7164-776-4

P책 g책ng inom EU v책ren 2012

P책 g책ng inom EU v책ren 2012

Upplysningar om innehĂĽllet: Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34 Marcus Holmberg, marcus.holmberg@skl.se, +32 2 549 08 67

Š Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-776-4 Illustration/foto: Paul Marnef/European Union Produktion: ETC Kommunikation Tryck: LTAB, mars 2012

Förord I På gång inom EU hittar du information om det senaste som har hänt inom EU:s institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner i Sverige.

Vårens arbete i EU präglas även fortsättningsvis av den ekonomiska krisen Mot denna bakgrund står EU:s långtidsbudget och den nya sammanhållnings­ politiken högt upp på dagordningen under våren. Med smart, grön och hållbar tillväxt i fokus.

Förhandlingarna kring långtidsbudgeten och den framtida sammanhållnings­ politiken räknas vara klara under 2012 och den nya perioden starta som planerat i januari 2014. I dessa frågor arbetar SKL för att få riksdag och regering att ställa sig bakom en fortsatt stark europeisk regionalpolitik, där hela Sverige ska bered­ as möjlighet att delta – inte bara i gränsöverskridande projekt eller i glesbefol­ kade områden.

Europa 2020-strategin berör flera politikområden som i Sverige är kommun­ ers, landstings och regioners ansvar. SKL delar kommissionens syn på att ett för­ stärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens part­ er på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020 ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin. Många medlemmar, framförallt på region­al nivå, har integrerat målsättningarna i EU2020 i sina utvecklingsstrategi­er och det är därför glädjande att SKL för första gången 2012 får delta i regeringens framtagande av årets nationella reformprogram.

I skuggan av de breda frågorna fortsätter EU att arbeta med förslag som på ett eller annat sätt påverkar SKL:s medlemmar; revideringen av tobaksdirektivet, en ny hälsostrategi, revideringen av direktivet om offentlig upphandling och det internationella utvecklingssamarbetet Europa i världen. Förslaget till direkt­iv om energieffektivitet och klimatfrågor står även i år högt på både SKL:s och kom­ missionens agenda. Europas transportsystem, den digitala agendan och en vit­ bok om pensioner står också i fokus. Ett annat exempel på fråga som förbund­et engagerar sig i är arbetet med ett förnyat arbetstidsdirektiv, där arbetsmarkna­ dens parter på europanivå i december 2011 inledde förhandlingar för att försöka komma överens där parlamentet och rådet tidigare misslyckats.

Texterna i På gång inom EU är skrivna av experter på de olika avdelningarna inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i samarbete med internationell­a sektionen. Den elektroniska versionen (kan laddas ned på www.skl.se/eu) inne­ håller dessutom länkar som leder dig vidare till ytterligare värdefull informa­ tion. Längst bak finns en ordlista som kan underlätta läsning av texterna. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehåll och utformning. Nästa nummer planeras vara klart i oktober 2012.

Stockholm i mars 2012 Elmire af Geijerstam Chef Internationella sektionen

Innehåll 7 Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor 7 Europa 2020-strategin: flera initiativ för ökad tillväxt och sysselsättning 8 EU:s långtidsbudget 2014–2020 8 Den finansiella krisens konsekvenser för kommunal och regional självstyrelse 8 Europeiska Medborgarinitiativet 9 Ett Europa för medborgarna: nuvarande och kommande program 9 Ökat genomslag för EU:s utvecklings­politik: en agenda för förändring 10 Europa i världen: ökad säkerhet, solidaritet och samarbete 10 Utvidgning: strategi och centrala frågor 2011–2012

12 Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete 12 Förstärkt territoriell ansats i nästa strukturfondsperiod 13 Svenska regioner mer involverade i Östersjöstrategin än kommunerna

14 Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad 14 Förhandlingar om arbetstidsdirektivet pågår 15 Strategi och direktiv på arbetsmiljö­området – beredning pågår 15 HOSPEEM och EPSU förhandlar om riktlinjer kring äldre arbetskraft 15 Svensk översättning av ramavtalet om en arbetsmarknad för alla 15 Erkännande av yrkeskvalifikationer: Förslag till ändringar i kvalifikationsdirektiv 16 Vitboken om framtida pensioner presenterad

17 Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter 17 EU:s energi- och klimatpolitik 2012 17 Diskussionerna om energieffektiviseringsdirektivet går vidare 18 Byggnaders energiprestanda och Nära-nollenergihus 18 Energibeskattningen omfördelas 18 Riktlinjer för att säkerställa fri rörlighet för energi 18 Förväntade initiativ från kommissionen 2012 19 Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning 19 Översyn av EU:s luftpolitik 20 Kommissionens revision av svensk livsmedelskontroll 20 Gemensamt europeiskt transport­område: vitbok presenterad 20 Riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) 21 Fonden för ett sammanlänkat Europa

22 Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa 22 Direktivet om patientrörlighet snart svensk lag 23 Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel 23 e-hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) 23 Läkemedelspaketet 24 Genomförande av organtrans­plantationsdirektivet 24 Översynen av EU:s tobaksregelverk 25 Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) 25 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 26 Nytt förslag till hälsoprogram ”Hälsa för tillväxt” för perioden 2014–2020 26 Handlingsplanen mot antibiotikaresistens

27 Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor 27 Förslag till nya upphandlingsdirektiv 28 Omfattande förändringar av mervärdesskattesystemet föreslagna: djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre 28 Köp från egna bolag 29 E-upphandling och e-handel 29 Ett nytt paket om statligt stöd och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) 30 Regelverket kring offentligt stöd 31 Åres markförsäljning till Konsum var inte otillåtet statsstöd 31 Utökad tjänstehandel över gränserna 32 Nytt förslag till direktiv för tjänstekoncessioner 33 Kapitel 7. Jämställdhet, diskriminering och integration 33 Kvotering till bolagsstyrelser?

34 Kommunpolitiker ny ordförande i EU-parlamentets utskott för jämställdhet och kvinnors rättigheter 34 Ny satsning på CEMR-deklarationen i Sverige och i Europa 35 35 36

36 37 38 38

Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur Om utbildningsprogrammet Erasmus för alla Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning.

FoU och innovation – Horisont 2020 Digitala agendan för Europa Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014 Kreativa Europa

40

Ordlista

KAP ITEL

1

EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Europa 2020-strategin: flera initiativ för ökad tillväxt och sysselsättning Kommissionen har under det senaste året lanserat olika huvudinitiativ, tidigare ”flaggskeppsinitia­ tiv” för att konkretisera Europa 2020, som är EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning. I huvud­initiativen anges vad kommissionen anser be­ höver genomföras på EU-nivå för att Europa 2020 ska bli en framgång. Viktiga huvudinitiativ för SKL och medlemmarna är bl.a. Unga på väg, Innovations­ unionen, Plattform mot fattigdom och En agend­a för ny kompetens och arbetstillfällen. Europa 2020-strategin kommer att genomsyra kommission­ ens arbetsprogram de kommande åren och utgöra ett fundament för många av de initiativ som väntas framöver, inklusive kommande långtidsbudget.

Europa 2020-strategin berör flera politikområ­ den som i Sverige är kommuners, landstings och re­ gioners ansvar. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europe­ isk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strate­ gin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin.

Förbundet betonade i sitt yttrande bl.a. betydelsen av EU:s sammanhållningspolitik som ett centralt verktyg för att nå Europa 2020:s målsättningar.

Varje medlemsland presenterar varje vår, se­ dan 2011, hur man avser att genomföra Europa 2020-strategin via nationella reformprogram (NRP). Ett samrådsförfarande har genomförts med arbetsmarknadens parter i Sverige inför årets NRP som presenteras i mitten av april.

Kommande partsråd mellan statsrådsbered­ ningen och arbetsmarknadens parter om Europa 2020-strategin kommer att äga rum då rådet pre­ senterat sina rekommendationer till samtliga med­ lemsstater. Troligen sensommar eller tidig höst i samband eller i anslutning till att budgetproposi­ tionen presenteras. SKL avser att aktivt delta vid de kommande partsråden om Europa 2020-strategin.

SKL: Yttrande EU: Europa 2020-strategin, Webbplats om Europa 2020 Regeringen: Europa 2020 Kontaktpersoner: Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34 Anna Kleen, anna.kleen@skl.se, 08-452 77 62

På gång inom EU. Våren 2012. 7

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

EU:s långtidsbudget 2014–2020 Sommaren 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för EU åren 2014– 2020, som ligger till grund för de förhandlingar som just nu pågår mellan medlemsstaterna i rådet.

Det danska ordförandeskapets målsättning är att i juni presentera en sammanställning – en s.k. ”ne­ gotiation box” – som visar kvarstående delar och frågeställningar att komma överens om under hös­ ten. Slutförhandlingar om långtidsbudgeten kom­ mer då att ske under det cypriotiska ordförande­ skapet, där också rådets ordförande van Rompuy väntas ta ett större ansvar för processen. Målet är att medlemsstaterna enhälligt fattar ett beslut före årsskiftet. Europaparlamentet är inte medbe­ slutande i processen, men har däremot vetorätt.

Förslaget innebär en viss ökning av EU-budgeten totalt, dock marginella minskningar inom de två största budgetposterna: jordbruks- och samman­ hållningspolitiken. Innehållsmässigt ska budgeten vara tydligare knuten till Europa 2020-strategin, vilket är särskilt tydligt för sammanhållningspoli­ tiken. En rad förändringar föreslås för EU:s fonder och program, t.ex. inrättandet av ”Kreativa Europa” för kultursektorn, ”Erasmus för alla” för utbild­ ningsområdet och ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” för infrastruktursatsningar.

Bland medlemsstaterna sällar Sverige sig till gruppen nettobetalare som förespråkar budget­ restriktivitet. Regeringen vill se nedskärningar i jordbruks- och sammanhållningspolitiken och för­ svarar den svenska rabatten på medlemsavgiften.

Regeringen motsätter sig också förslagen om nya intäkter (EU-moms och skatt på finansiella trans­ aktioner).

SKL antog i höstas ett svar på kommissionens förslag, och delar regeringens budgetrestriktiva hållning. Jordbrukspolitiken bör marknadsanpas­ sas ytterligare, och mer fokus läggas på satsningar innehållande miljöåtgärder och landsbygdsutveck­ ling. Till skillnad från regeringen vill SKL inte se nedskärningar i sammanhållningspolitiken, utan betonar dess centrala roll i EU-budgeten. Lokal och regional nivå bör vara med i framtagandet av strate­ gier och program, inte bara dess genomförande.

Förbundet bevakar frågorna fortlöpande gente­ mot regeringskansliet och Europaparlamentet, och inom Regionkommittén och CEMR.

8 På gång inom EU. Våren 2012.

SKL: Yttrande Kommissionen: Information om kommande långtidsbudget, Förslag del ett, Förslag del två Parlementet: Processen Regionkommittén: Yttrande december 2011 Kontaktpersoner: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, +32 2 549 0863

Den finansiella krisens konsekvenser för kommunal och regional självstyrelse Hösten 2011 beslöts vid Europarådets kommun­ ministermöte i Kiev om de så kallade Kiev-krite­ rierna. Regeringarna förband sig däri att beakta självstyrelsekonventionen vid hanteringen av den ekonomiska krisen. Den lokala beskattningsrätten ska värnas. I tider av kris är det angeläget att kom­ munal och regional nivå kan investera för att främja utveckling, tillväxt och välfärd. De olika organen i Europarådet inbjuds att ta fram förslag för att öka medvetandet om mänskliga rättigheter och hur dessa kan stärkas på lokal och regional nivå. Det föreslås särskilda insatser för att underlätta lokalt samarbete över landgränserna. Medborgarnas mänskliga och demokratiska rättigheter behöver stärkas och tan­ ken på flernivåstyrning utvecklas, gärna i samarbete med Regionkommittén. En politisk högnivågrupp ska tillsättas med statsråd, statssekretare, riksdags­ ledamöter samt kongressledamöter med uppdrag att fortsätta utvecklingen av förslag som utvecklar en gemensam agenda för kongressen och ministerrådet.

SKL: CLRAE, CLRAE:s allmänpolitiska utskott Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Byrån, Allmänpolitiska utskottet Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93

Europeiska Medborgarinitiativet Den första april träder det europeiska Medborga­ rinitiativet i kraft och då får EU-medborgare en ny möjlighet att framföra sina förslag till kommis­ sionen. Genom att samla in namnunderskrifter kan initiativtagarna uppmana kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag eller ändra EU-lagstift­ ning. Det europeiska Medborgarinitiativet utgör en central del av Lissabonfördragets avsnitt om delta­ gandedemokrati; Artikel 11.4.

Innan insamlingen av namnunderskrifter startar ska en kommitté bildas, som består av minst sju EU-

medborgare som bor i sju olika länder. Initiativet lämnas in till kommissionen som kontrollerar om det föreslagna medborgarinitiativet faller under EU:s lagstiftningsområde. Det ställs också särskilda krav på medborgarinitiativets utformning.

För att lägga fram ett initiativ till kommissionen krävs att 1 miljon EU-medborgare har underteck­ nat initiativet och att dessa kommer från minst en fjärdedel av EU:s medlemsländer vilket i dagsläget innebär sju länder. För varje land krävs ett minsta antal underskrifter i förhållande till folkmängd och för Sverige gäller att initiativtagarna måste samla in minst 15 000 underskrifter. Insamlingen av un­ derskrifter får pågå högst ett år och de kan samlas in både via papper och via internet.

När det gäller att använda e-underskrifter krävs en mjukvara som uppfyller de stränga kraven på data­säkerhet. Kommissionen tillhandahåller en så­ dan kostnadsfritt. Men oavsett vilken mjukvara som används, ska det landet certifiera insamlingssyste­ met, där namnen lagras. I Sverige är Datainspek­ tionen ansvarig myndighet för denna certifiering.

Namnunderskrifterna ska slutligen kontrolleras av varje land och i Sverige är det Valmyndigheten som har ansvar för detta. För att skriva under ett initiativ ska man vara EU-medborgare och ha uppnått rätt ålder för att rösta i Europaparlamentsvalet.

Efter att ett godkänt europeiskt medborgar­ initiativ har lämnats in har kommissionen tre mån­ ader på sig att lägga fram sina rättsliga och politis­ ka slutsatser om initiativet och att fatta beslut om vilka eventuella åtgärder som ska vidtas. Kommis­ sionen ska också motivera varför man har valt att agera elle­r varför man avstått från det. Under denna perio­d ordnar Europaparlamentet en offentlig ut­ frågning med initiativtagarna.

Kommissionen: Medborgarinitiativet, Vägledning, Guide till det europeiska medborgarinitiativet Regeringen: Regeringsbeslut om EU:s medborgarinitiativ Kontaktperson: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se, 08-452 79 18

Ett Europa för medborgarna: nuvarande och kommande program Det nuvarande programmet Ett Europa för Med­ borgarna vänder sig i första hand till kommuner och organisationer som arbetar med vänorter och vill fördjupa samarbetet eller som vill stärka dia­ logen med och mellan medborgarna. Programmet vänder sig också till ideella organisationer och

tanke­smedjor som vill öka samarbetet i Europa el­ ler arbeta för att motverka antisemitism och främ­ lingsfientlighet. Projektbidrag kan sökas för upp till 80 procent av kostnaderna och maximalt 250 000 euro och nästa ansökningsomgång stängs 1 juni.

Ansökan om bidrag sker direkt till kommissionen men Ungdomsstyrelsen är kontaktpunkt för pro­ grammet och kan bistå med information och råd.

Kommissionen har presenterat ett förslag till en rådsförordning om inrättande av ett program även för nästa programperiod, 2014–2020, vilken nu ska förhandlas mellan medlemsstaterna. Programmet har en sammanlagd budget för sju år på 229 miljon­ er euro. Programmet vill skapa möjligheter för med­ borgare och representativa sammanslutningar att genom diskussion öka kunskap om unionen och sti­ mulera debatt och kontakter medborgare emellan.

Programmet föreslås vara öppet för alla intressenter som vill främja europeisk integration. Kommissionen föreslår en förenklad administration av programmet och förenkling av procedurer för medfinansiering.

När programmet presenterades för rådsarbetsgrup­ pen i januari uttalade en majoritet bland medlems­ staterna att de var positiva till ökad tydlighet och ökad fokusering som kommissionen föreslår. Jus­ titiedepartementet har ännu inte remitterat kom­ missionens förslag men förslaget kommer troligen att behandlas i ett av Regionkommitténs utskott vilket ger möjlighet för svenska ledamöter att lämna synpunkter. Via CEMR har SKL kunnat diskutera erfarenheter av den tidigare programperioden och gett synpunkter på den kommande utformningen.

CEMR antog i oktober 2011 en deklaration som bland annat föreslår att programmet bör ha en budget mot­ svarande 1 euro per medborgare, d.v.s. 495 miljoner euro. CEMR har också tagit fram en vitbok som re­ flekterar över det europeiska medborgarskapet.

Kommissionen: Ett Europa för medborgarna Regeringen: Faktapromemoria CEMR: Vitbok om europeiskt medborgarskap, Deklaration om medborgarskap och twinning Kontaktperson: Karin Berlin, karin.berlin@skl.se, 08-452 74 29

Ökat genomslag för EU:s utvecklings­ politik: en agenda för förändring Kommissionens meddelande med rubriken ”En agenda för förändring” är en uppdatering av EU:s politik för utvecklingssamarbete där man vill på­ skynda arbetet med de globala millenniummålen

På gång inom EU. Våren 2012. 9

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

och intensifiera fattigdomsbekämpningen. Genom­ gående betonas vikten av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och hållbar tillväxt. EU bekänner inledningsvis att man också bör arbeta närmare privata sektorn, stiftel­ ser och lokala och regionala myndigheter. En ökad koherens mellan politikområden, förbättrad sam­ ordning samt en differentiering föreslås för att öka effektivitet och effekt av utvecklingspolitiken. Råds­ slutsatser väntas under våren.

