7164-689-7 by Sveriges Kommuner och Landsting

ENKÄTREDOVISNING:

Kommuners och landstings pensionsskuld – EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

ENKÄTREDOVISNING:

Kommuners och landstings pensionsskuld – EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

Upplysningar om innehållet Siv Stjernborg tfn 08-452 77 51 Kajsa Jansson tfn 08-452 78 62 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, november 2011 Enkätproduktion Annika Jonsson Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsfoto Joakim Bergström Typsnitt Georgia och Arial ISBN 978-91-7164-689-7

2 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Förord

Den kommunala pensionsskulden debatteras ofta. Ibland hävdas att kommuner och landsting är helt oförberedda och okunniga om pensionsskulden och hanteringen av denna. För att få en bild över hur det ser ut i våra kommuner och landsting har vi genomfört en enkät som riktats till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting. Enkäten belyser såväl den så kallade gamla pensionsskulden som hanteringen av tjänstepensioner idag. Inriktningen är de ekonomiska konsekvenserna. Enkäterna skickades ut under juni–augusti och är besvarade av 82 procent av kommunerna och av 95 procent av landstingen. I antal räknat har 238 kommuner och 19 landsting svarat. Det är således en mycket god svarsfrekvens. Vi vill tacka alla kommuner och landsting som svarat på enkäten och gjort denna rapport möjlig! Stockholm i november 2011 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 3

Innehåll

Enkätens huvudresultat

Stor medvetenhet om pensionsskulden

Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden

Ekonomicheferna anser att ”Pensionsskulden betungande men hanterbar”

Redovisningsfrågan – blandmodellen följs

Pensionsintjänandet idag – det mesta betalas ut direkt

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden

Pensionsskulden en historisk belastning

Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år

Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting

Skulden ökar kraftigt 2011 på grund av sänkt diskonteringsränta

Enkätredovisning

Pensionsskuldsproblematiken – politisk diskussion

Strategi för gamla pensionsskulden

Dagens pensionsintjänande

Placeringar / Försäkringar

Redovisning

Uppfattning om pensionsutbetalningar

Uppfattning om pensionsskulden

Administration och prognoser

Bilaga 1 – Redovisning av ekonomichefens uppfattning om pensionsskulden

Bilaga 2 – Enkäten

4 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätens huvudresultat Stor medvetenhet om pensionsskulden Det finns en stor medvetenhet om den kommunala pensionsskulden såväl inom politisk ledning som i tjänstemannakåren i kommuner och landsting. I de flesta kommuner och landsting har frågan varit uppe för diskussion både en och två gånger de senaste åren. Alla kommuner och landsting beställer prognoser från sina administratörer och det stora flertalet beställer även långsiktsprognoser. Det vanligaste är att kommunerna på olika sätt förberett sig för den ökade belastningen av pensionsutbetalningar genom att ta höjd för detta i resultatet eller via finansiella mål Omkring två tredjedelar av kommunerna använder sig av den strategin. Det är dessutom så att en del har gjort placeringar för att minska på den framtida belastningen. Omkring 60 kommuner har gjort regelbundna placeringar öronmärkta för framtida pensionsutbetalningar. Nästan lika många har gjort placeringar mer ad hoc mässigt.

Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden Omkring 40 procent av kommunerna har öronmärkt tillgångar för kommande utbetalningar. De ”öronmärkta” tillgångarna är dock i allmänhet mycket små i förhållande till den totala skulden, som är cirka 200 miljarder kronor. Sammantaget har de kommuner som besvarade enkäten en portfölj som uppgår till ca 14 miljarder. Merparten är placerat i räntebärande tillgångar medan cirka en tredjedel är placerat i aktier. Ett sextiotal kommuner har försäkrat bort delar av pensionsskulden. Vanligast är att de försäkrat bort nyintjänandet. Men många kommuner har även förtidsinlöst delar av ansvarsförbindelsen. Det rör sig oftast om förhållandevis små belopp. Det är inget landsting som har försäkringslösning. Däremot har flertalet landsting finansiella portföljer men de är små i förhållande till landstingens totala skuld. Pensionsportföljen motsvarar ungefär avsättningens storlek i de flesta landsting. Sammantaget uppger landstingen att de har en öronmärkt portfölj på cirka 13 miljarder kronor. Två landsting har valt att återlåna hela pensionsskulden med tanke på att de har stora lånebehov för investeringar. Landstingens totala pensionsskuld uppgår till cirka 180 miljarder kronor år 2010.

gs pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätens huvudresultat

Ekonomicheferna:”Pensionsskulden betungande men hanterbar” Pensionsskulden är mycket stor i alla kommuner och landsting. Hur ser de i kommunen ekonomiskt ansvariga på situationen? Den samlade uppfattningen bland ekonomicheferna som svarat på enkäten är att pensionsskulden är belastande men hanterbar inom den kommunala ekonomin. En del kommuner upplever emellertid skulden betydligt mer betungande, särskilt i kommuner med befolkningsminskning vilka har en hög skuld beräknat per invånare. Landstingens ekonomichefer har en något mer bekymrad syn och flera menar att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi. Landstingen och kommunerna är dock helt överens om att de har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden.

Redovisningsfrågan – blandmodellen följs Enkäten innehåller även några frågor om redovisning. Över 90 procent redovisar pensionskostnaderna i överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, enligt blandmodellen. Redovisningsfrågan debatteras flitigt bland fackfolk. Det framförs att fullfonderings- eller fullskuldsmodellen ger en bättre redovisning. Någon tendens mot att fler kommuner eller landsting frångår den blandade modell framkommer dock inte i enkäten. Däremot anser många ekonomichefer att fullfonderingsmodell borde användas. Samtidigt som något lägre andel instämmer i påståendet att blandmodellen fungerar bra. I landstingen är det större andel av ekonomicheferna som är för fullfondering än i kommunerna.

Pensionsintjänandet idag – det mesta betalas ut direkt Idag är det mesta av nyintjänandet till tjänstepensionen avgiftsbestämt och utbetalt till den anställdes pensionsförvaltare. Förmånsbestämd tjänstepension, som skuldförs, finns numer enbart för höginkomsttagare. Många kommuner har valt att köpa försäkringslösning för den förmånsbestämda pensionen. Det innebär att kommunen i praktiken inte bygger någon ny pensionsskuld. Kvar finns dock den gamla stora ansvarsförbindelsen i många år till, men belastningen från denna börjar snart avta. I landstingen är den förmånsbestämda pensionen betydligt mer omfattande eftersom det är fler högavlönade i sektorn och där ökar avsättningen till pensionsskulden. Samtidigt ökar de finansiella portföljerna i de flesta landsting. Det innebär att det blir en betydligt större finanshantering än tidigare.

