7188 795 4 by Sveriges Kommuner och Landsting

VÄNTETIDER I VÅRDEN

Patientens väg genom vården

Flödesmodellens mätpunkter

Flödesmodellen som verktyg för beskrivning och analys av vårdens tillgänglighet Tillgången till hälso- och sjukvård skall enligt hälsooch sjukvårdslagen styras av befolkningens vårdbehov samt i övrigt av de principer för prioritering som antagits av riksdagen. Att på politisk och administrativ ledningsnivå ha tillgång till korrekta beskrivningar av vårdens tillgänglighet är då en nödvändighet. Det är också nödvändigt att informationen redovisas öppet så att allmänheten har möjlighet att följa hur tillgängligheten utvecklas. Landstingsförbundet har utvecklat en databas över vårdens tillgänglighet (www.vantetider.se) som är tillgänglig för alla. Data är organiserade i enlighet med en modell över den medicinska vårdprocessen, den s.k. ”Flödesmodellen”. I januari 2003 inleddes ett utvecklingsarbete i 11 landsting under samordning av landstingsförbundet i avsikt att förbättra möjligheterna att återge fakta om vårdens tillgänglighet. Arbetet pågår under 2003-2004 och resultat kommer att redovisas successivt. I denna skrift redovisas kortfattat de olika projektens inriktning och planer.

Patientens väg genom vården Flödesmodellen som verktyg för beskrivning och analys av vårdens tillgänglighet

Landstingsförbundet 118 82 Stockholm • Tel 08-452 72 00 Förbundets trycksaker beställs från vår hemsida www.lf.se eller på tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40 ISBN 91-7188-795-4

Projektbeskrivningar november 2003

Innehållsförteckning

Sid

Landstingsförbundet……………………………………………………2 Norrbottens läns landsting……………………………………………...5 Landstinget Dalarna……………………………………………….……7 Landstinget i Värmland………………………………………………..10 Stockholms läns landsting……………………………………………..11 Örebro läns landsting…………………………………………………..14 Västra Götalandsregionen, Nu-sjukvården…………………………….16 Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs sjukhus………………….18 Landstinget Halland……………………………………………………20 Landstinget Kronoberg…………………………………………….…...22 Landstinget Blekinge…………………………………………...………25 Region Skåne…………………………………………………………...27

Bakgrund Tillgången till hälso- och sjukvård skall enligt hälso- och sjukvårdslagen styras av befolkningens vårdbehov samt i övrigt av de principer för prioritering som antagits av riksdagen. Att på politisk och administrativ ledningsnivå ha tillgång till korrekta beskrivningar av vårdens tillgänglighet är då en nödvändighet. Sedan april år 2000 redovisas förväntade och faktiska väntetider inom hälso- och sjukvård i den nationella väntetidsdatabasen hos Landstingsförbundet (www.vantetider.se). Den s.k. Flödesmodellen, en modell över den medicinska vårdens beslutsprocess, ligger till grund (figur 1).

Flödesmodellens mätpunkter ID MÄTPUNKTER

VÅRDBEGÄRAN IN

Vårdenhet Avsänd.

(VÅRDÅTAG) FÖRSTA BOKN/ VÅRDBESTÄLLN KONTAKT

Vårdgivare

(X) X

Prioritet

X (X) X

Åtgärd Vårdbegäran till annan enhet Tidpunkt - Planerad - Verklig Avvikelse i tid anledning 1,2,3

BESLUT BEHANDL JA/NEJ

BEHANDL START

UPPFÖLJN

AVSLUT

Vårdenhet Utförande

Diagnos (ICD-10) Problem

DIAGNOS STÄLLD

(X)

(X) 3

X X X

(X)

(X) 7

X X

9 8

Den bärande idén är att varje enskild patients väg genom vården ska kunna beskrivas genom att uppgifter enkelt hämtas från de patient- och vårdadministrativa IT-systemen. Informationen ska vara entydigt definierad och av god kvalitet. Det krävs dock fortsatt teknisk utveckling av befintliga system och av definitioner av termer och begrepp som är nödvändiga vid beskrivningar av patientens vårdprocess. Avgörande för att systemet ska ge korrekt information är att såväl de personer som ska mata in data i systemen som de som ska använda dessa data för olika beskrivningar och analyser har insikt om värdet av att använda processinformation vid uppföljning, ledning och styrning.

För att påskynda utvecklingen avsatte Landstingsförbundets styrelse i juni 2002 15 miljoner kronor av Dagmar-medel för att stödja lokala utvecklingsprojekt under 2003 och 2004. Arbetet samordnas av Landstingsförbundet. I januari 2003 inleddes ett utvecklingsarbete i 11 landsting under samordning av landstingsförbundet i avsikt att förbättra möjligheterna att återge fakta om vårdens tillgänglighet med utgångspunkt från den s.k. Flödesmodellen. Arbetet pågår under 2003-2004 och resultat kommer att redovisas successivt. Med exempel från olika patientgrupper och vårdformer ska pedagogiskt visas på användbarheten av Flödesmodellen. Särskilt skall vårdprocesserna för patienter med långvariga eller kroniska tillstånd studeras (bl. a patienter med psykisk sjukdom). Likaså ska Flödesmodellen prövas inom primärvården. De lokala projekten behöver således inte vart och ett täcka alla patientgrupper och vårdområden. Tillämpning av Flödesmodellen ska ge meningsfull information för beskrivning och analys av patientens vårdprocess. Lednings- och beställarfunktioner, personalen, patienter och anhöriga samt allmänheten ska ges möjlighet till kunskap om vårdens prioriteringar, tillgänglighet, resultat och kostnader. Information sammanställd med hjälp av modellen ska därmed bli ett verktyg för uppföljning, ledning och styrning i avsikt att förbättra patienternas vårdprocesser. Genom att stödja forskningsinsatser vid Linköpings Tekniska Högskola, ska projektet bidra till kunskaps- och teoribildning om förutsättningar för framgångsrikt införande och användning av sådana tänkesätt som Flödesmodellen ger möjlighet till. Projektet samverkar med ett flertal nationella och regionala projekt som samtliga syftar till att förbättra möjligheterna till förbättrad uppföljning, ledning och styrning. Hit hör Landstingsförbundets projekt om utveckling av verksamhetsuppföljning inom psykiatrin, om patientrelaterad kostnadsredovisning (KPP), om översyn och revidering av de vård- och patientadministrativa termerna (VPA-termerna), om metoder för att genomföra förbättringsarbete i svensk hälso- och sjukvård samt utvecklingen av kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvård. De erfarenheter som finns inom SAMBA-projektet (SAMverkan, Begrepp och Arkitektur) tas till vara liksom erfarenheterna från Socialstyrelsens projekt om termer och begrepp som stöder kontinuitet i vården (Contsys-arbetet). Samverkan sker också med Info-VUprojektet, som är ett gemensamt ansvar för Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Erfarenhetsutbyte och samverkan sker också med Prioriteringscentrum i Östergötland samt med Beställarnätverket. I december 2002 fattade styrgruppen för projektet Väntetider i Vården beslut om att stödja 10 landsting omfattande de tolv lokala utvecklingsarbeten som presenteras i detta dokument.