När kommissionens meddelande behandlades i Regionkommittén föreslog de svenska ledamö­ terna ändringar för att betona aktörssamverkan, uppmuntra decentraliseringsreformer, samt att alla regioner i Europa bör inta en aktiv roll och att alla regioner kan bidra till en ökad effekt av den gemen­ samma utvecklingspolitiken – inte bara dem i de yttre gränstrakterna. Kommittén föreslog också att kommissionen bör etablera stöd till lokal nivå inom specifika program för att landstrategierna därmed kan resultera i ett bredare spektrum av initiativ som verkar för decentralisering. Kommittén ser gärna en ökad andel för decentraliseringsinsatser i linje med de medel och målsättningar som ämnas för so­ cial sammanhållning och mänskliga rättigheter.

Inom ramen för CEMR:s nätverk för inter­ nationellt utvecklingssamarbete, Platforma, arbetas intensivt med att finna gemensamma ståndpunkt­ er och med att bidraga till europeiska initiativ och strävanden.

Kommissionen: Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring Regionkommittén: Yttrande CEMR: Platforma Regeringen: Faktapromemoria Kontaktperson: Karin Berlin, karin.berlin@skl.se, 08-452 74 29

Europa i världen: ökad säkerhet, solidaritet och samarbete Inom ramen för långtidsbudgeten föreslår kommis­ sionen en ökning av anslaget till ”Europa i världen”, d.v.s. EU:s relationer och samarbete med tredje land vilka bl. a. omfattar policyområdena EU:s 1) utvidg­ ning, 2) grannskapspolitik, 3) strategiska samarbets­ partners samt 4) utvecklingspolitik. Nio geografiska och tematiska finansiella instrument men en ge­ mensam förordning för genomförande föreslås. Det föreslagna anslaget är 70 miljarder euro vilket är en ökning med 25 procent jämfört med innevarande

10 På gång inom EU. Våren 2012.

budgetram. Förordningen vill harmonisera, förenk­ la och ge utrymme för flexiblare beslutsprocesser.

Europa i världen innehåller bland annat EU:s ut­ vidgningsarbete, grannskapspolitiken och utveck­ lingspolitik.

Samtliga förordningar har nu överlämnats till Europaparlamentet och rådet som fattar beslut ge­ mensamt. Regionkommittéen kommer också att be­ handla ärendet och en svensk rapportör har utsetts.

Yttrandet kommer att antas vid plenarsessionen i juli.

CEMR:s Platforma utarbetade redan 2010 stånd­ punkter beträffande ett av finansieringsinstru­ menten ”Non-State-Actors/Local Authorities in Development Cooperation” och följer nogsamt för­ handlingarna som nu sker. Platforma har också gett några av sina medlemmar i uppdrag att utforma för­ slag på ståndpunkter på delar av ”Europa i världen”.

SKL International har ett av dessa expertuppdrag: det som rör finansieringsinstrumentet för Grann­ skapspolitiken (punkt 2 ovan).

Kommissionen: AVS-EU-partnerskapsavtalet, Europeiska utvecklingsfonden Anslutning (IPA II), Europeiskt grannskapsinstrument, Utvecklingssamarbete, Gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av Europeiska unionens instrument för yttre åtgärder, Partnerskapsinstrument, Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, Strategi för finansiering av EU:s yttre åtgärder Regeringen: Faktapromemoria CEMR: Platforma, Ståndpunkt, Kontaktperson: Karin Berlin, karin.berlin@skl.se, 08-452 74 29

Utvidgning: strategi och centrala frågor 2011–2012 Kommissionens presenterade under hösten 2011 en strategi för utvidgningen. Meddelandet har dock karaktär av en rapport och en lägesanalys snarare än en strategi. Kommissionen hänvisar till det änd­ rade utgångsläget (arabiska våren och finansiella krisen) samt utvecklingen i respektive land (Kroa­ tien, Makedonien, Montenegro, Albanien, BosnienHercegovina, Serbien, Kosovo, Turkiet, Island) och föreslår flera strategiska avvägningar som exem­ pelvis; en högre grad av konditionalitet med ökat fokus på uppföljning av faktiska resultat; samt en ny ansats som betonar att grundläggande rättighe­ ter och rättspraxis bör integreras tidigt i processen.

Kommissionen deklarerar att man inte är beredd att öppna nya förhandlingskapitel förrän relevanta handlingsplaner är framtagna och nödvändiga steg

tagna rörande tidigare kapitel. Kommissionen avser övervaka processen noga och styra IPA-medel för att stötta dessa processer. Kommissionen sätter också ett ökat fokus på rättssäkerhet och reformer av of­ fentlig förvaltning, yttrandefrihet, enskilda länders ansvar och nödvändiga bidrag till att öka samarbete och försoning på Västra Balkan, tydligare koppling till utvecklingsmålen i Europa 2020-strategin samt en utbredning av transport- och energinäten.

Regionkommittén gavs möjlighet att yttra sig över kommissionens meddelande och efter tuffa

förhandlingar med många ändringsförslag – en hel del lagda av svenska ledamöter – och kompromisser lyckades utskottet i februari att anta yttrandet, dock ej enhälligt. Regionkommitténs plenarsession pla­ nerar att anta yttrandet i maj.

Kommissionen: Strategi för utvidgning och huvudfrågor 2011-2012 Regionkommittén: Utskottsyttrande Kontaktperson: Karin Berlin, karin.berlin@skl.se, 08-452 74 29

På gång inom EU. Våren 2012. 11

KAP ITEL

2

Regional utveckling och samarbete

Förstärkt territoriell ansats i nästa strukturfondsperiod I oktober 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till lagstiftningspaket för den kommande strukturfondsperioden 2014-2020. Lagstiftnings­ paketet består dels av förslag till allmän och gene­ rell förordning för såväl den europeiska regionala utvecklingsfonden, europeiska socialfonden, euro­ peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt europeiska fiskerifonden, dels fondspecifika förordningar för de olika fonderna. En förordning gäller särskilt europeiskt territoriellt samarbete, då gränsöverskridande samarbete kräver ett sär­ skilt för det ändamålet anpassat regelverk. Vidare har kommissionen lämnat ett särskilt förordnings­ förslag gällande det som kallas europeiska grupp­ eringar för territoriellt samarbete (EGTS), d.v.s. möjligheten att inrätta en slags gränsöverskridande myndighet till vilken uppgifter av gränsöverskri­ dande karaktär kan delegeras till.

I kommissionens förslag framgår det tydligt att den territoriella ansatsen i sammanhållnings­ politiken ska förstärkas. Med territoriell ansats av­ ses i detta sammanhang att såväl politiken som de instrument man har att arbeta med formas utifrån

12 På gång inom EU. Våren 2012.

lokala och regionala behov och prioriteringar. Man tal­ar om ”platsbaserad” utveckling och principen om ”flernivåstyre” är också genomgående i förslag­et till den framtida sammanhållningspolitiken. Fler­ nivåstyre kan beskrivas som ett sätt att åstadkom­ ma koordinerade aktiviteter från EU, medlemssta­ terna till kommunala och regionala myndigheter i samarbete med arbetsmarknadens parter, frivillig­ rörelsen m.fl.

Kommissionen föreslår bl.a. att minst fem pro­ cent av den europeiska regionalfondens resurser ska öronmärkas för projekt med fokus på hållbar stadsutveckling. Man föreslår vidare att inrätta en slags urban plattform för nätverkande och utbyte av idéer mellan städer i EU. Kommissionen presenterar i sitt förslag också tre nya verktyg som ska bidra till att stimulera den territoriella utvecklingen. För att underlätta ge­ nomförandet av flerdimensionella och sektoröver­ gripande insatser föreslår kommissionen bl.a. att lokalt ledda initiativ ska stärkas, genomförandet av integrerade lokala utvecklingsstrategier och bildandet av lokala aktionsgrupper ska underlät­ tas, utifrån de erfarenheter man gjort inom ramen för Landsbygdsprogrammets Leader. Förslaget går under benämningen lokalt ledd utveckling. Kom­

missionen nämner också i sitt förslag möjligheten att utveckla en gemensam handlingsplan som kan omfatta en grupp projekt. När en strategi för ex­ empelvis stadsutveckling kräver ett integrerat till­ vägagångssätt med insatser inom mer än ett inom, strukturfonderna prioriterat, område eller flera operativa program föreslås det också att åtgärden ska kunna genomföras i form av en s.k. integrerad territoriell investering.

Sveriges alla kommuner och landsting följer med intresse dessa förslag med bäring på territoriell ut­ veckling. Förbundet anser dock att vissa förtydli­ ganden måste göras från kommissionens sida. SKL har också regelbundna överläggningar med tjänste­ männen på Näringsdepartementet, där dessa frågor diskuteras. Under våren 2012 genomför dessutom Sweco Eurofutures på uppdrag av SKL en studie dels om den nuvarande organisationen för struktur­ fondernas genomförande i Sverige dels hur en del av ovan nämnda förslag kan appliceras i en svensk kon­ text. Rapporten från studien kommer – tillsammans med avstämningar i olika medlemsnätverk – att fungera som ett underlag inför SKL:s fortsatta ar­ bete med att påverka den kommande inriktningen för sammanhållningspolitiken i Sverige.

SKL: EU:s sammanhållningspolitik, Yttrande samråd, Yttrande Kommissionen: Den framtida sammanhållningspolitiken CEMR: Yttrande Kontaktpersoner: Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44 Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, 08-452 79 93 Tommy Holm, tommy.holm@skl.se, 08-452 75 91

Svenska regioner mer involverade i Östersjöstrategin än kommunerna I oktober 2009, under det svenska ordförandeska­ pet, antog Europeiska rådet slutsatserna för EU:s strategi för Östersjön. Strategin och dess handlings­ plan omfattar 4 pelare: En miljömässigt hållbar re­ gion; en region i tillväxt; en tillgänglig och attraktiv region; samt en trygg och säker region – med 15 prio­ riterade områden och ett 80-tal flaggskeppsprojekt.

Strategins förverkligande förutsätter ett brett ansvar i de tio Östersjöländerna; de problem och utmaningar som formuleras liksom de möjligheter som finns runt Östersjön berör också alla nivåer.

Strategins genomförande delas av länderna som

vart och ett har samordningsansvar för ett särskilt prioriteringsområde. I Sverige är sedan 2011 ett ut­ ökat antal statliga sektorsmyndigheter djupt invol­ verade i arbetet; länsstyrelser och regioner deltar också i stor utsträckning aktivt.

För Sverige, med den längsta kustlinjen av alla Östersjöländer, torde samarbetet runt Östersjön vara en odramatisk prioritering – Östersjöns fram­ tid är en avgörande och given fråga. Bland svenska kommuner finns ett antal goda exempel på lokala projekt inom ramen för strategin, i synnerhet inom hamn- och havssäkerhet. Det mesta tyder dock på att strategin inte har något bredare genomslag bland kommuner. Detta är ett problem, åtminstone i ett svenskt sammanhang, då den kommunala ni­ vån med sitt omfattande ansvarsområde är en nöd­ vändig aktör för att strategin för svensk del ska för­ verkligas. För att mer aktivt påbörja en diskussion arrangerade SKL tillsammans med Tillväxtverket i februari ett första seminarium på temat ”Kommu­ nerna och Östersjöstrategin”.

Kommissionen har nyligen föreslagit att mak­ roregionala strategier, såsom idag kring Östersjön och Donauregionen, mer direkt ska kunna påverka innehållet i nästa strukturfondsperiods gränsöver­ skridande program.

Problematiken kring Östersjön är både sam­ mansatt och flerdimensionell och kräver att ak­ törer på olika nivåer och i olika sektorer bidrar till lösningarna. Till dags dato har påtagligt lite av strategin behandlat den lokala nivåns roll i genom­ förandet. Kommissionen nämner också i sin utvär­ dering av Östersjöstrategin ( juni 2011) behovet av ökad medverkan från lokala myndigheter, liksom ökad synlighet och att konkretionsnivån på strate­ gins olika delar förbättras. Dessa faktorer hänger naturligtvis samman och förutsätter varandra. År 2010 försågs handlingsplanen med en ny s.k. ”ho­ risontell aktivitet”, vars syfte är att just stärka såväl den strategiska planeringsförmågan bland inblan­ dade myndigheter som dialogen mellan nivåerna.

Erfarenheter från den ”horisontella aktiviteten” bör rimligen ligga till grund för planeringen av ge­ nomförandet 2014–2020.

SKL: EU:s sammanhållningspolitik, Yttrande 1, Yttrande 2 Kommissionen: Östersjöstrategin, Handlingsplanen, Inforegio, Genomförandet av EU-strategin för Östersjöregionen Regionkommittén: Initiativyttrande om Östersjöstrategin, Yttrande om Östersjöstrategin Kontaktpersoner: Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, 08-452 79 93 Tommy Holm, tommy.holm@skl.se, 08-452 75 91

På gång inom EU. Våren 2012. 13

KAP ITEL

3

Sysselsättning och arbetsmarknad

Förhandlingar om arbetstidsdirektivet pågår År 2004 föreslog kommissionen en ändring av ar­ betstidsdirektivet. Under debatten som följde mel­ lan åren 2004–2009 tillkom dock andra frågor som inte kunde lösas. Rådet och parlamentet drog därför i april 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om ett förslag till ändring av direktivet trots två behand­ lingar och ett förlikningsförfarande. Detta har med­ fört en svår situation för flera medlemsstater och för arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Pro­ blemet är att rättsläget är oklart när det gäller tolk­ ningen av ett antal frågor. Vissa medlemsstater har vidare betydande svårigheter när det gäller genom­ förandet av vissa delar av regelverket. Kommission­ ens uppfattning är att den nuvarande situationen är djupt otillfredsställande; den säkerställer varken att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas inom eu­ ropeiska unionen i enlighet med EU-lagstiftningen eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare vid arbetstidens förläggning. Kom­ missionen har därför under 2010 och 2011 genom­

14 På gång inom EU. Våren 2012.

fört en grundlig genomgång av arbetstidsdirektivet.

Med anledning av detta har kommissionen haft två samrådsgenomgångar med de europeiska arbets­ marknadsparterna på EU-nivå i syfte att inhämta synpunkter och höra om parterna är villiga att in­ leda förhandlingar i frågan.

Samtliga tillfrågade europeiska arbetsmarknads­ parter sa under sommaren 2011 ja till att förhandla och förhandlingarna startade i början av december 2011. Nu är förhandlingstider utsatta under hela våren 2012. SKL:s uppfattning är att det mot bak­ grund av det låsta läget kan vara en utväg att arbets­ marknadens parter på EU-nivå ges möjlighet att förhandla fram balanserade lösningar. Förbundet är bekymrat över hur EU-domstolen tidigare tolkat arbetstidsdirektivet. SKL:s uppfattning är att direk­ tivet bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad tid vid tillämpningen av direktivets olika artiklar.

Förbundet anser avslutningsvis att de möjlig­ heter som finns för kollektivavtalslösningar i di­ rektivet har skapat förutsättningar för nationella arbetsmarknadsparter att finna ändamålsenliga

arbetstidslösningar och det är därför en viktig för­ utsättning för eventuella förhandlingar på europe­ isk nivå att befintliga regler i dessa delar värnas och utvecklas.

SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Arbetstidsdirektivet Kommissionen: Andra samrådet Kontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

Strategi och direktiv på arbetsmiljö­ området – beredning pågår Kommissionen förväntas senast till hösten 2012 presentera ett förslag till strategi för hälsa och säker­het på arbetet (Health and safety at work) för perioden 2013–2018, en uppföljare till Hälsostrate­ gin för perioden 2007–2012.

Beslut om direktiv kring elektromagnetiskt fält skjuts upp till april 2014 delvis p.g.a. oenighet kring skrivningar som berör sjukhussektorn och använd­ ning av medicinsk utrustning i samband med diag­ nos och behandling. Kommissionen överväger också förändringar i direktiv som berör cancerfram­ kallande och mutagena ämnen för att bättre få med arbetsrelaterade gränsvärden samt nanopartiklar.

Det pågår även arbete kring direktiv som berör mus­ kuloskelettala besvär och ett förslag kan ev. lämnas före slutet av året.

SKL bevakar utvecklingen genom medverkan i CEEP:s arbetsgrupp för hälsa och säkerhet på arbetet.

Svensk översättning av ramavtalet om en arbetsmarknad för alla I mars 2010 slöt de europeiska sektorsövergripande arbetsmarknadsparterna BUSINESSEUROPE/UE­ APME, CEEP och ETUC ett ramavtal om en arbets­ marknad för alla. Ramavtalet är ett självständigt initiativ och resultatet av förhandlingar mellan de europeiska arbetsmarknadsparterna som ett led i deras arbetsprogram för den sociala dialogen 2006– 2008 och 2009–2010.

Huvudsyftet med ramavtalet är: >> att beakta frågor om tillgång och återgång till arbetsmarknaden, samt att kvarstå och att utvecklas för att helt integrera människor på arbetsmarknaden, >> att öka arbetsgivares, arbetstagares och deras res­ pektive representanters medvetenhet, förståelse och kunskap om fördelarna med en arbetsmark­ nad för alla, >> att förse arbetstagare, arbetsgivare och deras representanter på alla nivåer med ett handlings­ inriktat ramverk för att identifiera hinder för en arbetsmarknad för alla och lösningar för att övervinna dem.

