7164-678-1 by Sveriges Kommuner och Landsting

V채ntetider till v책rd i ett internationellt perspektiv

Förord Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet finansieras huvudsakligen solidariskt med skatter och omfattar alla medborgare. Det använder nästan en tiondel av samhällets resurser. För medborgarna och patienterna är det därför av avgörande betydelse att vårdens resurser används väl och ger goda resultat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har följt det svenska hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet under en rad år genom så kallade Öppna Jämförelser publicerade i samarbete med Socialstyrelsen. I ytterligare två rapporter, publicerade 2005 och 2008, har man dessutom gjort internationella jämförelser där man funnit att den svenska sjukvårdens medicinska resultat står sig väl i jämförelse med andra länder, dessutom till måttliga kostnader. Tillgänglighetsaspekterna, det vill säga väntetiderna, har dock inte ingått i dessa jämförelser på grund av svårigheter att hitta jämförbara data. Denna, den tredje i raden av internationella jämförelser, fokuserar därför helt på väntetider och frågan ställs om det i dagsläget går att jämföra väntetider mellan länder. Rapporten har skrivits av SKL - medarbetaren tillika Karolinska Institutet - forskaren Nina Viberg som också stått för huvuddelen av researcharbetet. Roger Molin, SKL och Birger Forsberg, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet har bidragit med sakkunskaper, granskning och utformning av rapporten. Språkkunskaper hos ett flertal hjälpsamma SKL – medarbetare har förenklat arbetet liksom den nära kontakten med ”Team Tillgänglighet”.

Stockholm i maj 2011

Håkan Sörman Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll Förord .................................................................................................................. 2

Sammanfattning och slutsatser........................................................................ 5

Syfte ..................................................................................................................... 7

Inledning ............................................................................................................. 8 Väntetidsfrågan i Sverige ..................................................................................... 8 Vad påverkar väntetider som fenomen? .............................................................. 9 Hälso- och sjukvårdssystem .............................................................................. 10

Metod ................................................................................................................. 13

Väntetidsuppföljning........................................................................................ 14

Väntetidsjämförelse ......................................................................................... 20

Andra internationella jämförelser ................................................................... 24

Appendix ........................................................................................................... 25 Appendix 1. Landbeskrivningar av väntetidsuppföljning .................................... 25 Sverige ............................................................................................................... 25 Norge .................................................................................................................. 26 Danmark ............................................................................................................. 27 Finland ................................................................................................................ 28 England .............................................................................................................. 30 Skottland ............................................................................................................ 32 Wales ................................................................................................................. 33 Nordirland ........................................................................................................... 34 Irland................................................................................................................... 35 Kanada ............................................................................................................... 36 Nya Zeeland ....................................................................................................... 37 Österrike ............................................................................................................. 38 Spanien .............................................................................................................. 38 Australien ........................................................................................................... 39 Portugal .............................................................................................................. 40 Italien .................................................................................................................. 41 Nederländerna .................................................................................................... 42

Tyskland ............................................................................................................. 43 Grekland ............................................................................................................. 44 Frankrike ............................................................................................................ 44 Belgien ............................................................................................................... 45 Luxemburg ......................................................................................................... 45 USA .................................................................................................................... 46 Appendix 2. Vårdgarantier ................................................................................. 47 Appendix 3. Andra internationella jämförelser ................................................... 53

Referenser ......................................................................................................... 57

Sammanfattning och slutsatser I Sverige finns en högst levande väntetidsdiskussion. Både inom politiken och i media har den utgått ifrån att tillgängligheten är dålig, dvs. att väntetiderna är långa, i absoluta tal och i jämförelse med andra länder. Allt sedan den första vårdgarantin kom 1992 har väntetidsfrågan varit aktuell i den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken med flera olika satsningar, men det är egentligen inte förrän på senare tid som en tydlig förbättring skett i och med införandet av det finansiella stimulansmedlet ”Kömiljarden”. Numera får nio av tio vård inom Vårdgarantins gränser och tillgängigheten närmar sig de nationellt uppsatta målen. Det här är den tredje i raden av internationella jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I de två föregående rapporterna har fokus legat på medicinska resultat och på kostnader. I dessa jämförelser har Sverige legat väl till med goda resultat till måttliga kostnader. Tillgänglighetsaspekten, dvs. väntetiderna, har inte ingått i de tidigare jämförelserna pga. svårigheter att hitta jämförbara data, men man har konstaterat att detta bör vara den fråga som skulle kunna vara negativ för Sveriges del. Det råder brist på internationella jämförelser av nationella väntetidsdata som kan visa hur Sverige ligger till internationellt sett. Ett fåtal studier, baserade på enkäter till t.ex. allmänheten, patienter eller sjukhus inkluderar Sverige. I dessa framstår Sverige som ett land med jämförelsevis långa väntetider. För att sprida mer ljus över denna angelägna fråga handlar denna internationella jämförelse om väntetider och tillgänglighet. Huvudsyftet med studien är att undersöka om det går att jämföra väntetider i vården i olika länder och om man med hjälp av offentligt publicerad statistik kan belägga påståendet att Sverige har jämförelsevis långa väntetider. Delsyften är att kartlägga vilka länder som mäter väntetider, hur de går till väga samt att beskriva eventuella vårdgarantier i olika länder. Rapporten bygger främst på information från offentliga nationella internetkällor, på litteraturstudier och på intervjuer av informell karaktär. Studien visar att 16 (Sverige, Danmark, Finland, Norge, England, Skottland, Wales, Nordirland, Irland, Portugal, Spanien, Nederländerna, Kanada, Nya Zeeland, Australien och till viss del USA) av de 23 studerade länderna har någon form av offentliggjord väntetidsuppföljning på nationell nivå och många har vårdgarantier. Det finns dock många olika sätt att mäta väntetider. Bland annat skiljer det sig åt huruvida man mäter

”pågående” eller ”avslutad” väntan, vad man mäter väntetid till, vilka mått man använder sig av samt var i vårdprocessen man börjar mäta väntetiden. Att ett land inte har nationell väntetidsredovisning betyder inte nödvändigtvis att det inte finns något väntetidsproblem. Italien och Österrike jobbar på att öka transparensen vad gäller väntetider och från Grekland rapporteras att informella betalningar används för att ta sig förbi de vanligt förekommande köerna. I Tyskland och Frankrike diskuteras orättvisor vad gäller väntetider beroende på försäkringsform eller bostadsort och i USA kretsar frågan främst kring att många människor inte har tillgång till vården alls för att de inte har någon sjukförsäkring. De många metodologiska skillnaderna i de olika ländernas väntetidsmätningar gör att väntetiderna inte oreserverat går att jämföra. En sammanställning av ett urval data ger emellertid inte en bild av att Sverige har väsentligt längre väntetider i internationell jämförelse så som tidigare hävdats. Rapportens slutsatser är att många länder mäter väntetider och har någon form av vårdgaranti. Det talar för att väntetiderna upplevs som en problemfråga i långt fler länder än Sverige. Variationen är stor i vad som mäts, såsom avslutad eller pågående väntan, och vilka mått som används, exv. median- eller medelvärden. Variation finns också kring var i vårdprocessen man börjar mäta väntetider, hur patientens väg genom vården ser ut och vilken typ av patienter och vårdenheter de presenterade väntetiderna gäller. På grund av de metodologiska skillnaderna i väntetidsmätningar i olika länder drar rapporten slutsatsen att befintliga data endast ger mycket begränsade möjligheter att använda offentligt publicerade väntetidssiffror för att bedöma om tillgängligheten är bättre eller sämre i olika länder. Att Sverige skulle ha väsentligt längre väntetider än andra länder kan i dagsläget inte beläggas med denna statistik. Snarare talar data för att Sverige inte skiljer sig nämnvärt från många andra länder vad avser väntetider. Studien bidrar till en ökad förståelse av om och hur väntetidsläget följs upp, hur väntetiderna redovisas i de studerade länderna och bidrar till en generell bild av eventuell väntetidsproblematik i de olika länderna.

Syfte Huvudsyftet med studien är att undersöka om det går att jämföra väntetider i vården i olika länder och om man med hjälp av offentligt publicerad statistik kan belägga att Sverige har jämförelsevis långa väntetider vilket har antagits i SKL:s tidigare internationellt jämförande rapporter. Delsyften är att kartlägga vilka länder som mäter väntetider, hur de går till väga samt att beskriva eventuella vårdgarantier i olika länder.

Inledning Väntetidsfrågan i Sverige Det här är den tredje i raden rapporter om svensk sjukvård i internationell jämförelse som utgivits av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Slutsatsen av den första rapporten som kom 2005 var att svensk sjukvård presterar väl jämfört med andra länder vad gäller tillgång till vård, kvalitet och resultat. Samtidigt var kostnaderna måttliga, d.v.s. svensk sjukvård gav god valuta för pengarna. [1] Jämförelsen upprepades 2008, då kompletterad med ett sammanfattande index avseende resultat, kostnader och effektivitet. Även denna jämförelse kom till slutsatsen att den svenska sjukvården hävdar sig väl internationellt. De två första rapporterna hade inte med tillgängligheten, dvs. väntetidsfrågan, i sina jämförelser men konstaterar att det är den frågan som drar ner helhetsintrycket för Sveriges del. Det handlar inte om dålig tillgång till vård, tvärt om får många vård, dessutom med goda resultat, men allt för många får vänta för länge på planerade läkaresök och behandlingar. [2] Denna internationella jämförelse handlar därför om väntetidsfrågan och frågan ställs om det går att jämföra väntetider mellan länder och med hjälp av offentlig statistik belägga att Sverige skulle ligga dåligt till. I Sverige finns en högst levande väntetidsdiskussion. Både inom politiken och i media har den utgått ifrån att tillgängligheten är dålig, dvs. att väntetiderna är långa, i absoluta tal och i jämförelse med andra länder. Allt sedan den första vårdgarantin kom 1992 har man kontinuerligt jobbat med väntetidsfrågan men det är egentligen inte förrän på senare tid som en tydlig förbättring skett, i och med införandet av finansiella stimulansmedel, den sk. Kömiljarden. Numera får nio av tio vård inom Vårdgarantins gränser och tillgängigheten närmar sig de nationellt uppsatta målen. [3-5] Det finns endast ett begränsat antal internationella jämförelser av väntetider. I brist på nyare studier citeras ofta Siciliani och Hursts artikel från 2003:“Explaining Waiting Times Variations for Elective Surgery Across OECD Countries”. Där anges att väntetider är ett problem i Italien, Irland, England, Nederländerna, Australien, Kanada, Storbritannien, Sverige, Nya Zeeland, Norge, Spanien, Danmark och Finland. Om Österrike, Belgien, Schweiz, Japan, Tyskland, Luxemburg, USA och Frankrike anges att de inte har några problem och därför inte rapporterar väntetidsstatistik. [6] I en nyare rapport, från 2009: ”Euro Health Consumer Index 2009” från Health Consumer Powerhouse, rankas hälsosystem i Europa utifrån ett konsumentperspektiv. Sverige får högst poäng av alla länder på medicinska resultat och ”Range and reach of services provided” men hamnar totalt bara på nionde plats pga. väntetidsfrågan. Bäst vad gäller väntetider hamnar Albanien, Belgien, Tyskland och Schweiz. [7] (Se Appendix 3 för mer information om dessa och andra internationella studier.)

Vad påverkar väntetider som fenomen? Även om denna rapport inte har som ambition att undersöka orsakerna till långa väntetider är det viktigt att nämna några faktorer som påverkar väntetider som fenomen. Hur stor del av patienterna som kan komma i fråga för en viss åtgärd, dvs. sättas upp på en väntelista, påverkas bland annat av hur många som har tillgång till vården och på vilken indikation vårdgivaren utför åtgärden i fråga. Som exempel kan nämnas att olika gränsvärden för vilken synnedsättning som föranleder kataraktoperation påverkar hur många patienter som är aktuella för operation hos en given vårdgivare. Att en vårdgivare har kortare kö till kataraktoperation än en annan kan alltså bero på att man har en högre ”väntelisttröskel”. [8] Utflödet från väntelistan påverkas av operationsfrekvensen. Har man en låg operationsfrekvens kan väntetiden vara lång även om kön är kort. Indikationer och operationsfrekvens kan variera både inom och mellan länder. (Se figur 1 och 2) I Sverige pågår ett arbete med att ta fram nationella beslutstöd i syfte att harmonisera medicinska indikationer för att få en jämlik vård över hela landet. [9] Uppkomsten av köer förklaras ofta med att det råder obalans mellan efterfrågan och tillgång på vård. Om efterfrågan överstiger tillgången får man en kö. [10, 11] I Sverige har situationen karaktäriserats av att köerna varit konstanta under flera år i följd snarare än ökande. [3] Vårdlogistikforskning menar att denna typ av situation inte beror på att efterfrågan konstant överstiger tillgången (kapaciteten) utan snarare på att variationen i kapacitet inte varit anpassad till variationen i efterfrågan. Ett överskott på efterfrågan en viss period leder till uppkomst av en kö medan tillfälligt överskott i kapacitet inte kan sparas för framtida bruk. Man får en ”ryggsäck” som kan jobbas bort med punktinsatser men som snart är tillbaka igen. [12] I vissa situationer kan köerna bero på att produktionen arbetar vid fullt kapacitetsutnyttjande och det inte finns möjligheter att öka den trots att det finns ytterligare patienter som har behov av vård. En annan orsak kan vara att det finns en ”flaskhals” någonstans i produktionen och då kan det handla om att omfördela resurser snarare än att tillföra mer resurser till produktionen som helhet. [12] Total avsaknad av köer kan dock i sin tur innebära ett resursslöseri. En möjlig orsak till att ett utbud inte ökar trots en högre efterfrågan är att det inte finns incitament för producenterna att öka utbudet – en ökning av utbudet ger inga ytterligare fördelar för dem. Ett sätt att motverka detta är att skapa ekonomiska incitament för ökad produktion t.ex. genom prestationsersättning där producenten ersätts per producerad enhet. Det betyder att ju fler patienter vårdgivaren tar, desto mer ökar intäkten. [6] I Sverige har arbetet med att korta köerna stimulerats med hjälp av finansiella medel, ”Kömiljarden” och kretsat kring det så kallade Vårdgarantihjulet som beskriver ett samspel av parallella åtgärder inom flera aktivitetsområden exv. remisshantering, medicinska indikationer och processutveckling. [3]

Figur 1: Antal kataraktoperationers per 100 000 invånare. 1998 and 2008 (eller närmast tillgängliga år) [13]

Figur 2: Antal höftledsprotesoperationer per 100 000 invånare, 2008 (eller närmast tillgångliga år) [13]

Hälso- och sjukvårdssystem Väntetider till vård kan inte enbart förstås som ett isolerat fenomen utan måste ses ur ett hälso- och sjukvårdssystemsperspektiv. OECD ländernas hälso- och sjukvårdssystem kan delas upp i nationella, skattefinansierade, hälsosystem (Beveridge typ), socialförsäkringssystem (Bismarck typ) och privata system. [14] Vem som har tillgång till vården, och alltså kan komma att sättas upp på en väntelista, bestäms av en rad olika

faktorer vars inbördes betydelse varierar mellan olika typer av system. Nationella system gör anspråk på att täcka hela befolkningen d.v.s. erbjuda universell täckning, men i dag gäller detta även socialförsäkringssystemen. Gränserna mellan dessa två systemtyper blir också mer och mer otydliga i och med att de nationella systemen öppnar upp för privata vårdgivare och försäkringar samt inför större valfrihet för patienterna. [15, 16] Köer har ansetts vara ett problem främst i nationella system. En av förklaringarna till detta kan vara att vårdgivarna i socialförsäkringsfinansierade system traditionellt ofta ersatts per prestation medan vårdgivare i nationella system har haft fast ersättning eller anställning och lön. [6] Den privata systemtypen, här representerat av USA, garanterar inte universell täckning av systemet för alla medborgare. År 2009 var 15,4 % av befolkningen i USA, 46,3 miljoner människor, oförsäkrade och hade därför i realiteten en mycket begränsad tillgång till sjukvård. [16, 17] Dessa människor märks inte i väntetidsstatistiken vilket kan vara en av förklaringarna till att USA ofta uppges ha korta väntetider till planerad vård. [16] År 2005 kom alla WHOs medlemsstater överrens om att utveckla sina hälsofinansieringssystem så att de till slut kan uppnå universell täckning. I 2010 års World Health Report: ”Health systems financing: the path to universal coverage” ligger fokus på den här frågan och hur hälsofinansieringssystemen kan modifieras för att nå det målet. Figur 3 beskriver tre olika dimensioner att beakta för att nå universell täckning enligt WHO: 1. Hur stor del av befolkningen som täcks av hälso- och sjukvårdssystemet (har tillgång). 2. Vilken vård som ingår. 3. Hur mycket patienten måste betala själv (egenavgift). [18]

Fig. 3. Tre olika dimensioner att beakta för att nå universell täckning: 1. Hur stor del av befolkningen som täcks av hälso- och sjukvårdssystemet (har tillgång). 2. Vilken vård som ingår. 3. Hur mycket patienten måste betala själv. [18]

Busse mfl. kallar dessa tre dimensioner för ”access hurdles” och beskriver dessutom ytterligare tre: ”Geographical barriers”, ”Organisational barriers” (tex väntetider) och ”Utilization of accessible services” (tex socio-ekonomiska, etniska och genderrelaterade skillnader i vårdnyttjande). [19] Vill man jämföra väntetider mellan länder måste man också ta hänsyn till hur vården är organiserad och hur patientens väg genom den ser ut eftersom det är av avgörande betydelse vid mätning av väntetider. I vissa länder har allmänläkaren en ”gate keeping”

funktion och patienten måste besöka primärvården först för att få en remiss medan han eller hon i andra länder kan gå direkt till en specialist. Vilket vårdutbud som ligger i primär respektive specialiserad vård varierar mellan länder. Man bör också komma ihåg att vårdtillgång och tillgänglighet kan variera mellan olika delar av ett land och att nationella data kan dölja regionala skillnader.

