7164-651-4

Sveriges Kommuner och Landsting

På gång inom EU Våren 2011 Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland annat översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållningspolitiken, Europa 2020-strategin och översynen av regelverket om offentlig upphandling.

På gång inom EU

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.

2011

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

På gång inom EU våren 2011

P책 g책ng inom EU v책ren 2011

Upplysningar om innehållet: Marcus Holmberg, marcus.holmberg@skl.se, tfn +32 2 549 08 67 Fredrik Åstedt, fredrik.astedt@skl.se, tfn 08-452 78 69

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: 978-91-7164-651-4 Omslagsfoto: Thomas Henrikson Produktion: forsbergvonessen Tryck: Ljungbergs Tryckeri

Förord I På gång inom EU hittar du information om det senaste som har hänt inom EU:s institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner i Sverige.

Texterna i På gång inom EU är skrivna av experter på de olika avdelningarna inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i samarbete med internationella sektionen. Den elektroniska versionen innehåller dessutom länkar som leder dig vidare till ytterligare värdefull information. Längst bak finns en ordlista som kan underlätta läsning av texterna. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehåll och utformning. Nästa nummer planeras vara klart i oktober 2011.

Vi vill också tipsa om det elektroniska nyhetsbrev – Månadsnytt – som SKL:s internationella sektion ger ut en gång per månad. I detta brev får du en sammanfattning av för kommunsektorn viktiga EU-dokument från den gångna månaden.

Länkar leder vidare för den som vill läsa mer. Månadsnytt och den elektroniska versionen av På gång inom EU kan laddas ned på www.skl.se/eu.

EU våren 2011 EU präglas för närvarande av intensiva diskussioner kring två delvis länkade frågeställningar: Vad ska unionen arbeta med under kommande år, och hur ska EU undvika framtida ekonomiska kriser? Annorlunda uttryckt: Hur mycket pengar ska EU spendera och på vad? Hur ska EU se till att alla medlemsstater följer de gemensamma reglerna om bl.a. finansiell disciplin och makroekonomiska reformer? Ett förslag som diskuteras i detta sammanhang, och som förbundet kraftigt motsätter sig, är att dra in medel från strukturfonderna till de medlemsstater som inte upprätthåller budgetdisciplin.

Kommissionen spelar en ledande roll i dessa diskussioner och har lagt och kommer att lägga fram en lång rad konkreta förslag. Det är dock värt att notera Europeiska rådets ökade inflytande. Under sin ordförande Herman Van Rompuy har Europeiska rådet fått en allt viktigare roll när det gäller att slå fast EU:s prioriteringar. Det är också påtagligt att ett allt mäktigare Europaparlament inte drar sig för att hävda sina intressen. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har det pågått en veritabel dragkamp mellan de olika EU-institutionerna om att tolka de nya bestämmelserna på det för den egna sidan mest fördelaktiga sättet.

Denna tvist om det nya fördragets innebörd lär fortsätta under 2011. Förbundet och dess systerorganisationer i Europa arbetar aktivt för att den fördragsfästa subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, respekteras i detta nya politiska landskap.

Den sittande kommissionen – den andra med José Manuel Barroso som ordförande och därför vanligen kallad Barroso-II – tillträdde vårvintern 2010. Den nya kommissionens första år har till stor del präglats av den ekonomiska krisen, samt av antagande av olika typer av strategier och handlingsplaner. Nämnas kan bl.a. Europa 2020-strategin och den nya handlingsplanen för den inre marknaden. Under 2011 kommer dessa policydokument i många fall att följas upp av konkreta lagförslag. För medlemmarnas del handlar det t.ex. om förslag om sammanhållningspolitikens framtida utformning. Den politiska temperaturen kan därför väntas stiga ytterligare under det kommande året.

Viktiga EU-frågor för SKL och medlemmarna våren 2011 Den kanske viktigaste frågan på EU:s agenda under våren och sommaren 2011, men även under de kommande två åren, är diskussionen om hur unionens långtidsbudget ska se ut från 2014. Långtidsbudgeten löper över flera år och sätter ramarna för EU:s insatser inom olika politikområden. Till sommaren kommer kommissionen att lägga fram sina skarpa förslag om såväl budgetens som sammanhållningspolitikens och den gemensamma jordbrukspolitikens framtid.

Parallellt med budgetarbetet ska EU:s nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020 börja omsättas i konkret handling. Medlemsstaterna ska under våren rapportera in hur de avser att genomföra strategin på hemmaplan. Dessa rapporter kommer sedan att bli föremål för granskning på EU-nivå. Tanken är att medlemsstaternas regeringar ska förankra sina genomförandestrategier hos kommuner och regioner. SKL söker aktivt påverka regeringen för att denna förankring ska ske på bästa sätt i Sverige.

För att stimulera tillväxten i Europa kommer kommissionen att fortsätta sitt arbete med att nylansera EU:s inre marknad. I denna process berörs flera politikområden med nära koppling till kommunsektorn, t.ex. regelverket om offentlig upphandling. Kommissionen har aviserat 50 konkreta initiativ för nystarten av den inre marknaden.

Miljöfrågor i allmänhet och bekämpning av klimatförändringar i synnerhet kommer även under 2011 att stå högt på EU:s agenda. Kommissionen ska under året lägga fram en rad initiativ på dessa områden. Det handlar bl.a. om framtagande av ett nytt handlingsprogram för EU:s miljöarbete. Översynen av det kontroversiella arbetstidsdirektivet och genomförandet av nya regler för patientrörlighet inom EU är exempel på andra politikområden av stor vikt för förbundets medlemmar som du kan läsa mer om på de följande sidorna. Utöver dessa frågor är också t.ex. den framtida transportpolitiken och utvecklingen av EU:s jämställdhetspolitik av stort intresse.

Stockholm i mars 2011 Åsa Ehinger Berling Chef, internationella sektionen

Innehåll 3

Förord

7 Kapitel 1 – EU:s styrning, framtid och horisontella frågor 7 Europa 2020 – EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning 8 EU:s långtidsbudget efter 2013 8 Krisen har lett till ökat finans- och budgetpolitiskt samarbete 9 EU:s rättighetsstadga omsätts i praktiken 9 Europakonventionen om mänskliga rättigheter 9 Effektiva beslut på rätt nivå – subsidiaritetsprincipen

10 Kapitel 2 – Regional utveckling och samarbete 10 Sammanhållningspolitiken efter 2013 11 Territoriell sammanhållning och territoriella agendan – två parallella processer 11 EU:s Östersjöstrategi – handlingsprogrammet kompletteras

13 Kapitel 3 – Sysselsättning och arbetsmarknad 13 Fortsatt hantering av EU-direktiv om arbetstid 14 Lättare att få yrkeskvalifikationer erkända i annat EU-land 14 Genomförande av direktiv om bemanningsanställda 14 Sanktioner mot arbetsgivare som anlitar illegal arbetskraft 15 Förebyggande av skador p.g.a. vassa instrument inom vården 15 Riktlinjer för att angripa våld och trakasserier från utomstående i arbetet 15 Att rekrytera och behålla personal inom sjukhussektorn

16 Kapitel 4 – Miljö, klimat och transporter 16 Försenat införande av EU-direktiv om avfall och återvinning 16 Stor aktivitet inom EU:s energipolitik 17 Finansieringsmöjligheter för arbete med klimat och energi 18 Översyn av EU:s regelverk om elektronikavfall 18 Kommissionens revision av Sveriges kontroll i livsmedelskedjan 18 Europeisk infrastruktur för geografisk information – INSPIRE-direktivet 19 Riktlinjer dras upp för EU:s transportpolitik under 2010-talet 19 Översyn av riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) 19 Rättigheter för bussresenärer antagna

21 Kapitel 5 – Vård, omsorg och folkhälsa 21 EU-direktiv om patientrörlighet antaget 22 Nya EU-regler om läkemedel 22 Genomförande av EU-direktiv om organtransplantationer 23 EU-pengar för folkhälsoarbete 23 Översyn av EU:s tobaksregelverk 24 e-hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) 25 Kapitel 6 – Inre marknaden och konkurrensfrågor 25 Samråd om EU:s regler om offentlig upphandling 26 Översyn av EU:s momsregelverk 26 Sverige inför rätta i avfallsmål?

26 Nylansering av EU:s inre marknad 27 EU:s reglering av allmännyttiga tjänster 28 Regelverket kring offentligt stöd

28 Utökad tjänstehandel över gränserna 29 Handlingsplan för e-förvaltning ska underlätta tillgången till offentliga tjänster 29 EU-fokus på e-upphandling och e-handel 31 Kapitel 7 – Jämställdhet, diskriminering och integration 31 Ny strategi för EU:s jämställdhetsarbete 2010–2015 32 Årlig rapport om jämställdhetsutvecklingen 32 EU:s jämställdhetsinstitut och jämställdhetsstrategin 32 CEMR:s jämställdhetsdeklaration på lokal och regional nivå 33 EU:s politik för personer med funktionsnedsättning 2010–2020 33 Fyra fonder inom migration och integration 33 Ny EU-strategi om integration under utarbetande 34 34 35 36

Kapitel 8 – Utbildning, forskning och kultur Utbildning central del i Europa 2020-strategin Stor EU-aktivitet på forsknings- och innovationsområdet Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014

37

Ordlista

43

Praktiska länkar

44

Kontakt

KAPIT E L

1

EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Europa 2020 – EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, är EU:s nya ram för arbetet för tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet, dvs. EU:s stats- och regeringschefer, antog strategin sommaren 2010.

Europa 2020-strategin innehåller siffersatta mål på fem politikområden – sysselsättning, forskning och utveckling (FoU), klimat, utbildning och fattigdomsbekämpning – och tio riktlinjer som ska vara vägledande för medlemsstaternas och unionens politik. EU-länderna ska i april 2011 i s.k. nationella reformprogram utveckla hur de avser att genomföra Europa 2020-strategin på hemmaplan. Europa 2020 kommer att innehålla tuffare sanktionsinstrument än föregångaren Lissabonstrategin för att se till att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden.

Kommissionen har under hösten och vintern antagit olika ”flaggskeppsinitiativ” för att konkretisera Europa 2020. I dessa strategidokument anges de initiativ kommissionen anser behöver genomföras

på EU-nivå för att Europa 2020 ska bli en framgång.

Viktiga för förbundet och medlemmarna är bl.a.

Unga på väg, Innovationsunionen, Plattform mot fattigdom och En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. Europa 2020-strategin genomsyrar kommissionens arbetsprogram för 2011 och kommer att vara en viktig bakgrundsfaktor till många av de initiativ som läggs fram under året.

Europa 2020-strategin berör flera politikområden som ligger nära kommuners, landstings och regioners kärnuppgifter. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin. Förbundet lyfter också fram betydelsen av EU:s sammanhållningspolitik som genomförandemekanism för Europa 2020, liksom vikten av att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för att nå strategins mål.

På gång inom EU. Våren 2011 7

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

SKL: Yttrande EU: Europa 2020-strategin; Webbplats om Europa 2020 Regeringen: Webbplats om Europa 2020 Kontaktperson: Fredrik Åstedt, fredrik.astedt@skl.se, tfn 08-452 78 69

EU:s långtidsbudget efter 2013 EU:s budget är förvisso årlig, men ramarna sätts för en längre period och påverkar bl.a. utformningen av EU:s fonder och program. Just nu är vi inne i budgetperioden för åren 2007-2013, och diskussionen om hur nästa långtidsbudget ska utformas har redan påbörjats.

I oktober 2010 presenterade kommissionen sin översyn av långtidsbudgeten. Översynen innehåller förslag, men inga siffror, om hur budgeten i innehåll och struktur kan utformas nästa period. Sommaren 2011 kommer kommissionen att presentera ett skarpare förslag. Största utgiftsposterna idag är jordbruks- och regionalpolitiken, där parallella processer om hur de ska utformas i framtiden pågår.

I budgetöversynen föreslår kommissionen bl.a. en starkare koppling mellan budgeten och Europa 2020-strategin. Den föreslår också att systemet med sjuåriga budgetramar överges, till förmån för en tioårig budget med ordentlig översyn i mitten, att budgetens flexibilitet ökas, samt att bättre använda budgeten som hävstång för finansiering av strategiska investeringar som ger högt europeiskt mervärde. Kommissionen öppnar också för en diskussion om att öka EU:s egna medel (vissa EU-skatter och avgifter).

SKL:s styrelse antog i januari 2011 ett yttrande som ställer sig bakom förslaget att Europa 2020-strategin ska bli ledstjärnan för EU-budgeten.

Förbundet förespråkar också en fortsatt reformering av jordbrukspolitiken, och argumenterar för en stark sammanhållningspolitik där motsvarande nuvarande Mål 2 och Mål 3 fortsatt omfattar alla regioner. SKL tar avstånd från de förslag om ökade egna resurser som kommissionen för fram, samt avvisar starkt alla förslag som innebär att den lokala och regionala nivån skulle straffas för att den nationella nivån inte uppfyller kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. CEMR har utarbetat en position i linje med förbundets. Regionkommittén utarbetar ett yttrande under våren 2011.

8 På gång inom EU. Våren 2011

SKL: Yttrande Kommissionen: Information om översynen Parlamentet: Information om budgetutskottet CEMR: Yttrande Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, tfn +32 2 549 08 63

Krisen har lett till ökat finansoch budgetpolitiskt samarbete Vid sitt möte i juni 2010 enades Europeiska rådet om en finanspolitisk exitstrategi. Den kraftiga konjunkturnedgång som 2009 följde i finanskrisens spår medförde att samtliga medlemsstater drog på sig stora underskott i de offentliga finanserna. Utmaningen som EU-länderna stod inför var att återställa balansen i de offentliga finanserna. Exitstrategin innebär att konsolideringen ska ske inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Denna pakt innebär bl.a. att EU tillämpar ett särskilt förfarande vid alltför stora underskott t.ex. ska medlemsstater med stora underskott presentera program för hur dessa ska minskas. Programmen blir sedan föremål för bedömning och rekommendationer från övriga medlemsstater. Ytterst kan rådet utdela sanktioner mot länder som inte följer dessa rekommendationer (gäller de stater som är anslutna till euron).

Under hösten 2010 beslutade rådet också om en slags benchmarking mellan de nationella budgetbesluten, den s.k. Europeiska terminen. Rådet har bestämt att konsolideringen av de offentliga finanserna bör inledas 2011 och att åtgärderna bör vara mer preciserade än hittills för att vinna ökad trovärdighet. Det konstateras att medlemsstaternas samlade underskott enligt presenterade planer kan minskas från dagens 7,5 procent av BNP till under 3 procent av BNP år 2013. Bedömningarna har visat att den offentliga sektorns skuld kommer att fortsätta växa från 74 procent av BNP 2010 till 90 procent mot slutet av detta decennium. För att hindra den utvecklingen krävs åtgärder utöver vad medlemsstaterna hittills beslutat. Några av de stora euroländerna har därför presenterat mer långtgående förslag i början av 2011, men dessa förslag att stärka samordningen av pensions- och lönepolitik har inte vunnit gehör hos övriga medlemsstater.

Kommissionen planerar att innan slutet på sin mandatperiod presentera en utvärdering av de åtgärder man vidtagit. Dessa innebär en stärkt samordning av medlemsstaternas finanspolitik och även inrättande nya EU-institutioner. Som ursprungligen tänkt i EMU-samarbetet handlar det

alltmer om både finanspolitiskt och budgetpolitiskt samarbete.

Hur kommuner och regioner har hanterat den ekonomiska och finansiella krisen behandlas i en skrift från samarbetsorganisationen CEMR, till vilken SKL hade bidragit med material. Svenska kommuner, landsting och regioner har också medverkat i Regionkommitténs analyser av krisen.

