KÜp av verksamhet kommuner och landsting 2006–2010
KÜp av verksamhet kommuner och landsting 2006–2010
Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 08-452 79 46 Frågor om kommunsektorn besvaras av: Mona Fridell, mona.fridell@skl.se, tel. 08-452 79 10 Frågor om landstingssektorn besvaras av: Siv-Marie Lindquist, siv-marie.lindquist@skl.se, tel. 08-452 74 74 ©Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN 978-91-7164-743-6 Foto: Pia Nordlander Produktion: ETC Kommunikation
Förord Sveriges kommuner och landsting upphandlar allt mer verksamhet för att kunna genomföra sina uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen inom den del av ekonomin som handlar om kostnader för verksamheter som andra än den egna kommunen/landstinget driver för de egna innevånarnas del. Uppgifter om kommuner har hämtats ur den officiella nationella statistiken. Kostnadsuppgifterna är hämtade från SCB:s Räkenskapssammandrag för åren 2006–2010. Materialet utgår också från den verksamhetsindelning som följer utifrån SCB:s Räkenskapssammandrag. Kostnadsuppgifterna för landstingen är hämtade från landstingens Räken skapssammandrag för åren 2006–2010. Verksamhetsuppgifterna är hämtade från den enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen (VI 2000). Uppgifterna om privatläkare med ersättning enligt nationell taxa kommer från den enkätundersökning som årligen görs av SKL. I kommunerna har andelen köp av verksamhet ökat från 13 procent under 2006 till 17 procent under 2010. De pedagogiska verksamheterna står för den största andelen av köp av verksamhet, 49 procent under 2010, medan vård och omsorgs andel uppgår till 41 procent. Under 2010 levererade privata företag 85 procent av den köpta verksamheten och det är också de privata företagen som står för ökningen mellan 2006 och 2010. I landstingen är ökningen markant framförallt inom primärvården och tandvården. Ökningen är tydligast vad gäller köp från privata företag. Orsaken är framförallt införandet av vårdval i primärvården där de privata företagens andel ökar från 21 till 30 procent och den bolagisering, främst inom tand vården, som under de senaste åren genomförts i sektorn. Skriften har framarbetats av Olle Olsson och Lena Svensson Sektionen för demokrati och styrning, Mona Fridell Sektionen för ekonomisk analys, SivMarie Lindquist Statistiksektionen. Stockholm i november 2011 Mats Kinnwall Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för ekonomi och styrning
Innehåll 6
Kapitel 1. Inledning
7 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010 7 Definitioner 9 Kommunal verksamhet totalt 15 Pedagogiska verksamheter 21 Vård och omsorg 29 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010 29 Definitioner 31 Hälso- och sjukvård samt regional utveckling 36 Hälso- och sjukvård 38 Primärvård 41 Specialiserad somatisk vård 47 Diagramförteckning
KAP IT EL
1
Inledning Sveriges kommuner och landsting1 upphandlar allt mer verksamhet för att kunna genomföra sina uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen inom den del av ekonomin som handlar om omfattningen av kommunernas och landstingens kostnader för verksamheter som andra än den egna kommunen/landstinget driver för de egna innevånarnas del. I kommunerna har andelen köp av verksamhet ökat från 13 procent under 2006 till 17 procent under 2010. De pedagogiska verksamheterna står för den största andelen av köp av verksamhet, 49 procent under 2010, medan vård och omsorgs andel uppgår till 41 procent. Under 2010 levererade privata företag 85 procent av den köpta verksamheten och det är också de privata företagen som står för ökningen mellan 2006 och 2010. I landstingen är ökningen markant framförallt inom primärvården och tandvården. Ökningen är tydligast vad gäller köp från privata företag. Orsaken är framförallt införandet av vårdval i primärvården där de privata företagens andel ökar från 21 till 30 procent och den bolagisering, främst inom tandvården, som under de senaste åren genomförts i sektorn.
Not. 1. Med landsting avses landsting och regioner.
Köp av verksamhet 6
KAP IT EL
2
Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010 Definitioner Som underlag har uppgifter som finns i den officiella nationella statistiken och som beskriver kommunernas marknadsanvändning används. Kostnads uppgifterna är hämtade från SCB:s Räkenskapssammandrag för åren 2006– 2010. Materialet utgår också från den verksamhetsindelning som följer uti från SCB:s Räkenskapssammandrag. >> Politisk verksamhet: stöd till politiska partier, revision och övrig verksamhet. >> Infrastruktur, skydd m.m.: fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, park ering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. >> Fritid och kultur: stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar, bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisa tioner, museum samt musik- och kulturskola. >> Pedagogisk verksamhet: förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväs endet för barn och ungdom (inklusive förskoleklass) samt vuxenutbildning. >> Vård och omsorg: primärvård, hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. I detta innefattas boende i särskilda boende former, sjukhem, hemtjänst, färdtjänst. Omsorg om psykiskt utvecklings störda ingår. Individ- och familjeomsorg omfattar kostnader för social bidrag, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. >> Särskilt riktade insatser: flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. >> Affärsverksamhet: näringsliv och bostäder, kommunikationer samt energi, vatten och avfall.
