Fรถrtroendevald revisor i kommuner, landsting och regioner
Vad innebär det att vara förtroendevald revisor i en kommun eller ett landsting? Här förmedlar vi några bilder av uppdraget att vara kommunal revisor. Vi gör det med revisorernas egna röster och låter tre revisorer komma till tals – två som är mitt i uppdraget och en som har lämnat. Revisorernas berättelser kompletteras med några fakta om den kommunala revisionen.
” Det är viktigt att politiken har ett eget kontrollinstrument för att säkra att verksamheten följer fullmäktiges riktlinjer.” Hans Lundqvist, ordförande i fullmäktige, Jämtlands Läns Landsting
Förtroendevald revisor
3
Lars Trägen, förtroendevald revisor, Lunds kommun:
” Från mitt eget parti fick jag höra att det var revisorernas fel om alliansen förlorade valet.” När Lars Trägen var 22 år blev han förtroendevald revisor i Lunds kommun. Tretton år senare är han ordförande för densamma och kan dra nytta av både utbildning och personliga erfarenheter. Nyligen granskades kommunens hantering av hemlöshet och exploatering.
4 Förtroendevald revisor
”Att vara revisor är ett lysande sätt att kombinera politiskt engagemang med mitt yrke som statsvetare. Eftersom vi väljer vad vi ska granska kan vi lyfta frågor som är viktiga både för kommunen och för enskilda medborgare. En del av vårt uppdrag är att ge röst åt de allra svagaste så att de får det som de har rätt till. Granskningen om hemlöshet låg mig särskilt varmt om hjärtat därför att kommunens sätt att hantera frågan direkt påverkar dem som är utsatta. Den granskningen tvingade oss också att tänka utöver det vanliga. En annan sådan fråga är samordningen inom psykiatrin. Men spännvidden är stor. En stor och viktig fråga i Lund är de nya forskningsanläggningar som ska byggas. Därför ska vi snart granska hur kommunen hanterar sina exploateringsärenden. Att hitta ingångar till den granskningen är en ny utmaning eftersom det är många huvudmän involverade. Ofta måste jag tänka efter vilket parti var och en i revisorsgruppen tillhör. Uppdraget är så tydligt formulerat att vi sällan eller aldrig tänker i partitermer. Våra olikheter beror snarare på skilda intressen eller på hur vi värderar risker. Något som snarare hänger ihop med yrke eller personlighet. De enda gånger det har smugit sig in partipolitik, var när vi skulle formulera revisionsfrågor inför granskningen av ett äldreboende och i vår diskussion om hur kommunen samtidigt ska kunna växa och hushålla med ”den goda jorden”.
fakta
Revisorerna i kommuner och landsting är förtroendevalda och väljs av fullmäktige efter nominering av partierna. Fullmäktige väljer oftast en sammankallande eller ordförande i revisionen, i 75–80 % från minoriteten.
Eniga revisorer Vi fick också politisk kritik när vi prickade kommunstyrelsen i samband med att man införde nya system för personal och ekonomi. Det blev ett fullkomligt ramaskri och när jag stötte ihop med kommunalrådet mellan kexen och toapappret i en mataffär fick jag (och alla andra i butiken) veta vad han tyckte. Från mitt eget parti fick jag höra att det var revisorernas fel om alliansen förlorade valet. Men inom gruppen var vi eniga och stod på oss trots sura miner och påtryckningar. I efterhand tycker jag att det är bra att ha varit med om det, för att veta hur man ska hantera sådana händelser i framtiden.
Förtroendevald revisor
5
” Uppdraget är inte primärt att påpeka vad som är fel, utan att åstadkomma förändring. Lyckas vi inte med det, spelar det ingen roll hur skarpa formuleringar vi än skriver.” Vi lärde oss också hur viktigt det är att nämnderna som vi granskar köper vår bild av problemet. Gör de inte det kommer de heller inte att göra något åt problemet. Uppdraget är inte primärt att påpeka vad som är fel, utan att åstadkomma förändring. Lyckas vi inte med det, spelar det ingen roll hur skarpa formuleringar vi än skriver.
Sparade miljoner
fakta
Den som väljs till revisor får inte samtidigt ha uppdrag i fullmäktige, styrelse och nämnder och inte heller själv – t.ex. i sin anställning – vara föremål gör granskningen. Revisorerna är oftast erfarna kommunpolitiker som har haft uppdrag i fullmäktige, styrelse och nämnder.