Metod Studien omfattar de så kallade EU15 länderna (EU:s medlemsländer före 2004) dvs. Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Sverige. Storbritannien studerades uppdelat i England, Skottland, Wales samt Nordirland. Dessutom inkluderas Norge, Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA i studien. Dessa totalt 23 OECD länder utvaldes för att de har en levnadsstandard och hälsostatus jämförbar med Sverige. Den första fasen av arbetet innefattade ingående litteraturstudier. Svensk och utländsk litteratur och offentliga dokument granskades för att få en djupare förståelse av väntetider som fenomen samt vad tillgång till vård och vårdtillgänglighet innebär i olika typer av hälso- och sjukvårdssystem. Sedan genomfördes en omfattande sökning på internet med hjälp av Google, Google Scholar och PubMed. Exempel på söktermer som användes var ’waiting time’ och ’waiting list’ kombinerat med tex ’health care’ och ’England’. Internationella organisationers websidor samt nationella webbplatser, främst för ländernas hälsoministerier, besöktes. En källa som visade sig ge bra indikationer på om det finns ett väntetidsproblem i enskilda länder var European Health Observatory on Health Systems and Policies’ serie ’Health Systems in Transition’. [20] Intervjuer av informell karaktär företogs med nyckelpersoner internt på SKL och även externt. Nyckelpersoner i olika länder kontaktades via mail och/eller telefon när mer ingående förklaringar eller kompletterande information behövdes utöver det som fanns att finna på nätet. För att få en överblick över hur jämförbara olika publicerade väntetidssiffror är genomfördes en kartläggning av om, hur och i vilken omfattning de olika länderna mäter väntetider, vilka mått som används och framför allt vad som är startpunkten för mätningarna. Väntetidsjämförelsen avslutas med en kartläggning av vilka länder som har olika typer av vårdgarantier samt hur väl de uppfyller dem.

Väntetidsuppföljning Tidigt i processen stod det klar att det finns mycket statistik över väntetider att hitta från olika officiella nationella källor. Många länder följer upp väntetider men få gör det på samma sätt. Den första punkten på vilken man skiljer sig är huruvida man mäter ”faktisk väntetid” dvs. en bakåtblickande ansats där man redovisar hur länge de som redan fått vård fick vänta på den (kallas framöver i rapporten för avslutad väntan eller completed waits). Man kan också välja att redovisa hur många som just nu väntar och hur länge de har väntat (pågående väntan eller ongoing waits). En del länder redovisar ”förväntad väntetid” vilket är en framåtblickande uppskattning av hur väntetiden ser ut för nya patienter som söker vård i dagsläget. Förväntad väntetid inkluderas inte i den här rapporten eftersom den är mer av prognostisk karaktär. Nästa fråga är vilken nivå i systemet man mäter väntetider till. En del länder mäter telefontillgänglighet och väntetid till primärvårdsbesök. Det vanligaste är dock att man fokuserar på specialistvård och mäter väntetid till besök, undersökning, diagnostik och/eller åtgärd. Vilket vårdområde man mäter väntetider till varierar. Vissa redovisar väntetider sammanfattat på specialitetsnivå, t.ex. gynekologi, ortopedi osv. eller till ”samtliga planerade operationer” (elective surgery). Andra tar ett steg till och mäter väntetider till specifika åtgärder/operationer tex gråstarrsoperation. Några länder kopplar väntetidsdata till patientregister och kan på så sätt följa väntetider på individnivå. Olika länder inkluderar olika typer av vårdenheter i väntetidsmätningarna, tex privata eller offentliga, sjukhus eller vårdcentraler. En landvis genomgång av väntetidsmätningar återfinns i Appendix 1. I den följande presentationen har väntetider till undersökning, diagnostik och akutsjukvård exkluderats eftersom inget land presenterar väntetidsmätningar till enbart detta. Inte heller väntetider till besök i primärvård och specialiserad vård ingår eftersom patientens väg genom vården ser så olika ut i de olika länderna. Fokus ligger istället på väntetider till planerade operationer där jämförbarheten bedömdes vara större. Sexton av de 23 studerade länderna har någon form av offentliggjord väntetidsuppföljning på nationell nivå. I tabell 1 redovisas vilka länder som offentligt presenterar väntetider till planerade operationer och på vilken detaljnivå. Hur många specialiteter och specifika operationer som följs varierar mellan länderna. Om alla operationer som genomförs verkligen är medräknade i ”samtliga planerade operationer” är inte alltid tydligt. Ibland menar man snarare ”samtliga operationer till vilka väntetider mäts". I England presenterar man väntetidsdata insamlade på två olika sätt: Refferal to Treatment Times (RTT) och Hospital Episode Statistics (HES). För mer information, se Appendix 1.

Väntetid till:

Samtliga planerade operationer

Per specialitet

Specifika operationer

Sverige

Danmark

Finland

Norge

England

X (RTT & HES)

X (HES)

Skottland

Wales

Nordirland

Irland

Portugal

Spanien

Nederländerna Kanada Nya Zeeland

Australien

X X

USA

Har viss nationell uppföljning

Österrike

Lagändring på gång

Italien

Har ej komplett nationell uppföljning (men ambitionen finns)

Grekland

Har ej nationell uppföljning

Frankrike

Har ej nationell uppföljning

Tyskland

Har ej nationell uppföljning

Belgien

Har ej nationell uppföljning

Luxemburg

Har ej nationell uppföljning*

Tabell 1. Länder som offentligt presenterar nationella väntetider till planerade operationer och på vilken nivå. *Har ej kunnat bekräftas. β Presenterar nationell statistik på: “Timeliness of primary, emergency, and hospital care: getting care for illness or injury as soon as wanted. In addition, two supporting measures are presented: Emergency department waiting times, and timeliness of cardiac reperfusion for heart attack patients” [21]

Vissa länder som inte har nationell uppföljning mäter ändå väntetider på regional nivå. Italien har t.ex. ambitionen att alla regioner i framtiden skall redovisa väntetider på nätet. Också sjukhus i Tyskland mäter väntetider men på nationell nivå anser man sig inte ha problem med långa väntetider och diskussionen har istället handlat om att personer med privat sjukförsäkring får snabbare tillgång till vård.[22-24] Även i Österrike får privatförsäkrade personer vård snabbare enligt inhemska forskare som också kommit fram till att bilden av Österrike som ett land utan väntetider inte alls stämmer överrens med verkligheten. Bristen på transparens vad gäller väntetidssituationen kritiseras hårt i en rapport från the Institute for Advanced Studies (IHS) i Wien. [25] Ett lagstadgat krav på offentlig redovisning av väntetider på provinsiell nivå är nu föreslaget Österrike. [26] Att Frankrike inte har nationell uppföljning tas ofta som bevis för att de inte har problem med väntetider. Det finns dock stora variationer i vårdutbud och läkartäthet mellan regionerna vilket leder till orättvisor bland annat vad gäller tillgängligheten.[27] I den Grekiska sjukvården finns långa väntetider och informella betalningar för att gå före i kön är vanligt. [28] I USA varierar tillgången till vård med socioekonomisk status och

geografisk område. En stor del av befolkningen saknar sjukförsäkring och har därför en mycket begränsad tillgång till vården. [21] För mer information om respektive land se länderbeskrivningarna i Appendix 1. Nästa punkt att uppmärksamma är vilka mått som används för presentation av väntetider. Exempel är: median, medel/genomsnitt, 90 percentil, 95 percentil, antal väntande, antal väntande per invånare och antal väntande inom vissa tidsintervall. Vilka länder som presenterar vilka mått återfinns i tabell 2 för avslutad väntan och i tabell 3 för pågående väntan. Avslutad väntan Vad redovisas?

Medel

Median

90 percentil

95 percentil

Sverige Danmark

Finland Norge England

Antal (eller andel) avslutad väntan i tidsintervall

Uppfyllande av garantier / maxtider

X X

X a

Skottland

X a,b

X X

Wales

X X

Nordirland Irland Portugal

X X

Spanien Kanada

X (X >365 dagar) X

Nya Zeeland Australien Nederländerna

*ej extern redovisning a HES, b RTT Tabell 2. Väntetidsmått för avslutad väntan (completed waits)

Pågående väntan Vad redovisas?

Sverige

Antal väntande

Antal väntande i tidsintervall

Antal väntande/ inv

Median (medel) väntetid för de som väntar

Uppfyllande av garantier/ maxtider

Danmark Finland Norge a

England

Skottland

Wales

X**

Irland

Portugal

Spanien

Nordirland

X X X X

(X)

Kanada Nya Zeeland Australien Nederländerna a

HES *ej extern redovisning **ongoing waits och completed waits Tabell 3. Väntetidsmått för pågående väntan (Ongoing waits)

När man kommit så långt att man fått en överblick över vad olika länder mäter väntetider till och vilka mått de använder infinner sig den avgörande frågan: Varifrån i vårdkedjan börjar man mäta väntetiden? Pilarna i figur 4 visar de startpunkter som olika länder redovisar att deras väntetidsmätningar till kontakt, besök i primärvård, besök i specialistvård och behandling börjar ifrån. I figur 5 visas specifikt var väntetidsmätningarna till behandling börjar för att se vilka länder som kan bli aktuella för en väntetidsjämförelse.(Se figur 4 och 5) .

Primärvård

Specialistvård

Besök Beslut om remittering

Kontakt

Behandling inleds

Besök Remiss Remiss skrivs skickas

Remiss mottages

Remiss bedöms

Patient listad

Utredning, Provtagning

Beslut om behandling

Remiss Patient mottages listad

Utredning, Provtagning

Irland

Finland Sverige Nederländerna Finland

Sverige England (RTT) Skottland Portugal

Danmark Norge Wales Nordirland

Sverige Finland England (HES) Nordirland Kanada Nederländerna

Australien

Figur 4. Var börjar man mäta väntetiden? Exempel på startpunkter för väntetidsmätningar (avslutad väntan) till kontakt, besök primärvård, besök specialistvård och behandling.

Primärvård

Specialistvård Behandling inleds Remiss Remiss skrivs skickas

Remiss mottages

Remiss bedöms

Patient listad

Beslut om behandling

Remiss Patient mottages listad

Utredning, Provtagning

Irland

England (RTT) Skottland Portugal

Danmark Norge Wales

Sverige Finland England (HES) Nordirland Kanada Nederländerna

Figur 5. Var börjar man mäta väntetiden till behandling? Startpunkter för väntetidsmätningar (avslutad väntan) till behandling.

Australien

Väntetidsjämförelse Från ovan presenterade genomgång av olika länders metoder står det klart att av de länder som börjar mäta väntetiden till behandling vid samma tillfälle i vårdkedjan som Sverige (beslut om behandling) är det bara Kanada och England (HES) som använder sig av medianmåttet, det mått som bäst låter sig jämföras. En regelrätt jämförelse av offentligt publicerade väntetidssiffror låter sig alltså inte göras. Detta till trots följer nu en presentation av offentligt presenterade väntetider till planerade operationer som möjligen kan användas som en översikt av hur väntetiderna i olika länder ser ut i förhållande till varandra med beaktande av var i vårdkedjan mätningarna börjar, vilka mått som används och om man mäter avslutad eller pågående väntan. Patientens väg genom vården från startpunkten för mätningarna kan se olika ut i de olika länderna men detta berörs inte närmare här. Man bör hålla i minnet att pågående väntan ger en ”underskattad” siffra jämfört med avslutad väntan samt att medelväntetid kan ge en ”överskattad” väntan jämfört med median eftersom medelvärdet är känsligt för out-liers, dvs. enstaka patienter som väntat väldigt länge av en eller annan anledning. För att få ett mer lättjämförbart mått för Sverige, som redovisar antal avslutad väntan i tidsintervall, har en beräkning gjorts av inom vilket tidsintervall medianen ligger. Översikten presenteras i tabell 4 samt figur 6, 7 och 8.

Land

 

Väntetidsmått Startpunkt för mätning

Sverige



Medianen ligger inom detta tidsintervall Beslut om behandling Median Beslut om behandling Median Beslut om behandling Median Oklart

 England

 

Kanada

 

Frankrike

 

Nederländerna



 Australien Danmark Norge Portugal

Skottland Irland

Spanien

               

’Genomsnittlig’ avrundat till veckor Beslut om behandling Median Remiss mottages Median Remiss mottages Medel Remiss mottages Medel Remiss registreras Median Remiss skrivs Pågående väntan Median Patient listad Pågående väntan Medel Oklart

Väntetid till: ( avslutad väntan i dagar om inte annat anges) Planerade HöftledsKataraktoperationer operation operation (elective surgery)

Kommentar och referens

31 - 60

31-60

nov 2010 [29]

HES okt 2009 – sep 2010 [30]

42* 178*

2* 88*

apr - sep 2009 [31]

33γ

66α

”toutes spécialités” α” Ophtalmologue” Från EDPS rapport 2004 refererad i [27] 2009 [32]

49- 56 (Drygt 7 v)

35- 42 (Drygt 5 v)

100

2008-2009 (ett år) [33]

112

2009 [34]

Andra tertialet 2010 [35] 70β (2,35 mån )

86 (2,85 mån) 25

”oftamologi” 2009 [36]

juli t.o.m. sep 2010 [37]

75 (2,5 mån)

90 (3 mån)

nov 2010 [38]

30 jun 2010 [39]

Tabell 4. Väntetid i dagar till planerade operationer. Även länder med mätningar av mer tillfällig karaktär har tagits med så länge de gör anspråk på att gälla hela landet. * Exempel från texten: The typical patient (50th percentile) waits between 42 and 178 days (2 and 88 days), depending on the province where he or she receives treatment.

Figur 6. Väntetid i dagar till samtliga planerade operationer. Även länder med mätningar av mer tillfällig karaktär har tagits med så länge de gör anspråk på att gälla hela landet. Sverige: Var i intervallet medianen (45) ligger har uppskattats under antagande att väntetiderna är normalfördelade inom väntetidsintervallet. (patientvald väntan är exkluderad).

