7164-926-3

P책 g책ng inom EU v책ren 2013

P책 g책ng inom EU v책ren 2013

Upplysningar om innehållet: Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34 Kristin Ivarsson, kristin.ivarsson@skl.se, +32 2 549 08 63 © Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: 978-91-7164-926-3 Omslag: European Union 2012 – European Parliament Produktion: ETC Kommunikation Tryck: LTAB, mars 2013

Förord I På gång inom EU hittar du information om det senaste som har hänt inom EU:s institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner i Sverige.

Vårens arbete i EU präglas även fortsättningsvis av den ekonomiska krisen och dess efterspel. Trots ansträngningar att lösa skuldkrisen i flera länder inom eurozonen återstår en hel del problem. I kölvattnet av den ekonomiska krisen har också arbetslösheten nått rekordhöga nivåer runt om i Europa. Mot bakgrund av detta fokuserar EU:s institutioner till stor del på att komma vidare, lösa statsskulder och öka sysselsättningen. Exempelvis kan nämnas att kommissionen sonderar terrängen för att lägga fram lagförslag kring bland annat minimilöner.

Det motsätter sig Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eftersom löner och lönebildning är en fråga för arbetsmarknadens parter, i enlighet med nationella traditioner och praxis, som inte faller under EU:s befogenheter. Även EU:s långtidsbudget för 2014–2020 och sammanhållningspolitiken för samma period står högt upp på dagordningen i vår. Trots att stats- och regeringscheferna lyckats ena sig i ministerrådet när det gäller budgeten återstår att inhämta parlamentets godkännande, och därefter färdigställa programutformningen. SKL betonar i detta arbete alltjämt vikten av en fortsatt stark europeisk regionalpolitik, där hela Sverige ska beredas möjlighet att delta – inte bara i gränsöverskridande projekt eller i glesbefolkade områden.

Arbetet med Europa 2020-strategin fortskrider också. Strategin berör flera politikområden som i Sverige är kommuners, landstings och regioners ansvar.

SKL delar kommissionens syn att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin. På uppdrag av SKL togs nyligen en rapport fram om den regionala förankringen av strategin. Den visar att många medlemmar har integrerat målsättningarna i Europa 2020-strategin i sina utvecklingsstrategier och att strategin uppfattas som ett stöd och inte en pålaga. Däremot efterfrågar medlemmarna en bättre dialog med den nationella nivån, bland annat om nedbrytbara indikatorer som härstammar från strategins nationella mål.

I skuggan av de breda frågorna fortsätter unionen att arbeta med förslag som på ett eller annat sätt påverkar SKL:s medlemmar; samråd kring rökning på arbetsplatser, EU:s luftpolitik, dataskydd och modernisering av statstödsregler för att nämna några. Europas transportsystem, den digitala agendan och offentlig upphandling är ytterligare några frågor som kommer att stå i fokus 2013.

Texterna i På gång inom EU är skrivna av experter på de olika avdelningarna inom Sveriges Kommuner och Landsting, i samarbete med internationella sektionen. Den elektroniska versionen (kan laddas ned på www.skl.se/eu) innehåller dessutom länkar som leder dig vidare till ytterligare värdefull information.

Längst bak finns en ordlista som kan underlätta läsning av texterna. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehåll och utformning. Nästa nummer planeras vara klart i oktober 2013.

Stockholm i mars 2013 Jerker Stattin Chef Internationella sektionen Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 6 Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor 6 Länderna överens om EU-budgeten 2014–2020 7 Europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och sysselsättning fortsätter 7 Sverige initiativtagare till en global ­strategi för EU­ 8 Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige 8 Europeiskt Medborgarinitiativ 8 Händelserik vår inom EU:s ­utvecklingspolitik 9 Kroatien ny medlem i EU 10 Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete 10 Den kommande sammanhållnings­politiken 2014–2020 12 Reviderad Östersjöstrategi 14 Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad 14 Förhandlingar om arbetstidsdirektivet 15 Europeiska förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning 15 Förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården 15 Sysselsättningspaket för unga 16 Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter 16 Ett resurseffektivt Europa 17 En tryggad vattenförsörjning 17 Målen i avfallsdirektivet ses över och ­genomförandet följs upp 17 Nytt miljöhandlingsprogram 18 Översyn av EU:s luftpolitik 18 Riktlinjerna för de transeuropeiska ­transportnäten (TEN-T) 19 Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 19 Det fjärde järnvägspaketet presenterat 20 Smarta Städer och Samhällen – Ett europeiskt innovationspartnerskap 21 Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa 21 Direktiv om patientrörlighet snart i svensk lag 22 e-Hälsa – Smart Open Services for ­European Patients (epSOS) 22 Översynen av EU:s tobaksregelverk 22 Revidering av transparensdirektivet 23 Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel 23 Förslag till nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020 24 Handlingsplan mot antibiotikaresistens 24 Ingen ny lagstiftning om patient­information om receptbelagda läkemedel 25 Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) 25 Förslag till nya EU-regler om medicintekniska produkter

26 Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor 26 Paketet om offentlig upphandling ­försenat 26 Omfattande förändringar av mervärdes- skattesystemet föreslagna: djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre 27 E-upphandling och e-handel 28 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) 29 Regelverket kring offentligt stöd 29 EU-initiativ kring modernisering av statsstödsreglerna 30 Utökad tjänstehandel över gränserna 31 Nytt förslag till direktiv för ­tjänstekoncessioner 31 Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 32 Kommissionens förslag till ny ­dataskyddsförordning 33 Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering 33 Förslag om könsfördelning i ­börsstyrelser 34 Lansering av hemsidan för CEMR:s­ ­jämställdhetsdeklaration 34 Den ekonomiska krisens betydelse för kvinnors och mäns situation och för jämställdhetspolitiken 35 HBT-personers situation i kommunerna 35 Regionkommitténs yttrande över EU:s strategi mot människohandel enhälligt antagen 36 Kapitel 8. Integration, migration och asylfrågor 36 En gemensam asylpolitik i EU – det så kallade Asylpaketet 37 Unga romers situation 37 Migranters företagande på den lokala arbetsmarknaden 38 Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur 38 Om utbildningsprogrammet Erasmus för alla 39 Nytt ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020 40 Digitala agendan för Europa 40 Ändring av direktivet om vidare- ­utnyttjande av information från den offentliga sektorn 41 Handlingsplan för EU:s arbete med ­kultur 2011–2014 41 Kreativa Europa 44

Ordlista

51

Praktiska länkar

52

Kontakt

KAP ITEL

1

EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Länderna överens om EU-budgeten 2014–2020 Medlemsstaterna lyckades vid toppmötet i februari enas om en överenskommelse om flerårig budgetram för EU åren 2014–2020, som innebär att budgeten för första gången minskar. Europaparlamentet måste dock inom tre månader godkänna budgeten och har hotat med att lägga sitt veto eftersom nedskärningarna anses vara för stora. När detta nummer av På gång inom EU gick till tryck fanns ännu ingen uppgörelse mellan medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet.

Knäckfrågorna har dels handlat om storleken på EU-budgeten generellt, där nettobetalare som Storbritannien och Sverige velat se stora besparingar samt även starkt försvarat sina rabatter på medlemsavgiften, dels om strukturen mellan och fördelningsmekanismerna inom budgetposterna.

Mot de budgetrestriktiva länderna har framför allt nya medlemsstater såsom Polen stått, som velat se en fortsatt generös EU-budget.

Rådets överenskommelse skulle innebära ett åtagandetak på 960 miljarder euro, och ett betalningstak på 908 miljarder euro. De två största

6 På gång inom EU. Våren 2013

budgetposterna jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken minskar något, och för Sverige innebär det cirka 10 procent mindre i jordbruksstöd medan strukturfonderna fortsätter på ungefär samma nivå som i nuvarande period. Medlen till forskning, infrastruktur och utrikesfrågor ökar jämfört med nuvarande period, men inte i samma omfattning som kommissionen hade lagt i sitt förslag 2011.

Sveriges rabatt på medlemsavgiften kommer ligga på 2,8 miljarder kronor per år, vilket innebär en årsavgift på 32 miljarder kronor per år (år 2012 var den 32,5). Ett nytt ungdomssysselsättningsinitiativ introducerades också för regioner med en ungdomsarbetslöshet över 25 procent.

Parallellt med budgetförhandlingarna har förhandlingar om alla förordningar för EU-budgetens fonder och program ägt rum. Inriktningen för dessa är i stort sett redan beslutade eller slutförhandlas under året, men fondernas exakta omfattning är dock inte klara förrän långtidsbudgeten är helt fastslagen, vilket alltså dröjer tills Europaparlamentet och rådet är överens. Se separata artiklar om respektive fond och program för mer information.

SKL har bevakat budgeten gentemot regeringen och EU:s institutioner, själva och genom Regionkommittén och CEMR. SKL delar regeringens budgetrestriktiva hållning, men till skillnad från regeringen vill SKL inte se nedskärningar i sammanhållningspolitiken, utan betonar dess centrala roll för lokal och regional utveckling.

SKL: Yttrande december 2011 Kommissionen: Information om kommande långtidsbudget Rådet: Slutsatser från toppmötet om budgeten Parlamentet: Processen Regionkommittén: Yttrande december 2011, Yttrande oktober 2012 Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och sysselsättning fortsätter Kommissionen lanserade under 2011 och i början av 2012 olika huvudinitiativ, tidigare ”flaggskeppsinitiativ”, för att konkretisera Europa 2020-strategin, som är EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning. I huvudinitiativen anges vad kommis­ sionen anser behöver genomföras på EU-nivå för att strategin ska bli en framgång. Viktiga huvudinitiativ för SKL och medlemmarna är bland annat Unga på väg, Innovationsunionen, Plattform mot fattigdom och En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. Europa 2020-strategin genomsyrar kommissionens arbetsprogram och utgör ett fundament för många av de initiativ som presenteras för 2013 och framöver, inklusive kommande långtidsbudget.

Europa 2020-strategin berör flera politikområden som i Sverige är kommuners, landstings och regioners ansvar. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin.

Förbundet betonar i sammanhanget vikten av EU:s sammanhållningspolitik som ett centralt verktyg för att nå strategins målsättningar. Det är särskilt aktuellt inför budgetförhandlingarna inför den nya programperioden 2014–2020.

Varje medlemsland presenterar varje vår sedan 2011 hur man avser att genomföra Europa 2020-strategin via nationella reformprogram (NRP). Ett samrådsförfarande har genomförts med arbetsmarknadens parter i Sverige 2012 och arbetsprocessen inför 2013 års arbete har initierades i februari 2013.

I slutet av november 2012 arrangerade SKL, tillsammans med EU-kommissionens representation i Sverige och EU-ministern, en välbesökt konferens om strategins genomförande i Sverige. På uppdrag av SKL har också en kartläggning om strategins regionala förankring tagits fram, vilken presenterades i februari 2013.

SKL deltog också i ett samråd med EU-ministern i februari 2013 om strategins genomförande i Sverige. Då betonades vikten av våra medlemmars önskan om fördjupad dialog kring lokala och regionala mål och indikatorer med utgångspunkt i de svenska nationella Europa 2020-målen men också om vikten av sammanhållningspolitiken som ett centralt verktyg för att den lokala och regionala nivån ska kunna bidra till att uppfylla strategins mål.

SKL: Yttrande, Kartläggning Europa 2020 strategins ­regionala förankring EU: Europa 2020-strategin, Webbplats om Europa 2020 Regeringen: Europa 2020 Kontaktpersoner: Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34 Anna Kleen, anna.kleen@skl.se, 08-452 77 62 Stefan Ackerby, stefan.ackerby@skl.se, 08-452 77 28 Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

Sverige initiativtagare till en global ­strategi för EU­ Sverige, Polen, Spanien och Italien har gett sina utrikespolitiska forskningsinstitut uppdraget att under det kommande året arbeta fram ett första utkast till en global strategi för EU. Utrikesminister Carl Bildt beskriver det som ”en genomgripande europeisk utrikespolitisk strategi som sedan kan ligga till grund för ett fortsatt arbete som fullt ut involverar de europeiska institutionerna och samtliga medlemsstater.”

Denna nya strategi ska inte endast fokusera på säkerhetsfrågor som hot och risker eller utvecklingspolitik, utan ta ett bredare grepp på EU:s utrikespolitik och relationer med omvärlden, inte minst mot bakgrund av inrättandet av EU:s utrikestjänst. Det handlar istället mer om centrala värden, intressen och handlingsaltarnativ för Europa i en allt mer globaliserad värld.

I Sverige har uppdraget givits åt Utrikespolitiska institutet. Under det kommande året anordnas en serie seminarier på temat, och en gemensam slutrapport från de fyra instituten planeras i maj 2013.

På gång inom EU. Våren 2013 7

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Regeringen: Debattartikel av Carl Bildt Utrikespolitiska institutet: Hemsida Övrigt: Projektets hemsida Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige Europarådets 47 medlemsländer övervakas återkommande utifrån hur väl regeringar och statliga myndigheter efterlever den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. Europarådet avger därefter rekommendationer till landet ifråga. Europarådets kongress för lokala och regionala organ (CLRAE) ansvarar för övervakningen.

Sverige övervakades senast 2005, då CLRAE riktade kritik mot svenska staten på ett antal punkter.

Vissa delar av denna kritik har sedan lett till konkreta åtgärder från statens sida, varmed den kommunala självstyrelsen i Sverige stärkts medan andra delar av kritiken kvarstår. Sverige kommer ånyo att övervakas 2013.

Granskningen kommer att omfatta kontakter med såväl kommuner, landsting och regioner som regering.

SKL: Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Övervakning Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93, BoPer Larsson, boper.larsson@skl.se, 08-452 79 19

Europeiskt Medborgarinitiativ Sedan 2012 finns EU:s medborgarinitiativ som ett verktyg för direktdemokrati i EU. Alla som är medborgare i ett medlemsland och har uppnått rösträttsålder för Europaparlamentet har rätt att föreslå ett så kallat medborgarinitiativ.

Initiativet måste vara en uppmaning till EUkommissionen att föreslå lagar på ett politikområde där EU har befogenhet att stifta lagar, till exempel miljö, jordbruk, transport eller folkhälsa. Först måste en medborgarkommitté bildas, bestående av minst sju medborgare från minst sju olika medlemsstater. När initiativet har registrerats och kontrollerats av kommissionen kan kommittén börja samla in underskrifter. Insamlingen sker under tolv månader och ett minsta antal underskrifter ska komma in från minst sju medlemsländer. I Sverige är det minsta antalet underskrifter 15 000. När till-

8 På gång inom EU. Våren 2013

räckligt många underskrifter samlats måste organisatören be de nationella berörda myndigheterna att intyga antalet giltiga underskrifter i respektive land. I Sverige har Valmyndigheten utsetts att göra detta arbete.

När en miljon godkända namnunderskrifter från ett minimiantal i minst sju EU-länder har uppnåtts kan initiativet lämnas till kommissionen. Kommissionen träffar organisatörerna där de kan förklara initiativets innebörd. Kommissionen har tre månader på sig att gå igenom initiativet och anta ett officiellt svar. Om kommissionen beslutar att gå vidare med medborgarinitiativet inleds det vanliga lagstiftningsförfarandet.

För närvarande finns femton pågående medborgarinitiativ. Medborgarinitiativen rör skiftande politikområden och innefattar bland annat förslag om gemensamma utbildningsmål inom EU med sikte mot 2020, 30 km/h i grundhastighetsbegränsning i bostads- och urbana områden samt att avskaffa roamingavgifter för mobiltelefonkunder.

Ett annat exempel är initiativet rörande att vatten och sanitet är en mänsklig rättighet och inte en handelsvara. Organisatörerna vill att EU:s lagstiftning ska kräva att regeringar säkerställer och erbjuder alla medborgare tillräckligt rent dricksvatten och sanitet. Vidare har ett förslag lämnats som rör ett stegvis avskaffande av djurförsök där initiativtagarna istället uppmanar kommissionen att inom biomedicinsk och toxikologisk forskning göra det obligatoriskt att använda uppgifter som är direkt relevanta för människor.

Kommissionen: Europeiskt Medborgarinitiativ SKL: Faktablad om medborgarinitiativet Kontaktpersoner: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se, 08-452 79 18, Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se, 08-452 78 14

Händelserik vår inom EU:s ­utvecklingspolitik En mängd förslag med bäring på lokal och regional nivås deltagande i det europeiska utvecklingsarbetet väntas beslutas om under våren. Det handlar inte minst om alla de fonder och program som ryms inom budgetrubriken Europa i världen i EU:s budget för åren 2014–2020, som efter att den övergripande budgetnivån är satt ska riggas för start. Det rör sig till exempel om grannskapsinstrument, stöd inför EU-anslutning, samt för att främja demokrati och mänskliga rättigheter globalt. Särskilt intressant att följa är utvecklingen av CSO-LA-program-

met för civilsamhället och lokala myndigheter, som i tidi­gare programperiod varit marginellt utnyttjat av lokal och regional nivå. Ett antal förändringar föreslås för att vidga deltagandet i nästa programperiod.

Under nästa programperiod fortsätter också programmet Ett Europa för Medborgarna, som i första hand vänder sig till kommuner och organisationer som arbetar med vänorter och vill fördjupa samarbetet eller som vill stärka dialogen med och mellan medborgarna. Under 2013 pågår också ett intensivt arbete med att utforma de nya globala utvecklingsmålen som ska ta vid när Millenniemålen når sin slutpunkt år 2015. Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson ingår i FN:s högnivåpanel som till sommaren ska presentera en rapport om detta som sedan behandlas i FN:s generalförsamling i höst.

EU har som mål att under våren enas kring en EUgemensam position i frågan. Kommissionen väntas under våren också publicera ett Meddelande om lokala och regionala myndigheters deltagande i den europeiska utvecklingspolitiken.

SKL följer samtliga dessa frågor dels genom Regionkommittén, där en svensk ledamot var ansvarig rapportör för dess yttrande om Europa i världen, men också genom vår europeiska paraplyorganisation CEMR och dess arbetsgrupp för utvecklingspolitik, Platforma. De har bland annat tagit fram ett särskilt yttrande om det framtida CSO-LA-programmets utformning såväl som programmet Ett Europa för Medborgarna, samt gjort inspel till kommissionen inför publiceringen av meddelandet om lokal och regional nivås deltagande i utvecklingspolitiken och kommer att fortsätta bevaka frågorna under året.

Kroatien ny medlem i EU Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e medlemsland, förutsatt att alla EU-länders parlament godkänner medlemskapet under våren. Anslutningsavtal skrevs under redan 2011 och Kroatien har sedan dess haft observatörsstatus i EU:s institutioner.

Utvidgningen var temat när EU:s utrikesministrar möttes i december 2012. Förutom Kroatiens inträde behandlades också Island och Turkiets medlemsskapsförhandlingar. Montenegro, Serbien och Makedonien är andra länder som hoppas kunna inleda medlemsförhandlingar under andra halvåret 2013. Till grund för mötet låg EU-kommissionens årliga strategi över utvidgningsprocessen, med statusrapporter för varje land som ansökt om EUmedlemskap, som presenterades i höstas. Regionkommittén behandlar kommissionens strategi och rapporter under våren, med belgiska ledamoten Luc van den Brande som rapportör.