Den svenska CEEP-sektionen (där SKL är medlem), Svenskt Näringsliv, LO, TCO och SACO har gjort en partsgemensam översättning av avtalet.

SKL: En arbetsmarknad för alla Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

HOSPEEM och EPSU förhandlar om riktlinjer kring äldre arbetskraft I december 2011 inledde HOSPEEM och EPSU förhandlingar för att ta fram riktlinjer på områd­et äldre arbetskraft inom sjukhus-/vårdsektorn. För­ handlingar pågår under våren 2012 och sikt­ar på att bli klara till sommaren 2012. SKL deltar i en refe­ rensgrupp som stödjer grupp­en som tar fram försla­ get till riktlinjer.

Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

Erkännande av yrkeskvalifikationer: Förslag till ändringar i kvalifikationsdirektiv För att främja den fria rörligheten för arbetskraft inom EU har kommissionen föreslagit att syste­ met för erkännande av yrkeskvalifikationer ska reformeras. Kommissionen presenterade i början av 2011 ett samrådsdokument om det s.k. yrkes­ kvalifikationsdirektivet. Direktivet samlar tidigare rättspraxis och bestämmelser från äldre direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäl­ ler reglerade yrken, t.ex. läkare och sjuksköterskor.

Kommissionen har inlett en utvärdering av direkti­ vet för att klargöra om de möjligheter som redan ges tillgodoses i medlemsstaterna, samt för att ta hän­ syn till de reformer som har skett inom utbildnings­

På gång inom EU. Våren 2012. 15

Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad

väsendet, bl.a. Bolognaprocessen. Kommissionen presenterade i juni 2011 en grönbok Modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikatio­ ner. SKL skickade in förbundets syn på grönboken till kommissionen i slutet av september.

I december 2011 presenterade kommissionen en revidering av direktivet, som avser erkännande av yrkeskvalifikationer och administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre markna­ den, IMI. Det reviderade direktivet är nu ställt till rådet och parlamentet. Den fortsatta hanteringen kommer att ske i rådsarbetsgrupper och parlamen­ tet. Det blir ingen ytterligare konsultation eller samråd. CEEP och HOSPEEM kommer att lämna sina synpunkter på kommissionens förslag till ett reviderat direktiv.

SKL: Arbetsgivarpolitik, Remiss Kommissionen: Förslag till nytt direktiv Kontaktperson: Britt-Inger Kajnäs, britt-inger.kajnas@skl.se, 08-452 77 86

Vitboken om framtida pensioner presenterad Kommissionen presenterade i slutet av februari en vitbok om framtida pensioner som är tillräckliga, säkra och bärkraftiga. Pensionärer är en stor och snabbt växande andel av EU:s befolkning och redan nu är pension huvudinkomstkällan för en fjärdedel av EU:s medborgare.

Vitboken innehåller ett flertal olika förslag. Ett förslag är en höjd pensionsålder och ett annat hand­ lar om att pensionsåldern i framtiden ska knytas till medellivslängd.

Pensionssystemen är främst medlemsländernas ansvar, men EU kan lagstifta på de områden som gäl­ ler den inre marknaden. SKL har svarade i nov­ember 2010 på kommissionens grönbok som föregick den­ na vitbok. I den underströk förbundet bland annat att särdragen i de olika tjänstepensionssystem­en i unionens medlemsländer måste respekteras.

Paul Lindquist (M), kommunstyrelsens ord­ förande i Lidingö stad, har utsetts till Regionkom­ mitténs rapportör för denna fråga. Förslaget kom­ mer att diskuteras i Europaparlamentet och rådet i år och nästa år. Därefter väntas kommissionen komma med ett eventuellt lagförslag i frågan.

SKL: Arbetsgivarpolitik, Yttrande över grönboken Kommissionen: Vitboken om framtida pensioner Kontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

16 På gång inom EU. Våren 2012.

KAP ITEL

4

Miljö, energi och klimat samt transporter

EU:s energi- och klimatpolitik 2012 Kommissionen anser att det finns allvarliga brister i hur EU hittills lyckats genomföra sin energipolitik.

Den inre energimarknaden är fortfarande splittrad och har inte uppnått sin potential i fråga om öppen­ het, tillgänglighet och valfrihet. Leveranssäkerhe­ ten för den inre energiförsörjningen äventyras av förseningar i investeringar och teknisk utveckling.

Ett av kommissionens så kallade flaggskeppsi­ nitiativ under Europa 2020-strategin handlar just om resurseffektivitet. Kommissionen vill med detta utveckla ett ”low-carbon society” som inkluderar energi, transporter och förvaltning av naturre­ surser. Tidsmålet för initiativet är år 2050. Under 2011 hade kommissionen särskilt fokus på ener­ giinfrastruktur och på energieffektivitet och flera olika initiativ presenterades. Under 2012 förväntas kommissionen att fortsätta komma med nya förslag inom energiområdet. Närmast på tur står bland an­ nat en strategi för förnybar energi och förslag inom ramen för den inre marknaden för energi. SKL har klimat som en prioriterad fråga även under 2012,

bland annat med inriktning på kommuners möjlig­ het att ställa krav på energieffektivt byggande vid markupplåtelse.

Diskussionerna om energieffektiviseringsdirektivet går vidare Förslaget till direktiv om energieffektivitet från 2011 kopplas samman med det pågående arbete med färd­ planen för förnybar energi 2050. Förslaget innehåller krav på att anta nationella mål för energieffektivitet, att säkerställa att det offentliga upphandlar energi­ effektiva produkter och tjänster, att energidistri­ butörer eller energihandlare sparar energi motsva­ rande 1,5 procent årligen, att alla slutanvändare av energi ska förses med informativ individuell mätning och fakturering, att främja kraftvärme­produktion samt att främja energitjänster. Regionkommittén, CEMR och SKL har tydligt avvisat kravet om tre pro­ cent renovering per år för offentliga byggnader. Kra­ vet måste göras flexiblare för att kunna optimeras för vart och ett av medlemsländerna. Även den hårda regleringen av krav på upphandling av energieffekti­

På gång inom EU. Våren 2012. 17

Kapitel 4. Miljö, klimat och transporter

va tjänster och produkter har ifrågasatts. Riksdagens näringsutskott har även ifrågasatt direktivet utifrån bristande subsidiaritet.

Parlamentets ITRE-utskott (industrifrågor, forsk­ ning och energi) godkände i slutet av februari sitt förslag till energieffektiviseringsdirektiv som bl.a. förordar en årlig renovering av offentliga byggnader med 2,5 procent. Nästa steg är att parlamentet till­ sammans med kommissionen och rådet förhandlar fram ett slutgiltigt förslag. Noterbart är att rådet öns­ kar en mer restriktiv tillämpning gällande hur detalj­ styrt och bindande det slutgiltiga direktivet ska vara.

Rådet förordar endast bindande renoveringsmål för statligt ägda byggnader. Rådet har stöd i sin hållning från CEMR, SKL samt Regionkommittén.

Kommissionen: Energieffektivitet, Energieffektivitetsplan, CEMR: Positionspapper Regionkommittén: Yttrande Riksdagen: Utlåtande Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63, Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Byggnaders energiprestanda och Nära-nollenergihus Direktivet om byggnaders energiprestanda från 2010 ska inarbetas i svensk lag. Proposition väntas i vår. Ett förslag från regeringens har remissbehand­ lats under början av 2012. Regeringen hade där i hu­ vudsak valt Boverkets mer försiktiga linje framför Energimyndighetens mer pådrivande linje för ener­ gieffektivt byggande.

SKL betonade i sitt remissvar i januari möjlighe­ terna att gå längre i energieffektivt byggande.

SKL:Yttrande EU: Direktiv om byggnaders energiprestanda Kontaktperson: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Energibeskattningen omfördelas Under 2011 har kommissionen lagt fram en rad för­ slag för att omfördela beskattningen mot resurskonsumtion (bestämmelser om energibeskattning).

Samordningen av energi- och koldioxidbeskattning innebär att energiproduktion i handelssystemet

18 På gång inom EU. Våren 2012.

för utsläppsrätter inte längre ska betala koldioxid­ skatt. Det skulle kunna leda till en återgång till ökad användning av fossila bränslen i fjärrvärme och kraftvärme i Sverige, men det motverkas av ut­ släppsrätter och andra nationella styrmedel som gröna certifikat.

Kommissionen: Smartare energibeskattning för EU, Omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Riktlinjer för att säkerställa fri rörlighet för energi Kommissionen menar att Europa fortfarande sak­ nar den nätinfrastruktur som behövs. Aktuella projekt med storskaliga vindkraftparker i norr och solkraftanläggningar i söder behöver kraftledningar som klarar att överföra denna gröna el till områden med hög förbrukning.

Investeringar på runt 1 biljon euro kommer att krävas till år 2020 för att ersätta föråldrad utrust­ ning, modernisera och anpassa infrastrukturen.

Förutom finansieringsfrågan anses komplexa och långdragna administrativa processer vara en bety­ dande flaskhals. Lokala, regionala och nationella organ kommer att behöva engagera sig på ett mer konstruktivt sätt för att främja projekt av europeiskt intresse. Kommissionen presenterade därför i slutet av oktober 2011 nya riktlinjer för europeiska energi­ infrastrukturer. I den konstateras att arbetet med att sammankoppla unionens energiinfrastruktur och anpassa den efter de nya behoven är en viktig och brådskande utmaning som berör alla energisektorer.

Kommissionen: Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk, Riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Förväntade initiativ från kommissionen 2012 Kommissionen presenterade i slutet av 2011 sitt arbetsprogram för 2012. I den presenterar kommis­ sionen de nya initiativ som man har för avsikt att presentera under det kommande året. Det är alltså

inte klart när under året nedan beskrivna förslag förväntas komma >> Strategi för förnybar energi: Det förslaget ska bygga på färdplanen för förnybar energi 2050 och föreslå åtgärder som kan påskynda utvecklingen av förnybar energi. Förslaget ska integreras med diskussionerna om utformningen av elmarkna­ den och infrastrukturpolitiken. >> Den inre marknaden för energi: Kommissionen vill se över de framsteg som gjorts med att införa en inre marknad för energi till år 2014 och upp­ muntra medlemsstaternas insatser genom att för allmänheten och näringslivet framhålla fördelar­ na med en inre marknad för energi samt se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder. >> Energiteknik i EU:s framtida energipolitik: Kom­ missionen vill beskriva de olika möjligheterna som energitekniken ger att fasa ut de fossila bränslena, utforma en heltäckande strategi för att främja energiteknik i enlighet med energi­ planen 2050, och öka synergierna mellan med­ lemsstaternas och Europeiska kommissionens energipolitik. >> Klimatanpassning: Medlemsstaterna påverkas av de negativa följderna av klimatförändringar som ger avsevärda ekonomiska och miljömäs­ siga konsekvenser. Strategin ska förbereda EU för att hantera kommande effekter av klimat­ förändringen. Strategin ska inriktas på åtgärder som ger ett mervärde på EU-nivå. Huvudsyftet är att stärka kunskapsbasen om anpassning till klimatförändringar och att utveckla en lämplig ram för EU:s anpassning. SKL anser att staten måste ta ett stort ansvar för att minska utsläppen av klimatgaser och för att stödja den lokala och regionala nivån i anpassningen till kommande klimatförändringar och hanteringen av större naturolyckor.

Kommissionen: DG Energi, Intelligent Energy Europe Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning Den 1 juni 2012 startar FN:s konferens om hållbar utveckling, Rio+20, tjugo år efter världstoppmötet 1992 som också det ägde rum i Rio de Janeiro. Rio+20 bygger på tidigare globala toppmöten: Stockholm 1972, Rio de Janeiro 1992 och Johannesburg 2002

samt på FN:s millennietoppmöte 2000 och inrät­ tandet av millenniemålen. På möte i Rio kommer man att bedöma de framsteg som har gjorts, de bris­ ter som föreligger samt nya utmaningar i arbetet för en hållbar utveckling. Detta kommer att ske inom ramen för två huvudteman: “en grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och utrotning av fat­ tigdom” samt “den institutionella ramen för hållbar utveckling”.

EU är fast besluten att bidra till att göra Rio+20 till en framgång och för att uppnå detta pågår en bred dialog med EU:s institutioner, det civila sam­ hället, näringslivet, medlämsländerna och övriga aktörer - en dialog som bygger på EU:s olika politik­ områden och Europa 2020-stratgin. I denna dialog deltar också Regionkommittén (ReK) som repre­ senterar den regionala och lokala nivån i de 27 med­ lämsländerna.

Regionkommittén har i olika sammanhang, bl.a. genom uttalanden i olika frågor inom ramen för unionens planerings- och beslutsprocess, framhål­ ligt vikten av att åtgärder vidtas och förändringar genomförs för att stödja och utveckla arbetet för en hållbar utveckling. Regionkommittén konstaterar att samtliga aktörer, såväl globalt, inom unionen som regionalt och lokalt, har ett delat ansvar i ar­ betet för att nå ett hållbart samhälle. Kommitténs medlemmar, städer och regioner, har en viktig del i detta arbete och är till stor del en motor i arbetet för en hållbar utveckling, inte minst kopplat till närhe­ ten till unionens medborgare.

SKL: Miljö och hälsoskydd Kommissionen: Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning FN: Rio+20 Kontaktperson: Peter Wenster, peter.wenster@skl.se, 08-452 78 71

Översyn av EU:s luftpolitik Kommissionen har lanserat en omfattande över­ syn av Europas luftpolitik med avsikt att fastställa nya långsiktiga mål för perioden efter 2020. EU:s utsläppstaksdirektiv, luftkvalitetsdirektiv samt sek­ torspolitik för bl.a. transport, energi och industri ska utgöra viktiga delar av översynen. Översynen är nästa steg i den så kallade CAFE-programmet (Clean Air for Europe).

Som en del av översynen inledde kommission­ en ett offentligt samråd under hösten 2011. Berör­ da parter uppmanas att lämna synpunkter på hur

På gång inom EU. Våren 2012. 19

Kapitel 4. Miljö, klimat och transporter

EU:s luftkvalitetslagstiftning kan förbättras. Sam­ rådet ska ligga till grund för identifikationen och pri­ oriteringen av de frågor som ska ingår i översynen.

Kommissionen förväntas presentera förslag av ändringar av tak- och luftkvalitetsdirektiven först 2013. Det finns möjligheter att påverka processen i olika steg. Under den första fasen förbereder kom­ missionen sitt eget förslag. Då företräds Sverige av Naturvårdsverket i kommissionens arbetsgrupper.

När kommissionens förslag har presenterats vid­ tar förhandlingar i ministerrådet och i parlamen­ tet. Regeringen har givit Naturvårdsverket i upp­ drag att ta fram ett underlag inför förhandlingarna om kommissionens kommande förslag till ändring i EU:s luftvårdsdirektiv. SKL ingår i samrådgruppen för att ta fram underlaget. Uppdragets första del ska redovisas i slutet av mars 2012.

Kommissionen: Översyn av luftpolitiken, offentligt samråd Kontaktperson: Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08-452 78 60

Kommissionens revision av svensk livsmedelskontroll Kommissionens Livsmedels- och veterinärbyrå (Food and Veterinary Office, FVO) genomförde under 2010 en övergripande revision av Sveriges kontrollsystem i livsmedelskedjan. Tio särskilda revisioner inom olika kontrollområden genomför­ des. Flera av dessa berörde kommunernas roll som kontrollmyndighet. Kommissionen har under 2011 presenterat ett antal rekommendationer till för­ ändringar i kontrollsystemet som Sverige behöver genomföra och som berör de flesta delarna av kon­ trollsystemet.

I slutet av november 2011 genomförde FVO en generell uppföljning, en s.k. General Follow-up i Sverige. Genomgången innebar att det dels gjordes en uppdatering av vilka förändringar som skett i kontrollen sista åren och dels följde FVO upp alla brister som man hittat hos den svenska kontrollen i livsmedelskedjan sedan 2006. FVO ansåg att för en stor del av rekommendationerna hade Sverige visat att vi gjort tillräckligt med åtgärder för att avhjälpa bristerna. I ytterligare ett antal fall pågick åtgärder­ na fortfarande, men i några fall tyckte inte FVO att relevanta åtgärder fanns ännu. I flera av dessa fall handlar det om brister i uppföljningen (verifiering) respektive i revision av kontrollen.

20 På gång inom EU. Våren 2012.

SKL: Livsmedelskontroll Kommissionen: Livsmedels- och veterinärbyrån, FVO:s rapport Kontaktperson: Nils Alesund, nils.alesund@skl.se, 08-452 75 98

Gemensamt europeiskt transport­ område: vitbok presenterad I slutet av december 2011 antog parlamentet kom­ missionens förslag till vitbok för framtidens trans­ portpolitik inom EU. Vitboken ersätter den tidigare vitboken från 2001. Parlamentet konstaterade att viktiga mål i 2001 års vitbok endast delvis eller inte alls har nåtts. Parlamentet föreslår därför att kom­ missionen senast 2013 ska lägga fram konkreta för­ slag för att senast 2020 minska antalet döda och svårt skadade i trafiken med 50 procent. Parlament­ et föreslår också att kommissionen senast 2014 ska lägga fram förslag på en internalisering av externa kostnader för både gods- och passagerartransporter inom alla transportslag. Intäkterna från internali­ seringen ska användas till investeringar i säkerhet, forskning, ny teknik, klimatskydd och bullerminsk­ ning. Parlamentet uppmanade också kommissionen att göra en analys av situationen på infrastruktur­ området och ge förslag på vilka finansieringspriori­ teringar som ska göras i framtiden.

