7164-755-9 by Sveriges Kommuner och Landsting

Nyckeltal energi och klimat 2011 Nyckeltal energi och klimat 2011

Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

Nyckeltal energi och klimat 2011 Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

Upplysningar om innehållet: Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se Åke Axenbom, ake.axenbom@energimyndigheten.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: 978-91-7164-755-9 Text: Andreas Hagnell Foto: Erika Lidén/Maskot (omslag), Adam Haglund/Maskot (s. 6 och 46), Lars Carlström/Maskot (s. 8), Andreas Hagnell (s. 12), Mattias Ahlm/Folio (s. 15), Maskot (s. 16, 24 och 30), Thomas Henrikson (s. 34), Jens Gustafsson/Folio (s. 42) Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, december 2011 Reviderad version för webb med korrigerade kartor

Förord SKL och Energimyndigheten samarbetar om nyckeltal och jämförelser för energi och klimat Klimatfrågan är vår tids största globala och nationella miljöfråga. Att begränsa klimatpåverkan är en prioriterad fråga för SKL, liksom för många kommuner och landsting. En effektiv användning av energi i verksamheter, lokaler och transporter har även betydelse för sektorns ekonomi och är något som kommuner, landsting och regioner har stor rådighet över. Kommunernas, landstingens och regionernas viktiga roll i genomförandet av energi- och klimatpolitiken uppmärksammas allt mer från statligt och EU-håll. Energi- och klimatnyckeltal på kommunal och regional nivå är av stort samhällsintresse och efterfrågas som underlag för politiska mål och uppföljningar i arbetet med energi, klimat och miljöfrågor. Detta är den första rapporten som presenterar nyckeltal för energi och klimat inom flera områden för kommuner, landsting och regioner. Den har tagits fram genom ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Energimyndigheten. Det huvudsakliga innehållet i rapporten kommer från de uppgifter om energianvändning i egna byggnader och transporter som 2011 rapporteras in av dem som sökt stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting. Varje kommun och landsting ansvarar själva för sina inrapporterade data. SKL ansvarar för bearbetningen och analysen av data samt slutsatser. Energimyndigheten har överlämnat rådatan som inrapporterats genom verktyget för energieffektiviseringsstödet samt bidragit med synpunkter och delfinansiering till rapportens utgivning. Energimyndigheten har även ansvar för officiell statistik för byggnader och transporter på energiområdet. Statistiken följer de lagar och riktlinjer som finns för framtagning av officiell statistik. Nyckeltalen i denna rapport är inte jämförbara med officiell eller annan statistik som presenteras av Energimyndigheten, där syftet och kvalitetskraven är andra. Ett särskilt tack till alla kommuner och landsting som rapporterat in sina energidata! Vi hoppas att denna nya jämförelse ska bidra till ett framgångsrikt arbete med klimat- och energifrågor i kommuner, landsting och regioner. Stockholm och Eskilstuna i december 2011

Håkan Sörman Verkställande direktör Sveriges Kommuner och Landsting

Andres Muld Generaldirektör Energimyndigheten

Innehåll 7 8

Inledning – kommuner, landsting och regioner går ofta före Klimatarbetet internationellt och nationellt

9 9 9 10 10 10 11 11 11 12 12

Sammanfattning av resultaten Inrapporteringen från energieffektiviseringsstödet (EES) Energin i egna lokaler och allmännyttiga bostäder Energianvändning per kvadratmeter i bostäder och lokaler Miljöbilar och förnybart drivmedel i egna transporter Ökad kollektivtrafik för klimatsmart resande Minskade inhemska utsläpp av växthusgaser Fler bilar och längre körsträckor... ...men mer effektiva fordon och fler miljöbilar Mindre skillnad i reseavdrag mellan könen Fler sysselsatta i miljöföretag

13 13 14 14 14 15

Om jämförelserna Arbetet med uppgifterna från energieffektiviseringsstödet Övriga data och centrala aktörer för statistik Energimyndigheten SKL och Öppna jämförelser Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada

17 Energianvändning i lokaler och bostäder 17 Energianvändning i lokaler och bostäder 18 Mängden lokal- och bostadsarea 18 Bränslemix och sol och vind 21 Frånräknad hushållsel och uppräknad fastighetsel 21 Ingenklimatkorrigering för varmåret 2009 21 Kvalitetskontroller 22 Kvalitetsbrister och begränsad jämförbarhet 25 25 27 27 27 29

Egna transporter och kollektivtrafik Fossilt eller förnybart drivmedel till bilar Fossilt eller förnybart i kollektivtrafiken Resor i kollektivtrafik Miljöbilar och energiprestanda enligt vägtrafikregistret och MFS Övriga uppgifter till EES

31 31 33 34

Utsläpp av växthusgaser Utsläppen inom Sverige har minskat Mer om uppgifterna och hanteringen av sekretess Motiv och rådighet

35 35 35 36 39 39

Invånarnas fordon, körsträckor och reseavdrag Längre körsträckor Fler har bil Ökad energieffektivitet och fler miljöbilar på senare år Färre reseavdrag och mindre skillnader mellan könen Motiv till valet av nyckeltal och rådighet för kommuner och landsting

43 43

Kvinnors och mäns fordon och resande Vad säger statistiken om bilägande, miljöbilar, körsträckor och energiåtgång?

47 47 47

Sysselsättning i miljöföretag Fler sysselsatta i miljöföretag Bakgrund och motiv

Tabellbilaga

KAP ITEL

Inledning – kommuner, landsting och regioner går ofta före Det finns en tydlig politisk vilja i kommuner, landsting och regioner att genom egna insats er bidra till att begränsa klimatpåverkan. Det görs främst genom att effektivisera energianvändningen och bidra till utbyggnaden av förnybar energi. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska offentliga verksamheter dessutom föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi.

Kommuner och landsting har många roller i klimat- och energi arbetet, som politisk arena och genom medborgardialog, samhällsplanering, egen verksamhet, upphandling, skola och utbildning, rådgivning, miljötillsyn etc. Många är även aktiva i internationella samarbeten för kunskapsutbyte och spridning av teknik och metoder. Flera av de kommunaltekniska verksamheterna som kollektiv trafik, avfallshant er ing, vatten och avlopp och energiproduktion handlar till stor del om att använda natur- och samhällsresurser på ett effektivt sätt. Sammantaget finns stora möjligheter att påverka utvecklingen på både kort och lång sikt. Kommuner och landsting går ofta före samhället i övrigt i att energieffektivisera lokaler och bostäder och ställa miljökrav på det de köper, t.ex. miljöbilar. Många arbetar metodiskt med energieffektivisering sedan flera år. De flesta kommuner har mål för att minska utsläppen av växthusgaser från det egna territoriet och den egna verksamheten. I samband

med energieffektiviseringsstödet har de allra flesta även antagit mål och strategier för att effektivisera energianvändningen i de egna verksamhet erna. I genomsnitt handlar det om cirka 10 procent till 2014 och 20 procent till 2020 jämfört med 2009 för både byggnader och transporter, med en stor spridning mellan olika kommuner och landsting. Mycket arbete återstår för att nå de ambitiösa mål för klimat, energi och miljö som många kommuner och landsting har satt upp och för att ta tillvara de stora möjligheter som finns på området. Exempelvis har flera utredningar visat att det finns stor potential för lönsam energieffektivisering i fastighets beståndet, något som spar både energi och kostnader. kostnader. Denna potential måste förverkligas. För att hämta hem energieffektiviseringen i fastigheter och transporter är det viktigt att hitta system atiska arbetssätt och lära av andra som kommit längre i arbetet. I detta arbete kan nyckeltal och jämförelser synliggöra resultat och förbättringsmöjligheter.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 7

Kapitel 1. Inledning

Klimatarbetet internationellt och nationellt Internationellt drivs klimatarbetet genom de internationella klimatförhandlingarna och ländernas egna ambitioner. Vid klimatkonferensen i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nation ella långsiktiga strategier för låga växthusgasutsläpp. EU har i sitt energi- och klimatpaket satt upp mål till 2020 för minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och energieffektivisering. I EU:s 2020-strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla finns klimatfrågan med som en del av håll barhetsperspektivet och ett av sju flaggskepps initiativ om ett resurseffektivt Europa. Ambitionen är att utveckla Europa till ett lågfossilt samhälle som inkluderar energi, transporter och förvaltning av naturresurser. Våren 2011 presenterade kommissionen ett meddelande om en färdplan för en konkurrenskraftig och utsläppssnål ekonomi till 2050. Målen följs upp med olika handlingsplaner och direktiv. Standarder och krav för energieffektivitet finns på flera produktområden, som bilar, fastigheter, elektronik, lampor etc. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska det till 2016 genomföras energi-

8 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

besparingar som motsvarar minst nio procent av den genomsnittliga slutanvändningen åren 2001–2005. Offentliga verksamheter ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi. I Sverige har detta krav omsatts bland annat i stödet för energi effektivisering i kommuner och landsting. Stödet ges för att stimulera detta arbete och lyfta fram energieffektivisering på den kommunala agendan. Som motprestation ska kommuner och landsting anta strategier med mål och handlingsplaner för sin energieffektivisering. Nationella mål för minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och energieffektivisering finns i propositionerna om en sammanhållen klimat- och energipolitik från 2009. För byggnader är målen att minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, jämfört med 1995. Mål finns också om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Regeringen arbetar nu med en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Mycket av det globala och nationella arbetet ska förverkligas på lokal nivå. Det pågår ett intensivt lokalt och regionalt arbete på många håll. Sådant arbete stöds av olika samarbeten, överenskommelser och partnerskap på både lokal, regional, nationell och internationell nivå.

KAP ITEL

Sammanfattning av resultaten Nyckeltalen i rapporten speglar främst energianvändningen i kommunens eller landstingets egna organisation. Därtill presenteras territoriella nyckeltal om utsläpp av växthusgaser, invånarnas bilinnehav, körsträckor och reseavdrag samt sysselsättning i miljö företag. Nyckeltalen visar på stora skillnader mellan kommuner och mellan regioner. Mycket beror på olika förutsättningar och avgränsningar av verksamheten medan annat även speglar olika prestanda och att det finns en stor potential för effektiviseringar.

Inrapporteringen från energieffektiviseringsstödet (EES) Datamaterialet från energieffektiviseringsstödet (EES) omfattar de kommuner och landsting som hade rapporterat in uppgifter i mitten av september 2011. De 252 medverkande kommunerna har en befolkning motsvarande 90 procent av rikets invånarantal och de 20 medverkande landstingen motsvarar 95 procent. Tillhörande nyckeltal har utformats av Energimyndigheten med stöd av referensgrupper och efter remiss till kommuner och landsting. Kvaliteten på de inrapporterade uppgifterna detta första år är ojämn. Orsakerna är både otydliga instruktioner, felrapporteringar och brister i det lokala underlagsmaterialet. Sådana kvalitetsbrister kommer att kunna rättas till genom ändringar i system och anvisningar till kommande år, och en del har korrigerats redan i år. Över hälften av kommunerna och landstingen tog fasta på en inbjudan att se över

och korrigera sina uppgifter under hösten. Vissa skillnader beror dock på olika avgränsningar och förutsättningar i de verksamheter som speglas och kommer att finnas kvar även framöver. Givet dessa skillnader behöver en kommun med lägre redovisad energianvändning inte vara mer energieffektiv än en med högre. Jämförelser bör göras med försiktighet. Det största värdet med nyckeltalen är att följa utvecklingen över tid för enskilda kommuner och landsting och för hela sektorn.

Energin i egna lokaler och allmännyttiga bostäder De kommuner som rapporterat har en kostnad för energianvändning på knappt 1800 kronor per in vånare i ägda lokaler och bostäde. Landstingen har en kostnad på knappt 250 kronor per invånare. Uppräknat till rikets befolkning motsvarar det att kommuner och landsting köper in energi för 19 miljarder kronor i ägda fastigheter.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 9

Kapitel 2. Sammanfattning av resultaten

Totala inköp av energi i ägda lokaler och bostäder kan på motsvarande sätt uppskattas till drygt 25 TWh på riksnivå. Av detta står lokalerna för 57 procent. Nivån kan jämföras med skattningen 26 TWh för samma år i en studie från WSP och Profu till SKL1. I studien ingår hushållsel och verksamhetsel fullt ut, vilket inte är fallet i de uppgifter som rapporterats in till EES. Å andra sidan omfattar EES en större rapporterad areal. Ytorna motsvarar 7,8 kvadratmeter lokalyta och 7,3 kvadratmeter bostadsyta per invånare, räknat i uppvärmd area, Atemp. Uppräknat till riket motsvarar det 68,3 miljoner kvadratmeter bostäder och 72,6 miljoner kvadratmeter lokaler. Detta är högre än i Energimyndighetens årliga urvalsundersökning. För landstingens lokaler beror det i huvudsak på att fler bolag och ytor ingår här än i en parallell insamling. Inhyrda lokaler ingår inte i inrapporteringen till EES. I landstingen motsvarar de ytterligare knappt 20 procent samtidigt som knappt 10 procent av de egna lokalerna hyrs ut. Även kommunerna hyr in en ungefär lika stor eller något större andel lokaler.

Energianvändning per kvadratmeter i bostäder och lokaler Genomsnittliga inköp av energi till bostäder år 2009 är 157 kWh/m2. I energin ingår inrapporterad inköpt el med 33 kWh/m2. Med avräkning den hushållsel som ingår så minskar värdena med 4 kWh/ m2. Värdena är inte klimatkorrigerade och ligger i nivå med tidigare undersökningar för år 2009. Landstingens lokaler använder mer energi per kvadratmeter än kommunernas, främst el. Landstingen köper in 221 kWh/m2, varav 102 kWh/m2 är el. Uppgifterna ligger ungefär i nivå med tidig are insamling av fastighetsnyckeltal genom SKL. Kommunernas lokaler använde 2009 197 kWh/m2 energi, varav 83 kWh/m2 el, efter en marginell uppräkning så att verksamhetsel påförs alla lokaler. Värmeanvändningen i kommunala lokaler ligger betydligt lägre i denna inrapportering än i tidigare urvalsstudier. En del av skillnaden förklaras av att el till värme och värmepumpar inte redovisats som värme i EES. Den kan även bero på att det i praktik en görs andra omräkningar mellan olika ytmått än vad som antagits, att det i EES ingår andra lokaler än tidigare eller att all värme inte rapporterats in.

Miljöbilar och förnybart drivmedel i egna transporter Andel fossilt fordonsbränsle för användning i personbilar och lätta lastbilar i den egna organisation en ligger på 79 procent för landsting och 84 procent för kommuner, dvs. 21 respektive 16 procent förnybart. Utöver låginblandning av förnybara driv medel i diesel och bensin står etanol/E85 för drygt 9 procent av energin och biogas för drygt 4 procent. Lägst andel fossilt, kring 50 procent har Robertsfors kommun, Landstinget Blekinge samt Vingåkers och Hedemora kommuner, samtliga på grund av stora andelar etanol. Andel miljöbilar i kommunerna var 46 procent år 2009 och 53 procent år 2010. Uppgifterna har tidigare presenterats av Miljöfordon Syd och bygger på utdrag ur Vägtrafikregistret. Den första siffran omfattar nästan samtliga kommuner och knappt 25 000 fordon, medan den senare bara gäller för drygt hälften av kommunerna. För de kommuner som genomförde granskningen båda åren har miljöbilsandelen ökat med åtta procentenheter. I landstingen var andelen miljöbilar vid årsskiftet 2010/2011 hela 75 procent av personbilarna exklusive ambulanser. Det kan jämföras med 8,3 procent i hela den svenska personbilsparken år 2010 enligt SCB. Fordonens energieffektivitet låg på i genomsnitt 0,67 kWh per kilometer år 2009 för kommunerna, vilket motsvarar 0,74 liter bensin per mil. Till 2010 har detta förbättrats till 0,64 kWh per kilometer eller 0,7 liter bensin per mil. För de kommuner som genomförde granskningen båda åren är effektiviseringen tre procent. För landstingen låg värdet vid slutet av 2010 på 0,61 kWh per kilometer, med Norrbottens läns landsting på 0,51 kWh.

Ökad kollektivtrafik för klimatsmart resande Överföring av transporter från personbilar till kollektivtrafik är ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Omfattningen av resor med kollektiv trafik är därför en intressant indikator. De flesta landsting och regioner är huvudmän för kollektivtrafiken, ofta tillsammans med länets kommuner. Ett fåtal kommuner har kvar egna kollektivtrafikbolag. För energieffektiviseringsstödet behöver endast de verksamheter som är hel- eller

Not. 1. Miljarder skäl att spara – Lönsamma energimål i kommunala fastigheter, SKL 2011, rapport av WSP och Profu.

10 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

majoritetsägda redovisas. Detta har medfört att relativt få värden finns inrapporterade för resor i kollektivtrafik, endast 59 värden, varav 9 landsting. I flera fall har det också varit missförstånd kring storleksordningen på uppgifterna. Västra Götalandsregionen ligger i särklass högst av de landsting som rapporterat in uppgifter. Mer fullständiga upp gifter om resor i kollektivtrafiken per region finns hos Trafikanalys. Antalet resor har ökat under de senaste tio åren, med sex procent mellan 2007 och 2010 och med tre procent mellan 2009 och 2010. I kollektivtrafiken är andel fossila drivmedel cirka 64 procent för landsting och 72 procent för kommuner, dvs. andelen förnybart är 36 respektive 28 procent. Det landsting som har lägst andel fossilt är Landstinget i Kalmar län med 44 procent, tack vare en hög andel RME, rapsmetylester. På ungefär samma nivå ligger Stockholms läns landsting med 47 procent, främst till följd av helt förnybar el i spårtrafiken. De kommuner som har lägst andel fossila bränslen i kollektivtrafiken är Linköping med 21 procent och Eskilstuna med 48 procent. För de två kommunerna beror det på höga andelar biogas.

Minskade inhemska utsläpp av växthusgaser I genomsnitt har de inhemska utsläppen av växthusgaser minskat från 8,4 ton per invånare 1990 till 6,3 ton år 2009. Rapporten presenterar utsläppsdata från Sveriges internationella rapportering nedbrutna till lokal nivå. Uppgifter presenteras även för sektorerna energi, transporter samt avfall och avlopp. Stora skillnader finns i utsläppen mellan kommuner beroende på främst industri och infrastruktur. Uppgifterna är lätta att använda och jämföra med andra kommuner eftersom metoden är lika för alla. På kommunnivå finns dock problem inom sektorn Energiförsörjning med att alla anläggningar inte ingår i statistiken och att sekretess gör att uppgifterna ibland fördelas ut på flera kommuner inom samma län. Samma metod används för 2000 och följande år, medan uppgifterna för 1990 är framtagna på annat sätt och utan att behöva ta hänsyn till sekretess.

Fler bilar och längre körsträckor... Indikatorerna om bilar och resande kompletterar måttet om trafikarbete i utsläppsnyckeltalen. Måt�ten påverkas av kommunens struktur liksom av invånarnas arbetsmarknad och ekonomi, men de speglar även bilberoende och miljöbelastning.

Fordonsinnehav och körsträckor per invånare har ökat över tiden. Mellan 1999 och 2010 har körsträckorna per invånare ökat med drygt 5 procent från 642 till 679 mil. Räknat i körsträcka per bil har nivån minskat något enligt SCB, efter en topp 2008. På länsnivå är körsträckan per person högst i Jämtland, följt av Värmland, Dalarna och Norrbotten. Lägst körsträcka per person och lägst innehav av fordon per person har Stockholms län, samtidigt som körsträckan per bil där är högst och innehavet av företagsbilar näst högst, efter Jämtland. Bilinnehavet har ökat kontinuerligt från 309 bilar per 1000 invånare 1974 till 463 år 2008, och sedan sjunkit något till 460 år 2010. På länsnivå är innehavet av bilar högst för Gotland följt av Dalarna och Norrbotten.

...men mer effektiva fordon och fler miljöbilar Sett till hela bilbeståndets energiprestanda har det skett en viss effektivisering efter toppåren 2004– 2006. Den genomsnittliga energiåtgången år 2010 är enligt SCB i genomsnitt 0,75 kWh per km, vilket motsvarar 0,82 liter bensin per mil. På länsnivå är fordonen mest energieffektiva i Gotlands och Västra Götalands län och minst i Stockholms och Jämtlands län. Värdena är modellberäknade av SCB och inte helt jämförbara med uppgifterna för nya bilar i kommuner och landsting. Miljöbilar är vanligast i Stockholms och Västra Götalands län, medan andelen är lägst i Jämtlands och Norrbottens län. Medel för Sverige år 2010 är 8,3 procent, jämfört med 4,5 procent år 2008. Andel nyregistrerade miljöbilar har ökat något mellan 2008 och 2010 från 32,5 till 34,4 procent. Högst andel nyregistrerade miljöbilar 2010 på länsnivå har Gotlands och Västra Götalands län.

Mindre skillnad i reseavdrag mellan könen Reseavdrag görs 2009 av 16,5 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år. Det är en liten minskning från 17,5 procent år 2000. Inom samma period har skillnaden mellan män och kvinnor nästan halverats, från en skillnad på sju procentenheter år 2000 till knappt fyra procentenheter år 2009. Högst andel med reseavdrag finns på länsnivå i Hallands och Uppsala län. Storstäder ligger lägst som kommungrupp och förortskommuner till större städer samt pendlingskommuner ligger högst. En fördjupad studie har gjorts av könsuppdelad statistik för fordon och körsträckor. Den visar

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 11

Kapitel 2. Sammanfattning av resultaten

främst att ungefär dubbelt så många bilar är registrerade på män som på kvinnor. Kvinnors fordon har kortare körsträckor. Kvinnor är mer benägna än män att köpa miljöbilar medan fordonens energi effektivitet är likartad sett till hela beståndet. Enligt Bilindex köper dock kvinnor mer energieffektiva nya fordon.

Fler sysselsatta i miljöföretag Sysselsättningen i miljöföretag har ökat både i antal och som andel av de sysselsatta mellan 2003 och 2009, från knappt 61 000 till knappt 69 000 personer. Det motsvarar en ökning från knappt 1,5 till drygt 1,6 procent av det totala antalet sys-

12 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

selsatta i Sverige. Andelen är högst i Kalmar län och i kommungruppen varuproducerande kommuner. Den är lägst i Stockholms län och i gruppen förortskommuner till större städer. Ett miljöföretag erbjuder en vara eller tjänst som antingen förbättrar miljön eller bidrar till att minska påverkan på miljön jämfört med konventionell teknik. Definitionen har utvecklats av OECD och Eurostat. Miljöfrågor är samtidigt en aspekt i allt företagande. Miljöteknik och andra miljötjänster är en växande marknad där Sverige har en framskjuten marknadsposition på flera områden. Ett samhälle som verkar för låga fossila utsläpp skap ar affärsmöjligheter för företag som utvecklar och sprider smart teknik.

KAP ITEL

Om jämförelserna Jämförelserna ska synliggöra frågor som: Hur hög är energianvändning och utsläpp av växthusgaser på olika områden? Minskar de över tid? Ökar kollektivtrafiken och gångoch cykeltrafiken som alternativ till bilen? Ökar bilresandet? Förbättras fordonens miljöprestanda? Hur utvecklas miljöteknik och sysselsättning?

Nyckeltalen ger även underlag för benchmarking, även om jämförelser får göras med försiktighet. Hur man som enskild kommun eller landsting praktiskt kan använda sig av nyckeltalen på hemmaplan som ett redskap för benchmarking finns beskrivet i rapport er från UFOS, Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor. För landstingen finns ett flerårigt arbete med fastighetsnyckeltal, medan motsvarande insamlingar från kommunerna endast genomförts vid ett par tillfällen och omfattat en mindre andel.2

Arbetet med uppgifterna från energieffektiviseringsstödet Genom inrapporteringen till energieffektiviseringsstödet finns från 2011 uppgifter om kommunernas, landstingens och regionernas energianvändning i egna fastigheter och transporter vilka dessa har stor rådighet över. SKL och Energimyndigheten har kommit överens om att presentera dessa. I en för-

sta omgång redovisas inrapporteringen från 2011 som avser 2009 års uppgifter. De medverkande kommunerna och landstingen fick också en inbjud an att korrigera och komplettera sina uppgifter under hösten 2011, vilket hälften också gjorde. En referensgrupp med tjänstemän från kommun er och landsting har träffats vid ett par tillfällen för att ge sina synpunkter på insamlingen, resultatet och presentationen. Deltagare vid mötena har varit Enver Memic, Norrköpings kommun, Helena Kock Åström, Linköpings kommun, Rebecca Sandström, Uppsala kommun, Ronja Krische, Upplands Väsby kommun, Christina Breding, Östersunds kommun, Per Björkman, Norrbottens Läns Landsting, Olof Jönsson, Kalmar kommun, Benny Blick, Jönköpings läns landsting, Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne, Jonny Leandersson, Dalslands-kommun ernas kommunalförbund, Mette Kjörstad, Tyresö kommun, Azam Forsberg, Norsjö kommun samt Martin Wetterstedt, Knivsta kommun.

Not. 2. Se www.skl.se/fastighet och www.offentligafastigheter.se

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 13

Kapitel 3. Om jämförelserna

Andreas Hagnell från SKL har hållit i projektet med beräkningsstöd från Jesper Hörnblad, Academic Works. Ansvarig på Energimyndigheten har var it Åke Axenbom. Johan Nyqvist på Energikontoret Skåne har kontaktat kommuner och landsting för kvalitetskontroll kring avvikande värden. Anders Göransson på Profu har medverkat i jämförelsen av resultaten med tidigare studier för fastigheters ytor och energianvändning.

Övriga data och centrala aktörer för statistik För kommuner och landsting, regioner och län som territorier och befolkning presenteras indikatorer för utsläpp av växthusgaser, invånarnas bilinnehav och körsträckor samt sysselsättning i miljöföretag. Uppgifterna om växthusgaser hämtas från nation ella utsläppsportalen. Övriga uppgifter har hämtats eller beställts från SCB. För kommande år är fler intressanta nyckeltal tänkbara. Kommunal och regional energistatistik presenteras årligen av SCB på uppdrag av Energimyndigheten. Ett förbättringsarbete pågår under 2010–2012. Sekretessregler för insamlade data skapar dock i flera fall hinder för redovisningen på kommunal nivå. De boendes närhet till livsmedelsbutik och andra samhällsfunktioner är exempel på andra uppgifter som kan presenteras. Uppgifter och nyckeltal om energi och klimat finns också hos Naturvårdsverket, Transportstyr elsen, Trafikanalys, Boverket, SCB, Miljöfordon Syd och branschorganisationer som Svensk Fjärrvärme, Svensk Kollektivtrafik, SABO och Svenskt Vatten.

Energimyndigheten Energieffektiviseringsstödet hanteras av Energimyndigheten. År 2010 har det sökts av 20 landsting och över 260 kommuner. En första inrapportering, av uppgifter från 2009, gjordes i mars 2011. Uppgift erna har fokus på organisationens egna fastigheter och transporter. Det är den viktigaste källan till nyckeltal för denna nyckeltalsrapport. I en handbok för kommunala energiindikatorer har Energimyndigheten tagit fram förslag till fler indikatorer. De omfattar även fjärrvärme, VA, avfall, gatubelysning och fysisk planering. En del av dessa har också kunnat rapporteras in frivilligt i samband med energieffektiviseringsstödet. En bredare översikt med användarhandledning och länkar för lokal och regional energi- och klimatstatistik finns på Energimyndighetens webb under rubriken Statistik.

14 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet för området energi och publicerar varje år offi ciell energistatistik inom bland annat områdena byggnader och transporter. Det huvudsakliga syftet med energistatistiken är att belysa den totala energi användningen på nationell nivå och den följer de lagar och riktlinjer som finns för framtagning av officiell statistik. Innehållet i denna rapp ort bygger på de uppgifter om energianvändning i egna bostäder, lokaler och transporter som 2011 har rapporterats in av de som sökt stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting från Energimyndigheten. Syftet är att ta fram nyckeltal för uppföljning av enskilda kommuners och landstings energi- och klimatarbete och uppgifterna i rapport en ska ej betraktas som statistik. Energistatistiken och nyckeltalen baseras på olika populationer, avgränsningar, definitioner och granskningsförfaranden och metoderna för insamling ser olika ut. Sammantaget innebär detta att energistatistiken och uppgifterna i nyckeltalsrapporten ej ska jämföras och det är viktigt att ha i åtanke vad syftet med re spektive källa är när uppgifterna används.

SKL och Öppna jämförelser Under rubriken Öppna jämförelser presenterar SKL jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom flera verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Jämförelserna startade 2006 och görs i dagsläget inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre, grundskola, gymnasieskola, trygghet och säkerhet samt folkhälsa. Syftet är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det ger även medborgarna insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Jämför elserna är årliga och successivt utvecklas bättre indikatorer, statistik och analys. I de flesta fall deltar statliga myndigheter som samarbetsparters: Social styrelsen, MSB, Folkhälsoinstitutet med flera. I arbetet med ”Kommunens kvalitet i korthet” presenteras en handfull miljönyckeltal: miljöbilar i organisationen, invånarnas miljöbilar, ekologiska livsmedel, återvunnet material i förhållande till insamlat samt insamlat hushållsavfall. Publicering görs på Kommun- och landstingsdatabasen, Kola da. Där finns även en årlig rapportering av fastighetsnyckeltal för landsting sedan 1999, som även omfattar uppgifter om energianvändning. SKL har även tagit fram förslag till fler miljönyckeltal för kommuner.

Ambitionen är att under kommande år vidareutveckla arbetet med jämförelser om energi och klimat. En strävan är att materialet når en så hög kvalitet att det också kan publiceras under rubriken Öppna jämförelser.

Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada Nyckeltalen i denna rapport publiceras även på Kolada, en webbplats med nyckeltal för kommuner och landsting för ekonomi, personal och verksamhet. Över 200 etablerade nyckeltal ger underlag för analyser och jämförelser, huvudsakligen baserat på officiell statistik. Det ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet. Dess-

utom finns ett antal hundra utvecklingsnyckeltal på olika verksamhetsområden, utifrån många olika projekt för jämförelser och verksamhetsutveckling. Förutom central inläggning av data finns funktion för direktinmatning från enskilda kommuner och landsting. Webbplatsen innehåller olika funktioner för val av jämförelser och presentationer. Kolada drivs av RKA, Rådet för främjande av Kommunala Analyser. Rådet är en ideell förening bildad av staten och SKL för att främja jämförelser mellan kommuner och landsting och analyser av deras verksamheter och förhållanden. Förutom att förvalta och utveckla Kommundatabasen publicerar RKA rapporter som visar hur nyckeltal och benchmarking kan användas för att synliggöra och följa upp frågor, verksamheter och stödja verksamhetsutveckling.3

Not. 3. Se www.kolada.se, www.skl.se/fastighet, www.skl.se/miljo, www.skl.se/oppnajamforelser samt www.energimyndigheten.se/statistik

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 15

Kapitel X. Kapitelnamn

16 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

KAP ITEL

Energianvändning i lokaler och bostäder Indikatorer presenteras för energianvändningen i de lokaler och bostäder som ägs av kommuner, landsting och regioner. Data kommer från kommuners och landstings in rapportering för energieffektiviseringsstödet och omfattar 252 av 290 kommuner och 20 av 21 landsting och regioner. Inrapportering gjordes huvudsakligen under våren 2011, med möjlighet att korrigera och komplettera uppgifterna under hösten. Nyckeltal för energianvändning i lokaler: >> Inköpt energi i lokaler (kWh/m2 Atemp) >> Inköpt el i lokaler (kWh/m2 Atemp) >> Inköpt energi och el i lokaler, uppräknad för verksamhetsel (kWh/m2 Atemp) >> Lokalarea (m2 Atemp/invånare) Nyckeltal för energianvändning i bostäder: >> Inköpt energi i bostäder (kWh/m2 Atemp) >> Inköpt el i bostäder (kWh/m2 Atemp) >> Inköpt energi och el i bostäder, med all hushållsel borträknad (kWh/m2 Atemp) >> Bostadsarea (m2 Atemp/invånare)

Energianvändning i lokaler och bostäder Den genomsnittliga nivån på inköp av energi till bostäder är 157 kWh per kvadratmeter uppvärmd area, Atemp. Därav är inköpt el 33 kWh/m2. Värdena minskar med cirka 4 kWh/m2 när man räknar bort

den hushållsel som köps in av kommuner och sedan betalas av hyresgästerna via hyran. Result atet 124 kWh/m2 värme ligger ungefär i nivå med tidigare studier, även om el till värme inte ingår. Enligt Energimyndighetens årliga undersökning Energistatistik för flerbostadshus 2009 var nivån på genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i allmännyttiga flerbostadshus 151 kWh/m2, exklusive el för andra ändamål än uppvärmning och räknat i areamåttet BOA. Med omräkningsfaktorn 1,2 mellan areamåtten motsvarar det 126 kWh i Atemp. I en studie till SKL av WSP och Profu var nivån 153 kWh för värme och 30 kWh fastighetsel räknat i BOA4. Omräknat i Atemp motsvarar summan 153 kWh, att jämföra med ovan nämnda 157 kWh/m2. För lokaler är inköpen av energi i medeltal 200 kWh per kvadratmeter Atemp. Av detta står elen för 85 kWh/m2. Landstingens lokaler använder något mer energi än kommunernas, främst el. Efter en

Not. 4. Miljarder skäl att spara – Lönsamma energimål i kommunala fastigheter, SKL 2011, rapport av WSP och Profu.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 17

Kapitel 4. Energianvändning i lokaler och bostäder

marginell uppräkning så att verksamhetsel beräknas för all kommunal lokalyta ligger kommunerna på 197 kWh/m2, jämfört med landstingens 221 kWh/m2. Elanvändningen i kommunernas lokaler ligger på 83 kWh/m2, medan landstingslokalerna ligger på 102 kWh/m2. Landstingens genomsnittliga energianvändning ligger aningen högre än tidigare insamling av SKL för 2009. Nivån på kommunernas användning av el i lokaler har god överensstämmelse med tidigare undersökningar. I EES ingår dock el för uppvärmning i posten el, medan det i andra studier räknas som värme. Det tyder på att det i EES samtidigt kan saknas annan ej redovisad el, som betalas av externa hyresgäster. Värmeanvändningen i kommunala lokaler i denna rapportering på 114 kWh/m2 ligger betydligt lägre än för kommunala lokaler i Energimyndighetens årliga energistatistik, där värmeförbrukningen beräknas till 151 kWh/m2 för fjärrvärmeförsörjda lokaler. Efter en nedjustering för verkningsgraden i köpt energi hamnar WSP-Profus arbete till SKL på nivån 140 kWh/m2 för köpt energi. Den uppgivna arean i Energi myndighetens statistik har bedömts vara ungefär lika med Atemp. Därmed hamnar värmenivån 26 kWh/ m2 högre än för EES. En del av skillnaden förklaras som nämnts ovan av att el för uppvärmning i EES inte särredovisats från övrig el och därför heller inte kunnat inkluderas med övrig värme. I övrigt finns ingen självklar förklaring till det intressanta resultatet att värmeanvändningen ligg er lägre i EES. Skillnaden kan även bero på att det hos kommunerna görs andra omräkningar mellan olika ytmått än vad som antagits, att olika urval och avgränsningar av lokaler gjorts vilket också ökat mängden lokaler enligt EES eller att all värme inte rapporterats in till EES. För landstingen har tidig are en liknande skillnad visats mellan Energimyndighetens årliga energistatistik och faktisk inrapportering till SKL och Kolada. Värdena för 2009 är inte normalårskorrigerade i de redovisade siffrorna och 2009 var varmare än normalt. Vid en normalårskorrigering med grad dagar eller energiindex ska den värmeanvändning som inte avser varmvatten på riksnivå räknas upp med cirka åtta procent.

Mängden lokal- och bostadsarea Bostädernas yta motsvarar 7,3 kvadratmeter per invånare i uppvärmd area, Atemp. Uppräknat till riket motsvarar det 68,3 miljoner kvadratmeter bostäder. Det ligger högt jämfört med Energimyndighetens

18 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

årliga urvalsstudie för allmännyttans bostäder och lokaler i flerbostadshus som 2009 redovisar 49,4 miljoner kvadratmeter och 2010 52,9 miljoner kvadratmeter räknat i bostadsarea och lokalarea, BOA och LOA. Det motsvarar 59,3 respektive 63,5 miljon er kvadratmeter i Atemp, uppräknat med faktorn 1,2. Den faktorn har använts av Energimyndigheten för omräkning till Atemp för de som i EES angett måtten i BOA/LOA. Egna mätningar och uppräkningar kan dock ha använt en högre faktor, 1,25 eller 1,35, vilket kan minska skillnaden mellan de två utfallen. Andra avgränsningar kan också ha gjorts så att fler ytor ingår i EES. Lokalernas yta motsvarar 7,8 kvadratmeter per invånare. Uppräknat till riket är det 72,6 miljoner kvadratmeter, varav 58,5 för kommunerna och 14,1 för landstingen. För landstingen ligger resultatet högt jämfört med tidigare inrapportering till SKL på 12,5 miljoner kvadratmeter bruksarea, BRA, vilk et är ungefär lika mycket i Atemp. Största skillnad en är att lokalerna nu ingår för AB Storstockholms lokaltrafik. Även för Örebro läns landsting är mer lokaler nu inrapporterade, medan för Region Gotland borde cirka 0,2 miljoner kvadratmeter av lokal erna klassas som kommunal verksamhet, en uppdelning som inte gjorts i EES. Även för kommunernas del ligger ytan betydligt högre än i en tidigare beräkning på 50 miljon er kvadratmeter, räknat i Atemp. Det tyder på att inrapporteringen till energieffektiviseringsstödet omfattar fler bolagsägda lokaler än vad som tidigare uppskattas finnas. Även bolagsägda industrilokaler kan vara med i inrapporteringen till EES, medan dessa inte ingår i tidigare uppskattning av lokalytor. Även här kan olika omräkningar mellan olika ytmått ha påverkat utfallet. Mängden ägda lokaler per invånare är en indikator för kostnader och lokalutnyttjande. Eftersom hyrda lokaler inte ingår i inrapporteringen, visas dock inte hela bilden. För landstingen finns uppgift er om att inhyrda lokaler står för ytterligare 20 procent. För kommunerna borde andelen vara i samma storleksordning eller något högre. Ett underlag som tyder på detta är att externa hyreskostnader motsvarar cirka 30 procent av totala lokalkostnader, samtidigt som hyresnivån kan antas vara högre för inhyrda lokaler.

Bränslemix och sol och vind Inrapportering gjordes av inköpta mängder av olika energislag samt även med olika kategorier för fjärrvärmen och fjärrkylan. Med förbättrade anvis-

karta 1. Energianvändning i kommunägda lokaler, genomsnitt per kommun enligt EES (kWh/m2 Atemp).

>260 (24 st) 220–260 (48 st) 175–220 (101 st) 145–175 (53 st) <145 (24 st) Ingen uppgift (33 st)

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 19

Kapitel 4. Energianvändning i lokaler och bostäder

karta 2. Energianvändning i kommunägda bostäder, genomsnitt per kommun enligt EES (kWh/m2 Atemp).

