7188-687-7 by Sveriges Kommuner och Landsting

”Det finns alltid behov av en till, men…”

PROGNOS 2001–2010 REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG

PERSONALENS KAPACITET Oktober 2001

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Landstingsförbundet av Barbro Emriksdotter, tel 08-452 74 69 Beställning av rapporten kan göras direkt på tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.lf.se Best nr 2068 • ISBN 91-7188-687-7 Layout/produktion: Landstingsförbundet Stockholm 2001

Tidigare prognosrapporter: Personalens kapacitet – framtida personalbehov Landstingsförbundet 1997, best nr 1735 Vården – en framtidsbransch – framtida personal- och utbildningsbehov Landstingsförbundet 1998, best nr 1836

”Det finns alltid behov av en till, men…”

PROGNOS 2001–2010 REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG

Oktober 2001

INNEHÅLL

FÖRORD

Varför görs prognoser? – de stämmer ju aldrig ................. 3 Vad hände under 1990-talet? ........ 4 Mångfald vårdproducenter och arbetsgivare ................................ 4 Från deltid mot heltid ....................... 4 Uppdrag från ”Vårdkommissionen” ................................. 5 Sjukfrånvaron ökar ........................... 5 Löneutveckling ................................. 6

Framtida personalförsörjning ......... 7 Tillskottet på arbetsmarknaden – generationsväxling ......................... 7 Kvinnodominerad verksamhet även i framtiden? .............................. 7

Prognoser ................................... 9 Läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ................ 10 Läkare ............................................ 10 Sjuksköterskor ................................ 13 Omvårdnadspersonal – undersköterskor, skötare m fl ................... 17 Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och psykologer ............. 19 Sjukgymnaster ................................ 21 Kuratorer och socialsekreterare, socionomer i vården ........................ 22 Psykologer ...................................... 23 Administrativ personal/ Läkarsekreterare ............................. 24 Audionomer, Dietister och Logopeder ................................ 25 Dietist ............................................. 26 Logopeder ....................................... 27

Fler anställda med nya utbildningar .................. 28

Nya utmaningar inför 2000-talet! Personalstrukturen i landsting och regioner har förändrats kraftigt bl a till följd av huvudmannaskapsförändringar, omstrukturering och neddragningar för att nå balans i ekonomin. På många sätt har landstingen fått en effektivare organisation och kunskaps- och kompetensnivån har generellt sett ökat. Trots detta har vi fortfarande en situation som betecknas av brist på utbildad personal. Allas ambition att öka kvalitet och kunskap i organisationen har tillsammans fått konsekvensen att det inte har funnits personella resurser som möjliggjort den snabba förändringen av strukturen. Framtida personal- och kompetensstruktur måste balanseras mot vad som är realistiskt möjligt. När vi bedömt rekryteringsbehovet har utgångspunkten varit att det egentligen inte ska bli fler anställda i landstingen utan en effektivare mix av kompetenser. För att nå dit krävs tydliga mål, god samverkan och ansvarstagande från samtliga verksamhetsansvariga. Utmaningen de närmaste åren är att få till stånd en ökad samverkan mellan yrkesgrupper så att samtligas reella kompetens kan tillvaratas bättre i organisationen, att prioritera patientarbetet, öka kunskapsöverföringen mellan yrkesgrupper och generationer, få en bättre arbetsmiljö och ökad tillfredsställelse i jobbet för personalen. De flesta universitets- och högskoleutbildningar inom vårdområdet har utökats från år 2001. Intresset för att söka till dessa utbildningar är stort. Det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Det kommer att innebära att vi på ett bättre sätt kan möta framtida pensionsavgångar, men det går inte enbart att utbilda bort behovet av personal. Vi måste sträva efter, inte enbart att patienten finns på rätt vårdnivå, utan att vi använder rätt kompetens för rätt uppgifter.

Sammanfattning ........................ 29 Bilaga Avgångar och nyanställda ........... 31

LANDSTINGSFÖRBUNDET Avd för arbetsgivarfrågor

Lena Tell

VARFÖR GÖRS PROGNOSER? – DE STÄMMER JU ALDRIG

Hälso- och sjukvård utförs av alltfler producenter. Detta ökar behovet av en samlad nationell överblick. Producenter av vård är landsting, regioner, kommuner, landstingsägda bolag och privata företag. Mångfalden av producenter kommer sannolikhet att stimulera en framväxt av olika arbetsorganisatoriska lösningar, anställningsvillkor, kompetensförändring, metodutveckling, teknologisk implementering, nya behandlingsmetoder m m. Syftet med rapporten är att med hjälp av prognoser som tar sikte på år 2010 belysa intresset för olika utbildningar och tillgången av viss yrkeskompetens i framtiden samt bedöma behovet av utbildningsplatser ur ett nationellt perspektiv. Prognosen belyser vikten av att tillvarata redan anställd personal samt behovet av

nytänkande när det gäller arbetsfördelningen mellan yrkesgrupper. Förhoppningsvis kan prognoserna förutse när det kommer att ske trendbrott i tillgången av de olika yrkesgrupperna som vi valt att beskriva. Hur lösningarna ska se ut måste troligen varieras beroende på hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. I ett långt tidsperspektiv ökar osäkerheten, samtidigt förbättras handlingsberedskapen och möjligheten ökar för att vidta korrigerande åtgärder. Prognoserna bygger på data om den personal som är anställd av landsting, regioner, vissa landstingsägda bolag och kommuner. Med utgångspunkt från dessa har vi försökt tolka framtida rekryteringsmöjligheter med ett omvärldsperspektiv. ■

VAD HÄNDE UNDER 1990-TALET?

Diagram 1. Organisatoriska förändringar – antal anställda 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 -50 -100

Överföring till/från bolag m fl Överföring till/från kommun Anställda i landsting

Diagram 2. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor – fördelat på arbetsmarknadssektorer 2000 Landsting / Regioner och kommuner, 88%

Staten, 1%

Under hela 1990-talet har omfattande organisatoriska förändringar genomförts. Verksamhetsöverföringar från landstingen till kommunerna har berört totalt ca 109 000 anställda inom äldreomsorg, särskola, omsorg om psykiskt utvecklingsstörda och ansvar för psykiskt funktionshindrades boende, vård och stöd (den s k psykiatrireformen). Dessa genomfördes mellan 1991 och 1996. Därefter har en renodling av huvudmannaskapet fullföljts genom att universitetssjukhuset MAS och Sahlgrenska universitetssjukhuset samt primärvården i Region Skåne och Göteborgs stad överfördes från primärkommunal till landstingssektorn. Dessa förändringar berörde ca 21 000 anställda. Antalet anställda i landsting/regioner har till följd av byte av huvudmannaskap minskat kraftigt under det senaste tio åren. 1990 fanns det 402 000 anställda medan det 2000 var 246 000 anställda. Om man tar hänsyn till alla huvudmannaskapsförändringar är nettominskningen 64 000 anställda. Det minskade antalet anställda beror bl a på den strukturomvandling som har genomförts i landstingen. (Diagram 1.) I den statistiska jämförelsen mellan åren 1999 och 2000 betraktas anställda i de landstingsägda bolagen som anställda i landstingen.

Landstingsägda bolag / Privata vårdgivare, 11%

Mångfald vårdproducenter och arbetsgivare Landstingsförbundets kongress 2000 beslutade att praktiskt stöd för mångfald och beställarutveckling ska utvecklas. Det kommer att medföra att antalet vårdproducenter och arbetsgivare (juridiska personer) inom vårdsektorn ökar. Under

många år har det funnits närmare 2 000 privata vårdgivare, där flertalet har haft få anställda. Av samtliga verksamma läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ungefär 5 procent varit anställd hos en privat vårdgivare. De senaste åren har fler bemanningsföretag, som hyr ut personal till vården, etablerat sig. Under år 2000 överfördes flera stora vårdgivare på entreprenad och blev egna arbetsgivare. De flesta blev landstingsägda bolag, t ex Helsingborgs Lasarett AB och Ängelholms sjukhus AB i region Skåne och Huddinge Universitetssjukhus AB och Danderyds sjukhus AB, Folktandvården i Stockholms län AB samt vissa vårdcentraler. (Diagram 2.) Även om antalet privata vårdgivare inte ökat nämnvärt i antal, så hade år 2000 ca 11 procent av samtliga anställda läkare, sjuksköterskor och undersköterskor en ”privat” arbetsgivare. Fler sjukhus och vårdcentraler väntas bli överförda från förvaltningsorganisationen till bolagsform under 2001. I slutet av året bedöms 15 procent av samtliga anställda läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ha en privat arbetsgivare.

Från deltid mot heltid Personalbehovet kan inte tillgodoses enbart med rekryteringsåtgärder. Några personalpolitiska mål har funnits med länge och ett kontinuerligt arbete pågår för att nå dem. Ett av målen är t ex att fler som önskar ska få heltidsanställning. Andelen heltidsanställda har ökat mellan åren 1992 till 2000 från 62 till 74 procent. Enbart mellan 1999 och 2000 övergick ca 7 300 anställda från en deltidsanställning till en heltidsanställning.

11 procent av de deltidsanställda fick heltid och det genomfördes utan byte av landsting eller befattning. Det berörde t ex 200 läkare, 3 000 sjuksköterskor, 1 400 undersköterskor och 1 600 övrig vårdpersonal. Den genomsnittiga sysselsättningsgraden i anställningen ökade mellan 1992 och 2000, från 88 till 93 procent av en heltid.

Uppdrag från ”Vårdkommissionen” Halvera deltidsarbetslösheten Vårdkommissionen1 uttalade att deltidsarbetslösheten skulle minska med 50 procent från 1999 till 2000 för sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och övrig omvårdnadspersonal. I november 1999 var drygt 10 procent (3 400 personer) av de deltidsarbetslösa anställda i något landsting eller region. Av dessa har många varit inskrivna som arbetssökande under lång tid, hälften över ett år. Drygt hälften önskar heltid, andra bara utökad deltid. Övriga var anställda i kommuner eller i privata företag. Resultat: Det totala antalet deltidsarbetslösa var i november 2000 ca 26 000. Det var en minskning sedan föregående år med totalt drygt 5 000 (17 %). För landstingsanställda var minskningen större, nämligen 31 % (–1 000). Enligt AMS fortsätter antalet deltidsarbetslösa att minska. Från visstids- till tillsvidareanställningar Vårdkommissionen önskade även göra en gemensam utvärdering av i vilken utsträckning det skett en förskjutning från ”visstids- och (deltidsanställningar) till

tillsvidareanställningar inom vård och omsorg”2. Resultat: Tillsvidareanställningarna ökade i kommuner och landsting mellan 1999 och 2000. Anställningar på viss tid (både när det gäller månadsavlönade och timavlönade) minskar. Fler visstidsanställningar övergår i tillsvidareanställning. Kommentar En vanlig orsak till att nyanställda får en visstidsanställning är att rekryteringsbehov uppstår när ett vikariat behöver bemannas. Det är dock vanligt att de inom 1–2 år kan erbjudas en tillsvidareanställning. Mot bakgrund av detta kan väl slutsatsen dras att landstingen har tagit sitt ansvar för de uppdrag som överenskoms i Vårdkommissionen.