6 Förtroendevald revisor
Den största förändringen ser vi förmodligen inte eftersom många brister som våra sakkunniga påpekar i verksamheten hinner ändras innan vi har skrivit vår rapport. För några år sedan upptäckte vi att många upphandlingar löpte på automatiskt vilket i praktiken betydde att kommunen inte kunde pressa några priser. Ett påpekande som sparat åtskilliga miljoner kronor. Att informerar partiet är viktigt, men vi ska inte vara för insyltade i det politiska arbetet. För några år sedan påpekade vi för en nämnd att vi inte kunde uttala oss om huruvida de gjorde ett godtagbart arbete eller inte, eftersom de över huvud taget inte hade någon intern kontroll. Då gick ordföranden, som tillhör samma parti som jag, till tidningen och sa att: ”Det är bättre att vi gör verksamheten än att vi dokumenterar den.” Om det vore så skulle ju alla nämnder kunna säga att vi måste acceptera deras ord på att de har en bra verksamhet.”
” Att vara revisor är ett kommunalt förtroendeuppdrag som ska utföras på ett oberoende sätt. Det innebär att revisorerna objektivt och självständigt ska granska och pröva den verksamhet som bedrivs inom styrelsens och nämndernas verksamhetsområden.” Citat ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. SKL
Förtroendevald revisor
7
” Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna.” Citat ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. SKL
8 Förtroendevald revisor
” Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i kommuner, landsting och regioner och pröva ansvarstagandet.” Citat ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. SKL
Förtroendevald revisor
9
Marie Sandström-Öhberg, förtroendevald revisor, Umeå kommun:
” Revisionen borde vara ett öppet forum där medborgarna kan berätta vad de har upplevt.” Marie Sandström-Öhberg är ordförande för revisorerna i Umeå kommun. Att få bestämma vad som ska granskas var en orsak till att hon tackade ja till uppdraget. I framtiden vill hon gärna att kommunens revisorer arbetar närmare medborgarna.
10 Förtroendevald revisor
”Roligt är kanske inte det första man tänker, när man får frågan om att bli revisor. Men jag vill inte begränsas av sakfrågor och tycker att det är jättekul att få ägna mig åt många olika områden. Som förtroendevalda revisorer kan vi i princip granska vad vi vill. Det ger oss fantastiska möjligheter – men också makt. Dessutom blir det aldrig enformigt. Nyligen har vi till exempel tittat på projektstyrning, beredskap för oförutsedda händelser, kvalitet inom äldreomsorg och klagomålshantering. Mitt första politiska uppdrag var Umeå kommuns jämställdhetsutskott och idag har vår revisorsgrupp både en bra köns- och åldersfördelning. Det spelar roll eftersom vi har olika referensramar.
fakta
Revisorerna driver inte partipolitik i sitt uppdrag. En politisk majoritet kan inte överrösta minoriteten. Varje enskild revisor kan föra fram sin egen åsikt och revisionsberättelse till fullmäktige.
Leva upp till medborgarnas förväntningar Ibland är uppdraget svårt. När vi granskar tjänstemän som går i försvar undrar jag ibland om vi kommer åt kärnfrågan eller bara fäktas lite på ytan. Efter senaste års korruption i bland annat Göteborg har det blivit svårare att leva upp till medborgarnas förväntningar. Det är som om folk plötsligt förväntar sig att vi även ska hitta sådant, vilket i praktiken är näst intill omöjligt. Ett annat problem är att fullmäktige kan strunta i om vi rekommenderar ansvarsfrihet eller inte. Som tur är har det aldrig hänt hos oss i Umeå. Under drygt tjugo år har ingen heller ifrågasatt mitt oberoende. Visst tillhör vi olika politiska partier, men det är inte den ingången som styr våra prioriteringar. Det händer att vi uppmärksammar olika frågor, men vi är aldrig oeniga när vi går till fullmäktige. Jag upplever inte att någon vill skydda sitt parti eller är rädd för att gå emot sitt eget parti. Olika partifärg betyder heller ingenting när vi väljer vilka områden vi ska granska eller de slutsatser och rekommendationer som vi kommer fram till. Att vara en bra revisor handlar om förtroende, om att veta vad den ena eller andra gör. Det handlar också om bra kommunikation med nämnder, styrelser och verksamheter. Vi blir helt enkelt starkare om många i kommunen vet vad vi gör. I Umeå är kommunens verksamhet van vid att bli reviderad, men de helägda kommunala bolagen levde länge sitt eget liv – utan nämnvärd inblandning av lekmannarevisorer.
Förtroendevald revisor
11
” Jag upplever inte att någon vill skydda sitt parti eller är rädd för att gå emot sitt eget parti.”