>220 (24 st) 175–220 (51 st) 145–175 (86 st) 125–145 (51 st) <125 (25 st) Ingen uppgift (55 st)

20 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

ningar och kompletteringar i inrapporteringen kan dessa uppgifter kommande år användas för att ange andelarna av förnybara och fossila bränslen samt utsläpp av koldioxid. I lokalerna stod fjärrvärmen för 51 procent av energin och elen för 41 procent. Olja och naturgas stod för knappt 4 procent och biobränsle och biogas för 3 procent. Därtill stod fjärrkylan för 0,8 procent. I inköpt energi till bostäder stod fjärrvärmen för 76 procent, el för 20 procent, olja och naturgas för 2 procent och biobränslen och biogas för knappt 1,5 procent. Därtill fanns små mängder stadsgas och fjärrkyla. Värme från solfångare har rapporterats in av 61 kommuner och 8 landsting, med sammantaget 5,4 GWh. Mängden el från solceller är 1,7 GWh från 6 landsting och 26 kommuner. Mängden el från vindkraft är 158 GWh från 20 kommuner, där Mjölby, Falun, Varberg och Lysekil tillsammans står för tre fjärdedelar. Det har dock inte frågats om vindelen är kommunägd eller inköpt från andra leverantörer.

Frånräknad hushållsel och uppräknad fastighetsel För att få ökad jämförbarhet mellan kommuner och mellan landsting har justeringar gjorts för att exkludera all hushållsel som ingått i inrapporterade uppgifter och inkludera all verksamhetsel i lokaler i den mån denna inte ingått i inrapporterade uppgifter. Ungefär hälften av deltagande kommuner och landsting har lämnat kompletterande uppgifter om andel av bostadsarean där hushållsel ingår i hyran/ inrapporterade uppgifter samt andel av lokalarean där verksamhetsel ingår. Hushållsel ingick i 12 procent av den kommunala bostadsarean, baserat på värden från drygt 110 kommuner. Som schablon för avräkning av hushållsel i bostäder har använts 33 kWh per kvadratmeter Atemp, vilket motsvarar Energimyndighetens schablon på 40 kWh för BOA. Efter borträkning av hushållsel för bostäder sjunker medelvärdet med 4 kWh per kvadratmeter, från 33 till 29 kWh/m2. Verksamhetsel ingick i 93 procent av lokalerna, baserat på värden från drygt 110 kommuner. För landstingen ingick verksamhetsel i 100 procent av lokalerna för de tio landsting som lämnat sådana uppgifter. Detta har sedan antagits vara fallet även för övriga landsting. För majoriteten av kommuner där verksamhetsel inte ingått för hela lokalytan har en uppräkning gjorts baserat på kommunens egna siffror för el, med schablonmässigt avdrag för fastighetsel. Schablonen för fastighetsel har antagits vara

35 kWh/m2, utifrån en sammanvägning av uppgifter från Energimyndighetens projekt Stil2. För de enstaka kommuner där verksamhetsel ingått för mindre än två tredjedelar av lokalytan har ett genomsnitt av övriga kommuners verksamhetsel använts, dvs. 48 kWh/m2 efter samma avdrag för fastighetsel. Efter uppjustering av verksamhetsel för lokaler ökar medelvärdet med cirka 3 kWh för kommunala lokaler, från 80 till 83 kWh/m2.

Ingen klimatkorrigering för varmåret 2009 I denna redovisning har ingen justering gjorts för olika värmebehov olika år. Normalårskorrigering för respektive kommun och landsting behöver göras, för att få en jämförbarhet mellan 2009 och andra år. Korrigeringar brukar göras med hjälp av graddagar eller energiindex. Det kan även bli aktuellt att klimatkorrigera över landet för ökad jämförbarhet mellan olika kommuner, även om det i dagsläget inte finns någon vedertagen metod för detta.

Kvalitetskontroller Flera olika kvalitetskontroller har gjorts av inrapporterade orimliga värden för energianvändning och fastighetsareor. Framförallt gjordes en inbjudan till samtliga kommuner och landsting att granska, korrigera och komplettera sina värden. Cirka hälften gjorde sådana kompletteringar och rättningar. I ett tjugotal fall hade anvisningarna missförståtts så att samma areor rapporterats i flera ytmått och sedan summerats av systemet. Kommuner och landsting med extrema värden har kontaktats särskilt. Sammantaget har detta förbättrat kvaliteten på materialet. För energianvändningen i bostäder och lokaler kvarstår dock extremt låga och höga värden i cirka 10 procent av uppgifterna. Vid beräkning av medelvärden har nedanstående, ganska vida, gränser för rimliga värden per kvadratmeter använts: >> Energi i lokaler: 100–300 kWh; 2 värden ligger under och 11 över gränserna. >> El i lokaler: 20–160 kWh; 9 värden ligger under och 2 strax över. >> Energi i bostäder: 100–250 kWh; 5 värden ligger under och 13 över. >> Ytterligare 5 ligger under 110 kWh och 6 ligger över 300 kWh. >> El i bostäder: 15–120 kWh; 24 värden ligger under och 4 över.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 21

Kapitel 4. Energianvändning i lokaler och bostäder

Av de senare värdena med låg eller hög nivå på el för bostäder ligger 21 stycken samtidigt inom gränserna för en rimlig total nivå för energi. Extrema värden kan ändå vara riktiga, på grund av mycket energikrävande byggnader och verksamheter eller att hyresgästerna själva står för delar av elkostnader och uppvärmning. Till exempel hade en kommun ett bestånd av uthyrda villor där varken fastighetsel eller hushållsel betalas av kommunen. I ett tiotal av de kommuner som har lägst nyckeltal för energianvändning per ytenhet i bostäder eller lokaler kontaktades projektledaren per telefon för att kommentera kommunens värde. Drygt hälften bedömde att uppgifterna stämde och speglade genomförda satsningar, medan övriga var tveksamma till eller hade inte kännedom om energianvändningen var så pass låg och om uppgifterna stämde.

Kvalitetsbrister och begränsad jämförbarhet För landstingen finns parallella jämförelser av fastigheternas energianvändning sedan 1999.5 De visar på en kraftig energieffektivisering över perioden. De värden som nu rapporterats in till Energimyndigheten ligger på totalen aningen över dessa för 2009, även om avgränsningarna ser något annorlunda ut, främst mellan el och värme. För olika landsting skiljer sig värden åt båda håll, för fem av dem ligg er EES över tio procent högre. Undersökningar av energianvändning i olika lokaltyper har även gjorts i Energimyndighetens årliga energistatistik och projektet Stil26. För kommuner är det första gången en sådan bred inrapportering gjorts. Kvaliteten på uppgifterna detta första år är ojämn. Orsakerna handlar om både otydliga instruktioner, felrapporteringar och brister i det lokala underlagsmaterialet. Sådana kvalitetsbrister kommer att kunna rättas till genom ändringar i system och anvisningar till kommande år och en hel del har korrigerats redan i år. För inrapporterad energianvändning i bostäder respektive lokaler finns efter en korrigeringsomgång fortfarande ett antal både orimligt höga och orimligt låga värden. Vissa skillnader beror även på olika avgränsningar och förutsättningar i de verksamheter som speglas.

Not. 5. Se fastighetsnyckeltal för landsting på www.kolada.se Not. 6. Se www.energimyndigheten.se/stil2

22 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Det handlar exempelvis om att byggnadsbestånden har olika åldersstruktur, olika blandning av inhysta verksamhetstyper som är olika energikrävande och att olika mix av lokaltyper ägs respektive hyrs. En utspridd befolkning och servicestruktur kan göra det svårare att rationalisera lokalanvändningen. Det varierar också i vilken utsträckning det är kommun erna eller hyresgästerna som köper in fastighetsel och verksamhetsel eller hushållsel. För att kunna särskilja olika delverksamheter behövs många mätpunkter, vilket inte alltid finns, och ett ökat mätande för med sig ökade kostnader. Mätpunkterna kan inkludera kringverksamhet som utomhusbelysning, motorvärmare etc. Sådana skillnader kommer att finnas kvar även framöver. Uppgifterna är därför i många fall inte jämförbara mellan kommuner och kommer till viss del aldrig att bli det. Det är inte säkert att en kommun med lägre värden på energiförbrukningen är mer energieffektiv än en annan, givet dessa skilda förutsättningar. För jämförelser mellan kommuner behöver därför uppgifterna användas med försiktighet. Sin viktigaste funktion har nyckeltalen för att jämföra utvecklingen över tid i samma kommun eller landsting.

Vad är fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel?

Fastighetsel är el för att driva de centrala systemen för byggnadens avsedda användning, t.ex. fläktar, pumpar, hissar, fast installerad belysning (främst i allmänna utrymmen), avfrostning av hängrännor och dylikt. Hushållsel är el för hushållsändamål, t.ex. för spis, kyl, frys, disk, tvätt, andra hushållsmaskiner, belysning, datorer, TV, annan hemelektronik och dylikt. Verksamhetsel är el för verksamheten i lokaler, t.ex. belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner och andra apparater för verksamheten, hushållsmaskiner, motor värmare, utomhusbelysning och gemen sam tvättstuga etc.

Hur mycket kan sparas i lokaler och bostäder?

I landets samtliga bostäder och lokaler används cirka 130 TWh energi, vilket motsvarar en tredje del av den slutliga energianvändningen i riket. Nästan 60 procent går till värme och varmvatten. Enligt Energieffektiviseringsutredningen7 är den lönsamma potentialen för energieffektivisering i bebyggelsen i genomsnitt cirka trettio procent mellan 2005 och 2020. Det avser den så kallade ingenjörspotentialen som representerar den ideala situationen att alla husägare får fullständig kunskap om alla tekniska möjligheter och genomför alla lönsamma åtgärder, utan incitamentsproblem mellan aktörer. På längre sikt är potentialen ännu större. I många fall kan energi användningen halveras vid mer omfattande ombyggnad av äldre hus. I en utredning till SKL8 har den lönsamma effektiviseringen i kommuners och landstingens lokaler till 2020 beräknats uppgå till drygt 35 procent, vilket motsvarar 5,6 TWh, elle r uppåt 5 miljarder kronor i årlig besparing.

Till 2050 är den totala lönsamma potentialen 50 procent, drygt 13 TWh. Utredningen uppskattade att kommuner och landsting äger cirka 62,5 miljoner kvadratmeter lokaler, knappt sju kvadratmeter per invånare, räknat i uppvärmd area, Atemp. Av dessa äger landsting och regioner 12,5 miljoner, enligt inrapportering till SKL. I allmännyttiga bostadsföretag beräknas den lönsamma effektiviseringspotentialen till 2020 till drygt 30%, motsvarande 3,6 TWh eller cirka 3 miljarder kronor i årlig besparing. Beräkningen baseras på att allmännyttan äger ungefär 49 miljoner kvadratmeter bostadsarea, BOA, enligt Energimyndighetens urvalsundersökning år 2009. För offentliga fastigheter bedöms att cirka en tredjedel av lönsamma effektiviseringsåtgärder genomförs i dagsläget: uppåt 45 procent i landstingens lokaler, 30 procent i kommunernas och 25 procent i allmännyttan. I privata lokaler är motsvarande andel endast 5 procent.

Fjärrvärme och förnybara bränslen

Fjärrvärmens utbyggnad och övergång från fossila bränslen till biobränslen och spillvärme sedan 1980-talet har varit den viktigaste anledningen till att Sverige har kunnat minska sina koldioxidutsläpp på hemmaplan. Fjärrvärmen har fortsatta expansionsplaner, samtidigt som dess monopolkaraktär i en del fall medfört en prissättning som gör att kunder söker andra alternativ för uppvärmning. El till värmepumpar har i flera fall varit ekonomiskt konkurrens kraftigt. Även fjärrkylan anses ha goda möjligheter att fylla ett ökat framtida behov av kylning i lokaler, industrier och bostäder. Även i många fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärme

har oljeeldning ställts om till biobränslen och värmepumpar. Fjärrvärmeproduktionen är i dagsläget kommunägd till cirka 60 procent. Som ägare har kommunen stor möjlighet att ställa krav på hur produktionen ska gå till. Det är vanligt att klimat hänsyn har en tydlig plats i ägardirektiven.9 Cirka 9 procent av elproduktionen är kommun ägd. Många kommuner och landsting ställer krav på förnybarhet i sin upphandling av el. Några kommuner och bostadsföretag har på senare år köpt egna vindkraftverk för leverans till egen verksamhet, något som även är skattemässigt fördelaktigt.

Not. 7. Energieffektiviseringsutredningen, Vägen till ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:110. Not. 8. Miljarder skäl att spara – Lönsamma energimål i kommunala fastigheter, rapport från WSP och Profu 2011. Not. 9. Nätvisa uppgifter om fjärrvärmens utsläpp publiceras av Svensk Fjärrvärme sedan hösten 2011, se www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrvarme/MiljoKlimat/Miljovardering-av-fjarrvarme/Sa-har-varderar-vi-fjarrvarme/

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 23

Kapitel X. Kommunernas ekonomi

24 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

KAP ITEL

Egna transporter och kollektivtrafik Indikatorer presenteras för energianvändning i egna fordon och kollektivtrafik i kommuner, landsting och regioner som organisationer. Data kommer från kommuners och landstings inrapportering för energieffektiviseringsstödet och omfattar 20 landsting och regioner och 252 kommuner. Uppgifter om miljöbilar och energiprestanda kommer från vägtrafik registret via Miljöfordon Syd och uppgifter om kollektivtrafikresande från Trafikanalys.

Nyckeltal för egna transporter >> Andel förnybart drivmedel för personbilar och lätta lastbilar (%) >> Andel miljöbilar (%) >> Energianvändning i personbilsflottan (kWh/km) Nyckeltal för kollektivtrafik >> Andel förnybart drivmedel för kollektivtrafiken (%) >> Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare)

står E85 (etanol) för drygt 9 procent av energin och biogas för drygt 4 procent. Den totala energianvändningen till egna personbilar i kommuner och landsting uppräknat till riket uppgår till cirka 0,75 TWh. figur 1. Drivmedel till personbilar m.m

Fossilt eller förnybart drivmedel till bilar Andel fossilt fordonsbränsle för användning i personbilar och lätta lastbilar i den egna organisationen ligger på 79 procent för landsting och 84 procent för kommuner, dvs. 21 respektive 16 procent förnybart, vägt efter bränslenas energiinnehåll. Totalt sett dominerar diesel och bensin med 44 respektive 40 procent. Låginblandningen av förnybara bränslen i diesel och bensin antas vara 5 volymprocent. Därutöver

Diesel (44,2%)

Bensin (39,7%)

E85 (9,3%)

Biogas (4,1%)

Naturgas (2,0%)

RME (0,1%)

Övrigt 0,5%

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 25

Kapitel 5. Egna transporter och kollektivtrafik

karta 3. Andel fossilt drivmedel till kommunens personbilar mm (%).

>96 (35 st) 95–96 (59 st) 88–95 (86 st) 70–88 (52 st) <70 (18 st) Ingen uppgift (39 st)

26 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Medelvärdena baseras på 270 inrapporterade värden, varav ett dussin uteslutits på grund av extremt höga nivåer på angivna bränslen och en handfull justerats för uppenbart fel storleksordning på angivna uppgifter. Lägst andel fossilt, kring 48–51 procent har Robertsfors kommun, Landstinget Blekinge samt Vingåkers och Hedemora kommuner, samtliga på grund av stora andelar etanol. Kring 57 procent fossilt ligger Linköping, Västerås, Trollhättan och Örebro, främst på grund av en hög andel biogas.

och 42 kommuner, varav två har justerats avseende storleksordningen på uppgifterna och tre värden varit för avvikande för att tas med. Av värdena ligg er 12 under 80 procent fossilt och 25 under 95 procent. Färre än hälften har därmed en större andel förnybart än vad som motsvarar låginblandning av RME i diesel. Den totala inrapporterade mängden bränslen till kollektivtrafiken motsvarar 2,8 TWh. Diesel med låginblandning av RME står för 62 procent av energin, el 17 procent, biogas 8,8 procent, E85 (etanol) 5,4, naturgas 4,5 och RME 1,5 procent.

figur 2. Kollektivtrafikens drivmedel.

Resor i kollektivtrafik

Diesel (62,1%)

El (17,7%)

Biogas (8,8%)

E85 (5,4%)

Naturgas (4,5%)

RME (1,5%)

Fossilt eller förnybart i kollektivtrafiken I kollektivtrafiken är andel fossilt drivmedel cirka 64 procent för inrapporterade värden från landstingen och 72 procent för kommunerna. Andelarna förnybart är därmed 36 respektive 28 procent, vägt efter bränslenas energiinnehåll. Det landsting som har lägst andel fossilt är Landstinget i Kalmar län med 44 procent, tack vare en hög andel RME, rapsmetylester. På ungefär samma nivå ligger Stockholms läns landsting med 47 procent, främst till följd av helt förnybar el i spårtrafiken. Även Landstinget Västmanland och Region Skåne har under 70 procent fossilt. De kommuner som har lägst andel fossila driv medel i kollektivtrafiken är Linköping med 21 procent och Eskilstuna med 48 procent. För de två kommunerna beror det på höga andelar biogas. Beräkningarna baseras på uppgifter från 15 landsting

För resor i kollektivtrafik finns bara 59 inrapport erade värden, varav 9 landsting. I flera fall har det också varit missförstånd kring storleksordningen på uppgifterna. Det befolkningsvägda medelvärdet för landstingen är 71 resor per invånare. Västra Göta lands-regionen ligger i särklass högst av de landsting som rapporterat in uppgifter, med 128 resor per invånare. Mer fullständiga uppgifter om antalet personresor och personkilometer i kollektivtrafiken per region finns hos Trafikanalys. De rapporteras in av samtliga regionala kollektivtrafikhuvudmän samt de kommunala trafikhuvudmännen i Lund, Luleå och Karlstad. Enligt dessa har antalet resor ökat med 6 procent mellan 2007 och 2010. Halland har haft störst procentuell ökning, medan tre län har minskat, främst Gotland. Även mellan 2009 och 2010 har antal resor ökat, med 2,9 procent. En ökning har skett i alla län utom fyra och störst är den i Kronoberg.10 Svensk Kollektivtrafik håller på att utveckla statistik även för stadsbusstrafikens prestationer och kostnader, med en planerad första presentation för 2010 års data. I miljö- och fordonsdatabasen Frida redovisas miljöprestanda för bussar mm.11 Det finns även en statistikportal i Fördubblingsprojektet.

Miljöbilar och energiprestanda enligt vägtrafikregistret och MFS Uppgifterna om bilar, lätta lastbilar och miljöbilar från inrapporteringen till energieffektiviserings stödet var inte tillräckligt väldefinierade för att kunna ge bra jämförelser detta år. Därför redovisas här i stället uppgifter om andel miljöbilar och fordonens

Not. 10. Se www.trafa.se/Statistik Not. 11. Se www.frida.port.se

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 27

Kapitel 5. Enga transporter och kollektivtrafik

karta 4. Energieffektivitet i kommunernas personbilflotta 2009 (kWh/km).

>0,75 (22 st) 0,70–0,75 (68 st) 0,65–0,70 (114 st) 0,60–0,65 (53 st) <0,60 (21 st) Ingen uppgift (13 st)

28 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

energiprestanda i kommuner som presenterats av Miljöfordon Syd (MFS) för 2009 och 2010, baserade på utdrag ur vägtrafikregistret. För landstingen har uppgifterna inte tidigare presenterats. De flesta kommuner och landsting har kompletterat sina uppgifter med fordon som varit registrerade på leasingföretag och egna bolag med organisationsnummer som inte liknat kommunens/landstingets. Lessebo och Knivsta hade år 2009 100 procent miljöbilar, följda av Stockholm, Grästorp, Göteborg och Hedemora kring 90 procent. År 2010 ligger Lessebo kvar på 100 procent, medan Knivsta minsk at till 95 procent och följs av Lerum och Trosa som ökat sin miljöbilsandel till över 90 procent. På totalen har andelen miljöbilar ökat i kommun erna från 46 procent år 2009 till 53 procent år 2010. Den första siffran omfattar nästan samtliga kommuner och knappt 25 000 fordon, medan den senare bara gäller drygt hälften av kommunerna och cirka 60 procent av fordonen. För de kommun er som genomförde granskningen båda åren har miljöbilsandelen ökat med åtta procentenheter. År 2010 medförde det en kostnad att delta i undersökningen. Nästa undersökning planeras till årsskiftet 2011/2012 och blir kostnadsfri för kommuner och landsting. För landstingen var andelen miljöbilar vid års skiftet 2010/2011 hela 75 procent av personbilar exklusive ambulanser. Både landstinget i Uppsala län

och Västra Götalandsregionen hade över 90 procent miljöbilar. Det kan jämföras med 8,3 procent i hela den svenska personbilsparken år 2010 enligt SCB. Fordonens energieffektivitet låg på i genomsnitt 0,67 kWh per kilometer år 2009 för kommunerna, vilket motsvarar 0,74 liter bensin per mil. Till 2010 har detta förbättrats till 0,64 kWh per kilometer eller 0,7 liter bensin per mil, men den senare siffran bygger på färre kommuner. För de kommuner som genomförde granskningen båda åren är effektiviseringen 3 procent. För landstingen låg värdet vid slutet av 2010 på 0,61 kWh per kilometer, med Norrbottens läns landsting på 0,51 kWh. De mest energieffektiva bilarna år 2009 hade Alvesta, Ovanåker, Eskilstuna och Sunne, med ett genomsnitt på under 0,55 kWh per fordon och kilo meter. Uppgifterna avser fordonens energiprestanda enligt tillverkare och tester och inte faktisk för brukning.12

Övriga uppgifter till EES Till EES inrapportering finns även uppgifter om körsträckor som var tänkta att ligga till grund för nyckeltal om energianvändning per kilometer samt körsträckor per årsarbetare. I flera fall var detta uppgifter som tidigare inte alls registrerats i kommunerna. Materialet innehöll alltför stora kvalitetsbrister för att presentera dessa nyckeltal för år 2009.

Fordon och utsläpp från nya bilar 2010 enligt Bilindex

Kommuner och landsting har cirka 32 000 bilar. De är föregångare i att köpa fordon med låga utsläpp av koldioxid. Om man ser till de 4 913 bilar som nyregistrerades 2010 där kommunen står som brukare och inköpare släpper de i genomsnitt ut 142 gram koldioxid per kilometer. Det ligger klart lägre än nya svenska bilar i allmänhet, på 153 gram per kilometer, och strax under

EU:s medelvärde på 146 gram per kilometer. De över 290 500 nya bilar som såldes i Sverige 2010 släppte ut 7,5 procent mindre koldioxid per kilometer jämfört med 2009. Andelen kommunägda fordon som låg på ”miljöbilsgränsen” 120 gram per kilometer eller lägre var 44,4 procent för kommunerna, vilket är 18,4 procent bättre än för hela nybilsregistreringen.13

Not. 12. Se Miljöfordon Syd: www.miljofordonsyd.se Not. 13. Bilindex, sammanställning från Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket över nybilsköpen 2010.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 29

Kapitel 5. Enga transporter och kollektivtrafik

30 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

KAP ITEL

Utsläpp av växthusgaser För kommuner och landsting, regioner och län som territorier presenteras indikatorer för utsläpp av växthusgaser. Rådigheten för kommunen, landstinget och regionen är förstås betydligt mindre på dessa områden än för utsläppen från energianvändningen i lokaler och transporter som speglas i tidigare kapitel. Ändå har drygt hälften av samtliga kommuner satt upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser i sitt territorium och antagit strategier och handlingsplaner för att nå dessa.14 Flera har också medverkat till dialog och samarbete med näringslivet för minskade utsläpp.

Här presenteras uppgifter om totala utsläpp samt huvud sektorerna energiförsörjning, transporter samt avfall och avlopp. Det är områden där kommunerna har viss rådighet. Därtill finns i statistiken även huvudsektorerna industriprocesser, jordbruk, arbetsmaskiner och användning av lösningsmedel samt olika undersektorer. Nyckeltal för utsläpp av klimatgaser i territoriet >> Utsläpp av klimatgaser (ton/invånare) >> Utsläpp av klimatgaser från transporter (ton/invånare) >> Utsläpp av klimatgaser från energiförsörjning (ton/invånare) >> Utsläpp av klimatgaser från avfall och avlopp (ton/invånare)

Utsläppen inom Sverige har minskat De inhemska utsläppen i Sverige har sjunkit sedan 1990 från 72 till 59 miljoner ton växthusgaser räknat i koldioxidekvivalenter. Per invånare har det minskat från 8,4 till 6,3 ton per år. Minskningen inom energiförsörjning är från 30 till 20 miljoner ton, dvs. från 3,5 till 2,2 ton per invånare. Inom transportsektorn är utsläppen ungefär oförändrade under perioden med 2,2 ton per invånare, med en topp under början av 2000-talet. Inom sektorn avfall och avlopp har utsläppen nästan halverats sedan 1990, från 0,4 till drygt 0,2 ton per invånare och år. Uppgifterna på kommunnivå utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras till klimat- och luftvårdskonventionerna. Fördelen med

Not. 14. Naturskyddsföreningens klimatindex 2010.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 31

Kapitel 6. Utsläpp av växthusgaser

karta 5. Utsläpp av växthusgaser 2009 (ton/invånare).

>12 (25 st) 8,0–12,0 (71 st) 5,5–8,0 (93 st) 3,5–5,5 (74 st) <3,5 (27 st)

32 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

de uppgifter som presenteras är att de är lätta att använda och går att jämföra med andra kommuner, eftersom metoden är lika för alla. På kommunnivå finns dock problem inom sektorn Energiförsörjning med att alla anläggningar inte ingår i statistiken och att sekretess gör att uppgifterna ibland behöver fördelas ut på flera kommuner inom samma län. Samma metod används för 2000 och följande år, medan uppgifterna för 1990 är framtagna på annat sätt och utan att behöva ta hänsyn till sekretess. Siffrorna om totala utsläpp speglar främst kommunernas näringslivsstruktur och infrastruktur. De industrier som släpper ut mest växthusgaser är inte jämnt fördelade över landet. Industrikommuner med stål-, cement-, raffinaderi- och annan processindustri ligger i topp med över 30 ton växthusgaser per invånare. Störst utsläpp per invånare har Lysekil med 130 ton per invånare, följt av Oxelösund med 102, Gotland 41 och Luleå med 31 ton per invånare. Dessa industrier har även stort genomslag på sektorn energiförsörjning. Värmeproduktion är i flera fall en stor källa till utsläpp, och i statistiken belastar det den kommun där värmeverket ligger, även om det försörjer andra kommuner med värme. Minst är utsläppen 2009 enligt statistiken i Sund byberg, med under 1 ton per invånare, följt av Lidingö, Tyresö och Partille. Sundbyberg har varken större industrier eller europavägar inom kommunen. För transporter registreras de högsta utsläppen 2009 på Jokkmokk, Arjeplog, Ödeshög och Härje dalen. Större vägar får ett stort genomslag i siffrorna, särskilt när de går genom glest befolkade kommun er. Inom sektorn avfall och avlopp har tre kommun er mer än ett ton utsläpp per invånare: Kumla (avfallsanläggningen SAKAB), Skara och Åmål.

Mer om uppgifterna och hanteringen av sekretess Utsläppsstatistik lokalt och regionalt från 1990, 2000 samt 2005 och följande år publiceras sedan några år av RUS (länsstyrelsernas samverkansorgan inom miljömålsarbetet) via den nationella utsläppsdatabasen. Naturvårdverket finansierar uppdateringen och uppgifterna för den internationella rapporteringen tas fram via konsortiet SMED (SCB, SMHI, IVL). Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett nät av en kvadratkilometer stora rutor med hjälp av statistik och geografiska data, om exempelvis vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter. Årligen görs retroaktiva omräkningar för att få värden som är jämförbara över tid.

Den vanligaste växthusgasen är koldioxid, men därutöver ingår metan, lustgas och olika industrigaser som per enhet har betydligt kraftfullare på verkan på växthuseffekten. Utsläppen från inter nationell sjöfart och luftfart ingår inte. I sektorn energiförsörjning ingår energiförsörjning via el- och värmeverk samt inom industrin, raffinaderier, diffusa utsläpp från bränslehantering, panncentraler samt egen uppvärmning. Det finns två stora problem när det gäller energistatistiken på kommunnivå. Urvalet är inte anpassat för redovisning på kommunnivå, vilket gör att osäkerheten är stor för kommuner med få eller små anläggningar. Dessutom medför statistiksekretessen att många kommuner får sina uppgifter sammanslagna med andra kommuner inom sitt län. Grupperingarna är dock samma för alla år. För att upprätthålla datakvaliteten på kommunnivå har man vid den geografiska fördelningen gått igenom 150 miljörapporter för de allra största utsläppskällorna och knutit de största utsläppen till deras geografiska plats. Kommuner där det totala antalet el- och värmeverk samt industrier är få eller där någon enskild anläggning är dominerande bör kontrollera rimlig heten i uppgifterna mot andra källor och egna kompletterande undersökningar. Se metodbeskrivningar och tips om egen inventering på nationella utsläppsdatabasen och hos Klimatkommunerna. För utsläpp från el- och värmeverk samt inom industrin är utsläppsdata för 1990 inte längre skyddade av statistiksekretessen och för detta år publiceras uppgifter med högre detaljeringsgrad. Transporter omfattar trafikarbetet från personbilar och andra motorfordon, slitage från däck och bromsar och vägbanan, inrikes civil sjöfart, flygtrafik och järnväg samt militär. Fördelningen av emissionerna från vägtrafik är relativt heltäckande och grundar sig på systemet SIMAIR som utvecklats av SMHI, Naturvårdsverket och f.d. Vägverket. Systemet har information om 200 000 väglänkar från hela det statliga vägnätet inklusive trafikflöden för olika fordonstyper, hastighetsgränser, kallstarts andel m.m. Motsvarande information finns även om det kommunala vägnätet för tätorter i hela Sverige, baserad på modellsimuleringar. Avfall och avlopp omfattar avfallsupplag, behandling av avloppsvatten, förbränning av farligt avfall (endast SAKAB i Kumla), trädgårdseldning, deponibränder och smådjurs avföring. Inom avfallshanteringen har utsläppen minskat med 30 procent på tio år till följd av minskat antal deponier, biologiska

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 33

Kapitel 6. Utsläpp av växthusgaser

teknologier för rening av avfall, energiåtervinning av avfall etc. Den viktigaste källan till växthusgaser i avfallssektorn är metan från avfallsupplag. Fördelningen bygger på statistik för kommunala deponier och deponerade kvantiteter hämtade ur Avfall Sveriges rapporter samt uppgifter om branschspecifikt avfall och om återtagen metangas. Avfallsupplag som lagts ned före 1994 ingår inte i fördelningen.15

Motiv och rådighet Nyckeltalen för växthusgaser ger en uppfattning om hur mycket utsläpp olika sektorer i samhället ger upphov till idag, var det finns stora energibehov och var det ger stor utdelning att effektivisera. Utsläpp av olika växthusgaser är nära sammankopplade med produktion och användning av energi. Även markanvändning och avfallshantering ger upphov till stora utsläpp. I Sverige används fossila bränslen framförallt till transporter, industriproduktion och uppvärmning. Andel förnybar energi uppgår till 47 procent år 2010. Svensk elproduktion baseras i hög grad på vattenkraft och kärnkraft som inte genererar så mycket växthusgaser. Flera undersökningar visar på stor effektiviser ingspotential inom både transporter, hushåll och in-

Not. 15. Se www.rus.lst.se/utslappsdata1.html

34 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

dustri. Sverige har exempelvis en hög genomsnittlig elförbrukning och fortfarande mer bränslestörstiga bilar än övriga Europa. Nyckeltalet anges per kommuninvånare för att ge en uppfattning om storleksordningen på utsläppen som enkelt går att jämföra med andra kommuner. Däremot speglar nyckeltalen inte invånarnas egna genomsnittliga klimatpåverkan, utan den industrioch transportstruktur som finns inom respektive kommun. Konsumtionens hela påverkan är inte heller medräknad. För växthusgaser har Naturvårdsverket gjort beräkningar som visar att Sveriges utsläpp, när hela konsumtionen är medräknad blir 25–35 procent högre jämfört med om man enbart räknar med de utsläpp som sker inom Sverige. Den kommunala planeringen ger kommunen en viktig rådighet över energianvändning och växthusgasutsläpp. Att planera transportsnålt kan ge dels funktionsblandade samhällen med korta avstånd till arbetsplatser, skola och service, dels god tillgänglighet med kollektivtrafik, till fots samt med cykel. Kommunerna kan även genom information, rådgivning, tillsyn och egna energiföretag hjälpa sina invånare och företag att minska sin energi förbrukning och göra klimatsmarta val. Kommunen har dessutom stora möjligheter att agera föregångare inom de egna verksamheterna.

KAP IT EL

Invånarnas fordon, körsträckor och reseavdrag Data om bilinnehav och fordonens miljöprestanda har tagits fram av SCB och baseras på Transportstyrelsens vägtrafikregister. Det avser samtliga bilar i trafik i kommun och län vid årsskiftet. Körsträckor beräknas av SCB med uppgifter från Bilprovningen. För fordonsinnehav finns kommunvisa uppgifter sedan 70-talet, för andel miljöbilar finns uppgifter sedan 2008, medan de flesta övriga data finns för cirka 10 år tillbaka i tiden.

Nyckeltal för fordon och resande >> Körsträckor per bil resp. per invånare (mil/år) >> Bilinnehav (bilar per 1000 invånare) >> Miljöbilar, andel i hela beståndet respektive för årets nyregistreringar (%) >> Energieffektivitet i personbilsflottan (kWh/km), hela beståndet >> Reseavdrag, andel invånare i åldern 20–64 år med reseavdrag

Längre körsträckor Mellan 1999 och 2010 har körsträckorna per invånare ökat med drygt 5 procent från 642 till 679 mil. Mycket av ökningen skedde redan till år 2000 (669 mil) och toppen under perioden nåddes 2008 med 701 mil per invånare. Räknat i körsträcka per bil har nivån minskat något enligt SCB, efter en topp 2008. Körsträckan per invånare har minskat i 90 kommuner mellan 2000 och 2010, i femton fall med över

100 mil, vilket tyder på att det kan finnas osäkerheter i statistiken på kommunnivå. På länsnivå finns en mycket marginell minskning i tre län, Västra Götalands, Stockholms och Västmanlands. På länsnivå är körsträckan per person högst i Jämtland, följt av Värmland, Dalarna och Norrbotten. Kortast körsträcka per person och lägst innehav av fordon per person har Stockholms län, samtidigt som körsträckan per bil där är högst och innehavet av företagsbilar näst högst, efter Jämtland. Kortast körsträcka per invånare har Sundbyberg, som även har lägst antal bilar per invånare. Längst körsträcka både per bil och per invånare finns i grannkommunen Solna, som har i särklass flest registrerade företagsbilar.

Fler har bil Bilinnehavet har ökat kontinuerligt från 309 bilar per 1000 invånare 1974 till 463 år 2008, och sedan

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 35

Kapitel 7. Invånarnas fordon, körsträckor och reseavdrag

figur 3. Körsträckor per bil och per invånare länsvis 2010 och 1999 (mil/år).

Per bil 1999 1500

Per bil 2010

Per invånare 1999

Per invånare 2010

Mil

1200 900 600 300

sjunkit marginellt till 460 år 2010. Sundbyberg har med 284 bilar per 1000 invånare lägst innehav och Solna högst med 665 bilar per 1000 invånare. Bortser man från företagsbilar är innehavet lägst i Stockholms stad och högst i Gällivare, Älvdalen och Munkfors, med 202 respektive strax över 500 bilar per 1000 invånare. På länsnivå är innehavet av bilar högst för Gotland följt av Dalarna och Norrbotten.

Ökad energieffektivitet och fler miljöbilar på senare år Sett till hela bilinnehavet har det skett en viss energi effektivisering efter toppåren 2004–2006, enligt SCB:s uppgifter om medelbilarnas bränsleförbrukning. Energianvändningen 2010 är i genomsnitt 0,75 kWh per kilometer, vilket motsvarar 0,82 liter bensin per mil. Utan låginblandning av etanol eller RME motsvarar en liter bensin 9,1 kWh och en liter diesel 9,8 kWh. Lägst energianvändning har bilarna i Övertorneå, Gotland, Överkalix, Pajala och Malå, med i genomsnitt under 0,73 kWh per kilometer. Högst energi förbrukning har fordonen i Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Täby och Vellinge, med i genomsnitt över 0,77 kWh per kilometer. På länsnivå är energiförbrukningen lägst i Gotlands och Västra Götalands

Norrbottens

Västerbottens

Jämtlands

Västernorrlands

Gävleborgs

Dalarna

Västmanlands

Örebro

län och högst i Stockholms och Jämtlands län. Värd ena är modellberäknade av SCB utifrån fordonens vikt och motorstyrka och inte helt jämförbara med uppgifterna för nya bilar i kommuner och landsting, som baseras på uppgifter från tillverkare och tester. Miljöbilar är vanligast i Solna, Stockholm, Nacka, Göteborg och Trollhättan, med över 14 procent i hela beståndet. Medel för Sverige år 2010 är 8,3 procent, jämfört med 4,5 procent år 2008. I Dorotea, Sorsele, Strömsund, Storuman och Arjeplog är andelen miljöbilar mindre än två procent. På länsnivå är andelen högst i Stockholms och Västra Götalands län och lägst i Jämtlands och Norrbottens län. Andel nyregistrerade miljöbilar har ökat något mellan 2008 och 2010 från 32,5 till 34,4 procent. Högst andel nyregistrerade miljöbilar 2010 finns i Trollhättan, Ånge, Degerfors, Lilla Edet och Ydre, med över 45 procent. På länsnivå är andelen högst i Gotlands och Västra Götalands län och lägst i Jämtland och Dalarna.16 Skattereglerna har tidigare gjort det relativt billigt för företag och deras anställda att köra stora och bränsletörstiga företagsbilar. Reglerna har dock justerats vilket haft stor inverkan på tjänstebilsparken i riktning mot en större andel miljöbilar och mer energieffektiva bilar med minskade utsläpp av fossil koldioxid.

Not. 16. Bilinnehav och körsträckor, se www.scb.se/Pages/standard___________313065.aspx

36 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Värmlands

V. Götalands

Hallands

Skåne

Blekinge

Gotlands

Kalmar

Kronobergs

Jönköpings

Östergötlands

Södermanlands

Uppsala

Stockholms

Riket

karta 6. Körsträckor med bil i mil per invånare 2010 (mil).

>900 (23 st) 800–900 (95 st) 700–800 (106 st) 600–700 (44 st) <600 (22 st)

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 37

Kapitel 7. Invånarnas fordon, körsträckor och reseavdrag

karta 7. Andel miljöbilar i hela beståndet av registrerade personbilar år 2010 (%).

>9 (22 st) 7–9 (59 st) 5–7 (116 st) 3–5 (70 st) <3 (23 st)

38 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Färre reseavdrag och mindre skillnader mellan könen Reseavdrag gjordes 2009 av 16,5 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år. Det är en liten minskning från 17,5 procent år 2000. Högst andel med reseavdrag finns på länsnivå i Hallands och Uppsala län. Storstäder ligger lägst som kommungrupp och förortskommuner till större städer samt pendlingskommuner ligger högst. En högre andel män än kvinnor har reseavdrag, skillnaden är knappt fyra procentenheter år 2009, och har minskat kraftigt från att ha varit sju procentenheter år 2000.17 Under åren har arbetspendlingen mellan kommuner ökat och kommuner som tidigare räknades som självständiga arbetsmarknader ingår nu i en större regional arbetsmarknad. I den första officiella indelningen 1988 fanns 111 lokala arbetsmarknader. 2008 hade antalet minskat till 75. Den kommun som har störst andel utpendlare är Sundbyberg, där 80 procent av den förvärvsarbetande befolkningen arbetade i en annan kommun år 2008. Samtidigt var det mer än 80 procent av de som arbetade i Sundbyberg som bodde i en annan kommun.18

Motiv till valet av nyckeltal och rådighet för kommuner och landsting Transporter av människor och gods har en avgörande betydelse för att samhället ska fungera. Flera samhällsmål förutsätter en väl fungerande trafik. Bilen gör det möjligt för människor att bo och arbeta på olika platser. Samtidigt drivs bilar och lastbilar i huvudsak med klimatpåverkande bensin eller diesel. Flera faktorer avgör miljöbelastningen; utformning av fordon och vägar, bränsle, antalet fordon, körsträckor och var trafiken sker. Effekterna på miljön skiljer sig mycket mellan olika transportslag, både för gods- och persontransporter. Transporter på järnväg belastar i allmänhet miljön mindre än väg- och flygtransporter.