Köp av verksamhet 7
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Kostnad Bruttokostnaden minskad med dels interna intäkter (intäkter från andra för valtningar i kommunen) dels med intäkter från andra kommuner och landsting. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verk samhet exklusive affärsverksamheten. När kostnader ställs i förhållande till totala kostnader är det summa egentlig verksamhet som avses. Köp av verksamhet Kommunens kostnader för entreprenad och köp av huvud- och stödverksam het avser kostnader för köp där det finns avtal med en extern producent. Med en entreprenad menas en verksamhet eller delverksamhet av större omfatt ning. Köp av verksamhet är ett vidare begrepp än entreprenad. Hit räknas även verksamhet med extern producent grundat på peng- eller checksystem liksom köp från annan kommun, landsting eller staten. Försäljning till andra kommuner och landsting är exkluderade på riksnivån för att undvika dubbel redovisning av kostnaden. Begreppet entreprenad och köp av huvud- och av stödverksamhet definie ras i den kommunala kontoplanen Kommun-Bas (konto 463 och 464). Följ ande grundläggande förutsättningar ska vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna (gäller för huvudverksamheterna). Privata leverantörer I begreppet privata leverantörer ingår föreningar och stiftelser (ideella och ekonomiska föreningar samt stiftelser och Svenska Kyrkan), privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag) och enskilda personer (per sonliga assistenter, kontaktpersoner och familjehemsplaceringar). Offentliga leverantörer I begreppet offentliga leverantörer ingår kommunala företag, andra kommuner, landsting och stat.
Köp av verksamhet 8
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Kommunal verksamhet totalt diagram 1. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010 miljoner kronor samt andel av totala kostnader. Köp av verksamhet
Andel av total kostnad
Miljoner kr
Procent
90 000
18
80 000
16
70 000
14
60 000
12
50 000
10
40 000
8
30 000
6
20 000
4
10 000
2
0
2006
2007
2008
2009
2010
0
Källa: SCB
Kommunernas totala kostnader uppgick till 473,7 miljarder kronor under 2010. Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 79,9 miljarder kronor vilket motsvarar 17 procent av de totala kostnaderna. Andelen köp av verk samhet har ökat med 4 procentenheter mellan 2006 och 2010.
Köp av verksamhet 9
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 2. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per leverantör 2006–2010.
Privata leverantörer 70 000
Offentliga leverantörer
Miljoner kr
60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
De totala kostnaderna för köp av verksamhet har ökat från 52,4 miljarder kronor under 2006 till 79,9 miljarder kronor under 2010. Det är köp från privata leverantörer som ligger bakom nästan hela ökningen. Kostnaderna för köp från privata leverantörer har ökat från 44,6 miljarder 2006 till 67,7 miljarder 2010. I begreppet privata leverantörer ingår föreningar, privata företag som t.ex. aktiebolag och enskilda personer. I begreppet offentliga leverantörer ingår kommunala företag, andra kommuner, landsting och stat.
Köp av verksamhet 10
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 3. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010 fördelat per leverantör, procentuell andel av totala kostnader.
Köp av verksamhet totalt 20
Därav privata leverantörer
Procent
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
Under 2006 utgjorde andelen köpt verksamhet 13 procent av kommunernas kostnader. Andelen har sakta men säkert ökat och under 2010 uppgick den till 17 procent. Köpt verksamhet från privata leverantörer har ökat från 11 till 14 procent av de totala kostnaderna.
Köp av verksamhet 11
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 4. Kommunernas köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per verksamhet, miljoner kronor. 2006 40 000
2010
Miljoner kr
30 000
20 000
10 000
0
Politisk
Infrastruktur
Kultur/fritid
Pedagogisk Vård/omsorg
Riktade insatser
Källa: SCB
De pedagogiska verksamheterna står för cirka 44 procent av kommunernas totala kostnader och har även störst summa för köp av verksamhet. Inom de pedagogiska verksamheterna köper kommunerna platser dels från varandra, dels från fristående huvudmän. Kommunerna köper också mycket verksam het inom vård och omsorg.
Köp av verksamhet 12
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 5. Kommunernas köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per verksamhet, procentuell andel av verksamheternas kostnader. 2006 20
2010
Procent
15
10
5
0
Politisk
Infrastruktur
Kultur/fritid
Pedagogisk
Vård/omsorg
Riktade insatser
Källa: SCB
De pedagogiska verksamheterna har inte bara högst kostnad för köp av verksamhet utan det är även inom dessa verksamheter som andelen köp av verksamhet i förhållande till verksamheternas totala kostnader är högst och uppgick under 2010 till nästan 19 procent. Det är inom infrastruktur och framförallt köp av räddningstjänst, som andelen köpt verksamhet ökat mest mellan 2006 och 2010, från 8,8 procent till 17,6 procent, vilket innebär en ökning med 8,8 procentenheter.
Köp av verksamhet 13
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 6. Kommunernas köp från privata leverantörer 2006-2010, procentuell andel per organisationsform.
Privata företag 80
Föreningar och stiftelser
Enskilda
Procent
60
40
20
0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
Under 2010 levererade privata leverantörer 85 procent av den köpta verksam heten. Av den verksamhet som levererades av privata leverantörer stod pri vata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag) för större delen, 78 procent, medan föreningar och stiftelser stod för 20 procent. Enskilda (t.ex. personliga assistenter, kontaktpersoner och familjehemsplaceringar) stod för resterande 2 procent. Företagens andel har ökat med 5 procentenheter sedan 2006 medan föreningarnas andel har minskat med 4 procentenheter. Det är framför allt inom förskoleverksamhet, förskoleklass, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder som andelen köpt verksamhet har minskat från för eningar för att istället öka hos privata företag.
Köp av verksamhet 14
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Pedagogiska verksamheter diagram 7. Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet 2006 och 2010, miljoner kronor.
