Sveriges Kommuner och Landsting
Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010
Kostnad per brukare
Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer.
isbn 978-91-7164-722-1
2011
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010
Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010
Upplysningar om innehüllet: Peter Nilsson, peter.nilsson@skl.se, 08-452 78 75 Camilla Eriksson, camilla.eriksson@skl.se, 08-452 79 21 Yvonne Thorell, yvonne.thorell@borlange.se, 0243-745 70 Š Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: 978-91-7164-722-1 Foto: Folio Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, oktober 2011
Förord Kostnad per brukare (KPB) är ett instrument för kommunens uppföljning av verksamhet och kostnader inom bland annat äldreomsorgen. Eftersom KPB bygger på individrelaterad kostnadsredovisning där de olika insatserna har kostnadsberäknats och kopplats till den enskilda brukaren skapas goda möjlig heter att följa upp kostnadsutvecklingen och jämföra olika enheter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. Från och med i år är det möjligt för kommuner som arbetar med KPB att lägga in sina nyckeltal i databasen Kolada. Syftet med denna rapport är att under lätta spridning och tolkning av dessa nyckeltal. Rapporten syftar även till att ge nya infallsvinklar för att stimulera en bredare användning av data från KPB. Rapporten är utarbetad av Peter Nilsson (SKL) tillsammans med Camilla Eriksson (SKL) och Yvonne Thorell (SKL och Borlänge kommun). Ensolution AB har bidragit med underlag till rapporten. Stockholm i september 2011 Stefan Ackerby Ordförande i styrgruppen för KPB
Innehåll
7 Kostnad per brukare (KPB) 7 Vad är KPB? 7 Varför använda KPB? 7 Nyheter inom KPB
9
Allmän översikt
11 Jämförelser mellan kommuner 12 Vad beror kostnadsskillnaderna på? 13 Kostnad per invånare 13 Ordinärt boende 17 Särskilt boende 20 LSS 25 Sammanfattande slutsatser och tabell 32 37
Effektivitet – kostnader och kvalitet Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada
KAPIT E L
1
Kostnad per brukare (KPB) Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa kostnader kan knytas till den enskilde bru karen. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl och bygger på helårsutfall där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kom mun ingår. För mer information om metoden gå in på webb platsen www.skl.se/kpb och klicka på ”Länk till mer information om metoden”. Sveriges Kommuner och Landstings roll inom KPB är att underhålla samt vidareutveckla meto den. Ett viktigt stöd i detta arbete är en referens grupp bestående av representanter från 16 kommu ner som har infört samt arbetar med KPB. Målet med KPB är att förbättra kommunernas möjligheter till jämförelser och bidra till en fördju pad analys. Därför verkar SKL också för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. I den här rapporten finns uppgifter för verksam heterna vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning.
Varför använda KPB? Det främsta användningsområdet för KPB är upp följning, analys och styrning i den egna kommunen. KPB kan också användas på följande sätt: >> Metoden är standardiserad vilket möjliggör jämförelser med andra kommuner >> Insatser och konsumtion per brukare kan följas över tid, och prognoser av framtida behov kan tas fram >> Uppföljning kan göras av vilka insatser som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad >> KPB kan utgöra underlag vid upphandlingar, till exempel vid införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem)
Nyheter inom KPB Under 2011 har SKL inbjudit till nätverksträffar med kommuner som har infört KPB inom verk samheterna omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid träffarna jämförs KPBnyckeltal, och kommunerna delar med sig av sina erfarenheter av arbetet med nyckeltalen på hem maplan. Eftersom träffarna har varit mycket upp skattade kommer SKL att bjuda in till sådana även under 2012.
Kostnad per brukare 7
Kapitel 1. Kostnad per brukare (KPB)
Från och med år 2011 är det också möjligt för kommuner som arbetar med KPB att via inloggning lägga in sina nyckeltal från KPB i den nya kommunoch landstingsdatabasen Kolada (www.kolada.se). Med hjälp av databasen kan kommunerna snabbare jämföra sig med andra. I kapitel 5 beskrivs hur nyck eltalen tas fram ur databasen.
8 Kostnad per brukare
KAPIT E L
2
Allmän översikt I dag är åttiofyra kommuner med i Kostnad per brukare och fler väntas ansluta under året. Här redovisas jämförande analyser endast från femtio
åtta kommuner eftersom flera har anslutit under året och alla som är med har inte hunnit leverera data i tid till rapporten.
bild 1. Kommuner som är med i KPB
Alingsås
Hallstahammar
Skara
Alvesta
Hammarö
Skurup
Askersund
Heby
Sotenäs
Bengtsfors
Högsby
Svedala
Boden
Jokkmokk
Säffle
Bollebygd
Kalmar
Tanum
Bollnäs
Karlskrona
Tierp
Borlänge
Karlstad
Tingsryd
Borås
Katrineholm
Trosa
Burlöv
Knivsta
Uddevalla
Båstad
Kristianstad
Ulricehamn
Dals-Ed
Kumla
Vansbro
Enköping
Kungsbacka
Vara
Eslöv
Laholm
Varberg
Fagersta
Laxå
Vimmerby
Falkenberg
Lindesberg
Vindeln
Falun
Ljusdal
Vänersborg
Flen
Ludvika
Växjö
Forshaga
Luleå
Åmål
Färgelanda
Lysekil
Åstorp
Gagnef
Mellerud
Älmhult
Gislaved
Mora
Älvkarleby
Gotland
Mullsjö
Älvsbyn
Grästorp
Ockelbo
Ängelholm
Gällivare
Oskarshamn
Örebro
Gävle
Oxelösund
Örnsköldsvik
Göteborg
Partille
Östersund
Hallsberg
Ronneby
Övertorneå
Kostnad per brukare 9
Kapitel 2. Allmän översikt
Kommunerna i jämförelsen är både större och min dre och är spridda över hela landet. Kommunerna i rapporten utgör tillsammans ett stort material: >> Den totala summan brukarrelaterade kostnader som kan redovisas på individnivå med hjälp av KPB är ca 27 miljarder kronor >> Tillsammans har kommunerna ca 1,7 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18 procent av Sveriges befolkning Sammantaget för alla kommuner i rapporten för delades kostnaderna 2010 mellan de olika verksam heterna enligt bilden nedan. Under senare år har andelen särskilt boende minskat medan den öppna verksamheten har ökat. bild 2. Kostnadsfördelning i procent mellan olika verksamhetsområden 2010 LSS
Ordinärt boende
Särskilt boende
Öppen verksamhet 1%
27 %
40 %
32 %
10 Kostnad per brukare
KAPIT EL
3
Jämförelser mellan kommuner I detta kapitel jämförs kostnader mellan kommuner genom ett antal nyckeltal. Jämförelserna kan ge underlag för att identifiera var förbättringsarbete kan ske. Avsnittet inleds med en jämförelse av fördelningen av kostnader mellan verksamhets områden och kostnad per invånare. Sedan följer en jämförelse av produktivitet och ytterfall (kostnads krävande brukare). Nyckeltalen är uppdelade i verk samhetsområden: ordinärt boende, särskilt boende och insatser inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I jämförelserna görs två olika typer av analyser, ytterfall och produktivitet. Med ytterfall avses bruk are över ett visst kostnadsintervall, dvs. andelen mycket resurskrävande brukare. Produktivitet defi nieras som den produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt med kostnader, t.ex. hur mycket det kostar att producera en timme hemtjänst. För att ge exempel på olika arbeten i kommunerna med avseende på KPB innehåller avsnitten inom varje verksamhetsområde exempel från det lokala arbetet. För att underlätta jämförelserna har olika presta tionsnivåer valts, dvs. en nivå för de kostnader som anses ligga på en god nivå och andra nivåer för de kostnader som har utrymme för förbättringar. Nivå erna skiljs åt med hjälp av färgerna bredvid:
God nivå
Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Nivå med utrymme för förbättring
Gränserna för de olika nivåerna finns beskrivna i samband med respektive nyckeltal och i kapitel 5. Nivåerna har valts utifrån analyser och värderingar som bland annat bygger på: >> Diskussioner i en referensgrupp med represen tanter från 12 kommuner >> Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring har kunnat beräknas >> Flerårsanalyser i jämförelser mellan kommunerna >> Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad och arbetad tid >> Variation mellan kommunerna >> Variation inom de enskilda kommunerna >> Indexuppräkning av nivåerna för att ta hänsyn till inflation och löneförändringar görs årligen Nivåerna ska ses som en vägledning för kommu nerna att enklare analysera vilka områden de behö ver lägga mer eller mindre fokus på. En hög kostnad kan indikera att verksamheten inte är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten satsning på högre kvalitet.
Kostnad per brukare 11
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
bild 3. Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden Särskilt boende
Ordinärt boende
LSS
Öppen verksamhet
Knivsta Borlänge Örebro Kalmar Flen Östersund Askersund Laxå Hallsberg Vara Katrineholm Karlstad Säffle Båstad Växjö Mora Varberg Gävle Ulricehamn Lindesberg Gotland Bollnäs Älvsbyn Tierp Grästorp Ronneby Enköping Laholm Oskarshamn Eslöv Alvesta Bollebygd Älvkarleby Lysekil Gagnef Skurup Kungsbacka Boden Åmål Uddevalla Sotenäs Vänersborg Hammarö Fagersta Luleå Mullsjö Vansbro Ludvika Högsby Heby Ljusdal Vindeln Jokkmokk Gällivare Gislaved Övertorneå Älmhult
Bild 3 visar den procentuella fördelningen av de totala kostnaderna i KPB-analysen mellan särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL), insatser inom ordinärt boende enligt SoL, insatser enligt LSS och i öppen verksamhet. Uppgifterna gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. I bilden åskådliggörs hur balansen ser ut mel lan ordinärt boende, särskilt boende, LSS och öppen verksamhet i de deltagande kommunerna. Kommunen bör observera fördelningen i samband med sitt eget förbättrings- och jämförelsearbete. En kostnadsbesparing ger störst effekt inom det område som står för den största delen av totalkostnaderna. Diagrammet visar att det är stora skillnader i hur kommunernas kostnader är fördelade mellan olika verksamhetsområden. I Älmhult står sär skilda boenden för ca 60 procent av totalkostnaden medan samma verksamhet i Knivsta står för endast 23 procent. Vad beror kostnadsskillnaderna på? En förklaring till de stora skillnaderna mellan kom munerna är deras olika struktur. Kommuner i norra Sverige har ofta långa reseavstånd, och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insat ser inom särskilt boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas insatser kan dock inte bara förklaras av strukturen utan också av historik eller en medveten eller omedveten satsning på en hög andel av någon insats.