Körsträckor, bilinnehav, miljöbilar, bränsleförbrukning och reseavdrag är komplement till uppgifterna om trafikarbete i utsläppsstatistiken och resor i kollektivtrafiken ovan. Tillsammans ger nyckeltalen viktig information om hur mycket bilåkandet bidrar till växthusgasutsläppen samt hur beteendemönstren för persontransporterna ser ut. De måste ses i relation till kommuntyp och olika lokala förutsättningar. Möjligheten att klara sig utan bil varierar kraftigt mellan kommunerna och i olika delar av landet. Behovet av transporter styrs av hur samhället utformas, var vi bosätter oss, avstånd, färdvägar och färdsätt mellan bostad, arbete, service och fritid. Kollektivtrafikens utbyggnad och olika storlek på arbetspendlingen är viktiga förklaringar till varför körsträckorna varierar mellan kommuner. Bilinnehav är också en inkomstfråga. I vissa storstadskommuner med höga inkomster är bilinnehavet högt trots att goda förutsättningar finns att klara vardagen utan bil. Bilinnehav är också en fråga om familjesammansättning och vanor. Det har exempelvis blivit vanligare att föräldrar skjutsar sina barn med bil till och från skola och förskola. Detta bidrar till både sämre trafiksäkerhet, ökad miljöpåverkan och att barnen rör sig mindre. Bilpooler kan vara ett intressant alternativ till egen bil, och det finns kommuner som på olika sätt stödjer sådana. Kommuner och landsting har inget direkt inflytande över invånarnas bilägande och bilkörande. Däremot kan de med infrastrukturplanering och kollektivtrafiksatsningar göra det enklare att få tillgång till många samhällsfunktioner utan bil, exempelvis skola, dagis, handel, sjukvård och avfallsåtervinning. Tillgång till bra cykelvägar separerade från annan trafik är i många fall en förutsättning för att människor ska välja att cykla i stället för att ta bilen. Flera kommuner och landsting arbetar med kampanjer och andra åtgärder för att främja cykling och kollektivtrafik. Stor effekt har kunnat nås genom olika projekt om hållbart resande, ”vandrande skolbussar” och cykling. Bilinnehav och körsträckor kan i viss mån spegla hur långt kommunen har kommit i att skapa förutsättningar för människor att klara sig utan bil.

Not. 17. Statistik om reseavdrag, se www.scb.se Not. 18. Källa: SCB om pendling.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 39

Kapitel 7. Invånarnas fordon, körsträckor och reseavdrag

karta 8. Reseavdrag, andel personer med reseavdrag i befolkningen 20–64 år 2009 (%).

>30 (40 st) 24–30 (66 st) 18–24 (95 st) 12–18 (66 st) <12 (23 st)

40 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

transporter

Transporter stod 2009 för 25 procent av den slutliga energianvändningen och 43 procent av de totala koldioxidutsläppen i landet.19 Vägtrafik en står för över 90 procent av transporternas växthusgasutsläpp och privatbilismen för en betydande del. Utvecklingen av transportsektorn är därför mycket viktig för vår klimatpåverkan. Transportinfrastrukturen tar också mycket mark i anspråk. Av resandet inom Sverige på väg, järnväg och sjö utgör kollektivtrafiken idag 18 procent av alla personkilometer. På 1950-talet var kollektivtrafikens andel nära 50 procent. Därefter har det totala resandet (exklusive flyg) i kilometer nästan sexfaldigats, vilket inneburit att kollektivtrafikens betydelse har minskat, både mätt i personkilometer och andel av resandet. Det senaste decenniet har dock resandet med kollektivtrafik ökat i absoluta tal och även marginellt ökat som andel av det totala resandet.20 Under 2010 minskade koldioxidutsläppen från nya bilar mer än någonsin. Minskningen

från 164 gram/km till 151 gram/km motsvarar en minskad bränsleförbrukning på 30 miljoner liter och en sänkning av koldioxidutsläppen med 70 000 ton. Trots det ökar den totala mängden utsläpp från vägtrafiken, med 100 000 ton enligt Transportstyrelsen. Den rekordartade minskningen från nya personbilar räcker inte för att kompensera för den ökade trafiken.21 Bilindex som tas fram av Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket inne håller statistik över antal nya bilar av olika typ och deras bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, före lade per kommun samt mellan män och kvinnor. Det finns en synbar skillnad mellan vilka bilar män och kvinnor köper. Kvinnor köper i genomsnitt bilar som är mer energieffektiva och har lägre utsläpp av koldioxid än män. Skillnad erna 2010 var cirka 5 procent. Anledningarna är flera och värda att studera närmare.22

Not. 19. Energimyndigheten, Energiläget 2010 Not. 20. Trafikanalys, Lokal och regional kollektivtrafik 2010 Not. 21. Transportstyrelsen 2011 om nya bilar och utsläpp. Not. 22. Bilindex 2010 från Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 41

Kapitel X. Kapitelnamn

42 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

KAP IT EL

Kvinnors och mäns fordon och resande Underlaget till detta kapitel kommer från ett uppdrag till SKL från FOI och baseras på data från SCB23. Syftet är att undersöka vilka könsskillnader som speglas i statistiken samt vad som är känt från forskning om skillnader och vad kommuner och landsting kan göra åt detta.

Det finns många studier som visar på att kvinnor och män reser olika, både i Sverige och i andra länder. Skillnaderna består i korthet av att män reser längre och oftare med bil än vad kvinnor gör medan kvinnor däremot åker mer kollektivt och oftare har delade resor, dvs. fler ärenden per resa, än männen. Dessa skillnader kan delvis förklaras med den könsbundna arbetsdelning som sker i hushåll med barn medan det är svårare att förklara varför ensamstående kvinnor och män utan barn transporterar sig så olika. När energiåtgången för resor räknats fram för ensamstående kvinnor och män utan barn skiljer den sig avsevärt, mest beroende på att singelmän köper mycket mer drivmedel än vad kvinnor gör. Exempel på hur man i kommuner kan arbeta med att främja jämställdhet inom transportsektorn handlar t.ex. om att åstadkomma en jämn fördelning av makt och inflytande inom beslutande organ samt att utreda konsekvenserna av trafikförslag avseende ekonomi och obetalt arbete. Trygghets-

höjande åtgärder är något som värderas högre av kvinnor än av män. Busschaufförernas utbildning, bemötande och körstil är ett annat område som kan påverka män och kvinnor olika.

Vad säger statistiken om bilägande, miljöbilar, körsträckor och energiåtgång? Det är ungefär två gånger så vanligt att män äger en bil, dvs. har den registrerad på sig, som att kvinnor gör det. De bilar som är ägda av män har en något längre genomsnittlig körsträcka än de ägda av kvinnor, i genomsnitt är skillnaden 6 procent. När det gäller bilens energieffektivitet, mätt i kWh per km för hela beståndet, är skillnaden ytterst liten mellan bilar ägda av män och av kvinnor. (Anm. Uppgifter från Bilindex om nya bilar visar dock på sådana skillnader; för 2010 är kvinnors bilar cirka 5 procent effektivare.) Sammantaget innebär dessa resultat att energiåtgången för resor med bilar ägda av män

Not. 23. Carlsson-Kanyama A. och Åkerström J. 2011. Genusaspekter på transporter –litteraturstudie och bearbetning av statistik om kvinnligt och manligt bilägande och bilanvändning. FOI memo 3728.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 43

Kapitel 8. Kvinnors och mäns fordon och resande

är dubbelt så hög som för bilar ägda av kvinnor. Det är i alla län i Sverige vanligare att kvinnor äger en miljöbil än att män gör det. Dvs. andelen miljöbilar är större för fordon ägda av kvinnor än för fordon ägda av män. De regionala skillnaderna är dock större än skillnaderna mellan könen.

Kvinnor nyregistrerar miljöbilar i större utsträckning än män och skillnaden i nyregistrerade miljö bilar mellan könen är större än skillnaden i innehav av miljöbilar. Om trenden håller i sig ökar alltså skillnaden mellan könen i ägande av miljöbilar.

figur 4. Andel bilar per 1000 män respektive kvinnor för alla län i Sverige år 2010. Kvinnor 600

Män

Antal

500 400 300 200 100 0 Stockholms Uppsala V. Götalands Skåne Västerbottens Kronobergs Östergötlands Jämtlands Hallands Jönköpings Gotlands Örebro Södermanlands Kalmar Värmlands Västmanlands Blekinge Gävleborgs Västerbottens Dalarnas Norrbottens

Figur 4 visar bilinnehav i bilar per 1000 män och 1000 kvinnor i respektive län. I alla län äger män bilar i större utsträckning än vad kvinnor gör. Stockholms län har det lägsta antalet bilar per invånare både när det gäller kvinnor och män. Gotlands län har de mest jämställda ägarförhållandena, medan skillnaderna är störst i Västmanlands, Västerbottens och Jönköpings län. Medelinkomsten förklarar inte skillnader i jämställt ägande av bil på länsnivå. Jämfört med år 2000 har kvinnor i genomsnitt ökat sitt bilägande och män minskat sitt, sammantaget har ägandet av bil ökat över denna tid.

figur 5. Körsträckor per år, län och kön år 2010, sorterat efter männens körsträckor. Kvinnor 1500

Män

Mil per år

1400 1300 1200 1100 1000 900 800 Gotlands Blekinge Stockholms Gävleborgs Dalarnas Västernorrlands Västerbottens Västmanlands Örebro Norrbottens Skåne Östergötlands Södermanlands Kalmar Jämtlands Värmlands Hallands Jönköpings V. Götalands Kronobergs Uppsalas

I figur 5 visas för varje län i Sverige den genomsnittliga körsträckan, i mil per år, för bilar ägda av män respektive av kvinnor. I alla län har bilar ägda av män längre körsträckor per år än bilar ägda av kvinnor i samma län. I Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Kronobergs län är skillnaden i körsträckor som störst, med över 8 procent längre körsträckor på bilar registrerade på män. I Gotlands län är skillnaderna minst. I genomsnitt för riket har bilar ägda av män cirka 6 procent längre körsträcka varje år än bilar ägda av kvinnor.

44 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

figur 6. Andel miljöbilar av hela beståndet i %, per län och kön år 2010. Kvinnor

Jämtlands Norrbottens Gotlands Gävleborgs Västerbottens Dalarnas Västernorrlands Värmlands Blekinge Kalmar Skåne Västmanlands Jönköpings Örebro Södermanlands Uppsala Kronobergs Hallands Östergötlands Stockholms V. Götalands

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Män

Andel

Figur 6 visar andelen miljöbilar av alla bilar i Sveriges län, uppdelat på kön. Exempelvis visas att av alla bilar ägda av kvinnor i Hallands län är 7,1 procent miljöbilar och av alla bilar ägda av män i Hallands län är 6,0 procent miljöbilar. Figuren visar att kvinnor synes mer benägna än män att äga en miljöbil, men skillnaderna mellan könen är små. De regionala skillnaderna är större än skillnaderna mellan kvinnor och män. Som exempel är det två och en halv gång så vanligt att en man i Västra Götaland äger en miljöbil som att en kvinna i Jämtland gör det. I topp när det gäller privatägda miljöbilar ligger Västra Götalands, Stockholms och Östergötlands län.

figur 7. Andelen av nyregistrerade bilar som är miljöbilar, uppdelat på län och ägarens kön år 2010. Kvinnor 50

Män

Andel

40 30 20 10

Norrbottens Jämtlands Stockholms Dalarnas Skåne Västerbottens Gävleborgs Kronobergs Västernorrlands Västmanlands Blekinge Värmlands Kalmar Hallands Jönköpings Södermanlands Uppsala Gotlands Östergötlands Örebro V. Götalands

Skillnaderna mellan könen är tydligare när det gäller nyregistrerade miljöbilar, vilket framgår av figur 7. Störst är skillnaden mellan könen i Västernorrland.

figur 8. Andel av kvinnor och män som gjort reseavdrag år 2009. Kvinnor 30

Män

Andel

25 20 15 10 5 Stockholms Jämtlands Östergötlands Gotlands Gävleborgs Västerbottens Norrbottens Jönköpings Västmanlands Blekinge Skåne Kronobergs Örebro Värmlands Kalmar Dalarna Västernorrland V. Götaland Södermanlands Hallands Uppsalas

0 I Figur 8 visas hur stor andel av kvinnorna respektive männen i Sveriges län som gjort avdrag för resor under 2009. Vi ser att avdragen är jämnare utspritt mellan könen än vad ägande av bil är. (Jämför med Figur 4). Skillnaden har också minskat sedan år 2000.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 45

Kapitel X. Kapitelnamn

46 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsl채pp i kommuner och landsting

KAP ITEL

Sysselsättning i miljöföretag Data för sysselsättning i miljöföretag på kommunnivå finns på SCB:s webbplats för åren 2003–2009. Enligt SCB är datakvaliteten bra även på kommunnivå. Att redovisa en könsuppdelad statistik på kommunnivå har dock inte bedömts som möjligt. Som sektorn är definierad finns en klar övervikt för män.

Nyckeltal för miljöföretagande >> Sysselsatta i miljöföretag (% av sysselsatta)

Fler sysselsatta i miljöföretag Sysselsättningen i miljöföretag har ökat från knappt 61 000 till knappt 69 000 personer mellan åren 2003 och 2009. Det motsvarar en ökning från knappt 1,5 till drygt 1,6 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Antalsmässigt nåddes en topp år 2008, liksom för det totala antal sysselsatta, med drygt 70 000 i miljöföretag. Andelen i miljöföretag år 2009 är högst i Emma boda, Ludvika och Ragunda kommuner samt i Kalm ar län. Lägst är den i Salems, Vaxholms och Nykvarn kommuner samt i Stockholms län. Övriga storstadslän och Gävleborg ligger också jämförelsevis lågt, medan Dalarna, Kronoberg och Västmanland ligg er högt. Sett till kommungrupper är andelen lägst i förortskommuner till storstäder och högst i varuproducerande kommuner.24

Bakgrund och motiv Miljöteknik och andra miljötjänster är en snabbt växande marknad där Sverige i flera fall har en framskjuten marknadsposition. Miljötjänster kan ses som en aspekt i hela näringslivet. Samtidigt finns en internationell definition av miljöföretag från OECD och Eurostat. Sysselsatta i miljöföretag ger en indikation på hur viktig sektorn är i kommunen och hur den utvecklas. Kommuner och regioner kan bidra till företagen genom sitt vanliga näringslivsfrämjande arbete. Flera kommuner och regioner har haft särskilda satsningar på stöd och utveckling för miljöteknik, ofta i samarbete med högskolor och ibland genom riktade upphandlingar. Enligt definitionen erbjuder miljöföretag en vara eller tjänst som antingen förbättrar miljön eller bidrar till att minska påverkan på miljön jämfört med konventionell teknik. Området omfattar arbete med att mäta, reducera luftutsläpp, hantera avlopps-

Not. 24. SCB:s statistik, se www.scb.se/Pages/TableAndChart____274078.aspx

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 47

Kapitel 9. Sysselsättning i miljöföretag

vatten, avfall, förorenade områden, vattenrening, bullerreduktion, miljöövervakning, resurseffektivisering, materialåtervinning, förnybar energi, energi effektivisering, hållbart lantbruk, skogsbruk och fiske, ekoturism, naturvård etc. Primära miljöföre-

tag har minst hälften av sin verksamhet på området medan sekundära har mindre än hälften.25 Exempel på svenska och internationella tekniska lösningar med stor potential för hållbar energi användning presenteras av WWF.26

karta 9. Andel av sysselsatta som arbetar i miljöföretag år 2009 (%).

>3,0 (25 st) 1,8–3,0 (72 st) 1,0–1,8 (117 st) 0,7–1,0 (51 st) <0,7 (25 st)

Not. 25. ”Environmental goods and services in Sweden 2002–2005”, SCB/Eurostat. Not. 26. Se www.climatesolver.org

48 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Tabellbilaga 50 51 52 60 68 76 84 92 100 108

Tabell 1. Nyckeltal för lokaler och bostäder, landsting och regioner. Tabell 2. Nyckeltal för transporter och kollektivtrafik, landsting och regioner. Tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. Tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. Tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. Tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län. Tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. Tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. Tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län. Tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län.

Tabellernas uppgifter finns även i Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se, och som dokument för nedladdning på www.skl.se/klimat. Alla basuppgifter som rapporterats in för energieffektiviseringsstödet finns på www.projectplace.se, dit projektledare i kommuner och landsting hösten 2011 fått en inbjudan från SKL.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 49

Tabellbilaga

tabell 1. Nyckeltal för lokaler och bostäder, landsting och regioner.

Energi normalårskorrigerad graddagar (kWh/m2)

Energi normalårskorrigerad energiindex (kWh/m2)

Inköpt energi inkl el (kWh/m2 A-temp)

Inköpt el (kWh/m2 A-temp)

Area bostäder (m2/ inv)

217,8

99,0

2,0

210,2

101,1

215,2

215,4

152,0

38,6

0,03

Medel vägt

220,7

101,7

1,5

216,0

109,1

234,4

230,1

153,8

47,2

0,01

109,1

32,5

0,05

Inköpt el (kWh/m2 A-temp)

Medel ovägt

Kommun

Inköpt energi inkl el (kWh/m2 A-temp)

Inköpt el (kWh/m2 BRA)

A2. Bostäder enligt EES 2009

Inköpt energi inkl el (kWh/m2 BRA)

A1b. Lokaler enligt Landstingens fastighetsnyckeltal år 2009

Area lokaler (m2/inv)

A1. Lokaler enligt EES år 2009

Stockholms läns landsting

225,4

108,2

1,5

238*

113,0

248,0

Landstinget i Uppsala län

263,2

115,1

3,0

237,0

110,0

244,0

244,0*

Landstinget i Sörmland

245,3

104,4

1,6

213,4

102,2

216,2

218,0

Landstinget i Östergötland

245,0

108,7

1,4

220,0

107,1

221,8

221,5

Landstinget i Jönköpings län

215,3

99,6

1,5

217,1

101,8

223,2

223,2*

Landstinget Kronoberg

227,2

106,4

1,4

214,6

102,5

220,2

Landstinget i Kalmar län

190,6

91,8

1,6

195,0

93,4

199,4*

199,4

Region Gotland

173,1

74,9

8,0

188,2

111,7

190,5

190,5*

Landstinget Blekinge

245,4

114,0

1,9

219,5

109,1

227,8

Region Skåne

239,6

110,5

Region Halland

1,1

230,5

113,3

235,9

1,5

218,2

102,8

221,7

221,7*

176,8

35,9

0,03

Västra Götalandsregionen

203,8

96,0

1,1

203,0

102,0

208,0

Landstinget i Värmland

174,4

93,1

1,3

178,4

93,7

179,6

179,6*

Örebro läns landsting

229,6

90,7

2,0

195,8

99,4

196,2

196,2*

143,0

54,7

0,12

Landstinget Västmanland

224,1

82,7

1,6

204,0

82,2

210,9

210,9*

138,6

50,0

0,01

Landstinget Dalarna

176,2

90,8

1,6

177,2

91,0

181,1

181,1*

Landstinget Gävleborg

202,4

87,9

1,4

201,2

86,9

206,0

206,0*

183,0

44,1

0,04

161,4

14,4

0,33

Landstinget Västernorrland

204,7

92,6

2,2

203,0

93,0

208,0

211,0

Jämtlands läns landsting

197,1

84,9

1,4

196,7

83,4

201,4

200,2

Västerbottens läns landsting

254,6

127,9

2,0

248,9

128,0

255,0

255,8

Norrbottens läns landsting

218,7

100,2

2,1

215,5

97,5

224,5

* Värdet har hämtats från alternativ beräkning

50 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 2. Nyckeltal för transporter och kollektivtrafik, landsting och regioner. A4. Transporter och fordon

Fossilt drivmedel i kollektivtrafiken (%) 2009 EES

80,2

0,61

73,1

80,4

64,6

66,4

921,1

950,4

Medel vägt

79,0

0,61

75,4

63,8

133,9

136,7

1352,1

1372,3

46,9

342,2

343,7

2412,9

2417,3

80,4

84,6

1310,6

1690,5

33,9

34,2

678,9

684,3 781,6

Personkm per invånare 2010 Trafa

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

Kommun

Personkm per invånare 2009 Trafa

Energiprestanda personbilar (kWh/ km) 2010 MFS

Resor med kollektivtrafik per invånare 2010 Trafa

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Resor med kollektivtrafik per invånare 2009 Trafa

A5. Kollektivtrafik

Stockholms läns landsting

68,5

0,57

82,8

Landstinget i Uppsala län

68,7

0,66

91,1

Landstinget i Sörmland

86,6

0,57

79,7

Landstinget i Östergötland

92,0

0,54

64,2

94,6

62,1

60,9

835,0

Landstinget i Jönköpings län

75,1

0,66

69,7

91,5

48,3

48,1

586,2

587,4

Landstinget Kronoberg

75,9

0,71

70,3

90,8

32,5

38,1

708,6

723,1

77,9

Landstinget i Kalmar län

94,7

0,61

38,7

44,4

28,6

29,2

714,6

730,8

Region Gotland

93,3

0,56

77,6

95,3

20,0

20,3

499,4

508,6

Landstinget Blekinge

48,4

0,66

88,2

49,6

51,7

930,5

958,0

Region Skåne

62,7

0,62

85,3

110,1

115,8

1756,1

1679,0

0,61

79,4

41,6

45,1

873,5

1026,0

Region Halland

69,3

Västra Götalandsregionen

58,7

0,65

90,4

82,4

140,7

143,5

1278,1

1316,1

Landstinget i Värmland

75,5

0,65

84,8

95,3

45,2

45,5

1040,5

1039,2

Örebro läns landsting

85,7

0,60

78,4

91,9

43,8

43,6

435,2

425,7

Landstinget Västmanland

89,7

0,61

72,6

58,2

34,4

36,7

447,7

477,6

Landstinget Dalarna

92,4

0,54

63,0

48,6

47,8

1171,8

1180,0

Landstinget Gävleborg

85,2

0,62

67,7

78,7

44,5

46,0

911,0

920,8

Landstinget Västernorrland

72,5

0,65

88,8

38,6

41,7

693,2

647,5

Jämtlands läns landsting

93,9

0,70

23,9

43,1

45,9

732,8

780,6

Västerbottens läns landsting

89,3

0,55

61,3

35,6

38,4

710,3

767,7

Norrbottens läns landsting

94,5

0,51

76,4

33,6

34,0

615,9

616,7

94,1 95,3

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 51

Tabellbilaga

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

Kommun

Stockholms län

205,3

75,5

153,0

75,1

6,0

Botkyrka

261,9

95,2

261,9

95,2

4,4

Danderyd

196,5

115,5

199,0

118,0

4,7

Ekerö

197,4

129,3

197,4

129,3

4,4

Haninge Huddinge

173,7

75,1

i.u.

5,1

Järfälla

257,2

136,4

i.u.

4,3

Lidingö

252,0

129,2

i.u.

5,2

Nacka

251,5

105,3

i.u.

3,0 4,4

Norrtälje Nykvarn

204,5

91,7

i.u.

Nynäshamn

224,0

121,2

224,0

121,2

4,7

Salem

196,6

102,5

i.u.

4,5

Sigtuna

184,7

74,1

i.u.

5,2

Stockholm

231,7

65,2

i.u.

6,2

Sundbyberg

49,6

15,7

55,0

21,2

33,8

Sollentuna Solna

Södertälje

270,2

149,4

270,2

149,4

5,6

Tyresö

203,9

125,7

i.u.

3,8

Täby

195,2

97,1

i.u.

5,1

Upplands Väsby

221,4

131,5

221,4

131,5

3,8

Upplands-Bro

210,0

104,5

i.u.

4,8

Vallentuna

183,2

93,7

i.u.

4,5

Vaxholm Värmdö

164,7

89,0

i.u.

4,0

Österåker

232,9

73,2

i.u.

4,6

Uppsala län

191,3

76,6

192,1

80,8

5,2

Heby

252,5

101,1

253,8

102,4

3,5

Håbo

292,5

118,9

292,5

118,9

4,9 3,2

Enköping

Knivsta

195,3

85,1

i.u.

Tierp

230,4

85,2

i.u.

6,6

Uppsala

173,8

70,1

180,0

76,3

5,2

Älvkarleby

6,6

Östhammar Södermanlands län

181,6

69,6

181,0

83,8

7,0

Eskilstuna

244,4

70,5

i.u.

6,5

Flen

202,9

99,0

202,9

99,0

7,2

Katrineholm

138,1

0,0

i.u.

6,8

Nyköping

117,1

61,8

i.u.

9,8

Gnesta

52 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

Kommun

Oxelösund

199,6

60,6

i.u.

7,9

Strängnäs

163,5

71,7

163,5

71,7

4,5

Trosa

224,5

86,9

i.u.

4,3

Vingåker

178,2

64,1

i.u.

7,4

Östergötlands län

207,2

71,2

210,6

74,6

5,9

Boxholm

284,8

146,9

290,7

152,8

5,2

Finspång

172,4

84,0

174,9

86,6

6,9 3,2

Kinda

207,2

75,1

207,2

75,1

Linköping

200,9

66,9

206,5

72,5

5,1

Mjölby

178,7

65,0

178,7

65,0

8,6

Motala

189,8

74,0

189,8

74,0

4,5

Norrköping

223,9

73,3

224,3

73,7

6,5

Söderköping

325,8

100,7

365,3

140,2

4,1

Vadstena

151,2

42,7

151,2

42,7

9,4

Valdemarsvik

185,6

47,0

208,5

69,9

7,1

Ydre

174,5

70,4

174,5

70,4

9,3

Åtvidaberg

272,6

80,6

272,6

80,6

4,5

Ödeshög

178,0

56,4

178,0

56,4

7,2

Jönköpings län

183,2

86,1

178,7

78,9

7,1

Aneby Eksjö

145,3

0,0

i.u.

5,1

Gislaved

171,3

75,0

171,3

75,0

7,4

Gnosjö

144,0

96,3

i.u.

6,7

Habo

114,3

39,1

114,3

39,1

5,8

Jönköping

175,1

83,3

175,1

83,3

7,9

Mullsjö

229,8

1,0

235,2

6,4

5,7

Nässjö

185,7

76,6

185,7

76,6

7,1

231,7

102,0

231,7

102,0

5,7

Vetlanda

251,5

134,1

i.u.

6,4

Värnamo

190,6

85,2

i.u.

7,0

Kronobergs län

201,9

90,8

195,1

93,3

6,8

Alvesta

131,8

24,7

i.u.

6,8

Ljungby

193,3

82,6

193,3

82,6

5,9

Markaryd

205,8

78,4

i.u.

5,6

Sävsjö Tranås Vaggeryd

Lessebo

Tingsryd Uppvidinge

167,7

56,0

i.u.

7,8

Växjö

225,5

110,4

i.u.

6,8

Älmhult

197,3

106,0

197,3

106,0

8,7

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 53

Tabellbilaga

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

Kalmar län

165,2

57,9

185,6

68,3

6,1

Borgholm

139,9

27,0

139,9

27,0

4,8

Emmaboda

119,1

32,3

119,1

32,3

10,5

Kommun

Hultsfred

245,4

73,4

251,4

79,4

8,1

Högsby

201,9

80,2

201,9

80,2

8,3

Kalmar

169,5

61,8

172,4

64,8

5,5

Mönsterås

217,0

67,3

218,7

69,0

5,7

Mörbylånga

270,0

173,7

270,0

173,7

3,7

Nybro

178,3

67,5

178,3

67,5

8,0

Oskarshamn

100,0

30,9

i.u.

11,3

Torsås

136,1

11,6

136,1

11,6

5,9

Vimmerby

171,6

62,7

171,6

62,7

7,0

Västervik

207,6

81,8

247,4

121,7

1,3

Gotlands län

173,1

74,9

i.u

8,0

Gotland

173,1

74,9

i.u.

8,0

Blekinge län

161,6

74,4

170,0

94,6

6,8

Karlshamn

211,8

84,4

i.u.

5,7 5,5

Karlskrona

141,7

76,3

i.u.

Olofström

169,4

94,0

170,0

94,6

8,7

Ronneby

150,0

49,2

i.u.

10,1

Sölvesborg

166,6

99,1

i.u.

6,2

Skåne län

181,0

76,9

179,6

74,1

5,4

Bjuv Bromölla

196,6

65,8

i.u.

6,4

Burlöv

265,1

96,7

265,1

96,7

3,7

Båstad

218,4

97,7

i.u.

3,9

Eslöv

197,7

61,1

198,0

61,4

4,7 4,5

Helsingborg

157,8

68,1

157,8

68,1

Hässleholm

210,5

100,6

i.u.

6,9

Höganäs

226,1

101,3

i.u.

5,1

Hörby

209,9

84,1

221,4

95,7

4,7

Höör

159,9

79,7

i.u.

4,1

Klippan

147,3

62,1

i.u.

9,4

Kristianstad

167,4

61,8

167,4

61,8

8,8

Kävlinge Landskrona

154,8

52,9

i.u.

5,1

Lomma

232,8

96,6

232,8

96,6

4,2

Lund

165,1

65,8

i.u.

5,5

Malmö

182,2

80,0

182,2

80,0

4,4

Osby

199,6

80,5

199,6

80,5

6,6

176,9

71,5

i.u.

4,6

Perstorp Simrishamn

54 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

4,0

Kommun

Sjöbo Skurup

259,3

91,4

259,3

91,4

Staffanstorp

158,2

73,8

158,2

73,8

5,7

Svalöv

152,7

72,1

152,7

72,1

5,3

131,7

60,0

i.u.

6,3

178,4

107,3

i.u.

9,5

Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm

246,0

92,2

i.u.

4,4

Örkelljunga

188,9

74,6

188,9

74,6

5,0

Östra Göinge

195,0

105,0

i.u.

9,1

Hallands län

173,0

78,5

177,7

78,9

6,2

191,2

76,7

191,2

76,7

6,0

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm

155,4

76,7

i.u.

5,1

Varberg

175,5

79,3

175,5

79,3

6,7

Västra Götalands län

172,3

74,1

167,5

73,5

6,0

Ale

176,6

96,7

i.u.

4,8

Alingsås

142,4

50,8

148,5

57,0

5,0

Bengtsfors

169,0

56,5

169,0

56,5

6,8

Bollebygd

182,2

81,2

182,2

81,2

3,6

Borås

183,8

76,6

i.u.

5,1

Dals-Ed

179,9

80,6

180,9

81,6

10,0 4,0

Essunga

267,3

117,5

i.u.

Falköping

163,2

66,5

164,5

67,8

7,6

Färgelanda

180,5

91,7

180,5

91,7

5,0

Grästorp

257,0

147,3

257,0

147,3

5,9

Gullspång

153,7

65,5

153,7

65,5

6,5

Göteborg

167,8

73,7

i.u.

6,2

Götene

164,5

73,6

164,5

73,6

5,2

Herrljunga

202,0

74,6

i.u.

6,1

Hjo

160,8

59,9

i.u.

4,7 4,6

Härryda

162,8

90,7

162,8

90,7

Karlsborg

121,0

31,1

i.u.

7,6

Kungälv

175,3

95,4

179,9

100,0

4,6

Lerum

161,0

84,9

i.u.

4,3

Lidköping

185,9

83,4

185,9

83,4

7,7

Lilla Edet

225,0

109,8

i.u.

3,2

Lysekil

230,4

114,3

i.u.

5,4

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 55

Tabellbilaga

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3 5,1

Kommun

Mariestad

165,0

59,4

165,0

59,4

Mark

142,4

53,7

142,4

53,7

5,1

Mellerud

235,2

85,3

236,8

86,9

6,8

Munkedal

194,0

103,3

i.u.

3,8

Mölndal

161,1

72,6

i.u.

4,9

Orust

159,6

84,9

i.u.

5,0

Partille Skara

149,7

79,6

153,1

82,9

7,2

Skövde

270,0

94,9

i.u.

6,8

Sotenäs

148,5

89,7

149,9

91,2

5,6

Stenungsund

201,5

105,7

i.u.

4,5

Strömstad

143,0

109,9

i.u.

6,7

Svenljunga

196,3

65,5

i.u.

5,6

Tanum

127,1

81,6

127,1

81,6

7,3

Tibro

174,1

85,7

i.u.

6,0

Tidaholm

175,6

62,7

i.u.

8,0 5,0

Tjörn

211,0

90,8

i.u.

Tranemo

144,2

58,8

i.u.

9,9

Trollhättan

121,4

25,2

149,8

53,6

9,2

Töreboda

311,1

131,7

311,1

131,7

3,8

Uddevalla

161,1

65,6

i.u.

6,2

Ulricehamn

170,0

70,3

170,0

70,3

6,2

Vara

196,0

82,4

i.u.

7,0

Vårgårda

189,9

77,2

i.u.

6,0

Vänersborg

204,1

88,9

204,1

88,9

4,8

Åmål

141,6

61,1

141,6

61,1

8,6

Öckerö Värmlands län

175,3

74,1

179,8

83,0

6,4

Arvika

154,4

48,4

200,3

94,2

6,4

Eda Filipstad

217,3

78,3

i.u.

8,9

Forshaga

179,0

73,3

179,0

73,3

5,7 4,7

Grums

182,4

94,2

182,4

94,2

Hagfors

231,7

76,2

231,7

76,2

7,4

Hammarö

155,0

20,0

i.u.

5,1

Karlstad

137,4

68,5

137,4

68,5

6,8

Kil

287,1

149,2

287,1

149,2

5,5

Kristinehamn

239,0

98,2

241,7

100,8

4,9

Munkfors

156,2

69,1

156,2

69,1

7,2

Storfors

181,9

53,8

i.u.

6,2

Sunne

213,4

99,7

213,4

99,7

5,6

Säffle

153,1

71,7

i.u.

7,7

210,0

97,0

i.u.

7,4

Torsby Årjäng

56 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

157,2

55,3

207,3

79,9

6,8

Kommun

Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg

200,4

73,4

i.u.

6,2

Hällefors

303,6

13,3

i.u.

5,5

Karlskoga

207,3

79,9

207,3

79,9

7,3

Kumla

164,5

48,4

i.u.

8,0

Lekeberg

203,5

74,7

i.u.

4,9

Lindesberg

182,1

4,2

i.u.

4,3

Laxå

i.u.

1,5

Nora

Ljusnarsberg

131,6

i.u.

4,1

Örebro

132,9

55,5

i.u.

7,7

Västmanlands län

263,1

90,3

261,3

98,1

5,3

Arboga

208,8

77,0

i.u.

6,9

Fagersta

180,7

70,2

i.u.

9,4

Hallstahammar

199,8

66,5

i.u.

10,1

Kungsör

344,3

139,7

355,9

151,3

4,6

Köping

476,3

148,6

i.u.

7,3

Norberg

263,4

108,0

i.u.

6,4 5,4

Sala

230,7

80,7

231,2

81,1

Skinnskatteberg

212,7

85,9

i.u.

7,1

Surahammar

237,3

89,8

i.u.

7,3

Västerås

242,4

80,8

i.u.

3,6

Dalarnas län

203,3

73,5

211,6

81,6

6,4

Avesta

323,4

76,7

323,4

76,7

8,1

Borlänge

192,1

68,3

i.u.

4,2

Falun

182,4

75,7

192,5

85,9

6,8

Gagnef

162,6

43,1

i.u.

5,0

Hedemora

252,0

84,0

i.u.

4,5

Leksand

161,0

65,4

161,0

65,4

7,5

Ludvika

171,9

73,1

172,7

73,9

7,7

Malung-Sälen

198,3

74,4

216,9

92,9

12,0

Mora

162,7

68,8

i.u.

7,7

Orsa

222,8

84,9

i.u.

5,8

Rättvik

233,0

48,7

i.u.

4,7

Smedjebacken

258,4

95,8

i.u.

3,9

Säter

203,2

74,0

i.u.

5,0

Vansbro

220,4

68,5

224,1

72,3

8,9

Älvdalen

206,1

112,7

206,1

112,7

7,7

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 57

Tabellbilaga

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

190,1

73,3

185,2

74,7

6,7

Gävle

185,2

74,7

185,2

74,7

5,2 10,4

Kommun

Gävleborgs län Bollnäs Hofors

171,7

40,8

i.u.

Hudiksvall

217,2

115,3

i.u.

7,0

Ljusdal

186,9

48,3

i.u.

7,2

Nordanstig

6,3

173,2

61,8

i.u.

Ockelbo

i.u.

6,1

Ovanåker

133,2

5,4

i.u.

5,4

Sandviken

203,1

75,6

i.u.

9,6

Söderhamn

176,7

69,7

i.u.

7,0

Västernorrlands län

218,2

102,7

227,7

108,3

6,6

Härnösand

212,8

96,6

i.u.

1,9

Kramfors

206,1

78,8

i.u.

8,6

Sollefteå

160,6

85,1

i.u.

5,1

Sundsvall

227,7

108,3

227,7

108,3

7,3

Timrå

203,1

78,9

i.u.

4,9

Ånge

212,4

85,0

i.u.

10,2

Örnsköldsvik

227,1

118,1

i.u.

7,1

Jämtlands län

217,7

93,2

205,9

91,2

7,3

Berg

40,8

37,8

i.u.

11,9

Krokom

234,5

113,0

i.u.

5,1

Ragunda

204,5

155,7

i.u.

12,2

Strömsund

254,5

85,7

i.u.

8,0

Åre

424,4

107,1

i.u.

7,8

Östersund

204,7

90,1

205,9

91,2

6,6

Bräcke Härjedalen

Västerbottens län

206,9

97,5

203,1

97,4

9,5

Bjurholm

223,5

35,5

223,5

35,5

6,1

Dorotea

224,5

81,1

i.u.

13,1

449,9

150,3

449,9

150,3

12,1

Lycksele Malå Nordmaling

251,1

159,3

251,1

159,3

6,9

Norsjö

300,2

168,0

300,2

168,0

8,3

Robertsfors

199,1

77,2

199,1

77,2

8,6

Skellefteå

193,4

94,0

194,0

94,6

13,2

Sorsele

205,0

75,8

i.u.

15,1

Storuman

218,2

101,0

i.u.

11,0

Umeå

185,7

87,8

186,2

88,3

7,0

Vilhelmina

278,9

138,6

i.u.

12,4

Vindeln

183,0

84,7

189,1

90,9

7,5

58 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 3. Nyckeltal för kommunägda lokaler. A1. Lokaler enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Area lokaler (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), uppräknad verksamhetsel

Medel ovägt

199,3

80,0

202,0

85,7

6,7

Medel vägt

193,9

79,6

192,6

84,2

6,3

Kommun

Vännäs

289,9

156,3

289,9

156,3

9,2

Åsele

241,5

72,7

i.u.

12,6

Norrbottens län

224,3

95,6

270,4

140,8

9,8

Arjeplog

652,1

103,8

i.u.

11,9

Arvidsjaur

212,5

78,9

i.u.

8,3

Boden

249,5

109,8

i.u.

6,0

Gällivare

180,9

96,6

i.u.