2006 40 000
2010
Miljoner kr
30 000
20 000
10 000
0 Privata leverantörer
Offentliga leverantörer
Källa: SCB
Kostnaderna för köpt verksamhet inom de pedagogiska verksamheterna har ökat med 12,5 miljarder kronor (47 procent) mellan 2006 och 2010. Det är framför allt kostnaderna för köp från privata leverantörer som ökar och det beror på att andelen barn och elever som går i fristående verksamheter ökar för varje år.
Köp av verksamhet 15
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 8. Pedagogiska verksamheter – köp från fristående anordnare 2006–2010, procentuell andel per organisationsform.
Privata företag 80
Föreningar och stiftelser
Enskilda
Procent
60
40
20
0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
Privata företag (aktiebolag, handelsbolag, enskilda företag) har under de senaste fem åren ökat sin andel av den av den köpta verksamheten från fri stående anordnare inom de pedagogiska verksamheterna. Under 2010 upp gick deras andel nästan till 70 procent. Andelen har i gengäld minskat för för eningar och stiftelser och uppgick under 2010 till knappt 30 procent. Inom förskoleverksamheten är det dock ganska vanligt att kommunerna köper verksamhet från föreningar och stiftelser, t.ex. från föräldrakooperativ.
Köp av verksamhet 16
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 9. Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per delverksamhet, procentuell andel av delverksamheternas kostnader
2006 35
2010
Procent
30 25 20 15 10 5 0 Förskola
Grundskola
Gymnasieskola
Källa: SCB
Det var inom förskolan som etableringen av fristående alternativ började först och därmed är ökningstakten inte så snabb längre utan har ökat från 15 procent av verksamhetens kostnader 2006 till 19 procent 2010. Inom grund skolan går de flesta av eleverna fortfarande i den egna kommunens skolor och ökningen av andelen köp från andra huvudmän är relativ blygsam, från 11 procent av verksamhetens kostnader 2006 till 14 procent 2010. Det är inom gymnasieskolan som andelen köpt verksamhet är störst inom de pedagogiska verksamheterna och även ökningstakten är högst, från 24 procent 2006 till 31 procent 2010.
Köp av verksamhet 17
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 10. Pedagogiska verksamheter – andel barn och elever i verksamhet hos annan huvudman 2006–2010.
Förskola 50
Grundskola
Gymnasieskola
Procent
40 30 20 10 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
Liksom på kostnadssidan sker det inte så stora förändringar mellan åren i andelen barn i förskolan som väljer annan huvudman. I grundskolan är andelen elever hos annan huvudman ganska låg men andelen ökar med cirka 1 procentenhet per år. Det är framför allt inom gymnasieskolan som eleverna väljer skola hos annan huvudman (annan kommunal huvudman, fristående skola eller skola som drivs av landsting). En anledning till att andelen elever hos annan huvudman är högst i gymnasieskolan är att alla kommuner inte har en egen gymnasieskola. Det blir allt vanligare att två eller flera kommuner har sam verkansavtal för att bland annat kunna erbjuda eleverna ett bredare utbud av utbildningar. Ökningen från 37 procent 2006 till 45 procent 2010 beror dock på att andelen elever i fristående skolor ökat. Andelen elever i annan kommun är tämligen konstant.
Köp av verksamhet 18
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 11. Pedagogiska verksamheter – andel barn och elever i verksamhet hos annan huvudman, per huvudmannatyp 2010.
Egen regi 100
Annan kommun
Fristående
Landsting
Procent
80 60 40 20 0 Förskola
Grundskola
Gymnasieskola
Källa: SCB
De flesta förskolebarn går antingen i en kommunal förskola i den egna kom munen eller i en fristående förskola. I grundskolan går fortfarande de flesta eleverna (87 procent av eleverna 2010) i en grundskola i den egna kommunen. Cirka 1 procent av eleverna går i en annan kommuns skola och 12 procent går i en fristående skola. I gymnasieskolan är det endast 55 procent av eleverna som går i den egna kommunens gymnasieskola. Andelen elever i annan kom muns gymnasieskola uppgår till 20 procent och har varit ganska konstant under de senaste åren, liksom andelen elever i landstingsdrivna skolor (1 pro cent). Andelen elever i fristående gymnasieskola uppgår till 24 procent och andelen har ökat under de senaste åren.
Köp av verksamhet 19
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 12. Pedagogiska verksamheter – kommuner fördelade efter andel barn och elever hos annan huvudman (fristående och andra kommuner) 2010.
Förskola 250
Grundskola
Gymnasieskola
Antal kommuner
200 150 100 50 0 0–5 (%)
6–10 (%)
11–15 (%)
16–20 (%)
21–25 (%)
Källa: SCB
Variationerna är stora mellan kommunerna när det gäller andelen barn och elever som väljer annan huvudman. I drygt 50 stycken (20 procent) av Sveriges 290 kommuner går inga barn i fristående förskola. Å andra sidan finns det en kommun där nästan alla barn går i fristående förskola. Det är förorts kommunerna till Stockholm som har störst andel barn i fristående förskolor. Inom grundskolan är det främst elever i storstadsområdena och i större städer som väljer fristående skola eller annan kommuns skola. I nästan hälften av kommunerna, i huvudsak glesbygdskommuner och mindre kom muner är andelen elever hos annan huvudman 5 procent eller lägre. I den kommun som har högst andel är det knappt hälften av eleverna som går i annan huvudmans skola. I gymnasieskolan är det, som tidigare nämnts, vanligt att eleverna väljer skola hos en annan huvudman. I 229 (knappt 80 procent) av kommunerna går mer än 30 procent av eleverna hos andra huvudmän. I 17 kommuner finns ingen egen gymnasieskola varför alla elever går hos annan huvudman. Det finns idag 505 kommunala gymnasieskolor, 489 fristående skolor och 21 skolor som drivs av landstingen. Antalet gymnasieskolor blir allt fler trots att antalet ungdomar i åldern 16–18 år minskar kraftigt de kommande åren. Av totalt 1 015 gymnasieskolor är 67 nystartade under 2010/2011. Samtidigt har 28 gymnasieskolor lagts ner.