När SKL yttrade sig över kommissions förslag instämde man i problembeskrivningen och de för­ slag som presenterades. SKL underströk särskilt behovet av att utveckla och använda ekonomiska styrmedel för att få en resurseffektiv användning av transportsystemet.

SKL: Yttrande Kommissionen: Handlingsplanen Regionkommittén: Yttrande CEMR: Yttrande Kontaktperson: Janne Rusk, janne.rusk@skl.se, 08-452 79 62

Riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) TEN är organisationen för transportnätet, energi­ nätet och telenätet, där TEN-T står för transeuro­ peiska transportnätet och är EU:s satsning för att maximera logistiken inom infrastruktur och trans­

port i EU vad det gäller vägar, järnvägsnät, vatten­ vägar och satellitnavigationssystemet Galileo.

Kommissionen presenterade i oktober 2011 sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förord­ ning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Förslaget innehål­ ler också förslag till inrättande av en ny europeisk infrastrukturfond, Fonden för ett sammanlänkat Europa.

SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet ställts sig positiv till förslaget att dela in transport­ nätet i ett prioriterat stomnät och ett övergripande nät. Stomnätet fokuserar på ett sammanhållet tra­ fikslagsövergripande transportnät vilket ökar förut­ sättningarna för att hela reskedjan för person- och godstransporter mellan länderna kommer att fung­ era. Riktlinjerna innehåller också ett koncept med tio olika stamnätskorridorer som består av tre olika transportslag och passerar minst tre medlemslän­ der. Korridorerna skapar en plattform för att ko­ ordinera kapacitetsåtgärder, investeringar, teknisk utveckling med mera.

Det övergripande nätet ska säkerställa tillgänglig­ heten till alla regioner i EU och föreslås vara klart 2050. Det ska huvudsakligen finansieras av med­ lemsländerna själva. Stomnätet föreslås vara klart redan till 2030 vilket ställer mycket stora krav på medlemsländerna, framförallt på utbyggnad av ny järnväg och införande av ny teknik. SKL efterlyser därför en analys av vilka ekonomiska konsekvenser detta får för Sverige och för den nationella planen för transportinfrastruktur.

För närvarande pågår rådsförhandlingar med medlemsländerna om omfattningen och kraven i stomnätsförslaget, där förhandlingarna drivs av det danska ordförandeskapet. Målsättningen är att ett beslut om allmän inriktning tas i mars, men det kan också skjutas upp till senare i vår. Därefter följer de­ taljerade förhandlingar i rådet under hösten.

Europaparlamentet behandlar TEN-T-förslaget under året. Den preliminära tidsplanen anger att ett utkast till rapport presenteras i juni. Rapporten röstas sedan om i transportutskottet i oktober eller november, följt av slutgiltigt antagande vid plenar­ sessionen i december eller i januari 2013.

I Sverige föreslås stomnätet omfattas av den Nordiska triangeln (ingår i nuvarande TEN-T) samt Bottniska korridoren och Malmbanan. Det främsta skälet till utökningen är möjligheten för Europa att få tillgång till de viktiga råvarorna i norra Sverige.

SKL: Yttrande Kommissionen: Infrastruktur transport Parlamentet: Utskottet för transport och turism Regionkommittén: COTER-utskottet CEMR: Positionspapper Kontaktperson: Patrik Wirsenius, patrik.wirsenius@skl.se, 08-452 76 76

Fonden för ett sammanlänkat Europa För att skynda på utvecklingen av transeuropeisk infrastruktur har kommissionen beslutat att före­ slå att en centralt förvaltad finansieringsmekanism skapas: Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting European Facility). Fonden för ett sam­ manlänkat Europa (FSE) kommer att fokusera på finansiering av transport-, energi- och telekommu­ nikationsprojekt. Dessa bör stå för prioriteringar som framför allt avspeglar EU:s gemensamma in­ tressen och är i linje med målen om smart och håll­ bar tillväxt för alla i Europa 2020-strategin.

Syftet med FSE är att fortsätta arbetet inom be­ fintliga projekt och att utveckla nya transeurope­ iska infrastrukturprojekt. Detta kommer i hög grad öka EU-finansieringens hävstångseffekt genom att det lockar till sig offentliga och privata investeringar och underlättar att projekt som medfinansieras av EU blir klara i tid. FSE kommer att ha en budget på 50 miljarder euro, och 10 miljarder euro av dem ska komma från Sammanhållningsfonden.

För transportinfrastruktur föreslås i fonden 31,7 miljarder euro där bidrag till utredningar kan ges upp till 50 procent. För investeringar kan bidrag ges upp till 20 procent och för vissa projekt som går över landsgränserna inom järnväg och sjöfart så kan investeringsbidrag ges upp till 40 procent. Vissa ITS-projekt kan få upp till 50 procents bidrag.

Europaparlamentet behandlar förslaget till FSE under året. Den preliminära tidsplanen anger att ett utkast till rapport presenteras i juni. Rapporten röstas sedan om i transportutskottet i oktober eller november, följt av slutgiltigt antagande vid plenar­ sessionen i december eller i januari 2013.

SKL: Yttrande Kommissionen: Infrastruktur transport Parlamentet: Utskottet för transport och turism Regionkommittén: COTER-utskottet CEMR: Positionspapper Kontaktperson: Patrik Wirsenius, patrik.wirsenius@skl.se, 08-452 76 76

På gång inom EU. Våren 2012. 21

KAP ITEL

5

Vård, omsorg och folkhälsa

Direktivet om patientrörlighet snart svensk lag Europaparlamentet och rådet antog våren 2011 di­ rektivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (patient­ rörlighetsdirektivet). Direktivet ska senast den 25 oktober 2013 vara införlivat i medlemsstaternas na­ tionella lagstiftning.

Det var 2008 som kommissionen presenterade ett förslag till direktiv om patienters rättigheter vid gränsöverskridande vård. Syftet med förslaget var att klargöra och kodifiera rättspraxis från EU-dom­ stolen om patientens rätt att söka och bli ersatt för planerad vård i andra medlemsstater. SKL:s styrelse såg i sitt remissyttrande 2008 positivt på kommis­ sionens förslag. Förbundet framförde dock att di­ rektivet måste ge möjlighet för medlemsstaterna att införa förhandsbesked/betalningsförbindelse för att få planerad vård i annat EU-land på samma vill­ kor som gäller inom det egna landet. SKL ansåg att därmed skulle det skapas förutsättningar att uppnå målet om vård på lika villkor för hela befolkningen även när en patient får vård i annat medlemsland.

Förbundet har därefter på olika sätt gett sin syn på förslaget till direktiv. SKL har bl.a. framfört sin uppfattning till Regionkommittén, olika ledamöte­r

22 På gång inom EU. Våren 2012.

i Europaparlamentet och Socialdepartementet.

SKL för sedan 2011 en diskussion med Social­ departementet om implementeringen av patient­ rörlighetsdirektivet och frågan om landstingens övertagande av ansvaret för vård i annat EU/EESland. Förbundet har vidare tillsammans med Väst­ ra Götalandsregionen, Norrbottens läns lands­ ting, Regio­ n Skåne, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland tillsatt en särskild arbetsgrupp för att ingående kunna diskutera och analysera de olika frågor som behöver beredas i det pågående lagstiftningsarbetet.

Socialdepartementet avser att under februari 2012 presentera sitt förslag till ny lagstiftning i en departementspromemoria, som kommer att skickas ut på remiss till bl.a. landstingen. Därefter kommer departementet att lägga en proposition om patient­ rörlighetsdirektivet som riksdagen ska behandla under våren 2013. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2013.

SKL: Hälsa och vård EU: Direktivet Regionkommittén: Yttrande CEMR: Yttrande Kontaktperson: Hasse Knutsson, hasse.knutsson@skl.se, 08-452 76 62

Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel Kommissionen har i sitt arbetsprogram för 2012 av­ iserat att direktivet om kliniska prövningar ska ses över. Syftet är att öka kunskapen och innovationen i den kliniska forskningen. Frågor som ska behand­ las i revideringen är av administrativ natur som t.ex. väntetider, att motverka beslut som strävar åt olika håll inom EU och enhetliga rapporteringsmetoder.

Ett förslag förväntas under tredje kvartalet 2012.

Kommissionen: Kommissionens kommande initiativ, Arbetsprogrammet 2012 Bilaga, Direktivet Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

e-hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) För att öka patienters säkerhet och trygghet vid vård och behandling i annat EU-land, samarbetar EUländerna kring e-hälsa. epSOS projektet, som sam­ ordnas av Sverige (Socialdepartementet och SKL), utgör en stor del av detta samarbete. 23 länderna samarbetar med syfte att definiera, specificera och testa utbyte av elektroniska recept och patientdata över landsgränser för att på sikt erbjuda sina med­ borgare dessa gränsöverskridande tjänster.

Under 2012 går epSOS projektet i skarp drift. Till en början görs tjänsterna e-recept och patientöver­ sikt tillgängliga för både patienter och vårdgivare under en testperiod mellan sju av de deltagande länderna. Erfarenheterna av denna fas i projektet bidrar till fortsatt arbete med att uppdatera tjäns­ terna, bl.a. med ytterligare informationsmängder.

Ytterligare en testfas är planerad till 2013 med av­ sikt att testa uppdaterade versioner.

Varje år förskrivs 35 miljoner e-recept i Sverige.

Under förutsättning att ett specifikt samtycke har lämnats kommer dessa att kunna expedieras på ut­ ländska epSOS-apotek.

Personer från andra epSOS-länder som besöker Sverige kommer att kunna få sina e-recept expe­ dierade på ett antal apotek i Skåne, Stockholm och Norrbotten. På samma platser kommer ett antal vårdcentraler och akutmottagningar beredas åt­ komst till utländska patientöversikter. Successivt kommer antalet deltagande vårdgivare och apotek att öka. Intentionen är att alla svenska apotek ska expediera utländska e-recept vid utgången av 2013.

Det svenska deltagandet i epSOS bygger på til�­ lämpning av de nationella tjänster som utvecklats inom ramen för strategin för nationell e-hälsa.

SKL: e-hälsa Kommissionen: Digitala agendan epSOS: Webbplats Kontaktpersoner: Fredrik Lindén, fredrik.linden@skl.se, 08-452 7334, Eva Leach, eva.leach@cehis.se, 070-665 5111

Läkemedelspaketet Under åren 2010 och 2011 har rådet och Europapar­ lamentet antagit ny lagstiftning inom två av de tre områden där kommissionen presenterade lagförslag i det s.k. läkemedelspaketet 2008. Det är direktivet om säkerhetsövervakning av läkemedel samt di­ rektivet om skydd mot förfalskade läkemedel. Båda direktiven ska vara införda i svensk rätt under 2012 och inom regeringskansliet pågår arbete med detta.

Det tredje förslaget, direktiv och förordning om patientinformation om receptbelagda läkemedel, handlar om vilken information som läkemedelsfö­ retagen ska kunna tillhandahålla gentemot patient utan att bryta mot reklamförbudet. Kommissionens ursprungliga förslag från 2008 mötte kritik från många håll däribland Sverige. När parlamentet be­ handlade förslaget vid sin första läsning enades man om ett antal förändringar i syfte att stärka patien­ ternas intressen.

I oktober 2011 antog kommissionen därför ett re­ viderat förslag som innebär att bara viss saklig och objektiv information tillåts. Det infördes en begräns­ ning i kommunikationskanaler i syfte att begränsa påtvingad information, t. ex. att bara officiella webb­ platser får användas och att tryckt information bara får ges på begäran av patienten. Det föreslås också ett kvalitetskrav på informationen samt att kontroll av berörd myndighet måste ske innan publicering.

Förslaget är nu tänkt att beredas vidare i rådet och det danska ordförandeskapet undersöker för närva­ rande förutsättningarna för detta.

SKL var kritiskt till det ursprungliga förslaget och inför behandlingen i Europaparlamentet 2010 skickade en skrivelse till de svenska parlamentari­ kerna i ansvarigt utskott med en uppmaning om att inte urholka förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel. Förbundets ståndpunkt fick gehör i och med att parlamentet beslutade att inte utvidga re­ klamundantaget vilket i sin tur lett till det nu revi­ derade förslaget.

På gång inom EU. Våren 2012. 23

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

SKL: Yttrande EU: Direktiv om säkerhetsövervakning av läkemedel, Direktiv om förfalskade läkemedel Kommissionen: Kommissionens reviderade förslag till direktiv om information till allmänheten om receptbelagda läkemedel. Pressmeddelande, ”Frågor och svar” Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Genomförande av organtrans­ plantationsdirektivet År 2010 antogs direktivet om kvalitets- och säker­ hetsnormer för organ av mänskligt ursprung avsed­ da för transplantation (”organdirektivet”). Direk­ tivet, som syftar till att göra organdonations- och transplantationsverksamheten i EU säkrare och enklare, ska underlätta organutbyte mellan med­ lemsstaterna och förväntas leda till kortare vänte­ tider för dem som behöver genomgå en organtrans­ plantation.

Varje EU-land måste välja ut en eller ett par myn­ digheter som ansvarar för kvalitet och säkerhet vad gäller organ avsedda för transplantation. Det är sedan upp till dessa myndigheter att ta fram före­ skrifter för hur organ ska hanteras i hela kedjan från donation till transplantation. Myndigheterna ska godkänna organisationer som förmedlar organ samt transplantationscentra, samordna ett system för hur man dokumenterar och hanterar allvarliga biverkningar, följa upp och dokumentera trans­ plantationerna samt övervaka organutbyte mellan länder både inom och utanför EU. Det är också vik­ tigt att kunna spåra ett organ från mottagaren hela vägen tillbaka till donatorn. Medlemsstaterna kan delegera vissa uppgifter kring organutbyte till euro­ peiska organisationer som specialiserar sig på just sådant.

Socialdepartementet och Socialstyrelsen har un­ dersökt huruvida befintlig lagstiftning och direktiv är tillräcklig för att uppfylla direktivet i Sverige eller om ny lagstiftning behövs på området. Merparten av direktivet finns redan infört i svensk lagstiftning.

Under hösten 2011 har Socialdepartementet i en Departementsskrivelse (Ds 2011:32) ändå lämnat förlag på en ny lag ” Förlag till lag om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga or­ gan”. Lagförslaget innebär ett förtydligande och ett komplement till befintlig lagstiftning. I den nya la­ gen föreslås bl.a. att den vårdgivare som ansvarar för tillvaratagandet av ett organ ska till den vårdgivare

24 På gång inom EU. Våren 2012.

som ansvarar för transplantationen av organet och vice versa, utan dröjsmål anmäla misstänkta och konstaterade allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar före, under och eller efter tillvaratagande respektive transplantation av orga­ net som kan påverka organets säkerhet och kvalitet.

Socialstyrelsen ska föra register över vårdgivare som ansvarar för tillvaratagande och transplanta­ tion av organ. Lagen föreslås träda ikraft i slutet av augusti 2012.

SKL ställde sig tidigare positivt till kommission­ ens direktivförslag då unionslagstiftning ger en bättre grund för samverkan på området. Förbundet anförde i sitt yttrande att det är angeläget att varje medlemsstat har ett nationellt kvalitetsprogram inom transplantationsområdet. Vidare framhöll SKL att möjligheten att delegera delar av ansvaret till organisationer för organutbyte har stor bety­ delse för Sveriges möjlighet att kunna upprätthålla ett effektivt kvalitetsprogram. På samma grund har Sveriges Kommuner och Landsting i remissvar (dnr 11/5096) till departementsskrivelsen ställt sig posi­ tivt till det nya lagförslaget. Det är viktigt att kvalite­ ten och säkerheten hos dessa organ kan säkerställas och att en hög hälsoskyddsnivå för människor kan uppnås. Några uppenbara ekonomiska konsekven­ ser kan inte förutses av själva lagförslaget, men kan uppstå beroende på föreskrifternas utformning, särskilt vad gäller krav på spårbarhet och kvalitetsoch säkerhetsaspekter.

SKL: Hälsa och vård, Remissyttrande EU: Organdirektivet Kontaktperson: Åsa Sandgren Åkerman, asa.sandgren.akerman@skl.se, 08-452 76 64

Översynen av EU:s tobaksregelverk Enligt EU är tobak den största enskilda anledning­ en till sjukdomar som kan undvikas och leder till uppskattningsvis 650 000 dödsfall årligen inom unionen. På världsnivå uppskattar Världshälsoorga­ nisationen att tobakskonsumtion kommer att leda till att nästan sex miljoner människor dör bara i år.

Denna siffra kan gå upp till åtta miljoner fram till 2030 om inte åtgärder vidtas för att motverka den­ na oroande tendens. Därför står det absolut klart att man måste agera på EU-nivå.

Kommissionen presenterade i slutet av juli 2011 resultatet av sitt öppna samråd om tobaksvarudi­ rektivet. 85 000 svar kom in i det öppna samrådet, en ovanligt hög siffra, varav det stora flertalet var

från enskilda personer. Andra deltagare i samrådet var företrädare för tobakssektorn, icke-statliga or­ ganisationer, regeringar och myndigheter.

