre delar som kommunerna kan påverka och genomföra. Socialstyrelsen och utförarna har sina respektive ansvar men det berörs inte i denna modell.

Om syftet med uppföljningen är att ta reda på om kommunens placeringar givit någon effekt (eller i alla fall inte vållat skada) måste uppföljningen innefatta alla placeringar som en kommun gör, oavsett om de är med ramavtalspartner, i egen regi eller hos SiS. Om syftet med att följa upp verksamheten enbart är att ta reda på om ramavtalspartners uppfyller de åtaganden de gjort i upphandlingen är en uppföljning som den beskrivs nedan i ”avtalsuppföljning” tillräcklig. Och har man begränsade resurser är den bättre än inte alls.

Den modell som här presenteras innefattar både effekt och avtalskrav.

För att följa upp placeringarna bör de tre delar som beskrivs i evidensbaserad placering täckas in. Det kan göras genom att kombinera olika uppföljningar:

›› Användaruppföljning ›› Ramavtals/avtalsuppföljning ›› Dialoguppföljning De tre delarna är sammantaget uppföljningen och resultat ska analyseras sammantaget.

Användaruppföljning Brukarperspektivet och den professionelles erfarenhet är det som står i fokus vid användaruppföljning.

Uppföljningsmodellen som vi skapat och presenterar nedan för uppföljning av HVB för barn och unga utgår från Göteborgs Stads system för uppföljning av insatser till vuxna, Uppföljning i vården (UIV)64 Vi föreslår ett IT-baserat system som består av en tredelad enkät (se bi­ laga). Enkäten besvaras av handläggaren, barnet/ungdomen och vårdnadshavare efter avslutad placering.

De tre parterna svarar på frågor efter avslutad insats om upplevd kvalitet och tjänstekvalitet (se bild).

64 Modellen består av ett frågebatteri om 40 frågor som besvaras på en 6 gradig skala. Frågorna ställs till brukaren efter insats och handläggare registrerar svaren i ett IT-verktyg. Handläggaren svarar också på frågor kring tjänstekvalitet. Genom filtrering kan särskiljas vem som svarat hur. Alla frågor registreras utan personuppgifter och kan därför analyseras av alla användare (handläggare och tjänstemän) i systemet i realtid.

Upphandling och uppföljning av HVB 63

Kapitel 3. Uppföljning av HVB

figur 5. Delar i uppföljningsenkäten.

Barnet/ungdomen

Vårdnadshavare

Upplevd kvalitet

Handläggare

Tjänstekvalitet

Resultat att analysera

Frågorna rör hur brukarna upplevt kvaliteten, både utifrån gemensamma och specifika faktorer (se bilaga, enkätfrågor). De professionella svarar främst på bakgrundsvariabler, skäl till insats, och frågor om tjänstekvalitet, utifrån BBIC:s behovsområden. Frågorna rör både den professionelles uppfattning av tjänsten och dennes uppfattning om effekten för barnet/ungdomen. Delen till barnet/ungdomen och den till vårdnadshavare är inriktad på dels hur de uppfattat placeringen, fick hon/han stöd i skolarbetet? Fick hon/han stöd av personalen vid behov? Hur upplevde föräldern placeringen? Tanken är att frågorna sammantaget ska besvara hur väl HVB tillgodosett barnet/ungdomens behov. Gav insatsen någon förbättrad situation (effekt) eller var den till skada?

Ingen registrering av namn eller personnummer görs, enbart bakgrundsvariabler av typen ålder och kön finns med.

De variabler som läggs in kan sedan på aggregerad nivå tas ut av andra användare i systemet. De uppgifter som läggs in om en individ kan dock enbart tas ut av den som lagt in uppgifterna.

Användaruppföljningen ger inte svar på långtidseffekter utan är en uppföljning direkt efter insats och därmed en form av färskvara – hur insatsen fungerade för barnet/ungdomen (med dessa skäl till insats) vid denna tid, på denna institution.

Om antalet uppföljningar blir tillräckligt stort kan det utgöra viktig information om aktuellt HVB. Det är därför en fördel om ett och samma system används av flera kommuner. Ett större underlag ger större tillförlitlighet vid analyser.

64 Upphandling och uppföljning av HVB

En stor fördel är om systemet byggs så att alla användare själva kan analysera materialet och ta ut önskade variabler. Svårigheten att få professionella att använda uppföljningsverktyg är starkt kopplat till vilken nytta man upplever med merarbetet. 65 Om handläggarna direkt kan se nyttan ökar förutsättningarna att få det att fungera. Det system som används i Göteborg är webbbaserat och analyser kan göras i realtid, så fort en handläggare lagt in svaren ingår resultatet i analysen. Med tanke på att situationen på HVB ofta är föränderlig är det av stor vikt att informationen är ”färsk”. Men försiktighet bör iakttas vid slutsatser och analysen bör kompletteras med annan information innan åtgärder vidtas. Resultat kan användas vid upphandling men då bör fler variabler vägas in. Resultatet kan också användas vid redovisning av kommunens insatser, i t.ex. verksamhetsberättelser. Användaruppföljning är en del i uppföljningen och resultat ska vägas samman med de bägge övriga delarna.

Barnet/ungdomen måste också kunna svara på enkäten. I en pilotstudie genomförd av Westermark och Sallnäs (2004) av bedömning och uppföljning på HVB, framkom att det fanns svårigheter för ungdomar, främst med kognitiva svårigheter, att svara på självskattningsformulär66. Dessa svårigheter kunde dock överbryggas genom att de fick stöd vid ifyllandet. Det var även av vikt att ungdomar och föräldrar svarade separat och även att bägge föräldrar svarade separat. De uppföljningar som genomfördes i studien var dock relativt omfattande utvärderingar med flera olika skattningsformulär.