Köp av verksamhet 20
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Vård och omsorg diagram 13. Vård och omsorg – köp av verksamhet 2006 och 2010, miljoner kronor.
2006 30 000
2010
Miljoner kr
25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Privata leverantörer
Offentliga leverantörer
Källa: SCB
Kostnaderna för köp av verksamhet inom vård och omsorg har ökat med 9,9 miljarder kronor (44 procent) mellan 2006 och 2010. Det är framför allt andelen köp från privata leverantörer som ligger bakom ökningen. Det kan delvis förklaras av införandet av lagen om valfrihetssystem, LOV (2008:962). Från och med den 1 januari 2009 finns möjligheten att med stöd av LOV skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. Den omfattar all socialtjänst, inklusive insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funk tionshindrade, LSS samt hälso- och sjukvård. LOV ger verktyg för att informera tänkbara leverantörer om möjligheten att leverera välfärdstjänster inom dessa områden och för hur man ska göra när man prövar om en leverantör ska godkännas. I oktober 2010 såg beslutsläget för införande av LOV ut enligt följande: >> 68 kommuner har infört LOV >> 86 kommuner har beslutat om att LOV ska införas >> 33 kommuner utreder införande av LOV >> 25 kommuner har beslutat att inte införa LOV >> 78 kommuner utreder inte LOV
Köp av verksamhet 21
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Den vanligaste tjänsten inom valfrihetssystemet är hemtjänst och eftersom kostnaderna för hemtjänst endast står för en mindre del av de totala kostna derna inom vård och omsorg har införandet av LOV inte påverkat statistiken så mycket ännu. I takt med att allt fler kommuner inför LOV kommer nog andelen köp av verksamhet att öka de närmaste åren.
diagram 14. Vård och omsorg – köp från privata leverantörer 2006-2010 procentuell andel per organisationsform.
Privata företag 100
Föreningar och stiftelser
Enskilda
Procent
80 60 40 20 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
Privata företag har under de senaste fem åren ökat sin andel av den köpta verksamheten från privata leverantörer inom vård och omsorg. Under 2010 uppgick deras andel till 86 procent. Andelen för föreningar och stiftelser har minskat och uppgick under 2010 till 11 procent, medan köp från enskilda också minskat något och uppgick till 3 procent under 2010.
Köp av verksamhet 22
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 15. Vård och omsorg – köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per delverksamhet, procentuell andel av delverksamheternas kostnader. 2006 40
2010
Procent
35 30 25 20 15 10 5 0 Omsorg om äldre o funktionshindrade
Missbrukarvård för vuxna
Barn och ungdomsvård
Övrig IFO inkl. familjerätt
Källa: SCB
Stor del av verksamheten för äldre och funktionshindrade utförs i egen regi. Andelen köpt verksamhet har dock ökat mellan 2006 och 2010, från 12 till 15 procent av de totala kostnaderna. Verksamheter som köps är bland annat kort tidsvistelse för personer med funktionshinder, särskilt boende/annat boende för personer med funktionshinder och boende enligt LSS för barn/unga. Andelen köp av verksamhet för missbrukarvård för vuxna och barn- och ungdomsvård uppgick under 2010 till drygt en tredjedel av de totala kostnad erna. Kommunerna köper institutionsvård och familjehemsvård för vuxna missbrukare och institutionsvård för barn och ungdomar. Inom missbrukar vården har dock andelen köpt verksamhet minskat mellan 2006 och 2010. Det kan förklaras av att kommunerna strävar efter att bygga upp öppna verk samheter istället för att köpa institutionsplatser.
Köp av verksamhet 23
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Äldreomsorg diagram 16. Äldreomsorg – beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, andel per huvudmannatyp den 1 oktober 2010.
Enskild regi 100
Kommunal regi
Procent
80 60 40 20 0 Hemtjänst
Särskilt boende
Korttidsboende
Källa: Socialstyrelsen
Den vanligaste tjänsten inom valfrihetssystemet är hemtjänst. Trots det utförs större delen av verksamheten i kommunal regi. Vid mättillfället den 1 oktober 2010 utfördes 81 procent av totalt 4 4840 000 beviljade/beräknade hemtjänstimmar inom äldreomsorgen av kommunal regi. Vid samma tillfälle var det nästan 94 000 personer i åldern 65 år och äldre som bodde permanent i särskilt boende. Andelen äldre personer i särskilt boende i kommunal regi uppgick till 81 procent. Drygt 8 100 personer i åldern 65 år och äldre erhöll korttidsvård och kommunernas andel av antalet dygn i korttidsboende i äldre omsorgen uppgick till 87 procent.
Köp av verksamhet 24
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Omsorg om funktionshindrade diagram 17. Omsorg om funktionshindrade (0–64 år) – beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, andel per huvudmannatyp den 1 oktober 2010.