Diagram 3. Sjukpenningtalet i riket år 1995–2000 25

Kvinnor Män Totalt

Sjukfrånvaron ökar Sjukfrånvaron minskade under första delen av 1990-talet på hela arbetsmarknaden, men har under senare år återigen ökat kraftigt (diagram 3). Andelen långa sjukskrivningar har ökat markant de senaste åren. För anställda i landstingen har utvecklingen sett likartad ut. Det oroande är att det är långtidssjukfrånvaron som ökar främst för äldre kvinnor. Om vi ser till köns- och åldersstrukturen i landsting och kommuner, så är det kvinnor över 50 år som kommer att utgöra en allt större andel av personalen under kommande 10–15 år. I tabell 1 jämförs frånvaro överstigande 30 dagar till följd av sjukdom. Av tabellen framgår att det är drygt 6 000 årsarbetare fler frånvarande på grund av sjukdom år 2000 jämfört med

Vårdkommissionens rapport DS 1999:44. ”Den ljusnande framtid är vård”. jfr Ds 1999:44 Den ljusnande framtid är vård, s. 181.

Tabell 1. Frånvaron för sjukdom/olycksfall ökar i landstingen 1996 2000 Andel timmar av årsarbetstid Samtliga

Ökad frånvaro motsvarar i årsarbetare

3,1

6,5

–11 100

–6 080

Sjuksköterskor

2,6

5,8

–2 980

–1 830

Läkare

1,6

3,5

–570

–340 –1 150

Undersköterskor

3,6

8,1

–2 240

Skötare

3,9

8,4

–660

–330

Läkarsekreterare

3,0

7,3

–720

–470

1996. Den ökade sjukfrånvaron för läkare motsvarar 340 årsarbetare, för sjuksköterskor drygt 1 800 årsarbetare och för undersköterskor 1 150 årsarbetare. En återgång till 1996 års nivå motsvarar i princip ett minskat rekryteringsbehov i samma storleksordning som dagens vakanssituation i landstingen. Landstingens verksamheter bör i ökad utsträckning verka för en god arbetsmiljö, med målsättningen att vara en attraktiv ”självrekryterande” arbetsplats. Det är en viktig förutsättning för att kunna behålla personalen.

Löneutveckling Löneutvecklingen har varit god under 1990-talet i landsting och regioner.

Frånvaro år 2000 motsvarar i årsarbetare

Uppföljningen avser löneutvecklingen mellan november 1994 och november 2000. När löneutvecklingen följs för personer, som är anställda vid två på varandra följande mättillfällen i samma befattning, var den i genomsnitt för specialistläkare 28,2 %, sjuksköterskor 35,9 %, sjukgymnaster 30,4 %, läkarsekreterare 27,1 % och för undersköterskor 24,5 %. De genomsnittliga lönenivåerna i november 2000 var för specialistläkare 46 800 kr, sjuksköterskor 20 900 kr, sjukgymnaster 18 900 kr, läkarsekreterare 15 800 kr och undersköterskor 16 900 kr per månad. I redovisad lönenivå ingår genomsnittligt tillägg för jour, obekväm arbetstid, etc. ■

FRAMTIDA PERSONALFÖRSÖRJNING

Rekryteringsbehovet av personal till vården är stort och kommer att förbli stort. Tillgången på utbildad vårdpersonal är begränsad. I ”Vården – en framtidsbransch” 1998, belystes rekrytering och utbildning för yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Rapporten utgjorde ett av prognosunderlagen till Vårdkommissionens rapport (DS 1999:44 ”Den ljusnande framtid är vård”). Personalförsörjning bör ses i ett brett perspektiv. Det innebär ett parallellt arbete med ledarskap, medarbetarskap, samverkan och delaktighet, lönebildning, utbildning och kompetensutveckling, arbetsmiljö, jämställdhet, rekrytering, arbetsmarknadsåtgärder, information, marknadsföring och opinionsbildning. Verksamhetscheferna har förutom ansvar för produktionen även ansvar för personalförsörjning och personalanvändningen. Här belyses endast vissa av dessa områden.

Tillskottet på arbetsmarknaden – generationsväxling En fråga som är intressant för arbetsmarknaden är – hur stora är ungdomskullarna i förhållande till dem som uppnår pensionsålder? Diagrammet visar generationsväxling i yrkesverksam ålder, ålderskullar i befolkningen satt i relation till varandra: 60–64 år går i pension och 20–24 år är nya på arbetsmarknaden. De största ungdomsgrupperna beräknas vara i högskoleutbildning från år 2010 och utbildningens längd avgör när de kommer ut på arbetsmarknaden. Den minsta ungdomsgruppen kan börja på högskolan

omkring år 2020 och skulle därefter kunna avlösa de som idag är runt 40– 44 år. Vården är en kvinnodominerad verksamhet och vi har därför i diagrammet kompletterat med hur generationsväxlingen ser ut för kvinnogruppen. Åldersgrupperna som uppnår pensionsålder är större än de som uppnår yrkesverksam ålder. (Diagram 4.) Hur kännbar generationsväxlingen blir på arbetsmarknaden är naturligtvis beroende på hur och var de väljer att arbeta. Kommer de unga att i ökad utsträckning välja att arbeta och med högre sysselsättningsgrad än de äldre, som går i pension, så blir minskningen av arbetad tid inte så stor. En generell arbetstidsförkortning skulle däremot minska utbudet av arbetad tid.

Diagram 4. Generationsväxling 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0

2001-05

2006-10

2011-15

2016-20

2021-25

Pension (Kvinnor) Nya på arbetsmarknaden (Kvinnor) Pension (Samtliga) Nya på arbetsmarknaden (Samtliga)

Kvinnodominerad verksamhet även i framtiden? Medelåldern för de anställda i landstingen är idag 45 år och den kommer enligt prognoserna att öka något de närmaste fem åren. Åldersgruppen mellan 45 och 59 år utgör 47,4 procentenheter av de hel- och deltidsanställda, medan de anställda under 25 år endast utgör 1,9 procentenheter. Andelen anställda med högskoleutbildning år 2000 var 58 procent i landstingen/regionerna jämfört med 28 procent i befolkningen. Även anställda inom t ex Kommunals avtalsområde har oftast en kvalificerad yrkesutbildning. 90 procent har lägst gymnasiekompetens jämfört med 76 procent i befolkningen. En annan faktor att ta hänsyn till vid en långsiktig personalplanering är att hälso- och sjukvården är en kvinnodo-

Tabell 2. Andel kvinnor bland nybörjare på olika vårdutbildningar Yrke Arbetsterapeut

93/94 91

94/95

95/96

96/97

97/98

98/99

99/00

Logoped

Läkare

55 73

Psykolog

Sjukgymnast

Sjuksköterska

Socionom

Källa: Verket för högskoleservice

minerad bransch. Drygt 81 procent av de hel- och deltidsanställda är kvinnor, en andel som varit stabil trots träget jämställdhetsarbete och stora omstruktureringar i verksamhet. Trots många års strävan att få fler män i vården, ökar andelen kvinnor bland studerande på olika vårdprogram. Det innebär att andelen kvinnor inom de traditionella vårdyrkena kommer att öka något. Sverige hade den näst högsta kvinnliga förvärvsfrekvensen (15–64 år) inom EU15 1999 med 74 procent. Genomsnittet låg på 59 procent. Bara Danmark hade högre förvärvsfrekvens för kvinnor, 76 procent. Island och Norge, som inte är med i EU, ligger också högre 84 resp77 procent.

För att vara en attraktiv arbetsplats för kvinnor och män i olika livsskeden behöver möjligheten att erbjuda flexibilitet i tjänstgöringsgraden över tiden öka. Målet är att den enskilde anställda ska kunna nå balans mellan arbetsliv och familjeliv samt bibehålla en god arbetssituation och hälsa. Samtidigt finns en trend att alltfler hushåll består av ensamförsörjande kvinna med barn. Kartläggning av vårdpersonal med svensk legitimation I samarbete med Socialstyrelsen har vissa basfakta tagits fram för samtliga yrkesgrupper som har legitimationskrav. I diagram, i anslutning till respektive yrkesgrupp, redovisas antalet personer per åldersgrupp samt om de är anställda i landsting, kommun eller om de finns utanför den kommunala verksamheten. ■

PROGNOSER3

Tidigare prognoser för läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal gjordes 1998. De visade på behovet av ökad utbildningsdimensionering. De nya prognoserna bygger på personalläge november år 2000 i landsting och kommuner, och har tagit hänsyn till beslutad ökning av antalet utbildningsplatser och att antalet med utländsk utbildning ökat i den svenska hälso- och sjukvården, främst läkare. Trots ökad utbildningsvolym och ökad invandring pekar prognoserna på fortsatta svårigheter att tillmötesgå en ökad efterfrågan på läkare och sjuksköterskor. Denna gång bygger prognoserna på antalet anställda exklusive de som är helt tjänstlediga, i ett försök att tydligare belysa ett reellt behov av ersättningsrekrytering och behov av utökning av respektive yrkesgrupper. Vi har därför valt att även redovisa prognoser för några av de stora yrkesgrupper där vi ser en ökad efterfrågan. Yrkesgrupper som utöver läkare och sjuksköterskor fyller viktiga funktioner i hälso- och sjukvården. De yrkesgrupper vi valt är sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, socionomer och administrativ personal. Dessutom redovisas prognoser för audionomer, dietister och logopeder. Dessa yrken kommer troligen att efterfrågas mer i framtiden. Möjligheten att rekrytera bedöms utifrån antal förstahandssökande till respektive utbildning, utbildningsvolym och utbildningens längd, anställd personals ålderskurva, potentialen för ökad sysselsättningsgrad för redan anställda, personalomsättning och om möjligt en bedömning av landstings och kommuners andel av arbetsmarknaden. Beroende på de ekonomiska förutsättningarna och på be-

dömningen av tillgång och efterfrågan för de olika yrkesgrupperna har en tillväxt mellan 0 och 1 procent angetts. Prognoserna utgår från dagens organisation och befintligt antal anställda exkl helt tjänstlediga i landsting och kommuner. De tar inte hänsyn till antalet vakanser i dagens verksamhet, sjukfrånvaroförändring etc utan de får vägas in i analyser och bedömningar. Är personalomsättningen ovanligt hög inom hälso- och sjukvården? Personalomsättningen är mellan 5 och 9 procent, vilket inte betraktas som en hög nivå på arbetsmarknaden. Av omsättningen utgör 1–1,5 procentenheter avgångar från 60 år och uppåt. I personalomsättningen för respektive yrkesgrupp inkluderas de som slutar i sektorn inkl pensioneringar samt de som stannar inom sektorn men byter yrke. Personalomsättningen inkluderar både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda.

