7164 996 6 by Sveriges Kommuner och Landsting

Kritik pĂĽ teknik 2013 Redovisning av kundenkĂ¤ter i teknisk fĂśrvaltning

Upplysningar om innehållet: Patrik Wirsenius, patrik.wirsenius@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN/Bestnr: 978-91-7164-996-6 Text: Elisabeth Bylund och Jan Lille Foto: Niklas Almesjö/Bildarkivet Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2013

Förord Under våren 2013 gjordes undersökningar i 100 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt sophämtning och avfallshantering. Undersökningarna genomfördes som postenkäter och samordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med hjälp av konsulten Bylund Tjänsteutveckling AB. Liknande undersökningar genomfördes 1987, 1989, 1992, 1995, 1998, 2001, 2004, 2007 och 2010. Undersökningarna 1987 och 1989 genomfördes under ledning av Örebro tekniska förvaltning. Syftet med enkäterna är att bilda sig en uppfattning om medborgarnas önskemål och prioriteringar samt att ta reda på om kommunen lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer, eller om det finns brister i verksamheten som måste åtgärdas. Alla kommuner som deltog i årets kundenkäter har, utöver tabeller från Statisticon (det företag som genomförde datainsamlingen), kunnat beställa skriftliga rapporter som överskådligt sammanfattar och illustrerar de viktigaste resultaten för den egna kommunen. Avsikten med denna redovisning är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Den ger en samlad bild av vad medborgarna i kommunerna tycker om den egna kommunens service. Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamhetens resultat och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas också att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett uppföljningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för ännu en omgång gemensamma kundenkäter om några år. Rapporten har skrivits av Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund Tjänsteutveckling AB. Patrik Wirsenius har varit ansvarig projektledare på SKL. Stockholm i oktober 2013. Gunilla Glasare Avdelningschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

Jan Söderström Sektionschef

Innehåll 5 Nyttan av kundenkäter 6 Så redovisas resultaten från 2013 års kundenkäter 7 Standarden på gator, vägar och cykelvägar 9 Renhållning av gator och vägar 11 Vinterväghållning 15 Trafiksäkerhet 17 Belysning 18 Prioriteringar inom gatuverksamheten 20 Parkernas skötsel 23 Prioriteringar inom parkverksamheten 25 Vatten och avlopp 28 Avfallshantering 38 Kontakter med kommunen

4 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Nyttan av kundenkäter Kommunerna har stora krav på sig att bli effektivare och att styra resurserna till de verksamheter där de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om medborgarnas önskemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bland annat genom att fråga kommuninvånarna om vilken service de vill ha och hur mycket de är villiga att betala för denna. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det politiska systemet med enkätundersökningar, men kundenkäterna ger de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning. Svarsprocenten på kundenkäterna varierar mellan 39 och 60 procent. En del av de svarande har inte följt en hoppinstruktion i VA-avsnittet. Cirka 6 procent har hoppat över en stor del av frågorna. Samtliga VA-frågor berörs utom frågorna som gäller om man är ansluten till kommunalt vatten, är nöjd med sitt enskilda vatten samt hur man ser på reningsverkets förmåga att rena avloppsvattnet. Det är inte fel i redovisningen, men en för stor andel hamnar i kategorin ”ej svar”. De ingår i basen för procentberäkningarna så andelarna för övriga alternativ (t.ex. de som tycker att kvaliteten på vattnet är bra) blir något för låg. Jämförelserna mellan kommunerna fungerar. Däremot blir jämförbarheten med föregående år något lidande. Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i samtliga tio undersökningar och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För andra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medborgarna tycker om den kommunala servicen inom gator/vägar, parker, vatten/av-

lopp och sophämtning/avfallshantering. Det finns även kommuner som regelbundet genomför egna kundenkäter för att kontrollera att man uppnår målen för sin verksamhet. Både årets och tidigare års kundenkäter visar att de flesta är nöjda med den kommunala servicen när det gäller gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering. Att presentera dessa resultat för personalen kan ge bra motvikt till den ibland onyanserade kritiken av den kommunala verksamheten i massmedia, men det är naturligtvis viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. Dessa pekar ju ut de områden som kommunen måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspiration och kraft att ta itu med bristerna. Om kundenkäterna ska kunna bli denna kraft är det naturligtvis mycket viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar om samt diskuterar och analyserar resultaten av undersökningarna. Läs mer om detta i SKL:s skrift Teknik med öppna öron. Kundtjänst i teknisk förvaltning från 2005. Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade resurserna på det för kommunens invånare bästa sättet. Det är också viktigt att kommunen använder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själv och sin verksamhet. Kommunen måste visa invånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller tveka att visa upp bra resultat och goda omdömen. Detta kan göras genom presskonferenser, pressmeddelanden eller direktinformation till kommuninvånarna. De kommuner som har gjort det har haft framgång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 5

Så redovisas resultaten från 2013 års kundenkäter SKL:s gemensamma kundenkäter 2013 genomfördes i 95 kommuner eller grupper av kommuner. I några fall har kommuner gått samman om en gemensam undersökning. Totalt har invånarna i 100 kommuner besvarat frågorna. I varje kommun gjordes ett urval av minst 500 personer i åldern 18–74 år, vilka fick besvara enkäterna. Enkäterna genomfördes som postenkäter. I årets undersökning skickades tre skriftliga påminnelser. Kommunerna kunde välja en enklare undersökning med frågor om alla de fyra verksamhetsområdena i samma frågeformulär eller en mer detaljerad undersökning med fler frågor om två områden i samma frågeformulär. Det ena detaljerade formuläret gällde gator/vägar och parker och det andra vatten/avlopp samt avfallshantering. Vid jämförelser av värden mellan olika år där flera kommuner ingår, bör man tänka på att de deltagande kommunerna varierar mellan åren. Av diagrammen i rapporten framgår vilka kommuner som deltog i de olika undersökningarna. Totalt ställdes mellan 50 och 100 frågor beroende på vilket/vilka frågeformulär som användes. I alla frågeformulär fanns frågor inom flera olika områden och av olika art, till exempel: >>Frågor om information och kontakter med kommunen, till exempel ”Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen?” >>Attitydfrågor som till exempel ”Vad tycker du om kvaliteten på vattnet?” >>Prioriteringsfrågor som till exempel ”Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi då främst använda pengarna?” Dessutom fanns utrymme för egna lokala frågor i respektive kommun.

6 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

I de följande avsnitten finns resultaten från samtliga kommuner samlade. Resultaten redovisas i diagram och text under följande rubriker: >>Standarden på gator, vägar och cykelvägar >>Renhållning av gator och vägar >>Vinterväghållning >>Trafiksäkerhet >>Belysning >>Prioriteringar inom gatuverksamheten >>Parkernas användning >>Parkernas skötsel >>Prioriteringar inom parkverksamheten >>Vattenkvalitet >>Avlopp >>Avfall och avfallshantering >>Helhetsomdöme om avfallshanteringen >>Hushållsavfall >>Återvinningscentraler >>Förpackningsavfall och tidningar >>Farligt avfall >>Matavfall >>Kontakter med kommunen I diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som har använt samma frågeformulär. Svaren på frågorna om prioriteringar redovisas samlat för alla kommuner. Svaren på frågorna om medborgarnas kontakter med kommunen och erfarenheterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken till detta är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kommun är mycket osäkert. Genom att behandla alla kommuner gemensamt ökar säkerheten i resultaten väsentligt.

Standarden på gator, vägar och cykelvägar Allmänhetens bedömning av standarden 0 gropar 10 20 50 enklare 60 ( jämnhet, och 30 spår)40– det Arvika formuläret Bergslagen

Boden Av invånarna i samtliga 56 kommuner som använt detBollebyggd enklare frågeformuläret där gator, vägar och cyEnköping kelvägar bedömdes tillsammans är det 35 procent Eslöv som tycker att standarden är bra. I 2010 års underFagersta/Norberg sökning ansåg 40 procent att standarden var bra. Gotland VidGrums en jämförelse av uppfattningen mellan olika grupper framgår att de som åker bil dagligen i komHagfors munen inte är lika nöjda med standarden på gator Halmstad ochHammarö vägar som de som åker bil mer sällan eller aldrig. Höganäs De som bor mer centralt är något nöjdare med Höör än de som bor mindre centralt. Vidare standarden Kalix framgår det att boende i flerbostadshus är mer nöjKristianstad da med standarden än boende i småhus. Kristinehamn Kommunerna med den största andelen nöjda inKumla vånare är Värnamo där 52 procent är nöjda, FagerKungsbacka sta/Norberg där 51 procent är nöjda och Vellinge Kävlinge Lerum med 50 procent nöjda. År 2010 var invånarna i Vellinge Lidingö mest nöjda med 61 procent.