SKL: Ekonomi Rådet: Rapport om finanspolitisk exitstrategi Regionkommittén: Yttrande CEMR: Rapport Kontaktperson: Stefan Ackerby, stefan.ackerby@skl.se, tfn 08-452 77 28

EU:s rättighetsstadga omsätts i praktiken EU:s rättighetsstadga fick genom Lissabonfördraget en bindande juridisk ställning. Stadgan innehåller traditionella mänskliga fri- och rättigheter, men också ett omfattande antal sociala och ekonomiska rättigheter. Medlemsstaterna ska följa bestämmelserna utifrån sina egna konstitutionella miljöer och meningen med stadgan är inte att utvidga EU:s befogenheter.

SKL anser att kommuner, landsting och regioner indirekt är starkt berörda eftersom många av de tjänster stadgan nämner är uppgifter som utförs på lokal och regional nivå, t.ex. sjukvård, boende och ekonomisk grundtrygghet. Även Lissabonfördragets protokoll om tillgång till allmännyttiga tjänster stärker trycket på välfärdstjänsterna och den kommunala sektorn i Sverige.

Regionkommittén arbetar aktivt med den strategi om genomförandet av rättighetsstadgan som kommissionen lade fram hösten 2010. Lotta HåkanssonHarju (S) är rapportör för ärendet som ska slutbehandlas efter sommaren 2011.

SKL är också delaktigt i det arbete som utförs av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) i Wien, bl.a. genom projekt om kommunernas arbete och om indikatorer för att mäta resultaten. I Sverige deltar SKL tillsammans med ett antal kommuner, landsting och regioner i ett nätverk för det praktiska genomförandet av mänskliga rättigheter.

SKL: Demokrati och styrning EU: Byrån för grundläggande rättigheter (FRA) Kontaktpersoner: Christina Rydberg, christina.rydberg@skl.se, tfn 08-452 78 38; Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se, tfn 08-452 78 27

Europakonventionen om mänskliga rättigheter SKL har i Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter engagerat sig i rättighetsfrågor. 2010 tog kongressen beslut utifrån den svenske rapportören Lars O Molins (KD) förslag kring den roll kommuner och regioner har i genomförandet av mänskliga rättigheter. Ökat samarbete mellan samhällsnivåerna och en satsning på kompetensutveckling för förtroendevalda och tjänstemän var några av förslagen. Beslutet innebär att kongressens övervakning av hur kommunala självstyrelsekonventionen tillämpas i de 47 medlemsländerna utökas till att även omfatta hur de mänskliga rättigheterna efterlevs.

En uppföljande rapport, även den med Lars O Molin som rapportör, är under utarbetande. Den behandlar praktiska frågor i samband med övervakningen.

SKL: Demokrati och styrning Europarådet: Lars O Molins rapport Kontaktpersoner: Christina Rydberg, christina.rydberg@skl.se, tfn 08-452 78 38

Effektiva beslut på rätt nivå – subsidiaritetsprincipen Lissabonfördraget nämner uttryckligen lokalt och regionalt självstyre som en del av medlemsstaternas kulturella identitet. Fördraget innehåller också en förstärkt skrivning om subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, jämfört med tidigare fördrag. De nationella parlamenten har en central roll när det gäller övervakning av att principen följs. SKL har utarbetat en rutin för att kunna uppmärksamma riksdagen om förbundet finner att ett kommissionsförslag skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen. SKL anser också att ett formaliserat samråd mellan riksdagen och kommunsektorn behövs i dessa frågor.

SKL är medlem i Regionkommitténs subsidiaritetsnätverk. Diskussionen i nätverket gäller bl.a. regionernas inflytande i rådsmöten och behovet av ett bättre formellt samråd mellan stat och kommunsektor. Idén om flernivåstyre är nätverkets utgångspunkt.

SKL: Demokrati och styrning; Yttrande om Lissabonfördraget; Yttrande om riksdagens Lissabonutredning Riksdagen: IPEX-databasen EU: Webbplats om Lissabonfördraget; Lissabonfördraget; Konsoliderade versioner av EU:s fördrag Regionkommittén: Subsidiaritetsnätverket Kontaktpersoner: Christina Rydberg, christina.rydberg@skl.se, tfn 08-452 78 38; Fredrik Åstedt, fredrik.astedt@skl.se, tfn 08-452 78 69 På gång inom EU. Våren 2011 9

Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

KAPIT E L

2

Regional utveckling och samarbete

Sammanhållningspolitiken efter 2013 Kanske är det lämpligt att tala om sammanhållningspolitiken som ”Europas politik för regional tillväxt och sysselsättning”? För det är i grunden det den handlar om. Strukturfonderna bör inte bara ses som ett redskap för att minska regional obalans, utan också som ett viktigt instrument för samtliga regioner i Europa att bidra till just till tillväxt, utveckling och sysselsättning.

I januari 2011 yttrade sig SKL:s styrelse, liksom många svenska och europeiska regioner, med anledning av kommissionens konsultation kring den viktiga femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, som föreslår färdriktningen för sammanhållningspolitiken efter 2013.

SKL delar kommissionens principiella grundsyn om vikten av en stärkt strategisk planering och att även här knyta an till Europa 2020-målen om ”smart och hållbar tillväxt för alla”, den territoriella dimensionens betydelse, regelförenkling samt en tydligare resultatorientering för sammanhållningspolitiken.

Men SKL betonar också vikten av ett förstärkt inflytande för kommuner och regioner i såväl genomförandet av Europa 2020 som i utformningen av

10 På gång inom EU. Våren 2011

kommande strukturfondsprogram, -regelverk och -organisation. Även samordningen mellan regionaloch socialfonden liksom delar av landsbygdsprogrammet bör, enligt SKL, avsevärt förbättras.

I juni 2011 väntas kommissionens förslag till ny långtidsbudget för EU. Den svenska regeringen, med stöd av riksdagen, har hittills drivit en budgetrestriktiv linje som bland annat innebär att man vill se en kraftigt reducerad budget för strukturfonderna och en europeisk regional utvecklingspolitik huvudsakligen inriktad på svagare regioner i EU. SKL arbetar dock på olika sätt för att få riksdag och regering att ställa sig bakom en fortsatt stark europeisk regionalpolitik, där hela Sverige ska beredas möjlighet att delta – inte bara i gränsöverskridande projekt. I detta syfte arrangerades t.ex. i januari 2011 i Stockholm ett välbesökt dialogmöte mellan förtroendevalda på lokal- och regional nivå, riksdagspolitiker, regionministern Anna-Karin Hatt samt generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik, Dirk Ahner.

Regionkommittén är också engagerat i den framtida sammanhållningspolitiken och ett yttrande ska antas vid plenarsessionen i slutet av mars 2011. SKL är vidare fortsatt aktivt i CEMR, som via nationella förbund representerar 100 000 lokala och regionala

myndigheter i hela EU. Även CEMR har – med input från bland andra SKL – i januari 2011 svarat på konsultationen kring den femte sammanhållningsrapporten.

Efter beslutet om långtidsbudgeten i juni 2011 kommer kommissionen i juli att presentera sitt förslag till nya förordningar för strukturfonderna. I augusti/september 2011 inleds sedan i rådet förhandlingar om de framtida strukturfonderna. Parallellt med detta påbörjas en översyn av genomförandeorganisationen i Sverige.

SKL: EU:s sammanhållningspolitik; Yttrande Kommissionen: Femte sammanhållningsrapporten CEMR: Yttrande Kontaktpersoner: Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, tfn 08-452 79 93; Tommy Holm, tommy.holm@skl.se, tfn 08-452 75 91

Territoriell sammanhållning och territoriella agendan – två parallella processer Genom Lissabonfördraget utvecklas sammanhållningspolitiken från att förutom omfatta ekonomisk och social sammanhållning även omfatta territoriell sammanhållning. Särskilt ska skillnaderna mellan regionerna minskas. Regioner med specifika ”handikapp” uppmärksammas särskilt.

Territoriell sammanhållning har ännu inte getts en entydig definition men avser gränsöverskridande samarbete i tre dimensioner: över geografiska administrativa gränser, över sektorsgränser och över olika beslutsnivåer (flernivåstyre). Alla regioners territoriella potential ska användas så effektivt som möjligt. Det innebär att politiken måste utgå från varje regions förutsättningar. Regional balans såväl som funktionellt och gränsöverskridande regionperspektiv är utgångspunkter för att nå dithän.

Denna process leds ytterst av kommissionen.

Den territoriella agendan, som bygger på medlemsstatssamarbete och till sin natur är frivillig, antogs redan 2007. Under vårens ungerska ordförandeskap kommer agendan formellt att revideras utifrån nya utmaningar och nya mål. Den reviderade agendan kommer att presenteras under mars 2011 och antas under det informella ministermötet i maj. Processen leds av ordförandelandet och genomförs med ett stort mått av frivillighet. Agendan och processen ska snarast ses som en avsiktsförklaring från medlemsstaterna att agera i den riktning som den territoriella agendan pekar. Tidigare har ett arbetsprogram följt den antagna agendan. Det

är dock troligt att Polen som ordförandeland i höst (efter Ungern) snarast kommer att satsa på att kommunicera ut agendan istället för att utveckla ännu ett nytt arbetsprogram.

Kommissionen medverkar – utifrån det nya fördraget – i arbetet med den territoriella agendan genom att lyfta fram de instrument som den har till sitt förfogande; sammanhållningspolitiken, transeuropeiska nätverk, jordbrukspolitiken, miljöpolitiken o.s.v. och följer på vilket sätt genomförandet sker på såväl EU-, medlemsstats- och regional nivå. Dessa två olika processer med olika ledarskap – kommissionen och det aktuella ordförandeskapet – strävar i grunden mot samma mål att på olika sätt utveckla den territoriella sammanhållningen.

SKL: EU:s sammanhållningspolitik Övrigt: Territoriella agendan Kontaktperson: Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, tfn 08-452 79 93; Tommy Holm, tommy.holm@skl.se, tfn 08-452 75 91

EU:s Östersjöstrategi – handlingsprogrammet kompletteras Omkring ett och ett halvt år har gått sedan Europeiska rådet i oktober 2009 antog den strategi för Östersjöregionen som syftar till att göra vår del av Europa mer konkurrenskraftig. Strategins pågående ”flaggskeppsprojekt” inbegriper bl.a. insatser för ökat välstånd, bättre tillgänglighet och stärkt säkerhet och trygghet.

Handlingsprogrammet som är kopplat till Östersjöstrategin kompletterades i mitten av december 2010 med en ny horisontell aktivitet, som syftar till att utveckla flernivåstyrning, strategisk planering (platsbaserad rumslig planering) och hållbar utveckling. Genom att etablera en dialog med alla politiska nivåer ska goda erfarenheter och metoder spridas. Målet är att säkerställa att alla nivåer – från kommissionen till kommunerna, makroregionala organisationer, finansiella aktörer till VASAB och HELCOM – ska involveras. Region Västerbotten och Regionförbundet i Kalmar län har av kommissionen fått uppdraget att koordinera denna horisontella aktivitet inom handlingsprogrammet för Östersjöstrategin. Genom goda exempel baserade på regionernas expertkunskap inom strategisk planering hoppas man att generaliserbara metoder i flernivåstyrning ska kunna spridas.

Europaparlamentet – liksom Regionkommittén – ser flernivåstyrning som ett sätt att åstadkomma

På gång inom EU. Våren 2011 11

Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

samordnade aktiviteter mellan EU-nivån, medlemsstaterna, regionala/kommunala myndigheter, arbetsmarknadens parter, frivilligrörelsen m.fl.

Denna metod bör, enligt parlamentet, användas inom alla politikområden där ansvaret är delat mellan EU och medlemsstaterna, inkluderat sammanhållningspolitiken. Flernivåstyrning ses rent av som en förutsättning för att nå territoriell sammanhållning i Europa.

Det har inte tillförts några särskilda medel från EU:s budget för strategins genomförande. Östersjöstrategins genomförande bygger istället på ett mer samordnat nyttjande av redan befintliga resurser på EU- och medlemsstatsnivå. Europeiska Investeringsbanken (EIB) och Nordiska Investeringsbanken (NIB) har börjat samordna sina insatser för finansiering och teknisk assistans för strategins projekt. Vidare har NIB och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) inrättat en ny fond för teknisk assistans som kommer att finansiera förberedelser av projekt med syfte att återställa Östersjöns miljö.

Sverige och övriga Östersjöländer ska senast den 15 mars 2011 rapportera till EU-kommissionen om strategins genomförande hittills. Den första sammanfattande lägesrapporten lämnas sedan till rådet senast i juni 2011.

SKL: EU:s sammanhållningspolitik; Yttrande 1; Yttrande 2 Kommissionen: Östersjöstrategin; Handlingsplanen; Inforegio Regionkommittén: Initiativyttrande om Östersjöstrategin; Yttrande om Östersjöstrategin Kontaktpersoner: Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, tfn 08-452 79 93; Tommy Holm, tommy.holm@skl.se, tfn 08-452 75 91

12 På gång inom EU. Våren 2011

KAPIT EL

3

Sysselsättning och arbetsmarknad

Fortsatt hantering av EU-direktiv om arbetstid Kommissionen genomför för närvarande en grundlig genomgång av arbetstidsdirektivet. Med anledning av detta har kommissionen under 2010 genomfört två samråd med arbetsmarknadsparterna på EU-nivå.

Kommissionen föreslog redan 2004 ändringar i arbetstidsdirektivet. Under debatten som följde tillkom dock andra frågor som inte kunde lösas. Rådet och parlamentet drog därför 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om ett förslag till ändring trots två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Detta har skapat en svår situation för flera medlemsstater och för arbetsmarknadens parter på nationell nivå.

Problemet är att rättsläget är oklart när det gäller tolkningen av ett antal frågor. Vissa medlemsstater har vidare betydande svårigheter när det gäller implementeringen av vissa delar av regelverket.

SKL:s uppfattning är att det mot bakgrund av det låsta läget kan vara en utväg att arbetsmarknadens parter på EU-nivå ges möjlighet att förhandla fram balanserade lösningar. Förbundet är bekymrat över hur EU-domstolen tidigare har tolkat arbetstids-

direktivet. SKL:s uppfattning är att direktivet bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad tid vid tillämpningen av direktivets olika artiklar.

Vidare bör det klarläggas inom vilken tidsram kompensation ska ges för exempelvis bruten dygns- eller veckovila. Förbundet anser avslutningsvis att de möjligheter som finns för kollektivavtalslösningar i direktivet har skapat förutsättningar för nationella arbetsmarknadsparter att finna ändamålsenliga arbetstidslösningar och det är därför en viktig förutsättning för eventuella förhandlingar på europeisk nivå att befintliga regler i dessa delar värnas och utvecklas.

SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Arbetstidsdirektivet Kommissionen: Andra samrådet Kontaktperson: Jeanette Eklund, jeanette.eklund@skl.se, tfn 08-452 75 11

På gång inom EU. Våren 2011 13

Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad

Lättare att få yrkeskvalifikationer erkända i annat EU-land För att främja den fria rörligheten för arbetskraft inom EU har kommissionen föreslagit att systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer ska reformeras. Kommissionen presenterade i januari 2011 ett samrådsdokument om det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet. Direktivet samlar tidigare rättspraxis och bestämmelser från äldre direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller reglerade yrken, t.ex. som sjuksköterska. Kommissionen har inlett en utvärdering av direktivet för att klargöra om de möjligheter som redan ges tillgodoses i medlemsstaterna, samt för att ta hänsyn till de reformer som har skett inom utbildningsväsendet, bl.a. Bolognaprocessen.

Kommissionen kommer under hösten 2011 med en grönbok om förändringar i direktivet, samt våren 2012 med ett förslag till revidering. Det aktuella samrådet avser enbart rörligheten inom EU. Arbetskraftinvandring och rörlighet från tredje land, dvs. ett land utanför EU/EES-området, behandlas inte.

