7164-691-0

MOSAIK EN KALKYLMODELL SOM UNDERLÄTTAR BESLUT OM TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA

Mosaik EN KALKYLMODELL SOM UNDERLÄTTAR BESLUT OM TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA

Upplysningar om innehållet Madeleine Holm madeleine.holm@skl.se Leif Klingensjö leif.klingensjo@skl.se Märit Melbi marit.melbi@skl.se Sara Roxell sara.roxell@skl.se Ylva Söderlind Göthner ylva.soderlind.gothner@allmannabarnhuset.se Signild Östgren signild.ostgren@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, april 2012 Text Projektgruppen (se Förord) och Birgita Klepke Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Typsnitt Chronicle och Whitney ISBN 978-91-7164-691-0

2 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

Förord Mosaik är en kalkylmodell som synliggör värdet av förebyggande tidiga insatser. Kalkylmodellen är ett stöd när framförallt socialtjänsten och förskolan/ skolan tillsammans diskuterar och planerar för hur de på bästa sätt kan förebygga och ge barn och unga bättre förutsättningar att klara sina liv. Modellen redovisar det ekonomiska utfallet av tidiga insatser, jämfört med alternativa senare insatser.

Rapporten riktar sig till politiker och ledande tjänstemän inom framförallt socialtjänst och skola. Den kan lämpligtvis användas som ett beslutsunderlag vid diskussioner om frågor om samverkan och tidiga insatser riktade till barn och unga.

Modellen har arbetats fram av en projektgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting (skl) bestående av Signild Östgren, Madeleine Holm och Märit Melbi från avdelningen ekonomi och styrning, Sara Roxell från avdelningen vård och omsorg, Leif Klingensjö från avdelningen lärande och arbetsmarknad samt Ylva Söderlind Göthner från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Fokusintervjuerna har skrivits av Birgita Klepke/journalistgruppen Kajak. Övriga texter har skrivits av projektgruppen med textbearbetning av Birgita Klepke.

Vi vill rikta ett särskilt tack till de sex kommuner, Degerfors, Härryda, Luleå, Smedjebacken, Vimmerby och Västerås, som deltagit i projektet och bidragit med sin kunskap, provat och utvecklat modellen.

Vi hoppas att rapporten ska ge inspiration att prova modellen i er egen verksamhet.

Stockholm i maj 2012 Mats Kinnwall Avdelningsdirektör Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 3

Innehåll

5.

1. Inledning

9 9 10 12 13 18 22 22

2. Utmaningar Kostnadsutveckling inom barn- och ungdomsvård Hur förena verksamhetsstatistik och kostnader för insatser Fokusintervjuer med två av de deltagande kommunerna: Härryda – Resultatet av Mosaik kan påverka generationer Vimmerby – Mosaik visar vägen i budgetarbetet Andra intressanta exempel Samverkan är nyckeln

25 26 26

3. Arbeta med modellen Avgränsning Arbetsgång för kalkylmodellens olika blad

33 35 36

4. Riskbedömning Frågor för bedömning av risk, prognos och insats Vill du prova Mosaik?

4 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

KAPITEL

1

Inledning Uttrycket ”vi får inte bara låta pengarna styra” illustrerar upplevelsen av att mänskliga värden får stå tillbaka för ekonomin. Det är också uttryck som skapar en konstlad motsättning mellan verksamhet och resurser – som om pengar hade ett egenvärde.

Enligt vår uppfattning handlar problemet snarare om att vi behöver utveckla våra färdigheter när det gäller att beskriva vad vi får ut av våra pengar.

För att lyckas med det krävs till exempel en god kunskap om hur väl omsorgen av barn och unga fungerar, och om hur väl vi lyckas utbilda våra barn och ungdomar. Vi måste också veta hur det kommer sig att andra kommuner lyckas bättre än vi, trots att de ibland satsar mindre resurser. Med sådan kunskap har vi bättre förutsättningar att planera strategiskt, arbeta förebyggande och sätta in rätt insatser vid rätt tillfälle.

Såväl förtroendevalda som tjänstemän har ansvar för att hantera offentliga resurser så att de används på det mest effektiva sättet. För det krävs underlag som gör det möjligt att jämföra olika utfall i relation till använda resurser. En bra planering kräver kvalificerade bedömningar som grundar sig på fakta.

Förebyggande arbete och samverkan uppfattas ofta som givna positiva strategier. Men utan uppföljning som stöd kan vi inte vara säkra på att strategierna är kostnadseffektiva eller leder till önskvärda resultat. Behovet av kvalificerade uppföljningar och analyser, som underlag för beslut och ställningstagande, är inspirationen bakom det projekt som lett fram till kalkylmodellen Mosaik.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 5

1. Inledning

Kalkylmodellen Mosaik gör det möjligt att beräkna det ekonomiska utfallet av samverkan, mellan framförallt skola och socialtjänst, samt värdet av förebyggande åtgärder. Modellens resultat blir ett viktigt beslutsunderlag eftersom det kopplar ihop olika åtgärder med en kostnad och visar hur man kan jämföra olika insatsers kostnader och räkna på långsiktiga vinster av en insats.

Kalkylmodellen Mosaik har arbetats fram av personer med specifik kompetens inom skl för skola, socialtjänst samt ekonomi och styrning.

Kommunerna Smedjebacken, Vimmerby, Härryda, Luleå, Västerås och Degerfors har varit delaktiga genom att testa, diskutera och utveckla modellen.

Samtliga dessa kommuner har lång erfarenhet av samverkan mellan skola och socialtjänst via bland annat projektet Pinocchio.

I framtagandet av modellen har vi koncentrerat oss på kommunala verksamheter, men den kan även användas för andra huvudmäns verksamheter.

Däremot omfattar modellen inte samhällsvinster eftersom det på det området finns andra projekt som belyser detta, till exempel skl:s Psynkprojekt.