6 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden i kommuner och landsting är mycket stor, kring 400 miljarder kronor. Belastningen i form av pensionsutbetalningar från det gamla systemet har ökat vartefter alltfler av den stora gruppen som anställdes på 1960- och 1970-talen har blivit pensionärer. Belastningen i förhållande till kommuner och landstings skatteinkomster börjar nu närma sig toppen på puckeln, men det tar ytterligare ett tiotal år innan belastningen minskar. Pensionsskulden en historisk belastning Kommuner och landstings tjänstepensioner har från början varit tätt ihopkopplade med den allmänna pensionen. Den kommunala tjänstepensionen fastställdes enligt avtalet men först efter att den allmänna pensionen beräknats kunde den kommunala pensionskostnaden räknas fram. Den kommunala kostnaden blev den komplettering som behövdes skjutas till för att komma upp till den aktuella pensionen. Kommuner och landsting kostnadsförde tjänstepensionerna vid utbetalning på samma sätt som staten hanterade de allmänna pensionerna.1 I samband med omläggningen av det allmänna pensionssystemet till ett avgiftsbestämt system gjordes även de kommunala tjänstepensionerna om till ett fristående system. Från 1998 är merparten av tjänstepensionerna avgiftsbestämda och dessutom direktutbetalade till den anställdes pensionsförvaltare. Det är enbart för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet som en förmånsbestämd pension finns kvar i den kommunala sektorn. Det är få i kommunerna (ca 6 %) men betydligt fler (ca 20 %) i landstingen som idag tjänar in en förmånsbestämd pension. För de med anställningstider före 1998 finns därför en stor pensionsskuld. För dessa fortsätter kommunerna redovisa pensionskostnaderna vid utbetalning. Medan pensionskostnaderna från och med 1998 kostnadsförs vid intjänandet. Detta brukar kallas för den blandade redovisningsmodellen och denna är beslutad i lagen om kommunal redovisning. Den ”gamla” skulden benämns ansvarsförbindelse och förändringar i denna påverkar inte kommunernas resultat.

1 Beskattningsrätten borgar för pensionernas tryggande.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 7

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden

Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år Tabell A visar att kommuner och landsting sammantaget har pensionsskulder (inklusive löneskatt) på cirka 400 miljarder kronor. Skulden består av summan av alla kommande utbetalningar diskonterat till ett nuvärde. Det handlar om utbetalningar 50 år framåt i tiden. Tabell A. Pensionsskuld i kommuner och landsting, år 2010 Miljarder kronor inkl löneskatt

Ansvarsförbindelse

Avsättning på balansräkningen

Total pensionsskuld

varav beräknad löneskatt

Kommuner

195

216

Landsting

135

180

Summa

330

396

400 miljarder kronor är ett ofantligt stort belopp, som behöver relateras till något. Exempelvis utgör kommunernas skatteintäkter 343 miljarder kronor och landstingens dito 179 miljarder år 2010. Pensionsutbetalningen på ansvarsförbindelsen uppgick år 2010 till cirka 6 miljarder i kommuner och 4 miljarder i landsting. I relation till skatteintäkterna motsvarar det cirka 2 procent i sektorn. Något mer i landstingen än i kommunerna. Sammantaget motsvarar betalningarna för den gamla pensionsskulden i kommuner och landsting av cirka 75 öre i kommunskatt. Diagram A visar att kostnaden för den gamla skulden fortfarande ökar men inte så länge till. Faktum är att kommuner och landsting idag betalar för både gårdagens och dagens anställdas pension. Diagram A. Belastning av pensionsutbetalningar för ansvarsförbindelsen Skattekronor

Pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen motsvarar kronor på skatten kommuner och landsting 0,90 kr 0,80 kr 0,70 kr 0,60 kr 0,50 kr 0,40 kr 0,30 kr 0,20 kr 0,10 kr - kr

Källa: Analysrapporten. April 2008, SKL.

8 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden

Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting Pensionsskulden är dock inte helt jämnt fördelad utan varierar en del mellan olika kommuner. I diagram B ser vi att totala skulden2 varierar från 38 000 per invånare i Pajala till bara 4 000 kronor per invånare i Höör. Medelskulden ligger på cirka 23 000 och hälften av kommunerna har en skuld mellan 20 800 och 26 800 kronor per invånare. Diagram B. Total pensionsskuld (ansvarsförbindelsen + avsättning) för kommuner med hög respektive låg skuld år 2010 Kronor per invånare; gräns för Låg skuld < 20 800kr/inv, och för Hög skuld > 26 800 kr/inv

40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Högst – Pajala

Hög skuld Medelskuld Låg skuld genomsnitt genomsnitt genomsnitt

Lägst – Höör

Källa: SCB och egna bearbetningar.

Vi kan också notera att kommuner med hög ”gammal”skuld (ansvarsförbindelse) per invånare i stor utsträckning sammanfaller med kommuner med svag befolkningsutveckling. Detta är i och för sig naturligt att detta sammanfaller, då ett minskande antal invånare ska betala pensioner avseende en tidigare verksamhet som omfattande en större befolkning (se tabell B). Men om vi kompletterar med den inkomstförstärkning som sker via utjämningssystemet finner vi att pensionsskuldens belastning totalt sett inte lika starkt domineras av dessa kommuner utan att det faktiskt är en del andra kommuner som har kraftigare belastning i förhållande till sina intäkter; Lindesberg, Kiruna och Karlskoga toppar den listan (se tabell B och C). Tabell C visar även kommunerna med lägst pensionsskuld i förhållande till skatteintäkter inkl bidrag. Höör som har lägst skuld i landet har aktivt löst av sin pensionsskuld genom försäkringslösning. Detta var möjligt efter att de avyttrat ägande i kommunala bolag med vinst.

