7164-814-3 by Sveriges Kommuner och Landsting

Vägval för socialtjänsten UNDERLAG FÖR OMVÄRLDSANALYS

Vägval för socialtjänsten

Vägval för socialtjänsten UNDERLAG FÖR OMVÄRLDSANALYS

Upplysningar om innehållet: Per Albinsson, per.albinsson@skl.se, 0708-342 604 © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-814-3

Vägval för socialtjänsten

Förord Kraven är stora på kommunernas socialtjänst när det gäller att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Det är önskvärt att kommunerna får möjlighet att i ett tidigt skede förbereda sig inför de utmaningar som väntar. Små kommuner har ofta mycket begränsade möjligheter att själva göra en analys av de förändringar som kommer att påverka dem. Beslut inom EU och de samhällsförändringar som sker nationellt får återverkningar regionalt och lokalt. Kommunerna har efterfrågat stöd i att se hur dessa förändringar och sammanhang ser ut och hur de kan komma att påverka dem. En analys av förändringar i omvärlden kan också ställa krav på nya former av arbetsmetoder, organisation och kommunikation. En insikt som redan Olaus Petri (1493-1552) formulerade: Vi ska göra vad rätt och klokt är, inte vad vant är. Inom ramen för arbetet med att utveckla regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård har ett nationellt nätverk etablerats med representanter från samtliga län/regioner. Det var i detta nätverk som tanken på ett gemensamt material rörande omvärldsanalys för socialtjänsten växte fram. Utgångspunkten för vårt arbete har varit SKL:s material ”Vägval för framtiden – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2020”. I det beskrivs tretton trender som påverkar kommunerna. De flesta av de beskrivna trenderna är relevanta för socialtjänstens område. I flera län har det framkommit önskemål från de kommunala verksamheterna om att det skulle vara bra med ett material som kan användas i den egna verksamhetens omvärldsanalys. Under vår arbetsprocess har flera olika grupper nämnts som potentiella användare: kommunala nämnder, ledningsgrupper, personalgrupper, länsövergripande samverkansgrupper och nätverk, brukarorganisationer och nationella nätverk. Två workshoppar med sexton deltagare har genomförts och en skrivargrupp bestående av Monika Agnedal, Sörmland, Lars Bergstrand, Jönköping, Peter Andrén, Jämtland och undertecknad Per Albinsson har sammanställt allt material. Särskilda bidrag har också gjorts av Johanna Forssell, Östergötland och Ulrika Ekebro, Västernorrland. Vi vill tacka alla medverkande, som med sedvanligt stort engagemang har gett värdefulla bidrag i vår diskussion. Ett särskilt tack vill vi rikta till Lars Bergstrand, som under den mest hektiska arbetsperioden var den som oftast höll i pennan. Sabina Wikgren Orstam Sektionschef Sektionen för vård och socialtjänst, SKL

Vägval för socialtjänsten

Per Albinsson Projektledare Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling, SKL

Innehåll Övergripande drivkrafter för samhällsutvecklingen ....................................... 3 Globaliseringen .................................................................................................... 3 Värderingsförändringar......................................................................................... 3 Demografi ............................................................................................................. 3 Klimatförändringar ................................................................................................ 4 Ny teknik ............................................................................................................... 4 Trender och utmaningar .................................................................................... 5 Medborgarnas förväntningar ............................................................................ 6 Utmaningar för socialtjänsten ............................................................................... 6 Dyrare tjänster och billigare varor.................................................................... 8 Utmaningar för socialtjänsten ............................................................................... 9 Tänka globalt och agera lokalt ........................................................................10 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................10 Ny teknik – möjligheter och utmaningar ........................................................12 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................13 Nya kommunikationsmönster .........................................................................14 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................15 Polariserat samhälle ........................................................................................16 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................18 Ny kunskap .......................................................................................................20 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................21 Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden ...............................................24 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................25 Stora behov uppkommer samtidigt ................................................................26 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................27 En ökad rörlighet och storstadens dragningskraft ......................................28 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................29 Allt fler beslut fattas av andra – och av individen ........................................30 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................31 Rätt underlag möjliggör enkla beslut .............................................................32 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................33 Nya krav på ledarskapet ..................................................................................34 Utmaningar för socialtjänsten .............................................................................35 Här finns fakta om din kommun och ditt län/din region...............................36

Vägval för socialtjänsten

Övergripande drivkrafter för samhällsutvecklingen Globaliseringen Med globalisering menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp som kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Den kraftigt tilltagande globaliseringen är en konsekvens av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av ny teknologi och politiska beslut.1 Globaliseringen kan knyta människor närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Men global utveckling kan också öka segregering och skillnader mellan olika grupper. Av globaliseringen kan också följa ökad ekonomisk tillväxt, minskad fattigdom i utvecklingsländer, flytt av tillverkningen av standardiserade varor till länder med låga produktionskostnader och en kraftig ökning av resor och transporter.

Värderingsförändringar Värderingsförändringar brukar främst knytas till att nya generationer tar över efter äldre generationer. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har dock inneburit att idéer, kunskap och trender i dag får snabbare spridning och når fler människor globalt än tidigare. Därför beror värderingsförändringar i hög grad på att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att de individuella variationerna i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre.

Demografi Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av hur de demografiska kurvorna ser ut i statistiken, ofta illustrerade som olika ”pucklar”. Relativt fler personer i förvärvsaktiv ålder påverkar ekonomin positivt, i betydelsen ökad möjlig produktion av varor och tjänster, medan en stor andel barn och äldre kortsiktigt kan vara till nackdel för ett lands ekonomi. Invandring bidrar vanligen till att föryngra ett lands befolkning.

Källa: Regeringskansliets webbplats; Globaliseringsrådets definition av begreppet

Vägval för socialtjänsten

Befolkningen i Sverige och flertalet andra länder i västvärlden blir allt äldre. Fler pensionärer sätter press på såväl sjukvården som de sociala försäkringssystemen. I Sverige är ett generationsskifte på arbetsmarknaden på gång då den antalsmässigt stora fyrtiotalistgenerationen ska ersättas av yngre personer. Inom ramen för demografiska drivkrafter förekommer flyttströmmar såväl inom som mellan länder. Av särskild betydelse är den unga befolkningens flyttströmmar mot de större städerna samt mot högskole- och universitetsstäder. Denna utveckling medför att små kommuner utanför storstadsregionerna ofta minskar befolkningsmässigt.

Klimatförändringar En i stort sett enig forskarkår anser att klimatförändringen är ett faktum som människor över hela världen måste förhålla sig till. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten, och som i förlängningen gör planeten varmare. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer och nya sjukdomar. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och i vissa avseenden även förändra våra beteenden och livsstilar, till exempel genom färre flygresor, minskad konsumtion av kött och förändring av konsumtionen från fysiska varor till tjänster och immateriella varor. Länder med kunskap och framförhållning kan dra ekonomisk fördel av utvecklingen genom att exportera miljöteknik och miljökompetens.

Ny teknik Det svåra för omvärldsbevakare är inte att sia om vad som är på gång inom teknikområdet, utan att förstå hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar konkret kan komma att påverka människors beteenden. Påverkan kan ske direkt via nya uppfinningar etcetera, men även indirekt via olika förutsättningar för att öka produktiviteten i olika branscher – något som kan förändra prisrelationen mellan varor och tjänster. Särskilt framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin brukar ha stor inverkan på vårt sätt att leva och på de värderingar vi har. Nya uppfinningar inom detta område har ofta inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som inte har behövts tidigare, samtidigt som annan kunskap har blivit föråldrad.

