POLITIKER PER LÄN 2012
Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna?
1
2
Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Värmland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Värmland? De allra flesta, 97 procent av de cirka 1 800 förtroendevalda i Värmland, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel är gruppen utrikes födda relativt väl representerad, och andelen småbarnsföräldrar motsvarar gruppens andel av befolkningen. Var tionde kommunpolitiker har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Värmland liksom i landet i sin helhet.
3
Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5 Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7 Högt valdeltagande i Värmland ......................................................................... 8 Värmland har 1 801 förtroendevalda … ............................................................... 9 … varav 97 procent är fritidspolitiker.................................................................... 9 Vilka är de förtroendevalda i Värmlands kommuner? ..................................11 Kristinehamn, Munkfors och Säffle har den jämnaste könsfördelningen ........... 11 Karlstad har flest unga ....................................................................................... 12 Utrikes födda är relativt väl representerade ....................................................... 12 Många är gifta .................................................................................................... 13 Munkfors har största andelen småbarnsföräldrar .............................................. 14 Årjäng har flest anställda i näringslivet............................................................... 14 Många är välutbildade ........................................................................................ 15 Vilka är de förtroendevalda i Landstinget i Värmland? ................................16 Kvinnor är i majoritet .......................................................................................... 16 De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 17 Sammanfattning av de förtroendevalda i Värmland .....................................18 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten .........................................19 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 19 Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 20 Sammanfattande kommentarer - förtroende .................................................21
4
Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid.
Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år.
1
I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5
Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man
kvinna
Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel Procent 4
3
2
1
0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011
år 2007
år 2003
6
Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen.
Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland.
7
Högt valdeltagande i Värmland Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet i kommun- och landstingsvalet ligger på en relativt hög nivå i länet som helhet, men det finns ganska stora variationer kommunerna emellan. Det varierar från 67 procent i Eda till 87 procent på Hammarö. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Karlstad har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. Minst skillnad mellan valdistrikten har Storfors. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands läns landsting Hela riket kommunalvalet Hela riket landstingsvalet
Valdeltagande 78 67 79 85 79 80 87 84 83 82 81 81 81 79 77 70 80 82 81
Differens 21 18 8 15 9 7 15 25 8 12 6 2 7 11 24 18
8
Värmland har 1 801 förtroendevalda … Det finns 1 594 kommun- och 207 landstingspolitiker i Värmland. Det går i genomsnitt 171 invånare på varje kommunpolitiker vilket är något fler förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. I flertalet värmländska kommuner är det betydligt fler politiker per invånare än i genomsnittskommunen. Den största andelen har Munkfors där det går 52 invånare på en politiker. I folkrikare kommuner som Karlstad och Arvika är det en mindre andel politiker per invånare. I Landstinget i Värmland är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Värmlands läns landsting Hela riket (kommuner) Hela riket (landsting)
Antal förtroendevalda 108 84 82 90 66 81 87 221 95 116 73 55 109 116 97 114 1 594 207 38 012 4 579
Invånare per förtroendevald 241 101 129 125 138 154 172 388 123 205 52 78 122 134 128 86 171 1 320 186 1 838
… varav 97 procent är fritidspolitiker Totalt 39 personer i kommunerna och 10 i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (tre procent). Det betyder att av de 1 801 förtroendevalda är det 1 752 (97 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten.
9
Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Värmlands läns landsting
Heltid 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 17
Deltid 3 0 0 2 0 0 0 6 1 6 0 0 2 1 1 0 22
Fritid 104 83 81 87 65 80 86 213 93 109 72 54 106 114 95 113 1 555
5
5
197
10
Vilka är de förtroendevalda i Värmlands kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Värmlands kommuner den genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna.