Enskild regi 100
Kommunal regi
Procent
80 60 40 20 0 Hemtjänst
Särskilt boende
Korttidsboende
Källa: Socialstyrelsen
Även när det gäller omsorg om funktionshindrade i åldern 0–64 år utfördes stor del (77 procent) av de cirka 516 000 beviljade/beräknade hemtjänst timmarna per den 1 oktober 2010 av kommunal regi. Av de 4 960 personer i åldern 0–64 år som bodde permanent i särskilt boende uppgick andelen boende i kommunal regi till 72 procent. Drygt 900 personer i åldern 0–64 erhöll korttidsvård. Kommunernas och enskild regis andelar av antalet dygn i korttidsboende var nästan lika stora.
Köp av verksamhet 25
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Missbrukarvård diagram 18. Missbrukarvård – Frivillig institutionsvård, andel beviljade vårddygn efter typ av vårdgivare 2010.
100
Procent
80 60 40 20 0 Offentlig vårdgivare
Privat/enskild vårdgivare
Privat/enskild delad med offentlig
Källa: Socialstyrelsen
Inom missbrukarvården för vuxna köper kommunerna bland annat platser för frivillig institutionsvård. Under 2010 beviljades 7 440 personer cirka 797 000 vårddygn. Privata vårdgivare stod för 75 procent av de beviljade vårddygnen.
Köp av verksamhet 26
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
Vård av barn och unga diagram 19. Barn- och unga med HVB-placering enligt SoL 2006-2010, andel per huvudman.
HVB Enskild 80
HVB Kommun eller landsting
Procent
60
40
20
0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Socialstyrelsen
Huvuddelen av vård av barn- och unga på HVB-hem enligt SoL (Socialtjänst lagen) utförs av enskilda HVB-hem (hem för vård eller boende). Det totala antalet platser har ökat under de senaste åren i såväl enskild som kommunal regi. Under 2006 beviljades drygt 1 920 barn och unga vård enligt SoL. Mot svarande siffra för 2010 uppgick till 3 300. Större delen av ökningen har skett inom de kommunala HVB-hemmen och därför har de enskildas andel av vården minskat från 78 procent under 2006 till 53 procent under 2010.
Köp av verksamhet 27
Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010
diagram 20. Barn- och unga med HVB-placering enligt LVU 2006-2010, andel per huvudman.
HVB Enskild 100
HVB Kommun eller landsting
Procent
80 60 40 20 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Socialstyrelsen
Även när det gäller HVB-placeringar enligt LVU (lagen om vård av unga) utförs större delen av enskilda HVB-hem. Totalt antal platser har minskat något mellan 2006 och 2010. Under 2006 beviljades drygt 820 barn och unga vård enligt LVU. Motsvarande siffra under 2010 uppgick till 770. De enskildas andel har under de senaste åren varit tämligen oförändrad på strax över 80 procent.
Köp av verksamhet 28
KAP ITEL
3
Landstingens köp av verksamhet 2006–2010 Definitioner Kostnadsuppgifterna är hämtade från landstingens Räkenskapssammandrag för åren 2006–2010. Verksamhetsuppgifterna är hämtade från den enkät undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen (VI 2000). Uppgifterna om privatläkare med ersättning enligt nationell taxa kommer från den enkätundersökning som årligen görs av SKL. Vid andel av kostnader används nettokostnaden2 som är det kostnadsbegrepp som används i landstingens Räkenskapssammandrag. Kostnaden för läkemedel inom läke medelsförmånen är exkluderad. Materialet utgår från den verksamhetsindel ning som följer utifrån VI 2000. >> Primärvård: hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser >> Specialiserad somatisk vård: hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård >> Specialiserad psykiatrisk vård: hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård >> Tandvård: allmäntandvård, kollektiv tandvård, specialisttandvård, sjuk hustandvård inkl tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier
Not. 2. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter vilket är den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet som producerats till andra än den egna befolkningen och patientavgifter har räknats av.
Köp av verksamhet 29
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
>> Övrig hälso- och sjukvård: verksamhet som inte relateras till vårdtillfälle eller besök ex. forskning, FoU, folkhälsoarbete, LSS och social verksamhet >> Regional utveckling: utbildning, kultur, trafik och infrastruktur och allmän regional utveckling >> Politisk verksamhet: landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser, landstingens revisorer samt bidrag till politiska partier och SKL3 Med köpt verksamhet avses kostnader för köpt verksamhet till landstingens huvudsakliga verksamhet. I begreppet privata leverantörer ingår: >> Privata företag = alla företag förutom de som tillhör den egna ”landstings koncernen”, aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, personal kooperativ samt personliga företag (t.ex. läkare med personligt företag) >> Ideella föreningar och stiftelser >> Hushåll och individer I begreppet offentliga leverantörer ingår: >> Andra landsting/regioner och landstingsägda bolag/företag >> Kommuner (inkl. Gotland) och kommunägda bolag/företag >> Statliga myndigheter och institutioner
Not. 3. År 2007 gjordes ett förtydligande i anvisningarna, kostnaderna ska avse administrationen för den politiska ledningsfunktionen (främst för politiska sekreterare) men inte sammanträdesadministration, nämndsekreterare och dylikt.