SKL: Arbetsgivarpolitik Kommissionen: Samrådet Kontaktperson: Leif Lindberg, leif.lindberg@skl.se, tfn 08-452 74 73

Genomförande av direktiv om bemanningsanställda Senast den 5 december 2011 ska bemanningsdirektivet vara införlivat i svensk lagstiftning. EU bygger på likabehandlingsprincipen, vilket bl.a. betyder att bemanningsanställda ska garanteras minst de grundläggande anställnings- och arbetsvillkor som de skulle ha erhållit om de hade anställts direkt i kundföretaget. Enligt ett kommittédirektiv ska genomförandet av direktivet i Sverige ske med utgångspunkt i att arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen. Införlivandet kommer att ske via en ny svensk lag eller genom att befintlig lagstiftning kompletteras. De nya bestämmelserna kommer, om arbetsmarknadsparterna får bestämma, att vara semidispositiv, dvs. avsteg får göras genom kollektivavtal på central nivå. SKL deltar i en referensgrupp bestående av representanter för huvudorganisationerna på svensk arbetsmarknad.

Bemanningsutredningen, som lade fram sitt betänkande i januari 2011, föreslår en särskild lag om

14 På gång inom EU. Våren 2011

villkor för anställda i bemanningsföretag som bl.a. innebär att bemanningsdirektivets likabehandlingsprincip genomförs. Likabehandlingsprincipen innebär att en inhyrd arbetstagare ska ha samma villkor på en rad områden, som lön och antal semesterdagar, som om han eller hon varit anställd direkt i kundföretaget. Avvikelser från likabehandlingsprincipen är dock möjliga genom kollektivavtal så länge det övergripande skyddet enligt bemanningsdirektivet respekteras. Kollektivavtalslösningar när det gäller villkoren för anställda i bemanningsföretag är redan i dag mycket vanliga i Sverige och täcker en stor del av bemanningsbranschen.

SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Bemanningsdirektivet Regeringen: Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige Kontaktperson: Göran Söderlöf, goran.soderlof@skl.se, tfn 08-452 76 18

Sanktioner mot arbetsgivare som anlitar illegal arbetskraft 2009 antogs ett direktiv om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Syftet med direktivet är att motverka irreguljär invandring till EU. Genom direktivet åläggs medlemsstaterna att införa ett förbud för arbetsgivare att anställa tredjelandsmedborgare som saknar rätt att vistas på deras territorier, eftersom en sådan anställning kan bidra till ökad irreguljär invandring och snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden. Överträdelse av förbudet ska kunna medföra att arbetsgivare åläggs olika administrativa, finansiella och straffrättsliga sanktioner. Det rör sig om ett minimidirektiv och det finns möjlighet för medlemsstaterna att behålla eller införa strängare regler.

Sanktionsutredningen redovisade hösten 2010 sitt betänkande om hur direktivet ska genomföras i Sverige. SKL har i sitt yttrande över betänkandet angett bl.a. att förbundet delar utredningens uppfattning att de ändringar som föreslås i svensk lagstiftning är nödvändiga för att korrekt genomföra direktivets bestämmelser i svensk rätt. Utredningen föreslår att författningsändringar ska träda ikraft den 20 juli 2011. Beslut om de föreslagna författningsändringarna fattas av riksdagen våren 2011.

SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Bemanningsdirektivet Regeringen: Sanktionsutredningens betänkande Kontaktperson: Leif Lindberg, leif.lindberg@skl.se, tfn 08-452 74 73

Förebyggande av skador p.g.a. vassa instrument inom vården HOSPEEM och EPSU slöt 2009 ett ramavtal om förebyggande av skador orsakade av vassa instrument inom hälso- och sjukvården. Syftet är att förhindra blodburen smitta. Överenskommelsen mellan parterna innebär att medlemsstaterna ska bedriva ett förebyggande arbete i hälso- och sjukvården genom bl.a. förbättrade riskbedömningar, information och utbildning. Rapporteringen ska förbättras genom partsgemensam uppföljning av skärskador som inträffar inom hälso- och sjukvården.

På begäran av parterna lämnade kommissionen ett förslag till direktiv om genomförande av ramavtalet. Rådet antog direktivet våren 2010, och det ska nu genomföras i medlemsstaterna senast den 11 maj 2013. Enligt uppgift har Arbetsmiljöverket på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet påbörjat arbetet med genomförandet av direktivet i Sverige.

AFA Försäkring finansierar ett forskningsprojekt som kartlägger förhållanden kopplade till incidenter med vassa instrument inom vården. Till projektet finns en referensgrupp med medverkan från SKL. SKL: Arbetsgivarpolitik Rådet: Direktivet Kontaktpersoner: Ned Carter, ned.carter@skl.se, tfn 08-452 76 23

Riktlinjer för att angripa våld och trakasserier från utomstående i arbetet Parterna på den europeiska arbetsmarknaden har sedan några år tillbaka ett ramavtal om trakasserier och våld i arbetet. Då ramavtalet inte omfattar frågan om våld och trakasserier från utomstående (tredje part) i arbetslivet, tog kommissionen ett initiativ för att gå vidare med frågan om riktlinjer för att angripa våld och trakasserier från utomstående i arbetet på sektorsnivå. Parterna på arbetsmarknaden inom sektorskommittéerna som avser handel, lokal och regional administration, säkerhetssektorn, sjukhussektorn, samt utbildningssektorn har utifrån kommissionens initiativ träffat en överens-

kommelse. Den tar upp riktlinjer om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete, samt för att angripa våld och trakasserier från utomstående (tredje part) i arbetslivet.

SKL är medlem i CEMR:s arbetsgivarplattform, sjukhusarbetsgivarnas organisation HOSPEEM och utbildningsarbetsgivarnas organisation EFEE. Under 2011 planerar parterna bakom överenskommelsen en rad nationella konferenser. Den avslutande konferensen kommer att genomföras under oktober 2011 i Polen. Arbetsmarknadens parter inom den kommunala sektorn arbetar nu med att översätta överenskommelsen till svenska.

SKL: Arbetsgivarpolitik Annat: Överenskommelsen Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, tfn 08-452 76 23

Att rekrytera och behålla personal inom sjukhussektorn SKL deltar i den sociala sektorsdialogen inom sjukhussektorn genom sitt medlemskap i HOSPEEM. Enligt uppgifter från Eurostat omfattar sjukhussektorn ca 11 500 000 anställda inom EU. Det motsvarar ca sex procent av hela arbetskraften inom unionen.

HOSPEEM och EPSU antog i december 2010 en handlingsram avseende ”Att rekrytera och behålla personal inom sjukhussektorn”. SKL bedömer att överenskommelsen ligger i linje med hur kommuner, landsting och regioner arbetar med att rekrytera och behålla personal inom hälso- och sjukvården i Sverige. Överenskommelsen kommer att översättas till svenska av SKL, Kommunal, Vårdförbundet och SKTF. Det är sedan parterna som ansvarar för implementering och uppföljning av överenskommelsen inom tre år i Sverige, dvs. senast i december 2013.

SKL: Arbetsgivarpolitik HOSPEEM och EPSU: Handlingsramen Kontaktperson: Leif Lindberg, leif.lindberg@skl.se, tfn 08-452 74 73

På gång inom EU. Våren 2011 15

Kapitel 4. Miljö, klimat och transporter

KAPIT E L

4

Miljö, klimat och transporter

Försenat införande av EU-direktiv om avfall och återvinning Ramdirektivet för avfall och återvinning skulle ha varit infört i svensk lagstiftning senast den 12 december 2010. Direktivet innehåller bl.a. definitioner av begreppen återanvändning, återvinning och bortskaffande, avfallsplanering och avfallsförebyggande åtgärder samt miljöprinciperna om närhet och självförsörjning. Arbetet med implementeringen av direktivet är försenat vilket kan leda till att kommissionen väcker talan inför EU-domstolen.

Arbetet med implementeringen av avfallsdirektivet i svensk lagstiftning pågår, en lagrådsremiss har tagits fram och behandlats. En proposition med de nödvändiga lagändringsförslagen i miljöbalken lämnas till riksdagen i mars 2011. Riksdagen förväntas anta propositionen före sommaren. Senare under våren kommer regeringen att besluta om ändringar i avfallsförordningen. De olika återvinningsmål som finns i direktivet kan komma att inordnas i de svenska miljökvalitetsmålen, inom ramen för Miljömålsberedningens arbete. Utöver detta kan olika nationella bestämmelser inom avfallsområdet tas upp senare under mandatperioden, bl.a. frågan om

16 På gång inom EU. Våren 2011

det s.k. frivalet, om att begränsa kommunernas ansvar för hushållsavfall från verksamheter.

SKL:s och andra remissinstansers starka invändningar mot Miljödepartementets initiala förslag till implementeringen av direktivet har varit en bidragande orsak till att arbetet har försenats. Förbundets kritik handlade främst om att förslaget inte utgick från miljöprinciperna om närhet och självförsörjning, att medborgarperspektivet saknades samt att avfallsförebyggande åtgärder och den kommunala avfallsplaneringen inte beaktades.

SKL: Energi, va och avfall; Yttrande EU: Direktivet om avfall Regeringen: Nya avfallsregler, Ds 2009:37 Kontaktperson: Peter Wenster, peter.wenster@skl.se, tfn 08-452 78 71

Stor aktivitet inom EU:s energipolitik Kommissionen lade i november 2010 fram en strategi för EU:s energipolitik fram till 2020. Kommissionen menar att det finns allvarliga brister i hur EU hittills lyckats genomföra sin energipolitik. Den

inre energimarknaden är fortfarande splittrad och har inte uppnått sin potential i fråga om öppenhet, tillgänglighet och valfrihet. Leveranssäkerheten för energiförsörjningen äventyras av förseningar i investeringar och teknisk utveckling.

Kvaliteten på de nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet, som utvecklats av medlemsstaterna sedan 2008, anses av kommissionen vara en besvikelse. Övergången till användning av förnybar energi och större energieffektivitet inom transportsektorn anses gå alldeles för långsamt. Bidraget från kärnkraft måste utvärderas på ett öppet och objektivt sätt. Med tanke på det förnyade intresset för denna typ av produktion i Europa och över hela världen måste satsningar göras på forskning kring teknik för hantering av radioaktivt avfall.

Som ett led i Europa 2020-strategin har kommissionen lagt fram ett ”flaggskeppsinitiativ” om ett resurseffektivt Europa. Ambitionen är att utveckla ett ”low-carbon society” som inkluderar energi, transporter och förvaltning av naturresurser. Tidsperspektivet för initiativet är 2050. Den föreslagna strategiska inriktningen kommer att ge underlag för mer konkreta initiativ under 2011. Ett särskilt fokus under året ligger på energiinfrastruktur och energieffektivitet. Vidare satsar kommissionen under 2011 på att utveckla ren teknik, handel med utsläppsrätter och förnybar energi.

Kommissionen menar att Europa saknar behövlig nätinfrastruktur. Aktuella projekt med storskaliga vindkraftparker i norr och solkraftanläggningar i söder behöver kraftledningar som klarar att överföra denna gröna el till områden med hög förbrukning. Investeringar på runt 1 biljon euro kommer att krävas till 2020 för att ersätta föråldrad infrastruktur. Förutom finansieringsfrågan anses komplexa och långdragna administrativa processer vara en betydande flaskhals. Lokala, regionala och nationella organ kommer att behöva engagera sig på ett mer konstruktivt sätt för att främja projekt av europeiskt intresse.

En reviderad handlingsplan för energieffektivitet väntas läggas fram i mars 2011. Kommissionen kommer troligen att föreslå bindande mål för offentlig sektor för att öka tempot i renoveringen av offentliga byggnader. Då det offentliga hyr lokaler ska dessas prestanda vara bästa möjliga. Vid upphandling ska samma höga krav gälla varor och tjänster. Handlingsplanen kommer troligen också att påbjuda större grad av användning av s.k. ”energy performance contracting”.

Borgmästaravtalet, kommissionens initiativ för kommuner som vill gå längre än EU:s mål för mins-

kade utsläpp av koldioxid, har i början av 2011 vuxit till 2 200 deltagare, varav 49 svenska kommuner. I flera medlemsstater finns regionala och nationella grupperingar, exempelvis ” French Club of the Covenant of Mayors”.

SKL: Energi, va och avfall; Positionspapper om energi och klimat Kommissionen: ”Energi 2020”, ”Ett resurseffektivt Europa”; Borgmästaravtalet Övrigt: EU-upplysningen om EU:s arbete med energieffektivisering Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, tfn 08-452 79 63; Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, tfn 08-452 78 66

Finansieringsmöjligheter för arbete med klimat och energi En EU-fond på 146 miljoner euro har skapats för att främja energibesparingar. Fonden är i första hand avsedd för lokala och regionala myndigheter.

Den kan användas för att finansiera renovering av byggnader för förbättrad energieffektivitet, nätansluten förnybar energiproduktion, elfordon och energisnål lokal infrastruktur som t.ex. smarta nät.

Pengarna betalas ut som lån, garantier m.m. och ska betalas tillbaka till fonden. Kommissionens generaldirektorat för miljö arbetar med riktlinjer för införandet av fonden.

Programmet Intelligent Energy Europe (IEE) har sin årliga ansökningsomgång till april 2011.

IEE har att fördela 67 miljoner euro inom energieffektivisering och energibesparingar, t.ex. näranollenergihus, nya och förnybara energikällor, nya och förnybara drivmedel i transporter samt integrerade initiativ. Projekt kan även drivas inom områden som policyutveckling och strategier, förändringar på marknaden, beteendeförändring, tillgång till kapital samt utbildning. En ny teknisk facilitet, “mobilising local energy investments”, ger stöd för teknisk assistans till mindre projekt från kommuner och regioner. Energimyndigheten är nationell part och ordnar informationstillfällen.

Fler finansiella verktyg från EU är på gång kring energi och klimat. Kommissionen har annonserat en fortsättning för European Local Energy Assistance (ELENA), särskilt för medelstora projekt. Det kan sökas via Europeiska investeringsbanken. ELSA, ett nytt verktyg om 50 miljoner euro, siktar på stora städer. ELCATA ska utveckla bankers kompetens för klimathänsyn och -satsningar.

På gång inom EU. Våren 2011 17

Kapitel 4. Miljö, klimat och transporter

Både Regionkommittén och CEMR, paraplyorganisation för de europeiska kommun- och regionförbunden, har uttalat sig för behovet av ökade finansieringsmöjligheter för lokalt och regionalt klimat- och energiarbete. Resurser kan tillföras bl.a. genom strukturfonderna, jordbrukspolitiken, samt intäkter från EU:s utsläppsrätter.

SKL driver under 2011 den prioriterade frågan ”Ett mer klimatsmart samhälle”, med tydliga kopplingar till utvecklingen på EU-nivå. Förbundets prioriterade fråga har följande indikatorer:

›› Metoder och goda exempel för att ställa energi-

krav på ny bebyggelse ska finnas tillgängliga för medlemmarna liksom mötesplatser för erfarenhetsutbyte.

›› Medlemmarna har fått stöd för att genomföra

lönsamma energieffektiviseringar i egna lokaler.

›› En handbok om hållbar stadsutveckling och svenska kommuners arbete för minskning av koldioxidutsläpp är spridd för tillämpning internationellt.