En annan metod har använts i en studie av ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem (Sallnäs, Wiklund & Lagerlöf, 2010). Studien gjordes genom att ungdomarna fick en cd-skiva eller en mp3-spelare där frågorna lästes upp och de svarade enskilt i svarsformulär som saknade förtryckta frågor (för att öka ungdomens möjlighet att svara självständigt).

Ramavtalsuppföljning Förutom att göra uppföljning av insatsernas effekter behövs också uppföljning av huruvida utförarna uppfyller de i anbuden ställda kraven genom regelbunden (t.ex. årlig) uppföljning.

Denna uppföljning fångar endast ramavtalspartner, så vida inte kommunen även i sina individavtal vid direktupphandlingar krävt samma redovisning.

En modell för ramavtalsuppföljning är att årligen skicka förfrågan till utförarna med ett antal frågor att besvara. Ett annat alternativ är att vid tecknande av avtal bifoga en blankett som årligen ska fyllas i och sändas till kommunen.

Frågorna kan vara mer eller mindre omfattande men bör innefatta åtminstone: 65 Jämför UFFE (2009). Forskarna konstaterade att det var först när verksamheten fick tillgång till statis­ tiken som den blev meningsfull för dem.

66 I undersökningen användes CBCL (Child Behavior Check List) och YSR (Youth Self Report) .

Upphandling och uppföljning av HVB 65

Kapitel 3. Uppföljning av HVB

›› beläggning (med uppgift om ålder och skäl till insats) ›› antal in- och utskrivningar ›› uppgift om oplanerade avslut, och om dessa var:

ungdomens/vårdnadshavarens initiativ/beslut

utförarens beslut

socialtjänstens beslut ›› förändringar i verksamhet/målgrupp

om ja, har tillstånd förnyats i samband med detta? ›› personalförändringar ›› verksamhetsresultat, t.ex. utvärderingar, uppföljningar Analys av de inkomna uppgifterna kan utgöra grund för bedömning av om utförarna följer avtalet eller om förändringar/förbättringar krävs.

Krav på att utförarna dels medverkar vid kommunens uppföljning ska ställas vid upphandling och krav på att utförarna ska utvärdera sin egen verksamhet ska också ställas.

Om utförarna inte följer/har följt avtalet bör möjligheter för sanktioner/ vite, eller i mer sällsynta fall hävning67, beaktas. Detta förutsätter att man har avtalat om sådana sanktioner. Innan hävning diskuteras bör första steget dock naturligtvis vara att starta en dialog för att få till stånd förbättringar.

Dialoguppföljning Ett viktigt komplement till andra uppföljningar är dialog med utförarna.

Denna dialog kan skapas genom regelbundna utförarträffar, besök i verksamhet och intervjuer av personal och eventuellt brukare.

Syftet ska vara att samverka för att skapa ett gott klimat och utveckling. En god relation mellan utförarna och kommunen ger grund för en lärande organisation där de två parterna samverkar.

Regelbundna möten och besök på HVB där intervjuer med personal och eventuellt brukare genomförs kan ge information om gemensamma faktorer som engagemang hos personalen och stämningen i ungdomsgruppen. Även specifika faktorer, som om nya metoder används eller planeras, kan man få svar på vid besök.

Eftersom antalet HVB är stort och resurserna begränsade kan det vara svårt att ha en levande dialog med många utförare. Kommunen kan använda sin statistik över vilka institutioner som främst används för att bjuda in dessa till ett närmare samarbete.

67 A tt häva ett avtal förutsätter ett väsentligt kontraktsbrott och stor försiktighet bör iakttas när hävning övervägs. Man måste komma ihåg att hävning av avtal är en ensidig handling och att man, om man väljer att göra det, riskerar skadeståndsskyldighet om motparten väljer att stämma pga hävningen och allmän domstol finner att man saknade saklig grund för hävning. Ett mycket bättre alternativ är att välja att inte förlänga ett avtal med en utförare som missköter sig.

66 Upphandling och uppföljning av HVB

I Skåne-regionen där 36 kommuner samverkar i upphandling genomförs besök vid all upphandlad verksamhet någon gång under avtalsperioden. En samordning mellan flera kommuner kan vara en fördel, inte minst för utförarna och barnen/ungdomarna som kan bli tyngda av alltför många besök i verksamheten.

Upphandling och uppföljning av HVB 67

Kapitel X. Kapitelnamn

68 Upphandling och uppfรถljning av HVB

KAPIT EL

4

Utmaningar för framtiden I det avslutande kapitlet lyfts några av de svårigheter som finns vid upphandling och uppföljning av HVB. Vi pekar också på områden som borde utredas/forskas på ytterligare för att främja en evidensbaserad praktik inom institutionsvården.

I denna skrift har redogjorts för de förutsättningar som gäller när kommunerna ska handla upp hem för vård och boende (HVB) till barn och ungdomar. Processen innebär att omsätta och formulera vilken kvalitetsnivå kommunen kräver av de ofta privata utförarna. Kommunerna har ansvar för att insatser som tillhandahålls är av god kvalitet, men kommunerna är dock inte ensamt ansvariga, även utförarna och Socialstyrelsen har sina respektive ansvarsområden.