Projektet pågår under 2003 och 2004 och avrapportering kommer att ske fram till halvårsskiftet 2005.

Målgrupper Projektets resultat och erfarenheter riktar sig till de beslutsfattare inom hälso- och sjukvården som har ansvar för att pålitliga informationssystem finns installerade och används inom hälso- och sjukvården men också till dem som har att ställa krav på information som levereras om hälso- och sjukvård. I praktiken innebär detta lednings- och beställarfunktionerna inom regional och lokal hälso- och sjukvård, men också nationella organ som behöver relevant och enhetligt utformad information för att kunna följa hälso- och sjukvårdens utveckling i stort.

Arbetssätt och aktiviteter De lokala projekten arbetar i ett nätverk under projekttiden med Landstingsförbundet som samordnare. Vid behov genomförs särskilda studier och utredningar. Landstingsförbundet svarar tillsammans med de lokala projekten för information om projektet och dess resultat till berörda målgrupper.

Kontaktpersoner Jan Lindmark, projektledare, e-post: jan.lindmark@lf.se Mattias Elg, ansvarig för forskningsinsatserna, e-post: matel@ikp.liu.se] Ulla Kihlås, projektadministratör, e-post: uki@lf.se

Projektet Flödesmodellen i VAS Norrbottens läns landsting Bakgrund Landstinget i Norrbotten (NLL) har ett heltäckande vårdadministrativt system (VAS) som är infört inom all hälso- och sjukvård i landstinget. Systemet är modulbaserat och har sedan slutet av 1980-talet utvecklats i takt med vårdens behov. Alla vårdenheter och alla vårdgivarkategorier använder alltså samma vårdinformationssystem. Vid halvårsskiftet 2001 gick landstinget in i en ny driftsorganisation som förordar ett landstingsövergripande arbetssätt för all vårdverksamhet. Samnyttjande av resurser och kompetenser samt gemensamma väntelistor inom de medicinska specialiteterna är exempel på nya arbetsformer. En annan följd av den nya organisationen är att landstinget numer juridiskt sett är en myndighet, vilket öppnar möjligheter för en sammanhållen patientinformation. Trots den breda datoriseringen kan NLL inte fullt ut fånga vårdprocessens mätpunkter till väntetidsuppföljningen. Orsaken är inte enbart av systemteknisk karaktär. Olikheter i registreringsrutiner och definitioner bidrar också i betydande omfattning.

Syfte Genom att Flödesmodellen integreras i VAS kommer vårdens insatser att knytas samman, så att vårdepisoden, patientens alla kontakter för ett och samma problem, ska kunna följas såväl inom en vårdenhet som över specialitetsgränser. Detta i sin tur förväntas ge förutsättning för analys och styrning av verksamheten.

Mål • • • •

Samtliga mätpunkter i flödesmodellen ska fångas i VAS Patientens väg inom och mellan olika vårdformer i landstinget ska presenteras på ett överskådligt sätt. Flödesmodellen ska göra det möjligt att följa upp och analysera patientflöden och väntetider inom verksamheterna. Ge politikerna underlag för styrning och synliggöra effekter av insatta resurser.

Krav och avgränsningar Dokumentation av händelser i det vårdadministrativa systemet VAS ska generera data för uppföljning av väntetid utan extra registreringsinsats av vårdpersonal och presentera data i färdiga rapporter.

Systemutvecklingen ska fungera för alla typer av verksamhet inom landstinget. Projektet involverar inte den kommunala hälso- och sjukvården.

Utvecklingsområden •

•

VAS-utveckling Nyutveckling för att starta vårdepisod utifrån egen vårdbegäran Funktion för vårdplanering Funktion för avslut av vårdåtagande/vårdepisod. Termer och begrepp Övergripande: Nationellt enhetliga termer och definitioner för att beskriva vårdprocessens olika steg. Förteckningar över problemgrupper, åtgärder, avvikelser och avslut gemensamma på den högsta nivå det går att nå konsensus. Verksamhetsutveckling VAS-utvecklingen kommer att ge effekter för all verksamhet, och synliggörandet av flödet i vårdprocessen torde stimulera till ett processinriktat arbetssätt. Ett sådant arbetssätt innebär nytänkande, nya arbetsformer och rutiner i verksamheten. Därför ska verksamhetsföreträdare ha en framträdande roll i projektet. Verksamhetsutveckling och systemutveckling ska följas åt.

•

Metod Tre olika verksamheter i landstinget är representerade med var sin arbetsgrupp; ögonverksamheten på Sunderby sjukhus, psykiatrin i Malmfälten och primärvården genom Kalix vårdcentral. Efter verksamhetsanalys och teoretisk applicering av flödesmodellen på de olika verksamheterna fortsätter arbetet bl a i form av lärande seminarier för att konkretisera utvecklingsbehov och utforma kravspecifikation för systemutveckling. Etapp 1 innebär utveckling av en prototyp för test och utvärdering. I etapp 2 planeras systemutveckling i driftssystemet och implementering av modellen.

Kontaktperson Inga-Britt Bergman, projektledare, e-post inga-britt.bergman@nll.se

Utveckling av flödesmodellen inom Landstinget Dalarna Varför skall vi utveckla och införa flödesmodellen? Projektet ”Utveckling av flödesmodellen" är ett delprojekt i Landstingsförbundets projekt Väntetider i Vården. Avsikten med delprojektet är att skapa förutsättningar för att kunna mäta patientens väntetid vid specifika mätpunkter genom hela vårdkedjan. I Landstinget Dalarna pågår en vidareutveckling av det patientadministrativa datasystemet PAX till ett grafiskt gränssnitt, ELVIS (ELektroniskt VårdInformationsSystem). Detta skall nu startas upp på de ortopediska klinikerna och genom denna utveckling skapas bland annat förutsättningar att följa patienten från start med vårdbegäran till avslut. För att kunna mäta väntetiden för en enskild patient krävs att vissa fasta mätpunkter registreras. Dessa mätpunkter lagras sedan i en separat databas för att kunna användas som statistiskt underlag vid väntetidsmätningar både för Landstinget Dalarna och för Landstingsförbundet. Redan nu fångas vissa mätpunkter via PAX, men i flödesmodellen ingår fler mätpunkter. I framtiden kommer dessa att samlas upp via en vårdkedjemodul (VKM) som nu är under utveckling. ELVIS är idag en förutsättning för att kunna använda VKM och fånga dessa mätpunkter. I VKM får varje startad vårdkedja en unik identitet som gör det möjligt att följa patienten från start med vårdbegäran till avslut.

Vad innebär det för dig som användare? De som kommer att mata in patientinformation i ELVIS är de personer som kommer att se till att alla mätpunkter finns med och på så vis kan användas för att få fram statistik om väntetider. Uppgifterna kommer också att ligga till grund för framtida planering av vård och verksamhet inom Landstinget Dalarna så dessa uppgifter är viktiga! Med Din hjälp kan dessa uppgifter snabbt finnas till hands för den som behöver dem. De uppgifter som skall finnas med enligt flödesmodellens åtta mätpunkter fångas vid de ordinarie inmatningarna av patientens uppgifter och lagras i en separat databas (VKM). Eftersom ELVIS är en vidareutveckling av PAX kommer de uppgifter som matas in eller redan lagrats via PAX också att kunna ses i ELVIS. Det tillkommer dock nya och förbättrade funktioner som enbart kommer att matas in och därmed endast kan ses i ELVIS, bland annat de mätpunkter som skall samlas in enligt flödesmodellen.