Ystad Diagram 1. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, groÖckerö par och spår) på kommunens gator, vägar och cykelvägar – enklare Österåker formuläret. Andel som svarat ”ganska bra” eller ”mycket bra”.

60 %

Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Höör Kalix Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Motala

Växjö

Boden

Lomma

Invånarna Robertfors i de 38 kommuner som har använt det mer detaljerade formuläret har bedömt standarSjöbo denSkellefteå på de stora gatorna, gatorna/vägarna där de bor samtSollefteå gång- och cykelvägar var för sig. Storuman Av invånarna i samtliga kommuner som har anSundbyberg vänt det detaljerade formuläret tycker 40 procent Svedala att standarden på de stora gatorna är bra. 37 procent Säter tycker att Tre kommuner i …standarden är bra på gatan/vägen där de bor. 45 procent tycker att standarden är bra på gångTrollhättan och cykelvägar. När det gäller gång- och cykelvägar är Tyresö Täby det 21 procent som inte har någon uppfattning. I de Uddevalla som deltog i undersökningen 2010 tyckte kommuner Upplands Väsby av invånarna att standarden var bra på de 44 procent Vallentuna stora gatorna, 41 procent var nöjda med standarden Vaxholm på gatan/vägen där de bor och 46 procent var nöjda Vellinge medVärnamo standarden på gång- och cykelvägar.

Bollebyggd

Motala

Partille

Bergslagen

Lomma

Allmänhetens bedömning av standarden Nacka ( jämnhet, gropar och spår) – det detaljeNorrtälje rade formuläret (se diagram nästa sida) Oxelösund

Arvika

Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i …* Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 7

De stora gatorna Vid en jämförelse av olika gruppers bedömning av standarden på de stora gatorna framgår att de i åldern 18 till 39 år är mer nöjda med standarden än de som är äldre än 39 år. Dessutom är de som dagligen åker bil inom kommunen inte lika nöjda som de som åker bil mindre ofta. De kommuninvånare som är nöjdast med standarden på de stora gatorna bor i Jönköping (59 procent) och Olofström (59 procent). Även 2010 hade Jönköping en stor andel nöjda kommuninvånare. Gatan/vägen där man bor Om man studerar resultaten för gatan/vägen där invånarna bor framgår det att de i åldern 18 till 39 år är nöjdare än de över 39 år. Ju mer centralt man bor, desto nöjdare är man med standarden. Boende i flerbostadshus är nöjdare med standarden än de i småhus. De som dagligen åker bil inom kommunen är inte lika nöjda med standarden som de som inte kör bil lika ofta. Den kommun som har flest nöjda invånare är Skurup med 54 procent. Gång- och cykelvägar 21 procent saknar uppfattning om standarden på gång- och cykelvägar. Andelen som saknar uppfattning varierar mellan 7 och 36 procent i de olika kommunerna. 45 procent är nöjda med standarden på gång- och cykelvägar. Även i de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte 45 procent att standarden var bra. I samtliga kommuner återfinns den största andelen som har en uppfattning bland de som cyklar dagligen under sommarhalvåret. I den gruppen är 58 procent nöjda. Även bland de som cyklar några gånger i veckan är andelen som har en uppfattning stor och av dessa är 55 procent nöjda. De som går till arbetet/skolan/affären minst en gång i veckan är mer nöjda med standarden än de som mer sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. Kommunen med störst andel nöjda är Lidköping med 58 procent. Även 2010 fanns Lidköping bland de kommuner som hade störst andel nöjda invånare.

A 0

60 %

Bor

Avesta Borlänge Borås

Bot

Falke

Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg

Helsin

Hudi

Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla

Härnö

Jä

Jönk

Jönköping

Karls

Karlskrona

Karlstad

Katrine

Katrineholm

Kungälv

Köping

Laholm

Lidk

Lidköping

Link

Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm

Olofs

Söde

Uppland

Vax

Åmål

Diagram 2. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) – det detaljerade formuläret. Andel som svarat ”ganska bra” eller ”mycket bra”. De stora gatorna Gatorna där man bor Gång- och cykelvägar

8 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Älmhult

Älm

Örebro

Örnsköldsvik

Örnskö

Östersund

Öste

Östra Göinge

Östra G

Renhållning av gator och vägar Allmänhetens bedömning av gatornas 0 20 40 60 80 100 och vägarnas renhållning – det enklare Arvika formuläret Bergslagen Boden

I alla kommuner som använt det enklare formuläret Bollebyggd tycker Enköping

79 procent av invånarna att det är rent och snyggt Eslöv på gator och vägar. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte 75 procent att det Fagersta/Norberg Gotland var rent och snyggt. Grums De som bor i småhus tycker att det är rent och Hagfors snyggt på gator och vägar i större utsträckning än Halmstad de som bor i flerbostadshus. De under 60 år är mer Hammarö nöjda med renhållningen av gator och vägar än de Höganäs mellan 60 och 74 år. Höör De kommuner som har störst andel nöjda med Kalix renhållningen är Värnamo med 93 procent nöjda Kristianstad och Höganäs med 92 procent nöjda invånare. Även Kristinehamn 2010 återfanns Höganäs bland de kommuner som Kumla fick bäst omdömen av sina invånare. Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i … Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Diagram 3. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas Ystad renhållning – enklare formuläret. Andel som svarat ”ganska rent Öckerö och snyggt” eller ”mycket rent och snyggt”. Österåker

100 %

Arvika Bergslagen Boden Bollebyggd Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Höör Kalix Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i …* Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 9

Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning – det detaljerade formuläret I alla de kommuner som har använt det detaljerade formuläret, där renhållningen av gator/vägar i centrum respektive utanför centrum bedömts var för sig, är det 70 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt i centrum och 64 procent som tycker att det är rent och snyggt utanför centrum. Av invånarna i de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte 66 procent att renhållningen var bra på gator/vägar i centrum och 61 procent var nöjda med renhållningen på gator/vägar utanför centrumområdet. De mellan 18 och 59 år är nöjdare med renhållningen utanför centrumområdet än de mellan 60 och 74 år. Åldersgruppen 18 – 39 år är mer nöjd med renhållningen av gator/vägar i centrum än de över 39 år. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda med renhållningen, varken i centrum eller utanför centrumområdet, som de som bor i småhus. De som bor mindre centralt är mer nöjda både med renhållningen i centrum och utanför centrumområdet. De som går till arbetet/skolan/affären minst en gång i veckan är mindre nöjda med renhållningen av gator och vägar utanför centrum än de som går mer sällan till arbetet/skolan/affären. Renhållningen av gator och vägar i centrum får bäst betyg i Olofström (93 procent nöjda) och Lidköping (90 procent nöjda). Lidköping hörde även år 2010 till de kommuner som fick bäst omdömen. Renhållningen av vägarna utanför centrumområdet fungerar bäst i Olofström (82 procent).