6 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

1. Inledning

Pinocchio Under perioden 2007–2009 ledde SKL tillsammans med Socialstyrelsens dåvarande enhet, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), projektet Pinocchio. Syftet var att förbättra arbetet kring barn upp till tolv år som riskerar att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. I projektet deltog trettio kommuner och tio landsting. En erfarenhet från Pinocchio visade att det var mer effektivt att samla kompetens från både förskola/skola och socialtjänst innan problemen hunnit bli för stora. Det finns alltså mycket att vinna på att tidigt samverka med föräldrar, barn, förskola/skola och socialtjänst om rätt insatser och stöd till barnet.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 7

KAPITEL

2

Utmaningar Under de senaste tio till femton åren har det skett en påtaglig utbyggnad av öppna insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Dessa insatser spänner över ett stort spektrum – från att utveckla ett allmänt förebyggande arbete, till att skapa alternativ med syfte att ersätta placeringar utanför hemmet. Även inom skolans område har förebyggande arbete pågått under en längre tid, genom till exempel olika stödprogram och i elevhälsoteamen.

Kostnadsutveckling inom barn- och ungdomsvård Kostnaderna för den sociala barn- och ungdomsvården är de kostnader som ökat mest inom individ- och familjeomsorgen. Av diagram 1 framgår att kostnaderna totalt ökat med 100 procent under perioden 1998–2010. Ser man till skilda delar av barn- och ungdomsvården så har det under olika perioder funnits en strävan att minska kostnaderna för institutionsplaceringar och satsa mer på öppna insatser.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 9

2. Utmaningar

Diagram 1. Kostnadsutveckling inom IFO åren 1998–2010 Miljoner kronor, löpande priser

15000 Barn o ungdomsvård 12000

Miljoner kronor

Ekonomiskt bistånd 9000 Missbruksvård vuxna 6000

Övrig vuxenvård

3000

0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Under samma period har antalet placeringar i familjehem ökat med 48 procent och kostnaden per insats har ökat med 51 procent. Placering i institution har ökat med 74 procent medan kostnaden per placering har minskat med 12 procent, troligen beror detta på att kostnaden för ensamkommande barns placeringar är lägre.

När det gäller öppenvårdsinsatser så har antalet insatser ökat med 33 procent medan kostnaden per insats har mer än fördubblats. Inom öppenvårdsinsatser har antalet insatser med kontaktperson/familj varit i stort sett oförändrat, de strukturerade öppenvårdsprogrammen har ökat med 180 procent och det behovsprövade personliga stödet har ökat med 45 procent.

Inom skolområdet finns ingen särredovisning av kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd på nationell nivå. Däremot kan kostnaderna för elevhälsan följas. Kostnaderna per elev för elevhälsovården har under 2000-talet ökat med 126 procent och kostnaden per elev i särskolan har under samma period ökat med knappt 60 procent.

Hur förena verksamhetsstatistik och kostnader för insatser Många kommuner har saknat modeller för att ”mäta” effekter och kostnader inom öppna förebyggande insatser i samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra kommunala verksamheter för barn och unga. Beslutsfattare och politiker behöver bättre underlag för att kunna göra rätt prioriteringar inom området barn och unga och förebyggande verksamhet. De efterfrågar också nationella jämförelser gällande effekter och kostnader. Sådana uppgif-

10 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

Diagram 2. Barn- och ungdomsvård åren 1998–2010

Miljoner kronor

Miljoner kronor, löpande priser

5000

Institutionsvård

4000

Familjehemsvård

3000

Öppna insatser

2000

1000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

ter finns till viss del att hämta ur befintliga register, men mycket saknas. Det gäller framförallt resultat och effekter i stort och ett ekonomiskt perspektiv när det gäller det förebyggande arbetet. För att få en bättre bild av effekterna, är det viktigt att mäta och analysera verksamhetsöverskridande. Ett exempel kan vara att mäta hur barnens resultat i skolan påverkas av tidiga samordnade insatser.

Att ta fram sådana mått skulle kunna vara en del i det utvecklingsarbete som framtagande av nationella Öppna Jämförelser inom området kommer att kräva. På senare år har det påbörjats ett utvecklingsarbete kring den officiella statistiken för öppenvårdsinsatser. Socialstyrelsen har i sin rapport Utveckling av statistik för barn och unga inom socialtjänsten1 beskrivit problematiken med att det saknas statistik för uppföljning av området.

Brister i beslutsunderlagen blir extra tydliga när ekonomin kräver hårda prioriteringar. Utan en trovärdig beskrivning av vad man får ut av att satsa resurser på förebyggande och tidiga insatser, är risken överhängande att just dessa insatser dras in först.

Vad är haken?

Personal ser ofta redan i förskolan vilka barn som senare i livet kan få svårigheter. Om barnets problem upptäcks i tid handlar det ofta om att samarbetet mellan personal inom förskola, skolbarnsomsorg och grundskola fungerar.

Om förskola och skola först uttömmer sina resurser innan de kontaktar till exempel socialtjänsten eller bup leder detta ofta både till slöseri med resurser och att barnet inte får rätt hjälp i tid. Erfarenheterna från Pinocchioprojektet visade att det var mer effektivt att tidigt samla kompetens från både försko1. http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2009-126-183.pdf

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 11

2. Utmaningar

la/skola och socialtjänst – innan problemen blivit för stora. Det finns också mycket att vinna på tidig samverkan med föräldrar, barn, förskola/skola och socialtjänst om rätt insatser och stöd till barnet och kan man dessutom genom en enkel beräkningsmodell synliggöra vad olika insatser kostar, har man kommit ännu en bit på väg.

Fokusintervjuer med två av de deltagande kommunerna På de följande sidorna har journalisten Birgita Klepke intervjuat två av de deltagande kommunerna – Härryda och Vimmerby.

12 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

Härryda kommun

Resultatet av Mosaik kan påverka generationer

Barbro Rohdin och Pernilla Sandblom i Härryda kommun.

Utredaren Barbro Rohdin har ägnat ett halvår åt att ta fram en modifierad Mosaikkalkyl i Härryda kommun. Under tiden har allt fler verksamheter insett modellens styrka. Nu vill många ha hjälp att beräkna ekonomiska effekter av verksamheten.