2 I skulden ingår både avsättning och ansvarsförbindelse.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 9

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden

Tabell B. Kommunerna med störst befolkningsminskning den senaste tioårsperioden och deras gamla pensionsskuld (ansvarsförbindelse) per invånare samt total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) i förhållande till skatteintäkter per invånare Procent av befolkningen respektive Kronor per invånares samt rangordning

Befolkningsminskning

Ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) kr/inv

Rank i storlek av ansvarsförbindelse/inv

Rank i storlek av total pensionsskuld /skatteintäkter inkl. bidrag

Pajala

17 %

35 818

Åsele

16 %

34 018

Sorsele

15 %

35 796

Jokkmokk

15 %

32 326

Överkalix

15 %

28 884

133

Laxå

15 %

28 695

Övertorneå

14 %

32 343

Dorotea

14 %

30 115

168

Strömsund

14 %

32 614

Ragunda

14 %

30 472

101

Källa: SKL och SCB.

Tabell C. Kommunerna med högst respektive lägst pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt i förhållande till skatteintäkter inklusive bidrag Procent

Högst pensionsskuld

Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, %

Lägst pensionsskuld

Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, %

Lindesberg

Höör

Kiruna

Åstorp

Karlskoga

Knivsta

Kalix

Vaxholm

Arboga

Stenungsund

Källa: SKL och SCB.

Kommunerna i tabell C visar ytterligheterna; knappt 250 av 290 kommuner har en sammantagen pensionsskuld som motsvarar mellan 40 till 60 procent av ett års skatteintäkter, inklusive utjämning och generella statsbidrag.

10 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden

Diagram C visar pensionsskulden i landsting/regioner. I landstingen är genomsnittskulden knappt 20 000 kronor per invånare. Högst skuld har landstinget i Västerbotten med drygt 25 000 medan landstinget i Halland har lägst skuld med cirka 15 000 kronor per invånare. Diagram C. Total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt per invånare i respektive landsting, år 2010 Kronor per invånare

30000 25000 20000 15000 10000 5000 RIKET

Halland

Skåne

Stockholm

Sörmland

Västra Götaland

Jönköping

Kronoberg

Västmanland

Kalmar

Uppsala

Gävleborg

Dalarna

Östergötland

Jämtland

Blekinge

Värmland

Västernorrland

Örebro

Norrbotten

Västerbotten

Källa: SKL.

Skulden ökar kraftigt 2011 på grund av sänkt diskonteringsränta Uppgifterna i rapporten angående pensionsskulden med mera avser år 2010 . Nyligen har beslutats om att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Denna ränteförändring innebär att skulden ökar kraftigt med i storleksordning 8–9 procent. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av alla pensionsåtaganden. Ränteförändringen innebär egentligen inte något större åtagande utan att värderingen av åtagandet har blivit högre.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 11

Enkätredovisning Redovisningen är uppbyggd så att först kommer aktuell fråga och därefter visas ett svarsdiagram. I några fall visas en tabell. Vid sidan ligger en kortare kommentar/analys. Kommuner respektive landsting redovisas i de flesta fall i olika diagram. Svarsfrekvensen är som nämnt mycket god. I resultatredovisningen har det inte gjorts någon uppräkning till totalnivå för de belopp som redogjorts för. Om man skulle vilja uppskatta hur mycket mer det rör sig om är det enklaste att lägga på cirka 18 procent i kommunerna. Bland landstingen var det enbart ett landsting som saknades. Merparten av svaren redogörs i andelar och torde vara tillförlitliga särskilt med tanke på den höga svarsfrekvensen.

Pensionsskuldsproblematiken – politisk diskussion 1. Har pensionsskulden och dess påverkan på kommunens ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige alternativt kommunstyrelsen (KS) under de tre senaste åren? Diagram 1A. Kommun: Diskussion i fullmäktige/KS om pensionsskulden Procent

Procent 39%

39%

22%

Pensionsskulden har diskuterats en

eller flera gånger i de flesta kommuner. I cirka 20 procent har dock frågan inte diskuterats. Det är framförallt bland kommunerna med

låg skuld som frågan inte diskuterats, medan hos kommuner med hög skuld är det vanligast att frågan

diskuteras fler än 2 gånger.

12 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Nej

Ja, 1-2 ggr

Ja, fler än 2 ggr

Enkätredovisning

Diagram 1B. Landsting: Diskussion i fullmäktige/LS om pensionsskulden Procent Procent 60 50%

40 33%

I landstingen har pensionsskulden i

de flesta fall varit föremål för politisk 20

17%

behandling mer än en gång och medvetandegraden är hög om pro-

blematiken. Tre landsting (17 %) har inte haft frågan uppe för diskussion

Nej

Ja, 1-2 ggr

Ja, fler än 2 ggr

de senaste tre åren.

I merparten av såväl kommuner som landsting har pensionsskulden varit föremål för politisk behandling och medvetandegraden är hög om problematiken.

Strategi för gamla pensionsskulden 2. Vilket påstående stämmer bäst för er kommun när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)? Diagram 2A. Kommuner: Strategi Procent Procent 60

53%

40 28% 20

20%

Den vanligaste strategin är att utjämna/minska belastningen av pen0

Kommunen har som Kommunen har en Kommunen har ingen strategi att återlåna strategi för att jämna särskild strategi hela ut/minska pensionsskulden belastningen av pensionsutbetalninga r

sionsutbetalningar. I kommunerna har även 20 procent som strategi att återlåna hela pensionsskulden. Omkring en fjärdedel av kommunerna har ingen särskild strategi.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 13

Enkätredovisning

Diagram 2B. Kommuner: Strategi efter skuldsättning Gräns för Låg skuld < 20 800kr/inv, och för Hög skuld > 26 800 kr/inv. Procent 80 63% 60 52% 45%

45%

40 25%

23% 23% 20

14%

10%

Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden

Bland kommuner med hög

Kommunen har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalnin…

Kommunen har ingen särskild strategi

skuld har dock hela 45 procent L åg s kuld/inv

ingen särskild strategi.

M edelhög s kuld/inv

H ög s kuld/inv

Diagram 2C. Landsting: Strategi Procent Procent 100

89%

80 60 40 20 6%

Alla utom två landsting har angett att strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetal-

Landstinget har som Landstinget har en strategi att återlåna strategi för att jämna hela ut/minska pensionsskulden belastningen av pensionsutbetalninga r

Landstinget har ingen särskild strategi

ningar.

Kommuner och landsting har vanligen som strategi att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar från den gamla pensionsskulden. Noterbart är dock att relativt många kommuner med hög skuld svarar att de inte har någon särskild strategi (se diagram 2B).