Figur 7. Väntetid i dagar till höftledsoperation (ledprotes) Även länder med mätningar av mer tillfällig karaktär har tagits med så länge de gör anspråk på att gälla hela landet. Sverige: Var i intervallet medianen (45) ligger har uppskattats under antagande att väntetiderna är normalfördelade inom väntetidsintervallet. (patientvald väntan är exkluderad). Kanada: Medianväntetiden varierar mellan 42 och 178 dagar beroende på delstat.

Figur 8. Väntetid i dagar till gråstarrsoperation (katarakt) Även länder med mätningar av mer tillfällig karaktär har tagits med så länge de gör anspråk på att gälla hela landet. Sverige: Var i intervallet medianen (45) ligger har uppskattats under antagande att väntetiderna är normalfördelade inom väntetidsintervallet. (patientvald väntan är exkluderad). Kanada: Medianväntetiden varierar mellan 2 och 88 dagar beroende på delstat.

Andra internationella jämförelser I Appendix 3 återfinns en genomgång av andra internationella studier med anknytning till väntetider. Här nöjer vi oss därför med att konstatera att ingen av studierna har använt uteslutande offentlig nationell statistik. De flesta har samlat in data med hjälp av enkäter till allmänheten, [40-48] sjukhus, [49] patientorganisationer, [7] forskare [19] eller administrativa källor. [7, 50] Svårigheter med jämförelser av väntetider lyfts fram t.ex. att länder registrerar väntetider på olika sätt, [10] att definitionerna varierar [49] liksom vilka delar av väntetidsförloppet som mäts. [50] De studier som inkluderar väntetidssiffror för Sverige ger en mer eller mindre negativ bild av väntetidsläget i jämförelse med andra länder, åtminstone ges bilden av att Sverige är ett land med väntetidsproblematik. [6, 7, 40-42, 49] Särskilt negativ verkar allmänhetens/patienternas uppfattning av väntetidernas längd vara. [7, 40-42, 44, 46-48]

Appendix Appendix 1. Landbeskrivningar av väntetidsuppföljning Här beskrivs om och hur de olika länderna följer upp sina väntetider. Genomgången gäller främst den typ av väntetider som berörs i rapporten och bygger på den information som presenteras offentligt, oftast på internet, på nationell nivå av respektive land. Det kan alltså finnas fler typer av väntetidsmätningar i länderna än de som presenteras här. För de länder som inte har nationell väntetidsuppföljning förs istället en diskussion om väntetidsläget i landet.

Sverige Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samordnar sjukvårdsenheternas mätningar på nationell nivå. Vad studeras / vad mäts? Vilka variabler följs? Informationen nedan bygger på den officiella websidan www.vantetider.se men även på den nationella väntetidsdatabasen som inte är tillgänglig för allmänheten. • • • • • • •

Telefontillgänglighet – Andelen besvarade samtal av det totala antalet samtal. Läkarbesök i primärvård – Faktisk väntetid definierat som: Den tid patienten fått vänta från första kontakt till besök. Besök specialistvård – antal väntande* (presenteras i tvärsnitt eller tidsintervall,) faktisk väntetid* i tidsintervall Undersökning specialistvård – antal väntande, faktisk väntetid Operation/åtgärd specialistvård (ett urval av interventioner) - antal väntande, faktisk väntetid i tidsintervall Lägesbild för barn- och ungdomspsykiatri presenteras Uppfyllande av vårdgaranti och kömiljardresultat

*Väntetiden till besök i specialistvård börjar när beslut om remittering tagits och avslutas vid besök. Nya mätningar börjar vid specialistens beslut om undersökning / behandling / operation.

För specialistvård uppskattas även aktuellt väntetidsläge vilket är att uppfatta som en vägledande prognos.

Uppföjlningsfrekvens Telefontillgänglighet: Mätningarna sker två gånger per år, vår och höst under en hel månad sedan hösten 2006. Läkarbesök i primärvård: två gånger per år, vår och höst, under två veckor, tio vardagar. Det finns uppgifter från hösten 2006. Specialistvård: Inrapportering sker varje månad eller kvartal valfritt. Prognosen uppdateras vid förändring. Datainsamling / databas Telefontillgänglighet: datoriserade telefonisystem. Resultatet av rapporterade uppgifter publiceras ungefär en månad efter avslutad mätning. Besök primärvård: enskilda vårdcentraler matar in i den nationella databasen Signe (snart automatisk överföring från egna patientadministrativa system.) Till Signe krävs lösenord. Även Socialstyrelsen och Socialdepartementet har åtkomst. Täckningsgrad Både privata och offentliga vårdgivare. Telefontillgänglighet: Endast de vårdcentraler som har datoriserade telefonisystem deltar. Kvalitetssäkring Aktivt kvalitetssäkringsarbete. Svarsfrekvensen följs och presenteras offentligt. Presentation Extern Nationell websida för allmänhet och sjukvård. Mer information: www.vantetider.se Nationella väntetidsdatabasen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Norge Följs väntetider upp? Ja, nationellt Av vem? Helsedirektoratet (socialstyrelsen), Norsk pasientregister (NPR), Statistisk sentralbyrå Vad studeras / Vad mäts? • • •

Väntetid till behandling: dvs. genomsnittlig väntetid från ansiennitetsdato* till behandling räknat i dagar. Mäts per tertial. Uppdelat på rättighetspatienter, övriga och ’alla patienter’, med och utan rätt till ”nødvendig helsehjelp”. Utredning och behandling: antal remitterade patienter som fortfarande väntar vid utgången av varje tertial. (Antal väntande) Uppskattade väntetider rapporteras av sjukhusen (främst till för patienter).

Återbesök inkluderas inte i väntetidssatistiken, ej heller medicinska och patientvalda förseningar samt akutvård. *ansiennitetsdato: den dag sjukhuset mottar ”henvisningen” (remissen). (Det första sjukhuset som patienten vidarehänvisas till ett annat sjukhus.)

Väntetider för fem huvudområden (exv neurologi och gastroenterologisk kirurgi) presenteras. I övrigt är siffrorna på tjänsteområdesnivå (exv somatisk eller psykiatrisk vård). Väntetidsstatistik till enskilda procedurer presenteras ej. Uppföjlningsfrekvens Nya landstäckande väntelistsiffror publiceras var fjärde månad. Datainsamling / databas Väntelistdata baseras på två olika rapporteringsformat ”VENTSYS-uttrekk” och ”NPR melding”. NPR mottar och publicerar väntelistdata från ”somatiske sjukhus” och institutioner inom psykiatri och tvärvetenskaplig missbruksbehandling. Inrapportering till Norsk pasientregister görs antingen elektroniskt eller med rekommenderad post (CD/DVD). Kvalitetssäkring Vänteliststatistiken har varit och är av varierande kvalitet. Reglerna för registrering har nu blivit mer entydiga men det återstår en del innan de praktiseras på samma sätt vid alla institutioner. Presentation Helsedirektoratets websida presenterar statistik från NPR interaktivt och genom pdf rapporter. Norsk pasientregister rapporten presenterar väntetidssiffror för fem huvudområden (exv neurologi och gastroenterologisk kirurgi). Det finns en websida (Fritt sykehusvalg) för patienter som presenterar uppskattade väntetider. På statistiska centralbyråns websida presenteras median väntetid till första konsultation och medel väntetid per tjänsteområde (exv somatisk eller psykiatrisk vård). Väntetidsstatistik till enskilda procedurer presenteras ej. Mer information: http://www.helsedirektoratet.no/vp/multimedia/archive/00311/Ventetider_og_pasie_311029a.pdf, http://nesstar2.shdir.no/npr/, http://www.frittsykehusvalg.no/omoss http://www.helsedirektoratet.no/norsk_pasientregister/statistikk/ventetider/, http://www.ssb.no/emner/00/00/10/statres/cache/helse_statres.html

Danmark Följs väntetider upp? Ja, nationellt Av vem? Sundhetsstyrelsen Vad studeras / vad mäts? • • • •

Faktisk väntetid (Erfaret): 'alla operationer' (50 st ) samt 17 utvalda operationer (median) Uppskattad väntetid (Fremandrettet): utvalda behandlingar och operationer inom 22 områden, ca 200 behandlingar/operationer Intern väntetid (Ej till primärvård)

Faktisk väntetid till sjukhusbehandling är en retrospektiv inventering av väntetiden som patienter i genomsnitt (median i dagar) har haft från att den första remissen (hänvisningen) blir mottagen av sjukhuset till dess att den slutliga behandlingen inleds. Den är summan av perioder när patienten varit registrerad som väntande (men ej när patienten är under utredning). Benämns också kötid. Intern väntetid er en inventering av den samlade behandlingstid, som patienten har i sjukdomsförloppet i förbindelse med sjukhusbehandlingen. Från remiss till slutlig behandling. Intern väntetid består av två delperioder: intern väntetid till utredning och intern väntetid till behandling. Summan av dessa utgör den samlade interna väntetiden. Den inkluderar ’kötiden’ (när patienten är registrerad som väntande) men också perioder när sjukhuset arbetar på patienten t.ex. utredning (processtid). Intern väntetid kan också inkludera patientvald väntan eller medicinskt orsakad väntan (patienttid). Uppföjlningsfrekvens Månadsvis Datainsamling / databas Baserat på sjukhusens inregistrering till Sundhedsstyrelsens Landspatientregister. Varje vårdtillfälle registreras. Täckningsgrad Omfattar planerad aktivitet på offentliga sjukhus samt planerad aktivitet på privata sjukhus och kliniker som betalas av patientens bosättningsregion inkluderat i utvidgat fritt val. Det är inte obligatoriskt att inrapportera uppskattade väntetider. Kvalitetssäkring

Aktivt kvalitetssäkringsarbete pågår i patientregistret. Presentation Externa websidor med bla excellblad: Erfaret ventetid: 'alla operationer' (50 st ) samt 17 utvalda operationer, även uppdelat per sjukhus och region. Uppskattade väntetider, främst till för patienter. Mer information: http://www.sst.dk/Behandlingsforloeb%20og%20rettigheder/Ventetider/Ventetider_statistik.aspx, http://www.sst.dk/Indberetning%20og%20statistik/Sundhedsdata/Ventetid/ErfaredeVentetider.aspx, http://www.venteinfo.dk/, http://www.sst.dk/~/media/408E3BDA78414B1DAFAE7191AA6118B9.ashx

Finland Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Institutet för hälsa och välfärd (THL) THL inledde sin verksamhet den 1 januari 2009, när Folkhälsoinstitutet och Forskningsoch utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) slogs samman.

Vad studeras / vad mäts? • • •

Uppfyllande av vårdgarantin primärvård och specialiserad vård, från bedömningen av remissen till läkarmottagningen (max 6 mån) från beslut om vård/åtgärd till genomförande (max 6 mån) Faktisk väntetid till operation, median. Antal väntande i tidsintervall

Uppföjlningsfrekvens Vårdgarantin följs upp halvårsvis med enkäter som skickas till hälsocentralerna. Sjukhusen / de rapporterande enheterna rapporterar in till THL var fjärde månad enligt en rapport från norska SINTEF. Datainsamling / databas Primärvård: enkäter till hälsovårdscentalerna, Även för specialistvården: ”särskild utfrågning” enligt THL. Ett riksomfattande register ”AvoHILMO” om primärvård ska innehålla väntetider, men är inte ännu färdigt. Täckningsgrad Enkäten besvarades av 156 hälsovårdscentraler och uppgifterna täcker 91 procent av befolkningen.

Presentation Pdf Rapporter på stakes THL:s hemsida finns en del tabeller, men på finska. På hemsidan finns också länkar till två olika ”kuber” en Allmän och en för Psykologi. (Peruskuutio ja Psykiatrian kuutio). Här kan man genom en ’Power play studio’ sortera ut de siffror man är intresserad av på specialitetsnivå och per sjukvårdsområde. Antal väntande per tidsintervall. Dock ännu inga medianväntetider eller siffror för specifika interventioner. I Statistical Year book Finland 2009 kan man finna nationella medel- och medianvärden på ”vårdområdesnivå” på vissa områden tex: Åtgärder på muskuloskeletala systemet, åtgärder i ögonregionen. Mer information: http://www.stakes.fi/FI/tilastot/aiheittain/Terveyspalvelut/hoidonsaatavuus/seminaaritjamateriaalit.htm, www.thl.fi http://www.stm.fi/sv/social_och_halsotjanster/klientens_stallning/tillgang_till_vard, https://sampo.thl.fi/sampo_prod/cgi-bin/cognos.cgi?b_action=powerPlayService&m_encoding=UTF8&BZ=1AAABcHeY4wB42nVO0U7DMAz8GbsDCU1ORiX20IeuLSoSbEDzA2bLIOuIpzb9f9JtaAK EEyu_852dpFlNmyp%7ELern3NQZ6vu1_GB9iNVW9hvbYbrAW%7EL8aXFWTkz9OMG0%7EKdb NfVOvJwVB163%7EG5%7ESTrXiut7dh2z%7ExC3EY_aRltwe%7Ebe3kR4sN3Qt8MQnER0FQYJ7I Ncj5OTsimmxWq5rArzEJ%7E8qcrOi7_dPzzJ4iXbEoEiIqUIAAhSAk0wHgAThYF3jDQ3zsbvtHHEE BGgvkM9I9RWoX5DPT8R6kLAn1DHOxanlce8xBfMLGWA

England Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Department of Health (DH) (UK Gov) Samt: Hospital Episode Statistics (HES) NHS Information Centre for health and social care. Vad studeras / vad mäts? DH*: Väntetider till: • • • • • •

Audiologi Väntetider vid cancer Diagnos Sluten och öppenvård vid sjukhus Sexuell hälsa Referral to treatment (RTT)

Från och med mars 2010 kommer siffror för RTT vara de enda väntetidssiffror som publiceras av Department of Health. RTT data mäter väntetider från remittering till startpunkten för den första definitiva behandlingen i veckor på specialitetsnivå (18 st olika specialiteter t.ex. general surgery, gynaecology). RTT periodslängden mäts för patienter vilkas ’RTT – klocka’ stannade under månaden. Data om vårdgivare och vårdbeställare presenteras. För att beräkna en patients RTT tid behöver man: • • •

veta datumet för ursprunglig remittering (remiss skrivs) från primärvård eller annan ‘clock starting event’ kunna länka ursprungsremissen till varje steg på patientens väg (patient journey) veta när ‘RTT – klockan’ stoppades.

HES*: HES väntetider beräknas för en viss vårdgivare, t.ex. ett sjukhus. Denna tid beräknas från och med det datum då beslut fattas om inläggning fram till den tidpunkt då patienten tas in och behandlingen äger rum. HES väntetider inkluderar inte de dagar då patienten inte är tillgänglig för behandlingen på grund av sjukdom eller helgdagar, till exempel. Sådana dagar kallas för “suspensions”(uppskov) eller ”deferrals” (senareläggningar) i väntelistan. Medelvärdet (genomsnittet) och medianen (mitten i sifferserien) för väntetid i dagar för intagningar från väntelistan presenteras. Data om antalet patienter på listan finns. Här finns även information om väntetider till enskilda interventioner, t.ex. kataraktoperation. * Det har alltid funnits skillnader mellan de officiella siffrorna för intagna patienter, insamlade och publicerade av Department of Health (DH) och de från HES hämtade väntetiderna. Dessa skillnader beror på olika sätt att beräkna väntetiderna och hur uppskov och senareläggningar hanteras.

Uppföljningsfrekvens Månadsvis.

