POLITIKER PER LÄN 2012
Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna?
1
2
Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Norrbotten. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Norrbotten? De allra flesta, 97 procent av de cirka 1 700 förtroendevalda i Norrbotten, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i både kommuner och landsting. Till exempel är gruppen utrikes födda relativt väl representerad, och andelen småbarnsföräldrar motsvarar gruppens andel av befolkningen. Nästan var tionde förtroendevald har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Norrbotten liksom i landet i sin helhet.
3
Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5 Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7 Högt valdeltagande i Norrbotten ...................................................................... 8 Norrbotten har 1 715 förtroendevalda … ............................................................. 9 … varav 97 procent är fritidspolitiker.................................................................... 9 Vilka är de förtroendevalda i Norrbottens kommuner?................................11 Flest kvinnor i Arjeplog, Gällivare och Haparanda ............................................. 11 Överkalix har störst andel unga ......................................................................... 12 Utrikes födda är väl representerade ................................................................... 12 Många är gifta .................................................................................................... 13 Jokkmokk har största andelen småbarnsföräldrar ............................................. 14 Kalix och Pajala har flest anställda i näringslivet ............................................... 14 Många är välutbildade ........................................................................................ 15 Vilka är de förtroendevalda i Norrbottens läns landsting? ..........................16 Könsfördelningen är jämn .................................................................................. 16 De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 16 Sammanfattning av de förtroendevalda i Norrbotten ...................................18 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten .........................................19 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 19 Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 20 Sammanfattande kommentarer - förtroende .................................................21
4
Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid.
Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år.
1
I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5
Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man
kvinna
Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel Procent 4
3
2
1
0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011
år 2007
år 2003
6
Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen.
Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland.
7
Högt valdeltagande i Norrbotten Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet är relativt högt i de flesta kommuner i Norrbotten liksom i Norrbottens läns landsting. Spridningen är dock stor och i några kommuner är det lägre valdeltagande än i landet som helhet. Det varierar från 61 procent i Haparanda, vilket är lägst bland rikets kommuner, till 86 procent i Piteå. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Kiruna har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. Överkalix har ingen skillnad mellan sina valdistrikt medan Arjeplog endast utgörs av ett valdistrikt. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Norrbottens läns landsting Hela riket kommunval Hela riket landstingsval
Valdeltagande 77 83 85 79 61 80 82 81 84 79 86 83 82 77 82 82 81
Differens 21 16 22 23 7 11 26 20 4 19 9 0 12
8
Norrbotten har 1 715 förtroendevalda … Det finns 1 536 kommun- och 179 landstingspolitiker i Norrbotten. Det går i genomsnitt 162 invånare på varje kommunpolitiker vilket ger fler förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. I flera kommuner är det betydligt fler politiker per invånare än i genomsnittskommunen. Den högsta andelen har de mindre kommunerna Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och Övertorneå där cirka var 50:e invånare är politiker. I folkrikare kommuner som Luleå och Piteå är andelen lägre. I Norrbottens läns landsting är det av naturliga skäl betydligt färre förtroendevalda per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Norrbottens läns landsting Hela riket (kommuner) Hela riket (landsting)
Antal förtroendevalda 70 77 143 98 83 96 118 119 251 73 170 75 74 89 1 536 179 38 012 4 579
Invånare per förtroendevald 45 85 192 188 121 54 142 193 296 86 241 111 49 54 162 1 389 186 1 838
… varav 97 procent är fritidspolitiker Totalt 42 personer i kommunerna och åtta i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (tre procent). Det betyder att av de 1 715 förtroendevalda är det 1 665 (97 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten.
9
Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Norrbottens läns landsting
Heltid 1 1 1 1 1 1 3 1 12 1 2 1 1 1
Deltid 0 0 3 0 2 0 2 0 5 0 2 0 0 0
28 5
14 3
Fritid 69 76 139 97 80 95 113 118 234 72 166 74 73 88 1 494 171
10
Vilka är de förtroendevalda i Norrbottens kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Norrbottens kommuner den genomsnittliga, även om det förstås varierar mellan kommunerna.