14 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning

3.1 Hur har kommunerna agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3A. Kommuner: Agerat via ekonomiska styrningen Procent Procent 33%

31%

29%

30 25 20

Hanteringen av pensionskostnader-

na är olika i kommunerna. En tredje-

del säger att det inte behövs någon

särskild hantering. Medan två tred-

Behövs ingen Resultatkrav för att ta särskild hantering då höjd för ökade belastningen är väl pensionsutbetalninga hanterbar inom den r normala ekonomiska styrningen

Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täckas in

jedelar agerar via styrningen antingen via att man höjt resultatkravet eller så använder sig av finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täcka in.

Diagram 3B. Kommuner: Agerat via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Procent Procent 40 35% 30 24% 20

20%

Konkret har en tredjedel av kommunerna inte klarat av att sätta av medel. Närmare hälften har placerat

kapital i någon form och 20 procent 3%

har försäkrat bort årgångar i an-

Kommunen Via Placerat Placerat Försäkrat bort har inte klarat regelbundna kapital t.ex. medel i en årgångar i av att sätta av årliga vid försäljning pensionsstifte ansvarsförbin medel placeringar av lse delsen/förtida mark/bolag inlösen

svarsförbindelsen. Av de kommuner som inte klarat av att sätta av medel är kommuner med hög skuld överrepresenterade.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 15

Enkätredovisning

Diagram 3C Kommuner som inte satt av medel Gräns för Låg skuld < 20 800kr/inv, och för Hög skuld > 26 800 kr/inv. Procent 50

48%

40 34% 30

26%

Kommunen har inte klarat av att sätta av medel

Nära hälften av kommuner med L åg s kuld/inv

hög skuld har inte satt av medel.

M edelhög s kuld/inv

H ög s kuld/inv

Tabell 3A. Kommunen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer)

Svar

Kommunerna har både gjort placeringar regelbundet och ad hocmässigt. Försäkringslösningar är också ganska vanligt.

Antal

Kommunen har inte klarat av att sätta av medel

Via regelbundna årliga placeringar

Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag

Placerat medel i en pensionsstiftelse

Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen

3.2 Hur har landstingen agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3D. Landsting: Agerat via ekonomiska styrningen Antal landsting

6 5 4 13 landsting säger sig ta höjd

för ökande pensionsutbetal-

ningar antingen via resultat-

krav eller finansiella mål, Enbart 2 landsting anser att det inte behövs någon särskild hantering.

0 Behövs ingen särskild hantering Resultatkrav för att ta höjd för Via finansiella mål om att då belastningen är väl hanterbar ökande pensionsutbetalningar ökningen av pensionsåtagander inom den ekonomiska styrningen ska täckas in

16 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning

Tabell 3B. Landstingen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer)

Svar

Antal

Landstinget har inte klarat av att sätta av medel

Via regelbundna årliga placeringar

Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag

Placerat medel i en pensionsstiftelse

Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen

Nästan alla landsting har placerat medel, oftast genom årliga placeringar.

Dagens pensionsintjänande 4. Hur hanteras dagens pensionsintjänande (intjänat efter 1998) avseende förmånsbestämd pension? Diagram 4A. Kommuner: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension Procent Procent 50

43% 37%

40 30

En stor del av kommunerna försäk-

20 10

rar bort hela eller delar av den för6%

Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner

Kommunen Kommunen Pensionsintjä Inget av nandet ovanstående. försäkrar bort försäkrar bort den delar av den hanteras Eventuell förmånsbestä förmånsbestä inom den kommentar: mda mda normala pensionen, pensionen ekonomistyrni varför ingen ngen pensionsskul d (avsättning) byggs upp

månsbestämda pensionen. Merparten av pensionsintjänandet idag är avgiftsbestämt, och utbetalas direkt till den anställdes pensionsförvaltare. I praktiken betyder det att det idag inte byggs upp någon ytterligare pensionsskuld i många kommuner.

Diagram 4B. Landsting: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension Procent Procent

Det är inget landsting som försäkrar

bort pensionsintjänandet utan det

61%

vanliga är att detta hanteras inom

60 40

den normala ekonomistyrningen. En

33%

tredjedel av landstingen säger sig 20 0%

Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner

Landstinget f örsäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp

Inget av Landstinget f Pensionsintjä ovanstående. nandet örsäkrar bort Eventuell hanteras delar av den kommentar: inom den förmånsbestä normala mda pensionen ekonomistyrni ngen

öronmärka tillgångar för pensioner motsvarande ökningen i pensionsavsättningen. Det hela handlar dock om hur man väljer att beskriva saken. Merparten av landstingen har finansiella tillgångar som motsvarar hela avsättningens storlek. Men en del väljer att öronmärka dessa andra inte.

Kommuner och landsting hanterar dagens förmånsbestämda nyintjänande på olika sätt. Många kommuner försäkrar bort detta då det gäller förhållandevis små belopp. I landstingen är det betydligt större kostnader.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 17

Enkätredovisning

Placeringar / Försäkringar 5.1 Har kommunen ”öronmärkta”(av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar? Diagram 5A. Kommuner: ”öronmärkta” tillgångar Procent

Procent 59%

41% 40

Cirka 40 procent av kommunerna 0

har öronmärkta tillgångar för pen-

sionsskulden.

Nej

Diagram 5B. Kommuner: Efter skuldsättning – öronmärkta tillgångar? Procent

Procent 80

65% 60

56%

44%

58%

42%

35%

Något färre av kommuner med

hög skuldsättning har inte ”öronmärkta” placeringar. Men relativt jämnt mellan de olika grupperna.

Låg s kuld/inv

18 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Nej M edelhög s kuld/inv

H ög s kuld/inv

Enkätredovisning

Diagram 5C. Landsting: ”Öronmärkta” tillgångar Procent Procent 100 83% 80

17%

I landstingen har de flesta ”öronmärkta” tillgångar, hela 83 procent.

Nej

det vill säga alla utom tre.

5.2 I vilken typ av placering finns tillgångarna? Enligt SCB:s statistik var de öronmärkta tillgångarna för samtliga kommuner knappt 16 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 7 procent av den sammantagna pensionsskulden. Sammantaget motsvarar tillgångarna bland de som besvarat enkäten cirka 14 miljarder 3. Diagram 5D. Kommuner: ”Öronmärkta” tillgångar Procent

Aktier 22% 28%

Räntebärande Övrigt

50%

Hälften av medlen finns i räntebärande tillgångar (obligationer). Medan aktieandelen svarar för 28 procent.