SKL: Energi, va och avfall; Positionspapper om energi och klimat EIB: ELENA; Informationsbroschyr om ELENA Regionkommittén: Yttrande om EU:s energihandlingsplan CEMR: Resolution om klimatfinansiering Övrigt: EU-upplysningen om EU:s arbete med energieffektivisering; Om IEE2 på Energimyndighetens webbplats Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, tfn 08-452 79 63; Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, tfn 08-452 78 66

Översyn av EU:s regelverk om elektronikavfall Förslaget till reviderat direktiv om hanteringen av el- och elektronikavfall (WEEE) behandlades i februari 2011 i en första läsning i Europaparlamentet. Parlamentet föreslår tuffare mål för insamling av elavfall än kommissionen. När det gäller finansieringen av insamlingen av hushållens elavfall är kommissionen och parlamentet eniga om att producenterna ska bekosta såväl transporten av elavfall från insamlingsplatser som driften av dessa. Parlamentet föreslår även:

›› att 85,5 % av elavfallet ska samlas in från 2016, ›› ett nytt insamlingsmål för 2012 på 4 kg/invånare

eller den mängd som samlas in under 2010, bästa resultat ska gälla,

18 På gång inom EU. Våren 2011

›› ett återvinningsmål på 50 – 75 %, beroende på typ av elavfall,

›› ett återanvändningsmål på 5 %, samt ›› att konsumenterna ska kunna lämna tillbaka

smått elavfall kostnadsfritt direkt till återförsäljare och distansförsäljare.

Parlamentets ställningstagande diskuteras vid miljöministrarnas rådsmöte i mars 2011. Om man inte når politisk enighet tas frågan åter upp i parlamentet i höst för en andra läsning.

SKL: Energi, va och avfall; Yttrande Europaparlamentet: Ståndpunkt i första läsningen Kontaktperson: Peter Wenster, peter.wenster@skl.se, tfn 08-452 78 71

Kommissionens revision av Sveriges kontroll i livsmedelskedjan Kommissionens Livsmedels- och veterinärbyrå (Food and Veterinary Office, FVO) genomförde under 2010 en övergripande revision av Sveriges kontrollsystem i livsmedelskedjan. Elva särskilda revisioner inom olika kontrollområden genomfördes. Flera av dessa berörde kommunernas roll som kontrollmyndighet. Kommissionen sammanställer resultatet av revisionen och kommer under april 2011 att presentera eventuella rekommendationer till förändringar i kontrollsystemet som Sverige behöver genomföra.

SKL: Livsmedelskontroll Kommissionen: Livsmedels- och veterinärbyrån Kontaktperson: Nils Alesund, nils.alesund@skl.se, tfn 08-452 75 98

Europeisk infrastruktur för geografisk information – INSPIRE-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe (INSPIRE) är ett direktiv för upprättande av infrastruktur för s.k. rumslig information (geodata). Direktivet har sin grund i kommissionens sjätte miljöhandlingsprogram och är tillämpligt inom EU:s miljöpolitik, samt för politik och verksamhet som kan påverka miljön. Syftet är att skapa en rättslig ram för harmonisering, hantering och spridning av geodata via internet.

Direktivet innehåller bland annat regler om hur automatisk samverkan ska uppnås, att myndigheter ska sprida geodata i elektronisk form via nättjänster, att de ska dela geodatamängder med andra myndigheter och vissa andra organ, samt att en samordningsstruktur ska skapas i varje medlemsland. Införandeperioden är stegvis reglerad fram till 2019. Direktivet är en bidragande orsak till regeringens beslut om att inrätta ett geodataråd och att ta fram en nationell geodatastrategi. Lantmäteriet samverkar med berörda myndigheter och med SKL i arbetet med att utveckla den svenska samordningsstrukturen, geodatasamverkan, vilken startades upp den 1 januari 2011.

Direktivet infördes i svensk lag den 1 januari 2011.

Arbete pågår med en uppdatering av regelverket vad beträffar nya informationsslag och därtill informationsansvariga myndigheter. SKL verkar för att detta ansvar begränsas för kommuner och landsting.

Oavsett formellt ansvar kommer INSPIRE-direktivet att påverka informationsutbytet hos medlemmarna genom sin standardiserande effekt.

SKL: INSPIRE EU: Direktivet Kommissionen: INSPIRE Övrigt: Nationella INSPIRE-gruppen Kontaktperson: Marianne Leckström, marianne.leckstrom@skl.se, tfn 08-452 78 74

Riktlinjer dras upp för EU:s transportpolitik under 2010-talet Efter flera förseningar väntas kommissionen presentera vitboken om EU:s transportpolitik i mars 2011. I januari redogjorde transportkommissionär Siim Kallas för sina tankar kring den kommande vitboken i ett brev ställt till ordföranden för Europaparlamentets utskott för transportfrågor. I brevet skriver kommissionären att utmaningen är att presentera förslag som ökar transportsektorns konkurrenskraft, samtidigt som den måste möta kraven på en övergång till hållbara energikällor. Flera möjliga mål omnämns också, som koldioxidneutrala stadstransporter år 2050, införandet av trängselskatter i stadsområden och koordinering mellan transportoch regionalpolitiken. Vitboken förväntas innehålla konkreta förslag för transporter på bl.a. järnväg, luftfart, mark och hav.

SKL understryker vikten av att vi gemensamt tar oss an problemen inom transportområdet. Förbundet framhåller att EU bör ta ansvar för att det skapas

bra förutsättningar för de lokala och regionala myndigheterna att planera för ett långsiktigt hållbart resande.

SKL: Transporter och infrastruktur; Yttrande Kontaktperson: Anna Anderman, anna.anderman@skl.se, tfn 08-452 74 42

Översyn av riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) Kommissionen presenterade 2009 en grönbok om översyn av TEN-T-politiken. De nuvarande riktlinjerna för TEN-T är från 2004. I SKL:s remissvar framhölls att det är viktigt att ha ett sammanhållet EU och att på alla sätt aktivt arbeta för att utveckla EU:s konkurrenskraft. Tillväxt och effektiv infrastruktur är tydligt sammankopplade och det är viktigt att det sker en samverkan mellan andra viktiga strategier, som Östersjöstrategin. Förbundet anser att man ska fokusera på stomnätet, klimatvänliga transporter, spridande och utveckling av goda tekniska lösningar och finansieringsfrågan.

Förslaget om en ny TEN-T-plan för 2014-2020 är försenat. Troligt är att det behandlas under hösten 2011, och inte som planerat under våren. Den nya planen kommer dock enligt förhandsinformation att baseras på ett antal principer:

›› Projekten måste ha ett europeiskt mervärde. ›› Europeiska transportkorridorer måste utvecklas.

›› Multimodala nav måste stödjas. ›› TEN-T-projekten måste vara transparanta och tydligt stödja hållbarhet.

SKL: Transporter och infrastruktur; Yttrande Kommissionen: Samrådsdokumentet Regeringen: Yttrande Kontaktperson: Anna Anderman, anna.anderman@skl.se, tfn 08-452 74 42

Rättigheter för bussresenärer antagna Parlamentet antog i februari 2011, efter en kompromiss med rådet, regler som ska stärka rättigheterna för bussresenärer. Reglerna gäller för bussresor på minst 25 mil, oavsett om de är nationella eller går genom flera länder. Reglerna ska börja gälla våren 2013 och omfattar även resenärer som bara åker en

På gång inom EU. Våren 2011 19

Kapitel 4. Miljö, klimat och transporter

del av en busslinje som är på minst 25 mil. Rättigheterna omfattar bland annat följande:

›› Om en reguljär bussavgång är inställd, försenad

med mer än 120 minuter eller överbokad ska passagerarna omedelbart ges rätt att välja mellan att fortsätta resan, att utan extra kostnad ombokas till sin slutstation eller att få biljettpriset återbetalat.

›› Om en resa är minst en och en halv timme

försenad från starten ska passagerarna erbjudas förfriskningar.

I de antagna reglerna finns även lista på tolv grundläggande rättigheter som ska gälla för all linjetrafik oberoende av sträcka. Dessa regler täcker bland annat vilken information som bolagen ska ge passagerarna innan och under resan. Reglerna innehåller också vissa grundrättigheter för passagerare med funktionsnedsättning.

SKL: Transporter och infrastruktur EU: Det nya direktivet Kontaktperson: Janne Rusk, janne.rusk@skl.se, tfn 08-452 79 62

20 På gång inom EU. Våren 2011

KAPIT EL

5

Vård, omsorg och folkhälsa

EU-direktiv om patientrörlighet antaget Efter att ha enats om en kompromisstext antog Europaparlamentet och rådet i januari-februari 2011 det s.k. patientrörlighetsdirektivet. Medlemsstaterna har nu 30 månader på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning.

Det var 2008 som kommissionen presenterade ett förslag till direktiv om patienters rättigheter vid gränsöverskridande vård. Förslaget avsåg att bl.a. klargöra och kodifiera rättspraxis från EU-domstolen om patientens rättigheter att söka och bli ersatt för planerad vård i andra medlemsstater.

SKL:s styrelse såg i sitt remissyttrande 2008 positivt på kommissionens förslag. Förbundet framförde dock att direktivet måste ge möjlighet för medlemsstaterna att införa förhandsbesked/betalningsförbindelse för att få planerad vård i annat EU-land på samma villkor som gäller inom det egna landet.

Därmed skapas förutsättningar att uppnå målet om vård på lika villkor för hela befolkningen även när en patient får vård i annat medlemsland.

SKL har även därefter på olika sätt gett sin syn på förslaget till direktiv. Förbundet har bl.a. framfört

sin uppfattning till Regionkommittén, som 2009 antog ett yttrande om patientrörlighetsdirektivet, och till olika ledamöter i Europaparlamentet.

SKL har också fortlöpande fört diskussioner med Socialdepartementet, med utgångspunkt i den behandling av förslaget till direktiv som har ägt rum i rådet.

Socialdepartementet hade vid denna skrifts pressläggning ännu inte lagt upp arbetet för hur den förestående implementeringen av direktivet i svensk lagstiftning ska genomföras. SKL kommer att noga bevaka och arbeta för landstingens intressen i denna process.

SKL: Hälsa och vård; Yttrande EU: Patientrörlighetsdirektivet Regionkommittén: Yttrande CEMR: Yttrande Kontaktperson: Hasse Knutsson, hasse.knutsson@skl.se, tfn 08-452 76 62

På gång inom EU. Våren 2011 21

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

Nya EU-regler om läkemedel Europaparlamentet och rådet enades hösten 2010 om nya regler för säkerhetsövervakning av läkemedel. Medlemsstaterna har nu fram till den 21 juli 2012 för att genomföra de nya bestämmelserna. En politisk överenskommelse har även uppnåtts om ett regelverk för att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den reguljära distributionskedjan. Överenskommelsen nåddes efter Europaparlamentets första läsning i februari 2011. Formellt antagande av rådet återstår nu och beräknas ske under våren 2011. Medlemsstaterna har 24 månader (från formellt antagande) på sig att genomföra regelverket. I frågan om patientinformation tog Europaparlamentet ställning i en första läsning i november 2010. Då förslaget inte vunnit stöd i rådet reviderar nu kommissionen det tidigare förslaget. Denna nya text måste därefter behandlas av rådet.

Kommissionen presenterade 2008 flera förslag till ny lagstiftning inom läkemedelsområdet. Lagförslagen behandlar information till patienter om receptbelagda läkemedel, säkerhetsövervakning och förfalskade läkemedel. I.o.m. att förslagen presenterades samtidigt kom de att gå under samlingsnamnet ”läkemedelspaketet”. Dock har den fortsatta processen av dessa ärenden hanterats separat och samlingsbegreppet används i allt mindre omfattning. I förslagen behandlas förutsättningarna för läkemedelsföretagen att informera patienter om receptbelagda läkemedel och förtydligar vilka kanaler som får användas för detta syfte. När det gäller säkerhetsövervakning är syftet med de nya reglerna att förbättra gällande regelverk. Förslaget kring förfalskade läkemedel innebär ett nytt regelsystem som ska motverka att förfalskade läkemedel kommer in i den legala distributionskedjan.

I sitt yttrande om läkemedelspaketet välkomnade SKL i huvudsak kommissionens förslag. Förbundet betonade dock grundprincipen att användning av läkemedel alltid ska ske på ett etiskt, medicinskt och ekonomiskt försvarbart sätt. Förbundet stödde kommissionens föreslagna åtgärder för att minska de skadliga effekterna av läkemedel på miljön. Dock ansåg förbundet att bättre information på förpackningen skulle förbättra förutsättningarna för adekvat omhändertagande av oanvända eller utgångna läkemedel. Förbundet framhöll att en säker parallellhandel med läkemedel även fortsättningsvis borde vara tillåten, eftersom det sänker läkemedelspriserna. Förbundet var kritiskt till den föreslagna utvidgningen av undantag från det generella förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel.

22 På gång inom EU. Våren 2011

SKL driver på olika sätt sin uppfattning om läkemedelspaketet, bl.a. genom aktivt arbete i Regionkommittén. Svenske Christofer Fjellner (M) är Europaparlamentets rapportör för de direktiv som behandlar information till patienter om receptbelagda läkemedel. Fjellners yttrande innehöll ett ändringsförslag som, förutom kommissionens redan föreslagna utvidgning av det generella reklamundantaget, dessutom skulle tillåta reklam för läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Förslaget resulterade i att ordföranden i SKL:s sjukvårdsdelegation Henrik Hammar (M) skickade in en skrivelse till de svenska parlamentarikerna. Skrivningen innehöll en uppmaning att inte urholka förbudet mot receptbelagda läkemedel ytterligare, då ett sådant förslag kraftigt skulle öka mängden reklam för receptbelagda läkemedel. Förbundets ståndpunkt fick gehör genom att parlamentet justerade skrivningarna genom att inte utvidga reklamundantaget.

SKL: EU och läkemedel; Yttrande EU: Direktivet; Förordningen Kommissionen: Läkemedelspaketet Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Ulrika Eriksson, ulrika.eriksson@skl.se, tfn 08-452 77 33

Genomförande av EU-direktiv om organtransplantationer 2010 antogs direktivet om kvalitets- och säkerhetsnormer för organ av mänskligt ursprung avsedda för transplantation (”organdirektivet”). Medlemsstaterna har nu två år på sig att implementera direktivet i den egna lagstiftningen. Direktivet täcker hela kedjan från donation till transplantation och underlättar för organutbyte mellan medlemsstaterna och förväntas leda till kortare väntetider för dem som behöver genomgå en organtransplantation. Direktivet syftar i första hand till att göra organdonations- och transplantationsverksamheten i EU säkrare och enklare.

Varje EU-land måste välja ut en eller ett par myndigheter som ansvarar för kvalitet och säkerhet för organ avsedda för transplantation. Det är sedan upp till dessa myndigheter att ta fram föreskrifter för hur organ ska hanteras genom alla stadier de går igenom från donation till transplantation. Myndigheterna ska godkänna organisationer som förmedlar organ samt transplantationscentra, samordna ett system för hur man dokumenterar och hanterar allvarliga biverkningar, följa upp och dokumentera trans-

plantationerna samt övervaka organutbyte mellan länder både inom och utanför EU. Det är också viktigt att kunna spåra ett organ från mottagaren hela vägen tillbaka till donatorn. Medlemsstaterna kan delegera vissa uppgifter kring organutbyte till europeiska organisationer som specialiserar sig på just sådant.

Socialdepartementet och Socialstyrelsen arbetar med frågan huruvida det nya direktivet kräver ändringar i nationell lagstiftning och/eller föreskrifter.

Så snart Socialstyrelsen tillsammans med Socialdepartementet har genomfört denna översyn är det möjligt att uttala sig om hur det kommande nationella regelverket kommer att vara utformat. SKL vill understryka vikten av att företrädare för vården är med i arbetet med framtagande av eventuell ny lag eller nya föreskrifter. Socialdepartementet arbetar med att ta fram en departementsskrivelse om genomförande av organdirektivet. Förhoppningen är att denna ska kunna remitteras till sommaren.

Proposition skulle då kunna lämnas i början av 2012 och lagändringar tillsammans med eventuella föreskrifter träda ikraft den 1 juli 2012.