0
10
20
30 40 50
60
70
80 90 100 Procent
12 Kostnad per brukare
Skillnader i fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden
bild 4. Kostnad per invånare 80+, hemtjänst och särskilt boende Särskilt boende
Kostnad per invånare Bild 4 till vänster visar kostnad per invånare 80 år och äldre med insatser inom hemtjänsten (exklusive hemtjänst som ges i boende utan heldygnsomsorg och hemsjukvård). För särskilt boende ingår hälsooch sjukvårdspersonal och hemtjänst i boenden utan heldygnsomsorg, i både egen och privat regi. Eftersom kostnaden för äldreomsorg relateras till den grupp som har störst behov av omsorg (80 år och äldre) framgår skillnader mellan kommunerna i omfattningen av äldreomsorg. Genom att jämföra kostnaden för särskilt boende med kostnaden för hemtjänst får man också en upp fattning om en kommun har en annan strategi i för delningen av hemtjänst respektive särskilt boende än andra kommuner. För att förstå dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter i förutsättningar och prioriteringar. Det kan röra sig om utbud, sats ningar på öppen verksamhet, geografiska förutsätt ningar och riktlinjer för biståndsbedömning m.m. Diagrammet visar att kommunerna skiljer sig mycket åt i fråga om kostnader per invånare 80 år och äldre. Kostnaden för särskilt boende per invå nare i den kommun med lägst kostnad är ca 37 000 kr medan den med högst är ca 100 000 kr. Det skiljer mindre inom hemtjänsten där Heby har lägst kost nad med 14 000 kr per invånare, jämfört med Falun som har 51 000 kr per invånare.
Hemtjänst
Karlstad Knivsta Säffle Vara Båstad Örebro Flen Ludvika Fagersta Hallsberg Laxå Varberg Östersund Älvkarleby Eslöv Tierp Ronneby Bollnäs Borlänge Mora Falun Katrineholm Alvesta Askersund Grästorp Lindesberg Laholm Ulricehamn Gotland Oskarshamn Skurup Växjö Mullsjö Åmål Älvsbyn Uddevalla Kungsbacka Bollebygd Heby Vänersborg Hammarö Gävle Sotenäs Enköping Älmhult Kalmar Vansbro Gagnef Boden Högsby Vindeln Ljusdal Lysekil Jokkmokk Luleå Övertorneå Gislaved Gällivare
Ordinärt boende Kostnad per hemtjänsttimme Jämförelserna på nästa sida visar kostnaden per beviljad eller utförd hemtjänsttimme i egen regi, exklusive delegerad hälso- och sjukvård och boendestöd och gäller samtliga brukare. Kostnaden per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration. Majoriteten av de kommuner som beräknar nyckel talet kostnad per timme med hemtjänst använder sig av beviljad tid. En ökande andel över går dock till utförd tid, vilket är en säkrare uppgift. Eftersom skillnaden mellan beviljad och utförd tid kan vara stor redovisas från och med denna rapport två olika nyckeltal för att öka jämförbarheten. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad timme: 0
20
40
60
80
100
120
Tusental
1. Timkostnad under 385 kr 2. Timkostnad 385–440 kr 3. Timkostnad över 440 kr
Kostnad per brukare 13
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
bild 5. Kostnad per beviljad hemtjänstimme Kommun
Kronor per timme
Kommun
Kronor per timme
Växjö
297
Kungsbacka
425
Bollnäs
309
Eslöv
434
Luleå
313
Hallsberg
436
Uddevalla
322
Falun
437
Gotland
334
Katrineholm
443
Tierp
344
Gagnef
450
Åmål
346
Älvkarleby
451
Boden
349
Heby
457
Gävle
363
Hammarö
458
Knivsta
363
Sotenäs
469
Karlstad
369
Örebro
473
Älmhult
370
Ludvika
474
Laholm
372
Gislaved
476
Älvsbyn
372
Ljusdal
485
Kalmar
379
Bollebygd
488
Ulricehamn
379
Åstorp
491
Lysekil
384
Lindesberg
495
Ronneby
389
Högsby
496
Vindeln
391
Skurup
498
Gällivare
391
Grästorp
501
Oskarshamn
393
Enköping
504
Vänersborg
397
Flen
508
Östersund
398
Askersund
512
Borlänge
404
Vansbro
514
Övertorneå
408
Mora
522
Vara
410
Säffle
525
Mullsjö
412
Jokkmokk
564
Laxå
412
Ovägt medel
424
Varberg
413
bild 6. Spridning av kostnaden per hemtjänsttimme inom respektive kommun Max
1 000
Kronor per timme
Min
Medel
900 800 700 600 500 400 300 200 100
Växjö Luleå Uddevalla Gotland Tierp Boden Gävle Karlstad Älmhult Laholm Älvsbyn Kalmar Ulricehamn Lysekil Ronneby Vindeln Gällivare Oskarshamn Vänersborg Östersund Borlänge Övertorneå Vara Laxå Varberg Alvesta Kungsbacka Båstad Eslöv Hallsberg Falun Katrineholm Gagnef Älvkarleby Heby Hammarö Örebro Ludvika Gislaved Ljusdal Lindesberg Skurup Enköping Flen Vansbro Säffle Fagersta Jokkmokk
0
14 Kostnad per brukare
bild 7. Kostnad per utförd timme med hemtjänst Kommun
Kronor per timme
Gotland
334
Borlänge
404
Båstad
434
Gagnef
467
Sotenäs
524
Gävle
548
Fagersta
553
Ljusdal
570
Vänersborg
576
Flen
600
Bild 5 visar att kostnaden för en beviljad hemtjänst timme varierar från 297 kr till 564 kr mellan kom munerna. De kommuner som kan redovisa utförd tid uppvisar också stora skillnader, från 334 kr till 600 kr, se bild 7. Många av dem har en hög timkost nad vid en jämförelse med beviljad tid. Utförda timmar är i regel något färre än beviljade eftersom kommunerna inte alltid utför allt de beviljar, och det leder till en högre timkostnad. Bild 6 visar kostnadsspridningen av hemtjänst timmarna inom varje kommun där det är möjligt att redovisa det. Triangeln visar medelvärdet för kom munen och strecket visar spridningen av kostnaden för hemtjänstgrupperna inom kommunerna. En av de positiva effekterna av att använda KPB är att kommunerna får ordning och reda i sitt verk samhetssystem och sitt ekonomisystem. Det tar dock ofta något år innan kommunen med högre säkerhet kan ta fram rätt antal timmar med hem tjänst som ligger till grund för beräkningen av kost naden för en hemtjänsttimme. För de kommuner som genomför KPB första året bör man tolka resul tatet med försiktighet. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Hemtjänsten är en särskilt personalintensiv insats och därför får lönenivåer (inklusive vikariekostna der), rätt till heltidstjänster och personaltäthet stor betydelse för kostnaden. Det är alltså extra viktigt hur kommunen organiserar och planerar arbetet. Personalens tid hos brukaren, restider till brukarna och dubbelbemanning påverkar timkostnaden. Kommunernas arbete med kostnad per hemtjänsttimme Inom hemtjänsten pågår på många håll en översyn av den geografiska indelningen av hemtjänstgrup per. Exempel på funderingar är var personalgrup
perna utgår från, hur restiden kan minskas och vilka tekniska hjälpmedel som kan användas. Är grup perna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas behov? Tendensen är fler sammanslagna grupper inom större geografiska områden för att öka plane ringsflexibiliteten, speciellt i små kommuner. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuite ten för brukaren. Vissa kommuner har effektiviserat planeringen för flera olika verksamhetsområden genom att anställa centralt placerade samordnare. Dessa plan erar och synkroniserar personalförsörjning, rutter, akutrekrytering osv. för olika verksamheter. Inom enheterna frigörs därmed tid för enhetschefer och övrig personal. Olika IT-stöd för att underlätta plan ering och bemanning finns på marknaden. Allt fler kommuner inför system för att mäta och följa upp utförd tid inom hemtjänsten, vilket bl.a. syftar till att skapa förbättrad resursfördelning och möjliggöra bättre kontroll över delegerade HSLinsatser. Valfrihet enligt lagen om valfrihet (LOV) förutsätter också en övergång till ett prestations baserat ersättningssystem. Det finns inte alltid en förankring mellan biståndsbedömda insatser och verksamheternas resurstilldelning. Det innebär att uppföljningen av budgeterade medel försvåras och förlorar i värde. För de kommuner som har en hög kostnad per hemtjänsttimme kan mätningar vara till hjälp för att identifiera var i organisationen kostnaderna finns. Sådana mätningar har i flera kommuner medfört att besluten har reviderats och så även schablontiderna i hemtjänsten. Det har medfört att beslutad tid och utförd tid allt oftare stämmer överens. Som ett led i effektivisering och kostnadsrationa lisering har allt fler kommuner infört en förenklad biståndsbedömning där den sökande själv fyller i en ansökan om serviceinsatser inom hemtjänsten. Det kan gälla städning, tvätt, inköp och fönsterputsning samt trygghetslarm. I ansökan beskrivs funktions nedsättningen och hur detta påverkar den sökan des förmåga att själv utföra de sysslor han eller hon ansöker om hjälp med. Beskrivningen ersätter den utredning som biståndsbedömaren tidigare gjorde. Dock finns en risk att de beslutade timmarna kan bli fler än vid en traditionell biståndsbedömning. Återkommande krav på resurseffektivisering och besparingar har lagt ökat fokus på bemannings enheter och personalpooler. I samband med kon kurrensutsättning av verksamheter med risk för övertalighet inom den egna verksamheten spelar bemanningsenheten en viktig roll. Om en brukare väljer en annan utförare än kommunen ska den
Kostnad per brukare 15
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
enskilda enheten inte bära kostnaden för överta ligheten. I stället ska den hanteras centralt genom bemanningsenheten. Bemanningsenheter underlättar för enheterna att styra sina kostnader och ger ökad möjlighet till en flexibel planering av personalförsörjningen. Detta möjliggör också en effektivare planering inom förvaltningen att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden. För ett antal kommuner har införandet av LOV inneburit att nya krav på kvalitet, effektivisering och samordning har ställts på den egna verksam heten. Det är viktigt att kommunen har kunskap om och kontroll över den egna aktuella kostnaden för att kunna beräkna ersättningen per timme till utföraren och vilken beräkningsenhet som ska användas; beviljad eller utförd timme. Det kan dock vara svårt att i förväg beräkna efterfrågan på den egna verksamheten som utförare i konkurrens med andra, vilket t.ex. kan resultera i att för stora eller för små personalneddragningar görs. Kostnad per timme med boendestöd Bild 8 visar kommunernas kostnad per timme med boendestöd i egen regi, samtliga brukare. Kostnader för boendestöd har tidigare inte varit med i jämförelserna eftersom kommunerna bl.a. har haft problem med att dela på kostnader och timmar mellan hemtjänst och boendestöd. Fler kommuner kan nu lämna tillförlitliga uppgifter, även om siffrorna än så länge bör tolkas med försiktighet. Kostnaden för boendestöd varierar mellan kom munerna, från 198 kronor till 965 kr per timme. Kommunernas arbete med kostnad per timme med boendestöd Några kommuner har vidtagit liknande effekt iviseringsåtgärder som inom hemtjänsten i boende stödet vilket har medfört sänkta kostnader. Inom boendestödet har i några fall överkapacitet av personal uppstått. Tilldelningen av budgetmedel har i stort sett endast räknats upp utifrån ramen. Även boendestödets medel kan med fördel beräk nas utifrån en rörlig resursfördelningsmodell.