ELVIS och VKM

PAX

Uppgifter som skrivs in i PAX eller ELVIS lagras i klinikernas databaser (en per klinik)

Databaser (här lagras data) Databaser för patientadministrativa uppgifter (Här lagras och hämtas de uppgifter som Du använder dig av i ditt arbete)

Utvalda uppgifter från ELVIS lagras i databasen för flödesmodellens mätpunkter

Databas (här lagras data)

VKM-databas

All utveckling innebär förändring och detta är en naturlig del av samhällsutvecklingen. När ELVIS införs så innebär det naturligtvis också förändringar i Ditt arbetssätt. Genom att redan nu fundera över hur rutinerna bör se ut för att på enklaste sätt få alla uppgifter registrerade på ett snabbt och smidigt sätt, utan några mellanled (så som papperslappar och dylikt, vilka lättare kommer på villovägar!) kan Du skapa förutsättningar för ett smidigt förändringsarbete. NU får klinikerna chansen att förbättra sina rutiner som gör att patientens uppgifter så snabbt som möjligt finns tillgängliga för alla med tillgång till systemet. Detta underlättar för alla både i vården och i administrationen.

Hur drivs utvecklingen? 10 landsting ingår i delprojektet och dessa skall enligt sina förutsättningar lösa problemet med att införa flödesmodellen. Landstinget Dalarnas projekt drivs i samarbete med Länssjukhuset i Halmstad som också använder sig av PAX/ELVIS. Systemutvecklingen sker tillsammans med IT-företaget C&S Healthcare. Projektet ”Utveckling av flödesmodellen inom Landstinget Dalarna”, som delvis finansieras av Landstingsförbundet, kommer med hjälp av dessa samarbetspartners att planera och genomföra utvecklingen av ELVIS och VKM.

Projektet innebär följande: Syfte: • Införa Landstingsförbundets flödesmodell i ELVIS så att patientens väg från vårdbegäran till avslut går att följa. • Möjlighet att tidsmässigt följa varje enskild patients väg genom vården, i första hand inom den egna kliniken, men i framtiden även mellan samtliga sjukhuskliniker. • Höja kvaliteten på de uppgifter som skall redovisas såväl lokalt som regionalt och nationellt.

Mål: • Ge klinik och ledning bättre underlag för sin planering. • Kunna mäta de olika mätpunkterna som ingår i Landstingsförbundets flödesmodell. • Kunna mäta vårdkedjan från början till ev. avslut eller uppföljning. • Kunna mäta mellan de olika mätpunkterna. • Kunna ge patienterna bättre information om väntetiderna. • Öka tillgängligheten för patienterna. Aktiviteter Under våren 2003 har ortopedklinikerna gått igenom och dokumenterat flödet för planerade höftprotesoperationer och oplanerade collumfrakturer. En inventering av befintligt kodverk har gjorts och skillnader mellan klinikerna har diskuterats. De olika mätpunkternas definitioner och hur dessa skall kunna mätas via flödesmodellen och systemet Elvis har diskuterats lokalt samt tillsammans med Länssjukhuset i Halmstad och C&S Healthcare. Planerade aktiviteter är att enas om gemensamma mätpunkter i datasystemet samt ett länsövergripande kodsystem. Datum för informationstillfällen samt utbildning för all berörd personal är inbokade. Tidplan för införandet av ELVIS vid de ortopediska klinikerna är fastlagd. Utvecklingen av vårdkedjemodulen fortsätter som planerat inför införandet.

Kontaktpersoner Marlene Sandberg Andersson, PAX/LD-fakt, Projektledare, 023-49 04 49, marlene.sandberg-andersson@ltdalarna.se Ann-Christin Melén Boudin, PAX/LD-fakt, Projektsekreterare, 023-49 01 83, ann-christin.melen-boudin@ltdalarna.se

VISa Flödet! – en kort presentation Projektet VISa Flödet!s huvudsakliga syften är att: • beskriva och vidareutveckla lättillgängligt och effektivt IT-stöd för planering, genomförande och utvärdering av den enskilde patientens hälso- och sjukvård. • utveckla redskap för uppföljning, utvärdering, utveckling och meningsfull planering av den kliniska verksamheten. Resultaten ska tillämpas i Cambio Cosmic, som håller på att införas som gemensamt vårdinformationssystem för Landstinget i Värmland.

Hälso- och sjukvårdens basprocess När en patient söker hälso- och sjukvården för ett hälsoproblem startar en mängd aktiviteter som hänger samman i komplexa flöden. För att kunna hålla ordning på det som sker runt den enskilde patientens hälso- och sjukvård, exempelvis i ett vårdinformationssystem, behöver vi beskriva aktuella flöden och deras innehåll Med utgångspunkt i en modell över hälso- och sjukvårdens basprocess, som Landstinget i Värmland har tagit fram, ska projektet utveckla två av dess mest centrala beståndsdelar, nämligen vårdåtagande och vårdutbud. Vårdåtagandet är vårdorganisationens ”kontrakt” med patienten och det håller ihop hälso- och sjukvårdsaktiviteterna för en patient. Vårdåtaganden kan länkas samman och det innebär att vi får en unik möjlighet att identifiera en vårdkedja. Vårdutbud är det samlingsbegrepp vi använder för alla de hälso- och sjukvårdsaktiviteter som en viss vårdenhet utför. Vårdutbudet kan ses som vårdenhetens ”katalog” och utgör bland annat en grund för hantering av vårdbegäran, planering och utvärdering av vård. Vårdutbudets innehåll styrs helt av vårdenheterna men strukturen för uppbyggnaden behöver vara gemensam. Denna struktur tillhandahålls av VISa Flödet! och kan användas som mall i vårdinformationssystem och journalsystem.

Koll på flödet Med basmodellen, ett klargjort vårdåtagande och ett välstrukturerat vårdutbud får vi på ett effektivt och säkert sätt koll på flödet inom hälso- och sjukvården!

Vill Du veta mer? Kontakta gärna Lars Midbøe (projektledare) lars.midboe@liv.se

Utveckling av Flödesmodellen – Projektplan Norra Stockholms Psykiatri Beskrivning av projektet inom Norra Stockholms psykiatri Norra Stockholms psykiatri ansvarar för den specialistpsykiatriska vården i den norra delen av Stockholms innerstad samt flera stora förortsområden väster därom. Befolkningen i området uppgår till ca 350 000. Norra Stockholms psykiatri ansvarar för både öppenvård och heldygnsvård för områdets befolkning. Inom Stockholms läns landsting har sedan 1996 använts en processorienterad, individbaserad patientadministrativ registrering av patienter inom psykiatrisk sluten- och öppenvård, systemet betecknas PVS, (psykiatriskt verksamhetssystem). I PVS kopplas all registrerad information till kontaktperioder, dels på kliniknivå (”vårdperiod”), dels på enhetsnivå (”kontakt”) och detta ger goda förutsättningar att på olika sätt studera flödet i vårdprocessen. Allt eftersom erfarenheten av att arbeta med PVS har vuxit har kunskapen om hur meningsfull information ska hämtas ur systemet vuxit. För utdata finns idag flera verktyg: standardrapporter, utsökningsverktyget OLAP, specifika SQL-frågor samt statistikformulär i webbformat med vars hjälp statistiksammanställningar ur senast registrerade data visas på klinikens intranät. Samtliga klinikens medarbetare kan på detta sätt ta del av sammanställningar i vilka de uppgifter de minuten innan registrerade har tagits med.