Vägval för socialtjänsten

Trender och utmaningar Utifrån de övergripande drivkrafterna har vi identifierat tretton trender som bedöms vara av särskild vikt för socialtjänsten. Trenderna har olika betydelse och påverkanskraft på kort och lång sikt. I de kommande avsnitten redovisas först trenderna på en mer generell nivå och därefter redovisas några tankar kring på vilka sätt trenderna kan utgöra utmaningar för den kommunala socialtjänsten. Exempel på frågor som kan ligga till grund för er diskussion om och analys av hur trenderna kan utgöra utmaningar för er verksamhet är: Var sker förändringarna? Vad betyder de för vår verksamhet? Varför ska vi ta hänsyn till dem? Hur ska vi hantera denna utmaning? När ska vi agera? Vem/Vilka ska göra vad? Någon som inte missade dessa sex dimensioner var Rudyard Kipling (som även skrev Djungelboken). Hans lilla poem kan i dag lika gärna handla om arbetet i en lärande organisation: I keep six honest serving-men (They taught me all I knew) Their names are What and Why and When And How and Where and Who I send them over land and sea, I send them east and west: But after they have worked for me, I give them all a rest. Ur novellen The Elephant's Child (1902)

Lycka till med er omvärldsanalys!

Vägval för socialtjänsten

Medborgarnas förväntningar I Sverige präglas individens värderingar av en önskan om individuell frihet, samtidigt som han eller hon ser ett behov av kollektivt ansvarstagande. En stor andel av befolkningen har en kulturell bakgrund från andra länder – andra behov och förväntningar ställer nya och större krav. En åldrande befolkning och andra ålderspucklar sätter en ökad press på kommunernas ekonomi. I takt med generationsskiften och ökad levnadsstandard ställer människor också allt högre krav på samhällets välfärdstjänster. Fyrtiotalistgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. Den har genom sin maktposition inom framför allt politiken, den offentliga sektorn och medierna påverkat såväl sättet att tänka som hur samhället är uppbyggt med en stor offentlig sektor. Fyrtiotalisterna har fortfarande en stark ställning inom politiken och den offentliga sektorn. Det finns studier som pekar mot att unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering – de är rörliga och mångsidiga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de unga söker efter det äkta och unika. De vill inte arbeta i hierarkier. De är starka individualister, men tror ändå på att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än av att var och en sköter sitt. Fler flickor än pojkar har höga ambitioner i livet och mycket tyder på att kvinnor i allt högre grad kommer att nå maktpositioner i samhället.2

Utmaningar för socialtjänsten Den ökade individualiseringen och fria val kommer att innebära att det inte är standardiserade lösningar som gäller. Det ställer krav på flexibilitet och kompetens i socialtjänstens verksamheter. Evidensbaserad praktik och dess förhållande till det fria valet av insatser är komplicerat. Det fria valet förutsätter att det finns alternativ och att individerna kan, eller får stöd att, värdera och bedöma dessa. Brukares och anhörigas kompetens och engagemang kommer att öka och med det ökar även ifrågasättandet av socialtjänstens utbud av insatser. Hur kan detta tas tillvara som en positiv förändringskraft? Fler brukare och anhöriga kommer att ha högre utbildning och internationella erfarenheter. När exempelvis gruppen arbetslösa ungdomar ökar ställs nya krav på socialtjänsten. Samtidigt har den ett särskilt ansvar för utsatta grupper,

Källa: Kairos Future

Vägval för socialtjänsten

som inte alltid kan ta vara på sina rättigheter och göra de ofta komplicerade val som förväntas av dem. Socialtjänsten måste hitta vägar för att inte utesluta de grupper som mest behöver samhällets stöd. En ökad livslängd och fler äldre med förbättrad hälsa innebär en förändrad syn på de äldre som samhällsresurs, och dessutom nya krav från de äldre. Med höjd och flexibel pensionsålder förändras också synen på åldrandet. Egna anteckningar:

“I am trained to expect what is not expected.” James Bond

Vägval för socialtjänsten

Dyrare tjänster och billigare varor Under en lång period har produktivitetsutvecklingen i samhället varit ojämn såtillvida att produktionen av varor har ökat snabbare än produktionen av tjänster. Detta har inneburit att varor har blivit billigare än tjänster. Tendensen har förstärkts i takt med globaliseringen – produktionen av standardiserade varor har flyttats till länder i framför allt Ostasien med Kina i spetsen. På den lokala marknaden visar sig detta bland annat genom att elektronik har blivit allt billigare, medan elektrikern har blivit dyrare! Vissa tjänster försvinner när kostnaden anses för hög och olika gör-det-själv-lösningar blir ett sätt att komma förbi problemet. På den privata marknaden behöver detta inte vara särskilt dramatiskt, utan det går till och med att hävda att konsumenterna har tjänat på denna utveckling. Människor renoverar och inreder hus, placerar pensioner, monterar möbler, använder e-tjänster och tar över arbetsuppgifter som tidigare sköttes av företag eller myndigheter. Inom välfärdssektorn kan var och en själv boka nya recept och tider för besök hos sjukvården. Skillnaderna mellan kostnader för varu- respektive tjänsteproduktion förstärks som en följd av att lönerna ökar både i den privata varuproduktionen och i den offentliga tjänsteproduktionen. Problemet är att tillväxt i ekonomin endast marginellt leder till mer resurser för den offentliga sektorn – samtidigt som lönerna ökar både i den privata och i den offentliga sektorn. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras främst genom tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn, inte genom att (arbets-)produktiviteten ökar. Andra alternativ för att finansiera den offentliga sektorns ökande kostnader är skattehöjningar och uttag av avgifter av olika slag. När lönerna i den offentliga sektorn släpar efter den privata sektorn blir gapet givetvis större, samtidigt som det får andra konsekvenser och knappast är att betrakta som en lösning. Ju större del av löneökningarna i den offentliga sektorn som motsvaras av produktivitetsökningar i den privata sektorn, desto bättre för ekonomin.

Vägval för socialtjänsten

FAKTA

Vid en snabb jämförelse kan det tyckas som att priset på tjänster har ökat i förhållande till kapitalvaror. Det faktiska förhållandet är snarare att kapitalvarorna över tid har blivit billigare. Effektivare produktionsmetoder och billigare material har medfört, relativt sett, låga produktionskostnader och marknadspriser på till exempel TVapparater. Samma typ av rationaliseringsvinster är dock svåra att hämta hem i personalintensiva verksamheter såsom socialtjänst. Källa: Daniel Ankarloo, Välfärdsmyter (2010)

Utmaningar för socialtjänsten Alla dessa utmaningar för offentlig sektor gäller i hög grad för socialtjänsten. Många delar av den är personalintensiv vilket betyder att utvecklingen mot dyrare tjänster ställer stora krav på effektiviseringar överallt där detta är möjligt. Att ersätta personal med tekniska hjälpmedel kan vara en lösning i vissa situationer, men tjänster inom vård och omsorg är i stor utsträckning beroende av mötet mellan människor. Att varor och nya tekniska lösningar har blivit relativt billiga är en fördel även för socialtjänsten. I takt med att tekniken erbjuder nya möjligheter går det att försöka öka produktiviteten i välfärdstjänsterna på ett sätt som inte ökar klyftorna och utmanar de allra svagaste i samhället. Detta ställer också nya krav på vissa personalgrupper, inte minst när elektroniken gör sitt inträde på arbetsplatser där personalen inte tidigare har varit van vid att sköta arbetsuppgifter via dator. Nu finns möjlighet att ta del av webbaserade utbildningar, att söka kunskap på internet och att sköta schema-läggning och beställning av varor med mera med hjälp av teknikstöd. Det innebär på sikt att vissa saker går snabbare och i många fall även säkrare, men det kräver stora utbildningsinsatser i början. Egna anteckningar:

”Inget är permanent förutom förändring.” Herakleitos

Vägval för socialtjänsten

Tänka globalt och agera lokalt Människor med ekonomiska möjligheter rör sig tämligen obehindrat över världen. Länders handel av valutor, varor och tjänster är integrerade. Världen blir allt mindre och den kommer via direktsändningar i teven in i vardagsrummen och in på arbetsplatserna. Sammanhangen är komplexa. Samtidigt handlar det om att skapa ett bra liv, här och nu. Det finns behov av att tänka globalt och att samtidigt agera lokalt. I dag förbrukar befolkningen i västvärlden tre till fem gånger sin beskärda del av jordens resurser, samtidigt som jordens befolkning beräknas öka med 40 procent fram till år 2050. Kina, Indien, Brasilien och andra folkrika utvecklingsländer tar stora ekonomiska kliv varje år med sikte på västvärldens sätt att leva. Den nuvarande utvecklingen är ohållbar. Slutsatsen är att västvärlden måste förändra sin ekonomi och framför allt ställa om från fossila bränslen till förnybar energi. För detta krävs förändrade konsumtionsmönster med större inriktning på tjänster och immateriella varor, men framför allt utveckling av ny klimatsmart teknik.