bild 8. Kostnad per timme med boendestöd Kommun
Kronor per timme
Hammarö
198
Ljusdal
207
Vansbro
225
Gislaved
243
Tierp
259
Övertorneå
270
Uddevalla
272
Laholm
274
Gagnef
291
Älmhult
301
Vänersborg
317
Kalmar
320
Bollebygd
337
Laxå
347
Enköping
349
Gällivare
349
Varberg
350
Jokkmokk
368
Borlänge
370
Luleå
383
Gotland
388
Bollnäs
389
Växjö
398
Oskarshamn
418
Flen
420
Kungsbacka
433
Hallsberg
435
Säffle
442
Gävle
442
Lysekil
451
Mora
491
Älvkarleby
511
Örebro
568
Askersund
603
Alvesta
617
Katrineholm
643
Eslöv
654
Ulricehamn
661
Sotenäs
667
Vindeln
692
Knivsta
965
Ovägt medel
422
Andel ytterfall i ordinärt boende Procentandelen brukare inom ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) med en årskostnad som över stiger 600 000 kr framgår av Bild 9 nedan. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. Bild 9 visar andelen ytterfall (resurskrävande bru
16 Kostnad per brukare
kare) inom ordinärt boende. Samtliga kommuner har en relativt låg andel ytterfall, från 0 procent i den kommun som har lägst andel till 3,8 procent i den med den högsta andelen. Det går inte att se något samband mellan en hög andel ytterfall och en hög timkostnad för hemtjänsten.
bild 9. Procentandel ytterfall inom ordinärt boende Kommun
Procentandel brukare
Kommun
Procentandel brukare
Åmål
0,0
Sotenäs
1,4
Skurup
0,2
Bollebygd
1,5
Lysekil
0,3
Älvsbyn
1,6
Ludvika
0,3
Alvesta
1,6
Tierp
0,4
Enköping
1,7
Vindeln
0,4
Bollnäs
1,7
Laholm
0,5
Gävle
1,8
Mullsjö
0,5
Mora
1,8
Heby
0,6
Vänersborg
1,9
Gislaved
0,6
Östersund
2,0
Högsby
0,7
Gällivare
2,0
Flen
0,7
Lindesberg
2,0
Hammarö
0,7
Kungsbacka
2,1
Örebro
0,7
Gagnef
2,2
Fagersta
0,7
Hallsberg
2,3
Ronneby
0,8
Båstad
2,4
Älmhult
0,8
Katrineholm
2,4
Ljusdal
1,0
Boden
2,4
Jokkmokk
1,0
Vansbro
2,5
Gotland
1,0
Askersund
2,7
Karlstad
1,0
Säffle
2,7
Ulricehamn
1,0
Kalmar
2,9
Varberg
1,0
Laxå
3,0
Växjö
1,0
Eslöv
3,0
Älvkarleby
1,1
Oskarshamn
3,0
Uddevalla
1,1
Falun
3,0
Grästorp
1,3
Knivsta
3,1
Luleå
1,3
Borlänge
3,8
Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? En hög andel ytterfall inom ordinärt boende indike rar att det finns många brukare som har ett omfat tande behov av vård och omsorg. Skillnader i behov är bland annat ett resultat av ålderstrukturen i kom munen. Ofta skulle kostnaden för brukarna med de största behoven minska om de i stället bodde i ett särskilt boende. Ibland är detta dock inte möjligt på grund av lång väntetid eller för att kommunen til� lämpar kvarboendeprincipen. Kommunernas arbete med andelen ytterfall inom ordinärt boende Vissa kommuner har en stor andel särskilda boende platser och erbjuder till viss del brukare med större omvårdnadsbehov särskilt boende i stället för hem tjänst i det ordinära boendet. Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom hemtjänsten men å andra till
att driva upp kostnaderna inom särskilda boenden, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det egna hemmet med hemtjänstinsatser till en lägre kostnad. Ett bristande samarbete mellan kommuner och landsting har i flera fall lett till höga kostnader för kommunerna, på grund av otydligheter i gräns dragningen mellan egenvård och hälso- och sjuk vård. Det är viktigt att båda parterna är överens om gränsdragningen när kommunerna tar över hem sjukvården.
Särskilt boende Kostnad per dygn i särskilt boende Bild 10 visar kostnaden per verkställt dygn inom sär skilt boende enligt SoL och HSL i egen regi. Boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) ingår inte. Samtliga brukare omfattas.
Kostnad per brukare 17
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
bild 10. Spridning av dygnskostnaden inom särskilt boende inom respektive kommun Max
4 500
Kronor per dygn
Min
Medel
4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500
Eslöv Alvesta Fagersta Åmål Varberg Ronneby Karlstad Vara Vänersborg Östersund Gällivare Övertorneå Örebro Lindesberg Ulricehamn Ljusdal Enköping Boden Grästorp Älmhult Laholm Tierp Askersund Vansbro Växjö Säffle Luleå Gotland Mora Mullsjö Bollnäs Hammarö Skurup Älvsbyn Hallsberg Borlänge Katrineholm Gävle Uddevalla Högsby Heby Jokkmokk Knivsta Gislaved Vindeln Falun Lysekil Ludvika Sotenäs Bollebygd Båstad Flen Laxå Oskarshamn Gagnef Älvkarleby Kungsbacka Kalmar
0
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn:
Kommunernas arbete med kostnaden per dygn inom särskilt boende
1. Dygnskostnad under 1 500 kr 2. Dygnskostnad 1 500–1 640 kr 3. Dygnskostnad över 1 640 kr
Inom verksamhetsområdet särskilda boenden varierar storleken på boendena kraftigt, både inom den egna kommunen och mellan kommunerna. En tendens är att kommunerna skapar större enheter genom om- och nybyggnation. Detta ger stordrifts fördelar för personalplanering, lokalkostnader, kost organisation, sjuksköterskeorganisation osv. Det har visat sig att de större boendena ofta är mer kostnads effektiva än de mindre. Det finns olika sätt att hantera måltiderna i de särskilda boendena, t.ex. tillagning på plats, central kök eller köp från externa leverantörer. Brukare i särskilda boenden med egna tillagningskök tycker ofta att matens kvalitet är högre än de som bor i ett särskilt boende med endast mottagningskök. Ett par kommuner har gått från centralkök till tillagnings kök på boendena och märker att brukarna överlag är nöjdare med matens kvalitet och smak. Kostnaden för att strukturera om kostorganisationen måste ställas mot en eventuell ökning av kvaliteten. Problem med lokalkostnader finns inom flera kommuner. På grund av hyresavtal med i många fall flerårig avtalstid kan det vara svårt att reglera lokalkostnaderna och anpassa lokaltillgången efter behov. Detta resulterar i att verksamheter betalar för lokaler som inte utnyttjas. Även med den egna kommunen som hyresvärd kan höga tomhyror upp
Bilden visar kostnaden per dygn i särskilt boende. Triangeln visar medelvärdet för kommunen och strecket visar spridningen mellan de särskilda boendena inom kommunen. Medelkostnaden varie rar mellan 1 267 kr och 1 968 kr. Skillnaden mellan kommunerna är något mindre än förra året trots att fler kommuner är med i jämförelsen. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? De faktorer som främst påverkar dygnskostnaden är personaltätheten och personalens anställningsvillkor. Rätt till heltid utan en schemaläggning där personalen delar sin arbetstid över dagen eller mellan andra enhe ter leder ofta till högre kostnader. En stor andel legiti merad personal innebär också högre kostnader. En annan faktor är beläggningen på boendena. Om en kommun har haft stor omsättning på sina platser i de särskilda boendena under ett år eller om platser har stått tomma kan detta öka dygnskostna den. En låg omsättning med långa väntetider kan också leda till högre kostnader i andra delar av verk samheten, t.ex. i ordinärt boende.