När utredaren Barbro Rohdin redovisade sitt uppdrag i mars 2012 var både kommundirektören och ekonomichefen positiva. De önskade också att Socialförvaltningens controller Pernilla Sandblom ska förklara för sina ekonomikollegor hur man räknar och varför siffrorna blir som de blir.

Under våren ska hon och Barbro Rohdin också träffa cheferna inom skola, kultur och fritid samt individ- och familjeomsorg för att informera och diskutera.

– Sedan får de sommaren på sig att fundera över vad de vill att vi räknar på inom deras olika verksamhetsområden, säger Barbro Rohdin och tillägger att kommunchefen vill diskutera med cheferna om möjligheten att använda den nya kalkylmodellen i sina organisationer.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 13

2. Utmaningar

» Det är en styrka att ha en enhetlig modell med kalkyler och tydliga antaganden i botten när man diskuterar och prioriterar insatser (inte minst förebyggande). Det borde underlätta planering, prioritering och uppföljning eftersom det blir mindre risk att subjektiva eller emotionella aspekter utgör grund för prioritering. « Bo Ekström, ekonomichef, Härryda kommun

– Tåget har börjat rulla och det finns inte längre någon återvändo, konstaterar hon belåtet.

Hjärta + Ekonomi = Sant!

Barbro Rohdin har varit chef för socialtjänstens individ- och familjeomsorg (ifo) i flera kommuner och kan äntligen förena ”hjärta och ekonomi”. Det enda hon beklagar är att hon inte är 20 år yngre så att hon får uppleva när den nya beräkningsmodellen får fullt genomslag.

– Jag får ständigt nya aha-upplevelser som att det går att räkna på uteblivna kostnader och att förebyggande insatser i grupper lönar sig även om vi bara ”räddar” en enda individ.

För ekonomen Pernilla Sandblom är utmaningen att ”sy ihop” Mosaik:s opersonliga kalkylblad med en praktisk social verksamhet.

– Ekonomi är mer än bara siffror, säger hon och tillägger att den största vinsten är att olika instanser upptäcker hur de kan berika varandra.

– Det finns mycket kunskap i kommunen och våra beräkningar visar att de sammantagna resurserna faktiskt är ganska stora. Det blir extra tydligt när vi även beräknar uteblivna kostnader.

Nobelpriset är nära Som före detta ifo-chef har Barbro Rohdin gång på gång stått inför politiker och försökt förklara den förebyggande verksamhetens röda siffror. Ofta har hon också fått frågan om de föreslagna insatserna kommer att göra nytta även ekonomiskt.

– Tidigare brukade jag säga att den som kan svara på det kommer att få Nobelpriset – men nu är vi där!

Att även kunna argumentera i ekonomiska termer ökar hennes trovärdighet – inte minst gentemot ekonomerna som ofta är ”svårflörtade”. Och Pernilla Sandblom håller med:

14 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

– För många ekonomer är det själva räknandet som är nyckeln. När någon frågar om lönsamhet svarar jag numera tryggt att jag kan räkna på det. Även om jag inte kan få fram ett exakt svar.

I Härryda ersätter kommunstyrelsen de flesta facknämnder. Det är både bra och dåligt, enligt Pernilla Sandblom: – En facknämnd kan informeras oftare, men kommunstyrelsen har större överblick och de flesta ledamöter ser längre än en mandatperiod.

På ett möte beskrev nyligen en politiker resultatet av en Mosaikberäkning som en ”generationsvinst”.

Fotbollslag som ”lönar sig” Liksom många andra blev Barbro Rohdin inspirerad i de nya tankebanorna under en socioekonomisk utbildning ledd av bland andra nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.

Efter utbildningen räknade hon på en kommunal satsning för att fostra, socialisera och utbilda 30 killar med 18 olika nationaliteter. Verksamheten bedrevs i form av ett fotbollslag och kostade en miljon kronor om året.

Enligt Barbro Rohdin var det väl investerade pengar eftersom hon kunde räkna ut att samhället skulle gå med vinst om bara en av killarna ”räddades”. Som bonus ledde projektet också till att bråken och vandaliseringen i Mölnlycke centrum i stort sett upphörde.

När hon några år senare fick möjlighet att arbeta med skl:s kalkylmodell Mosaik insåg hon att den var ett perfekt komplement till den tidigare kunskapen: – Medan Mosaik utgår från kommunens kostnader under barnets skoltid, räknar Ingvar Nilsson på samhällets totala kostnader för en individs hela livstid – från skolans slut. Trots olika fokus är grundtanken densamma; att beräkna kostnader med hjälp av kända fakta och riskbedömningar.

» Jag vill ha en diskussion med cheferna om hur vi kan använda modellen. Kanske kan vi se igenom alla våra förebyggande åtgärder vad det gäller barn och unga med modellen och eventuellt få en ny prioritering av hur vi använder vår budget på bästa sätt. « Karina Djurner, kommunchef, Härryda kommun

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 15

2. Utmaningar

Modifierad modell i Härryda För att få en längre tidscykel har skl utvidgat Mosaik:s perspektiv och numera finns modellen i två varianter; en på fem och en på tio år. Sedan hösten 2011 har Barbro Rohdin och Pernilla Sandblom tagit fram en särskild Härrydamodell (se ruta). Utgångspunkten är såväl Mosaik som Ingvar Nilssons modell.

I arbetet har även ekonomer och verksamhetsrepresentanter från ifo, skola och fritid deltagit och beräkningarna bygger på tre exempel.

Det första är en nioåring med uttalat riskbeteende. Det andra är insatser på gruppnivå i kommunens stödverksamhet ”Kraftkällan”, som arbetar med barn till missbrukande och psykiskt sjuka föräldrar.

Det tredje scenariot är att räkna hem projekt för att i förlängningen våga starta stödjande verksamheter tidigare.

Rektorer vill ha återkoppling I samtliga beräkningar har grundskolans rektorer bidragit genom att beräkna kostnaden för de extra resurstimmar som ägnats åt enskilda eller grupper av barn och unga. Återkopplingen har bland annat visat att det oftast räcker om livsvillkoren förbättras för några få, för att arbetet ska vara lönsamt.

