7188 819 5 by Sveriges Kommuner och Landsting

Statistik om hĂ¤lsooch sjukvĂĽrd samt regional utveckling 2003 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn -   Vanja Ericsson (verksamhet) tfn -   Kristina Green (verksamhet) tfn -   Martin Lindblom (ekonomi) tfn -   Mianette Lundqvist (ekonomi) tfn -   Beställningar av rapporten kan göras från: Landstingsförbundets webbplats: www. lf.svekom.se eller per telefon -  och via fax -  Rapporten kan även laddas ner från webbplatsen under Verksamheter, Statistik & Nyckeltal.

: -

: Staffan Schultz : EO Print , Stockholm.

Förord

Landstingsförbundet samlar in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet både på regional och nationell nivå. Den ska tillgodose statens krav på ekonomisk information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år . Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med verksamhetsåret .En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI  togs då i bruk. Delområdena i   har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. Såväl egen produktion som köpt verksamhet redovisas. I primärvården har möjligheterna till uppföljning förbättrats genom att den delas in i ett ganska stort antal delområden.Allmänläkarvård utgör en stor del av primärvård, men i varierande grad i olika landsting inryms också sjuksköterskeverksamhet, jourverksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi och hemsjukvård med mera. En förutsättning för rättvisande jämförelser mellan huvudmännen är att dessa skillnader kan belysas.Ansvaret för hemsjukvård delar landstingen med primärkommunerna och gränssnittet mellan landsting och kommuner varierar i länen, vilket gör det extra viktigt att skilja ut denna verksamhet. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att  procent av sjukvårdskostnaderna hamnar i specialiserad somatisk eller psykiatrisk vård.Tanken är att uppgifterna i patientregistret ska utnyttjas vid sidan av uppgifterna om kostnader och vårdtillfällen/besök enligt  . I registret finns upp-

gifter om patienterna bakom vårdtillfällena; deras diagnoser, operationer, ålder, kön, hemort etc. Patienterna kan grupperas på olika sätt och kopplas till kostnader i sluten somatisk eller psykiatrisk vård enligt  . Inom öppen specialiserad vård finns i varierande omfattning i olika landsting uppgifter om patienterna bakom läkarbesöken. Utvecklingsarbete pågår i syfte att utveckla heltäckande patientinformation inom öppen vård, till en början inom dagsjukvård och specialiserad läkarvård. Denna rapport innehåller inga uppgifter från patientregistret, eftersom uppgifterna ännu inte är klara för presentation. Uppgifterna kommer att publiceras i rapporten Patienter i sluten vård  senare i höst. En jämförelserapport för landsting baserad på statistik enligt   och patientregistret kommer också att presenteras under året. Nyligen har en rapport tagits fram som beskriver en metod att beräkna produktivitet i sjukvården. Rapporten är baserad på statistik enligt  , patientregistret samt -/databasen. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt, men fortfarande finns vissa kvalitetsbrister. Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som finns kring ekonomioch statistikfrågor samt genom att praktiskt använda statistiken för uppföljning kommer kvaliteten och jämförbarheten i statistiken att öka ytterligare.



Stefan Ackerby

Innehåll

.

5 Vad redovisas i rapporten? ........................ 5 Vad ska statistiken användas till? .............. 5 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå ............................................ 6 Ny statistik och därmed vissa brister .... 6 Annan verksamhets- och ekonomistatistik ........................................................ 7 Definitioner och använda begrepp ...... 7

Landstingens och regionernas ekonomi ............

. . . . .

Inledning ........................................................

. Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning ................ 8 . Utgifter efter utgiftsslag ........................ 10 . Inkomster efter inkomstslag ................ 10 3

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive

11 . Kostnader efter område ........................ 12 . Kostnader för enskilda huvudmän ...... 12 regional utveckling ........................................

Hälso- och sjukvård ...................................... 13 Kostnader efter område ........................ 13 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 13 Prestationer i översikt ............................ 14 Läkarbesök och vårdplatser åren  till  .......................................... 17 . Utgifter och inkomster .......................... 19

. . . .

. . . . . 6

. . . .

20 Kostnader efter delområde .................. 20 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 20 Prestationer m m .................................... 20 Utgifter och inkomster .......................... 22 Kostnader och prestationer efter delområde ................................................ 22 Primärvård ..................................................

28 Kostnader efter delområde .................. 28 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 28 Utgifter och inkomster .......................... 29 Kostnader och prestationer efter delområde ................................................ 30 Specialiserad somatisk vård ..........................

. . . .

32 Kostnader efter delområde .................. 32 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 32 Utgifter och inkomster .......................... 33 Kostnader och prestationer efter delområde ...................................................... 34

Tandvård ......................................................

Specialiserad psykiatrisk vård ........................

. . . .

36 Kostnader efter delområde .................. 36 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 37 Utgifter och inkomster .......................... 37 Prestationer efter delområde ................ 38

Övrig hälso- och sjukvård ..............................

. . . . 10

. . . . . 11

39 Kostnader efter delområde .................. 39 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 39 Prestationer m m .................................... 40 Utgifter och inkomster .......................... 40 41 Kostnader efter område ........................ 41 Kostnader för enskilda huvudmän ...... 41 Utgifter och inkomster .......................... 42 Utbildning och kultur .......................... 42 Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling ................................ 43 Regional utveckling ......................................

45 Befolkning .............................................. 49 Ekonomi .................................................. 51 Verksamhet ............................................ 121 Tabellbilaga ..................................................

Bilagor

Bilaga  Indelningsgrunder .......................... 197 Bilaga  Definitioner och använda begrepp ............................................ 211 Bilaga  Gränssnitt ........................................ 217



1 Inledning

1.1 Vad redovisas i rapporten?

1.2 Vad ska statistiken användas till?

I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under . Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun har lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, medan övriga verksamheter samt övergripande ekonomiska uppgifter inte kan delas upp i en landstingskommunal respektive primärkommunal del. Verksamheten beskrivs i ekonomiska termer och i verksamhetstermer med uppgifter om besök, vårdtillfällen, telefonkontakter, vårdplatser med mera. Begreppen beskrivs i figur på sidan  och i bilaga . Den statistik som har samlats in redovisas och kommenteras. Uppgifterna kommer att analyseras vidare i en separat rapport, bland annat utifrån de olikheter som finns mellan landstingen vad gäller ansvarsområden och förutsättningar att bedriva verksamhet. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Uppgifter för verksamhetsåret  finns i rapporten Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling . I rapporten Patienter i sluten vård  redovisas ytterligare verksamhetsuppgifter om specialiserad sluten vård. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. I begreppet landsting inkluderas regionerna och oftast Gotlands kommun.

Landstingsförbundet ansvarar för produktion och redovisning av merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och verksamhet. Syftet är att statistiken ska användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Landstingsförbundet har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet. Verksamhetsstatistiken produceras i samarbete med Socialstyrelsen, som är statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvård. Ett statistikavtal från  reglerar samarbetet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på offentlig statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Landstingsförbundet svarar enligt överenskommelser med  för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att Landstingsförbundet genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå.



1.3 Ny statistik med väsentligt höjd

ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998

Under senare delen av -talet genomförde Landstingsförbundet gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen,  med flera en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare.

om dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga . Valet av delområden i   har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med   skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den.

Fördjupad analys av slutenvården

I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Landstingsförbundet sedan  det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av sluten hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter redovisas i den årliga rapporten Patienter i sluten vård. Ett arbete pågår för att medverka i utvecklingen av så kallade -system ( = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med -redovisning finns på Landstingsförbundets webbplats: www.lf.se/kpp/. Prestationer och kostnader för nya områden

Verksamhetsåret  infördes en ny modell, Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI , för den landstingsgemensamma ekonomioch verksamhetsstatistiken.Indelningen har tagits fram i ett projekt tillsammans med landstingen och med deltagande från Svenska Kommunförbundet, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Landstingsförbundets styrelse har rekommenderat medlemmarna att redovisa den gemensamma statistiken i enlighet med  . Ambitionsnivån har höjts högst väsentligt, bland annat genom att   innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt   delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling.Verksamheten in-

1.4 Ny statistik och därmed vissa brister

Många uppgifter efterfrågades för första gången . Kvaliteten i uppgifterna för  har ökat jämfört med , men fortfarande finns viss ofullständighet och vissa kvalitetsbrister. Uppgifter om prestationer avseende verksamheter som har producerats av andra än landstinget är inte heltäckande.Vissa huvudmän har haft svårt att få fram uppgifterna eftersom krav på uppgiftslämnande inte har formulerats i de avtal som har tecknats med producenterna. I takt med att nya avtal kommer till stånd kan statistiken förbättras. Många landsting har haft svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från ”vanliga” mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är inte heller fullständigt redovisade. Många huvudmän har haft problem med att få fram uppgifter om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kostnader och intäkter ska omfördelas från ansvarsområden eller dylikt i respektive landsting till delområdena enligt  . Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Förutsättningarna för att redovisa uppgifterna med god kvalitet har varierat mellan huvudmännen.Vissa har haft hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra har tvingats använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna har utformats centralt av ekonomer eller gemensamt mellan ekonomer och verksamhetsföreträdare på lokal nivå.



Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt  . Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Ett fortsatt erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete krävs för att säkerställa god kvalitet och jämförbarhet i statistiken. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomi-

statistik Patientregistret

För djupare analys av sluten hälso- och sjukvård används uppgifterna i det så kallade patientregistret. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Uppgifterna i registret inhämtas av Socialstyrelsen. Sedan  ställs registret även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter avseende  redovisas i rapporten Patienter i sluten vård . KPP-databas

Landstingsförbundet hämtar årligen in uppgifter till en så kallad -databas. Uppgifterna för verksamheten  omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka  procent av antalet vårdtillfällen i riket. Totalkostnadsbokslut

Med ett antal års mellanrum sammanställer Landstingsförbundet uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de

upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. En sammanställning avseende verksamheten år  som omfattar ungefär en tredjedel av landets nittiotal sjukhus publicerades . Statistik från Nysam

En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården.För närvarande (verksamhetsåret ) deltar  landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan). Statistik för  har presenterats i rapporten Nyckeltal . Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett stort antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp

För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt   finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för  redovisades enligt - . I bilaga  redovisas ett utdrag ur   samt -  i översikt. I bilaga  redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. -  och   finns tillgängliga under områdena Ekonomi eller Statistik & nyckeltal på förbundens webbplats: www.lf.svekom.se.

   

2 Landstingens och regionernas ekonomi1 2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling

och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen skall pensionsförmåner som tjänats in före  inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2001 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

2002

2003

42 760

44 717

46 518

169 167

180 401

189 982

därav pensionskostnader exkl löneskatt

5 071

6 517

7 089

Avskrivningar

5 081

5 062

5 250

Nettokostnader

131 488

140 746

148 714

Skatteintäkter

117 991

124 563

136 373

10 507

10 621

10 328

Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader

–396

–2 051

–453

–3 386

–7 613

–2 467

134

–33

–3 520

–7 646

–2 410

Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat

I tabell  presenteras resultaträkningen för åren  till  enligt blandmodellen. Landstingen redovisade underskott samtliga år men med en bottennotering för år  då underskottet mer än fördubblades jämfört med året innan och året efter. För år  skedde en avsevärd förbättring av huvudmännens resultat men för sektorn totalt blev det ändå ett underskott. Åtta huvudmän redovisade positivt resultat och femton landsting förbättrade sitt resultat jämfört med året innan. Verksamhetens kostnader uppgick till , miljarder kronor  och avskrivningarna till , miljarder kronor. I tabell  framgår hur dessa kostnader (, miljarder kronor) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell  hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till , miljarder kronor, skatteintäkterna till , och generella statsbidrag (nettoredovisade) till , miljarder kronor. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell  (intäktsslag) och i tabell  (verksamheter). Tabell 2 Finansieringsanalys, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2001 Internt tillförda

medel1

2 003

2 368

–828

Försäljning av anläggningstillg

1 494

958

459

Nettoökning av långfr skulder

1 189

5 554

2 034

Nettoinvesteringar

6 493

7 087

7 027

238

–443

521

–1 031

–341

–427

–649

–618

Nettoökning av långfr fordringar Nettoökning av rörelsekapitalpåverkande extraord kostn Förändring av rörelsekapital

1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för  publicerades i mars , men för att få en fullständig bild av verksamheten  presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun.

2002

1 Årets resultat + Avskrivningar + Förändring av pensionsavsättning + Förändring av LÖF –/+ Realisationsvinst/förlust = Summa internt tillförda medel

4 669

   

Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Anläggningstillgångar

2001

2002

2003

64 810

65 185

67 472

Omsättningstillgångar

28 339

29 086

28 704

Tillgångar

93 149

94 271

96 175

Eget kapital

34 195

26 119

23 773

Avsättningar

14 953

17 465

20 075

Långfristiga skulder

7 528

13 081

15 101

Kortfristiga skulder

36 472

37 607

37 225

Skulder

44 000

50 688

52 326

Soliditet (procent)

Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2003, samtliga landsting och regioner Investeringar i inventarier 2 % Investeringar i mark och byggnader 2%

Övriga kostnader 4 %

Lämnade bidrag 5 % Löner 30% Köp av verksamhet 13 % Material och tjänster 28 %

Övriga kostnader för personal 16 %

Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före 1998 1

93 341

99 843

102 258

1 Inkl löneskatt.

I tabell  redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalyser åren  till  enligt blandmodellen. I tabell  redovisas balansräkningen för åren  till  enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår.

Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med  då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med  redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag ().

Tabell 4 Externa utgifter efter utgiftsslag 2003, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag

Miljoner kronor

Procentuell andel av externa utgifter

Procentuell andel av externa utgifter exkl köp från lt/region

Löner exkl skattefria ersättningar

60 157

29,4

30,3

Övriga kostnader för personal (inkl utbetalda pensioner)

31 988

15,7

16,1

Köp av verksamhet

31 242

15,3

13,0

5 420

2,7

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag därav bidrag till trafiken Material därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen Tjänster därav köp av verksamhetsanslutna tjänster varav från landsting/regioner Nedskrivningar och förlust vid avyttring Verksamhetens externa kostnader totalt Avskrivningar Verksamhetens externa kostnader inkl avskrivningar Kostnader utanför verksamhetsresultatet

10 749

5,3

5,4

5 952

2,9

3,0

33 953

16,6

17,1

26 146

12,8

13,2

18 754

9,2

9,4

21 758

10,6

10,8

4 066

2,0

1,9

298

0,1

138

0,1

189 985

95,5

95,4

5 180

2,5

2,6

195 165

95,5

98,3

2 107

1,0

1,1

197 272

96,6

96,5

Investeringsutgifter för byggnader och mark

3 047

1,5

Investeringsutgifter för inventarier

3 810

1,9

187

0,1

0,1 3,5

Externa kostnader totalt

Övriga investeringsutgifter

7 044

3,4

Externa utgifter totalt

Summa investeringsutgifter

204 316

100,0

exkl köp från landsting/regioner

198 598

100,0

   

Pensionsförmåner intjänade före  redovisas som ansvarsförbindelse.Tidigare redovisades hela pensionsskulden och  som en långfristig skuld. 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till , miljarder kronor och de totala utgifterna till , miljarder kronor . Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på , miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde  procent och övriga kostnader för personal  procent av utgifterna. Detta framgår av tabell  och diagram  på sidan . 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens externa inkomster uppgick till , miljarder kronor . Landstingsskatten utgjorde dryga  procent av inkomsterna (ex-

Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2003, samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster Övrigt 2 % 3% Patientavgifter 3% Generella statsbidrag 5%

Skatteinkomster 72 % Erhållna bidrag 13 %

klusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), , miljarder kronor, motsvarade  procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell  och diagram .

Tabell 5 Externa inkomster efter inkomstslag 2003, samtliga landsting och regioner Inkomstslag

Patientavgifter och andra avgifter därav för öppenvård därav för sluten vård därav för tandvård därav övrigt Försäljning av verksamhet därav till landsting/region Försäljning av tjänster därav till landsting/region Försäljning av material och varor

Miljoner kronor

Procentuell Procentuell andel av andel av externa externa inkomster exkl förinkomster säljning från lt/region

5 130

2,6

2,7

1 993

1,0

1,1

505

0,3

2 342

1,2

291

0,1

0,2

9 912

5,1

2,4

5 457

2,8

5 184

2,7

490

0,3

2,7

1 071

0,5

0,6

24 205

12,4

12,8

därav specialdestinerade statsbidrag

3 325

1,7

1,8

därav bidrag för läkemedelsförmånen

18 575

9,5

9,8

2 304

1,2

951

0,5

Erhållna bidrag

därav övriga bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter totalt

46 454

23,8

21,4

148 411

76,2

78,5

10 328

5,3

5,5

779

0,4

därav skatteintäkter

136 373

70,0

72,2

Externa intäkter totalt

194 865

100,0

0,0

Externa inkomster totalt

194 890

100,0

exkl försäljning till landsting/region

188 942

Intäkter utanför verksamhetsresultatet därav bidrag från staten (netto) därav ränteinkomster

Summa investeringsinkomster

100,0

  -     

3 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden; hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell  framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till  miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till cirka  miljarder kronor . Cirka  procent av landstingens kostnader gick därmed till hälsooch sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka  miljarder kronor . Kostnaden för  var dryga  miljarder kronor. Detta ger en volym-

förändring i fast pris på , procent mellan  och . (Från och med  redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård  var  miljarder kronor medan den  uppgick till  miljarder kronor.Volymmässigt ger detta en förändring i fast pris på , procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av Statistiska centralbyrån i Nationalräkenskaperna. För  be-

Tabell 6 Externa kostnader och intäkter efter område 2003, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotlands kommuns hälso- och sjukvård, miljarder kronor Nettokostnad 1

Verksamhetens externa kostnader

Verksamhetens externa intäkter

Primärvård

25,0

37,5

18,0

Specialiserad somatisk vård

81,5

68,4

10,7

2,6

Specialiserad psykiatrisk vård

14,1

12,8

1,3

0,1

Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Utbildning

Investeringsutgifter 2

0,1

4,4

6,7

3,3

0,1

11,6

13,6

3,9

0,3 0,0

1,1

0,8

0,0

137,7

139,8

37,1

3,2

0,7

1,8

1,4

0,1

Kultur

2,0

2,5

0,5

0,0

Trafik och infrastruktur

7,4

8,7

1,4

0,0

Allmän regional utveckling

1,1

1,2

0,1

0,0

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

0,1

0,0

11,3

14,2

3,5

0,1

37,7

5,9

3,6

0,7

3,4

2,7

149,7

195,2

46,5

2,1

148,4

Regional utveckling Serviceverksamheter Övrigt 3 Summa verksamhet Finansiering utanför verksamheten skatteintäkter

136,4

generella statsbidrag

10,3

finansiella intäkter/kostnader

2,1

1,7

extraordinära intäkter/kostnader

0,0

0,1

1 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 2 Exklusive inköp av finansiella tillgångar. 3 Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter.

6,9

  -     

3.1 Kostnader efter område

Diagram 3 Nettokostnader efter område 2003, samtliga landsting och regioner

Av diagram  framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna.Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård ( procent), primärvård ( procent) och specialiserad psykiatrisk vård ( procent) som har de största andelarna. De tre områdena tillsammans motsvarar  procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med  procent. I tabellerna   och   i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare.

Trafik och infrastruktur 5% Övrigt 3 % Övrig hälso- och sjukvård, inkl politisk verksamhet 8%

Primärvård 17 %

Tandvård 3%

Specialiserad psykiatrisk vård 9% Specialiserad somatisk vård 55 %

räknades utgifterna för hälso- och sjukvården till , miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen  ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsen har beräknat att cirka  procent av personalresurserna i kommunalt finansierad vård och omsorg avsåg hälso- och sjukvård . Om samma antagande görs för år  så beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka , miljarder kronor .

3.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram  redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns Hälso- och landsting har överlämnat sjukvård Regional ansvaret för rehabilitering utveckling till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga .

Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2003, kronor per invånare 20 000 18 000

Genomsnitt för riket = 16 596

14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

0 Stockholm

Kronor per invånare

16 000

-  

4 Hälso- och sjukvård

4.1 Kostnader efter område

Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2003, samtliga huvudmän

I diagram  framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård ( mdkr) gick  procent till specialiserad somatisk vård,  procent till primärvård och  procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet och ambulansoch sjuktransporter, motsvarade  procent av nettokostnaderna. Nettokostnaderna för tandvård utgjorde  procent.

Politisk verksamhet avseÖvrig hälso- ende hälso- och sjukvård och sjukvård 1% 9% Tandvård 3 % Primärvård 18 %

Specialiserad psykiatrisk vård 10 %

Specialiserad somatisk vård 59 %

4.2 Kostnader för enskilda huvudmän

Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E  i tabellbilagan.

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

Kronor per invånare

I diagram  presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns samt merkostnader i gles bebyggelse och mervissa olikheter i ansvarsområden mellan landskostnader för små landsting. tingen, som förklarar vissa Diagram 6 kostnadsskillnader. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2003, Det finns andra orsaker kronor per invånare till skillnader i kostnader 18000 Övrigt Genomsnitt för riket = 15 338 mellan huvudmännen, 16000 Tandvård bland annat har landstingSpecialiserad 14000 en olika förutsättningar att psykiatrisk vård bedriva verksamhet. I 12000 utjämningssystemet anSpecialiserad 10000 somatisk vård vänds för hälso- och Primär8000 sjukvården ett så kallat bevård 6000 hovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, 4000 bland annat i vårdtyngd, 2000 demografi och socioeko0 nomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera)

-  

14 4.3 Prestationer i översikt

vård definieras enligt det nationella termarbetet 3 som ”öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver”. Enligt regelverket ska det för patienten ”finnas en upprättad vårdplan”. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett ”vanligt” besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med  in-

Fler prestationsmått redovisas

Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera.Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade -system 2. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För öppen vård finns inte motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc, men en sådan utveckling pågår. I avvaktan på detta delas den öppna vården upp i ett ganska stort antal delområden via  . Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. DagsjukAnvända mått på prestationer i hälso- och sjukvården

Primärvård Öppenvård

Specialiserad vård Öppenvård

Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt

Övrig hälso- och sjukvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök

Hemsjukvård

Mottagningsverksamhet

Hemsjukvårdsbesök

Mottagningsbesök inkl. ev hembesök

Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök

Sluten vård Vårdtillfälle

Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök

Sluten vård Vårdtillfälle

2. Diagnosrelaterade grupper.

3 Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

-  

samlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren Använda mått sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården

För att få en mer heltäckande redovisning av prestationerna i öppen vård efterfrågas mer konsekvent än tidigare uppgifter om besök hos andra personalkategorier än läkare. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas

De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgif-

terna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. Dessa uppgifter har endast delvis efterfrågats tidigare, varför uppgifterna måste tolkas med försiktighet. I redovisningen från och med  omfattar verksamhetsstatistiken all landstingsfinansierad verksamhet, det vill säga även uppgifter för den verksamhet som har producerats av annan än landstinget/regionen. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för egenproducerad respektive köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. I tabell  och diagram  på sidan  redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. Observera att landstingen även för  haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. I diagram  särredovisas läkarbesök och besök hos andra personalkategorier vad gäller mottagningsbesök och hembesök.Antalet hemsjukvårdsbesök av läkare är som framgår av tabell  ganska få. Besöken redovisas därför i diagrammet endast totalt för samtliga personalkategorier. Dagsjukvårdsbesöket är definitionsmässigt ett besök då

Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän, tusental Egen produktion

Primärvård Annan vårdgivare

Summa

Specialiserad vård, totalt Egen Annan Summa produktion vårdgivare

Totalt

Mottagningsbesök och hembesök Läkare

8 860

3 277

12 137

därav allmänläkarvård

7 382

3 158

10 539

mödrahälsovård

133

140

barnhälsovård

353

379

133

146

159

14 511

6 102

20 613

7 927

271

8 199

29 178

1 610

1 685

1 718

108

1 826

2 055

284

2 339

Hemsjukvårdsbesök läkare 1

9 032

4 040

13 072

25 209

379

Mottagningsbesök och hembesök Annan personalkategori 2 därav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpmedelsverksamhet3 Hemsjukvårdsbesök, annan pers.kategori1 Dagsjukvårdsbesök 1, 4

366 154

154

2 494

647

653

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård, varför uppgifterna är underskattade. 2 Totalt inkl besök inom Övrig hälso- och sjukvård, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. 3 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egen produktion 365 563 och annan vårdgivare 688. 4 Läkare och övriga personalkategorier.

-  

Diagram 7 Besök i öppen vård och i hemsjukvård 2003, samtliga huvudmän, tusental 40 000 Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier 35 000 Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier

Tusental besök

30 000

Mottagnings- och hembesök. Annan pers.kat. än läkare

25 000 20 000

Mottagnings- och hembesök. Läkare

15 000 10 000 5 000 0 Primärvård

Specialiserad vård

Diagram 8 Mottagningsbesök och hembesök samt dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök 2003, samtliga huvudmän, tusental

Tusental besök

30 000

Specialiserad vård. Annan vårdgivare

25 000

Specialiserad vård. Egen produktion

20 000

Primärvård. Annan vårdgivare

15 000

Primärvård. Egen produktion

10 000

5 000

0 Mottagningsbesök och hembesök. Läkare

Mottagningsbesök Hemsjukvårdsbesök. Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personal- Samtliga personaloch hembesök. kategorier kategorier Annan pers.kategori

Diagram 9 Totalt antal läkarbesök per invånare efter område, vårdgivare och huvudman 2003 4,0

Primärvård. Annan vårdgivare

Genomsnitt för riket = 2,8 3,5

Specialiserad vård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion

2,5

Specialiserad vård. Egen produktion

2,0 1,5 1,0

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

Halland

V:a Götaland

Skåne

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

0,0

Sörmland

0,5

Stockholm

Läkarbesök/invånare

3,0

-  

Tusental

patienten ofta träffar flera Diagram 10 Vårdtillfällen 2003, samtliga huvudmän, tusental personalkategorier. 1400 Annan Som framgår av diavårdgivare gram  sker flest besök i 1200 Egen proprimärvård och då hos duktion andra personalkategorier 1000 än läkare. De därnäst flesta 800 besöken sker i specialiserad vård hos läkare. 600 Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primär400 vården, men antalet besök 200 är sannolikt underskattat. På samma sätt är dag0 Specialiserad Specialiserad Primärvård sjukvårdsbesöken ofullstänsomatisk vård psykiatrisk vård digt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att Diagram 11 separera dagsjukvårdsbesök Läkarbesök åren 2000–2003, samtliga huvudmän, tusental från ”vanliga” besök hos lä30000 kare och andra personalkaPrimärvård. Annan vårdgivare tegorier i specialiserad vård. Specialiserad vård totalt. 25000 I diagram  presenteras Annan vårdgivare uppgifter om i vilken omPrimärvård. 20000 fattning landstingen har Egen produktion producerat den öppna vårSpecialiserad psykiatrisk 15000 den och hemsjukvården vård. Egen produktion inom förvaltning eller eget 10000 Specialiserad somatisk bolag (egenproducerat) revård. Egen produktion spektive köpt verksamhe5000 ten från andra vårdgivare (exklusive annat landsting/ 0 region) . 2000 2001 2002 2003 I diagram  visas antalet läkarbesök (inklusive hemsjukvårdsbesök) per I tabell  på sidan  och diagram  preseninvånare och huvudman. Genomsnittligt antal teras uppgifter om antalet läkarbesök åren  läkarbesök per invånare i riket var ,. Även förtill .Vissa justeringar har gjorts av uppgifterdelningen av besök inom egenproducerad och na  för att få dem jämförbara med uppgifköpt verksamhet framgår av diagrammet. terna  till . I diagram  redovisas översiktligt uppgifter Antalet läkarbesök ökade mellan  och om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen.  för att sedan minska. Mellan  och  minskade totala antalet läkarbesök med i genom4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren 2000 snitt , procent. Minskningar har skett både till 2003 inom den egenproducerade vården och inom Möjligheterna till jämförelser mellan åren är bevård producerad av annan vårdgivare. I tabellergränsade eftersom statistiken ändrades från och na  . och  . i tabellbilagan visas läkarbesömed .Utvecklingen av antalet läkarbesök och kens förändring mellan  och  per huantalet vårdplatser kan dock jämföras med godvudman. tagbar kvalitet.

-  

Tabell 8 Läkarbesök 1, 2 efter verksamhetsområde och huvudgrupp 2000 –2003, samtliga huvudmän 20014

2000 EGEN

2002 4

Tabell 9 Vårdplatser 1, 2 efter verksamhetsområde och huvudgrupp 2000–2003, samtliga huvudmän

2003

Fastställda Genomsnittligt vårdplatser disponibla vårdplatser 2000 2001 2002 5 2003

PRODUKTION 3

Läkarbesök (1000-tal)

18 544,1 18 242,2 18 107,2 17 551,6

Läkarbesök/1000 inv

2 088

2 048

2 025

1 955

EGEN PRODUKTION 3 Specialiserad somatisk vård

därav

Vårdplatser

Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal)

8 978,9

8 685,4

8 659,8

8 371,7

Läkarbesök/1000 inv

1 011

975

969

933

Läkarbesök (1000-tal)

600,7

608,4

616,7

672,8

Läkarbesök/1000 inv

Läkarbesök (1000-tal)

9 579,6

9 293,8

9 276,5

9 044,5

Läkarbesök/1000 inv

1 078

1 043

1 038

1 008

Vårdplatser

Primärvård 4

2,5

2,4

11 522 10 496 10 499 10 080 9 185

8 629

8 205

7 913

1 233

849

666

965

3 189

2 766

2 298

2 194

548

582

503

522

5 565

5 218

4 875

4 587

0,6

0,5

Ofördelad korttidsvård Vårdplatser Geriatrisk vård

Läkarbesök (1000-tal)

8 964,5

8 948,4

8 830,7

8 507,1

Läkarbesök/1000 inv

1 009

1 004

988

948

Vårdplatser Övrigt Vårdplatser

varav

Specialiserad psykiatrisk vård

Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal)

7 748,7

7 685,0

7 381,5

ANNAN VÅRDGIVARE 3

Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv

Läkarbesök (1000-tal)

6 838,8

7 388,3

7 511,3

7 298,1

Läkarbesök/1000 inv

770

829

840

813

Summa specialiserad vård Vårdplatser

därav

Vårdplatser/1 000 inv

Specialiserad somatisk vård

Primärvård

Läkarbesök (1000-tal)

Läkarbesök/1000 inv

3 813,7

3 802,5

3 727,9

428

425

415

308,2

334,2

312,0

Läkarbesök (1000-tal)

Vårdplatser

Läkarbesök/1000 inv Läkarbesök (1000-tal)

3 883,3

4 121,9

4 136,7

4 040,0

Läkarbesök/1000 inv

437

463

450

Primärvård4

3,5

3,2

3,0

2,9

282

273

265

255

241

309

658

816

TOTALT 1, 2 Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv

Summa specialiserad vård

31 242 28 540 27 046 26 261

ANNAN VÅRDGIVARE 3, 4 Vårdplatser

Specialiserad psykiatrisk vård

Tekniska platser Platser på patienthotell

31 765 29 122 27 969 27 332 3,6

3,3

3,1

3,0

2 081

1 727

1 794

1 826

266

237

1 Från och med år 2001 redovisas genomsnittligt disponibla vård-

Läkarbesök (1000-tal)

2 955,5

3266,4

3 374,6

3 258,1

Läkarbesök/1000 inv

333

367

377

363

3 241,5

3 261,1

3 157,6

varav Allmänläkarvård TOTALT Läkarbesök/1000 inv

2,6

Kirurgisk korttidsvård Vårdplatser

Summa specialiserad vård

Läkarbesök (1000-tal)

2,9

därav Medicinsk korttidsvård

Specialiserad psykiatrisk vård

Läkarbesök (1000-tal)

25 677 23 322 22 171 21 674

Vårdplatser/1 000 inv

25 382,9 25 630,5 25 618,5 24 849,7 2 858

2 877

2 865

2 769

1 Exkl läkarbesök i mödra- och barnhälsovård. 2 Inkl hemsjukvårdsbesök. Exkl besök i dagsjukvård. 3 Se begrepp och definitioner. 4 Reviderade uppgifter.

Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare (inklusive hemsjukvårdsbesök) har också minskat i antal mellan  och . Enligt tabell  . är minskningen , procent (exklusive besök inom mödra- och barnhälsovård). Om besök inom mödra- och barnhälsovård samt handikappverksamhet/hjälpmedels-

platser, för tidigare år har fastställda vårdplatser redovisats. Se begrepp och definitioner. För år 2000 lämnade en stor del av sjukhusen både uppgifter om fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser. Vid ett antagande om att relationen mellan fastställda och disponibla vårdplatser är densamma för samtliga vårdplatser år 2000 som för de sjukhus som lämnade dessa uppgifter, blir vårdplatsminskningen totalt ca 500 genomsnittligt disponibla vårdplatser mellan åren 2000 och 2001. 2 Exklusive tekniska platser. 3 Se begrepp och definitioner. 4 Från och med år 2002 ingår hos annan vårdgivare vårdplatser som ej tidigare ingått i redovisningen. 5 Reviderade uppgifter.

verksamhet tas med blir minskningen , procent. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även mellan åren  och  enligt uppgifterna i tabell .Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från   till   mellan  och . Minsk-

-  

ningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell   i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan  och  per huvudman. I diagram  presenteras vårdplatserna i översikt för åren  till . Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper.

4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell  uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader till , miljarder kronor och de externa intäkterna till , miljarder kronor . Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var , miljarder kronor och utgifterna för investeringar , miljarder kronor.

Diagram 12 Vårdplatser åren 2000–2003, samtliga huvudmän 35 000

Tekniska platser Primärvård

30 000

Specialiserad psykiatrisk vård

Antal vårdplatser

25 000

Övr specialiserad somatisk vård

20 000

Geriatrisk vård 15 000

Ofördelad korttidsvård

10 000 Kirurgisk korttidsvård 5 000 Medicinsk korttidsvård 0 2000

2001

2002

2003

Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

46 832

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

21 801

Köp av verksamhet

28 227

Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

1 509 39 804 1 643

Verksamhetens externa kostnader

139 817

Nettokostnad

136 707

Mark och byggnader

1 534

Inventarier

1 682

Summa investeringsutgifter

3 215

Patientavgifter och andra avgifter

4 867

Försäljning av verksamhet

7 661

Försäljning av tjänster

1 116

Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

349 22 694 410 37 096 14



5 Primärvård

I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som ”hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper”. ( Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga . 5.1 Kostnader efter delområde

Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram . Som framgick av diagram  svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka  procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Tabell 11 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde

Miljoner kronor

Procent

12 708

50,8

Sjuksköterskevård

2 933

11,7

Mödrahälsovård

1 055

4,2

Barnhälsovård

1 254

5,0

Sjukgymnastik

2 633

10,5

Arbetsterapi

406

1,6

Jourverksamhet

947

3,8

1 564

6,2

205

0,8

Allmänläkarvård

Primärvårdsansluten hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård Summa primärvård

1 324

5,3

25 030

100,0

Diagram 13 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Sluten primärvård 1 % Primärvårdsansluten hemsjukvård 6 %

Övrig primärvård 5 %

Jourverksamhet 4% Arbetsterapi 2%

Allmänläkarvård 51 % Sjukgymnastik 11 %

Barnhälsovård 5% Mödrahälsovård 4%

Sjuksköterskevård 12 %

I tabell  framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård på , miljarder kronor . 5.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram  redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga ). 5.3 Prestationer m m Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården

Antalet vårdcentraler uppgick till  år . Av dessa drevs  i privat regi. Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt  . Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök , procent.

 Läkarbesök efter delområde 2003

Diagram 14 Nettokostnader för primärvård per huvudman 2003, kronor per invånare 4000 Genomsnitt för riket = 2 789 3500 3000 Kronor per invånare

2500 2000 1500 1000 500

Tabell 12 Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2003, samtliga huvudmän Tusental besök Besök/invånare 2

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Västmanland

Örebro

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

0 Stockholm

I tabell  presenteras uppgifter om hur många läkarbesök som gjorts under  inom primärvårdens olika delområden. Uppgifterna redovisas även per invånare. Totalt gjordes , miljoner läkarbesök, motsvarande , besök per invånare, under . Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande , besök per barn i åldern  till  år.

Tabell 13 Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde 2003, samtliga huvudmän Tusental besök Besök/invånare 2

Allmänläkarvård

10 539

1,17

Mödrahälsovård

140

0,06

Sjuksköterskevård

8 650

0,96

Barnhälsovård

379

0,58

Mödrahälsovård

1 685

0,73

1 062

0,12

Barnhälsovård

1 826

2,78

146

0,02

Sjukgymnastik

7 325

0,82

0,00

Arbetsterapi

393

0,04

12 283

1,37

Jourverksamhet

Jourverksamhet Primärvårdsansl hemsjukvård Övrig primärvård Summa besök

Primärvårdsansl hemsjukvård

1 Mottagningsbesök och hembesök. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i

Övrig primärvård

relation till barn 0–6 år.

Summa besök

Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde 2003

Besök hos andra personalkategorier än läkare redovisas i tabell . Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare uppgick till , miljoner . Det betyder att antalet besök per person i genomsnitt uppgick till ,. Inom barnhälsovård gjordes motsvarande , besök per barn i åldern upp till och med  år.

0,01

2 339

0,26

639

0,07

22 953

2,56

1 Mottagningsbesök och hembesök. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i

relation till barn 0–6 år.

Tabell 14 Hembesök inom primärvården efter delområde 2003, samtliga huvudmän Tusental hembesök av Hembesök/ Läkare Övriga Totalt invånare 1 totalt Allmänläkarvård

165

Sjuksköterskevård

1 414

165

0,02

1 414

0,16 0,00

Mödrahälsovård

Barnhälsovård

0,10

0,01 0,02

Hembesök efter delområde 2003

Sjukgymnastik

Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell . Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga ).

Arbetsterapi

139

Jourverksamhet

0,01

Övrig primärvård

0,00

190

1 698

1 888

0,21

Summa hembesök 2

1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i

relation till barn 0–6 år. 2 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.



Tabell 15 Telefonkontakter 1 inom primärvården efter delområde 2003, samtliga huvudmän Tusental telefonkontakter med Läkare Övriga Totalt

Allmänläkarvård

2 281

Sjuksköterskevård

Telefonkont./ invånare 2 totalt

2 281

0,25

2 397

0,27

Mödrahälsovård

0,03

Barnhälsovård

0,06

0,01 0,01

Sjukgymnastik Arbetsterapi

Jourverksamhet

123

146

0,02

Primärvårdsansl hemsjukvård

0,01

Övrig primärvård Summa telefonkontakter

409

0,05

2 330

3 199

5 530

0,62

1 Många landsting saknar fortfarande system för redovisning av telefon-

kontakter, varför uppgifterna är underskattade. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år

Tabell 16 Utgifter och inkomster för primärvård 2003, samtliga landsting och regioner Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

8 488

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

3 868

Köp av verksamhet

5 367

Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

197 19 455 151

Verksamhetens externa kostnader

37 526

Nettokostnad

24 909

Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter

58 69 126 1 023

Försäljning av verksamhet

465

Försäljning av tjänster

256

Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

I tabell  redovisas landstingens och regionernas utgifter och inkomster för primärvård . Landstingens och regionernas externa kostnader uppgick till , miljarder kronor och de externa intäkterna till , miljarder kronor. Nettokostnaderna, de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag, uppgick till , miljarder kronor . 5.5 Kostnader och prestationer efter

Allmänläkarvård

Uppgifter om antalet telefonkontakter redovisas i tabell . Enbart telefonkontakter som har journalförts enligt journallagen medräknas. Kontakten ska ha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök. Antalet telefonkontakter har uppgivits vara cirka , miljoner motsvarande , kontakter per invånare . Det största antalet telefonkontakter, motsvarande , per invånare, har

Lämnade bidrag

5.4 Utgifter och inkomster

delområde

Telefonkontakter inom primärvården efter delområde 2003

Utgifts-/inkomstslag

lämnats för sjuksköterskevård. Motsvarande uppgift för allmänläkarvården är ,.