18 Kostnad per brukare
stå. Flera kommuner har också svårt att sätta kor rekta interna priser. Det är inte en självklarhet att de faktiska kostnaderna ligger till grund för priset. En del kommuner planerar insatserna på särskilda boenden på samma sätt som inom hemtjänsten. Per sonalbemanningen och planeringsförutsättningar påverkas av förändringen av delinsatsernas omfatt ning (t.ex. aktivering och dusch). Då planeras en rör ligare insats som i större utsträckning kan variera i omfattning. En del i denna förändring är att skapa ett annat synsätt, nämligen att det är brukarens hem och inte personalens arbetsplats som brukaren flyttar in i. Produktiviteten och bemanningen inom dessa särskilda boenden kan då lättare påverkas av att behovet av insatser förändras. De kvalitetshöjande insatser som kommunerna kan även leda till en mer kostnadseffektiv verk samhet. Kommuner som arbetar med t.ex. ”väl komstbrev” och har en väl fungerade planering för
placeringen av de boende får oftast ett högre värde i kvalitetsresultaten. Då brukaren är informerad om vilka förutsättningar som gäller i ett boende har bru karen oftast därför inte några andra förväntningar De kommuner som har en väl fungerande hem tjänst har oftast ett mottagningsteam som möter upp brukaren i hemmet när denne t.ex. kommer hem från sjukhuset. Teamet ser till att allting fungerar från första dagen. Detta gör att brukaren känner sig trygg från första stund. Ytterfall i särskilt boende Bild 11 visar procentandel brukare inom särskilt boende med insatser enligt SoL/HSL med en års kostnad som överstiger 600 000 kr. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. Bilden nedan visar att det är stora skillnader mel lan kommunerna i andelen resurskrävande brukare (ytterfall). Kommunen med den minsta andelen
bild 11. Procentandel ytterfall inom särskilt boende Kommun
Procentandel brukare
Kommun
Procentandel brukare
Grästorp
0,0
Hallsberg
19,9
Åmål
0,0
Gävle
20,0
Alvesta
0,3
Hammarö
20,1
Laholm
0,9
Tierp
21,2
Bollnäs
1,2
Båstad
21,8
Enköping
1,8
Skurup
22,4
Lindesberg
2,0
Mullsjö
22,7
Fagersta
2,5
Falun
22,8
Varberg
3,1
Mora
22,8
Östersund
3,4
Oskarshamn
23,0
Ulricehamn
4,0
Vansbro
23,9
Övertorneå
4,7
Gällivare
25,1
Eslöv
5,0
Ludvika
28,0
Ljusdal
5,2
Bollebygd
28,1
Vänersborg
6,0
Gislaved
29,9
Askersund
7,4
Uddevalla
30,0
Örebro
7,7
Kungsbacka
30,7
Luleå
7,8
Älvkarleby
30,9
Boden
9,0
Högsby
31,5
Älmhult
9,5
Borlänge
32,3
Karlstad
10,0
Älvsbyn
33,6
Säffle
13,5
Flen
36,2
Växjö
14,0
Kalmar
36,7
Ronneby
14,4
Knivsta
38,5
Lysekil
16,5
Gagnef
39,1
Gotland
17,1
Vindeln
41,0
Katrineholm
17,6
Sotenäs
49,5
Jokkmokk
17,6
Laxå
52,8
Heby
18,0
Kostnad per brukare 19
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
har 0 procent ytterfall medan kommunen med den största andelen har 52 procent. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Eftersom de flesta brukarna på ett särskilt boende bor där under ett helt år så är det inte lika stora skillnader i kostnader mellan brukare inom en kom mun som det är för hemtjänsten. Andelen ytterfall är därför beroende av kostnaden per dygn på det boende som brukaren bor på. Det finns ett tydligt samband mellan andelen ytterfall i en kommun och kostnaden per dygn. Många av de förklaringar som beskrivs under kostnad per dygn i särskilt boende gäller även för ytterfallen. Det finns kommuner som med en medveten strategi väljer kvalitetshöjande insatser i både ordi närt och särskilt boende, vilket kan påverka andelen ytterfall, till exempel specialteam för dementa. Vissa kommuner väljer att minska antalet platser inom särskilt boende för att i stället målmedvetet och strukturerat arbeta med kvarboendeprincipen. Förebyggande och rehabiliterande insatser för att skapa möjligheter för äldre att bo kvar i det egna hemmet genererar inte bara högre livskvalitet hos de äldre utan ger även kommunen förutsättningar för kostnadsbesparingar i form av minskat behov av platser inom särskilda boenden. I någon kom mun har boenden utan heldygnsomsorg lagts ner till förmån för satsningar på trygghetsboenden och seniorboenden.
bild 12. Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende Kommun
Kronor per dygn
Fagersta
1 545
Gagnef
1 606
Lindesberg
1 667
Varberg
1 763
Bollnäs
1 819
Lysekil
1 960
Hallsberg
2 025
Gotland
2 075
Hammarö
2 100
Eslöv
2 139
Åmål
2 150
Ulricehamn
2 158
Mora
2 196
Högsby
2 205
Laxå
2 213
Uddevalla
2 215
Vänersborg
2 223
Vara
2 277
Luleå
2 287
Borlänge
2 296
Kungsbacka
2 300
Grästorp
2 303
Askersund
2 321
Gislaved
2 326
Skurup
2 367
Säffle
2 371
Älmhult
2 376
Sotenäs
2 409
Boden
2 415
Örebro
2 422
LSS
Flen
2 431
Kostnad per dygn i gruppbostad LSS för vuxna
Karlstad
2 444
Tierp
2 505
Växjö
2 523
Katrineholm
2 542
Heby
2 584
Oskarshamn
2 597
Ludvika
2 600
Laholm
2 626
Jokkmokk
2 627
Kalmar
2 633
Gävle
2 666
Vindeln
2 738
Ljusdal
2 775
Ronneby
2 791
Mullsjö
2 912
Östersund
2 965
Enköping
2 976
Älvkarleby
3 066
Gällivare
3 278
Båstad
3 882
Ovägt medel
2 406
Bilderna till höger visar kostnaden per dygn i LSSgruppbostad för vuxna i kommunens egen regi för samtliga brukare från 18 år. Boende för barn, service bostad och annat särskilt anpassat boende ingår inte. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn: 1. Dygnskostnad under 2 050 kr 2. Dygnskostnad 2 050–2 350 kr 3. Dygnskostnad över 2 350 kr Bild 12 visar att kostnaden per dygn för LSS-boende för vuxna, gruppboende, i egen regi, varierar från 1 545 kr till 3 882 kr. Bild 13 visar att det är stora skillnader även i spridningen av kostnaden för de enskilda gruppbostäderna inom kommunerna.
20 Kostnad per brukare
bild 13. Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS gruppbostad för vuxna Max
7 000
Kronor per dygn
Min
Medel
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
Fagersta Lindesberg Bollnäs Lysekil Hallsberg Gotland Hammarö Eslöv Åmål Ulricehamn Mora Högsby Laxå Uddevalla Vänersborg Luleå Borlänge Kungsbacka Grästorp Askersund Gislaved Skurup Säffle Sotenäs Boden Örebro Flen Karlstad Tierp Växjö Katrineholm Heby Oskarshamn Ludvika Laholm Jokkmokk Kalmar Gävle Vindeln Ljusdal Ronneby Mullsjö Östersund Enköping Älvkarleby Gällivare Båstad
0
Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Den vanligaste förklaringen till variation i kost nader är storleken på boendena i kommunen. En stor andel boenden med få platser ger en högre dygnskostnad. En annan viktig faktor är omsorgs behov och personaltäthet, det vill säga vilken grund bemanning som behövs för att möta behoven. Skill nader i omsorgsbehov är mycket stora inom denna verksamhet eftersom brukarna kan ha ett antal olika diagnoser som motiverar insatsen. Vissa boenden har äldre brukare som inte har möjlighet att lämna gruppboendet för daglig verk samhet vilket kan försvåra bemanningen. Tomma platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vissa boenden. Att ett boende har tomma platser kan i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa mål grupper eller att utbudet inte motsvarar de behov som finns. En del kommuner delar personalresurser mellan boenden, daglig verksamhet och personlig assistans och kan därmed sänka dygnskostnaden. Kommunernas arbete med kostnaden per dygn i gruppbostad för vuxna För att få bästa effektivitet och resursutnyttjande har vissa kommuner utökat antalet platser på enheterna inom gruppbostäder. Det kan göras genom att man lägger till angränsade servicebostäder eller när det
är möjligt utökar med en plats. Det ökar möjligheten till effektivare planering och personalbemanning. Vissa behov kan medföra att bostaden behöver vaken nattpersonal och personal under dagen om brukarna inte deltar i daglig verksamhet. Inom gruppbostäder, liksom inom särskilda boenden, ändras förutsättningarna ständigt genom in- och utflyttning och förändring av brukarnas behov. För att anpassa resurserna efter behovet använder allt fler kommuner sig av vårdtyngdsmätning även inom gruppbostäderna. Detta kan även ge bättre förut sättningar vid den ekonomiska uppföljningen och mindre risk för negativa avvikelser i förhållande till budget eftersom budget beräknas utifrån det aktu ella behovet. Behoven av insatser inom LSS är svåra att förutse. De styrs av flera sammanhängande faktorer såsom befolkningsutveckling, in- och utflyttning, utbud av insatser, andel insatser som sker enligt SoL eller LSS och politiska ambitioner och satsningar. Samarbete mellan olika kommunala verksamhetsområden, t.ex. omsorg och skola, kan bidra till förbättrade för utsättningar för att prognostisera kommande behov inom LSS-området. Inom LSS-området finns ett växande behov av insatser inom omvårdnad och hälso- och sjukvård i takt med att brukarna blir allt äldre. En del kommu ner har därför valt att inrätta särskilda avdelningar
Kostnad per brukare 21
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
eller gruppbostäder för de äldre brukarna inom LSS. En översyn av brukarna i gruppbostäderna ger för utsättningar för att skapa homogena boendealter nativ med möjlighet att samordna specifika insatser och skapa samhörighet mellan de boende. Vissa kommuner har större andel brukare med beslut om insats enligt LSS än andra kommuner. Detta kan vara en effekt av att vissa kommuner erbjuder ett större utbud av aktiviteter inom de olika LSS-insatserna eller gör en annan biståndsbe dömning. Det kan också vara ett resultat av att kom munen helt enkelt har fler platser.