– Gång på gång upptäcker vi att kommunens åtgärder inte kostar så mycket som vi tror. Vi upptäcker också resurser hos varandra som vi inte visste fanns och kan därmed undvika en hel del dubbelarbete. Dessutom inser vi i vilken ordning olika insatser ska göras för att få bäst effekt, säger Barbro Rhodin.

För att sprida denna kunskap inom skolan, har grundskolechefen föreslagit att hon och Pernilla Sandblom ska informerar rektorerna vid en särskild sittning.

Tidiga insatser lönar sig Även djupintervjuer med personal på Kraftkällan har visat att det lönar sig att satsa på tidiga åtgärder. En insikt som snabbt sprids i kommunen.

När Barbro Rohdin nyligen besökte en verksamhet där hon räknat på en barngrupp, föreslog personalen flera nya verksamheter att räkna på. Även arbetsmarknadsgruppen har frågat efter siffror och på Barbro Rohdins personliga önskelista står att räkna på ungdomsjobben som innebär att kommunen ersätter lönen åt de arbetsgivare som ger de unga extrajobb.

16 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

Räkna på gemensamma mål Barbro Rohdin och Pernilla Sandblom har valt att i första hand räkna på insatser som hänger samman med kommunens övergripande mål. Ett sådant är att minska antalet unga som går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det är också en fråga som skär över både skola och socialtjänst.

I ett nyss påbörjat projekt satsas pengar för att öka antalet elever i varje avgångsklass som går ut med fullständiga slutbetyg.

– Med vår metod kan vi räkna ut att kommunen når "break even" redan efter ett par år och efter fem år ger det en rejäl vinst för kommunen.

För samhället kommer lönsamheten betydligt fortare, säger Barbro Rohdin.

Inga glädjekalkyler Insamlandet av uppgifter beskrivs av Pernilla Sandblom som ett ”hästjobb”. Men bara i början.

– När grovjobbet är gjort rullar det på. Mycket kan vi ekonomer göra på egen hand, men sannolikheterna måste bedömas av verksamhetspersoner.

I sina kalkyler har hon valt att räkna lågt för att inte riskera att skapa glädjekalkyler.

– Vi vill ha både livrem och hängslen för att inte få något bakslag.

Fakta uppdraget Den modifierade Härrydamodellen ska: • Belysa vad olika insatser inom såväl socialtjänsten som skola och fritid kostar.

• Belysa vilka intäkter en viss insats kan leda till om man lyckas (intäkter av en framgångsrik insats är ofta samma sak som kostnaden för en utebliven insats).

• Ange hur man kan följa upp och utvärdera det förebyggande arbetet på både kort och lång sikt • Ge stöd i hur kostnader för insatser i kommunen kan sammanställas och följas upp utifrån ett helhetsperspektiv på en målgrupp eller individ när flera verksamheter och huvudmän är involverade.

• Visa kostnader för alternativa åtgärder.

Källa: Härryda kommuns uppdragsbeskrivning 2011.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 17

2. Utmaningar

Vimmerby kommun

Mosaik visar vägen i budgetarbetet

Enhetschef Lena Forsberg vid Socialförvaltningen i Vimmerby

Socialtjänsten i Vimmerby har använt grunderna som Mosaik bygger på sedan år 2008. Målet är att efter hand locka in verksamhetsområden från både barn- och utbildningsnämnd och landsting. En ambition som hittills varit svår att leva upp till.

Enhetschef Lena Forsberg vid Socialförvaltningen i Vimmerby är nöjd.

Med hjälp av Mosaikkalkylen har hon kunnat visa nämndens politiker vinsterna med att satsa resurser på att jobba intensivt med barn och unga på hemmaplan.

Förvaltningens ekonom Jenny Andersson har deltagit i arbetet sedan hösten 2010. Jenny Andersson är även sekreterare i socialnämnden och märker att ledamöterna inte alltid har så lätt att klargöra vilket underlag de vill ha från förvaltning.

– Det leder till att vi som tjänstemän måste ha fantasi och förmåga att presentera bra beslutsunderlag. Resultatet av Mosaikberäkningarna ger politikerna en chans att jämföra kostnader och väga olika åtgärder mot varandra.

18 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

»Vi genomförde vård, med högintensiva insatser, på hemmaplan för fyra ungdomar med komplex problematik där ungdomar kunnat avsluta sin hvb-placering och vård på hemmaplan tagit vid eller då insatsen placering vid hvb-hem annars blivit aktuell under kortare perioder eller under hela året. Av dessa ungdomar bedömer vi (lågt räknat) att placering vid hvb-hem annars blivit aktuellt under cirka 18 månader till en kostnad av minst 1,9 miljoner kronor. « Utdrag ur 2010 års verksamhetsberättelse från Familjestödet Bubblan, öppenvårdsenhet med vård på hemmaplan (bistånd) och social service till familjer med barn 0–20 år.

Fokus på barnen I Vimmerby tar man för närvarande fram underlag i ärenden där en placering kan bli aktuellt. Beräkningarna fokuserar i första hand på barnens behov och därefter på familjens. Oftast visar resultatet värdet av att samverka.

Hittills har kalkylmodellen bland annat använts för att bedöma insatserna för en familj med tre barn som alla riskerade att bli placerade i familjehem. Den beräkningen omfattade även kostnaderna för utökad förskoletid och omsorgsförvaltningens insatser i hemmet.

Två nya tjänster Man har också kartlagt tolv familjer med en gemensam psykiatrisk problematik.

– Fem av familjernas totalt 24 barn löpte stor risk att placeras om vi inte snabbt kunde sätta in rejäla insatser. Efter att ha vägt in effekterna för samtliga familjerna i gruppen kunde vi sätta in resurser som gjorde att inget av de fem barnen behövde placeras en enda dag, säger Lena Forsberg.