Tabell 3. Personalomsättning per yrkesgrupp mellan 1999 och 2000 Yrkesgrupp

Personalomsättning %

Läkare

5,4

Sjuksköterskor

6,0

Omvårdnadspersonal

8,7

Arbetsterapeut

7,5

Sjukgymnast

7,9

Socionom

8,8

Psykolog

8,1

Läkarsekreterare

6,9

Audionom Dietist Logoped

6,6 10,0 5,2

Definitioner: Anställda – Prognoserna grundar sig på hel- och deltidsanställda exkl helt tjänstlediga. Helt tjänstlediga – ledig mer än 30 dagar för annat arbete, sjukdom, utbildning, föräldraledighet etc. Landsting – begreppet omfattar landsting, regioner och vissa landstingsägda bolag.

Diagram 5. Läkarprogrammet vt 1994–vt 2001 5000

Läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

2000

I tidigare rapporter ”Vården – en framtidsbransch” och ”Hur fyller vi Kompetensklyftan?” har prognoser redovisats för läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.4 Här redovisas uppdaterade och kompletterade prognoser.

1000

Läkare

4000

3000

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Riksdagens beslut om Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården5 kommer att påverka läkarsituationen i framtiden. Planens mål för läkartillgången i primärvården är att antalet allmänläkare skall öka med 220 per år t o m 2005 och med 200 per år t o m 2008, dvs med sammanlagt 1 700 läkare, en ökning från dagens 4 300 allmänläkare till 6 000. Alla landsting kommer till december 2001 ha arbetat fram lokala handlingsplaner som anger hur man avser att leva upp till intentionerna i den nationella planen. Utbildningsplatser och sökande Sedan lång tid är läkarutbildningen mycket attraktiv med ett ökande antal förstahandssökande per plats. Från år 2001/2002 tillkommer 200 utbildningsplatser på läkarprogrammet, som därefter omfattar ca 1 000 platser. (Diagram 5.)

Läkare med utländsk utbildning – en viktig resurs Hur stor är den dolda resursen av arbetslösa läkare i Sverige? I maj 2000 var det 280 läkare med utländsk utbildning, som var registrerade vid arbetsförmedlingarna. Vägen till svensk legitimation kan uppfattas som byråkratiskt krånglig, när det gäller t ex läkare från ”tredje” land och en översyn av hanteringen och regelverken genomförs av berörda myndigheter. Aktiveringsprojekt pågår. Rekryteringsbesök har genomförts i Tyskland och i Spanien av flera landsting i samarbete med Af-utland och planer finns på att gå vidare till andra länder inom EU, främst Österrike och Italien. Inom ramen för ett särskilt projekt6 har 50 polska specialistläkare intensivutbildats i svenska och ytterligare en grupp på 60 läkare utbildas under året. Dessa har tillsammans med ett högt antal spontansökande lett till att andelen läkare med utländsk utbildning före svensk legitimation ökat kraftigt. De utgjorde 36 procent av dem som fick svensk legitimation år 2000 och ökade första halvåret 2001 till 39 procent. Men det är inte alla, som erhåller svensk legitimation, som verkligen befinner sig i Sverige. (Tabell 5.) Utbildning i Danmark och Norge Danmark ökade sin läkarutbildning från 780 utbildningsplatser 1994 till 1066 år

Tabell 4. Antagna till utbildningen resp kalenderår: Yrke Läkare 4 5 6

Undersköterskor, skötare, vårdbiträden m fl. Proposition 1999/2000:149. Administrerat av Landstinget i Kalmar län.

1994

1995

1696

1997

1998

1999

2000

2001

922

795

815

802

813

815

834

940

Sjuksköterska 3 771

3 818

3 705

3 589

3 665

4 049

4 185

4 643

Källa: Verket för högskoleservice

Tabell 5. Läkarutbildning – utbildningsland före svensk legitimation

Sverige

Utbildning i Norden Övr EU

3:e land

Diagram 6. Läkare med svensk legitimation, i yrkesverksam ålder

Summa Utl utb

Totalt Ant leg

1991

856

144

145

289

1 145

1992

816

134

156

290

1 106

1993

798

118

215

1 013

1994

810

122

133

335

1 145

1995

751

123

244

995

1996

785

139

219

1 004

1997

770

139

246

1 016

1998

724

138

270

994

1999

742

122

137

341

1 083

2000

757

146

129

153

428

1 185

2001 (jan–juli)

389

251

640

1500

Antal leg.

1200

900

600

300

Övrigt

60 Ålder

Kommuner

Källa: Socialstyrelsen

Landsting

2000. Antalet svenskar antagna till läkarutbildningen i Danmark var fem stycken 1994 och 128 år 2000. Bortfallet har varit stort och endast hälften av dem som antogs år 2000, är kvar efter ett år. De utländska studerande har ökat från 8 till 24 procent och ianspråktar i princip hela utökningen av utbildningsplatser. Anledningen sägs vara att bedömningen av betygsmeriter gynnar bl a svenskar före egna studenter. Enligt den norska läkarföreningen är det nu färre svenska läkare som söker ATplacering i Norge. I Norge har drygt 15 procent av läkarna utländskt medborgarskap, av dessa är 670 svenskar. Antalet bedöms förbli stabilt eftersom tendensen är att svenskarna börjar flytta tillbaka, så det blir ingen nettoökning i Norge.

sen. Vissa basfakta har tagits fram för samtliga yrkesgrupper som har legitimationskrav. Avsikten är att arbeta fram ett underlag som bl a kan utgöra ett stöd för landstingen vid dimensioneringen av STanställningar i framtiden. Här redovisas endast övergripande uppgifter som bygger på basfakta i kartläggningen. I diagram 6 kan vi se åldersstrukturen för samtliga läkare med svensk legitimation i yrkesverksam ålder. Det finns ca 9 000 legitimerade läkare som inte är anställda i landsting eller kommuner. De kan dock vara verksamma i övrig landstingsfinansierad vård. Socialstyrelsen arbetar vidare med kartläggningen av var de, som inte är anställda i landsting och kommuner, är verksamma.

Läkare med svensk legitimation Tidigare nämndes den kartläggning av vårdpersonal med svensk legitimation, som görs i samarbete med Socialstyrel-

Anställda År 2000 fanns det 20 330 läkare exkl AT (21 670 inkl tjänstlediga) anställda i landsting och kommuner. Under hela

Diagram 7. Läkare, anställda i landsting och kommuner år 2000 – ålderskurvor 1000

800

600

400

200

Samtliga Spec exkl Distriktsläkare Distriktsläkare ST

60 Ålder

Diagram 8. Läkare exkl AT – prognos till år 2012 inom landsting och kommuner (antal 20 430 exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt) 2000

1500

1000

500

2001

2003

2005

2007

2009

2011

Rekryteringsbehov Avgångar Legitimerade läkare AT (examinerade + 2 år)

Diagram 9. Specialistläkare – prognos till 2012, avgångar från landsting och kommun samt total tillgång nya specialistläkare 2000

1500

1000

500

2001

2003

2005

2007

2009

Avgångar Nya specialister (leg + 5 år)

Hälso- och sjukvårdslagen Lag (1998:533).

2011

1990-talet har antalet anställda läkare stadigt ökat. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare (läkare exkl AT) med 1 procent. Sysselsättningsgraden är 95 procent av en heltid. Det är en hög sysselsättningsgrad som troligen kan komma att sjunka, dels pga höjd genomsnittsålder, dels pga ökad andel kvinnliga läkare. Diagram 7 över åldersfördelning visar på en kraftig ökning av kommande pensionsavgångar för specialistläkare, både inom allmänmedicin och övriga specialiteter, från år 2005 och framåt. Rekryteringsbehov Prognosen för rekryteringsbehovet av läkare (exkl AT) pekar mot ett behov av omkring 1 400 nya läkare per år. Årligen examineras omkring 800 läkare från den svenska läkarutbildningen. Det är emellertid 1 000–1 100 läkare per år som får svensk legitimation. Av dessa har 30– 40 procent utländsk utbildning. Från 1999 har antalet läkare med utländsk utbildning som fått svensk legitimation ökat och 2000 var de så många som 430. Än så länge är det svårt att bedöma hur länge denna trend kommer att hålla i sig. Prognosen för rekryteringsbehovet har beräknats utifrån en tillväxt om 0,5 procent per år. Ställningstagandet grundar sig på att i princip behålla nuvarande läkartäthet per invånare men med målsättningen att öka antalet läkare i primärvården. (Diagram 8.) I förutsättningen för prognosen ingår att ca 300 läkare med utländsk utbildning årligen får svensk legitimation och börjar arbeta i Sverige. Till följd av den nuvarande regleringen av uppehålls- och arbetstillstånd kommer en del av de utländska läkarna bara att kunna arbeta i Sverige under begränsad tid.