Datainsamling / databas Väntetiderna för referral to treatment (RTT) samlas in från NHS-vårdgivare (NHS Trusts och andra vårdgivares) och avnoteras av vårdbeställarna (comissioners, primary care trusts). NHS rapporterar RTT data till DH via Unify, DH:s digitaliserade datainsamlingssystem. Hospital Episode Statistics (HES) är en databank, som innehåller detaljinformation om alla intagningar till NHS-sjukhusen i England. HES är ett journalbaserat system, som omfattar alla NHS-institutioner i England, däribland akutsjukhus, primärvårdsinstitutioner och mentalsjukhus. HES-underlagen omfattar också vård som getts till NHS- patienter av den fristående sektorn, inklusive den som äger rum på vårdcentraler samt vård som getts privata patienter på NHS-sjukhus. HES-databasen sammanställs på grundval av underlag som ursprungligen genererats av patientadministrationssystem inom drygt 500 separata engelska NHS-institutioner och organisationer inom den fristående sektorn. Uppgifterna i HES kommer från Secondary Uses Service (SUS), som samlar in data som har passerat mellan vårdgivarna och vårdbeställarna. Vårdgivarna, t.ex. översänder NHS-institutionerna periodiskt sina data till SUS, sedan sammanställs uppgifterna och fogas till HES databank. HES sammanställer och arkiverar data på grundval av räkenskapsår. Vid varje årsskifte körs en årlig översyn - Annual Refresh - (som ger vårdgivarna chansen att revidera sina insända uppgifter), och vid den punkten stänger vi databasen och offentliggör det slutgiltiga datamaterialet. Täckningsgrad DH: Indikatorer på datatäckningsgrad offentliggörs parallellt med RTT:s data. HES: Drygt 500 enskilda engelska NHS-institutioner och organisationer inom den fristående sektorn ingår. Kvalitetssäkring DH: Department of Health har ett nära samarbete med organisationer för att klarlägga problem datatäckningsgraden och tillse att lagrade uppgifter är så tillförlitliga och korrekta som möjligt. HES: Även om ansvariga inom HES har ett nära samarbetet med NHS och den fristående sektorn för att bibehålla datakvalitet och enhetlighet, är det oundvikligt att ett eller annat fel inträffar i en sådan komplex verksamhet. Uppgiftsanvändare som upptäcker uppenbara orimligheter uppmanas att kontakta HES-medarbetarna, så att en undersökning kan genomföras. Presentation Excellfiler på externa hemsidor Mer information: http://www.dh.gov.uk/en/Publicationsandstatistics/Statistics/Performancedataandstatistics/ReferraltoBe handlingenstatistics/DH_089757 http://www.ic.nhs.uk/statistics-and-data-collections/sjukhus-care/sjukhus-activity-sjukhus-episodestatistics--hes http://www.hesonline.nhs.uk/Ease/servlet/ContentServer?siteID=1937&categoryID=1122 http://www.dh.gov.uk/en/Publicationsandstatistics/Statistics/Performancedataandstatistics/index.htm

Skottland Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Information Services Division (ISD), Skottlands nationella organisation för hälsovårdsinformation, statistik och IT-tjänster (NHS Scotland). Vad studeras / vad mäts? Vårdväntetider vid olycks- och akutfall, audiologi, cancer, diagnos samt något som kallas för ” New ways” (nya patienter i öppen- och slutenvård samt ”day cases” och ”whole journey” (för hjärt- och starrpatienter) • • • •

väntetider för patienter som fortfarande väntar på vård vid en viss tidpunkt (väntelistinventering) väntetider som faktiskt upplevts av patienter som har behandlats (justerade) http://www.isdscotland.org/isd/5643.html ”whole journey” för starrkonsultation: bedömning och behandling* ”whole journey” för kardiologisk konsultation: bedömning, utredning, intervention* (justerad) (pågående väntan)

I ”New ways” ingår antalet undersökta patienter, antalet väntande patienter samt väntandets procentuella fördelning: med avseende på NHS centralt och nationellt samt per patientkategori (dvs. patienter i slutenvård / dagvårdsfall, nya patienter i öppenvård och återbesökspatienter i öppenvård). * För närvarande saknar NHS Skottland system på nationell basis för att fånga in fullständig information om patienters hela väg genom vården. En temporär lösning har varit att mäta upp och redovisa olika delar som vägen utgörs av.

Uppföljningsfrekvens Publicering kvartalsvis (för ytterligare information se nedan). Datainsamling / databas Efter införandet av ”New Ways of Defining and Measuring Waiting Times” (Nya sätt att definiera och mäta väntetider) har hanteringen av väntetider nationellt och lokalt genomförts med hjälp av lokal väntetidsinformation, som lagras i en nationell databank. Lokalt uppdateras informationen dagligen och extraheras sedan var 14:e dag in i den väntetidsdatabank som framtagits och utvecklats av ISD. Täckningsgrad En del NHS-nämnder (NHS boards) rapporterar att det i de lokala systemen kan förekomma viss ofullständighet i de underlag som insänds till databanken hos ISD. ISD och NHS-nämnderna arbetar med detta. Mer arbete krävs för att förstå och införskaffa dessa data.

Kvalitetssäkring Alla data undergår en rad kontroller med avseende på deras validitet och korrekthet innan de publiceras på denna sajt. Närmare upplysningar om valideringen finns att tillgå på: http://www.isdscotland.org/isd/4581.html Presentation Väntetidsdelen av ISD:s webbsida tillhandahåller den senaste informationen om NHSväntetider i Skottland på grundval av nationellt tillgänglig information. Mer information: http://www.isdscotland.org/isd/4657.html

Wales Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Welsh Assembly Government. Health Solutions Wales (HSW)

Vad studeras / vad mäts? Sedan mars 2010 fokuserar NHS i Wales huvudsakligen på tiden från remiss till behandling (referral to treatment, RTT). Detta är den totala väntetiden mellan remiss från en allmänläkare eller annan praktiserande läkare och sjukhusbehandling vid NHS i Wales, vari även ingår den tid som tillbringats i väntan på konsultationer i öppenvård, diagnostiska tester, terapitjänster och intagningar till slutenvård eller endagsvård. RTT:s siffror redovisas på två sätt: de som väntar på behandlingen vid slutet av månaden (open pathways) och de som behandlas under loppet av månaden (closed pathways). Som remissdag räknas den dag då remissmeddelandet tas emot av sjukhuset. Institutionerna (the trusts) redovisar två uppsättningar månatligen sammanställda data: –

–

Det första utdraget visar antalet patienter, indelade per specialitet, som har nått slutet på tidtagningen under redovisningsperioden, mätt i veckor. Denna färdiga tidsredovisning delas upp i ytterligare två grupper: patienter som når slutet på tidtagningen på grund av intagning och de som når slutpunkten för tidtagningen av annan orsak. Det andra utdraget – den kontinuerliga tidsredovisningen – visar antalet patienter per specialitet, som vid slutet av redovisningsperioden ännu inte har nått en slutpunkt, indelade med hänsyn till längden av aktuell väntan, uppmätt i veckor, vid slutet av redovisningsperioden.

Uppföljningsfrekvens Det åligger institutionerna att redovisa månatligen, på den 25:e dagen av efterföljande månad. Redovisningen för perioden 1– 30 april ska således insändas den 25 maj. Datainsamling / databas Väntelistorna skickas in av de lokala hälsovårdsnämnderna i Wales och redovisar i detalj alla i Wales bosatta personer, som väntar på behandling i ett NHS-finansierat sjukhus, och hur länge de har väntat. HSW mottar månatliga, ackumulativa redovisningar från de walesiska institutionerna.

Täckningsgrad Datainsamlingen omfattar information om valda behandlingar för alla i Wales bosatta personer, oavsett om de behandlas i Wales eller annorstädes. Kvalitetssäkring HSW bearbetar insamlade data och det sker en validering i samråd med Health Statistics & Analysis Unit (HSA), underställd Welsh Assembly Government. HSA redovisar och publicerar data när det insamlade materialet har tillräcklig kvalitet och tillförlitlighet. Presentation Welsh Assembly Government’s webbplats presenterar rapporter i pdf-format på RTT, men även väntetider till diagnos- och terapitjänster, cancerbehandling, olycksfalls- och akutvård. Statwales "datalab": StatsWales är en gratistjänst, som låter besökarna studera, skapa och ladda hem tabeller från det mest detaljerade officiella datamaterialet om Wales. Mer information: http://www.statswales.wales.gov.uk/ReportFolders/reportFolders.aspx http://wales.gov.uk/topics/statistik/theme/hälsovårds/waiting-times/?lang=en http://wales.gov.uk/docs/statistik/2010/100610waitingtimefaqen.pdf

Nordirland Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Hospital Information Branch (HIB) inom Department of Health, Social Services and Public Safety (DHSSPS) publicerar information om sjukhusväntelistor och väntetider kvartalsvis i ”Northern Ireland Waiting List Bulletin” och ”Northern Ireland Cancer Waiting Times Bulletin”. Vad studeras / vad mäts? Den tid som patienter (som fortfarande väntar) vid en given tidpunkt har väntat, uppdelat på specialitet. (outpatient /diagnostic /inpatient /cancer and emergency care services.) Väntetiden for patienter i slutenvård börjar den dag då klinikern beslutar att ta in patienten. Väntetiden för en första konsultation i öppenvård börjar den dag då Health and Social Care (HSC) Trust mottar en remiss för en första konsultation och slutar den dag då patienten gör den första konsultationen i öppenvård. (Samma gäller för diagnostiktjänster.) Antalet patienter i väntan på en första konsultation i öppenvård och antalet intagna för kirurgiska ingrepp i slutenvård redovisas också för varje kvartal. Uppföljningsfrekvens Kvartalsvis redovisning

Datainsamling / databas Hospital Information Branch ansvarar för insamling, kvalitetssäkring, primäranalys och publicering av rättidig och korrekt information, härrörande från ett brett spektrum av statistiska data som inlevererats av Health and Personal Social Services (HPSS). Data tillhandahålls rutinmässigt genom diverse datoriserade patientinformationssystem eller genom manuell insändning. Presentation “Northern Ireland Waiting Times Bulletin” (i pdf-form på nätet) innehåller information med avseende på antalet personer, som vid slutet av varje kvartal väntar på: – en första konsultation i öppenvård, – en första konsultation i samband med en Integrated Clinical Assessment and Treatment Service (ICATS), – en diagnostjänst, – intagning för slutenvård. Data redovisas per HSC Trust and Specialty och tillhandahålls även i excelformat. Mer information http://www.dhsspsni.gov.uk/index/stats_research/stats-activity_stats-2/waiting_times_main.htm

Irland Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Patient Treatment Register (PTR), National Treatment Purchase Fund (NTPF) Vad studeras / vad mäts? Väntelistor på offentliga sjukhus för slutenvård, endagskirurgi och sjukdomsfall. Väntevolym (antal) specificerad per sjukhus, kirurgiskt ingrepp och sjukdomsfall (barn och vuxna). Medelväntetid (i månader) för 20 olika kirurgiska ingrepp per sjukhus (vuxna och barn). Medelväntetiderna beräknas från och med den dag då sjukhuset sätter upp patienten på väntelistan för slutenvård eller endagsvård. Uppföljningsfrekvens Månadsvis. Datainsamling / databas Nationellt insända väntelistuppgifter till PTR från sammanlagt 44 sjukhus år 2009. Täckningsgrad 44 sjukhus (2009). De utan väntelista är inte inkluderade. Kvalitetssäkring Sjukhusen ansvarar för de till PTR insända uppgifternas riktighet. För att stödja sjukhuset i detta avseende och för att bekräfta att riktlinjerna i National Waiting List Data Management Guidelines följs, har NTPF inrättat en revisions- och analysenhet

med uppgift att säkerställa de sjukhusrelaterade uppgifternas riktighet genom stickprovsanalys. Data i Patient Treatment Register (PTR) tillhandahålls direkt av deltagande sjukhus. PTR-rapporteringens riktighet och aktualitet beror helt på de uppgifter som sjukhusen meddelar. Presentation NTPF:s webbsida för allmänheten och läkare. "Genomsnittliga väntetider" finns på nätet samt på rapporter i pdf-form med bl.a. specifika ingrepp, t.ex. kataraktoperation. Sjukhus kan ta del av informationen om sina egna väntelistor. Mer information: http://www.ntpf.ie/home/, https://www.ptr.ie/Pages/report/PTR_Report_201004.pdf

Kanada Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Canadian Institute for Health Information (CIHI) Vad studeras / vad mäts? Medianväntetiden och 90:e percentilen samt den andel av patienterna som erhåller vård inom kanadensiska referensvärden för samtliga förfaranden inom prioriterade områden. Alla provinserna kan numera redovisa läget i förhållande till referensvärdena för cancer, leder och starrförfaranden (katarakt), medan CIHI har tillhandahållit data om väntetider för höftledsfrakturoperationer. Cancer – väntetider för strålbehandling och kemoterapi. Ledbyten – väntetider för fullständiga operationer för höft- och knäproteser. Återställande av syn – väntetid borttagande av katarakt från första ögat. Hjärta – väntetider för kardiologiska bypassoperationer (dvs. bypass-kirurgi med transplantation av koronarartär) och angioplasti. Bilddiagnostik – väntetider för MRT- och DT-skanningar, som uppfyller riktlinjernas kvalitetskrav; använd för diagnos. Akutmottagningsväntetider: Med “väntetid” avses antalet dagar mellan ett startdatum (när patient och läkare överenskommer om en tjänst och patienten är beredd att mottaga tjänsten) och ett slutdatum (när patienten mottager tjänsten eller den initiala tjänsten i en serie). Med ”lämplig läkare” avses en läkare med behörighet att avgöra vilken tjänst som behövs. Täckningsgrad Alla provinser. Kvalitetssäkring Citat CIHI: “Allt vi gör här på CIHI handlar om vårt datamaterials kvalitet. Med hjälp av våra heltäckande datakvalitetsprograms arbetar vi hårt för att tillse att kvalitén hos informationsmaterialet i våra databaser passar för dess avsedda användningar och dataanvändarna får tillförlitlig information om datakvalitén.”

Presentation CIHI:s (och provinsernas) externa webbsida och årliga rapport i pdf-form: Waiting Time Tables–A Comparison by Province, 2010, som släpptes i mars 2010, redovisar patienternas väntetider med avseende på fem prioriterade områden, fastställda av Kanadas federala regering år 2004: cancerbehandling, kardiologisk vård, återställande av syn, ledbyten och bilddiagnostik. Mer information: http://www.cihi.ca/CIHI-extportal/internet/EN/SubTheme/hälsovårds+system+performance/access+and+wait+times/cihi010647 http://secure.cihi.ca/cihiweb/products/Hälsovårdsindicators2010_en.pdf http://www.hälsovårds.gov.on.ca/english/media/news_releases/archives/nr_05/nr_121205.html

Nya Zeeland Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? National Booking Reporting System (NBRS), Ministry of Health Vad studeras / vad mäts? NBRS innehåller information, specificerad enligt medicinsk specialitet och bokningsstatus med avseende på hur många patienter som köar för vald operation och hur länge de har måst vänta för att få den utförd. (Uppfyllandegrad av garantier). Uppföljningsfrekvens Månadsvis. Datainsamling / databas Sjukhusen har ålagts att redovisa data sedan den 1 augusti 2000. Data tillhandahålls av offentliga sjukhus i Nya Zeeland. NBRS innehåller detaljerade uppgifter om alla bokningsstatushändelser, vilka berör en vårdanvändare som – –

åtnjuter förmån för en vald medicinsk eller kirurgisk tjänst och som kan förväntas få offentligt finansierad behandling.