De utmaningar kommunerna har är att dels behöver kvaliteten i upphandlingsprocessen höjas, vilket första delen av denna skrift vill bidra till, dels behöver de insatser som ges på HVB systematiskt följas upp, vilket den andra delen fokuserar på. Medan vägledningen för upphandling enbart rör upphandling av ramavtal tar uppföljningsmodellen ett vidare grepp och inkluderar alla placeringar som görs. Det finns några dilemman och svårigheter i denna process som vi vill belysa:

›› Brist på kunskap om vad som är verksamt i vården ›› Kollisioner mellan socialtjänsten och lagen om offentlig upphandling ›› För- och nackdelar med regional samordning vid upphandling ›› Den saknade kopplingen mellan effekten för individen och specifikt HVB

Upphandling och uppföljning av HVB 69

Kapitel 4. Utmaningar för framtiden

Brist på kunskap om vad som är verksamt i vården Syftet med denna skrift är att höja kvaliteten på institutionsvården i Sverige genom att höja kvaliteten på upphandlings- och uppföljningsprocessen. Men som vi pekat på vid flera tillfällen i texten är en svårighet vid formulerandet av krav och uppföljningsvariabler att det saknas kunskap om vad som är verksamt i vården. Det innebär dels att det är svårt att skapa de krav som kan styra verksamheten mot en evidensbaserad praktik, och dels är det svårt att veta vilka variabler som är viktiga att följa upp. Det behövs dels mer forskning kring vad som är verksamt i den svenska institutionsvården. Det behövs också forskning om upphandling både rörande hur upphandlingsreglerna påverkar kommunernas sätt/möjligheter att tillhandahålla vård och forskning rörande hur upphandling och anbudsförfarande påverkar utförarnas verksamhet.

Kollisioner mellan socialtjänsten och lagen om offentlig upphandling När socialtjänsten ska placera ett barn eller en ungdom utgår de professionella från den enskildes behov och rätt till stöd och behandling utifrån främst socialtjänstlagen. Evidensbaserad praktik innebär att de professionella ska beakta bästa tillgängliga kunskap och den enskildes situation och önskemål.

Brukarmedverkan och synen på individen som en aktiv medskapare i insatserna ska anammas.

Lagen om offentlig upphandling utgår från de EG-rättsliga principerna om transparens, likabehandling och proportionalitet. Lagen ska främja konkurrens, motverka korruption och borga för ett ansvarsfullt användande av skattemedel.

Dessa bägge utgångspunkter kolliderar när socialtjänstens handläggare ska beställa plats på HVB. Oavsett om det finns upphandlade ramavtal eller ej låter socialtjänsten den enskildes behov styra vid val av HVB framför hänsyn till ramavtal eller rangordning. Många kommuner bortser från att alls rangordna ramavtal för HVB. Även om det finns undantagsregler är de restriktiva och det vore angeläget att utreda vilken av dessa lagar som ska vara styrande. Ska individens behov styra eller ska leverantörens rätt till likabehandling styra?

Upphandling och uppföljning är ett sätt att höja kvalitetsnivån på vården men dessa effekter uteblir om de professionella bortser från ramavtalen för att dessa ses som ett hinder snarare än en tillgång.

För- och nackdelar med regional samordning Upphandling av ramavtal görs i de flesta kommuner och många kommuner samordnar sig i regioner och gör gemensamma upphandlingar. Att samordna sig är resurseffektivt och kan ge bättre kvalitet i upphandlingarna. Men det finns en risk att det skapar hinder för nya aktörer på marknaden eftersom en

70 Upphandling och uppföljning av HVB

ny aktör kan ha oturen att starta verksamhet efter att upphandlingen i regionen gjorts och måste vänta fyra år på nästa tillfälle. Mer forskning om upphandlingens effekter på verksamheten skulle kunna ge mer vägledning kring hur kommunerna kan och bör agera.

Den saknade kopplingen mellan effekten för individen och specifikt HVB I kommunerna idag görs individuppföljningar och (i bästa fall) uppföljning av ramavtal. Det som saknas är en koppling mellan det HVB som utfört insatsen och resultatuppföljningen av insatsen. Det finns inget register som kopplar samman individuppföljning med ramavtalsuppföljning idag, så vitt vi vet, och det finns ingen planering att skapa ett sådant. För att få fram ett aggregerat resultat för enskilda HVB krävs ett stort underlag, och många HVB är små och många kommuner placerar endast få barn varje år. Det innebär att om man vill skapa ett aggregerat resultat måste detta antingen göras nationellt eller regionalt. Inom Öppna jämförelser pågår ett arbete som i framtiden kan komma att ge resultat rörande specifika HVB. De resultat som samlas in i Öppna jämförelser kan också utgöra grund för forskning på ett annat sätt än den mer direkta uppföljning som föreslås här (bland annat för att det är nationellt och för att det kan komma att inkluderar individer med personnummer).

Vi förespråkar regional samverkan för att skapa en bas för uppföljning utifrån den modell vi presenterar. Samordning skapar ett större underlag och därmed säkrare analyser och mer kostnadseffektiva system och administration. Både insamlande av användaruppgifter och avtalsuppgifter vinner på samordning, eftersom det ger tydligare mönster. Om man enbart har några individer placerade är det svårt att dra slutsatser som rör fler än den individen. Om inga personuppgifter används finns inga hinder för att flera kommuner använder samma system.

Utmaningar Denna vägledning är menad att vara ett stöd till kommunerna, eftersom det krävs att det i kommunerna finns personer med nödvändig kompetens och resurser för att kunna göra en god upphandling och uppföljning.

De krav på uppföljning av resultat som finns idag kräver effektiva IT-lösningar. Här förespråkas samverkan, men samverkan tar tid, inte minst initialt. Om den föreslagna uppföljningsmodellen ska tillämpas krävs att den testas. Modellen för uppföljning kan också, om enkäten anpassas, tillämpas på andra områden där insatser till individer ges i socialtjänsten. Exempelvis för öppenvårdsinsatser, insatser till vuxna, insatser till personer med funktionsnedsättningar osv.

Utförarna har ansvar för sin verksamhet och vi förespråkar att utförarna samverkar, t.ex. via sina branschorganisationer, för att utveckla såväl sin upp-

Upphandling och uppföljning av HVB 71

Kapitel 4. Utmaningar för framtiden

följning som sin utvärdering och hur dessa görs tillgängliga för kommunerna.