Sammantaget uppgår tillgångarna i landstingentill cirka 13 miljarder kronor enligt enkäten. Några landsting med stora finansiella portföljer har inte tagit upp dessa här, då de inte anses ”öronmärkta” för pensionsskulden. De stora landstingen Stockholm och Region Skåne har valt att återlåna hela pensionsåtagandet då de har stora investeringar, till exempel i form av kollektivtrafik. De flesta övriga har en finansiell portfölj som åtminstone täcker avsättningen på balansräkningen (diagram 5E på sidan 20).

3 I bokfört värde.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 19

Enkätredovisning

Diagram 5E. Landsting: ”öronmärkta” tillgångar Procent

Aktier

10% 38%

Räntebärande Övrigt

52%

Även hos landstingen dominerar räntebärande tillgångar. Aktieandelen är dock större cirka 38 procent.

6.1 Har en del av pensionsförpliktelserna tryggats genom försäkring? En fjärdedel av kommunerna svarar Ja på denna fråga, det vill säga de har tryggat en del av pensionsförpliktelserna genom försäkring. Däremot är det inget landsting som köpt försäkring för att trygga pensionsförpliktelser. 6.2 Om Ja, Vilket belopp? Av de 57 kommuner som svarat Ja är det 40 kommuner som uppgivit belopp. Detta varierar en hel del, sammantaget rör det sig om cirka 1,5 miljarder kronor i försäkringsinlösta pensionsskulder för de 40 kommuner som uppgivit belopp. Diagram 6. Kommuner: Antal som köpt pensionsförsäkring och beloppet i förhållande till pensionsskuldens storlek

25 20 20 15 12 9

10 Om man relaterar till pensionsskul-

5 2

den totalt i respektive kommun, så motsvarar försäkringsbeloppet mindre än 5 procent hos hälften av dessa kommuner.

0 0–5 %

20 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

5–10 %

10– 20 %

>20 %

Enkätredovisning

7. Har kommunen köpt försäkring för olika delar av pensioner under år 2010? Diagram 7A. Kommuner: Försäkringslösningar för olika delar av pensioner Procent Procent 40 35% 30

Det vanligaste idag är att försäkra

20 14% 10

bort den förmånsbestämda pensionen. Inga landsting har köpt försäk-

10%

ringar. Det är vanligt att de som

köper försäkring gör det för fler 0

Ansvarsf örbindel Förmånsbestäm sen d ålderspension intjänad ef ter 1998

Särskild avtalspension (SAP), visstid, politiker

Ef terlevandepen sion

delar, varför andelen som köpt någon form av försäkring år 2010 är lägre än summan av ovanstående.

8. Har kommunen/landstinget träffat avtal om särskild avtalspension under år 2010? Diagram 8. Kommuner och landsting: Andel med särskild avtalspension år 2010 Procent

76%

80% 70% 60% 50% 40% 30%

28% Det är betydligt större andel av

20%

landstingen som använt sig av den

10%

särskilda avtalspensionen år 2010.

Hela 76 procent att jämföra med 28

Kommmuner

Landsting

procent av kommunerna.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 21

Enkätredovisning

Redovisning 9. Redovisar kommunen/landstinget kostnaderna enligt blandmodellen? Diagram 9A. Kommuner: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? Procent

Procent 100

93%

Det är fullfondering som används i de kommuner som avviker med

20 7%

något undantag, i dessa fall det 0

egentligen är blandmodell med

viss kostnadsföring.

Nej

Diagram 9B. Landsting: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? Procent

Procent 100 83% 80

17%

I landstingen är det fullfondering

som gäller hos tre landsting.

22 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Nej

Enkätredovisning

10. Har pensionsredovisningsfrågan diskuterats i kommunens politiska ledning? Diagram 10A. Kommuner: Har redovisningsfrågan diskuterats? Procent Procent 60 50% 39%

20 9% 2% 0

Nej, frågan har inte varit aktuell

Ja, och kommunen har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket

Ja, och Ja, och kommunen kommunen har avser att gå över en annan till strategi. Beskriv fullfonderingsmo kort: dellen inom de närmaste åren

Det råder en stor dominans för den lagstadgade blandmodellen i kommunerna. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell.

Diagram 10B. Landsting: Har redovisningsfrågan diskuterats? Procent Procent 60

53%

40 29% 20

12% 6%

Nej, frågan har inte varit aktuell

Ja, Ja, Ja, och landstinget och landstinget och landstinget har för avsikt att avser att gå över har en annan fortsätta till strategi. Beskriv redovisa enligt fullfonderingsmo kort: blandmodellen dellen inom de och följa närmaste åren regelverket

Det råder en stor dominans för blandmodellen även i landstingen. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 23

Enkätredovisning

11. Utjämning mellan åren en god idé? Pensionskostnader kan av olika skäl variera kraftigt mellan åren. En idé som diskuterats är att utjämna pensionskostnader i redovisningen mellan åren. Hur ser du som tjänsteman som arbetar med kommunens/landstingets ekonomi på detta förslag? Diagram 11A. Kommuner: Utjämning mellan åren – en god idé? Procent

Procent 29%

30 25

23%

24%

Positivt - Tror att det skulle kunna underlätta resultatstyrninge n

Ingen åsikt

20 15 10 5 0

Inget behov

Negativt - Tror att det gör redovisningen mer svårbegriplig

Diagram 11B. Landsting: Utjämning mellan åren – en god idé? Procent Procent 50 44% 40 33% 30

17%

Inget behov

Negativt - Tror att det gör redovisningen mer svårbegriplig

Positivt - Tror att det skulle kunna underlätta resultatstyrninge n

Ingen åsikt

Idén att i redovisningen utjämna pensionskostnaderna mellan åren får ingen majoritet. Varken kommuner eller landsting tycker att detta är nödvändigt. Landstingen är något mer positiva till idén.

24 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning

Uppfattning om pensionsutbetalningar 12. Hur bedömer du som tjänsteman som arbetar med kommunens ekonomi din kommuns framtida belastning av pensionsutbetalningar? Diagram 12A. Kommuner: Framtida belastning av pensionsutbetalningar Procent Procent 80 63% 60 40 22% 20 6%

De ökande Betydande Pensionsutbe Pensionsutbe pensionsutbet kostnadsökni talningarna är talningarna alningarna är ngar f ramöver inte något på gamla mycket som är bekymmer då skulden betungande – belastande vi har kommer snart kommer men planerat f ör (inom 5 år) att kräva hanterbara detta/har god börja avta skattehöjning inom ekonomi och ge en ar kommunens minskande ekonomi belastning

Ingen åsikt

Ekonomicheferna i kommunerna anser pensionsutbetalningarna belastande men hanterbara.