Kompletterande system Med de patientadministrativa funktionerna i PVS som bas har inom Norra Stockholms psykiatri under år 2000 utvecklats dels ett diariesystem för nya patientärenden – Sendia diariemodul, dels en patientjournal – Sendia patientjournal All information ligger i samma databas och alla registreringar kopplas i databasen till kontaktperioderna.

Projektets innehåll och mål Inom ramen för ”väntetider i vårdens” projekt ”Stöd till fortsatt utveckling av landstingens uppföljning av vårdens tillgänglighet ” har Norra Stockholms psykiatri planerat ett antal delprojekt med syfte att dels tillföra kompletterande data rörande individernas väg genom de olika stegen i vårdprocessen, dels att vidareutveckla modeller för att analysera den processorienterade dokumentationen ur olika perspektiv. Målet är att relevanta data enkelt ska kunnas göras tillgängliga dels för den enskilde individens behandlare och dels i aggregerad form för verksamhetsledning, beställare och allmänhet.

Delprojekt 1. Dokumentering enligt flödesmodellens principer i en verksamhet som liksom psykiatrin har ett betydande inslag av behandling av kroniska tillstånd i fleråriga kontakter medför att ett antal frågor kring tillämpningen av de 8 mätpunkterna behöver hanteras. Ett av målen med NSP:s projekt är att utveckla modeller för att inom ramen för befintliga system kunna registrera de 8 mätpunkterna inom psykiatrisk vård. 2. I NSP:s journalsystem har inletts ett arbete med att ta fram ett speciellt formulär för dokumentation av vårdprocessen inom psykoterapi. Inom ramen för projektet planeras dels att fullfölja detta arbete och dels att pröva möjligheten att vidareutveckla psykoterapiformuläret till ett generellt instrument för vårdplanering och utvärdering inom psykiatrin. 3. Ett annat delprojekt syftar till att demonstrera hur den information som efter några år samlats i databasen ger rika möjligheter till fördjupad karaktäristik av patienter efter vårdkonsumtionsmönster och hur denna information kan kombineras med andra patientbeskrivande variabler och användas i verksamhetsanalys. I modellen kategoriseras individer genom användande av samlade data med en eller flera av 7 olika aspekter av sitt vårdkonsumtionsmönster och de grupper som därigenom skapas kan analyseras avseende ålder, kön , diagnosgrupp, antal besök och vårddygn, given behandling, bostadsområde etc. 4. I samarbete med Info-VU-projektets delprojekt psykisk ohälsa syftar ett annat delprojekt till att pröva en metod för att utnyttja registrerade data till att skapa en sekundärklassifikation. I modellen (SRG) kombineras diagnosgrupper, ålder och värden på det globala skattningsinstrumentet GAF för att skapa en gruppering för sekundärklassifikation. 5. I arbetet med verksamhetsstyrning och uppföljning av prestationer har identifierats ett behov av att ta fram prestationsbudgetar nedbrutna på enhetsnivå inom ramen. Ett delprojekt syftar till att samtliga klinikens medarbetare via klinikens intranät ska ha tillgång till ett ständigt uppdaterat formulär där klinikens och enskilda enheters aktuella prestationer kan jämföras dels med prestationsbudgeten, dels med samma perioder under de två närmast föregående åren. 6. I verksamhetsanalysen måste prestationsdata kunna kombineras med kvalitetsdata. Ett delprojekt syftar därför till att utveckla, implementera och demonstrera modeller för kontinuerlig fångst av kvalitetsindikatorer i befintliga system och för demonstration av kvalitetsdata i webbformulär. 7. Delprojektet syftar till att vidareutveckla modeller för hur vårdprocessen med stöd av registrering enligt flödesmodellen kan analyseras i syfte att på gruppnivå kartlägga bl.a. flöden och flödeshinder dels mellan olika vårdenheter och dels mellan olika handläggningsmoment samt utfall av behandlingsinsatser.

Liksom vad som är fallet för andra specialiteter resulterar en vårdbegäran till specialistpsykiatrin långtifrån alltid till att patienten gör besök på verksamheten. Ett delprojekt syftar till att förbättra möjligheterna till att analysera dessa ärenden. 9. Verksamhetens uppdragsgivare är ytterst patienter och allmänhet. Då vi nu har goda möjligheter att enkelt göra online-sammanställningar syftar ett delprojekt till att pröva möjligheten att på en för allmänheten tillgänglig webbsida förutom väntetider också presentera andra valda verksamhetsdata.

Projektansvarig Mattias Agestam Överläkare Utvecklingsansvarig IT-enheten Norra Stockholms psykiatri mattias.agestam@spo.sll.se

Faktiska Väntetider i Örebro län För att patienter skall få korrekt och tillgänglig information om väntetider, bedriver Lf sedan några år tillbaka projektet ”Väntetider i Vården”.

FaVÖr och ViV… ü FaVÖr är vårt lokala projekt inom ramen för Landstingsförbundets nationella projekt ViV (Väntetider i Vården) ü Syftet med ViV är att skapa en nationell, enhetlig och rättvisande redovisning av väntetider i vården ü Syftet med FaVÖr är att verka för att de nationella riktlinjerna för redovisningen kan hanteras av InfoMedix

Rättvisande mätningar av köer och väntetider är viktigare än någonsin tidigare

Förutsättningar för hög kvalitet i väntetidsmätningarna… ü Användning av enhetliga definitioner - Nybesök/återbesök, planerad/oplanerad m fl ü Enhetlighet i bedömning av prioritet/angelägenhetsgrad - Medicinskt måldatum, acceptabel avvikelse ü Nationella ”problemområden”, ”åtgärdsgrupper” - Jämför de norska ”fagområden” - Viktigare än mottagningstyp! ü Hänsynstagande till patientönskemål och medicinska skäl till avvikande väntetid

Med Infomedix har vi ett patientperspektiv

Vertikalt perspektiv ”Stuprörsseende - Enhet för enhet”. En översikt i delar över vad som hänt patienten, men endast ur varje enskild enhets perspektiv.

Horisontellt perspektiv ”Se förbi enhetsgränser” Ur patientens synvinkel är det en kedja, där början och slut inte är klinikgränsen. Kedjan startar när patienten första gången söker hjälp för sina pro-

Utdata från ortopedkliniken, Lindesbergs lasarett

Projektet bedrivs delvis på ortopedkirurgiska avdelningen på Lindesbergs lasarett. Diagrammen beskriver olika utdata av besök i förhållande till måldatum.