Utmaningar för socialtjänsten Människors ökade rörlighet mellan länder innebär att socialtjänsten kommer att möta nya och annorlunda grupper. Det ställer till exempel ökade krav på hemtjänstpersonal med olika språkkunskaper. Det ökade resandet ställer också nya frågor rörande socialtjänstens åtaganden. I vilken mån har samhället skyldighet att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att resa utomlands? Hur viktiga ska miljöhänsynen vara i kraven på utförare inom till exempel hemtjänsten där det görs många transporter? De företag som utför tjänster har ökat sina geografiska gränser och verkar i flera länder. Vad betyder det för möjligheterna att följa upp och säkra kvaliteten?

Vägval för socialtjänsten

Socialtjänsten kan möta utvecklingen med hjälp av ett ökat erfarenhetsutbyte med andra länder. Det behöver finnas en beredskap för och möjlighet att ställa om och ständigt förbättra verksamheten och ta till sig av ny kunskap. Egna anteckningar:

”The problem with our times is that the future is not what it used to be.” Paul Valéry

Vägval för socialtjänsten

Ny teknik – möjligheter och utmaningar Ny teknik har alltid varit en av de viktigaste drivkrafterna för människans utveckling. Ny teknik påverkar livsstilen och sättet att lösa problem. Det ger fördelar att se de möjligheter som ny teknik skapar. Informations- och kommunikationsteknologi kommer att bli allt viktigare i samhället. En rad nya tjänster kommer att erbjudas via virtuella världar och genom så kallade universella nätverkssamhällen. En virtuell värld är en simulerad miljö där användarna kan interagera med varandra genom representation. I dag drivs utvecklingen av virtuella världar främst av spel- och leksaksindustrin, men virtuella världar förutspås få allt fler användningsområden, till exempel för undervisning, konferenser, distansarbete och marknadsföring. Endast fantasin sätter gränser för vilka nya och spännande användningsområden som kan utvecklas med denna teknik. Universella nätverkssamhällen möjliggör kommunikation mellan allt och alla, överallt, alltid och för alla ändamål. Mobiler, kylskåp, teveapparater, elsystem, sensorer och mängder av andra apparater kopplas till nätet. ”99 procent av alla program och tjänster som vi kommer att använda via internet har inte utvecklats än.” Vint Cerf, vice VD på Google

Med nanoteknik avses manipulation av materia på atomär nivå. Med hjälp av nanoteknik går det att få fram speciella egenskaper för olika användningsområden. Tekniken kan användas inom till exempel elektronik och materialteknik, men även för kemiska och biologiska tillämpningar. Sjukdomar kan till exempel behandlas med nya typer av målsökande läkemedel som minskar biverkningarna. Nanomolekyler som avvisar vatten, smuts och bakterier kan bland annat användas i sjukhusutrustning. Hälso- och miljöeffekter av nanopartiklar är dock i stort sett okända, och det finns forskare som varnar för en alltför okritisk användning av nanoteknik i framtiden. Webbteknik och nanoteknik har gett nya möjligheter, och hela tiden uppstår nya användningsområden. Det är svårt att förutse vilka genomgripande förändringar virtuella världar, nanoteknik och universella nätverkssamhällen kan komma att få i människors vardag och samhällets utveckling. Man kan bara gissa.

Vägval för socialtjänsten

FAKTA Ett framtida hem fyllt med inbyggda datorsystem kan hjälpa människor med lättare demens eller andra åldersrelaterade handikapp att utföra sina vardagsaktiviteter som matlagning, tvätt, inköpslistor och betalandet av elektroniska fakturor själva. Ett medicinskåp som berättar vilken medicin du ska ta, ett kylskåp som informerar när någon mat blivit för gammal, en ugn som justerar sin temperatur beroende på vad du bakar, ett badkar som fyller sig självt med varmvatten. Även om allt detta låter som science fiction så är vi med hjälp av ny teknologi nära förverkligandet av denna vision kallad “ambient intelligens”. Källa: Dipak Suries, Egocentric Interaction for Ambient Intelligence (2012) Avhandling, Umeå Universitet

Utmaningar för socialtjänsten Nya behandlingsmetoder har inneburit att den sjukhusbaserade vården har minskat. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar för och en mer aktiv del i sin behandling, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sig själv. Medicinsk konsultation och vissa provtagningar kommer i allt större utsträckning att ske via internet. Kommer något motsvarande att påverka även socialtjänstens arbetssätt? Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller hjälpmedel av olika slag. I bedömningen av behovet av insatser från socialtjänsten kommer man att behöva väga in vilka tekniska hjälpmedel den enskilde har tillgång till och behöver. Samtidigt är mötet mellan personal och vårdtagare en bärande del i det sociala arbetet. Den enskilde ska inte behöva välja bort mänskligt stöd till förmån för tekniska lösningar. Kommer den nya tekniken att innebära besparingar för socialtjänsten eller kommer den att leda till ökade kostnader på grund av högre förväntningar om vad som är möjligt att få hjälp med? Samtidigt som det finns stora fördelar för individen och samhället med den snabba teknikutvecklingen så finns det också en risk för att den bidrar till segregering. En del äldre kommer inte kunna ta till sig ny teknik, och ekonomiskt svaga grupper kanske inte kommer att ha råd med den. Det drabbar särskilt barn i dessa familjer. För att minska risken för att teknikutvecklingen driver fram segregering behövs en användarvänlig teknik och ekonomiska förutsättningar för alla. Egna anteckningar:

”Jag vet inte vad jag vill – därför måste jag skynda mig.” Ove Wikström

Vägval för socialtjänsten

Nya kommunikationsmönster Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande förändringar, såväl av kommunikationsmönster som av människors sätt att dela och ta del av information. Internet har successivt gått från att vara en elektronisk anslagstavla där besökaren kan hitta information, till att bli en plats där användarna interagerar, kommenterar och själva bidrar med kunskap och andra inlägg. I allt fler sammanhang förväntas människor ha e-legitimation eller en e-postadress för att kunna utföra vardagliga sysslor. Olika former av sociala medier har blivit ett naturligt inslag i många människors tillvaro, och trenden ser inte ut att mattas av. De senaste åren har visat att sociala fora och verktyg för kommunikation kan uppstå, försvinna och ersättas med andra, men de nya kommunikationsmönstren är här för att stanna. Medborgarnas ökande användning av internet som informationskälla kan underlätta för myndigheter och andra som vill sprida information. Å andra sidan kan även desinformation och negativa omdömen snabbt spridas, vilket organisationer måste vara medvetna om och förhålla sig till. Sammanfattningsvis innebär det komplexa utbudet av informationskanaler att det blir allt viktigare med en medveten kommunikationsstrategi. Samtidigt som internet kan underlätta till exempel att hålla kontakt med närstående och att etablera nya sociala kontakter, finns det en risk att alltför frekvent användande kan medföra negativa effekter. Tillgängligheten kan också innebära ökad utsatthet, inte minst för barn och unga som kan utnyttjas via nätet. Den officiella statistiken från EU:s statistikorgan Eurostat visar att 80 procent av svenskarna är så kallat frekventa användare av internet, det vill säga använder internet dagligen eller nästan dagligen, men också att fem procent aldrig har använt internet. Det innebär att ett stort antal människor finns i det som kan kallas digitalt utanförskap, kanske till följd av ålder eller bristande läs-, skriv- och/eller språkkunskaper.