6,1

Haparanda

182,3

73,0

i.u.

9,8

Jokkmokk

197,2

93,4

i.u.

29,1

Luleå

194,1

81,8

i.u.

9,7

Pajala

244,0

77,5

i.u.

9,6

Piteå

258,8

129,1

270,4

140,8

11,0

Älvsbyn

178,3

90,7

i.u.

11,3

Överkalix

245,2

66,3

i.u.

10,4

Övertorneå

256,5

66,7

i.u.

12,5

Storstäder

193,9

73,0

182,2

80,0

5,6

Förortskommuner till storstäderna

204,3

98,2

206,5

97,6

5,4

Större städer

188,9

79,9

188,7

82,0

6,8

Förortskommuner till större städer

209,4

87,1

236,5

110,0

5,0

Kalix Kiruna

Kommungrupper

Pendlingskommuner

203,3

80,6

216,3

82,2

6,0

Turism- och besöksnäringskommuner

221,2

82,5

174,7

79,2

9,3

Varuproducerande kommuner

207,0

75,9

208,4

81,7

7,1

Glesbygdkommuner

217,0

88,1

208,8

96,2

9,5

Kommuner i tätbefolkad region

183,3

72,8

189,0

79,5

6,2

Kommuner i glesbefolkad region

206,4

91,9

241,9

120,2

7,7

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 59

Tabellbilaga

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

Stockholms län

176,4

44,5

152,2

24,1

8,5

Botkyrka

164,2

22,7

164,2

22,7

13,3

Danderyd

129,6

83,7

97,6

51,7

1,1

Ekerö

147,8

66,8

147,8

66,8

2,4

Kommun

Haninge Huddinge

213,0

58,4

i.u.

8,5

Järfälla

248,5

81,0

i.u.

10,3

Lidingö

216,6

56,7

i.u.

1,8

Nacka

i.u.

Nykvarn

186,8

16,3

i.u.

5,4

Nynäshamn

126,5

16,0

125,9

15,3

9,0

Salem

i.u.

Sigtuna

129,8

23,1

i.u.

11,3

Stockholm

181,7

50,6

i.u.

8,0

Sundbyberg

151,0

39,0

143,0

31,0

20,9

Södertälje

149,8

20,1

149,1

19,4

13,5

Tyresö

142,2

49,2

i.u.

6,5

Täby

178,4

103,0

i.u.

0,3

Upplands Väsby

165,1

24,3

165,1

24,3

12,1

Upplands-Bro

149,7

34,2

i.u.

6,4

Vallentuna

181,8

45,2

i.u.

0,1

Värmdö

242,9

92,9

i.u.

3,6

Österåker

110,4

3,8

i.u.

3,0

Uppsala län

167,5

31,9

158,3

27,3

5,7

Heby

178,8

46,6

175,2

42,9

6,4

Håbo

160,8

29,6

160,8

29,6

4,6

Norrtälje

Sollentuna Solna

Vaxholm

Enköping

Knivsta

305,3

160,4

i.u.

2,8

Tierp

204,5

14,5

i.u.

5,1

Uppsala

158,9

27,9

156,9

25,9

5,7

Älvkarleby

7,2

Östhammar Södermanlands län

148,2

19,6

177,2

21,0

6,2

Eskilstuna

159,5

26,0

i.u.

6,4

Flen

192,4

24,4

192,4

24,4

7,9

Katrineholm

121,5

0,0

i.u.

5,0

Nyköping

125,7

8,6

i.u.

8,1

Gnesta

60 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

Kommun

Oxelösund

133,9

14,9

i.u.

9,5

Strängnäs

155,4

16,2

155,4

16,2

2,8

Trosa

185,6

23,0

i.u.

4,7

Vingåker

144,2

39,3

i.u.

3,8

Östergötlands län

168,6

25,9

165,4

23,2

8,3

Boxholm

138,9

10,1

128,8

11,3

Finspång

191,3

33,8

187,6

30,1

6,5

Kinda

360,4

96,9

327,1

63,6

0,2

Linköping

154,8

21,1

150,8

17,1

10,2

Mjölby

215,0

79,6

206,7

71,3

8,5

Motala

176,2

70,8

172,9

67,5

0,5

Norrköping

177,3

18,8

177,3

18,8

6,9

Söderköping

218,9

16,6

218,9

16,6

4,3 6,8

Vadstena

139,2

22,6

139,2

22,6

Valdemarsvik

216,9

99,4

192,2

74,7

0,7

Ydre

132,5

58,8

119,2

45,4

8,0

Åtvidaberg

154,8

18,0

136,8

0,4

Ödeshög

168,3

21,5

168,3

21,5

3,6

Jönköpings län

159,7

50,7

129,0

29,8

5,9

Aneby Eksjö Gislaved

152,1

0,0

i.u.

7,1

97,1

19,7

97,1

19,7

8,1

Gnosjö

236,3

87,8

i.u.

2,1

Habo

155,6

18,4

137,2

4,3

Jönköping

162,0

67,4

128,7

34,0

6,8

Mullsjö

188,5

21,6

166,9

4,5

Nässjö

151,6

17,9

151,6

17,9

5,9

180,2

46,1

180,2

46,1

2,6

Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda

169,1

58,5

i.u.

5,4

Värnamo

232,0

47,6

i.u.

4,5

Kronobergs län

153,4

18,6

129,6

14,3

8,1

Alvesta

106,0

10,2

106,0

10,2

7,6

Lessebo Ljungby

143,2

14,2

143,2

14,2

4,3

Markaryd

155,7

66,2

i.u.

2,2

Tingsryd Uppvidinge

103,1

23,6

i.u.

9,1

Växjö

168,6

18,8

i.u.

10,3

Älmhult

146,6

20,2

146,6

20,2

6,6

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 61

Tabellbilaga

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

160,0

43,9

148,6

37,4

8,0

i.u.

114,5

11,1

114,5

11,1

9,8

Kommun

Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred

159,9

64,8

151,5

56,5

11,8

Högsby

120,6

64,3

116,9

60,6

5,2

Kalmar

154,9

45,6

148,3

38,9

7,5

Mönsterås

169,1

54,7

169,1

54,7

8,9 5,0

Mörbylånga

133,7

45,0

133,7

45,0

Nybro

139,3

26,8

131,3

18,8

7,8

Oskarshamn

191,8

26,2

i.u.

6,1

Torsås

140,2

50,0

133,5

43,4

5,7

Vimmerby

174,1

21,3

174,1

21,3

7,2

Västervik

174,6

55,5

155,6

36,5

10,7

Blekinge län

156,7

40,3

174,6

28,9

7,3

Karlshamn

144,9

33,8

i.u.

7,7

Gotlands län Gotland

Karlskrona

178,7

54,4

i.u.

6,3

Olofström

175,2

29,6

174,6

28,9

9,8

Ronneby

129,1

25,6

i.u.

9,1

Sölvesborg

144,4

52,2

i.u.

5,6

Skåne län

134,9

21,5

128,1

19,1

7,1

Bjuv Bromölla

143,2

31,8

i.u.

4,9

Burlöv

127,9

19,0

127,9

19,0

13,9

Båstad

148,8

21,2

i.u.

5,1

Eslöv

103,8

27,0

97,6

20,8

7,1

Helsingborg

122,3

14,6

121,9

14,2

8,7

Hässleholm

124,5

28,5

i.u.

2,4

Höganäs

201,6

49,5

i.u.

5,3

Hörby

137,5

42,4

122,9

27,7

3,3

Höör

139,3

23,0

i.u.

2,9

Klippan

159,4

19,4

i.u.

3,7

Kristianstad

134,4

26,6

134,4

26,6

9,3

185,3

26,0

i.u.

7,7

i.u.

Lund

129,5

16,2

i.u.

7,0

Malmö

130,6

20,1

128,9

18,4

8,3

Osby

153,9

43,3

149,3

38,7

4,7

158,9

41,7

i.u.

5,6

Kävlinge Landskrona Lomma

Perstorp Simrishamn

62 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

6,2

Kommun

Sjöbo Skurup

139,6

16,3

139,6

16,3

Staffanstorp

189,6

40,3

166,3

17,0

2,7

Svalöv

157,3

19,2

157,3

19,2

6,4

137,6

0,0

i.u.

4,5

138,6

21,5

i.u.

4,1

Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm

i.u.

Örkelljunga

160,4

26,0

134,4

2,4

Östra Göinge

134,4

15,7

i.u.

10,0

Hallands län

113,8

37,1

110,4

33,8

7,2

i.u.

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm

129,2

39,9

125,9

36,5

6,2

Varberg

108,5

36,2

105,2

32,9

7,5

Västra Götalands län

140,3

24,4

139,2

31,1

8,0

Ale

163,6

55,3

i.u.

6,4

Alingsås

136,1

11,7

136,1

11,7

6,8

Bengtsfors

161,5

32,8

157,8

29,2

5,7

Bollebygd

140,5

65,5

128,8

53,8

3,1 7,4

Borås

151,2

23,7

i.u.

Dals-Ed

178,2

50,7

177,5

50,1

7,0

Essunga

154,0

38,2

i.u.

3,5

Falköping

154,3

18,9

150,3

14,9

4,6

Färgelanda

150,3

73,4

134,0

57,0

7,4 0,02

Grästorp

113,0

Gullspång

197,3

73,6

197,3

73,6

0,6

Göteborg

136,2

17,0

i.u.

11,6

Götene

179,1

17,3

171,1

9,3

2,4

i.u.

132,4

50,4

i.u.

0,6

Herrljunga Hjo

i.u.

0,0

Karlsborg

Härryda

164,0

15,8

i.u.

3,4

Kungälv

6,4

148,2

30,9

142,5

25,2

Lerum

i.u.

Lidköping

62,9

0,5

62,9

0,5

10,1

Lilla Edet

162,8

57,5

i.u.

2,4

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 63

Tabellbilaga

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

Lysekil

136,4

52,4

i.u.

7,5

Mariestad

259,1

2,1

259,1

2,1

0,02

Mark

181,4

36,9

181,4

36,9

6,5

Mellerud

132,1

27,7

128,7

24,4

6,0

Munkedal

120,2

37,3

i.u.

5,7

Mölndal

151,9

39,9

i.u.

3,9

i.u.

Skara

147,5

40,0

147,5

40,0

1,5

Skövde

176,3

35,2

i.u.

5,4

Sotenäs

124,4

73,1

110,5

59,2

5,2

Stenungsund

124,3

20,7

i.u.

7,7

Strömstad

89,3

79,8

i.u.

7,9

Svenljunga

136,1

11,5

i.u.

3,4

Tanum

125,2

36,5

125,2

36,5

4,2

Tibro

155,7

45,0

i.u.

5,4

Tidaholm

175,6

31,1

i.u.

1,5

Tjörn

146,5

31,9

i.u.

1,1

Tranemo

151,9

30,9

i.u.

5,0

Trollhättan

184,0

45,0

177,4

38,3

5,8

Töreboda

115,9

98,7

115,9

98,7

0,4

Uddevalla

i.u.

Kommun

Orust Partille

Ulricehamn

187,8

26,0

187,8

26,0

2,9

Vara

124,0

30,6

i.u.

2,0 5,5

Vårgårda

150,8

17,9

i.u.

Vänersborg

154,3

33,2

152,3

31,2

7,5

Åmål

134,1

54,5

128,8

49,2

8,6

Öckerö Värmlands län

144,7

27,4

139,3

23,1

6,8

Arvika

197,5

35,2

195,9

33,5

7,3

165,6

65,6

i.u.

6,6

Forshaga

127,7

21,5

127,7

21,5

6,5

Grums

157,3

32,1

157,3

32,1

7,5

Hagfors

164,5

13,6

163,8

13,0

7,6

i.u.

Karlstad

113,1

22,3

113,1

22,3

7,1

Kil

161,9

30,1

161,9

30,1

5,4

Eda Filipstad

Hammarö

Kristinehamn

144,4

30,7

136,4

22,7

5,7

Munkfors

215,6

25,7

215,6

25,7

6,0

Storfors

163,0

24,9

i.u.

7,5

Sunne

163,9

36,1

130,6

2,7

5,3

Säffle

140,0

23,5

i.u.

8,0

64 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

Årjäng

174,3

23,0

i.u.

6,6

Örebro län

163,0

28,4

165,3

48,5

11,6

Kommun

Torsby

Askersund Degerfors Hallsberg

141,8

16,8

i.u.

8,9

Hällefors

207,1

51,3

i.u.

9,1

Karlskoga

165,3

48,5

165,3

48,5

9,2

Kumla

156,1

48,4

i.u.

9,3 3,4

Laxå Lekeberg

158,0

26,3

i.u.

Lindesberg

176,6

5,1

i.u.

5,7

Ljusnarsberg

219,8

0,0

i.u.

5,0

Nora

145,7

0,0

i.u.

3,6

Örebro

162,0

25,4

i.u.

15,3

Västmanlands län

171,8

25,1

165,8

22,8

7,9

Arboga

220,9

77,0

i.u.

2,6

Fagersta

149,0

16,4

i.u.

0,9

Hallstahammar

141,9

28,0

i.u.

12,2

Kungsör

121,8

22,5

116,2

16,8

14,0

Köping

i.u.

Norberg

97,4

29,6

i.u.

5,9

Sala

188,8

25,6

188,8

25,6

11,4

Skinnskatteberg

135,1

17,5

i.u.

2,9

Surahammar

289,2

58,5

i.u.

3,6

Västerås

176,2

21,8

i.u.

7,4

Dalarnas län

158,7

26,9

148,8

21,1

8,2

Avesta

259,5

29,9

259,5

29,9

4,0

Borlänge

154,4

18,2

i.u.

11,2

Falun

143,8

25,0

138,8

20,0

9,0

Gagnef

153,3

37,8

i.u.

2,3

Hedemora

168,7

31,9

i.u.

5,6

Leksand

121,8

22,8

121,8

22,8

5,2

Ludvika

146,6

19,9

144,9

18,3

11,2

Malung-Sälen

143,6

14,3

143,5

14,1

8,0

Mora

184,1

51,7

i.u.

9,8

Orsa

228,9

38,8

i.u.

8,0 4,4

Rättvik

174,1

23,1

i.u.

Smedjebacken

165,1

15,4

i.u.

0,8

Säter

149,2

24,7

i.u.

8,8

Vansbro

132,5

41,0

131,2

39,7

8,1

Älvdalen

188,2

119,8

i.u.

3,3

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 65

Tabellbilaga

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

147,7

22,8

151,7

15,9

11,9

Gävle

157,7

21,9

151,7

15,9

14,9

Kommun

Gävleborgs län Bollnäs Hofors

212,8

26,9

i.u.

9,7

Hudiksvall

159,0

21,9

i.u.

10,5 8,3

Ljusdal

181,5

48,3

i.u.

Nordanstig

190,2

43,4

i.u.

6,3

Ockelbo

235,8

71,5

i.u.

12,9

Ovanåker

136,8

20,1

i.u.

13,0

Sandviken

3,0

1,0

i.u.

8,8

Söderhamn

177,5

21,6

i.u.

12,3

Västernorrlands län

154,6

33,7

151,5

17,9

6,1

Härnösand

161,6

37,8

i.u.

5,5

Kramfors

154,6

36,7

i.u.

8,9

Sollefteå

152,2

56,5

i.u.

6,5 4,8

Sundsvall

163,5

29,9

151,5

17,9

Timrå

194,2

28,6

i.u.

7,1

Ånge

148,6

35,5

i.u.

8,5

Örnsköldsvik

129,7

28,8

i.u.

6,8

Jämtlands län

223,9

52,7

165,0

21,0

6,7

Berg

693,9

225,0

i.u.

5,8

Bräcke Härjedalen Krokom

209,1

76,1

i.u.

7,5

Ragunda

286,7

85,1

i.u.

6,1

Strömsund

198,5

150,2

i.u.

0,4

Åre

445,4

104,8

i.u.

1,7

Östersund

168,6

24,6

165,0

21,0

7,5

Västerbottens län

146,4

39,9

141,0

37,7

9,5

Bjurholm

159,1

46,2

156,1

43,2

5,7

Dorotea

211,7

54,0

i.u.

13,2

Malå

166,3

49,6

132,9

16,3

12,2 3,5

Lycksele Nordmaling

166,7

49,0

166,7

49,0

Norsjö

174,1

80,3

140,7

47,0

6,9

Robertsfors

141,1

24,7

138,4

22,0

2,4 7,3

Skellefteå

161,9

55,6

155,9

49,6

Sorsele

121,4

38,5

i.u.

7,6

Storuman

160,3

31,8

i.u.

4,7 12,7

Umeå

135,3

33,9

135,3

33,9

Vilhelmina

190,0

22,9

i.u.

8,9

Vindeln

124,9

27,4

117,2

19,8

3,5

66 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 4. Nyckeltal för kommunägda bostäder. A2. Bostäder enl EES år 2009 Inköpt el (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Area bostäder (m2 Atemp per invånare)

Inköpt energi (kWh/m2 Atemp)

Inköpt el (kWh/m2 Atemp)

Inköpt energi (kWh/m2), exkl. all hushållsel

Medel ovägt

167,2

38,9

149,5

31,8

5,9

Medel vägt

157,3

32,9

146,6

26,5

7,3

Vännäs

149,5

39,3

147,8

37,6

5,2

Åsele

174,7

27,4

i.u.

8,1

Norrbottens län

224,5

42,4

154,9

20,6

7,8

Arjeplog

273,6

180,4

i.u.

7,3

Arvidsjaur

303,5

i.u.

Boden

171,4

33,0

i.u.

5,7

i.u.

Haparanda

158,5

54,6

i.u.

4,1

Jokkmokk

271,8

76,3

i.u.

6,6

Kommun

Gällivare

Kalix Kiruna Luleå

264,8

42,9

i.u.

9,6

Pajala

191,1

36,1

i.u.

8,5

Piteå

163,5

29,3

154,9

20,6

7,5

Älvsbyn

224,7

62,6

i.u.

3,8

Överkalix

i.u.

Övertorneå

i.u.

Storstäder

149,5

29,2

128,9

18,4

9,3

Förortskommuner till storstäderna

164,7

47,1

142,5

31,1

5,1

Större städer

155,1

29,9

144,8

26,3

7,9

Förortskommuner till större städer

165,2

42,7

139,1

39,2

4,6

Pendlingskommuner

154,6

33,5

142,3

31,7

5,8

Turism- och besöksnäringskommuner

226,9

79,5

142,9

46,1

5,4

Varuproducerande kommuner

171,4

37,2

160,4

34,2

5,6

Glesbygdkommuner

172,0

47,5

146,2

36,1

5,6

Kommuner i tätbefolkad region

163,8

33,7

167,0

31,7

6,1

Kommuner i glesbefolkad region

183,9

38,5

142,7

11,7

6,7

Kommungrupper

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 67

Tabellbilaga

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

0,68

0,61

53,0

72,0

Kommun

Stockholms län

78,9

Botkyrka

94,3

i.u.

0,73

21,6 80,0

Danderyd

91,9

i.u.

0,57

Ekerö

90,9

i.u.

0,71

17,3

0,75

27,6

Haninge Huddinge

91,6

i.u.

0,68

47,8

Järfälla

94,8

i.u.

0,70

13,0

Lidingö

92,0

i.u.

0,64

Nacka

90,9

i.u.

0,72 0,70

81,6

Nykvarn

95,3

i.u.

0,70

33,3

Nynäshamn

92,7

95,3

0,71

Salem

93,6

i.u.

0,79

Sigtuna

90,5

i.u.

Norrtälje

Sollentuna

30,8

39,2

61,3

0,69

37,8

50,0

7,7 0,57

0,63

Solna Stockholm

0,63

66,7 21,2

0,65

25,0

59,2

i.u.

0,61

0,60

91,4

89,8

Sundbyberg

95,4

i.u.

0,62

0,63

12,5

31,6

Södertälje

72,0

i.u.

0,72

Tyresö

87,4

i.u.

0,72

Täby

96,4

i.u.

0,66

64,5 0,64

54,2

Upplands Väsby

76,1

i.u.

0,67

53,7

Upplands-Bro

88,5

i.u.

0,74

75,0

Vallentuna

96,4

i.u.

Vaxholm

0,76

3,8

0,56

45,5

Värmdö

92,9

i.u.

0,62

Österåker

94,7

i.u.

0,70

Uppsala län

77,8

Enköping

67,8

31,3

0,55

13,3

59,8

2,6

0,68

0,63

44,9

0,64

0,62

35,9

52,3 37,1

0,58

0,53

77,8

76,9

Heby

88,3

i.u.

Håbo

92,4

i.u.

0,68

0,64

25,8

40,0

Knivsta

92,9

i.u.

0,48

0,46

100,0

94,7

Tierp

96,7

i.u.

0,67

0,59

2,7

27,3

Uppsala

84,9

66,3

0,71

0,67

48,0

55,0

Älvkarleby

0,63

0,55

3,4

34,5

Östhammar

0,68

0,64

75,0

74,7 72,9

Södermanlands län

85,9

0,67

0,62

62,0

Eskilstuna

94,2

48,4

0,65

0,59

66,1

77,4

Flen

87,3

i.u.

0,71

0,67

60,3

70,6

0,66

0,61

70,6

78,3

Katrineholm

94,8

i.u.

0,62

0,60

74,1

72,2

Nyköping

62,7

95,3

0,72

0,67

64,5

76,2

Gnesta

68 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

Kommun

Oxelösund

95,2

i.u.

0,67

0,60

35,3

70,0

Strängnäs

91,6

90,8

0,72

0,67

16,7

41,2

Trosa

56,5

i.u.

0,65

0,61

84,2

91,3

Vingåker

49,1

i.u.

0,68

0,66

81,5

82,8

0,69

0,66

44,6

63,4

0,68

Östergötlands län

75,9

Boxholm

96,0

i.u.

Finspång

94,9

95,3

0,69

0,65

15,5

29,0

Kinda

89,1

95,3

0,65

0,62

20,0

25,7

Linköping

56,6

21,0

0,72

0,0

58,0

Mjölby

84,5

95,3

0,67

Motala

72,5

88,0

0,69

0,66

58,4

16,7 58,8

Norrköping

88,0

53,6

0,68

0,67

60,2

85,0

Söderköping

80,9

95,3

0,64

40,0

Vadstena

96,4

95,3

0,66

71,4

Valdemarsvik

96,6

i.u.

0,77

32,0

Ydre

96,2

95,3

0,69

0,0

Åtvidaberg

93,4

95,3

0,69

18,2

Ödeshög

96,2

95,3

0,62

44,4

Jönköpings län

86,0

0,69

Aneby

0,67

0,68

35,4

43,9

63,6

Eksjö

67,0

i.u.

0,75

0,72

48,6

50,7

Gislaved

85,5

i.u.

0,72

0,69

51,3

55,6

Gnosjö

95,9

i.u.

0,62

12,8

Habo

95,1

i.u.

0,68

15,4

Jönköping

75,6

i.u.

0,68

Mullsjö

95,9

i.u.

0,58

Nässjö

91,3

i.u.

0,70

Sävsjö Tranås

80,8

95,3

Vaggeryd

0,66

33,2

40,6

37,5 43,1

0,76

0,70

19,4

37,5

0,67

0,66

28,6

41,2

0,74

37,5

Vetlanda

89,9

i.u.

0,72

0,67

34,9

52,2

Värnamo

91,4

i.u.

0,72

0,70

34,3

39,4

Kronobergs län

80,3

0,67

0,63

44,8

71,2

Alvesta

80,2

i.u.

0,68

Ljungby

95,6

i.u.

0,68

Markaryd

96,1

i.u.

Lessebo

0,42

Tingsryd

44,4 0,41

100,0

2,3

0,70

24,2

0,65

0,66

64,4

79,2

Uppvidinge

95,4

i.u.

0,57

0,56

22,2

23,5

Växjö

65,2

i.u.

0,68

0,66

66,8

73,5

Älmhult

85,2

i.u.

0,67

36,9

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 69

Tabellbilaga

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

0,69

0,63

43,8

57,1

0,67

0,65

53,6

72,3

Kommun

Kalmar län

90,6

Borgholm

81,8

i.u.

Emmaboda

79,2

i.u.

0,69

0,68

29,4

30,0

Hultsfred

94,6

i.u.

0,65

0,63

57,6

59,6

Högsby

92,4

i.u.

0,70

Kalmar

87,2

i.u.

0,71

51,0

Mönsterås

87,7

i.u.

0,66

36,6

Mörbylånga

95,9

i.u.

0,58

Nybro

84,6

i.u.

0,71

13,6

0,54

66,0

70,2

50,6

Oskarshamn

95,4

i.u.

0,70

Torsås

81,8

i.u.

0,67

38,1

Vimmerby

90,2

i.u.

0,70

32,1

Västervik

89,9

i.u.

0,79

23,5

0,67

70,0

58,3

Gotlands län

93,3

95,3

0,67

0,62

40,2

57,8

Gotland

93,3

95,3

0,67

0,62

40,2

57,8

0,69

0,7

56,2

68,6

i.u.

0,68

0,66

37,0

54,1

0,67

80,8

76,1

Blekinge län

75,0

Karlshamn

94,7

Karlskrona

62,4

i.u.

0,69

Olofström

75,4

i.u.

0,66

Ronneby

86,2

i.u.

0,72

Sölvesborg

82,4

i.u.

0,66

Skåne län

81,8

0,67

Bjuv

31,8 0,70

34,9

64,5

55,2 0,64

39,3

47,0

0,68

0,67

18,4

25,0

Bromölla

96,4

i.u.

0,64

0,57

15,9

58,5

Burlöv

96,3

i.u.

0,69

0,67

0,0

Båstad

96,3

i.u.

0,61

0,59

10,7

18,6

Eslöv

94,4

i.u.

0,68

0,64

37,2

51,6

Helsingborg

80,6

i.u.

0,63

0,61

59,7

69,0

Hässleholm

87,9

i.u.

0,72

0,69

31,8

34,8

Höganäs

96,2

i.u.

0,62

0,61

26,0

27,0

Hörby

72,2

i.u.

0,71

0,67

41,2

55,6

Höör

95,0

i.u.

0,68

0,64

6,1

9,2

Klippan

89,5

i.u.

0,73

0,72

8,2

8,6

Kristianstad

84,1

i.u.

0,67

0,63

25,6

40,5

0,65

0,60

27,9

47,6

Kävlinge Landskrona

88,6

i.u.

0,66

0,65

54,5

55,2

Lomma

90,5

i.u.

0,65

0,63

27,0

34,3

Lund

95,5

100,0

0,70

0,67

19,3

24,2

Malmö

66,7

i.u.

0,68

0,64

70,7

74,7

Osby

96,3

i.u.

0,69

0,64

3,2

15,9

0,68

0,65

0,0

Perstorp

70 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

96,0

i.u.

0,69

0,66

17,9

27,2

0,64

0,63

61,7

61,7 51,4

Kommun

Simrishamn Sjöbo Skurup

75,5

i.u.

0,73

0,71

50,0

Staffanstorp

94,6

i.u.

0,64

0,58

27,3

28,6

Svalöv

94,3

i.u.

0,70

0,65

60,9

68,0 32,7

88,4

i.u.

Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad

94,7

i.u.

Åstorp Ängelholm

i.u.

0,69

0,67

30,8

0,67

36,6

37,5

0,69

0,67

44,7

53,3 30,0

0,81

0,80

12,5

0,59

0,58

62,1

60,7

0,72

0,67

6,1

29,4

0,69

0,68

29,2

30,2

Örkelljunga

96,0

i.u.

0,76

0,74

9,1

9,5

Östra Göinge

96,5

i.u.

0,68

0,54

0,0

62,3

Hallands län

93,5

0,62

0,60

41,0

44,5

Falkenberg Halmstad Hylte

0,63 i.u.

0,64

0,59

46,9

Laholm

92,5

95,3

0,67

0,66

18,1

17,1

Varberg

93,3

i.u.

0,55

0,54

42,4

61,5

Kungsbacka

Västra Götalands län

80,9

Ale

94,0

0,65

28,0

96,6

46,7 61,1

0,64

0,62

63,2

58,9

i.u.

0,63

0,60

40,5

60,5

Alingsås

79,4

i.u.

0,64

0,61

52,8

61,0

Bengtsfors

95,4

i.u.

0,66

0,65

4,4

16,7

Bollebygd

95,9

i.u.

0,57

6,3

Borås

79,7

i.u.

0,64

60,1

Dals-Ed

95,9

i.u.

0,81

Essunga

96,1

i.u.

0,69

Falköping

91,2

i.u.

0,63

Färgelanda

95,9

i.u.

0,60

Grästorp

90,3

i.u.

0,67

Gullspång

96,5

i.u.

0,70

Göteborg

65,4

i.u.

0,60

Götene

70,5

i.u.

0,71

Herrljunga

94,3

i.u.

0,62

Hjo

96,1

i.u.

0,53

Härryda

90,0

i.u.

0,68

0,74

0,0

13,3

21,1 33,1 0,57

14,7

17,6

88,9 0,59

3,7

35,7

88,8 0,68

63,0

68,1

22,9 54,5 0,64

56,5

Karlsborg

95,5

i.u.

0,53

15,4

Kungälv

88,4

95,3

0,84

60,3

Lerum

65,6

i.u.

0,69

0,64

82,5

52,7

91,8

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 71

Tabellbilaga

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

Lidköping

91,4

95,3

0,68

Lilla Edet

83,8

i.u.

0,62

Lysekil

94,9

i.u.

0,66

Kommun

54,5 0,62

78,4

81,8

19,1

Mariestad

87,4

i.u.

0,65

0,62

33,9

46,6

Mark

91,9

i.u.

0,58

0,66

11,1

36,8

Mellerud

76,3

i.u.

0,66

0,65

75,9

79,4

Munkedal

96,0

i.u.

0,65

0,62

39,4

41,3

0,55

59,5

69,0

Mölndal

90,6

i.u.

0,56

Orust

96,4

95,3

0,67 0,66

0,62

65,5

Skara

85,9

i.u.

0,74

0,70

66,7

69,1

Skövde

88,5

93,0

0,62

0,58

48,6

68,3

Sotenäs

95,9

i.u.

Stenungsund

86,4

i.u.

0,72

Strömstad

88,3

i.u.

0,71

0,67

40,3

Svenljunga

95,5

i.u.

0,68

Partille

9,8 74,4

39,8 53,1

38,6

Tanum

86,9

i.u.

0,67

Tibro

95,1

i.u.

0,69

Tidaholm

96,3

i.u.

Tjörn

95,8

i.u.

Tranemo

81,6

i.u.

0,67

Trollhättan

56,8

i.u.

0,63

Töreboda

96,4

i.u.

0,64

Uddevalla

84,1

i.u.

Ulricehamn

85,4

i.u.

0,68

32,7

Vara

69,5

i.u.

0,64

66,3

Vårgårda

91,9

i.u.

0,68

Vänersborg

83,1

i.u.

0,58

0,57

64,3

68,5

Åmål

91,1

i.u.

0,65

0,64

73,1

70,5

Öckerö Värmlands län

86,6 93,4

95,3

0,69

95,8

i.u.

Eda

0,60

72,3

31,7

54,7

72,5 0,63

25,7

25,0

28,6

61,3 0,66

0,66

29,5

45,2

15,5

0,65 0,69

70,4 24,4

0,58

Arvika Filipstad

0,64

19,4 0,67

3,3

14,4

Forshaga

92,7

i.u.

0,74

0,67

15,9

33,3

Grums

96,5

i.u.

0,71

0,63

3,0

31,4

Hagfors

96,2

i.u.

0,64

1,1

Hammarö

95,6

i.u.

0,69

Karlstad

61,8

95,3

0,70

0,67

66,0

78,2

Kil

94,1

i.u.

0,66

0,61

18,0

25,6

Kristinehamn

95,6

95,3

0,63

0,59

21,1

29,0

Munkfors

96,2

i.u.

0,66

72 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

33,3

28,6

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

Storfors

95,7

i.u.

0,60

0,0

Sunne

85,7

i.u.

0,72

49,5

Säffle

94,6

i.u.

Kommun

Torsby Årjäng

96,3

Örebro län

80,6

i.u.

0,76

0,72

12,4

0,67

24,6

0,71

16,1

14,6

0,68

0,66

39,5

Askersund

0,64

4,2

4,0

Degerfors

0,75

0,74

11,4

11,1

Hallsberg

96,5

i.u.

0,64

41,5

10,6

Hällefors

95,7

95,3

0,63

23,1

23,7

Karlskoga

94,4

i.u.

0,68

0,67

21,0

21,6

Kumla

95,0

i.u.

0,71

0,68

12,5

25,7

0,70

0,68

12,9

17,6

Laxå Lekeberg

95,6

i.u.

0,59

0,55

57,1

68,2

Lindesberg

95,7

95,3

0,65

0,60

2,3

21,5

Ljusnarsberg

95,9

i.u.

0,74

0,63

0,0

Nora

88,6

95,3

0,67

0,66

17,6

18,2

Örebro

56,8

i.u.

0,69

0,68

67,9

68,4

Västmanlands län

76,5

0,70

0,68

44,6

49,6 64,5

Arboga

85,5

i.u.

0,65

0,64

62,1

Fagersta

95,5

i.u.

0,65

0,64

0,0

9,1

Hallstahammar

95,4

i.u.

0,66

0,62

30,6

44,2

Kungsör

89,6

i.u.

0,69

0,67

43,5

50,0

Köping

88,9

i.u.

0,74

0,73

35,2

37,0

Norberg

95,4

95,3

0,61

0,65

55,6

42,9 34,6

Sala

88,6

i.u.

0,72

0,70

30,8

Skinnskatteberg

95,6

i.u.

0,69

0,55

0,0

61,5

Surahammar

82,5

i.u.

0,65

0,67

52,0

61,3

Västerås

56,8

62,6

0,72

0,69

59,8

61,9

0,69

0,63

37,2

53,9

0,71

0,59

60,5

62,3

Dalarnas län

89,8

Avesta

82,8

95,3

Borlänge

94,6

95,3

0,69

Falun

94,4

i.u.

0,66

Gagnef

96,1

i.u.

0,68

Hedemora

50,9

i.u.

0,67

Leksand

80,0

i.u.

Ludvika

94,2

i.u.

32,5 0,58

31,9

54,8

2,6 0,67

88,4

0,69

0,64

58,5

66,7

0,62

0,58

41,8

52,8

Malung-Sälen

89,1

i.u.

0,77

Mora

87,6

i.u.

0,76

Orsa

94,7

i.u.

0,71

35,5

Rättvik

90,4

i.u.

0,83

41,9

87,0

24,6 0,75

24,0

27,9

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 73

Tabellbilaga

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

Kommun

Smedjebacken

96,0

i.u.

0,62

19,1

Säter

95,1

95,3

0,57

63,3

0,71

19,4

Vansbro

95,9

i.u.

Älvdalen

96,3

95,3

Gävleborgs län

95,0

0,71

0,68

33,0

36,2

0,64

40,1

43,6

Bollnäs Gävle

89,8

i.u.

0,66

Hofors

96,0

i.u.

0,73

Hudiksvall

87,0

i.u.

0,75

0,73

56,2

0,72

12,0

13,8

6,3

Ljusdal

95,9

i.u.

0,76

Nordanstig

96,0

i.u.

0,79

11,8

Ockelbo

96,0

i.u.

0,64

55,6

Ovanåker

84,0

i.u.

0,68

75,0

Sandviken

95,3

i.u.

0,72

Söderhamn

93,2

i.u.

0,72

0,69

12,6

15,3

0,66

0,60

36,3

56,9

Västernorrlands län

89,3

Härnösand

93,2

i.u.

24,7

0,71

29,6

Kramfors

95,0

i.u.

0,69

Sollefteå

90,0

i.u.

0,63

Sundsvall

92,4

i.u.

0,62

Timrå

92,8

i.u.

0,72

Ånge

96,2

i.u.

0,62

13,8

Örnsköldsvik

80,4

i.u.

0,67

69,8

Jämtlands län

92,8

0,70

34,3

Berg

95,7

i.u.

0,69

9,1

0,73

5,4

0,65

26,7 0,0

Bräcke Härjedalen

25,8 0,57

44,0

0,69

53,5

15,7

Krokom

95,9

i.u.

Ragunda

96,0

i.u.

0,68

Strömsund

93,9

i.u.

0,68

4,8

Åre

90,6

i.u.

0,77

32,1

Östersund

91,2

85,7

0,71

59,1

0,68

Västerbottens län

89,6

Bjurholm

95,6

i.u.

0,77

Dorotea

95,9

i.u.

0,80

0,0

0,72

11,7

Lycksele

0,64

38,3

55,8

44,7

0,0

Malå

95,9

i.u.

0,70

28,6

Nordmaling

91,1

i.u.

0,79

20,8

Norsjö

96,0

i.u.

0,68

Robertsfors

48,3

i.u.

0,79

74 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

57,1

0,60

14,3 50,0

52,4

tabell 5. Nyckeltal för transporter och bilar, kommuner. A4. Transporter, fordon och fossila drivmedel

Fossilt drivmedel personbilar (%) 2009 EES

Fossilt drivmedel i kollektiv trafiken (%) EES

Energi prestanda personbilar (kWh/km) 2009 MFS

Energiprestanda personbilar (kWh/km) 2010 MFS

Miljöbilar 2009 (%) MFS

Miljöbilar 2010 (%) MFS

Medel ovägt

88,8

86,0

0,68

0,63

35,1

47,4

Medel vägt

83,7

72,1

0,67

0,64

45,7

52,7

Skellefteå

90,4

85,4

0,66

0,64

38,8

40,8

Sorsele

96,1

i.u.

0,73

Storuman

88,4

i.u.

0,70

Umeå

87,2

86,2

0,62

i.u.

0,73

9,7 45,5

Kommun

Vilhelmina

0,0 23,7 0,64

76,3

Vindeln

86,1

i.u.

0,69

Vännäs

95,9

i.u.

0,73

7,7

Åsele

93,3

i.u.

0,71

15,0

Norrbottens län

95,1

Arjeplog

96,0

i.u.

0,71

Arvidsjaur

95,7

i.u.

0,70

Boden

95,2

58,8

0,72

Gällivare

96,0

i.u.

Haparanda

93,4

i.u.

0,63

46,4

Jokkmokk

95,9

i.u.

0,72

0,0

Kalix

0,65

27,9

Kiruna

0,70

0,68

Luleå

93,1

82,1

0,69

Pajala

96,5

i.u.

0,71

0,64

26,2

52,8

48,4

0,0 0,0 0,71

38,7

42,1

3,1 0,66

38,8

44,7

0,0

Piteå

95,8

95,3

0,62

Älvsbyn

95,8

95,3

0,76

0,56

32,1 0,0

Överkalix

96,0

i.u.

0,73

81,8

Övertorneå

95,8

i.u.