Kommissionen: EU-kommissionens strategi för utvidgning samt landrapporter Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Platforma: Platformas position om CSO-LA-programmet: Platformas sammanfattning av förslag till nytt CSO-LAprogram. Platformas inspel inför meddelandet CEMR: Positionspapper om Ett Europa för Medborgarna Regionkommittén: Yttrande över Europa i världen Regeringen: Information om de nya globala ­utvecklingsmålen Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

På gång inom EU. Våren 2013 9

KAP ITEL

2

Regional utveckling och samarbete

Den kommande sammanhållnings­ politiken 2014–2020 EU:s sammanhållningspolitik, vars redskap är de så kallade strukturfonderna, är en politik både för att utjämna regionala skillnader i Europa och för att stödja tillväxt, utveckling och sysselsättning i alla regioner i EU. Inför kommande programperiod, som sträcker sig mellan åren 2014–2020, föreslår kommissionen en gemensam strategisk ram för Regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, likväl som för Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, för den Europeiska fiskerifonden samt förordningen för att reglera europeiskt territoriellt samarbete. Sveriges Kommuner och Landsting är positiva till den gemensamma strategiska ramen.

Våren 2013 är en intensiv och viktig period. Beslutet EU:s långtidsbudget har en avgörande, betydelse för sammanhållningspolitiken då denna utgör drygt en tredjedel av EU:s budget Efter månader av intensiva förhandlingar enades EU:s regeringschefer vid ett extra toppmöte i början av februari om EU:s långtidsbudget för kommande programperiod 2014–2020. Europaparlamentet kommer därefter in i beslutsprocessen då parlamentet inom tre månader måste godkänna budgeten. Europaparlamen-

10 På gång inom EU. Våren 2013

tet kan inte gå in i enskilda budgetposter och göra förändringar, men har mandatet att godkänna budgeten i sin helhet eller lägga in sitt veto.

Den överenskommelse som medlemsländerna enades kring innebär en minskning av budgeten i förhållande till EU-kommissionens förslag, vilket också innebär en minskad tilldelning till sammanhållningspolitiken. För de program som omfattar Sverige så innebär det en minskning med 5 miljarder euro från dagens programperiods totala budget vad gäller programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2). Tilldelningen av medel till de territoriella programmen kommer att minska från nuvarande programperiod med 100 miljoner euro. Gleshetsbonusen som enligt kommissionens förslag på 20 euro per person och som ska gå till de glest befolkade områdena och som för Sveriges del omfattar de fyra nordligaste länen, ökade till 30 euro per person enligt överenskommelsen.

Under våren pågår trepartssamtal mellan kommissionen, Europaparlamentet och det irländska ordförandeskapet som representerar EU:s medlemsstater i förhandlingarna om strukturfondsförordningarna och det gemensamma strategiska ramverket. Förhandlingarna leder förhoppningsvis till ett beslut innan sommaren. I Sverige pågår

framtagandet av en partnerskapsöverenskommelse som omfattar hur sammanhållningspolitiken ska genomföras i Sverige, detta parallellt med att programmen skrivs fram.

SKL är positiv till den territoriella ansatsen och möjligheter till fondsamordning. Det återstår att göra politiska prioriteringar och ta ställning till mervärdet med nya verktyg.

Territoriell sammanhållning

Partnerskapsöverenskommelsen

Kommissionen föreslår en förstärkt territoriell ansats i sammanhållningspolitiken inför den kommande perioden 2014–2020, något SKL ser mycket positivt på. Den territoriella ansatsen syftar till att fånga upp utmaningarna i Östersjöområdet, i de glest befolkade områdena, i städer och på landsbygden samt hur sammanhållningspolitiken kan stödja utvecklingen för att ta sig an dessa utmaningar.

Med en territoriell ansats menas att politiken bör formas utifrån lokala och regionala behov och prioriteringar. Syftet är även att fånga upp regionala skillnader på subregional nivå, det vill säga nivån under den regionala, till exempel städer. Något som kan ta hänsyn till de inomregionala skillnaderna som kan finnas.

I förslaget till den framtida sammanhållningspolitiken lanseras begreppet ”platsbaserad utveckling” samt principen om ”flernivåstyre”. Flernivåstyre kan ses som ett sätt att åstadkomma koordinerade satsningar från EU, medlemsstater, kommuner och regioner i samarbete med arbetsmarknadens parter, det civila samhället med flera.

Kommissionen har föreslagit nya verktyg, eller modeller kallade ITI (integrated territorial investments) och CLLD (community led local development), för att arbeta i linje med förslaget om en gemensam strategisk ram och bättre samordning för regional-, social-, landsbygds- och fiskefonden. De är alltså fondöverbryggande och utgår från behov i ett visst territorium, i stället för i en viss sektor.

ITI syftar till att få till stånd ett integrerat och territoriellt tillvägagångssätt för att uppnå ett anpassat arbete till platsspecifika faktorer och resultat. Detta kan innebära att de traditionella administrativa gränserna överskrids och att det krävs större beredskap på olika beslutsnivåer för att samarbeta och samordna insatser för att uppnå gemensamma mål.

CLLD, på svenska ”lokalt ledd utveckling”, är modellerat utifrån Leader, i dag en del av landsbygdsprogrammet, och förespråkas av EU-kommissionen som ett sätt att ta vara på den lokala nivåns engagemang.

Under våren 2013 kommer EU-kommissionen att presentera riktlinjer för hur de föreslagna verktygen bör fungera.

Under våren ska Regeringskansliet ta fram ett utkast på partnerskapsöverenskommelsen. Överenskommelsen ska beskriva tematiska prioriteringar, vilka bygger på en analys av utvecklingsutmaningar, som Sverige ska nyttja strukturfonderna till samt hur genomförandet ska gå till. Partnerskapsöverenskommelsen skall därefter förhandlas med kommissionen i höst. Inom Regeringskansliet pågår dialog mellan berörda departement för att se över hur bättre fondsamordning kan skapas. Centrala frågor i framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen är om och vilka finansiella verktyg (modeller och arbetssätt); hållbar stadsutveckling, CLLD, ITI och vilka fonder som ska omfattas av verktygen eller metoderna för arbete inom sammanhållningspolitiken.

Framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen ska ske i dialog med den lokala och regionala nivån samt andra intressenter och under våren kommer ett antal dialogmöten med olika grupperingar äga rum. Målsättningen är att partnerskapsöverenskommelsen för Sverige ska vara klar och godkännas av kommissionen under hösten 2013 så att arbetet med genomförandet av sammanhållningspolitiken kan påbörjas så snart som möjligt under 2014.

SKL har fortlöpande kontakter med Regeringskansliet. Den regionala och lokala nivåns deltagande i arbetet med att utforma partnerskapsöverenskommelsen är central och SKL driver ett arbete i olika former för att dialog mellan regioner, kommuner och regeringskansliet förs i de olika delarna och frågeställningar inom sammanhållningspolitiken som partnerskapsöverenskommelsen ska omfatta.

Regionalt utvecklingsansvariga är centrala aktörer för att föra fram regioners behov, prioriteringar, syn på ett förankrat genomförande, deltagande i genomförandet och för att säkra kontinuerlig lärandeprocess i arbetet.

På gång inom EU. Våren 2013 11

Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

Programskrivningar

Reviderad Östersjöstrategi

Under våren kommer de regionala och nationella programmen inom strukturfonderna att skrivas. Sannolikt kommer energi, miljö och klimatarbetet stå föremål för ett nationellt program som komplement till de regionala programmen. Även den tematiska prioriteringen innovation kan komma att stå föremål för ett nationellt program. Dock skall arbetet kopplas till det regionala arbetet. Socialfonden har ambitionen att ha ett nationellt program, dock med starkt regionalt ägande och koppling till strategiskt regionalt arbete. Inga större förändringar förväntas gällande förvaltandet av programmen i Sverige. Tillväxtverket kommer även under kommande programperiod att vara förvaltande myndighet för Regionalfonden.

Socialfonden kom fortsättningsvis förvaltas av ESFrådet. Landsbygdsprogrammet kommer att förvaltas av Jordbruksverket men med målsättningen förbättrad samordning med regionerna.

I Landsbygdsprogrammet försvinner nuvarande fyra så kallade axlar. Kommissionens förslag innehåller sex prioriteringar för att nå dels EU2020strategins mål och dels EU:s tre övergripande mål för jordbrukspolitiken. De tre målen gäller både direktstödet (pelare 1) och landsbygdsutveckling (pelare 2): konkurrenskraftigt jordbruk, hållbar förvaltning av naturresurser och balanserad territoriell utveckling.

I det svenska förslaget till nästa Landsbygdsprogram, som gick på remiss i höst, finns bland annat förenklingar, färre men större åtgärder, förändrad organisation för Leader inklusive länsstyrelsen.

(CLLD ersätter ev. Leader.) Kommuner omtalas men regionalt utvecklingsansvariga saknas helt i förslaget. Programmet blir nationellt och departementet ska tillsätta en referensgrupp för fortsättningen.

Det mesta talar för att EU:s förhandlingar om jordbrukspolitiken förskjuts. Dock har Landsbygdsdepartementet meddelat att Landsbygdsprogrammet troligen inte kommer att försenas.

Östersjöstrategin lanserades 2009 och är EU:s första makroregionala strategi. Den syftar till att göra Östersjöregionen renare, mer integrerad och mer välmående. Målet med strategin är att närmare knyta ihop länderna och de över 100 miljoner människor som lever i Östersjöregionen. De åtta EUmedlemsländer som utgör Östersjöregionen, Sverige, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen och Polen, står inför flera gemensamma utmaningar som återspeglas i handlingsplanen för strategin. Handlingsplanen innehåller ett antal prioriterade områden för att rädda havet, integrera regionen och öka välståndet – och varje område åtföljs av konkreta flaggskeppsprojekt samt tydligt identifierade mål och indikatorer. Under hösten 2012 har revidering av handlingsplanen pågått och den 30 januari 2013 träffades representanter från EUmedlemsländerna och EU-kommissionen i Bryssel, där den nya handlingsplanen antogs. Den nya handlingsplanen till Östersjöstrategin är än mer målinriktad.

Kommissionen publicerar regelbundet rapporter om genomförandet av EU: s strategi för Östersjöregionen. Ett kontinuerligt lärande för nya och förbättrade metoder för genomförande har skett och utvärderingar har visat att strategin har haft framgångar i samarbetet för att nå dess målsättningar.

Emellertid finns även områden som kan förbättras inklusive deltagandet från den lokala och regionala nivån i hela processen, från att formulera målsättningar till att implementera strategin.

Tillväxtverket är den myndighet som samordnar det svenska deltagandet i Östersjöstrategins genomförande. Totalt har 37 nationella myndigheter fått i uppdrag att på ett eller annat sätt arbeta i strategins riktning. Även regionerna och samverkansorganen har fått uppmaningen att bidra till Östersjöstrategins genomförande.

Tillväxtverket håller med jämna mellanrum i informationsmöten för myndigheter, länsstyrelser och regioner/samverkansorgan. Myndigheten sammanställer också årligen en rapport över vilka aktiviteter som genomförts på nationell och regional nivå. SKL deltar i Tillväxtverkets nätverk för Östersjöstrategin.

Sammanhållningspolitiken för kommande period 2014–2020 får en central betydelse för genomförandet av Östersjöstrategin. Kommissionen har i sina medskick till Sverige låtit meddela att Östersjöstrategin tydligt ska finnas med i skrivningarna av de nya strukturfondsprogrammen.

SKL: Yttrande om EU:s sammanhållningspolitik, EU:s sammanhållningspolitik Kommissionen: Den framtida sammanhållningspolitiken Regeringen: Sammanhållningspolitiken efter 2013 Kontaktpersoner: Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77 Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44 Lena Lundström, lena.lundstrom@skl.se, 08-452 79 22

12 På gång inom EU. Våren 2013

Det transnationella Östersjöprogrammet kommer också få en central roll att finansiera och genomföra de politiska mål man enats om inom ramen för EU:s Östersjöstrategi under kommande programperiod 2014–2020.

SKL deltar i arbetet med att utforma kommande Östersjöprogram i den programskrivargrupp som bildats.

SKL: Östersjöstrategin Kommissionen: Östersjöstrategin, Hemsida för Östersjöstrategin Östersjöstrategins hemsida: www.balticsea-regionstrategy.eu Regionkommittén: Yttrande Tillväxtverket: Rapport, Östersjöstrategin Kontaktpersoner: Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44 Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

På gång inom EU. Våren 2013 13

KAP ITEL

3

Sysselsättning och arbetsmarknad

Förhandlingar om arbetstidsdirektivet År 2004 föreslog kommissionen en ändring av arbetstidsdirektivet. Under debatten som följde mellan åren 2004–2009 tillkom dock andra frågor som inte kunde nå en lösning. Rådet och parlamentet drog därför i april 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om ett förslag till ändring av direktivet trots två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Detta har medfört en svår situation för flera medlemsstater samt för arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Problemet är att rättsläget är oklart när det gäller tolkningen av ett antal frågor. Vissa medlemsstater har vidare betydande svårigheter när det gäller genomförandet av vissa delar av regelverket. Kommissionens uppfattning är att den nuvarande situationen är djupt otillfredsställande då den varken säkerställer att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas inom europeiska unionen i enlighet med EU-lagstiftningen eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare gällande arbetstidens förläggning.

Kommissionen genomförde därför under 2010 och 2011 en grundlig genomgång av arbetstidsdirektivet och höll två samrådsgenomgångar med arbetsmarknadsparterna på europeisk nivå i syfte att inhämta synpunkter och undersöka om parterna var villiga att inleda förhandlingar i frågan.

14 På gång inom EU. Våren 2013

Samtliga tillfrågade europeiska arbetsmarknadsparter sa under sommaren 2011 ja till att förhandla och förhandlingarna startade i början av december 2011.

Förhandlingar har pågått under hela 2012. Normalt sett pågår förhandlingar på denna nivå i nio månader. Komplexiteten i frågan gör dock att förhandlingarna har tagit längre tid, vilket föranledde parterna att gemensamt be kommissionen om förlängd förhandlingstid. Kommissionen gav parterna ytterligare förhandlingstid fram till den 31 december 2012.

Förhandlingstiden löpte formellt ut den 31 december 2012, parterna har dock inte slutit någon överenskommelse. Ingen av parterna eller EUkommissionen har lämnat något formellt besked eller beslut om att förhandlingarna är avslutade.

SKL:s uppfattning är att det mot bakgrund av det tidigare låsta läget har varit en utväg att arbetsmarknadens parter på EU-nivå ges en möjlighet att förhandla fram balanserade lösningar. Förbundet är bekymrat över hur EU-domstolen tidigare tolkat arbetstidsdirektivet. SKL:s uppfattning är att direktivet bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad tid vid tillämpningen av direktivets olika artiklar.

Förbundet anser avslutningsvis att de möjligheter

som finns för kollektivavtalslösningar i direktivet har skapat förutsättningar för nationella arbetsmarknadsparter att finna ändamålsenliga arbetstidslösningar och det är därför en viktig förutsättning för eventuella förhandlingar på europeisk nivå att befintliga regler i dessa delar värnas och utvecklas.

SKL bevakar förhandlingarna via den europeiska arbetsgivarorganisationen CEEP. SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Arbetstidsdirektivet Kommissionen: Andra samrådet Gemensamt pressmeddelanden från BusinessEurope/ UEAPME och CEEP: Pressmeddelande Pressmeddelande från ETUC: ETUC press release: Pressmeddelande Kontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

Europeiska förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning De europeiska arbetsmarknadsparterna BusinessEurope/UEAPME, CEEP och ETUC har antagit ett nytt gemensamt arbetsprogram för perioden 2012– 2014.

Parterna kommer att arbeta med frågor om bland annat ungdomssysselsättning, jämställdhet, livslångt lärande samt arbetskraftens fria rörlighet och ekonomisk migration.

Som den första, högst prioriterade frågan i arbetsprogrammet, startade parterna förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning i september 2012. Ramprogrammet kommer att innehålla fyra prioriterade frågor: sysselsättning, utbildning, övergångar (mellan utbildning och arbete) och entreprenörskap.

SKL medverkar i arbetet med arbetsprogrammet och i förhandlingarna om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning genom sitt medlemskap i CEEP. SKL: Arbetsgivarpolitik CEEP: Pressmeddelande om arbetsprogrammet Kontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58, Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

Förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården Direktivet bygger på ett avtal mellan arbetsmarknadsparterna HOSPEEM och EPSU som slöts 2010.

Parterna bad kommissionen att omvandla detta avtal till direktiv. Målet med direktivet är att minimera skadorna och riskerna genom utbildning/ information/ träning, samt användning av säkrare produkter.

I Sverige har regeringen gett Arbetsmiljöverket uppdraget att implementera direktivet. Arbetsmiljöverket har nu genomfört direktivet genom förändringar i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1). Den 13 maj 2013 träder direktivet ikraft inom hela EU/EES-området.

HOSPEEM och EPSU genomför, med stöd av EUkommissionens generaldirektorat för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG Employment), sammanlagt fyra regionala seminarier under våren 2013. De äger rum i Dublin, Rom, Wien och Barcelona och avser implementeringen av direktivet om genomförandet av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården.

Kommissionen: Direktiv 2010/32/EU Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

Sysselsättningspaket för unga I början av december 2012 presenterade kommissionen ett förslag på ett sysselsättningspaket för unga.

I förslagen i sysselsättningspaketet ingår införande av särskilda ungdomsgarantier för unga under 25 år där de unga inom fyra månader från de slutat skolan eller blivit arbetslösa ska erbjudas jobb, utbildning, lärlingsplats eller praktik. Lärlingsutbildningar och praktikplatser ska bli fler och bättre och ungdomar ska ges fler möjligheter att arbeta och praktisera utomlands. Kommissionen föreslår inga nya medel till detta utan pekar på att ESF-medel kan användas.

SKL är via den europeiska arbetsgivarorganisationen CEEP delaktiga i diskussionen om bland annat lärlingsplatser samt genom att lämna synpunkter på Regionkommitténs yttrande över förslaget.

SKL: Unga till arbete Kommissionen: Unga på väg, Sysselsättningspaketet Kontaktperson: Åsa Karlsson, asa.karlsson@skl.se, 08-452 78 25

På gång inom EU. Våren 2013 15

KAP ITEL

4

Miljö, energi och klimat samt transporter

Ett resurseffektivt Europa Kommissionen kraftsamlar under 2013 genom initiativ som tar sikte på att skapa ett resurseffektivt Europa.

Till att börja med avser kommissionen undersöka olika alternativ för att tillvarata möjligheterna att diversifiera energiförsörjningen och öka konkurrenskraften. Ett ramverk för energi och klimat fram till 2030 ska tas fram för att skapa förutsägbarhet för marknad och medborgare och som bland annat inkluderar exploateringsprojekt med beaktande av risker och utsläpp.

Ramverket syftar till att: >> nå 80–95 procents reduktion av växthusgaser 2050 jämfört med 1990. >> skapa långsiktig konkurrenskraft, tryggad tillgång och hållbarhet. >> tillhandahålla ett långsiktigt perspektiv för ­investeringar till 2030.

Kommissionen kommer också ta fram en strategi beträffande klimatanpassning och motståndskraft.

Strategin avser att öka beredskapen och kapaciteten för att svara på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

16 På gång inom EU. Våren 2013

Energieffektiviseringsdirektivet ska implementeras i svensk lag 2014 och regeringen planerar att remissbehandla ett förslag under vintern/våren 2013. Den tuffaste frågan är hur Sverige ska uppnå energieffektiviseringar om 1,5 procent årligen utan kvotpliktssystem. Åtgärder för att främja energieffektivisering på lokal och regional nivå väntas ingå i förslaget. Kommissionen aviserar ett stärkt samarbete med medlemsstaterna kring implementeringen av energieffektiviseringsdirektivet och lagstiftningen kring energimärkning och ekodesign.