Vår granskning avslöjade att många bolag saknade ägardirektiv och att samma person hade flera VD-uppdrag inom koncernen. När vi påpekade sårbarheten i detta, skakade vi om något mycket ömtåligt. När frågan dessutom blev medialt intressant, ifrågasattes vår granskning och kommunikationen med VD-gruppen var iskall. Då var det skönt att ha stöd av hela gruppen. Sedan några år har vi en ny koncern-VD och ett varmare arbetsklimat.
Besök i verksamheten År 2010 granskade vi nämndernas internkontroll och upptäckte att många inte visste vad det innebar och att regelverket hade många brister. Ett år senare hade kommunen nya regler. När vi gör oanmälda besök inom förskola och äldreomsorg, väljer vi alltid både kommunala och privata verksamheter För att kunna göra ett ännu bättre jobb behöver vi nya – eller åtminstone förfinade – arbetsmetoder. Vi behöver också tydligare uppdragsbeskrivningar som talar om vad vi ska kolla och vad vill vi ha ut av en granskning. För att bli mer synliga gentemot nämnderna träffar vi numera alla nämnder, och hela nämnderna, för att berätta om vårt uppdrag och lyssna på vilka problem de upplever i verksamheten. Helst borde revisionen vara ett öppet forum dit medborgarna kan komma och berätta vad de har upplevt. Ibland får vi brev, både anonyma och undertecknade, som hjälper oss att få fram sådant som inte syns på ytan.”
12 Förtroendevald revisor
” Förtroendevalda revisorer bidrar till bra diskussioner och granskningar eftersom de förstår logiken inom politik och verksamhet.” Erik Langby, ordförande i kommunstyrelsen, Nacka kommun
Förtroendevald revisor
13
Om revisorerna
” Revisorn ansvarar för att bedriva ett väl underbyggt revisionsarbete som ger fullmäktige tillräckligt underlag för ansvarsprövningen.” Citat ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. SKL
>> Fullmäktige väljer minst 5 revisorer i varje kommun eller landsting. Många väljer fler. >> Det finns ca 2 000 förtroendevalda revisorer i Sverige i kommuner och landsting/regioner. Ca 25 % är kvinnor, 75 % män. Genomsnittsåldern är ca 60 år. >> Revisorerna anlitar yrkesrevisorer som utför det praktiska granskningsarbetet. Yrkesrevisorerna är ofta certifierade och upphandlas från revisionsföretag på marknaden. >> Revisorerna är också lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag. Det finns ca 1500 helägda kommunala AB i kommuner, landsting och regioner. >> Kommuner och landsting utser förtroendevalda revisorer även i kommunalförbund och finansiella samordningsförbund.
Om uppdraget >> Revisorernas uppdrag är att granska måluppfyllelse, effektivitet och styrning samt räkenskaper. Revisorerna avslutar sin granskning med en revisionsberättelse till fullmäktige där de uttalar sig om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte. >> Granskningen ska ske enligt god revisionssed. Den uttolkas av Sveriges Kommuner och Landsting. God revisionssed i kommunal verksamhet avser principer, processer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning. Den avser också revisorernas förhållningssätt i uppdraget och till dess förutsättningar.
” Med sin granskning och prövning bidrar revisorerna till en effektiv verksamhet samt till att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.” Citat ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. SKL
” De förtroendevalda revisorernas kompetens består i att de har kunskap om den politiska miljön, de har en politisk och ytterst medborgerlig förankring som grund för att granska och pröva om de uppdrag som fullmäktige demokratiskt beslutar om också genomförs.” Citat ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. SKL
Calle Åkerstedt, före detta förtroendevald revisor, Uppsala läns landsting:
” Idag skulle jag kasta mig över landstingets styrning av privata utförare.” När Calle Åkerstedt blev förtroendevald revisor i Uppsala läns landsting i mitten av 1970-talet var en revisor ”någon som kunde siffror”. Därför kom hans bakgrund som ekonom och jurist väl till pass. Men uppdraget handlade mer om att förstå systemet och bidra till en effektiv hushållning.