SKL ställde sig positivt till kommissionens direktivförslag då unionslagstiftning ger en bättre grund för samverkan på området. Förbundet anförde i sitt yttrande att det är angeläget att varje medlemsstat har ett nationellt kvalitetsprogram inom transplanta­ tionsområdet. Vidare framhöll SKL att möjligheten att delegera delar av ansvaret till organisationer för organutbyte har stor betydelse för Sveriges möjlighet att kunna upprätthålla ett effektivt kvalitetsprogram. Även om merparten av de föreslagna kraven i direktivet redan torde vara uppfyllda i Sverige genom det skandinaviska samarbete som Sverige deltar i (Scanditransplant), kommer direktivet att medföra ökade kostnader för säkerhetshöjande åtgärder och administration.

SKL: Hälsa och vård EU: Organdirektivet Kontaktpersoner: Ulrika Eriksson, ulrika.eriksson@skl.se, tfn 08-452 77 33

EU-pengar för folkhälsoarbete EU:s hälsoprogram ska komplettera, stödja och förstärka medlemsstaternas politik på folkhälsoområdet och bidra till ökad solidaritet och ökat välstånd i EU. Programmets mål är att förbättra medborgarnas hälsoskydd, främja hälsa, minska ojämlikhet i hälsa, samt att ta fram och sprida information och kunskap om hälsa.

Kommissionen utarbetar varje år en arbetsplan med prioriteringar som ska gälla för det kommande året. Årligen inbjuds organisationer att ansöka om bidrag för aktiviteter inom ramen för de prioriteringar som angivits i arbetsplanen. Kommissionen har under det tidigare programmet bildat en byrå, Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor (EAHC), som har till uppgift att bedöma ansökningarna och lämna förslag till beslut om vilka ansökningar som bör beviljas. Nästa utlysning av medel väntas äga rum under våren 2011.

SKL: Folkhälsa Kommissionen: EAHC Kontaktperson: Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, tfn 08-452 77 12

Översyn av EU:s tobaksregelverk Kommissionen genomförde hösten 2010 ett offentligt samråd för att se över tobaksdirektivet. Samrådet behandlade bl.a. att lagstiftningen skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna och inte i tillräcklig utsträckning beaktar hälso- och säkerhetsriskerna med tobaks- och nikotinprodukter. Direktivet innehåller också förbud mot saluföring av snus.

Konsultationen är ett led i EU:s strävan att öka kunskapen om farorna med tobak, få fler att sluta röka och förhindra att folk börjar röka. Åtgärder som kommissionen överväger är bland annat större hälsovarningar på cigarettpaketen och striktare regler för skadliga ämnen i tobaksvaror. De synpunkter som kommit in ligger till grund för kommissionen lagförslag som ska komma i början av 2012. Det nuvarande tobaksdirektivet är från 2001. Det har inkommit 82 000 svar på denna öppna konsultation, mot ett normalt samråds ca 500 svar.

Kommuner och landsting i Sverige har stora möjligheter att i sina verksamheter arbeta med flertalet av de beprövade strategierna för tobaksprevention.

Det finns i dag internationellt och nationellt en mycket stark enighet om olika tobakspreventiva metoders effektivitet. SKL har lämnat synpunkter på direktivet till regeringen och kommissionen.

SKL instämmer i den av EU beskriva problembilden och förespråkar i allt väsentligt en skärpning av direktivet.

SKL: Folkhälsa; Yttrande Kommissionen: Om översynen Kontaktperson: Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, tfn 08-452 77 12

På gång inom EU. Våren 2011 23

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

e-hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) Sverige (Socialdepartementet och SKL) är samordnare för ett storskaligt pilotprojekt inom e-hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS). Projektet, som löper över tre år, syftar till att definiera, specificera och testa utbyte av elektroniska recept och patientdata över landsgränser. Deltagare från tolv medlemsstater är med i projektet som finansieras gemensamt av EU och de deltagande länderna. Kommissionens bedömning av epSOS är positiv och projektet kommer att förlängas t.o.m.

2013 med ytterligare finansiering. Syftet är att utöka och förfina tjänsterna e-recept och patientöversikt, men också att nya länder ansluter sig. 23 länder kommer att delta och samarbeta kring e-hälsofrågor i projektet.

Projektet har i dagsläget färdigställt sammanställningar över läget i de deltagande länderna med fokus på patientöversikter och elektroniska recept och de legala förutsättningarna för länderna att dela dessa.

Uppföljningen till detta arbete har handlat om att ta fram gemensamma definitioner och modeller för de två tjänsterna som ska utvecklas på Europabasis, patientöversikt och e-recept. Successivt har de tolv länderna enats om vad som är realistiskt att uppnå vad gäller såväl informationsmängder som tekniska krav och förutsättningar. Då detta är första gången som en liknande samordning sker inom e-hälsoområdet har floran av olika nationella modeller och tillämpningar gjort uppgiften komplex och tidsödande. I dagsläget har dock de viktigaste frågorna kring detta klarats ut och projektet inledde under 2010 en mer konkret fas med fokus på utveckling av gemensamma komponenter och lösningar samt test av dessa.

Inom ramen för Europa 2020-strategin har kommissionen utarbetat vad den kallar för en digital agenda för Europa. Det är ett femårigt program som bland annat syftar till att öka tillgängligheten och tryggheten vid användandet av IT-tjänster. epSOSprojektet knyter starkt an till framförallt två av de nyckelområden som agendan lyfter fram: att möjliggöra patienters åtkomst till medicinsk data och att gemensamt definiera informationsmängder för gränsöverskridande interoperabilitet.

SKL: e-hälsa Kommissionen: Digitala agendan epSOS: Webbplats Kontaktperson: Fredrik Lindén, fredrik.linden@skl.se, tfn 08-452 7334

24 På gång inom EU. Våren 2011

KAPIT E L

6

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Samråd om EU:s regler om offentlig upphandling SKL har sedan lång tid tillbaka och i många olika sammanhang kritiserat EU:s upphandlingsregelverk som upplevs som alldels för byråkratiskt och svårtillämpat. Denna uppfattning delas av många upphandlande myndigheter på lokal och regional nivå.

Kommissionen har nu inlett ett samrådsförfarande inom området offentlig upphandling genom att ge ut en grönbok. Den öppna diskussionen med berörda parter kommer att fokusera på modernisering av regler, verktyg och metoder för offentlig upphandling i syfte att nå bättre resultat. Sista dag att lämna synpunkter på grönboken är den 18 april 2011. Bland de viktiga frågeställningar som tas upp i grönboken märks bl.a. följande:

›› Behöver nuvarande förfaranden förenklas,

särskilt för små lokala och regionala myndigheter? Hur kan detta göras på ett bra sätt utan att äventyra viktiga garantier för öppenhet och ickediskriminering mellan anbudsgivare?

›› Bör EU:s upphandlingsregler ändras för att ta

mer hänsyn till andra politiska mål som främjande av innovation eller miljömässiga och sociala aspekter?

›› Hur kan byråkratin minskas för ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag? Hur kan gränsöverskridande anbudsgivning inom Europa underlättas?

›› På vilka villkor bör kontrakt mellan myndigheter

undantas från tillämpning av EU:s upphandlingsregler?

Den nya upphandlingsutredningen med Anders Wijkman som ordförande har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för den svenska regeringens svar.

Från SKL deltar en expert i utredningen. SKL kommer även att lämna sina synpunkter direkt till regeringen och kommissionen, samt delta i CEMR:s arbete i denna fråga.

SKL: Upphandling Kommissionen: Grönboken Kontaktpersoner: Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, tfn 08-452 76 54; Lena Svensson, lena.svensson@skl.se, tfn 08-452 76 45

På gång inom EU. Våren 2011 25

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

Översyn av EU:s momsregelverk Kommissionen kommer under 2011 att offentliggöra en ny mervärdesskattestrategi på grundval av grönboken om mervärdesskattens (momsens) framtid som presenterades i december 2010. I grönboken föreslås en genomgripande omprövning av mervärdesskattesystemet.

Mervärdesskatten är en EU-harmoniserad konsumtionsskatt som får allt större betydelse som inkomstkälla för medlemsstaterna. Efter en period på ca 40 år anser kommissionen att tiden nu kommit för att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Syftet med granskningen anges vara att göra systemet mer förenligt med den inre marknaden, stärka dess kapacitet som inkomstkälla genom att höja dess ekonomiska effektivitet och stabilitet, förbättra dess bidrag till andra politikområden och minska kostnaderna för efterlevnad och skatteuppbörd.

SKL har fått grönboken på remiss från Finansdepartementet och kommer att anta ett yttrande våren 2011. Av särskild betydelse för förbundet är de delar av grönboken som berör moms inom offentlig sektor/myndighetsutövning/neutralitet och undantagen för t.ex. vård, skola och omsorg.

SKL: Nyheter inom skatteområdet Kommissionen: Grönboken Kontaktperson: Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, tfn 08-452 79 24

Sverige inför rätta i avfallsmål?

Kommissionen har riktat kritik mot Sverige på grund av några svenska kommuners köp av avfallstjänster från sina avfallsbolag utan föregående upphandling. Enligt kommissionen omfattas inte köpen av Teckal-undantaget (se nedan) eftersom avfallsbolagens omsättning ”till en betydlig del härrör från verksamhet på den privata marknaden”. De berörda kommunerna är Ängelholm, Helsingborg, Tomelilla och Simrishamn. I sitt svar till kommissionen åberopar regeringen bland annat en dom från EU-domstolens som säger att ett mellankommunalt samverkansavtal rörande avfallshantering inte omfattas av upphandlingsskyldighet. Skulle kommissionen inte godta Sveriges svar kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen.

De s.k. Teckalkriterierna innebär att EU:s upphandlingsdirektiv inte behöver tillämpas om den upphandlande enheten kan visa dels att den utövar

26 På gång inom EU. Våren 2011

kontroll över den juridiska personen motsvarande den som den utövar över sin egen förvaltning (kontrollkriteriet), dels att denna juridiska person bedriver merparten av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som äger den (verksamhetskriteriet). Genom en ändring i lagen om offentlig upphandling har kriterierna uttryckligen gjorts tillämpliga i svensk rätt under perioden 1 juni 2010 – 31 december 2012.

En utredare har i uppdrag att titta närmare på frågan om ett permanent undantag bör införas i LOU och hur det i så fall ska se ut. Utredningen har även uppdraget att analysera behovet av att kommunala principer får större genomslag i de kommunala företagen och att utvärdera hur det regelverk som finns kring insyn i kommunala bolag och entreprenader har tillämpats i praktiken. Utredningen har fått ett tilläggsuppdrag och ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 29 april 2011.

SKL: Upphandling Regeringen: Prop. 2009/10:180; Dir. 2009:81 Övrigt: EU-domstolens dom i målet Teckal; Pm om Teckalkriterierna Kontaktperson: Mathias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, tfn 08-452 79 84

Nylansering av EU:s inre marknad Den s.k. Montirapporten om den inre marknaden som lades fram för kommissionen våren 2010 utgjorde startskottet för en nystart av EU:s inre marknad. I rapporten, skriven av den tidigare kommissionären Mario Monti, lyfts bl.a. behovet av att förenkla statsstödsreglerna, men också ett behov av att göra det lättare för offentliga myndigheter att ge stöd på lokal nivå. Samtidigt pekar Monti på vikten av att stärka kommissionens möjligheter att tackla problemen kring otillåtna stöd.

Kommissionen har bearbetat förslagen i Montirapporten i sitt meddelande om en ”inremarknadsakt” som lades fram hösten 2010. Meddelandet tar upp 50 åtgärder med syfte att effektivisera och modernisera den inre marknaden och är ett av flera instrument för att förverkliga Europa 2020-strategin. Aktörer i samtliga medlemsstater hade under vintern möjlighet att lämna synpunkter och kommentarer på förslagen. Den slutliga utformningen av inremarknadsakten är för närvarande under utarbetande i kommissionen.

De 50 åtgärdsförslagen fördelas på tre områden:

›› Det första området är inriktat på att främja en

stark och uthållig tillväxt i näringslivet. Åtgärderna syftar till att främja och skydda innovation och nyskapande, utveckla en digital inre marknad, effektivisera reglerna för offentlig upphandling, förbättra affärsmöjligheterna för små och medelstora företag, öka det rättsliga och skattemässiga samarbetet och värna Europas globala konkurrenskraft.

›› Det andra området fokuserar på medborgarnas

förtroende, där syftet är att återupprätta tilliten till den inre marknaden bland Europas medborgare och konsumenter. De specifika förslagen handlar bl.a. om att säkra kvaliteten för allmännyttiga tjänster, satsningar på central infrastruktur, garantera rätten för arbetstagare att vidta kollektiva åtgärder, underlätta den fria rörligheten för personer samt förstärka skyddet och underlätta för konsumenter vid gränsöverskridande handel.

›› Det tredje området innehåller åtgärder avseende

dialog, partnerskap och utvärdering för en god styrning av den inre marknaden. Bland åtgärderna finns förslag för att intensifiera utvärderingen av regelverket, utvidgat samarbete mellan EU:s förvaltningar, utveckling av alternativa tvistlösningssystem (bl.a. Solvit), mer formaliserat samarbete med civilsamhället vid lagstiftningsarbete och krav om snabbare genomförande av EU-lagstiftning i medlemsländerna.

SKL: Juridik; Yttrande Kommissionen: Inremarknadsakten Kontaktperson: Helena Linde, helena.linde@skl.se, tfn 08-452 79 76

EU:s reglering av allmännyttiga tjänster Lissabonfördraget markerar startpunkten för en intressant utveckling av regleringen i EU-rätten när det gäller s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Till fördragen har fogats ett bindande protokoll om tjänster av allmänt intresse. I protokollet slås fast att unionens gemensamma värden särskilt inbegriper:

›› Nationella, regionala och lokala myndigheters

roll och handlingsutrymme när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av

allmänt ekonomiskt intresse så nära användarnas behov som möjligt.

›› Mångfalden av tjänster av allmänt ekonomiskt

intresse och de skillnader i användarnas behov och preferenser som olika geografiska, sociala eller kulturella förhållanden kan leda till.

›› En hög nivå av kvalitet, säkerhet och överkom-

lighet, likabehandling samt främjande av allmän tillgång och användarnas rättigheter.

Enligt protokollet gäller vidare att bestämmelserna i fördragen inte ska påverka medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt intresse som inte är av ekonomisk art.

Införandet av en rättslig grund i fördragen för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har betydelse på fler vis. Det innebär att det numera är möjligt för EU att i förordningar fastställa principer och villkor för dessa tjänster. Genom Lissabonfördraget har även stadgan om de grundläggande rättigheterna blivit en rättsligt bindande del av EU:s fördrag.

Enligt stadgan ska unionen erkänna och respektera den tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationell lagstiftning och praxis i enlighet med fördragen.

Regelverken kring tjänster av allmänt intresse respektive tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är ännu outvecklade. Det gäller både i EU-rätten och i vår nationella rätt. Däremot kan utvecklingen på detta område få stor betydelse för den lokala nivåns förutsättningar att ta ansvar för sina uppgifter.

Frågan om hur tjänster av allmänt intresse enligt EU-rätten hanteras har starka kopplingar till nationell rätt – framför allt i förhållande till den svenska kommunallagen – och särskilt reglerna för olika typer av kommunala stöd. Det kan framstå som motsägelsefullt att ett stöd som är godtagbart enligt EUrätten inte godtas från kommunalrättslig synpunkt och vice versa. Det svenska rättssystemet kan därför behöva förses med bra arbetsformer för att låta rätt samhällsnivå definiera vad som är tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

I Sverige förs ibland uppfattningen fram att en viss tjänst inte är en tjänst av allmänt intresse med hänvisning till EU-rätten. Det kan finnas skäl att vända på resonemanget och istället överväga utrymmet att låta peka ut de tjänster/uppgifter som i hela eller delar av Sverige utgör tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Med tanke på bestämmelserna i protokollet om tjänster av allmänt intresse kan

På gång inom EU. Våren 2011 27

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

detta vara en möjlighet att på lokal nivå kunna definiera vad som är allmännyttiga tjänster.