Den digitala ekonomin ska stärkas på energiområdet (nät, smarta nät och mätare). Förbundet bevakar i detta sammanhang planeringsfrågorna i det länderöverskridande samarbetet för att åstadkomma väl fungerande energinät. Tillämpningen av Energieffektiviseringsdirektivet avses kunna frigöra tillgångar värda i genomsnitt 1 000 euro per år och hushåll inom unionen, något som ger möjlighet att skapa arbetstillfällen och ingripa mot klimatförändringarna.

Vidare har kommissionen lagt fram ambitioner att främja utvecklingen av energiteknologi enligt Energifärdplan 2050, att stödja energiforskning och åtgärder för demonstration och marknadsintroduktion på EUnivå, samt att ta bort barriärer för energi­innovationer

att nå marknaden (via programmet Intelligent Energy Europe III). Kommissionen redovisade 2011 i en Färdplan för en konkurrenskraftig ekonomi med låga utsläpp år 2050 hur unionens utsläpp kan minska. I Sverige lanserade regeringen en egen färdplan Sverige utan klimatutsläpp år 2050 som en nationell satsning för att möta utmaningen. En underlagsrapport från Naturvårdsverket remissbehandlas under våren 2013. SKL deltar genom en styrelserepresentant i miljöministerns referensgrupp.

Kommissionen: DG Energi, DG Environment, Energieffektivitet, Energifärdplan 2050, Energieffektiviseringsdirektivet Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452-79 63, Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

En tryggad vattenförsörjning Ett av kommissionens mål i nuvarande arbetsprogram är frågan om en tryggad vattenförsörjning.

Området lyfts inom ramen för initiativet a Blueprint to safeguard Europe´s waters, ett initiativ som är tänkt svara upp till samtliga utmaningar om vatten och tillgång till vatten av god kvalitet. Processen siktar mot 2020 och är starkt kopplad till Europa 2020-strategin men har också ett längre perspektiv till 2050.

SKL bevakar frågan genom sitt medlemskap i paraplyorganisationen CEMR. CEMR kommer starta en fokusgrupp i syfte att bevaka vattenfrågorna inom unionen.

Kommissionen: A Blueprint to safeguard Europe´s water Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Tove Göthner, tove.gothner@skl.se, 08-452 79 25

Målen i avfallsdirektivet ses över och ­genomförandet följs upp Kommissionens initiativ inom avfallsområdet utgår från strategin Ett resurseffektivt Europa, som är en del av Europa 2020-strategin, samt från förslaget till EU:s 7:e miljöhandlingsprogram.

För avfallsområdet innebär de båda dokumenten ett tydligt fokus på att genomföra den lagstiftning som redan finns. Kommissionen uppmärksammar bland annat att medlemsstaterna har väldigt varierande grad av resultat vad gäller att undvika deponi.

Andelen ”kommunalt” avfall som deponeras varierar mellan 0 procent och 100 procent.

Kommissionen vill se minskade avfallsmängder,

ökad återvinning samt förbränning begränsad till sådant avfall som inte kan materialåtervinnas samt att deponering i stort ska upphöra. Kommissionen avser att ordna möten med de 10 medlemsstaterna som har högst andel deponering.

Kommissionen kommer också att se över sina mål för avfallshanteringen. Detta ingår i avfallsdirektivet. Ändrade eller nya mål kan övervägas.

Idag finns mål för hushållsavfall och bygg- och rivningsavfall. Troligen kan även mål i speciallagstiftning för exempelvis förpackningar och elektronik komma att utvärderas. Kommissionen kommer också utvärdera de direktiv som finns för särskilda avfallsströmmar (till exempel slam, förpackningar, skrotbilar och batterier).

SKL bevakar att målen speglar önskad utveckling för våra medlemmar och att de är administrativt enkla att följa upp. Målen ska också vara tydliga och lätta att tolka. Kommunernas synpunkter på de direktiv som ska utvärderas ämnas samlas in så att svenska synpunkter kommer med inför eventuell revidering.

Kommissionen: Avfallspolitik, Rapport, Ett resurseffektivt Europa Kontaktperson: Gunnar Fredriksson, gunnar.fredriksson@skl.se, 08-452 77 85

Nytt miljöhandlingsprogram EU:s miljöhandlingsprogram har sedan början av 1970-talet legat till grund för utvecklingen av EU:s miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den europeiska miljöpolitiken. Programmet bidrar enligt kommissionen till långsiktighet och kontinuitet av miljöagendan och borgar för ett holistisk synsätt på miljöfrågor. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet som antogs 2002 löpte ut den 30 juni 2012. Kommissionen antog ett förslag till ett nytt miljöhandlingsprogram, Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser, i november 2012. Programmet är ett förslag till beslut som utgörs av fyra artiklar med en bilaga som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020.

Tonvikten i förslaget ligger på ett förbättrat genomförande av EU:s miljölagstiftning som både bidrar till, och enligt kommissionen, är en förutsättning för att lyfta EU ur den ekonomiska krisen. Detta ska bland annat åstadkommas genom att EU driver på övergången till ett resurseffektivt, fossilsnålt och grönt konkurrenskraftigt samhälle. Förslaget understryker även den globala dimensionen av EU:s miljö- och klimatpolitik.

På gång inom EU. Våren 2013 17

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

SKL: Miljö Kommissionen: Arbetsdokument Kontakt: Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08 452 78 60

Översyn av EU:s luftpolitik EU-kommissionen har sedan 2011 arbetat med en översyn av EU:s luftvårdspolitik. Översynen kommer enliga planerna att resultera i en ny tematisk strategi för luftföroreningar. Förhoppningsvis kommer detta att ske under år 2013. Inför framtagandet av den nya strategin genomför kommissionen ett offentligt samråd, se länk nedan.

Samrådet vänder sig både till medborgare och till experter berörda av direktivet. Samrådet behandlar möjliga policyval. Särskilda underlagsdokument kommer att tas fram som beskriver orsakerna till luftföroreningssituationen samt problem som kvarstår. Bland annat berörs efterlevnad av befintliga mål och åtaganden, långsiktiga minskningar av exponering av luftföroreningar, revidering av utsläppstaksdirektivet (2001/81/EG) och luftkvalitetsdirektiven (2008/50/EG och 2004/107) samt möjliga sektorsåtgärder.

SKL samarbetar med Naturvårdsverket, dels genom medverkan i den referensgrupp som tar fram underlag för svenskt ställningstagande, dels genom det nätverk som finns för de kommuner i Sverige som har åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för luft. Vidare har paraplyorganisationen CEMR bildat en arbetsgrupp, vilken SKL medverkar i, som följer det arbete som pågår i EU-kommissionen.

Kommissionen: Översyn av luftpolitiken, Samråd, Utsläppstaks­direktivet, Luftkvalitetsdirektiven (2008/50/EG, 2004/107/EG) Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08-452 78 60

Riktlinjerna för de transeuropeiska ­transportnäten (TEN-T) TEN-T är EU:s satsning för att inrätta ett integrerat transportnät inom unionen. Det finns fem huvudproblem som TEN-T avser lösa. Det första är att det saknas förbindelselänkar, särskilt vid gränsövergångar. Det andra är stora skillnader mellan infrastrukturens kvalitet och tillgång i olika medlemsstater. Det tredje att det behövs bättre kopplingar mellan de olika trafikslagen. För det fjärde bör de omfattande utsläppen av växthusgaser från trans-

18 På gång inom EU. Våren 2013

portsektorn minska med 60 procent till år 2050.

Slutligen har medlemsstaterna fortfarande stora skillnader sinsemellan gällande regler och krav.

TEN-T ska byggas ut på två nivåer bestående av ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripande nätet utgör grunden och ska vara utbyggt 2050. Stomnätet ingår i det övergripande nätet och utgör de mest strategiska delarna. Stomnätet ska vara utbyggt 2030. I Sverige föreslås stomnätet omfatta den Nordiska triangeln (ingår i nuvarande TEN-T) samt Bottniska korridoren och Malmbanan. Det främsta skälet till utökningen är möjligheten för Europa att få tillgång till de viktiga råvarorna i norra Sverige.

Kommissionen presenterade i oktober 2011 sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Förslaget innehåller också förslag till inrättande av en ny europeisk infrastrukturfond, Fonden för ett sammanlänkat Europa. I mars 2012 nådde EU:s transportministrar en överenskommelse om en allmän inriktning för TEN-T. Under hösten följde detaljerade förhandlingar i rådet.

SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet ställt sig positivt till förslaget att dela in transportnätet i ett prioriterat stomnät och ett övergripande nät. Stomnätet fokuserar på ett sammanhållet trafikslagsövergripande transportnät, vilket ökar förutsättningarna för att hela reskedjan för personoch godstransporter mellan länderna kommer att fungera. Utbyggnaden av stomnätet ställer mycket stora krav på medlemsländerna, framförallt gällande utbyggnad av ny järnväg och införande av ny teknik. SKL efterlyser därför en analys av vilka ekonomiska konsekvenser detta får för Sverige och för den nationella planen för transportinfrastruktur.

Det irländska ordförandeskapet avser under första halvåret 2013 föra samtal med parlamentet med målet att nå en överenskommelse om TEN-T mellan rådet och parlamentet under våren.

SKL: Yttrande Kommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten Parlamentet: Utskottet för transport och turism CEMR: Positionspapper Kontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) För att skynda på utvecklingen av transeuropeisk infrastruktur har kommissionen föreslagit att ett centralt förvaltat finansieringsinstrument skapas, nämligen Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility). Fonden ska vara inriktad mot finansiering av transport-, energi- och telekommunikationsprojekt. Syftet med FSE är att fortsätta arbetet inom befintliga projekt och att utveckla nya transeuropeiska infrastrukturprojekt.

I kommissionens ursprungliga förslag föreslås FSE ha en budget på 50 miljarder euro, varav 10 miljarder euro ska komma från sammanhållningsfonden. För transportinfrastruktur föreslås i fonden 31,7 miljarder euro där bidrag till utredningar kan ges upp till 50 procent. För investeringar kan bidrag ges upp till 20 procent och för vissa projekt som går över landsgränserna inom järnväg och sjöfart kan investeringsbidrag ges upp till 40 procent. Vissa ITS-projekt kan få upp till 50 procent bidrag. I den beslutade långtidsbudgeten får dock fonden endast 29 miljarder euro.

I juni 2012 enades ministerrådet om en delvis allmän riktlinje till ett utkast till förordning om inrättande av FSE. Utkastet till förordning fastställer villkor, metoder och förfaranden för EU:s ekonomiska bidrag till TEN-T-projekt. Däremot ansvarar de olika sektorerna för utvecklingsstrategier, prioriteringar och genomförande. Dessa kommer därför att definieras i branschspecifika riktlinjer.

Det irländska ordförandeskapet avser under första halvåret 2013 föra samtal med parlamentet och målet är att nå en överenskommelse mellan rådet och parlamentet under våren.

SKL: Yttrande Kommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten Parlamentet: Utskottet för transport och turism CEMR: Positionspapper Kontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Det fjärde järnvägspaketet presenterat I januari 2013 presenterade kommissionen det så kallade fjärde järnvägspaketet. Paketet syftar till att förbättra kvaliteten och öka valfriheten när det gäller järnvägstjänster i Europa. Paketet innehåller förslag till revidering av sex lagstiftningstexter: nämligen förslag till direktiv om järnvägssäkerhet, förslag till en förordning om enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning, förslag till direktiv om interoperabilitet, förslag till reviderad förordning om öppnande av marknaden för inrikes passargerartrafik på järnväg, förslag till reviderat direktiv för ett enda järnvägsområde samt förslag till förordning för att inrätta en europeisk myndighet för järnväg. Åtgärderna som kommissionen föreslår i paketet inriktas på fyra nyckelområden: standarder och godkännanden, att få nya aktörer att bedriva järnvägstrafik, institutionell separation mellan infrastrukturförvaltarna och transportoperatörer samt att attrahera kvalificerad och högmotiverad arbetskraft. Bland annat föreslås den Europeiska järnvägsbyrån att fungera som enda kontaktpunkt och utfärda EU-godkännanden av fordon som ska släppas ut på marknaden och EU-säkerhetsintyg för operatörer, de nationella marknaderna för persontrafik på järnväg öppnas för nya aktörer och tjänster från och med december 2019, infrastrukturförvaltarna förstärkas så att de kontrollerar alla de funktioner som utgör kärnan i järnvägsnätet, infrastrukturförvaltarna föreslås vara operativt och finansiellt fristående från transportoperatörer som bedriver järnvägstrafik och nya entreprenörer föreslås åläggas att anställa arbetstagare när avtal om allmän trafik överlåts till ny operatör.

Sverige började avreglera sin tågtrafik 1988 och är idag tillsammas med Storbritannien det enda landet i EU som har en helt avreglerad marknad. Järnväg är av stor betydelse för lokal och regional nivå i Sverige, som en del av ett större transportsystem, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, i det gränsöverskridande samarbetet och som ett effektivt sätt att länka landsbygd och stad. SKL analyserar nu lagstiftningsförslagen och kommer att följa frågan nära under våren. I Regionkommittén utarbetas ett yttrande om paketet av den franska ledamoten Pascal Mangin.

Regionkommittén väntas anta yttrandet vid plenarsessionen i juli 2013.

SKL: Transport och infrastruktur Kommissionen: Det fjärde järnvägspaketet Regionkommittén: Det fjärde järnvägspaketet Kontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

På gång inom EU. Våren 2013 19

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

Smarta Städer och Samhällen – Ett europeiskt innovationspartnerskap Kommissionen presenterade i juli 2012 meddelandet Smart Cities and Communities – European Innovation Partnership. Meddelandet redogör för ett initiativ som kommissionen tar till ett europeiskt innovationspartnerskap för att göra unionens städer till smarta städer. Regionkommittén har getts tillfälle att yttra sig över meddelandet. Uppdraget att vara rapportör i Regionkommittén har gått till en av de svenska ledamöterna.

En av EU:s stora utmaningar är att utveckla unionens städer till smarta och hållbara miljöer. Kommissionen vill därför bidra till ett europeiskt innovationspartnerskap för att samordna resurser i syfte att integrera energi-, transport- samt informationsoch kommunikationsteknologier (IKT) i stadsmiljöer. Kommissionen föreslår att partnerskapen leds av industrin i samarbete med städer och att initiativet förväntas påskynda marknadsinträdet i städer av banbrytande innovativa lösningar som bygger på integrering av energi- och transportteknologier och med stöd av informations- och kommunikationsteknologier. En långsiktig målsättning är att arbetet till 2020 ska ha tagit fram och spridit åtminstone 20 banbrytande lösningar som integrerar energi, transport och IKT-teknologier.

Så kallade fyrprojekt är centrala i arbetet och utgörs av strategiska partnerskap mellan innovationsdrivande företag från de tre sektorerna och som agerar över geografiska gränser. Projekten ska omfatta starka partnerskap med lokala ledare och myndigheter för att kunna uppnå kraftfullt stöd för att på så

20 På gång inom EU. Våren 2013

sätt också kunna engagera medborgarna och lokala intressenter. Fyrprojekten kan finansieras från en rad olika källor, inkluderande EU-, nationell- och regional finansiering samt privat finansiering.

Organisatoriskt ska arbetet styras av två enheter, en högnivågrupp respektive en intressentplattform.

Högnivågruppen är rådgivande till kommissionen och kommer att bestå av seniora representanter från industri, städer, civilsamhälle, relevanta EUinitiativ samt kommissionen. Intressentplattformen ska lämna förslag till kommissionen om konkreta åtgärder som ska förberedas i samband med den första utlysningen inom det nya ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020.

Ett arbetspapper lades fram för debatt i Regionkommitténs utskott för miljö, klimat och energifrågor i februari 2013. Innehållet i arbetspappret ger stöd för kommissionens initiativ men påtalar att det finns ett antal frågor som bör klaras ut i det framtida arbetet, bland annat måste städernas centrala roll lyftas ytterligare för att tydligt markera den uppgift som städerna har som ledare och innovatörer i strategierna och projekten. Vidare är det viktigt att understryka att den industriledda ansats som kommissionen förutser måste bygga på ett konkret ”medborgardrivet” behov.

Regionkommittén väntas anta ett slutligt yttrande vid plenarsessionen i juli 2013.

Kommissionen: Smarta städer och samhällen, Hemsidan för intressentplattformen Kontaktperson: Göran Roos, goran.roos@skl.se, 076-844 74 26

KAP ITEL

5

Vård, omsorg och folkhälsa

Direktiv om patientrörlighet snart i svensk lag Regeringen avser att våren 2013 lägga en proposition som syftar till att i svensk rätt genomföra direktiv (2011/24/EU) om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, det så kallade patientrörlighetsdirektivet.

Intentionen är att riksdagen ska behandla propositionen före sommaruppehållet 2013 och att den nya lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2013.

Syftet med direktivet, som antogs av parlamentet och rådet 2011 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober 2013, är att klargöra och kodifiera rättspraxis från EU-domstolen om patientens rätt att söka och bli ersatt för planerad sjukvård i andra medlemsstater.

Socialdepartementet remitterade våren 2012 en departementspromemoria Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag (Ds 2012:6) till landstingen. SKL:s styrelse ställde sig i sitt remissyttrande i juni 2012 bakom huvuddelen av de presenterade lagförslagen angående patientrörlighet inom EU. Den föreslagna lagen kommer att medföra en ökad tydlighet om vad som gäller vid vård i andra EU/EES-länder, vilket är angeläget för den enskilde patienten, ansvariga myndigheter och vårdgivare.

Förbundet betonar dock att staten ska ersätta landstingen för de kostnader som uppstår. Att så blir fallet ska stämmas av vid en kontrollstation 2016. SKL framhåller att den princip som har gällt hittills, att den som beslutar också ska betala, ska gälla även i fortsättningen. Om staten väljer att överföra kostnadsansvaret till landstingen, bör därför även beslutsansvaret följa med. Förbundet inser dock komplexiteten i detta och föreslår därför att staten inledningsvis behåller beslutsfunktionen för EU-vården. SKL anser emellertid att även frågan om beslutsfunktion ska avgöras vid den kontrollstation som föreslås till 2016. I promemorian beräknas kostnaderna för den del av EU-vården som enligt förslaget ska överföras till landstingen bli cirka 160 miljoner kronor per år.

SKL för en kontinuerlig diskussion med Socialdepartementet om implementeringen av patientrörlighetsdirektivet. Förbundet har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Norrbottens läns landsting, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland bildat en särskild arbetsgrupp för att ingående diskutera och analysera de olika frågor som behöver beredas i det pågående lagstiftningsarbetet. Förbundet och arbetsgruppen diskuterar nu också med Försäkringskassan hur lands-

På gång inom EU. Våren 2013 21

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

tingen och Försäkringskassan bör organisera sitt kommande samarbete om EU-vården. SKL avser att under våren bjuda in landstingen till en konferens om den nya lagen om patientrörlighetsdirektivet.

EU: Direktivet Regionkommittén: Yttrande CEMR: Yttrande Regeringen: Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag (Ds 2012:6) SKL: Yttrande Kontaktperson: Hasse Knutsson, hasse.knutsson@skl.se, 08-452 76 62

e-Hälsa – Smart Open Services for ­European Patients (epSOS) För att öka patienters säkerhet och trygghet vid vård och behandling i annat EU-land samarbetar EU-länderna kring e-Hälsa. epSOS-projektet, som samordnas av Sverige (Socialdepartementet och SKL), utgör en viktig del av detta samarbete. 23 länder samarbetar med syfte att definiera, specificera och testa utbyte av elektroniska recept och patientdata över landsgränser för att på sikt erbjuda sina medborgare dessa gränsöverskridande tjänster.