Köp av verksamhet 30
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
Hälso- och sjukvård samt regional utveckling diagram 21. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010, miljoner kronor samt andel av totala nettokostnaden. Köp av verksamhet
Andel av total kostnad
Miljoner kr
Procent
45 000
22
40 000
20 18
35 000
16
30 000
14
25 000
12
20 000
10
15 000
8 6
10 000
4
5 000
2
0 2006
2007
2008
2009
2010
0
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Under 2010 köpte landstingen verksamhet för drygt 41 miljarder vilket är drygt 21 procent av den totala nettokostnaden. Det var en ökning i löpande priser med 38 procent respektive 2,9 procentenheter mellan 2006 och 2010. Drygt 91 procent, 37 miljarder, av den köpta verksamheten avsåg hälso- och sjukvård.
Köp av verksamhet 31
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 22. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010 fördelat på typ av leverantör.
Privata leverantörer 30 000
Offentliga leverantörer
Miljoner kr
25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Privata leverantörer stod 2010 för mer än hälften (61 procent) av kostnaden för den köpta verksamheten i landstingen, motsvarande uppgift för 2006 var 60 procent. Privata företag svarade för 59 procentenheter 2010 (58 procent enheter 2006) och ideella föreningar och stiftelser för resterande två båda åren. Köp av verksamhet från hushåll och individer var i stort sett obefintlig. När det gäller offentliga leverantörer köper landstingen främst från lands ting och bolag inom den egna koncernen men väldigt lite från kommuner och kommunala bolag och nästan ingenting från staten. Kostnaden, i löpande priser, för köpt verksamhet från privata leverantörer har ökat med 40 procent och från offentliga leverantörer med 33 procent mellan 2006 och 2010.
Köp av verksamhet 32
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 23. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010, procentuell andel av totala nettokostnad.
Totalt 25
Därav privata leverantörer
Procent
20 15 10 5 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Andelen köpt verksamhet har ökat från 18 procent 2006 till 21 procent 2010. Under samma period har den köpta verksamheten från privata leverantörer ökat från 11 till 13 procent.
Köp av verksamhet 33
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 24. Landstingens köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat på verksamhet, miljoner kronor. 2006 25 000
2010
Miljoner kr
20 000 15 000 10 000 5 000 0 Primärvård Somatisk vård
Psykiatrisk vård
Tandvård Övrig hälso- Regional Politisk och sjukvård utveckling verksamhet
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
År 2010 avsåg drygt 91 procent av den köpta verksamheten området hälsooch sjukvård, vilket i princip är oförändrat jämfört med 2006 då motsvarande andel var drygt 90 procent. Kostnaderna för köpt verksamhet inom regional utveckling avser till 90 pro cent trafik i Stockholm och Region Skåne. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna.
Köp av verksamhet 34
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 25. Landstingens köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat på verksamhet, procentuell andel av totala nettokostnaden. 2006
35
2010
Procent
30 25 20 15 10 5 0 Primärvård
Somatisk Psykiatrisk vård vård
Tandvård
Övrig Regional Politisk hälso- och utveckling verksjukvård samhet
Totalt
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Som framgår av diagram 25 är det främst inom primärvård och tandvård man ser en ökning när man tittar på andelen köpt verksamhet i förhållande till nettokostnaden. Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vård val från och med 2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren.
Köp av verksamhet 35
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
Hälso- och sjukvård I hälso- och sjukvård ingår verksamheterna primärvård, specialiserad soma tisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård och övrig hälso- och sjuk vård (verksamhet som inte relateras till vårdtillfälle eller besök). Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna. I samtliga uppgifter ingår inte politisk verksamhet då definitionen ändrades 2007 och verksamheten därmed inte är jämförbar mellan åren.
diagram 26. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård (exkl. politisk verksamhet) 2006–2010, procentuell andel av totala nettokostnaden.
Totalt 25
Därav privata leverantörer
Procent
20 15 10 5 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Nettokostnaden för hälso- och sjukvården uppgick 2010 till 178 miljarder kronor. Landstingen producerade själv 79 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 21 procent eller 37 miljarder. Andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvård har ökat från drygt 18 procent 2006 till 21 procent 2010 eller med 3 procentenheter. Köp från privata leverantörer ökade under samma period med 2 procentenheter och offentliga leverantörer står för resterande ökning.
Köp av verksamhet 36
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
Inom offentliga leverantörer dominerar landsting och bolag inom den egna koncernen, de svarar för 97 procent av kostnaden för köpt vård från offentliga leverantörer. Bland annat är en stor del av den specialistiska vården i Stock holm lagd i bolag liksom tandvården i många landsting. På motsvarande vis står privata företag för merparten av den köpta verk samheten från privata leverantörer, cirka 96 procent, se diagram 27.
diagram 27. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård (exkl. politisk verksamhet) från privata leverantörer 2006–2010 fördelat per organisationsform, andel i procent.
Privata företag
100
Ideella föreningar och stiftelser
Hushåll och individer
Procent
80 60 40 20 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Köpt verksamhet från privata leverantörer sker främst från privata företag och i någon mån från ideella föreningar och stiftelser men nästan ingenting från hushåll och individer.
Köp av verksamhet 37
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
Primärvård Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.
diagram 28. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård 2006–2010 fördelat på typ av leverantör.
Privata leverantörer 12 000
Offentliga leverantörer
Miljoner kr
10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Vårdvalsystemet startade i Halland 2007 och infördes i Stockholm och Väst manland 2008. Under 2009 fick invånarna i bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen rätt att välja vård. Sedan 1 januari 2010 är vårdval i primärvården obligatorisk enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdvalssystemet i primärvården innebar att ett stort antal privata nyetableringar genomfördes och man ser i diagram 29 att köpt verksamhet ökat stadigt mellan 2006 och 2010, främst från privata leverantörer. Landstingens köp av verksamhet från privata leverantörer har ökat från 6 miljarder 2006 till 10,4 miljarder 2010 vilket innebär en ökning med 72 pro cent. Under samma period har landstingens köp av verksamhet från offent liga leverantörer ökat med 12 procent.