Specialistläkare I landstingen ska det finnas möjlighet till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar planerade framtida behov av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet.7 Det ger huvudmännen möjlighet att i viss mån styra inriktningen. Om vi ser till avgångarna inkl pensioner och byte av befattning för specialistläkare i landsting och regioner bedömer vi att avgångarna troligen blir fler än tillskottet av färdiga specialister. I prognosen har vi utgått ifrån att alla skaffar sig en specialistutbildning efter legitimationen. En del av de invandrade läkarna är redan specialister och får sitt specialistbevis redan i samband med legitimationen. Det finns ca 16 000 landstingsanställda specialistläkare. Av dessa arbetar tjugo stycken som förvaltningschef/ motsv på rent administrativa befattningar medan närmare 1 600 arbetar som verksamhetschef, klinikchef. Pensionsavgångarna ökar i antal varje år fram till omkring år 2015. Närmare hälften av de landstingsanställda specialistläkarna har gått i ålderspension till år 2015. Tiden som verksam specialist är omkring 30 år, mellan 35–65 års ålder. Det leder till att på 15 år är det normalt att hälften uppnår pensionsålder. Diagram 9 visar de prognostiserade avgångarna för specialistläkare i landsting och regioner satt i relation till tillskottet av färdiga specialistläkare. Det visar på en obalans under prognosperioden. Fyra av fem specialistläkare är anställda i landsting och regioner.

Kommentar Relationen mellan specialistläkare och läkare under utbildning (AT och ST) kommer troligen att förskjutas. Det blir något färre specialister och relativt fler läkare under utbildning. Går det att öka ST-utbildningen? Antal legitimerade läkare utgör ett naturligt tak för hur stort tillskottet av specialister kan bli. Under de senaste åren har fler ST-anställningar annonserats än som blir tillsatta. Därför kan vi tolka situationen så att de läkare som vill specialistutbilda sig har möjligheten. De flesta tycks gå vidare med sin specialistutbildning direkt efter legitimationen. Förskjutningen i sjukdomspanoramat tillsammans med den medicinska och teknologiska utvecklingen medför att behandlingsmetoder förändras. Satsningen på primärvård medför att det under kommande år behövs en kraftigare prioritering av inriktningen på STutbildningarna. Arbetsmarknaden för läkare har länge varit internationell och den vidgas alltmer även nationellt genom ökad efterfrågan på kompetensen från nya branscher som bioteknik, genteknik, informatik, administrativa ledningsfunktioner etc. Neddragningen av läkarutbildningen som genomfördes under 1990-talet i Sverige får konsekvenser fram till omkring 2010. Trots kraftfulla rekryteringsinsatser både inom och utom Sverige bedömer vi att det idag prognostiserade behovet av läkare inte kommer att kunna uppnås. Idag anges bristen till ca 700 läkare och den kommer i ett värsta scenario att öka med 200–300 läkare per år. Rekryteringsåtgärder måste kompletteras med andra åtgärder som översyn av den interna organisationen.

Diagrammet visar att prognostiserad tillgång (linjen) på läkare inte når upp till prognostiserat behov (stapeln). Det är därför mycket angeläget att använda läkarresurserna till rätt uppgifter. Pågående arbeten i landstingen, med att öka tillgängligheten till vård för patienterna, omfattar även en strävan att öka antalet läkare i primärvården. För att kunna genomföra det på kort tid behövs det en betydande tyngdpunktsförskjutning från sluten vård till primärvård.

Diagram 10. Läkarvolym – prognos 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0

Sjuksköterskor Under hela 1990-talet har antalet sjuksköterskor stadigt ökat i landsting och kommuner. Det kommer i framtiden att finnas goda arbetsmöjligheter som sjuksköterska. En förändrad vårdstruktur med ny teknik och nya metoder medverkar till att behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar. Den största tillväxten kommer troligen att ske inom kommunerna som planerar att öka antalet sjuksköterskor till år 2010 med tusen sjuksköterskor per år. Allt fler äldre patienter med flera och kroniska sjukdomar kommer att ställa krav på utökad hemsjukvård och primärvård. En hälso- och sjukvårdspolitisk ambition är att öka sjukvårdsinsatserna i den basala närsjukvården, främst primärvården men även inom psykiatri och geriatrik. Fler utbildningsplatser och sökande För närvarande examineras årligen omkring 3 200–3 500 sjuksköterskor från den svenska grundutbildningen. Examinationsfrekvensen är mellan 80 och 85 procent. De närmaste två åren kommer antalet platser på sjuksköterskeutbild-

2001 02

Vakanser Läkare privat

Tillgång - prognos

10 År

NHP – ökning i primärvård Läkare i landsting

Diagram 11. Sjuksköterskeprogrammet vt 1994–vt 2001 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 12. Legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder Antal leg.

5000

Sverige

4000

3000

2000

1000

Tabell 6. Sjuksköterskeutbildning – utbildningsland före svensk legitimation

Övrigt

60 Ålder

Utbildning i Norden Övr EU

3:e land

Summa Utl utb

Totalt Ant leg

1994*

3 811

108

218

4 029

1995

1 751

163

1 914 **

1996

2 574

147

2 721

1997

3 220

167

3 387

1998

3 103

192

277

3 380

1999

3 025

264

370

3 394

2000

2 874

348

470

3 344

2001 (jan–juli)

1 807

279

2 086

* Gemensam EU/EES-arbetsmarknad fr o m 1 januari 1994. ** Förlängd utbildning till 120 poäng medförde färre legitimerade år 1995. Källa: Socialstyrelsen

Kommuner Landsting

Diagram 13. Sjuksköterskor – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 78 400 exkl helt tjänstlediga, +1 % tillväxt) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2001

2003

2005

2007

2009

Rekryteringsbehov Avgångar Examinerade

8 9

Biomedicinska analytiker har ingen legitimation. Sjuksköterskor – här ingår även barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

ningen att öka för att slutligen uppgå till drygt 5 000. De senaste åren har det skett en stadig ökning av sjuksköterskor med utländsk utbildning som får svensk legitimation från fem till fjorton procent, mellan 1994 och 2000. Det var 470 sjuksköterskor med utländsk utbildning som år 2000 fick svensk legitimation. (Tabell 6.) Huvuddelen av de sjuksköterskor med utländsk utbildning som får svensk legitimation kommer från de övriga nordiska länderna, främst från Finland. Det är endast ett fåtal svenskar som går på sjuksköterskeutbildning t ex i Danmark år 2000 var de 25 av 2 500 studerande. Det finns ca 30 000 legitimerade sjuksköterskor som inte har anställning i landsting eller kommuner. I den redovisade gruppen legitimerade sjuksköterskor8 finns inte barnmorskor och leg röntgensjuksköterskor med. Anställda År 2000 fanns det 78 600 sjuksköterskor9 (88 600 inkl tjänstlediga) i lands-

ting och kommuner. Under hela 1990talet har antalet anställda sjuksköterskor stadigt ökat. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare marginellt, eller med 0,2 procent. Sysselsättningsgraden är knappt 90 procent av en heltid och bör kunna öka, särskilt mot bakgrund av att många är partiellt lediga under begränsad period. Pensionsavgångarna i sjuksköterskegruppen kommer att öka stadigt för att nå sitt maximum omkring år 2015. Rekryteringsbehov Prognosen för rekryteringsbehovet av sjuksköterskor pekar mot ett behov av omkring 6 000–7 000 sjuksköterskor per år vid 1 procents tillväxt. Prognosen utgår ifrån en bibehållen sjukskötersketäthet i landsting och regioner samt en fördubbling av antalet sjuksköterskor i kommunal vård och omsorg till år 2010. Av dessa kommer 3 500–4 500 från utbildning, omkring 200–300 med utländsk utbildning. Därutöver bör dessutom omkring 1 000–2 000 kunna re-

Tabell 7. Landstingsanställda sjuksköterskors utbildningsinriktning och specialistutbildning fördelat på åldersgrupper samt medelåldern år 2000 Inriktning/ ålder

Diagram 14. Distriktssköterskor 120

20-29

30-39

40-49

50-59

60-

Totalt

MedelÅlder

Grundutbildning

5 506

3 715

2 902

3 906

1 053

17 082

Allmän hälsooch sjukvård

1 413

8 688

7 630

3 252

317

21 300

1 352

3 248

1 538

136

6 342

253

729

383

1 410

476

1 239

1 049

167

2 987

141

1 837

2 599

544

5 121

146

1 049

2 197

1 131

120

4 643

490

547

638

118

1 805

7 201 16 164 20 329

14 496

2 500

60 690

Anestesi-, intensivakut- olycksfall och operationssjukvård

Distriktssjukvård Barnmorska Annan specialist Summa Biomedicinsk analytiker

Barn och ungdom Psykiatrikvård

100

287

1 134

2 573

2 180

206

6 380

Röntgensjukvård

520

1 153

795

2 542

Annan utbildning

433

529

1 138

1 638

250

3 988

7 964 18 347 25 193

19 109

2 987

73 600

Nyanställda

60 Ålder

Avgångar Visstidsanställda

Diagram 15. Sjuksköterskor i öppenvård/ Distriktssköterskor – prognos till 2010 för landsting och kommuner, (10 200 exkl helt tjänstlediga, +2 % tillväxt) 2500

Totalt

43 2000

Källa: SCB:s utbildningsstatistik

1500

kryteras från timanställda, övrig arbetsmarknad, genom ökad sysselsättningsgrad, intern omorganisation m m. Sjuksköterskor med specialistutbildning Landstingsförbundet gjorde en kartläggning av specialistutbildningen för sjuksköterskor genom en enkät till universitet/högskolor under våren 2000. Syftet var att få en överblick och en nationell sammanställning över utbildningsvolymer. Under läsåren 97/98, 98/99 och preliminärt för 99/00 har mellan 1 920 och 1 975 sjuksköterskor genomgått en

specialistutbildning. Bedömningen inför framtiden är att utbildningsvolymen borde öka till drygt 2 900 per år. Behovet är stort av sjuksköterskor med specialistutbildning. Det kommer sannolikt att öka till följd av ökat antal ålderspensioneringar och av en trolig ändrad yrkesroll till mer självständig, främst inom den öppna vården. För att kunna genomföra den ökade specialistutbildning som är planerad krävs tillgång till vikarier och nya utbildningsformer, nätbaserade, distans, halvfart osv. Utbildningsinriktningen år 2000 bland de landstingsanställda sjuksköterskorna har erhållits genom att Landstingsför-

1000

500

2001

2003

2005

2007

2009

Rekryteringsbehov Avgångar Behov heltid, nolltillväxt Vidareutbildade

Diagram 16. Fördelning av vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård i landsting och regioner år 2000 Läkare, 13%

Omvårdnadspersonal, 27%

Läkarsekreterare, 8% Psykologer/ kuratorer, 4% Sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, 6% Sjuksköterskor, 43%