0,65

3,8

57,6

Kommungrupper Storstäder

63,8

0,63

0,62

83,63

82,24

Förortskommuner till storstäderna

90,3

0,95

0,68

0,64

38,21

53,13

Större städer Förortskommuner till större städer

79,8

0,75

0,67

0,64

52,31

57,06

89,6

0,95

0,66

0,62

40,49

50,46

Pendlingskommuner

92,2

0,95

0,66

0,62

37,50

46,81

Turism- och besöksnäringskommuner

92,5

0,95

0,71

0,63

38,72

58,14

Varuproducerande kommuner

91,1

0,95

0,68

0,65

29,49

38,75

0,71

0,68

23,65

28,09

Glesbygdkommuner

91,7

Kommuner i tätbefolkad region

87,5

0,94

0,67

0,65

41,14

50,08

Kommuner i glesbefolkad region

92,5

0,83

0,70

0,69

29,00

39,81

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp. EES = inrapportering till energieffektiviseringsstödet, MFS = Miljöfordon Syd och vägtrafikregistret.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 75

Tabellbilaga

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40 0,29

Kommun

Stockholms län

2,86

3,32

4,11

0,87

1,08

1,70

1,52

1,64

1,77

0,13

0,22

Botkyrka

2,17

2,65

5,46

0,55

0,90

3,68

1,21

1,30

1,34

0,11

0,12

0,15

Danderyd

2,38

2,95

3,03

0,25

0,77

0,83

1,91

1,94

2,00

0,00

Ekerö

3,39

4,92

6,02

0,47

1,58

2,18

2,12

2,42

2,79

0,02

0,03

Haninge

2,46

3,43

0,65

1,50

1,43

1,45

1,53

1,64

0,01

Huddinge

2,54

3,78

3,94

0,45

1,02

0,67

1,32

1,44

1,59

0,53

1,07

1,45

Järfälla

1,99

2,77

2,12

0,60

1,33

0,69

1,12

1,17

1,23

0,00

0,01

Lidingö

1,30

2,03

2,27

0,40

1,10

1,34

0,57

0,60

0,62

0,13

0,16

Nacka

1,98

2,94

3,21

0,36

1,08

1,10

1,08

1,22

1,37

0,34

0,39

0,51

Norrtälje

5,29

6,65

8,71

0,99

1,97

3,42

2,43

2,58

2,82

0,06

0,09

0,11

Nykvarn

5,33

7,16

6,38

0,72

2,00

1,50

3,85

4,28

4,14

0,01

Nynäshamn

12,13

8,97

8,14

9,23

5,82

4,88

1,99

2,24

2,31

0,05

0,06

Salem

3,36

3,95

4,21

0,20

0,64

0,70

2,79

2,96

3,17

0,00

Sigtuna

5,95

8,01

9,44

0,92

1,86

2,29

4,06

4,93

5,79

0,12

0,23

0,31

Sollentuna

3,13

4,02

3,89

0,53

1,30

0,98

2,31

2,42

2,65

0,00

Solna

2,85

3,76

4,12

0,37

0,95

1,20

2,24

2,54

2,68

0,00

Stockholm

2,43

2,29

3,04

0,93

0,67

1,34

1,28

1,36

1,47

0,03

Sundbyberg

0,92

1,21

1,39

0,15

0,38

0,54

0,65

0,70

0,74

0,00

Södertälje

5,33

5,57

9,53

2,39

2,07

6,16

1,90

2,01

1,85

0,44

0,85

0,96

Tyresö

1,33

1,53

1,33

0,68

0,85

0,62

0,44

0,47

0,52

0,00

Täby

1,84

2,51

2,28

0,40

0,98

0,72

1,12

1,13

1,17

0,08

0,15

0,19

Upplands Väsby

3,67

4,83

5,21

0,53

1,08

1,07

1,85

1,79

1,83

0,81

1,46

1,81 0,26

Upplands-Bro

4,73

6,45

5,91

0,92

2,27

1,73

3,15

3,38

0,11

0,21

Vallentuna

4,05

6,26

7,44

0,35

1,09

1,21

1,77

2,00

2,19

1,00

2,05

2,77

Vaxholm

2,72

4,38

6,48

0,31

1,29

2,56

2,09

2,70

3,47

0,05

0,06

0,09

Värmdö

3,29

5,35

8,11

0,38

1,40

2,47

2,15

2,63

3,57

0,46

0,96

1,62

Österåker

2,73

3,91

4,21

0,43

1,25

1,21

1,72

1,90

2,09

0,19

0,34

0,45

Uppsala län

5,76

7,62

8,94

1,80

3,02

3,61

2,20

2,57

3,04

0,10

0,16

0,20

Enköping

7,72

10,84

10,16

0,93

3,54

2,32

3,23

3,33

3,37

0,27

0,46

0,57

Heby

8,27

10,19

14,35

1,29

3,12

2,38

3,31

3,09

7,63

0,05

0,06

Håbo

4,02

7,28

7,65

0,71

3,72

3,70

2,55

2,76

3,07

0,02

0,03

Knivsta

6,51

9,19

10,19

0,53

2,49

3,58

4,42

4,77

4,66

0,03

Tierp

8,30

9,42

10,53

1,05

2,11

3,21

3,49

3,41

3,25

0,10

0,13

0,15

Uppsala

4,66

4,70

6,35

2,20

1,98

3,21

1,45

1,67

1,96

0,08

0,11

0,14

Älvkarleby

9,11

13,98

12,55

5,08

10,03

9,08

2,37

2,30

2,15

0,21

0,32

0,36

Östhammar

7,85

11,93

9,83

1,16

5,10

3,11

3,38

3,43

3,32

0,07

0,08

0,09

Södermanlands län

9,09

15,99

15,48

3,23

6,95

6,70

2,49

2,54

2,46

0,34

0,58

0,68

Eskilstuna

3,50

12,11

5,15

0,43

8,57

1,58

1,53

1,59

1,51

0,43

0,78

0,91

Flen

7,03

7,89

8,44

0,57

1,44

2,21

2,90

2,75

2,53

0,06

Gnesta

5,41

6,94

0,51

1,36

1,69

2,18

2,28

2,23

0,04

0,05

Katrineholm

5,37

5,95

9,01

0,64

1,17

4,11

2,16

2,08

1,97

0,20

0,31

0,36

76 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40

6,48

15,14

8,70

Kommun

Nyköping Oxelösund

101,55 140,97 156,57

0,33

8,39

3,45

3,78

3,85

2,76

0,52

0,89

0,79

66,76

42,35

81,72

1,71

1,89

1,52

0,06

0,07

0,06

Strängnäs

5,55

6,84

7,57

0,69

1,66

1,89

3,43

3,59

3,83

0,05

0,06

0,07

Trosa

5,63

7,65

7,85

0,47

1,39

1,63

3,37

3,69

3,55

0,63

1,22

1,45

Vingåker

7,10

8,42

8,87

0,51

1,37

2,27

2,59

2,42

2,17

0,55

0,90

0,99

Östergötlands län

6,17

7,17

8,16

1,79

2,72

3,65

2,34

2,35

2,37

0,10

0,15

0,18

Boxholm

13,09

11,82

14,12

5,30

4,55

7,50

3,15

2,97

2,69

0,14

0,19

0,20

Finspång

4,95

6,22

5,88

1,41

2,75

2,61

1,71

1,60

1,43

0,12

0,16

0,17

Kinda

9,67

10,02

11,44

0,77

2,19

3,59

3,09

2,91

2,78

0,11

0,15

0,17

Linköping

4,88

5,83

11,05

1,40

2,17

7,03

2,17

2,25

2,55

0,06

0,08

0,10

Mjölby

7,28

8,86

8,27

0,84

2,45

2,25

3,49

3,41

3,13

0,04

Motala

5,29

6,96

5,26

1,37

3,03

1,35

1,95

1,88

1,83

0,13

0,18

0,21

Norrköping

6,42

7,27

5,51

3,01

3,67

1,98

2,03

2,09

2,05

0,16

0,27

0,32

Söderköping

6,34

7,22

8,19

0,39

1,20

1,82

2,51

2,54

0,05

0,06

0,07

Vadstena

7,90

8,66

9,66

0,58

1,65

2,49

2,57

2,41

2,34

0,05

Valdemarsvik

9,63

10,28

10,77

0,51

1,45

2,50

3,76

3,55

3,27

0,11

0,12

Ydre

12,78

12,70

11,25

1,37

3,17

2,43

3,27

2,83

2,62

0,17

0,19

0,21

Åtvidaberg

5,64

6,40

6,55

0,57

1,66

2,09

1,85

1,75

1,60

0,11

0,14

0,15

Ödeshög

16,70

16,10

15,65

0,66

1,71

2,48

9,77

8,67

7,78

0,11

0,13

0,14

Jönköpings län

5,63

6,41

6,94

0,92

1,52

2,12

2,39

2,35

2,26

0,29

0,48

0,57

Aneby

9,07

9,73

9,51

1,04

2,03

2,29

2,05

1,91

1,72

0,13

0,17

0,18

Eksjö

7,45

7,31

1,54

1,63

2,18

2,44

2,27

2,03

0,20

0,29

0,32

Gislaved

5,49

6,04

6,40

0,99

1,89

2,24

2,26

2,07

2,06

0,19

0,28

0,34

Gnosjö

4,53

5,21

6,15

0,90

1,73

2,54

1,83

1,63

0,40

0,61

0,75

Habo

5,28

6,80

7,88

0,53

1,40

2,52

2,36

2,52

2,43

0,22

0,40

0,48

Jönköping

4,53

5,40

6,15

0,57

0,94

1,62

2,42

2,51

0,33

0,58

0,72

Mullsjö

4,44

5,17

5,25

0,60

1,41

1,62

2,33

2,22

2,03

0,05

0,05 0,58

Nässjö

4,86

5,89

6,18

0,58

1,55

2,05

1,71

1,65

1,53

0,32

0,51

Sävsjö

7,84

8,51

7,71

1,23

2,33

2,22

2,45

2,30

2,00

0,12

Tranås

4,54

5,36

5,45

0,81

1,53

1,71

1,24

1,21

1,16

0,28

0,46

0,54

Vaggeryd

9,74

10,20

10,87

1,66

2,33

3,13

5,19

5,02

4,87

0,13

0,20

0,23

Vetlanda

8,07

8,33

8,58

2,36

2,92

2,03

1,96

1,79

0,42

0,68

0,77

Värnamo

6,04

7,09

8,09

0,85

1,80

2,70

3,01

2,91

2,86

0,33

0,54

0,66

Kronobergs län

6,11

7,27

8,37

0,96

1,81

2,96

2,80

2,79

2,67

0,35

0,59

0,69

Alvesta

7,32

8,78

8,54

0,65

2,17

2,30

2,96

2,83

2,62

0,19

0,28

0,32

Lessebo

5,36

6,66

8,26

1,00

2,21

4,10

2,44

2,29

2,07

0,59

0,98

1,09

Ljungby

8,76

9,02

9,81

1,58

1,76

2,71

4,10

3,96

3,73

0,22

0,35

0,40

Markaryd

8,05

10,97

12,07

0,91

4,05

6,18

5,20

4,83

4,05

0,29

0,44

0,46

Tingsryd

7,99

8,70

8,43

1,05

1,95

2,21

3,56

3,16

2,79

0,46

0,69

0,75

Uppvidinge

7,13

8,57

8,42

0,62

2,18

2,51

3,60

3,31

2,94

0,53

0,84

0,92

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 77

Tabellbilaga

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40

Kommun

Växjö

4,29

5,24

7,07

0,82

1,26

2,81

1,90

2,03

2,10

0,31

0,57

0,72

Älmhult

6,68

8,03

8,76

1,15

2,04

2,94

2,75

2,68

2,50

0,63

1,07

1,23

Kalmar län

8,06

9,74

9,08

1,23

2,94

2,74

2,44

2,40

2,26

0,33

0,54

0,62

Borgholm

16,80

16,89

16,29

1,11

2,07

2,53

3,69

3,73

3,50

0,13

0,16

0,18

Emmaboda

6,20

7,54

6,82

1,35

2,69

2,40

2,61

2,37

2,09

0,37

0,57

0,61

Hultsfred

8,84

10,64

9,59

1,14

2,70

3,67

3,03

2,72

2,35

0,16

0,21

0,22

Högsby

9,82

10,54

8,83

1,39

2,71

1,85

3,44

3,03

2,58

0,54

0,83

0,88

Kalmar

5,30

7,86

7,22

1,17

3,11

2,06

1,79

1,83

1,90

0,61

1,09

1,37

Mönsterås

8,84

13,00

9,20

2,52

6,66

3,04

2,59

2,47

2,40

0,24

0,38

0,45

Mörbylånga

24,96

24,20

25,86

1,41

3,51

8,15

2,87

3,02

2,91

0,17

0,28

0,33

Nybro

5,59

6,57

6,71

1,13

2,28

2,77

2,33

2,21

2,01

0,07

Oskarshamn

5,16

6,60

6,67

1,07

2,28

2,50

2,54

2,55

2,35

0,39

0,66

0,75

Torsås

9,78

11,17

10,33

1,17

2,35

1,84

3,27

3,07

2,82

0,36

0,55

0,62

Vimmerby

8,56

11,83

9,27

1,91

5,03

2,70

2,50

2,40

2,31

0,20

0,31

0,36

Västervik

6,27

7,02

6,95

0,73

1,69

2,01

2,35

2,26

2,05

0,17

0,25

0,27

Gotlands län

40,75

45,03

43,01

10,15

12,95

14,14

2,88

3,15

3,01

0,25

0,40

0,47

Gotland

40,75

45,03

43,01

10,15

12,95

14,14

2,88

3,15

3,01

0,25

0,40

0,47

Blekinge län

5,90

6,79

7,03

1,87

2,57

2,74

2,34

2,32

2,36

0,28

0,47

0,55

Karlshamn

9,65

7,73

8,03

6,04

4,14

4,66

2,16

2,11

1,98

0,11

0,18

0,21

Karlskrona

3,99

6,05

5,92

0,58

2,14

1,87

1,82

1,94

1,92

0,44

0,77

0,93

Olofström

4,52

5,42

5,49

1,30

2,48

2,88

1,79

1,62

1,46

0,04

Ronneby

7,12

8,16

9,08

0,94

2,00

2,38

4,13

3,84

4,33

0,34

0,57

0,67

Sölvesborg

5,26

6,53

6,92

1,10

2,31

2,72

2,05

2,07

2,04

0,07

0,08

Skåne län

5,69

7,29

8,54

1,69

2,71

3,51

2,07

2,22

2,34

0,20

0,35

0,44

Bjuv

4,89

7,90

12,21

2,09

4,71

8,52

1,24

1,29

1,19

0,03

0,04

Bromölla

7,15

9,74

11,21

2,46

5,04

6,84

2,20

2,14

1,97

0,34

0,56

0,63

Burlöv

4,26

6,03

12,55

0,82

1,95

8,32

2,33

2,45

0,59

1,14

1,40

Båstad

7,06

8,20

9,30

0,85

1,95

2,69

2,97

2,91

2,92

0,03

0,04

Eslöv

6,93

9,67

12,33

1,72

3,67

5,84

2,09

2,20

2,18

0,38

0,70

0,85

Helsingborg

6,02

7,68

10,53

1,93

3,25

5,54

2,50

2,62

2,72

0,24

0,44

0,56

Hässleholm

7,25

9,28

8,72

1,96

3,72

3,27

2,51

2,48

2,36

0,26

0,43

0,50

Höganäs

9,65

13,49

11,68

1,56

3,59

3,38

1,17

1,24

1,19

0,02

Hörby

8,87

10,86

12,04

0,71

1,74

2,27

2,44

2,54

2,49

0,36

0,66

0,80

Höör

5,63

7,18

8,31

0,68

1,78

2,49

2,77

2,88

2,99

0,03

0,04

Klippan

6,87

10,10

17,09

1,11

3,55

6,68

2,66

2,67

6,27

0,79

1,44

1,61

Kristianstad

6,23

8,01

9,04

1,20

2,38

3,12

2,10

2,16

2,17

0,43

0,79

0,98

Kävlinge

3,75

5,44

6,79

0,51

1,71

2,95

2,14

2,39

2,43

0,06

0,07

0,08

Landskrona

6,38

11,44

14,56

1,49

3,30

2,71

2,05

2,17

2,16

0,32

0,57

0,70

Lomma

5,12

7,75

7,59

0,74

2,81

2,51

3,21

3,59

3,63

0,50

0,58

0,67

Lund

3,04

4,19

4,01

1,02

2,04

1,68

1,25

1,33

1,45

0,02

0,03

78 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40 0,32

Kommun

Malmö

5,07

4,97

5,71

2,89

2,48

3,06

1,69

1,84

1,99

0,13

0,25

Osby

5,44

6,83

6,16

1,42

2,92

2,72

2,43

2,33

2,08

0,07

Perstorp

13,14

9,86

19,30

9,43

5,76

15,74

1,81

1,78

1,52

0,06

Simrishamn

7,56

9,12

9,46

1,25

2,33

2,67

1,96

1,95

1,81

0,51

0,87

0,99

Sjöbo

9,16

11,43

12,34

0,76

1,88

2,38

2,32

2,48

2,50

0,04

0,05 0,00

Skurup

5,29

6,84

7,64

0,64

1,74

2,16

2,00

2,14

2,12

0,00

Staffanstorp

4,25

5,75

7,47

0,53

1,77

3,05

2,48

2,63

2,91

0,10

0,11

0,14

Svalöv

7,81

8,76

10,12

1,20

2,09

3,28

1,91

1,93

1,82

0,03

0,04

Svedala

5,49

6,97

7,84

0,56

1,64

2,54

3,00

3,22

3,11

0,02

Tomelilla

10,62

12,48

13,42

0,87

2,12

2,83

2,30

2,29

2,19

0,24

0,41

0,48

Trelleborg

4,27

7,41

6,87

0,72

3,37

2,55

1,53

1,63

1,70

0,25

0,42

0,53

Vellinge

2,99

4,16

5,12

0,52

1,53

2,33

1,70

1,78

1,88

0,00

Ystad

6,90

11,36

11,86

1,49

4,96

4,81

2,12

2,22

2,26

0,67

1,21

1,50

Åstorp

4,93

6,34

7,08

0,76

1,76

2,67

2,69

2,92

2,73

0,02

Ängelholm

6,39

9,15

9,99

1,50

2,97

2,69

3,13

4,30

5,18

0,04

0,05

Örkelljunga

9,48

10,37

10,10

1,39

2,15

2,44

6,14

5,94

5,47

0,06

Östra Göinge

6,33

7,67

7,54

0,88

2,20

2,36

2,22

2,04

1,86

0,49

0,79

0,88 0,25

Hallands län

6,37

7,56

9,07

1,61

2,38

3,63

2,51

2,61

2,72

0,12

0,20

Falkenberg

7,32

8,59

10,17

1,09

2,05

3,54

2,81

2,83

2,80

0,09

0,14

0,17

Halmstad

7,06

7,71

8,63

2,69

2,94

3,90

2,36

2,44

2,53

0,19

0,34

0,43

Hylte

10,17

9,95

20,23

4,27

3,71

14,37

3,45

3,23

2,91

0,55

0,89

0,99

Kungsbacka

3,60

4,92

6,29

0,58

1,47

2,25

2,18

2,39

2,76

0,05

0,08

0,12

Laholm

8,85

9,91

10,87

1,02

1,96

2,64

3,03

2,99

2,90

0,05

0,06

0,07

Varberg

6,46

8,32

8,64

1,37

2,78

2,82

2,57

2,71

2,80

0,06

0,09

0,11

Västra Götalands län

7,50

8,16

8,66

3,66

3,94

4,24

2,11

2,14

2,20

0,17

0,27

0,32

Ale

4,71

5,12

5,34

1,83

2,03

2,11

2,04

2,10

2,12

0,09

0,16

0,20

Alingsås

3,34

4,39

5,01

0,33

0,96

1,37

1,78

1,81

1,82

0,39

0,69

0,85

Bengtsfors

5,85

6,70

8,71

1,06

2,12

4,56

2,79

2,41

2,13

0,44

0,66

0,71

Bollebygd

5,51

6,61

6,86

0,38

1,27

1,77

4,51

4,60

4,44

0,02

Borås

2,88

3,81

4,59

0,52

1,36

2,31

1,70

1,72

1,59

0,12

0,19

0,21

Dals-Ed

6,30

7,39

7,84

0,49

1,72

2,49

2,83

2,54

2,29

0,08

0,09

0,10 0,04

Essunga

8,14

8,93

9,71

0,57

1,47

2,12

2,21

2,03

1,88

0,04

Falköping

10,48

11,94

11,14

1,37

2,70

2,12

2,56

2,51

2,33

0,21

0,33

0,37

Färgelanda

8,03

8,77

9,23

0,50

1,42

2,24

2,69

2,45

2,19

0,06

Grästorp

10,38

11,49

11,78

0,57

1,67

1,95

3,71

3,50

3,23

0,03

Gullspång

10,42

9,89

9,84

1,35

2,08

2,97

5,11

4,38

3,81

0,31

0,45

0,49

Göteborg

6,72

6,83

5,81

4,96

4,99

3,90

1,35

1,43

1,50

0,10

0,13

0,16 0,09

Götene

9,69

12,91

13,46

1,73

4,85

5,46

2,84

2,74

2,53

0,08

Herrljunga

7,97

9,25

10,16

0,50

1,44

2,27

2,09

2,03

1,94

0,55

0,94

1,10

Hjo

7,44

8,43

8,53

0,40

1,59

2,02

2,04

2,01

1,86

0,05

Härryda

4,40

5,69

6,73

0,44

1,33

2,00

3,58

3,94

4,29

0,01

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 79

Kapitel X. Kapitelnamn

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40

Karlsborg

5,60

6,28

13,87

0,43

1,43

1,83

2,99

2,70

10,12

0,06

Kungälv

3,89

4,91

5,63

0,45

1,14

1,56

2,46

2,60

2,75

0,11

0,21

0,27

Lerum

2,69

3,66

4,19

0,26

1,08

1,52

1,96

2,04

2,09

0,08

0,11

0,13

Lidköping

9,09

7,69

9,40

3,14

1,56

2,45

3,09

2,97

3,53

0,16

0,26

0,31

Lilla Edet

8,00

7,74

7,07

3,58

3,25

2,60

2,69

2,53

2,42

0,29

0,48

0,56 0,09

Kommun

130,40

91,81

79,21

126,61

88,00

75,70

2,33

2,37

2,23

0,08

Mariestad

Lysekil

8,00

9,47

7,60

2,14

3,76

2,26

3,25

3,09

2,84

0,09

0,13

0,15

Mark

4,61

5,88

6,33

0,89

1,96

2,43

1,85

1,83

1,76

0,17

0,27

0,32

Mellerud

10,96

11,45

12,07

1,27

2,02

2,87

3,54

3,20

2,89

0,35

0,52

0,58

Munkedal

9,01

10,36

10,62

1,08

2,28

2,82

4,28

3,97

3,58

0,32

0,51

0,57

Mölndal

4,69

5,60

6,65

1,93

2,71

3,64

2,31

2,38

2,49

0,08

0,15

0,19

Orust

4,78

5,94

6,99

0,74

1,60

2,31

2,19

2,24

0,16

0,25

0,31

Partille

1,79

2,20

2,65

0,24

0,68

1,06

1,29

1,37

0,00

7,99

10,23

10,34

0,91

2,59

2,58

2,95

2,83

2,65

1,09

1,89

2,19

15,27

18,39

19,40

5,83

7,35

7,43

2,16

2,12

2,13

0,28

0,47

0,57

Skara Skövde Sotenäs

4,28

5,20

6,07

1,10

2,08

3,08

2,14

2,11

2,02

0,08

Stenungsund

11,15

14,30

42,33

5,36

7,67

35,45

3,18

3,53

3,76

0,04

0,05

0,06

Strömstad

6,82

8,09

8,81

0,79

1,75

2,43

4,22

4,32

4,22

0,05

0,07

0,08

Svenljunga

7,07

8,63

8,81

0,60

1,83

2,16

2,72

2,52

2,29

0,89

1,33

1,48

Tanum

10,67

12,13

12,82

0,94

1,88

2,62

6,05

5,90

5,65

0,26

0,42

0,49

Tibro

4,54

5,83

5,86

0,36

1,77

2,09

1,79

1,72

1,58

0,06

Tidaholm

7,25

8,24

8,38

1,36

2,12

2,39

1,84

1,77

1,64

0,18

0,28

0,31

Tjörn

3,73

4,89

5,65

0,59

1,67

2,38

2,17

2,20

2,25

0,05

0,06

0,07

Tranemo

12,83

11,42

10,30

5,78

4,79

4,42

2,96

2,73

2,53

0,12

0,16

0,17 1,39

Trollhättan

3,52

4,80

6,08

0,58

1,35

2,35

1,50

1,52

0,65

1,13

Töreboda

9,11

10,00

9,77

1,21

1,96

2,21

1,89

1,74

1,55

0,30

0,44

0,47

Uddevalla

4,46

5,62

6,98

0,60

1,71

3,08

2,91

2,92

2,91

0,05

0,07

0,08

Ulricehamn

6,93

8,22

8,90

0,56

1,58

2,35

3,01

2,94

2,76

0,32

0,54

0,62

Vara

10,48

11,42

11,66

0,75

1,87

2,38

3,53

3,30

2,96

0,04

Vårgårda

7,63

8,96

10,04

0,40

1,51

2,22

3,86

3,79

3,83

0,24

0,42

0,53

Vänersborg

6,46

13,16

13,63

0,81

2,25

2,68

2,29

2,25

2,17

0,06

0,07

Åmål

5,77

7,49

7,66

0,37

1,63

1,96

2,62

2,42

2,23

1,01

1,68

1,91

Öckerö

3,34

4,73

5,57

0,64

1,51

2,26

2,48

3,01

3,10

0,05

0,06

0,07

Värmlands län

5,98

8,06

7,76

1,44

3,59

3,47

2,49

2,38

2,23

0,26

0,40

0,46 0,88

Arvika

4,91

7,17

6,11

0,88

3,03

2,03

2,18

2,08

1,95

0,46

0,76

Eda

6,07

7,26

7,29

0,57

1,79

2,40

2,93

2,77

2,43

0,40

0,66

0,71

Filipstad

8,68

8,88

8,31

1,91

2,55

3,28

3,05

2,67

2,23

0,55

0,84

0,86 0,08

Forshaga

3,32

3,93

4,25

0,56

1,31

1,76

1,64

1,55

1,46

0,06

0,08

Grums

9,85

13,71

12,25

2,93

7,46

6,82

4,07

3,72

3,32

0,11

0,14

0,15

Hagfors

6,88

8,89

9,59

1,25

3,92

5,02

2,97

2,56

2,14

0,37

0,55

0,56

Hammarö

3,96

8,09

10,67

2,25

6,38

9,02

0,92

0,98

1,00

0,06

0,08

0,10

Karlstad

4,89

7,81

6,31

1,63

4,45

2,84

2,01

2,05

2,09

0,18

0,29

0,35

80 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

Tabellbilaga

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40 0,46

Kommun

Kil

5,15

5,76

6,15

0,62

1,29

1,74

2,40

2,27

2,14

0,26

0,40

Kristinehamn

6,71

8,63

7,68

1,95

4,05

3,52

2,49

2,33

2,10

0,21

0,29

0,31

Munkfors

4,60

5,45

6,16

0,78

1,49

2,49

1,73

1,51

1,26

0,39

0,58

0,60

Storfors

6,07

5,98

8,35

0,36

1,14

3,74

2,49

2,22

1,92

0,11

0,14

Sunne

8,48

9,14

10,12

1,92

2,29

3,16

3,13

2,93

2,84

0,64

1,05

1,24

Säffle

8,46

10,54

12,10

1,46

3,97

6,14

3,09

2,81

2,50

0,07

0,06

Torsby

7,26

8,08

6,94

0,90

2,50

1,98

4,01

3,51

3,04

0,33

0,49

0,53

Årjäng

7,43

8,28

8,64

0,73

1,59

2,32

4,34

4,19

3,83

0,29

0,47

0,53

Örebro län

6,03

7,20

8,42

1,56

2,79

4,04

2,21

2,16

2,09

0,68

0,61

0,69

Askersund

11,81

11,14

13,72

4,28

3,93

6,97

4,15

3,89

3,59

0,06

Degerfors

4,59

8,48

8,07

0,65

3,80

4,53

1,81

1,60

1,39

0,07

0,06

Hallsberg

6,25

6,60

6,92

0,90

1,58

2,26

2,92

2,73

2,52

0,03

Hällefors

7,42

10,31

11,44

2,88

5,72

7,40

2,45

2,15

1,78

0,47

0,71

0,72

Karlskoga

4,98

6,60

8,75

1,72

3,15

5,41

1,59

1,45

1,29

0,58

0,92

1,01

Kumla

10,96

9,06

10,04

0,69

1,78

2,78

2,85

2,84

5,79

2,68

2,75

Laxå

9,33

14,41

12,64

1,17

7,17

6,45

5,52

4,53

3,76

0,68

0,96

1,00

Lekeberg

7,29

8,44

8,56

0,47

1,34

1,85

2,83

2,75

2,65

0,04

Lindesberg

7,97

9,63

10,57

2,62

4,52

5,80

2,43

2,28

2,09

0,06

0,05

0,06

Ljusnarsberg

6,86

8,55

8,50

1,83

3,80

4,24

3,48

2,97

2,48

0,64

0,98

1,02

Nora

4,43

5,46

5,67

0,92

2,17

2,53

2,09

2,01

1,96

0,06

Örebro

4,58

5,62

6,59

1,42

2,14

2,99

1,78

1,84

1,82

0,30

0,52

0,64

Västmanlands län

8,71

9,02

9,76

3,70

3,50

4,32

2,12

1,98

1,90

0,26

0,40

0,47

Arboga

5,28

9,68

6,29

0,45

5,32

2,36

2,96

2,70

2,43

0,06

Fagersta

4,38

11,42

7,87

0,42

7,42

4,20

2,41

2,28

1,98

0,35

0,58

0,61

Hallstahammar

3,77

7,39

5,23

0,33

3,53

2,12

2,13

2,04

1,78

0,06

Kungsör

6,90

10,34

8,39

0,40

4,03

2,57

3,82

3,62

3,32

0,04

Köping

19,21

28,16

27,61

2,67

5,45

6,21

2,12

2,04

1,84

0,10

0,13

0,15

Norberg

5,40

11,09

6,87

0,55

6,72

3,17

3,09

2,84

2,43

0,06

0,06 0,65

Sala

7,19

10,35

9,99

0,44

3,48

3,23

3,10

2,95

2,79

0,34

0,56

Skinnskatteberg

6,75

12,13

7,88

0,51

6,24

2,63

3,62

3,25

2,83

0,17

0,23

0,24

Surahammar

3,98

5,91

6,78

0,31

2,52

3,95

2,09

1,93

1,69

0,07

0,06

Västerås

8,97

5,86

8,77

6,08

2,70

5,44

1,66

1,71

1,75

0,34

0,61

0,76

Dalarnas län

6,77

8,35

8,13

2,21

3,86

3,67

2,57

2,46

2,30

0,19

0,28

0,32

Avesta

11,50

15,92

13,43

5,73

10,15

8,28

2,14

1,99

1,72

0,12

7,87

10,47

11,66

4,21

6,68

7,87

2,00

1,99

2,01

0,26

0,43

0,51

Falun

4,79

6,86

4,17

2,07

4,02

1,30

1,74

1,71

1,67

0,24

0,39

0,47

Gagnef

4,62

5,27

5,41

0,34

1,16

1,61

2,86

2,73

2,54

0,05

0,06 0,30

Borlänge

Hedemora

6,62

7,68

7,52

1,04

2,26

2,32

2,43

2,22

2,01

0,18

0,27

Leksand

5,33

6,52

6,25

0,87

2,08

1,80

2,77

2,67

2,65

0,21

0,33

0,39

Ludvika

5,30

5,41

6,41

1,57

2,19

1,76

2,03

1,88

1,63

0,13

0,19

0,20

Malung-Sälen

7,19

7,44

7,19

0,53

1,39

1,80

4,58

4,23

3,80

0,17

0,21

0,23

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 81

Tabellbilaga

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40

Kommun

Mora

6,33

7,03

6,02

2,10

2,94

2,13

3,10

2,97

2,84

0,14

0,19

0,21

Orsa

5,89

6,60

6,32

0,57

1,64

2,01

2,80

2,66

2,44

0,07

0,08

0,09

Rättvik

8,07

8,89

11,87

1,85

2,74

6,45

3,25

3,10

2,86

0,09

0,12

0,13

Smedjebacken

7,00

8,44

12,66

1,09

2,31

6,51

2,95

2,62

2,21

0,06

Säter

6,78

7,12

7,16

0,33

1,01

1,50

3,23

3,00

2,74

0,07

0,08

Vansbro

7,64

8,18

8,00

0,45

1,36

1,92

4,61

4,16

3,70

0,34

0,52

0,57

Älvdalen

10,42

10,56

9,68

0,63

1,56

1,45

6,46

6,06

5,62

0,48

0,73

0,80

Gävleborgs län

6,55

7,94

8,06

1,86

3,22

3,40

2,69

2,57

2,62

0,24

0,37

0,42

Bollnäs

5,68

6,48

6,57

0,68

1,62

1,99

2,80

2,63

2,42

0,18

0,25

0,28

Gävle

3,85

6,94

6,64

0,68

3,55

3,21

2,16

2,17

2,18

0,32

0,54

0,66

Hofors

10,59

14,78

14,70

3,94

5,78

6,49

2,13

1,89

1,60

0,04

0,03

Hudiksvall

9,69

8,33

10,75

4,38

3,10

5,62

2,96

2,83

2,66

0,48

0,79

0,92

Ljusdal

8,24

8,57

8,13

1,14

2,15

2,21

3,95

3,62

3,30

0,19

0,27

0,30

Nordanstig

8,68

8,80

8,55

0,64

1,58

2,13

5,35

4,90

4,19

0,14

0,18

Ockelbo

6,17

7,01

7,04

0,58

1,48

1,65

3,29

3,08

2,85

0,14

0,20

0,23

Ovanåker

6,21

6,35

6,04

0,68

1,44

1,68

2,64

2,34

2,08

0,07

0,06

Sandviken

8,75

8,68

7,37

4,09

4,17

3,75

1,84

1,76

1,57

0,06

Söderhamn

6,30

8,60

9,37

1,56

4,20

3,21

3,49

3,15

4,97

0,17

0,25

0,27

Västernorrlands län

7,15

10,07

10,81

2,31

3,92

4,38

2,68

2,56

2,34

0,20

0,30

0,33

Härnösand

4,79

7,78

8,64

0,80

3,59

4,67

2,47

2,31

2,06

0,62

1,03

1,13

Kramfors

9,05

9,78

8,78

3,04

4,47

4,26

3,64

3,18

2,68

0,13

0,17

Sollefteå

6,55

8,26

6,96

0,66

2,61

1,89

3,57

3,17

2,70

0,31

0,47

0,49

Sundsvall

6,11

11,15

11,40

1,45

3,43

2,25

2,16

2,15

2,06

0,18

0,28

0,32

Timrå

9,83

9,17

7,55

5,84

5,28

3,83

2,67

2,63

2,57

0,04

0,05

Ånge

7,93

17,50

15,86

1,26

5,05

2,63

4,00

3,49

3,05

0,11

0,13

Örnsköldsvik

8,59

8,96

13,30

3,87

4,54

9,25

2,77

2,67

2,42

0,09

0,11

0,11 0,64

7,49

8,04

8,65

0,77

1,20

2,04

3,84

3,94

3,80

0,36

0,57

Berg

12,02

11,76

11,16

0,60

1,33

1,44

5,81

5,08

4,63

0,38

0,55

0,62

Bräcke

9,30

9,53

8,53

0,85

1,93

2,08

4,91

4,30

3,60

0,36

0,52

0,53

Härjedalen

12,82

12,22

11,45

0,49

1,27

1,54

8,22

7,32

6,47

0,61

0,90

0,97

Krokom

8,05

8,58

8,50

0,50

1,29

1,47

3,61

3,54

3,38

0,13

0,19

0,21

Jämtlands län

Ragunda

10,70

10,15

9,06

0,73

1,65

1,62

6,20

5,27

4,53

0,13

0,16

Strömsund

10,68

10,08

9,35

0,68

1,57

2,03

5,87

4,95

4,14

0,46

0,62

0,63

Åre

9,79

11,23

11,49

0,37

1,09

1,61

5,53

5,58

5,26

0,63

1,09

1,26

Östersund

4,27

5,10

7,02

1,00

0,94

2,51

1,79

2,51

2,82

0,33

0,55

0,65 0,31

Västerbottens län

6,12

6,68

7,49

1,22

1,77

2,36

2,32

2,29

2,25

0,17

0,26

Bjurholm

9,13

9,63

9,19

0,55

1,50

1,58

3,33

2,97

2,58

0,16

0,20

0,21

Dorotea

6,60

7,68

6,60

0,58

1,85

1,40

2,55

2,11

1,83

0,98

1,44

1,52

Lycksele

6,26

7,06

5,96

1,30

2,59

1,86

2,65

2,39

2,16

0,32

0,49

0,53

Malå

6,08

6,29

4,35

1,91

2,62

1,17

1,95

1,70

1,42

0,42

0,62

0,63

82 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 6. Nyckeltal för utsläpp av växthusgaser, per kommun och län.