Vägval för socialtjänsten

FAKTA Forskning har visat att det finns två skilda användarmönster och förhållningssätt till internet som kommunikationsform och innehållsresurs. Äldre människor ägnar sig huvudsakligen åt vertikal envägskommunikation: skickar mejl, betalar räkningar, gör inköp och tar del av nyhetsflödet. Internetanvändningen bland yngre karaktäriseras däremot av en horisontell tvåvägskommunikation. De är både producenter och konsumenter av information och det anses viktigt att samarbeta, sprida information och att dela kunskap med varandra. Källa: Forskningsprojektet InternetExplorers, 2007-2009, Nationellt IT-användarcentrum (NITA) vid Uppsala Universitet

Utmaningar för socialtjänsten Socialtjänsten behöver diskutera vilka utmaningar och möjligheter de nya kommunikationsmönstren innebär, både för socialtjänsten som organisation och för de människor som är i behov av socialtjänstens stöd. Nya former av insatser kan behövas såväl på grund av det digitala utanförskapet som på grund av beroendetillstånd kopplade till spel eller andra internetaktiviteter. Forskningen är ännu ofullständig. Effektiv kommunikation, såväl intern som extern, är nödvändig för alla organisationer. För socialtjänsten, som möter många olika kategorier av människor, är det nödvändigt att kunna anpassa kommunikationen efter målgrupp, syfte och budskap. Unga och gamla bör kunna få information, lämna uppgifter och föra dialog på det sätt som de är vana vid. När det är viktigt att nå ut med snabb information är det bra att ha flera upparbetade kanaler att välja bland. Sociala medier lämpar sig väl i många krissituationer. Närvaro på internet och i sociala medier medför rättsliga aspekter som socialtjänsten måste ta ställning till, till exempel vad gäller diarieföring, allmänna handlingar och sekretess. Att gränsen mellan det privata och det offentliga tenderar att suddas ut är också värt att reflektera över. Är socialchefens statusuppdatering en offentlig handling? ”E-förvaltning är ett möte med en organisation. Twitter är ett möte med en person.” Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm

Egna anteckningar:

”Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.” Tomas Tranströmer, Mörkerseende (1970)

Vägval för socialtjänsten

Polariserat samhälle Befolkningen i Sverige blir alltmer uppdelad. De ekonomiska klyftorna mellan äldre och yngre, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden och mellan invånarna i attraktiva och mindre attraktiva områden ökar. Framtidsmöjligheterna är olika för människor med olika bakgrunder. Den ökade valfriheten ställer större krav på att alla måste informera sig och göra ”rätt” val. Nätverk och social begåvning är allt viktigare för att nå framgång. En stor grupp ungdomar är mycket ambitiösa och/eller har de ”rätta verktygen” för att klara sig bra i morgondagens samhälle, men det finns också ungdomar som kommer att få svårt att ta plats i ett framtida kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregeringen blir allt större. Fastighetsmäklare erbjuder information om vilka grupper av människor som bor i olika bostadsområden och vilka intressen de har – allt för att vi ska kunna omge oss med människor som liknar oss själva. Resursstarka söker sig till vissa bostadsområden och kommuner, medan mer resurssvaga hänvisas till billigare bostäder och mindre attraktiva bostadsområden. En minskande andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer eller orter. Värderingsskillnaderna mellan människor i olika bostadsområden och på olika orter förstärks successivt. Det kommer sannolikt att avspeglas i en alltmer polariserad politisk karta med majoritet för det ena eller andra blocket i olika kommuner och valdistrikt. Risken ökar för att populistiska partier kan fånga väljarnas intresse. Allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Var och en vill välja själv, möjligen till följd av en minskad tilltro till auktoriteter. Samhörigheten med andra människor har i dag mindre med det geografiska territoriet att göra än med gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som man vill tillhöra. Trots minskad tro på auktoriteter och minskat förtroende för politiker tycks dock tilliten till välfärdssystemen och andra samhällsinstitutioner inte ha minskat i någon större utsträckning.

Vägval för socialtjänsten

FAKTA Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för de tio procent som har högst inkomst har ökat med 55 procent i fasta priser mellan åren 1991 och 2008. Motsvarande siffra för de tio procent som har lägst inkomst är fyra procent och för genomsnittet 34 procent. Källa: SCB: Hushållens ekonomi Sverige har den tredje lägsta korruptionsnivån i världen enligt Transparency Internationals rankning. Professor Bo Rothstein menar att den höga tilliten till våra offentliga system bygger på den förhållandevis låga graden av korruption i Sverige. Källa: Bo Rothstein, Sociala fällor och tillitens problem (2003)

Att vissa har fått en allt högre materiell standard gör att en stor del av konsumtionen inte längre bygger på behov utan på att stärka den egna identiteten. Hierarkiska system ifrågasätts, politiska partier har svårt att värva medlemmar, religionen tappar mark och till och med familjen blir en fråga om val eftersom dess roll som ekonomisk och social trygghetsbärare har minskat. Men behovet av principer både för ett gemensamt och ett eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt i ett individualiserat samhälle. Konsumtionen har blivit ett sätt att utforska och visa vem man är och med vilka andra man vill höra samman. Enligt Kairos Future är transformationen, att göra om sig själv, nästa trend. Människor söker upplevelser som förbättrar eller förändrar dem – allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till volontärresor och andra resor där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Det materiella minskar i betydelse som statusmarkör, dock med undantag av boendet, men där är det snarare läget än själva bostaden som är viktig. Jakten på status och bekräftelse och att vara ”rätt” kostar dock på. Människor ställs inför större krav och ställer större krav på sig själva; flexibilitet och kreativitet är nyckelord för tjänstemän, ökad produktivitet för arbetare. Föräldrarollen är mer omfattande, utseendet allt viktigare och alla förväntas göra allt mer själva och vara tillräckligt informerade för att göra kloka val vad gäller såväl utbildning som pensionsplaceringar. En del klarar detta bra, medan andra känner sig stressade och mår dåligt. Starka krafter bland annat i form av kommersiella intressen styr. Men det finns tecken på en motreaktion sprungen ur en ökad brist på tid, en önskan om ett enklare liv och oro för den globala uppvärmningen. Fler människor kommer att köpa tjänster som sparar tid, till exempel hushållsnära tjänster eller hemkörning av livsmedel. Andra kommer att gå ned i arbetstid, minska sin konsumtion av varor och i större utsträckning låna i stället för att köpa. Ett tecken i tiden är att det nu finns affärer som hyr ut vardagskläder.

Vägval för socialtjänsten

FAKTA Andelen elever som går ut grundskolan utan att ha uppnått målen i svenska, matematik och engelska har ökat successivt mellan läsåren 2006/07 och 2010/2011, från 10,9 till 12,1 procent. Källa: Skolverket Det långvariga mottagandet av ekonomiskt bistånd (bistånd i minst tio månader under kalenderåret) fortsatte att öka under 2010. Under de senaste fyra åren har antalet långvariga biståndsmottagare ökat med 29 procent. Sedan krisåren på 1990-talet har kommunerna kommit att spela en allt viktigare roll när det gäller arbetsmarknadsfrågor och som ansvariga huvudmän för olika åtgärdsprogram. I dag finns så kallade arbetsmarknadsenheter i flertalet kommuner. Målgruppen är i huvudsak arbetslösa som inte har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Dagens arbetsmarknadspolitik tycks ha delats upp i två nivåer, en nationell nivå för de arbetslösa som har rätt till någon form av arbetslöshetsersättning och en kommunal nivå för de arbetslösa som har ekonomiskt bistånd. Källa: Socialstyrelsen, Lägesrapport 2012 Fler barnfamiljer än tidigare har socialtjänsten som hyresvärd. Det handlar vanligtvis om sociala kontrakt via kommunen till familjer som av olika anledningar är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Dessa familjer tycks ofta befinna sig i ekonomiskt utsatta situationer, de är ofta ensamstående och många har utländsk bakgrund. Källa: Socialstyrelsen, Lägesrapport 2012

Utmaningar för socialtjänsten När passerar ett samhälle den gräns som innebär att det inte längre håller ihop? Vad har solidariteten mellan människor med olika förutsättningar för drivkrafter? Kommer människor att sluta att lära av varandra och i stället söka och få bekräftelse på det som de ”redan vet” i de grupper eller subkulturer som de väljer att ingå i? Har kommunerna något ansvar för att skapa mötesplatser för alla? En ökad polarisering med ökat utanförskap och utslagning får stora konsekvenser för socialtjänsten, som behöver vara aktiv på olika nivåer, bland annat i samhällsplaneringen. En nyckelfråga när det gäller att minska uteslutning är skolans förmåga att inkludera alla barn och ungdomar. Den sociala kompetensen betonas som en avgörande kompetens i arbetslivet. Här har skolan en viktig uppgift i att ge barn och ungdomar så lika förutsättningar som möjligt. Till förutsättningarna för att finnas kvar på arbetsmarknaden hör möjligheterna att ställa om genom utbildning. Människors yrkesverksamma tid kommer att bli längre. För att det inte ska leda till en ökad segregering mellan dem som har möjlighet att arbeta kvar och dem som har arbeten

Vägval för socialtjänsten

där de riskerar att bli utslitna, behöver både utbildningssystemet och arbetslivet förändras. En ökad segregation, bland annat inom den äldre befolkningen, riskerar annars att återverka på socialtjänsten. Egna anteckningar:

Olof von Dalins tidskrift ”Then swänska Argus” fick sitt namn efter den grekiska sagans jätte Argos, som hade hundra ögon som aldrig sov samtidigt, på det att hans vaksamhet mot omgivningen aldrig behövde slumra.