23 16 097 95 17 958 0

Under allmänläkarvård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområde primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagningen redovisas endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans egna patienter omfattas av delområdet sjuksköterskevård. I tabell  ges en sammanfattande bild av verksamhet och kostnader inom allmänläkarvård. Uppgifter redovisas om antalet prestationer mätta i mottagningsbesök, hembesök respektive telefonkontakter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och relaterade till invånare. Tre typer av prestationer redovisas, mottagningsbesök, hembesök och telefonkontakter. För att kunna summera dem har hembesök och telefonkontakter givits vikter gentemot mottagningsbesöket.Vikterna antas motsvara skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har (med tanke på restid med mera) antagits motsvara två mottagningsbesök och en telefonkontakt en tredjedels mottagningsbesök.



Tabell 17 Allmänläkarvård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök

10 374 165

Summa besök

10 539

Summa besök viktad 1

10 704

Telefonkontakter

2 281

Samtliga vårdkontakter

12 821

därav egenproducerade

9 174

andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 1

71,6 11 464

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

1,17

Telefonkontakter per inv

0,25

Samtliga vårdkontakter per inv 1

1,28

Nettokostnad 2 Nettokostnad i milj kronor

12 708

Nettokostnad per inv

1 416

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

1 120

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en

telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Antalet vårdkontakter totalt, utan viktning, uppgick till , miljoner och antalet viktade kontakter till , miljoner. Antalet viktade besök och telefonkontakter var , per invånare . Av tabellen framgår också att  procent av vårdkontakterna producerades inom landstinget/regionen. Nettokostnaden för allmänläkarvården uppgick till , miljarder kronor eller   kronor per invånare. Produktionskostnaden 4 per viktad vårdkontakt beräknas till cirka  kronor. Sjuksköterskevård

Under sjuksköterskevård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Undantag är mottagningar för mödra- respektive barnhälsovård som utgör egna delverksamheter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för till exempel astma-, diabetes- och hypertonipatienter. Gynekologiska undersökningar och hälsokontroller samt preventivmedelsrådgivning som 4. Kostnad för landstingets produktion av verksamhet (förvaltnings- eller bolagsform).

varken sker i anslutning till graviditet eller inom ungdomsmottagningsverksamhet ingår också här. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. I tabell  presenteras uppgifter om antalet prestationer mätta i mottagningsbesök, hembesök respektive telefonkontakter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och relaterade till invånare. Se kommentar till tabell . Mödrahälsovård

Under mödrahälsovård (tabell ) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som sker inom ramen för mödrahälsovård. Här ingår gynekologiska undersökningar, mammografier och hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basal mödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisas också här. Tabell 18 Sjuksköterskevård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän SjukskötAnnan Samtliga erska personal- personalkategori kategorier Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

6 611

625

7 237

Hembesök

1 189

224

1 414

Summa besök

7 800

850

8 650

Summa besök viktad 1

8 990

1 074

10 064

2 383

2 397

Samtliga vårdkontakter

Telefonkontakter

10 183

863

11 047

därav egenproducerade

9 286

823

10 109

91,2

95,4

91,5

9 784

1 079

10 863

andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 1 Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,87

0,09

0,96

Telefonkontakter per inv

0,27

0,00

0,27

Samtliga vårdkontakter per inv 1

1,09

0,12

1,21

Nettokostnad 2 Nettokostnad i milj kronor

2 933

Nettokostnad per inv

327

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

280

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.



Tabell 19 Mödrahälsovård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare

SjukskötAnnan Samtliga Samtliga erska personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

140

1 675

1 824

Summa besök

140

1 677

1 825

814

Summa besök viktad 1

140

1 678

1 827

814

146

1 748

1 904

849

Hembesök

Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 1

813

136

1 671

1 816

808

93,4

95,6

100,0

95,4

95,2

142

1 702

1 853

826

Vårdkontakter per invånare 3 Besök per inv

0,06

0,73

0,00

0,79

0,35

Telefonkontakter per inv

0,00

0,03

0,00

0,03

0,02

Samtliga vårdkontakter per inv 1

0,06

0,74

0,00

0,81

0,36

Nettokostnad 4 Nettokostnad i milj kronor

1 055

Nettokostnad per inv 3

459

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

1 290

Kvinnor 15–54 år

2 296 762

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 3 Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år. 4 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabell 20 Barnhälsovård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare

SjukskötAnnan Samtliga Samtliga erska personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

372

1 756

2 141

Summa besök

379

1 812

2 204

1 109

Summa besök viktad 1

385

1 867

2 267

1 138

379

1 846

2 241

1 124 1 055

Hembesök

Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 1

1 080

353

1 738

2 108

93,3

94,2

100,0

94,1

93,9

385

1 879

2 279

1 143

Vårdkontakter per invånare 3 Besök per inv

0,58

2,76

0,02

3,35

1,69

Telefonkontakter per inv

0,00

0,05

0,00

0,06

0,02

Samtliga vårdkontakter per inv 1

0,59

2,86

0,02

3,47

1,74

Nettokostnad 4 Nettokostnad i milj kronor

1 254

Nettokostnad per inv 3

1 908

Produktionskostnad per vårdkontakt 1 Barn 0–6 år

1 090 657 428

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 3 Invånare avser gruppen barn 0–6 år. 4 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.



Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas inte. Denna verksamhet redovisas under övrig primärvård. Se kommentar till tabell . Ytterligare en viktning av prestationer har gjorts i tabell , nämligen mellan besök hos läkare och besök hos andra personalkategorier. Resursmässigt beräknas ett besök hos andra personalkategorier än läkare motsvara  procent av ett läkarbesök.Vid summering av besöken hos olika personalkategorier har läkarbesöket därmed fått vikten  och andra besök vikten ,.

Tabell 21 Sjukgymnastik 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän

Barnhälsovård

andel egenproducerade (%)

Sjukgymnast

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

7 137

138

Summa besök

7 182

143

7 325

Summa besök viktad 1

7 228

147

7 375

Samtliga vårdkontakter

7 243

145

7 387

därav egenproducerade

2 340

2 430

32,3

62,4

32,9

7 248

148

7 396

Hembesök

Telefonkontakter

Samtliga vårdkontakter viktad 1

Under barnhälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som sker inom ramen för barnhälsovård. Även basal barnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår. Se kommentar till tabell  och . Sjukgymnastik

Under sjukgymnastik redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. Se kommentar till tabell .

7 275

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,80

0,02

0,82

Telefonkontakter per inv

0,01

0,00

0,01

Samtliga vårdkontakter per inv 1

0,81

0,02

0,82

Nettokostnad 2 Nettokostnad i milj kronor

2 633

Nettokostnad per inv

293

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

350

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en

telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabell 22 Arbetsterapi 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Arbetsterapeut

Arbetsterapi

Under arbetsterapi redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi är integrerade verksamheter, exempelvis under benämningen rehabilitering ska de båda verksamheterna hållas enligt principen att insatser kring patienter där sjukgymnasten är den primära vårdgivaren, det vill säga signerar journalen, förs till delområdet sjukgymnastik och vice versa. Se kommentar till tabell .

Annan Samtliga personal- personalkategori kategorier

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

247

254

Hembesök

134

139

Summa besök

380

393

Summa besök viktad 1

514

532

Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 1

441

455

414

428

93,9

99,2

94,0

534

553

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,04

0,00

0,04

Telefonkontakter per inv

0,01

0,00

0,01

Samtliga vårdkontakter per inv 1

0,06

0,00

0,06

Nettokostnad 2 Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt 1

406 45 790

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.



Tabell 23 Jourverksamhet 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare

Sjuksköt- Samtliga Samtliga erska personal- personalkategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

1 044

1 104

Summa besök

1 062

1 156

1 100

Summa besök viktad 1

1 080

128

1 208

1 131

123

146

1 085

217

1 302

1 172 1 081

Hembesök

Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 1

1 068

997

209

1 206

91,9

96,1

92,6

92,2

1 088

169

1 257

1 156

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,12

0,01

0,13

0,12

Telefonkontakter per inv

0,00

0,01

0,02

0,01

Samtliga vårdkontakter per inv 1

0,12

0,02

0,14

0,13

Nettokostnad 3 Nettokostnad i milj kronor

947

Nettokostnad per inv

106

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

840

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt

har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 3 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Jourverksamhet

Under jourverksamhet redovisas mottagningsverksamhet utanför mottagningens normala öppettider. Normal kvällsmottagning vid den egna mottagningen avses ej. Jourverksamhet kan bedrivas vid den egna vårdcentralen eller vid andra vårdcentraler/särskild jourmottagning. Se kommentar till tabell  och .

riga vårdepisoder med stort behov av omvårdnad och ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den slutna vården. Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppen och sluten vård.” Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskilt boende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende.Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordinärt boende.Ansvaret för denna verksamhet kan dock efter särskild överenskommelse överlåtas till primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften av landstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå. Beträffande skillnader i gränssnitt mellan landstinget/regionen och kommunerna se bilaga . Många landsting och regioner har svårt att redovisa uppgifter om hemsjukvård. Sannolikt ingår delar av hemsjukvården under allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet eller jourverksamhet. Vid summering av hemsjukvårdsbesök har liksom för övriga delområden insatser av andra personalkategorier än läkare viktats med , mot läkarinsatserna. Sluten primärvård

Under sluten primärvård redovisas observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. I endast ett tiotal landsting, ofta med glesbygd, förekommer sluten vård inom primärvården.

Primärvårdsansluten hemsjukvård

I tabell  redovisas primärvårdsansluten hemsjukvård. Hemsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet som ”vård som ges i patients bostad eller där patient vistas”. Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts av individuell vårdplanering och ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. ”Hemsjukvård är till sin karaktär annorlunda än den öppna vården. Den består av ofta relativt långva-

Tabell 24 Sluten primärvård 2003 1, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar

Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

0,00

Nettokostnad i milj kronor 2

205

1 Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till

riksnivå.



Tabell 25 Primärvårdsansluten hemsjukvård 1 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Se även specialiserad somatisk hemsjukvård. Läkare

Sjuksköterska

Sjukgymnast

Arbetsterapeut

Annan personalkategori 2

758

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 3

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende

Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende

101

Summa hemsjukvårdsbesök

146

1 555

Summa hemsjukvårdsbesök viktad 4

146

1 555

165

1 592

Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 4

1 555

2 385

981

101

758

2 486

1 082

758

2 486

1 082

758

2 543

1 116

149

1 309

758

2 242

986

90,1

82,2

98,0

98,8

100,0

88,2

88,4

153

1 567

758

2 505

1 093

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,02

0,17

0,00

0,08

0,28

0,12

Telefonkontakter per inv

0,00

0,01

0,00

Samtliga vårdkontakter per inv 4

0,02

0,17

0,00

0,08

0,28

0,12

Nettokostnad 5 Nettokostnad i milj kronor

1 564

Nettokostnad per inv

174

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade. 2 Därav undersköterska/biträde totalt 757 594 besök och 3 telefonkontakter, allt inom egen produktion. 3 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 4 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 5 Elva huvudmän har angivit en kostnad.

Tabell 26 Övrig primärvård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare

SjukskötAnnan Samtliga Samtliga erska personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

175

460

653

Summa besök

177

462

657

274

Summa besök viktad 2

179

464

662

276

370

409

164

Samtliga vårdkontakter

547

501

1 066

438

därav egenproducerade

544

426

987

406

96,7

99,4

85,0

92,6

92,7

302

477

798

330

Hembesök

Telefonkontakter

andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad 2

272

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,00

0,02

0,05

0,07

0,03

Telefonkontakter per inv

0,00

0,04

0,00

0,05

0,02

Samtliga vårdkontakter per inv 2

0,00

0,03

0,05

0,09

0,04

Nettokostnad 3 Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

1 324 147

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits

motsvara 1/3 mottagningsbesök. 3 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Övrig primärvård

Under övrig primärvård redovisas exempelvis ungdomsmottagning med preventivmedelsrådgivning som sker inom dess ramar, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, patientinformation/hälsoupplysning till enskilda patienter/patientgrupper exempelvis rökavvänjningsgrupper och ”bantargrupper”. Se kommentar till tabell  och .

  

6 Specialiserad somatisk vård Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definieras som ”hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större tekniska och personella resurser än primärvård”. (Jämför definition av primärvård.) Under området specialiserad somatisk vård redovisas verksamhet som i huvudsak bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhus på specialistläkarmottagningar eller vårdcentraler. All verksamhet vid sjukhus ingår inte heller, exempelvis ska basal mödra- och barnhälsovård redovisas som primärvård. Den specialiserade somatiska vården omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård med mera. För ytterligare definition se kommentarerna till primärvården samt handboken till  .

Av den somatiska vårdens kostnader avsåg  procent sluten vård, se diagram . Dagsjukvården beräknas motsvara  procent av kostnaderna, men denna uppgift är sannolikt underskattad. Många huvudmän har haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten, som i sin tur därmed är överskattad. Endast , miljarder kronor motsvarande , procent av kostnaderna anges vara hemsjukvård. Även detta är en underskattad siffra. Nettokostnaden för primärvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell  till , miljarder kronor. Hemsjukvård redovisas även inom den specialiserade psykiatriska vården, se tabell . För en sammanfattning av hemsjukvården se tabell . Diagram 15 Nettokostnader för specialiserad somatisk vård efter delområde 2003, samtliga huvudmän

6.1 Kostnader efter delområde

I tabell  framgår att landstingen och regionerna sammanlagt redovisar en nettokostnad för specialiserad somatisk vård på , miljarder kronor . Som framgick av diagram  motsvarade kostnaderna  procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Tabell 27 Nettokostnader1 för specialiserad somatisk vård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde Somatisk mottagningsverksamhet Somatisk dagsjukvård Somatisk hemsjukvård

Miljoner kronor

Procent

26 920

33,0

2 848

3,5

556

0,7

Somatisk sluten vård

51 205

62,8

Summa specialiserad somatisk vård

81 530

100,0

1 Två huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Somatisk mottagningsverksamhet 33 %

Somatisk sluten vård 63 % Somatisk dagsjukvård 3 % Somatisk hemsjukvård 1 %

6.2 Kostnader för enskilda huvudmän

Diagram  visar vilka kostnader som har uppstått i den specialiserade somatiska vården i respektive landsting . För att kunna bedöma kostnadsnivåerna bör uppgifterna kompletteras med ytterligare information.

  

Diagram 16 Nettokostnader för specialiserad somatisk vård 2003, kronor per invånare 12 000 11 000 Genomsnitt för riket = 9 083

10 000

Kronor per invånare

9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000

I tabell  framgår bland annat att de externa kostnaderna för specialiserad somatisk vård var , miljarder kronor och de externa intäkterna , miljarder kronor. Tabell 28 Utgifter och inkomster för specialiserad somatisk vård 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

25 718

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

11 543

Köp av verksamhet

18 985

Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

146 11 215 789

Verksamhetens externa kostnader

68 396

Nettokostnad

80 888

Mark och byggnader

1 417

Inventarier

1 157

Summa investeringsutgifter

2 573

Patientavgifter och andra avgifter

1 254

Försäljning av verksamhet

5 400

Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

374 68 3 392 181 10 668 13

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Dalarna

6.3 Utgifter och inkomster

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

  

6.4 Kostnader och prestationer efter

Tabell 30 Specialiserad somatisk dagsjukvård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän

delområde Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet

I tabell  presenteras uppgifter om specialiserad somatisk mottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till , miljoner och till , miljoner om de viktas. Flertalet besök, , miljoner, gjordes hos läkare. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara  procent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader i resursåtgång ligger bakom viktningen. Cirka  procent av vårdkontakterna (viktade) skedde i egen regi och  procent har landstingen köpt av andra producenter. Nettokostnaderna uppgick till , miljarder kronor, vilket motsvarar   kronor per invånare . Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt beräknas till cirka   kronor. Tabell 29 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/hembesök därav egenproducerade andel egenproducerade (%)

12 087

5 390

17 478

14 243

8 360

5 178

13 537

10 431

69,2

96,1

77,5

73,2

1,35

0,60

1,95

1,59

Vårdkontakter per invånare Besök per inv Nettokostnad 2 Nettokostnad i milj kronor

26 920

Nettokostnad per inv

2 999

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

1 920

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett

läkarbesök. 2 Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå. Generellt är kostnaden något överskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

Vårdkontakter i tusental Besök i dagsjukvård

594

därav egenproducerade

590

andel egenproducerade (%)

99,3

Vårdkontakter per invånare Besök i dagsjukvård per inv

0,07

Nettokostnad 1 Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt

2 848 317 4 460

1 Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå. Generellt är kostnaden något underskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

Specialiserad somatisk dagsjukvård

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering. Se vidare avsnitt ..

  

Tabell 31 Specialiserad somatisk hemsjukvård1 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Se även primärvårdsansluten hemsjukvård. Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök

140

152

därav egenproducerade

140

152

97,2

100,0

99,8

99,5

0,00

0,02

0,01

andel egenproducerade (%)

Vårdkontakter per invånare Hemsjukvårdsbesök per inv Nettokostnad 3 Nettokostnad i milj kronor

556

Nettokostnad per inv

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade. 2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 3 Elva huvudmän har angivit en kostnad.

Specialiserad somatisk hemsjukvård

I tabell  redovisas uppgifter om specialiserad somatisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt .. Specialiserad somatisk sluten vård

I tabell  presenteras uppgifter om specialiserad somatisk sluten vård, det delområde inom specialiserad somatisk vård som tar de största resurserna. Tabell 32 Specialiserad somatisk sluten vård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar

1 376

därav egenproducerade

1 329

andel egenproducerade (%)

96,6

Vårdkontakter per invånare Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

0,15

Nettokostnad 1 Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt

51 205 5 705 37 340

1 Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Antalet vårdtillfällen uppgick till , miljoner. Cirka  procent producerades av landstinget/ regionen. Nettokostnaden uppgick till , miljarder kronor, drygt   kronor per invånare. I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfällen per specialitet. I rapporten Patienter i sluten vård  redovisas uppgifter om vårdtillfällen och patienter i sluten vård fördelade efter diagnosgrupp, åldersgrupp med mera. Uppgifterna i nämnda rapport är baserade på patientregistret. Möjligheterna att analysera den slutna specialiserade vården, såväl den somatiska som den psykiatriska, har ökat genom att uppgifter om kostnader nu tas fram via  .

  

7 Specialiserad psykiatrisk vård Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas såväl psykiatrisk korttidsvård som psykiatrisk långtidsvård. Området omfattar allmän psykiatri, barnoch ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri och innehåller exempelvis psykiatrisk vård av alkoholmissbrukare, psykiatrisk vård av övriga toxikomaner och psykiatrisk vård av matmissbrukare. Området omfattar även behandlingshem inom den psykiatriska barnoch ungdomsvården.

Diagram 17 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde 2003, samtliga huvudmän

Psykiatrisk sluten vård 52 %

Psykiatrisk mottagningsverksamhet 46 %

7.1 Kostnader efter delområde

I tabell  och diagram  framgår att landstingen och regionerna sammanlagt redovisar en nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård på , miljarder kronor . Som framgick av diagram  motsvarade kostnaderna  procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Cirka  procent avser sluten vård. Dagsjukvården beräknas motsvara , procent av kostnaderna, men som tidigare nämnts är kostnaden för denna verksamhet underskattad. Många huvudmän har svårt att

Tabell 33 Nettokostnader1 för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde

Miljoner kronor

Psykiatrisk mottagningsverksamhet Psykiatrisk dagsjukvård Psykiatrisk hemsjukvård Psykiatrisk sluten vård Summa specialiserad psykiatrisk vård

Procent

6 479

45,9

199

1,4

0,6

7 339

52,0

14 102

100,0

1 En huvudman saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räk-

nats upp till riksnivå.

Psykiatrisk hemsjukvård 1 %

Psykiatrisk dagsjukvård 1 %

skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten, som i sin tur därmed är överskattad. Endast motsvarande , procent av kostnaderna anges vara hemsjukvård, även detta en underskattad uppgift. Nettokostnaden för primärvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell  till , miljarder kronor och specialiserad somatisk hemsjukvård enligt tabell  till , miljarder kronor. Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning finns i tabell . 7.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram  presenteras uppgifter om nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård för respektive huvudman . För att bedöma kostnadsnivåerna måste uppgifterna kompletteras med ytterligare information. Se vidare avsnitt ..

  

Diagram 18 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård 2003, kronor per invånare 2 200 2 000 Genomsnitt för riket = 1 571

Kronor per invånare

1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400

I tabell  framgår bland annat att de externa kostnaderna för specialiserad psykiatrisk vård var , miljarder kronor och de externa intäkterna , miljarder kronor. Nettokostnaderna var , miljarder kronor. Tabell 34 Utgifter och inkomster för specialiserad psykiatrisk vård 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

6 632

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

3 107

Köp av verksamhet

1 330

Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

15 1 640 92

Verksamhetens externa kostnader

12 815

Nettokostnad

14 001

Mark och byggnader

Inventarier

Summa investeringsutgifter

Patientavgifter och andra avgifter

192

Försäljning av verksamhet

714

Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

53 8 294 39 1 300 1

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

7.3 Utgifter och inkomster

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

200

  

Tabell 35 Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/ hembesök

985

2 808

3 793

2 108

därav egenproducerade

673

2 750

3 422

1 773

68,3

97,9

90,2

84,1

0,11

0,31

0,42

0,23

andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Nettokostnad 2

och till , miljoner om de viktas. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara  procent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader i resursåtgång ligger bakom viktningen. Cirka  procent av verksamheten sker i egen regi och  procent har landstingen köpt av andra producenter. Nettokostnaderna uppgick till , miljarder kronor, vilket motsvarar cirka  kronor per invånare . Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt beräknades till  kronor. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård

Nettokostnad i milj kronor

6 479

Nettokostnad per inv

722

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

3 100

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %

av ett läkarbesök. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

delområde Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet

I tabell  presenteras uppgifter om specialiserad mottagningsverksamhet.Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till , miljoner Tabell 36 Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård1 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/ hembesök

därav egenproducerade

andel egenproducerade (%) 100,0

100,0

0,00

Vårdkontakter per invånare Besök per inv

0,00

Nettokostnad 3 Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Se vidare avsnitt ..

7.4 Kostnader och prestationer efter

Läkare

I tabell  redovisas uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt ..

84 9

Tabell 37 Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård1 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar

därav egenproducerade

andel egenproducerade (%)

95,8

Vårdkontakter per invånare Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

0,01

Nettokostnad 2 Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

199 22

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjukvården, varför uppgifterna är underskattade. 2 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

I tabell  presenteras uppgifter om psykiatrisk dagsjukvård. Jämfört med andra delområden är omfattningen mycket liten, delvis beroende på att uppgifterna har varit svåra att ta fram för landstingen. Nettokostnaderna har uppgivits vara , miljarder kronor.

   Specialiserad psykiatrisk sluten vård

I tabell  presenteras uppgifter om specialiserad psykiatrisk sluten vård, det delområde inom specialiserad psykiatrisk vård som tar de största resurserna. I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfällen per specialitet. Tabell 38 Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar

därav egenproducerade

andel egenproducerade (%)

96,2

Vårdkontakter per invånare Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

0,01

Nettokostnad 1 Nettokostnad i milj kronor

7 339

Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt

818 89 760

1 En huvudman saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Antalet vårdtillfällen uppgick till nästan  . Cirka  procent producerades av landstinget/ regionen. Nettokostnaden uppgick till , miljarder kronor, cirka  kronor per invånare. Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning

I tabell  redovisas uppgifter om primärvårdsansluten hemsjukvård samt specialiserad somatisk respektive psykiatrisk hemsjukvård i sammanfattning. Tabell 39 Hemsjukvård 1 totalt 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hos Läkare Annan Samtliga Samtliga personalpersonalpersonalkategori kategorier kategorier viktad 2 Vårdkontakter i tusental Primärvårdsansluten hemsjukvård Specialiserad somatisk hemsjukvård Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård Summa hemsjukvårdsbesök

146

2 339

2 486

1 082

140

152

159

2 494

2 653

1 156

0,02

0,28

0,30

0,13

Vårdkontakter per inv Hemsjukvårdsbesök per inv

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför upp-

gifterna är underskattade. 2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.



8 Tandvård

Inom området tandvård redovisas delområdet Allmäntandvård för vuxna. Här redovisas förebyggande och basal tandvård till patienter som är  år och äldre. Inom delområdet Tandvård för patienter med särskilda behov redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till främst äldre och funktionshindrade som har omfattande vårdoch omsorgsbehov. Dessutom omfattas tandvård till personer med behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbehandling. År  erhöll landstingen och regionerna en preliminär statlig ersättning för åtagandet motsvarande  miljoner kronor. Från och med  övergick dessa ersättningar till ett generellt statsbidrag. Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar all förebyggande och basal tandvård som ges till ungdomar i åldern – år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med  års ålder. Lagen ger landstingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgivare och så har skett i flertalet landsting. Inom delområdet Specialisttandvård redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker. En viss del utförs även av privatpraktiserande specialisttandläkare inom framförallt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under specialisttandvård redovisas exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna. 8.1 Kostnader efter delområde

I tabell  och diagram  framgår hur tandvårdens nettokostnader fördelar sig mellan delområden . Som framgick av diagram  motsvara-

de nettokostnaderna för tandvård cirka  procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. Landstingens kostnader för vissa så kallade folktandvårdsspecifika kostnader exempelvis kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård med mera, är i olika grad utfördelade till delområden. Tabell 40 Nettokostnader1 för tandvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde

Miljoner kronor

Allmäntandvård vuxna

Procent

403

Tandvård för patienter med särskilda behov

9,3

681

15,6

Allmäntandvård barn och ungdomar

2 117

48,6

Specialisttandsvård

1 153

26,5

Summa tandvård

4 354

100,0

1 En huvudman saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räk-

nats upp till riksnivå.

Av totalt cirka , miljarder kronor gick nästan hälften till allmäntandvård för barn och ungdomar. Specialisttandvårdens nettokostnader var , miljard kronor, en kostnadsandel på  procent. Diagram 19 Nettokostnader för tandvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän

Specialisttandsvård 26 %

Allmäntandvård vuxna 9% Tandvård för patienter med särskilda behov 16 %

Allmäntandvård barn och ungdomar 49 %



Diagram 20 Nettokostnader för tandvård 2003, kronor per invånare 700 Genomsnitt för riket = 485 600

Kronor per invånare

500

400

300

200

100

8.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram  presenteras uppgifter om tandvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Kostnaderna är relaterade till invånare. 8.3 Utgifter och inkomster

I tabell  redovisas landstingens och regionernas utgifter och inkomster för tandvård . De externa kostnaderna uppgick till cirka , miljarder kronor och de externa intäkterna till cirka , miljarder kronor. Nettokostnaderna var , miljarder kronor.

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

Tabell 41 Utgifter och inkomster för tandvård 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

2 898

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

1 350

Köp av verksamhet

1 009

Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

3 1 317 124

Verksamhetens externa kostnader

6 702

Nettokostnad

4 328

Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet

15 121 136 2 344 587

Försäljning av tjänster

Försäljning av material och varor

Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

236 28 3 261 0



38 8.4 Prestation efter delområde

I tabellerna  och  forts. redovisas uppgifter om antalet patienter i tandvård . Inom allmäntandvård för barn och ungdomar har också uppgifter avseende listade barn och ungdomar samlats in.Valfrihet har införts inom barnoch ungdomstandvården. Med listade barn och ungdomar avses de mellan  och  år som är registrerade och som kallas för regelbunden undersökning.

Under tandvård för patienter med särskilda behov redovisas antal behandlade patienter som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Här redovisas också antal uppsökta patienter boende på sjukhem, ålderdomshem, gruppbostäder mm samt antal personer som erhållit nödvändig tandvård.

Tabell 42 Tandvård efter delområde1 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Allmäntandvård för vuxna 2

Allmäntandvård för barn och ungdom 3 Antal listade 4

Specialisttandvård

Summa (exkl tandvård för patienter med särskilda behov)

Vårdkontakter i tusental Patienter

1 858

1 417

1 449

238

3 513

därav egenproducerade

1 856

1 298

1 283

237

3 390

99,9

91,6

88,5

99,4

96,5

0,27

0,66

0,78

0,03

0,39

403

2 117

1 153

3 673

984

128

357

andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Patienter per inv Nettokostnad Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

Tabell 42 forts. Tandvård efter delområde1 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän Tandvård för patienter med särskilda behov 2 Led i sjukdomsUppsökta Nödvändig Summa behandling patienter tandvård

Totalt tandvård

Vårdkontakter i tusental Patienter

därav egenproducerade

65,4

66,9

76,6

0,01

andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Patienter per inv Nettokostnad Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per inv

681 76

4 354 485

Befolkningsuppgifter: 20– år

6 823 380

Befolkningsuppgifter: 0–19 år

2 152 290

1 Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård m m) är i olika grad utfördelade till delområden. 2 Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre. 3 Uppgifter per invånare avser gruppen 0–19 år. 4 Uppgifterna avser gruppen 3–19 år (1 862 777) Några huvudmän har ej kunnat lämna uppgift om listade barn och ungdomar.

 -  

9 Övrig hälso- och sjukvård Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostnader som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i -system. Se vidare avsnitt .. 9.1 Kostnader efter delområde

I tabell  och i diagram  redovisas nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde . Av totalt , miljarder kronor avsåg  procent handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Ambulans- och sjuktransporter utgjorde  procent av nettokostnaderna.

Delområdet o avser forskning och utveckling som framförallt bedrivs inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten är nära integrerad med patientvården, vilket innebär att kostnader för o är svåra att få fram. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad. För definitioner i övrigt, se bilaga . Diagram 21 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän

Övrigt 15 %

Tabell 43 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde

Miljoner kronor 2 750

23,7

Sjukresor

1 463

12,6

Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet

3 084

26,6

397

3,4

Social verksamhet Folkhälsofrågor FoU avseende hälso- och sjukvård Övrigt Summa övrig hälso- och sjukvård

FoU avseende hälso- och sjukvård 16 %

Procent

Ambulans- och sjuktransporter

349

3,0

1 835

15,8

1 721

14,8

11 597

100,0

Under handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet redovisas bland annat kostnader för hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc), ortopedteknisk verksamhet samt pedagogisk hörselvård. Under social verksamhet redovisas barnoch ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ().

Ambulans- och sjuktransporter 24 %

Sjukresor 13 % Social verksamhet 3% Folkhälsofrågor 3%

Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet 27 %

9.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram  presenteras uppgifter om nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman. Som framgick av diagram  motsvarade nettokostnaderna cirka  procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Verksamheterna och kostnaderna är inte jämförbara men diagrammet syftar till att ge en komplett bild av hälso- och sjukvården i enskilda landsting och regioner.

 -  

Diagram 22 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman 2003, kronor per invånare 2 500 Genomsnitt för riket = 1 292 2 250 2 000

Kronor per invånare

1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

9.3 Prestationer m m

9.4 Utgifter och inkomster

För flertalet delområden inom området övrig hälso- och sjukvård finns inte prestationer i form av besök, vårdtillfälle eller dylikt.Verksamheterna mäts i huvudsak enbart med kostnader och intäkter. För handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet redovisas dock vissa journalförda besök. För att få fullständighet i antalet besök redovisas uppgifterna i tabell .

I tabell  redovisas uppgifter om landstingens och regionernas utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård. Nettokostnaderna uppgick till , miljarder kronor. De externa kostnaderna var , miljarder och de externa intäkterna , miljarder kronor.

Tabell 44 Övrig hälso- och sjukvård 2003, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän

Tabell 45 Utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård 2003, samtliga landsting och regioner

Samtliga personalkategorier Vårdkontakter i tusental Besök/hembesök därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Besök/hembesök per inv

366 366 99,8 0,04

Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

2 803

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

1 785

Köp av verksamhet

1 529

Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

961 5 997 478

Verksamhetens externa kostnader

13 553

Nettokostnad

11 534

Mark och byggnader

Inventarier

281

Summa investeringsutgifter

300

Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet

55 495

Försäljning av tjänster

406

Försäljning av material och varor

209

Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

2 711 60 3 935 0

 

10 Regional utveckling

Diagram 23 Nettokostnader för regional utveckling 2003 efter område, samtliga landsting och regioner

Under huvudområdet Regional utveckling redovisas fem områden som presenteras och preciseras nedan. Landstingens aktiviteter inom huvudområdet sker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regionen, bland annat med näringsliv och kommuner. Gemensam finansiering är vanlig.

Politisk verksamhet avseende regional utveckling 1 % Allmän regional utveckling 10 %

Utbildning 6%

Trafik och infrastruktur 65 %

10.1 Kostnader efter områden

Kultur 18 %

10.2 Kostnader för en-

Kronor per invånare

I diagram  framgår hur nettokostnaderna för regional utveckling fördelar sig efter områden . Nettokostnaderna för regional utveckling motsvarade  procent av landstingens kostnader i genomsnitt. Det resursmässigt största delområdet trafik finns stora olikheter i ansvarsområde framförallt och infrastruktur utgör  procent av nettokostför Stockholms läns landsting relativt andra naderna. Kostnaderna för kultur och utbildning landsting. motsvarade en kostnadsandel på  respektive  procent. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna över- Diagram 24 gick  januari  till stat- Nettokostnader för regional utveckling efter område i respektive landsting och en. region 2003, kronor per invånare I tabellbilagan,   och 3000 Allmän regional  , framgår hur nettoutv samt politisk verksamhet kostnaderna fördelar sig 2500 Trafik och efter delområde inom utinfrastruktur bildning, kultur, trafik och 2000 Kultur infrastruktur respektive allUtbildning 1500 män regional utveckling. 1000

skilda huvudmän 500

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Gävleborg

Västernorrland

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Blekinge

Kalmar

Jönköping

Kronoberg

Sörmland

Östergötland

Uppsala

0 Stockholm

I diagram  redovisas nettokostnaderna för regional utveckling för enskilda landsting och regioner. I bilaga  framgår att det

 

42 10.3 Utgifter och inkomster

I tabell  framgår landstingens och regionernas utgifter och inkomster för regional utveckling. De externa kostnaderna uppgick till , miljarder kronor och de externa intäkterna till , miljarder. Nettokostnaderna var , miljarder kronor. Tabell 46 Utgifter och inkomster för regional utveckling 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

Diagram 25 Nettokostnader för utbildning och kultur efter delområde 2003, samtliga landsting och regioner

Övrig kulturverksamhet 31 %

Museiverksamhet 12 %

Högskoleverksamhet 0%

Folkhögskoleverksamhet 20 %

Gymnasieverksamhet 4% Övrig utbildningsverksamhet 2%

Teater- och musikverksamhet 31 %

1 143

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

549

Köp av verksamhet

2 383

Lämnade bidrag

8 818

Material och tjänster

1 226

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

Verksamhetens externa kostnader

14 197

Nettokostnad

11 302

Mark och byggnader

Inventarier

Summa investeringsutgifter

Patientavgifter och andra avgifter

122

Försäljning av verksamhet

2 114

Försäljning av tjänster

166

Försäljning av material och varor

Erhållna bidrag

888

Övriga intäkter

112

Verksamhetens externa intäkter

3 489

Summa investeringsinkomster

nadsansvaret för högskoleverksamheten. Kostnaden ( mkr) kvittades mot lägre generellt statsbidrag. Landstinget har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå. I tabell  och diagram  framgår hur nettokostnaden för utbildning och kultur fördelar sig mellan delområden .

10.4 Utbildning och kultur

Landstingen är huvudmän för naturbruksgymnasier och för cirka hälften av landets folkhögskolor. Landstingens/regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt minskat under de senaste åren. Primärkommunerna är från och med  juli  huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadsprogram.År  övertog staten kost-

Tabell 48 Utgifter och inkomster för utbildning och kultur 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor Utbildning Kultur

Löner exkl skattefria ersättningar

729

239

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

325

119

Köp av verksamhet

125

Lämnade bidrag

183

1 803

Material och tjänster

433

209

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

Tabell 47 Nettokostnader för utbildning och kultur 2003, samtliga landsting och regioner

Verksamhetens externa kostnader

Delområde Folkhögskoleverksamhet

Miljoner kronor

Procent

Nettokostnad

1 826

2 453

718

2 026

Mark och byggnader

Inventarier

Summa investeringsutgifter

Patientavgifter och andra avgifter

545

19,9

Högskoleverksamhet

0,4

Försäljning av verksamhet

753

Gymnasieverksamhet

114

4,2

Försäljning av tjänster

139

1,7

Försäljning av material och varor

841

30,6

Övrig utbildningsverksamhet Teater- och musikverksamhet

Erhållna bidrag

Museiverksamhet

340

12,4

Övriga intäkter

Övrig kulturverksamhet

846

30,8

Verksamhetens externa intäkter

2 745

100,0

Summa utbildning och kultur

Summa investeringsinkomster

428

392

1 436

505

 

I tabell  redovisas uppgifter om utgifter och inkomster för områdena utbildning respektive kultur. I tabell  redovisas uppgifter om hur antalet elevveckor/studerandeveckor har utvecklats mellan  och . Tabell 49 Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor 2001–2003, samtliga huvudmän Folkhögskolor

2001

2002

2003

359 720

333 737

328 832

224 489

214 734

213 430

15 400

22 414

15 256

Diagram 26 Nettokostnader för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling efter delområde 2003, samtliga landsting och regioner FoU avseende regional utveckling 2% Övrig allmän regional utveckling Interregional och inter5% nationell samverkan 0 % Lokal utveckling 1 %

Näringsliv och turism 6%

Gymnasieutbildning Naturbruksutbildning 1 Övrig gymnasial utbildning

Trafik och infrastruktur 87 %

1 Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.

10.5 Trafik och infrastruktur samt allmän

regional utveckling Landsting och regioner ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i länet genom särskilda länstrafikbolag. Undantag från denna regel finns. Se bilaga . I tabell  och diagram  redovisas nettokostnader för områdena trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling.