Totala utsläpp 2009

Totala utsläpp 2000

Totala utsläpp 1990

Energiförsörjning 2009

Energiförsörjning 2000

Energiförsörjning 1990

Transporter 2009

Transporter 2000

Transporter 1990

Avfall & avlopp 2009

Avfall & avlopp 2000

Avfall & avlopp 1990

B1. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter (ton/inv)

Medel ovägt

8,2

9,5

9,9

2,2

3,2

3,8

2,9

2,8

0,3

0,4

Medel vägt

6,32

7,69

8,39

2,15

3,01

3,53

2,19

2,25

2,31

0,21

0,33

0,40

Nordmaling

9,68

11,43

11,36

1,14

2,76

3,01

4,49

4,22

3,77

0,98

1,58

1,76

Norsjö

6,76

6,43

6,24

0,64

1,29

1,53

3,39

3,02

2,52

0,17

0,22

0,22 0,43

Kommun

Robertsfors

12,51

12,24

11,87

0,49

1,50

1,83

5,34

4,94

4,41

0,26

0,39

Skellefteå

8,19

8,68

9,11

1,58

2,23

2,48

2,25

2,17

2,00

0,11

0,14

0,16

Sorsele

8,77

8,52

7,68

0,56

1,77

1,35

3,43

2,85

2,50

0,27

0,34

0,35

Storuman

8,94

8,21

8,92

0,89

1,06

2,41

4,32

3,71

3,20

0,57

0,84

0,89

Umeå

3,69

4,16

5,55

1,26

1,47

2,44

1,66

1,78

2,01

0,08

0,13

0,17

Vilhelmina

6,95

6,76

7,69

0,42

0,96

2,28

3,25

2,86

2,49

0,42

0,61

0,67

Vindeln

8,91

8,43

7,79

0,70

1,35

1,52

3,68

3,21

2,82

0,12

0,13

Vännäs

4,81

5,53

6,35

0,40

1,18

1,71

1,87

1,78

1,81

0,05

0,06

Åsele

10,04

9,97

13,96

0,64

2,10

7,40

5,03

4,14

3,46

0,14

0,15

Norrbottens län

18,3

20,6

18,6

9,28

9,80

7,98

3,52

3,43

3,42

0,38

0,60

0,69

Arjeplog

16,61

16,04

14,38

1,33

2,07

1,48

9,78

8,83

7,83

0,44

0,64

0,68

Arvidsjaur

9,40

9,43

7,33

1,33

2,01

1,19

5,74

5,32

4,23

0,17

0,21

0,22

Boden

6,35

7,12

5,97

2,81

3,57

2,38

2,04

1,96

1,94

0,25

0,37

0,42 0,82

Gällivare

23,67

22,37

13,91

13,61

13,45

6,88

4,81

4,30

3,74

0,50

0,77

Haparanda

5,46

6,18

6,84

1,12

1,83

2,37

2,38

2,24

2,16

0,44

0,68

0,79

Jokkmokk

18,74

17,07

16,12

0,72

1,29

1,36

12,52

11,15

10,39

0,44

0,61

0,65

Kalix

12,95

13,16

10,34

7,24

7,47

4,85

3,28

3,14

2,96

0,61

0,95

1,05

Kiruna

12,29

13,55

11,36

4,59

5,36

4,15

2,91

3,37

3,70

0,18

0,21

0,22

Luleå

30,83

38,89

43,80

16,27

17,31

20,32

3,19

3,16

3,53

0,29

0,49

0,60

Pajala

9,69

8,98

8,48

0,50

1,04

1,29

6,18

4,99

4,24

0,18

0,21

0,22

Piteå

17,33

19,04

10,26

12,52

13,83

4,90

2,65

2,63

2,57

0,65

1,12

1,34 0,53

Älvsbyn

5,26

5,62

5,81

0,26

0,76

1,08

3,00

2,69

2,48

0,32

0,48

Överkalix

10,30

10,33

10,45

0,54

1,18

2,01

6,43

5,78

5,27

0,48

0,69

0,72

Övertorneå

8,49

8,97

9,29

0,68

1,38

1,95

4,60

4,18

3,99

0,37

0,52

0,56

Kommungrupper Storstäder

4,74

4,70

4,85

2,92

2,71

2,77

1,44

1,54

1,65

0,08

0,13

0,17

Förortskommuner till storstäderna

3,66

4,70

5,40

0,87

1,58

2,03

2,05

2,21

2,35

0,16

0,28

0,36

Större städer

6,35

8,36

8,94

2,15

3,50

3,88

2,07

2,13

2,12

0,26

0,45

0,53

Förortskommuner till större städer

7,44

9,00

9,82

1,27

2,71

3,64

2,57

2,66

2,59

0,39

0,33

0,37

Pendlingskommuner

7,05

8,66

9,53

0,96

2,48

3,41

2,82

2,72

2,74

0,16

0,24

0,26

Turism- och besöksnäringskommuner

17,54

16,37

15,68

7,61

6,74

6,66

4,84

4,56

4,24

0,30

0,43

0,47

Varuproducerande kommuner

10,01

12,17

12,44

3,29

4,27

5,41

2,89

2,67

2,40

0,26

0,39

0,43

Glesbygdkommuner

11,54

12,10

11,97

1,71

2,84

3,37

5,79

5,13

4,55

0,36

0,51

0,55

Kommuner i tätbefolkad region

7,22

8,67

9,30

1,37

2,66

3,04

2,66

2,56

2,66

0,30

0,48

0,55

Kommuner i glesbefolkad region

8,23

9,10

8,21

2,89

3,84

3,14

3,07

2,91

2,82

0,36

0,56

0,63

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 83

Tabellbilaga

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

Stockholms län

599

1 357

1 157

1 233

601

1 382

1 173

1 272

Botkyrka

485

1 329

1 202

1 272

478

1 384

1 235

1 317

Danderyd

590

1 231

1 075

1 173

656

1 320

1 117

1 217

Ekerö

650

1 315

1 257

1 279

661

1 392

1 241

1 371

Haninge

549

1 321

1 216

1 266

543

1 382

1 236

1 320

Huddinge

51 2

1 218

1 1 29

1 200

594

1 252

1 154

1 252

Järfälla

529

1 236

1 106

1 216

531

1 324

1 159

1 286

Lidingö

501

1 197

1 051

1 179

539

1 222

1 077

1 233

Nacka

708

1 419

1 148

1 252

605

1 361

1 142

1 268

Norrtälje

783

1 322

1 266

1 274

769

1 347

1 271

1 331

Nykvarn

733

1 355

1 324

1 377

711

1 409

1 319

1 414

Nynäshamn

639

1 341

1 309

1 31 2

649

1 370

1 320

1 357

Salem

558

1 354

1 215

1 349

569

1 445

1 271

1 410

Sigtuna

643

1 399

1 291

1 339

659

1 399

1 266

1 368

Sollentuna

546

1 290

1 143

1 242

610

1 265

1 161

1 299

1 135

1 582

1 097

1 200

983

1 552

1 084

1 203

Stockholm

Solna

571

1 394

1 092

1 170

573

1 41 2

1 106

1 201

Sundbyberg

406

1 275

1 107

1 196

420

1 305

1 116

1 210

Södertälje

585

1 315

1 218

1 271

642

1 350

1 222

1 290

Tyresö

504

1 223

1 1 29

1 21 2

539

1 336

1 179

1 304

Täby

608

1 297

1 111

1 258

639

1 360

1 179

1 315

Upplands Väsby

621

1 333

1 189

1 287

614

1 435

1 224

1 343

Upplands-Bro

614

1 375

1 293

1 359

627

1 455

1 353

1 427

Vallentuna

680

1 348

1 268

1 346

695

1 429

1 283

1 388

Vaxholm

614

1 385

1 298

1 378

606

1 388

1 261

1 357

Värmdö

638

1 326

1 270

1 335

648

1 388

1 266

1 352

Österåker

677

1 349

1 278

1 334

678

1 411

1 289

1 380

Uppsala län

661

1 320

1 251

1 309

664

1 365

1 248

1 354

Enköping

785

1 334

1 295

1 320

753

1 432

1 309

1 407

Heby

888

1 395

1 358

1 368

810

1434

1 327

1 409

Håbo

772

1 410

1 353

1 389

827

1 518

1 389

1 498

Knivsta

750

1 410

1 383

1 417

Tierp

809

1 354

1 316

1 341

771

1 332

1 260

1 320

Uppsala

570

1 293

1 188

1 279

597

1 335

1 205

1 336

Älvkarleby

734

1 192

1 253

1 286

683

1 333

1 247

1 306

Östhammar

794

1 316

1 276

1 292

775

1 351

1 261

1 305

Södermanlands län

685

1 262

1 192

1 259

678

1 290

1 200

1 284

Eskilstuna

600

1 194

1 110

1 199

614

1 218

1 1 27

1 214

Flen

733

1 289

1 247

1 284

717

1 321

1 217

1 289

1 472

1 339

1 447

785

1 373

1 329

1 413

792

Katrineholm

642

1 208

1 160

1 189

629

1 252

1 138

1 226

Nyköping

739

1 276

1 182

1 267

735

1 313

1 196

1 311

Gnesta

84 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

Oxelösund

630

1 201

1 143

1 214

589

1 272

1 194

1 267

Strängnäs

785

1 383

1 343

1 381

743

1 376

1 335

1 380

Trosa

819

1 423

1 321

1 430

776

1 413

1 351

1 472

Vingåker

771

1 262

1 162

1 236

749

1 291

1 215

1 306

Östergötlands län

657

1 264

1 176

1 254

639

1 292

1 182

1 279

Boxholm

810

1 307

1 284

1 275

726

1 364

1 270

1 325

Finspång

731

1 240

1 21 2

1 232

695

1 293

1 190

1 244

Kinda

873

1 344

1 294

1 332

774

1 392

1 327

1 342

Linköping

599

1 269

1 155

1 259

600

1 308

1 161

1 279

Mjölby

760

1 273

1 224

1 243

71 2

1 304

1 213

1 293

Motala

679

1 236

1 150

1 216

640

1 250

1 165

1 243

Norrköping

611

1 239

1 139

1 239

602

1 248

1 150

1 266

Söderköping

776

1 296

1 244

1 325

761

1 398

1 297

1 366

Vadstena

742

1 305

1 191

1 273

647

1 304

1 148

1 269

Valdemarsvik

810

1 313

1 278

1 327

743

1 404

1 31 2

1 349

Ydre

880

1 354

1 300

1 322

792

1 389

1 293

1 358

Åtvidaberg

763

1 282

1 230

1 277

713

1 296

1 190

1 318

Ödeshög

841

1 353

1 293

1 349

760

1 317

1 248

1 303

Jönköpings län

732

1 307

1 200

1 291

700

1 329

1 198

1 31 2

Aneby

863

1 329

1 297

1 326

753

1 370

1 250

1 331

Eksjö

736

1 297

1 191

1 261

707

1 350

1 173

1 304

Gislaved

778

1 344

1 222

1 307

732

1 327

1 201

1 319

Gnosjö

809

1 364

1 266

1 317

724

1 386

1 232

1 333

Habo

767

1 319

1 295

1 349

767

1 421

1 306

1 416

Jönköping

685

1 290

1 175

1 288

664

1 326

1 182

1 324

Mullsjö

758

1 329

1 309

1 345

753

1 347

1 321

1 408

Nässjö

706

1 273

1 183

1 245

663

1 302

1 155

1 267

Sävsjö

795

1 335

1 238

1 338

746

1 323

1 228

1 304

Tranås

651

1 237

1 073

1 217

660

1 253

1 065

1 226

Vaggeryd

810

1 375

1 303

1 364

733

1 389

1 317

1 335

Vetlanda

776

1 283

1 194

1 273

717

1 302

1 251

1 275

Värnamo

791

1 352

1 211

1 307

761

1 338

1 184

1 319

Kronobergs län

747

1 311

1 190

1 297

737

1 339

1 209

1 318

Alvesta

81 2

1 307

1 259

1 307

752

1 319

1 272

1 345

Lessebo

769

1 401

1 297

1 383

743

1 41 2

1 327

1 392

Ljungby

774

1 282

1 164

1 242

752

1 346

1 195

1 291

Markaryd

835

1 294

1 179

1 258

790

1 368

1 221

1 302

Tingsryd

933

1 378

1 270

1 359

854

1 359

1 282

1 324

Uppvidinge

802

1 331

1 291

1 310

709

1 317

1 246

1 274

Växjö

677

1 304

1 146

1 303

702

1 335

1 162

1 327

Älmhult

756

1 298

1 206

1 286

735

1 307

1 216

1 290

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 85

Tabellbilaga

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

Kalmar län

747

1 267

1 186

1 264

709

1 294

1 203

1 278

Borgholm

803

1 253

1 213

1 234

735

1 332

1 293

1 287 1 257

Emmaboda

824

1 281

1 235

1 247

781

1 346

1 281

Hultsfred

800

1 284

1 239

1 290

688

1 305

1 200

1 280

Högsby

881

1 330

1 307

1 335

762

1 41 2

1 346

1 336

Kalmar

681

1 265

1 143

1 264

664

1 293

1 167

1 273

Mönsterås

826

1 303

1 255

1 343

766

1 265

1 242

1 310

Mörbylånga

820

1 298

1 261

1 320

773

1 326

1 308

1 362

Nybro

761

1 280

1 226

1 275

710

1 274

1 187

1 245

Oskarshamn

767

1 271

1 151

1 255

727

1 313

1 160

1 291

Torsås

871

1 319

1 300

1 298

796

1 290

1 260

1 266

Vimmerby

789

1 231

1 168

1 223

805

1 236

1 189

1 283

Västervik

665

1 216

1 111

1 209

639

1 271

1 156

1 245

Gotlands län

723

1 106

1 063

1 074

673

1 154

1 090

1 139

Gotland

723

1 106

1 063

1 074

673

1 154

1 090

1 139

Blekinge län

705

1 230

1 161

1 220

688

1 265

1 169

1 266 1 265

Karlshamn

709

1 211

1 106

1 216

703

1 268

1 1 23

Karlskrona

679

1 256

1 179

1 247

663

1 288

1 186

1 281

Olofström

721

1 213

1 170

1 198

690

1 264

1 182

1 259

Ronneby

722

1 188

1 158

1 164

711

1 226

1 170

1 246

Sölvesborg

758

1 256

1 195

1 248

708

1 256

1 182

1 258

Skåne län

671

1 281

1 187

1 251

652

1 293

1 193

1 272

Bjuv

747

1 267

1 254

1 265

751

1 327

1 236

1 295

Bromölla

722

1 259

1 204

1 254

704

1 205

1 181

1 262

Burlöv

568

1 203

1 106

1 193

581

1 264

1 148

1 209

Båstad

835

1 282

1 229

1 262

800

1 322

1 230

1 314

Eslöv

753

1 332

1 296

1 307

749

1 294

1 297

1 307

Helsingborg

621

1 268

1 143

1 223

600

1 247

1 132

1 222

Hässleholm

748

1 273

1 194

1 277

743

1 31 2

1 230

1 308

Höganäs

728

1 280

1 200

1 275

702

1 307

1 204

1 306

Hörby

925

1 340

1 308

1 31 2

879

1 368

1 305

1 353

Höör

81 2

1 347

1 303

1 364

784

1 420

1 323

1 381

Klippan

815

1 302

1 259

1 303

820

1 296

1 291

1 325

Kristianstad

710

1 292

1 193

1 273

735

1 320

1 200

1 314

Kävlinge

759

1 310

1 265

1 315

770

1 378

1 276

1 363 1 232

Landskrona

558

1 246

1 175

1 241

544

1 234

1 151

Lomma

673

1 261

1 165

1 281

711

1 339

1 219

1 335

Lund

518

1 285

1 175

1 264

543

1 363

1 224

1 330

Malmö

577

1 256

1 078

1 155

497

1 232

1 052

1 145

Osby

772

1 264

1 159

1 280

784

1 276

1 199

1 301

Perstorp

671

1 289

1 216

1 309

666

1 349

1 204

1 320

Simrishamn

777

1 273

1 202

1 262

753

1 319

1 250

1 280

86 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

Sjöbo

922

1 391

1 364

1 381

891

1 386

1 347

1 384

Skurup

842

1 362

1 335

1 339

778

1 331

1 299

1 346

Staffanstorp

702

1 283

1 180

1 279

795

1 344

1 203

1 345

Svalöv

845

1 353

1 355

1 371

846

1 434

1 369

1 370

Svedala

792

1 311

1 255

1 321

767

1 335

1 270

1 360

Tomelilla

827

1 250

1 252

1 219

833

1 276

1 218

1 241

Trelleborg

687

1 224

1 196

1 229

682

1 140

1 190

1 232

Vellinge

781

1 305

1 211

1 306

761

1 366

1 254

1 357

Ystad

752

1 325

1 149

1 239

692

1 300

1 196

1 260

Åstorp

714

1 272

1 233

1 277

733

1 330

1 246

1 297

Ängelholm

762

1 283

1 186

1 280

754

1 300

1 187

1 306

Örkelljunga

864

1 309

1 293

1 346

833

1 306

1 292

1 320

Östra Göinge

789

1 327

1 276

1 315

734

1 386

1 267

1 363

Hallands län

736

1 294

1 197

1 281

731

1 326

1 232

1 322

Falkenberg

743

1 273

1 187

1 254

739

1 303

1 216

1 300

Halmstad

650

1 233

1 104

1 203

652

1 242

1 1 29

1 246

Hylte

825

1 360

1 269

1 355

770

1 366

1 279

1 340

Kungsbacka

785

1 384

1 301

1 391

798

1 449

1 359

1 440

Laholm

898

1 294

1 252

1 303

867

1 305

1 246

1 286

Varberg

725

1 271

1 159

1 262

702

1 323

1 200

1 322

Västra Götalands län

674

1 305

1 218

1 296

678

1 341

1 234

1 326

Ale

774

1 368

1 345

1 41 2

793

1 419

1 380

1 479

Alingsås

694

1 309

1 219

1 315

720

1 354

1 255

1 382

Bengtsfors

882

1 302

1 248

1 297

791

1 335

1 21 2

1 286

Bollebygd

855

1 405

1 387

1 442

867

1 31 2

1 408

1 475

Borås

665

1 260

1 139

1 251

662

1 304

1 154

1 296

Dals-Ed

881

1 247

1 235

1 227

820

1 348

1 281

1 261

Essunga

893

1 299

1 331

1 322

879

1 385

1 41 2

1 360

Falköping

743

1 270

1 193

1 268

706

1 282

1 187

1 269

Färgelanda

911

1 345

1 324

1 368

822

1 317

1 295

Grästorp

898

1 351

1 354

1 342

830

1 419

1 315

1 373

Gullspång

857

1 332

1 299

1 332

760

1 301

1 275

1 288

Göteborg

510

1 297

1 156

1 251

528

1 357

1 176

1 278

Götene

833

1 292

1 273

1 297

794

1 335

1 268

1 328

Herrljunga

826

1 337

1 294

1 334

753

1 362

1 262

1 287

Hjo

780

1 262

1 240

1 280

776

1 218

1 232

1 310

Härryda

699

1 363

1 302

1 377

722

1 399

1 303

1 425

Karlsborg

826

1 310

1 249

1 316

755

1 377

1 336

1 333

Kungälv

810

1 355

1 271

1 336

775

1 396

1 298

1 420

Lerum

714

1 388

1 303

1 414

878

1 114

1 343

1 491

Lidköping

771

1 298

1 188

1 285

721

1 317

1 204

1 289

Lilla Edet

871

1 351

1 350

1 361

810

1 422

1 326

1 408

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 87

Tabellbilaga

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Lysekil

743

1 304

1 250

1 288

Mariestad

748

1 258

1 182

1 270

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

670

1 315

1 256

1 296

707

1 295

1 227

1 310

Mark

822

1 343

1 298

1 351

808

1 377

1 301

1 387

Mellerud

808

1 308

1 255

1 306

753

1 332

1 239

1 323

Munkedal

967

1 388

1 309

1 369

857

1 325

1 294

1 357

Mölndal

635

1 253

1 166

1 296

629

1 323

1 208

1 327

Orust

955

1 397

1 384

1 404

920

1 416

1 472

Partille

590

1 241

1 157

1 295

936

1 530

1 230

1 371

Skara

744

1 301

1 208

1 296

71 2

1 303

1 217

1 285

Skövde

731

1 274

1 132

1 255

720

1 318

1 165

1 292

Sotenäs

792

1 341

1 216

1 318

670

1 360

1 228

1 332

Stenungsund

81 2

1 400

1 331

1 420

804

1 426

1 365

1 461

Strömstad

819

1 321

1 282

1 322

708

1 365

1 283

1 311

Svenljunga

905

1 343

1 340

1 345

852

1 379

1 321

1 371

Tanum

942

1 399

1 370

1 374

81 2

1 420

1 326

1 368

Tibro

724

1 238

1 207

1 237

693

1 310

1 206

1 293

Tidaholm

762

1 235

1 206

1 253

731

1 227

1 216

1 252

Tjörn

905

1 441

1 364

1 446

829

1 511

1 394

1 496

Tranemo

871

1 388

1 326

1 374

775

1 404

1 308

1 369

Trollhättan

71 2

1 244

1 163

1 233

742

1 292

1 155

1 248

Töreboda

808

1 294

1 252

1 311

759

1 327

1 305

1 313

Uddevalla

720

1 309

1 231

1 319

686

1 341

1 210

1 341

Ulricehamn

853

1 343

1 268

1 295

802

1 364

1 244

1 323 1 286

Vara

91 2

1 326

1 307

1 314

856

1 334

1 295

Vårgårda

813

1 325

1 251

1 341

773

1 451

1 339

1 375

Vänersborg

732

1 272

1 190

1 274

708

1 310

1 214

1 302

Åmål

711

1 21 2

1 133

1 196

699

1 228

1 169

1 233

Öckerö

563

1 218

1 1 22

1 229

540

1 31 2

1 221

1 307

Värmlands län

776

1 285

1 201

1 280

743

1 313

1 179

1 291

Arvika

784

1 244

1 178

1 223

753

1 260

1 136

1 237

Eda

984

1 343

1 318

1 284

867

1 332

1 233

1 314

Filipstad

761

1 230

1 192

1 231

708

1 275

1 184

1 269

Forshaga

827

1 379

1 318

1 423

781

1 370

1 326

1 431

Grums

819

1 294

1 260

1 292

773

1 31 2

1 250

1 275

Hagfors

841

1 270

1 207

1 273

778

1 300

1 188

1 274

Hammarö

697

1 247

1 1 26

1 272

645

1 281

1 1 28

1 289

Karlstad

677

1 295

1 152

1 293

685

1 332

1 143

1 309

Kil

837

1 339

1 276

1 356

805

1 353

1 254

1 352

Kristinehamn

716

1 256

1 143

1 233

673

1 288

1 109

1 247

Munkfors

799

1 202

1 184

1 204

732

1 208

1 118

1 202

Storfors

852

1 321

1 266

1 346

788

1 341

1 316

1 322

Sunne

907

1 281

1 250

1 265

850

1 338

1 231

1 282

Säffle

801

1 264

1 184

1 256

719

1 274

1 149

1 247

88 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

Torsby

967

1 310

1 269

1 276

923

1 350

1 216

1 321

Årjäng

953

1 305

1 288

1 298

874

1 327

1 247

1 302

Örebro län

693

1 251

1 180

1 245

670

1 266

1 166

1 261

Askersund

877

1 329

1 309

1 331

806

1 324

1 300

1 360

Degerfors

733

1 213

1 163

1 232

694

1 237

1 188

1 248

Hallsberg

780

1 266

1 219

1 277

780

1 243

1 218

1 294

Hällefors

710

1 21 2

1 189

1 193

694

1 262

1 175

1 235

Karlskoga

645

1 162

1 085

1 178

650

1 160

1 073

1 191

Kumla

696

1 231

1 163

1 256

682

1 252

1 160

1 283 1 330

Laxå

880

1 346

1 327

1 318

743

1 377

1 262

Lekeberg

888

1 311

1 374

1 299

839

1 252

1 301

1 276

Lindesberg

786

1 258

1 209

1 229

770

1 304

1 204

1 291

Ljusnarsberg

81 2

1 132

1 219

1 178

739

1 276

1 210

1 247

Nora

810

1 316

1 234

1 288

756

1 364

1 236

1 343

Örebro

627

1 259

1 151

1 248

599

1 276

1 1 28

1 245

Västmanlands län

677

1 249

1 166

1 242

671

1 298

1 181

1 294

Arboga

709

1 230

1 190

1 221

679

1 274

1 172

1 236

Fagersta

694

1 240

1 166

1 215

693

1 235

1 153

1 272

Hallstahammar

703

1 249

1 204

1 239

681

1 309

1 222

1 317

Kungsör

774

1 262

1 223

1 274

733

1 316

1 21 2

1 271

Köping

688

1 179

1 155

1 194

657

1 259

1 150

1 237

Norberg

790

1 31 2

1 242

1 288

721

1 350

1 236

1 324

Sala

780

1 293

1 249

1 294

763

1 365

1 241

1 358

Skinnskatteberg

881

1 346

1 325

1 332

826

1 420

1 291

1 420

Surahammar

781

1 311

1 260

1 311

714

1 361

1 256

1 345

Västerås

626

1 245

1 1 22

1 234

639

1 286

1 154

1 290

Dalarnas län

772

1 238

1 172

1 240

745

1 259

1 150

1 256

Avesta

763

1 192

1 135

1 186

742

1 226

1 142

1 221

Borlänge

649

1 184

1 110

1 179

669

1 205

1 096

1 214

Falun

724

1 287

1 177

1 288

703

1 298

1 146

1 284

Gagnef

925

1 338

1 298

1 363

829

1 324

1 311

1 354

Hedemora

817

1 231

1 210

1 242

780

1 259

1 170

1 291

Leksand

830

1 234

1 184

1 271

743

1 266

1 156

1 229

Ludvika

749

1 242

1 153

1 216

725

1 238

1 1 27

1 254

Malung-Sälen

955

1 289

1 180

1 290

950

1 284

1 178

1 289

Mora

795

1 152

1 094

1 180

763

1 214

1 092

1 193

Orsa

796

1 230

1 155

1 227

739

1 260

1 110

1 272

Rättvik

823

1 21 2

1 186

1 221

784

1 244

1 158

1 236

Smedjebacken

804

1 265

1 243

1 268

751

1 303

1 200

1 297

Säter

871

1 300

1 295

1 298

786

1 313

1 237

1 277

Vansbro

885

1 288

1 223

1 286

824

1 286

1 180

1 267

Älvdalen

943

1 250

1 229

1 246

887

1 300

1 195

1 314

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 89

Tabellbilaga

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

Gävleborgs län

722

1 246

1 145

1 238

696

1 271

1 146

1 262

Bollnäs

758

1 253

1 143

1 259

772

1 314

1 167

1 299

Gävle

628

1 249

1 107

1 232

600

1 242

1 085

1 236

Hofors

750

1 207

1 205

1 187

686

1 228

1 149

1 250

Hudiksvall

760

1 242

1 144

1 229

734

1 290

1 179

1 259

Ljusdal

814

1 292

1 197

1 299

811

1 329

1 200

1 317

Nordanstig

893

1 292

1 242

1 310

864

1 272

1 284

1 309

Ockelbo

832

1 320

1 243

1 335

777

1 332

1 215

1 308 1 320

Ovanåker

799

1 265

1 173

1 257

758

1 357

1 160

Sandviken

727

1 199

1 130

1 197

695

1 239

1 1 20

1 224

Söderhamn

765

1 241

1 143

1 235

702

1 248

1 144

1 273

Västernorrlands län

744

1 246

1 137

1 241

725

1 293

1 137

1 286

Härnösand

679

1 233

1 089

1 218

648

1 293

1 099

1 279

Kramfors

853

1 275

1 205

1 259

804

1 244

1 173

1 288

Sollefteå

846

1 236

1 1 24

1 238

810

1 330

1 141

1 299

Sundsvall

692

1 248

1 132

1 242

699

1 298

1 143

1 308

Timrå

753

1 257

1 222

1 272

735

1 357

1 235

1 342

Ånge

877

1 271

1 218

1 264

789

1 331

1 202

1 261

Örnsköldsvik

759

1 234

1 100

1 227

726

1 263

1 077

1 239

Jämtlands län

793

1 291

1 161

1 267

760

1 334

1 154

1 295

Berg

930

1 370

1 304

1 359

833

1 388

1 256

1 353

Bräcke

877

1 335

1 300

1 327

806

1 375

1 238

1 344 1 296

Härjedalen

892

1 277

1 162

1 230

840

1 333

1 137

Krokom

866

1 355

1 268

1 347

808

1 401

1 239

1 353

Ragunda

908

1 277

1 200

1 267

877

1 348

1 193

1 304

Strömsund

850

1 253

1 144

1 225

798

1 330

1 175

1 258

Åre

900

1 410

1 310

1 336

830

1 408

1 229

1 349

Östersund

691

1 246

1 059

1 233

682

1 287

1 080

1 266

Västerbottens län

682

1 251

1 1 22

1 241

667

1 295

1 106

1 264

Bjurholm

828

1 313

1 167

1 295

773

1 338

1 274

1 226

Dorotea

853

1 276

1 157

1 266

750

1 301

1 149

1 256

Lycksele

834

1 197

1 061

1 179

776

1 252

1 065

1 231

Malå

866

1 356

1 202

1 332

833

1 401

1 207

1 363

Nordmaling

828

1 330

1 247

1 338

778

1 365

1 209

1 308

Norsjö

837

1 299

1 167

1 296

820

1 391

1 156

1 364

Robertsfors

834

1 336

1 331

1 300

729

1 362

1 239

1 302

Skellefteå

701

1 234

1 089

1 230

667

1 265

1 071

1 246

Sorsele

821

1 254

1 226

814

1 401

1 199

1 257

Storuman

862

1 294

1 167

1 266

844

1 372

1 226

1 322

Umeå

579

1 239

1 105

1 232

586

1 283

1 076

1 256

Vilhelmina

840

1 298

1 153

1 300

794

1 327

1 171

1 318

Vindeln

822

1 297

1 161

1 290

760

1 350

1 134

1 303

90 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 7. Nyckeltal för körsträckor med bil, per kommun och län. B2. Körsträckor (mil/år)

Per invånare 2010

Per bil 2010

Per bil reg på kvinna 2010

Per bil reg på man 2010

Per invånare 2000

Medel ovägt

765

1 287

1 211

1 277

Medel vägt

679

1 291

1181

1 259

Vännäs

781

1 273

1 215

1 261

Åsele

797

1 196

1 009

1 158

Kommun

Per bil 2000

Per bil reg på kvinna 2000

Per bil reg på man 2000

733

1321

1 213

1304

669

1320

1187

1 289

709

1 311

1 204

1 279

725

1 275

1 036

1 216

Norrbottens län

769

1 254

1 117

1 246

732

1 305

1 134

1 298

Arjeplog

934

1 300

1 210

1 293

773

1 320

1 109

1 253

Arvidsjaur

839

1 272

1 090

1 289

786

1 326

1 102

1 335

Boden

773

1 279

1 132

1 282

706

1 321

1 160

1 320

Gällivare

809

1 190

1 040

1 189

731

1 260

1 085

1 256

Haparanda

777

1 247

1 172

1 242

728

1 343

1 233

1 338

Jokkmokk

847

1 286

1 1 23

1 255

752

1 328

1 101

1 310

Kalix

810

1 272

1 144

1 285

787

1 320

1 201

1 339

Kiruna

752

1 209

1 054

1 159

652

1 242

1 033

1 211

Luleå

697

1 255

1 108

1 251

695

1 303

1 1 23

1 301

Pajala

877

1 340

1 193

1 301

814

1 413

1 302

1 324

Piteå

772

1 238

1 109

1 250

762

1 292

1 105

1 291 1 322

Älvsbyn

860

1 262

1 190

1 272

829

1 254

1 119

Överkalix

906

1 259

1 186

1 220

882

1 381

1 274

1 331

Övertorneå

899

1 410

1 333

1 346

810

1 467

1 266

1 425

Kommungrupper Storstäder

553

1 316

1 109

1 192

533

1 334

1 111

1 208

Förortskommuner till storstäderna

663

1 321

1 216

1 298

680

1 367

1 242

1 347

Större städer

665

1 265

1147

1 254

663

1 297

1 154

1 284

Förortskommuner till större städer

791

1 320

1 285

1 334

768

1 360

1 282

1 358

Pendlingskommuner

807

1 313

1 258

1 310

762

1 337

1 261

1 332

Turism- och besöksnäringskommuner

849

1 296

1 224

1 276

780

1 332

1 214

1 301

Varuproducerande kommuner

792

1 279

1 217

1 272

744

1 305

1 208

1 285

Glesbygdkommuner

869

1 291

1 214

1 275

815

1 348

1 209

1 301

Kommuner i tätbefolkad region

757

1 271

1 202

1 260

721

1 302

1 204

1 285

Kommuner i glesbefolkad region

807

1 250

1146

1 243

760

1 289

1 146

1 286

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 91

Tabellbilaga

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497

Stockholms län

390

179

362

393

176

398

Botkyrka

318

173

374

317

162

391

Danderyd

438

244

440

475

245

487

Ekerö

447

264

470

446

257

493

Haninge

360

204

408

360

192

427

Huddinge

348

192

387

367

196

425

Järfälla

382

209

449

375

189

463

Lidingö

381

216

403

400

220

456

Nacka

460

193

380

409

188

414

Norrtälje

508

295

529

493

273

547

Nykvarn

481

309

539

472

288

567

Nynäshamn

415

232

473

405

212

495

Salem

377

222

446

374

207

464

Kommun

Sigtuna

407

236

446

419

231

475

Sollentuna

382

217

417

410

215

449

Solna

665

155

318

592

146

362

Stockholm

359

127

280

367

131

322

Sundbyberg

284

145

306

302

144

365

Södertälje

380

207

418

416

197

461

Tyresö

371

214

424

378

204

453

Täby

430

250

454

445

247

483

Upplands Väsby

408

233

453

404

218

462 486

Upplands-Bro

396

230

456

401

215

Vallentuna

445

270

477

450

263

492

Vaxholm

414

238

438

407

218

451

Värmdö

419

248

440

426

241

477

Österåker

446

273

471

442

258

494

Uppsala län

433

244

470

427

212

470

Enköping

505

294

533

482

260

540

Heby

544

296

567

509

262

568

Håbo

486

310

539

505

316

557

Knivsta

476

299

519

Tierp

505

266

560

499

239

602

Uppsala

382

212

412

387

201

449

Älvkarleby

493

288

605

475

248

622

Östhammar

519

280

567

485

234

573

Södermanlands län

475

273

545

463

245

559

Eskilstuna

440

252

516

437

230

538

Flen

500

289

563

487

269

571

Gnesta

493

299

529

496

285

559

Katrineholm

461

253

542

449

225

562

Nyköping

505

288

571

487

246

574

92 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497

Kommun

Oxelösund

470

274

589

432

218

580

Strängnäs

498

303

548

479

276

557

Trosa

511

304

570

484

278

576

Vingåker

534

296

606

506

278

601

Östergötlands län

456

252

511

438

216

527

Boxholm

553

305

612

493

244

578

Finspång

513

275

617

481

227

612

Kinda

566

273

550

494

225

535

Linköping

417

223

464

413

194

498

Mjölby

522

290

586

481

235

573

Motala

486

284

558

454

233

560

Norrköping

427

245

490

415

214

505

Söderköping

529

325

565

495

281

561

Vadstena

510

280

548

457

233

542

Valdemarsvik

535

303

562

486

255

543

Ydre

562

268

533

508

228

552

Åtvidaberg

516

269

602

471

220

592

Ödeshög

544

293

535

502

252

533 530

Jönköpings län

492

260

530

467

227

Aneby

550

295

534

494

233

531

Eksjö

509

260

538

467

210

528

Gislaved

518

274

531

492

247

520

Gnosjö

530

274

540

488

243

520

Habo

507

280

580

495

260

565

Jönköping

460

250

514

440

222

521

Mullsjö

503

269

589

462

233

553

Nässjö

490

253

538

459

212

544

Sävsjö

526

262

506

484

219

504

Tranås

467

240

522

466

215

548

Vaggeryd

514

258

570

482

219

557

Vetlanda

533

280

549

487

236

537

Värnamo

521

275

525

499

244

535

Kronobergs län

499

268

507

485

242

521

Alvesta

531

281

536

493

247

537

Lessebo

473

247

536

458

214

547

Ljungby

534

279

536

503

251

534

Markaryd

553

281

565

518

261

560

Tingsryd

566

306

514

525

273

511

Uppvidinge

526

266

536

480

233

524

Växjö

460

255

474

465

232

502

Älmhult

523

280

523

504

255

532

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 93

Tabellbilaga

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497

Kalmar län

516

297

547

480

255

539

Borgholm

563

351

501

511

304

494

Emmaboda

564

300

547

520

252

544

Hultsfred

543

294

573

480

239

548 536

Kommun

Högsby

548

306

564

476

237

Kalmar

473

283

506

452

258

519

Mönsterås

546

327

605

491

267

577

Mörbylånga

557

353

584

507

308

549

Nybro

522

300

557

493

268

548

Oskarshamn

538

279

605

496

237

577

Torsås

565

346

529

513

280

521

Vimmerby

547

296

546

521

252

552

Västervik

482

277

538

448

228

531

Gotlands län

566

370

536

517

321

531

Gotland

566

370

536

517

321

531

Blekinge län

509

309

552

490

279

562

Karlshamn

519

313

574

505

285

578 537

Karlskrona

481

288

518

468

260

Olofström

531

306

591

498

266

578

Ronneby

530

330

577

503

293

578

Sölvesborg

541

350

569

515

322

579

Skåne län

462

265

482

451

254

496

Bjuv

515

312

597

518

300

612

Bromölla

512

307

597

489

278

602

Burlöv

421

237

492

429

235

498

Båstad

580

371

543

553

343

554

Eslöv

487

285

518

482

273

538

Helsingborg

432

249

460

425

239

475

Hässleholm

515

297

531

500

277

550

Höganäs

517

326

550

500

308

548

Hörby

566

324

531

548

299

536

Höör

530

326

533

509

293

542

Klippan

542

331

577

536

322

593

Kristianstad

481

287

515

488

281

537

Kävlinge

533

345

585

532

336

590

Landskrona

399

234

458

403

222

479

Lomma

497

333

539

512

331

562

Lund

370

219

384

376

217

410

Malmö

395

187

388

362

183

401

Osby

534

287

555

518

261

571

Perstorp

457

263

515

464

240

549

Simrishamn

545

325

535

511

297

548

Sjöbo

576

350

556

551

324

554

94 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497

Skurup

544

329

570

521

312

554

Staffanstorp

497

314

545

301

552

Svalöv

541

338

543

537

317

544

Svedala

531

331

578

508

313

557

Kommun

Tomelilla

569

342

536

552

314

561

Trelleborg

500

298

557

472

261

543 563

Vellinge

550

365

567

531

345

Ystad

507

286

533

482

264

537

Åstorp

492

307

555

514

314

580

Ängelholm

528

325

553

520

315

556

Örkelljunga

563

334

564

543

307

569

Östra Göinge

532

324

561

494

285

558

Hallands län

509

309

525

493

290

532

Falkenberg

518

303

530

494

272

521

Halmstad

476

290

511

464

270

526

Hylte

532

272

499

508

248

521

Kungsbacka

513

340

516

508

342

532

Laholm

593

355

568

573

325

569

Varberg

513

292

545

483

263

537

Västra Götalands län

450

257

476

446

238

490

Ale

488

297

552

478

287

545

Alingsås

470

274

500

459

255

510

Bengtsfors

567

300

550

520

274

539

Bollebygd

540

343

560

514

323

544 515

Borås

462

274

500

454

255

Dals-Ed

594

329

522

532

291

497

Essunga

585

316

539

546

292

527 553

Falköping

512

288

532

493

257

Färgelanda

562

340

513

512

288

513

Grästorp

557

311

555

532

288

568

Gullspång

548

319

566

516

260

578

Göteborg

341

182

359

355

175

387

Götene

554

300

607

530

288

593

Herrljunga

535

288

505

502

261

506

Hjo

525

310

557

491

265

565

Härryda

464

292

509

472

290

528

Karlsborg

550

299

644

490

241

611

Kungälv

518

332

546

496

297

545

Lerum

469

298

525

468

288

532

Lidköping

523

281

566

485

244

565

Lilla Edet

545

351

576

511

318

571

Lysekil

505

272

584

455

230

545

Mariestad

512

303

589

480

270

578

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 95

Tabellbilaga

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497 540

Kommun

Mark

531

314

534

511

291

Mellerud

533

301

503

495

263

514

Munkedal

593

346

585

544

309

572

Mölndal

438

262

477

434

250

498

Orust

589

378

580

545

340

571

Partille

414

256

467

557

244

485

Skara

503

294

534

478

272

526

Skövde

508

278

546

484

246

550

Sotenäs

531

314

572

459

271

527

Stenungsund

516

332

544

506

319

547

Strömstad

534

329

548

473

263

504

Svenljunga

559

327

522

529

279

523

Tanum

588

389

518

526

324

497

Tibro

516

285

591

483

249

581

Tidaholm

527

287

599

497

248

585

Tjörn

563

349

602

514

320

567 547

Tranemo

550

292

536

511

254

Trollhättan

499

241

513

502

216

541

Töreboda

525

299

540

497

267

543

Uddevalla

482

290

528

462

261

535

Ulricehamn

557

306

545

523

282

545

Vara

585

319

518

547

289

528

Vårgårda

527

293

506

490

265

502

Vänersborg

493

284

542

474

252

549

Åmål

508

282

549

478

252

539

Öckerö

432

257

498

398

227

487

Värmlands län

526

311

549

502

275

552

Arvika

544

325

552

516

283

556

Eda

610

382

573

563

324

557

Filipstad

532

317

614

492

269

603

Forshaga

525

325

604

492

286

586

Grums

552

336

616

518

286

610

Hagfors

579

342

626

545

297

626

Hammarö

513

305

599

468

280

564

Karlstad

462

275

497

462

255

518

Kil

538

315

574

508

291

546

Kristinehamn

503

288

575

471

245

569

Munkfors

565

366

637

518

303

607

Storfors

561

341

630

520

299

619

Sunne

602

357

485

558

307

517

Säffle

551

304

564

505

257

550

Torsby

629

362

538

606

321

538

Årjäng

613

344

503

567

284

518

96 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497

Kommun

Örebro län

481

278

543

461

241

550

Askersund

573

345

613

530

308

602

Degerfors

539

314

630

497

247

625

Hallsberg

531

302

599

513

276

604

Hällefors

498

283

590

491

259

610

Karlskoga

493

282

601

473

229

601

Kumla

496

290

590

482

272

592

Laxå

578

321

645

498

251

606

Lekeberg

572

355

568

546

325

561

Lindesberg

543

307

591

515

274

587

Ljusnarsberg

546

336

599

504

279

595

Nora

518

304

562

490

269

581

Örebro

434

251

483

415

213

492

Västmanlands län

474

269

551

456

236

556

Arboga

503

267

593

474

228

586

Fagersta

495

290

583

478

240

597

Hallstahammar

504

289

621

466

249

590

Kungsör

529

310

603

493

266

601

Köping

494

268

582

463

230

567

Norberg

532

317

598

492

273

590

Sala

523

294

550

491

262

551

Skinnskatteberg

570

365

603

529

333

600

Surahammar

527

297

662

482

250

638

Västerås

442

252

516

434

223

531

Dalarnas län

542

320

569

514

282

564

Avesta

555

329

615

513

276

604 564

Borlänge

486

294

540

487

270

Falun

496

287

529

476

254

530

Gagnef

605

372

602

543

309

568

Hedemora

559

337

581

508

288

563

Leksand

579

350

551

534

302

529

Ludvika

518

292

611

491

253

612

Malung-Sälen

639

357

571

611

335

551

Mora

590

344

572

552

294

541

Orsa

560

348

516

530

312

530

Rättvik

588

330

578

543

301

556

Smedjebacken

562

326

642

518

283

620

Säter

580

368

586

532

327

573

Vansbro

595

350

568

564

315

566

Älvdalen

647

377

626

593

331

602

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 97

Tabellbilaga

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497 560

Kommun

Gävleborgs län

506

286

556

483

255

Bollnäs

531

306

554

517

277

561

Gävle

446

242

520

427

213

529

Hofors

539

324

628

491

262

612

Hudiksvall

531

307

553

504

282

555

Ljusdal

549

318

514

542

306

555

Nordanstig

577

331

553

536

306

541

Ockelbo

553

316

570

524

287

579

Ovanåker

565

289

593

518

245

575

Sandviken

522

301

601

498

256

603

Söderhamn

539

311

611

498

276

589

Västernorrlands län

519

292

561

493

263

563

Härnösand

483

260

544

453

228

530

Kramfors

561

304

588

515

266

571

Sollefteå

575

317

572

541

278

594

Sundsvall

487

293

533

473

267

541

Timrå

516

315

596

488

289

580

Ånge

600

308

555

533

287

572

Örnsköldsvik

541

280

592

513

252

591

Jämtlands län

534

299

515

506

267

522

Berg

575

331

452

529

287

466

Bräcke

560

329

512

515

277

514

Härjedalen

612

348

560

572

308

553

Krokom

562

304

520

523

273

513

Ragunda

591

322

563

574

313

569

Strömsund

574

317

540

524

272

522

Åre

559

343

472

538

317

504

Östersund

489

269

512

468

239

524

Västerbottens län

475

245

501

460

223

516

Bjurholm

529

266

457

519

257

487

Dorotea

573

294

571

511

252

556

Lycksele

573

295

571

523

259

572

Malå

558

269

501

540

275

531 538

Nordmaling

538

282

518

504

252

Norsjö

564

279

508

537

256

535

Robertsfors

533

270

498

474

238

487 545

Skellefteå

496

246

537

472

222

Sorsele

540

271

459

526

222

507

Storuman

588

329

538

556

295

558

Umeå

412

220

461

409

201

482

Vilhelmina

554

311

540

523

281

532

Vindeln

549

256

514

508

225

514

98 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 8. Nyckeltal för bilinnehav, per kommun och län. B3. Bilinnehav, antal bilar per 1000 invånare