Kristinehamn, Munkfors och Säffle har den jämnaste könsfördelningen Värmlands kommuner har en något ojämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än riket som helhet. Män är överrepresenterade i samtliga kommuner utom i Munkfors. Där har kvinnorna ökat med åtta procentenheter sedan undersökningen 2007. Kristinehamn, Munkfors och Säffle har den jämnaste könsfördelningen. Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
Män 63 67 59 54 55 57 62 56 60 53 49 62 58 53 56 61 58 57
Kvinnor 37 33 41 46 45 43 38 44 40 47 51 38 42 47 44 39 42 43
Jmf 2007 kvinnor 1 -6 -1 3 1 3 -2 -3 -1 1 8 3 0 4 -2 -2 0 1 11
Karlstad har flest unga Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade. Några kommuner i Värmland har dock en relativt hög andel unga och i Karlstad, som är det tydligaste exemplet på detta, är nästan var femte förtroendevald under 30 år. Till skillnad från riket i övrigt är även personer över 65 år något underrepresenterade. Flera kommuner går dock mot strömmen, och där är personer över 65 år väl representerade bland de förtroendevalda. Den största andelen äldre förtroendevalda finns i Filipstad. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
18-29 år Valda Befolkn 7 17 5 15 10 15 6 16 6 16 6 14 9 14 18 23 2 16 5 16 8 15 4 14 7 16 3 15 2 15 8 16 7 8
18 20
30-49 år Valda Befolkn 29 29 25 29 17 26 40 33 30 29 27 26 28 37 33 31 29 32 20 29 42 27 27 28 28 30 34 28 24 27 44 30 30 32
30 33
50-64 år Valda Befolkn 35 26 50 27 38 27 33 25 39 27 37 27 33 27 29 23 45 27 46 26 12 23 45 29 50 26 31 26 49 26 29 26 37 37
25 24
65 år Valda Befolkn 29 28 20 29 35 32 21 26 24 28 30 33 30 22 20 23 23 25 29 29 37 34 24 29 15 28 32 31 25 32 19 28 25 23
27 23
Utrikes födda är relativt väl representerade Kommunerna i Värmland har en förhållandevis hög andel förtroendevalda som är utrikes födda. Det finns naturligtvis variationer kommunerna emellan, men i flera kommuner är utrikes födda väl representerade. I Grums, Munkfors och Storfors är minst var tionde förtroendevald född i ett annat land.
12
Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
Förtroendevalda 7 6 5 7 11 2 7 6 5 5 10 13 6 4 9 7 7 9
Befolkningen 11 26 10 7 9 9 7 11 7 10 8 16 6 8 10 19 11 17
Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Värmland liksom i övriga landet. I Storfors är till exempel 73 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 45 procent. Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
Förtroendevalda 60 61 50 68 59 62 63 44 63 61 53 73 56 61 47 61
Befolkningen 40 41 38 47 42 43 48 38 45 42 36 45 39 44 34 43
58 60
41 43
13
Munkfors har största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är väl representerade i kommunerna. Var tionde förtroendevald har barn under 6 år vilket motsvarar denna grupps andel i befolkningen. I främst Munkfors men även i Arvika, Forshaga, Hagfors, Kil, Storfors och Säffle finns till och med en viss överrepresentation av småbarnsföräldrar. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
Förtroendevalda 13 7 5 12 8 14 11 10 12 5 18 13 6 12 6 6
Befolkningen 10 9 8 11 10 7 14 10 11 9 8 9 9 9 8 9
10 10
10 11
Årjäng har flest anställda i näringslivet De förtroendevalda i Värmland arbetar inom olika sektorer. Nära hälften är verksamma i den privata sektorn och länets andel är något högre än i landet som helhet. Variationerna är relativt stora kommunerna emellan. I Årjäng arbetar exempelvis över 70 procent i den privata sektorn medan 49 procent i Hagfors arbetar i den kommunala sektorn.
14
Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
Statlig 7 10 9 10 13 4 11 16 11 3 3 8 13 5 10 4
Kommun 32 44 47 40 38 49 41 32 31 40 37 41 29 45 44 21
Landsting 10 2 0 0 3 0 6 6 2 5 0 0 6 5 5 3
Privat 49 42 44 48 48 45 41 43 54 50 55 49 48 44 40 70
Kommunalt bolag 2 2 0 2 0 2 2 3 2 2 5 3 4 2 2 1
9 10
37 35
4 6
48 47
2 2
Många är välutbildade I samtliga kommuner i Värmland liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Alla kommuner i Värmland Hela riket
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Valda 10 19 21 6 11 15 8 9 9 5 25 5 15 13 7 18
Befolkning 20 29 29 21 27 24 15 15 20 22 25 26 21 22 23 25
Valda 49 46 39 50 39 47 33 28 38 43 56 58 50 36 61 53
Befolkning 54 54 55 55 57 59 48 46 55 54 60 57 56 57 58 58
Valda 41 35 40 44 50 38 59 64 53 52 19 36 35 51 32 29
Befolkning 25 17 17 24 17 17 38 39 25 25 16 18 23 22 19 17
12 10
20 19
44 40
52 47
44 50
28 34
15
Vilka är de förtroendevalda i Landstinget i Värmland? I Landstinget i Värmland finns det 207 förtroendevalda varav fem är heltidsengagerade, fem är deltidsengagerade och 197 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 80 procent är högt liksom i landet som helhet.