Idag är det en konkurrensfördel att ha hög tillgänglighet! Styrgrupp Jan Olsson Lisbeth Axelsson Ulrika Landström Leif Weiner

Projektgrupp Harriet Ahlgren Kersti Nilsson

Projektplan – Flödesmodellen NU-Psyk Psykiatriska kliniken, NU-sjukvården Västra Götaland Bakgrund Vuxenpsykiatrin har helt nyligen kommit med i den nationella väntetidsdatabasen. Genom att psykiatrin är mycket mångfacetterad och mer än andra specialiteter innehåller kontakter med andra vårdgivare bör modellen kompletteras så att den ger en bättre beskrivning av vårdprocessen och tar hänsyn till psykiatrins särart. Västra Götaland har också uppdragit till alla medicinska specialiteter att diskutera horisontella och vertikala prioriteringar. I vissa stycken har de psykiatriska patienterna stort behov av primärvårdsinsatser. Det är därför önskvärt i projektet att utveckla flödesmodellen så att flödet kartläggs till och från primärvården. Psykiatriska kliniken NU-sjukvården arbetar utifrån verksamhetsidéen poliklinisering, d v s den psykiatriska specialistvården skall så långt som möjligt ske nära patienten i patientens hemmiljö. Då kliniken till stor del är intäktsfinansierad utifrån prestationer behövs en mer heltäckande registrering och dokumentation av vårdprocessen dels för att kunna delge patienten en rimlig bedömning av beräknade väntetider vid de olika enheterna inom kliniken, dels för att ge verksamheten förutsättningar för att uppfylla politiska beslut och ge möjlighet att kunna planera styra och följa upp den vård som ges.

Inriktning och omfattning Projektet omfattar registreringen av vårdprocessen, enligt flödesmodellen från nybesök till behandlingsavslutning. Pilotområdet omfattar en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning där man kan följa vårdprocessens olika delar samt registrera väntetider. Utifrån detta inhämtas kunskap och erfarenhet av flödesmodellens möjligheter till förbättrad registrering och verksamhetsuppföljning.

Syfte Övergripande syfte är att hitta rutiner och former för optimal resurshantering med avsikt att korta de externa och interna väntetiderna för de som är i behov av insatser inom specialistpsykiatrin, inklusive till vård dömda, och härigenom öka tillgängligheten för prioriterade patientgrupper. • tydlig dokumentation av vårdprocessen • optimal resurshantering med syfte på väntetiderna • vårdgivare får ett lättillgängligt stöd för planering och genomförande för att på ett effektivt sätt kunna följa och utvärdera den enskilde patientens vård • möjliggöra en optimal verksamhetsuppföljning

Mål Vid projekttidens utgång 2004-12-31 skall vi ha uppnått följande mål för att tillgodose projektets syfte • att införa landstingsförbundets flödesmodell på en av klinikens öppenvårdsmottagningar. • att den faktiska väntetiden inte skall vara längre än den planerade utifrån den medicinska bedömningen/prioriteringen • att kartlägga andelen patienter som får/har kontakt med primärvården • att få underlag för analys av patientflödet samt utvärdering och uppföljning • att genom flödesmodellen öka patienters, närståendes och andra vårdgivares delaktighet i vården. • att flödesmodellen går att införa på klinikens samtliga 15 mottagningar och 15 heldygnsavdelningar.

Informationssystem På kliniken används idag det patientadministrativa systemet Adapt och en i Access framtagen specialapplikation för registrering och uppföljning av väntetid. För att bättre kunna följa interna väntetider och kontakter utåt krävs nyutveckling/kompletteringar av systemen. Journalsystemet Melior förväntas också kunna fungera som källa till adekvat information.

Kontaktperson Annika Karlsson, projektledare, e-post: annika.karlsson@vgregion.se

Utveckling av närsjukvården i Mark/Svenljunga. Anpassning av flödesmodellen till tre vårdgivare Bakgrund Under 2000 – 2002 genomfördes i Södra Älvsborg Sjukhus, Skene på Hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag ett arbete som syftade till att förstärka utbudet länssjukvård i Skene. Utredningsarbetet bedrevs i nära samarbete med representanter för primärvården och den kommunal sjukvården. Resultatet blev att totalt åtta nya medicinska subspecialiteter, däribland dialysverksamhet nu finns med som vårdgivare i Skene. Ett naturligt andra steg är att se över formerna för samverkan mellan vårdgivarna i området. REKO, som är samverkansorganisationen mellan kommunal sjukvård, primärvård och länssjukvård har därför uppdragit åt en gemensam arbetsgrupp att se över förutsättningarna för detta. Detta arbete pågår nu och har organiserats i fyra delarbetsgrupper med följande arbetsfördelning: - samsyn - kommunikation - organisation - uppföljning Samsynsgruppen skall bl a se på att i stort samma förhållningssätt råder beträffande indikationer för behandling. Kommunikationsgruppen skall ta fram förslag som syftar till förbättrad kommunikation. Förslagen kan avse såväl teknik som organisation. Organisationsgruppen ser över förslag till bättre samordnad styrning. Uppföljningsgruppen skall anpassa Landstingsförbundets flödesmodell till de delvis nya förutsättningar som råder inom närsjukvården med tre samverkande sjukvårdsorganisationer. Det är denna grupp som i detta sammanhang svarar för kopplingen till Landstingsförbundets projekt för att öka tillgängligheten. Det är denna grupps arbete som närmare beskrivs nedan.

Inriktning Projektet omfattar registreringen av olika steg inom vårdprocessen i huvudsak enligt flödesmodellen. Anpassningen skall med hänsyn tagen till de varierande förutsättningarna för de olika vårdgivarna. Inriktningen är att ta fram ledningsinformation som skall ge svar på frågan hur tillgängligheten är till närsjukvård i området och som kan tjäna som styrinformation för en hypotetisk gemensam ledning av närsjukvården i området.

Syfte Ambitionen är att ta fram ett styrinstrument som kan korta ledtiderna inom närsjukvården och därigenom bidra till en ökad tillgänglighet. Flödesmodellen utgör här en grundval men

för att spegla förhållandena inom den kommunala sjukvården kan det vara nödvändigt att också samla in annan slags information.

Mål Vid projekttidens utgång 2004-12-31 skall följande mål ha uppnåtts inom delprojektet: - inom Mark/Svenljungaområdet skall det i drift finnas ett system för ledningsinformation som beskriver tillgängligheten till närsjukvård - systemet skall ge underlag för analys av patientflödet - från kvartal 1, 2004 skall en uppföljningsmodul vara i bruk.

Informationssystem Inom länssjukvården används idag det patientadministrativa systemet Adapt och en specialapplikation för redovisning av väntetid. Med förhållandevis små kompletteringar väntas detta system uppfylla flödesmodellens krav. Inom primärvården används det patientadministrativa systemet Profdoc som kräver viss vidareutveckling för att ge information motsvarande ADAPT. Inom den kommunala sjukvården är situationen annorlunda. Något egentligt IT-system för redovisning och uppföljning av vårdinsatserna finns inte. Sannolikt måste därför en annan form av vårdinformation insamlas.