Information insamlas om patienternas inträdesdatum i systemet, bedömd angelägenhetsgrad samt bokningsstatus. Täckningsgrad Offentligt finansierade sjukhus är ålagda att tillhandahålla data. Presentation Hälsoministeriet, extern webbsida. Mer information: http://www.moh.govt.nz/moh.nsf/indexmh/dataandstatistik-collections-nbrs

Österrike Följs väntetider upp? Bristen på transparens med avseende på väntetider i Österrike har kritiserats av österrikiska forskare. Österrikes hälsovårdsminister meddelade nyligen att det kommer att införas ett rikstäckande, allmänt tillgängligt regelverk med avseende på väntetider för valda operationer. Därför måste varje österrikiskt förbundsland inrätta ett transparent system för hantering av väntetider. Väntetidsredovisningssystemet i Wien, som infördes 2008, ska användas som mall för det. Förbundsländernas ansvar för att tillhandahålla lättillgänglig information om väntetider kommer att regleras av en federal lag (tillägg till den federala lagen Kranken- und Kuranstaltengesetz (KAKuG)). Den rättsliga ramen och de tvingande lagarna om införandet av ett rikstäckande transparent regelverk om väntetidshanteringen upprättas på federal nivå, men implementeringen sker på förbundslandsnivå.[26]

Spanien Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? Servicio Nacional de Salud (SNS), under hälsoministeriet Vad studeras / vad mäts? Ett urval kirurgiska specialiteter (especialidades) och ingrepp / operationer (procesos) samt besök inom specialistvården. De variabler som följs upp är: Kirurgiska åtgärder: – – – –

totalt antal väntande (total pacientes en espera estructural) på operation antal som väntal per 1000 inv. medelväntetid i dagar, pågående väntan Andel av de som väntar som väntat mer än sex månader

Besök: – – – –

totalt väntande (total pacientes en espera estructural) antal som väntar per 1000 inv. medelväntetid i dagar pågående väntan andel som väntat mer än 60 dagar

Uppföjlningsfrekvens Nationell årlig uppföljning.

Presentation Hälsoministeriet presenterar pdf dokument på sin hemsida. Mer information: http://www.msc.es/estadEstudios/estadisticas/inforRecopilaciones/listaEspera.htm http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:4DfCahNSnDUJ:www.msc.es/gabinetePrensa/ notaPrensa/desarrolloNotaPrensa.jsp%3Fid%3D1909+garant%C3%ADa+de+tiempos+m%C3%A1xim os+de+espera+en+la+atenci%C3%B3n+sanitaria&cd=2&hl=sv&ct=clnk&gl=se

Australien Följs väntetider upp? Ja, nationellt. Av vem? National elective surgery waiting time data collection (NESWTDC), Australian Institute of Health and Welfare (AIHW). Övriga data om väntetider med avseende på valda operationer finns på Australian Hospital Statistics. Vad studeras / vad mäts? Tre datakuber finns att tillgå avseende väntetider för valda operationer. De innehåller information om: • • •

Skäl för borttagning från väntelista, 2002-03 till 2007-08 Kirurgisk specialitet, 2001-02 till 2007-08 Åtgärdsindikator, 2001-02 till 2007-08 (exempelvis utbyte av höft, katarakt)

Variablerna i datakuberna är: • •

År Delstat/Territory

Måtten (värdena) i datakuberna: • • • •

Antal journaler Väntetid i 50:e percentilen (dagar) Väntetid i 90:e percentilen (dagar) Andel patienter som har väntat I mer än 365 dagar

Nedan förtecknade datakomponenter utgör en del av National Minimum Data Set for Elective Surgery Waiting Times: • • • • • • •

Patienter med förlängd väntetid Åtgärdsindikator Patienter som väntat över tiden Skäl för borttagning från väntelistan för valda operationer Kirurgens specialitet Klinisk akutvård Väntetid vid borttagning från väntelistan för valda operationer

Väntetid: Därmed avses den tid som förflutit mellan en beställning av tjänst och en därav föranledd administrationsåtgärd eller utförandet av tjänsten. För valda operationer

är listningsdatum den dag då patienten sätts upp på väntelistan för valda operationer, dvs. den dag då ett sjukhus eller en allmän vårdcentral accepterar beskedet att en patient/kund behöver vård/behandling. (Villkoren för att sjukhuset eller den allmänna vårdcentralen ska acceptera detta besked är att erforderlig information om patienten tillhandahålls och att patientens remiss är korrekt.) Datainsamling / databas Data levereras av vårdmyndigheterna i de olika delstaterna och territorierna. Det är en samling elektroniska, sekretessbelagda, summariska journaler för patienter på väntelistor för valda operationer och för patienter som tagits bort från väntelistor (för intagning eller av annat skäl). Nationell insamling av data om väntetider för valda operationer (NESWTDC)

Täckningsgrad Samlingen bygger enbart på uppgifter från allmänna akutvårdssjukhus. Data gällande några mindre allmänna (offentliga sjukhus insamlas dock inte). Privata sjukhus är i allmänhet inte inkluderade. Kvalitetssäkring Definitionerna i National Health data dictionary bildar grunden för datainsamlingen, varigenom hög standard med avseende på datajämförbarhet säkerställs. Presentation Extern hemsida med interaktiva excel-ark. Pdf-rapport från Australian Hospital Statistics 2008-09. AIHW tillhandahåller utdrag från National elective surgery waiting times data collection (NESWTDC) på begäran. Avgift kan debiteras. Debiterat belopp beror på kraven på utdragen och komplexiteten av den analys som man åtagit sig att utföra. Mer information: http://www.aihw.gov.au/sjukhus/waitingtime_data.cfm http://www.aihw.gov.au/National-elective-surgery-waiting-times/

Portugal Följs väntetider upp? Ja, nationellt Av vem? SIGIC (“Sistema Integrado de Gestão de Inscritos para Cirurgia”) som är hälsoministeriets verkställande enhet, ansvarig för att förbättra tillgång till kirurgi i Portugal. SIGIC rapporterar till styrelsen för ACSS (“Adminstracão Central do Sistema de Saúde”, The Health Systems Central Administration). [51] Vad studeras / vad mäts? • • • • •

Antal personer på kirurgiväntelistan. Medianväntetid för personer på kirurgiväntelistan. Andel (%) av de på listan som väntat längre än väntetidsgarantins maxgränser. Antal och andel på väntelistan som väntat mer än ett år. Medelväntetid för opererade patienter (avslutad väntan).

Redovisning sker även på regionnivå och för olika specialiteter. Väntetiden börjar mätas från och med att primärvårdsläkaren registrerar remissen i CTH systemet. Datainsamling / databas SIGLIC (”Sistema Integrado de Gestão da Lista de Inscritos para Cirurgia”) är den ITmjukvara som installerats på sjukhusen och genom vilken SIGIC-enheten håller koll på vad sjukhusen presterar inom kirurgi. Information registreras och integreras dagligen med SIGICs centrala databas. [52] Täckningsgrad 2009 var 66 offentliga och 54 privata sjukhus med i SIGIC nätverket. Kvalitetssäkring Det finns standardiserade regler för hur informationen ska registreras. SIGIC har informationskampanjer och utbildningar för att säkerställa kvaliteten. Det finns även ett rapporteringssystem för identifiering av brister i transaktionerna och verktyg för avvisande av ”non-compliant data”. Presentation På internet finns viss statistik tillgänglig i form av PowerPoint-presentationer. Personer som väntar på operation kan även kolla upp on-line vilken plats de har på väntelistan och hur lång tid de måste vänta på operation. Mer information: (På Portugisiska) http://www.portaldasaude.pt/NR/rdonlyres/CA90D63D-AB29-472C-B3CC3112D03201F2/0/Relatorioactividadecirurgica_MS_2009.pdf http://www.portaldasaude.pt/portal http://www.portaldasaude.pt/portal/conteudos/informacoes+uteis/lista+de+inscritos+para+cirurgia/Rela torioIndicadores1Semestre2010.htm http://www.dre.pt/pdf1sdip/2008/07/13300/0440804414.PDF http://www.portaldasaude.pt/NR/rdonlyres/33E7576E-5963-4608-88065B002E0B287F/0/Portaria1529de2008.pdf

Italien Följs väntetider upp? Öronmärkta pengar finns för en nationell kampanj syftande till att medborgarna ska kunna få information på webben i alla regioner. I skrivande stund rapporterar 33% av regionerna aggregerat data på nätet men inte alla ASL (ung. vårdcentraler) ingår i alla regioner. Enskilda ASL kan redovisa på nätet även om aggregerade data på regionnivå inte finns för den regionen. Vad studeras / vad mäts? Erfarna och förväntade väntetider. Presentation Viss information finns på internet.

Väntetidsläget: Det finns rapporter om långa väntetider och regionala nord-syd skillnader. [53] Även i EC Country Fiches nämns att befolkningen uppfattar väntetiderna till specialistbesök och operation som långa och att de regionala variationerna är stora. [54] Mer information: http://www.salute.gov.it/qualita/paginaMenuQualita.jsp?menu=liste&lingua=italiano

Nederländerna Följs väntetider upp? Ja, sjukhusen måste sedan 2008 uppdatera väntetider, enligt behörig tillsynsmyndighets definition på sina webbsidor, varje månad. Nationell sammanställning görs ibland utifrån dessa data. Av vem? Nederländernas hälsovårdsministerium (VWS) har uppdragit detta åt Het Nationaal Kompas Volksgezondheid (”Nationella folkhälsoöversikten”), som framtagits och koordinerats inom Department of Public Health Status and Forecasting, som i sin tur är en del av National Institute of Public Health och the Environment (RIVM). Experter, forskningsinstitut och universitet har på nationell nivå bidragit till Nationella folkhälsoöversikten på sina specialområden. Mediquest insamlar relevanta data från sjukhusens webbsidor. Vad studeras / vad mäts? Väntelistor - sjukhus: Väntetid för öppenvård, väntetid för specifika behandlingar och väntetid för diagnostik. Den genomsnittliga effektiva tiden för de senaste tre månaderna, avrundad till hela veckor. Väntetiden till öppenvård är antalet dagar mellan den dag då patienten gör en förfrågan om öppenvård till det att patienten får komma. Väntetiden till behandling är antalet dagar mellan den dag då behandlande läkare meddelar patienten att operation är indikerad och operationsdagen. Väntelistor vård och omsorg: (Antal väntande per 1000, år 2005) Väntelistor handikappvård: (Antal väntande per 100 000, år 2005) Väntelistor ungdomsvård: ((Antal väntande per 100 000, år 2009) Uppföljningsfrekvens Sjukhusen måste sedan 2008 uppdatera väntetider på sina webbsidor varje månad. Översikten uppdateras fyra gånger om året. Täckningsgrad Allmänna och akademiska sjukhus Kvalitetssäkring Både väntelistor och väntetidsdata uppges ha brister, men förbättringar har gjorts. Presentation The Dutch National Atlas of Public Health är en webbaserad översikt som kartlägger den regionala distributionen av hälsovårdsrelaterade angelägenheter. I den ingår

information om förekomsten av vissa medicinska frågeställningar – exempelvis epidemier, vaccinationer eller övervikt – och även exv. Väntetider. “Klickkartor” med bubblor i olika storlek. Väntetidsläget: I den nederländska rapporten om landets vårdresultat (Dutch Health Care Performance Report, DHCPR) 2010 beräknas den reguljära vårdens punktlighet först på basis av data från undersökningar som genomförts inom befolkningen. Dessa data säger oss något om hur människor upplever väntandet på vård. Därtill redovisas registreringsdata för väntelistor och väntetider med avseende på mentalhälsovård, sjukhusvård och långvård. Det är dock känt att år 2009 låg väntetiderna för vanliga behandlingsförfaranden vid åderbråck, ljumskbråck, diskbråck disk och starr (katarakt) under den s.k. Treek-normen och att väntetiderna för bröstrekonstruktion, knäprotes och höftprotes vida överskred normen. Väntetiderna till rutinmässig vård har visat få förändringar på senare år. Några sektorer har blivit något bättre, medan andra har visat smärre försämringstendenser. Drygt 22 procent av patienterna upplevde väntan på vård som ett problem. Använda indikatorer ger ingen uttömmande översikt över flaskhalsarna, men de sänder vissa signaler. Antalet personer i väntan på psykisk hälsovård har ökat signifikant. Huvuddelen av problempatienterna på väntelistan är demenssjuka personer, som väntar på en plats på vårdhem och yngre människor med lättare förståndshandikapp. Tillsynsmyndighetens kontrollorgan har visat att de flesta specialiteter uppvisade en minskning i fråga om väntetider och att väntetiderna för nästan alla vanligare behandlingar minskade under 2009. [55] Mer information: http://www.zorgöversikt.nl/ http://www.treeknorm.nl/ http://www.nationaalkompas.nl/zorg/sectoroverstijgend/welke-normen-zijn-er-voor-aanvaardbarewachttijden-in-de-zorg/ http://www.gezondheidszorgbalans.nl/onderwerpen/toegankelijkheid/tijdigheid-regulierezorg/wachttijden-ziekehuiszorg/ http://www.gezondheidszorgbalans.nl/object_binary/o10298_dhCPR2010.pdf

Tyskland Följs väntetider upp? Ej nationell uppföljning. [56] Väntetidsläget: I Tyskland uppger man att man inte har problem med långa väntetider. [23] Det finns dock en diskussion om väntetidsorättvisor kopplade till typ av hälsoförsäkring, dvs att de ca 10% av befolkningen med privat försäkring får vård snabbare än de knappt 90% som har en lagstadgad ”statutory” försäkring. Vissa experter menar att detta gäller öppenvård, [57, 58] emedan andra studier visat motsvarande slutenvården. [22] Mer information: http://www.bundesgesundheitsministerium.de/glossarbegriffe/gesundheitssystem.html

Grekland Följs väntetider upp? Ej nationell uppföljning. Väntetidsläget: Publikationen Health System in Transition Review on Greece, utgiven av European Observatory on Health Systems and Policies uppger att väntelistorna är ett betydande kvalitetsproblem i den grekiska sjukvården. Det uppges att anekdotisk evidens visar att i några sjukhus kan patienterna behöva vänta i tre eller till och med sex månader innan de får den valda operationen. Väntetiden för strålbehandling av cancerpatienter är cirka tre månader. I många fall behövs samma väntetid för kirurgiskt avlägsnande av en tumör. Det finns några sjukhusavdelningar för öppenvård, där det tar minst 5–6 månader för att ombesörja en konsultation. Väntetiden för en mammografi är ca 3–6 månader och för ett pap test 2–3 månader. Denna information är dock bara indikativ. Underutvecklade sjukhusinformationssystem, frånvaron av ett organiserat centralt eller regionalt organ för insamling och bearbetning av data samt – viktigare – avsaknaden av en nationell policy med avseende på väntelistorna gör datadokumenteringen ofullständig. Vidare uppges det att en utbredd svart ekonomi och betalningar under bordet är vanliga inslag i den grekiska vårdsektorn. Transaktionerna gäller främst utförande av sjukhustjänster och betalningar till läkare, oftast kirurger, så att patienterna ska kunna sidsteppa väntelistorna eller ombesörja bättre kvalitet på aktuell tjänst och mer omsorg från läkarna. [28] Av en undersökning på ett urval av 4 738 individer drog man slutsatsen att 36 procent av de som behandlats i ett sjukhus uppgav åtminstone en informell betalning till en läkare. Av dessa uppgav 42 procent att betalningen gjordes på grund av befarad undermålig vårdkvalitet, och ytterligare 20 procent hävdade att läkaren hade begärt en sådan betalning. Sannolikheten för att göra en extra betalning är 72 procent högre för patienter, som avser att “hoppa över köplatser”, än för dem som tas in genom regelrätt förfarande. [59] Mer information: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/130729/e94660.pdf

Frankrike Följs väntetider upp? Ej nationell uppföljning. [27] Väntetidsläget: År 2000 rankades det franska sjukvårdssystemet som nummer som nummer ett i världen av Världshälso-organisationen (WHO). Detta berodde till stor del på riklig tillgång till vårdgivare, en hög grad av frihet för läkare och patienter, få restriktioner i fråga om de tjänster som omfattas av den lagstadgade sjukvårdsförsäkringen, lättillgänglig vård och frånvaron av väntelistor till behandling, vilket sammantaget ledde till höga nivåer av tillfredsställelse med vårdsystemet hos allmänheten. [60, 61] Emellertid är mycket få data faktiskt tillgängliga med avseende på väntetiderna för olika typer av vård, t.ex. akutvård och planerad kirurgi samt i fråga om tid tillbringad i läkarmottagningarnas väntrum. [62]