Tjänsterna e-recept och patientöversikt erbjuds nu patienter och vårdgivare i sju av de deltagande länderna. Erfarenheterna från denna fas i projektet bidrar till fortsatt arbete med att uppdatera tjänsterna, bland annat med ytterligare informationsmängder. Ytterligare en testfas är planerad till 2013 med avsikt att testa uppdaterade versioner med fler deltagande länder.

Sverige avser att delta med båda tjänsterna under 2013. Varje år förskrivs 35 miljoner e-recept i Sverige. Under förutsättning att ett specifikt samtycke har lämnats kommer dessa att kunna expedieras på epSOS-apotek i utlandet. Personer från andra epSOS-länder som besöker Sverige kommer att kunna få sina e-recept expedierade på ett antal apotek i Skåne, Stockholm och Norrbotten. På samma platser kommer ett antal vårdcentraler och akutmottagningar beredas åtkomst till utländska patientöversikter. Successivt kommer antalet deltagande vårdgivare och apotek att öka. Intentionen är på sikt att alla svenska apotek ska expediera utländska e-recept. Det svenska deltagandet i epSOS bygger på tillämpning av de nationella tjänster som utvecklats inom ramen för strategin för nationell e-Hälsa.

SKL: e-Hälsa Kommissionen: Digitala agendan epSOS: Webbplats Kontaktpersoner: Fredrik Lindén, fredrik.linden@skl.se, 08-452 73 34 Eva Leach, eva.leach@cehis.se, 070- 665 51 11

Översynen av EU:s tobaksregelverk Så många som 695 000 människor i EU dör varje år i förtid på grund av rökning. Rökningen beräknas dessutom kosta EU-länderna minst 100 miljarder euro. För att minska tobaksskadorna i Europa vill EU förbättra regleringen av tobaksprodukter och deras marknadsföring. Därför ska Tobaksproduktdirektivet revideras.

Under hösten 2012 avgick hälsokommissionär John Dalli. Hans avgång försenade behandlingen av direktivet. Den nye hälsokommissionären Tonio Borg presenterade i december 2012 sitt förslag till nytt tobaksvarudirektiv. Förslaget till ändringar i EU:s nuvarande direktiv från 2001 har beretts i flera år och innehåller nya, striktare regler för hur tobaksvaror får tillverkas, presenteras och säljas.

Kommissionen föreslår att cigaretter, rulltobak och rökfria tobaksvaror med kännetecknande smak förbjuds och att det blir obligatoriskt med stora varningsbilder på förpackningar för cigarretter och rulltobak. I förslaget regleras även försäljning till andra länder via internet och vissa tekniska funktioner införs som ska motverka olaglig handel.

Vidare föreslås att vissa produkter, till exempel ecigaretter och örtprodukter för rökning, ska regleras. Särskilda regler om märkning och ingredienser när det gäller tuggtobak och tobak för användning i näsan införs, medan det nuvarande snusförbudet, som Sverige är undantaget ifrån, behålls.

Förslaget till nytt direktiv ska nu behandlas i Europaparlamentet och ministerrådet.

SKL har lämnat synpunkter på direktivet till regeringen och kommissionen. Förbundet instämmer i den av EU beskrivna problembilden och förespråkar i allt väsentligt en skärpning av direktivet.

SKL: Folkhälsa, Yttrande Kommissionen: Direktiv (2001/37/EC), Folkhälsa, Översynen av tobaksdirektivet Kontaktpersoner: Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, 08-452 77 12

Revidering av transparensdirektivet I mars 2012 lämnade kommissionen ett förslag till nytt direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar

22 På gång inom EU. Våren 2013

prissättningen av läkemedel avsedda för människor och deras inordnande i de nationella sjukförsäkringssystemen, det så kallade transparensdirektivet. Förslaget handlar bland annat om tidsfristerna avseende prissättningsbeslut för läkemedel och ökat insynskrav även gällande efterfrågesidans åtgärder för att kontrollera eller främja förskrivning av vissa läkemedel.

Förslaget till direktiv behandlas nu i Europaparlamentet och ministerrådet. Enligt uppgift går förhandlingarna trögt i rådet då många medlemsländer motsätter sig kommissionens förslag. SKL:s styrelse ansåg i sitt remissyttrande i april 2012 att syftet var vällovligt men att förslagen inte var acceptabla, bland annat därför att de stred emot det kommunala självstyret och inte bedömdes vara ändamålsenliga för svenska förhållanden.

SKL: Yttrande Kommissionen: Förslag till nytt direktiv Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel Kommissionen presenterade i juli 2012 ett förslag till ny förordning som är tänkt att ersätta nuvarande direktiv om kliniska prövningar av humanläkemedel. Syftet är bland annat att stimulera klinisk forskning och att korrigera bestämmelser i det nuvarande direktivet som kan ha missgynnat kliniska prövningar i Europa.

Kommissionen föreslår bland annat en enhetlig klinisk prövningsansökan och en gemensam webbportal för ansökningar i hela unionen, ett flexibelt och snabbt bedömningsförfarande, tydliga tidsfrister och en tydlig åtskillnad i vilka frågor medlemsstaterna samarbetar vid bedömningen och vilka frågor som kräver nationell/ lokal hänsyn. Förslaget till ny lagstiftning behandlas nu i Europaparlamentet och ministerrådet.

Kommissionen: Förslag till förordning (COM/2012/0369) Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Förslag till nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020 Kommissionen presenterade i november 2011 sitt förslag till nytt tredje sammanhållet hälsoprogram, Hälsa för tillväxt, för perioden 2014–2020.

EU:s hälsoprogram, som ursprungligen hade ett tydligt fokus på folkhälsa, har successivt genom åren kommit att omfatta även sjukvård. Denna utveckling återspeglar sig i namnet på programmet.

Det första programmet kallades folkhälsoprogram (2003–2008), medan det nuvarande heter det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder inom hälsoområdet (2008–2013). Det tredje programmet har kommissionen velat knyta till EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020-strategin.

Det nu föreslagna programmet är tänkt att stödja och komplettera medlemsländernas arbete inom fyra områden: >> utveckla innovativa och långsiktigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem. >> öka tillgången till bättre och tryggare hälsooch sjukvård. >> främja hälsa och förebygga ohälsa. >> skydda människor från gränsöverskridande hot mot hälsan.

Det första målet berör bland annat bristen på vårdpersonal och ekonomiska resurser. Det andra målet behandlar främst vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Det tredje målet fokuserar på folkhälsofrågor och riskfaktorer, medan det fjärde målet bland annat handlar om smittskydd.

Förslaget till nytt hälsoprogram behandlas nu i Europaparlamentet och ministerrådet som väntas fatta beslut under 2013. Förhandlingar har redan inletts mellan parlamentet och rådet. Parterna har bland annat enats om att det nya programmet bör heta det tredje programmet för unionens åtgärder inom hälsoområdet (2014–2020). Samstämmighet råder också om att målen som rör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör få en mer framskjuten placering.

SKL har framfört synpunkter på det kommande programmet dels genom de svenska ledamöterna i Regionkommittén som lämnade sitt yttrande våren 2012, dels genom deltagande i den arbetsgrupp som Socialdepartementet tillsatt för att bereda svenska ståndpunkter. SKL har bland annat framfört att större fokus bör läggas på folkhälsofrågor samt att god hälsa har ett egenvärde och inte bara är ett medel för att uppnå ekonomisk tillväxt. Dessutom anser förbundet att programmet bör anknyta till WHO:s hälsostrategi Health 2020.

Kommissionen: Hälsa för tillväxt Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Erik Svanfeldt, erik.svanfeldt@skl.se, 08-452 75 78

På gång inom EU. Våren 2013 23

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

Handlingsplan mot antibiotikaresistens Antibiotikaresistens är ett växande problem. Enbart inom EU bidrar resistensproblematiken till 25 000 dödsfall och ekonomiska förluster i storleksordningen 1,5 miljarder euro på grund av extra vårdkostnader och förluster av produktivitet. EU-kommissionen antog i november 2011 en handlingsplan för att bekämpa hotet från antimikrobiell resistens för människors, djurs och växters hälsa.

En anbudsinfordran har gått ut (SANCO/2012/ C3/01), som en del i en förberedande åtgärd, för antimikrobiell resistens och forskning om orsakerna till icke-återhållsam användning av antibiotika inom humanmedicinen. Åtgärden stöder genomförandet av handlingsplanen.

Specifikt föreskriver åtgärden: >> en studie som syftar till att identifiera de viktigaste faktorerna som driver försäljning och icke-återhållsam användning av antibiotika inom humanmedicinen som erhållits utan recept, för att bedöma graden av efterlevnad av det rättsliga receptbelagda kravet för antimikrobiella medel i EU och Kroatien, samt att dokumentera bästa praxis. >> en undersökning som genomförs på ett representativt urval av befolkningen i varje EUmedlemsstat och i Kroatien. De 5–8 länder i EU med den högsta konsumtionsnivån av receptfria antibiotika kommer att identifieras, och därefter genomförs ytterligare forskning i dessa länder. >> ett frågeformulär till ministerierna för hälsa och relevanta regulatoriska myndigheter i EU: s medlemsstater och Kroatien. >> en litteraturgenomgång över den nuvarande internationella vetenskapliga litteraturen. >> nationella seminarier och en konsensuskonferens samt en slutlig konsensuskonferens med deltagare från de viktigaste aktörerna på EU-nivå och företrädare för Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, ECDC och WHO och andra viktiga EU-organ.

Tidsplanen är 24 månader.

SKL arbetar, i samarbete med ett antal andra organisationer och myndigheter i Sverige, utifrån åtgärderna i ovanstående handlingsplan. Under 2010 tecknade Sveriges Kommuner och Landsting och staten en överenskommelse med syfte att öka patientsäkerheten där ett av områdena var minskad användning av antibiotika. Överenskommelsen sträcker sig till och med 2014.

24 På gång inom EU. Våren 2013

Kommissionen: Handlingsplan mot antibiotikaresistens, Pressmeddelande, Anbudsinfordran om antibiotikaresistens, Folkhälsa Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA: ­Antibiotika-resistens SKL: Patientsäkerhet Kontaktperson: Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72

Ingen ny lagstiftning om patient­ information om receptbelagda läkemedel Ministerrådet och Europaparlamentet har under åren 2010–2012 antagit ny lagstiftning inom två av de tre områden där kommissionen presenterade lagförslag i det så kallade läkemedelspaketet 2008 – säkerhetsövervakning av humanläkemedel (biverkningsrapportering) och skydd mot förfalskade läkemedel.

I den tredje frågan om förbättrad patientinformation om receptbelagda läkemedel, som bland annat handlar om vilken information läkemedelsföretagen ska kunna tillhandahålla (och hur) utan att bryta mot reklamförbudet, avbröts förhandlingarna i ministerådet under det danska ordförandeskapet första halvåret 2012. Europaparlamentet tog beslut i en första läsning i november 2010, men rådet har aldrig tagit ställning eftersom flera medlemsländer – däribland Sverige – haft stora invändningar mot kommissionens förslag.

Kommissionen presenterade i februari 2012 ett omarbetat förslag till lagstiftning i vilket kommissionen haft som ambition att inarbeta Europaparlamentets synpunkter och lägga större vikt vid patienternas rätt till saklig information. Men även detta reviderade förslag stod, enligt Regeringskansliet, i flera avseenden i konflikt med svensk grundlag.

SKL har varit mycket engagerat i dessa frågor, inte minst genom kanslistödet till den svenska delegationen i Regionkommittén.

Vad gäller frågan om förbättrad patientinformation om receptbelagda läkemedel, var förbundet kritiskt till det ursprungliga förslaget och motsatte sig bland annat en urholkning av förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel.

SKL: Yttrande Kommissionen: Reviderat förslag till direktiv om information till allmänheten om receptbelagda läkemedel Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) Kommissionen har inom ramen för Innovationsunionen, som är en del av Europa 2002-strategin, lanserat konceptet ”europeiska innovationspartnerskap”. Syftet med dessa partnerskap är att främja genombrott och innovationer för att möta samhällsutmaningar och vinna konkurrensfördelar. Innovationspartnerskapen bygger på tanken att myndigheter, frivilligorganisationer, forskarsamhället och näringslivet tillsammans ska arbeta för att bra idéer kommer till bred användning.

Konceptet testas nu i ett pilotpartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande, European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing (EIPAHA). Målet är att till 2020 höja medellivslängden i Europa med två friska år.

En styrgrupp ledd av EU-kommissionärerna med ansvar för den Digitala Agendan respektive hälsa och konsumentfrågor presenterade i november 2011 en strategisk genomförandeplan. I planen pekade styrgruppen ut sex särskilda åtgärdsområden: >> få patienterna att följa sina läkemedels­ ordinationer. >> förebygga skröplighet med fokus på undernäring >> förebygga fallskador. >> sprida integrerade vårdmodeller avseende ­kroniska sjukdomar. >> förbättra spridningen av driftskompatibla ITlösningar som underlättar eget boende. >> fortsätta främja innovation avseende ålders­ vänliga byggnader, städer och miljöer.

Kommissionen ställde sig i februari 2012 bakom genomförandeplanen i och med att kommissionen antog meddelandet Taking forward the Strategic Implementation Plan of the European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing. Våren 2012 gick kommissionen ut med en första inbjudan till berörda parter att engagera sig i konkreta insatser för innovation inom aktivt och hälsosamt åldrande. När ansökningstiden gick ut hade 261 projekt lämnats in för att ingå i EIPAHA. Vidare sjösatte kommissionen i april 2012 en ”marknadsplats för innovativa idéer” som ska hjälpa intressenter att hitta partners, utbyta bästa praxis och sprida forskningsresultat.

Sommaren 2012 inrättades arbetsgrupper som i november lade fram handlingsplaner inom de sex olika åtgärdsområdena. I slutet av 2012 gick kommissionen ut med en ny inbjudan till intresserade parter att engagera sig i genomförandet av dessa handlingsplaner. Anmälningstiden gick ut den 28 februari 2013.

En expert på SKL:s avdelning för vård och omsorg, satt med på ett personligt mandat i den styrgrupp som under 2011 tog fram den strategiska genomförandeplanen.

SKL: EIPAHA Kommissionen: EIPAHA, Meddelande Kontaktperson: Marianne Olsson, marianne.olsson@skl.se, 08-452 70 00

Förslag till nya EU-regler om medicintekniska produkter EU-kommissionen presenterade i september 2012 förslag till ny lagstiftning om medicintekniska produkter. Förslagen till nya regler omfattar: >> förslag till förordning om medicintekniska produkter (ska ersätta direktiv 90/385/EEG om aktiva medicintekniska produkter för implantation och direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter). >> förslag till förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (ska ersätta direktiv 98/79/EG om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik).

Kommissionen inledde 2008 en översyn av de tre befintliga direktiven, som reglerar marknadstillträde, internationell handel och konkurrensförhållanden för medicintekniska produkter och har bland annat genomfört två öppna samråd 2008 och 2010.

Syftet med översynen är att anpassa lagstiftningen till de tekniska och vetenskapliga framsteg som har gjorts och skapa enklare och tydligare regler som både främjar innovation och garanterar patientsäkerheten. Genom att ersätta direktiven med förordningar, som till skillnad från direktiv inte ska implementeras i nationell lagstiftning, skapas ett mer enhetligt regelverk inom EU. Socialdepartementet har under hösten skickat ut kommissionens lagförslag om medicintekniska produkter på remiss och SKL lämnade ett yttrande i november 2012.

Lagförslaget kommer nu att behandlas i Europaparlamentet och ministerrådet enligt så kallat ordinarie lagstiftningsförfarande.

SKL: Yttrande, Medicintekniska produkter Kommissionen: Regelverket för medicintekniska produkter, Översynen av direktiven för medicintekniska produkter Kontaktperson: Pål Resare, pal.resare@skl.se, 08 452 79 59

På gång inom EU. Våren 2013 25

KAP ITEL

6

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Paketet om offentlig upphandling ­försenat Nu startar förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet. Den lokala och regionala nivåns företrädare, däribland det europeiska kommunförbundet CEMR, Regionkommittén och SKL är överens om att kommissionens förslag, som presenterades i slutet av 2011, på flera områden har missat möjligheten att skapa ett mer flexibel och ändamålsenlig lagstiftning inom upphandlingsområdet.

Exempelvis borde regelverket fästa större vikt på värdet för pengarna vid upphandlingen och skapa större flexibilitet för ökad upphandling. I Europaparlamentet har utskottet för den inre marknaden behandlat belgaren Marc Tarabellas (S&D) yttrande. Att offentlig upphandling är en fråga som engagerar parlamentet visas inte minst av det faktum att utskottet utnämnde hela sju skuggföredraganden och att över 2 000 ändringsförslag lämnades in av utskottets ledamöter inför antagandet av rapporten. Inför omröstningen skickade dessutom CEMR (med bidrag från SKL) ett brev till samtliga ledamöter i utskottet, med en tydlig vädjan om att inte bidra till att göra kommissionens ursprungsförslag än svårare för lokala och regionala myndigheter att

26 På gång inom EU. Våren 2013

följa; bland annat genom långtgående krav på social och miljömässig hänsyn. I slutet av februari beslutade Europaparlamentet att inleda förhandlingar med rådet och kommissionen, så kallad triolog, i ett försök att komma överens om ett slutligt direktiv.

Detta förväntas pågå under resten av våren. SKL kommer tillsammans med CEMR att fortsätta sin bevakning av frågan.

SKL: Upphandling Kommissionen: Grönboken, Upphandling inom ­försörjningssektorn Europaparlamentet: Processen i parlamentet CEMR: Offentlig upphandling Kontaktpersoner: Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, 08-452 76 54

Omfattande förändringar av mervärdesskattesystemet föreslagna: djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre Kommissionen arbetar vidare med översynen av mervärdesskattesystemet. Under 2013 står momsen inom offentlig sektor på agendan.

Kommissionen diskuterar bland annat införande

av moms på allt och slopad rätt till momsersättning.

Vissa av de förändringar som diskuteras får omfattande konskevenser för kommuner och landsting.

I december 2010 antog kommissionen en grönbok om Mervärdesskattens framtid – ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem. Därefter genomfördes ett offentligt samråd under sex månader som resulterade i 1 700 synpunkter. Samtidigt genomförde kommissionen en ekonomisk utvärdering av systemet och föreslog att en ny egen resurs som bygger på mervärdesskatt inrättas för att finansiera EU:s budget.

I december 2011 antogs ett meddelande om mervärdesskattens framtid. Meddelandet bygger på resultaten från det offentliga samrådet, men också på diskussionerna med medlemsstaterna och de synpunkter som framförts av EU:s institutioner. Meddelandet är ställt till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Förslagen i både grönboken och meddelandet påverkar det, i svensk grundlag reglerade, kommunala självstyret. En övergång från direkt skatt (skatt på arbete och sparande) till indirekt skatt (mervärdesskatt och punktskatter) innebär att kommunernas beskattningsrätt påverkas och därmed också kommunernas möjlighet att finansiera sin verksamhet, vilket är djupt oroande. Detta har SKL vid upprepade tillfällen uppmärksammat både finansdepartementet och kommissionen på.