Diagram 12B. Landsting: Framtida belastning av pensionsutbetalningar Procent Procent 80 61% 60 40 22% 20

11%

De ökande pensionsutbet alningarna är mycket betungande – kommer kräva skattehöjning ar

Betydande kostnadsökni ngar framöver som är belastande men hanterbara inom landstin gets ekonomi

Pensionsutbe Pensionsutbe talningarna är talningarna på gamla inte något skulden bekymmer då kommer snart vi har planerat för (inom 5 år) att börja avta detta/har god och ge en ekonomi minskande …

Ingen åsikt

Även landstingen anser pensionsutbetalningarna belastande men hanterbara. Bilden hos kommuner och landsting är väldigt lika. Omkring 1/3 ansåg att pensionsutbetalningarna inte var något bekymmer.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 25

Enkätredovisning

Uppfattning om pensionsskulden Diagram 13 visar hur väl olika påståenden angående pensionsskulden stämde överens med ekonomichefernas uppfattning. Respondenterna har fått ”Instämma helt och fullt” till ”Inte alls”. Grönt till höger håller med, orange och gult till vänster instämmer inte. 13. Nedan redogörs för några åsikter. Hur väl stämmer dessa överens med din uppfattning i egenskap av tjänsteman som arbetar med kommunens ekonomi? Diagram 13A. Kommuner: Uppfattning

Stort och växande bekymmer

Hanterbar och ett mindre bekymmer

30%

43%

16%

Kommunen har betydligt större utmaningar 02%%

37%

48%

12%

35%

23%

Blandmodellen fungerar bra

18%

24%

27%

33%

26%

Det påstående som kommunerna instämde mest i var att ”Kommunen har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskuldens betal-

Fullfonderings/fullskuldsmodellen bör användas

Diskussionen om pensionsskulden är överdriven

15%

29%

Oförutsägbarheten stör övergripande ek. planering

28%

37%

19%

36%

16%

56%

30%

4% 0%

ningar”. De instämde även i att ”Pen0

sionsskulden är hanterbar och ett

mindre bekymmer i kommunens

Instäm m e r inte alls Instäm m e r inte Instäm m e r de lvis

ekonomi”.

100

Instämmer Instäm m e r he lt och hållet

Diagram 13B. Landsting: Uppfattning

Stort och växande bekymmer 0 % 1 1 %

Hanterbar och ett mindre bekymmer

Landstingets ekonomichefer anser liksom kommuner att ”Landstinget har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskuldens betalningar.” Däremot anser de att påståendet att ”Pensions-

61%

11%

39%

Landstinget har betydligt större utmaningar 0 %

Blandmodellen fungerar bra

17%

18%

29%

35%

41%

28%

11%

41%

24%

12%

44%

35%

Oförutsägabarheten stör övergripande ek. planering 0 %

33%

44%

Fullfonderings/fullskuldsmodellen bör användas 0 % 1 2 %

Diskussionen om pensionsskulden är överdriven

22%

12%

50%

22%

skulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi” är mer

relevant än att pensionsskulden är hanterbar och ett mindre bekymmer.

Instä m m e r inte a lls

Instämmer

Instä m m e r inte

Instäm m e r he lt o ch hå llet

100

Instä m m e r de lvis

Såväl ekonomicheferna i kommuner som i landsting anser att fullfonderingsmodellen bör användas, men håller även i stort med påståendet att blandmodellen fungerar bra. Varken kommuner eller landsting håller med om påståendet att pensionskostnaderna är så oförutsägbara att det stör den ekonomiska planeringen. För landstingen har dock pensionskostnaderna en något större påverkan. En mer detaljerad redovisning finns i Bilaga 1.

26 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning

Administration och prognoser 14. Vilken huvudsaklig administratör används? Diagram 14A. Kommuner: Administratör Procent

Procent 100 83% 80

KPA dominerar stort medan SPP 20

svarar för 12 procent och Skandia

12% 5%

har motsvarande 5 procent av de

KPA

Skandia

SPP

kommuner som svarat på enkäten.

Annan

Bland landstingen anlitar alla KPA.

15.1 Har ni bytt administratör under de senaste tre åren? Tabell 15. Antal kommuner som bytt adminstratör

Nej

203

13 %

88 %

Antal kommuner Procent

Enbart 29 kommuner eller 13 procent har bytt administratör under de senaste tre åren.

15.2 Hur fungerade bytet? Diagram 15B. Hur fungerade bytet av administratör Procent Procent 80

63% 60

19%

20 11%

7% 0%

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller dåligt

Ganska dåligt Mycket dåligt

Bytet fungerade bra utom i några enstaka fall. Problemen gällde beräkningar och prognoser.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 27

Enkätredovisning

16. Beställer ni pensionsprognoser från er administratör? Diagram 16A. Kommuner: Pensionsprognoser beställs Procent Procent 60

55%

42% 40

Nej, vi beställer inga prognoser

Alla kommuner beställer prognoser.

Ja, med några års mellanrum

Ja, en gång per Ja, två eller flera år gånger per år

Diagram 16B. Landsting: Pensionsprognoser beställs Procent Procent 100

94%

20 6% 0%

Nej, vi beställer inga prognoser

Ja, med några års mellanrum

Alla landsting beställer prognoser.

Ja, en gång per Ja, två eller flera år gånger per år

17. Beställer ni långsiktsprognoser (tio år och längre)? Tabell 17. Andel av kommuner och landsting som beställer långsiktsprognoser Procent

Två tredjedelar av kommunerna be-

Nej

ställer långsiktprognoser och alla

Kommuner

landsting.

Landsting

100

28 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning

18. Har kommunen pensionsskuldsberäkningar för politiker och i så fall, enligt vilka avtal? Diagram 18A. Kommuner: Görs pensionsskuldsberäkningar för politiker? Procent Procent 60 48%

51%

1% 0

Nej

Ja, enligt pensionsbestämmels en för förtroendevalda (PBF)

Ja, med egna avtal

Hälften av kommunerna gör pensionsskuldsberäkningar för politiker.