Ett område som skulle behöva tydliggöras är hur kommuner och landsting ska samverka när HVB som även ger hälso- och sjukvård behöver handlas upp. Ska kommun och landsting göra gemensamma upphandlingar för den kategorin? Eller ska HVB inte alls få bedriva hälso- och sjukvård? Eller är det tillräckligt att den individuella planen som görs innan placering tydliggör ansvar? Eller finns det andra lösningar?

Att göra resultat tillgängliga är en fråga som behandlats i texten. Alla aktörer har ett ansvar men det vore en fördel om informationen kunde samlas nationellt. De kommunala resultaten bör också presenteras tillgängligt för politiker och medborgare, även om integriteten måste värnas varför försiktighet med uppgifter där individer kan skönjas måste iakttas.

Slutligen konstateras att mer kunskap om vad som är verksamt i kombination med en kvalitetssäkrad upphandling och ett brett uppföljningssystem är ett steg på vägen mot en bättre institutionsvård för barn och unga.

72 Upphandling och uppföljning av HVB

Litteratur Andersson, D. & Edvardsen, S. (skriften saknar datering) Pedagogisk överlämning med ungdomens behov i centrum Statens institutionsstyrelse och Malmö Stad Andreasson, T. (2003) Institutionsbehandling av ungdomar – Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia Barnombudsmannen (2010) I.M Sorry – Röster från särskilda ungdomshem Bergman, M & Lundberg, S (2009) Uppdragsforskningsrapport: 2009:10 Att utvärdera anbud, ISSN-nr 1652–8069, Konkurrensverket, Stockholm Bergmark, Å. & Lundström, T. 1998. ”Metoder i socialt arbete. Om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg”, i Socialvetenskaplig tidskrift, årgång nr. 4, (5), 291–314.

Egelund, T. & Hestbaek A-D. (2003) Anbringelse af børn og unge uden for hjemmet: en forskningsoversigt. Köpenhamn: Socialforskningsinstitutet 03:04.

Ekelund, M. (2004) Konkurrens på sjukvårdsmarknaden på uppdrag av Konkurrensverket Eriksson, B. & Karlsson, P-Å. (1998) Utvärdera bättre: för kvalitetsutveckling i socialtjänsten. Stockholm: Gothia.

Forkby, T. & Höjer, S. (2008) Ritual eller strategi – upphandlingar och ramavtal inom den sociala ungdomsvården. Socialvetenskaplig tidskrift. 15 (2) s. 115–134.

Hjelte, J. & Brännström, J. & Engström, C. (2009) Delrapport November 2009 UFFE Jergeby, U. & Sundell, K. (2008) Evidensbaserat socialt arbete. I Jergeby, U. red. Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: IMS och Gothia Krall, K. & Sandberg, E-L. (2010) Strategiska offentliga inköp – En praktisk vägledning. Stockholm: SKL Kommentus Kyhle Westermark, P. & Sallnäs, M. (2004) Bedömning och uppföljning av ungdomar vid HVB-hem – rapport från en pilotstudie. Stockholm: IMS Oscarsson, L. (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: En introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter, Stockholm: SKL Kommentus Proposition 2009/10:131 Lex Sarah och socialtjänsten – förslag om vissa förändringar Sallnäs, M. (2005) Vårdmarknad med svårigheter – om privata aktörer inom institutionsvården för barn och ungdomar Socialvetenskaplig tidskrift, 12 (2–3), s 226–246.

Sallnäs, M. Wiklund, S. & Lagerlöf, H. (2010) Socialbarnavård ur ett välfärds-

Upphandling och uppföljning av HVB 73

Litteratur

perspektiv – ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner, Socialvetenskaplig tidskrift, 1 s 5–27 Sallnäs, M. (2006) Institutionsvård av barn och ungdomar. I Denvall, V. & Vinnerljung, B. red. Nytta och Fördärv Stockholm; Natur och Kultur Sallnäs, M. & Vinnerljung, B. (2009) Samhällsvårdade tonåringar som vuxna.

Socionomen 2009:3, forskningssupplement s. 31–43.

Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:2 Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB – Elever får inte den undervisning de har rätt till Stockholm; Skolinspektionen Social rapport 2006 Stockholm; Socialstyrelsen Social rapport 2010 Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2007) Hälso- och sjukvårdsinsatser för psykiskt funktionshindrade i hem för vård eller boende (HVB) Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2009) Hem för vård eller boende för barn och unga – slutrapport från en nationell tillsyn 2006–2008 Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2009) Ingen force majeur för socialtjänsten Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2009) Ny bestämmelse om stöd och hjälp till barn och unga som har varit placerade – Meddelandeblad Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2010) Barn och unga – insatser år 2009 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen och Länsstyrelserna (2006) Nationella bedömningskriterier för den sociala tillsynen Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (2007) Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten Stockholm; Socialstyrelsen Socialstyrelsens handbok (2006) Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser Stockholm; Socialstyrelsen SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren Vedung, E. (1998) Utvärdering i politik och förvaltning. 2., uppl. Lund: Studentlitteratur Vinnerljung, B., Sallnäs, M. & Kyhle-Westermark, P. (2001) Sammanbrott vid placeringar av tonåringar i dygnsvård. Stockholm; CUS/Socialstyrelsen

74 Upphandling och uppföljning av HVB

Relevanta föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område (SOSFS 1998:13) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 § SoL (SOSFS 2008:10) gäller bland annat sådan verksamhet enligt socialtjänstlagen som avser personer med funktionshinder.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS:2004:3)

Upphandling och uppföljning av HVB 75

Bilaga 1

Bilaga 1 Enkätfrågor vid avslutad dygnetruntplacering Frågorna ställs vid avslutad placering vid HVB- eller SiS-institution. (I enkäten kallas både HVB och SiS för institution.) Placeringen ska ha pågått minst 1 månad. Frågorna ställs när barnet/ungdomen flyttat från institutionen, oavsett var denne sedan har flyttat.