inkluderar kostnader för de första 20 timmarna för samtliga brukare.
Kostnad per timme för personlig assistans enligt LASS
Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på?
Bild 14 visar kostnad per timme för personlig assis tans enligt lagen om assistentersättning (LASS), efter avdrag för ersättning från Försäkringskassan. Kost naden gäller verksamhet i egen regi och
Anställningsvillkoren påverkar kommunens kost nader. De kommuner som har valt att månadsan ställa personal får oftast en merkostnad när det gäller jourersättning eftersom Försäkringskassan
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per timme: 1. Timkostnad under 60 kr 2. Timkostnad 61–80 kr 3. Timkostnad över 80 kr Bilden nedan visar att nettotimkostnaden varierar mellan 35 och 132 kr. Ingen kommun i jämförelsen klarar sig på ersättningen från Försäkringskassan.
bild 14. Nettotimkostnad för personlig assistans enligt LASS Kommun
Kronor per timme
Kommun
Kronor per timme
Övertorneå
35
Vänersborg
79
Tierp
38
Kalmar
80
Lindesberg
44
Karlstad
81
Askersund
46
Flen
81
Mullsjö
48
Gagnef
82
Skurup
49
Lysekil
83
Örebro
50
Enköping
84
Älvsbyn
52
Gotland
84
Grästorp
52
Östersund
84
Fagersta
54
Hammarö
85
Uddevalla
54
Gällivare
87
Bollebygd
55
Säffle
89
Eslöv
56
Mora
90
Kungsbacka
56
Katrineholm
91
Vindeln
57
Sotenäs
92
Oskarshamn
59
Luleå
93
Knivsta
60
Växjö
97
Hallsberg
60
Gislaved
101
Gävle
61
Heby
104
Åmål
61
Älmhult
105
Alvesta
62
Ludvika
108
Boden
63
Jokkmokk
109
Laxå
64
Vara
112
Älvkarleby
64
Borlänge
113
Ljusdal
71
Varberg
122
Vansbro
71
Båstad
132
Ronneby
72
Laholm
132
Högsby
76
Ovägt medel
76
Bollnäs
78
22 Kostnad per brukare
inte ersätter den fullt ut jämfört med de kommu ner som väljer timanställningar. När brukaren själv bestämmer vem han eller hon vill ha som assistent kan även detta påverka kostnaderna eftersom kom munen då kan få problem med övertalighet. Kostnaden påverkas också av administrationen. För att uppfylla Försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik, vilket i sin tur kräver administrativ personal. Kommunernas arbete med nettotimkostnaden för personlig assistans I några kommuner har utredningar av person lig assistans gjorts. Det har då visat sig finnas flera förbättringsområden inom verksamheten. Flera kommuner har stora negativa avvikelser för kost naden i förhållande till ersättningen för LASS. Det är framför allt personalkostnaderna som påver
kar kostnadsnivån. Vidare finns stora variationer på kostnaderna mellan olika brukare och enheter. Timkostnaden kan bero på både enskilda brukare, kostnadsnivå och arbetssätt. I något fall saknades tillgång till timvikarier. I vissa fall fanns också en hög sjukfrånvaro. De gjorda utredningarna result erade i en mängd förslag till förbättringsåtgärder såsom nya schemaläggningsmodeller, minskningar av övertid, tydliga riktlinjer gentemot brukare och förbättrad akutrekrytering. I många kommuner tenderar andelen personer som får assistans enligt LSS öka i förhållande till dem som får det enligt LASS eftersom Försäkrings kassan i ökad utsträckning omprövar redan fat tade beslut. I flera kommuner har detta medfört att LASS-ärenden har blivit LSS-ärenden. Tidigare har omsorgen om äldre respektive per soner med funktionsnedsättning rört sig inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en utveckling
bild 15. Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS Kommun
Kronor per timme
Kommun
Kronor per timme
Övertorneå
156
Vansbro
430
Älvsbyn
185
Ludvika
430
Vara
203
Heby
433
Mora
237
Karlstad
440
Lindesberg
240
Säffle
454
Älvkarleby
255
Ronneby
465
Oskarshamn
259
Laxå
465
Fagersta
260
Hallsberg
468
Boden
272
Kalmar
468
Borlänge
290
Ulricehamn
479
Båstad
305
Vindeln
481
Varberg
327
Gislaved
490
Tierp
329
Ljusdal
495
Mullsjö
329
Luleå
501
Örebro
337
Gävle
507
Bollnäs
339
Hammarö
510
Eslöv
367
Växjö
520
Östersund
371
Enköping
529
Jokkmokk
378
Askersund
539
Åmål
380
Vänersborg
549
Gotland
380
Sotenäs
559
Högsby
383
Alvesta
562
Skurup
392
Flen
568
Gagnef
401
Uddevalla
617
Grästorp
404
Kungsbacka
644
Laholm
409
Knivsta
705
Älmhult
410
Gällivare
839
Katrineholm
421
Bollebygd
1 074
Lysekil
428
Ovägt medel
433
Kostnad per brukare 23
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
mot en ökad andel integrerad verksamhet obero ende av verksamhetsområde vilket gör att personal resurser kan utnyttjas effektivare. Integreringen kan gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänst personalen utför insatser på natten till brukare med behov av personlig assistans eller att personalen utgår från ett grupp- eller särskilt boende men även arbetar inom personlig assistans. Kostnad per dag med beslut i daglig verksamhet LSS Bilden på nästa sida visar kostnad per dag med beslut i daglig verksamhet LSS. Verksamheten omfattar egen regi och samtliga brukare från 18 år. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dag. 1. Dagskostnad under 360 kr 2. Dagskostnad 361–460 kr 3. Dagskostnad över 460 kr Tabellen visar att kostnaden per dag med LSSbeslut varierar mellan 156 och 1074 kr. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna beror främst på skillnader i gruppstorlek och personal täthet. Kostnaden påverkas också av specialanpassade lösningar och inriktningar (t.ex. för personer med autism). Kommuner där många kan erbjudas daglig verksamhet på en arbetsplats utan handledare från kommunen har ofta en lägre enhetskostnad. Även andelen daglig verksamhet i egen regi sam arbete i fråga om bemanning med gruppbostäder, lokalkostnader och nivåerna på habiliteringsersätt ningen påverkar kostnaden per dag. Kommunernas arbete med kostnaden per dag för daglig verksamhet Kommunerna har flera olika lösningar för den dag liga verksamheten. I vissa har brukarna till exempel rätt till en dag i veckan hemma på gruppbostaden och inte på daglig verksamhet, en så kallad hemmadag. Det betyder lägre bemanning och kostnadsbesparing inom den dagliga verksamheten under dessa hem madagar. I stället tenderar kostnaderna på grupp bostaden att öka till följd av ökad bemanning där under dessa dagar. Den ökade kostnaden på grupp bostaden bör i så fall vägas upp av den lägre beman ningen och därmed kostnaden inom den dagliga verksamheten.