Tabell 50 Nettokostnader per delområde för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling 2003, samtliga landsting och regioner Delområde Trafik och infrastruktur

Miljoner kronor 7 355

Näringsliv och turism Interregional och internationell samverkan Lokal utveckling

Procent 86,9

493

5,8

0,4

0,5

FoU avseende regional utveckling

128

1,5

Övrig allmän regional utveckling

412

4,9

Summa trafik, infrastruktur och allmän regional utveckling

8 464

100,0

Under delområdet trafik och infrastruktur redovisas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag till annan form av persontransporter samt bidrag till investeringar såsom tele- och datakommunikationer, byggande av vägar med mera. Under allmän regional utveckling redovisas bland annat landstingets externa miljöarbete. Under näringsliv och turism redovisas exempelvis driftbidrag till  Företagspartner  och bidrag till regionala samverkansorgan. Under interregional och internationell samverkan redovisas verksamhet som avser läns- eller landsöverskridande samarbete av allmän karaktär, exempelvis biståndsarbete. Under lokal utveckling redovisas bland annat stöd till landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrupper. Under övrig allmän regional verksamhet redovisas bland annat kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder. För ytterligare definitioner se bilaga .

 

I tabell  redovisas utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling. Tabell 51 Utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor Trafik och Allmän infraregional struktur utveckl

Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

Köp av verksamhet

2 144

Lämnade bidrag

5 976

832

416

158

Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

Verksamhetens externa kostnader

8 665

1 179

Nettokostnad

7 355

1 109

Mark och byggnader

Inventarier

Summa investeringsutgifter

108

1 288

Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster

Försäljning av material och varor

Erhållna bidrag

Övriga intäkter

1 442

104

Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster



Befolkning

11 Tabellbilaga

Ekonomi

Verksamhet

Ekonomi

Verksamhet



Tabell E 

Befolkning Tabell B 

Folkmängd per den ..

Ekonomi

Tabell E  Tabell E 

Köp av verksamhet från privata företag Försäljning av verksamhet Köp av verksamhet

Hälso- och sjukvård exkl tandvård Samtliga verksamheter

Tabell E . Tabell E . Tabell E  Tabell E  Tabell E . Tabell E . Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E . Tabell E . Tabell E . Tabell E . Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Resultaträkning för koncern Resultaträkning för landsting Nettokostnad per område (mnkr) Nettokostnad per område (kr/inv) Finansieringsanalys för koncern Finansieringsanalys för landsting Tillgångar och skulder Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Avsättning och långfristiga skulder Externa kostnader Kostnader för material och tjänster Externa intäkter Patientavgifter och andra avgifter (mnkr) Patientavgifter och andra avgifter (kr/inv) Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag (mnkr) Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag (kr/inv) Försäljning av verksamhet, verksamhetsindelat Köp av verksamhet, verksamhetsindelat Försäljning av verksamhet Köp av verksamhet Lämnade bidrag Investeringsutgifter och investeringsinkomster Investeringsutgifter efter huvudområde m m Kapitaltjänstkostnader

Hälso- och sjukvård

Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per område (mnkr) Nettokostnad per område (kr/inv)

Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter

Primärvård

Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per delområde (mnkr) Nettokostnad per delområde (kr/inv)

Specialiserad somatisk vård

Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per delområde (mnkr) Nettokostnad per delområde (kr/inv)

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per delområde (mnkr) Nettokostnad per delområde (kr/inv)

Tandvård

Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter

Övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet

Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per område (mnkr) Nettokostnad per område (kr/inv)

Hemsjukvård

Tabell E  Tabell E 

Nettokostnad (mnkr) Nettokostnad (kr/inv)



Utbildning och kultur

Tabell E  Tabell E 

Tabell V . Driftkostnader Driftintäkter

Kultur

Tabell E  Tabell E 

Tabell V .

Nettokostnad per område (mnkr) Nettokostnad per område (kr/inv)

Utbildning

Tabell E  Tabell E 

Tabell V .

Tabell V . Driftkostnader Driftintäkter

Trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhet

Tabell E  Tabell E 

Nettokostnad per område (mnkr) Nettokostnad per område (kr/inv)

Trafik och infrastruktur

Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter

Allmän regional utvecklig

Tabell E  Tabell E 

Driftkostnader Driftintäkter

Verksamhet Hälso- och sjukvård totalt

Tabell V . Tabell V . Tabell V  Tabell V .

Genomsnittligt disponibla vårdplatser samt läkarbesök efter huvudgrupp och specialitet Besök hos annan personalkategori än läkare Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård) efter huvudgrupp Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård) per   invånare efter huvudgrupp

Befolkning

Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per område (mnkr) Nettokostnad per område (kr/inv)

Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård) per   invånare efter huvudgrupp Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård) efter område  och  samt procentuell förändring – Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård) efter område  och  samt procentuell förändring – Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård)  och  samt procentuell förändring – Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård)  och  samt procentuell förändring –

Specialiserad vård

Tabell V 

Läkarbesök efter huvudgrupp, egen produktion Tabell V  Läkarbesök efter huvudgrupp, annan vårdgivare Tabell V . Läkarbesök per specialitet, egen produktion Tabell V . forts Tabell V . forts Tabell V . Läkarbesök per specialitet, annan vårdgivare Tabell V . forts Tabell V . forts Tabell V  Hemsjukvård. Hemsjukvårdsbesök läkare och annan personal per huvudgrupp, totalt Tabell V  Besök hos annan personalkategori än läkare per kategori Tabell V . Besök hos annan personalkategori än läkare per specialitet, egen produktion Tabell V . forts Tabell V . forts

Ekonomi

Tabell E  Tabell E  Tabell E  Tabell E 

Tabell V .

Verksamhet

Regional utveckling



Tabell V . Besök hos annan personalkategori än läkare per specialitet, annan vårdgivare Tabell V . forts Tabell V . forts Tabell V  Dagsjukvård, totalt. Besök Specialiserad somatisk vård per delområde

Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V 

Mottagningsverksamhet. Vårdkontakter Dagsjukvård.Vårdkontakter Hemsjukvård.Vårdkontakter Sluten vård.Vårdkontakter

Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V 

Arbetsterapi.Vårdkontakter forts Jourverksamhet.Vårdkontakter forts Primärvårdsansluten hemsjukvård.Vårdkontakter Sluten primärvård.Vårdkontakter Övrig primärvård.Vårdkontakter forts

Övrig hälso- och sjukvård

Tabell V 

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Besök, totalt

Vårdplatser Specialiserad psykiatrisk vård per delområde

Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V 

Mottagningsverksamhet. Vårdkontakter Dagsjukvård.Vårdkontakter Hemsjukvård.Vårdkontakter Sluten vård.Vårdkontakter

Primärvård

Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V 

Mödrahälsovård och barnhälsovård. Besök Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård), egen produktion Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård), annan vårdgivare Antal hembesök Primärvårdsansluten hemsjukvård. Hemsjukvårdsbesök

Vårdcentraler

Tabell V 

Vårdcentraler

Primärvård per delområde

Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V  Tabell V 

Allmänläkarvård.Vårdkontakter Sjuksköterskevård.Vårdkontakter forts Mödrahälsovård.Vårdkontakter forts Barnhälsovård.Vårdkontakter forts Sjukgymnastik.Vårdkontakter forts

Tabell V 

Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp och huvudman Tabell V  Genomsnittligt disponibla vårdplatser per   invånare efter huvudgrupp och huvudman Tabell V  Primärvård. Genomsnittligt disponibla vårdplatser inom sluten primärvård Tabell V  Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter område  och  samt procentuell förändring – Tabell V . Specialiserad vård. Genomsnittligt disponibla vårdplatser per sjukhus och specialitet Tabell V . forts Tabell V . forts Vårdtillfällen

Tabell V . Specialiserad vård.Vårdtillfällen per specialitet Tabell V . forts Tabell V . forts Tandvård

Tabell V 

Tandvård. Patienter

Utbildning

Tabell V 

Utbildningsverksamhet. Elevveckor/studerandeveckor, egen produktion

281 322

276 520

276 866

244 105

127 645

255 956

252 874

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Riket

8 975 670

57 535

260 134

Örebro

Gotland

273 563

273 935

Värmland

1 514 992

Halland

V:a Götaland

149 889

1 152 697

234 886

Kalmar

Skåne

177 448

Kronoberg

Blekinge

414 897

328 659

Jönköping

260 380

Östergötland

300 495

Sörmland

1 860 872

Stockholm

Uppsala

Totalt

99 230

504

2 324

2 618

1 265

2 443

2 704

2 582

2 697

2 822

2 565

16 695

3 110

12 598

1 512

2 084

1 818

3 551

4 318

2 729

3 459

24 832

0 år

14 030

59 037

61 519

29 737

55 816

63 971

65 989

62 808

65 524

63 254

365 567

71 786

273 073

34 303

55 341

42 387

83 638

99 515

63 770

74 515

446 710

0–19 år

7 698

33 783

32 821

19 220

36 646

40 676

40 880

34 832

37 605

40 896

192 295

36 505

150 188

21 792

35 389

24 859

45 376

54 397

35 216

31 753

192 750

70 år–

657 428 2 152 290 1 145 577

3 730

16 752

17 602

8 211

16 276

18 014

17 894

18 208

19 594

18 022

111 483

21 477

84 112

10 141

15 003

12 423

24 495

29 263

18 488

22 777

153 463

0–6 år

Folkmängd per den 31.12.2003

Huvudman

Tabell B 1

795 180

5 328

21 946

22 137

13 557

24 882

28 103

28 547

23 888

26 733

27 991

133 711

25 261

104 465

14 876

24 631

17 354

31 794

38 047

24 297

22 096

135 536

75 år–

475 938

3 227

12 099

12 580

8 157

14 415

16 586

17 116

14 081

16 303

16 429

80 446

15 061

62 696

8 863

14 950

10 370

19 128

22 789

14 397

13 388

82 857

80 år–

14 473

60 957

65 502

30 819

57 890

66 308

66 104

63 575

68 395

65 742

391 559

69 812

297 585

35 669

55 999

43 891

80 780

104 053

63 334

82 403

511 912

Kvinnor 15–54 år

8,9 2 296 762

9,3

8,7

8,6

10,6

10,2

10,3

9,2

9,8

10,2

8,8

9,0

9,1

9,9

10,5

9,8

9,7

9,2

9,3

7,4

7,3

75 år– % av totalt

Befolkning



764

Gävleborg

Jämtland

–5 317

–5 679

–6 391

–2 907

–6 015

–5 354

–32 418

–24 294

–214

–231

–73

–160

–252

–987

–537

–179

–1 597

–4 479

–4 283

–2 217

–4 654

–4 396

–24 003

–18 145

–3 956

–36 076

–15

–95

Verksamdärav hetens omstruknettotureringskostnad kostnader

3 342

3 300

1 681

3 917

3 758

21 804

16 058

3 423

38 305

Ekonomi

1 054

840

562

659

261

2 489

2 056

454

–3 059

137

108

Skatte- Generella Finanintäkter statsbidrag siella och intäkter utjämning

1I koncernen ingår landstingets samtliga förvaltningsenheter och bolag. 2 För övriga huvudmän sammanfaller koncernens resultaträkning med landstingets, se tabell E 1.2.

1 414

1 521

Västmanland

2 338

1 210

V:a Götaland

Norrbotten

9 402

Skåne

Västerbotten

1 541

6 686

Sörmland

14 185

Stockholm

–48 664

Verksam- Verksamhetens hetens intäkter kostnader

Huvudman 2

Avskrivningar

Resultaträkning för koncern1 2003 (mnkr)

(Enligt EkonomiNytt 4/04)

Tabell E 1.1

–54

–45

–13

–22

–24

–257

–213

–30

–993

–91

–2

–335

115

–197

–39

–1 715

FinanResultat siella före extrakostnader ordinära poster

Extraordinära intäkter

–91

–2

–335

115

–197

–39

–1 715

ExtraÅRETS ordinära RESULTAT kostnader



1 374

Sörmland

Västernorrland

1 057

–3 993

–4 472

–4 281

–2 220

–4 267

–4 652

–4 608

–4 372

–4 472

–4 348

–23 988

–4 107

–18 143

–2 534

–3 759

–2 665

–5 040

–145

–3 081

–8 628

–265

–6 440

–431

–15

–261

–15

–11

–129

5 571

2 241

136 373

3 342

3 300

1 681

3 485

3 917

3 737

3 758

3 995

3 830

21 804

3 675

16 058

2 193

3 204

2 334

4 273

3 423

4 488

38 305

493

875

10 328

1 054

840

562

610

659

638

261

480

767

2 489

293

2 056

320

528

229

562

454

–3 059

292

1 653

136

140

125

180

Skatte- Generella Finanintäkter statsbidrag siella och intäkter utjämning

–78

–53

–2 107

–56

–45

–11

–33

–23

–21

–31

–73

–47

–260

–50

–213

–11

–45

–67

–30

–37

–967

–162

–2 467

–91

–132

–1

–254

–319

–66

251

126

–49

–196

–68

–147

–45

190

–1 787

FinanResultat siella före extrakostnader ordinära poster

Landstingen i Östergötland använder i sin redovisning den s k fullfonderingsmodellen för beräkning av kostnaderna för personalens pensioner.

2 453

*Pensionskostnader beräknade enligt fullfonderingsmodell

Östergötland

–3 961

–4 359

–36 246

Verksamdärav hetens omstruknettotureringskostnad kostnader

–5 250 –148 714

–212

–228

–71

–190

–158

–156

–234

–211

–178

–951

–171

–526

–122

–187

–144

–216

–175

–228

–628

1I landstinget ingår samtliga förvaltningsenheter. 2 Summan beräknad enl blandmodellen för samtliga.

Gotlands kommun

–5 481

–6 188

–2 775

–5 324

–5 768

–5 890

–5 344

–5 886

–5 415

–30 730

–5 093

–24 320

–3 259

–4 583

–3 327

–6 243

–5 160

–6 953

–43 835

46 518 –189 982

1 221

Norrbotten

Summa2

2 135

Västerbotten

626

1 247

Gävleborg

Jämtland

1 438

1 274

Dalarna

1 625

1 206

1 245

Värmland

Västmanland

7 693

V:a Götaland

Örebro

6 703

1 157

Halland

847

Skåne

1 011

Blekinge

806

Kronoberg

Kalmar

1 419

Jönköping

2 822

Östergötland*

8 217

Uppsala

Verksam- Verksamhetens hetens intäkter kostnader

Stockholm

Huvudman

Avskrivningar

Resultaträkning för landsting1 2003 (mnkr)

(Enligt EkonomiNytt 4/04)

Tabell E 1.2

Extraordinära intäkter

–162

–2 410

–91

–132

–1

–197

–319

–66

251

126

–49

–196

–68

–147

–45

190

–1 787

ExtraÅRETS ordinära RESULTAT kostnader

52 

792

642

14 102

101

14 001

325

424

163

355

338

418

394

441

335

2 359

315

1 725

272

310

290

463

481

361

430

11 597

11 534

434

279

232

259

257

321

624

488

424

2 143

319

1 418

188

310

188

387

535

198

314

2 216

Övrig hälsooch sjukvård 1

1 054

1 046

142

163

127

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

4 354

3 I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår färdtjänst.

4 328

151

137

130

137

156

140

172

126

823

139

476

128

207

196

129

155

675

Tandvård

Ekonomi

1 Här ryms omstruktureringskostnader för Kalmar, Blekinge, och Västmanland. Se vidare tabell E 1.2. 2 Här ryms interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar under konto 446.

81 530

120

25 029

Gotland

Summa

2 460

2 414

1 089

2 570

2 380

2 539

2 391

2 469

2 467

12 816

2 355

10 477

1 448

2 052

1 546

80 888

896

Norrbotten

3 457

2 640

24 909

798

Summa

460

Gävleborg

Västerbotten

1 107

Dalarna

Jämtland

942

Västmanland

734

618

Örebro

Västernorrland

722

705

Värmland

3 776

Halland

V:a Götaland

420

2 579

749

Kalmar

Skåne

403

Kronoberg

Blekinge

1 087

1 011

Jönköping

669

Östergötland

2 726

618

Uppsala

Sörmland

2 336

18 256

5 825

Stockholm 3

3 802

Primär- Specialiserad Specialiserad vård somatisk psykiatrisk vård vård

Nettokostnad översikt 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 2

133 313

934

132 379

4 158

3 951

1 969

3 942

4 145

4 249

4 051

4 139

3 981

21 235

3 812

16 362

2 342

3 467

2 459

4 582

5 608

3 592

4 108

30 227

11 302

157

175

152

200

234

187

142

220

203

1 757

160

1 084

167

107

240

287

207

182

5 352

SUMMA REGIONAL HÄLSO- OCH UTVECKLING, SJUKVÅRD TOTALT EXKL TANDVÅRD

7 331

102

733

588

100

158

104

4 761

därav trafik

702

–5

136

–60

173

–5

220

–3

129

–86

–8

Utanför verksamheten2

148 711

4 472

4 281

2 220

4 267

4 652

4 607

4 372

4 472

4 348

23 988

4 107

18 143

2 534

3 759

2 665

5 040

6 220

3 959

4 359

36 246

NETTOKOSTNAD TOTALT



2 789

Summa

9 083

11 158

9 070

9 728

9 432

8 530

10 529

8 596

9 181

9 190

9 014

9 018

8 459

8 372

9 090

9 658

8 736

8 715

8 033

8 332

8 971

9 072

1 571

1 755

1 570

1 285

1 656

1 277

1 454

1 220

1 512

1 515

1 609

1 225

1 557

1 120

1 496

1 816

1 320

1 635

1 409

1 159

1 387

1 431

1 292

1 095

1 293

1 716

1 089

1 819

1 063

930

1 159

2 400

1 782

1 550

1 415

1 134

1 230

1 254

1 320

1 057

1 178

1 289

760

1 045

1 191

Övrig hälsooch sjukvård 1

117

139

117

170

140

193

229

108

132

121

111

142

196

180

245

116

111

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

3 I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår färdtjänst.

485

452

485

597

536

558

532

494

563

540

628

461

543

494

413

575

545

528

630

472

495

516

363

Tandvård

1 Här ryms omstruktureringskostnader för Kalmar, Blekinge, och Västmanland. Se vidare tabell 1.2. 2 Här ryms interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar under konto 446.

2 793

2 086

3 543

Norrbotten

Gotland

3 118

Västerbotten

Summa

3 005

3 605

Jämtland

Gävleborg

Västernorrland

3 406

3 998

Dalarna

2 574

Värmland

2 375

2 639

V:a Götaland

Västmanland

2 492

Halland

Örebro

2 238

2 815

Skåne

3 189

Kronoberg

2 801

2 270

Jönköping

Blekinge

3 077

Östergötland

Kalmar

2 567

2 619

Sörmland

2 057

Uppsala

2 043

3 130

Stockholm 3

9 810

Primär- Specialiserad Specialiserad vård somatisk psykiatrisk vård vård

Nettokostnad översikt 2003 (kr/inv)

Huvudman

Tabell E 3

14 853

16 234

14 844

16 443

15 435

15 423

16 147

14 973

15 366

15 574

15 111

14 552

14 017

13 551

14 195

15 623

14 760

13 857

13 941

13 516

13 797

13 671

16 243

1 267

621

682

1 187

820

845

677

544

803

742

1 160

569

940

602

711

602

731

692

793

606

2 876

SUMMA REGIONAL HÄLSO- OCH UTVECKLING, SJUKVÅRD TOTALT EXKL TANDVÅRD

822

154

220

378

226

367

287

156

340

227

484

251

510

191

336

200

303

380

398

326

2 558

därav trafik

223

–19

491

149

–218

139

114

–17

191

107

–13

311

121

–286

–4

Utanför verksamheten2

16 675

17 685

16 727

17 391

17 480

16 802

16 662

16 807

16 324

15 894

15 834

14 598

15 740

16 907

16 004

15 016

15 336

14 991

15 206

14 506

19 478

NETTOKOSTNAD TOTALT

54 

180

256

161

Västerbotten

Norrbotten

156

311

1 572

2 485

1 216

1 107

–16

–355

Ekonomi

163

257

189

243

1 736

1 744

192

2 856

Försäljning Minskning Ökning därav Övriga Summa av av av nyupptagna rörelsetillförda anlägg- långfristiga långfristiga lån kapitalmedel ningsfordringar skulder påverkande tillgångar intäkter

1 I koncernen ingår landstingets samtliga förvaltningsenheter och bolag. 2 För övriga huvudmän sammanfaller koncernens finansieringsanalys med landstingets, se tabell E 4.2.

178

Gävleborg

120

Skåne

Västmanland

202

Sörmland

1 580

415

Stockholm

V:a Götaland

Internt tillförda medel

Finansieringsanalys för koncern 1 2003 (mnkr)

Huvudman 2

Tabell E 4.1

196

184

190

157

1 127

1 253

250

3 701

167

151

165

216

185

365

207

1 443

1 290

250

3 701

–53

–176

293

454

–58

–845

NettoÖkning Minskning Övriga Summa Förändring investeav av rörelseanvända av ringar långfristiga långfristiga kapitalmedel rörelsefordringar skulder påverkande kapital kostnader



441

121

119

245

205

148

176

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

190

254

162

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

162

459

155

2 730

1 572

1 094

2 386

1 216

1 110

–125

429

–23

121

–16

274

115

8 340

164

255

191

182

188

231

322

279

1 721

196

1 767

246

287

134

121

569

182

583

696

1 I landstinget ingår samtliga förvaltningsenheter.

Gotlands kommun

4 669

127

Västernorrland

Summa

179

Gävleborg

Västmanland

–8

168

Örebro

Dalarna

257

317

Värmland

1 554

192

V:a Götaland

547

Sörmland

–724

Stockholm

Uppsala

Internt tillförda medel

Finansieringsanalys för landsting 1 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 4.2

176

7 027

193

182

205

199

190

146

143

225

194

1 035

201

1 377

146

194

329

309

250

333

1 078

573

167

297

696

168

230

270

8 298

213

182

207

288

364

146

191

313

197

1 500

217

1 415

146

424

329

313

250

427

1 078

–155

–49

–16

–106

–176

–120

221

–21

353

100

–137

–208

256

–68

156

–382

NettoÖkning Minskning Övriga Summa Förändring investeav av rörelseanvända av ringar långfristiga långfristiga kapitalmedel rörelsefordringar skulder påverkande kapital kostnader

56 

794

Sörmland

362

2 731

67 472

2 290

1 864

1 015

2 567

2 277

1 469

1 837

2 764

1 740

8 781

1 747

6 715

1 239

1 977

1 215

2 559

1 942

2 828

18 394

3 093

96 175

4 210

3 296

1 523

2 930

3 013

1 920

2 483

3 450

2 329

11 601

3 893

9 336

2 283

2 584

1 995

3 979

2 735

3 852

22 888

Östergötland

3 623

2 253

5 876

*Pensionskostnader beräknade enligt fullfonderingsmodell

1Summan beräknad enl blandmodellen för samtliga.

Gotlands kommun

1 920

28 704

508

Jämtland

Norrbotten

363

Västernorrland

Summa 1

736

Gävleborg

1 433

451

Västerbotten

645

2 820

V:a Götaland

Dalarna

2 146

Halland

Västmanland

2 622

Skåne

589

1 044

Blekinge

686

607

Kalmar

Örebro

780

Kronoberg

Värmland

1 420

Jönköping

1 024

Uppsala

Östergötland*

4 493

Omsättnings- AnläggningsSUMMA tillgångar tillgångar TILLGÅNGAR

Stockholm

Huvudman

1 475

790

37 225

1 330

1 132

414

1 080

1 043

996

861

1 135

1 068

5 984

956

4 657

603

797

631

1 101

934

1 542

9 486

Kortfristiga skulder

Ekonomi

5 929

128

20 075

424

480

261

513

499

580

762

707

492

3 343

368

2 393

253

463

335

637

484

707

5 542

Avsättningar

Tillgångar och skulder 2003 (mnkr). Sammanfattning

(För uppgifter om koncern, se EkonomiNytt 4/04)

Tabell E 5

816

15 101

928

741

3 337

105

9 790

7 404

1 734

72 401

1 769

1 612

683

1 600

1 552

1 576

1 687

2 770

1 560

10 068

1 324

10 388

856

1 356

966

1 738

1 418

2 354

24 818

Långfristiga SUMMA skulder AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

–1 528

1 359

23 773

2 441

1 684

840

1 330

1 461

344

796

680

769

1 533

2 569

–1 052

1 427

1 227

1 029

2 241

1 317

1 498

–1 931

EGET KAPITAL



Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotlands kommun

1 423

Gävleborg

Summa

Dalarna

111

Västmanland

Örebro

Värmland

368

Halland

V:a Götaland

250

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

Sörmland

Uppsala

Jönköping

Stockholm

Östergötland

Förråd/ Lager

2 576

174

139

436

351

169

302

313

6 119

116

160

114

113

393

771

106

165

208

3 350

1 630

104

120

258

122

–522

123

978

892

442

444

116

5 487

197

191

115

106

127

188

170

1 572

237

707

205

389

156

761

9 447

901

525

301

227

231

204

1 366

411

583

400

411

809

2 780

246

1 841

320

224

166

201

299

220

314

4 194

581

301

227

125

1 165

411

284

180

541

246

120

3 652

706

453

–3

140

141

136

101

346

131

231

124

147

115

221

425

KundÖvriga därav därav Förutbetalda Kortdärav därav Kassa fordringar kortfristiga fordringar fordringar kostnader fristiga aktier och obligationer och bank fordringar hos staten hos och placeringar andelar och andra koncernupplupna värdeföretagen intäkter papper

Omsättningstillgångar 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 6

därav kassa

119

3 192

705

448

–3

139

135

346

126

225

123

114

220

425

362

28 704

1 920

1 433

508

363

736

451

645

686

589

2 820

2 146

2 622

1 044

607

780

1 420

3 623

794

1 024

4 493

därav SUMMA bank OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

58 

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotlands kommun

110

Gävleborg

Summa

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

Kronoberg

V:a Götaland

Sörmland

Jönköping

Uppsala

Östergötland

Stockholm

2 435

43 509

1 887

1 291

628

1 528

1 233

1 062

971

2 379

1 415

6 168

1 435

4 865

1 028

1 498

892

1 938

1 306

1 222

2 151

8 613

2 434

188

293

1 581

203

13 212

389

525

164

359

271

368

327

336

322

2 086

287

1 645

207

461

296

569

914

330

646

2 712

Maskiner och inventarier

ImByggnader materiella och anläggnings- mark tillgångar

Huvudman

därav mark

Anläggningstillgångar 2003 (mnkr)

Tabell E 7

386

367

Ekonomi

10 640

222

680

773

528

490

202

382

7 069

5 069

252

177

136

4 307

därav Finandärav leasingsiella aktier avtal anläggningsoch tillgångar andelar

4 609

173

4 287

2 170

428

851

491

355

3 249

313

2 762

3 037

298

2 698

2 731

67 472

2 290

1 864

1 015

2 567

2 277

1 469

1 837

2 764

1 740

8 781

1 747

6 715

1 239

1 977

1 215

2 559

2 253

1 942

2 828

18 394

varav därav därav varav SUMMA hos obligationer långfristiga hos ANLÄGGkoncernoch andra fordringar koncernNINGSföretagen värdepapper företagen TILLGÅNGAR



549

605

585

182

223

679

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotlands kommun

203

20 102

341

Västmanland

Summa

297

573

Örebro

2 782

Värmland

V:a Götaland

380

362

Kalmar

Halland

241

Kronoberg

296

491

Jönköping

2 149

556

Östergötland

Skåne

853

Sörmland

Blekinge

801

Uppsala

7 156

113

10 676

424

182

108

245

400

314

211

338

237

1 590

356

1 617

184

298

167

331

333

347

535

2 459

999

187

105

498

100

därav därav varav därav kortfristig kortfristiga till kortfristiga del av låneskulder koncernlån i leasingföretag utländsk skuld valuta

Stockholm

därav avräkning, factoring

KORTFRISTIGA SKULDER

Huvudman

därav leverantörsskulder

Kortfristiga skulder 2003 (mnkr)

Tabell E 8

597

128

175

därav skulder till staten

587

17 124

651

909

231

496

438

447

520

562

771

3 202

576

2 507

307

435

390

609

919

742

2 330

194

5 336

287

307

106

209

155

207

166

170

203

770

196

601

195

158

170

229

182

323

703

UPPLUPNA därav KOSTNADER upplupna OCH FÖRsemester UTBETALDA löner INTÄKTER

2 385

210

200

387

291

104

233

därav upplupna pensionskostnader ind. delen

790

37 225

1 330

1 132

414

1 080

1 043

996

861

1 135

1 068

5 984

956

4 657

603

797

631

1 101

1 475

934

1 542

9 486

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER OCH UPPLUPNA KOSTNADER

60 

368

Halland

424

Västerbotten

Norrbotten

128

12 028

260

293

169

334

256

355

321

453

306

2 012

207

1 442

144

298

255

410

310

473

3 284

Östergötland

5 929

1 103

*Pensionskostnader beräknade enligt fullfonderingsmodell

2 920

110

488

364

114

797

därav därav avsättningar avsättning för pensioner för särintjänade skild lönefr.o.m. 1998 skatt

1 Summan beräknad enligt blandmodellen för samtliga.

Gotlands kommun

20 075

480

Jämtland

Summa 1

513

261

Västernorrland

580

499

762

Västmanland

Gävleborg

707

Örebro

Dalarna

492

Värmland

3 343

2 393

Skåne

V:a Götaland

463

253

Blekinge

335

Kronoberg

Kalmar

637

Jönköping

484

Sörmland

Östergötland*

707

5 542

Stockholm

Uppsala

AVSÄTTNINGAR

816

15 101

928

741

3 337

105

9 790

LÅNGFRISTIGA SKULDER

816

13 664

928

208

2 961

100

9 400

därav lån i banker och kreditinstitut

Ekonomi

328

232

därav checkräkningskredit

Avsättning och långfristiga skulder 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 9

414

389

därav skulder till närstående företag

361

356

därav långfristig leasingskuld

301

1 672

102 258

3 735

3 766

1 727

3 453

3 698

3 580

2 961

3 898

3 874

17 574

2 548

12 650

2 111

2 901

2 179

3 679

3 004

2 991

16 832

därav PENSIONSlångfristiga SKULD lån i utINOM ländsk LINJEN valuta

326

20 193

729

735

337

674

755

699

578

761

756

3 431

438

2 470

412

566

425

718

587

726

3 400

därav löneskatt



Halland

2 023

Västerbotten

Norrbotten

60 157

2 499

Jämtland

Summa

2 066

1 015

Västernorrland

2 197

2 100

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

2 373

1 737

Örebro

1 917

Värmland

11 270

7 833

1 690

Skåne

V:a Götaland

1 745

1 256

1 281

Kronoberg

Blekinge

2 389

Jönköping

Kalmar

1 831

3 074

Östergötland

2 808

Sörmland

7 052

28 071

957

1 218

446

892

929

965

888

1 135

865

5 286

776

3 570

566

797

624

1 122

1 502

836

1 330

3 368

3 917

145

115

130

141

107

116

138

171

598

527

124

118

201

112

118

742

31 242

496

168

267

411

558

449

954

304

546

2 054

989

4 237

277

429

338

549

533

579

374

16 730

10 749

148

277

186

201

222

178

208

227

1 769

697

142

205

380

146

165

5 232

Lämnade bidrag

Uppsala

Köp av verksamhet

Stockholm

Utbetalda pensioner inkl löneskatt

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga kostnader personal

Verksamhetens externa kostnader 2003 (mnkr)

Tabell E 10

33 953

1 014

1 242

495

1 063

1 124

1 070

938

1 108

1 074

6 110

1 042

4 772

624

902

624

1 253

1 717

932

1 408

5 442

Material

21 758

695

676

391

578

712

881

533

621

615

3 632

410

2 658

303

441

296

607

996

701

749

5 264

Tjänster

5 318

215

221

188

157

156

234

211

178

963

171

552

122

190

145

216

270

197

228

633

195 164

5 693

6 416

2 845

5 514

5 922

6 046

5 578

6 097

5 593

31 681

5 264

24 846

3 318

4 770

3 470

6 458

8 673

5 335

7 180

44 463

Nedskrivning, VERKSAMHETENS förlust vid avEXTERNA yttring och KOSTNADER avskrivning TOTALT

62 

196

Gävleborg

139

Norrbotten

4 066

126

Västerbotten

Summa

109

Jämtland

108

Dalarna

Västernorrland

114

Västmanland

148

Örebro

Värmland

447

Halland

V:a Götaland

444

Skåne

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

179

Östergötland

210

Jönköping

108

Sörmland

1 299

26 146

724

944

343

796

858

907

693

827

836

4 140

770

3 871

457

701

512

903

1 292

712

1 082

4 779

18 754

526

546

261

562

587

593

494

518

560

3 248

552

2 555

295

499

393

665

822

516

596

3 968

Verksam- Läkemedel, därav hetsan- sjukvårds- läkemedel knutna artiklar m m inom tjänster och mediläkecinskt medelsmaterial förmånen

2 561

129

100

107

556

148

189

129

165

290

därav läkemedel inom sluten vård

4 831

108

269

162

171

229

111

210

169

336

149

1 168

121

135

156

281

321

521

Ekonomi

4 159

195

133

156

163

155

136

124

958

102

375

106

212

211

219

160

421

därav Material sjukvårdsoch artiklar varor och medicinskt material

Kostnader för material och tjänster 2003 (mnkr)

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell E 11

910

146

141

därav livsmedel och övriga råvaror

5 366

137

153

120

214

168

118

923

621

125

170

258

127

182

1 627

Lokaloch fastighetskostnader

1 644

327

230

111

Energi mm

1 811

145

490

243

Transporter och frakter

543

Resekostnader

1 227

208

175

255

Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader

10 748

240

377

167

344

320

365

296

334

283

2 163

272

1 615

226

165

140

260

536

191

400

2 055

Övrigt

55 711

1 709

1 918

886

1 641

1 836

1 950

1 471

1 729

1 689

9 741

1 452

7 430

927

1 343

919

1 860

2 713

1 632

2 157

10 707

SUMMA MATERIAL OCH TJÄNSTER



174

106

668

141

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

198

210

186

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

201

5 130

Norrbotten

Summa

191

Västerbotten

144

Örebro

Jämtland

212

157

Värmland

1 067

103

Kronoberg

V:a Götaland

256

167

Sörmland

228

213

Uppsala

Jönköping

420

Stockholm

Östergötland

Patientavgifter och andra avgifter

9 912

204

808

103

207

184

362

246

553

126

1 110

239

2 117

136

195

213

712

414

1 298

591

5 184

103

187

128

172

862

100

472

108

117

263

129

350

1 724

1 071

172

Försäljning Försäljning Försäljning av av av verksamhet tjänster material och varor

24 205

635

850

343

672

687

664

635

703

717

4 189

604

3 290

406

584

438

773

1 123

604

885

5 405

Erhållna bidrag

Verksamhetens externa intäkter 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 12

951

293

Övriga intäkter

46 454

1 221

2 135

626

1 247

1 273

1 438

1 206

1 625

1 245

7 693

1 157

6 703

784

1 011

806

1 419

2 452

1 376

2 821

8 217

TOTALA EXTERNA INTÄKTER (exkl intäkter utanför verksamhetsresultatet)

64 

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

1 993

Gävleborg

Summa

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

379

Halland

V:a Götaland

271

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

Jönköping

Östergötland

Sörmland

237

Stockholm

Uppsala

Från patienter för öppen vård

505

Från patienter för sluten vård

2 342

110

101

127

116

555

332

112

124

105

Från patienter för tandvård

114

Från patienter för hemsjukvård mm

5 131

201

191

186

210

198

144

157

212

1 067

141

668

106

174

103

228

256

167

213

420

SUMMA PATIENTAVGIFTER OCH ANDRA AVGIFTER

Ekonomi

178

109

Övriga avgifter

Patientavgifter och andra avgifter 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 13



253

235

299

288

244

285

223

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

105

Från patienter för sluten vård

263

435

396

298

385

457

336

281

231

424

366

235

288

359

307

175

341

299

289

349

Från patienter för tandvård

Från patienter för hemsjukvård mm

Övriga avgifter

575

795

745

697

762

760

716

554

572

775

705

501

579

706

741

583

695

617

641

709

225

SUMMA PATIENTAVGIFTER OCH ANDRA AVGIFTER

1 Stockholms läns landstings låga siffror beror på att stor del av verksamheten bolagiserats/privatiserats.

188

250

V:a Götaland

Dalarna

192

Halland

Västmanland

235

Skåne

256

194

Blekinge

238

353

Kalmar

Örebro

261

Kronoberg

Värmland

200

281

275

Sörmland

Jönköping

280

Uppsala

Östergötland

127

Från patienter för öppen vård

Patientavgifter och andra avgifter 2003 (kr/inv)

Stockholm 1

Huvudman

Tabell E 14

66 

Sörmland

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

3 325

Summa

Norrbotten

240

Västerbotten

Jämtland

103

Örebro

Västernorrland

Värmland

706

Halland

V:a Götaland

528

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

Jönköping

192

265

Uppsala

Östergötland

653

Stockholm

121

1 557

140

167

991

18 575

542

522

265

539

610

588

531

555

592

3 237

554

2 438

312

498

371

673

873

551

597

3 728

24 206

635

850

343

672

687

664

635

703

717

4 189

604

3 290

406

584

438

773

1 123

604

885

5 405

Ekonomi

627

–20

149

SUMMA BIDRAG

SpecialPersonal- 6%-ig ersätt- Bidrag för destinerade anknutna ning vid läkemedelsstatsbidrag statsbidrag upphandling förmånen

Huvudman

Övriga bidrag

Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag 2003 (mnkr)

Tabell E 15



Halland

303

339

130

136

260

422

374

938

225

373

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

466

458

Skåne

V:a Götaland

141

Blekinge

290

Kronoberg

Kalmar

463

206

Sörmland

Jönköping

882

Uppsala

Östergötland

351

Stockholm

175

124

145

532

2 083

2 143

2 040

2 074

2 208

2 204

2 126

2 042

2 026

2 164

2 137

1 969

2 115

2 082

2 120

2 088

2 047

2 104

2 115

1 987

2 003

280

132

–73

138

145

129

428

243

2 714

2 511

3 320

2 689

2 754

2 481

2 401

2 441

2 565

2 621

2 765

2 147

2 854

2 711

2 486

2 466

2 353

2 707

2 319

2 945

2 904

SUMMA BIDRAG

SpecialPersonal- 6%-ig ersätt- Bidrag för destinerade anknutna ning vid läkemedelsstatsbidrag statsbidrag upphandling förmånen

Huvudman

Övriga bidrag

Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag 2003 (kr/inv)

Tabell E 16

68 

5 457

144

143

117

1 553

216

621

685

302

317

262

261

160

576

289

210

109

994

878

506

165

Stat 1

Totalt (exkl pol verksamhet)

5 420

Allmän regional utveckling

Serviceverksamheter

Trafik och infrastruktur

5 373

Kultur

Utbildning

Summa

Övrig hälso- och sjukvård

381

Tandvård

4 697

Specialiserad psykiatrisk vård

189

8 748

8 684

127

487

7 880

112

498

476

153

181

15 598

341

2109

13 088

1 102

431

757

6 039

4 759

Ekonomi

203

117

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Specialiserad somatisk vård

Primärvård

Område

126

125

Stat

Tabell E 17.2 Köp av verksamhet, verksamhetsindelat (konto 50–54) 2003 (mnkr)

1 För området Tandvård ingår ersättning från Försäkringskassan.

Totalt (exkl pol verksamhet)

Allmän regional utveckling

Serviceverksamheter

Trafik och infrastruktur

Kultur

Utbildning

5 354

Summa

Övrig hälso- och sjukvård

541

Tandvård

4 545

Specialiserad psykiatrisk vård

176

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Specialiserad somatisk vård

Primärvård

Område

438

340

236

Ideella föreningar och stiftelser

Tabell E 17.1 Försäljning av verksamhet, verksamhetsindelat (konto 31–34) 2003 (mnkr)

194

177

Hushåll och individer

900

757

109

Hushåll och individer

31 232

632

2144

125

28 220

1 529

1 009

1 330

18 984

5 367

TOTALT BELOPP

9 912

137

1 288

753

7 661

496

587

714

5 399

465

TOTALT BELOPP



V:a Götaland

5 457

144

1 553

122

149

152

290

109

155

130

1 För området Tandvård ingår ersättning från Försäkringskassan.

Summa

Jämtland

609

Västernorrland

Norrbotten

Västerbotten

189

Gävleborg

344

Dalarna

Västmanland

Örebro

696

Halland

Värmland

584

121

Skåne

Kronoberg

116

Jönköping

Blekinge

107

157

Östergötland

Kalmar

153

544

Sörmland

1 166

268

13 576

262

310

113

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Uppsala

Stockholm

Område

994

143

174

Stat 1

Tabell E 18.1 Försäljning av verksamhet (konto 31–34) 2003 (mnkr)

Ideella föreningar och stiftelser

899

758

Hushåll och individer

9 909

204

808

103

207

183

362

246

553

126

1 110

239

2 117

136

195

213

711

414

1 298

591

TOTALT BELOPP

70 

169

Jämtland

Summa

5 420

335

199

Västernorrland

Norrbotten

336

Gävleborg

313

Västerbotten

325

310

V:a Götaland

Dalarna

499

Halland

Västmanland

242

Skåne

394

175

Blekinge

127

306

Kalmar

Örebro

220

Kronoberg

Värmland

150

346

271

Sörmland

Jönköping

134

Uppsala

Östergötland

498

8 753

252

687

7 784

498

115

113

203

171

177

–1

Stat

Ekonomi

15 599

135

124

207

110

357

169

126

1 630

310

3 185

111

173

326

263

221

7 813

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Stockholm

Område

Tabell E 18.2 Köp av verksamhet (konto 50–54) 2003 (mnkr)

569

469

Ideella föreningar och stiftelser

Hushåll och individer

31 241

496

168

267

411

558

449

954

304

546

2 054

989

4 237

277

429

338

549

533

579

374

16 730

TOTALT BELOPP



Sörmland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Västernorrland

Summa

Gävleborg

Västmanland

Örebro

Dalarna

Värmland

Halland

V:a Götaland

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

Jönköping

Uppsala

Östergötland

6 627

104

120

123

1 002

140

135

4 383

644

191

331

553

126

103

106

121

1 034

143

137

222

121

137

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Område

Stockholm

Lämnade bidrag (konto 58) 2003 (mnkr)

Tabell E 19

315

204

Stat

1 479

301

107

493

Ideella föreningar och stiftelser

Hushåll och individer

10 749

148

277

186

201

222

178

208

227

1 769

697

142

205

380

146

165

5 232

TOTALT BELOPP

72 

449

V:a Götaland

103

Norrbotten

3 047

Västerbotten

Summa

Jämtland

108

Gävleborg

Västernorrland

Dalarna

133

Västmanland

Örebro

110

Halland

Värmland

467

Skåne

Blekinge

Kalmar

Östergötland

Kronoberg

Sörmland

130

155

Uppsala

Jönköping

705

Stockholm

3 810

140

100

116

597

911

141

199

220

112

169

373

189

Inköp av finansiella tillgångar

7 044

199

182

205

204

190

146

143

229

194

1 046

201

1 377

146

194

329

309

250

324

1 078

Ekonomi

TOTALA TOTALA INVESTERINGS- INVESTERINGSUTGIFTER INKOMSTER

Mark och byggnader

Huvudman

Inventarier

Investeringsutgifter och investeringsinkomster 2003 (mnkr)

Tabell E 20



128

Västerbotten

Norrbotten

3 552

140

148

179

154

183

189

7 044

199

182

205

204

190

146

143

229

194

1 046

201

1 377

146

194

329

309

250

324

1 078

TOTALA INVESTERINGSUTGIFTER

sa två huvudmän med ett beräknat belopp.