Vägval för socialtjänsten

Ny kunskap Kunskapsproduktionen ökar. Samtidigt är information och kunskap tillgänglig för allt fler. Det kan vara svårt att veta vad som är matnyttigt och användbart. Det är ibland svårt att ta tillvara ny kunskap och lämna gammal. Forskning och utveckling öppnar ständigt för nya möjligheter att lindra och bota. Många cancersjukdomar som tidigare betraktades som obotliga kan i dag botas. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar. Demens betraktas som en av de viktigare utmaningarna när antalet äldre kommer att öka som mest, mellan åren 2020 och 2035. Med ökade möjligheter att bota eller lindra i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning följer dock problem med att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. Som medborgare förväntar vi oss att få den bästa hjälpen just när den behövs. Många kommer inte att nöja sig med ett negativt besked utan se sig om efter en ”second opinion” eller alternativ. Men vem definierar behoven? Är det du som enskild person eller är det professionen? Hur mycket kan fastställas i lagstiftningen? När en enskild patient behöver ett läkemedel som kostar 10 miljoner kronor årligen ställs behovsdefinitionen på sin spets. Hur stort kan det offentliga åtagandet vara? Andra situationer som ställer vården inför svåra överväganden är vård av extremt tidigt födda barn och livsuppehållande behandling av svårt skadade eller multisjuka. Växande efterfrågan på skönhetsrelaterade ingrepp och ”livsstilsmediciner” som till exempel potensmedel ställer också krav på befintliga resurser. En sida av den identitetsbekräftande konsumtionen och den ökande tidspressen är att allt färre har tålamod med det som tar tid och kräver engagemang. Att bli riktigt klok tar tid. Isaac Newton lade grunden till sitt mest kända verk om gravitation när pesten tvingade universitetet att stänga och han fick resa hem, och därför inte hade något annat att göra än att tänka. Albert Einstein utvecklade den allmänna relativitetsteorin under den tid han arbetade på Patentverket – en tjänst som gav honom tid över för experiment och forskning. Den brittiske kosmologiforskaren Stephen Hawking har all tid i världen att tänka, eftersom han lider av en muskelsjukdom som starkt begränsar hans förmåga att göra andra saker.

Vägval för socialtjänsten

Mats Lindgren, VD för Kairos Future, skriver på sin blogg att hans intryck efter 25 års organiserande av tankeaktiviteter är att allt färre orkar tänka om det tar tid; mjölksyreeffekten i hjärnan slår till allt snabbare. Frågan är vem som ska tänka de kloka tankarna i framtiden om den enkla informationen är lättillgänglig och få vill betala för den djuplodande, samtidigt som allt färre orkar med att tänka i strukturer och system. Ett sätt att motverka detta är att ge anställda mer tid för reflektion och att uppmuntra kreativt tänkande. FAKTA En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande, där brukaren och de professionella, utifrån bästa tillgängliga kunskap, tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser i den mån brukaren eller hans eller hennes närstående kan och vill vara delaktiga. Vetenskap blir användbar först när den integreras med professionell erfarenhet och förmåga samt brukarens situation och önskemål. Socialtjänsten är en del i ett komplext välfärdssystem där det förutom brukare och profession finns ytterligare intressenter som till exempel politiker, medborgare, frivilligorganisationer etcetera. Detta komplexa system förutsätter många gånger också samarbete med både andra huvudmän (landsting och statliga myndigheter) och socialtjänsten i andra kommuner för att arbetet ska hålla hög kvalitet och ge goda resultat. Källa: Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten – en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, juni 2010

Utmaningar för socialtjänsten Hela kedjan mellan kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning måste hålla. Det behövs resurseffektiva sätt att sprida kunskap bland stora grupper, till exempel personalen inom äldreomsorgen. Webbaserad utbildning ger här möjligheter. Kunskapsspridning måste också få kosta, exempelvis i form av resurser till vikarier för att personalen ska kunna gå på utbildning. Det finns vissa risker med att kunskapsförmedlingen blir alltför akademisk. Alla yrkesgrupper kan inte inta en akademiskt kritisk hållning och värdera evidens. Därför måste det betonas att den evidensbaserade praktiken har tre kunskapskällor; vetenskapen, professionen och brukaren. För den evidensbaserade praktiken har det också stor betydelse hur högskolor och universitet kan stärka kopplingen mellan forskning och praktik. När socialtjänstens verksamhet utvärderas och den lokala kunskapen dokumenteras ökar kunskapen om vad som fungerar. En lokalt förankrad utvärderingskultur innebär att man ökar förutsättningarna för att ta till sig ny kunskap och lämna ”föråldrad” kunskap.

Vägval för socialtjänsten

Figur 1. Kunskapsutveckling – ett samspel

Figur 1. Beskrivning av samspelet mellan nationell, regional och lokal nivå avseende implementering och kunskapsutveckling. I systemet är alla delar likvärdigt beroende av varandra för att utveckla en god kvalitet i socialtjänsten.

För den evidensbaserade praktiken har det också stor betydelse hur högskolor och universitet tar sig an den tredje uppgiften. Det har funnits många idéer om hur man kan stärka kopplingen mellan forskning och praktik. Vart tog förslagen om socialtjänstuniversitet, kliniska lektorat och kommundoktorander vägen? För att kunna värdera det lokala, nyskapande arbetet behöver kommunerna utvärderingsresurser och kompetens. Klarar de mindre kommunerna av det eller kan regionala utvecklingscentra svara mot det behovet? Det räcker dock inte med att veta vad som är verksamt och effektivt, kunskapen måste också tillämpas. De anställda måste få möjlighet att delta i läroprocesser där kvalitetssäkrad kunskap tillämpas, ny kunskap systematiseras och arbetets resultat och effekter följs upp på ett strukturerat sätt. Socialtjänsten tar ofta sikte på att lösa konkreta uppgifter, här och nu. Därför behöver det avsättas tid för reflektion, värdering och omprövning.