16 Förtroendevald revisor
”Den offentliga organisationen har varit alltför naiv för att kunna styra och kontrollera de motsatta intressen som finns inbyggda i systemet. En revisor måste våga säga ifrån. I vissa landsting har revisorer fått lämna sina uppdrag därför att de riktat så skarp kritik mot ledningen att de blivit obekväma för sina partier. I min värld är det meriterande. Privat verksamhet kontra verksamhet i egen regi är ett minerat politiskt område. Men inte omöjligt att granska. Vår uppgift är att hålla tummen i ögat på nämnden, inte att granska enskilda utövare. I en upphandlad verksamhet kan vi inte säga något om hur verksamheten sköts så länge den privata aktören levererar det han ska och priset är det överenskomna. Om och när kvaliteten brister ligger ansvaret hos nämnden eller styrelsen. Vi ska förvissa oss om att de har rätt instrument för att hålla koll och kunna ingripa om gamla och sjuka inte får den vård och omsorg de har rätt till. Systemet med avvikelserapportering innebär att vi är utlämnade till folks hederlighet. Här behövs bättre metoder för att följa upp och granska och bättre avtal med utförarna. Generellt tror jag att offentliga huvudmän har underskattat kraften i att beställare och utförare har motsatta intressen. Man är van vid att alla gör sitt bästa och lite väl blåögd i avtalen med vinstmaximerande utförarföretag.
Ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning är ett av mina favoritområden. I många kommuner och landsting finns en kortsiktighet som beror på mandatperioderna och på att en del styrelser prioriterar att klara budgetåret. Ibland undrar man hur mycket de bryr sig när vi påpekar vikten av långsiktig god hushållning. Jag har ibland fått höra av ledningen att: ”ni har inte fel, men vi har inte råd att ge er rätt.” Under åren har jag varit lika lite älskad av socialdemokratiska som av moderata landstingsstyrelseordföranden. Det ser jag som ett mått på oberoende. Något partipolitiskt beroende har jag heller aldrig upplevt. Visst händer det att vi tar bort någon onödig gliring i slutskrivningen av en revisionsberättelse. Men vi samråder aldrig med den politiska ledningen
fakta
Andel köpt verksamhet i landstingen och regionerna ökade från 18 % 2006 till 21 % 2010. Ökningen fortsätter. 61 % av den köpta verksamheten levereras av privata leverantörer. Hälsooch sjukvård står för 91 % av den köpta verksamheten, det är främst inom primärvård och tandvård ökningen sker. Andel köpt verksamhet i kommunerna ökade från 13 % 2006 till 17 % 2010. Ökningen fortsätter. 85 % av den köpta verksamheten levereras av privata leverantörer. De pedagogiska verksamheterna står för största andelen av dessa köp, 49 %. Vård och omsorg står för 41 %. Variationerna mellan kommunerna är stora. Källa: Köp av verksamhet. Kommuner och landsting 2006-2010. SKL
Förtroendevald revisor
17
om vad som är rimligt. Det är också först på senare tid som vi över huvud taget får ge goda råd. Mest stolt är jag över att vi redan i början av 1980-talet påtalade att det saknades reserver för pensionsåtaganden – och fick en ändring till stånd. Minst nöjd är jag över att vi inte lyckats göra våra rapporter till fullmäktige mer synliga bland de förtroendevalda. På senare år publicerar vi och många andra revisorer både rapporter och de svar vi får på egna hemsidor Det är en bra början. Idag diskuteras både revisionsberättelsen och våra påpekanden ingående i fullmäktige. Det tror jag beror på att innehållet numera föredras muntligt. En bra revisionsrapport blir också mer uppmärksammad i media som ibland är en bättre blåslampa än revisorerna.
Viktigt med intern kontroll På senare år har standardiserade redovisningar minskat problemen med redovisningsrevision. Dessutom har den interna kontrollen blivit bättre – även om den inte är jättebra. När vi krävde intern kontroll i slutet av 1980-talet skrev landstingsdirektören: ”När nu revisorerna frånträder ansvaret för den interna kontrollen får vi överväga att inleda en egen internrevision.” Idag är alla överens om att internkontroll är ett av styrelsernas allra viktigaste ansvarsområden. Och att betydelsen växer i takt med ökad målstyrning och outsourcing. Målstyrning utan intern kontroll är ingen styrning.”
” Under åren har jag varit lika lite älskad av socialdemokratiska som av moderata ordföranden i landstingsstyrelsen. Det ser jag som ett mått på oberoende.” 18 Förtroendevald revisor
Upplysningar om innehüllet: Elisabeth Englund, elisabeth.englund@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Lotta Liedberg, lotta.liedberg@skl.se Š Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-808-2 Text: Birgitta Klepke Foto: Casper Hedberg, Maskot och Mostphotos Produktion: ETC Kommunikation Tryck: LTAB, juni 2012
Förtroendevald revisor I kommuner, landsting och regioner Personliga berättelser kompletterade med fakta förmedlar vad det innebär att vara förtroendevald revisor i kommun eller landsting.
Ladda ner på www.skl.se/publikationer
isbn 978-91-7164-808-2
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se