Enkäten består av tre eller fyra delar (beroende på om den ena eller bägge vårdnadshavarna besvarar frågorna).

Den första delen besvaras av den handläggare som haft närmast kontakt med den placerade under den aktuella placeringen.

Den andra delen besvaras av barnet/ungdomen tillsammans med socialsekreteraren, barnet svarar och socialsekreteraren för in svaren. Ibland kan svaren behöva förklaras för ungdomen men det är viktigt att man håller sig till anvisningarna för att svaren ska bli jämförbara.

Den tredje och fjärde delen består av frågor som besvaras av socialsekreteraren tillsammans med vårdnadshavaren, den en eller bägge (var för sig).

Om det är svårt att få barnet/ungdomen och eller vårdnadshavare att komma till samtal kan frågorna besvaras på telefon eller e-post.

Att besvaras av socialsekreterare: 1. Placerande kommun/stadsdel: 2. Kön på barnet/ungdomen: 3. Ålder vid utskrivning: 4. Placeringen har varit på: (namn på institution) 5. Är utföraren: a. Ramavtalsleverantör (avtal fanns vid placering) b. Annan extern utförare (icke-ramavtal) c. SiS d. Egen regi (den egna kommunens verksamhet) e. Annat…

76 Upphandling och uppföljning av HVB

6. Utifrån vilket lagrum gjordes placeringen? a. SoL b. LVU c. LSU d. Både LVU och SoL (förändrats över tid) e. LSS 7. A nge typ av vårdform a. HVB med 1- 5 platser b. HVB med 6 eller fler platser c. SiS d. Annat…

8. H ar barnet/ungdomen en skriftligt dokumenterad diagnos ställd av ­psykolog eller psykiatriker? a. Ja b. Nej c. Vet ej 9. Om ja ovan, vilken diagnos? (OBS! Det ska finnas skriftlig diagnos, om inte – fyll inte i.) Det går att fylla i fler alternativ. a. ADHD/ADD b. Autism c. Asperger d. Intellektuell funktionsnedsättning e. Annat…

10. I nleddes placeringen som en akut åtgärd eller var den ett led i en ­planering? a. Akut b. Planerad c. Vet ej

11. Har barnet/ungdomen varit placerad tidigare? Om ja, ange vårdform (fler alternativ går att fylla i). a. Familjehem b. Jourhem c. HVB d. SiS e. Annat f. Namn på institution:

Upphandling och uppföljning av HVB 77

Bilaga 1

12. H ur många gånger har barnet/ungdomen varit placerad tidigare? a. 0 b. 1-3 c. 4-5 d. 6 eller fler 13. Hur länge pågick den nu avslutade placeringen? a. 1-2 månader b. 3-8 månader c. 9 månader-2år d. 3-5 år e. Mer än 5 år 14. A vslutades placeringen hastigt och oplanerat (ett sammanbrott i placeringen) eller var avslutet planerat? a. Sammanbrott b. planerat avslut 15. Om oplanerat; berodde avslutet på: a. Oplanerat ungdomens/vårdnadshavarens initiativ/beslut b. Oplanerat utförarens beslut c. Oplanerat socialtjänstens beslut 16. Var flyttade barnet/efter avslutad insats? a. Föräldrahem b. Annat HVB c. SiS d. Eget boende e. Familjehem f. Annat…

17. Fanns det vid utskrivningstillfället en planering för skolgång/sysselsättning efter placeringen? a. Ja b. Nej c. Vet ej

78 Upphandling och uppföljning av HVB

18. Vilket var, enligt utredningen, huvudskäl till att den nu avslutade placeringen gjordes? (Fler alternativ möjliga att fylla i).

Skäl relaterade till föräldrars problem och/eller beteende a. Omsorgsbrister b. Övergrepp mot barnet c. Våld eller hot om våld i familjen d. Andra familjekonflikter e. Somatiska hälsoproblem eller fysiskt funktionshinder f. Psykiska hälsoproblem eller psykiskt funktionshinder g. Alkohol- eller annat drogmissbruk h. Förälder anhållen, häktad eller i fängelse i. Annat skäl relaterat till föräldrars problem eller beteende Skäl relaterade till barnets/ungdomens problem och/eller beteende j. Kriminalitet k. Alkohol- eller annat drogmissbruk l. Andra beteendeproblem m. Somatiska hälsoproblem eller fysiskt funktionshinder n. Psykiska hälsoproblem o. Annat skäl relaterat till barnets/ungdomens egna beteende Övriga skäl p. Förälders/föräldrars död q. Barnet övergivet r. Ensamkommande flyktingbarn s. Annat …

19. H ar institutionen tillämpat någon systematisk metod (t.ex. ART; MSTS) för barnet/ungdomen? a. Om ja, ange vilken/vilka…….

20. A nser du metoden tillämpats på avsett vis? (Dvs. har institutionen tillämpat metoden systematiskt och använt formulär o dyl. genomgående?) a. Ja b. nej 21. Har utföraren uppnått målen i genomförandeplanen?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-)

Upphandling och uppföljning av HVB 79

Bilaga 1

22. Har utföraren samverkat/samarbetat tillräckligt utifrån målen med andra professionella?

Ej relevant (-) Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-) 23. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens sätt att tillgodose barnet/ ungdomens behov av kontakter med sin familj (föräldrar och syskon)?

Ej relevant (-) Mycket missnöjd (1) Missnöjd (2) Nöjd (3) Mycket nöjd (4) 24. Hälsa: Hur har barnets somatiska hälsa utvecklats under placeringen?

Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Förbättrats i hög grad (4) Vet ej (-) 25. Hälsa: Hur har barnets psykiska hälsa utvecklats under placeringen?

Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Förbättrats i hög grad (4) Vet ej (-) 26. U tbildning: Har barnet/ungdomen uppnått sina mål i skolarbetet ­under placeringstiden?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej (-) 27. K änslo- och beteendemässig utveckling: Har barnet/ungdomen ­utvecklats känslo- och beteendemässigt under placeringen?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-) 28. I dentitet: Har barnet/ungdomen stärkts i sin identitet under placeringen?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-) 29. Familj- och sociala relationer: Har barnet/ungdomen stärkts i sina familje- och sociala relationer under placeringen?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-) 30. Socialt uppträdande Har barnet/ungdomen förbättrat sin sociala ­förmåga under placeringen?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-) 31. Förmåga att klara sig själv Har barnets/ungdomens förmåga att klara sig själv ökat under placeringen?

Inte alls (1) I låg grad (2) Tillräckligt (3) I hög grad (4) Vet ej(-)

80 Upphandling och uppföljning av HVB

32. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med dig som handläggare?

(-) Mycket missnöjd (1) Missnöjd (2) Nöjd (3) Mycket nöjd (4) Vet ej (-) 33. Hur upplever du att placeringen varit för barnet/ungdomen på det stora hela?

Dåligt (1) Ganska dålig (2) Bra (3) Mycket bra (4) Vet ej (-) 34. Ö vrigt värt att veta (t.ex. avtalsproblem, tillkommande överraskande kostnader?)...

Frågor som ställs till barnet/ungdomen efter avslutad placering Socialsekreteraren ställer frågorna till barnet/ungdomen och för in svaren i formuläret, den första frågan besvaras av socialsekreteraren. Om det inte går att få med barnet/ungdomen ska frågorna besvaras utifrån socialsekreterarens antagande.

1. Har frågorna besvarat tillsammans med barnet/ungdomen. a. Ja b. Nej 2. Varför placerades du (den här senaste gången om du varit placerad flera gånger tidigare)? Det går att kryssa i fler än ett alternativ a. Din förälders eller föräldrars problem och/eller beteende b. Dina egna problem eller ditt beteende c. Annat….

3. Har du fått hjälp av personalen med de problem som gjorde att du placerades?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) Tillräckligt (3) Mycket (4) 4. Har du fått stöd och hjälp av personalen när du behövt det?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid (4) 5. Har du fått den hjälp av personalen du behövt med ditt skolarbete?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta(3) Alltid (4)

Upphandling och uppföljning av HVB 81

Bilaga 1

6. Hur har dina skolresultat förändrats under placeringen?

Ej relevant (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) 7. Hur har du trivts med de andra barnen/ungdomarna på institutionen?

Ej relevant (-) Dåligt (1) Ganska dåligt (2) Ganska bra (3) Mycket bra (4) 8. Har du fått hjälp att komma till läkare och/eller tandläkare när du behövt det?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid (4) 9. Har du fått vara med och besluta om frågor som rört dig?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) Ganska ofta (3) Ofta (4) 10. Hur har dina fritidsintressen/aktiviteter förändrats under placeringen?

Ej relevant (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) 11. Har du fått hjälp att träffa föräldrar/syskon eller andra för dig viktiga personer?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid (4) 12. Hur har din relation till familj och andra viktiga personer förändrats av placeringen?

Ej relevant (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) 13. Hur mår du nu psykiskt jämfört med innan placeringen?

Ej relevant (-) Sämre (1) Varken sämre eller bättre (2) Bättre (3) Mycket bättre (4) 14. Tror du att du kommer att klara dig bättre själv nu efter placeringen jämfört med innan?

Vet ej (-) Sämre (1) Varken sämre eller bättre (2) Bättre (3) Mycket bättre (4) 15. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen bemötte dig?

Vet ej (-) Mycket missnöjd (1) Missnöjd (2) Nöjd (3) Mycket nöjd (4 )

82 Upphandling och uppföljning av HVB

16. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utskrivningen fungerade?

Ej relevant (-) Mycket missnöjd (1) Missnöjd (2) Nöjd (3) Mycket nöjd (4) 17. Hur upplever du att det var på institutionen på det stora hela?

Dåligt (1) Ganska dåligt (2) Bra (3) Mycket bra (4) Vet ej (-) 18. Övrigt du vill säga om placeringen...

Frågor till vårdnadshavare vid avslutad placering Socialsekreteraren ställer frågorna till vårdnadshavaren och för in svaret, den första frågan besvaras av socialsekreteraren. Om det inte finns vårdnadshavare eller om denne inte kan/vill svara utgår frågorna.

1. Vilken vårdnadshavare har besvarat frågorna? a. Fader b. Moder c. Annan 2. Varför placerades ditt barn (den här senaste gången om barnet/­ ungdomen varit placerad flera gånger tidigare)? Det går att kryssa i fler än ett alternativ a. Dina problem och/eller beteende b. Barnets egna problem eller beteende c. Annat...

3. Har ditt barn fått stöd och hjälp av personalen när hon/han behövt det?

Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid(4) Vet ej (-) 4. Har du som förälder fått stöd och hjälp av personalen när du behövt det?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid (4) 5. Har ditt barn fått hjälp med de problem som var orsaken till placeringen?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) Ganska mycket (3) Mycket (4) Vet ej (-) 6. Har ditt barn fått den hjälp med skolarbete hon/han behövt?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) Ganska mycket (3) Mycket (4) Vet ej (-)

Upphandling och uppföljning av HVB 83

Bilaga 1

7. Hur har skolresultaten förändrats under placeringen?

Ej relevant (-)Vet ej (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller f­ örbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) 8. Har ditt barn trivts med de andra barnen/ungdomarna?