Diagram 18B. Landstinget: Görs pensionsskuldsberäkningar för politiker? Procent

Procent 76%

40 24% 20

Nej

Ja, enligt pensionsbestämmels en för förtroendevalda (PBF)

Ja, med egna avtal

Tre fjärdedelar av landstingen gör pensionsskuldsberäkningar för politiker.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 29

Enkätredovisning

19. Vilken aktualiseringsgrad har ni på er pensionsskuld? Diagram 19A. Kommuner: Aktualiseringsgrad pensionsskuld Procent

Procent 30

28%

25 22%

21%

Omkring 7 procent av kommunerna

ligger under 70 procents aktualise-

ringsgrad, det vill säga aktuella

51-60%

61-70%

50% eller mindre

medan cirka hälften har en aktualiseringsgrad på över 90 procent.

71-80%

81-90%

90-95%

95% eller mer

Diagram 19B. Landsting: Aktualiseringsgrad pensionsskuld Procent Procent 58%

17%

Tre fjärdedelar av landstingen har en aktualiseringsgrad, över 90 procent.

50% eller mindre

51-60%

61-70%

30 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

71-80%

81-90%

90-95%

95% eller mer

Enkätredovisning

20. PO – Pensionsomkostnadspålägg För att rätt fördela kostnader i budgeten brukar Sveriges Kommuner och Landsting föreslå/rekommendera PO. Det PO som är föreslaget bygger på det genomsnittliga pensionsintjänandet för de idag aktiva i sektorn. Tabell 20A. Använder ni er av det av SKL rekommenderade genomsnittliga pensionskostnadspåslaget enligt budgetförutsättningarna? Procent

Nej

Kommun

Landsting

Tabell 20B. Hur väl stämmer det rekommenderade PO-påslaget för er kommun/landsting? Procent

Stämmer ungefär

Underskattar kostnaden

Överskattar kostnaden

Kommun

Landsting

Det stora flertalet kommuner och landsting väljer att använda det av SKL rekommenderade PO-pålägget och det ser ut att stämma relativt bra med deras kostnader.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 31

Bilaga 1 – Redovisning av ekonomichefens uppfattning om pensionsskulden Kommuner Diagram 13C. Pensionsskulden är hanterbar och ett mindre problem i kommunens ekonomi Procent

Procent 40

37% 35%

20 16%

10 3%

I kommunerna instämmer man i påståendet att pensionsskulden är

Instämmer inte alls

hanterbar och ett mindre bekymmer i kommunernas ekonomi.

Instämmer inte

Instämmer delvis

Instämmer

Instämmer helt och hållet

Diagram 13D. Pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i kommunens ekonomi Procent Procent 50 43% 40 30% 30

18%

10 5%

Däremot håller man inte lika tydligt med om att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer…

Instämmer inte alls

32 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Instämmer inte

Instämmer delvis

Instämmer

Instämmer helt och hållet

Bilaga 1 – Redovisning…

Diagram 13E. Kommunen har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskuldens betalning! Procent Procent 48%

27% 23%

10 0%

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Instämmer delvis

Instämmer

Instämmer helt och hållet

…utan det finns andra större utmaningar att hantera i kommunerna.

Landsting Diagram 13F. Pensionsskulden är hanterbar och ett mindre problem i landstingets ekonomi Procent Procent 39%

33% 30

17% 11%

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Instämmer delvis

Instämmer

Här avviker landstingen från kom-

Instämmer helt och hållet

munerna – de är mer bekymrade över pensionsskulden.

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 33

Bilaga 1 – Redovisning…

Diagram 13G. Pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingets ekonomi Procent Procent 80

61% 60

22% 20 11%

Landstingen anser istället att påståen-

det pensionsskulden är ett stort och

växande bekymmer i landstingets

Instämmer inte alls

ekonomi är mer relevant.

Instämmer inte

Instämmer delvis

Instämmer

Instämmer helt och hållet

Diagram 13H. Landstinget har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskuldens betalning Procent Procent 50 44%

44%

20 11% 10

Samtidigt är de helt överens med kommunerna om att landstinget har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden.

Instämmer inte alls

Instämmer inte

34 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Instämmer delvis

Instämmer

Instämmer helt och hållet

Bilaga 2 – Enkäten

ENKÄT OM TJÄNSTEPENSIONER Enkäten genomfördes som en webbenkät, detta är en utskrift av webbformuläret

STRATEGI Fråga 1) Har pensionsskulden och dess påverkan på kommunens ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktiges alternativt kommunstyrelsen (KS) under de senaste tre åren?

 Nej  Ja, 1-2 ggr  Ja, fler än 2 ggr Fråga 2) Vilket påstående stämmer bäst för er kommun när det gäller gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)?

 Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden  Kommunen har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av

pensionsutbetalningar  Kommunen har ingen särskild strategi

Fråga 3) Hur har kommunen agerat för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Kryssa för alla de alternativ som stämmer överens med hur man gjort i din kommun

 Agerat för att minska framtida belastningen via placeringar  Kommunen har inte klarat av att sätta av medel  Via regelbundna årliga placeringar  Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag  Placerat medel i en pensionsstiftelse  Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen  Via ekonomiska styrningen

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 35

Bilaga 2 – Enkäten

 Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den normala ekonomiska styrningen  Resultatkrav för att ta höjd för ökade pensionsutbetalningar  Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täckas in Fråga 3) Kommentarer: Eventuella kommentarer:

Fråga 4) Hur hanteras dagens pensionsintjänade (intjänade efter 1998) avseende den förmånsbestämda pensionen? Ange vilket påstående som stämmer bäst för din kommun.

 Avsättningen/pensionsskulden intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner

 Kommunen försäkrar bort den förmånsbestämda pensionen, varför

ingen pensionsskuld (avsättning) byggs upp  Kommunen försäkrar bort delar av den förmånsbestämda pensionen  Pensionsintjänandet hanteras inom den normala ekonomistyrningen  Inget av ovanstående. Eventuell kommentar:________________________________________________ _

PLACERINGAR/FÖRSÄKRINGAR Fråga 5) Har kommunen "öronmärkta" (av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar?

 Ja  Nej

36 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bilaga 2 – Enkäten

Fråga 5b) I vilken typ av placeringar finns tillgångarna? Ange tillgångarnas bokförda värde & nbsp; respektive marknadsvärde & nbsp;enligt årsredovisningen 31/12 2010. Ange siffrorna i en följd utan mellanslag. Om uppgifter om tillgångsslag saknas, var vänlig fyll i totala tillgångar på raden "Övrigt". Tillgångar fördelat på placeringsslag Bokfört värdeTusentals kr (tkr) Aktier (inkl. aktiefonder) Räntebärande (t.ex. obligationer) Övrigt

Tillgångar fördelat på placeringsslag MarknadsvärdeTusentals kr (tkr)

______

Fråga 6) Har en del av pensionsförpliktelserna ersatts med försäkring?