0 Avesta Borlänge

100 %

Borås

Botkyrka Falkenberg

Falke

Falun Gävle

Helsingborg Hudiksvall

Helsin

Hud

Håbo

Härnösand

Härn

Järfälla

Jönköping

Jönk

Karlskrona

Karls

Karlstad

Katrineholm

Katrin

Kungälv

Köping

Laholm

Lidköping

Lidk

Linköping

Link

Luleå Mark

Mjölby

Olofström

Olof

Sigtuna

Skurup

Säffle

Södertälje

Söd

Upplands-Bro

Uppland

Varberg

Vaxholm

Åmål

Älmhult Örebro

Diagram 4. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning – detaljerade formuläret. Andel som svarat ”ganska rent och snyggt” eller ”mycket rent och snyggt”. I centrum Utanför centrum

10 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Örnsköldsvik Östersund Östra Göinge

Äl

Örnskö

Öste

Östra G

Vinterväghållning Allmänhetens bedömning av snöröj0 10 20 30 40 50 60 70 80 ning och halkbekämpning – det enklare Arvika formuläret Bergslagen Boden

Av invånarna i samtliga kommuner som har använt det enklare formuläret tycker 58 procent att snöEnköping röjningen och halkbekämpningen sköts bra. Det är Eslöv ungefär samma resultat som 2010 då 54 procent var Fagersta/Norberg nöjda. Gotland Grums Då olika grupper jämförs framgår det att de under Hagfors 40 år är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpHalmstad ningen än de mellan 40 och 74 år. De som reser med Hammarö allmänna färdmedel flera gånger i veckan är mindre Höganäs nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen än de Höör som reser mer sällan eller aldrig. Även de som cykKalix lar minst en gång i veckan under vinterhalvåret är Kristianstad mindre nöjda än de som cyklar mer sällan eller aldKristinehamn rig under vintern. Kumla Mest nöjda med snöröjning och halkbekämpning Kungsbacka Kävlinge är invånarna i Kristinehamn (76 procent). Bollebyggd

Lerum

Var ska man börja snöröja/halkbekämpa?

Lidingö Lomma Motala

En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt Norrtälje nedan: Nacka

Oxelösund Partille

>>45 procent svarar att det är viktigast att börja med Robertfors de stora gatorna in mot centrum Sjöbo

>>21 procent svarar viktiga gångvägar till t.ex. bussSkellefteå Sollefteå hållplatser och skolor

Storuman >>11 procent svarar bostadsgatorna

Sundbyberg >>9 procent

svarar cykelvägarna/gångvägarna in

Svedala mot centrum

>Säter >1 procent svarar busshållplatserna >>9 procent svarar att de inte vet Trollhättan >>4 procent har inte besvarat frågan eller angett fleTyresö ra svarsalternativ Täby

Tre kommuner i …

Uddevalla

de Upplands IVäsby

kommuner som deltog 2010 fanns samma

svarsmönster. Vallentuna Vaxholm Nästan

alla grupper som jämförs tycker att det att börja med de stora gatorna in mot

Vellinge är viktigast

Värnamo

Växjö Diagram Ystad 5. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – enklare formuläret. Andel som svarat ”ganska bra” Öckerö eller ”mycket bra”. Österåker

70 80 %

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 11

centrum. Undantagna är de som cyklar vintertid minst en gång i veckan. Dessa vill främst ha snöröjning och halkbekämpning av cykel- och gångvägar in mot centrum. Särskilt viktig är snöröjningen av de stora gatorna in mot centrum för de som åker bil dagligen. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare tycker man det är att börja snöröja/halkbekämpa de stora gatorna. Boende i småhus tycker också att det är viktigare att börja med de stora gatorna in mot centrum än boende i flerbostadshus. Av de som bor i flerbostadshus och de som åker med allmänna färdmedel flera gånger i veckan tycker en ganska stora andel att man ska börja med viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor. Även de som går till arbetet/skolan/affären minst en gång i veckan tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar än de som mer sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. De som bor mer centralt tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser samt bostadsgator än de som bor mindre centralt.

Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – det detaljerade formuläret Invånarna i de kommuner som använde det detaljerade formuläret bedömde de större gatorna/vägarna och gatan/vägen där man bor var för sig. 61 procent av invånarna i samtliga kommuner tycker att snöröjningen och halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna sköts bra och 48 procent tycker att den sköts bra på gatan/vägen där de bor. Av invånarna i de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var det 56 procent som var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna. 41 procent var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av bostadsgatorna. Invånarna tycker överlag att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bättre på de stora gatorna/ vägarna i kommunen än på gatan/vägen där de bor. De som bor i småhus är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna än boenDiagram 6. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – detaljerade formuläret. Andel som svarat ”ganska bra” eller ”mycket bra”. De stora gatorna Gatorna där man bor Cykelvägar Gångvägar

12 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

0 Avesta Borlänge Borås Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla Jönköping Karlskrona Karlstad Katrineholm Kungälv Köping Laholm Lidköping Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm Åmål Älmhult Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra Göinge

70 80 %

de i flerbostadshus. De som bor utanför en tätort är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av gatan/vägen där de bor än de som bor mer centralt. Bäst, enligt kommuninvånarna, fungerar snöröjningen/halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna i Olofström (76 procent). När det gäller gatan/vägen där man bor fungerar snöröjningen och halkbekämpningen bäst i Olofström (63 procent nöjda) och Varberg (63 procent nöjda). Cykelvägarna Hela 34 procent saknar uppfattning om snöröjning/ halkbekämpning av cykelvägarna. Andelen som saknar uppfattning varierar från 20 till 53 procent i de olika kommunerna. Bland de som cyklar dagligen under sommarhalvåret (23 procent) varierar andelen mellan 8 och 43 procent. Andelen bland de som cyklar minst en gång i veckan under vinterhalvåret (11 procent) varierar mellan 1 och 25 procent. Det är därför svårt att göra några jämförelser mellan kommunerna. Av de 23 procent som cyklar dagligen under sommarhalvåret är 41 procent nöjda, 14 procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 35 procent anser att den sköts dåligt. 9 procent av dessa cyklister saknar uppfattning om vinterväghållningen. I de kommuner som deltog 2010 var 34 procent av de som cyklade dagligen under sommarhalvåret nöjda. Av de 11 procent som cyklar minst en gång i veckan under vinterhalvåret är 44 procent mycket eller ganska nöjda, 15 procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 38 procent anser att den sköts mycket eller ganska dåligt. 3 procent av dessa cyklister saknar uppfattning om vinterväghållningen. I undersökningen 2010 fanns det ingen fråga om cykling under vinterhalvåret. Gångvägar 35 procent tycker att vinterväghållningen av gångvägarna sköts mycket eller ganska bra, 18 procent svarar att den varken sköts bra eller dåligt och 34 procent tycker att den sköts ganska eller mycket dåligt. 13 procent har ingen uppfattning om vinterväghållningen. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 28 procent av invånarna nöjda. Det finns inga skillnader i resultatet mellan olika grupper. Snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar anses fungera bäst i Olofström (56 procent nöjda) och Luleå (53 procent). Även år 2010 fanns Luleå bland de kommuner som fick bäst omdömen.

Var ska man börja snöröja/halkbekämpa? Även i det detaljerade formuläret ingick en fråga om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: >>47 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum >>21 procent svarar viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor >>11 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum >>8 procent svarar bostadsgatorna >>1 procent svarar busshållplatserna >>8 procent svarar att de inte vet >>3 procent har inte besvarat frågan eller markerat flera svarsalternativ I de kommuner som deltog 2010 fanns samma svarsmönster. För de flesta grupper som jämförs är det viktigast att börja med de stora gatorna. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare anser man det vara att börja snöröja/halkbekämpa de stora gatorna. Boende i småhus tycker att det är viktigare att börja snöröja och halkbekämpa de stora gatorna, än de som bor i flerbostadshus. Ju oftare man åker bil inom kommunen, desto viktigare tycker man det är att de stora gatorna/vägarna snöröjs/halkbekämpas först. De som bor mer centralt och i flerbostadshus tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar till busshållplatser och skolor än de som bor mindre centralt och i småhus. De som går till arbetet/skolan/affären önskar i större utsträckning att man ska snöröja/halkbekämpa viktiga gångvägar än de som sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. De som åker med allmänna färdmedel minst en gång i veckan tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar än de som mer sällan eller aldrig reser med allmänna färdmedel. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret samt de som cyklar vintertid minst en gång i veckan tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa cykelvägarna/gångvägarna än de som inte cyklar lika ofta på sommaren eller vintern. Slutligen tycker de som bor i flerbostadshus att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa bostadsgatorna än de som bor i småhus.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 13

Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Diagrammet visar andelen som anser att man inte ska salta alls – det detaljerade formuläret.