24 Kostnad per brukare
Ytterfall inom LSS Bilden till höger visar procentandelen brukare med LSS-insatser med en årskostnad som överstiger 1 000 000 kr. Procentandelen avser samtliga insatser enligt LSS i både egen och privat regi och samtliga brukare. Den kommun med minst andel ytterfall har 0 pro cent medan den med högst har 24 procent. Anled ningen till att gränsen för ytterfallen för LSS är högre än för särskilt och ordinärt boende är att insatserna generellt sett är mer kostnadskrävande. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Kommunerna skiljer sig åt i hur mycket de har satsat på gruppbostäder för vuxna jämfört med person lig assistans och servicebostäder. Vissa har en hög andel gruppbostäder för vuxna och andra har en hög andel personlig assistans och servicebostäder. Det finns en brytpunkt mellan LSS-boende och person lig assistans, dvs. där kommunens prioriteringar av insatser påverkar andelen ytterfall. Om kommunen t.ex. har en hög andel personlig assistans och om andelen äldre är hög påverkar detta antalet timmar och därigenom andelen ytterfall. Utbudet av servi cebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar också ande len ytterfall, eftersom det aktuella utbudet kan styra möjligheten att verkställa olika beslut. En annan viktig faktor är kombinationen av insat ser. Det är vanligt att en brukare har både gruppbo stad, kontaktperson och daglig verksamhet. Vissa kommuner har haft brist på gruppbostäder och har därför fått utforma dyra lösningar med korttids vistelse och ledsagning. En hög andel externa pla ceringar och avtalens utformning påverkar också andelen ytterfall. I mindre kommuner kan enskilda individer påverka kostnaderna och därigenom antalet ytter fall. Kommuner som av historiska skäl har haft många vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen, kan vara exempel på detta. Kommunernas arbete med andelen ytterfall inom LSS I flertalet kommuner finns det behov av att bygga nya LSS-bostäder och då kan ett alternativ vara att göra om särskilda boenden med ett mindre antal platser till LSS-boenden. Ett annat alternativ är att göra det motsatta, näm ligen att skapa ett särskilt boende (eller en specifik avdelning inom ett boende) enligt SoL inriktade på
äldre personer med funktionsnedsättning. Om en kommun har flera brukare på gruppboenden enligt LSS och över 65 år kan det vara kostnadseffektivt att omstrukturera. Det kräver i så fall att besluten revi deras till SoL för att kommunen ska kunna skapa en produktivitet för en sådan avdelning. Dessutom kan organisationen av sjuksköterskor effektiviseras genom att de kan arbeta både i äldreboende och i LSS-boende. Boendets personal skulle även kunna täcka upp inom andra LSS-insatser såsom insatser enligt LASS vissa tider, t.ex. vid dubbelbemanning.
Sammanfattande slutsatser och tabell Det finns stora skillnader mellan de olika kommu nernas kostnader för äldre och personer med funk tionsnedsättning vilket åskådliggörs i Kostnad per brukare. Skillnaderna har många orsaker varav de vanligaste presenteras här. Strukturella faktorer En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att behovet av vård och omsorg skiljer sig åt mellan kommunerna, ofta på grund av strukturella fakto rer som kommunen inte kan påverka. Exempel på sådana faktorer är ålderstruktur, yrkesbakgrund, andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördel ning och glesbygd1.
bild 16. Procentandel ytterfall inom LSS Kommun
Procentandel brukare
Kommun
Procentandel brukare
Älvsbyn
0,0
Kalmar
11,4
Övertorneå
0,0
Älvkarleby
11,5
Varberg
0,9
Laxå
11,8
Fagersta
1,0
Uddevalla
11,9
Grästorp
1,8
Karlstad
12,0
Lindesberg
2,5
Säffle
12,0
Mora
3,1
Luleå
12,3
Bollnäs
3,9
Borlänge
12,5
Åmål
4,3
Heby
12,7
Jokkmokk
4,4
Mullsjö
13,2
Gislaved
4,8
Flen
13,6
Gotland
5,6
Askersund
13,8
Eslöv
6,0
Ludvika
13,9
Ulricehamn
6,0
Katrineholm
13,9
Älmhult
6,0
Enköping
14,2
Gagnef
6,3
Boden
14,4
Bollebygd
7,1
Vansbro
14,5
Skurup
7,3
Knivsta
15,1
Hallsberg
7,8
Östersund
15,2
Oskarshamn
8,0
Ljusdal
16,0
Lysekil
9,1
Växjö
17,0
Tierp
9,1
Kungsbacka
17,4
Sotenäs
9,9
Vindeln
17,9
Alvesta
10,3
Laholm
19,1
Örebro
10,5
Högsby
20,0
Båstad
10,7
Ronneby
21,4
Vänersborg
11,0
Hammarö
22,0
Gävle
11,2
Gällivare
24,4
Not. 1. För mer information rekommenderas http://www.skl.se/web/ Kommunalekonomisk_utjamning_2008_Utjamningssystemet_ Publikationer
Kostnad per brukare 25
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
Vårdtyngd och ytterfall
Organisationskultur
Det finns stora skillnader i kostnader för enskilda brukare, både inom en kommun och mellan kommun erna. Ytterfall är brukare som har ett mycket stort behov av omsorg och i bland behöver personal dygnet runt, vilket blir kostnadsdrivande. Till exempel står de 20 procent brukare med högst kostnad i KPB för ca 60 procent av kommunernas totalkostnad för vård och omsorg. Det är därför vik tigt för en kommun att identifiera och följa upp kost naderna för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor del ett resultat av kommuninvånarnas behov av äldreomsorg och de strukturella faktorerna. Men kommunerna kan i många fall påverka andelen genom val av insatser och god planering och uppföljning.
Även om strukturen är likartad kan konsumtionen skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan vara mer generös med att bevilja hemtjänstinsatser än en annan. Det behöver inte vara en medveten strategi utan kan bero på historik, lagtillämpning, arbetssätt och ekonomistyrning. Hur biståndsbedömningen görs kan också förklara skillnader i konsumtion.
Prioritering, styrning och ledning Kommunen har stora möjligheter att utforma verk samheten för äldre och personer med funktions nedsättning. Olika politiska ambitioner bestäm mer prioritet och resurser. Höga kostnader kan vara resultatet av en medveten politisk strategi. Det finns också skillnader i hur kommunerna väljer att utforma verksamheten, både i fråga om organisation och arbetsätt. Ledning och styrning En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på chefer och ledare i socialtjänsten. För att planera verksamheten och fatta korrekta beslut krävs ett bra underlag för verksamhetens kostnader. De kom muner som har infört Kostnad per brukare har fått ett bättre beslutsunderlag än tidigare och har i flera fall kunnat minska sina kostnader.
Personal Personalkostnaderna står för ca 75 procent av kom munernas totala kostnader2 för äldreomsorgen. Fak torer som lönenivå, rätt till heltid, kompetensnivå och framförallt personaltäthet, det vill säga antal årsarbetare per brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av ett stort behov hos brukarna men det kan även vara en medveten kvalitetssatsning eller resultatet av dålig planering. Arbetssätt Skillnaderna i kostnader mellan kommuner kan bero på olika arbetssätt i fråga om planering, doku mentation, kontinuitet hos brukarna, organisering av kontaktmannaskap och nyckelhantering. En effektiv omsorg förutsätter att personalens tid pla neras efter brukarnas behov. Sammanfattande tabell I tabellen på följande uppslag sammanfattas indika torerna, och ett totalindex för varje kommun räknas ut. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat. Detta underlättar ana lys och jämförelse, men pekar också på områden som kräver fortsatt analys och förbättring. I år har ett
bild 17. Indikatorer och nivåer Hemtjänst
Särskilt boende
Gruppboende LSS
Personlig assistans
Daglig verksamhet LSS
Under 385 = grönt
Under 1500
Under 2050
Under 60
Under 360
385–440 = gult
1500–1640
2050-2350
60–80
360–460
Över 440 = rött
Över 1640
Över 2350
Över 80
Över 460
Ytterfall ordinärt och särskilt boende
Ytterfall LSS
Medelkostnad
Kostnad per inv.
Totalindex
Under 6%
Under 6%
Under 210000
Under 12000
Över 6,5
6–9%
6–9%
210000–240000
12000–14000 = gult
3,8–6,5
Över 9%
Över 9%
Över 240000
Över 14000
Under 3,8
Not. 2. Räkenskapssammandraget 2009
26 Kostnad per brukare
antal indikatorer tillkommit men de bör utvärderas innan de förs in den sammanfattande tabellen. Tabellen till vänster illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna för utfall 2010: Varje indikator delas in i tre olika nivåer:
God nivå
Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Nivå med utrymme för förbättring
Längst till höger i tabellen presenteras ett totalin dex. Det sammanställs genom att varje kommun får ett värde för respektive nyckeltal enligt nedan. Sedan räknas ett genomsnitt av värdena ut. Syftet är att få en sammanfattande bild av kostnadsläget i kommunen. Man bör dock tolka indexet med försik tighet då det ger en förenklad bild av kostnadsläget. God nivå – 10 poäng Acceptabel nivå med utrymme för förbättring – 5 poäng Nivå med utrymme för förbättring – 0 poäng För vissa kommuner saknas en del indikatorer av olika anledningar, t.ex. att bara indikatorer för äldre omsorgen är sammanställda, att data saknas eller att insatsen inte utförs. Kommunen har ändå fått ett totalindex vilket då bör tolkas med försiktighet.