Köp av verksamhet 38
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 29. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård 2006–2010 fördelat på typ av leverantör, procentuell andel av totala nettokostnaden.
Privata leverantörer 35
Offentliga leverantörer
Procent
30 25 20 15 10 5 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Andelen köpt verksamhet från privata leverantörer har ökat från 21 procent 2006 till 30 procent 2010, medan andelen från offentliga leverantörer har uppgått till 2 procent varje år. Drygt 93 procent av den köpta vården i primärvården 2010 köptes från privata företag. Köp från landsting eller landstingsägda bolag svarade för 4 procent, från kommuner och kommunala bolag för drygt 2,5 procent och från ideella föreningar och stiftelser för mindre än 1 procent. Att den köpta vården från privata leverantörer ökar medför att även antalet vårdcentraler som drivs av annan vårdgivare än landstingen ökar.
Köp av verksamhet 39
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 30. Antal vårdcentraler 2006–2010.
Annan vårdgivare 800
Landstingsdriven
Antal vårdcentraler
700 600 500 400 300 200 100 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SKL VI 2000 – Verksamhetsstatistik
Med vårdcentral avses anläggning för öppen hälso- och sjukvård som omfattar fler vårdaktiviteter än läkarvård till exempel sjuksköterskemottagning. År 2010 fanns det 1 181 vårdcentraler varav 40 procent eller 475 drevs av annan vårdgivare än landstingen. Mellan åren 2006 och 2010 har antalet vårdcentraler totalt ökat med 157 och antalet vårdcentraler som drivs av annan vårdgivare har ökat med 206 stycken. Det innebär att landstingsdrivna vårdcentraler verkar ha övergått till privata enheter eller lagts ned och att nya privata enheter har tillkommit under perioden. Antalet landstingsdrivna vårdcentraler har minskat med 6,5 procent mellan 2006 och 2010 medan antalet vårdcentraler som drivs av annan huvudman än landsting har ökat med drygt 77 procent under samma period.
Köp av verksamhet 40
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
Specialiserad somatisk vård Specialiserad somatisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksam het som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.
diagram 31. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2010 fördelat per leverantör.
Privata leverantörer 15 000
Offentliga leverantörer
Miljoner kr
12 000 9 000 6 000 3 000 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Köp av verksamhet 41
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 32. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006-2010 fördelat per organisationsform. Privata företag
Ideella föreningar och stiftelser
Kommuner inkl. bolag 70
Landsting inkl. bolag
Procent
60 50 40 30 20 10 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Till skillnad från primärvården kommer den köpta verksamheten inom den specialiserade somatiska vården främst från offentliga leverantörer och då framför allt från landsting eller bolag inom den egna koncernen (62 procent) medan privata företag svarade för drygt 36 procent av den köpta verksamheten. Kostnaden för köp av verksamhet har ökat med 30 procent mellan åren 2006 och 2010. Störst ökning ser man för offentliga leverantörer med 38 pro cent medan ökningen för privata leverantörer var 18 procent under samma period. Under denna period har inga kända bolagiseringar skett inom den specialiserade somatiska vården som kan förklara ökningen för offentliga leverantörer. En förklaring kan vara att patienter får vård i annat landsting med anledning av att man inte klarar vårdgarantin i hemlandstinget. Det är framförallt köp av öppen somatisk vård som ökat, mellan 2006 och 2010 har den ökat med 43 procent mot 22 procent av köpt sluten vård. Sanno likt beror detta på att slutenvården huvudsakligen omhändertar patienter med svåra och allt mer komplexa vårdbehov samtidigt som den mindre resurskrävande vården överförs till öppen vård och att man stävar efter att utföra så mycket som möjligt i öppen vård. Man ser samma tendens inom den egenproducerade somatiska vården där öppen vård ökat med 20 procent och slutenvård med 12 procent under samma period.
Köp av verksamhet 42
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 33. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2010 fördelat på typ av leverantör, procentuell andel av totala nettokostnaden.
Privata leverantörer 14
Offentliga leverantörer
Procent
12 10 8 6 4 2 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Ekonomistatistik
Andelen köpt verksamhet från offentliga leverantörer har ökat från 11 pro cent 2006 till 12 procent 2010 medan andelen köpt verksamhet från privata leverantörer är oförändrad 8 procent. Man ser alltså inte samma ökning av köp av verksamhet inom den specialiserade somatiska vården som inom primärvården.
Köp av verksamhet 43
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 34. Antal vårdplatser inom specialiserad somatisk vård 2006–2010.
Landstingsdriven 25 000
Annan vårdgivare
Antal
20 000 15 000 10 000 5 000 0 2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB VI 2000 – Verksamhetsstatistik
Antalet vårdplatser, som rapporterats in till SKL via enkät, inom den special iserade somatiska vården har mellan 2006 och 2010 minskat med 3 procent eller 657 vårdplatser. Minskningen har främst skett inom den egna produk tionen, drygt 4 procent, däremot har vårdplatser hos annan vårdgivare ökat från 873 2006 till 1 100 år 2010 eller med 26 procent. Ökningen kan till viss del bero på att fler enheter rapporterats in till SKL.
Köp av verksamhet 44
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 35. Antal läkarbesök (1 000-tal) i specialiserad somatisk vård 2006 och 2010.