0 Avesta Borlänge Borås

9 procent tycker att man ska salta fler gator. 22 procent vill att man ska salta färre gator och 29 procent anser att man inte ska salta alls. Slutligen vill 37 procent att man ska göra på samma sätt som tidigare. Det är samma svarsmönster som i undersökningen 2010. Resultaten visar att männen i större utsträckning än kvinnorna tycker att man inte ska salta alls. De som är äldre än 39 år vill i större utsträckning än de yngre inte salta alls. De som bor i småhus vill i något större utsträckning än de som bor i flerbostadshus inte salta alls. De kommuner som ligger norrut har en större andel som tycker att man inte ska salta alls. I Östersund svarar 65 procent att man inte ska salta alls. Även 2010 fanns Östersund bland de kommuner som hade störst andel som inte ville att man skulle salta alls.

Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla Jönköping Karlskrona Karlstad Katrineholm Kungälv Köping Laholm Lidköping Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm Åmål Älmhult Örebro Örnsköldsvik Östersund

Diagram 7. Användning av sand och salt för att minska halkrisken – detaljerade formuläret. Diagrammet visar andelen som svarat att man inte ska salta alls.

14 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Östra Göinge

60 70 %

Trafiksäkerhet Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. 23 procent av de svarande tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 25 procent nöjda med trafiksäkerheten. Männen är mer nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten än kvinnorna. Hushåll med barn, och särskilt de med barn upp till 13 år, är inte lika nöjda med trafiksäkerheten som hushåll utan barn. Vellinge (35 procent), Svedala (34 procent) och Ystad (34 procent) är de kommuner som har störst andel invånare som är nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten.

Diagram 8. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar dem som anser att trafiksäkerheten är bra som den är.

0 Arvika Avesta Bergslagen Boden Bollebyggd Borlänge Borås Botkyrka Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Falkenberg Falun Gotland Grums Gävle Hagfors Halmstad Hammarö Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Höganäs Höör Järfälla Jönköping Kalix Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Laholm Lerum Lidingö Lidköping Linköping Lomma Luleå Mark Mjölby Motala Nacka Norrtälje Olofström Oxelösund Partille Robertfors Sigtuna Sjöbo Skellefteå Skurup Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säffle Säter Södertälje Tre kommuner i …* Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Varberg Vaxholm, vägt Vellinge Värnamo Växjö Ystad Åmål Älmhult Öckerö Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker Östra Göinge

30 35 %

Berg

Bolle Bo

Bo En

Fagersta/N Falk

H Ha Ham Helsin Hud

Härn Hö

Jön

Karl K Katrin Kristi Kristin

Kung K Kä

L Lid Lin L

No Olo Oxe

Rob S

Ske

So Sto Sund S

Söd Tre kommu Trol

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 15

Ud Upplands Upplan Vall V Vaxholm V Vä

Ä Ö Ö Örnsk Öst Ös Östra G

Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? De mest önskade åtgärderna för att öka trafiksäkerheten är hastighetsdämpande åtgärder (14 procent) och förbättrad sikt vid gatukorsningar (12 procent). Därefter kommer bättre snöröjning och halkbekämpning (9 procent) samt lägre hastighet (8 procent). Hastighetsdämpande åtgärder önskas främst av hushåll med barn upp till 13 år. Ju yngre man är, desto viktigare är det med hastighetsdämpande åtgärder. De som bor mer centralt önskar hastighetsdämpande åtgärder i större utsträckning än de som bor mindre centralt. De mellan 60 och 74 år önskar snöröjning/halkbekämpning i större utsträckning än yngre. Säkrare cykelvägar är ett starkare önskemål hos de som cyklar dagligen under sommarhalvåret och minst en gång i veckan under vinterhalvåret än hos de som cyklar mer sällan.

Diagram 9. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? Andel som prioriterar respektive åtgärd. 0 Jag tycker trafiksäkerheten är bra som den är Skylta lägre hastighet Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan Fler varningsskyltar (t ex varning för barn, farliga korsningar) Fler rondeller Förbättra sikten vid gatukorsningar Säkrare cykelvägar Säkrare gångvägar Bättre vägmarkeringar vid övergångställe, korsningrar m.m. Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning Annat Ej svar

16 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

25 %

Belysning Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för den som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar. Tycker du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysningen? Diagrammet visar andelen som svarat att man ska öka resurserna för belysningen. 30 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 6 procent vill att man ska spara på resurserna. 62 procent tycker att det är bra som det är. Det är ungefär samma resultat som 2010 då 32 procent ville ha ökade resurser, 7 procent ville spara på resurserna och 63 procent tyckte det var bra som det var. Vid en jämförelse mellan olika grupper framgår att kvinnorna i högre grad än männen vill ha mer resurser för belysningen. De under 60 år anser också i högre grad än de äldre att man ska öka resurserna. De som bor i flerbostadshus är mer angelägna om ökade resurser än de som bor i småhus. Även de som reser med allmänna färdmedel minst en gång i veckan är mer angelägna om ökade resurser än de som reser mer sällan eller aldrig med allmänna färdmedel. De kommuner som har störst andel som vill öka resurserna för belysning är Hagfors (50 procent) och Östersund (47 procent). Även 2010 var Östersund bland de kommuner där invånarna var mest angelägna om ökade resurser för belysning. Sparviljan är störst i Gotland, där 14 procent anser att kommunen bör spara in på belysningen. I Oxelösund finns störst andel som tycker att belysningen är bra som den är (79 procent).

Diagram 10. Tycker du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysning? Andel som svarar att kommunen ska öka resuserna för belysning.

50 %

Arv Ave Bergsla Bo Bolleby Borlä Bo Botky Enköp Es Fagersta/Norb Falkenb Fa Gotl Gru Gä Hag Halms Hamm Helsingb Hudiks H Härnös Höga H Järf Jönköp K Karlskr Karls Katrineh Kristians Kristineha Ku Kungsba Kung Kävli Köp Lah Ler Lidi Lidköp Linköp Lom Lu M Mjö Mo Na Norrt Olofstr Oxelös Par Robert Sigt Sj Skelle Sku Solle Storum Sundbyb Sved Sä Sä Södert Tre kommuner Trollhät Tyr T Uddev Upplands Vä UpplandsVallent Varb Vaxholm, v Velli Värna Vä Ys Å Älm Öck Öre Örnsköld Östers Österå Östra Göi

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 17

Prioriteringar inom gatuverksamheten Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? – det enklare formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i de flesta grupper att medlen ska användas till underhåll av asfalten på gator och därefter snöröjning/halkbekämpning av gatorna. Underhåll av asfalten är mer angeläget för män än för kvinnor. Boende i småhus är mer angelägna om underhåll av asfalten än boende i flerbostadshus. Det framgår även att önskemålet om underhåll av asfalten ökar ju mindre centralt man bor. De som är 60 år och äldre är inte lika intresserade av asfaltunderhåll som de yngre. Bland de mellan 60 och 74 år anses det viktigare med snöröjning av gång- och cykelvägar än bland de under 60 år. Kvinnorna tycker även att det är viktigare med snöröjning/halkbekämpning av såväl gator som gång- och cykelvägar än vad männen tycker. Boende i flerbostadshus tycker att det är viktigare med snöröjning/ halkbekämpning av gång- och cykelvägar än boende i småhus. De önskar istället snöröjning/halkbekämpning av gator och vägar i större utsträckning än de som bor i flerbostadshus. Underhåll samt snöröjning av gång- och cykelvägar är viktigare för de som bor mer centralt, medan de som bor mindre centralt i större utsträckning önskar snöröjning/ halkbekämpning av gatorna. Ju oftare kommuninvånarna åker bil, desto mer angelägna är de om underhåll av asfalten. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret och minst en gång i veckan under vinterhalvåret önskar både underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar i större utsträckning än de som cyklar mer sällan. Även de som går till arbetet/ skolan/affären önskar i större utsträckning underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar än de som sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären.

18 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

I de flesta kommuner ses underhållet av asfalten som viktigast. Det förekommer dock att det anses lika viktigt eller viktigare med snöröjning och halkbekämpning. Särskilt viktigt med underhåll av asfalten är det i Höganäs (71 procent) och Öckerö (71 procent). Snöröjning önskas mest av invånarna i Norrtälje (62 procent) och Sollefteå (62 procent). Diagram 11. Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? – enklare formuläret. Andel som prioriterar respektive åtgärd.