1 Region Skåne och Landstinget Gävleborg har endast redovisat siffror på totalnivå. I summan ingår des-

3 215

Jämtland

Summa 1

Västernorrland

Gävleborg 1

Dalarna

127

Örebro

Västmanland

830

Värmland

V:a Götaland

170

132

109

310

156

Blekinge

Kalmar

6 10

Halland

Skåne 1

Östergötland

Kronoberg

151

148

Sörmland

Jönköping

309

1 067

Stockholm

Uppsala

Hälso- och sjukvård

Huvudman

Regional ServiceInköp av utveckling verksamheter finansiella tillgångar

Totala investeringsutgifter 2003 (mnkr)

Tabell E 21

74 

172

Uppsala

Sörmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

1 606

113

413

145

112

163

114

Hälso- och sjukvård exkl tandvård

101

5 568

237

184

247

182

121

335

295

970

218

635

155

216

157

315

146

178

254

510

Regional Serviceverkutveckling samheter

7 422

327

301

303

251

207

388

333

1 433

255

843

182

287

206

323

265

236

427

628

SUMMA VERKSAMHETER

Ekonomi

1 Landstinget Gävleborg har ej kunnat redovisa dessa uppgifter. I summan ingår ett beräknat belopp.

1 753

Summa 1

Norrbotten

117

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Gävleborg 1

Värmland

452

Halland

V:a Götaland

156

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

Jönköping

117

114

Stockholm

Östergötland

Hälsooch sjukvård

Kapitaltjänstkostnader 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 22



Västernorrland

46 832

1 590

Norrbotten

Summa

1 974

Västerbotten

685

1 479

Gävleborg

Jämtland

1 578

1 614

Dalarna

1 737

1 506

1 365

Värmland

Västmanland

9 517

V:a Götaland

Örebro

6 186

1 190

Halland

871

Skåne

1 254

969

Kronoberg

Blekinge

1 616

Jönköping

Kalmar

1 288

2 512

Östergötland

2 235

Sörmland

5 664

Uppsala

21 801

829

992

314

664

724

699

798

815

697

4 004

558

2 884

409

589

470

748

1 281

578

1 052

2 694

28 227

496

166

253

361

544

447

949

296

543

1 979

900

2 902

246

408

331

537

531

549

352

15 436

1 509

143

231

621

27 942

749

1 066

364

851

813

925

757

823

855

5 023

825

4 055

452

691

530

899

1 436

774

1 111

4 945

Material

Stockholm

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader hälso- och sjukvård 2003 (mnkr)

Tabell E 23

11 862

424

474

194

351

516

406

381

238

318

2 366

271

1 432

123

261

174

269

644

378

331

2 313

Tjänster

1 643

202

151

368

132

114

63 525

1 455

2 148

717

1 604

2 828

5 357

1 335

2 289

1 300

6 381

1 439

7 746

954

1 293

835

1 957

2 395

1 404

1 654

18 433

203 341

5 635

7 164

2 558

5 362

7 110

9 502

5 933

6 276

5 165

29 869

5 247

25 410

3 089

4 564

3 361

6 046

8 973

5 033

6 826

50 220

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning

76 

135

Halland

186

207

182

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

197

4 867

Norrbotten

Summa

173

Västerbotten

144

Örebro

Jämtland

200

152

Värmland

1 059

Skåne

V:a Götaland

660

Blekinge

172

Kronoberg

Kalmar

253

222

149

Sörmland

Jönköping

208

Uppsala

Östergötland

290

Stockholm

7 661

140

801

133

111

258

214

562

989

232

828

125

184

141

622

310

1 303

475

1 116

129

198

171

101

105

349

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av tjänster av material andra verksamhet och varor avgifter

Huvudman

410

-2

114

–43

Övriga intäkter

Ekonomi

22 694

606

805

286

583

633

620

600

590

652

4 034

599

3 092

348

523

424

722

1 100

578

749

5 150

Erhållna bidrag

Driftintäkter hälso- och sjukvård 2003 (mnkr)

Tabell E 24

29 540

334

1 088

326

1 780

3 979

744

555

1 343

262

3 770

119

107

1 066

241

189

13 336

Interna intäkter

66 636

1 326

3 077

518

1 290

2 829

5 098

1 741

1 964

1 058

7 811

1 296

8 572

661

970

808

1 257

3 169

1 311

2 563

19 318

SUMMA INTÄKTER



792

642

14 102

101

14 001

325

424

163

355

338

418

394

441

335

2 359

315

1 725

272

310

290

463

481

361

430

3 802

Specialiserad psykiatrisk vård

4 354

4 328

151

137

130

137

156

140

172

126

823

139

476

128

207

196

129

155

675

Tandvård

11 597

11 534

434

279

232

259

257

321

624

488

424

2 143

319

1 418

188

310

188

387

535

198

314

2 216

1 054

1 046

142

163

127

137 667

960

136 707

4 309

4 088

2 040

4 071

4 282

4 405

4 192

4 312

4 107

22 058

3 951

16 839

2 428

3 595

2 553

4 789

5 804

3 721

4 263

30 901

133 313

934

132 379

4 158

3 951

1 969

3 942

4 145

4 249

4 051

4 139

3 981

21 235

3 812

16 362

2 342

3 467

2 459

4 582

5 608

3 592

4 108

30 227

Övrig hälsoPolitisk HÄLSO- HÄLSO- OCH och verksamhet OCH SJUKVÅRD sjukavseende SJUKVÅRD EXKL TANDvård 1 hälso- och VÅRD sjukvård TOTALT

1 Här ryms omstruktureringskostnader för Kalmar, Blekinge och Västmanland. Se vidare tabell E 1.2.

81 530

120

25 029

Gotland

Summa

2 460

80 888

896

Norrbotten

2 414

1 089

2 570

2 380

2 539

2 391

2 469

2 467

12 816

2 355

10 477

1 448

2 052

1 546

2 640

3 457

2 336

2 726

18 256

Specialiserad somatisk vård

24 909

798

Summa

460

Gävleborg

Västerbotten

1 107

Dalarna

Jämtland

942

Västmanland

734

618

Örebro

Västernorrland

722

705

Värmland

3 776

Halland

V:a Götaland

420

2 579

749

Kalmar

Skåne

403

Kronoberg

Blekinge

1 087

1 011

Jönköping

669

Östergötland

618

Sörmland

5 825

Stockholm

Uppsala

Primärvård

Nettokostnad hälso- och sjukvård 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell E 25

78 

9 070

11 158

3 406

3 998

3 005

3 605

3 118

3 543

2 793

2 086

2 789

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

Gotland

Summa

1 571

1 755

1 570

1 285

1 656

1 277

1 454

1 220

1 512

1 515

1 609

1 225

1 557

1 120

1 496

1 816

1 320

1 635

1 409

1 159

1 387

1 431

2 043

Specialiserad psykiatrisk vård

485

452

485

597

536

558

532

494

563

540

628

461

543

494

413

575

545

528

630

472

495

516

363

Tandvård

1 292

1 095

1 293

1 716

1 089

1 819

1 063

930

1 159

2 400

1 782

1 550

1 415

1 134

1 230

1 254

1 320

1 057

1 178

1 289

760

1 045

1 191

117

139

117

170

140

193

Ekonomi

229

108

132

121

111

142

196

180

245

116

111

15 338

16 685

15 329

17 040

15 971

15 981

16 679

15 466

15 928

16 114

15 739

15 013

14 560

14 045

14 608

16 198

15 305

14 385

14 571

13 988

14 292

14 187

16 606

14 853

16 234

14 844

16 443

15 435

15 423

16 147

14 973

15 366

15 574

15 111

14 552

14 017

13 551

14 195

15 623

14 760

13 857

13 941

13 516

13 797

13 671

16 243

Övrig hälsoPolitisk HÄLSO- HÄLSO- OCH och verksamhet OCH SJUKVÅRD sjukavseende SJUKVÅRD EXKL TANDvård 1 hälso- och VÅRD sjukvård TOTALT

1 Här ryms omstruktureringskostnader för Kalmar, Blekinge och Västmanland. Se vidare tabell E 1.2.

9 083

9 728

9 432

8 530

10 529

8 596

9 181

9 190

9 014

9 018

8 459

8 372

2 375

2 492

V:a Götaland

Dalarna

2 815

Halland

9 090

9 658

Västmanland

2 238

Skåne

2 639

2 801

Blekinge

8 736

8 715

2 574

3 189

Kalmar

Örebro

2 270

Kronoberg

8 033

8 332

8 971

9 072

9 810

Specialiserad somatisk vård

Värmland

2 619

2 567

Sörmland

3 077

2 057

Uppsala

Jönköping

3 130

Stockholm

Östergötland

Primärvård

Nettokostnad hälso- och sjukvård 2003 (kr/inv)

Huvudman

Tabell E 26



V:a Götaland

9,5

Västerbotten

Norrbotten

19,1

6,3

Jämtland

Summa

4,9

7,3

Västernorrland

4,2

9,2

Gävleborg

38,3

Västmanland

Dalarna

10,5

Örebro

9,4

18,1

Halland

Värmland

25,6

19,2

Skåne

8,0

7,9

Blekinge

5,8

Kalmar

7,5

Östergötland

Kronoberg

15,7

13,3

Sörmland

Jönköping

7,8

35,1

Stockholm

Uppsala

Primärvård

7,5

1,8

0,9

3,4

2,0

3,2

1,1

3,0

1,6

5,8

5,0

6,1

1,1

1,3

2,8

1,4

5,1

3,9

5,3

19,5

5,4

0,9

1,4

0,8

0,6

4,6

7,5

4,4

2,1

1,2

3,4

2,8

10,3

2,1

1,6

5,0

1,9

0,8

3,9

1,2

9,1

Specialiserad Specialiserad somatisk psykiatrisk vård vård

10,0

0,0

5,1

9,0

10,2

2,9

0,0

2,6

3,2

7,1

17,5

14,9

3,8

7,0

27,3

5,9

0,0

15,0

5,2

22,3

Tandvård

9,6

0,5

0,0

0,7

0,0

–0,4

3,0

4,2

0,6

1,2

1,5

1,7

21,5

0,0

1,0

0,1

8,8

0,0

5,9

3,2

29,6

Övrig hälsooch sjukvård

9,6

3,3

2,0

3,8

2,3

4,7

2,6

8,7

3,9

3,0

7,3

7,5

11,0

2,4

2,7

3,4

3,5

5,8

6,2

5,1

22,0

SUMMA HÄLSOOCH SJUKVÅRD EXKL TANDVÅRD

Landstingens köp av verksamhet från privata företag 2003 (procentuell andel av nettokostnaden)

Huvudman

Tabell E 27

80 

693

Halland

V:a Götaland

5 354

143

1 Exklusive politisk verksamhet. 2 Här ingår Försäkringskassans ersättning för tandvård.

Summa

Jämtland

Norrbotten

Västernorrland

606

Gävleborg

Västerbotten

178

356

Dalarna

Västmanland

Örebro

117

Skåne

Värmland

111

582

Blekinge

156

Kalmar

Kronoberg

541

Östergötland

149

Jönköping

1 173

Sörmland

229

685

149

111

261

113

878

135

149

Stat 2

Ekonomi

210

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Ideella föreningar och stiftelser

109

Hushåll och individer

Försäljning av verksamhet (konto 31–34) hälso- och sjukvård1 2003 (mnkr)

Uppsala

Stockholm

Område

Tabell E 28

7 661

140

801

133

111

258

214

562

989

232

828

125

184

141

622

310

1 303

475

TOTALT BELOPP



198

169

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Summa

1 Exklusive politisk verksamhet.

8 684

335

Dalarna

252

5 373

312

Västmanland

324

Örebro

127

Värmland

335

393

V:a Götaland

687

Norrbotten

289

Halland

7 730

Västerbotten

242

498

Skåne

296

174

218

Kronoberg

Blekinge

345

Jönköping

Kalmar

269

150

Östergötland

131

Uppsala

Sörmland

497

Stockholm

476

115

109

117

13 088

135

102

197

109

356

167

126

1 594

308

1 849

103

107

169

325

240

216

6 763

125

–1

340

289

Ideella föreningar och stiftelser

Landsting/ Landstings- Kommuner KommunalPrivata regioner ägda företag inkl förbund företag/ inom egen Gotland vårdgivare KCR

Område

Stat

Köp av verksamhet (konto 50–54) hälso- och sjukvård1 2003 (mnkr)

Tabell E 29

Hushåll och individer

28 220

496

166

253

361

544

447

949

296

543

1 979

900

2 902

246

408

331

531

549

352

15 436

TOTALT BELOPP

82 

922

1 467

1 488

1 369

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

1 451

43 934

Norrbotten

Summa

1 817

Västerbotten

640

1 406

Västmanland

Jämtland

1 244

V:a Götaland

1 630

8 806

Halland

Örebro

1 103

Skåne

Värmland

805

5 829

Blekinge

1 162

Kronoberg

Kalmar

2 356

1 470

Jönköping

1 192

Östergötland

2 120

Sörmland

20 451

760

921

293

612

659

649

750

765

655

3 696

516

2 705

377

544

447

679

1 206

528

997

27 218

496

159

246

347

540

443

945

290

532

1 919

874

2 818

238

398

303

525

493

529

343

14 780

1 505

143

231

621

11 043

394

430

184

332

456

383

350

217

300

2 111

255

1 290

107

234

158

248

614

358

313

2 310

Ekonomi

27 445

732

1 028

355

830

787

904

740

804

834

4 924

806

3 987

437

673

524

875

1 410

758

1 094

4 944

1 519

191

149

336

124

114

61 526

1 385

2 104

682

1 544

2 699

5 262

1 104

2 093

1 233

6 055

1 383

7 669

922

1 210

810

1 821

2 235

1 369

1 562

18 385

194 641

5 305

6 793

2 429

5 080

6 691

9 194

5 498

5 869

4 877

28 078

4 997

24 493

2 914

4 283

3 212

5 638

8 483

4 792

6 514

49 502

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning

Uppsala

2 691

Tjänster

5 657

Material

Stockholm

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader hälso- och sjukvård exkl tandvård 2003 (mnkr)

Tabell E 30



Halland

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

2 523

Örebro

Summa

Värmland

503

Skåne

V:a Götaland

328

Blekinge

100

Kronoberg

Kalmar

129

110

Sörmland

Jönköping

103

Uppsala

Östergötland

290

Stockholm

7 073

138

759

107

230

196

530

877

214

743

108

176

109

594

288

1 276

475

1 091

128

185

168

101

105

308

22 458

580

765

286

582

631

620

597

585

652

3 962

597

3 078

340

521

420

712

1 097

577

749

5 108

382

-2

109

–43

Övriga intäkter

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter hälso- och sjukvård exkl tandvård 2003 (mnkr)

Tabell E 31

28 428

294

1 041

296

1 667

3 950

546

423

1 155

239

3 768

930

229

166

13 336

Interna intäkter

62 263

1 147

2 842

460

1 138

2 547

4 945

1 447

1 730

896

6 843

1 185

8 132

572

816

753

1 056

2 875

1 199

2 406

19 275

SUMMA INTÄKTER

84 

304

179

878

276

Kalmar

Blekinge 1

Skåne 1

Halland 1

368

473

294

152

374

359

Dalarna 1

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

225

3 868

191

160

133

219

161

131

596

127

414

137

170

5 367

109

116

299

727

252

700

218

143

2 175

197

113

16 346

442

422

270

438

385

628

302

200

3 425

594

2 666

321

282

158

618

602

290

257

4 022

Material

3 109

156

103

146

117

541

310

101

961

Tjänster

Ekonomi

1 Huvudmannen har redovisat hela kostnaden för läkemedelsförmånen under posten Material.

8 488

179

Västmanland

Summa

247

274

Värmland

Örebro

1 416

174

Kronoberg

V:a Götaland 1

477

371

Jönköping

251

Östergötland

114

244

Uppsala

Sörmland

590

1 197

Stockholm 1

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader primärvård 2003 (mnkr)

Tabell E 32

151

11 365

329

319

194

228

1 241

1 246

409

313

297

1 066

239

355

224

121

393

295

200

197

3 615

48 891

1 508

1 546

781

1 240

2 594

2 605

1 326

1 037

798

7 916

1 576

5 331

741

1 093

607

1 677

1 926

1 062

945

12 582

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



114

Kronoberg

Kalmar

Blekinge 1

Skåne 1

Halland 1

Västerbotten

Norrbotten

465

256

16 097

471

352

265

410

639

596

317

178

3 335

571

2 503

300

254

148

600

653

316

232

3 933

Erhållna bidrag

-1

Övriga intäkter

1 Huvudmannen har redovisat hela bidraget avseende läkemedelsförmånen under posten Erhållna bidrag.

1 023

Jämtland

Summa

Västernorrland

Gävleborg

Västmanland

Dalarna 1

Örebro

Värmland

185

Jönköping

V:a

Östergötland

Götaland 1

Sörmland

Uppsala

132

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Stockholm 1

Driftintäkter primärvård 2003 (mnkr)

Tabell E 33

612 23 982

6 024

748

321

507

1 487

1 663

708

332

4 140

784

2 752

321

344

205

666

839

393

327

6 757

SUMMA INTÄKTER

283

725

989

339

462

103

2 645

Interna intäkter

86 

442

371

278

454

377

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

2 933

2 919

182

106

101

181

118

100

112

394

100

303

106

188

1 055

1 050

196

107

333

Mödrahälsovård

1 254

1 248

200

111

358

Barnhälsovård

2 633

2 621

110

100

312

330

870

Sjukgymnastik

406

404

Arbetsterapi

947

942

184

150

140

1 564

1 557

115

150

102

192

719

JourPrimärvårdsverksamansluten het hemsjukvård 1

för övriga huvudmän.

Ekonomi

3 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån kostnadsfördelningen

därför har en fördelning gjorts efter fördelningen av viktade besök.

1 Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51. 2 Stockholms läns landsting har inte särskiljt sjuksköterskevård från allmänläkarvård och inte heller arbetsterapi från sjukgymnastik,

Gotland

12 708

426

Dalarna

Summa 3

462

Västmanland

12 647

391

Örebro

Summa

424

351

Värmland

1 887

Halland

V:a Götaland

172

Kalmar

1 359

336

Kronoberg

Skåne

211

Jönköping

Blekinge

687

458

Östergötland

374

114

398

Uppsala

Sörmland

Sjuksköterskevård

405

Allmänläkarvård

Nettokostnad för primärvård 2003 (mnkr)

2 791

Stockholm 2

Huvudman

Tabell E 34

205

204

Sluten primärvård

1 324

1 317

451

203

187

Övrig primärvård

25 029

120

24 909

896

798

460

734

1 107

942

618

705

722

3 776

792

2 579

420

749

403

1 011

1 087

669

618

5 825

PRIMÄRVÅRD TOTALT



2 789

1 418

1 416

Gotland

Summa 3

327

720

118

118 140

140

138

293

294

376

224

320

142

106

206

182

174

175

200

414

273

155

165

2 Stockholms

av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51. läns landsting har inte särskiljt sjuksköterskevård från allmänläkarvård och inte heller arbetsterapi från sjukgymnastik, därför har en fördelning gjorts efter fördelningen av viktade besök. 3 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

1 Organisationen

2 086

1 491

Norrbotten

114

237

147

148

200

116

306

2 793

3 543

3 118

3 605

3 005

3 998

3 406

2 375

2 574

2 639

2 492

2 815

Summa

413

266

121

105

285

298

124

1 772

452

362

2 238

2 801

2 181

151

194

543

176

201

Västerbotten

111

163

121

157

2 270 3 189

Jämtland

412

652

105

612

11 72

1 519

154

265

308

175

206

219

92 130

0 0

2 619 3 077

1 539

159

261

113

132

135

43 434

0 67

Västernorrland

125

105

129

132

287

173

175

159

0 9

2 567

2 057

3 130

Gävleborg

427

215

365

409

260

356

137

0 111

16 583

101

100

PRIMÄRVÅRD TOTALT

1 670

V:a Götaland

264

157

42 97

Övrig primärvård

1 502

1 245

Halland

263

318

157

81 103

386

Sluten primärvård

Dalarna

1 569

Skåne

158

139 241

JourPrimärvårdsverksamansluten het hemsjukvård 1

Västmanland

1 179

Blekinge

451

506

154 154

Arbetsterapi

1 550

1 148

Kalmar

133

374

163

468

Sjukgymnastik

1 283

1 430

Kronoberg

453

297

192

Barnhälsovård

Örebro

1 188

Jönköping

106

179

Mödrahälsovård

Värmland

1 655

1 393

Östergötland

1 436

436

283

1 324

Uppsala

Sörmland

Sjuksköterskevård

218

Allmänläkarvård

Nettokostnad för primärvård 2003 (kr/inv)

1 500

Stockholm 2

Huvudman

Tabell E 35

88 

580

798

334

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Summa

25 718

808

752

Dalarna

Norrbotten

720

Västmanland

1 130

892

Örebro

Västerbotten

720

857

Värmland

5 781

Halland

V:a Götaland

444

3 950

599

Kalmar

Skåne

491

Kronoberg

Blekinge

797

Jönköping

1 546

606

Sörmland

Östergötland

1 471

Uppsala

11 543

412

615

150

352

335

319

408

384

248

2 414

269

1 807

199

269

234

364

721

281

691

1 073

18 985

376

194

303

376

306

576

172

421

960

582

1 431

165

300

250

355

262

352

251

11 259

146

106

213

101

138

111

107

606

541

223

136

105

652

3 398

Ekonomi

7 817

247

505

295

235

156

359

484

113

1 010

118

1 026

305

326

188

705

396

674

534

Tjänster

2 443

Material

Stockholm

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader specialiserad somatisk vård 2003 (mnkr)

Tabell E 36

789

210

38 007

862

1 460

378

1 069

814

3 558

452

1 461

982

3 107

988

5 871

710

859

543

1 154

1 719

947

1 183

9 889

106 403

2 842

4 193

1 133

2 938

2 668

5 190

2 845

3 428

2 584

14 100

2 626

14 717

1 661

2 385

1 899

2 904

5 220

2 738

4 412

25 920

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



Halland

Norrbotten

1 254

Västerbotten

Summa

Gävleborg

Dalarna

Jämtland

Västmanland

Västernorrland

Örebro

Värmland

266

188

Skåne

V:a Götaland

Kronoberg

Jönköping

Blekinge

Östergötland

Kalmar

Sörmland

103

Uppsala

Stockholm

344

5 400

679

141

350

723

104

645

100

542

1 202

374

113

3 392

324

137

222

319

211

228

227

290

236

310

595

181

–1

Övriga intäkter

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter specialiserad somatisk vård 2003 (mnkr)

Tabell E 37

14 848

138

622

133

165

2 519

233

156

105

3 062

805

6 565

Interna intäkter

25 516

382

1 779

367

288

2 651

454

959

117

1 284

271

4 240

213

334

353

264

1 763

402

1 686

7 664

SUMMA INTÄKTER

90 

731

Halland

466

340

934

867

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

2 848

2 826

127

107

159

219

189

100

750

125

556

552

857

51 205

50 802

1 503

1 448

702

1 977

1 410

1 661

1 426

1 395

1 689

8 215

1 525

6 320

1 448

81 530

642

80 888

2 460

2 414

1 089

2 570

2 380

2 539

2 391

2 469

2 467

12 816

2 355

10 477

upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

Ekonomi

3 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats

belopp enligt genomsnittet för övriga landsting.

1 Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51. 2 Landstinget Kronoberg har endast redovisat siffror på totalnivå. I rikssiffran inkluderas ett beräknat

Gotland

26 920

850

Dalarna

Summa 2, 3

705

Västmanland

26 708

680

Örebro

Summa 2

778

872

Värmland

4 601

Skåne

V:a Götaland

466

3 364

Blekinge

1 322

3 457 2 640 1 546

2 100 1 672

2 336

2 726

18 256

2 052

128

168

1 592

1 766

11 251

597

130

196

Kalmar

968

111

476

SPECIALISERAD SOMATISK VÅRD TOTALT

Kronoberg

Jönköping

1 059

744

Östergötland

843

Sörmland

6 333

Uppsala

Stockholm

Somatisk sluten vård

Somatisk Somatisk mottagnings- dagsjukverksamhet vård

Huvudman

Somatisk hemsjukvård 1

Nettokostnad för specialiserad somatisk vård 2003 (mnkr)

Tabell E 38



3 429

2 995

Norrbotten

Summa 2

317

356

330

521

386

574

843

688

354

651

833

251

5 705

5 696

5 944

5 655

5 496

8 098

5 092

6 006

5 482

5 094

6 174

5 423

5 420

5 483

5 716

5 628

5 086

8 033

8 332

8 971

9 072

9 810

9 083

11 158

9 070

9 728

9 432

8 530

10 529

8 596

9 181

9 190

9 014

9 018

8 459

8 372

9 090

9 658

belopp enligt genomsnittet för övriga landsting. 3 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

Summa 2, 3

2 999

3 651

Västerbotten

Gotland

1 909

2 666

Jämtland

Gävleborg

Västernorrland

2 548

3 072

Dalarna

3 183

Värmland

2 614

2 844

V:a Götaland

Västmanland

3 037

Halland

Örebro

2 918

2 597

Skåne

Blekinge

5 062

6 114

5 877

6 046

8 736

2 542

3 110

Kalmar

545

404

106

8 715

2 947

Jönköping

314

369

256

SPECIALISERAD SOMATISK VÅRD TOTALT

Kronoberg

2 857

2 553

Östergötland

2 805

Uppsala

Sörmland

3 403

Stockholm

Somatisk sluten vård

Somatisk Somatisk mottagnings- dagsjukverksamhet vård

Huvudman

Somatisk hemsjukvård 1

Nettokostnad för specialiserad somatisk vård 2003 (kr/inv)

Tabell E 39

92 

155

140

775

146

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

248

141

175

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

167

6 632

Norrbotten

Summa

211

Västerbotten

208

Örebro

Jämtland

150

204

Värmland

1 087

182

Kronoberg

V:a Götaland

255

202

Jönköping

241

Sörmland

Östergötland

242

Uppsala

3 107

110

101

459

361

120

113

115

816

1 330

151

271

532

Ekonomi

671

134

100

968

117

128

349

Tjänster

1 626

Material

Stockholm

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader specialiserad psykiatrisk vård 2003 (mnkr)

Tabell E 40

6 963

141

201

311

146

114

515

584

104

131

125

3 950

19 778

368

547

168

495

353

759

535

502

346

2 493

350

2 214

307

362

451

494

540

565

539

7 391

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



Blekinge

Skåne

Halland

192

Norrbotten

Summa

Västerbotten

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Jämtland

Örebro

Västernorrland

Värmland

Kalmar

V:a Götaland

Kronoberg

Östergötland

Jönköping

Sörmland

Uppsala

Stockholm

714

109

124

294

Övriga intäkter

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter specialiserad psykiatrisk vård 2003 (mnkr)

Tabell E 41

4 477

247

366

3 448

Interna intäkter

5 777

123

140

341

141

134

489

161

204

109

3 589

SUMMA INTÄKTER

94 

146

148

645

149

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

235

176

173

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

6 479

199

198

7 339

7 287

173

210

179

147

180

219

248

153

1 320

167

1 005

116

159

157

271

255

165

265

1 821

14 102

101

14 001

325

424

163

355

338

418

394

441

335

2 359

315

1 725

272

310

290

463

481

361

430

3 802

upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

Ekonomi

1 Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51. 2 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats

Gotland

Summa 2

126

6 432

Norrbotten

Summa

214

Västerbotten

137

Örebro

Jämtland

156

174

Värmland

1 039

128

Kronoberg

V:a Götaland

198

192

Jönköping

196

Sörmland

Östergötland

162

Uppsala

1 954

Psykiatrisk Psykiatrisk Psykiatrisk Psykiatrisk SPECIALISERAD mottagnings- dagsjukhemsjuksluten PSYKIATISK VÅRD verksamhet vård vård 1 vård TOTALT

Huvudman

Stockholm

Nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård 2003 (mnkr)

Tabell E 42



1 755 1 571

636

709

663

835

498

721

722

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

Gotland

Summa 2

818

817

684

821

603

734

532

1 515

1 570

1 285

1 656

1 277

1 454

1 220

1 512

upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

1 Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51. 2 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats

103

842 650

1 609

1 225

1 557

1 120

Västernorrland

904

559

871

592

Gävleborg

1 496

1 816

851

872

776

527

686

V:a Götaland

0 26

1 320

1 635

Dalarna

528

Halland

677

883

Västmanland

559

Skåne

1 409

1 159

1 387

1 431

2 043

570

989

Blekinge

825

615

634

882

978

634

622

Kalmar

Örebro

723

Kronoberg

Värmland

477

584

Jönköping

754

Sörmland

Östergötland

539

Uppsala

1 050

Psykiatrisk Psykiatrisk Psykiatrisk Psykiatrisk SPECIALISERAD mottagnings- dagsjukhemsjuksluten PSYKIATISK VÅRD verksamhet vård vård 1 vård TOTALT

Huvudman

Stockholm

Nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård 2003 (kr/inv)

Tabell E 43

96 

110

Västernorrland

139

2 898

Norrbotten

Summa

156

Västerbotten

126

Gävleborg

Jämtland

101

111

Dalarna

Örebro

Västmanland

121

107

Värmland

712

Halland

V:a Götaland

357

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

156

146

Jönköping

Östergötland

115

Sörmland

Uppsala

Stockholm

1 350

308

180

1 009

656

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader tandvård 2003 (mnkr)

Tabell E 44

820

254

142

Tjänster

Ekonomi

497

Material

124

1 999

130

231

196

326

135

160

8 701

330

371

129

282

419

309

435

407

288

1 791

250

917

175

281

150

408

490

241

312

718

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



587

111

1 Här ingår ersättning från Försäkringskassan avseende tandvård.

2 344

110

Norrbotten

Summa

102

Västerbotten

Gävleborg

Jämtland

127

Dalarna

Västernorrland

Västmanland

116

Örebro

555

Halland

Värmland

332

Skåne

V:a Götaland

Blekinge

Kronoberg

Kalmar

112

Jönköping

124

Sörmland

Östergötland

105

Uppsala

26 236

Erhållna bidrag 1

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Stockholm

Driftintäkter tandvård 2003 (mnkr)

Tabell E 45

Övriga intäkter

1 112

113

199

132

188

136

Interna intäkter

4 373

179

234

152

282

153

294

235

162

968

111

440

154

201

294

112

157

SUMMA INTÄKTER

98 

105

Norrbotten

1 785

157

147

262

222

133

194

1 529

-1

416

814

961

106

551

2 603

141

111

689

355

205

117

285

Material

3 394

187

102

126

106

164

118

135

845

277

104

136

228

124

344

Tjänster

Ekonomi

1 Under posten Material redovisar Landstinget i Värmland hela kostnaden för läkemedelsförmånen.

2 803

Summa

101

Gävleborg

Västerbotten

120

Dalarna

Jämtland

117

Västmanland

291

Örebro

Västernorrland

117

Värmland 1

508

Halland

V:a Götaland

172

Kalmar

Skåne

Kronoberg

Blekinge

Sörmland

Jönköping

152

Uppsala

Östergötland

356

Stockholm

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader övrig hälso- och sjukvård 2003 (mnkr)

Tabell E 46

478

4 919

101

184

578

148

174

–140

1 246

829

140

931

18 472

544

471

319

373

995

605

767

865

1 116

3 428

414

2 058

192

397

221

480

749

398

598

3 481

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



Västerbotten

Norrbotten

495

168

112

406

130

209

2 711

623

553

332

153

176

546

64 3 003

716

190

492

232

678

Interna intäkter

–3

–44

Övriga intäkter

1 Under posten Erhållna bidrag redovisar Landstinget i Värmland hela bidraget för läkemedelsförmånen.

Jämtland

Summa

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Halland

Västmanland

Skåne

Örebro

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Värmland 1

Jönköping

V:a Götaland

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter övrig hälso- och sjukvård 2003 (mnkr)

Tabell E 47

6 938

110

192

114

737

285

143

377

692

1 285

641

214

200

284

1 265

SUMMA INTÄKTER

100 

3 084

3 064

111

152

142

611

121

317

110

118

638

Handikapp-/ hjälpmedelsverksamhet

397

–20

–1

251

Social verksamhet

349

347

Folkhälsofrågor

1 835

453

476

137

589

FoU avseende hälso- och sjukvård

Ekonomi

1 Här ryms omstruktureringskostnader för Kalmar, Blekinge och Västmanland. Se vidare tabell E 1.2.

1 463

2 750

Gotland

Norrbotten

Summa

158

Västerbotten

1 449

Jämtland

264

153

183

Sjukresor

2 728

Västernorrland

Summa

Gävleborg

154

Västmanland

Dalarna

112

Örebro

Värmland

Halland

484

Skåne

V:a Götaland

277

Blekinge

101

Kronoberg

Kalmar

107

111

Sörmland

Jönköping

102

Uppsala

Östergötland

354

Ambulansoch sjuktransporter

1 721

1 716

312

137

151

250

197

107

111

Övrigt 1

11 597

11 534

434

279

232

259

257

321

624

488

424

2 143

319

1 418

188

310

188

387

535

198

314

2 216

1 054

1 046

142

163

127

ÖVRIG HÄLSOPOLITISK OCH VERKSAMHET SJUKVÅRD AVSEENDE HÄLSOTOTALT OCH SJUKVÅRD

Nettokostnad för övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 2003 (mnkr)

Stockholm

Huvudman

Tabell E 48



101

162

243

556

269

378

696

288

625

306

382

306

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

Gotland

Summa

344

348

344

439

303

394

346

272

195

584

517

289

403

430

275

458

336

300

334

220

122

393

343

Handikapp-/ hjälpmedelsverksamhet

266

–17

243

–2

135

Social verksamhet

Folkhälsofrågor

204

206

175

299

413

330

317

FoU avseende hälso- och sjukvård

1 Här ryms omstruktureringskostnader för Kalmar, Blekinge och Västmanland. Se vidare tabell E 1.2.

163

308

166

320

198

263

197

191

256

174

162

329

320

V:a Götaland

Dalarna

333

Halland

132

Västmanland

241

Skåne

409

320

Blekinge

187

176

304

430

Kalmar

Örebro

323

Kronoberg

232

165

182

136

Sjukresor

Värmland

257

337

270

Sörmland

Jönköping

339

Uppsala

Östergötland

190

Ambulansoch sjuktransporter

192

229

233

193

128

1 201

498

552

165

116

171

329

183

225

257

107

Övrigt 1

1 292

1 095

1 293

1 716

1 089

1 819

1 063

930

1 159

2 400

1 782

1 550

1 415

1 134

1 230

1 254

1 320

1 057

1 178

1 289

760

1 045

1 191

117

139

117

170

140

193

229

108

132

121

111

142

196

180

245

116

111

ÖVRIG HÄLSOPOLITISK OCH VERKSAMHET SJUKVÅRD AVSEENDE HÄLSOTOTALT OCH SJUKVÅRD

Nettokostnad för övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 2003 (kr/inv)

Stockholm

Huvudman

Tabell E 49

102 

Halland

556

552

168

196

Inom specialiserad somatisk vård

Inom specialiserad psykiatrisk vård

2 205

2 192

128

167

101

109

192

202

915

HEMSJUKVÅRD, TOTALT

Ekonomi

olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3. 2 Landstinget Kronoberg har ej kunnat fördela kostnader på delverksamhetsområden inom den specialiserade somatiska vården. I rikssiffran ingår ett beräknat belopp. 3 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

1 Kostnaden för hemsjukvård är sannolikt underskattad i flera landsting, för hemsjukvården finns

Gotland

1 564

Norrbotten

Summa 2, 3

Västerbotten

1 557

Jämtland

Summa 2

115

Västernorrland

Gävleborg

150

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Skåne

V:a Götaland

Blekinge

102

Kalmar

Kronoberg

Östergötland

192

Jönköping

Sörmland

719

Stockholm

Uppsala

Inom primärvård

Nettokostnad hemsjukvård 2003 (mnkr)1

Huvudman

Tabell E 50



103

175

Summa 2

251

404

106

Inom specialiserad somatisk vård

Inom specialiserad psykiatrisk vård

246

248

119

461

604

387

105

612

464

583

486

492

HEMSJUKVÅRD, TOTALT

1 Kostnaden för hemsjukvård är sannolikt underskattad i flera landsting, för hemsjukvården finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3. 2 Landstinget Kronoberg har ej kunnat fördela kostnader på delverksamhetsområden inom den specialiserade somatiska vården. I rikssiffran ingår ett beräknat belopp. 3 Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån kostnadsfördelningen för övriga huvudmän.