Kvinnor är i majoritet Landstinget i Värmland är något mera jämställt än länets kommuner bland de förtroendevalda. Dessutom är kvinnorna i majoritet till skillnad från såväl länets kommuner som riksgenomsnittet i övriga landsting. Åldersfördelningen följer i stort sett samma mönster som landet som helhet. Landstingspolitiken har framför allt svårt att engagera unga och äldre som förtroendevalda. Däremot är gruppen utrikes födda bättre representerad än i övriga landet medan småbarnsföräldrar är något underrepresenterade i landstingspolitiken. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön
Män 46
Ålder
-29 år Valda 4
Kvinnor 54 30-49 år
Befolkn Valda 18 27
Befolkn 30
50-64 år Valda 45
Utrikes födda
Förtroendevalda 7
Befolkningen 11
Gifta
Förtroendevalda 60
Befolkningen 41
Förtroendevalda 6
Befolkningen 10
Småbarnsföräldrar
Befolkn 25
65 årValda 24
Befolkn 27
16
De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. De flesta är anställda i den offentliga sektorn men drygt var tredje arbetar i den privata. Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.
Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning
Utbildningsnivå
Statlig
Kommun
Landsting
Privat
Kommunalt bolag
9
44
7
37
2
Förgymnasial Valda 8
Befolkn 20
Gymnasial Valda 33
Befolkn 52
Eftergymnasial Valda 59
Befolkn 28
17
Sammanfattning av de förtroendevalda i Värmland Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Värmland är de förtroendevalda 1 594 till antalet och i landstinget 207. Av alla dessa är 97 procent fritidspolitiker och bara tre procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel är gruppen utrikes födda relativt väl representerad, och andelen småbarnsföräldrar motsvarar gruppens andel av befolkningen. Var tionde kommunpolitiker har barn under 6 år. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 171 medborgare i Värmland och en landstingspolitiker på 1 320 invånare, vilket är en större andel politiker per invånare än i landet i övrigt på såväl kommun- som landstingsnivå. Siffrorna kan jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning.
18
Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna.
Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent)
Kommun
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Inte särskilt nöjd
Inte alls nöjd
10
59
24
7
2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Kommun
8
Ganska bra 46
Varken bra eller dåligt 36
Ganska dåligt
Mycket dåligt
8
2
3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)
Kommun
Mycket stort
Ganska stort
Varken eller
Ganska litet
Mycket litet
2
20
51
20
7
2
SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 19
Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Värmland har sedan 2010 tio av sexton kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Värmland liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 143 Hur nöjd är du med … … din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Arvika (2011) 7,2 Eda (2012) 6,3 Hammarö (2011) 7,8 Karlstad (2012) 7,8 Kil (2010) 7,3 Kristinehamn (2010) 7,0 Storfors (2011) 6,1 Sunne (2012) 7,5 Säffle (2011) 6,6 Torsby (2011) 6,6 Hela riket (2011) 6,9
… hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 6,7 5,3 6,2 6,8 6,0 6,3 5,5 6,5 5,9 5,9 6,0
… den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? 5,2 4,5 5,0 5,2 5,1 5,1 4,7 5,2 4,7 4,9 4,8
Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med… … hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? Arvika (2011) Eda (2012) Hammarö (2011) Karlstad (2012) Kil (2010) Kristinehamn (2010) Storfors (2011) Sunne (2012) Säffle (2011) Torsby (2011) Hela riket (2011)
3
… hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa?
5,1 4,3 4,8 5,3 5,1 4,9 4,7 5,1 4,7 4,7 4,7
6,0 4,9 5,6 6,0 5,6 5,9 5,6 6,2 5,4 5,6 5,5
Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 20
Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Värmlands län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5
4
SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 5
21
Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Värmland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Värmland? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.
Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-867-9
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-867-9
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se