0 Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägar Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar Sopning av gator och gångoch cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat

50 60 %

Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? – det detaljerade formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. De flesta grupper tycker att det är viktigast med underhåll av asfalten. Detta gäller också kvinnorna även om andelen som markerat detta alternativ inte är lika stor som bland männen. Underhållet av asfalten prioriteras högre av boende i småhus än av boende i flerbostadshus, som dock även de sätter asfalten främst. Ju oftare man åker bil, desto högre prioriterar man underhållet av asfalten. Det framkommer även att ju längre bort från centrum man bor, desto viktigare blir underhållet av asfalten. De som bor minst centralt prioriterar snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna i högre grad än de som bor mer centralt. Dessa är istället mer intresserade av både underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar samt snöröjning/halkbekämpning av bostadsgatorna. De som är äldre än 59 år är mer intresserade av snöröjning och halkbekämpning av bostadsgatorna än de under 60 år. De som är yngre än 60 år önskar snöröjning/halkbekämpning av de stora gatorna in mot centrum. Boende i småhus prioriterar snöröjning/halkbekämpning av de större gatorna in mot centrum mer än boende i flerbostadshus gör, medan dessa prioriterar snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar mer än boende i småhus. De som åker med allmänna färdmedel minst några gånger i veckan är mer intresserade av underhåll samt snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar än de som åker med allmänna färdmedel mer sällan eller aldrig. Dessa önskemål finns även i större utsträckning bland de som går till arbetet/ skolan/affären minst en gång i veckan än bland de som går till arbetet/skolan/affären mer sällan eller aldrig. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret och minst en gång i veckan under vinterhalvåret önskar underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar. Bland de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret är det viktigast för invånarna i alla

kommuner utom Östersund att använda pengarna till underhåll av asfalt. I Östersund anses snöröjning och halkbekämpning av de stora gatorna in mot centrum ungefär lika viktigt som underhåll av asfalt. Särskilt viktigt är underhållet av asfalten för invånarna i Karlskrona (73 procent). Diagram 12. Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? – detaljerade formuläret. Andel som prioriterar respektive åtgärd. 0

50 60 %

Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägar Snöröjning och halkbekämpning av bostadsgatorna Snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna mot centrum Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar Sopning av gator och gång- och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av gatuplanteringar och dylikt Annat

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 19

Parkernas skötsel 0

100

Arvika Bergslagen Hur tycker du att parkerna sköts i komBoden munen? – det enklare formuläret

0 Arvika Bergslagen Boden Bollebyggd Enköping

Bollebyggd

Eslöv

Enköping

Fagersta/Norberg

62 procent av samtliga som använt det enklare forEslöv muläret svarar att parkerna sköts mycket eller ganFagersta/Norberg skaGotland bra. Det är samma resultat som i undersökningen 2010, Grums då 63 procent var nöjda. Det är vanligast att Hagfors de som bor utanför en tätort saknar uppfattning Halmstad om parkernas skötsel (23 procent). Boende i flerboHammaröär mer nöjda med parkernas skötsel än bostadshus Höganäs ende i småhus. De som är 40 år och äldre är nöjdare Höör med parkernas skötsel än de under 40 år. Kalix Bäst omdömen får parkerna i Arvika (92 proKristianstad cent). Därefter kommer Enköping (81 procent) och Kristinehamn Värnamo Kumla (80 procent). Även i undersökningen år 2010 var Enköping bland de kommuner som fick Kungsbacka bäst omdömen. Kävlinge Lerum Lidingö Lekplatser Lomma

Det Motala ställdes även en fråga om lekredskap och skötsel Nacka av lekparkerna/lekplatserna. 40 procent har inte Norrtälje någon uppfattning om detta. Det är främst barnfaOxelösund miljer med barn upp till och med 6 år som har en Partille uppfattning. I den gruppen är 49 procent nöjda och Robertfors 25 procent missnöjda. 17 procent är varken nöjda Sjöbo Skellefteå eller missnöjda. 9 procent i denna grupp har ingen Sollefteå uppfattning. I de kommuner som deltog 2010 var 42Storuman procent av barnfamiljerna med barn upp till och Sundbyberg med 6 år nöjda.

Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Höör Kalix Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman

Svedala

Sundbyberg

Säter

Svedala

Tre kommuner i …* Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla

Säter Tre kommuner i …* Trollhättan Tyresö

Upplands Väsby

Täby

Vallentuna

Uddevalla

Vaxholm

Upplands Väsby

Vellinge

Vallentuna

Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker

Diagram 13. Hur tycker du parkerna sköts i kommunen? – enklare formuläret. Andel som svarat ”ganska bra” eller ”mycket bra”. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

20 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker

100 %

Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? – det detaljerade formuläret 65 procent av samtliga som använt det detaljerade formuläret tycker att parkerna i centrum sköts bra och 48 procent tycker att parkerna i bostadsområdena sköts bra. I de kommuner som deltog i undersökningen år 2010 var 63 procent nöjda med parkerna i centrum och 50 procent med bostadsparkerna. De som bor utanför tätort saknar uppfattning om parkernas skötsel i större utsträckning än de som bor mer centralt. Det gäller både parkerna i centrum där 25 procent saknar uppfattning och parkerna i bostadsområdena där 41 procent saknar uppfattning. Parkerna i centrum Parkerna i centrum får högre betyg av medborgarna än parkerna i bostadsområdena. Kvinnorna är mer nöjda med skötseln av parkerna i centrum än männen. Det är överlag inga stora skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Missnöjet med hur parkerna sköts i centrum handlar oftast om att det är skräpigt. När det gäller skötsel av parker belägna i centrum får Lidköping (90 procent) bäst omdöme. Därefter kommer Falkenberg (83 procent) och Olofström (83 procent). Även år 2010 var Falkenberg bland de kommuner som fick bäst omdömen av invånarna.

100 %

Avesta

Bor

Borlänge Borås

Bot

Botkyrka

Falken

Falkenberg Falun

Gävle

Helsing

Helsingborg

Hudi

Hudiksvall Håbo Härnösand

Härnö

Järfälla

Jä

Jönköping

Jönk

Karlskrona

Karls

Karlstad

Kar

Katrineholm

Katrine

Kungälv

Köping

Laholm

Lidköping

Lidk

Linköping

Link

Parkerna i bostadsområdena

Luleå

Parkerna i bostadsområdena får bättre omdömen av de som bor i flerbostadshus än av de som bor i småhus, men bland boende i småhus finns en ganska stor andel som saknar uppfattning. De under 40 år är mer nöjda med skötseln av parkerna i bostadsområdet än de mellan 40 och 74 år. Den främsta orsaken till missnöje med bostadsparkerna är att det är skräpigt. Ett visst missnöje finns även med dåligt skött naturmark. Nöjdast med bostadsparkernas skötsel är man i Lidköping (67 procent nöjda) och Olofström (64 procent nöjda).

Mark Mjölby

Olofström

Olofs

Sigtuna

Sig

Skurup

Säffle Södertälje

Söde

Upplands-Bro

Uppland

Varberg

Vaxholm

Vax

Åmål Älmhult

Älm

Örebro

Diagram 14. Hur tycker du parkerna sköts i kommunen? – detaljerade formuläret. Andel som svarat ”ganska bra” eller ”mycket bra”. I centrum

Örnsköldsvik

Örnsköl

Östersund

Öster

Östra Göinge

Östra G

I bostadsområdena

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 21

Lekplatser På frågan om vad man tycker om lekparkernas/ lekplatsernas skötsel och lekredskap är det 40 procent som inte har någon uppfattning. De som har en uppfattning är barnfamiljer med barn upp till och med 13 år. I den gruppen är 47 procent nöjda och 23 procent missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 40 procent nöjda och 28 procent missnöjda bland barnfamiljer med barn upp till och med 13 år.