Summa 2, 3

174

Gotland

200

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

543

414

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

Örebro

V:a Götaland

Värmland

Halland

612

Skåne

434

Blekinge

Kronoberg

Kalmar

583

Jönköping

Sörmland

Östergötland

386

Stockholm

Uppsala

Inom primärvård

Nettokostnad hemsjukvård 2003 (kr/inv)1

Huvudman

Tabell E 51

104 

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

549

2 383

1 336

826

8 818

124

134

171

166

170

122

168

169

1 461

616

131

188

284

133

153

4 333

229

Material

997

115

423

Tjänster

ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

Ekonomi

707

119

163

14 905

265

219

258

392

356

354

248

278

322

2 096

160

2 572

107

227

131

386

417

317

214

5 587

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning

1 Kostnaden för trafik och infrastruktur kan redovisas som olika kostnadsslag, se vidare tabell E 64. För trafiken finns olikheter i

1 143

Gävleborg

Summa

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

219

Kronoberg

V:a Götaland

Sörmland

Jönköping

Uppsala

Östergötland

Stockholm

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader regional utveckling 2003 (mnkr)1

Tabell E 52



105

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

2 114

115

1 288

166

888

131

172

112

Övriga intäkter

112

Interna intäkter

3 601

ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

108

107

191

122

166

106

119

339

1 488

146

129

111

235

SUMMA INTÄKTER

1 Kostnaden för trafik och infrastruktur kan redovisas som olika kostnadsslag, se vidare tabell E 65. För trafiken finns olikheter i

122

Dalarna

Summa

Västmanland

V:a Götaland

Örebro

Halland

Värmland

Skåne

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

109

Uppsala

Stockholm

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter regional utveckling 2003 (mnkr)1

Tabell E 53

106 

Sörmland

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

2 026

590

294

271

7 355

102

733

604

100

158

104

4 763

1 109

254

142

123

250

11 302

157

175

152

200

234

187

142

220

203

1 757

160

1 084

167

107

240

287

207

182

5 352

REGIONAL UTVECKLING TOTALT

Ekonomi

Allmän Politisk regional verksamhet utveckling avseende regional utveckling

1 För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

718

Gävleborg

Summa

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

168

Kronoberg

V:a Götaland

Jönköping

Uppsala

Östergötland

Stockholm

Trafik och infrastruktur 1

Utbildning

Huvudman

Kultur

Nettokostnad för regional utveckling 2003 (mnkr)

Tabell E 54



107

Sörmland

Halland

131

297

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

227

241

260

345

295

252

206

203

230

227

389

164

255

210

183

219

229

148

156

145

825

158

222

383

226

367

287

156

340

245

484

251

524

191

336

200

303

380

398

326

2 559

124

105

141

160

124

167

123

118

295

129

134

Allmän Politisk regional verksamhet utveckling avseende regional utveckling

1 För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

Summa

162

146

Dalarna

Norrbotten

103

Västmanland

108

Örebro

Västerbotten

143

122

Värmland

111

Skåne

V:a Götaland

103

Blekinge

149

Kronoberg

Kalmar

Jönköping

113

Uppsala

Östergötland

Stockholm

Trafik och infrastruktur 1

Utbildning

Huvudman

Kultur

Nettokostnad för regional utveckling 2003 (kr/inv)

Tabell E 55

1 267

621

682

1 187

820

845

677

544

803

742

1 160

569

940

602

711

602

731

692

793

606

2 876

REGIONAL UTVECKLING TOTALT

108 

Sörmland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Norrbotten

545

Västerbotten

Summa

Jämtland

V:a Götaland

Halland

Västernorrland

Skåne

Gävleborg

Blekinge

Kronoberg

Kalmar

Jönköping

Uppsala

Östergötland

114

–5

–3

–5

–1

Ekonomi

718

168

841

298

154

142

340

110

846

181

112

119

Folkhögskole- Högskole- GymnasieÖvrig UTBILDNING TeaterMuseiÖvrig verksamhet verksamhet verksamhet utbildningsTOTALT och musikverksamhet kulturverksamhet verksamhet verksamhet

Huvudman

Stockholm

Nettokostnad för utbildning och kultur 2003 (mnkr)

Tabell E 56

2 026

590

294

271

KULTUR TOTALT



109

Norrbotten

Summa

197

Jämtland

110

Västernorrland

Västerbotten

139

Gävleborg

105

Dalarna

Västmanland

128

V:a Götaland

114

Halland

Örebro

Skåne

Värmland

103

Blekinge

145

Kronoberg

Kalmar

Sörmland

Jönköping

124

Uppsala

Östergötland

–2

–1

–12

–11

–3

119

–1

162

297

131

146

103

108

122

143

111

103

149

113

104

197

134

110

111

134

142

125

109

110

106

131

135

120

173

111

122

Folkhögskole- Högskole- GymnasieÖvrig UTBILDNING TeaterMuseiÖvrig verksamhet verksamhet verksamhet utbildningsTOTALT och musikverksamhet kulturverksamhet verksamhet verksamhet

Huvudman

Stockholm

Nettokostnad för utbildning och kultur 2003 (kr/inv)

Tabell E 57

227

241

260

345

295

252

206

203

230

227

389

164

255

210

183

219

229

148

156

145

KULTUR TOTALT

110 

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

729

Gävleborg

Summa

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

150

Kronoberg

V:a Götaland

Sörmland

Jönköping

Uppsala

Östergötland

Stockholm

325

125

183

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader utbildning 2003 (mnkr)

Tabell E 58

255

Tjänster

Ekonomi

178

Material

377

2 203

110

101

162

143

169

153

405

134

117

106

136

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



111

Västerbotten

Norrbotten

Jämtland

Summa

Västernorrland

Västmanland

Örebro

Gävleborg

Dalarna

Värmland

Blekinge

V:a Götaland

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Halland

Östergötland

Skåne

Sörmland

Uppsala

753

102

139

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Stockholm

Driftintäkter utbildning 2003 (mnkr)

Tabell E 59

428

Erhållna bidrag

Övriga intäkter

Interna intäkter

1 483

130

102

141

114

237

112

113

SUMMA INTÄKTER

112 

Summa

239

Jämtland

Norrbotten

Västernorrland

Gävleborg

Västerbotten

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

Halland

V:a Götaland

Skåne

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Uppsala

Stockholm

119

1 803

518

403

233

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader kultur 2003 (mnkr)

Tabell E 60

169

Tjänster

Ekonomi

Material

103

2 556

100

126

657

437

108

285

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



113

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

392

141

Erhållna bidrag

1 Av Region Skånes erhållna bidrag utgör ca 134 mnkr ”kulturpåsen” som är ett statsbidrag.

V:a Götaland

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Halland

Jönköping

Skåne 1

Östergötland

Sörmland

Uppsala

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Stockholm

Driftintäkter kultur 2003 (mnkr)

Tabell E 61

3 25

Interna intäkter

Övriga intäkter

530

143

SUMMA INTÄKTER

114 

Västerbotten

Norrbotten

158

7 355

102

733

604

100

493

212

128

112

FoU avseende regional utveckling

Ekonomi

Näringsliv Interregional Lokal och och utveckling turism internationell samverkan

1 För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3. 2 I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår 900 mnkr för färdtjänst.

7 331

Jämtland

Summa

102

Gävleborg

Västernorrland

Dalarna

Örebro

Västmanland

Värmland

733

Halland

V:a Götaland

Kalmar

588

Kronoberg

Skåne

Jönköping

Blekinge

158

100

Östergötland

104

Uppsala

Sörmland

4 763

4 761

Stockholm 2

TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR TOTALT

Trafik 1

412

118

117

1 109

254

142

123

250

Övrig ALLMÄN POLITISK allmän REGIONAL VERKSAMHET regional UTVECKLING AVSEENDE utveckling TOTALT REGIONAL UTVECKLING

Nettokostnad för trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhet avseende regional utveckling 2003 (mnkr)

Huvudman

Tabell 62



115

156

Örebro

Västmanland

220

154

822

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

825

158

222

383

226

367

287

156

340

245

484

251

524

191

336

200

303

380

398

326

2 559

TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR TOTALT

140

Näringsliv Interregional Lokal och och utveckling turism internationell samverkan

1 För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3. 2 I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår 484 kr/inv. för färdtjänst.

226

378

Västernorrland

287

340

Värmland

367

227

V:a Götaland

Gävleborg

484

Halland

Dalarna

510

251

Skåne

336

Kronoberg

191

200

Jönköping

Blekinge

303

Östergötland

Kalmar

398

380

Sörmland

326

2 558

Stockholm 2

Uppsala

Trafik 1

FoU avseende regional utveckling

285

124

105

141

160

124

167

123

118

295

129

134

Övrig ALLMÄN POLITISK allmän REGIONAL VERKSAMHET regional UTVECKLING AVSEENDE utveckling TOTALT REGIONAL UTVECKLING

Nettokostnad för trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhet avseende regional utveckling 2003 (kr/inv)

Huvudman

Tabell 63

116 

Kronoberg

Kalmar

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

2 144

1 336

808

5 976

730

100

159

104

3 863

411

375

Tjänster

Ekonomi

Material

1 För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3. 2 Alla kostnader förutom posten Lämnade bidrag avser kostnader för färdtjänst.

Gävleborg

Summa

Örebro

Värmland

Dalarna

V:a Götaland

Västmanland

Halland

Jönköping

Östergötland

Skåne

Blekinge

Uppsala

Sörmland

Stockholm 2

Lämnade bidrag

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader trafik och infrastruktur 2003 (mnkr)1

Tabell E 64

149

-39

-3

142

8 814

102

743

1 900

100

159

104

4 891

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



117

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

1 288

1 För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3. 2 Stockholms läns landstings intäkter avser färdtjänst.

108

Summa

V:a Götaland

Kalmar

Halland

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Skåne

Blekinge

Sörmland

108

Uppsala

Stockholm 2

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter trafik och infrastruktur 2003 (mnkr)1

Tabell E 65

Övriga intäkter

Interna intäkter

1 459

1 297

129

SUMMA INTÄKTER

118 

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gävleborg

Summa

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

V:a Götaland

Kalmar

Halland

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Skåne

Blekinge

Sörmland

Uppsala

Stockholm

832

195

124

185

Lämnade bidrag

152

Tjänster

Ekonomi

–1

Material

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Övriga Köp av kostnader verksamhet personal

Driftkostnader allmän regional utveckling 2003 (mnkr)

Tabell E 66

– 11

1 237

278

180

128

253

Nedskrivning, Interna SUMMA förlust vid kostnader KOSTNADER avyttring och avskrivning



119

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

Blekinge

Kalmar

Värmland

Kronoberg

V:a Götaland

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Halland

Uppsala

Skåne

Stockholm

Övriga intäkter

PatientFörsäljning Försäljning Försäljning avgifter och av av av andra verksamhet tjänster material avgifter och varor

Huvudman

Erhållna bidrag

Driftintäkter allmän regigonal utveckling 2003 (mnkr)

Tabell E 67

Interna intäkter

127

SUMMA INTÄKTER

120 



Hälso- och sjukvård totalt. Genomsnittligt disponibla vårdplatser samt läkarbesök efter huvudgrupp och specialitet 2003

Huvudgrupp/specialitet

Genomsnittl disp vårdplatser1 Egen Annan produktion1 vårdgivare1

Läkarbesök (1000-tal)2 Egen Annan produktion1 vårdgivare1

Internmedicin

4 901

1 094,7

543,4

Övriga invärtes specialiteter

1 396

522,1

111,8

Neurologi

445

99,3

53,2

Medicinsk rehabilitering

595

46,3

1,1

11,9

0,0

784

160,4

0,1

Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Tumörsjukvård Övrig medicinsk korttidsvård S:a medicinsk korttidsvård

1 243

722,0

169,9

376,7

306,7

532

292,1

5,8

194

35,3

15,2

10 080

285

3 360,7

1 207,3

Allmän kirurgi

2 720

901,0

222,8

Ortopedisk kirurgi

1 902

867,2

303,7

357

149,4

57,5

Urologisk kirurgi Barnkirurgi Övriga kirurgiska specialiteter Gynekologi Förlossningsvård

56,6

5,6

616

129,8

304,7

706

639,4

767,4

1 011

143,7

0,3

Ögonsjukvård

133

874,4

382,7

Öron-, näs- o halssjukvård

345

569,8

395,7

125

39,4

28,2

7 913

212

4 370,6

2 468,6

965

135,6

8,7

2 194

292

59,8

9,1

Övrig kirurgisk korttidsvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt S:a specialiserad somatisk vård Allmän psykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri S:a specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad vård totalt

522

444,9

34,2

21 674

797

8 371,7

3 727,9

3 681

601,8

308,5

227

70,6

3,6

679

0,4

0,0

4 587

672,8

312,0

26 261

816

Allmänläkarvård

9 044,5

4 040,0

7 381,5

3 157,6

Jourverksamhet

974,9

87,1

Primärvårdsansl hemsjukvård

133,4

12,8

Övrig primärvård

255

S:a primärvård exkl mödra- o barnhälsov

255

17,3

0,6

8 507,1

3 258,1

Mödrahälsovård

133,4

6,1

Barnhälsovård

353,2

25,3

S:a primärvård inkl mödra- o barnhälsov

255

8 993,8

3 289,6

TOTALT exkl mödra- o barnhälsovård

26 516

816

17 551,6

7 298,1

TOTALT inkl mödra- o barnhälsovård

26 516

816

18 038,2

7 329,6

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Inkl hemsjukvårdsbesök.

Verksamhet

Tabell V 1.1

121

38,9

193,7

552,4

Geriatrisk vård

–

1 718,1

2 369,6

368,4

Mödrahälsovård

Barnhälsovård

Sjukgymnastik

Arbetsterapi

365,6

22 804,3

2 209,9

2 055,5

154,4

25 014,2

365,6

16 566,8

561,1

2 055,5

87,2

368,4

2 369,6

1 718,1

1 610,1

7 797,0

8 081,9

2 764,5

7,5

420,7

2 336,3

5 317,4

591,3

263,1

116,4

1 646,6

2 700,1

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Omfattar både besök hos läkare och hos annan personalkategori. 3 Inkl besök som redovisats inom dagsjukvård.

TOTALT

Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet

561,1

14 511,3

Övrig primärvård

–

Primärvård totalt

Primärvårdsansl hemsjukvård

87,2

1 610,1

Sjuksköterskevård

Jourverksamhet

7 927,4

7 797,0

Specialiserad vård totalt

14,9

7,5

2 749,6

Rättspsykiatri

Specialiserad psykiatrisk vård

1,1

13,8

139,6

–

419,7

2 322,5

Allmän psykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri

5 177,8

Specialiserad somatisk vård

Övrigt

69,4

116,4

Ofördelad korttidsvård

0,0

1 646,6

Kirurgisk korttidsvård

31,3

2 668,7

Medicinsk korttidsvård

Egen produktion 1 Mottagningsbesök Hemsjuk- Summa /hembesök vårdsbesök besök

646,5

56,3

–

8,9

47,4

590,2

8,4

30,3

–

172,4

379,0

Besök inom dagsjukvård 2

6 374,1

0,7

6 102,0

78,2

–

7,1

24,7

4 955,7

107,7

75,4

853,2

271,4

58,8

–

4,6

54,2

212,7

51,5

11,1

7,9

78,3

63,7

284,0

–

6 658,1

0,7

6 386,0

78,2

284,0

7,1

24,7

4 955,7

107,7

75,4

853,2

271,4

58,8

–

4,6

54,2

212,7

51,5

11,1

7,9

78,3

63,7

Annan vårdgivare 1 Mottagningsbesök Hemsjuk- Summa /hembesök vårdsbesök besök

6,5

2,4

–

2,4

4,0

–

1,6

2,4

Besök inom dagsjukvård 2

Hälso- och sjukvård totalt. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare 2003

Område/delområde

Tabell V 1.2

32 325,3

366,3

22 952,8

639,3

2 339,5

94,3

393,0

7 325,2

1 825,7

1 685,5

8 650,2

9 006,3

2 882,0

7,5

434,3

2 440,3

6 124,3

651,2

304,5

124,3

1 898,9

3 145,3

Totalt 3

122 

252,2

Halland

8 507,1

72,8

302,0

238,9

168,9

263,1

308,6

339,2

203,9

258,6

300,6

1 408,0

271,4

1 030,3

133,5

256,9

204,4

338,2

394,3

222,3

278,1

1 513,1

7 381,5

70,0

258,3

217,7

153,2

239,2

264,9

296,6

184,3

216,7

270,9

1 156,9

195,2

870,7

116,4

223,2

169,2

295,7

363,6

193,6

239,9

1 385,5

1 125,6

2,8

43,7

21,2

15,8

23,9

43,7

42,6

19,6

41,8

29,8

251,1

76,2

159,6

17,0

33,7

35,2

42,5

30,7

28,7

38,3

127,6

17 551,6

143,0

518,6

510,8

268,9

485,1

541,6

581,4

467,0

558,7

544,4

2 946,8

523,6

2 234,3

286,6

486,4

382,5

673,4

812,5

475,8

607,1

3 503,0

4 040,0

9,3

42,5

16,3

17,8

15,3

26,9

10,6

44,5

39,2

22,8

526,5

70,7

657,2

15,4

26,0

65,6

44,4

123,2

47,6

108,5

2 109,6

Verksamhet

3Jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård och övrig primärvård.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

70,2

9 044,5

Gotland

216,6

Norrbotten

TOTALT

271,9

Västerbotten

99,9

222,0

Västernorrland

Jämtland

242,3

233,0

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

300,1

263,1

Örebro

243,7

Värmland

1 538,8

1 204,0

Skåne

V:a Götaland

229,4

Kronoberg

153,2

178,1

Jönköping

Blekinge

335,1

Östergötland

Kalmar

253,4

418,2

Sörmland

329,0

1 989,9

Uppsala

Stockholm

Summa

3 258,1

–

33,8

26,9

8,8

23,3

60,8

17,0

150,4

59,9

44,7

663,5

134,2

632,0

41,4

45,2

5,5

63,6

47,9

92,6

53,9

1 052,7

3 157,6

–

33,8

26,9

8,6

23,3

60,1

17,0

147,8

59,9

42,9

654,7

133,9

610,4

41,2

45,2

5,4

63,3

47,9

92,6

52,6

990,0

100,5

–

0,2

0,0

0,7

–

2,6

–

1,7

8,8

0,3

21,6

0,1

–

0,1

0,3

–

1,3

62,8

7 298,1

9,3

76,3

43,3

26,7

38,6

87,6

27,6

194,9

99,1

67,4

1 190,0

204,9

1 289,2

56,8

71,3

71,0

108,0

171,1

140,3

162,5

3 162,3

Summa

24 849,7

152,3

595,0

554,1

295,5

523,7

629,2

609,0

661,9

657,8

611,8

4 136,8

728,5

3 523,5

343,4

557,6

453,6

781,4

983,6

616,0

769,6

6 665,3

Totalt

Egen produktion2 Specialiserad Primärvård därav vård Allmänläkar- Övrigt3 vård

Huvudman

Annan vårdgivare2 Specialiserad Primärvård därav vård Allmänläkar- Övrigt3 vård

Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök (1000-tal)1 (exkl mödra- och barnhälsovård) efter huvudgrupp 2003

Tabell V 2



123

896

Halland

1 008

948

1 266

1 194

933

1 323

1 078

1 114

1 227

784

944

1 099

929

965

894

891

1 094

1 152

1 029

950

854

926

813

822

1 216

1 021

851

1 200

980

957

1 073

708

791

990

764

694

755

777

950

953

900

876

743

798

745

125

173

123

158

154

153

109

166

271

138

114

143

199

129

110

127

1 955

2 486

2 051

1 996

2 106

1 987

1 956

2 103

1 795

2 040

1 990

1 945

1 861

1 938

1 912

2 071

2 156

2 049

1 958

1 827

2 020

1 882

450

161

168

140

171

143

348

251

570

103

111

370

135

297

183

361

1 134

3Se använda begrepp och definitioner. 4Jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård och övrig primärvård. 5Annan vårdgivare allmänläkarvård inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

1 220

Gotland

RIKET

857

Jämtland

1 062

Västernorrland

Norrbotten

910

783

Gävleborg

Västerbotten

876

842

Dalarna

1 096

1 012

Västmanland

891

Örebro

Värmland

1 016

1 045

Skåne

V:a Götaland

977

1 022

1 004

Kronoberg

Blekinge

1 020

Jönköping

Kalmar

973

1 008

Östergötland

1 095

Uppsala

Sörmland5

1 069

Stockholm

363

–

134

105

219

578

219

163

438

477

548

276

193

194

115

356

179

566

352

134

105

217

568

219

157

432

476

530

275

193

115

356

175

532

–

Annan vårdgivare3, 5 Specialiserad Primärvård därav vård Allmänläkar- Övrigt4 vård

813

161

302

169

209

158

316

100

749

362

247

785

728

1 118

379

303

400

329

412

539

541

1 699

Summa

Egen produktion3 Specialiserad Primärvård därav vård Allmänläkar- Övrigt4 vård

Huvudman Summa

Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök1, 2 (exkl mödra- och barnhälsovård) per 1000 invånare efter huvudgrupp 2003

Tabell V 3.1

2 769

2 647

2 353

2 165

2 315

2 145

2 273

2 202

2 545

2 401

2 236

2 731

2 590

3 057

2 291

2 374

2 556

2 377

2 371

2 366

2 561

3 582

Totalt

124 

815

Sörmland

806

V:a Götaland

752

900

1 475

1 386

2 323

2 223

1 399

1 595

2 927

3 122

1 027

1 425

1 025

1 178

1 797

946

2 116

3 920

1 135

3 315

1 847

1 235

870

841

2 375

2 780

3 028

3 399

2 276

2 606

3 779

3 471

2 316

2 177

2 069

1 984

2 384

1 797

3 149

5 094

1 960

4 279

2 993

2 051

1 786

1 797

691

280

806

482

683

429

639

423

1 217

384

401

579

461

811

190

400

342

326

538

658

290

1 144

721

311

806

482

687

439

643

423

1 217

406

405

598

515

872

190

412

355

326

544

658

290

1 218

Verksamhet

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

1 394

Gotland

705

RIKET

1 176

Norrbotten

877

1 010

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

349

852

Gävleborg

1 289

Dalarna

Västmanland

Örebro

1 044

Halland

Värmland

852

586

Skåne

1 174

1 034

Blekinge

826

Kronoberg

Kalmar

964

Jönköping

1 146

916

Uppsala

Östergötland

956

Stockholm

3 097

3 090

3 834

3 881

2 963

3 044

4 422

3 894

3 533

2 583

2 474

2 581

2 899

2 670

3 339

5 506

2 316

4 605

3 537

2 708

2 076

3 015

Totalt

Egen produktion2 Specialiserad Primärvård Summa vård

Huvudman

Annan vårdgivare2 Specialiserad Primärvård Summa vård

Hälso- och sjukvård totalt. Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård)1 per 1000 invånare efter huvudgrupp 2003

Tabell V 3.2



125

72,8

73,9

11 765,3

265,8

–3,6

–1,4

–4,6

–6,2

–4,7

–6,0

–13,6

–7,0

–0,8

1,1

0,8

3,8

–0,9

–2,6

–5,2

–6,4

–1,8

–4,9

–5,3

3,7

–4,5

–8,6

12 462,3

67,5

249,4

273,1

122,4

231,4

249,5

221,1

291,0

316,4

256,7

2 051,2

313,7

1 792,6

159,8

243,4

229,6

363,0

531,2

291,8

411,0

3 796,4

12 099,6

73,0

250,3

271,6

112,3

226,8

246,5

237,1

286,4

318,7

256,6

1 932,2

304,9

1 698,7

157,6

235,0

224,6

357,2

520,6

279,4

404,5

3 705,6

–2,9

8,2

0,3

–0,5

–8,2

–2,0

–1,2

7,3

–1,6

0,7

0,0

–5,8

–2,8

–5,2

–1,4

–3,5

–2,2

–1,6

–2,0

–4,2

–1,6

–2,4

Specialiserad somatisk vård 2002 2003 Procentuell förändring 2002–2003

950,9

6,4

10,5

18,1

6,0

9,7

15,3

17,6

19,7

9,9

127,5

17,9

157,0

10,8

22,9

18,5

21,3

16,7

23,7

30,7

371,2

984,8

6,5

8,9

16,6

5,4

10,5

13,4

15,7

21,3

20,6

9,9

133,1

17,9

162,6

10,9

20,5

19,1

22,3

20,9

21,6

33,0

393,9

3,6

0,4

–15,2

–7,8

–9,3

8,6

–12,4

–10,8

7,7

4,9

0,5

4,4

0,5

3,6

1,4

–10,5

3,3

4,8

25,3

–8,7

7,5

6,1

Specialiserad psykiatrisk vård 2002 2003 Procentuell förändring 2002–2003

sjukvården kan ha redovisats olika för de två åren. 2Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 3Justerade siffror för år 2002 inom primärvården. 4Justerade siffror för år 2002 inom specialiserad somatisk vård.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. Ökning/minskning kan till viss del bero på att dag-

TOTALT3, 4

12 205,3

352,0

Norrbotten

Gotland

335,8

283,5

Västerbotten

286,3

177,8

304,7

186,6

Jämtland

369,3

356,1

354,3

318,5

345,3

2 071,5

405,6

1 662,3

174,9

302,2

209,9

401,9

442,2

315,0

332,1

2 565,8

Primärvård 2003 Procentuell förändring 2002–2003

Västernorrland

383,1

427,5

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

314,9

357,3

Örebro

342,5

Värmland

1 996,0

409,2

Halland

V:a

1 706,1

Skåne3

Götaland4

322,8

Kronoberg

184,4

213,6

Jönköping

Blekinge

422,6

Östergötland

Kalmar

303,6

466,9

Sörmland

347,7

2 806,5

2002

Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök (1000-tal)1, 2 (exkl mödra- och barnhälsovård) efter område 2002 och 2003 samt procentuell förändring 2002–2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 4.1

126 

980,2

791,2

95,8

668,8

804,8

110,7

19 686,7

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT5

494,2

–1,2

–13,4

–1,7

3,5

2,7

–10,3

0,0

–4,3

–5,3

16,1

6,0

–4,0

–3,6

–1,7

–2,2

26,7

6,0

0,7

–1,1

1,2

0,8

–6,6

5 673,7

50,7

118,9

199,5

96,2

196,1

174,1

10,9

222,7

130,5

225,6

938,6

114,2

736,7

92,4

200,4

128,8

164,1

326,1

166,5

195,5

1 185,3

5 530,1

56,0

122,4

203,8

88,7

205,5

181,2

13,5

246,1

127,0

235,6

851,0

117,6

708,2

104,8

193,5

109,6

216,3

346,5

162,2

186,0

1 054,7

–2,5

10,6

2,9

2,2

–7,8

4,8

4,1

23,9

10,5

–2,7

4,5

–9,3

3,0

–3,9

13,5

–3,4

–14,9

31,8

6,2

–2,6

–4,9

–11,0

Specialiserad somatisk vård 2002 2003 Procentuell förändring 2002–2003

2 748,2

26,8

57,8

97,2

23,4

45,0

60,9

82,9

81,8

90,9

50,5

408,1

61,4

335,9

51,6

83,8

37,4

97,2

102,8

59,6

85,5

807,8

2 823,3

26,0

56,0

97,1

23,8

43,4

55,8

83,1

89,3

84,9

51,2

398,2

62,6

344,4

50,1

85,2

39,3

100,7

131,5

50,1

89,3

861,2

2,7

–3,3

–3,1

0,0

1,5

–3,6

–8,4

0,3

9,1

–6,6

1,4

–2,4

2,0

2,5

–2,8

1,6

5,1

3,6

28,0

–16,0

4,4

6,6

Specialiserad psykiatrisk vård 2002 2003 Procentuell förändring 2002–2003

Verksamhet

den kan ha redovisats olika för de två åren. 2Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 3Justerade siffror för år 2002 inom primärvården. 4Hemsjukvårdsbesöken = inskrivningsdagar. 5Justerade siffror för år 2002.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. Ökning/minskning kan till viss del bero på att dagsjukvår-

19 441,6

692,3

265,8

550,7

258,9

987,3

Jämtland

987,4

583,8

495,7

390,0

2 661,6

635,3

2 024,9

345,5

1 014,7

261,9

1 196,4

989,5

492,9

348,6

3 693,8

Primärvård 2003 Procentuell förändring 2002–2003

Västernorrland

1 023,9

Västmanland

Gävleborg

427,0

616,6

Örebro

Dalarna

367,9

Värmland

2 773,5

659,0

Halland

V:a

2 059,0

Skåne4

Götaland5

801,0

353,3

Blekinge

247,1

Kronoberg

Kalmar3

1 187,5

Jönköping

486,9

1 000,1

Sörmland

Östergötland

345,8

3 956,6

2002

Hälso- och sjukvård totalt. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare1, 2 (exkl mödraoch barnhälsovård) efter område 2002 och 2003 samt procentuell förändring 2002–2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 4.2



127

619,1

740,7

Halland

595,0

152,3

574,7

611,9

147,8

25 618,5

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT3

523,7

–3,0

3,1

–2,8

–3,6

–6,2

–4,1

–9,1

–2,1

–0,9

1,0

0,4

–0,9

–1,6

–3,6

–3,3

–5,3

–1,8

–3,2

–3,1

–0,5

–2,5

–4,4

Procentuell förändring 2002–2003

18 107,2

136,7

531,5

532,3

287,1

518,5

598,5

586,5

473,3

560,2

537,8

3 231,3

546,6

2 368,3

296,7

492,7

391,0

698,3

843,5

468,8

563,4

3 443,9

2002

17 551,6

143,0

518,6

510,8

268,9

485,1

541,6

581,4

467,0

558,7

544,4

2 946,8

523,6

2 234,3

286,6

486,4

382,5

673,4

812,5

475,8

607,1

3 503,0

–3,1

4,6

–2,4

–4,0

–6,4

–9,5

–0,9

–1,3

–0,3

1,2

–8,8

–4,2

–5,7

–3,4

–1,3

–2,2

–3,6

–3,7

1,5

7,8

1,7

Egen produktion2 2003 Procentuell förändring 2002–2003

7 511,3

11,0

80,4

42,4

27,8

27,3

93,7

35,3

194,8

90,8

71,4

943,4

194,1

1 287,4

58,3

96,4

70,7

108,6

171,2

150,3

226,0

3 530,2

2002

7 298,1

9,3

76,3

43,3

26,7

38,6

87,6

27,6

194,9

99,1

67,4

1 190,0

204,9

1 289,2

56,8

71,3

71,0

108,0

171,1

140,3

162,5

3 162,3

–2,8

–16,0

–5,1

2,2

–4,0

41,2

–6,5

–21,9

0,1

9,1

–5,5

26,1

5,5

0,1

–2,5

–26,1

0,5

–0,5

0,0

–6,7

–28,1

–10,4

Annan vårdgivare2 2003 Procentuell förändring 2002–2003

dagsjukvården kan ha redovisats olika för de två åren. 2Se använda begrepp och definitioner. 3Justerade siffror för år 2002.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. Ökning/minskning kan till viss del bero på att

24 849,7

554,1

295,5

545,9

314,9

Jämtland

629,2

609,0

661,9

657,8

611,8

4 136,8

728,5

3 523,5

343,4

557,6

453,6

781,4

983,6

616,0

769,6

6 665,3

Totalt 2003

Västernorrland

621,8

692,2

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

651,0

668,1

Örebro

609,1

Värmland

4 174,7

3 655,7

Skåne3

V:a Götaland3

589,1

355,0

Blekinge

461,7

Kronoberg

Kalmar

806,9

Jönköping

1 014,7

Sörmland

Östergötland

789,4

6 974,0

2002

Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök (1000-tal)1 (exkl mödra- och barnhälsovård) 2002 och 2003 samt procentuell förändring 2002–2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 5.1

128 

1 085,2

497,2

3 131,6

834,7

Kalmar3

Blekinge

Skåne4

Halland

969,6

177,8

965,4

981,5

188,2

28 108,6

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT3

743,1

–1,1

–5,5

–1,2

2,9

–0,1

–6,2

0,2

–3,7

–0,2

9,1

5,1

–5,1

–2,3

–1,7

0,7

19,2

–0,6

4,5

2,7

–1,1

–0,5

–5,7

Procentuell förändring 2002–2003

21 388,4

168,7

766,4

843,9

290,0

694,2

1 039,7

1 000,5

596,7

541,2

530,1

3 145,0

692,8

2 192,6

462,5

982,9

357,1

1 341,2

1 210,9

530,7

522,3

3 479,1

2002

21 320,5

159,9

765,7

869,9

290,5

636,1

1 046,3

959,9

602,5

596,3

565,9

3 005,5

670,6

2 071,9

472,1

1 196,6

347,9

1 406,3

1 241,7

533,9

536,8

3 344,1

–0,3

–5,2

–0,1

3,1

0,2

–8,4

0,6

–4,1

1,0

10,2

6,8

–4,4

–3,2

–5,5

2,1

21,7

–2,6

4,9

2,6

0,6

2,8

–3,9

Egen produktion2 2003 Procentuell förändring 2002–2003

6 720,2

19,5

215,1

121,5

88,5

97,7

182,7

117,2

324,5

107,3

113,9

975,3

141,8

938,9

34,7

102,3

56,3

107,6

218,1

182,3

104,5

2 470,5

2002

6 474,4

17,9

203,9

123,3

87,7

107,1

178,0

116,9

316,7

111,2

110,9

905,3

144,9

1 005,6

28,4

96,8

63,0

107,0

225,7

171,3

87,1

2 265,6

–3,7

–8,3

–5,2

1,5

–0,9

9,6

–2,6

–0,2

–2,4

3,7

–2,6

–7,2

2,2

7,1

–18,2

–5,4

12,0

–0,6

3,5

–6,0

–16,6

–8,3

Annan vårdgivare2 2003 Procentuell förändring 2002–2003

Verksamhet

dagsjukvården kan ha redovisats olika för de två åren. 2Se använda begrepp och definitioner. 3Justerade siffror för år 2002. 4Hemsjukvårdsbesöken = inskrivningsdagar.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. Ökning/minskning kan till viss del bero på att

27 794,9

993,3

378,2

791,9

378,5

Jämtland

1 224,3

1 076,8

919,2

707,6

676,9

3 910,8

815,5

3 077,5

500,5

1 293,3

410,9

1 513,4

1 467,5

705,2

623,9

5 609,7

Västernorrland

1 117,7

1 222,4

Västmanland

Gävleborg

648,4

921,1

Örebro

Dalarna

644,0

Värmland

4 120,2

413,3

Kronoberg

V:a Götaland

1 448,8

Jönköping

713,0

1 429,0

Sörmland

Östergötland

626,9

5 949,7

2002

Totalt 2003

Hälso- och sjukvård totalt. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare1, 2 (exkl mödra- och barnhälsovård) 2002 och 2003 samt procentuell förändring 2002–2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 5.2



129

235,1

228,7

221,9

211,8

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

8 371,7

TOTALT

3 360,7

28,8

83,2

92,7

36,4

59,6

84,9

78,4

108,9

110,1

88,9

538,6

90,2

423,7

55,9

73,2

66,5

99,4

172,3

94,1

114,9

860,0

4 370,6

37,1

125,8

58,1

121,6

136,6

145,9

136,7

171,1

145,1

652,6

144,2

593,7

86,3

135,6

100,5

176,1

217,4

130,6

164,9

764,8

135,6

–

14,0

–

7,5

–

3,6

–

7,5

–

103,1

59,8

–

0,4

2,0

–

2,9

0,3

4,4

0,8

1,1

–

5,1

0,6

3,0

–

2,1

–

2,6

2,8

2,0

5,9

23,8

444,9

–

0,8

37,2

0,0

13,7

–

0,8

232,9

0,1

90,4

–

0,0

0,8

38,0

7,5

–

21,8

–

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

65,9

210,1

Norrbotten

Gotland

257,8

Västerbotten

94,5

246,4

Örebro

Jämtland

234,9

283,2

Värmland

1 436,7

Halland

V:a Götaland

142,2

1 114,4

210,9

Kalmar

Skåne

167,8

Kronoberg

Blekinge

400,0

316,2

Jönköping

234,2

Östergötland

307,5

Sörmland

1 751,7

Uppsala

Stockholm

Övrigt

672,8

4,3

6,5

14,1

5,4

10,2

11,2

13,6

16,8

17,0

8,9

102,1

17,1

89,6

10,9

18,6

10,4

19,0

18,2

19,3

21,4

238,2

Specialiserad psykiatrisk vård

Specialiserad därav somatisk Medicinsk Kirurgisk Ofördelad vård korttidsvård korttidsvård korttidsvård

Huvudman Geriatrisk vård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) efter huvudgrupp 2003, egen produktion2

Tabell V 6

9 044,5

70,2

216,6

271,9

99,9

222,0

233,0

242,3

263,1

300,1

243,7

1 538,8

252,2

1 204,0

153,2

229,4

178,1

335,1

418,2

253,4

329,0

1 989,9

Totalt

130 

45,3

24,1

15,4

584,3

69,8

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

1 207,3

3,7

15,1

8,6

2,3

0,8

0,7

12,2

8,3

9,8

151,7

25,4

223,1

4,7

26,7

8,7

27,0

7,0

20,2

651,4

2 468,6

3,4

20,8

3,2

13,4

14,2

23,6

8,5

27,8

27,2

11,9

343,8

44,4

355,2

15,4

18,9

27,9

32,3

86,3

38,3

76,7

1 275,4

8,7

–

8,7

9,1

–

2,1

–

7,0

34,2

–

4,3

2,1

–

0,4

–

6,1

–

0,6

2,3

–

7,3

–

11,3

Verksamhet

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

7,1

Norrbotten

3 727,9

40,2

Västerbotten

Gotland

13,8

Jämtland

TOTALT

15,0

17,8

Västernorrland

8,5

24,7

40,0

Västmanland

Gävleborg

35,5

Örebro

Dalarna

21,7

Värmland

495,5

56,8

Kronoberg

V:a Götaland

41,0

Jönköping

120,6

Sörmland

Östergötland

96,9

1 953,9

Uppsala

Stockholm

Övrigt

312,0

2,2

2,4

2,5

–

0,3

2,2

4,5

3,6

1,1

31,0

0,9

72,9

–

1,9

8,8

3,3

2,7

2,3

11,6

155,7

Specialiserad psykiatrisk vård

Specialiserad därav somatisk Medicinsk Kirurgisk Ofördelad vård korttidsvård korttidsvård korttidsvård