Europaparlamentets betänkande i frågan antogs i oktober 2011 och däri framhålls vikten av att grundligt bedöma konsekvenserna för det regionala självstyret inom medlemsstaterna när man diskuterar en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning. I meddelandet anges prioriteringar och ett praktiskt arbetsprogram för de kommande åren med flera förslag, både vad gäller lagstiftning och icke lagstiftning samt ett antal djupgående studier som ska inledas för att förbereda ytterligare förslag.

Prioriteringarna syftar, förutom till förenklingar och skatteväxling, även bland annat till att förstärka den föreslagna utvecklingen av nya resurser som bygger på mervärdesskatt. Kommissionen avser att regelbundet avge lägesrapporter och lägga fram nya förslag.

Kommissionen har i januari 2013 erhållit en slutrapport från Copenhagen Economics (VAT in the public sector and exemptions in the public interest, Final Report for TAXUD/2011/DE/334, 10 januari 2013). I rapporten, vilken inte innehåller analyser på nationell nivå, lämnas förslag i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan offentliga organ och privata företag. Rapporten kommer under våren bli föremål för diskussioner bland annat på kommissi-

onens konferens i Venedig 17–19 april 2013. Rapporten kommer också att diskuteras den 29 april 2013 på ett internationellt momsseminarium arrangerat av Lunds Universitet. SKL:s momsexpert Jeanette Fored kommer vid detta tillfälle medverka som en av flera föreläsare.

På SKL:s egen Momsdag den 14 maj 2013 kommer rapporten, de olika förslagen och kommissionens diskussioner att presenteras närmare. (Inbjudan hittas på www.skl.se) Ett slutligt direktivförslag kan förväntas under 2014. SKL avser att fortsätta bevaka och påverka direktivets utformning samt föra dialog med svenska regeringen, Europaparlamentet och kommissionen.

SKL: Yttrande till finansdepartementet, Svar på ­kommissionens grönbok Regeringen: Svar på kommissionens grönbok, ­Faktapromemoria Kommissionen: Grönboken, Meddelande om ­­ mervärdesskattens framtid, Slutrapport Kontaktperson: Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, 08-452 79 24

E-upphandling och e-handel Inom EU finns ett stort intresse för att genom ökad elektronisk offentlig upphandling samt e-fakturering främja den inre marknaden och reducera den administrativa bördan för både offentlig och privat sektor. Kommissionen beskrev detta bland annat i en grönbok 2010 och ställde samtidigt frågor kring medlemsstaternas uppfattning om e-upphandling, upplevda hinder m.m. SKL besvarade grönboken, både via Finansdepartementet och direkt till kommissionen. Av svaren som kom in fanns, från såväl leverantörssidan som offentliga köpare, ett intresse för e-upphandling och runt hälften kunde tänka sig obligatorisk sådan.

När kommissionens förslag till nya upphandlingsdirektiv presenterades i december 2011 fanns ett antal bestämmelser kring e-upphandling. Det förslås att centraliserad inköpsverksamhet och inköpscentraler ska införa e-upphandling och efter en övergångstid ska det gälla alla upphandlande myndigheter. Det finns regler om vad som avses med e-upphandling och hur kommissionen genom delegerade akter kan hänvisa till bland annat tekniska format och standarder. Vidare finns även regler om elektroniska kataloger, europeiskt upphandlingspass m.m.

Förhandlingar om direktiven pågår fortfarande.

Kommissionen driver även frågorna om e-upphandling vidare genom andra åtgärder. En expert-

På gång inom EU. Våren 2013 27

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

grupp tillsattes i januari 2012, e-TEG, där SKL är representerad. Expertgruppen har avlämnat en rapport med rekommendationer kring hur lämpliga lösningar för e-upphandling bör vara utformade och man har sett på processerna för e-upphandling inklusive säkerhetsaspekter. Rekommendationer kring strategiska frågor ges även. Vidare görs en studie av konsulter i syfte att finna lämpliga indikatorer för att följa utvecklingen av e-upphandling och öka benchmarking mm. En rapport, den så kallade Golden Book har vidare utarbetats av PWC på uppdrag av kommissionen kring goda exempel inom eupphandling i EU. PEPPOL-projektet (Public e-Procurement On Line), är ett projekt där både vissa delar av upphandlingsfasen samt e-beställningar och e-fakturering ingår och som drivits inom ramen för kommissionens ramprogram för forskning och innovation.

Pilottester har genomförts i syfte att möjliggöra fungerande elektronisk meddelandeutväxling mellan medlemsstaterna, främst har elektroniska fakturor utväxlats. Sverige har deltagit i PEPPOL och var för övrigt det första landet som mottog elektroniska fakturor från annat land (Danmark), inom ramen för PEPPOL. Därefter har både fakturor och andra dokument utväxlats mellan olika medlemsstater och via PEPPOL:s infrastruktur. I exempelvis Norge lanseras nu infrastrukturen som ett konkret alternativ till kommunikation när e-fakturering under 2012 blir obligatoriskt mellan offentlig sektor och leverantörerna.

PEPPOL avslutades som projekt hösten 2012, men under våren 2013 etableras nu Open PEPPOL, som tar över förvaltning av specifikationer mm och stödjer implementeringen i Europa framöver.

Kommissionen tillsatte 2011 ett så kallat flerpartsforum (Multi Stakeholders Forum) i syfte att främja ökad e-fakturering. Deltagare i detta forum är två representanter för varje medlemsland. Det har även bildats nationella fora och i Sverige har ett sådant öppet forum bildats inom ramen för NEA:s verksamhet (Nätverket för Elektroniska Affärer).

Vidare ska varje land ta fram strategier för att öka användandet av e-fakturering. SKL deltar aktivt i arbetet i det nationella forumet.

När det gäller standardiseringsarbete för att skapa förutsättningar för att utbyta e-handelsdokument fortsätter arbetet inom bland annat EU:s standardiseringsorgan CEN och FN:s organ UN/ CEFACT. Standardiserade meddelanden i övrigt på upphandlingsområdet bedrivs även inom CEN; dess workshop CEN/BII, vars andra fas avslutades under 2012. En ny tredje fas planeras för med uppstart i

28 På gång inom EU. Våren 2013

mars 2013. Denna fas kommer att fokusera mer på upphandlingsprocesserna. Resultaten från de första faserna finns på www.cenbii.eu.

SKL: Upphandling och konkurrens , E-handel Kommissionen: E-upphandling, Förslaget till nytt ­upphandlingsdirektiv Övrigt: PEPPOL, CEN/BII3 Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl, kerstin.wiss.holmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) Kommissionens initiativ på området för statligt stöd ligger mycket nära det arbete kommissionen bedrivit på området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

I slutet av december 2011 presenterade kommissionen en översyn av sina regler för hur ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska bedömas i förhållande till EU-rättens regler om statligt stöd.

I översynen klargör kommissionen vissa principer för hur EU:s statsstödsregler tillämpas. Detta kan i sig bidra till en större rättslig säkerhet eftersom vi därmed har möjlighet att utgå från en samsyn kring hur regelverket ska tillämpas. Huruvida det nu avslutade arbetet inneburit att det blivit lättare att hantera dessa frågor och om den lokala nivåns handlingsutrymme ökat eller inte återstår dock att se.

Bakgrunden till den under 2011 presenterade inremarknadsakten finns i det så kallade MontiKroespaketet. I detta har kommissonen bearbetat reglerna för offentliga stöd i förhållande till vad som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Alla myndigheter som på något vis hanterar ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse berörs av detta. Det innebär att inre marknadsakten är relevant för såväl nationella, som regionala och lokala myndigheter.

Kommissionens initiativ består av flera delar: >> ett meddelande som klargör hur kommissionen ser på grundläggande begrepp. >> ett beslut som begränsar myndigheters anmälningsskyldighet. >> en reviderad ram för hur kompensationsbelopp ska beräknas. >> en förordning som innebär att gränsen för så kallade minimistöd höjs till 500 000 euro för en treårig beräkningsperiod.

Kommissionens syfte med översynen har varit att skapa enklare regler för sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är små, lokala eller har ett socialt syfte. Samtidigt skapas tydlighet om att konkurrensaspekterna kommer att beaktas skarpare i ”större” ärenden. Kommissionen betonar att när en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse anförtros ett företag ska det också fortsättningsvis – om möjligt – överlämnas genom ett öppet och transparent anbudsförfarande för att garantera bästa kvalitet till lägsta kostnad för skattebetalarna.

I meddelandet behandlar kommissionen innebörden av grundläggande begrepp som exempelvis ”ekonomisk verksamhet”. Avsikten är att underlätta för nationella, regionala och lokala myndigheter att tillämpa statsstödsreglerna. Effekten av kommissionens klargöranden är svårare att bedöma.

I förenklande syfte införs generella undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av stöd till kommissionen. Undantaget omfattar alla sociala tjänster oavsett hur stor kompensationen är och andra SGEI där kompensationen överstiger 15 miljoner euro. Med sociala tjänster avses tjänster som handlar om att tillgodose sociala behov; hälsooch långtidsvård, barnomsorg, tillgång till och återanpassning på arbetsmarknaden, subventionerat boende samt vård och social integrering av sårbara grupper.

SKL: SGEI Kommissionen: SGEI, Förordning om tjänster av allmänt intresse Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Regelverket kring offentligt stöd EU:s reglering av offentligt stöd – syftar till att skydda väl fungerande konkurrensförhållanden på den inre marknaden. Offentliga medel ska inte kunna användas så att de på ett otillbörligt sätt gynnar vissa företag eller viss produktion. Bestämmelserna gäller för alla former av offentligt stöd. Det innebär att också stöd med kommunala medel kan träffas av EU-rättens statsstödsregler.

I korthet innebär reglerna att en kommun eller ett landsting som gör en affär med en näringsidkare måste agera konkurrensneutralt. Rättsområdet innehåller många svåra bedömningar – och det finns numera flera exempel där enskilda kommuner anses ha lämnat rena bidrag alternativt sålt kommunal egendom till underpris på sådana villkor att

kommissionen haft anledning att inleda utredning mot Sverige.

Ett tiotal ärenden har under senare tid varit under handläggning. Huvudsakligen har det handlat om prissättning i samband med försäljningar av kommunala fastigheter alternativt försäljning av kommunal verksamhet – så kallade avknoppningar inom skolan och inom hälso- och sjukvården. Merparten av dessa ärenden är numera avskrivna, men ett par ärenden är fortfarande under handläggning i kommissionen – varav minst ett i form av ett överträdelseärende mot Sverige.

De svenska reglerna för handläggning av otil�låtna statsstöd är bristfälliga. En statlig utredning har sett över de svenska genomförandereglerna på statsstödsområdet och lagstiftning väntas under våren 2013, vidare så har en lagrådsremiss har nyligen överlämnats av regeringen.

SKL: Juridik Kommissionen: GD Konkurrens Regeringen: Dir. 2010:9, Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73 Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, 08-452 78 68 Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79 Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

EU-initiativ kring modernisering av statsstödsreglerna I EU bedrivs ett brett arbete för att modernisera kontrollen på statsstödsområdet. Kommissionens syfte med moderniseringsarbetet är att öka sina möjligheter att göra egna prioriteringar och starta fler undersökningar på eget initiativ i sektorer där konkurrensproblemen är mer framträdande. Avsikten är att lyfta fram behovet av att främja en sund användning av offentliga medel till förmån för tillväxtorienterade strategier och samtidigt begränsa en snedvridning av konkurrensen som kan leda till olika konkurrensvillkor på den inre marknaden.

Kommissionens moderniseringsarbete tar sikte på både de materiella reglerna och på procedurreglerna och innehåller bland annat följande: >> En översyn av förordningen om stöd av mindre betydelse på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning, med hänsyn tagen till situationen i samtliga medlemsstater och hela den inre marknaden samt till

På gång inom EU. Våren 2013 29

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

budgetkonsekvenserna av en sådan översyn, i syfte att undersöka om det nuvarande tröskelvärdet fortfarande motsvarar marknadsförhållandena. >> Ändringar av rådets bemyndigandeförordning för att ge kommissionen möjlighet att förklara att vissa kategorier av stöd är förenliga med den inre marknaden och därför undantas från förhandsanmälan. Detta kan i sin tur möjliggöra en ökning av de stödtyper som, utifrån kommissionens erfarenheter, är i behov av en sådan förenklad kontroll, utan att göra avkall på kommissionens övervakning och efterhandskontroll. Dessa nya stödtyper som berörs av bemyndigandeförordningen kan omfatta stöd till kultur, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, stöd till (delvis) EU- finansierade projekt. >> Ändringar i procedurförordningen som innebär en uppstramning av reglerna och som möjliggör en enklare hantering av obefogade klagomål.

Dessutom innebär förändringarna större möjligheter för de nationella domstolarna att samverka med kommissionen. Till detta kommer att möjligheterna att inhämta marknadsinformation direkt från berörda aktörer underlättas. >> En översyn och eventuell förlängning av den allmänna gruppundantagsförordningen, för de stödkategorier som omfattas av den ändrade bemyndigandeförordningen, i syfte att bättre kanalisera offentliga resurser till vissa väletablerade mål samtidigt som man förenklar den administrativa behandlingen av väl utformade åtgärder med relativt låga stödbelopp.

SKL: Juridik Kommissionen: GD Konkurrens, Samråd om statligt stöd, Modernisering av statsstödsreglerna Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Utökad tjänstehandel över gränserna Tjänstedirektivet syftar till att undanröja rättsliga och administrativa hinder för att handeln med tjänster inom EU ska öka, till gagn för tillväxt och sysselsättning. Direktivet innebär krav på att utvärdera nationella, regionala och kommunala krav

30 På gång inom EU. Våren 2013

på tjänsteleverantörer, så att de inte i onödan begränsar etableringsrätten eller rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat.

Varje kommun ska därför kontrollera att dess krav på tjänsteleverantörer är icke-diskriminerande (på grund av nationalitet/medlemsstat), nödvändiga och proportionerliga – det så kallade EG-testet. Hur detta kan gå till är dokumenterat i ett pilotprojekt som drivits av Haninge och Järfälla kommun. Arbetet redovisas på SKL:s hemsida.

Tjänstedirektivet förutsätter utvecklade elektroniska förfaranden och en för detta gemensam kontaktpunkt. Den svenska kontaktpunkten för tjänster har utvecklats av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Via denna punkt är det möjligt att ansöka om de tillstånd som kan krävas för att sälja tjänster i Sverige. Hit kan tjänsteleverantörer vända sig för att få information om tillståndskrav i den aktuella medlemsstaten, men också för tillstånd och för att kommunicera med myndigheterna.

Tjänstedirektivet bygger också på att varje myndighet som ska hantera tillstånds- och tillsynsärenden kan samarbeta och kommunicera med myndigheter i andra medlemsstater. Tjänstelagen och tjänstedirektivet innebär krav på att detta arbete utförs genom det så kallade informationssystemet för den inre marknaden (IMI), en webbplats som inrättats av kommissionen. IMI innehåller en databas över behöriga myndigheter inom EES-området, vilket gör det möjligt att ta reda på vilken myndighet i en annan medlemsstat som ger tillstånd eller utövar tillsyn över en viss tjänst, utan att man känner till myndighetsstrukturen i detta land.

SKL kommer även fortsättningsvis att följa och stödja ett korrekt genomförande av direktivet på kommunal nivå. Som ett led i detta bedrivs samarbete med berörda myndigheter. Det behövs också mer information om tjänstedirektivets inverkan på kommunala arbetsformer. I sammanhanget vill förbundet också uppmärksamma nämna att Kommerskollegium bedriver både information och rådgivning på detta område. Myndigheten har bland annat tagit fram en särskild Inremarknadsguide riktad till den kommunala nivån.

SKL: Tjänstedirektivet, Pilotprojekt om regelinventering EU: Tjänstedirektivet Övrigt: Kontaktpunkten, Kommerskollegium Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Nytt förslag till direktiv för ­tjänstekoncessioner Kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv för tilldelning av koncessioner (KOM(2011) 897 slutlig). Förslaget avser tilldelning av bygg och tjänstekoncessioner inom både den klassiska sektorn och försörjningssektorn. Enligt förslaget ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2014 införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. LOU innehåller endast några få regler för byggkoncessioner medan tjänstekoncessioner är oreglerat.

Förslaget är avsett att vara ett mer flexibelt regelverk än det direktiv som gäller för upphandling inom klassisk sektor. Som exempel kan nämnas att förslaget endast omfattar tilldelningar med ett kontraktsvärde om minst 5 000 000 euro. Det föreslås inte heller att tilldelning av koncessioner måste ske enligt något eller några bestämda upphandlingsförfaranden. Förslaget innebär ändå mycket detaljerade bestämmelser vad gäller till exempel tekniska specifikationer, uteslutning och kvalificering av leverantörer samt utvärdering av anbud.

Parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd, IMCO, beslutade vid en omröstning i januari 2013 att föreslå ändringar i kommissionens förslag till direktiv för tilldelning av koncessioner. Utskottet vill bland annat se förenklingar i förfarandet, bättre möjligheter till myndighetssamverkan utan upphandling, undantag för vissa tjänsteslag samt en större möjlighet att göra ändringar i tilldelade kontrakt.

SKL anser att det behövs en ökad rättssäkerhet för leverantörer vid tilldelning av tjänstekoncessioner.

Det bör till exempel finnas en möjlighet för en leverantör att angripa en sådan tilldelning rättsligt. Enligt SKL innebär emellertid förslaget ett alldeles för detaljerat regelverk med risk för att koncessionstilldelningar kommer att underkännas på formalistiska grunder.

SKL förordar i stället att nu gällande regler för byggkoncessioner också ska gälla för tjänstekoncessioner.

Kommissionen: Förslag till direktiv Kontaktperson: Mattias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08-452 79 84

Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn I ett meddelande från kommissionen i juni 2012 lyfter kommissionen fram tjänstedirektivet. I meddelandet Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 2012–2015 betonas att genomförandet av tjänstedirektivet måste förbättras för att få tillväxten att öka.

För att uppnå detta uppmanar kommissionen medlemsstaterna att undanröja diskriminerande regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Det gäller då exempelvis regler som diskriminerar på grundval av nationalitet eller bosättningsort. Kommissionen betonar att den kommer att inleda överträdelseförfaranden mot överträdelser av tjänstedirektivet.

Kommissionen planerar därför att tillsammans med medlemsstaterna lägga fokus på vissa nyckelområden som affärstjänster, byggnadssektorn, turism och detaljhandeln (nästan 30 procent av BNP).

Meddelandet åtföljs av tre arbetsdokument: >> Rapporten om genomförandet av tjänstedirektivet, som presenterar genomförandet av direktivet och de återstående problemen. >> Arbetsdokumentet kring riktlinjer för tillämpningen av artikel 20.2 (om principen om icke- diskriminering av tjänstemottagare på grundval av nationalitet eller bosättningsland). det gäller yrkeskvalifikationer och svårigheterna med erkännande av examensbevis från andra medlemsstater. >> Resultaten av det så kallade koherenstestet som visar hur väl EU:s olika regler tillämpas.

Här identifieras en rad hinder som exempelvis olikheterna i förordningen när det gäller yrkeskvalifikationer och svårigheterna med erkännande av examensbevis från andra medlemsstater.

Sammantaget har kommissionens initiativ inneburit att svenska myndigheter kommer att intensifiera sitt arbete kring tjänstedirektivet. Det berör därmed även kommunsektorn – och det kan därför finnas anledning att uppmärksamma tjänstedirektivets betydelse för lokala myndigheters arbete.

Förbundet avser under året återkomma med ett uppdaterat cirkulär om tjänstedirektivets betydelse för kommunsektorn.