Vägval för socialtjänsten

Den snabba kunskapsutvecklingen ställer krav på utformning och innehåll i grundutbildning, fortbildning och kompetensutveckling. Utvecklingen inom IT-området och resultaten av pedagogisk forskning om lärande på arbetsplatser måste tas tillvara för att utveckla virtuella lärandemiljöer som komplement till traditionella former för lärande. Det kan till exempel vara läroplattformar, webbaserade kurser och olika metoder för distansutbildningar. Egna anteckningar:

”Utan tvivel är man inte riktigt klok.” Tage Danielsson

Vägval för socialtjänsten

Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Det finns en stark tendens till att kompetensen hos utrikes födda inte tas tillvara. Behovet av en ändamålsenlig kompetensmatchning växer. Fyrtiotalistgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl kunna kompenseras av att babyboomgenerationen född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder. Men det kan uppstå problem om den ratar eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. Ett annat stort problem, med koppling till kunskapssamhället och polariseringen i samhället, är att allt fler människor inte ses som anställningsbara. Tröskeln för att få ett arbete har höjts, samtidigt som fler människor har problem med att leva upp till de krav som ställs. Antalet enklare inskolningsjobb har minskat. Antalet ungdomar som inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg har ökat och många ungdomar, speciellt unga kvinnor, har psykiska problem under den period då de ska utbilda sig eller etablera sig på arbetsmarknaden. FAKTA I befolkningen besväras 26 procent av kvinnorna och 14 procent av männen av ängslan, oro och ångest. Ett flertal undersökningar visar på att den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat de senaste två decennierna. De största ökningarna har skett bland kvinnor, i synnerhet bland unga kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Lägesrapport 2010 Av landets 20-åringar hade endast 72 procent ett slutbetyg från gymnasieskolan år 2008. Det är en minskning med cirka tre procentenheter jämfört med slutet av 1990talet. Källa: Skolverket Kvinnorna dominerar bland antalet examinerade personer från högskolan. Sedan mitten av 2000-talet har andelen kvinnor uppgått till två tredjedelar av antalet examinerade personer i högskolan under ett läsår. En orsak är till exempel den höga andelen kvinnor på vårdutbildningar. Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 2012 1997 var andelen av befolkningen i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning tre år eller längre 13 procent för både män och kvinnor. 2010 var den 24 procent för befolkningen i sin helhet och uppdelat per kön 27 procent för kvinnor och 20 procent för män. Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 2012

Vägval för socialtjänsten

Utmaningar för socialtjänsten Människors delaktighet i samhällslivet genom arbete är en av de största utmaningarna för samhället och för socialtjänsten. Det handlar om att ta tillvara kompetensen hos de grupper som nu har särskilt svårt att etablera sig; invandrare, personer med funktionsnedsättning och människor som lever i ett socialt utanförskap. Ofta är det attityder på arbetsmarknaden som utgör ett hinder, till exempel när det gäller språkkunskaper. Här har socialtjänsten en utmaning, både som arbetsgivare och i sitt samhällsuppdrag. Hur ska en person kunna stanna kvar på arbetsmarknaden? Var ska anpassningen ske, på arbetsplatserna eller hos individen själv? Hur flexibel kan man vara? Vilken roll kommer socialt företagande att ha? För de personer som behöver samhällets stöd är huvudmännens ansvar och organisation betydelsefull. Vilka erfarenheter finns av samordning mellan olika huvudmän och av utebliven samordning? Ungdomar är en grupp som är särskilt utsatt på arbetsmarknaden och som löper risk för tidig utslagning om de inte får stöd till att etablera sig. Det gäller att hitta rätt för varje person och få människor att känna att de gör saker som är bra för någon annan. Kommer brist på efterfrågad arbetskraft att leda till innovation och produktivitetsutveckling inom den offentliga sektorn? Kommer lönerna att öka kraftigt i de yrken där problem att få tag på rätt kompetens är störst? Kommer en föryngring inom den kommunala sektorn att göra kommunala arbeten mer attraktiva för ungdomar? Jämför till exempel med den offentliga sektorns popularitet bland ungdomar på 1970-talet. Egna anteckningar:

”Där alla tänker lika, tänks det inte så mycket.” Voltaire

Vägval för socialtjänsten

Stora behov uppkommer samtidigt Flera parallella grupper har betydelse för hur samhällets ekonomi och arbetsmarknad utvecklas. Fyrtiotalistgenerationen är inte den enda stora ålderspuckeln i Sverige. En stor grupp är födda mellan 1965 och 1974, en babyboom inträffade i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och nativiteten har under de senaste fem åren varit förhållandevis hög. Att fyrtiotalisterna nu är i pensionsåldern och om tio till tjugo år börjar bli vårdkrävande är ett välkänt faktum, men även andra demografiska aspekter har betydelse för hur samhällets ekonomi och arbetsmarknad utvecklas. Dagens tonåringar är mer traditionella och målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Om denna trend ökar samtidigt som arbetsmarknaden för unga vuxna förbättras kommer tonåringarna att bilda familj och skaffa barn förhållandevis tidigt i livet. Dagens tonåringar och unga vuxna kommer då att få barn ungefär samtidigt runt år 2020 och nativiteten kommer under en period att bli mycket hög. År 2020 har vi en åldrande fyrtiotalistgeneration, många unga människor i barnafödande åldrar och en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Sammantaget kommer denna utveckling att utsätta välfärdssystemet för ett stort tryck runt år 2020. FAKTA Andelen yngre pensionärer (65-79 år) kommer att öka från 13,2 till 15,4 procent fram till år 2020, det vill säga en ökning med 17 procent. Andelen vårdkrävande äldre pensionärer (80– år) kommer att börja öka först efter år 2020. År 2020 förväntas det vara 16 procent fler elever i grundskolan (7-15 år) och 17 procent fler kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27-35 år) än år 2010. Källa: SCB Kostnaderna för vård och omsorg av demenssjuka uppskattades till cirka 50 miljarder kronor år 2005. Om man antar att den informella omsorgen skulle ersättas med avlönad personal uppgår kostnaderna till cirka 90 miljarder kronor. År 2030 beräknas vi ha 200 000 demenssjuka i Sverige att jämföra med 148 000, vilket var det beräknade antalet år 2008. Källa: Socialstyrelsen, Kartläggning av resurser för vård och omsorg vid demenssjukdom, november 2009

Vägval för socialtjänsten

Utmaningar för socialtjänsten När allt fler behöver socialtjänstens stöd krävs politiska prioriteringar. Kommer olika grupper att ställas mot varandra? Hur prioriterar man mellan behov av barnomsorg och äldreomsorg? Vilken kommer statens roll att vara när det gäller prioriteringar? Var går gränsen för vad människor kan förvänta sig av kommunal service? Vilken service, omsorg och vård kan de förvänta sig i det egna hemmet i glesbygden? Kommer valet att bo kvar hemma att finnas kvar för dem som blir beroende av omfattande stöd i glesbygd? Leder det ökande resurstrycket som det offentligt finansierade välfärdssystemet står inför till skattehöjningar och/eller nedskärningar? Öppnar utvecklingen för privata försäkringslösningar? Finns det andra alternativ, till exempel ökade skatteintäkter och lägre pensionsutbetalningar genom en högre pensionsålder? Egna anteckningar:

”Trassla inte till saken genom att komma dragande med fakta.” Groucho Marx

Vägval för socialtjänsten

En ökad rörlighet och storstadens dragningskraft Människor har blivit allt rörligare och lever numera sina liv på flera platser. De pendlar och kan välja bostadsort utifrån andra motiv än arbete. Det är inte ovanligt att någon i familjen veckopendlar. Fler ungdomar utbildar sig och flyttar till högskole-, universitets- eller storstäder (den främsta orsaken till urbaniseringen), och fler bor och arbetar utomlands under kortare perioder i sitt liv. Med kunskaps- och tjänstesamhället har det också blivit vanligare med såväl korta som långa resor i jobbet, och människor reser också allt mer och allt längre bort under sin fritid. Däremot har det inte blivit vanligare att människor i vuxen ålder flyttar inom Sverige. Regionförstoring har blivit en av de viktigaste förutsättningarna för tillväxt för kommuner som ligger i eller nära en större regional arbetsmarknadsregion. Arbetspendlingen har ökat markant sedan början av 1990talet och i dag pendlar nästan en tredjedel av de förvärvsaktiva. Ökningen är en konsekvens av förbättrad infrastruktur, ett periodvis ökat antal arbetslösa som tvingas till pendling och att det har blivit socialt accepterat att pendla allt längre sträckor. Trots ökade insatser och en ökad allmän medvetenhet om pendlingens positiva effekter på den ekonomiska utvecklingen har ökningstakten minskat under 2000-talet. Människor har visserligen successivt accepterat allt längre pendlingstider för att kunna kombinera arbete med bra boende, men frågan är om gränsen börjar bli nådd för vad människor kan acceptera som rimliga pendlingstider. Kommer verkligen investeringar i infrastrukturen att öka pendlingen i samma takt som tidigare? Under åren framemot år 2020 är det möjligt att rörligheten kommer att minska i Sverige. Det har koppling till både klimatförändringar, värderingsförändringar och ny teknik. Många jobbresor kommer att ersättas med videokonferenser, fler kommer att kunna arbeta hemma och vissa typer av nöjesresande kommer av miljöskäl sannolikt att minska, till exempel weekendresor med flyg till storstäder. Dessutom verkar dagens tonåringar vara mindre intresserade av att resa än tidigare generationer. I dag bor det fler i städer än på landsbygden. Landsbygden tappar de unga och storstadsregionerna får växtvärk. Små kommuner har en åldrande befolkning. För att locka till sig unga blir det allt viktigare för dem att lyfta fram det genuina med kommunen och att kommunen i något avseende är unik.