Parkernas användning – det detaljerade formuläret I diagrammet ingår enbart de som vistas i parkerna minst en gång i månaden. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. I det detaljerade frågeformuläret ställdes även en fråga om hur ofta man använder parkerna. 8 procent använder parkerna dagligen, 25 procent använder dem minst en gång i veckan, 38 procent minst en gång i månaden och 29 procent använder dem mer sällan eller aldrig. Det är ungefär samma svarsmönster som bland de kommuner som deltog i undersökningen 2010. Parkerna används i särklass mest för promenader. Det gäller för alla grupper utom för barnfamiljer med barn upp till 13 år, vilka främst använder parkerna för lek och rekreation. Det gäller särskilt för hushåll med barn upp till och med 6 år. Att använda parkerna för promenader är vanligare bland de som bor mer centralt än bland de som bor mindre centralt. Ju äldre man är desto vanligare är det att använda parkerna för promenader och naturupplevelser. Även boende i flerbostadshus använder parkerna mer för promenader och naturupplevelser än boende i småhus. De mellan 18 och 39 år använder parkerna mer för lek och rekreation än de över 39 år.

22 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Diagram 15. Hur använder du parkerna? Andel bland de som vistas i parkerna minst någon gång i månaden, som använder parkerna på respektive sätt – detaljerade formuläret.

0 Som kommunikationsled till arbetet, busshållplats m.m. För promenader För lek och rekreation För samvaro För att rasta hunden För att få naturupplevelser Annat

10 20 30 40 50 60 70 %

Prioriteringar inom parkverksamheten Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi i första hand använda pengarna? – det enklare formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Vid minskade resurser är det fyra områden som är ungefär lika viktiga att i första hand använda pengarna till. Det är städning av parkerna (29 procent), lekplatser (28 procent), gräsklippning i parkerna (26 procent) samt blomsterarrangemang på gator och torg (22 procent). Även bland de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var det viktigast med städning. Barnfamiljer med barn upp till 13 år önskar i första hand lekplatser. Det gäller särskilt familjer med barn upp till och med 6 år. De i åldern mellan 18 och 39 år önskar lekplatser i högre grad än de över 39 år. Även boende i småhus önskar lekplatser i större utsträckning än boende i flerbostadshus. Männen önskar gräsklippning i högre grad än kvinnorna. Även boende i småhus önskar gräsklippning i större utsträckning än boende i flerbostadshus. De som är över 39 år är mer intresserade av blomsterarrangemang på gator och torg och gräsklippning än de under 40 år. Vid en jämförelse är det i många kommuner väldigt jämnt mellan de fyra områden (städning, lekplatser, gräsklippning av parkerna och blomsterarrangemang på gator och torg) som är mest önskade. Lekplatser och gräsklippning har blivit lika viktigt som städning i många kommuner. Dock är städning fortfarande viktigast i Sundbyberg (42 procent), Tyresö (40 procent), Vaxholm (38 procent), Nacka (38 procent), Gotland (37 procent), Kristianstad (36 procent) och Norrtälje (36 procent).

Diagram 16. Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi i första hand använda pengarna? – enklarare formuläret. Andel som prioriterar respektive åtgärd/anläggning.

25 30 %

Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Gångstråk Parksoffor Annat

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 23

Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi främst använda pengarna? – detaljerade formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. För alla grupper är städningen viktigast utom för familjer med barn upp till 6 år vilka i första hand vill ha lekplatser. De som har barn mellan 7 och 13 år önskar städning lika mycket som lekplatser. För de mellan 18 och 39 år är städning lika viktigt som lekplatser. Städning är viktigare för de som bor i centrum och i flerbostadshus än för de som bor mindre centralt respektive bor i småhus. Gräsklippning av parkerna i centrum och i bostadsområdet värderas högre av de som bor i småhus. Vid en jämförelse framgår att städning av parkerna är den åtgärd som enskilt eller tillsammans med något annat område anses viktigast. Vilka övriga områden som är viktiga varierar mellan de deltagande kommunerna. Det kan vara gräsklippning i parkerna i centrum eller bostadsområdet, lekplatser eller blomsterarrangemang på gator och torg. Särskilt stort är önskemålet om städning bland invånarna i Helsingborg (46 procent). Lekplatser önskas särskilt av invånarna i Botkyrka (28 procent) och Östra Göinge (28 procent). Blomsterarrangemang på gator och torg värderas högt av invånarna i Falkenberg (33 procent) och Olofström (33 procent).

Hur viktiga är parker och grönområden? De flesta tycker att parker och grönområden är viktiga. Genomgående är det i alla kommuner en hög andel som tycker att parkerna är viktiga. Andelen varierar från 83 till 97 procent. I Helsingborg anser 97 procent av de tillfrågade att parker och grönområden är viktiga.

24 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Diagram 17. Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi i första hand använda pengarna? – detaljerade formuläret. Andel som prioriterar respektive åtgärd/anläggning.

0 Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna i centrum Gräsklippning i parkerna i bostadsområdena Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Isbanor Vattenanläggningar Gångstråk Parksoffor Annat

30 35 %

Vatten och avlopp Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? Frågan om kranvattnets kvalitet ställdes enbart till de som har kommunalt vatten. Andelen med kommunalt vatten varierar från 54 procent i Bollebygd till 98 procent i Vellinge. 87 procent tycker att kvaliteten på kranvattnet är bra. Enbart 3 procent är missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 90 procent nöjda och 3 procent missnöjda. I de flesta kommuner är vattnet av bra kvalitet, då det i 35 av de 95 medverkande kommunerna är 90 procent eller fler som tycker att vattnets kvalitet är bra. Boende i flerbostadshus är inte riktigt lika nöjda med kvaliteten på kranvattnet som boende i småhus. Bland de som är missnöjda med kvaliteten är den vanligaste orsaken att vattnet smakar illa. Störst andel nöjda med kranvattnets kvalitet har Kalix där 98 procent tycker att kranvattnet är bra. Då en del av de svarande inte har följt de hoppanvisningar som fanns i VA-avsnittet har resultaten påverkats något. Se kapitlet Nyttan med kundenkäter för mer detaljerad information.

Kranvatten Att vattnet håller en hög kvalitet visar sig också genom att 84 procent av samtliga tillfrågade dricker av kranvattnet flera gånger per dag. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var andelen som drack kranvatten 88 procent. I 11 kommuner är det 90 procent eller mer som dricker kranvatten flera gånger per dag. Störst är andelarna i Grums (94 procent) och Kalix (94 procent).

Störningar En fråga gällde om man har varit utsatt för störningar i vattentillförseln under det senaste året. 19 procent har haft störningar och det har vanligen gällt avbrott i tillförseln. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var det 20 procent som varit utsatta för störningar.

Diagram 18. Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra”.

100 %

Arvika Avesta Bergslagen Boden Bollebyggd Borås Botkyrka Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Falkenberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Hudiksvall Håbo Höganäs Höör Jönköping Kalix Karlskrona Karlstad Knivsta Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Köping Laholm Lerum Lidingö Lidköping Lomma Luleå Mark Mjölby Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sigtuna Sjöbo Skellefteå Skurup Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säffle Säter Södertälje Tre kommuner i … Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Vallentuna Varberg Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Åmål Älmhult Öckerö Örebro Östersund Österåker

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 25

Händer det att du oroar dig för kvaliteten på kranvattnet? – andel som inte oroar sig 62 procent oroar sig aldrig för kvaliteten på vattenledningsvattnet. 2 procent oroar sig alltid eller ofta och 13 procent oroar sig ibland. 18 procent av invånarna svarar att de sällan oroar sig. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var det 65 procent som aldrig oroade sig, 2 procent som alltid eller ofta oroade sig, 13 procent som oroade sig ibland och 18 procent som sällan oroade sig. Männen oroar sig i mindre utsträckning än kvinnorna. De som bor i småhus oroar sig mindre än boende i flerbostadshus. Säffle (80 procent) och Falkenberg (78 procent) har störst andel kommuninvånare som aldrig oroar sig.

Enskilt vatten och avlopp En fråga ställdes till de 14 procent som inte har kommunalt vatten och avlopp om de är nöjda med sin enskilda VA-lösning. Av dessa är 77 procent nöjda, 9 procent är varken nöjda eller missnöjda och 8 procent är missnöjda.