För att rättfärdiga denna brist på underlag anför man ofta att väntetiderna inte är ett problem i Frankrike. Ändå råder det stora regionala variationer när det gäller tillgången till specialistläkarvård, inte bara i sjukhusen, utan även externt. En av de få utredningar, genomförd 2004, som finns att tillgå, fann att medelväntetiden för ett läkarbesök är cirka 25 dagar, att denna period kan vara mer än två månader, om det gäller en ögonläkare, och 50 dagar i fråga om en endokrinolog. Tillgången till allmänläkare synes dock vara bättre i och med att drygt 80 procent av de svarande patienterna fick besökstid inom 48 timmar. [27]

Belgien Följs väntetider upp? Ej nationell uppföljning. [63] Väntetidsläget: Det belgiska sjukvårdssystemets höga kapacitetsnivå sägs ha gjort att väntelistor förekommer mycket sällan och att väntetiderna är mycket korta. [54] Patienter behöver vanligen inte vänta länge på tid för besök hos allmän- eller specialistläkare, och väntelistorna till exempelvis höftbyten är begränsade. Folk får fritt välja sjukhus, och de offentliga sjukhusen måste acceptera alla patienter. Det finns inget formellt remissystem mellan primär- och sekundär/tertiärvård, men i praktiken är det vanligen allmänläkare eller privata specialistläkare som fattar beslut om att skicka patienten till ett sjukhus. Väntelistor är sällsynta på belgiska sjukhus och anses inte vara något problem. Vid fall av speciella ingrepp kan väntelistor förekomma på grund av yttre orsaker, t.ex. brist på donatorer vid organ-transplantation. [64]

Luxemburg Följs väntetider upp? Har ej kunnat bekräftas. Väntetidsläget: Sjukvården i Luxemburg bygger på ett omfattande, obligatoriskt sjukförsäkringssystem, och 96,8 procent av alla medborgare och registrerade utlänningar omfattas av ett lagstadgat sjukförsäkrings-system. Det finns indikationer på att det existerar långa väntelistor till operationer. [54]

USA Följs väntetider upp? Viss uppföljning finns. [21] Väntetidsläget: I USA varierar tillgången till vård med socioekonomisk status och geografisk område. År 2009 var 15,4 % av befolkningen i USA, 46,3 miljoner människor, oförsäkrade och hade därför i realiteten en mycket begränsad tillgång till sjukvård. [16, 17, 21] Dessa människor märks inte i väntetidsstatistiken vilket leder till att USA ofta uppges ha korta väntetider till planerad vård. [16] I President Obamas ”Health Care Reform” har som mål att utöka täckningen så att alla medborgare får tillgång till hälso och sjukvårssystemet. [65]

Appendix 2. Vårdgarantier Av intresse för väntetidsjämförelsen är också vilka länder som har någon form av vårdgarantier, hur de ser ut och hur väl de uppfylls. Nedan följer en presentation av de femton länder som har nationella garantier av något slag. Land

Beskrivning av vårdgaranti

Exempel på uppfyllandegrad

Sverige 0-7-90-90 [3]

0 - Kontakt med primärvård samma dag 7 - Besök hos läkare i primärvård inom högst sju dagar 90 - Besök i specialiserade vården inom 90 dagar från beslut om remittering. 90 - Specialistbehandling inom 90dagar från specialistbeslut om behandling.

9 av 10 patienter får vård inom vårdgarantins maxgränser. [3]

Danmark Utvided frit sygehusvalg [66]

Fritt sjukhusval till alla offentliga sjukhus. Vid väntan över en månad på utredning eller behandling utvidgas det fria sjukhusvalet till att gälla även privata sjukhus och sjukhus i utlandet med avtal. (Behandling eller utredning inom psykiatri två månader)

Sundhetsstyrelsen för ej statistik över detta. [67] En medianväntetid för planerade operationer är 38 dagar bör betyda att knappt hälften av patienterna får sin operation inom maxtiden. (Författarens anm.) Våren 2010: Omkring en fjärdedel av befolkningen får tid till hälsocentralläkare inom två veckor. Närmare en femtedel av befolkningen får emellertid köa över fyra veckor för en läkartid. Tid till sjukskötare kan fortfarande ordnas inom tre dagar för två tredjedelar av befolkningen och inom en vecka för 84 procent av befolkningen. De regionala skillnaderna är emellertid stora. hälften av befolkningen bor inom ett sådant hälsocentralsområde, där det

Maxtider för patienter med livshotande cancer och hjärtsjukdom. Finland

Lagstadgad vårdgaranti Hälsovårdscentral - Vardagar under hälsovårdscentralens öppettider : omedelbar kontakt genom besök eller telefon. - Om vårdbehov föreligger skall mottagningstid ges inom inom tre vardagar från telefonkontakten. - Icke-brådskande vård ska inledas inom tre månader från det att vårdbehovet konstaterades. Specialiserad sjukvård - Om hälsovårdscentralen ger specialiserad sjukvård ska vården inledas inom sex månader. Sjukhus - Intagning på sjukhus förutsätter remiss av läkare. - På sjukhuset ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlänt. - Bedömningen kan göras på basis av remissen eller patienten kan kallas till sjukhuset för undersökningar. Intagning för vård - Sjukhusvården skall inledas senast inom sex månader från det att vårdbehovet konstaterades. Vård på annat håll

- Om den egna hälsovårdscentralen eller det egna sjukhuset inte kan ta hand om patienten inom utsatt tid, ska patienten ordnas möjlighet att få vård på annat håll, antingen inom den offentliga eller privata sektorn utan extra kostnader för patienten. Patienten har också rätt att vägra ta emot erbjuden vård. [68]

Norge Fritt sykehusvalg

Vid hänvisning till sjukhus har man rätt att få sitt hälsotillstånd värderat inom 30 dagar. Patienter under 23 år med psykisk ohälsa eller missbruksproblem har rätt att få hänvisningen värderad inom 10 dagar. För att säkerställa att de patienter som behöver det mest ska få behandling först kommer några patienter få rätt till att motta nödvändig behandling. Bedömningen av vem som är en sådan ”rättighetspatient” görs bl.a. ut ifrån tillståndets allvarlighetsgrad och förbättringsmöjligheter. Patienter som har behov av specialistvård men som inte anses som rättighetspatienter skall också erbjudas behandling. Denna grupp måste vänta något längre på behandling. Rättighetspatienterna har rätt att få en individuell deadline fastställd av sjukhusen för när man skall få uppfyllt rätten till behandling.

tidvis är svårt att få omedelbar kontakt med hälsovårdscentralen. Bedömningen av vårdbehovet sker däremot i regel inom tre vardagar i hela landet. [69] Närmare 72% får behandling / operation inom 90 dagar och 96% inom 180 dagar. Motsvarande siffror för första besök i specialiserad vård är 81% och 94%. [70] Norsk pasientregister har ikke en komplett nasjonal statistikk over fristbrudd. Dette skyldes at ikke alle helseforetakene rapporterer fristdato. Basert på de institusjonene som rapporterer inn, så opplever 18 prosent av pasientene som får tildelt frist til behandling fristbrudd. [71]

Fritt sjukhusval betyder att en patient som blir hänvisad till bedömning/undersökning/behandling inom specialistvården har rätt att välja sjukhus/behandlingsort. Rätten till fritt sjukhusval gäller alla planerade undersökningar eller utredningar inom somatik, psykiatrisk hälso- och sjukvård och tvärvetenskaplig, specialiserad missbruksbehandling. England

Den tidigare garantin ’18 weeks’ har upphört.

På nationell nivå har 93,3 % av intagna patienter och 98 1 % av ickeintagna patienter slutfört sin RTT-bana inom ett maximum av 18 veckor. [72]

Nordirland The 2010/11 Priority for Action Target [73]

- Från och med mars 2011 ska ingen patient vänta längre än 9 veckor för ett första besök inom specialistvård. (out patient konsultation) - Från och med 31 mars 2011 ska ingen patient vänta längre än 9 veckor för vad som kallas ”a first Tier 2 konsultation vid Integrated Clinical Assessment and Treatment Services, ICATS.” - Från och med 31 mars 2011skall ingen patient vänta längre än 9 veckor på en diagnostisk tjänst - Efter den 31 mars 2011 ska flertalet patienter inte behöva vänta längre än 13 veckor på slutenvård eller endagsvård; ingen patient ska vänta längre än 36 veckor.

Pågående väntan: Vid slutet av 3:e kvartalet 2010 hade 40,6 % av patienterna väntat i mer än nio veckor på en första öppenvårdskonsultation (52 326 patienter av totalt 128 835), jämfört med 26, 4 % (29 149 av totalt 110 220 väntande patienter) som

Irland

The National Treatment Purchase Fund (NTPF) arrangerar vård vid ett privat sjukhus om patienten har fått vänta mer än tre månader på vård vid ett offentligt sjukhus. [74]

Skottland

Nationella maxväntetider: 12 veckor ”treatment as inpatient or day case” (9 veckor från mars 2011) 12 veckor “new out-patient appointment at a consultant led clinic.” 6 veckor för 8 utvalda diagnostiska tester 18 veckor ”Whole journey from gerneral practicioner refferal to treatment” (cardiac) 18 veckor ”Whole journey from refferal by a GP or optometrist to cataract surgery” 16 veckor “Coronary heart disease” 62 dagar “from urgent referral with a suspicion of cancer to treatment” samt “from decision to treat to first treatment 31 dagar (från dec 2011) 24 timmar “hip fracture” [76] 26 veckor från ”GP refferal to treatment” (including waiting times for any diagnostic tests and therapies required) Vid patientvald eller medicinskt orsakad väntan gäller 36 veckor. Vissa speciella tester är exkluderade från tidsredovisningen ”remiss till behandling”. Dit hör palliativ vård, mentalsjukvårdstjänster och slutenvård/endagstandvård.. [77]

Wales

Spanien

180 dagar: Hjärtklaffsoperation, kranskärlsoperation, katarakt, höftprotes, knäprotes [79]

väntade vid slutet av juni 2010 och 6,2 % (4 559 av totalt 73 707 väntande patienter) vid slutet av september 2009. Sammantaget väntade 85,0 % av dem som väntafe på en första Tier 2 ICATS konsultation mindre än 9 veckor. 38,7% av patienterna väntade i mer än 13 veckor på slutenvårdsbehandling den 30 september 2010. [73] Det fanns 18 319 väntande patienter > 3 månader för behandling (april 2010) Det fanns 19 377 väntande patienter > 3 månader för behandling (nov 2010) [38, 75] För kvartalet som avslutas 30 sep 2010: Ca 98% får “treatment as inpatient or day case” inom 9 veckor. Ca 98% av ”new outpatient appointment” sker inom 12 veckor. [37]

Av patientener som behandlades i december 2010 b ehandlades 90,1 % inom 26 veckor och 98,5 % behandlades inom 36 veckor efter den dag då remissen mottogs på sjukhuset.. [78] Andel patienter på väntelistan den 30 juni 2010 som väntat längre än 6 månader: Planerad kirurgi: 4,01 % Katarakt: 3,37 %

Höftled: 9,26 % [39] Nederländerna Treek norm

Åtkomsttid: Husläkare: 80% inom <2 arbetsdagar, max 3 arbetsdagar Apotek: 100% inom 1 arbetsdag Paramedicinsk vård: 100% inom 1 vecka Sjukhusvård: 80% inom 3 veckor, max 4 veckor Väntetid: Diagnostik: 80% inom 3 veckor, max 4 veckor Poliklinisk (öppenvård?) behandling: 80% < 3 veckor, max 4 veckor Klinische (?) behandling: 80% < 5 veckor, max 7 veckor

Italien Piano nazionale di governo delle liste di attesa (PNGLA) 20102012. Kanada Health care wait guarantees

För cancer och kardiovaskulära åkommor finns en gräddfil. Maxtak för 58 olika prestationer . Fyra olika kluster prioritetsordning: - U (Urgente), Akut 72timmar - B (Breve), 10 dagar - D (Differibile), Icke akut: 30 dagar för besök, 60 dagar för diagnostik - P (Programmata) Olika ”benchmarks” för olika procedurer tex katarakt 112 dagar, höftledsoperation inom 182 dagar

Den 1 december 2009: Väntetider för diagnos och behandling överskred Treek-normen med 18,7 % och med 14,8 % sjukhusavdelningens referensvärde. Det är dock känt att år 2009 låg väntetiderna för vanliga förfaranden för åderbråck, ljumskbråck, diskbråck och katarakt under Treek-normen och att väntetiderna för bröstrekonstruktion, knäprotes och höftprotes vida överskred normen (NZa, 2010a). År 2009 ökade väntetiderna för öppenvårdskliniker (se tabell 3.5.3). Den 1 januari 2009 överskred 24,1 % av öppenvårdsklinikerna Treek- normen efter en ökning till 27,5 % den 1 december 2009. Däremot minskade procenttalet för sjukhussvdelningar som överskrider Treek-normen för behandling och diagnos (NZa, 2010a).[55] Hittar ej nationell sammanställning.

Minst 8 av 10 kanadensiska patienter gynnas av prioriterade förfaranden, t.ex. höftprotes, kataraktkirurgi och strålbehandling av cancer, inom

medicinskt rekommenderade väntetider; det råder dock stora skillnader med avseende på väntetider inom Kanada. [80] Nya Zeeland

Clairity- rätt till information om tillgång till undersökning/ behandling. Timeliness – Besked inom 10 dagar om ev tillgång till utvärdering eller behandling. Eventuell behandling skall ske inom 6 månader. Fairness – prioritetsordning Strålningsbehandling inom 4 veckor från dec 2010. all patients referred to hospital by their GP who can be seen within the available resources, are seen for a first specialist assessment within six months all patients assigned a priority by a specialist are managed in accordance with that priority (relative to the priorities assigned to other patients managed by that service) all patients given a commitment to getting treatment receive that treatment within six months all patients have a plan of care [81]

Portugal

Varje hälsoinrättning ska fastställa sina garanterade sk ’svarstider’ efter typ av tjänst inom de gränser som etablerats på nationell nivå. Alla inrättningar som tillhör SNS (Serviço Nacional de Saúde) och ”avtalsslutande sektorn”, inklusive de privata och sociala sektorerna, är skyldiga att ge patienterna aktuell information om de garanterade maximala svarstiderna på nationell nivå och på den egna institutionen. Primärvård: Vård på hälsocentral på patientens begäran: Akut sjukdom – besök/samtal (”atendimento”) på dagen för begäran Ej akut sjukdom – 15 arbetsdagar fr.o.m. dagen för begäran Förnyelse av medicinering vid kronisk sjukdom, rapporter, remisskrivelser, rådgivning och andra skriftliga dokument – 72 timmar efter överlämnande av begäran. Konsultation i hemmet på patientens begäran – 24 timmar om begärans motivering accepteras av yrkesutövande.