Diagram 17. Fördelning av vissa yrkesgrupper inom vård och omsorg i kommuner år 2000 Omvårdnadspersonal, 90%

Sjuksköterskor, 7% Sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, 2% Psykologer/ kuratorer, 1,5% Läkarsekreterare, 0,1% Läkare, 0,2%

bundets personalstatistik samkörts med SCB:s utbildningsregister. (I undersökningen ingår 73 600 anställda.) Tabellen visar sjuksköterskornas utbildningsinriktning och specialistutbildning fördelat på åldersgrupper samt medelåldern. Sjuksköterskor i öppen vård/ distriktssköterskor Tabellen på sidan 15 visar att 5 121 sjuksköterskor har utbildning i öppenvård/distriktssjukvård. Antalet anställda sjuksköterskor i öppen vård/distriktssköterskor i landsting och kommuner är 10 200. Antalet avgångar och nyanställningar är högt för åldersgruppen 40–50 år, vilket kan bero på att antalet visstidsanställningar som distriktssköterska också är högt i dessa åldrar. Diagrammet visar också att det var 100 distriktssköterskor som avgick vid 63 års ålder. En möjlighet som enligt övergångsbestämmelser kvarstår t o m 2002 för sjuksköterskor. Rekryteringsbehov Genom att redovisa rörlighet och prognoser för sjuksköterskor anställda i öppen vård/distriktssköterskor och sätta det i relation till utbildningsdimensioneringen har vi försökt belysa behovet av denna specialistutbildning. (Diagram 15.) Det är svårt att bedöma behovet av specialistutbildning i öppen vård/distriktssköterska. Prognosen för rekryteringsbehovet är osäker men utgår ifrån 2 procents tillväxt. Med den förutsättningen

skulle det till år 2010 innebära 3 000 sjuksköterskor fler i öppen vård. För att kunna ersättningsrekrytera efter pensionsavgångar är minimibehovet 500 utbildade per år. Om hälften av nytillskottet i den kommunala vården bör ha specialistutbildning i öppen vård krävs ytterligare minst 600 utbildningsplatser till omkring 1 000–1 200 för sjuksköterskor i öppen vård/distriktssköterskor. Kommentar Trots ökad utbildning och andra rekryteringsåtgärder kommer det att kvarstå ett behov av mellan 1 500–2 000 sjuksköterskor, en brist som riskerar att öka. Kontinuerliga åtgärder för att förändra personalbemanningen gör att ”vakanssituationen” inte fullt ut blir verklighet. Trenden talar för en fortsatt allt besvärligare situation om inte genomgripande åtgärder vidtas för att få rätt kompetens där den bäst behövs. Regeringen har i budget för 2001/02 beviljat en ökning med 380 platser för specialistutbildning till närmare 2 400. Högskolorna har en preliminär planering för en ökning med 1 000 till närmare 3 000 utbildningsplatser totalt för samtliga specialistutbildningar. Den alternativa arbetsmarknaden för sjuksköterskor är stor och den vidgas troligen genom efterfrågan från branscher som bioteknik, genteknik, försäkringsbranschen, utbildning, administrativa funktioner m fl.

Tabell 8. Antagna till utbildningen resp kalenderår Gymnasieskolan Omvårdnadsprogr.

Diagram 18. Omvårdnadspersonal (exkl helt tjänstlediga) – ålderstruktur

1994

1995

1696

1997

1998

1999

2000

4 943

4 751

4 321

4 356

3 449

3 985

3 670

7000 6000

Omvårdnadspersonal – undersköterskor, skötare m fl För omvårdnadspersonal – undersköterskor och skötare – har hälso- och sjukvårdens stora strukturförändringar ändrat deras arbetsmarknad och krav på kompetens. Huvudmannaskapsförändringarna har inneburit att färre undersköterskor är anställda i landstingen och fler inom kommunernas vård och omsorg. Det är också en tendens att den psykiatriska vården på sjukhus minskar och ersätts av rörliga team och öppenvårdsmottagningar. Fler skötare arbetar inom kommunernas socialtjänst, till exempel med boendestöd. Den öppna vården ställer krav på personalens kunskap när det gäller rehabilitering och samhällsanpassning av de psykiskt sjuka. För omvårdnadspersonal räknar vi med bibehållen volym. Det innebär en mycket stor efterfrågan på utbildad personal. Utbildning I ”Den ljusnande framtid är vård”10 föreslår Vårdkommissionen att åtgärder vidtas så att antalet studerande inom gymnasiets omvårdnadsprogram ökas väsentligt, med drygt 3 000 elever. Målet skulle vara att ca 7 000 gymnasiestuderande genomgår utbildningen årligen. Dessutom framhålls att kommunerna även har ett ansvar för att erbjuda alla en möjlighet att läsa hela eller delar av omvård-

nadsprogrammet inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Målsättningen som anges för vuxenutbildningen är att 3 000 fler än i dagsläget utbildas inom omvårdnadsprogrammet. Vilket även för vuxenutbildningen skulle innebära runt 7 000 utbildade per år.

5000 4000 3000 2000 1000 0

Anställda År 2000 fanns det närmare 200 000 omvårdnadspersonal (238 000 inkl tjänstlediga) i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare med 1 procent. Sysselsättningsgraden är drygt 80 procent av en heltid och bör kunna öka, särskilt mot bakgrund av att många är partiellt lediga för att arbeta deltid under begränsad period. Inom fem år och fram till omkring år 2020, kommer pensionsavgångarna att ligga på en hög och stabil nivå, runt 6 000 personer per år. Diagram 19 visar att antalet avgångar är högt vid unga år. Det kan bero på att de haft en visstidsanställning och därefter slutat. Till viss del beror det på att man vidareutbildat sig och fått ett annat arbete. För många kan det vara ett annat arbete inom vården. I diagrammet har vi lagt in uppgifter på antalet visstidsanställda, de utgör ca 14 procent av de anställda. Rekryteringsbehov Rekryteringsbehovet av omvårdnadspersonal är mycket stort, ca 18 000 per

60 Ålder

Diagram 19. Omvårdnadspersonal – avgångar och nyanställda 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Visstidsanställda Nyanställda Avgångar

60 Ålder

DS 1999:44.

Diagram 20. Omvårdnadspersonal – prognos till 2010 inom landsting och kommuner (antal 200 000 exkl helt tjänstlediga, –0 % tillväxt) 20000

16000

12000

8000

4000

2001

2003

2005

2007

Rekryteringsbehov Rekryteringsbehov av "heltid" Examinerade (inkl vuxenutbildning) Examinerade (gymnasium)

2009

år och motsvaras inte av utbildningsvolymerna från gymnasieskolans respektive vuxenutbildningens omvårdnadsprogram (totalt ca 7 000). I diagram 21 har förts in en ny faktor – rekryteringsbehov omräknat i heltider. Den visar att om det organisatoriskt skulle gå att sysselsätta fler anställda på heltid skulle rekryteringsbehovet minska kraftigt. Många som rekryteras främst till äldreomsorgen saknar adekvat omvårdnadsutbildning. De som saknar sjukvårdsutbildning ökar inom den kommunala vården och omsorgen. En annan utvecklingstrend för undersköterskor med lång erfarenhet är att läsa enstaka kurser på högskolan t ex omvårdnad, demensvård, för att komplettera sin utbildning och öppna möjligheten för en förändrad och mer individuellt anpassad yrkesroll. Landsting och regioner har undersköterska som lägsta kompetensnivå, genom en utbildningssatsning som inled-

des i mitten av 80-talet. Kommunerna har under senare år inlett motsvarande satsning. Kommentar Tillsammans har förbunden (Lf och SvK) marknadsfört gymnasieskolans omvårdnadsutbildning med olika informationsmaterial samt genom information om framtida möjligheter till anställning. För att främja rekryteringssituationen behöver vi tydligare beskriva de olika yrken som omvårdnadsprogrammet kan leda till inom kommuner och landsting. För vuxenutbildningen ser vi ett framtida behov av fler utbildningsvägar och bedömer att intresset för dessa utbildningsformer kan öka. De alternativa utbildningsvägarna gäller också för ungdomar som valt en annan utbildning i gymnasiet och som senare vill komplettera för att få kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet.

Diagram 21. Legitimerade arbetsterapeuter i yrkesverksam ålder 350 300 250 200 150

Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och psykologer Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer/socionomer och psykologer är några av de yrkesgrupper som är intressanta att belysa inte minst när mer öppna vårdformer och allt kortare vårdtider på sjukhusen eftersträvas. Nya kompetensstrukturer i teamarbete och nätverk växer fram successivt. Framtiden kännetecknas av ett ökat behov av förebyggande arbete och rehabilitering, särskilt inom den primärkommunala vården. Efterfrågan på dessa yrkesgrupper ökar därmed. I prognoserna räknar vi med att 80 procent av de antagna examineras och legitimeras. Arbetsterapeuter Det finns cirka 8 300 legitimerade arbetsterapeuter i riket. Av dem arbetar drygt 80 procent i landsting eller kommun. Av de senare är drygt 9 av 10 verksamma som arbetsterapeuter inom vård och omsorg. Övriga finns på ledningsnivå eller inom andra yrkesområden. Det finns ca 1 500 legitimerade arbetsterapeuter som inte har anställning i landsting eller kommuner.

En ökad satsning på förebyggande arbete och rehabilitering skulle innebära att det behövs fler arbetsterapeuter. Målet är att patienterna ska klara boende och sin personliga vård, aktiv fritid, lek, skola och arbete så självständigt som möjligt. Ett ökat antal äldre människor ökar också behovet av arbetsterapeuter inom äldreomsorgen. Utbildningsplatser och sökande Antalet förstahandssökande har legat stabilt under senare år, med en förhoppningsvis tillfällig nedgång av sökande vt 2001. Ett ökat intresse för utbildningen kan ses genom ett ökat antal behöriga sökande. (Diagram 22.) Anställda År 2000 fanns det drygt 5 600 arbetsterapeuter (6 300 inkl tjl) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 var volymen årsarbetare oförändrad. Sysselsättningsgraden är 90 procent av en heltid. Under de närmaste tio åren kommer relativt få arbetsterapeuter att uppnå pensionsåldern. ”Ålderspuckeln” medför att pensioneringarna är högst mellan 2010 och 2020.