Diagram 19. Händer det någon gång att du oroar dig för kvaliteten på kranvattnet? Andel som svarat att de aldrig oroar sig. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

26 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

0 Arvika Avesta Bergslagen Boden Bollebyggd Borås Botkyrka Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Falkenberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Hudiksvall Håbo Höganäs Höör Jönköping Kalix Karlskrona Karlstad Knivsta Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Köping Laholm Lerum Lidingö Lidköping Lomma Luleå Mark Mjölby Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sigtuna Sjöbo Skellefteå Skurup Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säffle Säter Södertälje Tre kommuner i … Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Vallentuna Varberg Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Åmål Älmhult Öckerö Örebro Östersund Österåker

70 80 %

I vilken utsträckning tror du att reningsverket klarar att rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt? Diagrammet visar andelen som tycker att man är mycket eller ganska bra på att leva upp till detta mål. En fråga ställdes till samtliga (även de med enskilt VA) om man tror att reningsverket klarar av att rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt. I genomsnitt tror 70 procent att reningsverket klarar denna uppgift. 16 procent saknar uppfattning. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 trodde 73 procent på reningsverkets förmåga att rena avloppsvatten. Det finns inga skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Störst andel invånare som tror att reningsverket lyckas med sin uppgift finns i Karlstad (85 procent) följt av Jönköping (81 procent) och Höganäs (80 procent). Även 2010 fanns Karlstad och Jönköping bland de kommuner där invånarna hade högst tilltro till reningsverkens förmåga att rena avloppsvattnet.

Tillräcklig information om vad som får spolas ner i avloppet En ny fråga för årets undersökning handlar om huruvida man fått tillräcklig information om vad som får spolas ner i avloppet. 64 procent anser sig vara tillräckligt informerade, 14 procent varken tillräckligt eller otillräckligt informerade och 15 procent anser sig inte tillräckligt informerade om detta. Störst andel som anser sig tillräckligt informerade finns i Kumla (74 procent).

Diagram 20. I vilken utsträckning tror du att reningsverket klarar av att rena avloppsvattnet på ett tillfredställande sätt? Andel som svarat ”i mycket hög” eller ”i ganska hög utsträckning”.

100 %

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 27

Avfallshantering Om du gör en helhetsbedömning är du då nöjd eller missnöjd med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen? I en ny fråga ombads de tillfrågade att göra en helhetsbedömning av hur man tycker att avfallshanteringen fungerar i kommunen. 81 procent är nöjda med avfallshanteringen och 5 procent är missnöjda. Boende i småhus är mer nöjda än boende i flerbostadshus. De över 59 år är mer nöjda än de under 60 år. I Östersund är 90 procent nöjda med kommunens avfallshantering. I Karlstad och Örebro är 89 procent nöjda.

Tillräcklig information På en ny fråga om man fått tillräcklig information om hur man ska sortera sitt avfall svarar 86 procent att de är tillräckligt informerade. 3 procent anser sig otillräckligt informerade och 9 procent varken bra eller dåligt informerade. Männen anser sig bättre informerade än kvinnorna. De mellan 40 och 74 år anser sig i större utsträckning bättre informerade än de under 40 år. Boende i småhus är bättre informerade än boende i flerbostadshus. I 17 kommuner är minst 90 procent av kommunens invånare tillräckligt informerade om detta. Östersund har med 94 procent högst andel som är tillräckligt informerad om hur man sorterar sitt avfall, tätt följd av Boden och Höganäs där 93 procent anser sig tillräckligt informerade.

Diagram 21. Om du gör en helhetsbedömning är du då nöjd eller missnöjd med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen? Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

28 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

100 %

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hämtningen av hushållsavfall? Diagrammet visar andelen som är nöjda. En majoritet av invånarna är nöjda med hur hämtningen av hushållsavfall fungerar, då 82 procent är nöjda och 6 procent är missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 81 procent nöjda. Ju äldre man är, desto nöjdare är man. De som bor i småhus är nöjdare än de som bor i flerbostadshus. Säter (93 procent), Laholm (92 procent), Kalix (91 procent), Skellefteå (91 procent), Ystad (91 procent) och Motala (90 procent) har störst andel kommuninvånare som är nöjda med hämtningen av hushållsavfall.

Diagram 22. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hämtningen av hushållsavfall vid din bostad? Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd.

100 %

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 29

Vad är du missnöjd med i hanteringen av hushållsavfall? De som inte är nöjda med hur det fungerar fick en fråga om vad de är missnöjda med. De främsta orsakerna till missnöje är fulla sopbehållare och därefter dålig lukt från soprum/sopkärl.

Diagram 23. Vad är du mest missnöjd med när det gäller hämtning av hushållsavfallet? Andel som markerat respektive orsak till missnöjet.

0 Dålig lukt från soprum/sopkärl Spill (skräpigt) efter tömning Störning från sopbil vid hämtning För långt till sopbehållare Dålig belysning Fulla sopbehållare Utebliven sophämtning Hämtning för sällan Annat Ej svar eller flera svar

30 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

25 %

En återvinningscentral är en bemannad insamlingsplats där hushållen kan lämna till exempel grovavfall, elavfall och farligt avfall. Det kan heta något annat än återvinningscentral i din kommun. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna avfall på kommunens återvinningscentral? 77 procent av kommunernas invånare är nöjda med hur det fungerar att lämna avfall på kommunens återvinningscentral och 8 procent är missnöjda. 2010 ställdes frågan om hur det fungerade att lämna grovsopor. Då var 75 procent nöjda med detta. Ju äldre man är, desto nöjdare är man med hur detta fungerar. Boende i flerbostadshus är inte lika nöjda som boende i småhus. De som bor i centrum är inte riktigt lika nöjda som de som bor mindre centralt. Bäst omdömen om hanteringen av avfall på kommunens återvinningscentral ger invånarna i Håbo (91 procent nöjda) och Sjöbo (91 procent nöjda).

Diagram 24. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna avfall på kommunens återvinningscentral? Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”.

100 %

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 31

Vad är du missnöjd med? De som inte är nöjda med hur återvinningscentralerna fungerar fick en fråga om vad de är missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att centralerna ligger för långt bort (18 procent) samt att det är svårt att ta sig dit utan bil (17 procent). Det senare är ett nytt svarsalternativ i årets undersökning. Även dåliga öppettider är ett problem för invånarna (16 procent). De som bor i flerbostadshus är mer missnöjda med att det är svårt att ta sig dit utan bil, medan de som bor i småhus är mer missnöjda med öppettiderna.

Diagram 25. Vad är du mest missnöjd med när det gäller att lämna avfall på kommunens återvinningscentral? Andel som markerat respektive orsak till missnöjet.

0 Ligger för långt bort Skräpigt Fulla behållare Öppettiderna Svårt att ta sig dit utan bil Otydlig information om hur avfallet ska sorteras Snöröjning Annat Ej svar eller flera svar

32 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

20 %

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med förpackningsavfall och tidningar? Diagrammet visar andelen som är nöjda. 75 procent tycker det fungerar bra att bli av med sitt förpackningsavfall och sina tidningar medan 10 procent är missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 73 procent av invånarna nöjda. De som är mellan 60 och 74 år är mer nöjda med detta än de under 60 år. Boende i flerbostadshus är mer nöjda än boende i småhus. Den kommun som har störst andel nöjda kommuninvånare är Sjöbo (91 procent).

Diagram 26. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna förpackningsavfall och tidningar? Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”.

100 %

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 33

Vad är du missnöjd med? De som är missnöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det största missnöjet orsakas av fulla sopbehållare (40 procent). Därefter att platserna som avfallet kan lämnas på ligger för långt bort (17 procent) och att det är skräpigt (17 procent).

Inlämningsplatser Det är vanligast att lämna sina tidningar och sitt förpackningsavfall på en obemannad återvinningsstation (61 procent). 20 procent lämnar det i egna behållare och 14 procent på en bemannad återvinningscentral. Det är bara 3 procent som blandar avfallet med hushållssoporna. Bland de som bor i flerbostadshus är det ungefär lika vanligt att lämna tidningar och pappersförpackningar i egna behållare som på en obemannad återvinningsstation, medan det bland boende i småhus är vanligast att lämna avfallet på en obemannad återvinningsstation.