Kostnad per brukare 27
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
bild 18. Sammanfattande tabell Produktivitetsmått Kommun
Kronor per beviljad hemtjänsttimme, egen regi
Kronor per dygn i särskilt boende, egen regi
Kronor per dygn i gruppboende LSS för vuxna, egen regi
Kronor per timme med personlig assistans, egen regi
Kronor per dag i daglig verksamhet LSS, egen regi
Alvesta
415
1 288
Saknas
62
562
Askersund
512
1534
2321
46
539
Boden
349
1 491
2 415
63
272
Bollebygd
488
1 773
Saknas
55
1 074
Bollnäs
309
1602
1 819
78
339
Borlänge
404
1636
2296
113
290
Båstad
Saknas
1 820
3 882
132
305
Enköping
504
1 477
2 976
84
529
Eslöv
434
1 267
2139
56
367
Fagersta
Saknas
1 330
1 545
54
260
Falun
437
1 683
Saknas
Saknas
Saknas
Flen
508
1 827
2 431
81
568
Gagnef
450
1 868
1 606
82
401
Gislaved
476
1 676
2326
101
490
Gotland
334
1556
2 075
84
380
Grästorp
501
1 497
2303
52
404
Gällivare
391
1575
3 278
87
839
Gävle
363
1 648
2 666
61
507
Hallsberg
436
1635
2 025
60
468
Hammarö
458
1608
2100
85
510
Heby
457
1 669
2 584
104
433
Högsby
496
1 662
2205
76
383
Jokkmokk
564
1 670
2 627
109
378
Kalmar
379
1 968
2 633
80
468
Karlstad
369
1 412
2 444
81
440
Katrineholm
443
1 647
2 542
91
421
Knivsta
363
1 673
Saknas
60
705
Kungsbacka
425
1 892
2300
56
644
Laholm
372
1506
2 626
132
467
Laxå
412
1 828
2213
64
465
Lindesberg
495
1 465
1 667
44
240
Ljusdal
485
1 475
2 775
71
495
Ludvika
474
1 740
2 600
108
430
Luleå
313
1556
2287
93
501
Lysekil
384
1 705
1 960
83
428
Mora
522
1591
2196
90
237
Mullsjö
412
1594
2 912
48
329
Oskarshamn
393
1 860
2 597
59
259
Ronneby
389
1 404
2 791
72
465
28 Kostnad per brukare
Ytterfall
Medelkostnader
Kostnad per invånare
Totalt
Procentandel ytterfall inom ordinärt och särskilt boende, egen och extern regi
Procentandel ytterfall för insatser inom LSS, egen regi
Medelkostnad per brukare, insatser inom SoL/HSL och LSS , egen och extern regi
Medelkostnad per invånare, insatser inom SoL/HSL och LSS , egen och extern regi
Index
Kommun
2,1
10,3
215 864
12 721
5,63
Alvesta
4,8
13,8
259 979
15 629
3,33
Askersund
5,3
14,4
288 733
17 311
5,00
Boden
10,4
7,1
227 996
10 073
3,75
Bollebygd
2,7
3,9
234 819
15 459
7,22
Bollnäs
10,7
12,5
232 462
13 282
3,89
Borlänge
9,3
10,7
192 845
12 169
3,13
Båstad
2,9
14,2
239 050
13 089
3,33
Enköping
4,0
6,0
258 797
11 446
7,22
Eslöv
2,2
1,0
204 496
15 317
8,75
Fagersta
10,5
Saknas
Saknas
Saknas
Saknas
Falun
9,5
13,6
225 974
13 845
1,11
Flen
14,5
6,3
263 321
14 683
2,22
Gagnef
12,3
4,8
222 536
12 911
2,78
Gislaved
5,8
5,6
207 929
13 434
7,22
Gotland
1,7
1,8
237 763
14 407
6,11
Grästorp
12,8
24,4
323 312
18 635
1,11
Gällivare
7,9
11,2
238 930
12 880
3,33
Gävle
9,6
7,8
213 649
12 057
5,00
Hallsberg
8,2
22,0
271 352
11 562
2,78
Hammarö
6,8
12,7
222 425
12 815
2,22
Heby
11,9
20,0
250 519
18 734
1,67
Högsby
8,0
4,4
281 496
17 532
2,22
Jokkmokk
17,1
11,4
284 849
16 221
1,67
Kalmar
1,0
12,0
235 830
11 553
5,56
Karlstad
10,2
13,9
277 093
16 338
0,56
Katrineholm
14,4
15,1
258 527
7 287
3,13
Knivsta
12,2
17,4
245 397
10 679
3,33
Kungsbacka
1,1
19,1
214 771
12 488
4,44
Laholm
15,9
11,8
255 459
16 174
1,67
Laxå
3,0
2,5
221 989
13 762
7,78
Lindesberg
2,3
16,0
233 306
16 973
3,33
Ljusdal
10,4
13,9
263 321
17 146
0,56
Ludvika
4,4
12,3
261 113
13 852
3,89
Luleå
6,1
9,1
252 446
18 289
3,33
Lysekil
8,2
3,1
241 284
15 217
3,89
Mora
9,3
13,2
255 213
11 104
4,44
Mullsjö
10,0
8,0
219 330
14 008
4,44
Oskarshamn
4,9
21,4
213 265
13 602
5,00
Ronneby
Kostnad per brukare 29
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
bild 18. Sammanfattande tabell Produktivitetsmått Kommun
Kronor per beviljad hemtjänsttimme, egen regi
Kronor per dygn i särskilt boende, egen regi
Kronor per dygn i gruppboende LSS för vuxna, egen regi
Kronor per timme med personlig assistans, egen regi
Kronor per dag i daglig verksamhet LSS, egen regi
Skurup
498
1612
2 367
49
392
Sotenäs
468
1 759
2 407
92
559
Säffle
525
1552
2 371
89
454
Tierp
344
1510
2 505
38
329
Uddevalla
322
1 660
2215
54
617
Ulricehamn
379
1 474
2158
Saknas
479
Vansbro
514
1539
Saknas
71
430
Vara
410
1 435
2277
112
203
Varberg
413
1 395
1 763
122
327
Vindeln
391
1 682
2 738
57
481
Vänersborg
397
1 435
2223
79
549
Växjö
297
1549
2 523
97
520
Åmål
346
1 360
2150
61
380
Älmhult
370
1 498
2 376
105
410
Älvkarleby
451
1 880
3 066
64
255
Älvsbyn
372
1624
Saknas
52
185
Örebro
473
1 454
2 422
50
337
Östersund
398
1 441
2 965
84
371
Övertorneå
408
1 454
Saknas
35
156
Ovägt medel
423
1 593
2 406
76
434
30 Kostnad per brukare
Ytterfall
Medelkostnader
Kostnad per invånare
Totalt
Procentandel ytterfall inom ordinärt och särskilt boende, egen och extern regi
Procentandel ytterfall för insatser inom LSS, egen regi
Medelkostnad per brukare, insatser inom SoL/HSL och LSS , egen och extern regi
Medelkostnad per invånare, insatser inom SoL/HSL och LSS , egen och extern regi
Index
Kommun
5,5
7,3
190 092
9 326
6,11
Skurup
15,0
9,9
206 887
17 439
1,11
Sotenäs
6,3
12,0
233 615
15 627
2,22
Säffle
7,9
9,1
204 146
12 386
6,11
Tierp
11,1
11,9
244 432
14 618
2,78
Uddevalla
3,0
6,0
221 512
14 171
6,25
Ulricehamn
10,9
14,5
262 402
18 740
1,88
Vansbro
Saknas
Saknas
Saknas
14 562
5,00
Vara
1,5
0,9
161 709
11 078
8,33
Varberg
16,7
17,9
274 386
21 126
1,67
Vindeln
4,2
11,0
272 022
14 296
3,89
Vänersborg
6,0
17,0
260 018
12 521
2,78
Växjö
0,3
4,3
227 374
16 570
6,11
Åmål
4,3
6,0
204 655
11 870
7,22
Älmhult
14,3
11,5
229 261
12 542
2,78
Älvkarleby
10,9
0,0
238 943
17 745
6,25
Älvsbyn
2,8
10,5
223 630
12 189
5,56
Örebro
2,7
15,2
228 108
20 791
3,89
Östersund
2,6
0,0
235 055
18 904
7,50
Övertorneå
8
11
238 673
14 407
4
Ovägt medel
Kostnad per brukare 31
KAPIT E L
4
Effektivitet – kostnader och kvalitet I ett försök att ställa kostnaderna från KPB inom äldreomsorgen mot kvalitetsindikatorer från Öppna jämförelser har SKL tillsammans med fyra kommuner genomfört två seminarier för att ta fram en modell. Modellen kan användas av alla kommu ner som har arbetat med KPB och gjort Socialstyrel sens nationella brukarundersökningen på enhets nivå (hemtjänstgrupper eller boenden). Resultatet presenteras i det här kapitlet. Inom socialtjänsten är det äldreomsorgen som har kommit längst med att utveckla indikatorer som mäter kvalitet och resultat, därför är analysen avgränsad till denna verksamhet.
Varför mäta effektivitet? Genom att mäta effektivitet får kommunerna en uppfattning om vilket resultat de får för de pengar som läggs på äldreomsorgen. Effektivitetsstudier är av stor betydelse för den enskilda kommunen, men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att samtidigt analysera kvalitet och kostnader kan en bättre förståelse uppnås för var förbättrings arbete kan ske. Förhoppningsvis leder det till att en ännu bättre verksamhet utvecklas med befintliga resurser. Genom att fortsätta att göra effektivitets jämförelser kan kommuner som når goda resultat trots låga kostnader lyftas fram som goda exempel och inspirera andra. De senaste åren har antalet nyckeltal som mäter kvalitet inom äldreomsorgen ökat i snabb takt. En
32 Kostnad per brukare
bidragande faktor till detta är de Öppna jämförelser som SKL och Socialstyrelsen har publicerat. Kom munerna gör också egna kvalitetsundersökningar, t.ex. brukarundersökningar. I det här arbetet har den statistik som publice ras i Öppna jämförelser använts för att göra effek tivitetsmätningar. Fördelarna med att använda den nationella brukarundersökningen i stället för en egen utan nationell anknytning är att: >> kommunen kan jämföra sig med andra kommuner >> forskning, kunskapsutveckling och nationella analyser görs kring materialet >> kommunen inte behöver stå för arbetstid och kostnader för en egen undersökning utan betalar endast för ett tilläggsurval
Att mäta effektivitet Sedan flera år tillbaka har kommunerna via KPB mätt det som kallas för produktivitet. Ett exempel på produktivitet inom KPB är kostnaden för att pro ducera en timme hemtjänst, dvs. kostnad per hem tjänsttimme. Effektivitet är ett vidare begrepp. Det räcker inte att göra en sak på ”rätt sätt” för att vara effektiv, man måste också se till att det handlar om ”rätt saker”, att resultatet leder till de mål som verksamheten har. En äldreomsorg som har hög effektivitet är en verksamhet som når en stor del av sina uppsatta mål med de resurser som används. Det är ofta svårt att mäta grad av måluppfyllelse, därför väljs ofta ett
antal mått på resultat och kvalitet som ska fungera som indikation på hur väl de uppsatta målen har nåtts, till exempel hur nöjda brukarna är med den omsorg de får. Effektivitet = Resultat (Kvalitet ) / Resursinsats (Kostnader)
Metod att mäta effektivitet En enkel metod för att mäta effektivitet är att använda ett så kallat fyrfältsdiagram. Borlänge kommun har utvecklat en sådan modell för effek tivitetsmätningar inom KPB (”Kompassen”). Fyr fältsdiagrammet består av ett punktdiagram där mått på kvalitet och resurser ställs mot varandra. Diagrammet delas i fyra olika fält för att illustrera vilket område enheterna bör befinna sig i för att pre stera maximal effektivitet. Fälten är uppdelade efter medianen på respektive indikator. Enligt denna metod kommer de mest effektiva enheterna att ligga i det nedre gröna högra fältet (A) med både låga kostnader och bra resultat. I fälten B och C finns det fortfarande förbättringspotential, antingen i fråga om kostnaderna eller kvaliteten. I det övre vänstra hörnet (D) som är rödmarkerat är kostnaderna höga och kvaliteten låg. Här finns en stor förbättrings potential för både kostnad och kvalitet.