Vägval för socialtjänsten

FAKTA

Pendlingen har ökat från knappt 26 procent år 1993 till 32 procent år 2007. Källa: SKL, Pendlare utan gränser?, 2009 Flyttintensiteten för unga vuxna i åldern 20-29 år har ökat från cirka sex procent i början av 1990-talet till cirka tio procent i slutet av 00-talet, det vill säga varje år flyttar tio procent av befolkningen i denna åldersgrupp till en annan kommun. I övriga åldersgrupper har flyttintensiteten legat konstant på en till två procent över tiden. Källa: Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008, Flyttning och pendling i Sverige

Utmaningar för socialtjänsten Invånarnas rörlighet medför olika svårigheter för olika kommuner. Utflyttningskommunerna får sviktande skatteunderlag medan inflyttningskommunerna får svårt att bygga ut sin service tillräckligt snabbt. Kommer det finnas utrymme för att göra investeringar som ökar kommunens attraktivitet, till exempel arenabyggen? Finns det behov av kommunsammanslagningar för att öka kommunernas bärkraft? Eller är nya organisationslösningar för det offentliga uppdraget ett alternativ för glesbygden? Kan kommunerna samverka för gemensamma lösningar? Traditionellt har kommunerna arbetat för att öka antalet arbetstillfällen. Nu blir det allt viktigare att ta fram attraktiva boendemiljöer, service och bra pendlingsmöjligheter. Dock kan det medföra en risk för en ökad segregering av befolkningen om vissa kommuner anses ha attraktivare boendeområden. Socialtjänsten spelar därför en viktig roll i samhällsplaneringen. Det finns en stor utmaning för mindre kommuner med en åldrande befolkning att upprätthålla en god service för de äldre liksom att ta tillvara den nya trenden hos unga att vilja bo kvar och i mindre utsträckning söka sig till storstäder. Detta ställer stora krav på politiska prioriteringar. Vad är kommunens kärnverksamhet, vilken servicenivå måste upprätthållas och hur kan verksamheten effektiviseras? Behövs det en större flexibilitet i den kommunala organisationen? Det är svårt att i glesbygden kunna erbjuda samma nivå på vård och omsorg som i storstaden. Det finns exempel på att en kommun ”tvingats” delfinansiera ambulanssjukvård för att kunna behålla ambulansen på orten. Medborgarna kommer i framtiden att efterfråga alternativa och skräddarsydda lösningar. Om kraven på en ökad individualisering av kommunala tjänster ökar, hur påverkar detta likställighetsprincipen? Arbetskraftens rörlighet gör att människor bor längre ifrån sina anhöriga. Samtidigt blir även de äldre rörligare. Kommer det att innebära att de ska kunna få sina vård- och omsorgsinsatser i andra länder? Egna anteckningar:

”Man kan tänka betydligt längre bakåt än framåt.” Storm P. Vägval för socialtjänsten

Allt fler beslut fattas av andra – och av individen Den ökade globala sårbarheten och påverkan beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte har gjort tidigare. Det politiska beslutsfattandet flyttas både uppåt och nedåt. Frågan om den lokala självstyrelsens innehåll och kärna diskuteras alltmer. Det handlar om en ny politik på det nationella planet, och medvetna medborgare som ställer ökade krav på sina valmöjligheter och tjänstegarantier. Enskilda individer förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina egna val. Vårdval, tjänstegarantier och tillståndsgivning i stället för offentlig upphandling blir allt vanligare. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Allt från FN-konventioner, EU-regleringar och nationella reformer till lokala beslut säkrar befolkningens rättigheter, och särskilda enheter eller myndigheter skapas för granskning och tillsyn. En debatt om domstolarnas ökade betydelse syns på tidningarnas debattsidor. Till detta kan även kopplas att människor har en ökad känsla av otrygghet. Detta kan bero på flera saker, till exempel den globala sårbarheten, höga trösklar in på arbetsmarknaden, ökade möjligheter men också ett ökat ansvar för sitt eget liv. Dessutom framhäver vissa medier gärna ytterligheter vad gäller våld, olyckor, sjukdomar och människors moraliska tillkortakommanden. Mycket tyder på att trenden kommer att förstärkas. Genom överstatliga beslut måste samtliga politiska partier acceptera den rådande utvecklingen. Och med ökad tillgång till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgare. FAKTA Kommunerna påverkas, förutom av det nationella regelverket, även av omvärldens krav i form av EU-direktiv, FN-konventioner med mera. Som exempel kan tas EU:s arbetstidsdirektiv och FN:s barnkonvention. Vidare påverkas kommunerna av EU:s upphandlingsregler som i dag styr kommunernas upphandlingar i stor utsträckning. År 2008 hade ca 56 procent av kommunerna tjänstegarantier. Motsvarande siffra år 2003 var 15 procent. Källa: SCB

Vägval för socialtjänsten

Utmaningar för socialtjänsten De statliga styrmedlen har under senare år förstärkts inom socialtjänsten genom nationella riktlinjer, en tydligare tillsynsmyndighet, överenskommelser på nationell nivå etcetera. Var går gränsen för statens styrning i förhållande till den kommunala självstyrelsen? Är det möjligt att åstadkomma god och likvärdig vård och omsorg i hela landet genom statlig styrning? Hur ska kommunerna förhålla sig till en ökad statlig styrning? Genom möjligheten att göra egna val har individen fått ett större inflytande. Det har medfört att den kommunala verksamheten utsätts för konkurrens. De politiska nämnderna har därigenom minskat sitt inflytande. Blir valfrihet och rättighetstänk ett bra sätt för utsatta grupper att göra sin röst hörd, eller kommer det snarare att gynna andra grupper? Hur ska socialtjänsten kunna säkerställa kvalitet och rättssäkerhet för grupper som inte har resurser och/eller möjlighet att göra egna aktiva val? I Storbritannien sker inom barnavården en förskjutning mot ett mindre samhällsansvar genom att frivilliginsatserna ökar. I Sverige finns tendenser till att fler önskar ökade frivilliginsatser. Sverige påverkas av överstatliga beslut inom EU, men har också möjlighet att påverka. Kan Sveriges lagstiftning om barnaga få inflytande i övriga Europa? Egna anteckningar

”Som landshövding gör jag allt som är bäst för staten. Vad som är bäst för staten avgör jag själv.” Hjalmar Mehr

Vägval för socialtjänsten

Rätt underlag möjliggör enkla beslut I dag påverkas beslutsfattandet av forskning och utredningar och av attityd- och opinionsundersökningar samt positioneringar på den politiska kartan. Om politikerna, där det övervägande antalet är fritidspolitiker, ska lyckas i sina uppdrag behöver de underlag som ger överblick och visar på alternativ. Det är viktigt att kunna hantera komplexa samband. Statistik och matematiska modeller kompletterar och ersätter mänskliga bedömningar inom allt fler områden. Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data på gott och ont. Finanskraschen i USA är ett talande exempel på hur fel det kan gå om människor sätter för stor tillit till avancerade och svårförståeliga matematiska modeller. Å andra sidan har forskningen visat att den enskilda expertens bedömningar ofta kommer till korta i en jämförelse. Matematiska modeller används i dag inom så vitt skilda områden som aktiehandel, marknadssegmentering och kvalitetsbedömning av viner. Forskningen har visat att läkare som gör en bedömning av patienters hälsotillstånd utifrån ett antal specifika faktorer som bygger på statistiska underlag, har en större träffsäkerhet i diagnosen än läkare som gör en bedömning utifrån egna erfarenheter (samt känslor, normer och förväntningar).3 En annan sida av beslutsfattandet är att man i allt högre grad försöker skapa ett samhälle byggt på objektivitet och fastställda spelregler. Det innebär att man överger de mer problematiska och subjektiva diskussionerna om rättvisa och orättvisa och i stället talar om lika och olika, vilket är lättare att fastställa på ett objektivt sätt.4 Denna strävan efter objektivitet har bland annat fått ett flertal debattörer att ifrågasätta det kommunala självstyret. Detta har gjorts dels ur perspektivet att det inte blir lika för alla människor om de enskilda kommunerna själva bestämmer hur budgeten ska fördelas, dels som ett ideologiskt grundat argument för att kommuner och landsting främst ska fokusera på sin så kallade kärnverksamhet och i mindre grad avsätta budgetmedel för frågor som rör kommunens utveckling och attraktivitet. 3