Fri rörlighet och konkurrensaspekter är grundläggande EU-principer. Nu lyfts också behovet av att skapa en social plattform för att modernisera Europa. I kommissionens arbetsprogram för 2011 ingår därför bl.a. en omarbetning av paketet från 2005 om tjänster i allmänhetens intresse, och det har förts fram som ett av utvecklingsområdena inom ramen för den s.k. inremarknadsakten. Detta innebär att det finns skäl att förvänta utveckling av de rättsliga frågor som kopplas till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

SKL bevakar utvecklingen av tjänster av allmänt intresse, både i EU-rätten och i svensk rätt.

SKL: Juridik Kommissionen: Om tjänster av allmänt intresse Övrigt: EU-upplysningen om tjänster av allmänt intresse Kontaktperson: Helena Linde, helena.linde@skl.se, tfn 08-452 79 76

Regelverket kring offentligt stöd EU:s reglering av offentligt stöd – statsstödsreglerna – syftar till förhindra att vissa företag eller viss produktion gynnas på ett otillbörligt sätt. Bestämmelserna gäller för alla former av offentligt stöd, vilket innebär att stöd med kommunala medel också kan träffas av regelverket.

Kommissionen har mottagit ett antal klagomål mot svenska kommuner och landsting som rör otillåtet statligt stöd. Ett tiotal ärenden är under handläggning. Huvudsakligen handlar det om prissättning i samband med s.k. avknoppningar inom skolan och inom hälso- och sjukvården. Enstaka klagomål rör påstådd underprisförsäljning av fastigheter. Ett överträdelseärende gäller bostadssektorn där Fastighetsägarna, genom sin europeiska organisation European Property Federation, 2005 anmälde svenska staten till kommissionen. Fastighetsägarna har gjort gällande att kommunala bostadsbolag får konkurrenssnedvridande stöd av kommunerna och därmed gynnas på bekostnad av de privata bostadsföretagen. Detta har i sin tur lett fram till en förändrad lagstiftning för de allmännyttiga bostadsföretagen.

En nationell översyn pågår inom ramen för den statliga utredningen om vissa frågor om statligt stöd. Utredningen har fått i uppdrag (Dir. 2010:9) att se över de svenska genomförandereglerna på statsstödsområdet. Utredningen ska pröva om bestäm-

28 På gång inom EU. Våren 2011

melserna om återkrav av statligt stöd till näringslivet bör förändras. Vidare ska prövas om nuvarande bestämmelser om upplysningsskyldighet för kommuner och landsting bör utvidgas till att avse även den situationen att ett stöd redan har införts och kommissionen har inlett en prövning. Utredaren ska även föreslå författningsändringar som gör det möjligt att återkräva stöd som inte är förenligt med EU-rätten, samt analysera om det behövs särskilda bestämmelser för att tredje part inför svensk domstol ska kunna yrka återkrav eller skadestånd. Slutligen ska utredaren ta ställning till om det behövs ett undantag från den kommunalrättsliga självkostnadsprincipen och, om så är fallet, lämna de författningsförslag som krävs.

SKL: Juridik Kommissionen: GD Konkurrens Regeringen: Dir. 2010:9; Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, tfn 08-452 79 76; Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, tfn 08-452 79 73; Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, tfn 08-452 78 68; Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, tfn 08-452 78 79; Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, tfn 08-452 79 72

Utökad tjänstehandel över gränserna Tjänstedirektivet syftar till att undanröja rättsliga och administrativa hinder för att handeln med tjänster inom EU ska öka, till gagn för tillväxt och sysselsättning. Direktivet innebär krav på att utvärdera nationella, regionala och kommunala krav på tjänsteleverantörer, så att de inte i onödan begränsar etableringsrätten eller rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat.

Varje kommun ska därför kontrollera att dess krav på tjänsteleverantörer är icke-diskriminerande (på grund av nationalitet/medlemsstat), nödvändiga och proportionerliga – det s.k. EG-testet. Hur detta kan gå till är dokumenterat i ett pilotprojekt som drivits av Haninge och Järfälla kommuner. Arbetet redovisas på SKL:s webbplats.

Tjänstedirektivet förutsätter utvecklade elektroniska förfaranden och en för detta gemensam kontaktpunkt. Den svenska kontaktpunkten för tjänster har utvecklats av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Via denna punkt är det möjligt att ansöka om de tillstånd som kan krävas för att sälja tjänster i Sverige. Hit kan tjänsteleverantörer vända sig för att få information om tillståndskrav i den

aktuella medlemsstaten, men också för tillstånd och för att kommunicera med myndigheterna.

Tjänstedirektivet bygger också på att varje myndighet som ska hantera tillstånds- och tillsynsärenden kan samarbeta och kommunicera med myndigheter i andra medlemsstater. Tjänstelagen och tjänstedirektivet innebär krav på att detta arbete utförs genom det s.k. informationssystemet för den inre marknaden (IMI), en webbplats som inrättats av kommissionen. IMI innehåller en databas över behöriga myndigheter inom EES-området, vilket gör det möjligt att ta reda på vilken myndighet i en annan medlemsstat som ger tillstånd eller utövar tillsyn över en viss tjänst, utan att man känner till myndighetsstrukturen i detta land.

SKL kommer även fortsättningsvis att följa och stödja ett korrekt genomförande av direktivet på kommunal nivå. Som ett led i detta bedrivs samarbete med berörda myndigheter. Det behövs också mer information om tjänstedirektivets inverkan på kommunala arbetsformer. I sammanhanget är därför värt att nämna att Kommerskollegium för närvarande arbetar med att ta fram en särskild ”Inremarknadsguide” riktad till den kommunala nivån.

SKL: Tjänstedirektivet; Pilotprojekt om regelinventering EU: Tjänstedirektivet Övrigt: Kommerskollegium Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se tfn 08-452 79 76; Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, tfn 08-452 79 73; Nils Alesund, nils.alesund@skl.se, tfn 08-452 75 98

Handlingsplan för e-förvaltning ska underlätta tillgången till offentliga tjänster I december 2010 antog kommissionen en handlingsplan för e-förvaltning 2011-2015. Handlingsplanen innehåller ett omfattande program för att tillsammans med medlemsstaternas myndigheter utöka och förbättra de tjänster som erbjuds via Internet. Den nya handlingsplanen för e-förvaltning omfattar fyrtio specifika åtgärder under de fem kommande åren för att människor och företag ska kunna använda tjänster online för att t.ex. registrera företag, ansöka om och få tillgång till sociala trygghetsförmåner och sjukförmåner, registrera sig vid ett universitet eller lämna bud på varor och tjänster till myndigheter. Genom att främja e-förvaltning vill man göra Europa mer konkurrenskraftigt och underlätta för myndigheter att erbjuda bättre

tjänster mer kostnadseffektivt vid budgetnedskärningar. Därför är detta en viktig del av Europas digitala agenda.

Den svenska regeringen arbetar med att ta fram en digital agenda för Sverige. SKL deltar i samtalen kring detta och kommer även att på EU-nivå diskutera hur den europeiska digitala agendan kan bli lokal.

SKL arbetar också med att ta fram en Strategi för e-samhället som syftar till att främja e-förvaltning genom ökad kommunal samverkan.

SKL: e-förvaltning Kommissionen: Digitala agendan; Handlingsplanen för e-förvaltning Kontaktperson: Åsa Zetterberg, asa.zetterberg@skl.se, tfn 08-452 79 32

EU-fokus på e-upphandling och e-handel Inom EU finns ett stort intresse för att genom ökad elektronisk offentlig upphandling och e-fakturering främja den inre marknaden och reducera den administrativa bördan för både offentlig och privat sektor. I oktober 2010 lade kommissionen fram en grönbok om en ökad användning av e-upphandling.

I dokumentet beskriver kommissionen både vikten av en ökad e-upphandling och vilka hinder som den bedömer finns. I grönboken finns ett antal frågeställningar som man önskar få svar på kring problemen och hur man kan öka e-upphandlingen. SKL besvarade grönboken, både via Finansdepartementet och direkt till kommissionen.

PEPPOL-projektet (Public e-Procurement On Line), där både vissa delar av upphandlingsfasen samt e-beställningar och e-fakturering ingår, fortsätter. Projekt drivs inom ramen för kommissionens ramprogram för forskning och innovation.

Hittills har förberedelser gjorts för pilottester i syfte att möjliggöra fungerande elektronisk meddelandeutväxling mellan medlemsstaterna och de första testerna bedöms komma igång under våren 2011. Sverige deltar i PEPPOL och här kommer svenska sjukhus att ta emot e-fakturor från andra medlemsstater.

Det finns även en ambition att främja den elektroniska meddelandeutväxlingen när det gäller e-fakturering konkret. I ett direktiv antaget 2010 finns regler bl.a. kring elektronisk fakturering. Det stadgas att pappersfakturor och elektroniska fakturor ska behandlas lika. Direktivet ska implementeras av medlemsstaterna senast den 31 december 2012.

På gång inom EU. Våren 2011 29

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

När det gäller standardiseringsarbete för att skapa förutsättningar för att utbyta e-handelsdokument fortsätter arbetet inom bl.a. EU:s standardiseringsorgan CEN. Ett gemensamt arbete bedrivs vidare i syfte att nå fram till en enhetlig standard för e-faktura, baserat på UN/CEFACT:s Cross Industry Invoice.

SKL: e-förvaltning Rådet: Det nya direktivet Övrigt: PEPPOL Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl, kerstin.wiss.holmdahl@skl.se, tfn 08-452 79 87

30 På gång inom EU. Våren 2011

KAPIT EL

7

Jämställdhet, diskriminering och integration

Ny strategi för EU:s jämställdhetsarbete 2010-2015 Kommissionen antog hösten 2010 en femårig strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män. Den omfattar en kombinerad strategi av särskilda åtgärder och jämställdhetsintegrering i all EU-politik. I en särskild bilaga finns åtgärderna listade med de ansvariga och med en tidsplan för genomförandet.

Strategin har fem prioriteringar: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för alla former av könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. Det finns också ett sjätte övergripande mål som handlar om könsstereotyper, lagstiftning, diskriminering på flera grunder samt styrning och verktyg i jämställdhetsarbetet. För alla sex områden i strategin finns prioriterade åtgärder som bl.a. omfattar följande:

›› Att få fler kvinnor på arbetsmarknaden och att se till att EU når det övergripande sysselsättningsmålet på 75 % för kvinnor och män år 2020.

›› Att lägga fram målinriktade initiativ för att få in fler kvinnor på toppbefattningar i näringslivet.

›› Inrätta en årlig europeisk dag för lika lön för att lyfta fram det faktum att kvinnor fortfarande tjänar i genomsnitt nästan 18 % mindre än män inom EU.

›› Att arbeta tillsammans med alla medlemsstater för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Kommissionen kommer att inrätta en årlig jämställdhetsdialog på toppnivå där Europaparlamentet, kommissionen, medlemsstaterna samt viktiga intressenter såsom arbetsmarknadens parter på EU-nivå inbjuds för att utvärdera hur strategin genomförs.

SKL har lämnat synpunkter på jämställdhetsstrategin till kommissionen genom medlemskap i CEEP, en organisation som företräder de offentliga arbetsgivarna på EU-nivå.

Rådet har uttalat sitt stöd för jämställdhetsstrategin och betonar länken mellan den och Europa 2020-strategin. Den nya strategin ersätter kom-

På gång inom EU. Våren 2011 31

Kapitel 7. Jämställdhet, diskriminering och integration

missionens Färdplan för jämställdhet 2006-2010 som också stöddes av Europeiska rådet i form av en europeisk jämställdhetspakt. Pakten antogs i mars 2006 och innebar att EU:s medlemsstater åtog sig att stärka jämställdhetsaspekten i EU-samarbetet.

Målet med pakten var att påskynda jämställdhetsarbetet och fullt ut ta tillvara både kvinnors och mäns resurser i arbetslivet och minska klyftorna mellan kvinnor och män i arbetsliv och samhälle.

Ett av det ungerska rådsordförandeskapets mål under första halvåret 2011 är att föreslå en förändring av den gamla jämställdhetspakten genom att anpassa den till Europa 2020-strategin och kommissionens jämställdhetsstrategi. Om Europeiska rådet antar en ny jämställdhetspakt förbinder sig medlemsstaterna på högsta politiska nivå att faktiskt arbeta för att genomföra strategin. I mars 2011 presenterar Ungern ett förslag för rådet med målet är att Europeiska rådet ska anta pakten senare i vår.

Den 1 januari 2011 flyttades jämställdhetsfrågorna från kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering till generaldirektoratet för rättsliga frågor. Ansvarig kommissionär är Viviane Reding. Vilken betydelse detta kommer att ha för inriktningen på arbetet är ännu för tidigt att säga.

SKL: Jämställdhet Kommissionen: Jämställdhetsstrategi 2010-2015; Bilagan till strategin Rådet: Slutsatser om jämställdhetsstrategin; Jämställdhetspakten Ungerska ordförandeskapet: Om jämställdhet Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, tfn 08-452 74 67; Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, tfn 08-452 74 52

Årlig rapport om jämställdhetsutvecklingen Den första årliga rapporten om utvecklingen på jämställdhetsområdet i EU efter att Europa 2020-strategin och den nya jämställdhetsstrategin antagits lades fram av kommissionen i februari 2011. Rapporten presenterades för rådet i mars. Den kommer också att vara utgångspunkten för diskussionerna i den s.k. jämställdhetsdialogen.

Rapporten beskriver jämställdhetsutvecklingen i EU och visar statistik från medlemsstaterna utifrån jämställdhetsstrategins prioriterade områden. Utvecklingen går långsamt. Att möta sysselsättnings-

32 På gång inom EU. Våren 2011

målen i Europa 2020 (75 % sysselsättningsgrad för kvinnor och män mellan 20-64 år) kommer att vara en utmaning och rapporten betonar vikten av jämställdhet för att nå dessa mål.

SKL: Jämställdhet Kommissionen: Rapport om jämställdhetsutvecklingen 2010 Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, tfn 08-452 74 67

EU:s jämställdhetsinstitut och jämställdhetsstrategin EU har ett relativt nyinrättat Jämställdhetsinstitut (EIGE, en förkortning av European Institute for Gender Equality). EIGE:s roll i jämställdhetsstrategin är följande:

›› Stödja utvecklingen och uppdateringen av indikatorer på kritiska områden i FN:s Pekingplattform (2011 – 2015).

›› Upprätta ett dokumentationscentrum tillgängligt för allmänheten med statistik, information, modeller för jämställdhetsintegrering som används av EU, medlemsstater, lokala, regionala och internationella organisationer (2012).

›› Ge stöd för utveckling av verktyg och modeller för jämställdhetsintegrering (2011-2015).

›› Utveckla ett jämställdhetsindex (2012). ›› Skapa ett virtuellt europeiskt jämställdhetsnätverk (2012).

SKL: Jämställdhet EU: EIGE Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, tfn 08-452 74 67;

CEMR:s jämställdhetsdeklaration på lokal och regional nivå I januari 2011 hade 62 kommuner, tio landsting och två regioner i Sverige undertecknat CEMR-deklarationen, tillsammans med ca 1 050 kommuner och regioner i Europa. Eftersom det finns olika uppgifter hos SKL och CEMR om vilka som undertecknat, har en enkät skickats ut till samtliga medlemmar.

Enkäten innehåller också frågor om hur arbetet fortskrider. Resultatet kommer att sammanställas

och presenteras för SKL: s styrelse. Deklarationen är ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektiv i det politiska beslutsfattandet, arbetslivet och verksamheterna.