 Ja  Nej Fråga 6b) Till vilket belopp har pensionsförpliktelserna minskat pga försäkring enligt årsredovisningen 2010? (Enligt RKR 17 ska det upplysas i årsredovisningen om kommunen har tryggat en del av pensionerna genom försäkring)

Fråga 7) Har kommunen köpt försäkringar för olika delar av pensioner under 2010? Flera alternativ är möjliga att kryssa för

 Ja, vi har köpt försäkring-(ar) avseende..  Ansvarsförbindelsen  Förmånsbestämd ålderspension intjänad efter 1998  Särskild avtalspension (SAP), visstid, politiker  Efterlevandepension Fråga 8) Har kommunen träffat avtal om särskild avtalspension under år 2010?

 Ja  Nej REDOVISNING

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 37

Bilaga 2 – Enkäten

Fråga 9) Redovisar kommunen pensionskostnaderna enligt blandmodellen?

 Ja  Nej Fråga 9b) Om nej, hur då? 9b) Hur redovisar ni pensionerna? Beskriv redovisningsprinciperna i korthet

Fråga 10) Har pensionsredovisningsfrågan diskuteras i kommunens politiska ledning?

 Nej, frågan har inte varit aktuell  Ja, och kommunen har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket

 Ja, och kommunen avser att gå över till fullfonderingsmodellen inom de närmaste åren

 Ja, och kommunen har en annan strategi. Beskriv

kort: __________________________________________ Fråga 11) Pensionskostnader kan av olika skäl variera kraftigt mellan åren. En idé som diskuterats är att utjämna pensionskostnader i redovisningen mellan åren. Hur ser du som tjänsteman som arbetar med kommunens ekonomi på detta förslag?

 Inget behov  Negativt - Tror att det gör redovisningen mer svårbegriplig  Positivt - Tror att det skulle kunna underlätta resultatstyrningen  Ingen åsikt UPPFATTNING OM PENSIONSUTBETALNINGAR, PENSIONSSKULDER M.M. Fråga 12) Hur bedömer du som tjänsteman som arbetar med kommunens ekonomi din kommuns framtida belastning av pensionsutbetalningar? Välj det påstående som stämmer bäst för din kommun

 De ökande pensionsutbetalningarna är mycket betungande – kommer kräva skattehöjningar

 Betydande kostnadsökningar framöver som är belastande men han-

terbara inom kommunens ekonomi  Pensionsutbetalningarna är inte något bekymmer då vi har planerat för detta/har god ekonomi  Pensionsutbetalningarna på gamla skulden kommer snart (inom 5 år) att börja avta och ge en minskande belastning  Ingen åsikt

38 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bilaga 2 – Enkäten

Fråga 12b) Kommentarer: Eventuella kommentarer:

Fråga 13) Uppfattning om pensionsskulden Nedan redogörs för några åsikter. Hur väl stämmer dessa överens med din uppfattning i egenskap av tjänsteman som arbetar med kommunens ekonomi?

Pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i kommunens ekonomi Pensionsskulden är hanterbar och ett mindre bekymmer i kommunens ekonomi Kommunen har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskuldens betalning Blandmodellen fungerar bra Fullfonderings/fullskuldsmodell en bör användas Diskussionen om pensionsskulden är överdriven Pensionskostnaderna är så oförutsägbara att det stör den övergripande ekonomiska planeringen

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Instämmer delvis

Instämmer

Instämmer helt och hållet



Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 39

Bilaga 2 – Enkäten

ADMINISTRATION Fråga 14) Vilken huvudsakliga administratör anlitar ni för beräknandet av pensionsskuld och utbetalningar av pensioner?

 KPA  Skandia  SPP  Annan Fråga 15) Har ni bytt administratör under de tre senaste åren?

 Ja  Nej Fråga 15b) Om ja, hur fungerade det? Hur har bytet fungerat?

 Mycket bra  Ganska bra  Varken bra eller dåligt  Ganska dåligt  Mycket dåligt Fråga 15c) Om dåligt, vad? Vad var det som inte fungerade vid bytet? Beskriv problemet/problemen i huvudrag

Fråga 16) Beställer ni pensionsprognoser från er administratör?

 Nej, vi beställer inga prognoser  Ja, med några års mellanrum  Ja, en gång per år  Ja, två eller flera gånger per år Fråga 17) Beställer ni långsiktsprognoser (10 år eller längre)?

 Ja  Nej

40 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bilaga 2 – Enkäten

Fråga 18) Har kommunen pensionsskuldsberäkningar för politikerpensioner och i så fall, enligt vilka avtal?

 Nej  Ja, enligt pensionsbestämmelsen för förtroendevalda (PBF)  Ja, med egna avtal Fråga 19) Vilken aktualiseringsgrad har ni på er pensionsskuld?

 50% eller mindre  51-60%  61-70%  71-80%  81-90%  90-95%  95% eller mer Fråga 20) Använder ni er av det av SKL rekommenderade genomsnittliga pensionsomkostnadspåslaget enligt budgetförutsättningarna?

 Ja  Nej Fråga 20b) Hur väl stämmer det rekommenderade pensionsomkostnadspåslaget för er kommun?

 Underskattar kommunens kostnad  Överskattar kommunens kostnad  Stämmer ungefär Slutlig kommentarer: Om du har några övriga kommentarer angående pensioner eller till enkäten var vänlig lämna dem här:

Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 41

Kommuners och landstings pensionsskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Kommuner och landsting har god kunskap om pensionsskulden och strategier för att hantera denna. Kommunerna menar själva att pensionsskulden är belastande men hanterbar för den kommunala ekonomin. Detta bland annat visar rapporten Kommuners och landstings pensionsskuld. Rapporten bygger på en enkät ställd till ekonomichefer och ekonomidirektörer i samtliga kommuner och landsting. Över 80 procent har besvarat enkäten. Enkäten belyser även hur mycket tillgångar som finns öronmärkta för kommande pensionsutbetalningar och hur pensionsbördan skiljer sig åt mellan enskilda kommuner och landsting. Kommuners och landstings pensionsskuld – ekonomi, hantering och redovisning är gratis och kan enbart laddas ned från Sveriges Kommuner och Landstings webbplats: www.skl.se.

Ladda ned på www.skl.se/publikationer. Pris Gratis. ISBN 978-91-7164-686-689-7

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Telefon 08-452 70 00 www.skl.se