Källor: Patric Andersson, docent i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm och Ian Ayres, Super Crunchers 4 Källa: Paradigmmäklarna, nyhetsbrev april 2009 Vägval för socialtjänsten

Utmaningar för socialtjänsten Det ställs allt större krav på evidens i de beslutsunderlag som presenteras för nämnder och politiker. Var går gränserna mellan det folkliga inflytandet, värderingar och evidens? Kan matematiska modeller ersätta mänskliga ställningstaganden? Finns det professioner inom socialtjänsten som har nytta av matematiska modeller för sitt beslutsfattande? Det kommer därför att behövas mer genomarbetade och ambitiösa underlag för politiska prioriteringar när resurserna ska räcka till allt fler. Som ett stöd finns nu Öppna jämförelser; nyckeltal och annan statistik som sammanställs på nationell nivå. Men finns det då en risk att statistik, öppna jämförelser, nyckeltal etcetera alltför mycket dominerar beslutsunderlagen på bekostnad av andra, mer kvalitativa insikter och förståelser? En utmaning är att öka kunskapen om värdet av förebyggande arbete, till exempel förebyggande hälsoarbete för äldre. De ”mjuka” värdena är väsentliga inom socialtjänstområdet. Det handlar om att få tillgång till det som döljer sig bakom statistik, indikatorer och modeller. Alla goda resultat kan inte uttryckas i tal och siffror. I dag saknas ofta analyser och konsekvensbeskrivningar. Mycket arbete krävs för att ge politikerna ett bra beslutsunderlag, som ger en förståelse för det som utförs inom organisationen och för att få en långsiktighet i beslutsfattandet. Egna anteckningar:

”Hjärnan är ett underbart organ. Den börjar arbeta i samma ögonblick som du vaknar på morgonen och slutar inte förrän du kommer till jobbet.” Robert Frost Vägval för socialtjänsten

Nya krav på ledarskapet Ledarskapet i kommuner och landsting står inför stora utmaningar. Av en chef krävs förmågan att utveckla den egna organisationen i takt med omvärldens utveckling och att leda förändringar i vardagen. En chef ska också kunna ta vara på personalens kreativitet och skapa tillit. Dessutom ska medborgaren alltid vara i fokus. I Sveriges kommuner och landsting finns det cirka sextiotusen chefer som ska leda verksamheterna. En chef är i dag verksam på en annan arena än tidigare. Det handlar inte längre bara om den egna organisationen, utan också om att samverka med privata utförare och andra huvudmän. Det ställer nya krav men kan också ge nya influenser. Vad innebär kundval, konkurrens och privatisering för ledarskapet? Hur påverkas effektiviteten, rättssäkerheten och demokratin? Och vad innebär det att leda en multiprofessionell organisation? Samverkan med andra huvudmän innebär också annorlunda krav när det gäller att leda gemensamma styr- och stödprocesser. Ledningsstrukturer och organisationskulturer behöver ofta moderniseras. Personalen måste få ökad användning av sin kompetens och möjlighet till en ömsesidig kunskapsöverföring mellan yngre och äldre medarbetare. Mentorskap, handledning och olika traineeprogram är inslag som blir allt vanligare i de kommunala verksamheterna. Strävan efter en evidensbaserad praktik ställer krav på kunskapsstyrning och aktualiserar vikten av systematiska uppföljningar av den egna verksamheten. Ledarskapet ska i dag vara strategiskt och betona utveckling, effektivitet och resultat. Chefen ska vara en förebild och kulturbärare och förstå och tolka framtiden och omvärlden. Att inneha en hög chefsposition som tjänsteman innebär också krav på att hantera gränssnittet gentemot politiken. Att vara förtroendevald är att vara en politisk ledare, och därför ställs motsvarande krav på politikerna även om plattformen är en annan. Det politiska ledarskapet har en central roll för välfärden och demokratin, och lyfts ständigt som en framgångsfaktor i olika mätningar och analyser. FAKTA Vanligtvis definieras ledarskap som ”ledarens förmåga att få medarbetarna att arbeta mot samma mål”. Det är en intern fokusering på ledarskapets innebörd. Men ledarskap är inte så ensidigt. Minst lika viktig är ledarens roll som chefsnavigatör av företaget genom omvärlden. (…) I praktiken är det också omvärldsbevakning som ledare kanske till största delen ägnar sig åt. Källa: Per Frankelius, Omvärldsanalys (2002)

Vägval för socialtjänsten

Utmaningar för socialtjänsten Ledarskapet står inför många utmaningar. Politikers och chefers ledning och styrning av verksamheterna behöver systematiseras. Krav på system för verksamhetsplanering, kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning ökar. Exempel på detta är de aktuella satsningarna på Ledningskraft, Leda för resultat och en förändring av SKL:s toppledarprogram. Samtidigt finns ofta en kortsiktighet i beslutsfattandet. Initiativen från kommunledningar, staten, SKL och så vidare är många och ofta dåligt samordnade. Första linjens chefer får ofta stå för prioriteringar och för att omsätta inriktningsbeslut. Det behövs också ett nära ledarskap, men det finns ibland inga förutsättningar för det, eftersom cheferna ofta har alltför många underställda. En ökad grad av systematisering och förmåga att agera både kortsiktigt och långsiktigt gör det möjligt för chefer att leda verksamheten. Dessutom behövs systematiserad kunskap som underlag för bedömning av behov inom olika områden. Det ger förutsättningar för att utveckla en lärande organisation. En stor utmaning är att locka unga personer att satsa på en chefskarriär inom socialtjänsten. Det behövs en medveten strategi för att förändra bilden av det kommunala som något grått och trist och i stället förmedla att kommuner och landsting erbjuder nödvändiga, viktiga och utvecklande arbetsuppgifter. Det faktum att en stor del av verksamheten är utlagd på alternativa utförare förändrar socialtjänstens styrning och ledning. Hur ska uppföljningen gå till och hur ska organisationen se ut? Det ökade antalet utförare kan ge utrymme för en större rörlighet bland brukarna och till ett erfarenhetsutbyte som stimulerar både offentliga och privata utförare. Egna anteckningar

”Jag vill inte ha ja-sägare omkring mig. Jag vill att varenda en skall säga sin mening, även om det kostar honom jobbet.” Samuel Goldwyn

Vägval för socialtjänsten

Här finns fakta om din kommun och ditt län/din region Kommunkompassen: www.stratsys.se/skl Kommun- och landstingsdatabasen: www.kolada.se Kunskapsguiden: www.kunskapsguiden.se Öppna jämförelser: www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser

Vägval för socialtjänsten

Egna anteckningar:

Vägval för socialtjänsten

Egna anteckningar:

Vägval för socialtjänsten

Vägval för socialtjänsten Underlag för omvärldsanalys Kraven är stora på kommunernas socialtjänst när det gäller anpassningen till en föränderlig omvärld. Behovet av att göra omvärldsanalyser växer och från flera håll har önskemål framförts om att det skulle vara bra om det fanns ett underlag som kan användas i de egna omvärldsanalyserna på lokal och regional nivå. Detta underlag för omvärldsanalys för socialtjänsten har tagits fram inom ett nationellt nätverk, som arbetar med att skapa regionala strukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet är en del av överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten.

Upplysningar om innehållet Per Albinsson, per.albinsson@skl.se, 0708-342 604 © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-814-3

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se