Kontaktperson Björn Gustafsson, projektledare, e-post: bjorn.gustafsson@vgregion.se

Tillgänglighetsprojekt Länssjukhuset i Halmstad, Landstinget Halland Bakgrund Att kunna mäta, jämföra och utvärdera vården på ett likvärdigt sätt har varit, och är ett eftersatt behov i den svenska sjukvården. Med anledning av detta fick Landstingsförbundet i uppgift av regeringen under mitten av 1990-talet att ta fram en modell för hur man skall mäta och rapportera väntetider i vården. Landstingsförbundet drev detta projekt i samarbete med Södra Samverkansnämnden, med bl.a. Landstinget i Halland som en av deltagarna. Resultatet av detta arbete blev Flödesmodellen. Genom registrering och rapportering av olika mätpunkter i vårdflödet utgör modellen idag en grund för definitioner och mätningar av köer och väntetider i vården, bl.a. till Landstingsförbundets databas ”Väntetider i vården”. Arbetet med att utveckla flödesmodellen har sedan dess pågått hela tiden på nationell nivå.

Projekt syfte Att öka tillgängligheten för patienterna genom att utveckla modell och metoder för lednings- och verksamhetsstyrning vid Länssjukhuset i Halmstad. Ledning och styrning

Flödesanalys

Prioriteringremittenter

FlödesModellen ELVIS

BESIS

KPP

RUSH

Ökad tillgänglighet

Mål •

• • • • •

Möjliggöra mätningar av flödesmodellens mätpunkter (= patientens väg genom vården) Utveckla en modell för lednings- och verksamhetsstyrning och styrning av vårdprocessen Se över prioriteringsrutinerna Införa åtgärdsregistrering vid öppenvårdsbesök - BESIS Sammanföra KPP-data med flödesmodellen Erhålla validerat underlag för uppföljning och kommunikation

Förväntat resultat - Nytta

• • • • • • • •

Flödesmodellen är ett bra redskap för att hitta flaskhalsar i verksamheten. Får patienten besökstid enligt klinkens medicinska prioriteringar och vårdgarantin? Arbetet med att föra in "modellen" ger även möjlighet att se över den egna verksamheten och förändra rutiner. Det går att se varför patienter bokar om sina tider. Kontinuiteten för kontrollpatienter kan följas upp. Det blir möjligt att se om patienter söker akut före första kontakt. Vad händer med patienten när vårdtillfället är avslutat på kliniken. ID märkning av patienten genom flödet möjliggör KPP 20

• •

BESIS registrering ger möjlighet att beskriva vad som görs i sjukhusets öppen vård. Verksamheten får ett verktyg för att leda och styra sina resurser.

Inriktning och omfattning Pilotprojektet är begränsat till ortopedkliniken. Erfarenheter och resultat från utvecklingsarbetet skall utgöra en modell för utveckling inom andra verksamheter vid Länssjukhuset.

Informationsstöd Länssjukhusets informationssystem PAS kan i nuläget följa Landstingsförbundets minimodell. Sedan hösten 2000 registreras även vid Länssjukhuset väntetider relaterade till prioriteringsgrupper baserat på besökets eller behandlingens medicinska angelägenhetsgrad. Funktionalitet och användarstöd kommer att tillföras genom en separat vårdkedjemodul. Genom denna kan personalen göra de registreringar som den kompletta flödesmodellen kräver. Modulen utformas så att funktionalitet för gemensam vårdkedja och väntelista finns. Det innebär möjlighet för andra vårdorganisationer som primärvård, andra sjukhus etc. att ansluta sig till samma vårdkedja eller att hämta gemensamma väntelistuppgifter.

Kontaktpersoner: Magnus Lundblad, Ansvarig Marianne Andreasson, Samordnare Bertil Alvén, IT-utveckling Göran Lindh, Vårdutveckling Annika Wallentin, BESIS Hans Nilsson, KPP Kerstin Dolfe, RUSH

magnus.lundblad@lthalland.se marianne.andreasson@lthalland.se bertil.alven@lthalland.se goran.lindh@lthalland.se annika.wallentin@lthalland.se hans.nilsson@lthalland.se kerstin.dolfe@lthalland.se

035-136544 035-131190 035-136537 035-134672 035-136510 035-131132 035-131192

Landstinget Kronobergs projektplan för flödesmodellsprojektet. Bakgrund Landstinget Kronoberg är i färd med att införa ett nytt vård- och patientadministrativt system. Systemet innefattar flödesmodellens alla mätpunkter och kommer att införas inom hela den öppna och slutna vården, dvs. primärvården, psykiatrin och länssjukvården. På sikt är tanken att primärkommunernas vård- och omsorgsverksamhet skall kunna anslutas till vissa delar i systemet. Flödesmodellens mätpunkter har varit centrala när man har infört det nya vård- och patientadministrativa systemet Cambio. Syftet med införandet av systemet Cambio är att dels förenkla det dagliga administrativa arbetet med patienterna och dels ge ett bättre underlag för verksamhetsstyrning. Personalen har utbildats utifrån att vårdprocessen startar med en vårdbegäran som bedöms och leder till ett vårdåtagande eller avslag. I vårdbegäran registreras det huvudproblem som är orsaken till att patienten begär vård eller till att remitterande läkare skickar en remiss. När vårdbegäran registrerats och bedömts skapas ett bokningsunderlag inför den första kontakten. Patienten kan antingen tidbokas direkt eller sättas upp på väntelista för att senare bokas eller kallas. När patienten kommer till mottagningen registreras kontakten. Efter besöket görs en diagnos- och åtgärdsregistrering. Alla kontakter patienten har för samma hälsoproblem under vårdprocessen knyts till samma vårdbegäran. För vårdbegäran registreras tidpunkten när diagnosen är fastställd och registrerad. För behandlingsfasen registreras tidpunkt för beslut om behandling, typ av behandling och tidpunkt för start av behandling. För patienter som efter avslutad utredning och behandling går över i en kontroll/uppföljningsfas kan tidpunkten för uppföljning registreras. När vårdåtagandet är utfört eller av någon anledning avbryts registreras tidpunkt för samt orsak till avslut. Ur patientens perspektiv är allt det som händer med anledning av problemet en lång kedja av händelser i vården d v s det som i flödesmodellen benämns den medicinska processen. Vid införandet har det visat sig att förståelsen för det nya tänkesättet och kunnandet om egennyttan i verksamheten kan förbättras. För viss personal är också att arbeta med dator en nyhet. Brister i kvalitet på indata har därför noterats. Vi vill nu öka förståelsen för systemet samt visa på de fördelar och möjligheter till verksamhetsanalyser som medges om systemet används fullt ut och alla mätpunkter registreras. 22

Syfte Huvudsyftet med detta projekt är således att öka förståelsen för flödesmodellen samt att förbättra kvaliteten på in – och utdata i systemet i anslutning till breddinförandet i Landstinget Kronoberg. Vi har modellen, tekniken och systemet men vi måste skapa acceptans och förståelse. Vidare syften är: • • • • • •

Att öka personalens kunskaper om och acceptansen för flödesmodellen Att anpassa de administrativa rutinerna i verksamheterna utifrån flödesmodellens förutsättningar Att öka personalens kunskap om möjligheter till analyser och verksamhetsutveckling på samtliga ledningsnivåer Att redovisa hur implementering av flödesmodellen genomförs i Landstinget Kronoberg Att pröva och analysera flödesmodellen i alla dess skeden Att analysera och korrigera eventuella brister i tillämpningen av flödesmodellen utifrån de erfarenheter som den reella driften ger