Kostnader
bild 19. Fyrfältsdiagram för effektivitetsanalyser
D
B
C
A
Data och källor Inom äldreomsorgen är det i dagsläget enbart Kost nad per brukare som på ett jämförbart sätt räknar fram kostnader på enhetsnivå. Kostnaderna är så kallade styckekostnader, ett mått på produktivitet. I effektivitetsanalysen används nyckeltalen kostnad per hemtjänsttimme och kostnad för ett dygn i sär skilt boende. I huvudsak finns två nationella källor för kvali tetsmått på enhetsnivå, Socialstyrelsens nationella brukarundersökning och Äldreguiden. Brukarundersökningen är en enkät som riktar sig till personer med insatser inom äldreomsorgen där det ställs frågor om de är nöjda med den hjälp de får från kommunen inom ett antal områden (t.ex. social samvaro, mat och bemötande). Statistiska Central byrån (SCB) som genomför brukarundersökningen åt Socialstyrelsen erbjuder kommunerna att för en kostnad lägga till ett eget urval av respondenter för att få resultat på enhetsnivå. Äldreguiden är en enkät som riktar sig till enhets chefer i kommunerna. Eftersom indikatorerna från äldreguiden är mer inriktade på processer än på kvalitet gjordes analysen i detta kapitel med kvalitets mått från Socialstyrelsens brukarunder sökning. Som kvalitetsmått till analysen valdes från brukarundersökningen en indikator som samman fattar flera olika områden i ett medelvärde, ett så kallat medelindex. Det består av frågor som rör information, bemötande, inflytande, trygghet, omfattning, social samvaro och utförande. I det här sammanhanget behövdes ett sammanfattande mått på kvalitet, t.ex. genom ett index. Nackdelen med ett index är att det är svårare att förstå vad som ligger bakom ett visst värde.
Resultat/kvalitet
Kostnad per brukare 33
Kapitel 4. Effektivitet – kostnader och kvalitet
Effektivitetsanalys i fyra kommuner bild 20. Effektivitetsanalys för hemtjänstgrupper
Borlänge
Falun
Östersund
550
D
B
C
A
500
Kostnad per timme med hemtjänst
450
400
350
300
250 60
65
70
75
80
85
90
Medelindex
I diagrammet ovan visas hemtjänstgrupper i Bor länge, Falun och Östersund. Varje symbol markerar en hemtjänstgrupp, med olika form för de tre kom munerna. Den vertikala axeln visar kostnaden per hemtjänsttimme och den horisontella visar medel index från brukarundersökningen. Hemtjänst grupper som ligger i det övre vänstra hörnet (D) har relativt höga kostnader och låg kvalitet medan hem tjänstgrupper i det nedre högra hörnet (A) har hög
34 Kostnad per brukare
kvalitet och låga kostnader. Diagrammet visar att det är stor spridning inom kommunerna både med anseende på kostnader och på hur nöjda brukarna är. Det betyder att det finns en stor förbättrings potential för många enheter i de här tre kommun erna. Kommunerna bekräftade att flera av de grupper som har låga kostnader och bra kvalitet är mindre grupper med få brukare, omvänt gäller att de grupper med sämre resultat ofta är större.
bild 21. Effektivitetsanalys av särskilda boenden
Borlänge
Falun
Älmhult
Östersund
2000
1900
D
B
C
A
Kostnad per timme med hemtjänst
1800
1700
1600
1500
1400
1300
1200
1100 50
55
60
65
70
75
80
85
Medelindex
Även inom särskilda boenden finns en stor sprid ning mellan de olika enheterna. Älmhult uppvisar i den här analysen ett mycket bra resultat då tre av fyra av deras boenden finns i ruta A. De övriga kom munerna har större spridning mellan sina enheter. Falun och Borlänge har flera av sina särskilda boen den i ruta D. Det framkom i diskussioner med del
tagarna från kommunerna att problem med omor ganisation, kultur och traditioner (ofta kopplat till ledarskap) återspeglas både i lägre kvalitet och i högre kostnader. I Östersund tenderar dock högre kostnader att också ge bättre kvalitet. Det vore intressant att se om liknande samband finns i andra kommuner.
Kostnad per brukare 35
Kapitel 4. Effektivitet – kostnader och kvalitet
Slutsatser av effektivitetsmätningarna När resultaten tolkas bör man vara lite försiktig eftersom flera av grupperna eller boendena är ganska små, vilket innebär att det är få som har svarat på enkäten. Det medför att den statistiska osäkerheten ökar. Det är därför viktigt att följa utvecklingen över tid. Då framkommer om enheterna följer ett visst mönster och om det finns risk för skillnader i kva litet. Eftersom Socialstyrelsen det senaste året har haft problem med att samla in den individstatistik som ligger till grund för urvalet till brukarundersök ningen, så kan det ta ganska lång tid mellan register insamlingen och när enkäten till brukaren går ut. Detta påverkar osäkerheten framförallt inom sär skilt boende där brukare kan ha hunnit avlida. Soci alstyrelsen arbetar för att snabba upp processen mel lan registrering och enkätutskick. I effektivitetsanalysen har bara brukarnas nöjd het tagits med som indikator på kvalitet. Kvalitet inom äldreomsorgen är dock bredare än så. Det sker nu en snabb utveckling av olika kvalitetsregister (t.ex. Senior alert) hos kommunerna, och inom kort är det möjligt att resultat från dem kunna användas i liknande analyser. Därmed går det att få med en bredare bild av kvalitet.
36 Kostnad per brukare
Fyrfältsmodellen fick ett bra gensvar av de kom muner som var med i arbetet. Analysen visar att det finns stora förbättringsmöjligheter inom ett antal enheter. Det är först när kvalitet och kostnader kopplas ihop som en helhetsbild träder fram – det kanske finns skäl att låta en enhet vara dyr om den också håller hög kvalitet. Analyser på enhetsnivå är också en förutsättning för förbättringsarbete, som är svårt att styra med tillgång endast till ett genomsnitt för kommunen. Genom fyrfältsmodellen går det också att jämföra en kommuns enheter med andras vilket möjliggör ett erfarenhetsutbyte. Det är också en stor fördel att kunna jämföra enheternas resultat med det natio nella resultatet.
Hitta din egen kommun! En fyrfältsanalys har gjorts av samtliga kommuner som är med i KPB, men på kommunnivå (snittsiffra för hela kommunen). Gå in på www.skl.se/kpb och klicka på effekt ivitet för att ta del av resultatet för din kommun!
KAPIT EL
5
Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada Från och med i år är det möjligt för kommuner som arbetar med KPB att via inloggningen lägga in sina nyck eltal i den nya kommun- och landstingsdatabasen Kolada (www.kolada.se). I det här avsnittet beskrivs de första stegen för att ta ut och jämföra resultat från KPB.
1. För att komma åt nyckeltalen för kostnad per brukare i Kolada måste du logga in med de inloggningsuppgifter som kontaktpersonen för KPB i din kommun har fått. Ange e-postadress och lösenord på denna länk: www.kolada.se/portal.php?page=account
Kostnad per brukare 37
Kapitel 5. Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada
2. När du har loggat in visas Koladas startsida. Klicka på knappen Fri Sökning mitt på sidan. Här måste du göra tre val: nyckeltal, kommun och år
2a. Sök nyckeltal genom att skriva in sökord i sökfältet för nyckeltal, eller sök dig fram via Bläddra > Särskilda nyckeltalssamlingar kommun > Kostnad per brukare (KPB). Lägg till nyckeltal i ditt urval genom att klicka på nyckeltalsnamnet.
3. Verkställ! Du får först se dina data i en tabell. Du kan ändra inställningar för tabellen, eller välja att visa diagram.
2c. De senaste tre åren är förvalda. För att ändra årtal, skriv önskad årtalsserie (t.ex. 2009–2010) i sökfältet och tryck på Enter.
2b. Sök kommun genom att skriva in namnet i sökfältet eller via knappen ”Bläddra…” till höger om sökfältet. Lägg till kommunen i ditt urval genom att trycka på Enter eller genom att klicka på namnet.
38 Kostnad per brukare
Du kan sedan exportera tabell och diagram till Excel, presentationer eller dokument.
Kolada ger möjlighet till ett stort antal analyser och jämförelser. Om du vill veta mer eller behöver hjälp med hur du använder databasen kontakta Rådet för kommunala analyser (RKA). E-post: rka@rka.nu Telefon: 08-452 71 51
Kostnad per brukare 39
Sveriges Kommuner och Landsting
Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010
Kostnad per brukare
Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer.
isbn 978-91-7164-722-1
2011
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010