34 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Diagram 27. Vad är du mest missnöjd med när det gäller att bli av med förpackningsavfall och tidningar? Andel som markerat respektive orsak till missnöjet.

0 Ligger för långt bort Skräpigt Fulla behållare Allt kan inte lämnas på ett ställe Snöröjningen Annat Ej svar eller flera svar

10 15 20 25 30 35 40 %

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med farligt avfall till exempel oljerester, färgrester, bekämpningsmedel m.m.? Diagrammet visar andelen som är nöjda. 76 procent är nöjda med hur det fungerar att bli av med sitt farliga avfall och 5 procent är missnöjda. 2010 var 66 procent nöjda med detta i de kommuner som deltog i undersökningen. Männen är mer nöjda än kvinnorna. Med stigande ålder ökar andelen nöjda. De som bor i småhus är mer nöjda än de i flerbostadshus. De kommuner som får bäst omdömen är Köping (88 procent), Hammarö (87 procent), Håbo (86 procent), Mjölby (86 procent) och Gotland (86 procent). Även 2010 fanns Mjölby med bland de kommuner som fick högst omdömen.

Diagram 28. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna ditt farliga avfall? Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”.

100 %

*Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång.

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 35

Vad är du missnöjd med? De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att de platser där man kan lämna farligt avfall ligger för långt bort (33 procent). Därefter att man är osäker på vad man får lämna in (23 procent). Det är ett nytt svarsalternativ i årets undersökning.

Tillräcklig information om var man lämnar farligt avfall På en ny fråga om man fått tillräcklig information om var man får lämna in sitt farliga avfall svarar 82 procent att de är tillräckligt informerade och 8 procent att de är otillräckligt informerade. Andelen tillräckligt informerade varierar mellan 64 och 93 procent. Håbo kommun har störst andel invånare som är tillräckligt informerade med 93 procent.

36 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Diagram 29. Vad är du mest missnöjd med när det gäller att bli av med farligt avfall? Andel som markerat respektive orsak till missnöjet.

0 Ligger för långt bort Skräpigt Fulla behållare Osäker på vad som får lämnas in Det finns för få platser Annat Ej svar eller flera svar

30 35 %

Möjlighet till separat hämtning av matavfall – detaljerade formuläret En ny fråga om hämtning av matavfall ställdes i de kommuner som använde det mer detaljerade frågeformuläret. Svaren på frågan varierar från att 5 procent av kommunens invånare har möjlighet till separat hämtning av matavfall till 95 procent.

Diagram 30. Har du möjlighet att lämna matavfall så att det hämtas separat vid din bostad? Detaljerade formuläret. Andel som svarat ”ja”. 0 Avesta Borås Botkyrka Falkenberg Hudiksvall Håbo Jönköping Karlskrona Karlstad Knivsta

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar med hämtningen av ditt matavfall? – detaljerade formuläret För de kommuner som har mindre än 50 svar på denna fråga redovisas inte resultatet. Skälet är att svaren då är behäftade med alltför stor osäkerhet. Nöjdast med hur hämtningen fungerar är man i Marks kommun där 90 procent tycker att det fungerar bra. Diagram 31. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hämtning av ditt matavfall? Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd.

100 %

Avesta Borås Botkyrka Falkenberg Hudiksvall Håbo Jönköping Karlskrona Karlstad Knivsta

Köping

Laholm

Lidköping

Luleå

Mark

Mjölby

Sigtuna

Skurup

Säffle

Södertälje

Upplands-Bro

Uppsala

Varberg

Åmål

Älmhult

Örebro

Östersund

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 37

Kontakter med kommunen Har du haft kontakt med kommunen om gator, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste tolv månaderna? Det framgår av diagrammet ovan att det är mycket ovanligt att ha fler än två kontakter per år med kommunen. Det är betydligt vanligare att ha kontakter med kommunen om man bor i småhus än om man bor i flerbostadshus. För de kommuner som använt formulär A (det enklare formuläret med frågor om gator/vägar, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering) varierar kontakterna mellan 14 och 37 procent i de olika kommunerna. Eslöv och Höör är de kommuner där det är vanligast att invånarna har haft kontakter, 37 respektive 36 procent. Hagfors är den kommun som har minst kontakter med invånarna (14 procent). Kontakterna fördelar sig på följande ärenden: >>Gator, vägar och trafik: 28 procent, >>Sophämtning/avfallshantering: 28 procent >>Vatten/avlopp: 20 procent >>Parkfrågor: 4 procent Det är ungefär samma svarsmönster som i de kommuner som deltog i undersökningen 2010. För de kommuner som använt formulär B (detaljerade frågor om gator/vägar och parker) varierar antalet kontakter mellan 10 och 26 procent. Flest kontakter har invånarna i Vaxholm med 26 procent och minst kontakter har invånarna i Lidköping (10 procent) och Olofström (10 procent). För de kommuner som har använt formulär C (detaljerade frågor om vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering) ligger antalet kontakter med kommunen på mellan 10 och 26 procent. Flest kontakter har man i Skurup (26 procent). Minst kontakter har invånarna i Östersund (10 procent). Kontakterna fördelar sig på följande ärenden: >>Sophämtning/avfallshantering: 40 procent >>Vatten: 19 procent >>Avlopp: 21 procent >>Både vatten och avlopp: 6 procent

38 Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

I årets undersökning är det fler som varit i kontakt om avlopp än det var 2010 då 16 procent i de deltagande kommunerna hade haft sådana kontakter. För övriga ärendetyper är det ungefär samma svarsmönster som 2010. Diagram 32. Har du haft kontakt med kommunen om gator, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste tolv månaderna? Kontakten kan gälla gator, parker, vatten/avlopp och sophämtning (A-formulär) Kontakten kan gälla gator, vägar och parker (B-formulär) Kontakten kan gälla vatten/avlopp och sophämtning (C-formulär)

0 Ja, 3 eller fler gånger Ja, 1 eller 2 gånger Nej, ingen gång Vet ej/Minns ej Ej svar

10 20 30 40 50 60 70 80 %

Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt? I de kommuner som använt formulär A är 50 procent av de som haft kontakt nöjda och 26 procent missnöjda. Det är samma svarsmönster som i undersökningen 2010. Boende i småhus är mer nöjda med sina kontakter än de som bor i flerbostadshus. De som bor mer centralt är inte lika nöjda som de som bor utanför en tätort. I de kommuner som har använt formulär B är 38 procent av invånarna nöjda och 41 procent missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var andelen nöjda 35 procent och missnöjda 42 procent. Till de som inte var nöjda ställdes en fråga om orsaken till missnöjet. Främsta orsaken till missnöje är att ärendet inte blev åtgärdat (47 procent). 34 procent är missnöjda med att det tog för lång tid att få besked eller att få en åtgärd genomförd. Därefter kommer missnöje med att det är svårt att få tag på rätt person (25 procent). I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var det samma svarsmönster som i årets undersökning. I de kommuner som använt formulär C är 65 procent av de som haft kontakter nöjda och 15 procent missnöjda. Boende i flerbostadshus är mer nöjda än boende i småhus. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 55 procent av invånarna nöjda och 14 procent missnöjda.

Diagram 33. Är du nöjd eller missnöjd med kontakten? Kontakten kan gälla gator, parker, vatten/avlopp och sophämtning (A-formulär) Kontakten kan gälla gator, vägar och parker (B-formulär) Kontakten kan gälla vatten/avlopp och sophämtning (C-formulär)

10 20 30 40 50 60 70 %

Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Vet ej/Minns ej Ej svar

Kritik på teknik 2013 – Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 39

Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning Våren 2013 genomfördes kundenkäter i 100 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt sophämtning och avfallshantering. Den här rapporten ger en översiktlig redovisning av alla kundenkäter där kommunerna kan jämföra sig med andra kommuner. Rapporten ger också en samlad bild av medborgarnas synpunkter på den tekniska förvaltningen i kommunerna. Rapporten vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän i kommunerna.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

isbn 978-91-7164-996-6

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se