Ett tredje exempel handlar om insatser i en familj med en hvb-placering (Hem för vård eller beroende) där resultatet visade att det lönade sig för kommunen att anställa två personer som stöttade familjen hela veckan. Senare visade det sig att de två tjänsterna, på vardera 75 procent, dessutom beräknades kunna stötta ytterligare fyra familjer med liknande behov.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 19

2. Utmaningar

Kräver tid i starten I början tog det mycket tid att beräkna kostnader för löner och olika insatser. För att få så exakta uppgifter som möjligt tog Jenny Andersson och Lena Forsberg fram vad olika resurser kostar i Vimmerby. Ett arbete som tog en hel del tid i anspråk.

– När vi kan modellen är arbetet relativt enkelt. I fortsättningen behöver ju uppgifterna bara uppdateras i takt med att löner och andra kostnader ändras. Det viktiga är att fokusera på det man vill göra, säger Jenny Andersson.

Skolan är intresserad För att nå bättre resultat vill både hon och Lena Forsberg involvera så många som möjligt i arbetet med Mosaik.

– Framförallt behöver vi få med rätt personer från övriga förvaltningar. Ett önsketänkande är åtminstone två från barn- och utbildning samt någon från omsorgsförvaltningen och någon från landstinget, säger Lena Forsberg.

Nyligen presenterade hon Mosaikberäkningar för rektorer, specialpedagoger, psykolog och elevhälsan. Enligt hennes bedömning är även skolans personal intresserade.

– De har bjudits in att delta men ansåg sig inte ha tid eftersom de redan deltog i andra projekt inom förvaltningen. Att få tiden att räcka till är en svår konst numera.

Framgång kräver politiskt mandat För att Mosaik ska få ordentligt genomslag måste frågan upp i nämnderna och politikerna ge oss tydliga mandat att använda modellen, menar Lena Forsberg och tillägger att det är ett stort hinder att pengarna finns i olika portmonnäer.

Kalkylmodellen gör det dock möjligt att visa vilka resurser som finns utanför socialtjänsten.

– När vi redovisar detta blir det tydligt hur vi skulle kunna samarbeta inom kommunen och varför vi ibland måste köpa in externa tjänster från till exempel bup. Det går också att hitta genomförbara satsningar för att arbeta med tidiga insatser, innan problemen vuxit sig för stora, säger Lena Forsberg och tillägger att verksamhetsområdens knöliga stuprörstänkande är en fråga för politikerna att ta tag i.

20 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

Mål för socialförvaltningens öppenvårdsverksamhet barn/familj • Hålla den årliga budgeten.

• Genomföra vård på hemmaplan för fyra familjer per år med barn/ungdom där placering annars skulle ha blivit aktuell (beräkningen bygger på en bedömning av valet av insats om vård på hemmaplan inte funnits som alternativ).

Källa: Verksamhetsplanen för socialförvaltningen i Vimmerby kommun (2008–2011).

Underlag i budgetarbetet Torbjörn Sandberg är ordförande i socialnämnden och betonar vikten av att visa resultatet av tidiga (eller uteblivna) insatser i samband med att budgetramarna bestäms.

– Vi måste gång på gång peka på värdet av förebyggande insatser och betona hur viktigt det är att förvaltningar och myndigheter samverkar för att effektivare kunna hjälpa den enskilde, säger han och tillägger att nämnden påverkas av tydliga underlag som visar på vinsterna av ett bra förebyggande arbete.

Sedan år 2008 redovisar Lena Forsberg samhällsekonomiska beräkningar i förvaltningens årsredovisning. I och med Mosaik underlättas arbetet med resultatredovisningar.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 21

2. Utmaningar

Andra intressanta exempel Insikten om att barn och ungdomar "faller mellan stolarna" är ingen ny kunskap. Många kommuner försöker på olika sätt att komma tillrätta med problemet. Några exempel presenteras kort nedan.

Det finns flera dokumentationer om nyttan med samverkan. Några exempel är Skolverkets rapport Kraften av samverkan2 från 2009 och delbetänkandet Se tidiga tecken, sou 2010:64.

SkolFam – en framgångsrik arbetsmodell för familjehemsplacerade barn Forskning har visat att familjehemsplacerade barn löper stor risk att gå ut i vuxenlivet med dåliga skolresultat och risken för att de hamnar i missbruk och drabbas av psykisk ohälsa är större än för ett tvärsnitt av alla barn. Vi vet idag att en välfungerande skolgång är den mest framgångsrika faktorn till god hälsa och gott vuxenliv.

Arbetsmodellen syftar till att utveckla och maximera de resurser som finns runt det enskilda barnet, där skolan, familjehemmet och socialtjänsten arbetar tillsammans. Arbetet är målinriktat med systematiska för – och eftermätningar av barnets skolresultat och hälsa. Utvärderingar har visat på mycket goda resultat. Helsingborgs stad utvecklade modellen tillsammans med en forskare, Norrköpings kommun har replikerat deras studie och idag finns nätverk med ett tiotal kommuner som börjat arbeta med modellen.

Sociala investeringsfonder Sociala investeringsfonder har på senare år blivit allt mer uppmärksammat och i många kommuner genomförs eller diskuteras olika former av sociala investeringar och inrättande av sociala investeringsfonder.

Syftet med den sociala investeringsfonden i Norrköping är att genom ett förebyggande arbete riktat till olika målgrupper bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar.

Andra exempel på kommuner som infört sociala investeringsfonder är Umeå, Uppsala, Göteborg, Partille och Nynäshamn.

Samverkan är nyckeln Det var mot bakgrund av ovanstående som skl startade Mosaikprojektet som bygger vidare på projektet Pinocchio. Skillnaden är att Mosaik har tydligare fokus på ekonomin. De kommuner vi har samarbetat med har bidragit genom verksamhetsansvariga och ekonomer från både skola och socialtjänst. Eftersom de samverkat tidigare var det nya projektet en logisk fortsättning.

2. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2242

22 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

2. Utmaningar

De tjänstemän som samverkat kring gemensamma dokument menar också att fokus har flyttats från ”samverkan” till ”målet för samverkan”; bedömning av barnets behov, vilka åtgärder som ska vidtas, roller och ansvar, etc.