2006 10 000
2010
Antal läkarbesök
8 000 6 000 4 000 2 000 0 Landstingsdriven
Annan vårdgivare
Källa: SCB VI 2000 – Verksamhetsstatistik
Antalet läkarbesök i den öppna specialiserade vården uppgick 2010 till drygt 12 miljoner, av dessa producerades cirka 24 procent av en annan vårdgivare än landstingen. Antalet läkarbesök har ökat med 1,5 procent mellan 2006 och 2010. Antalet läkarbesök hos annan vårdgivare 2010 var 2,9 miljoner, av dessa producerades 1,1 miljoner läkarbesök av privatläkare med ersättning enligt nationell taxa. Motsvarande uppgift för 2006 var 3 miljoner respektive 1,1 miljoner läkarbesök.
Köp av verksamhet 45
Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010
diagram 36. Antal privata läkare i specialiserad somatisk öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006–2010.
Antal läkare 1 200
900
600
300
0
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SKL
Antalet privatläkare med ersättning enligt nationell taxa uppgick 2010 till 1 053 vilket är en ökning med 1,7 procent sedan 2006. Antalet privatläkare ökade stadigt mellan 2006–2009 för att sedan minska med 3,6 procent mellan 2009 och 2010. Läkare med vårdavtal ingår inte i dessa uppgifter.
Köp av verksamhet 46
Diagramförteckning 9 Diagram 1. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010 10 Diagram 2. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per leverantör 2006–2010 11 Diagram 3. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2010 fördelat per leverantör, procentuell andel av totala kostnader 12 Diagram 4. Kommunernas köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per verksamhet 13 Diagram 5. Kommunernas köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per verksamhet, procentuell andel av verksamheternas kostnader 14 Diagram 6. Kommunernas köp från privata leverantörer 2006–2010 15 Diagram 7. Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet 2006 och 2010 16 Diagram 8. Pedagogiska verksamheter – köp från fristående anordnare 2006–2010 17 Diagram 9. Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per delverksamhet 18 Diagram 10. Pedagogiska verksamheter andel barn och elever hos annan huvudman 2006–2010 19 Diagram 11. Pedagogiska verksamheter andel barn och elever hos annan huvudman 2010 20 Diagram 12. Pedagogiska verksamheter kommuner fördelade efter andel barn och elever hos annan huvudman (fristående och andra kommuner) 2010 21 Diagram 13. Vård och omsorg – köp av verksamhet 2006 och 2010 22 Diagram 14. Vård och omsorg – köp från privata leverantörer 2006–2010 23 Diagram 15. Vård och omsorg – köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat per delverksamhet 24 Diagram 16. Äldreomsorg – beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende den 1 oktober 2010 25 Diagram 17. Omsorg om funktionshindrade (0–64 år) den 1 oktober 2010 26 Diagram 18. Missbrukarvård – Frivillig institutionsvård, andel beviljade vårddygn efter typ av vårdgivare 2010 27 Diagram 19. Barn- och unga med HVB-placering enligt SoL 2006–2010, andel per huvudman 28 Diagram 20. Barn- och unga med HVB-placering enligt LVU 2006–2010, andel per huvudman 31 Diagram 21. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010 32 Diagram 22. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010 fördelat på typ av leverantör 33 Diagram 23. Landstingens köp av verksamhet 2006–2010, andel av totala nettokostnad 34 Diagram 24. Landstingens köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat på verksamhet 35 Diagram 25. Landstingens köp av verksamhet 2006 och 2010 fördelat på verksamhet, procentuell andel av totala nettokostnaden 36 Diagram 26. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård 2006–2010
Köp av verksamhet 47
Diagramförteckning
37 Diagram 27. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård från privata leverantörer 2006–2010 fördelat per organisationsform 38 Diagram 28. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård 2006–2010 39 Diagram 29. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård 2006–2010 fördelat på typ av leverantör, andel av totala nettokostnaden 40 Diagram 30. Antal vårdcentraler 2006-2010 41 Diagram 31 Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2010 42 Diagram 32. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2010 fördelat per organisationsform 43 Diagram 33. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2010 fördelat på typ av leverantör 44 Diagram 34. Antal vårdplatser inom specialiserad somatisk vård 2006–2010 45 Diagram 35. Antal läkarbesök i specialiserad somatisk vård 2006 och 2010 46 Diagram 36. Antal privata läkare i specialiserad somatisk öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006–2010
Köp av verksamhet 48
Köp av verksamhet Sveriges kommuner och landsting upphandlar allt mer verksamhet för att kunna genomföra sina uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen inom den del av ekonomin som handlar om kostnader för verksamheter som andra än den egna kommunen/landstinget driver för de egna innevånarnas del. I kommunerna har andelen köp av verksamhet ökat från 13 procent under 2006 till 17 procent under 2010. De pedagogiska verksamheterna står för den största andelen av köp av verksamhet, 49 procent under 2010, medan vård och omsorgs andel uppgår till 41 procent. Under 2010 levererade privata före tag 85 procent av den köpta verksamheten och det är också de privata företag en som står för ökningen mellan 2006 och 2010. I landstingen är ökningen markant framförallt inom primärvården och tand vården. Ökningen är tydligast vad gäller köp från privata företag. Orsaken är framförallt införandet av vårdval i primärvården där de privata företagens andel ökar från 21 till 30 procent och den bolagisering, främst inom tand vården, som under de senaste åren genomförts i sektorn.
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer
isbn 978-91-7164-743-6
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se