SKL: Jämställdhet CEMR: Jämställdhetsdeklarationen Kontaktpersoner: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, tfn 08-452 74 67

EU:s politik för personer med funktionsnedsättning 2010-2020 Kommissionen presenterade i november 2010 en ny handikappstrategi – ”EU:s handikappstrategi 20102020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU”. I strategin anges hur EU och medlemsstaterna under det kommande årtiondet ska arbeta för att ge personer med funktionsnedsättning de redskap de behöver för att kunna ta till vara sina rättigheter och bli fullt delaktiga i samhället.

Strategin spänner över åtta insatsområden: tillgänglighet, delaktighet, lika rättigheter och likabehandling, sysselsättning, utbildning, socialt skydd, hälsa samt utrikespolitik. För varje insatsområde har övergripande mål formulerats. Strategin ska genomföras i nära samverkan mellan EU och medlemsstaterna och avser insatser både på EU-nivå och i de enskilda medlemsländerna. Strategin tar också sin utgångspunkt i EU:s beslut att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de krav på samordning, uppföljning och utvärdering som följer av detta.

De grundläggande utgångspunkterna och övergripande målen för EU:s handikappstrategi stämmer väl överens med de nationella svenska målen för funktionshinderspolitiken. SKL deltar aktivt i arbetet med genomförandet av den svenska strategin för funktionshinderspolitiken 2011-2016. SKL deltar dessutom, inom ramen för sitt medlemskap i CEEP, i utarbetandet av ett yttrande från CEEP till kommissionen om handikappstrategin.

SKL: Funktionshinder Kommissionen: EU:s handikappstrategi 2010-2010 Kontaktperson: Jonas Gumbel, jonas.gumbel@skl.se, tfn 08-452 77 95

Fyra fonder inom migration och integration Inom ramen för programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” finns fyra fonder för perioden 2007–2013. Pengar ur fonderna ska användas för att utveckla asylprocessen, introduktionen och insatserna för att hjälpa personer att återvända till sina hemländer. Kommuner, landsting och regioner kan ansöka om medel från flera fonder.

Migrationsverket är ansvarig myndighet för Flyktingfonden (ERF III) och Återvändandefonden, medan Rikspolisstyrelsen ansvarar för Fonden för yttre gränser. Den fjärde fonden är Integrationsfonden, vars medel kan användas för mottagande och integration av i huvudsak anhöriginvandrade från länder utanför EU (inte asylsökande eller kvotflyktingar). Europeiska socialfondens råd (ESF-rådet) är ansvarig myndighet för denna fond.

SKL: Integration EU: Programmet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Migrationsverket: Flyktingfonden; Återvändandefonden Rikspolisstyrelsen: Gränsfonden ESF-rådet: Integrationsfonden Kontaktperson: Nina Andersson Brynja, nina.andersson@skl.se, tfn 08-452 79 29

Ny EU-strategi om integration under utarbetande Integrationsstrategin ”En gemensam agenda för integration” har löpt ut och under våren 2011 arbetar kommissionen på en ny strategi. Denna kommer att grunda sig på de principer om bl.a. vikten av utbildning och arbete som återfinns i Stockholmsprogrammet som är vägledande för EU:s rättsliga samarbete. Strategin ska presenteras i maj-juni 2011 och kommer att löpa över fem år.

SKL: Integration EU: Stockholmsprogrammet Kommissionen: Webbplats om integration Kontaktperson: Nina Andersson Brynja, nina.andersson@skl.se, tfn 08-452 79 29

På gång inom EU. Våren 2011 33

Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur

KAPIT E L

8

Utbildning, forskning och kultur

Utbildning central del i Europa 2020-strategin Ett huvudsyfte med Europa 2020-strategin är att stödja EU:s ungdomar för att låta dem ta vara på sina talanger. Detta kommer ett gynna dem själva, samhället och samhällsekonomin.

Två av de siffersatta målen i Europa 2020-strategin avser utbildning. Det ena handlar om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till under 10 %. Det andra handlar om att se till att minst 40 procent av den yngre generationen har genomförd högskoleutbildning, inklusive yrkeshögskoleutbildning.

Om man förbättrar ungdomarnas resultat i utbildningen bidrar det både till målet ”smart tillväxt” genom att höja färdighetsnivån överlag, och till målet ”tillväxt för alla” genom att motverka en av de största riskfaktorerna för arbetslöshet och fattigdom. Att minska avhoppen från skolan bidrar också till de andra målen i Europa 2020. Samtidigt är det ett viktigt bidrag till att bryta den onda cirkel av underläge som leder till det sociala utanförskap som påverkar så många ungdomar.

Kommissionens har sammanställt de olika medlemsstaternas ambitioner avseende dessa mål. Sam-

34 På gång inom EU. Våren 2011

manställningen visar dessvärre att EU:s mål inte kommer att kunna nås, inte ens om resultatet blir det mest positiva utfallet för varje medlemsland.

Sveriges ambitioner är relativt måttliga. Målet om 10 procent utbildningsavbrott innebär stort sett samma avbrottsnivå som idag. Det mål Sverige redovisat om att 40-45 procent ska ha genomfört högre utbildning kommer endast att nås om större ansträngningar än idag görs om att rekrytera ungdomar till högskolan och få dem att fullfölja studierna.

Särskilt gäller detta pojkar. Om inga insatser vidtas kommer Sverige att ligga under målsättningen. Det troliga är att Sverige, utan särskilda högre ambitioner vad gäller avbrott och högre studier, kommer att ligga på en nivå som motsvarar ett genomsnitt för EU-länderna 2020. Det innebär relativt sett en tillbakagång i förhållande till andra medlemsstater jämfört med idag. ”Unga på väg” är ett av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020. Det är en dagordning av såväl nya insatser, en förstärkning av det som redan är på gång och en ordning som ser till att det som beslutats också blir genomfört. ”Unga på väg” kommer att inriktas på fyra huvudlinjer:

›› Livslångt lärande; mer variationer av lärande

inbegripet erkännande av informellt och ickeformellt lärande.

›› Högre andel av ungdomar som deltar i högre

utbildning; en ny agenda för att reformera och modernisera den högre utbildningen.

›› Översyn av EU:s stöd till rörlighet i utbildningssyfte, ge fler möjligheter till studier utomlands liksom praktik i andra länder.

›› Förbättringar av sysselsättningsläget för ungdomar genom insatser av främst arbetsmarknadspolitisk art.

Under hösten 2010 har ett meddelande från kommissionen om EU-samarbete inom yrkesutbildningen för att stödja Europa 2020-strategin diskuterats och behandlats av bl.a. Regionkommittén.

Meddelandet innehåller en vision för yrkesutbildningen som bygger på och bidrar till Europa 2020-arbetet. Den innebär bl.a. mer flexibel tillgång till yrkesutbildning genom livet, möjligheter att fortsätta från yrkesutbildning till högre utbildning, samt ökad rörlighet över gränserna. Vissa utbildningsmoment i studierna ska kunna genomföras i andra medlemsstater. Områden som särskilt pekas ut är arbetet med att utveckla nyckelkompetenser hos alla och modernisering av yrkesutbildningarnas syfte och utformning. Yrkesinriktad fortbildning och högre arbetsmarknadsrelevans genom partnerskap är andra områden som behandlas. Innovation, kreativitet och entreprenörskap är egenskaper som moderna yrkesutbildningar behöver utveckla.

Ett andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin som berör utbildning är ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen”. Agendan omfattar även insatser inom arbetsmarknadspolitiken, såsom nya former för ingångsjobb och avancemang, flexiblare arbetslöshetsersättning, samt incitament för den enskilde att skaffa sig utbildning.

På utbildningens område handlar det om att kartlägga och tydliggöra vilka kompetenser som kommer att behövas i EU och därtill möjligheter att skaffa sig rätt kombinationer av utbildningar. Detta initiativ pågår till 2014.

SKL: Skola och förskola Rådet: Slutsatser om utbildningens roll i genomförandet av Europa 2020-stratetgin Kommissionen: Sammanställning av Europa 2020-målen; Unga på väg; En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen Kontaktperson: Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, tfn 08-452 79 42

Stor EU-aktivitet på forskningsoch innovationsområdet Kommissionen lanserade i oktober 2010 flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunion” inom ramen för Europa 2020-strategin. I initiativet föreslås bl.a. europeiska innovationspartnerskap (EIP) som ett sätt att nå målen i Europa 2020. Den första EIP-piloten föreslogs vara ”Aktivt och hälsosamt åldrande” med målet att förbättra hälsan och livskvaliteten för äldre människor så att de kan leva ett aktivt och oberoende liv och att ett hållbart sjukvårdssystem kan säkerställas. Tanken är också att de utmaningar som finns ska vändas till möjligheter så att EU:s industri ska vara ledande i snabbt växande sjukvårdstjänster och relaterade marknader.

Europeiska rådet godkände kommissionens förslag i februari 2011. Dessutom godkändes kommissionen förslag om att forskning och innovationer måste fokusera på att tackla sociala utmaningar, samt att ett gemensamt strategiskt ramverk ska tas fram där alla instrument på EU-nivå arbetar gemensamt. Detta ska ske genom gemensamma regler och plattformar och med bättre koppling till strukturfonderna. Vidare beslutades att det europeiska forskningsområdet (ERA) ska vara genomfört till 2014 och att man ska främja utvecklingen av en europeisk standard för innovationsupphandling.

Kommissionen lanserade i februari 2011 ett öppet samråd om hur framtidens europeiska ramprogram för forskning och innovation ska se ut. Det gjordes genom grönboken ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation”. Däri föreslås bl.a. en gemensam strategisk ram som inbegriper det nuvarande FP7, CIP och EIT. Tre centrala aspekter tas upp:

›› Att ge EU en världsledande vetenskaplig bas,

främja konkurrenskraften över hela linjen och ta itu med stora utmaningar som klimatförändring, resurseffektivitet, energi- och livsmedelsförsörjning, hälsa och åldrande befolkning.

›› Underlätta deltagarnas tillgång och öka intresset bland dem genom bl.a. en gemensam webbplats med gemensamma IT-verktyg eller en kontaktpunkt för rådgivning och stöd till deltagare. Man ska t.ex. kunna ansöka till flera olika projekt utan att upprepade gånger behöva lämna samma uppgifter.

›› Redovisningen för använda medel ska förenklas och anpassas, bl.a. kan utbetalning av schablonbelopp bli vanligare.

På gång inom EU. Våren 2011 35

Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur

Andra förslag i grönboken är bättre koppling till åtgärder inom sammanhållningspolitiken, användning av EU-medel för att stimulera offentlig upphandling, ökad användning av belöningsmekanismer, stärkning av Europeiska forskningsrådets roll, samt fastställande av indikatorer för att mäta FoU-satsningarnas effektivitet. Deadline för att lämna in synpunkter är den 20 maj 2011. Kommissionen kommer före utgången av 2011 att lägga fram ett lagstiftningsförslag för forsknings- och innovationsfinansiering för den framtida EU-budgeten efter 2013.

SKL inbjöds i september 2010 att göra ett inspel till regeringen i en nationell konsultation som sedan ledde till att regeringen formulerade sitt inspel i december 2010. I SKL:s underlag lyftes övergripande att de stora samhällsutmaningar (klimat, åldrande befolkning, energi etc.) som lyfts i flera officiella dokument i hög grad berör kommuner, landsting och regioner. I korthet menade SKL bl.a. att begreppet innovationer bör breddas till att inkludera även sociala innovationer, att sociala plattformar kan vara ett sätt att hantera både den tematiska strukturen inom samarbetsprogrammet och att krav bör ställas på att resultat i FP8-projekt ska spridas där så är tillämpligt.

SKL inleder under våren en process för att formulera ståndpunkter inför samrådet om grönboken, såväl via interna nätverk inom SKL som externa nätverk med medlemmar och andra intressenter.

En påverkansväg är också via Regionkommitténs EDUC-utskott.

SKL: Forskning och utveckling Kommissionen: Innovationsunionen; Grönboken inför FP8 Kontaktperson: Jonny Paulsson, jonny.paulsson@skl.se, tfn 08-452 78 37

Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011-2014 I december 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur 2011-2014. Det gemensamma EU-arbetet vilar på målen inom kulturområdet som fastställs i fördragen och i den europeiska kulturagendan från 2007. Kulturagendan har tre gemensamma mål:

›› Främja kulturell mångfald ›› Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet ›› Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser

36 På gång inom EU. Våren 2011

Handlingsplanen 2011-2014 beaktar kommissionens rapport som släpptes sommaren 2010 om genomförandet av den europeiska kulturagendan och det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland annat att kultur är en bidragande faktor för förverkligandet av Europa 2020-strategin.

Rådet enades genom antagandet av handlingsplanen om att inrätta arbetsgrupper av experter med uppdrag från medlemsstaterna. Handlingsplanen pekar ut sex prioriteringar som löper över hela perioden:

›› Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla

›› Prioritering B: Kulturindustrin och den kreativa industrin

›› Prioritering C: Färdighet och rörlighet ›› Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet när det gäller samlingar

›› Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna ›› Prioritering F: Kulturstatistik Under våren kommer de fyra första arbetsgrupperna att starta sitt arbete (som berör prioriteringarna A-D) och Sverige representeras här av Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och Nationalmuseum.

SKL: Kultur och fritid Rådet: Handlingsplanen för kultur Kommissionen: Rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan Kontaktperson: Calle Nathanson, calle.nathanson@skl. se, tfn 08-452 74 22

Ordlista

D Direktiv

A Acquis communautaire Detta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk, dvs. medlemsstaternas gemensamma skyldigheter och rättigheter.

Amsterdamfördraget EU-fördrag som undertecknades 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och ändringar av de fördrag som utgör grunden för EU.

B Befogenhetsfördelning Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna indelas i tre typer:

›› Delade befogenheter (vanligast): Både EU och

medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett visst område.

›› Exklusiva befogenheter för EU: Medlemsstater-

na har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att agera.

›› Stödjande befogenheter: EU kan endast samord-

na och uppmuntra medlemsstaternas agerande.

Principerna om subsidiaritet och proportionalitet styr ansvarsfördelningen så att denna indelning respekteras.

Beslut Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till. Det kan vara riktat direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda företag eller till individer.

Bästa praxis Ett sätt för regeringarna att effektivisera politiken inom EU är att se efter vad som pågår i övriga medlemsstater och vad som fungerar bäst. Sedan kan de ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till sina egna nationella och lokala sammanhang.

C Coreper Coreper står för franskans Comité des représentants permanents, dvs. Ständiga representanternas kommitté. I Coreper förbereds de ärenden som tas upp på rådets möten.

Rättsakt som är riktad till medlemsstaterna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tidpunkter för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas.

E EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet består av de 27 EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla 30 länder.

Enhällighet Termen enhällighet innebär att alla medlemsstater i rådet måste vara överens för att ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutsprocessen i en union med 27 länder gäller nu regeln om enhällighet endast på särskilt känsliga områden, som beskattning och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Europaparlamentet EU:s enda direkt folkvalda institution. Europaparlamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Parlamentet antar också budgeten och kontrollerar kommissionen politiskt. Europaparlamentet består f.n. av 736 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsstaterna.

Sverige har för närvarande 18 platser och 2 observatörer. I och med Lissabonfördragets ikraftträdande kommer Sverige att få 20 platser från och med år 2014, om inte beslut om tidigareläggning av detta tas innan dess. Europaparlamentet får inte ha fler än 751 ledamöter. Varje medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6 ledamöter.

Europarådet Europarådet är inte någon EU-institution, utan en mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg.

Strävar bl.a. efter att värna de mänskliga rättigheterna, främja den kulturella mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem som främlingsfientlighet och intolerans.