I skriften Barnen i Fokus från 2012 lyfter skl fram framgångsfaktorer för ett bra stöd till barn och unga. Utgångspunkten är intervjuer med politiker och chefer för förskola/skola och socialtjänst i nio svenska kommuner. I skriften lyfts bland annat betydelsen av ett målinriktat ledarskap med barnen i fokus och samverkan på alla nivåer, från politiker till verksamhet. Den visar också vilka förutsättningar som främjar ett sådant arbetssätt.

Vad är Mosaik?

Mosaik är en MOdell för beräkning av de SAmmantagna kostnaderna för tidiga Insatser till barn och unga i Kommuner. Syftet med modellen är att bidra till att stärka samverkan genom tidiga insatser för barn och unga. Modellen ger också stöd i hur kostnader för insatser i kommunerna kan sammanställas och följas upp utifrån ett helhetsperspektiv gentemot en målgrupp eller individ när flera verksamheter och huvudmän är involverade.

Kalkylmodellen Mosaik bygger på att ansvariga från framförallt socialtjänst och skola gemensamt planerar och diskuterar hur man på bästa sätt ska förebygga att barn och unga måste omhändertas. Samtidigt beräknas kostnader för olika alternativa handlingsalternativ.

Modellen har vuxit fram i samverkan med de sex kommuner som ingått i projektet. Arbetsgruppen har träffats vid fyra seminarier och kommunerna har däremellan stött och blött modellen. Projektet har också omfattat omvärldsbevakning och plockat fram goda exempel på hur kalkylen kan användas i det praktiska arbetet på hemmaplan.

Modellen illustrerar ett räkneexempel över hur tidiga aktiviteter kan ge ekonomiska vinster över längre tid. Beräkningen går kortfattat ut på att ställa de samlande kostnaderna för tidiga, förebyggande insatser mot alternativa scenarier och kostnader.

För att använda kalkylmodellen på bästa sätt och få ut maximalt resultat, krävs samverkan från berörda verksamheter som skola, socialtjänst med flera. Från dessa verksamheter behöver vi engagera olika yrkesgrupper med kompetens från såväl verksamhet som ekonomi och beräkningar. I avsnitt 4 visar vi hur sannolikheten för olika scenarior kan bedömas.

Den verkliga poängen med Mosaik tror vi är att man från olika verksamheter sitter tillsammans och diskuterar vilka insatser som ska göras för det enskilda barnet eller för grupper av barn. Att man sedan kan kostnadsberäkna vad insatsen eller insatserna kostar och att man visar vad alternativkostnaden kan bli om man sätter in tidiga insatser, eller vad alternativkostnaden kan bli trots att man sätter in tidiga insatser är tanken bakom modellen.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 23

24 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser fÜr barn och unga

KAPITEL

3

Arbeta med modellen Kalkylen bör inledas med en omvärldsanalys och kartläggning av behov och olika målgrupper för kommunens förebyggande arbete. Detta arbete sker lokalt utifrån lokala förutsättningar och med de uppgifter och den statistik som finns tillgänglig. Efter denna analys kan man med hjälp av kalkylmodellen redovisa ekonomiska resultat av tidiga insatser.

I grova drag består modellen av följande steg: • Tidiga/förebyggande insatser anges och kostnadsberäknas.

• Riskbedömning görs för angiven målgrupp eller individ. Alternativkostnader anges och procentuell sannolikhet bestäms.

• Kostnaderna fördelas över tid vilket ger ett resultat för olika tidshorisonter.

Beskrivning av modellen

+ –

Kostnader för tidiga aktiviteter

Alternativkostnader som kan undvikas

Resultat år 1–5

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 25

3. Arbeta med modellen

Avgränsning Kalkylen bygger på antaganden om kostnader och risk samt fördelning av kostnader över tid. För att skapa en användarvänlig modell som kan användas med en rimlig tidsåtgång, har vi tagit fram schabloner. Dessa har tagits fram dels utifrån offentlig statistik, dels tillsammans med deltagande kommuner.

Vi har också valt att koncentrera kalkylens upplägg på kommunal verksamhet. Det finns dock utrymme i modellen för att koppla på andra verksamheter som till exempel barn- och ungdomspsykiatrins kostnader.

Kalkylmodellen ska inte ses som bevis för lönsamhet, utan som en del av ett beslutsunderlag som bland annat innehåller kartläggning och riskbedömning.

Riskbedömningen är modellens viktigaste och svåraste steg. Därför beskrivs den utförligare i nästa avsnitt.

Arbetsgång för kalkylmodellens olika blad Blad 1. Tidiga aktiviteter Här ska de tidiga aktiviteter som planeras för en målgrupp eller individ anges.

Ett antal aktiviteter finns som förval och har prissatts utifrån uppgifter från medverkande kommuner, samt tillgänglig lönestatistik för olika yrkesgrupper. Egna uppgifter går att fylla i. Kostnadsberäkningen för de förifyllda aktiviteterna återfinns via knappen ”prissättning” som leder till blad 2 Kostnader per aktivitet. Prissättning sker på blad 2. Se figur 1.

Fyll i första bladet Tidiga aktiviteter

• Ange antal personer som är aktuella för beräkningen • Ange kommun Figur 1. Tidiga aktiviteter

26 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

3. Arbeta med modellen

• Klicka i rutan på förvald aktivitet, eller namnge en tom.

• För att ändra namn på aktivitetsknappen, högerklicka på knappen och gå in i textfältet.

• För att ändra kostnadsberäkningen av vald aktivitet eller bygga upp en ny, klicka på ”Prissätt”.

Blad 2. Kostnad per aktivitet Klicka på ”prissätt” för att komma till Kostnader per aktivitet.

Här sker prissättning av aktiviteternas resursåtgång i form av lönekostnader, köpta tjänster, oh-kostnader, samt eventuella intäkter från avgifter och bidrag (det går att komma tillbaka till sammanställningen med hjälp av pilarna).

Se figur 2.

• Under fälten för lönekostnader kan olika personalkategorier väljas (se pilen till höger i rutan). Timlönen baseras på medianlön enligt skl:s personalstatistik för 2011. Uppräkning sker enligt föreslagna personalomkostnadspålägg och löneökningar för 2012.