Samrådet om översynen av tobaksvarudirektivet inleddes hösten 2010. Deltagarna ombads att yttra sig över flera möjliga åtgärder som placering av obligatoriska hälsovarningar eller tydliga bilder på tobakspaketen, neutrala förpackningar utan märk­ ning, reglering av skadliga och attraktiva ämnen i tobaksprodukter, samt begränsning av eller förbud mot försäljning av tobaksprodukter på internet och i automater. Bearbetningen och analyserna av svaren har genomförts under 2011. Den slutliga utformningen av kommissionens förslag till skärpt tobaks­varudirektiv väntas bli klar i slutet av 2012.

Tobaksvarudirektivet (2001/37/EG) som gäller nu antogs 2001. Sedan dess har det gjorts avsevärda framsteg inom forskning och mycket har skett på det internationella planet. I synnerhet har EU och 26 av dess medlemsstater anslutit sig till Världshälso­ organisationens ramkonvention om tobakskontroll som trädde i kraft i februari 2005. Översynen av to­ baksvarudirektivet är en följd av denna utveckling. Översynen är också ett svar på Europaparlamentets och rådets begäran samt kommissionens rapport från november 2007 om tillämpningen av tobaks­ varudirektivet där man kartlade var förbättringar kan göras.

SKL har lämnat synpunkter på direktivet till re­ geringen och kommissionen. Förbundet instämmer i den av EU beskriva problembilden och förespråkar i allt väsentligt en skärpning av direktivet.

SKL: Folkhälsa, Yttrande Kommissionen: Om översynen Kontaktpersoner: Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, 08-452 77 12 Karin Berensson, karin.berensson@skl.se, 08-452 76 90

Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) Kommissionen har inom ramen för flaggskepps­ initiativet ”Innovationsunionen”, som är en del av Europa 2020-strategin, lanserat konceptet ”euro­ peiska innovationspartnerskap”. Syftet med dessa partnerskap är att främja genombrott och innovatio­ ner för att möta samhällsutmaningar och vinna kon­ kurrensfördelar. Innovationspartnerskapen bygger på tanken att myndigheter, frivilligorganisationer, forskarsamhället och näringslivet tillsammans ska arbeta för att bra idéer kommer till bred användning.

Konceptet testas nu i ett pilotpartnerskap om ak­ tivt och hälsosamt åldrande (”European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing”). Målet är att till 2020 höja medellivslängden i Europa med två friska år.

En styrgrupp ledd av EU-kommissionärerna Ne­ elie Kroes (digitala agendan) och John Dalli (hälsa och konsumentfrågor) presenterade i november 2011 en strategisk genomförandeplan. I planen pe­ kade styrgruppen ut sex särskilda åtgärdsområden: >> få patienterna att följa sina läkemedelsordinatio­ ner >> förebygga skröplighet med fokus på undernäring >> förebygga fallskador >> sprida integrerade vårdmodeller avseende kro­ niska sjukdomar >> förbättra spridningen av driftskompatibla ITlösningar som underlättar eget boende >> fortsätta främja innovation avseende åldersvän­ liga byggnader, städer och miljöer.

Kommissionen ställde sig den 29 februari 2012 bak­ om genomförandeplanen i och med att kommission­ en antog meddelandet ”Taking forward the Strategic Implementation Plan of the European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing”. I med­ delandet deklarerade kommissionen bl.a. att den i slutet av februari 2012 skulle gå ut med en första inbjudan till berörda parter att engagera sig i kon­ kreta insatser för innovation inom aktivt och häl­ sosamt åldrande. Vidare avser kommissionen att fr.o.m. april 2012 tillhandahålla en ”marknadsplats för innovativa idéer” som ska hjälpa intressenter att hitta partners, utbyta bästa praxis och sprida forsk­ ningsresultat.

Marianne Olsson, bl.a. verksam som expert på SKL:s avdelning för vård och omsorg, satt med på ett personligt mandat i den styrgrupp som under 2011 tog fram den strategiska genomförandeplanen.

SKL: EIPAHA Kommissionen: EIPAHA, Meddelande Kontaktperson: Marianne Olsson, marianne.olsson@skl.se, 08-452 70 00

Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012 är Europaåret för aktivt åldrande och solida­ ritet mellan generationerna. Tanken är att vi ska reflektera över åldrandet. Vad betyder det att vi blir både äldre och håller oss friskare än tidigare? Vilka

På gång inom EU. Våren 2012. 25

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

möjligheter ger det oss? Temaåret ska uppmuntra beslutsfattare och aktörer att sätta upp mål och göra vad som krävs för att uppnå dem. Europaåret ska inte bara starta en debatt. Det ska leda till konkreta resultat. Den svenska regeringen och myndigheter kommer att genomföra insatser under temaåret.

Möjlighet finns att söka medel från olika EU-pro­ gram och fonder för ideella och idéburna organisa­ tioner. Privata företag, kommuner, landsting, myn­ digheter, universitet och högskolor, kan också söka medel för lokala eller regionala projekt.

SKL: Äldrefrågor Regeringen: Äldreåret 2012 Folkhälsoinstitutet: Äldreåret 2012 Kommissionen: Europaåret för aktivt åldrande Kontaktperson: Karin Berensson, karin.berensson@skl.se, 08-452 76 90

Nytt förslag till hälsoprogram ”Hälsa för tillväxt” för perioden 2014–2020 Kommissionen kom i november 2011 med förslag till ett nytt hälsoprogram. Programmet blir det tredje hälsoprogrammet. Det första programmet kallades folkhälsoprogram (2003–2008), det andra gemenskapsprogram för åtgärder inom hälsoom­ rådet (2008–2013) och det tredje kommande pro­ grammet ”Hälsa för tillväxt”. Som man kan läsa av namnen så har programmen utvecklats från att ha folkhälsan i fokus till ett bredare perspektiv.

Det föreslagna programmet ska stödja och kom­ plettera medlemsstaternas arbete med att uppnå följande fyra mål: >> Utveckla innovativa och långsiktigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem. >> Öka tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård. >> Främja hälsa och förebygga ohälsa. >> Skydda människor från gränsöverskridande hot mot hälsan.

Inom det första målet tar man bl. a. upp bristen på personal och ekonomiska resurser. Det andra målet handlar bl.a. om vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Det tredje målet fokuserar på folkhälsofrågor och riskfaktorer och det fjärde målet på smittskydd.

Programmet behandlas nu av Socialdepartemen­ tet där SKL är representerad i en arbetsgrupp på departementet.Regionkommittén har påbörjat sin

26 På gång inom EU. Våren 2012.

behandling av programmet och rapportören Tilman Tögel har utarbetat ett första arbetsdokument.

Kommissionen: Hälsa för tillväxt Kontaktperson: Karin Berensson, karin.berensson@skl.se, 08-452 76 90

Handlingsplanen mot antibiotikaresistens Antimikrobiella medel innefattar antibiotika, som är viktiga läkemedel för människor och djur, och finns också i desinfektionsmedel, antiseptika och andra hygienprodukter. Tack vare antimikrobiella medel har hotet från smittsamma sjukdomar mins­ kat betydligt.

Antibiotikaresistens är ett växande problem. Var­ je år dör omkring 25 000 människor i EU på grund av infektioner som orsakats av läkemedelsresisten­ ta bakterier, och kostnaderna för hälso- och sjuk­ vård och produktivitetsförluster uppgår till över 1,5 miljarder euro I mitten av november 2011 presenterade kom­ missionen en handlingsplan mot antibiotikaresis­ tens med tolv konkreta åtgärder för de kommande fem åren. Bland dessa åtgärder återfinns att öka kunskaperna om lämplig användning av antimikro­ biella medel, öka förebyggande åtgärder mot och kontroller av infektioner inom vården, främja nya samarbetsmetoder för att få fram nya antibiotika, förstärka övervakningssystemen för antibiotikare­ sistens och användning av antimikrobiella medel inom humanmedicinen, stärka och samordna forsk­ ningen samt ge allmänheten bättre information om antibiotikaresistens.

Under 2010 tecknade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och staten en överenskommelse med syfte att öka patientsäkerheten där ett av områ­ dena var minskad användning av antibiotika. Över­ enskommelsen sträcker sig till och med 2014. SKL i samarbete med ett antal andra organisationer och myndigheter i Sverige arbetar utifrån åtgärderna i ovanstående handlingsplan.

SKL: Patientsäkerhet Kommissionen: Handlingsplan mot antibiotikaresistens, Antimikrobiell resistens, ECDC – European Antibiotic Awareness Day Kontaktperson: Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72

KAP ITEL

6

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Förslag till nya upphandlingsdirektiv Kommissionen publicerade i slutet av december 2011 förslag till nya direktiv för upphandling inom både den klassiska sektorn (varor, tjänster och bygg­ entreprenader) och inom försörjningssektorn (vat­ ten, energi, transport och postområden).

Förslagen har föregåtts av en grönbok där kom­ missionen ställde ett stort antal frågor rörande upp­ handling. Kommissionen presenterade svaren vid en stor konferens i Bryssel i juni 2011 och konsta­ terade då att en mycket stor del av svaren innehåll krav på förenkling av regelverket. Tyvärr återspeg­ las inte detta i de presenterade direktivförslagen.

Förslaget till direktiv inom den klassiska sektorn innehåller en del nyheter men är mycket detaljerat.

Vissa transaktioner mellan upphandlande myndig­ heter och deras bolag m.m. undantas liksom vissa typer av samarbete mellan myndigheter. Uppdel­ ningen i A- och B-tjänster tas bort, medan man in­ för speciella regler för vissa hälso- och sjukvårds­ tjänster, sociala tjänster och vissa andra personliga tjänster motsvarande ungefär nuvarande reglering av B-tjänster.

Man föreslår också möjlighet att använda sig av ett särskilt system för selektiv upphandling vid upphandling för regionala och lokala myndigheter.

Miljöfrågor och sociala aspekter får ganska stort utrymme och man föreslår införandet av s.k. inno­ vationspartnerskap. Elektronisk upphandling är en fråga som prioriteras och reglering föreslås av användandet av elektroniska kataloger. För att un­ derlätta för leverantörer föreslås bl.a. införande av ”upphandlingskörkort” och förenkling av informa­ tionsskyldigheterna.

Helt nya bestämmelser om ändringar i upphand­ lade kontrakt föreslås, liksom regler om jäv. Det föreslås inga lättnader när det gäller att få använda förhandlat förfarande. Om man inte delar upp stora kontrakt i mindre delar ska detta motiveras. Regler­ na om inköpscentraler kompletteras med regler om tillfällig gemensam upphandling.

Styrning har fått stort utrymme i förslaget och till­ synsorganens (Konkurrensverket i Sverige) uppgif­ ter blir många. De upphandlande myndigheterna ska t.ex. överlämna den fullständiga texten till alla större kontrakt till tillsynsorganet. Förslaget behandlas nu i rådet och parlamentet och bl.a. Regionkommittén

På gång inom EU. Våren 2012. 27

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

ska yttra sig över förslaget. Catarina Segersten Lars­ son (M) från Lanstinget i Värmland har utsetts till Regionkommitténs rapportör för yttrandet.

SKL: Upphandling Kommissionen: Grönboken, Upphandling, Upphandling inom försörjningssektorn Kontaktpersoner: Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, 08-452 76 54 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se, 08-452 76 45

Omfattande förändringar av mervärdesskattesystemet föreslagna: djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre I december 2010 antog kommissionen en grönbok om Mervärdesskattens framtid – ett enklare, sta­ bilare och mera effektivt mervärdesskattesystem.

Därefter genomfördes ett offentligt samråd under sex månader som resulterade i 1 700 synpunkter.

Samtidigt genomförde kommissionen en ekono­ misk utvärdering av systemet och föreslog att en ny egen resurs som bygger på mervärdesskatt inrättas för att finansiera EU:s budget.

I december 2011 antogs ett meddelande om mer­ värdesskattens framtid. Meddelandet bygger på re­ sultaten från det offentliga samrådet, men också på diskussionerna med medlemsstaterna och de syn­ punkter som framförts av EU:s institutioner. Med­ delandet är ställt till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Förslagen i både grönboken och meddelandet på­ verkar det, i svensk grundlag reglerade, kommunala självstyret. En övergång från direkt skatt (skatt på arbete och sparande) till indirekt skatt (mervärdes­ skatt och punktskatter) innebär att kommunernas beskattningsrätt tas bort och därmed också kom­ munernas möjlighet att finansiera sin verksamhet vilket är djupt oroande. Detta har SKL vid uppre­ pade tillfällen uppmärksammat kommissionen på.

I sammanhanget är det också viktigt att notera att inga särlösningar för den ideella sektorn föreslås utan kommissionen uppmanar medlemsstaterna att istället utnyttja befintliga alternativ för att mins­ ka skattebördan. För Sveriges föreningsliv skulle detta vara djupt olyckligt.

Europaparlamentets betänkande i frågan an­ togs i oktober 2011 och däri framhålls vikten av att grundligt bedöma konsekvenserna för det regionala självstyret inom medlemsstaterna när man diskute­ rar en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning.

28 På gång inom EU. Våren 2012.

I meddelandet anges prioriteringar och ett prak­ tiskt arbetsprogram för de kommande åren med flera förslag, både vad gäller lagstiftning och ickelagstiftning samt ett antal djupgående studier som ska inledas för att förbereda ytterligare förslag. Prio­ riteringarna syftar, förutom bl.a. till förenklingar och ”skatteväxling”, också till att förstärka den före­ slagna utvecklingen av nya resurser som bygger på mervärdesskatt. Kommissionen avser att regelbun­ det avge lägesrapporter och lägga fram nya åtgärder.

Ett slutligt direktivförslag kan förväntas under 2014.

SKL avser att fortsätta bevaka och påverka direkti­ vets utformning samt föra dialog med svenska reger­ ingen, Europaparlamentet och kommissionen.

SKL: Yttrande till finansdepartementet, Svar på kommissionens grönbok Regeringen: Svar på kommissionens grönbok Kommissionen: Grönboken Kontaktperson: Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, 08-452 79 24

Köp från egna bolag Den så kallade OFUKI-utredningen (Utredningen om offentliga företag-upphandling, kontroll, insyn), som bland annat hade till uppgift att utreda om ett permanent så kallat Teckalundantag skulle införas i LOU, lämnade sitt betänkande den 29 april 2011 (SOU 2011:43). Utredningen föreslog att Teckal­ undantaget skulle bli permanent och också utvidgas till att inkludera köp i andra riktningen, d.v.s. där den fristående juridiska personen köper av den upp­ handlande myndigheten. SKL ställde sig positiva till förslaget, men ansåg att lagstiftningen även skulle godta koncerninterna köp. Regeringen har nu över­ lämnat en lagrådsremiss i ärendet, där SKL:s syn­ punkter blivit beaktade. Lagtexten har omformats och inkluderar även koncerninterna köp.

Det svenska förslaget till ändringar i LOU ligger också i linje med de förslag till nya direktiv om upp­ handling (klassisk sektor och försörjningssektor) och tjänstekoncessioner som kommissionen pre­ senterat den 20 december 2011. I dessa förslag god­ tas koncerninterna köp. Detaljeringsgraden i dessa förslag är dock generellt sett för hög. Det återstår att se hur den slutliga versionen blir. Direktiven ska be­ handlas av rådet och Europaparlamentet.

Regeringen: SOU 2011:43 Kontaktperson: Mathias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08 452 79 84

E-upphandling och e-handel Inom EU finns ett stort intresse för att genom ökad elektronisk offentlig upphandling och e-fakturering främja den inre marknaden och reducera den ad­ ministrativa bördan för både offentlig och privat sektor. Kommissionen beskrev detta bland annat i en grönbok 2010 och ställde samtidigt frågor kring medlemsstaternas uppfattning om e-upphandling, upplevda hinder m.m. SKL besvarade grönboken, både via Finansdepartementet och direkt till kom­ missionen. Av svaren som kom in fanns från såväl leverantörssidan som offentliga köpare ett intresse för e-upphandling och runt hälften kunde tänka sig obligatorisk sådan.

När kommissionens förslag till nya upphand­ lingsdirektiv presenterades i december 2011 finns ett antal bestämmelser kring e-upphandling. Det förslås att centraliserad inköpsverksamhet och in­ köpscentraler ska införa e-upphandling och efter en övergångstid ska det gälla alla upphandlande myndigheter. Det finns regler om vad som avses med e-upphandling och hur kommissionen genom delegerade akter kan hänvisa till tekniska format, standarder m.m. Vidare finns regler om elektronis­ ka kataloger, europeiskt upphandlingspass m.m.

Kommissionen driver även frågorna om e-upp­ handling vidare genom andra åtgärder. En expert­ grupp har tillsatts, där SKL är representerad. Ex­ pertgruppen ska i en rapport ta upp frågor kring lämpliga lösningar för e-upphandling, se på proces­ sen för e-upphandling inklusive säkerhetsaspekter samt policyrelaterade frågor. Vidare ska en studie göras av konsulter för att för att finna lämpliga indi­ katorer för att följa utvecklingen av e-upphandling och öka benchmarking samt vidare kring utbyte av goda exempel inom EU. PEPPOL-projektet (Public e-Procurement On Line), där både vissa delar av upphandlingsfa­ sen samt e-beställningar och e-fakturering ingår, fortsätter. Projekt drivs inom ramen för kommis­ sionens ramprogram för forskning och innovation.

Pilottester har genomförts i syfte att möjliggöra fungerande elektronisk meddelandeutväxling mel­ lan medlemsstaterna, främst har elektroniska fak­ turor utväxlats. Sverige deltar i PEPPOL och var för övrigt det första landet som mottog elektroniska fakturor från annat land (Danmark), inom ramen för PEPPOL. Därefter har både fakturor och andra dokument utväxlats mellan olika medlemsstater och via PEPPOL:s infrastruktur. I exempelvis Norge lanseras nu infrastrukturen som ett konkret alter­ nativ till kommunikation när e-fakturering under

2012 blir obligatoriskt mellan offentlig sektor och leverantörerna.