December 2010: 100 % vederbörligen bekräftade och alla patientremisser handlagda inom tio arbetsdagar. Patienter, som väntat mer än sex månader på sin första specialistbedömning, varierar mellan 0 och 2,5 % för olika specialiteter (valda operationer). Patienter, som utlovats behandling men som inte behandlats inom sex månader, varierar mellan 0 och 4,6 % för olika specialiteter (valda operationer). Patienter, som inte har omhändertagits i enlighet med sin tilldelade status och som borde ha fått behandling, varierar mellan 0 och 2,8 % för olika specialiteter (valda operationer) [82] Den 31 dec 2009 hade 19,4% av patienterna på väntelistan för planerad kirurgi väntat längre än maxväntetiderna. 10,4 % (n=17 082) hade väntat mer än ett år vilket innebar en minskning med 81% sedan 2005 (n=89 930). [36]

Sjukhus inom SNS: Första sjukhusspecialistkonsultation efter remiss från hälsocentral: med beaktande av klinisk prioritetsnivå räknat från datum för registrering av begäran från primärvårdsenheten: 30 dagar om genomförandet av konsultationen betraktas som mycket prioriterad 60 dagar om genomförandet av konsultationen betraktas som prioriterad 150 dagar om genomförandet av konsultationen betraktas som normal prioritet. Överstiger svarstiderna det ovan nämnda, får behandlande läkare befogenhet att remittera till annan sjukhusinstitution inom SNS om patienten samtycker. Planerad kirurgi: Prioritet ”på nivå 4” – 72 timmar efter kirurgisk indikation Prioritet ”på nivå 3” – 15 dagar Prioritet ”på nivå 2” – 60 dagar Prioritet ”på nivå 1” – 270 dagar Planerad kirurgi vid onkologisk sjukdom – från 72 timmar vid prioritetsnivå 4 till 60 dagar vid prioritetsnivå 1 Enheter med vilka det finns avtal – enligt kontrakt [83, 84]

Appendix 3. Andra internationella jämförelser Nedan presenteras en sammanställning över studier som på ett eller annat sätt jämför väntetider och angränsande ämnen länder emellan. Fokus ligger på de delar i studierna som specifikt berör kvantifiering av väntetider. Hurst and Siciliani: Tackling Excessive Waiting Times for Elective Surgery: A Comparison of Policies in Twelve OECD Countries. 2003 Rapporten diskuterar väntetid som fenomen och jämför ”policies to tackle excessive waiting times” i 12 OECD länder. Jämförelsen baseras på en enkät som skickats ut till de länder som deltog i *the OECD waiting list project’ i april 2002. Australien, Kanada, Danmark, Finland, Irland, Italien, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Spanien, Sverige, och Storbritannien ingår. Rapporten för fram teorin att det finns en optimal operationsfrekvens och en optimal väntetid (som är större än noll) eftersom det kan innebära stora besparingar i kirurgikapacitet att ha en viss kö utan att för mycket äventyra patienternas hälsa. Olika ”Demand-side policies” och supply-side policies” med exempel från olika länder beskrivs i rapporten. Man menar dock att det är svårt att dra några slutsatser om vilka ”policies” som är framgångsrika bla eftersom de sällan är utvärderade. En viktig slutsats är bla att olika länder mäter väntetider på olika sätt och att den mest markanta skillnaden består i att man antingen mäter ”waiting times for patients admitted” eller ”waiting times of the patientson the list at a census date”. Man bör enligt rapporten mäta bådadera. [85] Siciliani and Hurst: Explaining waiting-time variations for elective surgery across OECD countries. 2003 Nästa rapport från “the OECD waiting list project” undersöker om ett antal variabler kan förklara skillnader i väntetider inom den grupp länder som rapporterar att de har problem med väntetider och mellan denna grupp och en grupp länder som inte anser sig ha väntetidsproblem. Den förstnämnda gruppen utgörs de 12 länderna i “the OECD waiting list project” (se ovan). I gruppen som rapporterar att de inte har problem ingår Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Japan, Luxemburg, Schweiz och USA. Data har samlats in genom en enkät som efterfrågade information om tio olika planerade interventioner från administrativa källor i de 12 projektländerna. Den mest använda definitionen av väntetid var: “The time elapsed for a patient on the elective surgery waiting list from the date they were added to the waiting list for the procedure, after specialist assessment, to the date they were admitted to an inpatient or day-case surgical unit for the procedure”. Vilka länder som använder sig av denna definition anges inte. Inte heller vilka andra definitioner som används och vilken implikation detta kan tänkas ha för de väntetidssiffror som presenteras. De länder som anges ha längst väntetider är England, och Finland följt av Danmark, Norge, Australien och Spanien. Nederländerna hade kortast väntetider av de länder som anser sig ha väntetidsproblem. Siffror från Sverige presenteras endast för kataraktkirurgi (medel = 199 dagar) där vi placerar oss som tredje sämst efter England och Finland. Gruppen länder utan väntetidsproblem spenderar i genomsnitt mer pengar på sjukvård, har högre kapacitet (mätt i antal akutsängar och läkare), har oftare ”activity-based” finansiering av sjukhus och ”fee-for-service” ersättning för läkare (i stället för lön). De två grupperna länder skiljer sig inte nämnvärt åt vad gäller vårdbehov mätt som proportionen äldre i befolkningen och mortalitet samt i graden av ”cost-sharing”. Rapporten har funnit en brist på studier inom området och uppmanar till vidare forskning. [6] HOPE (Standing Committee of the Hospitals of the EU): Waiting Lists and Waiting Times in Health Care, Managing Demand and Supply. 2001 Rapport från en HOPE arbetsgrupp med deltagare från Sverige, Spanien, Finland, Irland och Nederländerna. Vilka minimi datakrav som krävs för effektiv management och

monitorering av väntelistor och väntetider beskrivs liksom erfarenheter från olika länder vad gäller väntelist-policies, prioriteringssystem och internetbaserade patientinformationssystem. Även vilka finansieringssystem som fungerar bäst i relation till väntetider samt vem som bestämmer vilka väntetider som är lämpliga diskuteras. Rapporten konkluderar att en bidragande orsak till skillnader mellan länder kan vara skillnader i registrering av väntetider. [10] HOPE (Standing Committee of the Hospitals of the EU): Measuring and Comparing Waiting Lists: A study in four European countries. 2004 En enkätstudie som omfattar 1. Väntetider och processer för tre interventioner: by-pass (CABG), gråstarr och höftledsprotesoperation. 2. Remitterings- och behandlingsbeslutsprocesser samt rapportering och monitorering av väntetider för planerad kirurgi. Enkäten skickades till tre sjukhus per land i Sverige, Irland, Spanien och Finland men svarsfrekvensen var varierande. För by-pass operationerna presenteras endast data från ett (Irländskt) sjukhus. För de andra två interventionerna drar man slutsatsen att variationen är stor både inom och mellan länderna men att de i studien presenterade väntetiderna är kortast för Spanien. Studien visar att det är svårt att jämföra väntetider mellan länder pga olikheter i rapportering och monitorering av väntetider. Ytterligare en svårighet ligger i att definitionerna på en vad en väntetid är varierar. [49] European Health Management Association (EHMA): Mapping Health Services Access: National and Cross-Border Issue (HealthACCESS). 2006 HealthACCESS projektet undersöker frågor som påverkar “cross-boarder access” i 10 länder: Österrike, Belgien, England, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Polen, Ungern och Nederländerna. Man utgår ifrån sex sk ”access hurdles” varav organisatoriska hinder (inkluderande väntetider) är ett. Studier av relevanta litteraturkällor och internetsidor kompletteras med en enkät som skickades ut till tio forskare i de tio länderna. Från fem av länderna rapporteras att formella väntelistor finns (England, Irland, Italien, Polen och Nederländerna). Ojämlikheter i tillgänglighet noteras i Tyskland, Frankrike och Irland medan mutor (informal payments) nämns i Ungern. [19]

Health Consumer Powerhouse, Euro Health Consumer Index 2009, Report. 2009 Rapporten rankar hälsosystem i Europa utifrån ett konsumentperspektiv. Rankingen baseras på ett index med sex sub-dicipliner uppbyggda av 38 indikatorer. Ett land kan få upp till totalt 1000 poäng. Väntetider är en av sub-diciplinerna och de ingående indikatorerna är: 1. Family doctor same day access, 2. Direct access to specialist, 3. Major non-acute operations < 90 days, 4. Cancer therapies < 21 days, 5. CT scan < 7 days. Sub-diciplinernas bidrag till total poängen är viktade efter angelägenhetsgrad. Sub-diciplinerna väntetider och medicinska resultat har viktats upp mest efter diskussioner med en expertpanel. Rapporten gör inte anspråk på att vara vetenskapligt utförd och medger att resultaten innehåller informationskvalitetsproblem. Författarna hoppas dock att rapporten ses som en inspirationskälla för hur hälso- och sjukvård kan förbättras. Data för väntetids sub-diciplinen har samlats in via en enkät som skickats ut till patientorganisationer varav 602 st svarade, minst en per land. Man har också fått feed-back från ”National ministries / agencies” på preliminära poängresultat. I de fall föreslagna ändringar i stötts av konkreta data har de accepterats. För de länder där man fått in bra information från myndigheter har man baserat resultaten på dessa och endast använt sig av enkätstudiesvaren om de skiljt sig radikalt åt. Källhänvisningar för myndigheternas data saknas och det anges inte heller vad patientorganisationerna baserar sina svar på. Nederländerna får högst antal poäng följt av Danmark, Island och Österrike. Sverige får högst poäng av alla länder på medicinska resultat (outcomes) och ”Range and reach of services provided” men hamnar totalt på nionde plats pga låga poäng på väntetids sub-

diciplinen. Portugal och Storbritannien får lägst väntetidspoäng (80) följt av Spanien, Sverige och Finland (93). Bäst ligger Albanien, Belgien, Tyskland och Schweiz på 187 poäng var.

[7]

Survey of Health, ageing, and retirement in Europe (SHARE): är en intervjustudie med ett urval ur den Europeiska befolkningen som är 50 år eller äldre. Även deras makar har intervjuats oavsett ålder. Studien har genomförts i tre omgångar i ett tiotal länder 2004, 2006/07 och 2008 med runt 1000-3000 personer per land. [86] Studien har gett upphov till ett antal publikationer varav vi funnit två med anknytning till väntetider: Mojon-Azzi and Mojon: Waiting times for cataract surgery in ten European countries: An analysis using data from the SHARE survey. 2006 Ingående länder var: Österrike, Tyskland, Sverige, Nederländerna, Spanien, Italien, Frankrike, Danmark, Grekland och Schweiz. De personer från SHARE 2004 studiepopulationen på 22 777 personer som angett gråstarroperation som sin senaste genomförda operation tillfrågades om hur länge de väntat på densamma. Det framgår inte var i vårdprocessen väntan börjar. Svar erhölls från 245 av 251 möjliga. De Schweiziska patienterna angav den kortaste väntetider (medelväntetid 1,3 månader). De spanska och svenska patienterna var de enda som angav signifikant längre väntetider än de schweiziska (6,2 resp. 5,8 mån). [40] Siciliani and Verzulli: Waiting times and socioeconomic status among elderly Europeans: Evidence from SHARE. 2009 Även denna studie använder studiepoulationen från SHARE 2004. Inkluderade personer var de som gjort minst ett planerat besök hos specialist och /eller genomgått en planlagd operation senaste 12 månaderna vid tiden för intervjun. Dessa svarade på frågor om hur länge de väntat. (Det framgår inte varifrån i vårdprocessen väntan börjar räknas). Detta gav ett stickprov på 2914 efter det att Schweiz exkluderats pga för litet antal deltagare. Sverige var det land med längst rapporterade väntetider till specialistbesök (10 veckor). Danmark och Spanien hade 5 veckor, Frankrike, Italien och Nederländerna hade 3 veckors väntetid och Tyskland och Grekland 1 vecka. De rapporterade väntetiderna till planerad operation var i medeltal över 5 månader i Sverige och Spanien (5,5 resp. 5,3), 2-3 månader i Österrike, Danmark, Frankrike, Italien och Nederländerna medan Tyskland och Grekland hade 1 månads rapporterad medelväntetid. [41] The Commonwealth Fund: 2010 International Health Policy Survey in Eleven Countries The Commonwealth Fund genomför regelbundet internationella studier som berör hälsosystemsfrågor. År 2010 gjordes en telefonintervjustudie med slumpmässigt utvalda personer över 18 år i elva länder: Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA. Ca 1000-3500 personer i varje land, totalt drygt 19 000, deltog. Schweiz hade bäst resultat vad gäller snabb åtkomst till sjukvård. Av de schweiziska respondenterna angav 93 % att de fått träffa en sjuksköterska eller läkare samma eller nästa dag sist de var sjuka. (För Sverige var siffran 57 %). Även för variabeln “snabb tillgång till specialist” låg Schweiz i topp tillsammans Tyskland och USA. Över 80 % i dessa tre länder angav att de väntat kortare än fyra veckor för ett specialistbesök. (Sverige 45 %). Lång väntan till specialist (två månader eller mer) eller planerad kirurgi (fyra månader eller mer) var obefintlig eller ovanlig. Sjuttio procent eller mer av deltagarna från Nya Zeeland, Nederländerna och Storbritannien angav att de att de fått träffa en sjuksköterska eller läkare samma eller nästa dag. I Kanada, Sverige och Norge fick däremot en fjärdedel eller fler istället vänta sex dagar eller mer. Flest deltagare från dessa tre länder angav

också att de fått vänta två månader eller mer för ett specialistbesök, och tillsammans med britterna, att de fått vänta fyra månader eller mer för planerad kirurgi. Det framgår inte om skillnaderna är statistiskt signifikanta eller ej, men dessa uppgifter finns att tillgå i ett ”technical appendix”. Se även studier från tidigare år. [42, 43] Kalseth B, SINTEF Helsetjensteforskning: Ventelistestatistikk i Norge, Sverige, Danmark Finland, Skottland og England - Datagrunnlag og anvendelse. 2010 Rapporten ger en översikt över dataunderlagen för nationell väntelist- / väntetidsstatistik i Norge, Sverige, Danmark, Finland, Skottland och England. Man presenterar inte någon vänteliststatistiksjämförelse utan kommer till slutsatsen att det finns begränsade möjligheter att göra en sådan pga olikheter i vilka vårdområden och institutioner som inkluderas i data, liksom vilka delar av väntan som inkluderas och vilka patienter som exkluderas. Möjligen skulle man kunna jämföra väntetid från remiss (henvisning) till operation för specifika operationer för Norge, Danmark, Skottland och England (Hospital Episode Statistics) förutsatt noggrann kvalitetssäkring. [50] Eurobarometer är en serie undersökningar av uppfattningar hos allmänheten som genomförs regelbundet av EU kommissionen. [87]

Nedan föjler ett utdrag ur rapporten Patient safety and quality of healthcare. 2010: “The most important criterion for EU citizens, when thinking about quality healthcare, is well-trained medical staff, a characteristic referred to by at least half of respondents (52%). Furthermore, 39% of respondents feel treatment that works is an important criterion for quality healthcare. Just over a quarter of respondents identify no waiting lists to get seen and treated (29%), modern medical equipment and respect of a

patient’s dignity (27% for each).” [45] Eurostat publicerar data från den återkommande EU-SILC studien (The EU-Statistics on Income and Living Conditions) som utförs på ett stickprov av befolkningen i EU-25, Island och Norge (270 000 personer i 130 000 hushåll). EU-SILC innehåller en liten modul om hälsa där man bl.a. frågar om deltagarna upplever sig ha ”icke uppfyllda behov av hälso- och sjukvård” och av vilken anledning. Mellan 0 (Belgien och Cypern) och 5,4 % (Estland) av alla deltagare angav väntelistor som orsak för ouppfyllda vårdbehov. Sverige hamnade på sjätte sista plats med 1,8 procent, sist av de i vår rapport ingående länderna. [44, 46, 48] Vårdbarometern är en befolkningsundersökning i Sverige om hälso- och sjukvården. Av de deltagare (höst 2010) som inte helt instämde att de har tillgång till den sjukvård de behöver angav 20% (n=1466) att kortare väntetider skulle förbättra den situationen. [47]

Referenser 1. 2. 3. 4. 5. 6.

8. 9.

10. 11.

12. 13.

14.

15.