• Vill man använda sig av ett annat antal timmar eller timlön lägger man till de i de gula fälten så används istället de i beräkningarna.

• oh-kostnaderna beräknas automatiskt genom att 15 procent läggs till de ovan angivna lönekostnaderna. Detta ska exempelvis täcka lokaler, gemensam service, material och ledningskostnader.

• När kostnadsberäkningen är klar, gå till bladet Riskbedömning, blad 3.

Figur 2. Kostnad per aktivitet

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 27

3. Arbeta med modellen

Blad 3. Riskbedömning Se beskrivning av riskbedömning, kapitel 4.

Här ska kommunens kostnader för olika alternativa scenarier som kan tänkas inträffa för den aktuella målgruppen/individen anges. Utgångspunkten är att bedöma sannolikheten uppdelat på tre möjliga scenarier. Vilka kostnader som ingår i de två första scenarierna är upp till de samverkande aktörerna att göra en bedömning av. Vi har med hjälp av information i kommunernas räkenskapssammandrag angivit förslag till kostnad för olika insatser. Tanken är också att man kan bygga upp en egen ”schablonbank” för kostnadsberäknade alternativa scenarier.

Ange kostnader för alternativa scenarier, bedöm sannolikheten för de olika scenarierna

• Bestäm tre olika scenarier för den utvalda målgruppen eller individen.

Det tredje scenariot bör vara att det löser sig självt. Använd antingen de valmöjligheter som finns angivna, välj ur rullistan med hjälp av pilen till höger, eller skriv in egna. Den föreslagna kostnaden kan ändras genom att skriva över beloppet med ett annat. Dessa kommer att ligga till grund för beräkningen av vinsten med de samordnade aktiviteterna i modellen (se figur 3).

Figur 3. Riskbedömning: olika scenarier

• Ange procentuell sannolikhet för de olika scenarierna i de första rutorna ”utan tidiga aktiviteter”, det vill säga om vi inte gör några samordnade förebyggande aktiviteter. Sammanlagd risk ska alltid bli 100 procent. Om beräkningen avser fler personer kan procentuell andel beräknas med hjälp av ”Beräkning av procenttal”.

• I rutorna ”trots tidiga aktiviteter” anges procentuell sannolikhet för de olika scenarierna, efter förbyggande aktiviteter. Med andra ord vilken

28 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

3. Arbeta med modellen

sannolikhet som kvarstår för de angivna scenarierna trots att vi gör samordnade förebyggande aktiviteter (se figur 4).

Figur 4. Riskbedömning: procentuell sannolikhet för olika scenarion

Blad 5. Resultat I bladet Resultat anges fördelningen av olika kostnader över åren och resultatet beräknas för olika tidsperioder, det vill säga när kostnaden förväntas inträffa, hur länge kostnaderna bedöms finnas kvar och i vilken omfattning. Därefter diskonteras 3 värdena till dagens prisnivå med hjälp av diskonteringsräntan som väljs i cell C32.

Därefter beräknas kostnaderna år 1–5: Figur 5a. Resultat: kostnaderna utan förebyggande aktiviteter

Figur 5b. Resultat: kostnaderna för de tidiga aktiviteterna

3. Beräkning av nuvärdet av framtida in- eller utbetalningar.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 29

3. Arbeta med modellen

Figur 5c. Resultat: kostnaderna trots de förebyggande aktiviteterna

Figur 5d. Resultat: det kan därefter sammanställas i olika perioder

I ett diagramblad sammanställs staplar över de olika kostnadsindelningarna per år.

Figur 6. Resultatstaplar Kronor

Det finns två varianter av kalkylen; en femårs- och en tioårskalkyl.

30 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

3. Arbeta med modellen

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser fÜr barn och unga 31

32 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser fÜr barn och unga

KAPITEL

4

4. Riskbedömning För att bedöma och beräkna olika scenarier och vilka insatser som bör sättas in behöver barnets fortsatta utveckling bedömas.

Att göra prognoser och riskbedömningar är komplext och kräver både teoretisk och praktisk kunskap. Forskning och metoder kring detta område har på senare år utvecklats och det finns numera både standardiserade bedömningsmetoder och forskningssammanställningar. En kunskapsbaserad bedömning kan dock aldrig utgå enbart från teoretiska modeller. En bra bedömning kräver att både den professionella erfarenheten och barnets/den ungas samt vårdnadshavarens synpunkter och kunskap om sin situation tas tillvara.4

I prognosen måste graden av missförhållanden och hur stor risken är att dessa får negativa konsekvenser för barnet vägas in. Även graden av skyddsfaktorer har betydelse som kompenserande faktor. Barnets livssituation och utveckling förändras ständigt och en bedömning är alltid ett antagande utifrån hur situationen ser ut just nu. Att göra en prognos för hur det kommer att gå för ett enskilt barn är komplext och därför omöjligt att exakt förutsäga.

Mer att läsa om prognos, risk- och skyddsfaktorer finns bland annat i Risk och prognos i socialt arbete med barn – Forskningsmetoder och resultat, Lagerberg och Sundelin, 2005, Normbrytande beteende i barndomen – Vad säger forskningen? Andershed och Andershed 2005 och Utsatt barndom – olika vuxenliv, Gunvor Andersson, 2008.

4. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Lars Oscarsson 2009.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 33

4. Riskbedömning

För att kunna göra en bra bedömning av barnets situation kan man ha hjälp av standardiserade bedömningsinstrument (frågemanualer) som ofta ger både föräldrar, barn och professionella möjlighet att delge sin uppfattning av problemen. Det har visat sig att barn, föräldrar, lärare, elevhälsa och socialtjänst upplever problemen mycket olika. Därför är det viktigt att få en samsyn kring problemen och vilket stöd som eventuellt behöver sättas in.