Huvudman Geriatrisk vård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) efter huvudgrupp 2003, annan vårdgivare2

Tabell V 7

4 040,0

9,3

42,5

16,3

17,8

15,3

26,9

10,6

44,5

39,2

22,8

526,5

70,7

657,2

15,4

26,0

65,6

44,4

123,2

47,6

108,5

2 109,6

Totalt



131

32,3

Halland

18,3

51,0

15,7

1 094,2

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

521,7

–

6,8

20,9

–

2,3

2,8

11,1

10,6

13,7

8,1

91,1

16,3

61,1

–

7,7

32,1

6,1

32,0

199,0

Övriga invärtes spec

99,2

–

5,2

–

2,0

4,6

2,3

13,2

3,6

14,4

–

1,4

5,1

2,2

5,5

39,7

Neurologi

45,3

–

1,0

0,6

4,2

0,2

0,8

0,6

0,3

0,7

–

7,7

0,5

2,2

0,7

–

1,0

0,9

–

2,3

21,4

Medicinsk rehab

11,9

–

0,9

2,1

–

5,3

1,5

–

0,4

1,1

–

0,1

Habilitering

160,4

6,3

1,6

11,9

2,8

2,4

3,0

8,4

6,4

7,3

18,8

3,7

21,9

7,4

3,3

4,1

4,4

8,6

4,6

6,5

24,0

Infektionssjukvård

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

24,1

16,5

Västernorrland

37,8

51,1

53,9

Västmanland

Gävleborg

46,4

Örebro

Dalarna

42,0

Värmland

127,2

139,2

Skåne

V:a Götaland

40,9

Kronoberg

32,8

34,4

Jönköping

Blekinge

33,9

Östergötland

Kalmar

41,6

38,3

Sörmland

22,6

194,0

Stockholm

Uppsala

Internmedicin

721,9

3,4

19,2

17,9

5,7

17,9

13,3

17,0

17,3

14,6

18,2

165,0

25,1

87,2

9,6

12,1

15,0

28,7

20,2

17,7

23,6

173,4

Barnmedicin

376,7

3,4

3,6

8,4

6,3

7,8

8,2

6,6

10,8

16,3

6,0

79,5

7,2

66,9

5,3

16,4

9,2

16,6

18,0

9,9

15,5

55,1

Hud- och könssjukvård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2003, egen produktion 2

Huvudman

Tabell V 8.1

288,4

–

9,4

–

2,3

6,1

–

5,5

7,4

5,0

29,7

–

25,9

–

2,5

4,7

37,7

11,9

6,9

133,2

Tumörsjukvård

35,1

–

2,3

–

1,0

–

2,8

–

8,9

–

20,1

3 354,7

28,8

83,2

92,7

36,4

59,6

84,6

78,4

108,9

110,1

88,9

538,6

90,2

421,6

55,9

73,2

66,5

99,4

168,9

94,0

114,8

860,0

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård

132 

Halland

867,2

10,8

17,7

16,9

16,7

26,5

30,1

34,8

32,0

33,8

20,9

117,5

36,0

140,3

24,0

31,1

24,4

40,7

44,1

34,0

26,6

108,4

Ortopedisk kirurgi

149,4

3,6

3,5

5,8

–

5,3

–

5,4

6,3

4,7

29,4

4,9

25,7

–

4,8

–

3,7

6,3

5,3

7,0

27,9

Urologisk kirurgi

56,6

–

0,0

–

2,1

–

4,3

–

5,4

44,8

Barnkirurgi

129,8

–

8,2

–

11,6

–

21,4

–

26,0

0,3

–

12,5

–

13,1

36,7

Övriga kirurgiska spec

639,4

5,1

18,0

–

7,3

12,5

28,3

22,7

18,2

28,7

22,4

98,1

22,0

72,3

12,0

18,9

13,5

33,0

30,4

17,1

22,5

136,8

Gynekologi

Verksamhet

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

7,8

901,0

Gotland

40,6

Norrbotten

TOTALT

29,6

Västerbotten

39,5

Gävleborg

30,5

29,1

Dalarna

16,3

33,3

Västmanland

Jämtland

40,1

Örebro

Västernorrland

44,9

Värmland

123,1

98,1

32,0

Skåne

V:a Götaland

35,0

Kronoberg

23,9

23,5

Jönköping

Blekinge

36,4

Östergötland

Kalmar

27,3

30,2

Sörmland

41,3

118,7

Stockholm

Uppsala

Allmän kirurgi

143,7

–

19,7

–

3,0

–

4,0

–

0,3

32,6

2,3

19,8

–

7,1

0,5

8,8

41,6

Förlossningsvård

874,4

5,3

29,4

28,9

11,8

27,5

18,9

36,3

27,9

29,6

33,8

137,8

24,2

110,5

12,7

24,9

22,9

38,6

45,2

25,7

23,7

158,8

Ögonsjukvård

569,8

4,5

16,7

6,1

16,3

20,0

19,0

16,0

20,3

18,1

90,6

23,0

96,8

13,4

20,9

16,2

23,8

24,9

20,6

14,9

70,9

39,4

–

0,1

–

0,7

–

16,8

–

1,5

20,2

4 370,6

37,1

125,8

58,1

121,6

136,6

145,9

136,7

171,1

145,1

652,6

144,2

593,7

86,3

135,6

100,5

176,1

217,4

130,6

164,9

764,8

Öron-, näsÖvrig Kirurgisk och kirurgisk korttidsvård halssjukvård korttidsvård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2003, egen produktion 2

Huvudman

Tabell V 8.2



133

–

Halland

Dalarna

Gävleborg

–

135,6

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

57,5

–

0,4

2,0

–

2,9

0,3

3,7

0,8

1,1

–

5,1

0,6

3,0

–

1,9

–

2,6

1,5

2,0

5,9

23,8

–

441,1

–

0,8

37,2

0,0

13,7

–

0,8

232,9

0,1

87,7

–

0,0

0,8

38,0

6,4

–

21,8

8 359,6

65,9

210,1

257,8

94,5

211,8

221,5

227,9

246,4

283,2

234,9

1 436,7

235,1

1 109,5

142,2

210,7

167,8

316,2

394,3

234,0

307,5

1 751,7

601,7

3,7

5,5

10,7

4,1

9,3

9,7

12,5

14,2

15,3

6,8

92,2

14,4

79,5

10,1

15,5

9,5

17,0

15,1

18,1

17,9

220,5

70,6

0,6

1,0

3,4

1,3

1,0

1,5

1,1

2,6

1,7

2,0

9,8

2,6

9,8

0,8

3,0

0,9

1,9

3,2

1,2

3,5

17,7

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

Jämtland

14,0

–

Västmanland

Västernorrland

–

Örebro

–

Värmland

7,5

3,6

Skåne

V:a Götaland

–

Kronoberg

Blekinge

–

Jönköping

Kalmar

–

7,5

Sörmland

Östergötland

–

Barn- och ungdomspsykiatri

0,4

–

0,0

–

0,0

–

0,2

–

0,3

–

672,7

4,3

6,5

14,1

5,4

10,2

11,2

13,6

16,8

17,0

8,9

102,1

17,1

89,6

10,9

18,5

10,4

19,0

18,2

19,3

21,4

238,2

RättsSpecialiserad psykiatri psykiatrisk vård

Totalt

9 032,3

70,2

216,6

271,9

99,9

222,0

232,7

241,5

263,1

300,1

243,7

1 538,8

252,2

1 199,2

153,2

229,2

178,1

335,1

412,5

253,3

328,9

1 989,9

103,1

Uppsala

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård

Stockholm

Övrigt

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

Geriatrisk vård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2003, egen produktion 2

Tabell V 8.3

134 

–

Kalmar

Blekinge

2,7

543,1

Gotland

TOTALT

111,8

–

1,5

–

2,2

–

0,9

13,2

6,7

49,7

–

0,5

–

0,9

1,8

34,4

Övriga invärtes spec

53,2

–

1,2

8,5

–

7,6

–

1,3

–

34,6

Neurologi

1,1

–

0,7

–

0,4

–

Medicinsk rehab

0,1

–

0,1

–

Infektionssjukvård

169,9

–

2,2

–

2,1

14,4

6,3

43,7

–

1,7

2,7

3,0

14,2

6,1

2,8

70,6

Barnmedicin

Verksamhet

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

8,7

Jämtland

Norrbotten

0,8

0,1

Västernorrland

Västerbotten

–

0,7

Västmanland

Gävleborg

2,5

3,3

Örebro

Dalarna

5,6

60,9

–

Värmland

V:a Götaland

Halland

73,8

0,6

Kronoberg

Skåne

5,2

4,1

Jönköping

7,4

Sörmland

Östergötland

5,0

361,7

Stockholm

Uppsala

Internmedicin

306,7

1,0

4,8

5,3

–

3,3

5,7

–

48,0

12,4

47,8

–

2,3

17,3

–

4,1

–

10,3

144,3

Hud- och könssjukvård

5,8

–

5,8

Tumörsjukvård

15,2

–

3,3

–

2,7

0,1

–

6,6

–

2,6

–

1 206,9

3,7

15,1

8,6

2,3

0,8

0,7

–

12,2

8,3

9,8

151,7

25,4

223,1

–

4,7

26,7

8,7

27,0

7,0

19,8

651,4

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2003, annan vårdgivare2

Huvudman

Tabell V 9.1



135

2,0

3,8

Halland

0,0

4,3

0,0

222,8

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

303,7

0,0

7,0

0,0

0,9

1,8

2,8

2,1

0,0

55,2

6,6

57,0

3,3

3,0

2,2

7,9

20,8

5,1

5,9

122,1

Ortopedisk kirurgi

57,5

0,0

1,6

0,0

2,9

1,5

0,0

10,1

1,2

13,8

1,7

4,1

0,0

1,3

19,4

Urologisk kirurgi

5,6

0,0

1,7

4,0

Barnkirurgi

304,7

0,0

1,9

0,0

3,0

299,8

Övriga kirurgiska spec

767,4

2,8

12,1

0,0

3,3

7,2

6,9

4,0

10,5

11,0

2,7

117,7

19,8

106,7

3,8

8,6

8,0

15,1

32,5

19,8

25,9

348,7

Gynekologi

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

0,2

0,0

Västernorrland

2,6

7,2

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

2,6

2,4

Örebro

2,7

Värmland

55,9

51,1

Skåne

V:a Götaland

0,0

Blekinge

9,0

Kronoberg

Kalmar

0,0

Jönköping

10,2

Sörmland

Östergötland

5,2

63,8

Stockholm

Uppsala

Allmän kirurgi

0,3

0,0

0,3

0,0

Förlossningsvård

382,7

0,0

2,6

1,9

0,8

6,7

2,6

0,0

3,8

7,1

0,0

53,3

5,3

54,3

6,6

3,2

1,8

7,4

1,6

19,5

196,6

Ögonsjukvård

395,7

0,6

1,8

0,0

2,3

0,0

4,4

0,0

5,5

2,9

6,4

51,3

7,6

70,3

0,0

6,9

2,0

15,4

9,7

13,3

195,2

28,2

0,0

1,3

0,0

0,9

26,0

2 468,6

3,4

20,8

3,2

13,4

14,2

23,6

8,5

27,8

27,2

11,9

343,8

44,4

355,2

15,4

18,9

27,9

32,3

86,3

38,3

76,7

1 275,4

Öron-, näsÖvrig Kirurgisk och kirurgisk korttidsvård halssjukvård korttidsvård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2003, annan vårdgivare 2

Huvudman

Tabell V 9.2

136 

–

8,7

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

9,1

–

2,1

–

7,0

34,2

–

4,3

2,1

–

0,4

–

6,1

–

0,6

2,3

–

7,3

–

11,3

3 727,6

7,1

40,2

13,8

17,8

15,0

24,7

8,5

40,0

35,5

21,7

495,5

69,8

584,3

15,4

24,1

56,8

41,0

120,6

45,3

96,6

1 953,9

308,5

2,2

2,4

2,5

–

0,3

2,2

4,5

3,6

1,1

29,4

0,9

72,1

–

1,9

8,8

3,3

2,4

2,3

10,7

155,7

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård

3,6

–

1,6

–

0,9

–

0,3

–

0,8

–

Verksamhet

312,0

2,2

2,4

2,5

–

0,3

2,2

4,5

3,6

1,1

31,0

0,9

72,9

–

1,9

8,8

3,3

2,7

2,3

11,6

155,7

Barn- och Specialiserad ungdoms- psykiatrisk psykiatri vård

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

Jämtland

Gävleborg

Västernorrland

–

Dalarna

–

Västmanland

–

Örebro

–

Värmland

Blekinge

V:a Götaland

–

Kalmar

–

Kronoberg

–

Jönköping

Halland

–

Östergötland

Skåne

–

Sörmland

–

8,7

Uppsala

Stockholm

Övrigt

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

Geriatrisk vård

Specialiserad vård1. Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2003, annan vårdgivare 2

Tabell V 9.3

4 039,7

9,3

42,5

16,3

17,8

15,3

26,9

10,6

44,5

39,2

22,8

526,5

70,7

657,2

15,4

26,0

65,6

44,4

123,2

47,6

108,2

2 109,6

Totalt



137

3,4

Östergötland

6,3

0,3

31,3

0,0

0,1

18,9

8,6

3,0

0,6

0,0

2,3

0,0

0,7

0,2

1,3

69,4

8,1

8,7

20,1

32,5

3,8

2,8

1,0

38,9

24,8

14,0

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2Därav producerat av annan vårdgivare 0,3 besök hos läkare.

TOTALT

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

V:a Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

2,1

0,2

Jönköping

0,4

Sörmland

Medicinsk korttidsv Läkare Annan personal

Specialiserad somatisk vård2 Kirurgisk korttidsv Geriatrisk vård Övrigt Läkare Annan Läkare Annan Läkare Annan personal personal personal

12,4

0,0

0,3

0,7

4,9

0,2

5,7

0,2

0,4

139,6

8,1

0,0

0,1

8,7

43,8

20,1

55,1

3,0

0,6

Summa2 Läkare Annan personal

0,1

0,0

0,1

14,9

0,1

0,0

4,9

3,5

6,4

Specialiserad psykiatrisk vård Läkare Annan personal

Specialiserad vård. Hemsjukvård. Besök (1000-tal) läkare och annan personal per huvudgrupp, totalt1 2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 10

12,5

0,0

0,3

0,7

4,9

0,2

5,7

0,2

0,5

Läkare

154,4

8,1

0,1

8,7

43,8

25,0

58,6

3,0

7,0

Annan personal

Totalt

138 

Örebro

Västmanland

Verksamhet

4,2

1,9

5,7

–

0,1

13,9

–

19,1

–

5,1

49,8

0,0

61,9

13,0

14,5

13,0

21,8

16,1

22,0

–

45,9

308,1

1Inkl hemsjukvårdsbesök. 2Se använda begrepp och definitioner.

7,3

314,7

Gotland

TOTALT

12,9

10,6

Norrbotten

7,9

15,8

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

0,2

10,8

11,1

Värmland

4,9

14,4

V:a Götaland

Gävleborg

45,8

Halland

Dalarna

30,2

10,0

Skåne

8,3

6,6

Blekinge

6,1

Kronoberg

Kalmar

15,0

Jönköping

6,7

22,7

Sörmland

Östergötland

6,3

61,1

127,4

1,3

4,8

5,3

1,0

3,4

7,1

4,8

3,5

4,2

13,9

3,3

24,0

3,3

4,3

3,8

3,9

4,6

4,1

–

22,1

87,8

0,7

2,7

2,5

2,2

6,3

–

4,8

2,7

2,0

6,6

2,7

21,0

7,4

4,1

1,3

9,5

5,3

3,4

–

558,4

–

9,0

17,2

7,0

17,6

8,1

14,1

17,6

17,9

9,8

94,3

17,4

59,2

12,7

20,6

10,3

7,2

17,4

2,4

13,2

185,3

485,7

–

11,7

22,1

9,1

26,8

6,9

6,8

17,6

17,2

19,5

66,9

13,6

67,5

8,7

11,3

5,9

6,8

20,3

4,7

10,3

131,9

939,1

13,9

41,2

37,5

30,4

55,2

27,3

0,7

32,5

22,1

64,9

121,0

16,5

117,6

12,0

27,7

18,3

25,1

64,0

36,7

11,5

163,0

Egen produktion2, besök hos Arbets- Audionom/ Logoped Oftalm ass/ Psykolog Kurator Sjukterapeut hörselvårdsortoptist gymnast assistent

3 064,0

44,4

59,4

113,0

39,6

88,7

124,2

33,0

80,7

78,2

110,5

624,1

86,5

378,1

47,1

117,9

53,4

62,2

212,0

64,4

52,9

593,6

255,4

–

4,1

37,1

3,3

1,7

6,2

–

28,2

13,3

15,0

23,0

1,5

13,6

18,6

13,4

3,8

4,0

31,3

–

19,9

17,5

SjukUndersköterska sköterska

262,5

0,5

–

7,3

–

6,5

12,0

–

8,7

9,6

5,6

34,0

3,5

42,5

2,4

2,3

–

0,5

25,9

9,7

21,4

70,2

Barnmorska

1 678,8

8,0

33,0

40,2

11,0

28,7

18,8

37,0

110,1

30,5

34,5

141,7

10,0

166,1

23,2

51,4

30,7

160,9

55,8

58,0

139,8

489,2

Övriga personalkategorier

Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per kategori 2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 11

8 081,9

80,2

178,4

300,9

112,0

246,7

235,8

96,6

335,3

205,9

285,6

1 221,1

164,9

981,7

154,9

275,8

146,6

317,0

475,4

212,3

275,3

1 779,7

Totalt

271,4

1,8

–

0,5

2,2

1,1

–

6,0

1,3

28,2

15,3

70,8

–

2,9

2,4

–

2,6

–

136,2

Besök hos annan vårdgivare2 totalt



139

12,9

862,6

TOTALT

335,6

–

1,8

39,0

–

0,5

2,3

–

27,6

5,1

3,1

76,9

4,4

47,5

–

11,4

23,7

1,8

35,0

55,4

Övriga invärtes spec

24,9

–

1,4

–

0,7

0,9

0,5

3,3

0,2

6,5

–

0,1

6,4

–

0,8

4,1

Neurologi

292,6

18,9

18,7

3,0

26,3

0,3

0,8

–

19,0

2,5

–

53,9

2,7

8,9

14,5

–

14,2

3,0

23,2

–

7,9

74,9

Medicinsk rehab

221,7

–

8,3

42,5

–

10,5

14,7

5,5

–

0,0

16,9

22,6

–

100,7

Habilitering

84,3

0,9

0,6

4,4

0,9

0,8

–

3,5

0,2

1,4

11,5

1,6

16,1

1,7

7,3

2,6

3,0

8,2

1,0

5,9

12,1

Infektionssjukvård

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

51,6

28,3

Västerbotten

25,6

11,6

Jämtland

Gotland

39,3

Västernorrland

Norrbotten

68,5

Gävleborg

–

62,2

Dalarna

Västmanland

8,4

41,1

Örebro

Värmland

164,1

Halland

V:a Götaland

39,4

100,4

38,2

Kalmar

Skåne

20,8

Kronoberg

Blekinge

31,0

27,3

Sörmland

37,7

11,6

Uppsala

Jönköping

42,5

Stockholm

Östergötland

Internmedicin

Huvudman

224,2

–

15,7

9,1

3,6

6,6

9,8

–

7,4

5,7

6,0

42,9

6,2

31,2

2,3

2,9

4,0

5,7

10,6

3,1

8,4

43,1

Barnmedicin

339,3

3,2

5,4

14,8

7,5

7,6

10,5

–

12,1

4,0

9,5

70,8

14,2

52,6

6,8

7,5

4,1

16,4

15,8

8,4

20,8

47,2

Hud- och könssjukvård

150,9

–

2,2

–

5,4

0,8

–

11,9

0,6

13,9

44,5

–

7,4

–

2,1

11,1

2,8

2,7

21,3

24,2

Tumörsjukvård

132,5

–

1,6

–

2,2

–

48,9

–

79,8

2 668,7

48,6

93,7

102,0

58,3

103,1

93,7

–

144,5

60,0

42,7

479,9

56,9

278,4

64,8

56,0

64,6

111,0

170,6

44,4

111,8

484,0

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård

Tabell V 12.1 Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2003, egen produktion 2

140 

3,9

Halland

215,8

–

0,7

15,5

16,3

4,2

3,4

–

33,5

2,4

1,5

39,4

2,3

48,1

2,8

2,3

7,1

6,1

12,6

10,2

4,2

3,1

Ortopedisk kirurgi

47,4

–

0,4

2,6

–

1,4

–

2,9

1,3

2,0

10,6

0,7

10,9

–

2,1

–

0,6

1,8

–

2,1

7,9

Urologisk kirurgi

7,7

–

2,1

–

1,0

–

4,6

Barnkirurgi

59,3

–

3,9

–

3,9

–

6,2

–

15,7

0,0

–

5,3

–

5,7

18,5

Övriga kirurgiska spec

242,7

0,5

5,2

–

3,2

5,8

11,9

–

6,5

10,7

3,3

23,0

4,4

45,6

2,4

5,7

3,4

10,5

16,4

16,8

12,8

54,8

Gynekologi

Verksamhet

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

Norrbotten

119,1

4,6

Västerbotten

Gotland

2,0

Jämtland

TOTALT

3,0

3,6

Västernorrland

–

5,5

Västmanland

Gävleborg

3,2

2,7

Örebro

Dalarna

2,7

Värmland

27,7

20,4

Skåne

V:a Götaland

8,6

4,4

2,1

Kronoberg

Blekinge

4,1

Jönköping

Kalmar

3,3

7,6

2,9

Uppsala

Östergötland

6,7

Stockholm

Sörmland

Allmän kirurgi

Huvudman

139,2

–

14,8

–

3,4

1,3

–

5,0

–

5,2

22,3

2,3

13,4

–

0,5

24,2

–

11,7

35,1

Förlossningsvård

410,7

2,8

10,9

17,5

6,0

13,4

11,3

–

17,7

14,1

18,4

58,7

14,2

58,9

14,9

19,1

8,5

23,7

22,6

15,3

11,4

51,4

Ögonsjukvård

366,8

4,2

3,3

10,6

0,1

2,0

14,3

4,8

30,8

0,9

20,8

65,4

2,2

81,0

15,6

19,2

15,0

25,2

23,1

19,3

1,5

7,5

38,0

–

0,1

–

2,2

–

35,6

1 646,6

7,5

25,1

67,0

29,2

33,3

47,7

4,8

99,2

38,7

53,8

255,6

30,0

295,0

40,0

56,9

36,1

70,7

113,6

65,0

52,2

225,2

Öron-, näsÖvrig Kirurgisk och kirurgisk korttidsvård halssjukvård korttidsvård

Tabell V 12.2 Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2003, egen produktion 2



141

–

Dalarna

Gävleborg

116,4

TOTALT

193,7

–

0,1

7,9

–

1,0

0,9

–

2,4

15,6

–

62,0

3,0

2,7

–

5,0

–

14,3

0,2

6,8

20,9

51,0

Geriatrisk vård

552,4

–

3,5

18,8

1,1

0,8

38,4

–

12,7

137,9

16,8

0,2

51,2

–

53,0

9,0

6,8

6,1

43,1

0,5

152,5

Övrigt

5 177,8

56,0

122,4

195,7

88,6

204,3

180,6

4,8

246,1

127,0

234,4

828,5

104,3

630,1

104,8

170,8

109,6

216,3

290,6

159,2

185,4

918,5

2 322,5

20,5

45,4

80,9

13,9

32,9

48,8

67,8

77,3

66,5

38,5

332,2

50,3

262,3

41,4

59,8

30,6

93,6

112,0

39,1

68,6

739,9

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård

419,7

3,7

10,5

15,9

9,4

6,2

15,3

11,3

12,5

12,6

58,4

10,4

42,7

8,7

20,0

6,3

5,5

14,2

10,9

14,3

121,3

Barn- och ungdomspsykiatri

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

Gotland

–

Västerbotten

Norrbotten

–

Jämtland

66,1

–

Västmanland

Västernorrland

–

14,2

V:a Götaland

Örebro

14,2

Halland

Värmland

–

2,7

Skåne

–

Kalmar

Blekinge

–

Kronoberg

–

Östergötland

13,5

–

Jönköping

–

Sörmland

5,7

Ofördelad korttidsvård

Uppsala

Stockholm

Huvudman

7,5

–

0,3

–

0,6

–

2,0

–

2,9

–

1,6

–

2 749,6

24,2

56,0

97,1

23,2

42,3

55,1

83,1

89,3

78,9

51,2

392,6

60,6

307,9

50,1

79,9

36,9

100,7

126,3

50,1

82,9

861,2

RättsSpecialiserad psykiatri psykiatrisk vård

7 927,4

80,2

178,4

292,8

111,9

246,7

235,7

87,9

335,3

205,9

285,6

1 221,1

164,9

937,9

154,9

250,7

146,6

317,0

416,8

209,2

268,3

1 779,7

Totalt

Tabell V 12.3 Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2003, egen produktion 2

142 

–

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Blekinge

–

36,4

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

15,3

–

9,3

0,1

–

5,8

Övriga invärtes spec

1,4

–

0,1

–

1,3

Neurologi

1,6

–

1,6

–

Medicinsk rehab

2,1

–

1,2

–

0,9

–

0,0

Barnmedicin

7,0

–

4,1

1,4

–

1,3

–

0,2

Hud- och könssjukvård

Verksamhet

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

4,8

–

Värmland

V:a Götaland

Halland

14,0

–

Sörmland

Skåne

–

17,6

Stockholm

Uppsala

Internmedicin

Huvudman

63,7

–

1,3

4,8

13,4

18,1

–

1,3

–

25,0

Medicinsk korttidsvård

Tabell V 13.1 Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2003, annan vårdgivare 2



143

–

4,8

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

28,2

–

0,2

–

0,3

–

0,3

–

27,4

Ortopedisk kirurgi

5,1

–

1,2

–

0,7

–

0,7

–

2,5

Urologisk kirurgi

0,1

–

0,1

Barnkirurgi

0,0

–

0,0

Övriga kirurgiska spec

8,1

–

0,7

–

6,4

–

0,5

–

0,2

–

0,4

Gynekologi

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

Värmland

0,3

Halland

V:a Götaland

–

0,5

Skåne

Kalmar

Blekinge

–

Kronoberg

–

Jönköping

0,1

–

Östergötland

–

Sörmland

3,9

Stockholm

Uppsala

Allmän kirurgi

Huvudman

7,0

–

0,4

–

4,1

–

1,1

–

0,2

–

1,2

Ögonsjukvård

9,8

–

1,9

–

7,1

–

0,8

15,2

–

15,2

78,3

–

0,4

–

8,4

–

16,1

–

1,2

–

0,8

–

51,4

Öron-, näsÖvrig Kirurgisk och halskirurgisk korttidsvård sjukvård korttidsvård

Tabell V 13.2 Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2003, annan vårdgivare 2

144 

–

7,9

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

11,1

–

11,1

Geriatrisk vård

51,5

–

1,1

–

9,5

–

0,2

–

40,7

Övrigt

212,7

–

1,1

0,4

–

1,3

22,6

13,4

34,4

–

2,5

–

0,8

–

136,2

54,2

1,8

–

0,5

1,1

0,7

–

6,0

–

2,8

2,0

36,5

–

0,4

2,4

–

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård

4,6

–

2,8

–

1,8

–

Verksamhet

58,8

1,8

–

0,5

1,1

0,7

–

6,0

–

5,6

2,0

36,5

–

0,4

2,4

–

1,8

–

Barn- och Specialiserad ungdoms- psykiatrisk psykiatri vård

1Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och de besök som redovisats inom dagsjukvård. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

Västernorrland

–

Västmanland

–

Örebro

Gävleborg

–

Dalarna

–

Värmland

Blekinge

V:a Götaland

–

Kalmar

–

Kronoberg

–

Jönköping

Halland

–

Östergötland

Skåne

–

Sörmland

–

7,9

Ofördelad korttidsvård

Uppsala

Stockholm

Huvudman

271,4

1,8

–

0,5

2,2

1,1

–

6,0

1,3

28,2

15,3

70,8

–

2,9

2,4

–

2,6

–

136,2

Totalt

Tabell V 13.3 Specialiserad vård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2003, annan vårdgivare 2



145

20,2

Halland

Västerbotten

8,9

174,0

0,3

5,9

8,3

0,1

2,0

58,8

653,0

8,1

2,6

38,4

17,2

13,7

25,7

39,4

47,7

34,5

16,8

20,2

208,2

27,1

30,6

41,0

9,0

25,2

47,5

Totalt3

1Besök hos läkare/annan personal. Landstingen har i varierande grad lyckats skilja ut besök inom dagsjukvård från mottagningsbesök. 2Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 3Därav producerat av annan vårdgivare 6,5, varav inom specialiserad somatisk vård 4,0 och specialiserad psykiatrisk vård 2,4.

381,5

6,0

29,1

5,0

5,2

594,2

38,4

Jämtland

3,9

15,5

2,5

5,5

TOTALT3

17,2

Västernorrland

10,7

12,5

1,8

13,6

Gävleborg

19,9

28,0

5,2

4,6

2,6

23,8

Dalarna

6,1

24,8

1,8

0,3

3,5

0,1

2,0

1,9

6,3

36,8

Västmanland

12,2

22,1

10,6

58,2

10,9

10,7

8,4

6,7

9,1

5,4

Gotland

42,1

Örebro

9,6

111,9

14,4

29,0

2,3

14,1

Norrbotten

12,2

29,3

Värmland

V:a Götaland

25,3

183,4

Skåne

30,3

Kalmar

Blekinge

37,4

Kronoberg

Jönköping

8,9

23,2

Sörmland

Östergötland

45,6

Uppsala

40,2

Specialiserad därav Specialiserad somatisk Medicinsk Kirurgisk psykiatrisk vård korttidsvård korttidsvård vård

Huvudman

Stockholm

Specialiserad vård. Dagsjukvård1, totalt 2. Besök (1000-tal) 2003

Tabell V 14

146 

304,9

Halland

5 390,5

56,0

122,4

195,7

88,6

205,5

181,0

4,8

246,1

127,0

235,6

851,0

117,6

664,4

104,8

173,4

109,6

216,3

291,3

159,2

185,4

1 054,7

14 243,4

95,4

299,2

349,9

147,8

309,0

318,6

238,3

384,8

369,5

350,8

2 272,6

352,0

1 959,6

199,6

304,2

268,4

443,7

631,4

343,0

478,2

4 127,4

1,59

1,66

1,18

1,37

1,16

1,27

1,15

0,86

1,48

1,35

1,28

1,50

1,25

1,70

1,33

1,29

1,51

1,35

1,52

1,32

1,59

2,22

Besök/invånare Summa viktade besök

Verksamhet

nitioner. 2Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner. 3Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och defi-

73,0

Norrbotten

12 087,2

250,3

Västerbotten

Gotland

271,6

Jämtland

TOTALT

226,8

112,3

Västernorrland

236,4

246,2

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

318,7

286,4

Örebro

256,6

Värmland

1 932,2

1 693,8

Skåne

V:a Götaland

234,8

Kronoberg

157,6

224,6

Jönköping

Blekinge

357,2

Östergötland

Kalmar

279,3

514,8

Sörmland

404,1

3 705,6

Stockholm

Uppsala

Besök (mottagningsbesök/hembesök). Tusental Läkare Annan personalSumma viktade3 kategori besök

Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Huvudman

Tabell V 15



147

183,4

20,2

Blekinge

Skåne

Halland

38,4

0,07

0,11

0,15

0,13

0,06

0,09

0,13

0,16

0,11

0,04

0,07

0,16

0,17

0,13

0,21

0,02

0,09

0,15

Se använda begrepp och definitioner. 2Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner. 3Landstingen har i varierande grad lyckats skilja ut besök inom dagsjukvård från mottagningsbesök.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare.

6,3

594,2

Gotland

TOTALT

Norrbotten

Västerbotten

23,8

Gävleborg

13,6

36,8

Dalarna

17,2

42,1

Västmanland

Jämtland

29,3

Örebro

Västernorrland

12,2

Värmland

V:a Götaland

30,3

25,3

Kalmar

37,4

Kronoberg

Jönköping

8,9

23,2

Sörmland

Östergötland

45,6

Specialiserad somatisk dagsjukvård Besök Besök/ Tusental invånare

Specialiserad somatisk dagsjukvård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2, 3

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 16

148 

Specialiserad somatisk hemsjukvård 2003. Vårdkontakter, totalt1

Östergötland

Gotland

139,6

68,2

3,2

0,0

0,4

4,2

22,4

8,2

27,8

1,4

0,6

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner. 2Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 3Här redovisas inskrivningsdagar (ej besök).

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare.

TOTALT

12,4

8,1

0,0

Västerbotten

Norrbotten

0,0

0,1

8,7

43,8

20,1

55,1

3,0

0,6

Hemsjukvårdsbesök. Tusental Annan Summa viktade2 personalkategori hemsjukvårdsbesök

Jämtland

Västernorrland

0,7

0,3

Gävleborg

4,9

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

V:a Götaland

Halland

Skåne3

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

0,2

5,7

Sörmland

Jönköping

0,4

Läkare

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Se även tabell V 27 Primärvårdsansluten hemsjukvård.

Tabell V 17



149

22,1

175,3

41,2

Blekinge

Skåne

Halland

Se använda begrepp och definitioner. 2Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten ”Patienter i sluten vård 2003”.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare.

9,3

1 375,6

Gotland

37,7

Norrbotten

TOTALT

45,9

Västerbotten

38,9

Gävleborg

40,1

47,3

Dalarna

19,9

41,0

Västmanland

Jämtland

52,7

Örebro

Västernorrland

36,7

Värmland

249,1

37,1

Kalmar

V:a Götaland

52,3

24,0

Kronoberg

Östergötland

Jönköping

35,3

66,6

Sörmland

51,3

251,9

Stockholm

Uppsala

Vårdtillfällen Tusental

Specialiserad somatisk sluten vård 2003. Vårdkontakter1, 2

Huvudman

Tabell V 18

150 

17,9

Halland

Västernorrland

8,9

6,5

984,7

Norrbotten

Gotland

TOTALT

2 808,4

26,0

56,0

97,1

23,7

43,4

55,8

83,1

89,3

84,9

51,2

398,2

62,6

344,4

50,1

80,3

39,3

100,7

128,1

50,1

82,9

861,2

2 108,1

16,9

31,3

55,5

14,9

27,9

35,7

49,0

57,0

54,6

30,4

292,4

43,0

300,3

31,0

52,6

34,8

62,6

72,1

41,6

66,1

738,4

0,23

0,29

0,12

0,22

0,12

0,11

0,13

0,18

0,22

0,20

0,11

0,19

0,15

0,26

0,21

0,22

0,20

0,19

0,17

0,16

0,22

0,40

Besök/invånare Summa viktade besök

Verksamhet

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och defi-

16,6

Västerbotten

5,4

10,5

Gävleborg

Jämtland

15,7

13,4

Dalarna

20,6

21,3

Västmanland

9,9

Örebro

Värmland

133,1

162,6

Skåne

V:a Götaland

20,4

Kronoberg

10,9

19,1

Jönköping

Blekinge

22,3

Östergötland

Kalmar

21,6

20,9

Sörmland

33,0

393,9

Besök (mottagningsbesök/hembesök). Tusental Läkare Annan personalSumma viktade3 kategori besök

Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 19



151

2,0

0,1

Sörmland

Östergötland

24,8

Blekinge

Skåne

0,1

Västernorrland

1,8

58,8

Gotland

TOTALT

0,01

0,03

0,01

0,00

0,01

0,02

0,01

0,00

0,02

0,00

0,01

Se använda begrepp och definitioner. 2Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare.

2,6

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

2,5

2,0

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

5,2

5,5

Örebro

4,6

Värmland

V:a Götaland

Halland

0,3

1,8

Kalmar

3,5

Kronoberg

Jönköping

1,9

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård Besök Besök/ Tusental invånare

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 20

152 

Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 2003. Vårdkontakter, totalt1

0,1

0,0

0,1

Läkare

14,9

0,1

0,0

4,9

3,5

6,4

6,0

0,0

2,0

1,4

2,6

Hemsjukvårdsbesök. Tusental Annan Summa viktade2 personalkategori hemsjukvårdsbesök

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner. 2Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare.

TOTALT

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

V:a Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Se även tabell V 27 Primärvårdsansluten hemsjukvård

Tabell V 21



153

1,9

10,9

1,6

Blekinge

Skåne

Halland

1,7

0,4

84,7

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

Se använda begrepp och definitioner. 2Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten ”Patienter i sluten vård 2003”.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare.

1,7

Gävleborg

0,8

1,4

Dalarna

Jämtland

2,5

Västmanland

Västernorrland

3,2

1,9

Örebro

0,9

Värmland

13,4

2,5

Kalmar

V:a Götaland

3,9

1,4

Kronoberg

Östergötland

Jönköping

2,5

2,1

Sörmland

3,2

25,2

Vårdtillfällen Tusental

Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2003. Vårdkontakter1, 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 22

154 

5,4

Halland

1,4

6,4

1,2

133,4

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

Verksamhet

12,7

38,0

49,3

28,3

40,4

48,8

37,9

28,8

70,4

67,4

267,9

57,3

200,4

38,2

67,7

36,3

83,3

59,0

32,5

46,0

299,5

1 610,1

2Se använda begrepp och definitioner.

1Mottagningsbesök/hembesök.