Kommerskollegium bedriver ett aktivt arbete för att stödja kommunerna i arbetet med att implementera tjänstedirektivet och på myndighetens hemsida finns en mängd information till stöd bland annat för en fördjupad regelinventering.

På gång inom EU. Våren 2013 31

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

SKL: Juridik, Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: GD Marknad, ”Bättre styrning av den inre marknaden”, Meddelande om genomförandet av tjänste­ direktivet Kommerskollegium: Implementering av tjänstedirektivet Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Kommissionens förslag till ny ­dataskyddsförordning Kommissionen presenterade i januari 2012 ett genomgripande reformförslag inom området persondataskydd.

Idag regleras det genom ett EG-direktiv från 1995 (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter). Direktivet har implementerats genom nationell lagstiftning i medlemsländerna, i Sverige genom personuppgiftslagen (PuL) från 1998. Dessutom har vi i Sverige ett hundratal särskilda registerförfattningar som bygger på direktivet. Det nya förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning blir, om det antas, direkt tillämpligt i medlemsländerna vilket innebär att både direktivet och de nationella lagarna på området kommer att upphöra. Förordningsförslaget bygger i stora delar på det nu gällande direktivet. Det huvudsakliga syftet med förordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet av personuppgifter i syfte att förbättra den inre marknadens funktion och att öka den enskildes kontroll över sina personuppgifter. Men förslaget innehåller också en hel del nya bestämmelser. Det kommer att finnas utrymme för medlemsländerna att ha egna registerlagar, bland annat inom hälso- och sjukvårdens område och på arbetsmarknadsområdet. Det är oklart om utrymmet för att meddela nationella registerlagar kommer att bli lika stort som idag. Det är idag inte möjligt att svara på om det kommer att påverka registerlagarna inom vår sektor, främst patientdatalagen och lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

I förslaget till förordning ges kommissionen rätt att anta så kallade delegerade akter och genomförandeakter som preciserar innebörden av kraven i ett stort antal bestämmelser. Detta gör att det blir svårt att bedöma exakt vilka förändringar en ny förordning kommer att innebära. Förslaget innehåller bestämmelser om när personuppgifter överhuvudtaget får behandlas och om grundläggande krav vid behandling av personuppgifter, som i stora drag

32 På gång inom EU. Våren 2013

motsvarar de nuvarande reglerna. Utrymme för nationell lagstiftning inom området behandling av personuppgifter för myndighetsutövning ges. Förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter och de undantag som räknas upp i det nu gällande direktivet kommer att finnas kvar, med några ändringar. Den nu gällande rätten att få sina uppgifter raderade vidareutvecklas i förordningsförslaget till att även avse en rätt att bli bortglömd, som innebär att en personuppgiftsansvarig som offentliggjort personuppgifter blir skyldig att på begäran kontakta tredje parter som behandlar personuppgifterna och informera om att den registrerade vill bli glömd.

Rätten att få ett registerutdrag ska finnas kvar men utvidgas också till en rätt till uppgiftsportabilitet, alltså en rätt att få sina uppgifter överförda från en personuppgiftsansvarig till en annan, t ex mellan tjänsteleverantörer, när behandlingen grundas på avtal eller samtycke. Det nuvarande systemet med personuppgiftsombud ska finnas kvar (i förslaget kallat uppgiftsskyddsombud), men ska nu bli obligatoriskt för dels alla myndigheter, dels alla företag med minst 250 anställda, och de företag vars huvudsakliga verksamhet kräver regelbunden övervakning av enskilda.

Kommissionsförslaget har behandlats i en nationell remissrunda, våren 2012. Förslaget bereds nu i parlamentsutskott och rådsarbetsgrupper under våren 2013.

SKL lämnade i mars 2012 ett yttrande till Justitiedepartementet. Några av de viktigaste frågorna för kommuner och landsting är arkiv- och bevarandefrågor och att värna den svenska offentlighetsprincipen. Med kommissionens förslag skulle vissa uppgifter behöva avidentifieras innan myndigheterna arkiverar handlingar. Det går helt emot gällande principer i den svenska arkivlagen och skulle begränsa myndigheters möjligheter till exempelvis återsökande och framtagande av statistik.

SKL följer frågan i Bryssel samt har löpande kontakter med Justitiedepartementet och arbetar för att i förslaget ge offentlig sektor viss flexibilitet.

SKL: Yttrande Kommissionen: Förslag till förordning CEMR: Positionspapper Europaparlamentet: Utkast till yttrande Regeringen: Rådspromemoria Kontaktpersoner: Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 79

KAP IT EL

7

Jämställdhet och diskriminering

Förslag om könsfördelning i ­börsstyrelser Målet med EU-kommissionens förslag gällande kvotering till bolagsstyrelser är att minst 40 procent av styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska tillhöra det underrepresenterade könet senast år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast 2018. De företag som inte ännu uppfyller målet ska vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Om två kandidater bedöms som lika starka ska den som tillhör det underrepresenterade könet få platsen. EU-länderna ska införa sanktioner mot bolag som inte följer direktivet.

Förslaget berör cirka 5 000 börsnoterade företag inom EU. Det gäller inte små och medelstora företag som har färre än 250 anställda och en årlig omsättning på högst 50 miljoner euro. Enligt Lissabonfördraget har de nationella parlamenten rätt att avge yttranden om förslag från kommissionen som kan strida mot subsidiaritetsprincipen. Om en tredjedel anser det, måste kommissionen skriva om sitt förslag.

De flesta nationella parlament i EU-länderna säger att EU-kommissionen bör gå vidare med en lag om kvotering av bolagsstyrelser. Sex nationella par-

lament motsätter sig förslaget: Tjeckien, Danmark, Nederländerna, Polen, Sverige och Storbritannien.

Som huvudskäl mot förslaget har de angett subsidiaritetsprincipen – inte innehållet i förslaget. Att tjugoen av tjugosju nationella parlament är för förslaget innebär att kommissionen kan gå vidare och diskuterar detaljerna.

Riksdagen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå, med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Sveriges riksdag anser att det är viktigt att könsfördelningen inom det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare. Riksdagen anser dock att varje medlemsstat själv bör få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. EU-kommissionens förslag är inte anpassat till att aktieägarna i många EU-länder har stort inflytande över bolagsstyrningen. I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och är inte en anställning i arbetsrättslig mening. Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera med den svenska ordningen, anser riksdagen.

På gång inom EU. Våren 2013 33

Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering

Regionkommittén kommer att avge ett yttrande som behandlas i ECOS-utskottet i april och som beräknas antas vid plenarsessionen i slutet av maj.

Kommissionen: Lägesrapport, Kvinnor i bolagsstyrelser Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Lansering av hemsidan för CEMR:s­ ­jämställdhetsdeklaration Under UCLG:s (United Cities and Local Govern­ ment) globala konferens om förtroendevalda kvinnor på lokal och regional nivå, lanserades i slutet av januari den nya hemsidan för CEMR:s så kallade Observatory, www.charter-equality.eu. Vid konferensen deltog ca 500 personer från 60 länder i världen.

Ewa Samuelsson (KD), ordförande i CEMR:s Standing Committee for Equality between Women and Men in Local Life, deltog i ett rundabordssamtal där hon presenterade hemsidan och syftet med Observatory. Observatory är en stöd- och uppföljningsmekanism med uppgift att stödja utarbetandet, implementeringen och övervakandet av lokala handlingsplaner. Observatoriet ska också tillhandahålla en plattform för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och deras nationella organisationer. Observatoriet finansieras huvudskaligen av medel från den svenska regeringen, genom SKL:s program för Hållbar jämställdhet, med tre miljoner kronor till mars 2015.

På Observatoriets hemsida, www.charter-equality.eu, kommer man bland annat att kunna se vilka som undertecknat, vilka som har handlingsplaner, kontaktpersoner samt i förekommande fall även handlingsplanerna. Just nu pågår insamlingen av uppgifter från undertecknarna. Hemsidan kommer att finnas på engelska och franska.

Arbetet leds av CEMR:s jämställdhetskommitté (Standing Committee for equality between women and men in local life). Den består av förtroendevalda kvinnor och män från CEMR:s medlemsorganisationer. Kommitténs huvudsakliga uppgift är att följa arbetet med Observatory och implementeringen av den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. Kommittén ska också samarbeta med EIGE (EU:s jämställdhetsinstitut) samt följa och påverka EU:s policyer om jämställdhet. För att kunna säkerställa hållbarheten ska kommittén också lobba för ett långsiktigt ekonomiskt stöd till projektet.

Det finns ett nätverk av nationella koordinatörer som ska hjälpa Observatory med att marknadsföra

34 På gång inom EU. Våren 2013

och samla in uppgifter från undertecknarna. Det finns också en så kallad Core group av jämställdhetsexperter som träffas för att stödja och utveckla arbetet.

Ett Observatory innebär att Sveriges erfarenheter sprids i Europa och kan stärka Sveriges roll som pådrivare för jämställdhetsarbetet inom EU. Möjligheten för europeiska jämförelser och erfarenhetsutbyte stärker engagemanget för fortsatt utveckling av metoder och goda exempel på den lokala nivån. Observatory ger därmed en unik möjlighet att lära av varandra.

SKL: CEMR-deklarationen, Jämställ.nu CEMR: Deklaration, Observatoriet, Ny hemsida: www.charter-equality.eu Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Den ekonomiska krisens betydelse för kvinnors och mäns situation och för jämställdhetspolitiken EU-kommissionen gav i december 2012 ut en rapport skriven av ett nätverk av forskare från alla medlemsländer, EEA-EFTA-länderna och även kandidatländerna.

Rapporten syftar till att bedöma konsekvenserna av den ekonomiska krisen för kvinnor och män och för jämställdhetspolitiken. Detta är viktigt eftersom ekonomiska kriser har olika könsbundna konsekvenser. Tidigare erfarenheter ger inte tillräcklig insikt i de könsspecifika effekterna av denna kris eftersom kvinnors ställning har förändrats avsevärt sedan den senaste stora lågkonjunkturen. Forskarna menar att denna kris skulle kunna innebära en radikal förändring och en potential för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Krisen innebär dock också utmaningar då jämställdhet riskerar att betraktas som en viktig fråga enbart i tider av högkonjunktur menar forskarna i rapporten.

EU: Rapport Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

HBT-personers situation i kommunerna De mänskliga rättigheterna för HBT-personer är på flera sätt eftersatta. Det finns också allvarliga tendenser som visar att HBT-personers livsmöjligheter inte fullt ut är likvärdiga andra personers.

Arbetet med mänskliga rättigheter har alltid en lokal och regional dimension. Det är i samhället där människor lever sin vardag som rätten till yttrandefrihet och att vara sig själv som det avgörs om de mänskliga fri- och rättigheterna blir verkliga eller enbart teoretiska. Kommunerna har därmed en oavvislig roll för att förverkliga de mänskliga rättigheter som lagts fast i europeiska och globala konventioner.

Europarådets kongress för kommunala och regionala organ (CLRAE) har utsett en svensk ledamot till rapportör för ett förslag om hur kommuner och regeringar inom respektive ansvarsområde kan utveckla och garantera att arbetet med HBT-personers mänskliga rättigheter är framgångsrikt. Yttrandet ska presenteras under 2013.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93

Regionkommitténs yttrande över EU:s strategi mot människohandel enhälligt antagen I juni 2012 presenterade kommissionen en EUstrategi mot människohandel. Regionkommittén har getts tillfälle att yttra sig över strategin. Uppdraget att vara rapportör i Regionkommitténs utskott CIVEX (utskottet för medborgarskap, styresformer, institutionella frågor och yttre förbindelser) gick till en svensk ledamot och en expert från SKL utsågs.

I december 2012 antog ett enhälligt CIVEX-utskott förslaget till yttrande som, förutom påpekanden om de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll i arbetet mot människohandel, också innehöll långtgående skrivningar om att den så vanligt förekommande legala prostitutionen är drivkraft för människohandel och att förbud mot sexköp kan vara en möjlig åtgärd bland flera. Vidare underströks vikten av att ha ett genusperspektiv när man diskuterar åtgärder för att bekämpa efterfrågan, det vill säga att det i huvudsak är män som köper sex av kvinnor. I kommissionens strategi finns ett starkt fokus på kvinnor som offer, men inte i lika hög grad på män som förövare.

Vid Regionkommitténs planarsession i januari 2013 antogs yttrandet enhälligt av kommittén.

Tidigare har många EU-länder ogärna velat koppla förekomsten av prostitution, som i vissa länder betraktas som ett yrke, till människohandel. Likaså är frågan om att förbjuda köp av sexuella tjänster en fråga som många regeringar inte vill diskutera. Det är därför en stor framgång i arbetet mot människohandel att Regionkommittén, som första officiella EU-organ, nu ger sitt stöd till den svenska linjen mot prostitution och människohandel.

Kommissionen: Meddelande Regionkommittén: Yttrande Kontakt: Andreas Kvarnängen, andreas.kvarnangen@skl.se, 08-452 76 75

På gång inom EU. Våren 2013 35

KAP IT EL

8

Integration, migration och asylfrågor En gemensam asylpolitik i EU – det så kallade Asylpaketet Under cirka tio års tid har EU:s medlemsländer utan framgång försökt utveckla regelverket kring en gemensam asyl- och invandringspolitik. Först under det svenska ordförandeskapet 2009 lades det så kallade Stockholmsprogrammet fram, ett arbetsprogram för rättsliga och inrikesfrågor för perioden 2010–2014. Där bestämdes det att medlemsstaterna skulle lägga fram ett nytt förslag om gemensamma regler för asylmottagandet som skulle vara antaget senast 2012, det så kallade Asylpaketet. Medlemsländerna har inte lyckats enas kring alla frågor ännu men ansvarig EU-kommissionär, Cecilia Malmström, är hoppfull om att det ska vara klart senast under våren 2013.

Förordningar och direktiv som ingår i ­asylpaketet: >> Skyddsgrundsdirektivet – reglerar på vilka grunder en asylansökan ska beviljas. >> Dublinförordningen – reglerar i vilket EU-land asylansökan ska behandlas. >> Mottagandedirektivet – reglerar villkoren för hur de asylsökande ska tas emot och på vilka grunder de kan sättas i förvar.

36 På gång inom EU. Våren 2013

>> Eurodac – förordning som reglerar regelverket kring registrering av fingeravtryck, i vilket syfte det ska kunna användas och vem som ska ha tillgång till registret. >> Procedurdirektivet – reglerar själva asylprocessen, till exempel hur lång handläggningstiden ska vara och rätten till juridiskt biträde.

Skyddsgrundsdirektivet är det enda som hittills har blivit antaget. Även Dublinförordningen och Mottagandedirektivet är färdigförhandlade och skulle enligt planerna ha antagits i januari men rådet föredrar att även invänta Eurodac och Procedurdirektivet så att alla fyra rapporter kan antas som ett paket.

I december 2012 röstade ett oenigt Europaparlament igenom att polisen ska få tillgång till Eurodac-registret, med reservationen att ytterligare säkerhetsgarantier införs. Detta är något som ministerrådet motsatt sig. Förhandlingarna om detta kommer därmed att fortsätta.

I det så kallade Procedurdirektivet vill parlamentet och kommissionen införa undantag för barn och tortyroffer – att det i så kallat ”påskyndat förfarande” tas särskild hänsyn till dessa grupper. Även detta är rådet ovilligt att gå med på då de anser att det kan missbrukas. Även i denna fråga fortsätter förhandlingarna under året.

Sverige har i dagsläget det högsta asylmottagandet sedan tidigt 1990-tal. Idag tar 10 av EU:s 27 medlemsländer emot 90 procent av de flyktingar som kommer till Europa. Därför skulle en gemensam asylpolitik inom EU, med likvärdigt mottagande och rättssäker prövning av asylskälen oavsett vilket land den asylsökande kommer till, långsiktigt kunna medföra en jämnare fördelning av flyktingar mellan medlemsländerna. Det skulle få konsekvenser för såväl asyl- som flyktingmottagandet ute i kommunerna i Sverige.

Kommissionen: Stockholmsprogrammet, EURODAC, ­Procedurdirektivet, Dublinförordningen, Mottagande­ direktivet, Skyddsgrundsdirektivet Europaparlamentet: Utskottet för Medborgliga frioch rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor (LIBE) Kontakt: Lotta Dahlerus, lotta.dahlerus@skl.se, 08-452 73 70

Unga romers situation Europarådets kongress för kommunala och regionala organ (CLRAE) har initierat ett samarbete mellan kommuner i Europa som har ett särskilt intresse för romers situation. Denna, Allians för städer för romsk inkludering, har genomfört ett antal aktiviteter och inlett flera projekt för att höja kunskapen om romers situation och behov av åtgärder som kan stärka romers mänskliga rättigheter.

Inom CLRAE har förslag under flera år lagts till de 47 medlemsländernas regeringar för att förbättra romers situation.

En svensk ledamot har utsetts av kongressen för att ta fram en rapport om unga romer. Denna rapport väntas presenteras under 2013. I rapporten väntas förslag om hur romska ungdomars förutsättningar och möjligheter i skolan, på arbetsmarknaden och fritiden kan förbättras.

Migranters företagande på den lokala arbetsmarknaden Inom stora delar av Europa är andelen personer som är egenföretagare större bland migranter än i den inhemska befolkningen. Detta trots att de oftast har svårare att tillgodogöra sig de stödsystem som finns för att starta och driva företag. Anledningarna till att andelen är högre bland migranter kan bero på olika orsaker. Med rätt insatser så kan bättre förutsättningar för migranters entreprenörskap åstadkommas. Inom EU arbetas det med att stärka förutsättningarna för små- och medelstora företag och entreprenörer med syfte att öka EU:s möjligheter och förutsättningar för att uppfylla tillväxtmålen i Europa 2020-strategin. I detta arbete måste migranters företagande synliggöras och ses som en viktig resurs.

En svensk rapportör har utsetts av Europarådets kongress för kommunala och regionala organ ­(CLRAE) för att lägga fram en rapport med förslag till förbättringar av företagsklimatet för immigrerade entreprenörer. Förslagen till Europas regeringar kommer bland annat att innehålla krav på tydligare strategier för migranters entreprenörskap hos regeringarna. I rapporten kommer det även att föreslås att kommuner tar ett samlat grepp kring information till migranter samt gällande tillgången till riskkapital.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93 Fredrik Berglund, fredrik.berglund@skl.se, 08-452 78 77

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93 Cecilia Berglin, cecilia.berglin@skl.se 08-452 79 31

På gång inom EU. Våren 2013 37

KAP ITEL

9

Utbildning, forskning och kultur

Om utbildningsprogrammet Erasmus för alla Kommissionen presenterade 2011 ett förslag på program för att främja samarbetet inom utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdet. Det nya programmet, Erasmus för alla, föreslås ersätta sju program som finns idag, inklusive Programmet för livslångt lärande, LLP och Ung och aktiv i Europa. För idrottsområdet finns idag inget program.

Regionkommittén antog ett yttrande över förslaget i maj 2012. I dagsläget återstår förhandlingar mellan ministerrådet och parlamentet. Beslut förväntas under 2013 och det nya programmet kommer att gälla 2014–2020.

Programmet syftar till att öka kvaliteten i utbildningssystemen, främja de gemensamma europeiska målen i Europa 2020 och stödja den europeiska dimensionen i utbildnings- ungdoms- och idrottsverksamheterna.

Erasmus för alla består huvudsakligen av tre slags åtgärder: främjande av mobilitet, främjande av institutionella samarbeten (det vill säga samarbeten mellan till exempel skolor, högskolor eller andra organisationer i de olika länderna) och policystöd.