Dåligt (1) Ganska dåligt (2) Ganska bra (3) Mycket bra(4) Vet ej (-) 9. Upplever du att ditt barn kunnat påverka i frågor som rört henne/honom?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid (4) 10. Har ditt barn fått hjälp att komma till läkare och/eller tandläkare när hon/han behövt det?

Ej relevant (-) Aldrig (1) Ibland (2) För det mesta (3) Alltid (4) 11. Har du fått vara med och besluta om frågor som rört ditt barn?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) För det mesta (3) Alltid (4) 12. Hur mår ditt barn psykiskt nu jämfört med innan placeringen?

Ej relevant (-) Sämre (1) Varken sämre eller bättre (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) vet ej (-) 13. Har utföraren underlättat för dig att träffa ditt barn under placeringen?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) För det mesta (3) Alltid (4) 14. Har utföraren underlättat för ditt barn att få träffa eventuella syskon ­eller andra viktiga personer under placeringen?

Ej relevant (-) Inte alls (1) Lite grann (2) För det mesta (3) Alltid (4) Vet ej (-) 15. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen bemött dig som ­vårdnadshavare?

Ej relevant (-) Mycket missnöjd (1) Missnöjd (2) Nöjd (3) Mycket nöjd (4) 16. Hur har ditt barns relation till familjen och andra viktiga personer förändrats under placeringen?

Ej relevant (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4)

84 Upphandling och uppföljning av HVB

17. Hur har ditt barns intressen (fritid, aktiviteter) förändrats under ­placeringen?

Ej relevant (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) Vet ej (-) 18. Hur har ditt barns fysiska hälsa förändrats under placeringen?

Ej relevant (-) Försämrats (1) Varken försämrats eller förbättrats (2) Förbättrats något (3) Stor förbättring (4) Vet ej (-) 19. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utskrivningen fungerade?

Ej relevant (-) Mycket missnöjd (1) Missnöjd (2) Nöjd (3) Mycket nöjd (4) 20. Hur upplever du att det var för ditt barn att bo på institution på det stora hela?

Dåligt (1) Ganska dåligt (2) Ganska bra (3) Mycket bra (4) Vet ej (-) 21. Övrigt du vill säga om placeringen...

Upphandling och uppföljning av HVB 85

Bilaga 2

Bilaga 2 Checklista vid upphandling av HVB för barn och unga Syftet med denna checklista är att kvalitetssäkra förfrågningsunderlaget. De kapitel som anges i listan motsvarar kapitlen i Vägledning - vid upphandling och uppföljning av HVB för barn och unga och för fördjupning hänvisas till skriften.

Meningen är att upphandlaren går igenom samtliga frågor i checklistan innan upphandlingen annonseras för att säkerställa att innehållet i förfrågningsunderlaget är korrekt, fullständigt och tydligt.

Allmänt om upphandling och förfrågningsunderlag

›› Har principerna om transparens och likabehandling samt

proportionalitets­principen genomsyrat hela upphandlingsprocessen?

›› Upphandling av HVB är klassad som s.k. B-tjänst och ska således genom-

föras enligt reglerna i 15 kap. i LOU. Om förenklat förfarande använts, har upphandlingen annonserats i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig, eller annons i annan form som möjliggör effektiv konkurrens? ›› Är anbudens giltighetstid tillräcklig?

Inför upphandling

›› Har en behovsanalys gjorts av vilka insatser kommunen behöver? ›› Har marknadskunskaper hämtats in? ›› Har en beskrivning av uppdraget, dvs. insatserna som ska upphandlas,

syftet med upphandlingen och alla förutsättningar för uppdraget gjorts?

›› Finns det en volymuppskattning, i pengar eller antal placeringar? ›› Har kategorier skapats som formulerar de behov av insatser som ska

täckas in i upphandlingen? Är de indelade med målgrupp och verksamhetsinriktning?

Krav på leverantören (anbudsgivaren)

›› Framgår det tydligt vilka kraven på anbudsgivaren är (kvalificeringsfas) och är dessa relevanta och proportionerliga?

›› Har små och nystartade företags möjligheter att delta beaktats?

86 Upphandling och uppföljning av HVB

›› Finns det krav som onödigt kan försvåra för leverantörer att delta? ›› Är det tydligt hur leverantörer ska kontrolleras rörande t.ex. registrering, ekonomisk ställning och kapacitet?

Krav på uppdraget (kravspecifikation)

›› Framgår det tydligt i kravspecifikationen vilka krav som ställs på inne­

hållet i tjänsten? Är kraven i kravspecifikationen relevanta och propor­ tionerliga? Har de granskats av verksamhetskunnig person? Är utvärderingskriterierna i övrigt tydligt utformade? ›› Framgår vilka allmänna krav och förutsättningar som gäller för tjänsten (lagar, föreskrifter osv.)? ›› Hur ska leverantören/utföraren redogöra för sin verksamhetsidé? ›› Har beaktats hur barnen/ungdomarna ska försäkras skolgång? (Krav på rutiner osv.) ›› Har krav på samverkan med lokal skola vid behov av särskild undervisning ställts? ›› Har det beaktats att utförare som tar emot barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar i syfte att bedriva hälso- och sjukvård ska anmäla detta till Socialstyrelsens vårdgivarregister (SOSFS 1998:13) och i övrigt uppfylla lagstadgade krav på sådan verksamhet? ›› Har krav ställts på att alla utförare ska ha rutiner för att tillgodose barnet/ ungdomens behov av läkar- och tandläkarkontakter? ›› Har krav på kost ställts? ›› Har krav på säkra lokaler ställts? ›› Har krav på att rutiner för Lex Sarah finns? (Omfattar från och med den 1 juli 2011 hela socialtjänsten inklusive alla utförare.) ›› Hur har krav på geografisk närhet hanterats? ›› Hur har krav på arbetssätt och metoder formulerats? Har såväl gemensamma (som trygghet) som specifika (som metoder) faktorer beaktats?