De flesta bedömningsinstrument är framtagna i andra länder, men Socialstyrelsen har granskat några och fler granskningar är på gång. Vissa bedömningsinstrument riktar sig till specifika målgrupper, som till exempel barn med beteendeproblem och missbruksproblematik. Det betyder att de mäter de faktorer som innebär en särskild risk för just den problematiken och de skyddsfaktorer som väger upp just dessa risker. Men det finns också generella riskbedömningsinstrument som mäter barns psykiska hälsa. Att ett barn kategoriseras in i en viss ”riskgrupp” behöver inte betyda att det enskilda barnet får bekymmer. Ett samband på gruppnivå kan alltså inte direkt översättas på individnivå. På Socialstyrelsens webbplats beskrivs bedömningsinstrumenten kort och där finns även länkar till instrumentens egna webbsidor 5.

Socialstyrelsen har under 2010 publicerat fem korta kunskapssammanställningar om barn med olika svårigheter: • Barn som tänker annorlunda – Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd • Ledsna barn • Blyga och ängsliga barn • Barn som utmanar – Barn med adhd och andra beteendeproblem • Barn som utsätts för fysiska övergrepp Ett syfte med dessa sammanställningar är att sprida kunskap om hur man tidigt kan förebygga barns psykiska ohälsa. Ett annat är att visa vilka risk- och skyddsfaktorer som kan bidra till en positiv eller negativ utveckling. Böckerna vänder sig främst till personal inom förskola, men kan med fördel användas som ett gemensamt kunskapsunderlag för elevhälsa, socialtjänst och föräldrar.

Forskningen visar tydligt att det är den kumulativa effekten av bekymmer eller belastningsfaktorer som kan leda till en negativ utvecklingsprocess. Det betyder att det är antalet risker som en person utsätts för som har betydelse.

Men av detta går inte att dra några förenklade slutsatser. Även om ett barn utsätts för många riskfaktorer väger skyddsfaktorerna tungt och kan reducera en eventuell negativ utveckling. Samspelet mellan risk- och skyddsfaktorer hos individen, familjen eller omgivningen är dynamiskt.

Utsattheten för risk kan vara mer varaktig eller tillfällig och ha olika betydelse beroende på hur sammanhanget ser ut. Medan skolan kan vara en 5. http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/barnochfamilj

34 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

4. Riskbedömning

skyddsfaktor för ett barn, kan den vara en riskfaktor för ett annat barn som till exempel utsätts för mobbning.

Sammantaget vet vi idag att det är viktigt för barn med nära relationer till stödjande vuxna och en positiv miljö i förskolan/skolan. Därför är det viktigt att bygga in skyddande faktorer i miljön/organisationen så att unga inte blir beroende av enskilda personer.

Hos små barn är positiva anknytningspersoner viktiga och hos skolbarn har skolframgång och positiva kamratrelationer stor betydelse. Barn som tidigt uppvisar ett svårhanterligt beteende, så kallade ”early starters”, behöver uppmärksammas tidigt och få stöd. Men beteendeproblem är inget man har, utan något som uppstår i ett system av ömsesidiga relationer, beroenden och sammanhang. Eftersom det kan vara olika orsaker till att ett barn beter sig på ett visst sätt, behöver man se barnet i sitt sammanhang och de villkor och förhållanden som kan bidra till att upprätthålla ett visst beteende.

Forskning visar också att det är viktigt att vuxna kan förmedla hopp till barn som lever i en utsatt situation – hur barn tänker om sin situation har betydelse för hur det går för dem. Att bekräfta och lyfta fram barnets förmågor kan göra skillnad och förändra barnets möjligheter till en positiv utveckling.

Frågor för bedömning av risk, prognos och insats Använd gärna Socialstyrelsen kunskapssammanställningar för att få hjälp med att identifiera vilka risk- och skyddsfaktorer som kan kopplas till barnets problematik.

Steg 1 • Vilka skyddande faktorer finns kring barnet nu?

• Vilka riskfaktorer finns kring barnet nu?

• Väg samman barnets situation utifrån de risk- och skyddsfaktorer som identifierats tillsammans med barnet och föräldrarna.

Steg 2 • Vilka skyddsfaktorer behöver förstärkas för att öka möjligheten till en positiv utveckling?

• Vilka riskfaktorer är angelägna att reducera för att minska risken för en negativ utveckling?

Steg 3 • Vilka stödjande aktiviteter behöver sättas in nu för att öka möjligheten till en positiv utveckling?

• Ange omfattning och kostnad per aktivitet.

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 35

4. Riskbedömning

Steg 4 • Bedöm risken (ange %) för en negativ utveckling om barnet inte får något stöd i form av tidiga aktiviteter?

• Bedöm risken (ange %) för en negativ utveckling trots att barnet får stöd?

Vill du prova Mosaik?

Kalkylmodellen finns på skl:s webbplats. Det finns två olika varianter – en som är femårig och en som är tioårig.

Kalkylmodellen Mosaik når du också genom att kontakta följande personer: Madeleine Holm, madeleine.holm@skl.se Signild Östgren, signild.ostgren@skl.se

Du registreras då i Projectplace och får därmed tillgång till kalkylen. I Projectplace kan du också ställa frågor och lämna synpunkter på egna eller nya schabloner.

Vi uppdaterar alla löner och priser så snart dessa är kända.

36 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

MOSAIK – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga Mosaik är en kalkylmodell för att beräkna de sammantagna kostnaderna för tidiga insatser till barn och unga. Modellen är tänkt att användas i ett verksamhetsöverskridande arbete med barn och unga. I den här rapporten tar vi upp samarbetet mellan den sociala barn- och ungdomsvården och förskolan/skolan. Men kalkylmodellen Mosaik kan också användas i samarbete med andra verksamheter eller med andra huvudmän, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, primärvårdens första linje eller polisen. Det är bara fantasin som sätter gränser för när kalkylen kan användas.

Genom att pröva modellen på fiktiva fall (så kallade ”case”) har sex kommuner på ett värdefullt sätt bidragit till att utveckla modellen och forma schabloner för tidiga öppna insatser och alternativa insatser.

Vi hoppas att modellen Mosaik kan inspirera andra kommuner och landsting att pröva den!

Modellen Mosaik kan laddas ner från vår webbplats på adressen: www.skl.se/web/Ekonomi.aspx

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-509 59 90.

Pris ???

ISBN 978-91-7164-691-0

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Telefon 08-452 70 00 www.skl.se