Vissa initiativ behandlas i egna kapitel, såsom ung-

38 På gång inom EU. Våren 2013

domssamarbeten, idrott och Jean Monnet (ett program för att stödja vissa europeiska samarbeten inom den högre utbildningen).

I Regionkommittén föredrogs ärendet av en svensk rapportör. Regionkommittén välkomnade förslaget till program och syftet att stödja målen i Europa 2020. I yttrandet läggs stor vikt vid att programmets konstruktion och budget på bästa sätt ska svara mot de mål och ambitioner som förmedlas. För att nå målen om deltagande i utbildning behöver man framför allt stödja kvalitetsutveckling i förskola och skola så att alla ges möjlighet att delta i fortsatt utbildning.

I yttrandet poängteras att den europeiska dimensionen får störst genomslag om den når barn och unga tidigt samt om man fokuserar på lärare och utbildare som kan förmedla dessa värden till många.

I yttrandet föreslås en tydligare koppling till den lokala och regionala nivån eftersom det är här man ansvarar för stora delar av utbildnings- och ungdomspolitiken. Det är också på lokal nivå man kan stötta synergieffekter av programmet med andra insatser för att öka ungas delaktighet i samhället, arbetslivet och ett fortsatt livslångt lärande.

I Regionkommitténs yttrande lyftes även målsättningen fram att stärka målgrupper som idag inte får tillräckligt utrymme i förslaget till program: barn i skolan, unga utanför det formella utbildningssystemet och vuxna i olika former av lärande. Den föreslagna organisationen anses inte i sig vara ett hinder för de olika målgruppernas deltagande, men det bör göras förändringar i regelverket och budgeten så att man tar tillräcklig stor hänsyn till alla målgrupper.

I de återstående förhandlingarna mellan ministerrådet och parlamentet är framför allt budgetfördelningen och programmets namn frågor som återstår att lösa. Parlamentet vill låsa en betydligt större andel av budgeten än vad ministerrådet vill, som har avsatt cirka 40 procent av budgeten för fördelning mellan målgrupper under programperioden. Man menar att en större flexibilitet ökar möjligheten att öka programmets genomslag genom att stödja de verksamheter som det finns störst intresse för.

Parlamentet vill att fem procent av budgeten ska få användas flexibelt medan resten ska fördelas på målgrupperna från början. Det är oklart vilket av tillvägagångssätten som på bästa sätt främjar Regionkommitténs prioritering av vissa målgrupper enligt ovan.

Ministerrådet är nöjda med det föreslagna namnet medan parlamentet menar att det är för tydlig koppling till det tidigare underprogrammet för högskolan och förordar YES Europe som står för Youth, Education, Sport, för att framhålla programmets olika delar. Även Regionkommittén var i sitt yttrande negativa till det föreslagna namnet och föreslog Learning Europe som ett samlingsnamn för att inkludera alla former av lärande och därmed ger en bas för hela programmets verksamhet.

Kommissionen: Generaldirektoratet för utbildning, kultur, idrott och ungdomsfrågor, Erasmus för alla Parlamentet: Utskottet för kultur och utbildning Regionkommittén: Yttrande Regeringen: Faktapromemoria Kontaktperson: Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se, 08-452 77 68

Nytt ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020 Kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation ”Horizon 2020 - the Framework Programme for Research and Innovation 2014-2020” lanserades den 1 december 2011 (svensk beteckning Horisont 2020). Programmet består av flera delar och slutligt beslut angående

programmet förväntas under 2013.

Målet med Horisont 2020 är att förbättra Europas konkurrenskraft och säkra ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen. Som ett huvudinstrument i arbetet föreslår kommissionen en expansiv satsning på 80 miljarder euro under en sjuårsperiod.

Utgångspunkten är bland annat Europas försämrade läge relaterat till investeringar i forskning och innovation (FoI) i jämförelse med till exempel USA och Asien.

SKL har till Utbildningsdepartementet avgivit ett remissyttrande angående huvudinnehållet i förslaget. Förslaget innebär en ny europeisk forsknings- och innovationspolitik som kopplas till de stora samhälleliga utmaningar Europa möter. Flera av dessa är sådana som SKL:s medlemmar berörs direkt av, till exempel den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre, miljö- och infrastrukturfrågor samt strävan efter ett tryggt och välintegrerat samhälle. Sammanfattningsvis syftar programmet till att öka budgeten för FoI inom unionen till tre procent av den sammanlagda budgeten år 2020, att förenkla och effektivisera ansökningsförfaranden och handläggning av såväl ansökningar som finansierat FoI-arbete, att sammanföra flera olika EU-program för finansiering av FoI till ett mer övergripande program samt att stimulera fler aktörer till deltagande i FoI. SKL ställer sig positivt till huvuddragen i det föreslagna programmet. Flera inslag i programmet ligger i linje med de av SKL tidigare framförda ståndpunkter, till exempel angående kommissionens grönbok (2010) om ett gemensamt ramverk för EU:s forskning och innovation. Särskilt välkommet är att förslaget vidgar definitionen av ”innovation” till att också inkludera sociala och icke-tekniska innovationer, liksom betoningen av att även humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap behövs för att lösa samhällsutmaningarna. SKL efterlyser dock en tydligare roll för förbundets medlemmar som aktörer i hela processen kring såväl formulering av frågor för, liksom genomförandet av, angeläget FoI-arbete. Kommuner, landsting och regioner utgör viktiga, men inte alltid synliggjorda, aktörer i forsknings- och innovationslandskapet. Det hade varit positivt med en ännu tydligare framskrivning av dessas roll och betydelse, på samma sätt som små och medelstora företag särskilt utpekas som viktiga att mobilisera i FoI-arbete. SKL betonar också att inte endast inomvetenskapligt definierade kvalitetskriterier på FoI bör utformas och tillämpas i implementeringen av Horisont 2020.

Under 2013 genomförs avslutande utlysningar

På gång inom EU. Våren 2013 39

Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

för EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling (FP7). Utlysningarna syftar till att överbrygga till Horisont 2020. Se vidare angående detta på www.vinnova.se, då VINNOVA är ansvarig svensk kontaktpunkt för unionens FoU-medel.

SKL: Yttrande Vinnova: Horisont 2020, FP7 Kommissionen: Meddelande Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Eva Marie Rigné, eva.marie.rigne@skl.se, 08-452 79 37

Digitala agendan för Europa Den Digitala agendan för Europa är ett av sju så kallade huvudinitiativ för att nå målen i Europa 2020-strategin.

Syftet är att genom kraftfulla och konkreta satsningar på elektronisk kommunikation, mjuk digital infrastruktur såsom e-ID, gemensamma villkor för utbyte av information och data åstadkomma en snabbare uppbyggnad av ett modernt samhälle som drar nytta av de möjligheter den digitala utvecklin­ gen ger.

Kommissionens arbetsprogram för 2013 fokuserar på att skapa förutsättningar för bättre, snabbare och mer utbyggda elektroniska kommunikationer.

Bredbandet behövs för att leverera datortjänster via internet som växer explosionsartat. Det ställer stora krav på en anpassad informationssäkerhet, molntjänster som klarar myndigheters krav men även en upphovsrätt som fungerar väl. Det pågår ett flertal processer som syftar mot nästa budgetperiod, 20142020, så som översyn av riktlinjer för statsbidragsgivning vid bredbandsutbyggnad men även villkor och kriterier för hur marknaden för elektronisk kommunikation, bredbandsmarknaden, ska, eller inte ska, regleras. I juli 2012 gjorde kommissionär Neelie Kroes ett policyuttalande med budskapet att förbättra förutsättningarna för bredbandsinvesteringar. Dessa ska under våren 2013 resultera i nya rekommendationer som kommer att påverka den svenska marknaden omgående.

I arbetet med EU:s långtidsbudget 2014-2020 ges utrymme i program och fonder till arbetet med digitaliseringen av samhället. Bland annat pågår förhandlingar om Fonden för ett sammanlänkat Europa där kommissionen har föreslagit IT-satsningar på 9,2 miljarder euro, en satsning som Europaparlamentet ställt sig bakom. I det slutgiltiga förslaget till långtidsbudget som antogs av rådet i februari avsattes dock en miljard euro till denna typ av satsningar.

40 På gång inom EU. Våren 2013

SKL: Center för e-samhället, Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: DG Connect, Digitala Agendan, Fonden för ett sammanlänkat Europa Parlamentet: Utskottet för energifrågor, forskning och industri Regionkommittèn: Utbildning, ungdomsfrågor, kultur och forskning Kontaktperson: Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

Ändring av direktivet om vidare­utnyttjande av information från den offentliga sektorn I december 2011 presenterade kommissionen ett initiativ om öppning av offentligfinansierade datakällor. Målet är att frigöra offentliga data som en resurs till näringslivet och därigenom skapa tillväxt. Som en del i detta presenterade man ett ändringsförslag till direktivet om vidareutnyttjande av offentlig information som antogs 2003.

Tanken med ändringsförslaget är att främja tillgänglighet och vidareutnyttjande av offentlig information för privata eller kommersiella ändamål med så få rättsliga, tekniska och ekonomiska hinder som möjligt. De föreslagna förändringarna är relativt djupgående och innefattar följande punkter: >> Införande av en tydlig skyldighet att tillåta vidareutnyttjande av offentlig data. I gällande direktiv finns inte detta tvång. Detta begränsar upphovsmännens immateriella rättigheter. >> I den nuvarande lydelsen av direktivet från 2003 gäller principen att om myndigheterna tar ut avgifter så får de samlade inkomsterna från leverans och tillåtelse till vidareutnyttjande av sådana handlingar inte överstiga en på visst sätt formulerad självkostnad inklusive en rimlig avkastning på gjorda investeringar. Detta kommer att tas bort. >> Ett krav på att handlingar ska tillgängliggöras i maskinläsbart format med metadata. >> En uppmuntran till att använda öppna licenser vid val av dataformat. >> Krav på att det ska finnas en nationell myndighet där användare kan vända sig för överprövning av avgiftsprinciper och rapporteringsskyldigheter.

Inom den svenska kommunsektorn är det i huvudsak kommuners försäljning av kartdata som kan komma att påverkas. I dagsläget finansieras i många fall produktionen av kartdata med avgifter för vidareutnyttjande. SKL har engagerat sig i frågan via

Regionkommittén och framhållit att dylika fall ska undantas från den nya prissättningsmodellen samt förordat ett förtydligande av undantagen från marginalprissättningsregeln i direktivtexten. Regionkommittén har i sitt yttrande framhållit att kommuner och regioner måste få hjälp med finansieringen för att förslagen ska kunna genomföras som tänkt.

Kommissionen: Förslag till ändring av direktiv 2003/98/EG Regionkommittén: Yttrande Kontakt: Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 75 51

Handlingsplan för EU:s arbete med ­kultur 2011–2014 I december 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur 2011–2014. Det gemensamma EU-arbetet vilar på målen inom kulturområdet som fastställs i fördragen och i den europeiska kulturagendan från 2007.

Kulturagendan har tre gemensamma mål: >> främja kulturell mångfald. >> främja kulturen som en drivkraft för kreativitet. >> främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.

Handlingsplanen 2011–2014 beaktar kommissionens rapport som släpptes sommaren 2010 om genomförandet av den europeiska kulturagendan och det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland annat att kultur är en bidragande faktor för förverkligandet av Europa 2020-strategin. Ministerrådet enades genom antagandet av handlingsplanen om att inrätta arbetsgrupper av experter med uppdrag från medlemsstaterna. Handlingsplanen pekar ut sex prioriteringar som löper över hela perioden: >> Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla. >> Prioritering B: Kulturella och kreativa näringar. >> Prioritering C: Färdighet och rörlighet. >> Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet när det gäller samlingar. >> Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna. >> Prioritering F: Kulturstatistik.

Under 2011 startade de fyra första arbetsgrupperna sitt arbete (som berör prioriteringarna AD) och Sverige representeras av Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och Nationalmuseum.

Arbetsgruppen gällande stödformen för rörlighet har tagit fram en rapport (2012) om Uppbyggnad av ett starkt ramverk för konstnärers rörlighet. Även arbetsgruppen för Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla (A) och arbetsgruppen för Kulturella och kreativa näringar har tagit fram handböcker. Publikationerna finns tillgängliga på Kulturrådets hemsida.

SKL: Kultur och fritid Rådet: Handlingsplanen för kultur Kommissionen: Rapport om genomförandet av den ­europeiska kulturagendan Kulturrådet: Kulturrådets samarbete inom öppna ­samordningsmetoden Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Kreativa Europa I Kreativa Europa , det nya ramprogrammet för den kulturella och den kreativa sektorn inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, föreslår kommissionen att de pågående programmen Kultur, Media och Media Mundus sammanförs i en gemensam ram.

Genom att särskilt fokusera på den kulturella och den kreativa sektorns behov att verka utanför det egna landet och med en koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald hoppas man att programmet ska fungera kompletterande till andra fonder och program, exempelvis stödet ur strukturfonderna till investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn.

I det ursprungliga förslaget till långtidsbudgeten föreslog kommissionen en avsevärd ökning av budgeten för den kulturella och den kreativa sektorn, sammanlagt en ökning med 37 procent jämfört med den nuvarande utgiftsnivån. Satsningen ligger i linje med prioriteringarna i Europa 2020-strategin där investeringar i den kulturella och kreativa sektorn är tänkt att bidra till att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

I det nya ramprogrammet föreslås en ny finansieringsmöjlighet. Kommissionen identifierar svårigheten för kulturaktörer och små företag inom de kulturella och kreativa sektorerna att själva finansiera sin verksamhet och att beviljas banklån för sin verksamhet. Med det föreslagna finansiella instrumentet vill man både stärka möjligheterna till banklån samt förändra attityderna hos kulturaktörer och finansmarknad.

På gång inom EU. Våren 2013 41

Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

Under 2012 har Kreativa Europa behandlats i ministerrådet samt i Europaparlamentets CULTutskott. Under våren 2013 väntas så kallade trialogförhandlingar mellan rådet och parlamentet inledas om Kreativa Europa.

SKL: Kultur och fritid Kommissionen: Ramprogrammet Kreativa Europa Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat EU-kommissionen har presenterat ett meddelande om stöd till utbildning för att öka tillväxt och konkurrenskraft, öka produktiviteten, sporra innovation och tillväxt, samt flytta upp produktionen i värdekedjan. Det poängteras att det behövs stora insatser för att nå Europa 2020-strategins mål om 40 procent ungdomar som avslutar en högre utbildning. Kommissionen pekar i handlingsdokumentet ut länder med alltför dåliga resultat. Bland annat nämns att avhoppen ligger på oacceptabel nivå i Spanien och Portugal, att Frankrike och Storbritannien har alldeles för få ungdomar som behärskar ett främmande språk, att 73 miljoner vuxna har för låg utbildningsnivå, att en femtedel av alla ungdomar läser för dåligt samt att mindre än tio procent sägs delta i livslångt lärande.

Handlingsdokumentet innehåller två typer av insatser, dels åtgärder kommissionen uppmuntrar till i medlemsstaterna och dels återgärder på EU-nivå.

Prioriteringar för medlemsstaterna 1. Bra system för yrkesutbildning Målet är att skapa yrkesutbildningssystem med hög kvalitet och tydligaregöra yrkesutbildningarnas samband med strategier för regional eller lokal ekonomisk utveckling. Detta inrymmer samverkan med olika utbildningsutbud, utveckling av kortare eftergymnasiala yrkesutbildningar (motsvarande våra YH-utbildningar i Sverige) utifrån tillväxtområden där man kartlagt brist på färdigheter. Här nämns informations- och kommunikationsteknik, hälsovård och omsorg, miljörelaterade färdigheter och koldioxidsnål energianvändningsteknik.

42 På gång inom EU. Våren 2013

2. Förbättrade resultat hos elevgrupper med ­dåliga grundläggande färdigheter samt sådana elever som riskerar att bli avhoppare De första stegen – framhåller kommissionen – måste vara att alla får grundläggande färdigheter, som en grund för social inkludering och sysselsättning. Här nämns en satsning på förskolan, att medlemsstaterna behöver systemreformer för att förstärka tidig spårning av och ingripanden i svårigheter att lära och ge dem bättre stöd snarare än att de får gå om en klass eller nivågruppera dem efter förmåga. Tillhandahållande av individanpassat stöd och genomförande av evidensanpassade strategier framhålls som avgörande för att minska avhoppen från skolan.

3. Stärk den generella kompetensen Som viktiga generella kompetenser för framtiden nämns kritiskt tänkande, initiativtagande, problemlösning och samarbetsförmåga. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt utvecklingen av entreprenörskap, inte bara i bemärkelsen egenföretagande utan som grund för människors förmåga att omsätta tanke till handling, liksom som drivkraft för personlig utveckling och välbefinnande.

Detta ställer krav på utveckling av nya former av bedömningsgrunder, då traditionella prov och betyg inte är anpassade för att bedömma dessa färdigheter.

4. Minska antalet lågkvalificerade vuxna Kommissionen efterfrågar fastställande av nationella mål och strategier (Utifrån svenska förhållandet skulle det kunna vara något liknande det svenska ”kunskapslyftet” som genomfördes för ett decennium sedan). Möjligheter att få de kunskaper och färdigheter man utvecklat utanför formella skolsystem dokumenterade måste tillförsäkras liksom vägledningstjänster. Ett skräddarsytt lärandeför enskilda blir en allt viktigare faktor.

5. Öka användningen av lärande med stöd av informations- och kommunikationsteknik och gör den tillgänglig för alla Kommissionen understryker att det nu är dags att intensifiera användningen av informations- och kommunikationsteknik i lärandet och undervisningen. Det är ett viktigt led i att individanpassa lärandet, att ge möjligheter till att bättre tillvarata befintlig kunskap. Det växer fram nya sätt att lära som kännetecknas av indi-

vidanpassning, engagemang, användning av digitala medier, samarbete, samt rutiner nerifrån och upp där inlärare själva eller lärare skapar läromaterial, vilket underlättas av den exponentiella ökningen av de öppna utbildningsresurser som erbjuds över internet. Infrastrukturen för informations- och kommunikationsteknik i skolorna behöver därmed moderniseras. I vissa medlemsstater är det fortfarande en stor andel ungdomar och vuxna som helt saknar eller har låga datafärdigheter.

6. Tydliggör kompetenskraven i läraryrket på alla nivåer liksom för skolledare och lärar­utbildare Goda och välutbildade lärare är en nödvändighet för att eleverna ska kunna utveckla de kompetenser de behöver på en global arbetsmarknad vilken bygger på ständigt bättre färdigheter.

Detta manar till kraftfulla insatser för att stödja nya tillvägagångssätt inom undervisning och inlärning, till exempel att man bjuder in företagare i klassrummet. Lärarna måste engagera sig starkt i fortbildning, användning av ny teknik, förbättring i studieteknik, hantering av mångfald samt inkluderande av elever med annan bakgrund, andra förutsättningar eller funktionsnedsättningar. För närvarande har bara några få länder strategier för att främja kvalitet i högskoleundervisning inbegripet fortbildning i pedagogik för lärarna.

Gemensamma insatser på EU-nivå På EU-nivå kommer ett antal initierande och övervakande insatser att sättas igång.