Flest kvinnor i Arjeplog, Gällivare och Haparanda Kommunerna i Norrbotten har en något jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än övriga kommuner även om män är överrepresenterade i de flesta. Undantagen är Arjeplog, Gällivare och Haparanda där kvinnorna utgör majoritet. Jämnast könsfördelning har Gällivare, Haparanda och Jokkmokk. I Arvidsjaur har andelen kvinnor ökat med 11 procentenheter sedan undersökningen 2007. Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Män 47 55 60 49 49 51 58 56 56 64 56 56 59 60 56 57
Kvinnor 53 45 40 51 51 49 42 44 44 36 44 44 41 40 44 43
Jmf 2007 kvinnor 5 11 1 6 3 2 3 0 -2 -10 1 -4 -5 3 0 1
11
Överkalix har störst andel unga Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade. Överkalix går dock mot strömmen och har samma andel unga förtroendevalda som befolkningen i övrigt. Även personer över 65 år är underrepresenterade även om glappet har minskat sedan 2007 års undersökning. Haparanda har den högsta andelen äldre förtroendevalda och är den enda kommunen där äldre är överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun
18-29 år Valda
Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Befolkn
30-49 år Valda
50-64 år
65 år -
Befolkn
Valda
Befolkn
Valda
Befolkn
4 1 2 5 2 9 6 11 12 4 11 3 14 6
17 16 17 17 16 15 14 18 21 12 18 16 14 14
37 38 25 17 23 42 35 28 36 22 30 39 30 38
26 27 30 29 27 26 28 32 32 21 31 28 22 23
30 38 50 52 46 32 41 40 35 52 40 37 41 44
27 25 27 27 30 29 27 26 24 29 26 26 28 31
29 23 22 26 29 17 18 22 18 22 19 21 16 12
30 32 26 28 28 29 30 24 22 37 25 30 36 33
7 8
18 20
31 32
30 33
41 37
26 24
20 23
26 23
Utrikes födda är väl representerade Utrikes födda motsvarar relativt väl gruppens storlek i befolkningen. Arvidsjaur, Boden, Kalix och Piteå har högre eller samma andel utrikes födda som befolkningen. Haparanda har dock högst andel med nästan var tredje förtroendevald född i ett annat land.
12
Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Förtroendevalda 6 5 9 2 27 3 12 4 6 5 5 0 0 10 7 9
Befolkningen 8 5 7 7 46 7 10 10 10 13 5 6 7 26 10 17
Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Norrbotten liksom i övriga landet. I Övertorneå är till exempel 74 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 47 procent. Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Förtroendevalda 61 60 62 56 59 46 65 61 50 47 55 64 55 74
Befolkningen 40 41 42 36 39 38 44 40 39 41 45 45 41 47
57 60
41 43
13
Jokkmokk har största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är väl representerade i kommunerna. Knappt var tionde förtroendevald har barn under 6 år vilket motsvarar denna grupps andel av befolkningen. I Arjeplog, Jokkmokk och Övertorneå är småbarnsföräldrarna mycket väl representerade med Jokkmokk i topp. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Förtroendevalda 13 5 5 4 4 18 10 11 11 5 8 4 8 13
Befolkningen 7 9 9 8 9 7 9 10 11 7 10 8 7 7
9 10
9 11
Kalix och Pajala har flest anställda i näringslivet De förtroendevalda arbetar inom olika sektorer. I Norrbotten är det en större andel som arbetar i den offentliga sektorn än i landet som helhet. I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade. Arjeplog har den största andelen politiker med anställning i den kommunala sektorn medan hälften av politikerna i Pajala är verksamma i den privata sektorn.