Metod Sex enheter i Landstinget Kronoberg tillförs lönemedel så att personal kan friställas för att på den egna enheten arbeta med att analysera och förbättra kvaliteten på in- och utdata samt att arbeta med verksamhetsanalys med data ur systemet. Dessa kunskaper skall successivt tillföras hela personalgruppen på respektive enhet. Enheterna är: två vårdcentraler, en psykiatrisk akut- och remissenhet, ögonsjukvården vid centrallasarettet i Växjö, hudmottagningen vid Ljungby lasarett samt en smärtsektionsenhet. En nulägesbeskrivning av datakvalitet samt kunskaper kring flödesmodellen/processtänkande och verksamhetsutveckling görs på varje enhet och dokumenteras. Efter något års arbete i projektet görs en ny mätning på respektive enhet för att undersöka vilka förbättringar som eventuellt uppnåtts. Detta arbetssätt förväntas få ”spin off”- och spridningseffekter i hela landstingsorganisationen. En särskild projektorganisation har tillskapats för detta arbete. Parallellt med detta arbete pågår inom ramen för projektet ett brett ”marknadsföringsarbete” av flödesmodellen, processtänkande samt behovet av instrument för verksamhetsanalys inom hela landstingsorganisationen. Detta sker genom seminarier, konferenser, föredragningar i politiska organ, Landstingets övriga ledningsorgan samt informationsspridning via personaltidningen och den interna Webben.

Aktivitetsplan Till årsskiftet 2003/2004 skall en delrapport vara klar där vi beskriver hur flödesmodellen tillämpas idag och vilken egennytta användarna upplever sig ha av flödesmodellen, d v s en nulägesbeskrivning.

Resultatet ska återrapporteras till deltagande enheter/mottagningar och en dialog kommer att föras vilka åtgärder som ska vidtagas för att förbättra acceptansen för systemet och kvalitén på indata. Under första halvåret 2004 kommer ett åtgärdsprogram att tagas fram som syftar till att förbättra tillämpningen av flödesmodellen Slutrapporten ska vara klar årsskiftet 2004/2005

Kontaktpersoner Vårdutvecklare Thomas Frisk tfn 0709 – 844 900, e-post: thomas.frisk@ltkronoberg.se Hälso- och sjukvårdssekreterare Erik Sätterström, e-post: erik.satterstrom@ltkronoberg.se

Blekinge inför flödesmodellen I mitten av 1990-talet konstaterade man från regeringens sida att man inte kunde jämföra de siffror som fanns angående väntetider på de olika sjukhusen i landet. Man jämförde äpplen och bananer och fick i princip ut ananas. Landstingsförbundet fick då i uppgift att ta fram en modell för hur man skall mäta och rapportera väntetider. 1997 påbörjade Landstingsförbundet ett samarbete med Södra samverkansnämnden för att ta fram vilka mätpunkter som är viktiga och definitionerna för dessa. Resultatet av detta arbete blev Flödesmodellen som visas nedan. Arbetet har sedan fortsatt på nationell nivå och utveckling pågår kontinuerligt. Flödesmodellen

ID MÄTPUNKTER

VÅRDBEGÄRAN IN

Vårdenhet Avsänd.

(VÅRDÅTAG) BOKN/ BESTÄLLN

FÖRSTA VÅRDKONTAKT

V å rdgivare

(X) X

P r io r ite t

(X) X

Åtgärd VB annan enhet T id p u n k t - Plan erad - V e rklig A v v i k e l s e i tid a n l e d n in g 1 , 2 , 3

BESLUT BEHANDL JA/NEJ

BEHANDL START

UPPFÖ LJN

AVSLUT

V å r d e n h e t U tf ö r a n d e

D ia g n o s ( I C D - 1 0 ) P r o b le m

DIAGNOS STÄLLD

(X)

(X) 3

X X X

(X)

(X) 7

X X

9 8

X R ev 2 0 0 1 - 0 4 - 0 1

Det är nu dags att föra in Flödesmodellen på hela Blekingesjukhuset. Detta ger oss möjlighet att rapportera samtliga mätpunkter till Landstingsförbundets väntetidsdatabas ”Väntetider i vården”. Efter överläggningar mellan företrädare för Socialdepartementet och Landstingsförbundet träffades 2001-10-11 en överenskommelse (S2001/8963/HS) om åtgärder för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. I enlighet med avtalet upprättade landstingen under 2001 åtgärdsplaner för hur de skall öka tillgängligheten för besök och behandlingar vid sjukvårdsinrättningar. I avtalet anges att respektive landsting senast den 1 november årligen (2002-2004), skall lämna en redovisning till Socialdepartementet av hur åtgärdsplanen genomförts. En avstämning mellan staten och Landstingsförbundet har ägt rum december 2002 och nästa avstämning sker den 1 december 2003. 25

Syftet med kontrollstationen är att analysera hur de avsatta medlen har använts och vilken effekt de haft på väntetider och antalet behandlingar. Avstämningen kan leda till att satsning/fördelning av tillgänglighetspengarna omprövas. Aktiviteter I dagsläget(hösten 2003) har vi startat upp fyra kliniker på Blekingesjukhuset och av dessa har tre just påbörjat registrera enligt flödesmodellen. Kliniken behöver registrera data minst sex månader för kvalitetskontroll och upplärning. Målet är att alla kliniker på Blekingesjukhuset ska registrera enligt flödesmodellen innan 2003 års utgång. Klinikernas arbete med att införa registrering enligt flödesmodellen: • Kontaktpersoner utsedda av kliniken ansvarar för klinikens interna arbete med rutinöversyn, avgränsningar, verksamhetsanalys och samordning av PAS inom kliniken. Arbetet sker med stöd från projektgruppen och framtagen lathund. • Klinikens arbetsgrupp utbildas i väntetidsmodulen. • Driftstart på klinken. • Utdatavalidering och uppföljning sker cirka 3 veckor efter driftstart. • Utbildning i statistikverktyg och genomgång av klinikens material. • Cirka 3 månader efter driftsstart uppföljning och genomgång vid ett klinikmöte. • Analys av resultat och eventuell justering av mätmetoden och arbetsrutinerna. • Uppföljning av acceptans och arbetssätt, eventuell ändring av rutiner. • Uppföljning av verksamhetens tilltro till de framtagna väntetidernas validitet.

Förväntat resultat - Nytta Flödesmodellen är ett bra redskap för att hitta flaskhalsar i verksamheten. Till exempel får patienterna tid för besök enligt klinkens medicinska prioriteringar och vårdgarantin. Arbetet med att föra in ”modellen” ger även möjlighet att se över den egna verksamheten och förändra rutiner: • Det går att se varför patienter bokar om sina tider. • Kontinuiteten hos kontrollpatienter kan följas upp. • Det blir möjligt att se om patienter söker akut före första kontakt. • Vad händer med patienten när vårdtillfället är avslutat på kliniken. • Modellen är ett verktyg, för att styra verksamhetens resurser.