Det handlar bland annat om att land för land följa hur ansträngningarna att genomföra de fastställda prioriteringarna i ovanstående punkter. Resultaten kommer sedan att användas som utgångspunkt för landsspecifika rekommendationer från kommissionens sida. Riktmärken för allmän och yrkesinriktad undervisning kommer att övervakas, bland annat ett nytt riktmärke för språkundervisning. Kommissionen kommer att understödja ett europeiskt samarbete om yrkesutbildning för överföring av erfarenheter och resultat. Vidare kommer man att söka visa på värdet av investeringar i olika utbildningssektorer. Ytterligare en insats är att analysera effekterna av stöd till ”öppna utbildningsresurser”, att fritt få ta tillvara tillgänglig kunskap. Detta innefattar även utveckling av undervisningsmetoder med informations- och kommunikationsteknik samt utvecklande av en EU-dimension med avseende på nätbaserad utbildning.

Ytterligare några insatser som aviseras är en vägledning för utbildningsanordnare om utbildning i entreprenörskap samt stöd av former för samarbete mellan utbildning, näringsliv och forskning.

Rapporten är föremål för remissbehandling. Regionkommittén väntas anta sitt yttrande över rapporten vid sin plenarsession i april 2013.

Kommissionen: Meddelande Regionkommittén: Utkast till yttrande Kontakt: Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, 08-452 79 42

På gång inom EU. Våren 2013 43

Ordlista A

C

Detta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk, det vill säga medlemsstaternas gemensamma skyldigheter och rättigheter.

Coreper står för franskans Comité des représentants permanents, det vill säga Ständiga representanternas kommitté. I Coreper förbereds de ärenden som tas upp på rådets möten.

Acquis communautaire

Amsterdamfördraget EU-fördrag som undertecknades 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och ändringar av de fördrag som utgör grunden för EU.

B

Befogenhetsfördelning Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna indelas i tre typer: >> Delade befogenheter (vanligast): Både EU och medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett visst område. >> Exklusiva befogenheter för EU: Medlemsstaterna har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att agera. >> Stödjande befogenheter: EU kan endast samordna och uppmuntra medlemsstaternas agerande. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet styr ansvarsfördelningen så att denna indelning respekteras.

Beslut Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till. Det kan vara riktat direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda företag eller till individer.

Bästa praxis Ett sätt för regeringarna att effektivisera politiken inom EU är att se efter vad som pågår i övriga medlemsstater och vad som fungerar bäst. Sedan kan de ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till sina egna nationella och lokala sammanhang.

44 På gång inom EU. Våren 2013

Coreper

D

Direktiv Rättsakt som är riktad till medlemsstaterna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tidpunkter för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas.

E

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet består av EU:s medlemsstater samt Island, Norge och Liechtenstein. EES -avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla 30 länder.

Enhällighet Termen enhällighet innebär att alla medlemsstater i rådet måste vara överens för att ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutsprocessen i en union med 27 länder gäller nu regeln om enhällighet endast på särskilt känsliga områden, som beskattning och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Europaparlamentet

Europeiska kommissionen

EU:s enda direkt folkvalda institution. Europaparlamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Parlamentet antar också budgeten och kontrollerar kommissionen politiskt. Europaparlamentet består av 754 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsstaterna.

Sverige har 20 platser. Från och med 2014 får Europaparlamentet inte ha fler än 751 ledamöter. Varje medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6 ledamöter.

Fördelningen av platser i Europaparlamentet kommer att ändras efter Kroatiens medlemskap i EU den 1 juli 2013.

Den institution som representerar och försvarar hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya regelförslag och handlingsprogram och ansvarar för att Europaparlamentets och rådets beslut genomförs. Den består av en ledamot från varje medlemsstat. Ordförande är för närvarande portugisen José Manuel Barroso. Ledamöterna beslutar kollektivt men har olika ansvarsområden. Mandatperioden är fem år. Vår svenska kommissionär, Cecilia Malmström, har ansvar för bland annat polissamarbete och asylfrågor.

Europarådet Europarådet är inte någon EU-institution, utan en mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg.

Europarådet strävar bland annat efter att värna de mänskliga rättigheterna, främja den kulturella mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem som främlingsfientlighet och intolerans.

Europeiska centralbanken (ECB) Europeiska centralbanken etablerades 1998 och är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpolitiken för de 17 medlemsstater som ingår i euroområdet. Dess huvuduppgift är att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den europeiska valutapolitiken, som fastställs av Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter representerar civilsamhället. Kommittén har 344 ledamöter.

(Antalet ledamöter kommer att utökas efter Kroatiens medlemskap i EU den 1 juli 2013). Sverige representeras av företrädare från bland annat Svenskt Näringsliv, LRF och fackförbunden.

Europeiska gemenskapen (EG) EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst för att skapa en gemensam marknad utan inre gränser. EG var tidigare den del av EU-samarbetet som rymde politik för bland annat transporter, konkurrens, fiske och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonfördraget ersattes och efterträddes EG av EU.

Europeiska ombudsmannen Europeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att trygga en god och öppen förvaltning i EU-institutionerna. Ombudsmannen tar emot klagomål från EU-medborgare och juridiska personer i medlemsstaterna gällande bristfällig förvaltning vid EU:s institutioner eller organ (utom domstolarna).

Europeiska rådet Europeiska rådet består av sin ordförande (f.n.

Herman Van Rompuy), EU:s stats- eller regeringschefer samt kommissionens ordförande. Dess huvudsakliga uppgift är att dra upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för toppmöten. Europeiska rådets ordförande väljs för en period av två och ett halvt år.

Europeiska terminen En årligen återkommande sexmånadersperiod när medlemsstaternas budget och strukturpolitik ska granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka samordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling.

Europeiska unionens domstol Består dels av domstolen med 27 domare och 8 generaladvokater, dels den så kallade tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten) med 27 domare, alla ut- sedda för 6 år på förslag från medlemsstaterna. EU- domstolen tolkar EU-rätten och lämnar förhandsavgöranden om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan medlemsstaterna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsstaterna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande. (Antalet domare kommer att ändras när Kroatien blir medlem i EU den 1 juli 2013).

På gång inom EU. Våren 2013 45

Ordlista

Europeiska unionens råd

G

Europeiska unionens råd är även informellt känt som ministerrådet. Denna institution består av medlemsstaternas ministrar, eller deras företrädare. Sammansättningen varierar med sakfrågorna.

Rådet sammanträder regelbundet för att fatta detaljbeslut och anta EU-lagar. Som huvudregel måste rådet och Europaparlamentet vara överens för att EU ska kunna anta lagar.

Grönbok En grönbok är ett dokument som kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda parter (organisationer och enskilda) att delta i en debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den som grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

F

H

Ett arrangemang där minst nio medlemsstater samarbetar inom ett visst område, medan övriga EUländer ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet.

De medlemsstater som står utanför har emellertid rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.

Harmonisering innebär att bringa nationella lagar i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser till att medlemsstaternas regler ställer likartade krav på medborgarna och att vissa minimikrav införs i varje land. Harmonisering kan också innebära att man samordnar nationella tekniska regler så att det går att handla fritt med varor och tjänster inom EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner varandras regler för säkra produkter.

Fördjupade samarbeten

Fördrag När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upphov till nya texter. De viktigaste fördragen är: >> Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EGfördraget eller Romfördraget) 1958 >> Europeiska enhetsakten 1987 >> Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller Maastrichtfördraget) 1993 >> Amsterdamfördraget 1999 >> Nicefördraget 2003 >> Lissabonfördraget 2009 När man talar om ”fördragen” syftar det på fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i deras lydelse enligt Lissabonfördraget.

Förordning Rättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater, företag, myndigheter och medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

46 På gång inom EU. Våren 2013

Harmonisering

I

Inre marknaden EU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

K

Kommissionen Se Europeiska kommissionen.

Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet i rådet innebär att dels 255 röster av 345 (73,9 procent), dels en majoritet, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsstater samt, om en medlemsstat begär det, att länder som representerar 62 procent av EU:s befolkning ska stå bakom ett förslaget för att det ska antas. Röstfördelningen är följande:

>> Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien 29 >> Spanien och Polen 27 >> Rumänien 14 >> Nederländerna 13 >> Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och ­Portugal 12 >> Bulgarien, Österrike och Sverige 10 >> Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och Finland 7 >> Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och ­Slovenien 4 >> Malta 3 Från och med den 1 november 2014 kommer kvalificerad majoritet att definieras som minst 55 procent av rådets medlemmar vilka ska företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 procent av unionens befolkning. Röstfördelningen kommer att ändras till följd av att Kroatien blir medlem av unionen den 1 juli 2013.

L

Lissabonfördraget Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och medför ändringar i EU-fördraget och EGfördraget (döps om till EUF-fördraget). Det nya fördraget innebär bland annat att Europeiska rådet väljer en permanent ordförande och att unionen utser en person som ska föra unionens talan i utrikespolitiska frågor. De nationella parlamenten får möjlighet att granska vissa nya förslag från kommissionen och skicka tillbaka dem för omarbetning om de skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den lokala och regionala nivån i EU. För första gången erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen enbart gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissionen ska också ta större hänsyn till vilka konsekvenser ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå.

Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlighet införs för kommittén att gå till EU-domstolen om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kommittén inte har konsulterats i frågor där den skulle ha blivit tillfrågad.

Lissabonstrategin Lissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbets- tillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020.

Lojalitetsprincipen Innebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av fördragen eller av åtgärder som en EU institution har vidtagit.

M

Maastrichtfördraget Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft 1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en politisk union med ett nyinrättat medborgarskap.

Medbeslutandeförfarandet Se Ordinarie lagstiftningsförfarandet Meddelande Dokument som kommissionen ger ut. Det finns flera olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kommissionen sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska appliceras.

Medlemsstat Länderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”.

Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I EU finns 27 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritannien (i EU går landet under benämningen Förenade kungariket). Den 1 juli 2013 väntas Kroatien bli EU:s 28:e medlemsstat.

På gång inom EU. Våren 2013 47

Ordlista

Mellanstatlighet Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säkerhets- och försvarsfrågor uteslutande genom mellanstatliga överenskommelser. Dessa mellanstatliga beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i samband med Europeiska rådets möten.

Ministerrådet Se Europeiska unionens råd.

N

Nicefördraget EU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och trädde i kraft i februari 2003. Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för att anpassa EU till utvidgningen; antalet kommissionärer minskades från 30 till 25, användning av omröstning med kvalificerad majoritet utökades och ny röstvägning inom rådet infördes.

O

Ordförandeskap Ordförandeskapet i rådet roterar och innehas av en medlemsstat under sex månader. Landet ska se till att rådets arbete flyter smidigt.

Irland innehar ordförandeskapet våren 2013 och Litauen hösten 2013. Sverige var ordförande andra halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Ordinarie lagstiftningsförfarandet Huvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommissionen lägger förslag och Europaparlamentet och rådet måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna antas. Vad gäller utrikes- och säkerhetspolitiken har parlamentet dock ingenting att säga till om. Detta gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft under benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

P

Pelare De tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s verksamhet i skilda politikområden. Denna indelning avskaffades när Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.

Den första pelaren, EG, rörde bland annat den inre marknaden och EMU. Beslut fattades enligt ”gemenskapsmetoden” och involverade kommissionen, parlamentet och rådet.

Den andra pelaren omfattade den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut fattades av rådet ensamt.

Den tredje pelaren innefattade det polisiära och straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade besluten.

Olika beslutsprocesser användes i de olika pelarna. Den första pelaren var överstatlig och rådet fattade oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvunget att fatta sina beslut med enhällighet, det vill säga att alla länder hade vetorätt.

Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogenheter, alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen.

Agerandets omfattning ska således stå i proportion till målet. När EU kan använda olika metoder som ger samma effekt ska man välja den metod som ger medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet.

R

Rapportör I Europaparlamentet utses en föredragande, informellt kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsärende eller initiativ. Föredragandens förslag diskuteras, ändras och antas genom omröstning i utskottet innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkandet. Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK och EESK. Rekommendationer Rättsakter som utfärdas av rådet eller kommissionen och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

48 På gång inom EU. Våren 2013

Regionkommittén (ReK)

S

Regionkommittén inrättades 1992 genom Maastrichtfördraget och påbörjade sin verksamhet 1994.

Det är ett rådgivande organ som ger lokala och regionala myndigheter inflytande över EU:s beslutsprocess. ReK består av 344 företrädare (353 efter Kroatiens inträde den 1 juli 2013) för lokala och regionala myndigheter, utsedda av rådet för en period om fem år. Ledamöterna ska vara valda företrädare för ett lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt ansvariga inför en vald församling. Sverige har tolv ordinarie ledamöter och tolv ersättare.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen rådfrågar ReK i frågor som rör regionala och lokala intressen. Kommittén ska rådfrågas på ett stort antal områden, bland annat ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik, transeuropeiska nät, energi och telekommunikation, utbildnings- och ungdomsfrågor, kultur, miljö, folkhälsa och transporter. ReK kan även avge yttranden på eget initiativ.

Sammanhållningspolitik

Rådet

Strukturfonder

Det finns tre olika europeiska organisationer med ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (ministerrådet), Europeiska rådet och Europarådet.

Oftast avses dock ministerrådet när man talar om rådet.

Poster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken. De viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf ) och Europeiska socialfonden (ESF).

Rättsakter

Innebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära medborgarna som möjligt. Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam ansvarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effektivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå.

Med rättsakter avses de instrument som EU-institutionerna kan använda för att utföra sina uppgifter enligt fördragen och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Följande rättsakter finns: >> Förordningar: bindande i alla delar och direkt tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser. >> Direktiv: bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås. Direktivet måste införlivas med medlemsstaternas nationella rätt, och medlemsstaterna har utrymme att bestämma exakt hur det ska införlivas. >> Beslut: bindande i alla delar och riktar sig till en särskild person, ett företag eller en medlemsstat. >> Rekommendationer och yttranden: är inte rättsligt bindande, utan snarare ett slags viljeyttringar.

EU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bidra till att stärka gemenskapen och att harmonisera utvecklingen i EU samt till att stärka EU:s konkurrenskraft gentemot omvärlden. Åtgärderna består av program och fonder, så kallade strukturfonder.

Sociala dialogen EU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå.

Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter som samråd, projekt, gemensamma yttranden och överenskommelser av olika slag. Arbetsgivare och fack kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen kan antingen genomföras av parterna och dess medlemmar själva (så kallade autonoma avtal), eller genom EU-direktiv på parternas gemensamma begäran.

Subsidiaritetsprincipen

T

Toppmöte Europeiska rådets möten kallas ibland informellt för EU-toppmöten, eftersom de samlar medlemsstaternas stats- och regeringschefer.

Tredjeland Detta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land som inte är medlem i EU.

På gång inom EU. Våren 2013 49

Ordlista

U

Ö

Europaparlamentet har 20 utskott för att förbereda sitt arbete inför plenarsammanträdena. Huvuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete sker i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden.

Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta underutskott, tillfälliga utskott och undersökningskommittéer. Regionkommittén har sex utskott.

På många politikområden (exempelvis utbildning, fortbildning, pensioner och hälsovård) fastställer medlemsstaterna sin egen nationella politik, istället för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda regeringarna kan emellertid dra nytta av att dela med sig av information, anta bästa praxis och samordna sin nationella politik. Detta sätt att lära av varandra kallas den öppna samordningsmetoden.

Utskott

Utvidgning När nya länder blir medlemmar i EU talar man om en “utvidgning”. EU:s medlemsantal har gått från de sex länder som grundade gemenskapen – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland – till de 27 medlemsstater (28 efter 1 juli 2013) den har idag genom följande utvidgningar: >> 1973: Danmark, Irland och Storbritannien. >> 1981: Grekland. >> 1986: Portugal och Spanien. >> 1990: Forna Östtyskland >> 1995: Finland, Sverige och Österrike. >> 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. >> 2007: Bulgarien och Rumänien. >> 2013: Kroatien (medlem 1 juli 2013).

Island, Makedonien, Turkiet, Montenegro och Serbien är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar inleddes med Turkiet 2005 och med Island 2010.

V

Vitbok Kommissionens vitböcker är dokument med förslag till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland föregås de av en grönbok vars syfte är att inleda en debatt på EU-nivå. Om Europaparlamentet och rådet är positiva till en vitbok kan den leda till ett handlingsprogram för EU på det berörda området.

50 På gång inom EU. Våren 2013

Öppna samordningsmetoden

Överstatlig Detta uttryck betyder ”på en nivå över medlemsstaterna”, i motsats till ”mellanstatlig”. Många EUbeslut fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de är bindande för medlemsstaterna.

Praktiska länkar Europeiska unionen EU:s webbportal: europa.eu Europeiska rådet: european-council.europa.eu Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.eu Europaparlamentets kontor i Sverige: europaparlamentet.se Europeiska kommissionen: ec.europa.eu Kommissionens representation i Sverige: www.eukomm.se EUdomstolen: curia.europa.eu Europeiska revisionsrätten: eca.europa.eu Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.eu Regionkommittén: cor.europa.eu Europeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.eu Europeiska centralbanken: ecb.int Europe Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm EURLex, EUlagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htm EP Legislative Observatory, följ EUärenden: europarl.europa.eu/oeil/ PreLex, följ EUärenden: ec.europa.eu/prelex/ Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

Ordförandeskapet Irländska ordförandeskapet våren 2013: eu2013.ie Litauiska ordförandeskapet hösten 2013: eu2013.lt

Svenska regionkontor i Bryssel Central Sweden European Office: centralsweden.se City of Malmö, EU Office: malmo.se East Sweden EU Office: eastsweden.org Göteborgs stads Brysselkontor: goteborg.se Mid Sweden European Office: midsweden.se North Sweden European Office: northsweden.eu Skåne European Office: skane.se Småland Blekinge South Sweden: smalandblekinge.se/ bryssel Stockholm Region: stockholmregion.org West Sweden: westsweden.se Västra Götalandsregionen: vgregion.se/brussels

Övrigt CEEP: ceep.eu CEMR: ccre.org CLRAE: coe.int EUupplysningen: eu-upplysningen.se

På gång inom EU. Våren 2013 51

Kontakt EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdelningar. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med intressebevakning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta gärna någon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst område.

Arbetsgivarpolitik Jeanette Grenfors Malin Looberger

08-452 74 52 08-452 75 58

jeanette.grenfors@skl.se malin.looberger@skl.se

Ekonomi och styrning Lena Svensson Anna Kleen

08-452 76 45 08-452 77 62

lena.svensson@skl.se anna.kleen@skl.se

08-452 79 76

helena.linde@skl.se

Juridik Helena Linde

Lärande och arbetsmarknad Tor Hatlevoll

08-452 79 69

tor.hatlevoll@skl.se

Tillväxt och samhällsbyggnad Göran Roos

08-452 74 26

goran.roos@skl.se

08-452 78 31

erik.svanfeldt@skl.se

Vård och omsorg Erik Svanfeldt

Internationella sektionen Jerker Stattin Torsten Lindström Linnéa Lundström Karin Flordal Louise Andersson Marcus Holmberg Annika Liedholm Kristin Ivarsson

52 På gång inom EU. Våren 2013

08-452 78 37 08-452 73 93 08-452 78 10 08-452 78 34 08-452 70 97 +32 2 549 08 67 +32 2 549 08 65 +32 2 549 08 63

jerker.stattin@skl.se torsten.lindstrom@skl.se linnea.lundstrom@skl.se karin. flordal@skl.se louise.andersson@skl.se marcus.holmberg@skl.se annika.liedholm@skl.se kristin.ivarsson@skl.se

På gång inom EU Våren 2013 Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland annat översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållningspolitiken, Europa 2020-strategin och översynen av regelverket om offentlig upphandling.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

ISBN: 978-91-7164-926-3

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se