100 50 0

Övrigt

60 Ålder

Kommuner Landsting

Diagram 22. Arbetsterapeutprogrammet vt 1994–vt 2001 4000

3000

2000

1000

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 23. Arbetsterapeuter – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 5 650, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt) 600 500 400

Tabell 9. Antagna till utbildningen respektive kalenderår

300

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

Arbetsterapeut

481

501

511

512

524

488

506

Sjukgymnast

622

651

626

614

593

576

594

618

1 235

1 085

1 014

1 060

1 190

1 295

1 420

1 714

321

286

261

258

252

290

283

416

Socionom Psykolog

200 100 0

2001

2003

2005

2007

2009

Rekryteringsbehov Avgångar Examinerade 80%

Rekryteringsbehov För arbetsterapeuter bedöms rekryteringssituationen vara i balans. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är hög, 90 procent av en heltid. En viss ökning av sysselsättningsgraden bör kunna vara möjlig om redan anställd personal vill och kan beredas möjlighet att arbeta mer. Om vi gör en prognos som tillåter en volymökning med 0,5 procent per år och

LSR – Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.

en ökning av sysselsättningsgraden skulle arbetsterapeuter kunna öka från 5 650 årsarbetare till ca 5 900 år 2010. Därefter ökar pensionsavgångarna kraftigt. Mellan åren 2010–2020 är en volymökning knappast möjlig, men utbildningsdimensioneringen bör kunna täcka behovet av ersättningsrekryteringar.

Diagram 24. Sjukgymnastprogrammet vt 1994–vt 2001 8000 7000 6000 5000 4000 3000

Sjukgymnaster Det finns närmare 14 500 legitimerade sjukgymnaster i Sverige. Av dessa är drygt hälften (52 %) anställda i ett landsting eller en kommun. Av de senare är 9 av 10 verksamma som sjukgymnaster inom vård och omsorg. Övriga finns på ledningsnivå eller inom andra yrkesområden. Hälften av samtliga sjukgymnaster arbetar idag, enligt LSR11 på ”primärvårdsnivå” (öppna vårdformer). Öppna vårdformer ställer allt större krav på kompetens, då patienterna, ofta äldre, har en mångfald diagnoser. Utbildningsplatser och sökande Antalet utbildningsplatser på grundutbildningen (120 p) till sjukgymnast har minskat något under senare delen av 1990-talet. Antalet förstahandssökanden har legat på en relativt jämn nivå, medan antalet behöriga sökande har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns närmare 7 000 legitimerade sjukgymnaster som inte har anställning i landsting eller kommuner. Anställda År 2000 fanns det 6 050 sjukgymnaster (6 800 inkl tjl) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare med 1 procent. Sysselsättningsgraden är närmare 90 procent av en heltid. Åldersstrukturen bland de anställda är väl spridd och det finns inte någon markant ”ålderspuckel” som under en period extremt skulle öka rekryteringsbehovet av sjukgymnaster.

Rekryteringsbehov Om antalet examinerade sätts i relation till rekryteringsbehovet inom landsting, regioner och kommuner kan vi konstatera att behovet av rekryteringar i princip skulle motsvara de examinerade. Att hälften av sjukgymnasternas arbetsmarknad ligger utanför den kommunala verksamheten, gör det extra svårt att bedöma det samlade behovet. Vi tror att huvuddelen av de nyexaminerade söker sin första anställning i landsting eller kommun, vilket kan bekräftas med att 565 sjukgymnaster nyanställdes i landstingen mellan november 1999 och november 2000. I begreppet avgångar ingår förutom pensionsavgångar de som lämnar landsting och kommuner för en anställning i privatverksamhet. Det gör att man inte kan dra slutsatsen att det skulle behövas dubbelt så många i utbildning för att täcka behovet trots att halva arbetsmarknaden finns utanför den kommunala verksamheten. Kommentar Troligen kan både arbetsterapeuters och sjukgymnasters insatser få en mer framträdande roll i arbetet kring patienten och stärka samverkan i vårdkedjan. Kommun- och Landstingsförbunden kommer att i gemensamt projekt arbeta vidare med att belysa behov av samverkan inom rehabiliteringsverksamheten för äldre. Genom ökad samverkan – i bryggan – mellan landsting och kommuner kommer troligen många intressanta uppgifter att skapas. Dessa bör på ett effektivt sätt bidra till att vårda patienten på rätt vårdnivå.

2000 1000 0

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 25. Legitimerade sjukgymnaster i yrkesverksam ålder 500

400

300

200

100

Övrigt

60 Ålder

Kommuner Landsting

Diagram 26. Sjukgymnaster – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 6 050, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt) 600

500

400

300

200

100

2001

2003

2005

2007

2009

2011

Rekryteringsbehov + 0,5% exkl tjl Avgångar Examinerade 80%

Diagram 27. Socionomprogrammet vt 1994–vt 2001

Kuratorer och socialsekreterare, socionomer i vården

15000

En tredje yrkesgrupp som är viktig för att utveckla samarbetet mellan öppna vårdformer och slutenvård, kontakten med patienten och anhöriga är socionomer i vården; kuratorer, socialsekreterare etc.

12000

9000

6000

3000

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 28. Socionomer, socialsekreterare – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 15 860, exkl helt tjänstlediga, ingen tillväxt) 2000

1500

1000

500

2001

2003

2005

Rekryteringsbehov Behov heltid Examinerade 80%

2007

2009

Anställda År 2000 var det 15 850 kuratorer, socialsekreterare (17 650 inkl tjl) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare med 1 procent. Sysselsättningsgraden är 92 procent av en heltid och förblir sannolikt oförändrad. Antalet pensionsavgångar kommer att öka kontinuerligt fram till år 2015. Rekryteringsbehov Antalet utbildningsplatser har ökat kraftigt under senare år. I prognosen har vi antagit att det inte blir någon tillväxt för

socionomer, vilket i diagrammet medför att antalet avgångar helt sammanfaller med rekryteringsbehovet. Trots att sysselsättningsgraden är hög har vi ändå kompletterat med uppgift om hur mycket rekryteringsbehovet skulle minska om samtliga arbetade heltid. En socionomutbildning är inte direkt yrkesinriktad på samma sätt som utbildning till ett legitimationsyrke. Det vi ändå kan kommentera utifrån diagrammet är att differensen mellan rekryteringsbehov och examinerade är relativt liten och därför bör rekryteringsmöjligheterna vara goda. Kommentar Rekryteringsbehovet av socionomer till anställning som kuratorer och socialsekreterare kommer att öka till följd av pensionsavgångar och en förskjutning av antalet anställningar främst till närsjukvården. Tendensen är också att många socialsekreterare lämnar yrket i förtid, vilket ökar efterfrågan.

Diagram 29. Legitimerade psykologer i yrkesverksam ålder 250

200

150

100

Psykologer Efterfrågan på psykologer ökar. Vissa landsting knyter psykologer till primärvården för att öka kompetensen och möta ökningen av psykosomatiska problem. Insatser till barn, ungdomar och äldre med psykisk ohälsa behöver förbättras och stödet till personer med psykiska funktionshinder bör stärkas. Antalet psykologer beräknas även stiga något i kommunernas skolverksamhet och äldreomsorg. I Sverige finns närmare 7 300 psykologer i yrkesverksam ålder. Nästan 60 procent eller drygt 4 000 arbetar i landsting och kommuner. Utbildningsplatser och sökande Psykologprogrammet är mycket attraktivt med ett högt antal förstahandssökande per plats. From 2001/02 ökar utbildningen med 120 platser per läsår till ca 400 platser för att möta dels den ökade efterfrågan, dels det ökade antalet pensioneringar. Utbildningen till psy-

kolog är lång, ca fem år (200 p) och en utökning av verksamheten måste planeras i mycket god tid. Anställda År 2000 var det 3 800 psykologer (4 050 inkl tjänstlediga) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 var volymen årsarbetare i princip oförändrad. Sysselsättningsgraden är drygt 85 procent av en heltid och den bör kunna öka något. Av ålderskurvan framgår att medelåldern är hög. Pensionsavgångarna kommer att öka rejält inom en snar framtid.

Övrigt Kommuner Landsting

Diagram 30. Psykologprogrammet vt 1994–vt 2001 3000

2500

2000

1500

Rekryteringsbehov Prognosen bygger på rörligheten hos dem som är anställda i landsting, regioner och kommuner och de utgör endast ungefär hälften av samtliga verksamma psykologer. Från ht 2001 ökar antalet utbildningsplatser för psykologer och det bör leda till att det finns möjlighet att klara behovet av ersättningsrekryteringar när pensionsavgångarna ökar.

1000

500

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 31. Psykolog – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 3 300, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt) 500

400

300

200

100

2001

2003

2005

2007

2009

Rekryteringsbehov Avgångar Examinerade

Diagram 32. Läkarsekreterare – prognos till 2010 inom landsting och kommuner (antal 13 700, exkl helt tjänstlediga, –0,5 % tillväxt) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

2001

2003

2005

2007

Rekryteringsbehov (+ 0,5 %) Rekryteringsbehov av "heltid" Examinerade

2009

Administrativ personal/ Läkarsekreterare Administration är sannolikt ett av de områden som kommer att förändras mycket under kommande tioårsperiod. Möjligheterna till variation i arbetsinnehållet ökar. För att kunna avlasta läkare och sjuksköterskor administrativa uppgifter, ökar behovet av personal med god administrativ kompetens. Läkarsekreterare En viktig administrativ resurs är läkarsekreterare med kompetens bl a i medicinsk dokumentation. År 2000 var 14 500 läkaresekreterare inkl tjänstlediga anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare med 2 procent. Sysselsättningsgraden är närmare 90 procent av en heltid och bör kunna öka något. En ökning av sysselsättningsgraden med 5 procentenheter motsvarar ca 600 årsarbetare. Rekryteringsbehov Prognosen baseras på 13 700 anställda och en tillväxt om 0,5 procent för yrkesgruppen. Personalomsättning år 2000 var knappt 7 procent inkl pensionsavgångar. Pensionsavgångarna motsvarar ungefär 1,5 procentenheter.