Hela befolkningen 2010

Kvinnor 2010

Män 2010

Hela befolkningen 2000

Kvinnor 2000

Män 2000

Medel ovägt

515

294

538

489

263

540

Medel vägt

460

253

480

449

233

497

Kommun

Vännäs

528

267

562

487

237

552

Åsele

553

302

503

512

253

515

Norrbottens län

536

300

574

502

272

571

Arjeplog

571

320

510

532

295

501

Arvidsjaur

576

320

565

524

274

585

Boden

528

301

580

487

275

578

Gällivare

596

343

654

526

289

618 553

Haparanda

518

326

549

481

278

Jokkmokk

583

328

502

510

285

516

Kalix

553

321

576

530

296

587

Kiruna

557

295

622

481

230

582

Luleå

487

266

537

474

250

546

Pajala

568

301

490

514

267

508

Piteå

553

317

614

532

306

596

Älvsbyn

566

311

609

545

301

623

Överkalix

601

335

547

556

308

548

Övertorneå

546

269

513

496

235

541

Storstäder

365

165

342

361

163

370

Förortskommuner till storstäderna

446

260

472

447

249

489

Större städer

463

261

504

453

238

520

Förortskommuner till större städer

521

315

566

504

291

569

Kommungrupper

Pendlingskommuner

535

309

565

501

274

562

Turism- och besöksnäringskommuner

568

332

542

523

291

534

Varuproducerande kommuner

537

297

570

502

258

566

Glesbygdkommuner

572

311

526

532

277

534

Kommuner i tätbefolkad region

520

297

551

490

262

551

Kommuner i glesbefolkad region

554

316

573

516

280

569

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 99

Tabellbilaga

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751 0,763

Kommun

13,4

8,4

7,2

32.2

34,4

27,3

0,762

0,758

0,759

0,779

0,761

Botkyrka

Stockholms län

7,2

6,9

5,8

32,6

30,8

28,3

0,752

0,755

0,743

0,751

0,758

0,747

Danderyd

9,6

8,7

6,6

25,2

31,4

17,1

0,804

0,798

0,807

0,817

0,795

0,822

Ekerö

7,3

7,2

6,3

29,5

31,1

29,1

0,769

0,770

0,767

0,769

0,776

0,774

Haninge

7,4

7,2

5,8

31,6

39,6

27,6

0,759

0,755

0,752

0,753

0,755

0,748

Huddinge

8,6

7,8

6,5

33,7

33,3

26,5

0,765

0,764

0,757

0,760

0,766

0,765

Järfälla

8,6

7,8

7,2

34,8

38,4

31,2

0,756

0,749

0,754

0,764

0,759

0,766

Lidingö

10,6

10,5

8,7

29,5

30,6

27,6

0,785

0,777

0,787

0,786

0,773

0,802

Nacka

17,6

9,7

7,9

38,7

33,4

21,8

0,766

0,769

0,772

0,791

0,778

0,784

Norrtälje

7,1

6,6

5,5

35,8

39,3

34,1

0,747

0,753

0,739

0,735

0,753

0,735

Nykvarn

6,7

6,9

6,5

25,7

27,5

28,8

0,744

0,747

0,741

0,742

0,755

Nynäshamn

6,8

6,9

5,9

30,4

37,0

30,4

0,752

0,754

0,742

0,749

0,760

0,749

Salem

8,5

8,4

31,9

27,5

34,2

0,759

0,755

0,748

0,760

0,762

0,763

Sigtuna

8,1

7,3

6,5

33,8

34,0

0,755

0,757

0,748

0,756

0,755

Sollentuna

9,8

9,3

7,9

30,9

34,8

25,8

0,769

0,763

0,768

0,776

0,766

0,780

Solna

24,4

9,1

8,6

33,4

32,9

31,0

0,755

0,753

0,755

0,817

0,755

0,757

Stockholm

17,9

9,3

7,9

35,2

33,7

26,0

0,765

0,756

0,757

0,795

0,760

0,763

Sundbyberg

10,8

8,8

6,8

39,6

39,7

28,4

0,757

0,753

0,752

0,759

0,755

Södertälje

7,6

6,3

5,6

27,0

29,6

26,6

0,743

0,747

0,738

0,748

0,749

0,741

Tyresö

7,9

8,0

6,9

32,7

40,3

27,9

0,770

0,764

0,768

0,766

0,770

Täby

10,0

8,8

7,9

30,6

33,5

24,1

0,773

0,761

0,774

0,784

0,770

0,790

Upplands Väsby

8,9

7,7

7,0

32,7

33,2

32,8

0,751

0,742

0,748

0,757

0,742

0,753

Upplands-Bro

7,9

8,5

6,7

37,5

45,4

32,4

0,750

0,746

0,748

0,749

0,752

Vallentuna

7,8

8,0

7,1

30,6

40,7

25,8

0,759

0,758

0,755

0,757

0,758

Vaxholm

9,0

9,4

7,3

28,8

40,4

24,1

0,775

0,773

0,770

0,772

0,777

0,775

Värmdö

8,1

7,3

7,5

30,4

29,7

28,3

0,768

0,770

0,766

0,763

0,771

0,767

Österåker

8,6

9,3

7,0

32,2

38,3

28,9

0,761

0,759

0,758

0,756

0,761

0,761 0,750

Uppsala län

7,0

6,3

5,8

32,5

40,8

34,9

0,752

0,756

0,748

0,749

0,754

Enköping

7,1

6,4

6,0

35,0

37,0

31,3

0,748

0,756

0,744

0,739

0,751

0,740

Heby

4,7

4,3

4,5

37,0

32,1

45,0

0,751

0,761

0,743

0,741

0,753

0,744

Håbo

6,9

7,1

6,0

38,1

42,6

37,4

0,751

0,754

0,747

0,752

0,760

0,759

Knivsta

8,1

8,4

7,3

41,2

51,1

37,9

0,750

0,760

0,749

–

Tierp

3,9

3,4

31,6

41,1

33,6

0,748

0,754

0,743

0,740

0,745

0,743

Uppsala

7,9

6,6

6,4

31,0

40,4

35,0

0,753

0,755

0,749

0,753

0,755

0,753

Älvkarleby

5,3

5,5

5,0

28,5

28,6

32,6

0,751

0,753

0,746

0,747

0,753

Östhammar

4,6

4,9

4,5

32,4

51,3

32,2

0,757

0,767

0,752

0,746

0,760

0,747 0,746

Södermanlands län

7,0

6,0

5,6

36,6

40,1

32,3

0,745

0,749

0,743

0,745

0,753

Eskilstuna

6,6

5,5

5,1

36,9

44,2

31,6

0,749

0,747

0,752

0,754

0,751

Flen

5,9

5,6

39,7

44,4

37,3

0,742

0,751

0,736

0,734

0,748

0,738

Gnesta

5,9

5,8

5,6

26,9

22,0

33,3

0,742

0,751

0,741

0,737

0,758

0,739

Katrineholm

7,0

6,0

5,6

32,1

39,0

29,5

0,743

0,747

0,741

0,750

0,746

100 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751

Kommun

Nyköping

8,4

5,9

6,1

41,0

39,0

34,9

0,742

0,744

0,741

0,744

0,746

0,742

Oxelösund

5,9

5,6

5,1

37,3

26,7

36,0

0,746

0,752

0,741

0,744

0,753

0,751

Strängnäs

7,7

8,1

6,5

35,8

41,7

31,2

0,744

0,747

0,743

0,759

0,745

Trosa

7,0

6,0

6,5

29,5

33,9

28,6

0,748

0,754

0,742

0,743

0,759

0,752

Vingåker

5,6

5,0

4,7

28,7

35,7

28,8

0,746

0,761

0,733

0,730

0,750

0,737

Östergötlands län

8,1

6,8

6,3

38,5

43,1

35,7

0,745

0,744

0,742

0,745

0,746

0,744

Boxholm

5,2

5,4

4,9

29,6

32,1

28,4

0,734

0,740

0,732

0,731

0,749

0,734

Finspång

6,1

6,3

5,2

39,1

40,7

36,6

0,742

0,740

0,745

0,740

0,742

0,743

Kinda

6,9

4,6

5,2

38,5

48,9

31,0

0,744

0,756

0,746

0,742

0,752

0,741

Linköping

10,0

7,3

7,0

41,1

41,7

34,1

0,749

0,746

0,747

0,757

0,754

0,753

Mjölby

6,4

6,5

4,9

35,1

45,5

31,1

0,743

0,747

0,735

0,739

0,742

0,740

Motala

7,0

6,2

5,5

38,3

43,5

36,0

0,740

0,743

0,736

0,743

0,753

0,743

Norrköping

8,3

7,6

6,8

36,9

45,0

38,9

0,746

0,740

0,743

0,741

0,738

0,740

Söderköping

6,4

6,7

5,4

39,7

43,6

35,1

0,741

0,752

0,741

0,734

0,739

0,736

Vadstena

7,3

6,5

6,7

29,6

39,1

30,0

0,742

0,745

0,736

0,733

0,741

0,737

Valdemarsvik

5,6

5,3

4,7

38,5

32,4

41,1

0,746

0,752

0,741

0,739

0,750

0,735

Ydre

6,7

5,7

6,4

45,6

42,1

44,4

0,736

0,744

0,731

0,732

0,744

0,731

Åtvidaberg

5,6

4,6

5,0

37,4

35,3

40,2

0,741

0,746

0,741

0,742

0,755

0,744

Ödeshög

4,8

5,0

4,2

31,5

50,0

33,3

0,730

0,741

0,728

0,717

0,729

0,722

Jönköpings län

6,9

6,0

5,5

31,5

36,8

32,0

0,745

0,744

0,743

0,752

0,750

0,751

Aneby

4,6

5,2

3,7

34,2

51,9

38,2

0,736

0,749

0,733

0,734

0,755

0,734

Eksjö

7,7

6,4

6,1

33,0

31,6

32,0

0,742

0,745

0,742

0,750

0,749

0,747

Gislaved

5,8

5,3

5,0

27,9

34,8

32,7

0,748

0,751

0,748

0,761

0,759

Gnosjö

6,2

6,1

4,8

30,0

44,0

32,9

0,750

0,757

0,741

0,770

0,771

0,759

Habo

5,7

5,6

5,5

27,2

32,4

29,0

0,750

0,753

0,751

0,745

0,742

0,750

Jönköping

8,1

6,3

6,1

33,2

35,0

32,3

0,747

0,740

0,746

0,753

0,744

0,754

Mullsjö

6,3

5,2

6,2

34,7

50,0

36,5

0,745

0,751

0,745

0,742

0,757

0,748

Nässjö

6,2

6,1

4,8

31,7

38,0

31,9

0,747

0,746

0,743

0,750

0,747

Sävsjö

5,0

5,6

4,6

31,2

46,4

27,4

0,740

0,743

0,734

0,744

0,755

0,744

Tranås

8,4

6,1

6,4

39,1

47,4

39,4

0,742

0,747

0,746

0,744

0,740

Vaggeryd

5,9

6,0

5,1

30,4

36,1

33,1

0,742

0,747

0,739

0,748

0,754

0,749

Vetlanda

5,4

5,7

4,4

28,9

35,7

25,1

0,741

0,743

0,740

0,743

0,752

0,743

Värnamo

7,1

5,8

5,3

27,4

36,0

32,3

0,743

0,741

0,758

0,754

0,753

Kronobergs län

7,2

6,7

6,0

32,7

35,6

30,5

0,752

0,753

0,750

0,759

0,760

0,759

Alvesta

5,8

6,0

5,3

28,8

42,0

26,3

0,750

0,756

0,752

0,751

0,764

0,753

Lessebo

6,9

5,4

6,4

31,1

32,6

31,9

0,761

0,764

0,760

0,767

0,782

0,769

Ljungby

5,3

5,4

4,6

31,2

36,3

28,8

0,753

0,752

0,757

0,758

0,760

0,761

Markaryd

4,8

4,0

3,6

28,5

24,6

22,9

0,756

0,755

0,751

0,758

0,766

0,755

Tingsryd

6,2

6,1

5,0

37,9

38,5

29,0

0,757

0,758

0,751

0,757

0,769

0,753

Uppvidinge

5,4

5,5

4,8

28,0

34,1

28,2

0,751

0,758

0,750

0,752

0,764

0,753

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 101

Tabellbilaga

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751

Kommun

Växjö

9,3

7,9

7,4

34,4

35,0

32,8

0,752

0,748

0,750

0,763

0,752

0,761

Älmhult

6,7

7,2

5,5

31,1

37,6

32,0

0,749

0,754

0,750

0,755

0,762

0,759

Kalmar län

6,4

5,7

5,1

35,1

37,6

32,0

0,743

0,746

0,742

0,738

0,747

0,741

Borgholm

6,0

5,3

4,7

38,6

33,3

29,8

0,742

0,745

0,742

0,731

0,755

0,738

Emmaboda

4,6

5,0

3,7

25,9

39,5

26,1

0,750

0,756

0,753

0,756

0,769

0,755

Hultsfred

5,0

4,6

4,2

28,6

34,8

28,9

0,734

0,746

0,734

0,738

0,750

0,738 0,725

Högsby

4,5

3,8

4,3

33,9

30,0

24,5

0,738

0,756

0,734

0,720

0,735

Kalmar

8,3

6,5

6,0

38,9

38,6

32,6

0,742

0,739

0,743

0,739

0,742

0,743

Mönsterås

5,3

5,5

4,3

28,6

31,7

21,8

0,744

0,750

0,747

0,732

0,751

0,737

Mörbylånga

6,1

6,6

5,5

32,8

35,4

32,5

0,741

0,742

0,744

0,727

0,750

0,736

Nybro

6,5

5,7

5,5

35,8

46,7

32,9

0,742

0,745

0,741

0,738

0,748

0,745

Oskarshamn

6,5

5,3

4,5

31,0

29,3

28,8

0,752

0,757

0,749

0,742

0,745

0,747

Torsås

5,8

6,7

5,3

33,9

39,5

39,6

0,738

0,748

0,733

0,730

0,755

0,735

Vimmerby

6,3

5,9

5,8

34,0

40,7

39,0

0,737

0,742

0,735

0,741

0,738

0,741

Västervik

5,5

5,0

4,6

37,1

42,9

36,2

0,747

0,751

0,746

0,738

0,745

0,737

Gotlands län

4,5

3,9

3,1

43,8

41,2

35,4

0,716

0,720

0,696

0,706

0,702

Gotland

4,5

3,9

3,1

43,8

41,2

35,4

0,716

0,720

0,719

0,696

0,706

0,702

Blekinge län

6,5

5,5

5,0

38,7

37,9

31,4

0,747

0,751

0,748

0,743

0,746

0,747

Karlshamn

6,3

5,2

5,0

34,6

32,9

29,6

0,747

0,750

0,749

0,748

0,744

0,752

Karlskrona

7,8

6,3

5,5

41,5

39,2

32,5

0,748

0,751

0,750

0,740

0,746

0,743

Olofström

5,5

5,3

4,7

38,1

44,4

33,6

0,744

0,747

0,759

0,756

0,765

Ronneby

5,5

4,9

4,6

42,7

37,7

34,1

0,748

0,756

0,748

0,737

0,745

0,744

Sölvesborg

5,1

4,6

4,1

31,2

36,9

25,3

0,745

0,749

0,743

0,738

0,748

0,744

Skåne län

7,3

6,1

5,2

30,9

35,3

27,4

0,749

0,751

0,746

0,747

0,748

0,747

Bjuv

4,5

4,6

4,3

28,5

25,5

35,9

0,744

0,751

0,743

0,737

0,740

0,738

Bromölla

4,7

4,0

4,6

31,1

37,1

35,1

0,753

0,762

0,753

0,744

0,757

0,754

Burlöv

6,3

6,1

5,8

27,2

37,2

28,3

0,746

0,749

0,738

0,749

0,748

0,744

Båstad

6,6

7,2

5,9

33,3

40,2

30,1

0,747

0,748

0,744

0,745

0,749

0,747

Eslöv

6,2

6,3

5,3

36,6

47,7

32,0

0,752

0,760

0,745

0,739

0,754

0,745

Helsingborg

7,9

6,8

5,2

30,6

37,4

25,2

0,746

0,741

0,742

0,750

0,742

0,747

Hässleholm

5,7

5,2

4,7

31,8

41,4

30,9

0,752

0,758

0,747

0,751

0,754

Höganäs

5,7

5,8

5,2

27,6

35,7

23,9

0,753

0,756

0,751

0,757

Hörby

5,0

5,5

4,2

34,8

43,3

27,8

0,749

0,759

0,741

0,740

0,757

0,744

Höör

5,6

6,0

5,2

29,7

37,0

27,1

0,753

0,762

0,748

0,741

0,749

0,744

Klippan

4,5

4,1

32,4

38,3

25,8

0,748

0,751

0,744

0,735

0,751

0,737

Kristianstad

7,1

6,1

5,6

36,4

39,3

32,5

0,751

0,748

0,749

0,750

Kävlinge

6,0

5,9

5,6

26,3

30,4

23,1

0,752

0,756

0,752

0,746

0,753

Landskrona

5,5

5,6

4,5

26,4

31,2

25,4

0,741

0,746

0,737

0,740

0,744

0,739

Lomma

7,3

7,9

6,7

28,3

34,6

27,4

0,765

0,762

0,771

0,761

0,759

0,773

Lund

8,7

6,9

6,3

35,2

37,8

27,7

0,750

0,754

0,752

0,753

102 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751

Malmö

10,5

6,4

5,0

30,7

31,6

25,9

0,745

0,740

0,736

0,751

0,737

0,738

Osby

5,6

4,9

3,9

34,2

33,3

23,5

0,758

0,762

0,757

0,752

0,753

0,758

Perstorp

4,7

4,9

4,4

33,3

46,7

32,4

0,755

0,764

0,746

0,753

0,772

0,757

Simrishamn

5,6

5,3

5,2

28,9

35,5

27,4

0,742

0,750

0,741

0,732

0,743

0,741

Sjöbo

5,1

5,3

4,5

31,1

37,1

29,7

0,746

0,753

0,742

0,736

0,746

0,737

Skurup

4,9

5,8

4,2

24,7

35,3

19,2

0,751

0,754

0,747

0,734

0,748

0,740

Staffanstorp

7,2

6,3

6,7

31,6

30,5

0,755

0,750

0,756

0,759

0,753

0,761

Svalöv

4,8

4,4

4,3

28,7

31,5

26,2

0,741

0,751

0,738

0,735

0,753

0,736

Kommun

Svedala

6,4

6,8

5,8

28,3

31,8

27,0

0,751

0,752

0,751

0,742

0,745

0,749

Tomelilla

4,1

3,0

3,3

23,7

23,6

18,5

0,744

0,758

0,740

0,728

0,741

0,736

Trelleborg

5,6

6,1

5,0

32,1

39,4

30,5

0,748

0,750

0,735

0,746

0,745 0,776

Vellinge

6,1

7,0

5,3

24,2

30,6

20,6

0,771

0,767

0,771

0,767

0,766

Ystad

8,2

6,5

6,7

28,8

35,3

26,8

0,760

0,750

0,748

0,742

0,743

0,744

Åstorp

4,9

4,8

4,4

31,1

29,9

0,743

0,753

0,742

0,738

0,751

0,738

Ängelholm

6,6

5,7

5,5

32,0

34,9

30,7

0,745

0,744

0,745

0,742

0,738

0,745

Örkelljunga

5,2

5,3

4,6

25,7

31,8

35,2

0,750

0,753

0,745

0,744

0,757

0,746

Östra Göinge

5,2

4,4

4,5

37,6

36,1

37,5

0,749

0,757

0,748

0,751

0,761

0,753

Hallands län

7,4

7,1

6,0

33,4

39,9

32,0

0,743

0,747

0,752

0,749

Falkenberg

6,3

5,9

5,0

33,1

45,0

29,9

0,736

0,740

0,732

0,736

0,748

0,736

Halmstad

6,9

6,1

5,5

32,7

37,4

33,1

0,746

0,739

0,742

0,747

0,744

0,749

Hylte

5,3

5,1

4,1

28,7

37,2

28,0

0,747

0,754

0,747

0,759

0,753

Kungsbacka

10,5

10,4

8,5

37,3

42,4

33,2

0,744

0,746

0,743

0,755

0,764

0,762

Laholm

5,1

4,7

4,2

26,1

32,1

26,1

0,742

0,747

0,740

0,742

0,748

0,740

Varberg

6,6

5,9

5,5

32,0

39,1

32,6

0,744

0,743

0,740

0,744

0,750

0,746

Västra Götalands län

10,2

9,4

8,0

39,3

46,6

38,5

0,740

0,739

0,738

0,754

0,752

Ale

8,7

8,1

36,8

43,8

38,2

0,739

0,741

0,736

0,742

0,756

0,749

Alingsås

8,4

8,3

6,9

34,7

43,1

33,7

0,739

0,742

0,740

0,747

0,753

0,748

Bengtsfors

5,2

4,0

5,1

28,0

22,2

37,5

0,741

0,747

0,743

0,748

0,760

0,750

Bollebygd

8,2

9,1

7,4

38,9

36,2

44,1

0,740

0,749

0,738

0,739

0,761

0,751

Borås

8,8

7,4

6,7

37,3

44,5

35,9

0,739

0,734

0,739

0,751

0,744

0,751

Dals-Ed

4,9

5,3

3,7

36,5

45,2

34,1

0,746

0,752

0,749

0,735

0,760

0,739 0,750

Essunga

4,9

4,8

4,3

37,3

31,0

34,1

0,740

0,754

0,739

0,740

0,768

Falköping

6,7

6,2

5,8

41,8

48,4

41,5

0,735

0,738

0,735

0,738

0,745

0,746

Färgelanda

5,2

6,5

5,0

35,4

43,8

33,3

0,738

0,746

0,738

0,734

0,755

0,744

Grästorp

6,4

6,7

5,9

32,1

44,0

40,4

0,745

0,765

0,740

0,744

0,764

0,751

Gullspång

6,5

6,3

5,7

33,8

48,0

29,6

0,732

0,741

0,730

0,732

0,751

0,737

Göteborg

14,9

14,4

11,2

38,6

49,3

41,0

0,736

0,726

0,731

0,769

0,752

0,751

Götene

6,2

6,6

5,3

30,1

46,3

22,6

0,744

0,745

0,739

0,751

0,745

Herrljunga

5,2

4,6

4,7

33,5

33,3

39,2

0,748

0,755

0,746

0,749

0,762

0,749

Hjo

6,2

6,4

5,5

34,6

35,1

39,8

0,741

0,748

0,741

0,731

0,758

0,742

Härryda

10,9

11,8

9,0

39,3

48,1

37,7

0,741

0,742

0,740

0,751

0,756

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 103

Tabellbilaga

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751

Karlsborg

5,1

5,4

4,3

33,0

28,6

0,748

0,753

0,748

0,740

0,750

0,740

Kungälv

8,8

8,9

7,4

40,0

50,9

40,0

0,738

0,734

0,750

0,753

0,755

Lerum

10,2

10,1

9,2

39,0

46,0

37,4

0,736

0,735

0,736

0,756

0,760

Lidköping

8,2

6,1

6,4

37,6

44,0

38,6

0,749

0,748

0,747

0,748

0,752

Lilla Edet

7,7

6,4

45,8

46,8

43,2

0,739

0,748

0,738

0,741

0,762

0,745

Lysekil

7,4

7,0

6,2

41,7

49,4

38,1

0,748

0,754

0,746

0,750

0,762

0,755

Mariestad

7,0

6,5

37,5

37,1

40,0

0,740

0,745

0,738

0,736

0,745

0,743

Mark

7,3

6,1

36,4

43,8

37,9

0,736

0,738

0,731

0,736

0,745

0,737

Kommun

Mellerud

6,8

5,3

5,5

38,2

44,9

34,0

0,745

0,749

0,743

0,758

0,749

Munkedal

5,2

4,5

4,6

29,5

40,9

35,3

0,748

0,756

0,739

0,740

0,768

0,744

Mölndal

12,2

12,4

9,8

37,6

46,4

40,5

0,736

0,725

0,739

0,756

0,753

0,757

Orust

5,8

6,4

5,3

37,2

47,2

38,0

0,741

0,745

0,735

0,732

0,760

0,739

Partille

11,3

11,2

9,7

40,7

48,5

37,2

0,738

0,735

0,740

0,783

0,765

0,764

7,8

7,3

6,5

39,6

49,5

30,5

0,742

0,739

0,745

0,756

0,753

Skövde

12,3

7,7

7,1

44,3

46,5

37,5

0,745

0,738

0,740

0,760

0,749

0,761

Sotenäs

7,4

7,0

7,1

37,1

46,7

36,7

0,751

0,753

0,746

0,760

0,769

0,763

Stenungsund

9,2

9,5

7,6

40,9

50,2

38,2

0,739

0,737

0,738

0,748

0,763

0,753 0,763

Skara

Strömstad

7,5

7,3

6,0

30,7

37,3

24,7

0,761

0,771

0,760

0,763

0,779

Svenljunga

7,1

6,7

6,0

38,2

40,8

40,5

0,740

0,749

0,737

0,743

0,747

0,745

Tanum

7,3

7,6

6,0

37,6

52,8

35,5

0,744

0,752

0,739

0,759

0,746

Tibro

5,5

6,2

4,4

34,0

36,7

30,6

0,741

0,748

0,741

0,746

0,753

0,745

Tidaholm

4,6

5,0

4,3

34,9

48,1

33,0

0,745

0,747

0,738

0,761

0,742

Tjörn

7,8

7,7

6,9

35,9

35,0

40,3

0,744

0,743

0,738

0,741

0,759

0,748

Tranemo

6,1

5,0

5,6

31,6

45,0

31,1

0,743

0,746

0,737

0,749

0,759

0,748

Trollhättan

14,5

10,0

8,9

50,6

48,4

39,8

0,758

0,752

0,746

0,791

0,770

0,769

Töreboda

6,2

4,9

5,8

37,9

40,0

40,9

0,736

0,744

0,737

0,730

0,756

0,737

Uddevalla

8,7

8,0

7,2

38,2

45,8

37,7

0,738

0,739

0,738

0,748

0,754

0,752

Ulricehamn

6,8

5,6

5,9

39,5

51,7

39,1

0,746

0,740

0,736

0,746

0,745

Vara

6,2

5,9

4,4

35,1

50,0

33,9

0,741

0,743

0,740

0,739

0,757

0,741

Vårgårda

4,9

5,8

4,1

31,5

40,8

37,0

0,746

0,754

0,743

0,741

0,761

0,744

Vänersborg

9,9

8,8

8,3

44,7

51,4

44,5

0,741

0,747

0,741

0,747

0,754

Åmål

5,4

5,3

4,3

32,4

52,9

35,8

0,739

0,747

0,740

0,752

0,759

0,756

Öckerö

9,6

11,5

8,5

38,4

41,7

38,8

0,742

0,734

0,743

0,759

0,761

0,767

Värmlands län

5,7

5,1

4,7

34,2

41,9

31,6

0,748

0,753

0,746

0,742

0,748

0,747

Arvika

4,7

4,9

4,0

31,9

43,2

27,7

0,751

0,761

0,749

0,738

0,750

0,747

Eda

3,8

4,5

3,6

27,5

33,9

30,4

0,762

0,782

0,761

0,740

0,755

0,747

Filipstad

4,6

4,5

4,0

36,8

47,6

29,2

0,747

0,767

0,743

0,765

0,746

Forshaga

4,6

3,9

4,1

42,0

45,7

31,6

0,742

0,746

0,744

0,736

0,747

0,748

Grums

4,6

4,3

34,6

46,9

25,6

0,751

0,763

0,750

0,736

0,752

0,743

Hagfors

4,6

4,5

4,2

27,7

35,8

19,1

0,748

0,759

0,750

0,734

0,750

0,740

Hammarö

6,7

6,3

5,4

34,2

39,5

29,3

0,751

0,746

0,753

0,755

0,749

0,765

Karlstad

7,6

6,1

5,9

35,8

43,9

36,0

0,748

0,742

0,748

0,750

0,740

0,751

104 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751

Kil

4,4

4,7

3,7

27,9

46,3

26,3

0,747

0,751

0,744

0,739

0,753

0,745

Kristinehamn

6,7

5,9

5,8

36,6

44,1

37,0

0,745

0,740

0,739

0,746

0,755

0,746

Kommun

Munkfors

4,2

3,9

3,0

26,8

26,7

15,4

0,746

0,757

0,751

0,744

0,763

0,749

Storfors

4,3

3,8

4,1

33,0

30,4

39,1

0,745

0,759

0,743

0,737

0,755

0,743

Sunne

4,9

4,0

3,4

37,2

38,6

30,2

0,742

0,760

0,740

0,733

0,744

0,738

Säffle

4,9

5,3

4,5

33,7

43,5

38,1

0,741

0,749

0,741

0,736

0,739

0,743

Torsby

4,7

4,2

3,1

33,4

41,1

23,9

0,743

0,754

0,736

0,728

0,736

0,733

Årjäng

3,9

3,8

2,6

26,5

32,3

20,3

0,759

0,775

0,758

0,745

0,763

0,750

Örebro län

6,8

5,9

5,5

37,3

43,4

36,0

0,747

0,751

0,745

0,746

0,751

0,748

Askersund

5,4

5,6

5,2

35,6

43,6

40,9

0,737

0,747

0,737

0,733

0,753

0,740

Degerfors

6,1

4,2

5,2

45,9

34,1

42,9

0,748

0,754

0,748

0,747

0,756

0,753

Hallsberg

4,3

3,9

4,1

39,2

52,3

37,6

0,740

0,751

0,738

0,733

0,749

0,740

Hällefors

6,0

6,5

5,7

40,2

48,1

44,3

0,740

0,753

0,733

0,735

0,755

0,738

Karlskoga

5,9

5,4

32,6

39,9

33,5

0,753

0,751

0,752

0,755

0,751

0,758

Kumla

5,4

5,8

4,7

34,3

39,8

37,5

0,747

0,748

0,743

0,751

0,750

Laxå

5,5

6,0

4,8

35,8

37,9

45,0

0,740

0,743

0,738

0,742

0,753

0,745

Lekeberg

5,1

5,2

4,2

34,0

43,8

26,6

0,741

0,757

0,739

0,723

0,743

0,731

Lindesberg

6,1

6,2

5,4

38,6

48,3

39,6

0,746

0,754

0,742

0,745

0,751

0,748

Ljusnarsberg

4,2

4,1

4,2

15,2

25,0

19,3

0,749

0,767

0,741

0,736

0,758

0,736

Nora

7,2

7,5

6,7

44,7

48,1

50,3

0,745

0,751

0,744

0,741

0,748

0,746

Örebro

8,4

6,4

6,1

37,8

43,3

32,8

0,750

0,749

0,746

0,751

0,750

0,749

Västmanlands län

6,4

5,5

31,9

37,6

31,4

0,750

0,752

0,749

0,753

0,756

0,753

Arboga

5,3

3,8

5,5

29,6

35,1

31,7

0,751

0,753

0,750

0,751

0,760

0,753

Fagersta

5,0

5,1

4,3

30,1

33,3

31,9

0,752

0,754

0,749

0,752

0,759

0,751

Hallstahammar

5,2

4,8

4,7

33,7

40,3

33,3

0,747

0,754

0,743

0,751

0,754

0,750

Kungsör

5,7

4,0

6,0

30,3

34,4

30,3

0,753

0,761

0,749

0,748

0,765

0,747

Köping

5,6

4,8

5,1

30,9

35,2

31,1

0,746

0,751

0,746

0,755

0,757

Norberg

5,0

4,1

24,3

34,5

18,5

0,746

0,750

0,742

0,734

0,756

0,737

Sala

5,6

5,0

5,1

35,1

44,4

36,2

0,748

0,758

0,743

0,738

0,753

0,741

Skinnskatteberg

3,9

3,7

3,5

33,3

40,9

28,9

0,733

0,743

0,730

0,748

0,736

Surahammar

5,7

5,0

40,2

42,3

37,6

0,754

0,755

0,745

0,757

0,748

Västerås

7,4

6,2

6,0

31,6

37,4

30,7

0,752

0,749

0,748

0,760

0,755

0,759 0,747

Dalarnas län

4,9

4,5

4,1

30,0

36,9

27,3

0,750

0,756

0,748

0,745

0,750

Avesta

5,6

5,0

4,7

26,8

25,6

20,7

0,752

0,754

0,746

0,745

0,753

0,747

Borlänge

5,6

4,8

4,4

32,5

38,7

25,5

0,750

0,754

0,749

0,747

0,750

Falun

6,0

5,0

5,2

33,0

43,9

30,3

0,751

0,753

0,746

0,752

0,750

0,752

Gagnef

3,7

4,1

3,0

28,4

36,4

27,7

0,741

0,755

0,739

0,731

0,748

0,734 0,736

Hedemora

6,3

5,4

5,2

35,7

41,7

33,1

0,738

0,747

0,738

0,732

0,743

Leksand

4,2

4,4

3,0

24,2

30,9

22,8

0,754

0,755

0,756

0,746

0,750

0,747

Ludvika

5,6

4,8

4,7

33,2

39,6

30,5

0,749

0,753

0,747

0,746

0,753

0,747

Malung-Sälen

2,9

3,5

1,6

21,2

38,2

17,6

0,763

0,770

0,755

0,745

0,753

0,745

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 105

Tabellbilaga

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751 0,754

Kommun

Mora

3,6

3,5

2,9

22,6

20,9

23,2

0,758

0,767

0,758

0,753

0,760

Orsa

3,0

2,3

19,0

25,8

14,6

0,756

0,747

0,740

0,749

0,747

Rättvik

3,6

3,9

2,8

27,7

50,0

21,1

0,752

0,761

0,749

0,739

0,750

0,744

Smedjebacken

4,7

5,5

4,4

32,3

45,3

34,2

0,744

0,758

0,740

0,753

0,746

Säter

4,7

4,5

29,5

32,6

35,3

0,736

0,749

0,731

0,749

0,737

Vansbro

4,0

4,3

3,4

34,1

42,9

37,5

0,747

0,750

0,743

0,733

0,744

0,736

Älvdalen

2,1

2,5

1,7

25,7

22,2

0,757

0,773

0,754

0,740

0,759

0,746

Gävleborgs län

5,4

4,8

4,1

32,1

38,4

29,5

0,747

0,748

0,745

0,744

0,748

0,745

Bollnäs

4,4

3,9

3,2

29,9

41,9

31,0

0,747

0,748

0,741

0,746

0,742

Gävle

7,8

6,3

5,2

34,0

35,9

31,1

0,750

0,742

0,748

0,750

0,746

0,750

Hofors

4,3

4,9

3,9

30,5

48,9

28,0

0,750

0,764

0,751

0,740

0,760

0,748

Hudiksvall

4,8

3,9

3,7

32,0

39,4

31,4

0,751

0,756

0,746

0,751

0,746

Ljusdal

3,8

4,0

2,7

26,1

40,8

21,3

0,741

0,745

0,734

0,737

0,749

0,739

Nordanstig

3,1

2,9

32,5

33,3

37,5

0,746

0,761

0,739

0,733

0,756

0,738

Ockelbo

3,4

3,0

3,1

24,0

27,8

19,1

0,742

0,753

0,741

0,726

0,742

0,728

Ovanåker

3,7

2,8

33,0

55,2

21,9

0,741

0,746

0,741

0,747

0,745

Sandviken

5,0

4,9

4,2

29,9

33,6

27,4

0,748

0,750

0,745

0,746

Söderhamn

4,5

3,8

37,2

46,3

32,8

0,741

0,743

0,737

0,740

0,742

0,744

Västernorrlands län

5,5

4,8

4,2

34,3

44,9

31,1

0,748

0,750

0,747

0,750

0,752

0,754

Härnösand

5,8

4,6

34,3

42,5

40,8

0,750

0,753

0,746

0,758

0,761

0,757

Kramfors

4,1

3,0

2,9

31,5

30,8

31,6

0,750

0,761

0,750

0,742

0,759

0,749

Sollefteå

4,7

3,1

2,4

29,7

41,8

24,8

0,742

0,754

0,739

0,742

0,750

0,746

Sundsvall

6,0

5,8

5,0

32,4

49,1

30,1

0,748

0,746

0,755

0,750

0,759

Timrå

4,9

5,2

4,6

35,7

51,7

35,3

0,741

0,743

0,741

0,743

0,750

Ånge

6,4

3,2

2,0

50,2

35,7

21,6

0,745

0,755

0,740

0,743

0,757

0,742

Örnsköldsvik

5,5

4,6

4,1

32,4

40,2

30,1

0,750

0,754

0,747

0,752

0,751

0,756

Jämtlands län

3,8

3,1

2,8

25,1

31,8

24,5

0,756

0,762

0,750

0,753

0,758

0,755

Berg

2,2

2,9

1,8

24,5

33,3

24,2

0,745

0,762

0,731

0,742

0,763

0,745

Bräcke

2,8

3,0

2,6

25,3

33,3

27,3

0,747

0,767

0,735

0,744

0,761

0,741

Härjedalen

2,5

2,3

2,0

16,9

21,1

24,5

0,761

0,771

0,745

0,760

0,762

0,760

Krokom

2,8

3,3

2,7

16,7

42,9

12,5

0,757

0,766

0,745

0,748

0,754

Ragunda

2,2

2,1

1,6

27,8

57,1

23,8

0,745

0,748

0,738

0,734

0,749

0,736

Strömsund

1,7

1,1

1,3

21,4

11,1

21,2

0,755

0,764

0,748

0,753

0,772

0,753

Åre

3,1

3,0

1,9

20,9

26,3

25,4

0,764

0,777

0,744

0,752

0,769

0,750

Östersund

5,5

3,8

28,6

33,9

27,5

0,758

0,755

0,749

0,759

0,751

0,761

Västerbottens län

5,1

4,4

4,1

29.6

38,9

27,6

0,746

0,751

0,743

0,749

0,756

0,754

Bjurholm

3,0

2,5

3,4

40,6

57,1

40,0

0,746

0,757

0,741

0,742

0,763

0,748

Dorotea

1,5

1,7

1,5

17,8

25,0

0,755

0,759

0,748

0,747

0,758

0,756

Lycksele

5,3

2,3

2,6

37,6

28,6

14,0

0,739

0,756

0,738

0,737

0,744

0,749

Malå

2,2

1,4

1,2

14,6

0,0

22,2

0,728

0,742

0,721

0,726

0,737

Nordmaling

3,7

3,8

3,5

28,9

42,1

36,0

0,743

0,747

0,736

0,738

0,750

0,744

106 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 9. Nyckeltal för miljöbilar och bilarnas energieffektivitet, per kommun och län.