PEPPOL avslutas som projekt under 2012, men det pågår diskussioner kring hur en fortsatt förvalt­ ning av både infrastrukturen och andra delar skulle kunna ske.

Det finns även en ambition att främja den elek­ troniska meddelandeutväxlingen när det gäller e-fakturering konkret. I ett direktiv antaget 2010 finns regler bl.a. kring elektronisk fakturering. Det stadgas att pappersfakturor och elektroniska faktu­ ror ska behandlas lika. Direktivet ska genomföras av medlemsstaterna senast i slutet av december 2012 och under året kommer en proposition från Finans­ departementet.

Kommissionen har även tillsatt ett så kallat fler­ partsforum (Multi Stakeholders Forum) i syfte att främja ökad e-fakturering. Deltagare i detta forum är två representanter för varje medlemsland. Det har även bildats nationella fora och i Sverige har ett sådant öppet forum bildats inom ramen för NEA:s verksamhet (Nätverket för Elektroniska Affärer).

Vidare ska varje land ta fram strategier för att öka användandet av e-fakturering. SKL deltar aktivt i arbetet i det nationella forumet.

När det gäller standardiseringsarbete för att skapa förutsättningar för att utbyta e-handelsdo­ kument fortsätter arbetet inom bl.a. EU:s standar­ diseringsorgan CEN och FN:s organ UN/CEFACT. Standardiserade meddelanden i övrigt på upp­ handlingsområdet bedrivs även inom CEN; dess workshop CEN/BII2, som avslutas under 2012. Det kommer att finnas möjlighet att svara på remiss från CEN/BII2 från och med i juni 2012.

SKL: Upphandling och konkurrens , E-handel Kommissionen: E-upphandling, Förslaget till nytt upphandlingsdirektiv Övrigt: PEPPOL, CEN/BII2 Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl, kerstin.wiss.holmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Ett nytt paket om statligt stöd och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) Europeiska kommissionen presenterade i slutet av december 2011 en översyn av sina regler för hur er­ sättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska bedömas i förhållande till EU-rättens regler om statligt stöd.

I översynen klargörs viktiga principer för hur EU:s statsstödsregler tillämpas och det bidrar i sig

På gång inom EU. Våren 2012. 29

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

till en större rättslig säkerhet – om det blivit lättare att hantera dessa frågor och om den lokala nivåns handlingsutrymme ökat eller inte – återstår dock att se.

Med utgångspunkt från det s.k. Monti-Kroespaketet och den under 2011 presenterade inremarknadsakten har den europeiska kommissonen nu bearbetat reglerna för offentliga stöd kopplade till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Paketet gäller alla myndigheter (nationella, regionala och lokala) som beviljar ersättning för tillhandahållan­ de av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

band med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Förslaget innebär att taket för vad som är ett s.k. de minimistöd kan komma att sättas till 500 000 euro under en treårsperiod. Beslut i denna fråga väntas under våren.

Det som nu presenteras består av fyra instrument:

Regelverket kring offentligt stöd

>> ett meddelande som klargör vissa begrepp, >> ett beslut som begränsar myndigheters anmäl­ ningsskyldighet, >> en reviderad ram för hur kompensationsbelopp ska beräknas och slutligen >> ett förslag till förordning som kan innebära en höjning av gränsen för s.k. de minimistöd.

Kommissionens syfte med översynen har varit att skapa enklare regler för sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är små, lokala eller har ett socialt syfte. Samtidigt skapas tydlighet om kon­ kurrensaspekterna kommer att beaktas skarpare i ”större” ärenden. Kommissionen betonar att när en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse anförtros ett företag ska det också fortsättningsvis – om möjligt – överlämnas genom ett öppet och transparent an­ budsförfarande för att garantera bästa kvalitet till lägsta kostnad för skattebetalarna.

I sitt meddelande behandlar kommissionen inne­ börden av grundläggande begrepp som exempelvis ”ekonomisk verksamhet”. Avsikten är att underlätta för nationella, regionala och lokala myndigheter att tillämpa statsstödsreglerna. Effekten av kommis­ sionens klargöranden är svårare att bedöma – SKL avser återkomma med en analys under våren.

I förenklande syfte införs generella undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av stöd till kommissionen. Undantaget omfattar alla sociala tjänster oavsett hur stor kompensationen är och an­ dra SGEI där kompensationen överstiger 15 miljoner euro. Med sociala tjänster avses tjänster som handlar om att tillgodose sociala behov; som hälso- och lång­ tidsvård, barnomsorg, tillgång till och återanpass­ ning på arbetsmarknaden, subventionerat boende samt vård och social integrering av sårbara grupper.

Kommissionen föreslår också en ändring i för­ ordningen om ”stöd av mindre betydelse” i sam­

30 På gång inom EU. Våren 2012.

SKL: SGEI Kommissionen: SGEI Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

EU:s reglering av offentligt stöd – statsstödsregler­ na – syftar till förhindra att vissa företag eller viss produktion gynnas på ett otillbörligt sätt. Bestäm­ melserna gäller för alla former av offentligt stöd, vil­ ket innebär att stöd med kommunala medel också kan träffas av regelverket.

Kommissionen har mottagit ett antal klagomål mot svenska kommuner och landsting som rör otillåtet statligt stöd. Ett tiotal ärenden är under handläggning. Huvudsakligen handlar det om pris­ sättning i samband med s.k. avknoppningar inom skolan och inom hälso- och sjukvården. Enstaka klagomål rör påstådd underprisförsäljning av fast­ igheter. Ett överträdelseärende gäller bostadssek­ torn där Fastighetsägarna, genom sin europeiska organisation European Property Federation, 2005 anmälde svenska staten till kommissionen. Fast­ ighetsägarna har gjort gällande att kommunala bostadsbolag får konkurrenssnedvridande stöd av kommunerna och därmed gynnas på bekostnad av de privata bostadsföretagen. Detta har i sin tur lett fram till en förändrad lagstiftning för de allmännyt­ tiga bostadsföretagen.

En nationell översyn pågår inom ramen för den statliga utredningen om vissa frågor om statligt stöd. Utredningen har fått i uppdrag att se över de svenska genomförandereglerna på statsstödsområ­ det. Utredningen ska pröva om bestämmelserna om återkrav av statligt stöd till näringslivet bör föränd­ ras. Vidare ska prövas om nuvarande bestämmel­ ser om upplysningsskyldighet för kommuner och landsting bör utvidgas till att avse även den situatio­ nen att ett stöd redan har införts och kommissionen har inlett en prövning. Utredaren ska även föreslå författningsändringar som gör det möjligt att åter­ kräva stöd som inte är förenligt med EU-rätten, samt analysera om det behövs särskilda bestäm­

melser för att tredje part inför svensk domstol ska kunna yrka återkrav eller skadestånd. Slutligen ska utredaren ta ställning till om det behövs ett undan­ tag från den kommunalrättsliga självkostnadsprin­ cipen och, om så är fallet, lämna de författningsför­ slag som krävs.

SKL: Juridik Kommissionen: GD Konkurrens Regeringen: Dir. 2010:9, Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73 Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, 08-452 78 68 Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79 Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

Åres markförsäljning till Konsum var inte otillåtet statsstöd Tribunalen har nyligen avgjort målet Konsum Nord ./. Europeiska kommissionen. Domen rör frågan om Åre kommun lämnat otillåtet statsstöd vid en mark­ affär med Konsum. Tribunalen har nu slagit fast att det inte var fråga om statsstöd i detta fall och det är en viktig seger för kommunsektorn.

Sveriges kommuner får genom det här avgörandet en del klarlägganden kring hur statsstödsreglerna tillämpas vid mer komplicerade markaffärer. Det innebär också att det blivit något klarare hur anbud får jämföras. Det är mycket välkommet – särskilt med tanke på den viktiga roll markfrågorna spelar när det gäller att utveckla en kommun i fråga om strategiska anläggningar. I sammanhanget kan ock­ så bostadsfrågorna vara värda att framhållas.

EU: Domen Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73 Olof Moberg, olof.moberg@skl.se, 08-452 79 88

Utökad tjänstehandel över gränserna Tjänstedirektivet syftar till att undanröja rätts­ liga och administrativa hinder för att handeln med tjänster inom EU ska öka, till gagn för tillväxt och sysselsättning. Direktivet innebär krav på att ut­

31

värdera nationella, regionala och kommunala krav på tjänsteleverantörer, så att de inte i onödan be­ gränsar etableringsrätten eller rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat.

Varje kommun ska därför kontrollera att dess krav på tjänsteleverantörer är icke-diskriminerande (på grund av nationalitet/medlemsstat), nödvändiga och proportionerliga – det s.k. EG-testet. Hur detta kan gå till är dokumenterat i ett pilotprojekt som drivits av Haninge och Järfälla kommuner. Arbetet redovisas på SKL:s webbplats.

Tjänstedirektivet förutsätter utvecklade elektro­ niska förfaranden och en för detta gemensam kon­ taktpunkt. Den svenska kontaktpunkten för tjäns­ ter har utvecklats av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Via denna punkt är det möjligt att ansöka om de tillstånd som kan krävas för att sälja tjänster i Sverige. Hit kan tjänsteleverantörer vända sig för att få information om tillståndskrav i den ak­ tuella medlemsstaten, men också för tillstånd och för att kommunicera med myndigheterna.

Tjänstedirektivet bygger också på att varje myn­ dighet som ska hantera tillstånds- och tillsynsären­ den kan samarbeta och kommunicera med myn­ digheter i andra medlemsstater. Tjänstelagen och tjänstedirektivet innebär krav på att detta arbete utförs genom det s.k. informationssystemet för den inre marknaden (IMI), en webbplats som inrättats av kommissionen. IMI innehåller en databas över behöriga myndigheter inom EES-området, vilket gör det möjligt att ta reda på vilken myndighet i en annan medlemsstat som ger tillstånd eller utövar tillsyn över en viss tjänst, utan att man känner till myndighetsstrukturen i detta land.

SKL kommer även fortsättningsvis att följa och stödja ett korrekt genomförande av direktivet på kommunal nivå. Som ett led i detta bedrivs samar­ bete med berörda myndigheter. Det behövs också mer information om tjänstedirektivets inverkan på kommunala arbetsformer. I sammanhanget är därför värt att nämna att Kommerskollegium att ta fram en särskild ”Inremarknadsguide” riktad till den kommunala nivån.

SKL: Tjänstedirektivet, Pilotprojekt om regelinventering EU: Tjänstedirektivet Övrigt: Kontaktpunkten, Kommerskollegium Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73 Nils Alesund, nils.alesund@skl.se, 08-452 75 98

På gång inom EU. Våren 2012. 31

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

Nytt förslag till direktiv för tjänstekoncessioner Kommissionen har lagt fram ett förslag till direk­ tiv för tilldelning av koncessioner (KOM(2011) 897 slutlig). Förslaget avser tilldelning av bygg- och tjänstekoncessioner inom både den klassiska sek­ torn och försörjningssektorn. Enligt förslaget ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2014 införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. LOU inne­ håller endast några få regler för byggkoncessioner medan tjänstekoncessioner är oreglerat.

Förslaget är avsett att vara ett mer flexibelt re­ gelverk än det direktiv som gäller för upphandling inom klassisk sektor. Som exempel kan nämnas att förslaget endast omfattar tilldelningar med ett kon­ traktsvärde om minst 5 000 000 euro. Det föreslås inte heller att tilldelning av koncessioner måste ske enligt något eller några bestämda upphandlingsför­

32 På gång inom EU. Våren 2012.

faranden. Förslaget innebär ändå mycket detalje­ rade bestämmelser vad gäller till exempel tekniska specifikationer, uteslutning och kvalificering av le­ verantörer samt utvärdering av anbud.

SKL anser att det behövs en ökad rättssäkerhet för leverantörer vid tilldelning av tjänstekoncessio­ ner. Det bör till exempel finnas en möjlighet för en leverantör att angripa en sådan tilldelning rättsligt.

Enligt SKL innebär emellertid förslaget ett allde­ les för detaljerat regelverk med risk för att konces­ sionstilldelningar kommer att underkännas på for­ malistiska grunder.

SKL förordar i stället att nu gällande regler för byggkoncessioner också ska gälla för tjänstekonces­ sioner.

Kommissionen: Förslag till direktiv Kontaktperson: Mattias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08-452 79 84

KAP IT EL

7

Jämställdhet, diskriminering och integration

Kvotering till bolagsstyrelser?

Viviane Reding, kommissionär för bland annat jäm­ ställdhet, manade i mars 2011 alla börslistade ak­ tiebolag i Europa att skriva på en frivillig utfästelse att verka för att minst 30 procent av styrelsemed­ lemmarna är kvinnor 2015 och 40 procent år 2020.

Reding gav bolagen ett år på sig att skriva under ut­ fästelsen Women on the Pledge for Europe. Ett år senare har endast 24 bolag skrivit under.

– Detta är självklart en besvikelse, sade Viviane Reding och sammanfattade läget med att glastaket för kvinnor fortfarande är solitt.

Fram till slutet av maj samlar kommissionen in synpunkter från bolag, medlemsländerna och olika organisationer om hur andelen kvinnor i bolags­ styrelser ska kunna öka, ett s.k. öppet samråd om ”Gender imbalance in corporate boards in the EU”.

Någon gång efter sommaren kommer kommission­

33

en att ta ställning till hur man ska gå vidare. I Europa­ parlamentet finns ett stort stöd för kvot­ering medan majoriteten av medlemländerna är emot detta. Tre av fyra EU-medborgare är för kvot­ering av kvinnor till bolagsstyrelser, enligt statistik som EU:s opi­ nionsundersökningsinstitut Euro­ barometer tagit fram på kommissionens begäran.

Förutom Norge och Island utanför EU har ytter­ ligare sex länder lagstiftning om kvotering anting­ en införd eller på gång; Belgien, Frankrike, Italien, Neder­ länderna och Spanien. Sveriges jämställd­ hetsminister Nyamko Sabuni är kritisk till att kvot­ era kvinnor till bolagsstyrelser, men har uttalat sig positiv till kvotering i styrelser i kommunala bolag.

Kommissionen: Lägesrapport, Utfästelse Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

På gång inom EU. Våren 2012. 33

Kapitel 7. Jämställdhet och integration

Kommunpolitiker ny ordförande i EUparlamentets utskott för jämställdhet och kvinnors rättigheter Mikael Gustafsson (V), tidigare kommunpolitiker i Nynäshamn, är sedan september 2011 ny ordfö­ rande i EU-parlamentets utskott för jämställdhet och kvinnors rättigheter, FEMM. På FEMM:s dag­ ordning nu är en resolution om EU långtidsbudget 2014–2020 som uttrycker oro över minskade re­ surser för diskriminering, jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Dessutom saknas jämställdhets­ perspektiv i budgeten. Det finns brist på särskilda resurser för jämställdhetsåtgärder, målinriktade program som Daphne (våld mot kvinnor) samt jäm­ ställdhetsperspektiv i PROGRESS, enligt FEMM. Parlamentet: Långtidsbudget, FEMM Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Ny satsning på CEMR-deklarationen i Sverige och i Europa Den svenska regeringen har anslagit tre miljoner kronor till CEMR (Council of European Municipa­ lities and Regions) för inrättandet av ett s.k. obser­ vatory som ska stödja genomförandet av den Euro­ peiska deklarationen för jämställdhet på lokal och

34 På gång inom EU. Våren 2012.

regional nivå. Uppgiften är att stödja kommuner och regioner i deras arbete med jämställdhetsinte­ grering i Europa bl.a. att genom att sprida kunskap, goda exempel, metoder, ge stöd, få undertecknare att samarbeta. Observatory kommer även att få stöd från Paris stad och bör på sikt kunna finansieras inom ramen för kommissionen.

CEMR menar att med de erfarenheter Sverige fått genom Program för hållbar jämställdhet har Sverige en unik ställning för att förmedla metoder och verktyg som kan hjälpa kommuner och region­ er att komma närmare jämställdhetsmålen. För Sveriges del kan ett observatory bli en pådrivare i det fortsatta arbetet för jämställdhetsintegrering.

SKL har som medlem i CEMR ställt sig bakom jäm­ ställdhetsdeklarationen och uppmanar alla kom­ muner, landsting och regioner att underteckna och genomföra den. Deklarationen har underteck­ nats av 1100 kommuner och regioner i Europa. 83 svensk­ a kommuner, landsting och regioner har undertecknat, däribland några av våra största stä­ der och omkringliggande regioner och landsting: Stockholm, Göteborg och Malmö. Det innebär att runt två tredje­delar av Sveriges befolkning om­ fattas av deklarationen.

SKL: Jämställdhet, CEMR-deklarationen, Jämställ.nu CEMR: Deklaration Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

KAP IT EL

8

Utbildning, forskning och kultur

Om utbildningsprogrammet Erasmus för alla Kommissionen presenterade i november 2011 ett förslag på program för att främja samarbetet inom utbildnings- ungdoms- och idrottsområdet. Det nya programmet Erasmus för alla föreslås ersätta sju program som finns idag, inkl. Programmet för livs­ långt lärande, LLP och Ung och aktiv i Europa. För idrottsområdet finns idag inget program.