Har krav ställts på att arbetssätt och metoder stämmer överens med verksamhetsidén, målgruppen och personalens kompetens? ›› Har följande områden beaktats; arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och iakttagande av FN:s barnkonvention? ›› Har krav på genusperspektiv i verksamheten formulerats/beaktats? ›› Har krav som är kategorispecifika ställts? ›› Ska utföraren tillämpa BBIC (Barns Behov i Centrum)? Är det tydligt hur i så fall? ›› Hur ska utföraren arbeta kring nätverket? ›› Hur ska den placerades behov av eftervård tillgodoses? Ska eftervård t.ex. kunna erbjudas som tilläggstjänst?

Upphandling och uppföljning av HVB 87

Bilaga 2

›› Hur ska samverkan ske mellan kommunen och utföraren kring

­ laceringen? Är det tydligt? p ›› Finns det krav på att registerkontrollen via misstanke- och brottsregistret ska göras på personal? ›› Föreståndare på HVB måste ha adekvat högskoleutbildning, men är det tydligt vilka krav som ställs på övrig personal? ›› Finns kategorispecifika krav på personalens kompetens? ›› Är formulerat vilken bemanning och vilken personaltäthet som behövs (utifrån kategori och målgrupp)? ›› Hur har frågan om meddelarfrihet hanterats? Ska den meddelarfrihet som råder för offentliganställd personal gälla? I så fall måste det uttryckas som ett krav. ›› Vill kommunen ha en gällande ”Alkohol- och drogpolicy” för personal, och är det tydligt vad den ska innebära? ›› Alla utförare ska dokumentera men framgår om kommunen har ytterligare krav på dokumentation, som rapport inför omprövning av vården? ›› Har ansvarfördelning tydliggjorts vid den genomförandeplan som ska upprättas vid placering? ›› Är tydligt hur utföraren ska kvalitetssäkra och följa upp sin verksamhet?

Ska uppföljningar delges kommunen? Har krav ställts på att utföraren ska utvärdera sin verksamhet? ›› Har villkor kring uppsägning av placering/plats formulerats? ›› Har det tydliggjorts vad som ska ingå i dygnskostnaden?

Anbudsprövning

›› Framgår det tydligt hur anbudsprövningens steg ska göras? ›› Är det tydligt hur prövningen av kraven på tjänsten/insatserna som

anbuds­givaren ska leverera kommer att ske (utvärderingsfas)? ›› Finns det en tydlig och förutsebar utvärderingsmodell? ›› Finns det en tydlig åtskillnad mellan kvalificering och utvärdering? ›› Används referenser som utvärderingskriterier och är de korrekt ­utformade? ›› Är prismodellen tydligt formulerad? Är det fasta priser? Eller ska priset utvärderas? Är det tydligt hur prisuppgift ska anges? ›› Finns det flera kategorier ska anbudsgivarna ha möjlighet att lämna anbud på en eller flera delar i upphandlingen. Varje del ska utvärderas separat. ›› Är det tydligt angivet om kommunen tänker anta en eller flera anbuds­ givare (utförare)? Om flera, hur ska avrop (individ- eller placeringsavtal) ske? Genom rangordning eller annan fördelningsnyckel?

88 Upphandling och uppföljning av HVB

›› Kommer avsteg från rangordning med hänvisning till undantaget att

kunna göras? Om ja, framgår det tydligt i förfrågningsunderlaget? ›› Framgår det tydligt hur kommunikationen med anbudsgivarna kommer att ske, t.ex. vid rättelser och kompletteringar?

Kommersiella krav – avtalsvillkor

›› Finns avtalsförslag med som bilaga? Framgår det tydligt om förslaget ska godkännas vid inlämnade av anbud? ›› Innehåller avtalet tillräckligt med information om kraven och förutsättningarna i förfrågningsunderlaget för att kunna utgöra grund för de ­individuella avtalen som utformas vid placering/avrop?

Uppföljning av avtal (ramavtal)

›› Har det tydliggjorts hur uppföljning av avtal kommer att ske? ›› Har tillräckliga krav på insyn osv. ställts för att möjliggöra uppföljning? ›› Övrigt/allmänt ›› Är alla laghänvisningar korrekta? ›› Upprepas samma information på flera ställen i förfrågningsunderlaget?

Upphandling och uppföljning av HVB 89

Upphandling och uppfรถljning av HVB 91

Upphandling och uppföljning av HVB

Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnets bästa. En av de mest ingripande insatser ­socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. Placering kan ske i ett familje­ hem eller vid ett Hem för vård eller boende.

De flesta av de barn och ungdomar som placeras på hem för vård eller boende (HVB) placeras hos privata, enskilda utförare. Kommunerna, som gör placeringarna, ansvarar för att kvaliteten i verksamheten är god. De medel kommunerna har för att ställa krav på verksamhetens kvalitet är främst upphandling och uppföljning. Det är vid upphandlingstillfället kommunen formulerar de krav som ställs på HVB både rörande innehållet i verksamheten och i kraven på utförarens företag. Upphandling och uppföljning bör ses som två av varandra beroende processer där uppföljning genererar viktig kunskap att ta tillvara i upphandlingen och där upphandling är kommunens viktigaste styrande verktyg gentemot utförarna.

Syftet med denna vägledning är att stödja kommunerna i detta arbete. Väglednin­ gen behandlar upphandlingsprocessen och de krav som bör ställas där och uppföljning, både på individnivå och av de avtal som skrivs mellan kommun och HVB.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30. isbn 978-91-7164-607-1

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se