På gång inom EU. Våren 2011 37

Ordlista

Europeiska centralbanken (ECB)

Europeiska terminen

Europeiska centralbanken etablerades 1998 och är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpolitiken för de 16 medlemsstater som är med i euroområdet. Dess huvuduppgift är att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den europeiska valutapolitiken, som fastställs av Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

En årligen återkommande sexmånadsperiod när medlemsstaternas budget- och strukturpolitik ska granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka samordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)

Består av dels domstolen med 27 domare och 8 generaladvokater, dels den s.k. tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten) med 27 domare, alla utsedda för 6 år på förslag från medlemsstaterna. EUdomstolen tolkar EU-rätten och lämnar förhandsavgöranden om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan medlemsstaterna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsstaterna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande.

Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter representerar civilsamhället. Kommittén har 344 ledamöter. Sverige representeras av företrädare från bl.a.

Svenskt Näringsliv, LRF och fackförbunden.

Europeiska gemenskapen (EG) EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst för att skapa en gemensam marknad utan inre gränser. EG var tidigare den del av EU-samarbetet som rymde politik för bl.a. transporter, konkurrens, fiske och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonfördraget ersattes och efterträddes EG av EU. Europeiska kommissionen Den institution som representerar och försvarar hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya regelförslag och handlingsprogram och ansvarar för att Europaparlamentets och rådets beslut genomförs. Den består av 27 ledamöter, en från varje medlemsstat. Ordförande är för närvarande portugisen José Manuel Barroso.

Ledamöterna beslutar kollektivt, men har olika ansvarsområden. Mandatperioden är fem år. Vår svenska kommissionär Cecilia Malmström har ansvar för bland annat polissamarbete och asylfrågor.

Europeiska ombudsmannen Europeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att trygga en god och öppen förvaltning i EU-institutionerna. Ombudsmannen tar emot klagomål från EU-medborgare och juridiska personer i medlemsstaterna gällande dålig förvaltning vid EU:s institutioner eller organ (utom domstolarna).

Europeiska rådet Europeiska rådet består av sin ordförande (f.n. Herman Van Rompuy), EU:s stats- eller regeringschefer samt kommissionens ordförande. Dess huvudsakliga uppgift är att dra upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för toppmöten.

Europeiska rådets ordförande väljs för en period av två och ett halvt år.

38 På gång inom EU. Våren 2011

Europeiska unionens domstol

Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd är även informellt känt som ministerrådet. Denna institution består av medlemsstaternas ministrar, eller deras företrädare. Sammansättningen varierar med sakfrågorna.

Rådet sammanträder regelbundet för att fatta detaljbeslut och anta EU-lagar. Som huvudregel måste rådet och Europaparlamentet vara överens för att EU ska kunna anta lagar.

F Fördjupade samarbeten Ett arrangemang där minst nio medlemsstater samarbetar inom ett visst område, medan övriga EUländer ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet.

De medlemsstater som står utanför har emellertid rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.

Fördrag När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upphov till nya texter. De viktigaste fördragen är:

›› Fördraget om upprättandet av Europeiska

ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EGfördraget eller Romfördraget) 1958

›› Europeiska enhetsakten 1987 ›› Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller Maastrichtfördraget) 1993

›› Amsterdamfördraget 1999 ›› Nicefördraget 2003 ›› Lissabonfördraget 2009 När man talar om ”fördragen” syftar det på fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget) i deras lydelse enligt Lissabonfördraget.

Förordning Rättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater, företag, myndigheter och medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

G Grönbok En grönbok är ett dokument som kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda parter (organisationer och enskilda) att delta i en debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den som grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

H Harmonisering Harmonisering innebär att bringa nationella lagar i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser till att medlemsstaternas regler ställer likartade krav på medborgarna och att vissa minimikrav införs i varje land. Harmonisering kan också innebära att man samordnar nationella tekniska regler så att det går att handla fritt med varor och tjänster inom EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner varandras regler för säkra produkter.

I Inre marknaden EU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

K Kommissionen Se Europeiska kommissionen Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet i rådet innebär att dels 255 röster av 345 (73,9%), dels en majoritet, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsstater samt, om en medlemsstat begär det, att länder som representerar 62 % av EU:s befolkning ska stå bakom ett förslaget för att det ska antas. Röstfördelningen är följande:

›› Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien 29 ›› Spanien och Polen 27 ›› Rumänien 14 ›› Nederländerna 13 ›› Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal 12 ›› Bulgarien, Österrike och Sverige 10 ›› Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och Finland 7 ›› Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och Slovenien 4

›› Malta 3 Fr.o.m. den 1 november 2014 kommer kvalificerad majoritet att definieras som minst 55 procent av rådets medlemmar vilka ska företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 procent av unionens befolkning.

L Lissabonfördraget Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009 och medför ändringar i EU- fördraget och EG-fördraget (döps om till EUF-fördraget). Det nya fördraget innebär bl.a. att Europeiska rådet väljer en permanent ordförande och att unionen utser en person som ska föra unionens talan i utrikespolitiska frågor. De nationella parlamenten får möjlighet att granska vissa nya förslag från kommissionen och skicka tillbaka dem för omarbetning om ett de skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den lokala och regionala nivån i EU. För första gången erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen enbart gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissio-

På gång inom EU. Våren 2011 39

Ordlista

nen ska också ta större hänsyn till vilka konsekvenser ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå.

Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlighet införs för kommittén att gå till EU-domstolen om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kommittén inte har konsulterats i frågor där den skulle ha blivit tillfrågad.

Lissabonstrategin Lissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbetstillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020.

Mellanstatlighet Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säkerhets- och försvarsfrågor uteslutande genom mellanstatliga överenskommelser. Dessa mellanstatliga beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i samband med Europeiska rådets möten.

Ministerrådet Se Europeiska unionens råd

N

Lojalitetsprincipen

Nicefördraget

Innebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av fördragen eller av åtgärder som en EUinstitution har vidtagit.

EU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och trädde ikraft i februari 2003. Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för att anpassa EU till utvidgningen: antalet kommissionärer minskades från 30 till 25 (nu 27), användning av omröstning med kvalificerad majoritet utökades och ny röstvägning inom rådet infördes.

M Maastrichtfördraget Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft 1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en politisk union med en nyinrättat medborgarskap.

Medbeslutandeförfarandet Se Ordinarie lagstiftningsförfarandet Meddelande Dokument som kommissionen ger ut. Det finns flera olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kommissionens sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska appliceras.

Medlemsstat Länderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”.

Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I EU finns 27 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritannien (i EU går landet under benämningen Förenade kungariket).

40 På gång inom EU. Våren 2011

O Ordförandeskap Ordförandeskapet i rådet roterar och innehas av en medlemsstat under sex månader. Landet ska se till att rådets arbete flyter smidigt.

Belgien innehar ordförandeskapet hösten 2010 och Ungern våren 2011. Sverige var ordförande andra halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Ordinarie lagstiftningsförfarandet Huvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommissionen lägger förslag och Europaparlamentet och rådet måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna antas. Vad gäller utrikes- och säkerhetspolitiken har parlamentet dock ingenting att säga till om.

Gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft under benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

P Pelare De tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s verksamhet i skilda politikområden. Denna indelning avskaffades när Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.

›› Den första pelaren, EG, rörde bl.a. den inre marknaden och EMU. Beslut fattades enligt ”gemen-

skapsmetoden” och involverade kommissionen, parlamentet och rådet.

›› Den andra pelaren omfattade den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut fattades av rådet ensamt.

›› Den tredje pelaren innefattade det polisiära och straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade besluten.

Olika beslutsprocesser användes i de olika pelarna.

Den första pelaren var överstatlig och rådet fattade oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvunget att fatta sina beslut med enhällighet; alla länder hade alltså vetorätt.

Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogenheter, alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. Agerandets omfattning ska således stå i proportion till målet. När EU kan använda olika metoder som ger samma effekt ska man välja den metod som ger medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet.

period om fem år. Ledamöterna ska vara valda företrädare för ett lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt ansvariga inför en vald församling. Sverige har tolv ordinarie ledamöter och tolv ersättare.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen rådfrågar ReK i frågor som rör regionala och lokala intressen. Kommittén ska rådfrågas på ett stort antal områden, bl.a. ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik, transeuropeiska nät, energi och telekommunikation, utbildnings- och ungdomsfrågor, kultur, miljö, folkhälsa och transporter. ReK kan även avge yttranden på eget initiativ.

Rådet Det finns tre olika europeiska organisationer med ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (ministerrådet), Europeiska rådet och Europarådet.

Oftast avses dock ministerrådet när man talar om rådet.

Rättsakter Med rättsakter avses de instrument som EU-institutionerna kan använda för att utföra sina uppgifter enligt fördragen och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Följande rättsakter finns:

›› Förordningar: Bindande i alla delar och direkt

tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser.

R Rapportör I Europaparlamentet utses en föredragande, informellt kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsärende eller initiativ. Föredragandens förslag diskuteras, ändras och antas genom omröstning i utskottet innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkandet. Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK och EESK.

›› Direktiv: Bindande för medlemsstaterna när det

gäller det resultat som ska uppnås. Direktivet måste införlivas med medlemsstaternas nationella rätt, och medlemsstaterna har utrymme att bestämma exakt hur det ska införlivas.

›› Beslut: Bindande i alla delar och riktar sig till en

särskild person, ett företag eller en medlemsstat.

›› Rekommendationer och yttranden: Är inte

rättsligt bindande, utan snarare ett slags viljeyttringar.

Rekommendationer Rättsakter som utfärdas av rådet eller kommissionen och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

Regionkommittén (ReK) Regionkommittén inrättades 1992 genom Maastrichtfördraget och påbörjade sin verksamhet 1994.

Det är ett rådgivande organ som ger lokala och regionala myndigheter inflytande över EU:s beslutsprocess. ReK består av 344 företrädare för lokala och regionala myndigheter, utsedda av rådet för en

S Sammanhållningspolitik EU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bidra till att stärka gemenskapen och att harmonisera utvecklingen i EU, samt till att stärka EU:s konkurrenskraft gentemot omvärlden. Åtgärderna består av program och fonder, så kallade strukturfonder.

På gång inom EU. Våren 2011 41

Ordlista

Sociala dialogen EU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå.

Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter, som samråd, projekt, gemensamma yttranden och överenskommelser av olika slag. Arbetsgivare och fack kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen kan antingen genomföras av parterna och dess medlemmar själva (s.k. autonoma avtal), eller genom EU-direktiv på parternas gemensamma begäran.

Strukturfonder Poster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken. De viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf ) och Europeiska socialfonden (ESF).

Subsidiaritetsprincipen Innebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära medborgarna som möjligt. Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam ansvarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effektivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå.

T Toppmöte Europeiska rådets möten kallas ibland informellt för EU-toppmöten, eftersom de samlar medlemsstaternas stats- och regeringschefer.

Tredjeland Detta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land som inte är medlem i EU.

U Utskott Europaparlamentet har 20 utskott för att förbereda sitt arbete inför plenarsammanträdena. Huvuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete sker i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden.

Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta underutskott, tillfälliga utskott och undersökningskommittéer. Regionkommittén har sex utskott.

Utvidgning När nya länder blir medlemmar i EU talar man om en “utvidgning”. EU:s medlemsantal har gått från de sex länder som grundade gemenskapen – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och

42 På gång inom EU. Våren 2011

Tyskland – till de 27 medlemsstater den har idag genom följande utvidgningar:

›› 1973: Danmark, Irland och Storbritannien. ›› 1981: Grekland. ›› 1986: Portugal och Spanien. ›› 1990: Forna Östtyskland ›› 1995: Finland, Sverige och Österrike. ›› 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta,

Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

›› 2007: Bulgarien och Rumänien.

Island, Makedonien, Kroatien, Turkiet och Montenegro är kandidatländer.

Anslutningsförhandlingar inleddes med Kroatien och Turkiet 2005 och med Island 2010.

V Vitbok Kommissionens vitböcker är dokument med förslag till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland föregås de av en grönbok vars syfte är att inleda en debatt på EU-nivå. Om Europaparlamentet och rådet är positiva till en vitbok kan den leda till ett handlingsprogram för EU på det berörda området.

Ö Öppna samordningsmetoden På många politikområden (exempelvis utbildning, fortbildning, pensioner och hälsovård) fastställer medlemsstaterna sin egen nationella politik, istället för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda regeringarna kan emellertid dra nytta av att dela med sig av information, anta bästa praxis och samordna sin nationella politik. Detta sätt att lära av varandra kallas den öppna samordningsmetoden. Överstatlig Detta uttryck betyder ”på en nivå över medlemsstaterna”, i motsats till ”mellanstatlig”. Många EUbeslut fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de är bindande för medlemsstaterna.

Praktiska länkar Europeiska unionen EU:s webbportal: europa.eu Europeiska rådet: european-council.europa.eu Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.eu Europaparlamentets kontor i Sverige: www.europarl.se Europeiska kommissionen: ec.europa.eu Kommissionens representation i Sverige: www.eukomm.se EU-domstolen: curia.europa.eu Europeiska revisionsrätten: eca.europa.eu Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.eu Regionkommittén: cor.europa.eu Europeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.eu Europeiska centralbanken: www.ecb.int Ordförandeskapet Ungerska ordförandeskapet: www.eu2011.hu Polska ordförandeskapet: www.eu2011.pl Svenska regionkontor i Bryssel City of Malmö, EU Office: www.malmo.se Central Sweden: www.centralsweden.se East Sweden: www.eastsweden.org Mid Sweden: www.midsweden.se Göteborgs stads Brysselkontor: www.goteborg.se North Sweden: www.northsweden.org Skåne European Office: www.skane.se Småland Blekinge South Sweden: www.smalandblekinge.se/bryssel Stockholm Region: www.stockholmregion.org West Sweden: www.westsweden.se Västra Götalandsregionen: www.vgregion.se/brussels Övrigt CEEP: www.ceep.eu CEMR: www.ccre.org CLRAE: www.coe.int EU-upplysningen: www.eu-upplysningen.se Europe Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm EUR-Lex, EU-lagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htm EP Legislative Observatory, följ EU-ärenden: europarl.europa.eu/oeil/ PreLex, följ EU-ärenden: ec.europa.eu/prelex/ Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

På gång inom EU. Våren 2011 43

Kontakt

Kontakt EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdelningarna. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med intressebevakning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta gärna någon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst område.

Arbetsgivarpolitik Jeanette Grenfors

08-452 74 52

jeanette.grenfors@skl.se

Leif Lindberg

08-452 74 73

leif.lindberg@skl.se

Malin Looberger

08-452 75 58

malin.looberger@skl.se

08-452 78 38

christina.rydberg@skl.se

08-452 79 76

helena.linde@skl.se

08-452 79 69

tor.hatlevoll@skl.se

Tommy Holm

08-452 19 91

tommy.holm@skl.se

Peter Wenster

08-452 78 71

peter.wenster@skl.se

08-452 78 31

erik.svanfeldt@skl.se

Åsa Ehinger Berling

08-452 78 14

asa.ehinger.berling@skl.se

Fredrik Åstedt

08-452 78 69

fredrik.astedt@skl.se

Linda Nyberg

08-452 74 37

linda.nyberg@skl.se

Marcus Holmberg

+32 2 549 08 67

marcus.holmberg@skl.se

Linnéa Lundström

+32 2 549 08 63

linnea.lundstrom@skl.se

Kristin Lindgren

+32 2 549 08 65

kristin.lindgren@skl.se

Ekonomi och styrning Christina Rydberg Juridik Helena Linde Lärande och arbetsmarknad Tor Hatlevoll Tillväxt och samhällsbyggnad

Vård och omsorg Erik Svanfeldt Internationella sektionen

44 På gång inom EU. Våren 2011

Sveriges Kommuner och Landsting

På gång inom EU Våren 2011 Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland annat översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållningspolitiken, Europa 2020-strategin och översynen av regelverket om offentlig upphandling.

På gång inom EU

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.

2011

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

På gång inom EU våren 2011