Behovet av att rekrytera läkarsekreterare har ökat under senare år och landstingen arbetar lokalt med dimensionering och innehåll i utbildningen. Eftersom utbildningen i detta sammanhang är kort, så kan utbildningsvolymen snabbare ställas om till faktiskt behov. Utbildningar till läkarsekreterare genomförs under en mängd olika benämningar. I prognosen har vi skattat utbildningsvolymen till ca 700 per år. Kommentar Läkarsekreterararbetet kommer troligen att bli flera olika yrken, där kunskapen om medicinsk dokumentation kompletteras med t ex reception, mottagning och tidsbeställning, andra med datasupport av olika slag och svårighetsgrad, ytterligare andra med utredningsuppgifter, ekonomi etc. Olika alternativ för utbildning till läkarsekreterare diskuteras. Studier på högskolan i enskilda ämnen (moduler), bör kunna komplettera utbildningen och öppna möjligheter till individuell profilering av kunskaper och arbetsuppgifter utifrån verksamhetens behov. I samband med omstruktureringen av Posten, banker och försvaret har samarbete inletts lokalt för att erbjuda de arbetssökande läkarsekreterarutbildning.

Diagram 33. Audionomprogrammet vt 1994–vt 2000 600

500

400

300

200

Audionomer, Dietister och Logopeder Dessa yrkesgrupper är förhållandevis små inom hälso- och sjukvården, men efterfrågan på deras kompetens ökar i samband med satsning på egenvård och rehabilitering. Audionomer Audionomer kallades tidigare hörselvårdsassistenter. Svårigheter att rekrytera audionomer finns och efterfrågan på audionomer kommer sannolikt att öka. Runt tio procent av Sveriges vuxna befolkning bedöms lida av hörselnedsättning, framförallt äldre personer. Antalet äldre ökar i samhället och hörseln betyder mycket för livskvaliteten och möjligheten att klara ett eget boende. Utbildningsplatser och sökande Audionomutbildningen finns i Stockholm, Göteborg och Örebro och den omfattar där 120 poäng (3 år). Dessutom finns utbildningen i Lund och där omfattar utbildningen 160 poäng (4 år). Diagram 33 visar att utbildningen inte startar alla terminer. Det visar också att antalet förstahandssökande i princip motsvarar dimensioneringen och att utbildningen är populär som flervalsalternativ.

Anställda År 2000 fanns det 540 audionomer (600 inkl tjl) i landsting, regioner och Gotlands sjukvård. Mellan 1999 och 2000 minskade volymen årsarbetare med 2 procent. Sysselsättningsgraden är närmare 90 procent av en heltid. Audionom är inget legitimationsyrke. Vi kan därför inte med utgångspunkt från samkörningen med Socialstyrelsens legitimationsregister säga något om hur många verksamma audionomer det finns och som inte har anställning i landsting eller kommuner. Ålderskurvan visar ingen markerad ”ålderspuckel”, utan visar en god spridning.

100

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 34. Audionomer, anställda i landsting/regioner/vissa landstingsägda bolag och kommuner år 2000 – ålderskurva 30

Rekryteringsbehov Mellan 1999 och 2000 minskade volymen årsarbetare. Att döma av rekryteringsprognosen kommer det att bli något lättare att rekrytera nyexaminerade audionomer från 2003 och framåt. (Diagram 35.) Kommentar I prognoser har vi bara kalkylerat med en tillväxt runt 0,5 procent per år, men den kan troligen bli större. Resursen kan möjligtvis utökas något genom ökad sysselsättningsgrad. Väntetiden till utprovning av hörapparat är på många håll mycket lång. Antalet utbildningsplatser bör utökas.

60 Ålder

Diagram 35. Audionomer – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 540, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt) 60

Tabell 10. Antagna till utbildningen respektive kalenderår 1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

Audionom

Dietist

103

105

Logoped

2001

2003 2005 Rekryteringsbehov Avgångar Examinerade (80% antagna)

2007

2009

Diagram 36. Dietistprogrammet vt 1994–vt 2001 2500

2000

1500

1000

Dietist

500

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 37. Dietister, anställda i landsting/regioner/vissa landstingsägda bolag och kommuner år 2000 – ålderskurva 25

Kostfrågorna har fått en ökad betydelse i vården. Flera av de stora folksjukdomarna är kostrelaterade; sjukdomar kring hjärta/kärl, diabetes, mag-tarmsjukdomar, allergi, övervikt och undernäring. Merparten av de utbildade dietisterna är anställda i landsting och regioner. Efterfrågan ökar även från kommuner och andra branscher. Utbildningsplatser och sökande Dietistprogrammet finns i Göteborg, Uppsala och Umeå. Utbildningen omfattar 120/160 poäng (3–4 år). Diagram 40 visar att intresset för utbildningen är stort och det har ökat under senare år. Antalet utbildningsplatser har fördubblats de senaste tre åren mot tidigare.

60 Ålder

Diagram 38. Dietister – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 435, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt) 100

2001

2003

2005

Examinerade 80% Rekryteringsbehov Avgångar

2007

2009

Anställda År 2000 fanns det 380 dietister anställda (430 inkl tjl) i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen

årsarbetare med 6 procent. Sysselsättningsgraden var knappt 90 procent av en heltid och bör kunna öka något. Diagram 41 visar att det är en yrkesgrupp med låg medelålder. Genom ökad utbildningsdimensionering och genom att ett fåtal kommer att lämna yrkeslivet genom pension de närmaste tio åren, kan vi räkna med att antalet kan öka i landsting och kommuner. Rekryteringsbehov Prognosen visar att utbildningsdimensioneringen överstiger behovet av ersättningsrekrytering om utgångspunkten är bibehållen kapacitet och organisation. Kommentar Fler dietister bör kunna anställas i hälsooch sjukvården. Detta är en av de kompetenser som i ökad utsträckning bör kunna komplettera de traditionella yrkesgrupperna. Tillväxten bör kunna bli runt 5 procent per år även under kommande år.

Diagram 39. Legitimerade logopeder i yrkesverksam ålder 50

Logopeder Logopeder är också en förhållandevis liten yrkesgrupp inom vårdverksamheten. Det finns drygt 960 legitimerade i yrkesverksam ålder och av dessa är det 77 procent som är anställda i ett landsting/region eller en kommun. Drygt 200 legitimerade logopeder finns utanför den kommunala verksamheten. Både landsting och kommuner har behov av ytterligare logopeder. Inom rehabiliteringen av exempelvis stroke-patienter, hjälpmedelsservice och barnhälsovården ökar behovet av insatser. Grundskolorna anlitar allt oftare logopeder för utredning av barn med läs- och skrivsvårigheter. Utbildningsplatser och sökande Utbildningen på logopedprogrammet på högskolan omfattar 160 poäng (4 år) och finns i Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Det är också ett kvinnodominerat yrke. Av diagram 44 framgår att det är många förstahandssökande per utbildningsplats, även om det minskat något de senaste åren.

Anställda År 2000 fanns det 640 logopeder (710 inkl tjl) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare med 1 procent. Sysselsättningsgraden var drygt 85 procent av en heltid och bör kunna öka. Med nuvarande åldersstruktur kommer ökningen av pensionsavgångar att inträffa omkring 2010. Rekryteringsbehov Rekryteringsprognosen utgår från en tänkbar tillväxt om 1 procent. Prognosen pekar mot att 45–50 logopeder behöver rekryteras årligen. Årligen utbildas drygt 50 logopeder. Kommentar Under de närmaste åren bör antalet logopeder kunna öka. Resursen bör även kunna utökas något genom ökad sysselsättningsgrad. ■

Övrigt

60 Ålder

Kommuner Landsting

Diagram 40. Logopedprogrammet vt 1994–vt 2001 2000

1500

1000

500

Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 01 Behöriga Förstahandssökande Antagna

Diagram 41. Logopeder – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 640, exkl helt tjänstlediga, –0,5 % tillväxt) 70 60 50 40 30 20 10 0

2001

2003

2005

2007

2009

Rekryteringsbehov med 1 % tillväxt Avgångar Examinerade (80% av antagna)

FLER ANSTÄLLDA MED NYA UTBILDNINGAR

Här är några exempel på pågående utbildningar som kan möta framtida behov: Medicinsk informatik

160p

Sjuksköterskeprogram med IT

160p

Vård- och omsorgsinformatik

60p

När vi sökt exempel på nya utbildningar som kan komma att bli nya yrken inom vården har vi dels sett till att det sker en tyngdpunktförskjutning från slutenvård till öppna vårdformer, dels har vi valt att utgå ifrån några citat ur den Nationella handlingsplanen för utveckling av hälsooch sjukvården, propositionen 1999/ 2000:149. I den framhålls: ”Utvecklingen under 1990-talet visar att hälso- och sjukvårdens förutsättningar i hög grad bestäms av den medicinska och medicinsk-tekniska utvecklingen och därav förbättrade behandlingsmöjligheter. Denna utveckling, tillsammans med demografiska förändringar och ett förändrat sjukdomsmönster, kommer att vara avgörande för hälsooch sjukvårdens arbetsuppgifter även under kommande decennier.

120p

Hälsoutvecklarprogrammet

120p

Friskvårdspedagogiska programmet

120p

Folkhälsovetenskapsprogrammet

80p

• öka patienternas delaktighet och inflytande och ta tillvara patienternas kompetens som en resurs i vården,

80/160p

• utveckla lednings-, organisations- och arbetsformerna, samt

Hälso- och sjukvården bör på ett bättre sätt: • ta tillvara möjligheter till förebyggande insatser,

• kunna möta den ökande etniska och kulturella mångfalden bland patienterna och i större utsträckning beakta integrationsperspektivet i utvecklingen av hälso- och sjukvården.”

Landstingsförbundet, best nr 2035.