Kontaktpersoner Kathrine Alriksson Leif Fransson Lena Hermansson Caroline Hydén

kathrine.alriksson@ltblekinge.se, 0455-734058 leif.fransson@ltblekinge.se, 0455-704036 lena.hermansson@ltblekinge.se, 0454-732984 caroline.hyden@ltblekinge.se, 0454-732436

Flödesmodellen i Region Skåne Bakgrund I Region Skåne pågår inom ramen för projektet Skånsk Livskraft - Vård och Hälsa ett kraftfullt förändringsarbete. En del av arbetet består i att stärka patientens ställning. Det slutgiltiga målet är att de skånska medborgarna skall få en bättre och mer jämlik hälsa med rätt stöd, vid rätt tidpunkt och på rätt vårdnivå. En av förutsättningarna för att nå detta mål är att det finns lättillgänglig och korrekt information om vårdutbud, vårdtillgänglighet och vårdkvalitet. Flödesmodellen är ett redskap som möjliggör detta.

Syfte Flödesmodellen ger underlag för att • Synliggöra tillgängligheten (t ex hur vårdgarantin efterlevs) och för att möjliggöra processtyrning

Mål Flödesmodellen skall bidra med att föra tillbaka data till verksamheterna, så att klinikerna kan kvalitetsgranska sitt eget inregistrerade material, få siffror på sin egen produktion och koppla ihop Flödesdata med information från andra källor, såsom journaler, kostnads-, kvalitetsregister, laboratorier, data om kostnader mm.

Utvecklingen av modellen Under 2003 initierades två projekt för utveckling av Flödesmodellen i Region Skåne, med stöd av Landstingförbundet.

Kostnad per vårdåtagande vid ögonkliniken på UMAS Projektet går ut på att • identifiera processer • formulera mål och styrgränser för verksamheten utifrån de identifierade processerna Målen för projektet är att • Åskådliggöra processerna • Koppla ekonomidata till vårdåtagandet • Utveckla användbara användargränssnitt

Gemensam Flödesmodell för kvinnosjukvården i Region Skåne Projektet går ut på att ta fram en Flödesmodell gemensam för alla kliniker i en specialitet, för att möjliggöra jämförelser av arbetssätt (benchmarking) mellan olika kliniker. Varje klinik kan var för sig sätta mål, men inte jämföra utfall av olika sätt att organisera arbetet. Benchmarking stimulerar utvecklingsarbetet genom att flera arbetssätt kan prövas parallellt med varandra och utvärderas. Målen med projektet är • Gemensamma listor och regelverk (Mål, avgränsningar för samverkan i Flödesmodellen, parametrar som ska mätas, definitioner av data, regelverk för diagnossättning och medicinsk prioritering) • Skapa en gemensam QlikView-applikation (Qlick View är ett verktyg för att arbeta med utdata). (Komplettera Flödesmodellen med data enligt verksamhetsledningarnas behov och anpassa presentationen i QlikView till specialitetens behov) • Löpande dokumentation av hur samarbetsprojektet etableras och utvecklas (Metoder för utveckling av gemensam problemlista, hur en enhetlig diagnossättning skapas, hur kvalitetssäkring och analyser av data sker samt hur metoder för medicinsk prioritering tillämpas på patientdata) Projekten presenteras mer i detalj nedan.

Kostnad per vårdåtagande vid ögonkliniken på UMAS Problem Idag finns det inget instrument som gör det möjligt att följa kostnadsutvecklingen för ett givet vårdåtagande och därmed möjligheter att följa upp och styra. Vi vill visa på ett sätt att följa kostnadsutvecklingen för ett givet vårdåtagande genom att tillämpa KPP-metodik (kostnad per patient) med Flödesmodellen. Därmed får vi ett effektivt styrinstrument som speglar vårdprocesserna.

Målgruppen Verksamhetscheferna är den främsta målgruppen för projektets resultat.

Projektaktiviteter Genomförandet är uppdelat på tre huvudaktiviteter. 1. Med modellering vill vi identifiera det medicinska tjänsteutbudet och målvärde och dess styrgränser för respektive tjänst. Denna modellering gör vi vid fyra tillfällen tillsammans med vårt systerprojekt (kk) i flödesmodellen. Rapport december 2003 2. Föreslå en metod för koppling av KPP-data med Flödesmodellen. I december 2003 finns en PowerPoint presentation som beskriver hur en sådan koppling skulle kunna se ut. Under feb mars (beroende på tillgång av utvecklare) kan en prototyp vara framme för demonstration. 3. Användargränssnittet har vuxit fram successivt under en period och det upplevs som rörigt. Syftet med ett nytt användargränssnitt är att skapa en användarmiljö som tillgodoser flera syften. Arbetet kommer att påbörjas i december och beräknas att levereras under våren 2004

Gemensam Flödesmodell för kvinnosjukvården i Region Skåne Problem Flera kliniker inom Kvinnosjukvården i Skåne använder sig idag av flödesmodellen, men införandet har skett i olika utsträckning på olika kliniker. Regelverk såväl som mål för Flödesmodellen skiljer sig åt mellan klinikerna. Därför kan data från en klinik inte jämföras med data från de andra. Erfarenheterna av registreringen har väckt intresse för att komplettera data om vårdåtaganden i Flödesmodellen med data från andra källor, som till exempel medicinska tillstånd, cytologiutlåtanden, om kostnader för aktiviteter och om utfall av behandlingar. Sådana kopplingar saknas idag.

Syfte Syftet med projektet är att ge möjlighet för olika enheter inom en specialitet att samarbeta om innehållet i en gemensam Flödesmodell.

Målgrupp Målgruppen är verksamhetscheferna och medarbetarna på klinikerna inom kvinnosjukvården i Region Skåne

Mål Effektmål •

• •

Verksamhetscheferna enas om målen för att arbeta med Flödesmodellen inom specialiteten Verksamhetscheferna får ett underlag för vilka jämförelser som kan göras mellan arbetssätt och resultat (benchmarking) Tillvägagångssättet skall kunna appliceras på andra specialiteter i Region Skåne.

Produktmål •

Dokument: o Processer/vårdutbud att följa med hjälp av Flödesmodellen o Mål och gränsvärden att följa med hjälp av Flödesmodellen o Parametrar o Definitioner av data o Regelverk för diagnossättning och medicinsk prioritering

•

QlikView-applikation: o Gränssnittet anpassat i till angivna mål o Datafilen kompletterad med länk till relevanta datakällor Koppling mellan vårdåtagande, aktiviteter och kostnader (resultatet av projektet ’Kostnad per Vårdåtagande’) Underlag för att registrera utfall av behandling Dokumentation av hur samarbetsprojektet etableras och utvecklas, främst: o metoder för utveckling av gemensam problemlista o hur en enhetlig diagnossättning skapas o hur kvalitetssäkring och analyser av data ske o metoder för gemensam medicinsk prioritering

• • •

Kontaktpersoner Åsa Berling,e-post: asa.berling@skane.se Magnus Göransson, e-post: magnus.goransson@skane.se Ingrid Håkansson, e-post: ingrid.hakansson@skane.se

VÄNTETIDER I VÅRDEN

Patientens väg genom vården

Flödesmodellens mätpunkter

Patientens väg genom vården Flödesmodellen som verktyg för beskrivning och analys av vårdens tillgänglighet

Landstingsförbundet 118 82 Stockholm • Tel 08-452 72 00 Förbundets trycksaker beställs från vår hemsida www.lf.se eller på tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40 ISBN 91-7188-795-4

Projektbeskrivningar november 2003