Regionkommittén väntas anta ett yttrande över förslaget i maj. Detta kommer att lämnas till minister­rådet där berörda ministrar kommer att diskutera förslaget vid det formella rådsmötet 10– 11 maj. En gemensam ståndpunkt väntas tills hös­ ten. Beslut kommer att fattas under 2013 och det nya programmet föreslås gälla 2014–2020.

Programmet syftar till att öka kvaliteten i utbild­ ningssystemen, främja de gemensamma europeiska målen i Europa 2020 och stödja den europeiska dimensionen i utbildnings- ungdoms- och idrotts­ verksamheterna.

Erasmus för alla består huvudsakligen av tre de­ lar; främjande av mobilitet; främjande av institu­

tionella samarbeten och policystöd. Det finns också två separata initiativ för idrott och Jean Monnet (ett program för att stödja vissa europeiska samarbeten inom den högre utbildningen).

En svensk rapportör, Yoomi Renström (S), kom­ mer att föredra ärendet i Regionkommittén. Utbild­ ningsutskottet behandlade ärendet i slutet av febru­ ari. Regionkommittén föreslås välkomna förslaget till program och syftet att stödja målen i Europa 2020. I yttrandet läggs stor vikt vid att programmets konstruktion och budget på bästa sätt ska svara mot de mål och ambitioner som förmedlas. För att nå målen om deltagande i utbildning behöver man framför allt stödja kvalitetsutveckling i förskola och skola så att alla ges möjlighet att delta i fortsatt ut­ bildning. I yttrandet välkomnas att stor vikt läggs på det institutionella samarbetet. En stark koppling mellan mobilitet och de organisationer där delta­ garna hör hemma samt andra samarbeten mellan institutioner på olika nivåer är nödvändig för att nå en hög kvalitet i all utbildning.

I yttrandet poängteras att den europeiska dimen­ sionen får störst genomslag om den når barn och unga tidigt samt om man fokuserar på lärare och ut­

På gång inom EU. Våren 2012. 35

Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur

bildare som kan förmedla dessa värden till många.

I yttrandet föreslås en tydligare koppling till den lokala och regionala nivån eftersom det är här man ansvarar för stora delar av utbildnings- och ung­ domspolitiken. Det är också på lokal nivå man kan stötta synergieffekter av programmet med andra insatser för att öka ungas delaktighet i samhället, arbetslivet och ett fortsatt livslångt lärande.

En stor del av de initiala diskussionerna om pro­ grammet har handlat om hur man hanterar olika målgrupper organisatoriskt. I Regionkommitténs yttrande lyfts framför allt målsättningen fram – att stärka målgrupper som idag inte får tillräckligt ut­ rymme i förslaget till program; barn i skolan, unga utanför det formella utbildningssystemet och vux­ na i olika former av lärande. Den föreslagna organi­ sationen anses inte i sig vara ett hinder för de olika målgruppernas deltagande, men det bör göras för­ ändringar i regelverket och budgeten så att man tar tillräcklig stor hänsyn till alla målgrupper.

Kommissionen: Generaldirektoratet för utbildning, kultur, idrott och ungdomsfrågor, Erasmus för alla, Parlamentet: Utskottet för kultur och utbildning Regionkommittén: EDUC-utskottet, Förslag till yttrande Regeringen: Faktapromemoria Kontaktperson: Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se, 08-452 77 68

Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning.

Europeiska kommissionen har i sitt meddelande pekat på de viktigaste politiska frågorna vad gäller högskolorna för att främja europeisk tillväxt och sysselsättning.

Om vi skall närma oss målet att 40 procent av alla ungdomar ska ha avslutat högre utbildning 2020 måste dels avhoppen från högre studier minska.

Vidare behöver rekryteringen dit öka, trots att den grupp som avslutar ungdomsskolan krymper. I Eu­ ropa måste rekryteringen till högre utbildning ske från bredare grupper i samhället än hittills. Avbrot­ ten i ungdomsskolan måste minska. Man måste dessutom rekrytera avsevärt fler högskolestuderan­ de från underrepresenterade samhällsgrupper. Tyd­ liga banor måste utvecklas som möjliggör övergång från yrkesinriktad utbildning till högre utbildning.

Utvecklandet av nationella kvalifikationsramar kan bli ett stöd i detta. Just detta med övergång yrkesut­ bildning – högre utbildning är något som både SKL

36 På gång inom EU. Våren 2012.

och många andra remissinstanser betonat i sam­ band med utformningen av Gymnasieskola 2011.

En förnyelse behöver enligt kommissionen ske genom att berika studenternas lärupplevelse, stöd till ett mer individanpassat lärande, underlätta till­ gång till distanslärande och virtuell rörlighet samt skapande av nya forskningsmöjligheter.

Forskarutbildningen behöver överensstämma med den kunskapsintensiva arbetsmarknadens be­ hov. Särskilt betonas att i högre utsträckning stödja behoven hos små och medelstora företag. Samar­ bete utbildning – forskning och näringsliv, de tre si­ dorna i kunskapstriangeln, behöver utvecklas. Hög­ skolorna kan i detta sammanhang bli pådrivare för ekonomisk utveckling och fungera som centrum för kunskapsnätverk eller kluster i de regioner de ver­ kar i och för. Utifrån en bred mångfald av högskolor förutsätter en gynnsam utveckling att lokala och re­ gionala myndigheter genomför tillämpliga specia­ liseringsstrategier för koncentration och genom­ slagskraft mot de utvecklingsområden regionen har förutsättningar för.

Kommissionen pekar på att det är medlems­ staterna och högskolorna själva som har ett stort ansvar i detta. EU:s viktigaste bidrag till detta ut­ trycks som incitament till öppenhet, diversifiering, rörlighet och samarbete. Det handlar bl. a. om att förbättra erkännanden av utlandsstudier genom att förstärka det europeiska systemet för erkännanden av studiemeriter. EU vill också öka rörligheten. Rör­ lighet i utbildningssyfte ger individer bättre profes­ sionella, sociala och interkulturella färdigheter och höjer deras attraktivitet på arbetsmarknaden. An­ delen högskolestudenter som genomgår en studieeller praktikperiod utomlands förväntas uppgå till 20 procent senast 2020 vilket innebär en fördubb­ ling av antalet. Meddelandet behandlas under våren i Regionkommittén.

Kommissionen: Meddelande Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, 08-452 79 42

FoU och innovation – Horisont 2020 Kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020 lanserades i början av december 2011. Programmet består av fyra delar, ramprogram, särskilt program, deltagan­ deregler samt Euratom. Slutgiltigt beslut angående programmet förväntas under 2013.

I december 2011 hölls i anslutning till lanse­ ringen av Horisont 2020 kommissionens ”Innova­ tionskonvention” i Bryssel som uttryck för flagg­ skeppsinitiativet Innovationsunionen. Målet är att förbättra Europas konkurrenskraft och säkra ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen. Som ett huvudinstrument i arbetet föreslår kommissionen en expansiv satsning av 80 miljarder euro under en sjuårsperiod. Utgångspunkt är bland annat Europas försämrade läge relaterat till investeringar i forsk­ ning och innovation (FoI) i jämförelse med exem­ pelvis USA och Japan.

SKL har till Utbildningsdepartementet avgivit ett remissvar angående huvudinnehållet i förslaget.

Förslaget innebär en ny europeisk forsknings- och innovationspolitik som kopplas till de stora samhäl­ leliga utmaningar Europa möter. Flera av dessa är sådana som SKL:s medlemmar berörs direkt av, som den demografiska utvecklingen med en ökande an­ del äldre; miljö- och infrastrukturfrågor och strävan efter ett tryggt och välintegrerat samhälle. Samman­ fattningsvis syftar programmet till att öka budgeten för FoI inom unionen till 3 procent av sammanlagd budget år 2020; att förenkla och effektivisera ansök­ ningsförfaranden och handläggning av såväl ansök­ ningar som finansierat FoI-arbete; att sammanföra flera olika EU-program för finansiering av FoI till ett mer övergripande; och att stimulera fler aktörer till deltagande i FoI. SKL ställer sig positivt till huvuddragen i det fö­ reslagna programmet. Flera inslag i programmet ligger i linje med av SKL tidigare framförda stånd­ punkter, exempelvis angående kommissionens grönbok (2010) om ett gemensamt ramverk för EU:s forskning och innovation. Särskilt välkommet är att förslaget vidgar definitionen av ”innovation” till att också inkludera sociala och icke-tekniska innova­ tioner, liksom betoningen av att även humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap behövs för att lösa samhällsutmaningarna.

SKL efterlyser dock en tydligare roll för förbun­ dets medlemmar som aktörer i hela processen kring såväl formulering av frågor för, liksom genomföran­ det av, angeläget FoI-arbete. Kommuner, landsting och regioner utgör viktiga, men inte alltid synlig­ gjorda, aktörer i det svenska forsknings- och inno­ vationslandskapet. Det hade varit positivt med en ännu tydligare framskrivning av dessas roll och betydelse, på samma sätt som små och medelstora företag särskilt utpekas som viktiga att mobilisera i FoI-arbete.

SKL betonar också att inte endast inomveten­ skapligt definierade kvalitetskriterier på FoI bör

utformas och tillämpas i implementeringen av Ho­ risont 2020.

Europaparlamentet och rådet förhandlar kring kommissionens föreslagna ramprogram och i bud­ getförhandlingarna innefattas även budgeten för Horisont 2020. I mitten av 2012 kommer avslutan­ de ”calls” för EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling (FP7) gå ut i syfte att överbrygga till Horisont 2020.

SKL: Yttrande Kommissionen: Webbplats Horisont 2020, Horisont 2020 Kontaktperson: Eva Marie Rigné, eva.marie.rigne@skl.se, 08-452 79 37

Digitala agendan för Europa Målen i Europa 2020-strategin ska nås med stöd av sju initiativ där Digital agenda för Europa är ett av dessa. Syftet är att med kraftfulla och konkreta sats­ ningar på elektronisk kommunikation, mjuk infra­ struktur såsom e-id och interoperabilitet/standard åstadkomma en snabbare uppbyggnad av ett mo­ dernt samhälle som tar nytta av de möjligheter den digitala utvecklingen ger.

Under våren 2012 påbörjas en del av de åtgärder som finns i kommissionens arbetsprogram för 2012, blandannatresanmotettgemensamteuropeiskte-ID. Parallellt pågår ett antal aktiviteter som syftar till att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete un­ der nästa budgetperiod, det handlar om översyn av riktlinjer för statsbidragsgivning vid bredbands­ utbyggnad men även villkor och kriterier för hur marknaden för elektronisk kommunikation ska el­ ler inte ska regleras.

Under våren kommer ett antal konkreta förslag läggas fram på hur både bredbandsutbyggnad men även andra delar av eSamhällets utveckling kommer att finanserias, t.ex. ett ramverk för europeiskt e-id, standards för vissa e-hälsotjänster med mera. Inom ramen pågår också ett antal projekt på olika verk­ samhetsområden som syftar till att underlätta inre marknadsarbetet, öka sammanhållningen m.m. Det rör till exempel e-handel, förenklat företagande, standard för vårdtjänster och vårdbegrepp. Även i Regionkommittén kommer principiellt viktiga frågor att hanteras under våren, bland annat Fonden för ett sammanlänkat Europa, som innehåll­ er IT-satsningar för 9,2 miljarder euro. Riktlinjerna för telekommunikationsnät och översyn av direkt­ ivet för vidareutnyttjande av information från of­ fentlig sektor kommer också att behandlas.

På gång inom EU. Våren 2012. 37

Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur

Det kommer att finnas möjligheter att söka medel från EU vid genomförande av både bredbandsut­ byggnad och andra aktiviteter riktade mot en di­ gitalisering av samhället, resurserna kommer att finnas i olika program och fonder, vilket kan skapa vissa bekymmer. Sammanfattningsvis är det dock avgörande att de regionala utvecklingsstrategierna innehåller prioriteringar och ambitioner på om­ rådet digital agenda, annars kommer möjligheterna att söka framtida medel att vara ytterst begränsade.

Då kommissionens agerande är avgörande för de villkor som kommer att gälla i Sverige är det av stor vikt att SKL synliggör de villkor och förutsättningar som behövs för ett framgångsrikt arbete på lokal och regional nivå i Sverige.

SKL: eSamhället Kommissionen: Informationssamhället, Digitala Agendan, Kontaktperson: Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

>> Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna >> Prioritering F: Kulturstatistik Under 2011 har de fyra första arbetsgrupperna startat sitt arbete (som berör prioriteringarna A-D) och Sve­ rige representeras av Statens Kulturråd, Konstnärs­ nämnden och Nationalmuseum. Arbetsgrupperna kommer bl.a. att ta fram handböcker för tillgänglig­ het (prioritering A) och kulturindustrin och den kre­ ativa industrin (B) som presenters under 2012.

SKL: Kultur och fritid Rådet: Handlingsplanen för kultur Kommissionen: Rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan Kulturrådet: Kulturrådets samarbete med OMC Kontaktperson: Calle Nathanson, calle.nathanson@skl.se, 08-452 74 22

Kreativa Europa Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014 I december 2010 antog rådet en handlingsplan för kult­ur 2011–2014. Det gemensamma EU-arbetet vil­ ar på målen inom kulturområdet som fastställs i för­ dragen och i den europeiska kulturagendan från 2007.

Kulturagendan har tre gemensamma mål: >> Främja kulturell mångfald >> Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet >> Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unio­ nens internationella förbindelser Handlingsplanen 2011–2014 beaktar kommissio­ nens rapport som släpptes sommaren 2010 om ge­ nomförandet av den europeiska kulturagendan och det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland annat att kultur är en bidragande faktor för förverk­ ligandet av Europa 2020-strategin.

Ministerrådet enades genom antagandet av hand­ lingsplanen om att inrätta arbetsgrupper av exper­ ter med uppdrag från medlemsstaterna. Handlings­ planen pekar ut sex prioriteringar som löper över hela perioden: >> Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla >> Prioritering B: Kulturindustrin och den kreativa industrin >> Prioritering C: Färdighet och rörlighet >> Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet när det gäller samlingar

38 På gång inom EU. Våren 2012.

I Kreativa Europa som är det nya ramprogrammet för den kulturella och den kreativa sektorn inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, föreslår kommissionen att de pågående programmen Kul­ tur, Media och Media Mundus sammanförs i en ge­ mensam ram.

Genom att särskilt fokusera på den kulturella och den kreativa sektorns behov att verka utanför det egna landet och med en koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald hoppas man att programmet ska komplettera andra EU-program, exempelvis stödet ur strukturfonderna till investe­ ringar i den kulturella och den kreativa sektorn.

I långtidsbudgeten föreslår kommissionen en avsevärd ökning av budgeten för den kulturella och den kreativa sektorn, sammanlagt en ökning med 37 procent jämfört med den nuvarande utgiftsni­ vån. Satsningen ligger i linje med prioriteringarna i Europa 2020- strategin där investeringar i den kul­ turella och kreativa sektorn är tänkt att bidra till att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

I det nya ramprogrammet föreslås en ny finansie­ ringsmöjlighet. Kommissionen identifierar svårig­ heten för kulturaktörer och små företag inom kul­ turella och kreativa sektorerna att själva finansiera sin verksamhet och att beviljas banklån för sin verk­ samhet. Med det föreslagna finansiella instrumen­ tet vill man både stärka möjligheterna och förändra attityder hos kulturaktörer och finansmarknad.

Kreativa Europa bygger på synpunkterna på kommissionens grönbok om att ta tillvara potentia­

len i den kulturella och den kreativa sektorn samt rekommendationer från sakkunniga inom ramen för den öppna samordningsmetoden inom kultur och den strukturerade dialogen med sektorn under åren 2008–2010.

SKL: Kultur och fritid Kommissionen: EU:s fleråriga budgetram 2014-2020, ramprogrammet Kreativa Europa Kontaktperson: Calle Nathanson, calle.nathanson@skl.se, 08-452 74 22

På gång inom EU. Våren 2012. 39

Ordlista A

C

Acquis communautaire

Coreper

Detta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk, d.v.s. medlemsstaternas gemensamma skyldigheter och rättigheter.

Coreper står för franskans Comité des représen­ tants permanents, d.v.s. Ständiga representanternas kommitté. I Coreper förbereds de ärenden som tas upp på rådets möten.

Amsterdamfördraget EU-fördrag som undertecknades 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och änd­ ringar av de fördrag som utgör grunden för EU.

B Befogenhetsfördelning Fördelningen av befogenheter mellan EU och med­ lemsstaterna indelas i tre typer: >> Delade befogenheter (vanligast): Både EU och medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett visst område. >> Exklusiva befogenheter för EU: Medlemsstaterna har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att agera. >> Stödjande befogenheter: EU kan endast samord­ na och uppmuntra medlemsstaternas agerande.

Principerna om subsidiaritet och proportionalitet styr ansvarsfördelningen så att denna indelning respekteras.

Beslut Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bin­ dande för dem det är riktat till. Det kan vara riktat direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda företag eller till individer.

Bästa praxis Ett sätt för regeringarna att effektivisera politiken inom EU är att se efter vad som pågår i övriga med­ lemsstater och vad som fungerar bäst. Sedan kan de ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till sina egna nationella och lokala sammanhang.

40 På gång inom EU. Våren 2012.

D Direktiv Rättsakt som är riktad till medlemsstaterna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tid­ punkter för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas.

E EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet består av de 27 EU-länderna samt Island, Norge och Liech­ tenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlig­ het över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla 30 länder.