Vårdpedagogik Relations- och nätverksarbete Telematik i hälso- och sjukvård Hälsoinformatik Hälsobefrämjande omvårdnadsarbete i samband med livsstilsrelaterad ohälsa Hälsopsykologi Kultur och hälsa Transkulturell omvårdnad Musik och hälsa Globala förändringar, hälsa och välfärd Ohälsa och sjukdomar hos äldre Omvårdnad, Filosofi och etik Handledningsmetodik i klinisk utbildning Hälsa, livsstil och lärande

Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering

Samhällsanalys och välfärdsutveckling

några exempel på kurser som redan finns inom universitet och högskola:

Vården är en personalintensiv verksamhet och resultatet bygger mycket på personalens kompetens och kompetensutveckling. Det är mycket viktigt med en kontinuerlig utveckling gärna med stöd av kortare kompletterande utbildningar,

Kropp, hälsa och medicin ut ett sociologiskt perspektiv Till följd av generationsväxlingen på arbetsmarknaden och nya utbildningar krävs en satsning på överföring av kunskap mellan generationer, både från äldre till yngre och från yngre till äldre. Framtida kompetensutveckling bör inriktas till att skapa en stimulerande kompetensanvändning för samtliga yrkesgrupper. I rapporten ”Hur fyller vi kompetensklyftan?”12 kopplades prognoser och scenariobilder samman för att ge ett inspirerande diskussionsunderlag för kreativa funderingar kring framtida kunskaps- och kompetensbehov. I den lyfts t ex kompetenser som logistik, pedagogik, vårdlotsfunktion, processledning och många andra fram. ■

SAMMANFATTNING

”Det finns alltid behov av en till, men….” Trenden i verksamheten har de senare åren varit t ex att antalet anställda läkare och sjuksköterskor ökat med runt två procent per år, med en viss utplaning under senaste året. Inför kommande verksamhetsutveckling måste planeringen ta hänsyn till att denna kompetensresurs är begränsad. Att fortsätta att planera som om detta inte är ett faktum innebär risk för ökat antal avgångar och en försämrad arbetsmiljö. Den nyligen genomförda utökningen av utbildningsplatser kommer att ställa stora krav på landstingen att ordna kvalitativt goda kliniska praktikplatser. Det uppfattas redan i nuläget som en flaskhals under vissa utbildningsavsnitt. Trots ökad utbildningssatsning kommer inte tillgången på läkare och sjuksköterskor antalsmässigt att fortsätta att öka. Däremot bör ändrad arbetsorganisation och personalstruktur samt ändrat arbetssätt kunna öka tillgängligheten till vård för patienten. Några av de övriga traditionella vårdyrkesgrupperna, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och psykologer, visar inte samma svårigheter vare sig när det gäller dagens rekryteringsbehov eller framtida möjligheter. Socionom- och psykologprogrammet har redan utökats och för t ex arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen bör en viss ökning vara möjlig med hänsyn till antalet sökande. Informationssamhället ökar möjligheterna att utföra uppföljningar av olika slag och dessa uppgifter har ökat samtidigt som antalet administrativ personal reducerats. För att kunna använda samtliga vårdyrkesgrupper för sina kärnverk-

samheter, är det viktigt att kontinuerligt ompröva arbetsorganisationen och fördelningen av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper. Utvecklingen mot förbättrat stöd för egenvård har gjort att vi i denna prognos över rekryteringsbehov även tagit med några mindre yrkesgrupper – audionomer, dietister och logopeder. Antalet dietister ser ut att kunna utökas i vården. Logopedutbildningen utökades för några år sedan. När de examineras om ett par år bör en viss utökning vara möjlig. För att tillmötesgå ett ökat behov av audionomer behöver utbildningen utökas. Om det inte går att rekrytera läkare och sjuksköterskor i den utsträckning som är önskvärd, går det att balansera behovet med att komplettera med bl.a. de kompetenser vi pekar på i rapporten? Det räcker inte som enda åtgärd. Ökningen av de paramedicinska yrkesgrupperna tillsammans med nya kompetenser motsvarar 500–1 000 årsarbetare årligen. Att arbeta vidare med att anpassa arbetsvillkor och förbättra arbetsmiljön ger sannolikt en större utdelning. Kan t ex sjukfrånvaron minska för sjuksköterskor med i genomsnitt 2 sjukdagar per år motsvarar det ca 750 årsarbetare. Går det att effektivare använda var och ens kompetens på ett sätt som upplevs mer tillfredsställande? Om dessa åtgärder skulle ge en produktivitetsökning motsvarande 1 procent ökad närvaro skulle det medföra 2 500 årsarbetare. Goda exempel finns där förskjutning av arbetsuppgifter från läkare och sjuksköterskor till yrkesgrupper som kontorspersonal, vaktmästare, undersköterskor m fl givit samtliga mer intressanta upp-

10 steg till en bättre personalsituation ✔ Konkurrenskraftiga arbets- och anställningsvillkor i vården. ✔ Flexibilitet för att möta alla åldrars behov för ett hållbart arbetsliv. ✔ Tillvarata personalens kunskap och kompetens. ✔ Rätt kompetens för rätt uppgift. ✔ Sjukfrånvaron måste minska. ✔ Bibehålla stort intresse för universitets- och högskoleutbildningar med inriktning mot hälso- och sjukvården. ✔ Bra kliniska praktikplatser för utbildning samt bra handledning och introduktion. ✔ Intresset för korta vårdutbildningar måste öka. ✔ Ta till vara vårdutbildade från annat land. ✔ Stimulera till arbetskraftsinvandring.

gifter och frigjort tid för ”rätt” arbetsuppgift relativt kompetensen. Den ”brist” på personal som finns i landstingens vårdverksamhet ligger på en nivå som motsvarar ca 2–3 procent av önskvärd personalvolym. Ökad flexibilitet i arbetsorganisationen och i anställningsvillkoren kan göra det attraktivt för fler att välja vården som arbetsfält.

I landstingen och regionerna finns det närmare en kvarts miljon mycket kompetenta medarbetare att ta tillvara. Tillsammans med de anställda i kommunernas vård och omsorg är det en halv miljon människor som valt att arbeta i vården. ■

BILAGA

AVGÅNGAR OCH NYANSTÄLLDA

För att få en översikt över hur åldersfördelningen ser ut för de som slutar (Avgångar) respektive börjar en anställning (Nyanställda), redovisas diagram för de yrkesgrupper som vi tidigare berört i prognosen. Det är avgångar och nyanställningar mellan november 1999 och november 2000 som redovisas. Nyanställd är personen om den inte hade anställning med samma benämning i november året innan. Likaså redovisas personen som avgången om den inte finns med på samma anställning/befattningsbenämning som året innan. Att någon finns med som nyanställd eller avgången behöver således inte betyda att man inte hade eller har en anställning i landstinget respektive år. Läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal För läkare redovisas avgångar för specialistläkare. Mot bakgrund av Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvårdens utveckling har vi valt att jfr distriktsläkarnas avgångar och nyanställningar med övriga specialistläkares. Allmänmedicin är en yngre specialitet och få pensioneras än så länge från specialiteten. Diagrammen har samma skala. Av det totala antalet specialistläkare utgör allmänläkarna en femtedel. Om man jämför antalet avgångar per åldersgrupp mellan allmänläkarna och övriga specialistläkare ligger allmänläkarna på i princip samma antal per åldersklass som övriga specialistläkare dvs en betydligt högre avgångsfrekvens. För sjuksköterskegrupper ser diagrammet ”normalt” ut. För distriktssköterskor följer kurvan för nyanställda och avgångar varandra

även högt upp i åldrarna, vilket som vi i rapporten kopplat samman med att det sannolikt beror på en stor andel tidsbegränsade vikariat som sjuksköterska i öppen vård/distriktssköterska. Även för omvårdnadspersonalen har vi i rapporten lagt in tidsbegränsat anställda och visat att det troligen är de som drar upp kurvorna för nyanställda och avgångar i de yngre åldersgrupperna. Att erbjuda tillsvidareanställningar kan medverka till att personalomsättningen skulle minska. Arbetsterapeuter, Sjukgymnaster, Socionomer och Psykologer Avgångar och nyanställda i yrkesgrupperna arbetsterapeuter och sjukgymnaster uppvisar en personalomsättning som är väntad med relativt få avgångar i samtliga åldersgrupper och med en tydlig uppgång vid normal pensionsålder. För yrkesgrupperna kuratorer och psykologer ser diagrammen lite annorlunda ut. Förhållandevis fler tycks lämna sin anställning i landsting alternativt kommun från 40 års ålder och uppåt. Läkarsekreterare Gruppen läkarsekreterare visar en intressant kurva för nyanställda. Den tyder på att många utbildar sig eller kompletterar sin utbildning för att byta yrke i vuxen ålder, eftersom antalet nyanställda har en god spridning upp till 50-årsåldern. Audionomer, Dietister och Logopeder För yrkesgrupperna audionomer, dietister och logopeder är antalet anställda relativt sett få. Det saknas anställda som slutat eller börjat i flera åldersgrupper, därför är det inte intressant att redovisa motsvarande diagram för dessa yrkesgrupper. ■

Diagram 42. Allmänläkare/distriktsläkare – år 2000 (exkl helt tjänstlediga) 100

25 30 35 Nyanställa

60 Ålder

Avgångar

Diagram 43. Specialistläkare exkl allmänläkare 100

25 30 35 Nyanställda

Avgångar

Diagram 44. Sjuksköterskor

Diagram 47. Arbetsterapeuter

120

100

Nyanställda

60 Ålder

Nyanställda Avgångar

Avgångar

Diagram 45. Distriktssköterskor (010106) – exkl helt tjänstlediga

Diagram 48. Sjukgymnaster

120

100

60 Ålder

40 60

30 40

20 20

Avgångar Nyanställda

60 Ålder

Diagram 46. Omvårdnadspersonal – avgångar och nyanställda

1000

100

800

600

400

200

Nyanställda Avgångar

60 Ålder

Diagram 49. Kuratorer/socialassistenter 120

Nyanställda Avgångar

1200

60 Ålder

Nyanställda Avgångar

60 Ålder

Diagram 50. Psykologer

Diagram 51. Läkarsekreterare – avgångar och nyanställda

80 70

60 50

40 10

30 20

10 0

Nyanställda Avgångar

60 Ålder

Nyanställda Avgångar

60 Ålder

Tabell 11. Antal avgångna och nyanställda nov 1999–nov 2000 i landsting och kommuner, hel- och deltidsanställda exkl helt tjänstlediga

Specialistläkare Sjuksköterskor Omvårdnadspersonal Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Socionomer

Avgångna nov 1999–nov 2000

Nyanställda nov 1999–nov 2000

1 049

1 277

4 656

6 759

17 383

26 004

417

637

467

723

1 391

2 020

Psykologer

305

417

Läkarsekreterare

921

1 495

Audionomer Dietister

Logopeder

”Det finns alltid behov av en till, men…” Rapporten belyser genom prognoser att framtida personal och kompetensstruktur måste balanseras mot vad som är realistiskt möjligt. Utmaningen de närmaste åren är att få till stånd en ökad samverkan mellan yrkesgrupper så att samtligas kunskap och kompetens kan tillvaratas bättre för verksamheten.

LANDSTINGSFÖRBUNDET Besöksadress: Hornsgatan 20 Postadress: 118 82 Stockholm Telefon 08-452 72 00 Förbundets trycksaker beställs på www.lf.se, tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40 Best nr 2068 • ISBN 91-7188-687-7