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

Av nybilar 2010

Nybilar reg på man 2010

2010

Bilar reg på kvinna 2010

Bilar reg på man 2010

2000

Bilar reg på kvinna 2000

Bilar reg på man 2000

B5. Bilarnas energieffektivitet (kWh/km) i hela beståndet

Av hela beståndet 2010

B4. Miljöbilar, andel av registrerade personbilar (%)

Medel ovägt

6,1

5,6

4,9

32,4

38,1

30,5

0,745

0,749

0,742

0,751

0,745

Medel vägt

8,3

6,7

5,9

34,4

39,4

31,6

0,749

0,746

0,754

0,752

0,751 0,735

Kommun

Norsjö

2,5

1,7

2,3

28,8

57,1

14,3

0,731

0,744

0,730

0,728

0,742

Robertsfors

4,2

4,0

3,7

35,4

58,3

33,3

0,749

0,763

0,743

0,746

0,772

0,749

Skellefteå

4,4

3,5

27,4

39,7

23,4

0,746

0,751

0,744

0,751

0,759

0,754

Sorsele

1,5

1,7

0,8

20,6

14,3

18,2

0,740

0,741

0,737

0,733

0,743

0,740

Storuman

1,7

1,2

1,4

18,6

25,0

17,4

0,740

0,753

0,738

0,725

0,734

0,732

Umeå

7,2

6,5

5,7

33,0

41,6

32,3

0,750

0,749

0,759

0,758

0,761

Vilhelmina

2,0

1,8

1,6

15,4

22,2

8,7

0,737

0,749

0,733

0,734

0,757

0,739

Vindeln

3,2

2,7

2,5

18,4

40,0

12,8

0,742

0,751

0,737

0,747

0,755

0,749

Vännäs

4,0

4,1

3,0

34,7

34,8

24,6

0,758

0,759

0,755

0,748

0,763

0,761

Åsele

2,8

2,7

2,1

19,0

10,0

25,0

0,752

0,765

0,739

0,748

0,745

0,746 0,743

Norrbottens län

3,9

3,0

2,8

30,4

30,7

22,8

0,747

0,753

0,742

0,736

0,748

Arjeplog

2,0

2,4

1,7

30,4

50,0

21,4

0,750

0,747

0,739

0,742

0,748

0,742

Arvidsjaur

3,2

2,0

2,1

23,5

18,2

24,4

0,731

0,738

0,722

0,724

0,743

0,733

Boden

5,1

3,4

3,5

37,6

31,3

27,0

0,748

0,753

0,745

0,739

0,753

0,748

Gällivare

3,5

3,0

2,4

26,4

39,0

16,3

0,749

0,758

0,744

0,738

0,751

0,745 0,710

Haparanda

3,1

2,9

2,5

25,9

35,1

22,1

0,742

0,760

0,736

0,706

0,730

Jokkmokk

2,6

2,0

22,3

31,3

20,6

0,743

0,754

0,734

0,737

0,752

0,742

Kalix

4,2

3,8

3,7

31,7

32,4

29,4

0,739

0,753

0,731

0,723

0,746

0,730 0,756

Kiruna

3,9

2,5

2,9

23,6

20,3

17,7

0,760

0,759

0,750

0,757

Luleå

4,9

3,4

29,2

30,9

23,3

0,751

0,754

0,751

0,746

0,748

0,751

Pajala

2,3

1,9

2,6

30,3

26,7

39,4

0,726

0,740

0,716

0,705

0,742

0,710

Piteå

3,1

2,4

2,3

24,1

26,7

22,2

0,750

0,755

0,748

0,741

0,749

0,750

Älvsbyn

2,0

1,7

1,5

29,1

26,7

12,9

0,738

0,743

0,732

0,731

0,754

0,741

Överkalix

2,8

3,9

1,2

32,7

57,1

12,5

0,724

0,728

0,712

0,710

0,746

0,712

Övertorneå

2,6

2,8

2,0

27,8

31,3

33,3

0,716

0,726

0,705

0,689

0,703

0,696

Storstäder

14,4

10,0

8,0

34,8

38,2

31,0

0,749

0,740

0,741

0,771

0,749

0,751

Förortskommuner till storstäderna

9,2

8,5

7,2

33,5

37,8

30,6

0,756

0,754

0,761

0,763

Större städer

7,7

6,3

5,8

35,0

40,2

32,0

0,748

0,747

0,746

0,752

0,750

0,752

Förortskommuner till större städer

5,7

5,8

5,2

32,3

38,1

31,4

0,746

0,753

0,745

0,740

0,750

0,746

Kommungrupper

Pendlingskommuner

5,5

5,2

4,9

33,3

38,7

32,5

0,745

0,752

0,742

0,740

0,754

0,744

Turism- och besöksnäringskommuner

4,4

3,6

29,8

37,3

27,9

0,749

0,757

0,743

0,742

0,755

0,745

Varuproducerande kommuner

5,3

5,0

4,5

31,2

39,2

30,1

0,745

0,751

0,743

0,745

0,755

0,747

Glesbygdkommuner

3,4

3,1

2,4

28,6

35,8

25,6

0,742

0,752

0,736

0,734

0,750

0,737

Kommuner i tätbefolkad region

6,3

5,8

5,3

34,7

40,8

33,0

0,744

0,748

0,741

0,742

0,749

0,744

Kommuner i glesbefolkad region

4,1

3,3

3,1

30,3

32,1

26,3

0,747

0,755

0,743

0,738

0,750

0,743

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 107

Tabellbilaga

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49 1,03

Stockholms län

9,4

7,1

11,6

11,1

7,4

14,8

1,07

Botkyrka

10,8

7,3

14,2

11,3

6,5

16,0

1,31

1,61

Danderyd

5,5

4,4

6,6

8,8

6,5

11,2

0,19

0,36

Ekerö

21,4

17,6

25,3

24,0

17,4

30,7

1,30

1,35

Haninge

13,0

9,7

16,2

15,1

9,1

20,9

0,69

0,98

Huddinge

9,0

6,0

11,8

10,5

5,9

15,2

1,05

0,63

Järfälla

9,1

6,4

11,8

10,7

6,3

15,2

1,81

2,84

Lidingö

6,1

4,2

8,0

8,4

5,5

11,4

1,55

1,13

Nacka

8,1

5,5

10,7

10,4

6,2

14,7

0,50

0,57

Norrtälje

24,8

23,0

26,7

26,1

21,4

30,6

1,30

1,24 0,50

Nykvarn

35,0

33,1

36,9

33,8

27,9

39,4

0,15

Nynäshamn

22,7

18,3

27,0

22,2

15,9

28,1

0,96

0,95

Salem

14,8

10,3

19,3

17,3

9,8

25,2

0,12

0,09

Sigtuna

20,2

17,1

23,3

20,7

15,8

25,5

0,58

0,53

Sollentuna

9,2

7,0

11,4

11,7

7,6

16,0

2,03

1,24

Solna

5,5

3,7

7,1

6,5

4,3

8,7

0,71

1,29

Stockholm

4,9

3,4

6,4

6,1

3,9

8,3

1,04

1,00

Sundbyberg

5,9

4,0

7,7

6,6

4,0

9,1

2,56

0,40

Södertälje

13,2

10,7

15,5

13,2

9,5

16,7

1,80

1,51

Tyresö

11,4

7,8

15,1

14,6

8,8

20,4

0,86

0,59

Täby

10,3

7,5

13,2

14,4

9,1

19,8

0,75

0,67

Upplands Väsby

19,1

15,7

22,5

23,0

11,9

25,2

0,55

0,33 1,60

Upplands-Bro

15,5

12,4

18,6

17,4

28,6

2,80

Vallentuna

22,3

18,5

26,0

26,3

19,0

33,7

1,66

1,74

Vaxholm

21,6

17,0

26,4

23,0

15,1

31,1

0,15

0,17

Värmdö

19,8

16,0

23,6

23,8

17,0

30,3

0,81

1,56

Österåker

24,4

20,5

28,2

27,8

20,2

35,3

0,70

0,54

Uppsala län

23,0

19,8

26,2

24,3

19,2

29,4

1,80

1,57

Enköping

29,4

27,4

31,3

29,6

25,4

33,7

1,74

1,18

Heby

31,8

31,3

32,2

31,1

27,8

34,0

1,02

0,95

Håbo

42,5

39,5

45,4

44,3

38,5

49,8

0,43

0,41

Knivsta

40,8

36,8

44,9

–

0,26

0,21

Tierp

28,8

27,1

30,4

27,6

24,0

31,0

1,43

1,59

Uppsala

17,1

13,6

20,6

20,4

15,4

25,6

2,11

1,86

Älvkarleby

27,1

23,4

30,7

25,9

19,6

31,9

1,91

1,21

Östhammar

28,1

25,0

31,1

28,1

21,1

34,4

0,78

0,85

Södermanlands län

20,1

17,4

22,7

19,7

15,6

23,6

1,71

1,75

Eskilstuna

14,1

12,0

16,2

14,0

10,6

17,3

1,55

1,25

Flen

24,2

22,3

26,0

23,1

19,7

26,2

0,77

0,60

Gnesta

30,7

25,0

36,3

31,8

24,6

38,7

0,96

1,13

Katrineholm

17,4

14,8

20,0

16,2

13,5

18,8

1,81

2,84

Nyköping

21,1

17,2

24,9

21,3

15,5

26,9

1,93

2,20

108 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49 1,58

Oxelösund

8,6

8,4

8,8

8,3

8,1

8,4

2,51

Strängnäs

32,4

29,6

35,2

30,9

26,8

34,9

1,19

0,62

Trosa

33,8

30,3

37,4

33,0

25,7

39,8

2,62

3,84

Vingåker

23,8

21,5

26,0

22,8

17,9

27,3

3,78

5,04

Östergötlands län

16,2

14,5

17,8

16,2

13,1

19,2

2,08

1,75

Boxholm

25,1

26,7

23,6

22,0

21,2

22,7

2,22

2,67

Finspång

18,5

18,3

18,6

16,0

20,9

1,09

0,55

Kinda

26,0

24,3

27,5

25,7

21,6

29,5

0,85

0,81

Linköping

11,1

9,9

12,3

11,9

9,5

14,1

1,58

1,30 1,40

Mjölby

24,2

22,6

25,7

24,1

21,2

26,8

1,48

Motala

17,5

14,6

20,2

15,2

11,7

18,4

1,15

0,68

Norrköping

15,3

13,1

17,5

15,2

11,4

18,8

3,23

2,85

Söderköping

32,0

30,1

33,9

31,2

26,3

36,0

4,61

4,51

Vadstena

19,9

17,6

22,1

19,9

15,6

24,2

0,88

0,40

Valdemarsvik

21,9

22,4

21,4

22,4

19,7

24,8

0,90

0,67

Ydre

29,4

32,2

26,9

26,7

25,7

27,7

5,15

4,94

Åtvidaberg

24,8

21,2

28,1

21,3

16,5

25,7

1,59

1,61

Ödeshög

24,1

22,0

26,1

21,8

18,0

25,4

1,26

0,91

Jönköpings län

17,2

15,3

19,0

17,2

13,9

20,3

1,88

1,69

Aneby

27,7

28,9

26,5

28,4

26,0

30,7

4,00

3,26

Eksjö

17,5

14,4

20,5

16,9

13,3

20,4

0,63

0,66

Gislaved

17,1

15,5

18,5

15,9

14,7

17,0

1,88

2,03

Gnosjö

16,3

16,5

16,1

16,2

15,3

17,0

0,23

0,21

Habo

26,9

23,8

29,9

27,8

24,0

31,5

0,78

0,91

Jönköping

13,8

11,2

16,3

14,4

10,4

18,4

1,77

1,75

Mullsjö

26,8

23,5

30,0

27,1

20,2

33,6

0,72

0,51

Nässjö

19,6

18,5

20,5

18,2

14,8

21,5

0,94

1,05

Sävsjö

21,2

20,3

22,1

21,7

18,6

24,7

3,87

4,29

Tranås

11,3

10,1

12,5

10,3

7,9

12,6

6,83

3,47

Vaggeryd

22,4

21,8

23,1

21,3

18,8

23,5

1,41

1,04

Vetlanda

19,9

18,9

20,7

18,5

16,4

20,5

1,13

0,97

Värnamo

19,4

17,2

21,5

20,2

16,4

23,8

2,04

2,08

Kronobergs län

18,5

17,3

19,6

19,4

16,8

21,9

2,41

2,28

Alvesta

27,6

28,0

27,3

28,2

26,3

30,0

3,73

3,06

Lessebo

23,7

22,2

25,0

23,8

19,3

28,0

2,28

1,55

Ljungby

19,9

18,7

21,0

20,6

17,9

23,1

1,64

1,27

Markaryd

18,6

17,2

19,9

19,5

16,9

21,9

6,59

5,20

Tingsryd

24,7

24,4

25,0

27,1

24,0

29,9

0,67

0,84

Uppvidinge

19,3

18,9

19,6

18,6

17,6

19,4

0,93

1,26

Växjö

14,6

13,0

16,1

15,2

12,6

17,7

2,48

2,56

Älmhult

18,7

17,8

19,6

20,5

18,4

22,5

1,80

1,92

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 109

Tabellbilaga

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49

Kalmar län

18,5

17,0

19,9

17,7

15,2

20,0

3,23

3,07

Borgholm

21,2

22,5

19,9

20,5

20,4

1,72

1,39

Emmaboda

21,5

22,1

20,9

20,5

20,3

20,7

29,23

27,67

Hultsfred

21,2

19,4

22,8

18,4

15,9

20,8

1,15

1,17

Högsby

26,7

23,2

29,8

25,1

19,7

29,8

2,77

1,74

Kalmar

14,7

12,9

16,5

14,5

12,0

16,9

2,12

1,96

Mönsterås

24,1

21,3

26,8

22,7

18,8

26,3

3,49

4,71

Mörbylånga

28,1

28,0

26,0

30,1

0,98

0,84

Nybro

21,3

20,6

22,1

19,0

17,1

20,9

2,61

2,20

Oskarshamn

16,7

14,2

19,0

15,1

11,5

18,6

3,10

2,66

Torsås

22,1

22,5

21,7

20,2

18,6

21,7

0,89

0,39

Vimmerby

20,7

19,2

22,1

20,7

17,0

24,1

1,89

1,58

Västervik

14,1

12,4

15,7

14,0

12,0

16,0

1,01

0,94

Gotlands län

18,3

18,7

17,8

19,7

19,0

20,4

2,00

2,02

Gotland

18,3

18,7

17,8

19,7

19,0

20,4

2,00

2,02

Blekinge län

18,3

17,0

19,5

19,2

15,7

22,4

1,66

1,51

Karlshamn

17,3

14,3

20,1

17,7

12,4

22,9

1,34

1,25

Karlskrona

16,8

16,0

17,6

19,2

15,8

22,3

1,64

1,51

Olofström

16,6

15,2

18,0

14,1

11,7

16,5

1,56

0,48

Ronneby

20,8

20,2

21,2

20,5

18,3

22,5

2,27

2,76

Sölvesborg

23,0

21,5

24,5

23,9

20,3

27,4

1,37

0,85

Skåne län

17,8

16,0

19,5

19,8

16,4

23,2

1,48

1,29

Bjuv

26,4

24,6

28,0

27,8

23,1

32,3

0,25

0,28

Bromölla

21,5

22,0

20,7

23,3

0,74

0,95

Burlöv

10,6

8,7

12,4

8,9

15,9

1,03

2,05

Båstad

23,4

23,3

23,5

24,3

22,4

26,2

0,66

0,72

Eslöv

29,2

27,4

30,8

28,6

25,1

31,8

1,23

0,93

Helsingborg

13,5

11,5

15,4

14,8

11,5

18,0

1,56

Hässleholm

22,1

20,1

24,0

20,0

27,8

1,25

0,83

Höganäs

22,1

20,1

24,1

25,1

21,0

29,2

0,74

0,93

Hörby

30,1

29,1

31,2

30,9

27,5

34,0

1,01

0,75

Höör

30,1

27,5

32,6

30,9

25,5

36,1

1,58

1,02

Klippan

25,5

23,6

27,2

25,7

21,8

29,3

1,37

1,70

Kristianstad

20,3

17,9

22,7

21,1

17,1

25,2

1,92

1,70

Kävlinge

34,8

32,0

37,5

37,6

31,7

43,4

2,20

1,87 2,54

Landskrona

17,2

15,0

19,2

16,4

13,5

19,1

2,13

Lomma

21,5

19,3

23,8

26,2

21,7

30,9

2,59

1,92

Lund

12,4

10,9

13,8

16,0

13,2

18,7

1,17

1,07

Malmö Osby

7,0

5,7

8,3

8,5

6,4

10,6

1,76

1,32

23,1

20,7

25,3

23,3

19,1

27,2

1,54

1,18

Perstorp

17,8

17,3

18,3

15,7

13,1

18,2

1,57

1,43

Simrishamn

20,6

19,7

21,4

21,8

19,5

24,0

1,06

0,95

110 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49

Sjöbo

32,8

32,6

33,0

33,2

30,1

36,1

0,84

0,87

Skurup

32,7

29,7

35,5

35,3

30,2

40,3

0,68

0,45

Staffanstorp

20,3

18,0

22,6

25,6

20,3

30,8

2,83

2,01

Svalöv

35,3

33,1

37,4

35,9

31,4

40,0

2,11

1,21

Svedala

30,8

28,7

32,9

35,7

31,1

40,3

0,71

0,46

Tomelilla

25,2

25,7

24,7

26,5

23,7

29,1

2,75

1,40

Trelleborg

25,9

24,1

27,6

25,4

22,3

28,4

1,44

0,85

Vellinge

31,5

29,1

34,0

39,3

34,0

44,6

0,34

0,42

Ystad

22,2

19,6

24,9

22,5

18,6

26,3

0,68

1,29

Åstorp

26,0

23,2

28,7

26,5

21,5

31,4

0,58

0,95

Ängelholm

26,2

23,0

29,4

26,6

21,0

32,2

1,28

1,74

Örkelljunga

23,0

19,4

26,3

24,9

20,3

29,1

1,37

1,05

Östra Göinge

26,4

24,5

28,1

25,6

21,1

29,9

1,29

0,52

Hallands län

23,8

22,1

25,4

24,8

21,4

28,2

1,65

1,59 1,85

Falkenberg

19,5

19,4

19,6

19,2

17,8

20,6

1,46

Halmstad

14,7

13,3

16,1

14,5

11,7

17,2

1,82

1,75

Hylte

23,9

22,8

24,9

24,8

21,4

27,8

0,38

0,11

Kungsbacka

38,6

36,0

41,3

43,4

38,1

48,6

1,29

1,24

Laholm

27,3

26,6

28,0

26,9

23,6

29,9

1,94

1,86

Varberg

21,7

19,0

24,3

21,8

17,7

25,9

1,92

1,62

Västra Götalands län

19,1

17,2

21,0

20,5

16,7

24,2

1,48

1,35

Ale

40,4

37,3

43,3

40,7

33,8

47,3

3,03

3,29

Alingsås

27,0

23,3

30,8

28,3

21,8

34,7

1,58

1,20

Bengtsfors

20,0

20,2

19,8

19,7

18,1

21,1

2,24

2,31 1,09

Bollebygd

41,4

40,9

41,9

41,6

35,0

48,1

1,00

Borås

15,8

12,9

18,6

16,0

12,1

19,8

1,15

0,97

Dals-Ed

17,3

16,9

17,6

20,6

18,0

22,9

0,86

0,82 2,27

Essunga

32,8

32,3

33,2

32,7

28,4

36,6

3,33

Falköping

23,5

21,2

25,7

24,3

19,6

28,8

1,82

1,31

Färgelanda

31,0

30,5

31,5

29,6

26,0

32,9

0,81

0,50

Grästorp

35,1

31,4

38,5

36,5

29,8

42,6

1,16

1,04

Gullspång

23,0

22,4

23,5

21,1

18,8

23,2

4,15

2,86 1,45

Göteborg

9,7

8,1

11,3

11,6

8,8

14,2

1,43

Götene

26,9

26,4

27,4

26,6

24,4

28,7

1,25

0,82

Herrljunga

25,6

26,1

25,1

23,8

21,5

25,9

1,22

0,23

Hjo

26,7

24,0

29,5

24,7

20,0

29,1

1,50

1,46

Härryda

30,9

27,9

33,9

35,9

29,8

41,8

1,17

0,67

Karlsborg

24,0

21,5

26,3

25,1

18,8

30,8

0,74

1,14 1,31

Kungälv

37,8

34,5

41,0

39,0

32,0

45,9

1,66

Lerum

41,4

38,2

44,7

45,6

39,6

51,5

0,73

0,88

Lidköping

21,6

18,4

24,6

20,7

16,4

25,0

1,43

1,25

Lilla Edet

32,1

29,0

34,8

35,2

27,8

41,8

0,72

1,16

Lysekil

22,8

19,7

25,7

23,0

17,9

27,7

2,32

2,49

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 111

Tabellbilaga

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49

Mariestad

21,1

18,9

23,3

19,9

16,9

22,9

2,95

2,27

Mark

29,2

26,7

31,5

29,7

24,7

34,5

1,12

1,04

Mellerud

22,6

20,4

24,7

19,7

29,3

1,79

1,29

Munkedal

29,5

30,9

28,4

31,8

29,6

33,8

1,28

1,13

Mölndal

16,8

14,0

19,5

18,5

13,7

23,1

1,28

0,82

Orust

35,5

35,0

35,9

37,3

33,8

40,5

1,43

1,59 2,01

Partille

17,3

14,3

20,2

19,4

13,4

25,4

1,83

Skara

21,7

20,2

23,3

20,8

17,5

24,1

1,52

1,61

Skövde

16,4

14,9

17,8

16,8

13,8

19,7

0,88

0,60

Sotenäs

17,9

15,8

19,9

17,6

13,0

22,0

1,24

0,86

Stenungsund

34,3

33,1

35,5

35,2

31,2

39,0

1,56

1,08

Strömstad

16,9

17,3

16,5

17,5

16,4

18,6

0,72

0,78

Svenljunga

28,4

27,5

29,3

29,1

26,4

31,6

1,58

1,04 1,89

Tanum

26,9

30,1

23,8

26,2

26,3

26,1

2,80

Tibro

23,5

21,3

25,5

20,3

16,4

23,9

0,89

0,74

Tidaholm

21,2

19,5

22,9

19,3

16,7

21,8

0,96

0,57

Tjörn

35,2

32,9

37,3

37,9

30,9

44,5

1,58

0,72

Tranemo

26,8

27,7

26,0

27,6

26,6

28,5

0,71

0,46 1,25

Trollhättan

14,1

12,6

15,5

13,3

10,7

15,6

1,47

Töreboda

23,9

23,0

24,8

23,8

20,6

26,7

1,44

1,09

Uddevalla

23,0

20,4

25,6

23,3

18,4

28,2

1,36

1,46

Ulricehamn

27,7

27,5

27,9

27,6

24,9

30,2

1,82

1,54

Vara

27,1

27,3

26,8

27,0

25,4

28,4

2,39

3,16

Vårgårda

26,5

25,0

28,0

27,0

24,1

29,7

0,86

0,20

Vänersborg

19,5

16,8

22,2

20,8

16,0

25,4

3,30

2,68

Åmål

17,2

15,8

18,6

17,6

14,8

20,3

2,79

2,83

Öckerö

25,8

21,9

29,7

29,8

21,1

38,1

0,68

0,72

Värmlands län

19,2

18,5

19,8

19,6

16,8

22,3

1,91

1,42

Arvika

20,1

20,0

20,2

19,7

17,7

21,6

6,08

3,37

Eda

24,7

27,0

22,7

25,8

23,8

27,5

0,90

0,72

Filipstad

17,5

16,0

18,8

17,3

15,4

19,1

1,47

1,43

Forshaga

34,7

30,4

38,9

34,9

27,3

42,2

0,91

1,13

Grums

25,3

26,1

24,6

24,7

22,0

27,2

0,93

0,92

Hagfors

20,0

19,7

20,3

20,2

16,5

23,7

0,83

1,18

Hammarö

11,9

10,6

13,1

13,2

10,6

15,6

0,53

0,60

Karlstad

14,1

12,7

15,4

14,8

12,1

17,5

1,87

1,57 1,32

Kil

33,3

32,3

34,2

34,0

29,5

38,2

1,42

Kristinehamn

19,6

19,2

20,0

17,3

14,5

19,9

1,67

0,86

Munkfors

13,8

14,0

13,7

11,3

9,8

12,7

1,96

1,22

Storfors

26,9

26,7

27,1

30,9

27,6

33,9

1,15

1,79

Sunne

23,5

25,2

21,9

24,4

22,6

26,1

0,85

0,23 0,94

Säffle

19,5

18,8

20,2

19,1

16,1

21,9

1,58

Torsby

20,5

21,1

20,0

21,4

19,9

22,7

1,09

0,95

Årjäng

20,4

21,9

19,0

22,9

22,4

23,4

1,03

1,18

112 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49

Örebro län

17,5

15,3

19,7

17,8

14,2

21,2

1,66

Askersund

33,2

30,2

36,1

33,3

28,4

37,8

2,55

2,00

Degerfors

20,6

18,3

22,7

20,3

16,6

23,7

2,04

0,87

Hallsberg

27,3

25,6

28,8

28,2

24,9

31,3

1,32

1,41

Hällefors

13,4

14,1

12,7

13,1

12,6

13,5

0,72

4,70

Karlskoga

9,6

7,2

11,8

9,6

6,7

12,3

1,32

0,97

Kumla

25,9

22,1

29,7

22,4

16,7

27,9

2,46

2,65

Laxå

26,3

24,2

28,1

21,8

18,7

24,7

5,72

3,97

Lekeberg

36,4

33,2

39,4

35,4

30,9

39,6

1,10

1,00

Lindesberg

22,7

21,6

23,7

22,4

18,9

25,7

2,19

1,87

Ljusnarsberg

16,9

15,4

18,2

16,5

11,2

21,4

2,83

1,43

Nora

25,1

22,7

27,4

24,2

19,4

28,9

1,12

0,95

Örebro

13,0

10,9

15,1

14,0

10,9

17,2

1,44

1,55

Västmanlands län

17,5

15,5

19,5

17,2

13,6

20,5

2,37

2,34

Arboga

24,6

22,7

26,5

21,9

18,3

25,2

1,29

1,46

Fagersta

11,2

10,6

11,8

9,6

7,2

11,9

0,88

0,91

Hallstahammar

24,9

21,6

28,0

22,2

17,7

26,5

2,86

2,49

Kungsör

24,4

23,0

25,7

21,6

17,3

25,6

1,07

0,42

Köping

18,4

16,9

19,7

18,0

14,4

21,3

1,47

1,64

Norberg

28,2

24,2

31,8

29,3

22,4

35,5

2,45

2,93

Sala

27,7

26,1

29,2

27,9

21,8

33,7

2,01

1,42

Skinnskatteberg

26,5

25,7

27,1

28,7

26,1

31,1

2,86

1,68

Surahammar

30,9

28,0

33,6

29,1

25,3

32,7

1,53

1,16

Västerås

13,0

10,9

15,0

12,8

9,8

15,5

2,84

2,96

Dalarnas län

19,2

17,4

20,8

18,7

15,1

22,0

2,41

2,33

Avesta

17,4

16,5

18,2

17,1

13,9

20,0

0,58

0,82

Borlänge

12,4

12,2

12,5

13,0

11,6

14,4

2,07

3,02

Falun

18,2

14,9

21,5

17,9

12,8

23,0

2,11

1,44

Gagnef

35,3

31,6

38,8

34,4

28,0

40,5

0,92

0,88

Hedemora

24,2

22,2

26,1

22,6

18,8

26,1

2,24

1,57 0,73

Leksand

22,7

21,1

24,2

22,5

18,9

25,9

1,36

Ludvika

17,3

15,1

19,3

15,1

11,9

18,1

9,16

9,07

Malung-Sälen

16,6

16,0

17,2

16,8

14,6

18,8

1,15

1,23

Mora

14,6

13,3

15,8

14,3

11,4

17,1

1,26

1,07

Orsa

21,0

19,2

22,7

20,5

17,7

23,4

0,92

0,72

Rättvik

23,7

21,4

25,8

21,7

18,0

25,2

1,79

1,56

Smedjebacken

26,2

24,9

27,5

23,2

18,5

27,5

0,97

1,21

Säter

35,8

33,2

38,3

34,9

28,8

40,6

2,57

2,25

Vansbro

18,2

18,8

17,7

18,7

16,8

20,4

1,37

0,82

Älvdalen

19,9

19,1

20,6

19,8

16,4

22,8

1,47

0,80

Gävleborgs län

16,9

15,0

18,6

16,6

13,3

19,7

1,49

1,22

Bollnäs

19,5

17,8

21,0

19,8

15,8

23,5

0,90

1,10

Gävle

12,6

10,0

15,1

11,1

8,0

14,2

1,68

1,28

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 113

Tabellbilaga

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49

Hofors

17,2

15,3

19,0

15,3

14,0

16,4

1,47

0,46

Hudiksvall

19,4

16,9

21,9

20,3

15,9

24,7

1,89

1,71

Ljusdal

17,3

17,6

17,1

19,5

17,9

21,1

1,26

0,91

Nordanstig

29,5

28,3

30,5

29,9

24,5

34,9

2,05

1,60

Ockelbo

28,0

24,9

30,8

28,3

20,8

34,9

2,73

0,88

Ovanåker

16,4

16,5

16,4

15,7

14,0

17,3

1,32

0,74

Sandviken

18,8

17,4

20,0

17,7

14,8

20,4

1,06

1,11

Söderhamn

16,9

15,9

17,9

17,3

14,6

19,9

1,17

1,27

Västernorrlands län

19,4

17,8

21,0

20,0

16,6

23,1

1,92

1,83

Härnösand

16,0

14,3

17,7

15,9

12,3

19,4

3,58

3,08

Kramfors

20,4

20,7

20,1

19,9

17,7

21,9

1,72

1,42

Sollefteå

17,4

16,2

18,5

15,9

20,8

1,48

2,70

Sundsvall

18,0

16,4

19,6

16,4

22,6

1,48

1,44

Timrå

30,6

29,5

31,7

30,6

26,7

34,3

2,67

2,05

Ånge

22,4

20,0

24,5

22,8

20,0

25,4

1,10

0,88

Örnsköldsvik

19,5

17,1

21,8

19,0

15,0

22,7

2,26

1,99

Jämtlands län

16,3

15,6

17,1

16,8

14,3

19,1

2,29

2,28

Berg

25,9

26,6

25,3

26,6

25,2

27,8

1,40

1,27

Bräcke

26,6

26,0

27,2

25,9

24,2

27,5

2,87

1,59

Härjedalen

15,4

15,9

14,8

14,9

13,7

15,8

3,62

3,88 2,57

Krokom

26,6

25,6

27,4

28,6

24,7

32,2

1,76

Ragunda

21,2

20,3

22,1

21,6

18,9

23,9

8,12

6,68

Strömsund

17,0

17,3

16,8

15,2

14,1

16,2

0,70

0,84

Åre

19,9

22,6

17,6

20,8

20,5

21,1

2,23

1,83

Östersund

10,9

9,3

12,5

11,5

8,5

14,4

2,04

2,10

Västerbottens län

16,8

14,9

18,7

17,5

14,0

20,8

1,67

1,46

Bjurholm

27,3

21,8

32,1

24,4

22,7

26,0

3,16

2,51

Dorotea

19,0

19,2

18,7

21,0

18,9

22,9

0,58

0,93

Lycksele

13,9

12,4

15,3

12,8

10,9

14,7

2,79

3,68 2,46

Malå

23,1

20,3

25,6

22,1

19,3

24,6

1,17

Nordmaling

31,2

28,9

33,3

30,5

27,0

33,8

1,16

0,95

Norsjö

21,8

18,7

24,6

22,9

18,2

27,1

1,95

0,66

Robertsfors

33,0

32,1

33,9

30,8

27,5

33,8

1,48

1,14

Skellefteå

18,2

15,8

20,3

18,0

13,6

22,1

1,93

1,55

Sorsele

21,0

21,3

20,7

18,1

19,2

17,2

4,73

2,07

Storuman

19,6

19,5

19,8

19,1

18,6

19,6

1,62

1,55

Umeå

12,6

10,8

14,2

13,9

10,7

17,1

1,51

1,33

Vilhelmina

18,7

18,9

18,6

18,4

18,1

18,7

0,96

0,76

Vindeln

28,8

27,9

29,7

28,3

25,7

30,7

1,20

0,91

Vännäs

32,2

27,1

36,9

32,8

26,6

38,5

0,43

0,22

Åsele

12,4

11,7

13,0

12,6

11,8

13,3

0,96

0,79

114 Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting

tabell 10. Nyckeltal för reseavdrag och sysselsatta i miljöföretag, per kommun och län. B6. Reseavdrag (andel av befolkningen i åldrarna 20–64 med reseavdrag)

B7. Sysselsatta i miljöföretag

Kommun

2009 (%)

Kvinnor 2009 (%)

Män 2009 (%)

2000 (%)

Kvinnor 2000 (%)

Män 2000 (%)

Andel av sysselsatta 2009 (%)

Andel av sysselsatta 2003 (%)

Medel ovägt

21,8

20,1

23,4

22,0

18,4

25,4

1,79

1,59

Medel vägt

16,5

14,6

18,4

17,5

14,0

21,0

1,61

1,49

Norrbottens län

16,9

14,9

18,7

16,8

13,6

19,7

1,80

1,57

Arjeplog

16,0

14,5

17,3

15,3

11,6

18,6

0,74

1,54

Arvidsjaur

16,1

13,2

18,7

14,9

11,2

18,3

1,35

0,97

Boden

23,0

21,0

24,8

23,0

20,0

25,9

1,12

0,49

Gällivare

14,2

9,8

17,9

12,4

8,1

16,2

2,33

1,97

Haparanda

13,0

12,0

13,8

12,4

10,1

14,6

0,88

0,83

Jokkmokk

13,1

12,9

13,3

14,9

13,3

16,4

5,43

3,05

Kalix

20,1

17,4

22,6

20,9

16,9

24,6

2,31

1,35

Kiruna

8,1

7,4

8,7

7,5

6,0

8,9

1,71

1,41

Luleå

15,6

13,9

17,2

16,6

13,3

19,7

1,58

1,47

Pajala

16,8

17,7

16,2

14,0

14,7

13,5

1,01

1,93

Piteå

21,3

18,2

24,3

20,5

16,0

24,8

2,48

2,45

Älvsbyn

19,4

16,3

22,1

20,5

15,1

25,4

0,98

1,09

Överkalix

15,6

14,0

16,9

15,4

14,5

16,1

1,73

2,80

Övertorneå

20,6

20,8

20,4

17,7

16,8

18,5

0,78

1,90

Kommungrupper 7,2

5,7

8,7

6,4

11,0

1,41

1,26

Förortskommuner till storstäderna

Storstäder

21,0

18,1

23,9

23,8

18,2

29,2

1,19

1,09

Större städer

15,9

13,7

17,9

16,5

12,9

19,9

1,79

1,62

Förortskommuner till större städer

30,5

28,0

33,0

30,2

25,2

34,9

1,37

1,35

Pendlingskommuner

27,1

25,3

28,9

26,9

22,8

30,8

1,81

1,51

Turism- och besöksnäringskommuner

20,6

20,3

20,8

18,4

23,0

1,72

1,53

Varuproducerande kommuner

20,3

19,2

21,3

19,5

16,8

22,0

2,64

2,24

Glesbygdkommuner

21,3

20,9

21,7

21,1

19,4

22,7

1,80

1,61

Kommuner i tätbefolkad region

21,5

19,9

23,0

21,4

18,0

24,5

1,53

1,54

Kommuner i glesbefolkad region

18,1

16,8

19,3

18,1

15,0

21,1

1,62

1,43

Anm. Vägda medelvärden per län, ovägda medelvärden per kommungrupp.

Nyckeltal energi och klimat 2011. Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting 115

Nyckeltal energi och klimat 2011 Byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting Detta är den första rapporten som presenterar nyckeltal inom flera områden för energi och klimat för kommuner, landsting och regioner. Den innehåller upp gifter om energianvändning i egna byggnader och transporter, som 2011 rapport eras in av de allra flesta kommuner och landsting i samband med energieffektivi seringsstödet från Energimyndigheten. Kompletterande territoriella nyckeltal presenteras om utsläpp, transporter och sysselsatta i miljöföretag. Rapporten ger svar på frågor som: Hur stor är energianvändningen i lokaler och bostäder i olika kommuner och landsting? Hur mycket kostar energin? Hur mycket förnybar energi används i egna bilar och i kollektivtrafiken? Hur stora är utsläppen av växthusgaser per invånare? I vilka kommuner har invånarna flest bilar och vilka kör mest? Köper kvinnor fler miljöbilar än män? Hur har syssel sättningen utvecklats i miljöföretagen?

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

isbn 978-91-7164-755-9

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se