Enhällighet Termen enhällighet innebär att alla medlemssta­ ter i rådet måste vara överens för att ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutspro­ cessen i en union med 27 länder gäller nu regeln om enhällighet endast på särskilt känsliga områden, som beskattning och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Europaparlamentet EU:s enda direkt folkvalda institution. Europapar­ lamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Parlamentet antar också budgeten och kontrollerar kommissionen politiskt. Europa­ parlamentet består av 754 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsstaterna. Sverige har 20 platser. Från och med 2014 får Europaparlamen­ tet inte ha fler än 751 ledamöter. Varje medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6 ledamöter.

Europarådet

Europeiska rådet

Europarådet är inte någon EU-institution, utan en mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg.

Strävar bl.a. efter att värna de mänskliga rättighe­ terna, främja den kulturella mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem som främlingsfient­ lighet och intolerans.

Europeiska rådet består av sin ordförande (f.n.

Herman Van Rompuy), EU:s stats- eller regerings­ chefer samt kommissionens ordförande. Dess hu­ vudsakliga uppgift är att dra upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för toppmöten. Europeiska rådets ordförande väljs för en period av två och ett halvt år.

Europeiska centralbanken (ECB) Europeiska centralbanken etablerades 1998 och är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpo­ litiken för de 16 medlemsstater som är med i eu­ roområdet. Dess huvuduppgift är att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den europeiska valutapolitiken, som fastställs av Euro­ peiska centralbankssystemet (ECBS).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter represen­ terar civilsamhället. Kommittén har 344 ledamö­ ter. Sverige representeras av företrädare från bl.a.

Svenskt Näringsliv, LRF och fackförbunden.

Europeiska gemenskapen (EG) EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst för att skapa en gemensam marknad utan inre grän­ ser. EG var tidigare den del av EU-samarbetet som rymde politik för bl.a. transporter, konkurrens, fis­ ke och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonför­ draget ersattes och efterträddes EG av EU. Europeiska kommissionen Den institution som representerar och försvarar hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya regelförslag och handlingspro­ gram och ansvarar för att Europaparlamentets och rådets beslut genomförs. Den består av 27 ledamö­ ter, en från varje medlemsstat. Ordförande är för närvarande portugisen José Manuel Barroso. Leda­ möterna beslutar kollektivt, men har olika ansvars­ områden. Mandatperioden är fem år. Vår svenska kommissionär Cecilia Malmström har ansvar för bland annat polissamarbete och asylfrågor.

Europeiska ombudsmannen Europeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att trygga en god och öppen förvaltning i EU-institu­ tionerna. Ombudsmannen tar emot klagomål från EU-medborgare och juridiska personer i medlems­ staterna gällande dålig förvaltning vid EU:s institu­ tioner eller organ (utom domstolarna).

Europeiska terminen En årligen återkommande sexmånadsperiod när medlemsstaternas budget- och strukturpolitik ska granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka sam­ ordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling.

Europeiska unionens domstol Består av dels domstolen med 27 domare och 8 ge­ neraladvokater, dels den s.k. tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten) med 27 domare, alla ut­ sedda för 6 år på förslag från medlemsstaterna. EUdomstolen tolkar EU-rätten och lämnar förhands­ avgöranden om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan med­ lemsstaterna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsstaterna och mellan EU och medbor­ garna. Domstolens utslag är bindande.

Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd är även informellt känt som ministerrådet. Denna institution består av medlemsstaternas ministrar, eller deras företrä­ dare. Sammansättningen varierar med sakfrågorna.

Rådet sammanträder regelbundet för att fatta de­ taljbeslut och anta EU-lagar. Som huvudregel måste rådet och Europaparlamentet vara överens för att EU ska kunna anta lagar.

F Fördjupade samarbeten Ett arrangemang där minst nio medlemsstater sam­ arbetar inom ett visst område, medan övriga EUländer ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet.

De medlemsstater som står utanför har emellertid rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.

På gång inom EU. Våren 2012. 41

Ordlista

Fördrag När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upp­ hov till nya texter. De viktigaste fördragen är: >> Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EGfördraget eller Romfördraget) 1958 >> Europeiska enhetsakten 1987 >> Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller Maastrichtfördraget) 1993 >> Amsterdamfördraget 1999 >> Nicefördraget 2003 >> Lissabonfördraget 2009 När man talar om ”fördragen” syftar det på fördrag­ et om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i deras lydelse enligt Lissabon­ fördraget.

Förordning Rättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater, företag, myndigheter och medborgare. Förordning­ ar gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

G Grönbok En grönbok är ett dokument som kommissionen of­ fentliggör för att stimulera till diskussion i en sär­ skild fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda parter (organisationer och enskilda) att delta i en debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den som grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner var­ andras regler för säkra produkter.

I Inre marknaden EU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

K Kommissionen Se Europeiska kommissionen Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet i rådet innebär att dels 255 röster av 345 (73,9 procent), dels en majoritet, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsstater samt, om en medlemsstat begär det, att länder som representerar 62 procent av EU:s befolkning ska stå bakom ett förslaget för att det ska antas. Röstfördel­ ningen är följande: >> Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien 29 >> Spanien och Polen 27 >> Rumänien 14 >> Nederländerna 13 >> Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal 12 >> Bulgarien, Österrike och Sverige 10 >> Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och Finland 7 >> Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och Slovenien 4 >> Malta 3 Fr.o.m. den 1 november 2014 kommer kvalificerad majoritet att definieras som minst 55 procent av rådets medlemmar vilka ska företräda medlemssta­ ter som tillsammans omfattar minst 65 procent av unionens befolkning.

H

L

Harmonisering

Lissabonfördraget

Harmonisering innebär att bringa nationella lagar i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser till att medlemsstaternas regler ställer likartade krav på medborgarna och att vissa minimikrav in­ förs i varje land. Harmonisering kan också innebära att man samordnar nationella tekniska regler så att det går att handla fritt med varor och tjänster inom

Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009 och medför ändringar i EU- fördraget och EG-fördraget (döps om till EUF-fördraget). Det nya fördraget innebär bl.a. att Europeiska rådet väljer en permanent ordförande och att unionen utser en person som ska föra unionens talan i utrikespoli­ tiska frågor. De nationella parlamenten får möjlig­ het att granska vissa nya förslag från kommissionen och skicka tillbaka dem för omarbetning om ett de

42 På gång inom EU. Våren 2012.

skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, d.v.s. att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den lokala och regionala nivån i EU. För första gången erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen en­ bart gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissi­ onen ska också ta större hänsyn till vilka konsekven­ ser ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå.

Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlig­ het införs för kommittén att gå till EU-domstolen om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kom­ mittén inte har konsulterats i frågor där den skulle ha blivit tillfrågad.

Lissabonstrategin Lissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till värl­ dens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbetstillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya till­ växt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020.

Lojalitetsprincipen Innebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åt­ gärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av fördragen eller av åtgärder som en EUinstitution har vidtagit.

M Maastrichtfördraget Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft 1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en politisk union med en nyinrättat medborgarskap.

Medbeslutandeförfarandet Se Ordinarie lagstiftningsförfarandet Meddelande Dokument som kommissionen ger ut. Det finns fle­ ra olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kom­ missionens sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska appliceras.

Medlemsstat Länderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”.

Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I EU finns 27 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeck­ ien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österri­ ke, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritannien (i EU går landet under benämningen Förenade kungariket).

Mellanstatlighet Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säker­ hets- och försvarsfrågor uteslutande genom mel­ lanstatliga överenskommelser. Dessa mellanstatli­ ga beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i samband med Europeiska rådets möten.

Ministerrådet Se Europeiska unionens råd

N Nicefördraget EU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och trädde ikraft i februari 2003. Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för att anpassa EU till utvidgningen: antalet kommis­ sionärer minskades från 30 till 25 (nu 27), använd­ ning av omröstning med kvalificerad majoritet utö­ kades och ny röstvägning inom rådet infördes.

O Ordförandeskap Ordförandeskapet i rådet roterar och innehas av en medlemsstat under sex månader. Landet ska se till att rådets arbete flyter smidigt.

Danmark innehar ordförandeskapet våren 2012 och Cypern hösten 2012. Sverige var ordförande an­ dra halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Ordinarie lagstiftningsförfarandet Huvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommis­ sionen lägger förslag och Europaparlamentet och rådet måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna antas. Vad gäller utrikes- och säkerhetspo­ litiken har parlamentet dock ingenting att säga till om. Gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft un­ der benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

På gång inom EU. Våren 2012. 43

Ordlista

P Pelare De tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s verksamhet i skilda politikområden. Denna indel­ ning avskaffades när Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.

Den första pelaren, EG, rörde bl.a. den inre mark­ naden och EMU. Beslut fattades enligt ”gemen­ skapsmetoden” och involverade kommissionen, parlamentet och rådet.

Den andra pelaren omfattade den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut fattades av rådet ensamt.

Den tredje pelaren innefattade det polisiära och straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade besluten.

Olika beslutsprocesser användes i de olika pelar­ na. Den första pelaren var överstatlig och rådet fat­ tade oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvung­ et att fatta sina beslut med enhällighet; alla länder hade alltså vetorätt.

Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogen­ heter, alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen.

Agerandets omfattning ska således stå i proportion till målet. När EU kan använda olika metoder som ger samma effekt ska man välja den metod som ger medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet.

R Rapportör I Europaparlamentet utses en föredragande, infor­ mellt kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsären­ de eller initiativ. Föredragandens förslag diskute­ ras, ändras och antas genom omröstning i utskottet innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkan­ det. Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK och EESK. Rekommendationer Rättsakter som utfärdas av rådet eller kommissio­ nen och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

44 På gång inom EU. Våren 2012.

Regionkommittén (ReK) Regionkommittén inrättades 1992 genom Maast­ richtfördraget och påbörjade sin verksamhet 1994.

Det är ett rådgivande organ som ger lokala och re­ gionala myndigheter inflytande över EU:s besluts­ process. ReK består av 344 företrädare för lokala och regionala myndigheter, utsedda av rådet för en period om fem år. Ledamöterna ska vara valda före­ trädare för ett lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt ansvariga inför en vald församling. Sverige har tolv ordinarie ledamöter och tolv ersättare.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen rådfrågar ReK i frågor som rör regionala och lokala intressen. Kommittén ska rådfrågas på ett stort an­ tal områden, bl.a. ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik, tran­ seuropeiska nät, energi och telekommunikation, utbildnings- och ungdomsfrågor, kultur, miljö, folk­ hälsa och transporter. ReK kan även avge yttranden på eget initiativ.

Rådet Det finns tre olika europeiska organisationer med ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (mi­ nisterrådet), Europeiska rådet och Europarådet.

Oftast avses dock ministerrådet när man talar om rådet.

Rättsakter Med rättsakter avses de instrument som EU-insti­ tutionerna kan använda för att utföra sina uppgifter enligt fördragen och i överensstämmelse med sub­ sidiaritetsprincipen. Följande rättsakter finns: >> Förordningar: Bindande i alla delar och direkt tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser. >> Direktiv: Bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås. Direktivet måste införlivas med medlemsstaternas natio­ nella rätt, och medlemsstaterna har utrymme att bestämma exakt hur det ska införlivas. >> Beslut: Bindande i alla delar och riktar sig till en särskild person, ett företag eller en medlemsstat. >> Rekommendationer och yttranden: Är inte rättsligt bindande, utan snarare ett slags viljeytt­ ringar.

S

U

Sammanhållningspolitik

Utskott

EU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bi­ dra till att stärka gemenskapen och att harmonisera utvecklingen i EU, samt till att stärka EU:s konkur­ renskraft gentemot omvärlden. Åtgärderna består av program och fonder, så kallade strukturfonder.

Europaparlamentet har 20 utskott för att förbe­ reda sitt arbete inför plenarsammanträdena. Hu­ vuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete sker i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden.

Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta un­ derutskott, tillfälliga utskott och undersöknings­ kommittéer. Regionkommittén har sex utskott.

Sociala dialogen

Utvidgning

EU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommis­ sionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå.

Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter, som samråd, projekt, gemensamma yttranden och över­ enskommelser av olika slag. Arbetsgivare och fack kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen kan antingen genomföras av parterna och dess med­ lemmar själva (s.k. autonoma avtal), eller genom EU-direktiv på parternas gemensamma begäran.

När nya länder blir medlemmar i EU talar man om en “utvidgning”. EU:s medlemsantal har gått från de sex länder som grundade gemenskapen – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland – till de 27 medlemsstater den har idag ge­ nom följande utvidgningar: >> 1973: Danmark, Irland och Storbritannien. >> 1981: Grekland. >> 1986: Portugal och Spanien. >> 1990: Forna Östtyskland >> 1995: Finland, Sverige och Österrike. >> 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. >> 2007: Bulgarien och Rumänien.

Strukturfonder Poster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken. De viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfon­ den (Eruf ) och Europeiska socialfonden (ESF).

Subsidiaritetsprincipen Innebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära medbor­ garna som möjligt. Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam an­ svarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effektivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå.

T Toppmöte Europeiska rådets möten kallas ibland informellt för EU-toppmöten, eftersom de samlar medlems­ staternas stats- och regeringschefer.

Island, Makedonien, Kroatien, Turkiet och Monte­ negro är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar inleddes med Kroatien och Turkiet 2005 och med Island 2010.

V Vitbok Kommissionens vitböcker är dokument med förslag till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland före­ gås de av en grönbok vars syfte är att inleda en de­ batt på EU-nivå. Om Europaparlamentet och rådet är positiva till en vitbok kan den leda till ett hand­ lingsprogram för EU på det berörda området.

Tredjeland Detta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land som inte är medlem i EU.

På gång inom EU. Våren 2012. 45

Ordlista

Ö Öppna samordningsmetoden På många politikområden (exempelvis utbildning, fortbildning, pensioner och hälsovård) fastställer medlemsstaterna sin egen nationella politik, istäl­ let för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda re­ geringarna kan emellertid dra nytta av att dela med sig av information, anta bästa praxis och samordna sin nationella politik. Detta sätt att lära av varandra kallas den öppna samordningsmetoden. Överstatlig Detta uttryck betyder ”på en nivå över medlems­ staterna”, i motsats till ”mellanstatlig”. Många EUbeslut fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de är bindande för medlemsstaterna.

46 På gång inom EU. Våren 2012.

Praktiska länkar Europeiska unionen EU:s webbportal: europa.eu Europeiska rådet: european-council.europa.eu Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.eu Europaparlamentets kontor i Sverige: europaparlamentet.se Europeiska kommissionen: ec.europa.eu Kommissionens representation i Sverige: www.eukomm.se EU-domstolen: curia.europa.eu Europeiska revisionsrätten: eca.europa.eu Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.eu Regionkommittén: cor.europa.eu Europeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.eu Europeiska centralbanken: ecb.int Europe Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm EUR-Lex, EU-lagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htm EP Legislative Observatory, följ EU-ärenden: europarl.europa.eu/oeil/ PreLex, följ EU-ärenden: ec.europa.eu/prelex/ Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

Ordförandeskapet Danska ordförandeskapet: eu2012.dk Cypriotiska ordförandeskapet hösten 2012: cy2012eu Irländska ordförandeskapet våren 2013: eu2013.ie

Svenska regionkontor i Bryssel City of Malmö, EU Office: malmo.se Central Sweden European Office: centralsweden.se East Sweden EU Office: eastsweden.org Göteborgs stads Brysselkontor: goteborg.se Mid Sweden European Office: midsweden.se North Sweden European Office: northsweden.eu Skåne European Office: skane.se Småland Blekinge South Sweden: smalandblekinge.se/bryssel Stockholm Region: stockholmregion.org West Sweden: westsweden.se Västra Götalandsregionen: vgregion.se/brussels

Övrigt CEEP: ceep.eu CEMR: ccre.org CLRAE: coe.int EU-upplysningen: eu-upplysningen.se

På gång inom EU. Våren 2012. 47

Kontakt EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdel­ ningarna. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med intressebevakning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta gärna någon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst område.

Arbetsgivarpolitik Jeanette Grenfors Malin Looberger

08-452 74 52 08-452 75 58

jeanette.grenfors@skl.se malin.looberger@skl.se

Ekonomi och styrning Lena Svensson Anna Kleen

08-452 76 45 08-452 77 62

lena.svensson@skl.se anna.kleen@skl.se

08-452 79 76

helena.linde@skl.se

Juridik Helena Linde

Lärande och arbetsmarknad Tor Hatlevoll

08-452 79 69

tor.hatlevoll@skl.se

Tillväxt och samhällsbyggnad Tommy Holm Marcus Cato Märta Brolinsson

08-452 19 91 08-452 78 57 08-452 78 56

tommy.holm@skl.se marcus.cato@skl.se marta.brolinsson@skl.se

08-452 78 31

erik.svanfeldt@skl.se

Vård och omsorg Erik Svanfeldt

Internationella sektionen Elmire af Geijerstam Karin Berlin

Torsten Lindström Karin Flordal Louise Andersson Marcus Holmberg Linnéa Lundström

48 På gång inom EU. Våren 2012.

08-452 75 76 elmire.afgeijerstam@skl.se 08-452 74 29 karin.berlin@skl.se 08-452 73 93 torsten.lindstrom@skl.se 08-452 78 34 karin.flordal@skl.se 08-452 70 97 louise.andersson@skl.se +32 2 549 08 67 marcus.holmberg@skl.se +32 2 549 08 63 linnea.lundstrom@skl.se

På gång inom EU Våren 2012 Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommun­er, landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland annat översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållningspolitiken, Europa 2020-strategin och översynen av regelverket om offentlig upphandling.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

isbn 978-91-7164-776-4

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se