14
Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Statlig 15 18 16 14 7 16 13 23 21 9 11 18 6 8
Kommun 56 40 39 48 53 35 32 30 36 34 36 39 45 44
Landsting 0 2 18 6 0 2 4 1 6 4 5 4 2 5
Privat 29 32 24 25 37 37 49 39 35 51 47 31 47 42
Kommunalt bolag 0 8 2 8 2 10 1 7 2 2 1 8 0 2
15 10
39 35
5 6
38 47
4 2
Många är välutbildade I samtliga kommuner i Norrbotten liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Haparanda är ett tydligt exempel på detta. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Alla kommuner i Norrbotten Hela riket
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Valda 13 5 6 12 2 9 8 12 7 11 9 11 5 3
Befolkning 22 19 18 19 25 21 19 18 14 20 15 19 22 18
Valda 57 51 41 42 48 50 49 45 37 41 42 47 68 53
Befolkning 58 60 51 61 57 56 58 58 48 61 57 63 60 61
Valda 30 44 53 46 49 41 42 43 56 48 49 43 27 44
Befolkning 21 21 31 20 18 24 23 24 38 19 28 18 18 21
8 10
17 19
46 40
55 47
46 50
29 34
15
Vilka är de förtroendevalda i Norrbottens läns landsting? I Norrbottens läns landsting finns det 179 förtroendevalda varav fem är heltidsengagerade, tre är deltidsengagerade och 171 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 82 procent är något högre än i landet som helhet.
Könsfördelningen är jämn Landstinget är något bättre på jämställdhet bland de förtroendevalda än länets kommuner. Däremot har landstingspolitiken svårt att engagera unga och äldre, medan andelen utrikes födda är högre än sin andel av befolkningen. Gifta dominerar, men småbarnsföräldrarna är underrepresenterade bland landstingspolitikerna. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön
Män 53
Ålder
-29 år Valda 4
Kvinnor 47 30-49 år
Befolkn Valda 18 30
Befolkn 30
50-64 år Valda 42
Utrikes födda
Förtroendevalda 13
Befolkningen 10
Gifta
Förtroendevalda 54
Befolkningen 41
Förtroendevalda 4
Befolkningen 9
Småbarnsföräldrar
Befolkn 26
65 årValda 23
Befolkn 26
De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. Relativt många är anställda i den offentliga sektorn även om drygt var tredje arbetar i den privata.
16
Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.
Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning
Utbildningsnivå
Statlig
Kommun
Landsting
Privat
Kommunalt bolag
14
35
12
33
6
Förgymnasial Valda 5
Befolkn 17
Gymnasial Valda 36
Befolkn 55
Eftergymnasial Valda 59
Befolkn 29
17
Sammanfattning av de förtroendevalda i Norrbotten Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Norrbotten är de förtroendevalda 1 536 till antalet och i landstinget 179. Av alla dessa är 97 procent fritidspolitiker och bara tre procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel är utrikes födda väl representerade och till och med överrepresenterade bland landstingets förtroendevalda. Andelen småbarnsföräldrar motsvarar gruppens andel av befolkningen i kommunerna. Knappt var tionde förtroendevald i Norrbottens kommuner har barn under 6 år. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 162 medborgare i Norrbotten och en landstingspolitiker på 1 389 invånare, vilket är en högre andel politiker per invånare än i landet i övrigt på såväl kommun- som landstingsnivå. Siffrorna kan även jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning.
18
Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna.
Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent)
Kommun
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Inte särskilt nöjd
Inte alls nöjd
10
59
24
7
2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Kommun
8
Ganska bra 46
Varken bra eller dåligt 36
Ganska dåligt
Mycket dåligt
8
2
3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)
Kommun
Mycket stort
Ganska stort
Varken eller
Ganska litet
Mycket litet
2
20
51
20
7
2
SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 19
Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Norrbotten har sedan 2010 sju av fjorton kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Norrbotten liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 143 Hur nöjd är du med …
Boden (2011) Gällivare (2011) Haparanda (2011) Jokkmokk (2011) Luleå (2011) Piteå (2011) Överkalix (2011) Hela riket (2011)
… din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 7,0 6,3 6,6 7,2 7,4 7,6 6,9 6,9
… hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 5,9 5,5 6,1 5,9 6,6 6,7 6,3 6,0
… den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? 4,5 4,4 4,8 4,8 5,2 5,4 4,8 4,8
Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med…
Boden (2011) Gällivare (2011) Haparanda (2011) Jokkmokk (2011) Luleå (2011) Piteå (2011) Överkalix (2011) Hela riket (2011)
3
… hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 4,4 4,1 4,6 5,2 5,3 5,0 4,9 4,7
… hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 5,0 4,7 5,5 5,8 6,1 6,0 5,5 5,5
Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 20
Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Norrbottens län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5
4
SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 5
21
Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Norrbotten. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Norrbotten? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.
Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-862-4
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-862-4
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se