16.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk sjukvård i internationell belysning - en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 2005. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk sjukvård i internationell jämförelse. 2008. Sveriges Kommuner och Landsting. Väntetider i vården. [cited 2011 02 07]; Available from: http://www.vantetider.se/. Hanning, M., Maximum waiting-time guarantee--an attempt to reduce waiting lists in Sweden. Health Policy, 1996. 36(1): p. 17-35. Socialstyrelsen, Uppföljning av den nationella Vårdgarantin och "Kömiljarden". 2010. Siciliani, L. and J. Hurst, Explaining Waiting-Time Variations For Elective Surgery Across OECD Countries, O.P. OECD Health Working Papers No 7 and d. 10.1787/406746186162, Editors. 2003, OECD. Health Consumer Powerhouse. Euro Health Consumer Index 2009 Report. 2009; Available from: http://healthpowerhouse.com/files/Report%20EHCI%202009%20091005%20f inal%20with%20cover.pdf. Taylor HR editorial, Cataract: how much surgery do we have to do? British Journal of Ophthalmology, 2000. 84(1): p. 1-2. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektet medicinska indikationer. [cited 2011 02 23]; Available from: http://www.skl.se/web/medicinskaindikationer.aspx. HOPE (Standing Committee of the Hospitals of the EU), Waiting Lists and Waiting Times in Health Care, Managing Demand and Supply. 2001: Leuven. Hanning M, Maximum Waiting-Time Guarantee - A Remedy to Long Waiting Lists? 2005, Department of Public Health and Caring Sciences , Health Services Research, Uppsala Universitet. Silvester K, L.R., Bevan H,, Reducing waiting times in the NHS: is lack of capacity the problem? Clinician in Management, 2004. 12. OECD. HEALTH AT A GLANCE: EUROPE 2010. [cited 2011 02 23]; Available from: http://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migrationhealth/health-at-a-glance-europe-2010_health_glance-2010-en. Elola, J., Health care system reforms in western European countries: the relevance of health care organization. Int J Health Serv, 1996. 26(2): p. 23951. Zeynep Or, et al., Are Health Problems Systemic? Politics of Access and Choice under Beveridge and Bismarck Systems. 2009, Institut de recherche et documentation en économie de la santé (IRDES): Paris. Kreindler, S.A., Policy strategies to reduce waits for elective care: a synthesis of international evidence. Br Med Bull, 2010. 95: p. 7-32.

17.

18. 19.

20. 21. 22.

23.

24. 25.

26. 27.

28. 29. 30.

31.

32. 33.

34.

35. 36.

Bureau, U.C. Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2009. [cited 2011 27 April]; Available from: http://www.census.gov/hhes/www/hlthins/hlthins.html. WHO, The world health report - Health systems financing: the path to universal coverage. 2010: Geneva. Busse R, et al., Mapping Health Services Access: National and Cross-Border Issue (HealthACCESS). 2006: European Health Management Association (EHMA). European Observatory on Health Systems and Policies. 2010 [cited 2010 2 Dec]; Available from: http://www.euro.who.int/en/home/projects/observatory. US Department of Health & Human Services. National Healthcare Quality Report. 2010; Available from: http://www.ahrq.gov/qual/nhqr10/nhqr10.pdf. Kuchinke, B.A., D. Sauerland, and A. Wubker, The influence of insurance status on waiting times in German acute care hospitals: an empirical analysis of new data. Int J Equity Health, 2009. 8: p. 44. Gesundheit, B.f. Gesundheitssystem. [cited 2011 02 25]; Available from: http://www.bundesgesundheitsministerium.de/glossarbegriffe/gesundheitssyste m.html. Bundesministerium für Gesundheit, Personal communication. 2011 02 02. Czypionka T, et al., Waiting times for elective operations in Austria: A question of transparency, in HEALTH SYSTEM WATCH 4/2007. 2007, The Institute for Advanced Studies (IHS). Markus Kraus from the Institute for Advanced Studies (IHS) in Vienna, personal communication 2011. Zeynep Or and Laure Com-Ruelle, La qualité des soins en France: comment la mesurer pour l’améliorer ? 2008, Institut de recherche et documentation en économie de la santé (IRDES): Paris. Economou C, Greece: Health system review. Health Systems in Transition, 2010. 12(7): p. 1-180. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), The Swedish national waiting time database. 2011. The NHS Information Centre 'Copyright © 2010 Re-used with the permission of The Health and Social Care Information Centre. All rights reserved'. Hospital Episode Statistics (HES) 2009 - 2010 [cited 2011 3 Feb 2011]; Available from: http://www.hesonline.nhs.uk/Ease/servlet/ContentServer?siteID=1937&catego ryID=192. Canadian Institute for Health Information. Wait Times Tables—A Comparison by Province, 2010. 2010; Available from: https://secure.cihi.ca/estore/productFamily.htm?pf=PFC1405&lang=en&media =0. Nederlandse Zorgautoriteit, Monitor Medisch Specialistische zorg 2010 Tussenrapportage deel 1. 2010. Australian Institute of Health and Welfare. National elective surgery waiting times interactive data. [cited 2011 02 09]; Available from: http://www.aihw.gov.au/hospitals/waitingtime_interactdata.cfm. Sundhedsstyrelsen Danmark. Erfarede ventetider. [cited 2011 02 07]; Available from: http://www.sst.dk/~/media/Indberetning%20og%20statistik/Sundhedsdata/Ven tetider/Erfarede_ventetider/maj_2010/ventetider2009_20100512.ashx. Helsedirektoratet, Ventetider og pasientrettigheter 2. tertial 2010 Norsk pasientregister. 2010: Oslo. Ministério da Saúde Portugal Adminstracão Central do Sistema de Saúde. Actividade Cirúrgica 2009. [cited 2011 02 14]; Available from: http://www.portaldasaude.pt/NR/rdonlyres/CA90D63D-AB29-472C-B3CC3112D03201F2/0/Relatorioactividadecirurgica_MS_2009.pdf.

37. 38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49. 50. 51.

52.

53.

Information Services NHS National Services Scotland. Waiting Times Home. [cited 2011 02 09]; Available from: http://www.isdscotland.org/isd/3454.html. the National Treatment Purchase Fund Ireland copyright. A Report on the National Patient Treatment Register November 2010,. 2010 [cited 2011 02 10]; Available from: https://www.ptr.ie/Pages/report/PTR_Report_201011.pdf. El Ministerio de Sanidad Política Social e Igualdad. Lista de espera quirúrgica y de consultas externas a 30 de junio de 2010 [cited 2011 02 10]; Available from: http://www.msc.es/estadEstudios/estadisticas/inforRecopilaciones/docs/ListaEs peraJunio10_CISNS.pdf. Mojon-Azzi, S.M. and D.S. Mojon, Waiting times for cataract surgery in ten European countries: an analysis using data from the SHARE survey. Br J Ophthalmol, 2007. 91(3): p. 282-6. Siciliani, L. and R. Verzulli, Waiting times and socioeconomic status among elderly Europeans: evidence from SHARE. Health Econ, 2009. 18(11): p. 1295-306. The Commonwealth Fund. 2010 Commonwealth Fund International Health Policy Survey. [cited 2011 02 18]; Available from: http://www.commonwealthfund.org/Content/Surveys/2010/Nov/2010International-Survey.aspx. Schoen, C., et al., How health insurance design affects access to care and costs, by income, in eleven countries. Health Aff (Millwood), 2010. 29(12): p. 2323-34. European Commission Eurostat. Health care: indicators from the SILC survey (from 2004 onwards). [cited 2011 02 21]; Available from: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_SDDS/EN/hlth_care_silc_esms.ht m. European Commission. Special Eurobarometer, Patient safety and quality of healthcare 2010. [cited 2011 02 21]; Available from: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_327_en.pdf. European Commission Eurostat. Income, Social Inclusion and Living Conditions. [cited 2011 02 21]; Available from: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/income_social_inclusion_liv ing_conditions/introduction. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vårdbarometern - befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård 2011; Available from: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/kvalitetsutveckling/vardbarom etern. European Commission Eurostat. People with unmet needs for medical examination by sex, age, reason and income quintile 2008 [cited 2011 02 21]; Available from: http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do?dvsc=0#. HOPE (Standing Committee of the Hospitals of the EU), Measuring and comparing waiting lists: A study in four European countries. 2004: Brussels. Kalseth B, Ventelistestatistikk i Norge, Sverige, Danmark Finland og England - Datagrunnlag og anvendelse. 2010, SINTEF Helsetjensteforskning. Hospital Information Branch Department of Health Social Services and Public Safety. Northern Ireland Waiting List Bulletin. [cited 2011 02 09]; Available from: http://www.dhsspsni.gov.uk/index/stats_research/stats-activity_stats2/waiting_times_main/waiting_times.htm. Gomes, P. and L.V. Lapao, The role of a nation-wide information system in improving the access to surgery in Portugal. Stud Health Technol Inform, 2009. 150: p. 71-5. The European Observatory on Health Systems and Policies. Health Systems in Transition Italy. 2009; Available from: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0006/87225/E93666.pdf.

54. 55. 56. 57. 58.

59. 60. 61.

62.

63. 64.

65.

66.

67. 68.

69. 70.

71.

72.

73.

74.

Council of the European Union. Joint Economic Policy Committee – European Commission Report on Health Systems - Country Fiches. 2010. National Institute for Public Health and the Environment, Dutch Health Care Performance Report 2010. 2010: Bilthoven, The Netherlands. Schölkopf Martin Bundesministerium für Gesundheit Deutschland, Personal communication. 2011. Busse Reinhard Technische Universïtät Berlin Germany, Personal communication. 2011. Lungen, M., et al., Waiting times for elective treatments according to insurance status: A randomized empirical study in Germany. Int J Equity Health, 2008. 7: p. 1. Liaropoulos, L., et al., Informal payments in public hospitals in Greece. Health policy (Amsterdam, Netherlands), 2008. 87(1): p. 72-81. WHO, The World Health Report 2000, Health Systems: Improving Performance. 2000: Geneva. The European Observatory on Health Systems and Policies. Health Systems in Transition France. 2004; Available from: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/80694/E83126.pdf. The European Observatory on Health Systems and Policies. Health Systems in Transition France. 2010; Available from: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/135809/E94856.pdf. Monnier Lionel at the Federal public service Health Food Chain Safety and Environment Belgium, mail contact. 2011. The European Observatory on Health Systems and Policies. Health Systems in Transition Belgium. 2010; Available from: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0014/120425/E94245.PDF. The White House President Barak Obama. Health Care. 2011 [cited 2011 18 April]; Available from: http://www.whitehouse.gov/healthreform#healthcaremenu. Ministeriet for sundhet og forebyggelse Danmark. Sygehusvalg. 2010 [cited 2011 02 07]; Available from: http://www.sst.dk/~/media/408E3BDA78414B1DAFAE7191AA6118B9.ashx. Mail contact with Sundhedsstyrelsen Danmark. 02 07 2010. Ministry of Social Affairs and Health Finland. Tillgång till vård (vårdgaranti) [cited 2011 02 09]; Available from: http://www.stm.fi/sv/social_och_halsotjanster/klientens_stallning/tillgang_till_ vard. Institutet för Hälsa och Välfärd (THL) Finland, Något längre väntetider till läkare vid hälsovårdscentralerna 26 maj. 2010: Helsinki. The National Institute for Health and Welfare Finland. Hoitoonpääsyn seuranta erikoissairaanhoidossa Tilanne 30.4.20. [cited 2011 02 09]; Available from: http://www.stakes.fi/tilastot/tilastotiedotteet/2010/Hoitoonpaasy/ESH_hoitoon pääsy_30042010.pdf. Helsedirektoratet Norge. Ventetider. [cited 2011 02 14]; Available from: http://www.helsedirektoratet.no/norsk_pasientregister/statistikk/ventetider/vent etiden_for_rettighetspasienter_er_stabil_772324. Department of Health. NHS Referral to Treatment waiting times statistics, July 2010. [cited 2011 5 April]; Available from: http://www.dh.gov.uk/en/Publicationsandstatistics/Publications/PublicationsSt atistics/DH_119224. Hospital Information Branch Department of Health Social Services and Public Safety. Northern Ireland Waiting Lists – September 2010. 2010; Available from: http://www.dhsspsni.gov.uk/waiting_list_bulletin_september_2010.pdf. the National Treatment Purchase Fund Ireland. Do I qualify? [cited 2011 02 14]; Available from: http://www.ntpf.ie/home/.

75.

76. 77.

78.

79.

80.

81. 82.

83.

84.

85.

86. 87.

the National Treatment Purchase Fund Ireland copyright. A Report on the National Patient Treatment Register April 2010. 2010; Available from: https://www.ptr.ie/Pages/report/PTR_Report_201004.pdf. Information Services NHS National Services Scotland. National Standards. [cited 2011 02 09]; Available from: http://www.isdscotland.org/isd/4657.html. Welsh Assembly Government Statistical Directorate. Referral to Treatment Times – December 2010. Available from: http://wales.gov.uk/docs/statistics/2011/110210sdr182011en.pdf. Welsh Assembly Government. Referral to Treatment, December 2010 [cited 2001 02 14]; Available from: http://wales.gov.uk/topics/statistics/headlines/health2011/1102101/?lang=en. El Ministerio de Sanidad Política Social e Igualdad. Sanidad presenta el proyecto de real decreto para garantizar un tiempo máximo de espera en las prestaciones del Sistema Nacional de Salud [cited 2011 02 10]; Available from: http://www.msc.es/gabinetePrensa/notaPrensa/desarrolloNotaPrensa.jsp?id=19 09. Canadian Institute for Health Information. Wait Times Tables—A Comparison by Province, 2011. 2011; Available from: http://secure.cihi.ca/cihiweb/products/Wait_times_tables_2011_en.pdf. New Zealand Ministry of Health. Elective Services. [cited 2011 02 14]; Available from: http://www.electiveservices.govt.nz/. New Zealand Ministry of Health. Comparison of surgical services for December 2010. [cited 2011 02 14]; Available from: http://www.moh.govt.nz/moh.nsf/Files/espidec10/$file/December%202010%20ALL%20Services%20Report.pdf. Ministério da Saúde Portugal. Portaria n.º 1529/2008 de 26 de Dezembro. 2008 [cited 2001 02 14]; Available from: http://www.portaldasaude.pt/NR/rdonlyres/33E7576E-5963-4608-88065B002E0B287F/0/Portaria1529de2008.pdf. Ministério da Saúde Portugal. Portaria n.º 615/2008 de 11 de Julho 2008 [cited 2001 02 14]; Available from: http://www.dre.pt/pdf1sdip/2008/07/13300/0440804414.PDF. Siciliani, L. and J. Hurst, Tackling Excessive Waiting Times for Elective Surgery: A Comparaison of Policies in Twelve OECD Countries. 2003, OECD Health Working Papers No 6. Survey of Health, ageing, and retirement in Europe (SHARE). [cited 2011 02 18]; Available from: http://www.share-project.org/. European Commission. Eurobarometer surveys. [cited 2011 02 21]; Available from: http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm.

Väntetider till vård i ett internationellt perspektiv Det här är den tredje i raden av internationella jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I de två föregående rapporterna har fokus legat på medicinska resultat och på kostnader. I dessa jämförelser har Sverige legat väl till med goda resultat till måttliga kostnader. Väntetider har inte ingått i de tidigare jämförelserna på grund av svårigheter att hitta jämförbara data. Huvudsyftet med studien är att undersöka om det går att jämföra väntetider i vården i olika länder och om man med hjälp av offentligt publicerad statistik kan belägga att Sverige har jämförelsevis långa väntetider. Delsyften är att kartlägga vilka länder som mäter väntetider, hur de går till väga samt att beskriva eventuella vårdgarantier i olika länder. Studien bidrar till en ökad förståelse av om och hur väntetidsläget följs upp, hur väntetiderna redovisas i de studerade länderna och bidrar till en generell bild av eventuell väntetidsproblematik i de olika länderna. De länder som ingår i jämförelsen är Sverige, Danmark, Finland, Norge, England, Skottland, Wales, Nordirland, Irland, Portugal, Spanien, Nederländerna, Kanada, Nya Zeeland, Australien, USA, Österrike, Italien, Grekland, Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg.

Upplysningar om innehållet Nina Viberg, nina.viberg@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: 978-91-7164-678-1

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30. ISBN 978-91-7164-678-1

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se