3,1

1,2

Västernorrland

3,6

5,8

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

5,6

0,7

Örebro

6,6

Värmland

19,7

15,2

Skåne

V:a Götaland

4,2

Kronoberg

4,1

2,5

Jönköping

Blekinge

6,9

Östergötland

Kalmar

2,3

3,9

Sörmland

2,7

31,0

6,1

–

0,0

–

0,3

0,0

2,3

2,0

–

0,8

–

0,1

–

0,6

75,4

–

0,3

0,2

–

21,9

0,4

3,7

11,9

–

24,6

–

3,3

1,2

0,6

–

7,4

Mödrahälsovård Egen produktion2 Annan vårdgivare2 LäkarÖvriga LäkarÖvriga besök besök besök besök

353,2

2,2

8,7

9,3

5,3

12,0

13,4

15,1

8,4

11,2

11,1

63,4

16,4

33,6

10,8

7,8

9,9

20,7

1,0

11,6

11,7

69,6

1 718,1

10,5

39,2

43,2

22,6

47,4

55,1

57,3

37,7

47,5

55,4

265,5

65,5

153,8

42,5

51,6

43,9

81,1

5,3

63,2

70,9

458,9

25,3

–

0,0

0,1

1,3

0,8

–

6,0

0,2

0,6

11,4

0,4

0,6

–

0,2

–

0,3

1,6

1,9

0,0

107,7

–

0,4

3,4

3,8

–

28,7

0,7

2,5

18,9

0,3

26,0

–

0,0

–

1,3

6,7

13,5

0,3

0,6

Barnhälsovård Egen produktion2 Annan vårdgivare2 LäkarÖvriga LäkarÖvriga besök besök besök besök

Primärvård. Mödrahälsovård och barnhälsovård. Besök (1000-tal)1 2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 23



155

Halland

757,6

–

0,7

–

37,2

192,2

–

0,0

–

0,0

4,6

–

76,9

90,8

–

355,2

–

Undersköterska

2 289,2

14,5

108,5

80,9

33,0

65,6

90,3

83,4

57,1

78,2

36,6

382,0

115,1

317,9

38,3

85,9

46,4

116,9

148,4

67,8

40,5

282,2

Besök hos Sjukgymnast

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2Se använda begrepp och definitioner.

60,8

Norrbotten

8 518,9

404,9

Västerbotten

Gotland

367,8

Jämtland

TOTALT

290,8

132,8

Västernorrland

478,9

478,3

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

195,0

193,6

Örebro

225,9

Värmland

1 153,7

682,2

288,7

Skåne

V:a Götaland

583,7

Kronoberg

184,9

133,2

Jönköping

Blekinge

540,1

Östergötland

Kalmar

239,2

446,7

Sörmland

184,9

1 252,9

Sjuksköterska

373,6

4,5

26,4

17,4

–

16,7

29,3

15,5

7,6

–

0,6

63,9

25,7

23,3

12,4

22,4

0,0

26,0

36,1

14,1

2,6

29,2

Arbetsterapeut

1 299,3

–

47,5

102,3

12,8

16,3

175,4

93,3

8,9

117,3

17,3

184,8

71,7

66,8

4,8

138,1

21,7

51,1

135,2

0,6

33,6

0,0

Övriga personalkategorier

13 238,6

79,7

587,3

569,0

178,6

389,4

810,5

863,3

267,2

390,4

280,4

1 784,4

505,7

1 090,2

317,1

920,8

201,3

1 089,4

766,3

321,7

261,5

1 564,4

Totalt

Primärvård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård) 2003, egen produktion 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 24

156 

5,0

4 901,4

16,1

197,0

109,8

81,6

61,8

114,1

116,9

183,9

100,3

93,0

769,4

117,7

766,0

28,4

86,5

57,1

102,8

136,4

126,2

84,8

1 551,5

24,8

–

0,3

–

0,6

1,5

–

3,5

–

1,6

–

1,1

–

4,2

1,7

–

10,2

Besök hos SjukArbetsgymnast terapeut

169,4

–

0,1

9,0

2,3

0,1

15,8

–

11,1

–

11,1

23,9

0,3

46,0

–

1,9

–

42,3

5,5

–

Övriga personalkategorier

6 203,0

16,1

203,9

123,3

87,2

104,8

176,8

116,9

316,7

105,2

109,7

877,1

129,6

934,7

28,4

93,9

60,6

107,0

223,1

171,3

87,1

2 129,4

Totalt

Verksamhet

3Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

1Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2Se använda begrepp och definitioner.

–

1 107,4

6,5

Norrbotten

Gotland

4,5

Västerbotten

TOTALT

3,3

42,2

Jämtland

Västernorrland

–

45,4

Gävleborg

Dalarna

118,2

Örebro

Västmanland

5,6

82,3

V:a Götaland

Värmland

11,7

–

Blekinge

121,6

7,4

Kalmar

Halland

1,5

Kronoberg

Skåne

4,3

Jönköping

37,8

40,1

Östergötland

2,4

567,6

Sjuksköterska

Primärvård1. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård) 2003, annan vårdgivare 2

Sörmland3

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 25



157

–

1,4

Halland

4,1

0,2

3,6

10,7

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

1 107,0

26,8

147,1

19,6

1,1

45,7

149,4

45,3

42,1

8,5

2,5

17,1

56,5

4,3

3,9

200,5

1,2

37,2

235,2

51,7

11,3

–

42,2

0,5

3,5

0,6

0,1

0,7

3,1

2,6

0,2

2,7

0,1

15,3

0,2

0,4

1,2

–

3,0

–

0,4

0,1

7,2

237,4

–

2,9

–

0,1

0,2

38,0

9,7

–

2,0

0,0

3,7

35,4

0,3

0,7

122,5

–

21,5

–

0,3

–

Annan personal

3Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

124,3

3,3

17,8

7,1

0,0

10,0

5,2

9,3

3,4

–

15,3

8,5

1,4

1,0

13,1

–

15,5

–

2,9

0,0

10,6

Egen produktion 2 SjukSjukArbetssköterska gymnast terapeut

1Inkl hembesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. 2Se använda begrepp och definitioner.

140,5

6,1

Dalarna

TOTALT

9,9

Västmanland

1,9

3,2

Örebro

Gotland

6,8

0,5

Värmland

14,5

Skåne

V:a Götaland

1,0

28,1

Blekinge

6,8

Kalmar

Kronoberg

11,6

Östergötland

1,9

1,5

Jönköping

2,0

Sörmland3

24,8

Läkare

Primärvård1. Antal hembesök (1000-tal) 2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 26

49,5

–

0,3

–

0,1

0,7

1,0

–

1,5

0,1

–

6,2

0,0

19,7

0,1

0,6

–

0,0

1,7

–

0,1

17,2

Läkare

174,6

–

2,7

1,6

0,0

2,1

17,0

–

23,6

0,1

1,4

0,0

0,2

0,0

–

0,2

24,9

3,3

0,1

97,3

3,3

–

0,0

–

0,1

0,2

–

0,0

–

0,0

–

1,0

–

0,1

–

1,8

9,3

–

0,2

–

0,4

1,2

–

1,9

–

0,6

–

0,1

–

0,9

–

4,0

Annan vårdgivare 2, 3 SjukSjukArbetssköterska gymnast terapeut

0,3

–

0,0

–

0,1

–

0,1

0,2

–

Annan personal

158 

2,6

Sörmland

1,6

3,5

Kalmar

Blekinge

Västerbotten

Gotland

Verksamhet

78,0

11,5

113,3

320,8

43,2

7,6

1,1

5,4

136,2

218,2

558,9

13,6

547,5

2 055,5

1Se använda begrepp och definitioner.

TOTALT

133,4

0,8

Jämtland

Norrbotten

0,4

3,8

Västernorrland

3,1

7,0

Gävleborg

3,0

Dalarna

8,0

Västmanland

50,8

Örebro

Värmland

V:a Götaland

Halland

3,2

6,0

Kronoberg

Skåne

13,9

Jönköping

Östergötland

9,0

16,8

Egen produktion1 Läkare Övr personalkategorier

12,8

0,0

0,7

2,0

2,3

0,3

0,1

0,3

0,5

6,7

284,0

27,8

9,3

12,1

234,9

Annan vårdgivare1 Läkare Övr personalkategorier

Primärvårdsansluten hemsjukvård. Besök (1000-tal) 2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 27



159

–

Gotland

TOTALT

108

–

2 läkare

152

151

–

372

–

1Se använda begrepp och definitioner. 2Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

–

Västmanland

–

Örebro

Värmland

Gävleborg

V:a Götaland

Dalarna

–

Blekinge

–

Kalmar

Halland

Kronoberg

Skåne

–

Jönköping

–

Östergötland

–

Sörmland2

Uppsala

1 läkare

830

143

Egen produktion1 Vårdcentraler med 3 läkare 4 läkare 5–10 läkare 10– läkare Totalt

Vårdcentraler 2003

Stockholm

Huvudman

Tabell V 28

294

–

Totalt

Annan vårdgivare1, 2

160 

327,9

Halland

164,9

1,8

10,7

3,6

0,2

4,3

6,8

9,3

4,1

0,4

6,8

14,6

1,3

36,6

1,1

7,0

–

1,9

13,3

1,5

0,9

38,7

10 704,0

71,8

302,8

248,3

162,0

266,8

331,7

322,9

336,2

277,0

320,5

1 826,2

330,4

1 517,7

158,8

275,5

174,6

360,9

424,8

287,7

293,4

2 414,1

2 281,5

–

5,7

11,2

56,2

68,7

118,6

239,4

63,3

79,6

11,0

472,4

82,6

488,2

48,0

52,8

–

78,4

–

91,5

313,8

11 464,5

71,8

304,7

252,0

180,7

289,7

371,3

402,7

357,3

303,5

324,2

1 983,7

358,0

1 680,5

174,8

293,1

174,6

387,0

424,8

287,7

323,9

2 518,7

1,19

1,25

1,20

0,97

1,27

1,09

1,20

1,17

1,29

1,01

1,17

1,21

1,17

1,32

1,06

1,17

0,98

1,10

1,02

1,10

0,98

1,30

1,28

1,25

1,20

0,98

1,42

1,19

1,34

1,46

1,37

1,11

1,19

1,31

1,27

1,46

1,17

1,25

0,98

1,18

1,02

1,10

1,08

1,35

Vårdkontakter med läkare. Tusental Vårdkontakter (läkare)/invånare HemSumma TelefonSumma Summa Summa besök viktade3 kontakter viktade3 viktade viktade besök vårdkontakter besök vårdkontakter

Verksamhet

telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

3Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

68,2

Norrbotten

10 374,3

281,4

Västerbotten

Gotland

241,0

Jämtland

TOTALT

258,2

161,6

Västernorrland

304,2

318,1

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

276,3

328,0

Örebro

307,0

Värmland

1 797,0

1 444,5

Skåne

V:a Götaland

261,4

Kronoberg

156,6

174,6

Jönköping

Blekinge

357,1

Östergötland

Kalmar

284,8

398,2

Sörmland

291,5

2 336,8

Mottagningsbesök

Allmänläkarvård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 29



161

Halland

1 189,1

26,1

138,3

19,4

0,3

44,2

161,5

40,0

48,0

8,6

0,0

9,7

48,9

0,6

–

198,9

–

30,5

259,6

50,4

6,7

97,3

8 989,6

86,9

528,6

299,6

131,7

323,2

565,6

375,9

281,0

192,5

228,3

1 201,2

322,0

797,5

132,7

660,8

134,7

351,3

738,9

312,6

193,9

1 130,5

2 382,8

–

10,9

47,9

328,9

299,9

45,7

176,5

–

638,6

30,6

334,6

116,1

75,8

–

71,7

–

61,7

144,0

9 783,9

86,9

528,6

299,6

135,4

339,2

675,2

475,8

296,3

251,4

228,3

1 414,1

332,2

909,1

171,4

686,1

134,7

375,2

738,9

312,6

214,5

1 178,5

–

625,4

–

36,1

21,8

–

9,7

65,1

52,0

8,5

104,2

6,8

98,4

21,2

1,1

–

15,3

–

10,4

162,1

3,9

8,8

–

224,4

–

2,5

–

0,0

34,8

8,4

0,1

1,7

–

0,7

34,1

–

121,8

–

20,3

–

1 074,2

–

41,1

21,8

–

9,7

134,7

68,9

8,6

107,7

6,8

99,7

89,4

1,1

–

258,9

–

51,0

162,1

3,9

8,8

13,7

–

0,2

1,0

–

10,3

0,3

0,0

–

1,9

–

1 078,7

–

41,1

21,8

–

9,7

134,7

69,2

8,6

107,7

6,8

103,2

89,5

1,1

–

259,5

–

51,0

162,1

3,9

8,8

ningsbesök.

3Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottag-

34,6

Norrbotten

6 611,3

252,0

Västerbotten

Gotland

260,8

Jämtland

TOTALT

234,8

131,2

Västernorrland

296,0

242,6

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

175,4

185,0

Örebro

228,2

Värmland

1 181,7

796,3

224,3

Skåne

V:a Götaland

263,0

132,7

134,7

Kronoberg

Blekinge

290,2

Jönköping

Kalmar

211,7

219,7

Östergötland

180,5

Sörmland

936,0

Uppsala

Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental MottagningsHemSumma TelefonSumma MottagningsHemSumma TelefonSumma besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Stockholm

Sjuksköterskevård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Tabell V 30

162 

Halland

1 413,5

26,1

140,8

19,4

0,3

44,2

196,3

48,4

48,1

10,3

0,0

10,4

83,0

0,6

–

320,7

–

50,9

259,6

50,4

6,7

97,3

10 063,8

86,9

569,7

321,5

131,7

333,0

700,3

444,7

289,6

300,2

235,1

1 300,9

411,5

798,6

132,7

919,6

134,7

402,3

901,0

316,4

202,7

1 130,5

2 396,5

–

10,9

47,9

329,0

300,9

45,7

176,5

–

648,9

30,9

334,6

116,1

77,7

–

71,7

–

61,7

144,0

10 862,6

86,9

569,7

321,5

135,4

348,9

810,0

545,0

304,8

359,1

235,1

1 517,3

421,8

910,1

171,4

945,6

134,7

426,2

901,0

316,4

223,3

1 178,5

1,12

1,51

2,25

1,26

1,03

1,36

2,53

1,61

1,11

1,10

0,86

1,46

0,69

0,89

3,92

0,76

1,22

2,17

1,22

0,67

0,61

1,21

1,51

2,25

1,26

1,06

1,43

2,93

1,97

1,17

1,31

0,86

1,00

1,50

0,79

1,14

4,03

0,76

1,30

2,17

1,22

0,74

0,63

Samtliga vårdkontakter. Tusental Samtliga vårdkontakter/invånare HemSumma TelefonSummaSumma Summa besök viktade3 kontakter viktade3 viktade viktade besök vårdkontakter besök vårdkontakter

Verksamhet

fonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en tele-

34,6

Norrbotten

7 236,7

288,0

Västerbotten

Gotland

282,7

Jämtland

TOTALT

244,5

131,2

Västernorrland

348,0

307,6

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

279,6

193,5

Örebro

235,1

Värmland

1 280,1

797,3

245,4

Skåne

V:a Götaland

278,3

132,7

134,7

Kronoberg

Blekinge

300,6

Jönköping

Kalmar

215,6

381,8

Östergötland

189,3

Sörmland

936,0

Uppsala

Mottagningsbesök

Sjuksköterskevård 2003.

Stockholm

Huvudman

Tabell V 30 forts



163

5,4

1,4

Jämtland

Västerbotten

0,0

–

0,0

–

0,0

–

139,6

1,2

6,4

1,4

1,2

3,1

5,8

3,6

1,0

5,6

8,8

21,7

5,4

16,0

4,1

4,2

2,5

7,1

3,9

2,3

2,7

31,6

6,3

–

0,0

–

0,7

0,1

–

0,9

–

0,1

0,0

–

1,8

–

2,7

141,7

1,2

6,4

1,4

1,2

3,1

6,1

3,6

1,0

5,6

9,1

21,7

5,4

16,1

4,1

4,2

2,5

7,1

4,5

2,3

2,7

32,5

1 675,2

12,7

37,9

47,7

28,5

40,2

48,6

36,4

50,7

70,7

71,1

279,0

57,1

223,4

38,2

67,7

37,0

84,4

59,6

32,4

45,0

306,9

1,4

–

0,1

0,0

–

0,2

0,7

–

0,0

0,1

–

0,0

–

0,0

–

0,3

–

71,9

–

0,1

5,2

8,3

3,7

–

0,3

0,0

12,3

29,6

7,0

0,1

–

2,4

2,5

–

0,3

0,0

1 702,0

12,7

38,0

47,8

28,6

40,2

50,7

40,6

51,9

70,7

71,2

279,2

61,2

233,3

40,5

67,8

37,0

85,3

60,4

32,4

45,7

306,9

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök. 4 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 5 Kvinnor 15–54 år.

1 678,0

12,7

38,0

47,8

28,6

40,2

49,0

37,8

50,7

70,7

71,1

279,2

57,1

223,5

38,2

67,7

37,0

84,4

59,6

32,4

45,6

306,9

Vårdkontakter med läkare. Tusental Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental HemSumma TelefonSumma MottagningsHemSumma TelefonSumma besök viktade3 kontakter viktade3 besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter besök vårdkontakter

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

139,6

1,2

Västernorrland

TOTALT

3,1

Gävleborg

6,4

5,8

Dalarna

1,2

3,6

Västmanland

Gotland

1,0

Örebro

Norrbotten

8,8

5,6

Värmland

21,7

Halland

V:a Götaland

4,1

16,0

4,2

Kalmar

Skåne

2,5

Kronoberg

Blekinge

3,9

7,1

Jönköping

2,3

Östergötland

2,7

Sörmland

31,6

Mottagningsbesök

Mödrahälsovård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 31

164 

–

0,1

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

8,9

–

0,1

1,6

0,0

0,4

–

0,8

–

0,7

0,2

1,5

0,0

2,6

–

0,1

0,7

–

0,4

–

0,2

0,0

–

0,0

0,1

–

0,1

–

9,0

–

0,1

1,6

0,0

0,4

0,1

0,8

–

0,7

0,2

1,5

0,1

0,0

2,6

–

0,1

0,8

813,2

6,3

21,5

21,1

12,6

19,3

25,3

18,5

21,3

33,9

37,3

133,5

28,3

106,0

19,4

31,3

18,4

40,9

27,7

15,3

21,0

154,4

–

0,6

–

0,0

–

0,1

0,3

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

0,1

814,4

6,3

21,6

21,2

12,6

19,3

25,4

19,1

21,3

33,9

37,3

133,6

28,3

106,0

19,4

31,3

18,4

40,9

27,7

15,3

21,3

154,4

35,2

–

0,1

0,0

2,9

3,4

1,5

–

1,0

0,0

4,9

11,9

2,8

0,1

–

1,0

2,8

–

0,2

2,7

826,1

6,3

21,6

21,2

12,6

19,4

26,4

20,2

21,8

33,9

37,6

133,6

29,9

110,0

20,4

31,3

18,4

41,2

28,7

15,3

21,3

155,3

Verksamhet

5 Kvinnor 15–54 år.

0,35

0,44

0,35

0,32

0,41

0,33

0,38

0,29

0,33

0,50

0,57

0,34

0,41

0,36

0,54

0,56

0,42

0,51

0,27

0,24

0,26

0,30

0,36

0,44

0,35

0,32

0,41

0,33

0,40

0,31

0,34

0,50

0,57

0,34

0,43

0,37

0,57

0,56

0,42

0,51

0,28

0,24

0,26

0,30

Vårdkontakter/invånare 5 Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

–

8,8

0,1

Norrbotten

Gotland

1,6

Västerbotten

TOTALT

0,4

0,0

Jämtland

–

Västernorrland

0,8

Gävleborg

–

Västmanland

Dalarna

–

Örebro

V:a Götaland

–

0,7

Halland

Värmland

1,5

0,2

Skåne

0,0

Blekinge

Kronoberg

Kalmar

–

2,6

Jönköping

–

0,1

Sörmland

Östergötland

0,7

–

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Samtliga vårdkontakter 4. Tusental MottagningsHemSumma TelefonSumma MottagningsHemSumma TelefonSumma besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter besök vårdkontakter

Mödrahälsovård 2003.

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 31 forts



165

13,5

Sörmland

372,2

Gotland

TOTALT

6,4

–

0,0

0,2

–

5,3

–

0,9

–

384,9

2,2

8,7

9,3

5,5

13,4

14,2

15,1

14,4

11,4

11,7

80,0

16,8

35,1

10,8

8,0

9,9

21,0

2,6

13,5

11,7

69,6

0,1

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

0,1

384,9

2,2

8,7

9,3

5,5

13,4

14,2

15,1

14,4

11,4

11,7

80,0

16,8

35,1

10,8

8,0

9,9

21,0

2,6

13,5

11,7

69,6

1 756,1

9,8

37,6

40,6

22,1

48,7

56,3

50,5

63,5

48,2

54,8

274,6

58,6

175,4

40,0

49,4

41,8

75,7

11,2

73,2

64,5

459,6

55,5

0,6

1,4

1,7

0,9

2,1

2,6

4,6

2,9

0,0

2,7

8,6

3,4

3,8

2,4

1,6

1,2

6,6

0,5

3,5

4,4

–

34,4

–

0,1

0,0

13,4

11,7

0,1

–

1,2

1,4

1,1

–

4,3

1,2

–

1 878,6

11,1

40,3

44,1

23,9

52,9

66,0

63,5

69,3

48,2

60,1

292,3

65,9

183,4

44,9

52,5

44,2

90,4

12,5

80,2

73,2

459,6

6 Ofullständiga uppgifter.

1 867,1

11,1

40,3

44,1

23,9

52,9

61,5

59,6

69,3

48,2

60,1

291,9

65,4

183,1

44,9

52,5

44,2

89,0

12,1

80,2

73,2

459,6

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

8,7

2,2

Norrbotten

9,3

13,1

Västernorrland

5,4

14,2

Gävleborg

Västerbotten

15,1

Jämtland

14,4

69,5

V:a Götaland

Dalarna

16,8

Halland

Västmanland

33,3

Skåne

11,7

10,8

Blekinge

11,4

8,0

Kalmar

Örebro

9,9

Kronoberg

Värmland

21,0

Jönköping

2,6

11,7

Uppsala

Östergötland 6

69,6

Mottagningsbesök

Barnhälsovård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Stockholm

Huvudman

Tabell V 32

166 

1,2

0,2

0,0

13,3

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

0,9

0,0

0,3

0,0

0,1

0,0

0,2

0,0

0,3

0,0

15,0

0,0

0,2

1,2

0,0

2,6

0,0

0,5

1,1

3,9

0,6

0,0

0,9

0,0

0,4

0,0

2,6

0,0

2,1

0,0

0,6

0,0

0,2

0,4

0,0

0,9

0,0

15,7

0,0

0,2

1,2

0,0

2,8

0,0

0,5

1,2

4,1

0,6

0,0

0,9

0,0

0,4

0,0

2,9

0,0

1 079,9

6,2

23,8

26,0

14,3

32,5

36,7

36,1

39,8

30,6

33,9

179,8

41,7

103,7

26,8

28,0

26,9

51,3

7,2

42,8

38,4

253,4

28,9

0,3

0,5

0,7

0,4

1,0

1,9

1,2

0,0

1,1

8,7

1,4

2,4

1,0

0,7

0,5

2,6

0,2

1,4

1,9

0,0

1 137,7

6,7

24,9

27,4

15,1

34,6

38,8

40,0

42,1

30,6

36,0

197,2

44,6

108,6

28,7

29,4

27,9

56,6

7,6

45,6

42,1

253,4

14,7

0,0

5,4

4,9

0,0

0,6

0,8

0,5

0,0

1,7

0,5

0,0

0,3

0,1

1 142,6

6,7

24,9

27,4

15,1

34,6

40,6

41,6

42,2

30,6

36,0

197,4

44,8

108,7

28,7

29,4

27,9

57,2

7,8

45,6

42,2

253,4

Verksamhet

5 Invånare 0–6 år. 6 Ofullständiga uppgifter.

1,73

1,79

1,48

1,56

1,83

2,12

2,15

2,23

2,31

1,56

2,00

1,77

2,07

1,29

2,83

1,96

2,25

2,31

0,26

2,46

1,85

1,65

1,74

1,79

1,48

1,56

1,84

2,12

2,25

2,33

2,32

1,56

2,00

1,77

2,09

1,29

2,83

1,96

2,25

2,33

0,27

2,46

1,85

1,65

Vårdkontakter/invånare 5 Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,0

Jämtland

Gävleborg

Västernorrland

2,0

0,0

Dalarna

0,0

Värmland

0,0

0,5

V:a Götaland

Västmanland

1,1

Halland

Örebro

0,6

3,8

Skåne

0,5

0,0

0,9

Kronoberg

Blekinge

0,0

Jönköping

Kalmar

0,0

0,4

Östergötland 6

2,1

Sörmland

0,0

Uppsala

Barnhälsovård 2003.

Stockholm

Huvudman

Tabell V 32 forts



167

126,6

114,5

190,0

302,0

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

45,6

0,5

3,5

0,6

0,1

0,8

3,3

2,6

0,3

2,7

0,1

15,3

0,2

1,2

0,4

1,2

0,0

3,0

0,0

0,6

0,1

9,0

7 228,0

31,1

309,1

191,1

114,6

128,2

205,4

202,2

241,1

180,3

129,7

1 165,8

233,0

1 085,2

65,5

173,5

103,5

222,0

284,8

193,7

125,3

1 842,8

60,3

0,0

0,2

4,3

2,2

4,7

0,9

0,0

24,5

4,0

1,2

7,9

3,1

0,0

3,1

0,0

3,9

0,4

7 248,1

31,1

309,1

191,1

114,7

129,6

206,1

203,8

241,4

180,3

129,7

1 173,9

234,3

1 085,6

68,1

174,5

103,5

223,1

284,8

193,7

126,6

1 842,9

138,1

0,0

9,2

0,0

0,1

34,4

25,5

0,0

0,3

11,5

29,5

0,3

2,1

0,0

1,9

6,3

15,4

1,5

0,0

4,7

0,0

1,9

0,5

0,0

0,2

0,0

1,7

0,1

0,0

0,3

0,0

147,5

0,0

9,2

0,0

0,1

38,2

26,4

0,0

0,7

11,5

32,9

0,5

2,2

0,0

1,9

6,9

15,4

1,5

0,0

1,8

0,0

0,1

0,0

1,7

0,0

148,1

0,0

9,2

0,0

0,1

38,2

26,5

0,0

0,7

11,5

33,4

0,5

2,3

0,0

1,9

6,9

15,4

1,5

0,0

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

7 136,9

198,8

Gävleborg

TOTALT

197,1

Dalarna

30,1

240,6

Västmanland

Gotland

129,5

174,9

Örebro

1 135,2

Värmland

V:a Götaland

232,5

64,6

Blekinge

Halland

171,1

Kalmar

1 082,7

103,5

Kronoberg

Skåne

284,8

215,9

Jönköping

192,6

Sörmland

Östergötland

125,1

Uppsala

1 824,7

Vårdkontakter med sjukgymnast. Tusental Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental MottagningsHemSumma TelefonSumma MottagningsHemSumma TelefonSumma besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Stockholm

Sjukgymnastik 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Tabell V 33

168 

64,6

Kalmar

Blekinge

50,2

0,5

3,5

0,6

0,1

0,8

5,2

3,0

0,3

2,9

0,1

17,0

0,3

1,3

0,4

1,2

0,0

3,4

0,0

0,6

0,1

9,0

7 375,5

31,1

309,1

200,3

114,6

128,3

243,6

228,6

241,1

181,0

141,3

1 198,6

233,4

1 087,4

65,5

173,5

105,5

229,0

300,2

195,3

125,3

1 842,8

62,1

0,0

0,2

4,3

2,2

4,8

0,9

0,0

26,2

4,1

1,3

7,9

3,1

0,0

3,1

0,0

3,9

0,4

7 396,2

31,1

309,1

200,3

114,7

129,7

244,3

230,2

241,4

181,0

141,3

1 207,4

234,8

1 087,8

68,1

174,5

105,5

230,0

300,2

195,3

126,6

1 842,9

Samtliga vårdkontakter. Tusental HemSumma TelefonSumma besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter

0,82

0,54

1,22

0,78

0,90

0,53

0,88

0,83

0,93

0,66

0,52

0,79

0,83

0,94

0,44

0,74

0,59

0,70

0,72

0,75

0,42

0,99

0,82

0,54

1,22

0,78

0,90

0,53

0,88

0,83

0,93

0,66

0,52

0,80

0,83

0,94

0,45

0,74

0,59

0,70

0,72

0,75

0,42

0,99

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

Verksamhet

en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

30,1

Norrbotten

7 275,0

302,0

Västerbotten

Gotland

199,2

Jämtland

TOTALT

126,6

114,5

Västernorrland

222,6

233,2

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

175,2

240,6

Örebro

141,0

1 164,7

Värmland

V:a Götaland

232,8

171,1

Kronoberg

1 084,8

105,5

Jönköping

Halland

222,3

Östergötland

Skåne

194,1

300,2

Sörmland

125,1

1 824,7

Mottagningsbesök

Sjukgymnastik 2003.

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 33 forts



169

–

49,5

Halland

V:a Götaland

21,6

Gävleborg

–

246,5

Gotland

TOTALT

133,6

3,3

18,0

7,1

–

10,4

6,4

9,3

5,3

–

15,9

8,5

1,4

1,0

13,1

–

15,5

–

3,7

0,0

14,6

513,7

7,7

44,7

20,7

–

27,3

34,4

24,4

15,7

–

0,6

81,4

34,1

25,9

5,7

35,4

–

40,0

40,3

18,5

2,6

54,0

61,1

–

2,7

3,2

3,5

0,4

–

16,2

7,2

1,2

13,0

5,4

–

6,6

–

0,1

1,7

534,0

7,7

44,7

20,7

–

28,2

35,5

25,6

15,8

–

0,6

86,8

36,5

26,3

10,0

37,2

–

42,1

40,3

18,5

2,7

54,6

7,3

–

1,7

0,9

–

2,3

1,2

–

0,2

0,5

–

0,4

–

0,1

–

5,6

–

1,3

0,6

–

1,0

1,2

–

0,7

0,5

–

0,4

–

18,6

–

4,3

2,1

–

4,2

3,6

–

1,7

1,5

–

1,1

–

0,1

–

1,2

–

0,2

–

0,2

0,0

–

0,9

0,0

–

19,0

–

4,3

2,2

–

4,3

3,6

–

1,9

1,5

–

1,1

–

0,1

–

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

8,7

1,2

Norrbotten

6,6

Västerbotten

Jämtland

6,5

5,9

Västernorrland

5,1

Dalarna

–

Västmanland

Örebro

0,6

17,1

Skåne

Värmland

3,6

23,0

Blekinge

9,3

Kalmar

Kronoberg

Östergötland

9,0

40,3

Sörmland

Jönköping

2,6

11,0

Uppsala

24,8

Vårdkontakter med arbetsterapeut. Tusental Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental MottagningsHemSumma TelefonSumma MottagningsHemSumma TelefonSumma besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Stockholm

Arbetsterapi 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Tabell V 34

170 

V:a Götaland

8,7

1,2

253,8

Gotland

TOTALT

139,2

3,3

18,0

7,1

–

10,4

7,7

9,9

5,3

–

16,9

9,7

1,4

1,8

13,6

–

15,8

–

3,7

0,0

14,6

532,2

7,7

44,7

20,7

–

27,3

38,7

26,6

15,7

–

0,6

85,6

37,7

25,9

7,4

36,9

–

41,1

40,3

18,6

2,6

54,0

62,3

–

2,7

3,2

3,7

0,4

–

16,4

7,2

1,2

13,9

5,4

–

6,6

–

0,1

1,7

553,0

7,7

44,7

20,7

–

28,2

39,8

27,8

15,8

–

0,6

91,1

40,1

26,3

12,0

38,7

–

43,2

40,3

18,6

2,7

54,6

Samtliga vårdkontakter. Tusental HemSumma TelefonSumma besök viktade3 kontakter viktade3 besök vårdkontakter

0,06

0,13

0,18

0,08

0,00

0,11

0,14

0,10

0,06

0,00

0,06

0,13

0,02

0,05

0,16

0,00

0,12

0,10

0,07

0,01

0,03

0,06

0,13

0,18

0,08

0,00

0,12

0,14

0,10

0,06

0,00

0,06

0,14

0,02

0,08

0,16

0,00

0,13

0,10

0,07

0,01

0,03

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

Verksamhet

en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

6,6

Norrbotten

–

Västerbotten

Jämtland

6,5

Gävleborg

Västernorrland

6,8

23,2

Dalarna

–

5,1

Västmanland

Örebro

0,6

51,8

Halland

Värmland

23,0

18,3

Skåne

9,8

3,8

Blekinge

–

Kalmar

9,4

Östergötland

Kronoberg

11,2

40,3

Sörmland

Jönköping

2,6

24,8

Mottagningsbesök

Arbetsterapi 2003.

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 34 forts



171

71,8

Halland

18,2

0,1

0,3

–

0,0

0,4

0,3

0,6

0,2

0,1

0,3

0,1

10,3

–

0,3

–

1,2

3,4

1 080,2

2,7

43,8

18,2

11,3

23,3

36,1

37,8

16,6

34,1

31,1

205,1

72,0

187,6

13,7

32,4

27,8

28,1

30,7

26,1

31,4

170,3

23,3

–

0,1

–

1,1

0,0

–

1,4

–

2,6

0,3

3,1

–

0,6

–

10,6

3,5

1 088,0

2,7

43,8

18,2

11,4

23,3

36,5

37,8

16,6

34,5

31,1

206,0

72,1

188,7

13,7

32,6

27,8

28,1

30,7

26,1

34,9

171,5

60,5

–

6,9

–

0,2

2,9

6,4

0,3

1,2

2,2

3,1

12,2

2,2

4,6

0,5

1,8

–

1,0

7,6

2,6

0,0

4,9

33,8

–

10,0

–

1,5

2,1

0,1

14,8

–

0,0

4,2

–

0,0

–

1,1

–

122,9

–

30,5

0,1

–

8,5

–

50,9

0,2

0,1

1,2

8,3

–

23,2

169,0

–

26,9

–

0,2

5,8

20,8

0,5

30,7

5,0

3,1

29,1

10,7

4,7

0,9

4,6

–

1,0

7,6

4,8

7,7

4,9

ningsbesök. 4 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottag-

128,1

–

26,9

–

0,2

5,8

10,7

0,5

30,7

2,2

3,1

12,2

10,7

4,6

0,5

1,8

–

1,0

7,6

4,8

0,0

4,9

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

2,6

Norrbotten

1 043,7

43,2

Västerbotten

Gotland

18,2

Jämtland

TOTALT

22,5

11,3

Västernorrland

36,6

35,5

15,5

Västmanland

Gävleborg

33,6

Örebro

Dalarna

30,9

Värmland

204,5

167,0

Skåne

V:a Götaland

31,7

Kronoberg

13,7

27,8

Jönköping

Blekinge

28,1

Östergötland

Kalmar

26,1

30,7

Sörmland

28,9

163,5

Mottagningsbesök

Jourverksamhet 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 35

172 

72,7

Halland

31,8

0,1

4,3

–

0,0

1,0

1,2

0,6

6,5

0,2

0,1

0,3

1,8

10,3

–

0,3

–

0,4

1,2

3,4

1 131,5

2,7

54,5

18,2

11,4

25,6

40,4

38,0

28,9

34,9

32,3

210,0

76,3

189,5

13,9

33,1

27,8

28,4

33,7

28,1

31,4

172,3

72,4

–

0,1

–

13,3

0,0

–

4,8

–

22,9

0,4

3,1

0,5

4,0

–

19,9

3,5

1 155,6

2,7

54,5

18,2

11,4

25,6

44,8

38,0

28,9

36,5

32,3

217,6

76,4

190,5

14,0

34,4

27,8

28,4

33,7

28,1

38,0

173,4

Samtliga vårdkontakter 4. Tusental HemSumma TelefonSumma besök viktade4 kontakter viktade4 besök vårdkontakter

0,13

0,05

0,22

0,07

0,09

0,10

0,15

0,14

0,11

0,13

0,12

0,14

0,27

0,16

0,09

0,14

0,16

0,09

0,08

0,11

0,10

0,09

0,13

0,05

0,22

0,07

0,09

0,10

0,16

0,14

0,11

0,13

0,12

0,14

0,27

0,17

0,09

0,15

0,16

0,09

0,08

0,11

0,13

0,09

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

Verksamhet

en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök. 4 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

2,6

Norrbotten

1 067,9

45,9

Västerbotten

Gotland

18,2

Jämtland

TOTALT

23,7

11,4

Västernorrland

36,7

38,1

16,0

Västmanland

Gävleborg

34,5

Örebro

Dalarna

32,1

Värmland

209,4

168,9

Skåne

V:a Götaland

32,4

Kronoberg

13,9

27,8

Jönköping

Blekinge

28,4

Östergötland

Kalmar

27,2

33,7

Sörmland

28,9

165,5

Mottagningsbesök

Jourverksamhet 2003.

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 35 forts



173

Primärvårdsansluten hemsjukvård 2003*. Vårdkontakter, totalt1, 2

2,6

0,1

1 554,5

8,3

18,2

757,6

0,8

32,0

3,8

16,1

56,7

18,8

0,1

1,5

1,8

4,5

10,9

38,1

0,2

14,4

0,0

3,1

20,3

34,0

0,0

0,2

7,3

0,0

1,8

0,0

4,5

0,0

1,2

0,0

19,0

Telefonkontakter. Tusental Läkare Övriga S:a viktade telefonkontakter

1 093,4

0,0

32,0

3,8

16,1

56,7

133,9

27,1

11,6

0,0

55,0

5,7

0,0

58,0

88,9

6,1

238,2

0,0

8,1

9,5

342,8

Summa viktade 4 vårdkontakter

0,12

0,00

0,12

0,03

0,07

0,20

0,48

0,10

0,04

0,00

0,04

0,02

0,00

0,39

0,38

0,03

0,72

0,00

0,03

0,18

Summa viktade kontakter/ invånare

*Obs! Uppgifterna är inte fullständiga 1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner. 3 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök. Läkare inom särskilt boende ingår i viktad summa. 4 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. En telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 av ett hemsjukvårdsbesök.

45,2

0,0

27,1 131,4

1 082,1

101,1

0,7

0,1

11,0

0,0

53,5

TOTALT

3,7

37,2

192,2

0,0

4,6

58,0

0,0

0,2

0,4

2,8

0,4

0,6

0,1

6,1 88,9

0,0

73,4

0,1

2,4

0,6

0,2

0,8

0,9

0,0

0,0 237,8

Gotland

0,0

38,8

80,2

127,6

54,5

6,8

0,0

0,8

76,9

0,0

8,1

9,5

Norrbotten

3,8

0,7

1,0

Västerbotten

6,6

Gävleborg

2,4

Jämtland

0,7

Dalarna

0,4

5,0

Västmanland

8,1

Västernorrland

8,0

Örebro

Värmland

45,0

0,0

7,7

90,8

355,2

0,6

5,7

V:a Götaland

3,5

1,6

1,5

1,1

Halland

50,1

0,7

0,9

336,4

0,0

0,8

2,7

Blekinge

127,4

201,5

11,1

782,4

Ordinärt boende. Hemsjukvårdsbesök. Tusental Summa SjukSjukArbetsUnderAnnan viktade3 sköterska gymnast terapeut sköterska/ personal- hemsjukbiträde kategori vårdsbesök

Skåne

1,6

6,1

Kronoberg

3,6

23,5

Läkare

Kalmar

10,7

Jönköping

Östergötland

9,5

Sörmland

Särskilt boende Läkare Tusental

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Se även tabell V 17 Specialiserad somatisk hemsjukvård och tabell V 21 Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård.

Tabell V 36

174 

–

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

Verksamhet

redovisas i rapporten ”Patienter i sluten vård 2003”. 2Vårdtillfällen för landsting/regioner som redovisar sluten primärvård.

1Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret

–

7 979

Gotland

3 137

TOTALT 2

1 653

Norrbotten

871

Västerbotten

Jämtland

–

393

Västernorrland

1 396

Västmanland

Gävleborg

–

Örebro

Dalarna

–

Värmland

421

–

V:a Götaland

108

Östergötland

Kronoberg

–

Sörmland

Jönköping

–

Uppsala

Vårdtillfällen

Sluten primärvård 2003. Vårdkontakter1

Stockholm

Huvudman

Tabell V 37



175

0,5

Värmland

2,2

0,3

0,2

17,4

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

0,5

–

0,5

–

18,4

0,2

0,3

2,2

0,9

0,6

0,9

2,3

1,2

–

0,5

2,5

1,1

3,8

–

1,4

0,5

–

0,5

–

0,0

–

0,0

–

0,4

–

18,5

0,2

0,3

2,2

0,9

0,6

0,9

2,3

1,2

–

0,5

2,5

1,1

4,0

–

1,4

0,5

–

175,3

0,0

4,2

18,7

4,5

11,0

30,8

15,0

8,3

7,0

0,1

32,4

20,0

2,3

0,0

–

21,0

–

1,7

–

0,0

–

1,5

–

0,2

–

370,0

–

90,0

4,2

43,3

0,0

0,2

123,9

–

2,3

18,1

–

88,0

–

302,1

–

4,2

18,7

34,5

12,3

45,3

15,0

8,3

7,0

0,1

32,4

61,3

2,3

3,8

6,0

–

21,3

–

29,3

ningsbesök. 4 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottag-

178,7

–

4,2

18,7

4,5

11,0

30,8

15,0

8,3

7,0

0,1

32,4

20,0

2,3

3,1

–

21,3

–

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,6

0,9

Jämtland

Gävleborg

Västernorrland

2,3

0,9

Dalarna

1,2

Västmanland

–

1,5

V:a Götaland

Örebro

3,8

1,1

Halland

–

Blekinge

Skåne

–

Kalmar

1,4

–

Östergötland

0,5

–

Sörmland

Kronoberg

–

Jönköping

–

Uppsala

Mottagningsbesök

Övrig primärvård 2003. Vårdkontakter, totalt 1, 2

Stockholm

Huvudman

Tabell V 38

176 

10,8

11,5

Örebro

Västmanland

–

2,1

–

0,4

–

0,1

0,2

–

0,1

–

0,3

–

0,5

–

0,5

–

0,0

–

464,5

–

9,4

80,2

15,2

6,8

52,1

5,3

11,5

10,9

10,0

75,4

13,8

110,0

3,9

–

21,7

13,6

–

24,7

–

38,6

–

0,3

0,0

0,2

0,0

–

1,6

31,4

2,7

0,4

–

2,0

–

477,3

–

9,4

80,2

15,3

6,8

52,2

5,3

11,5

10,9

10,0

75,9

24,3

110,9

4,0

–

21,7

13,6

–

25,4

–

271,6

0,2

5,4

41,7

8,7

7,5

34,1

10,4

9,1

7,1

4,6

44,3

14,6

48,4

1,6

–

10,1

13,9

–

9,9

–

2,1

–

0,2

–

0,0

0,1

–

0,0

–

0,7

–

0,2

0,6

–

0,3

–

0,0

–

275,7

0,2

5,7

41,7

8,8

7,7

34,1

10,4

9,1

7,2

4,6

45,6

14,6

48,8

2,8

–

10,1

14,5

–

9,9

–

163,9

–

36,1

1,7

17,4

0,1

–

0,8

62,1

1,5

1,1

7,2

–

36,0

–

330,3

0,2

5,7

41,7

20,8

8,2

39,9

10,4

9,1

7,2

4,6

45,9

35,3

49,2

3,1

2,4

10,1

14,5

–

21,9

Verksamhet

0,03

0,00

0,02

0,16

0,07

0,03

0,12

0,04

0,03

0,02

0,03

0,05

0,04

0,02

0,00

0,06

0,04

0,00

0,03

0,00

0,04

0,00

0,02

0,16

0,03

0,14

0,04

0,03

0,02

0,03

0,13

0,04

0,02

0,01

0,06

0,04

0,00

0,07

0,00

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

1Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

–

460,2

Gotland

8,6

Norrbotten

TOTALT

80,2

Västerbotten

6,4

15,0

Jämtland

Västernorrland

5,3

10,0

Värmland

52,1

74,7

V:a Götaland

Gävleborg

13,8

Dalarna

109,0

Halland

3,9

Skåne

Blekinge

–

21,7

Kalmar

12,5

Kronoberg

–

Jönköping

–

Östergötland

24,7

–

Övrig primärvård 2003.

Sörmland

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 38 forts



177

–

16,9

TOTALT 2

127,2

–

14,8

4,2

–

9,5

–

0,9

–

1,0

–

6,7

–

0,9

–

2,8

–

1,2

0,3

–

1,3

–

0,0

–

13,6

–

0,1

0,8

–

0,5

–

1,8

–

0,2

7,2

–

2,4

–

0,2

–

Logoped Oftalmologass/ Psykolog Ortoptist

2 Inkl besök hos annan vårdgivare, övriga personalkategorier 0,7.

1Besök/hembesök.

–

Jämtland

Västerbotten

Gotland

8,7

–

Västernorrland2

Norrbotten

11,9

–

Gävleborg

–

14,9

–

17,1

Dalarna

3,1

26,6

18,3

–

10,6

–

Audionom/ Hörselv ass

Västmanland

Örebro

Värmland

1,9

Halland

V:a Götaland

–

8,1

–

Kalmar

Skåne

–

Kronoberg

Blekinge

–

Jönköping

2,9

–

Östergötland

0,9

Sörmland

–

Stockholm

Uppsala

Arbetsterapeut

20,8

–

0,3

1,4

0,1

–

0,1

1,4

–

3,7

–

1,6

0,3

5,9

–

5,4

–

0,5

–

Kurator

35,8

–

4,8

–

2,2

–

21,1

–

7,7

–

Sjukgymnast

3,8

–

0,3

–

0,3

–

3,3

–

Sjuksköterska

Övrig hälso- och sjukvård. Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Besök1 (1000-tal) 2003, totalt

Huvudman

Tabell V 39

2,7

–

1,6

–

1,1

–

0,0

–

Undersköterska

133,0

–

2,7

8,1

0,1

2,6

0,4

5,1

–

20,2

–

13,7

3,7

21,2

–

6,9

–

2,6

–

45,7

–

Övriga personalkategorier

366,3

–

18,3

14,6

11,1

14,8

0,5

22,0

–

54,8

–

46,3

22,5

74,6

–

6,9

–

22,0

–

58,0

–

Totalt

178 

184 28 0 0 212 8 125

238 31 0 16 285 10 365

Verksamhet

278 14 0 0 292 2 486

2 194

159 42

43 12 114 44 77

47 79 411

751 104 29 59 133 17 73

0 0 8 0 8 1 495

125 24 211 62 0 0 25 6 745 0 0 80 0 0 29 0 0 0 0 180 0 1 487 19 0 0 0 19 4 606

820 181 229 147 155 190 122 128 623 89 856 62 141 147 160 73 156 64 93 134 17 4 587 719 73 8 16 816 27 077

4 336 1 069 821 1 192 999 620 754 521 3 493 722 4 533 679 898 804 882 664 869 369 1 014 840 182 26 261

Brommageriatriken (120) och Nackageriatriken (108).

3 S:t Görans sjukhus (301), Ersta sjukhus (150), Sophiahemmet (40),

1 261 393 107 430 346 172 257 171 918 297 1 347 208 325 223 257 233 281 137 309 169 72 7 913

1 379 367 245 494 365 241 277 216 1 160 257 1 919 329 389 422 322 314 355 168 453 315 93 10 080

1Se använda begrepp och definitioner. 2Ofördelad korttidsvård samt övrig vård.

Egen produktion1 Stockholm 3 516 Uppsala 888 Sörmland 592 Östergötland 1 045 Jönköping 844 Kronoberg 430 Kalmar 632 Blekinge 393 Skåne 2 870 Halland 633 V:a Götaland 3 677 Värmland 617 Örebro 757 Västmanland 657 Dalarna 722 Gävleborg 591 Västernorrland 713 Jämtland 305 Västerbotten 921 Norrbotten 706 Gotland 165 Summa 21 674 Annan vårdgivare1 Stockholm 3 700 73 Skåne 4 V:a Götaland 5 8 16 Västerbotten 6 Summa 797 TOTALT 22 471

Genomsnittligt disponibla vårdplatser 1 Specialiserad därav Specialiserad Summa somatisk Medicinsk Kirurgisk Geriatrisk Övrig psykiatrisk specialiserad vård korttidsvård korttidsvård vård vård2 vård vård

Huvudman

719 73 8 16 816 27 332

4 336 1 069 821 1 192 1 006 620 754 521 3 493 722 4 555 679 898 804 969 682 869 388 1 049 907 182 26 516

TOTALT

13 0 0 0 13 1 826

268 55 93 68 79 69 27 55 180 42 306 103 73 112 21 61 46 25 70 55 5 1 813

Tekniska platser 1

4 Närsjukvården Österlen AB. 5 Lundby sjukhus AB. 6 Axlagården.

0 0 0 0 0 255

255

19 35 67

87 18

Primärvård

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 efter huvudgrupp och huvudman 2003

Tabell V 40

237

10 63

137

Platser på patienthotell



179

1,2

3,0

2,3

Uppsala

Sörmland

1,2

1,6

1,2

1,8

1,3

1,5

1,1

1,2

1,6

1,4

1,2

1,3

1,4

1,2

1,4

0,9

1,3

0,7

1,2

1,1

1,2

0,8

0,9

1,2

0,8

0,9

1,1

0,8

1,1

1,0

1,1

1,0

0,4

1,3

0,8

0,3

0,0

0,2

0,6

–

0,3

0,2

0,4

0,0

0,2

–

0,3

0,1

–

0,3

0,1

0,4

0,1

0,3

0,6

0,2

–

0,7

–

0,1

–

0,3

0,0

–

0,6

0,0

0,1

–

0,1

0,8

0,1

0,5

0,3

0,5

0,4

0,5

0,6

0,3

0,6

0,5

0,2

0,6

0,3

0,5

0,9

0,5

1,1

0,5

0,4

0,9

0,6

0,5

3,0

3,2

3,3

4,0

2,9

3,6

2,4

3,2

3,1

3,3

2,5

3,0

2,6

3,1

3,5

3,2

3,5

3,0

2,9

3,2

3,6

2,7

5 Inkl verksamhet producerad av annan vårdgivare. 6Exkl tekniska platser.

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning förekommer mellan landsting/regioner. 3 Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 4 Ofördelad korttidsvård samt övrig vård.

2,5

3,7

Västerbotten5

TOTALT6

2,4

Jämtland

2,8

2,9

Västernorrland

2,9

2,1

Gävleborg

Norrbotten

2,6

Gotland

2,5

Dalarna

2,4

Västmanland

2,3

Halland

V:a Götaland5

2,3

2,6

Skåne5

2,8

2,6

Blekinge

Värmland

0,9

2,7

Kalmar

Örebro

1,0

2,4

Kronoberg

1,2

Jönköping

1,1

2,5

2,6

Östergötland

0,9

2,3

Stockholm5

0,0

–

0,3

0,1

–

0,1

0,3

–

0,0

–

0,0

–

Specialiserad Summa Primärpsykiatrisk specialiserad vård vård vård

Specialiserad därav somatisk Medicinsk Kirurgisk Geriatrisk vård korttidsvård korttidsvård vård

Huvudman Övrig vård4

Genomsnittligt disponibla vårdplatser 1, 2 per 1000 invånare efter huvudgrupp och huvudman 2003, totalt 3

Tabell V 41

3,0

3,2

3,6

4,2

3,0

3,6

2,5

3,5

3,1

3,3

2,5

3,0

2,6

3,1

3,5

3,2

3,5

3,1

2,9

3,2

3,6

2,7

TOTALT

180 

Ulricehamns sjukstuga

Tandådalens konvalescenthem

Ljusdals närsjukvårdsenhet

V:a Götaland

Dalarna

Gävleborg

6 2

Storuman

Tärna

Övertorneå vårdcentral

Haparanda vårdcentral

Verksamhet

255

6 12

Överkalix vårdcentral

Jokkmokks vårdcentral

Pajala vårdcentral

Sorsele

Malå

Arjeplogs vårdcentral

Dorotea

Arvidsjaurs vårdcentral

Åsele

Gäddede 5

Vilhelmina

Strömsund

Vårdplatser

Sveg

1Se använda begrepp och definitioner.

TOTALT

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Smaragden (kommun/primärvårdsplatser)

Jönköping

Rosengården

Enhet

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 inom sluten primärvård 2003

Huvudman

Tabell V 42



181

722

542

3 687

744

Blekinge

Skåne 3

945

700

873

397

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

27 969

27 332

182

907

1 065

388

869

682

969

804

898

679

4 563

521

754

620

–2,3

5,8

–5,3

–2,4

–2,3

–0,5

–2,6

2,5

–1,7

–3,9

–3,6

–2,6

–3,0

–3,3

–3,9

–0,5

–4,6

–3,6

–4,7

0,2

–4,7

–0,4

Procentuell förändring 2002–2003

22 810

155

741

953

310

712

615

688

665

781

606

3 780

652

3 004

414

648

442

874

1 091

587

921

4 171

22 471

165

706

937

305

713

591

722

657

757

617

3 685

633

2 943

393

632

430

844

1 045

592

888

4 216

–1,5

6,5

–4,7

–1,7

–1,6

0,1

–3,9

4,9

–1,2

–3,1

1,8

–2,5

–2,9

–2,0

–5,1

–2,5

–2,7

–3,4

–4,2

0,9

–3,6

1,1

Specialiserad somatisk vård 2002 2003 Procentuell förändring 2002–2003

4 894

149

103

161

170

153

885

683

128

110

208

163

160

232

201

888

4 Justerade siffror för år 2002.

4 606

134

156

160

147

141

856

623

128

122

190

155

147

229

181

839

–5,9

0,0

–10,1

–9,7

–1,5

–3,1

–2,7

–5,9

–3,9

–7,8

–36,7

–3,3

–8,8

0,0

10,9

–8,7

–4,9

–8,1

–1,3

–10,0

–5,5

Specialiserad psykiatrisk vård 2002 2003 Procentuell förändring 2002–2003

varav

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Egenproducerad verksamhet och Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. 3 Inkl vårdplatser hos annan vårdgivare.

TOTALT 3, 4

958

172

Norrbotten

Gotland

1 091

818

Västmanland

Västerbotten 3

704

934

Värmland

Örebro

V:a Götaland 3

4 687

758

Kalmar

Halland

3 566

650

Kronoberg

1 192

Jönköping

1 006

1 251

1 044

Östergötland

821

1 069

1 122

819

5 055

2003

5 073

2002

Totalt

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1, 2 efter område 2002 och 2003 samt procentuell förändring 2002–2003

Sörmland 4

Uppsala

Stockholm 3

Huvudman

Tabell V 43

182 

Nyköpings sjukhus

Värnamo sjukhus

Verksamhet

Blekingesjukhuset Karlshamn

Västerviks sjukhus

Blekingesjukhuset Karlskrona

110

Oskarshamns sjukhus

–

Länssjukhuset i Kalmar

Rehabcentrum (rehabkliniken), Växjö

Ljungby lasarett

111

Höglandssjukhuset

Centrallasarettet, Växjö

Länssjukhuset Ryhov

Lasarettet i Motala

–

Hälso- och sjukvården i Finspång

Vrinnevisjukhuset

Kullbergska sjukhuset

Universitetssjukhuset i Linköping

Mälarsjukhuset

Lasarettet i Enköping

–

Sophiahemmet 2

Akademiska sjukhuset

–

Ersta sjukhus 2

–

Södertälje sjukhus

S:t Görans sjukhus

Norrtälje sjukhus AB

AB 2

103

Södersjukhuset AB

Karolinska sjukhuset

139

Danderyds sjukhus AB

Internmedicin

Huddinge sjukhus AB

Huvud- Sjukhus man

–

126

–

138

105

Övriga invärtes spec

–

Neurologi

–

Medicinsk rehab

–

Habilitering

–

Infektionssjukvård

Tabell V 44.1 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

–

182

–

Barnmedicin

–

Hud- och könssjukvård

–

Tumörsjukvård

–

113

–

140

152

169

210

166

226

102

104

310

105

113

207

480

413

184

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård



183

Säffle sjukhus

Universitetssjukhuset i Örebro

Karlskoga lasarett

Lindesbergs lasarett

–

Kristinehamns sjukhus

Vårdcentralen Hagfors

Arvika sjukhus

115

–

Handikappförvaltningen

Centralsjukhuset Karlstad

Frölunda specialistsjukhus

270

Skaraborgs sjukhus

Alingsås lasarett

158

145

Södra Älvsborgs sjukhus

349

NU-sjukvården

Kungälvs sjukhus

–

Närsjukvården Kungsbacka

Sjukhuset i Varberg

–

Hospice Hässleholm

Länssjukhuset i Halmstad

VGREG Sahlgrenska universitetssjukhuset

–

KVH Kristianstad

–

Lasarettet Trelleborg

Närsjukvården Österlen

Ängelholms sjukhus AB

AB2

Hässleholms sjukhus

Lasarettet i Ystad

106

Lasarettet i Landskrona

–

Centralsjukhuset Kristianstad

Helsingborgs lasarettet

Universitetssjukhuset i Lund

128

Internmedicin

–

101

–

105

–

Övriga invärtes spec

–

Neurologi

–

Medicinsk rehab

–

Habilitering

–

Infektionssjukvård

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

SKÅNE Universitetssjukhuset MAS

Huvud- Sjukhus man

Tabell V 44.1 forts

–

104

–

Barnmedicin

–

Hud- och könssjukvård

–

Tumörsjukvård

–

271

239

359

285

359

799

146

105

172

248

425

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård

184 

Sala lasarett

Kiruna sjukhus

Piteå älvdals sjukhus

SUMMA

4 901

–

Gällivare sjukhus

Visby lasarett

Sunderby sjukhus

–

1 427

–

Övriga invärtes spec

481

–

Neurologi

Verksamhet

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

–

Skellefteå lasarett

Axlagården2

Lycksele lasarett

MS-hemmet Björkgården

101

Örnsköldsviks sjukhus

Östersunds sjukhus

Sollefteå sjukhus

Norrlands Universitetssjukhus

113

Sundsvalls sjukhus

Bollnäs sjukhus

Härnösands sjukhus

Hudiksvalls sjukhus

Mora lasarett

Ludvika lasarett

Länssjukhuset Gävle

Avesta lasarett

Falu lasarett

Köpings lasarett

114

Bergslagssjukhuset Fagersta

Västerås lasarett

Internmedicin

595

–

Medicinsk rehab

–

Habilitering

784

–

Infektionssjukvård

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

Huvud- Sjukhus man

Tabell V 44.1 forts

1 243

–

Barnmedicin

–

Hud- och könssjukvård

532

–

Tumörsjukvård

276

–

10 365

151

298

168

190

177

194

226

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård



185

Karolinska sjukhuset

Södersjukhuset AB

Blekingesjukhuset Karlshamn

Västerviks sjukhus

Blekingesjukhuset Karlskrona

Oskarshamns sjukhus

Länssjukhuset i Kalmar

Ljungby lasarett

Värnamo sjukhus

Centrallasarettet, Växjö

Höglandssjukhuset

Lasarettet i Motala

Länssjukhuset Ryhov

Vrinnevisjukhuset

Universitetssjukhuset i Linköping

Nyköpings sjukhus

–

Kullbergska sjukhuset

Mälarsjukhuset

103

–

Sophiahemmet2

Lasarettet i Enköping

–

Ersta sjukhus2

Akademiska sjukhuset

–

Södertälje sjukhus

S:t Görans sjukhus AB2

Norrtälje sjukhus AB

–

S:tEriks ögonsjukhus AB

Danderydssjukhus AB

Allmän kirurgi

Huddingesjukhus AB

Huvud- Sjukhus man

–

Ortopedisk kirurgi

–

Urologisk kirurgi

–

Barnkirurgi

–

106

–

137

–

Övriga kirurgiska spec

–

Gynekologi

Tabell V 44.2 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

–

Förlossningsvård

–

Ögonsjukvård

–

155

134

127

115

142

139

221

379

138

274

421

195

206

Öron-,näsÖvrig Kirurgisk och halskirurgisk korttidsvård sjukvård korttidsvård

186 

Närsjukvården Österlen

Sjukhuset i Varberg

Länssjukhuset i Halmstad

Alingsås lasarett

Lindesbergs lasarett

Verksamhet

Karlskoga lasarett

–

Universitetssjukhuset i Örebro

–

Säffle sjukhus

Arvika sjukhus

Kristinehamns sjukhus

Centralsjukhuset Karlstad

Frölunda specialistsjukhus

Skaraborgs sjukhus

119

–

111

116

13 40

–

Ortopedisk kirurgi

Södra Älvsborgs sjukhus

NU-sjukvården

Kungälvs sjukhus

VGREG Sahlgrenska universitetssjukhuset

AB 2

–

Ängelholms sjukhus AB

Lasarettet i Ystad

Hässleholms sjukhus

Lasarettet i Landskrona

–

Centralsjukhuset Kristianstad

Helsingborgs lasarettet

Universitetssjukhuset i Lund

Allmän kirurgi

–

Urologisk kirurgi

–

Barnkirurgi

–

Övriga kirurgiska spec

–

Gynekologi

–

Förlossningsvård

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

SKÅNE Universitetssjukhuset MAS

Huvud- Sjukhus man

Tabell V 44.2 forts

–

Ögonsjukvård

–

216

172

265

155

271

532

138

159

162

265

197

Öron-,näsÖvrig Kirurgisk och halskirurgisk korttidsvård sjukvård korttidsvård



187

SUMMA

2 720

Piteå älvdals sjukhus

Visby lasarett

Kiruna sjukhus

1 989

–

Ortopedisk kirurgi

357

–

Urologisk kirurgi

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

–

Gällivare sjukhus

Skellefteå lasarett

Sunderby sjukhus

Lycksele lasarett

Norrlands Universitetssjukhus

Örnsköldsviks sjukhus

Sollefteå sjukhus

Östersunds sjukhus

Sundsvalls sjukhus

Bollnäs sjukhus

Hudiksvalls sjukhus

Länssjukhuset Gävle

Mora lasarett

–

Köpings lasarett

Falu lasarett

Västerås lasarett

Allmän kirurgi

–

Barnkirurgi

616

–

Övriga kirurgiska spec

706

–

Gynekologi

1 011

–

Förlossningsvård

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

Huvud- Sjukhus man

Tabell V 44.2 forts

133

–

Ögonsjukvård

345

–

164

–

8 125

105

197

137

154

129

190

215

Öron-,näsÖvrig Kirurgisk och halskirurgisk korttidsvård sjukvård korttidsvård

188 

Ofördelad korttidsvård

Verksamhet

Danderyds sjukhus AB 5 Huddinge sjukhus AB – Karolinska sjukhuset – Södersjukhuset AB – S:t Eriks ögonsjukhus AB – Norrtälje sjukhus AB – Södertälje sjukhus – – S:t Görans sjukhus AB 2 Brommageriatriken AB 2 – – Nackageriatriken AB 2 2 Ersta sjukhus – – Sophiahemmet 2 Produktionsomr i Stockholm totalt – Akademiska sjukhuset 18 Lasarettet i Enköping – Mälarsjukhuset 171 Kullbergska sjukhuset 10 Nyköpings sjukhus – Karsuddens sjukhus – Universitetssjukhuset i Linköping – Vrinnevisjukhuset – Hälso- och sjukvården i Finspång – Lasarettet i Motala – Länssjukhuset Ryhov – Höglandssjukhuset – Värnamo sjukhus – Centrallasarettet, Växjö – Ljungby lasarett – Rehabcentrum (rehabkliniken), Växjö – Läns- o regionpsykiatri, Växjö – Länssjukhuset i Kalmar – Oskarshamns sjukhus – Västerviks sjukhus – Blekingesjukhuset Karlskrona – Blekingesjukhuset Karlshamn – Psykiatrin i Blekinge –

Huvud- Sjukhus man – 106 – – – 24 56 50 120 108 – – 565 104 – – 29 – – 44 – – 15 57 47 29 17 – – – 28 12 33 – – –

Geriatrisk vård – 78 18 24 – – – – – – – – – 6 – 30 – – – 47 15 – – – – – – – – – 25 – – – 6 –

Övrigt

395 792 919 505 32 96 212 301 120 108 131 40 565 817 71 332 97 163 – 538 320 31 156 409 251 184 313 95 22 – 339 110 183 295 98 –

– – – – – – 48 – – – 19 – 740 153 – 58 16 48 – 33 41 – 12 77 30 27 – – – 111 56 – 36 – – 123

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård – – – – – – – – – – – – 32 6 – 3 – – – 15 – – – 9 – – – – – 6 7 – – – – 5

Barn- och ungdomspsykiatri

Tabell V 44.3 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

– – – – – – – – – – – – – 22 – – – – 104 – – – 46 12 – – – – – 73 – – 23 – – –

– – – – – – 48 – – – 19 – 772 181 – 61 16 48 104 48 41 – 58 98 30 27 – – – 190 63 – 59 – – 128

RättsSpecialiserad psykiatri psykiatrisk vård 395 792 919 505 32 96 260 301 120 108 150 40 1 337 998 71 393 113 211 104 586 361 31 214 507 281 211 313 95 22 190 402 110 242 295 98 128

Totalt



189

25 192 217 – – – – – 87 – – – – – – – – – – – – – – 8 – – – – – 80 – – – – –

Ofördelad korttidsvård – 14 – – – 24 9 – – 14 – – 27 52 – 292 47 72 – – – – – – – – – – – – – 38 – 5 –

Geriatrisk vård 51 122 19 – – – 9 6 17 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Övrigt

698 841 302 334 86 152 135 185 126 73 6 5 332 285 16 1 623 161 702 440 624 99 20 – 8 8 411 72 18 28 80 8 525 144 88 –

166 140 – 79 – 30 46 – 27 – – – – 76 – 304 35 162 67 131 – – 15 – – 22 22 17 – – – – – – 105

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård 19 12 – 9 – – 5 – – – – – 13 – – 11 – 12 8 7 – – – – – 1 – – – – – – – – 11

Barn- och ungdomspsykiatri

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

SKÅNE Universitetssjukhuset MAS Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Helsingborgs lasarettet Lasarettet i Landskrona Lasarettet i Ystad Hässleholms sjukhus Ängelholms sjukhus AB Lasarettet Trelleborg Närsjukvården Österlen AB 2 KVH Kristianstad Hospice Hässleholm N Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg Närsjukvården Kungsbacka VGREG Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Alingsås lasarett Frölunda specialistsjukhus Primärvården Göteborg Lundby sjukhus AB 2 Handikappförvaltningen S Centralsjukhuset Karlstad Arvika sjukhus Kristinehamns sjukhus Säffle sjukhus Torsby sjukhus Vårdcentralen Hagfors T Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatrin i Örebro

Huvud- Sjukhus man

Tabell V 44.3 forts

67 – – 23 – – – – – – – – – – – 67 – 37 – – – – – – – – – – – – – – – – 25

252 152 – 111 – 30 51 – 27 – – – 13 76 – 382 35 211 75 138 – – 15 – – 23 22 17 – – – – – – 141

RättsSpecialiserad psykiatri psykiatrisk vård 950 993 302 445 86 182 186 185 153 73 6 5 345 361 16 2 005 196 913 515 762 99 20 15 8 8 434 94 35 28 80 8 525 144 88 141

Totalt

190 

SUMMA

Västerås lasarett Bergslagssjukhuset Fagersta Köpings lasarett Sala lasarett Psykiatrin i Västmanland Falu lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Mora lasarett Borlänge sjukhus Säters sjukhus, psykiatri Länssjukhuset Gävle Hudiksvalls sjukhus Bollnäs sjukhus Sundsvalls sjukhus Härnösands sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå lasarett MS-hemmet Björkgården Axlagården 2 Sunderby sjukhus Gällivare sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Piteå älvdals sjukhus Visby lasarett

973

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 18 60 82 – – –

Ofördelad korttidsvård

2 486

12 – – – – 33 24 18 21 18 – 39 – 5 20 23 16 18 – 115 24 20 – – 42 – – – – –

Geriatrisk vård

522

– – – – – 22 – – 7 – – – – – – – – – – – – – – – 20 – – – – –

Övrigt

Verksamhet

22 471

453 42 106 56 – 439 57 47 161 18 – 345 164 82 364 73 116 160 305 610 94 187 30 16 336 99 82 60 129 165 3 700

– – – – 100 – – – – – 112 32 28 – 77 – 14 9 64 46 – 25 – – 41 13 – – 50 17

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård

227

– – – – 6 6 – – – – – – 13 – – – – – – 6 – – – – 5 – – – – –

Barn- och ungdomspsykiatri

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1 per sjukhus och specialitet 2003

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

Z AC

Huvud- Sjukhus man

Tabell V 44.3 forts

679

– – – – 41 – – – – – 42 – – – 56 – – – – 16 – – – – – – – – 25 – 4 606

– – – – 147 6 – – – – 154 32 41 – 133 – 14 9 64 68 – 25 – – 46 13 – – 75 17

RättsSpecialiserad psykiatri psykiatrisk vård

27 077

453 42 106 56 147 445 57 47 161 18 154 377 205 82 497 73 130 169 369 678 94 212 30 16 382 112 82 60 204 182

Totalt



191

10 722

13 940

Uppsala

Sörmland

12 630

12 606

Örebro

Västmanland

92 876

–

1 607

6 580

769

619

4 482

4 766

5 748

541

19 569

5 249

11 610

–

3 364

2 904

535

4 717

19 806

Övriga invärtes spec

21 914

–

1 267

–

1 345

995

5 391

391

3 425

–

1 593

–

1 129

6 344

Neurologi

7 941

206

339

407

229

182

–

716

–

1 715

165

993

529

–

228

102

154

–

271

1 608

Medicinsk rehab

489

–

121

–

368

–

Habilitering

40 890

970

760

1 074

977

1 082

1 109

2 015

1 192

1 431

1 520

5 868

1 109

5 739

946

1 175

1 049

1 250

2 386

693

1 357

7 188

Infektionssjukvård

81 328

537

1 919

1 987

1 823

2 584

2 642

2 967

1 700

2 765

2 261

17 899

2 438

9 435

1 243

2 780

1 560

2 559

3 484

1 832

2 608

14 305

Barnmedicin

2 225

–

117

–

122

504

–

327

–

121

150

507

Hud- och könssjukvård

1Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten ”Patienter i sluten vård 2003”. 2 Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

2 938

372 252

Gotland

15 613

TOTALT

10 851

Norrbotten

7 241

Västerbotten

Jämtland

16 017

11 644

Värmland

Västernorrland

71 413

V:a Götaland

14 652

10 629

Halland

15 458

35 796

Skåne

Gävleborg

8 782

Dalarna

14 141

Blekinge

9 780

Kronoberg

Kalmar

17 882

Jönköping

3 727

55 790

Stockholm

Östergötland

Internmedicin

Huvudman

Tabell V 45.1 Vårdtillfällen1 per specialitet 2003, totalt 2

29 849

–

2 655

–

410

813

–

725

2 090

650

6 877

–

4 459

–

450

601

2 977

641

1 685

4 816

Tumörsjukvård

16 630

–

255

–

241

–

15 290

–

844

666 394

4 651

20 334

24 510

10 458

21 329

20 823

24 162

21 779

26 197

17 901

129 604

19 981

72 025

11 500

18 096

13 068

25 879

32 602

17 648

22 639

111 208

Övrig Medicinsk medicinsk korttidsvård korttidsvård

192 

7 133

Halland

7 943

8 976

1 801

212 845

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

113 605

996

2 255

2 811

2 328

4 230

3 742

4 871

3 481

3 754

2 877

18 084

4 332

14 689

1 634

3 524

2 394

5 241

5 828

3 052

3 368

20 114

Ortopedisk kirurgi

26 262

242

599

813

–

874

–

1 580

1 021

–

5 897

1 369

3 286

–

1 274

–

1 398

532

1 173

6 204

Urologisk kirurgi

12 615

400

–

158

–

904

–

1 636

3 468

–

982

1 841

3 203

Barnkirurgi

37 133

–

3 044

–

1 643

–

7 456

5 842

1 640

–

3 561

–

5 158

8 778

Övriga kirurgiska spec

85 777

950

4 064

–

709

1 412

2 860

2 592

1 387

3 502

4 422

12 097

1 942

6 496

2 579

1 274

729

3 126

2 107

1 478

1 549

30 502

Gynekologi

80 734

–

3 146

1 410

2 760

1 881

2 460

3 054

5 434

–

16 298

3 936

12 502

–

2 454

2 456

2 916

6 937

3 246

4 183

5 661

Förlossningsvård

10 338

Verksamhet

782

148

203

1 108

147

1 902

1 410

169

341

1 014

958

1 665

Ögonsjukvård

7 508

4 143

Västernorrland

9 474

8 041

Gävleborg

Västmanland

Dalarna

7 702

7 252

Örebro

5 793

Värmland

37 976

19 298

Skåne

V:a Götaland

7 272

3 989

Blekinge

4 618

Kalmar

11 047

Östergötland

Kronoberg

6 095

8 373

Sörmland

Jönköping

7 657

30 754

Stockholm

Uppsala

Allmän kirurgi

Huvudman

Tabell V 45.2 Vårdtillfällen1 per specialitet 2003, totalt 2

39 078

280

907

1 031

699

804

859

1 398

945

1 770

1 100

7 606

1 238

5 209

702

1 472

697

902

2 526

760

1 426

6 747

2 687

–

695

–

1 916

621 074

4 687

16 939

19 593

9 437

17 842

17 447

20 998

18 659

25 934

14 339

109 647

20 021

72 200

10 572

17 439

10 977

23 573

31 744

16 169

27 313

115 544

Öron-, näsÖvrig Kirurgisk och halskirurgisk korttidsvård sjukvård korttidsvård



193

–

Sörmland

–

Kalmar

Blekinge

–

9 200

Västerbotten

Norrbotten

Gotland

TOTALT

49 430

–

457

1 717

–

891

631

2 187

538

550

–

7 417

1 169

831

–

1 528

–

2 833

753

1 464

1 296

25 168

Geriatrisk vård

9 349

37 730

45 853

19 895

40 062

38 901

47 347

40 976

52 681

36 723

249 094

41 171

175 273

22 072

37 063

24 045

52 285

66 628

35 291

51 284

251 920

79 065

364

1 578

1 344

723

1 650

1 384

2 379

1 696

3 062

928

12 506

1 508

10 270

1 823

2 339

1 278

3 757

1 940

2 427

1 487

24 622

Specialiserad Allmän somatisk psykiatri vård

29 545 1 375 643

–

28 588

–

785

–

Övrigt

5 344

–

189

139

124

1 343

448

134

110

1 674

564

Barn-och ungdomspsykiatri

1 003

–

159

–

288

–

135

–

9 719

39 403

47 545

20 670

41 774

40 340

49 812

42 872

55 883

37 658

262 523

42 753

186 126

23 926

39 541

25 444

56 198

68 712

37 838

54 486

277 124

Totalt

84 704 1 460 347

370

1 673

1 692

775

1 712

1 439

2 465

1 896

3 202

935

13 429

1 582

10 853

1 854

2 478

1 399

3 913

2 084

2 547

3 202

25 204

RättsSpecialiserad psykiatri psykiatrisk vård

–

Jämtland

Gävleborg

Västernorrland

–

Dalarna

–

Västmanland

4 483

Örebro

2 344

Värmland

V:a Götaland

Halland

1 629

–

Kronoberg

Skåne

–

Jönköping

744

–

Östergötland

–

Uppsala

Ofördelad korttidsvård

Stockholm

Huvudman

Tabell V 45.3 Vårdtillfällen1 per specialitet 2003, totalt 2

194 

37,9

30,3

232,8

Kalmar

Blekinge

Skåne

81,2

22,9

74,0

64,7

Västernorrland 6

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten 7

1 298,1

8,2

42,1

42,6

20,4

40,8

45,0

58,9

39,9

39,5

55,0

228,1

40,5

177,2

28,1

31,5

19,4

67,6

64,5

40,2

53,8

154,7

1 282,7

11,3

52,4

55,0

23,5

49,0

62,5

51,8

57,0

304,3

58,6

199,0

30,0

44,3

21,4

68,4

76,1

61,2

Allmäntandvård barn o ungdomar Antal Antal patienter listade3

236,6

1,2

4,2

9,5

2,2

4,4

7,1

10,3

7,3

7,6

42,2

24,6

24,3

14,4

1,2

14,5

16,7

6,3

27,9

3 390,3

19,1

111,1

126,1

45,4

126,4

129,7

136,9

104,9

76,6

126,1

625,4

103,8

434,3

58,4

83,8

32,9

171,9

169,4

89,6

127,5

491,0

27,5

0,1

3,3

1,2

0,2

1,2

0,6

1,6

0,9

1,4

0,6

4,5

1,3

1,8

0,2

0,7

0,8

1,6

0,9

0,7

3,2

60,9

0,2

3,0

4,5

1,5

2,1

2,8

3,7

2,9

3,7

2,7

12,2

1,6

6,0

0,8

2,0

2,1

1,8

2,6

2,5

2,3

69,3

0,7

3,7

0,9

2,9

2,4

3,8

2,4

3,0

2,5

11,9

1,6

7,6

1,2

1,5

1,7

2,5

3,8

1,9

3,2

10,1

2,1

0,0

2,1

0,0

119,3

–

0,7

2,4

0,8

–

2,3

2,5

4,1

–

4,8

33,3

2,1

4,5

14,9

4,5

8,8

1,6

–

31,9

165,9

0,9

2,6

1,6

3,2

2,0

12,7

4,7

36,7

2,1

4,5

15,6

4,5

9,7

2,3

62,6

1,4

0,0

0,7

0,0

0,7

122,8

0,0

0,7

4,5

0,8

0,0

2,3

2,5

4,1

0,0

4,8

34,0

2,1

4,5

14,9

4,5

8,8

1,6

0,0

32,6

14,5

–

0,6

0,1

0,2

0,4

0,3

0,2

0,8

0,5

2,3

0,3

–

0,2

0,5

0,2

–

7,3

30,1

–

0,1

0,0

–

0,2

–

0,4

2,5

1,6

2,4

0,1

0,7

–

2,8

2,6

2,7

–

13,8

69,3

0,7

3,7

0,9

2,9

2,4

3,8

2,4

3,0

2,5

11,9

1,6

7,6

1,2

1,5

1,7

2,5

3,8

1,9

3,2

10,1

Annan vårdgivare 2 AllmänAllmäntandvård Specia- Summa Tandvård för patienter med tandvård barn o ungdomar listtand- patienter särskilda behov vuxna Antal Antal vård 4 (exkl särsk Led i sjuk- Uppsökta Nödv patienter listade3 behov) domsbeh personer tandv

Verksamhet

7För barn och ungdomar redovisas enbart fullständigt behandlade patienter.

4 Här ingår bl a sjukhustandvård. 5 Specialisttandvård: Uppgiften avser antalet besök. 6 Specialisttandvården avser antalet remisser.

1Fullständigt och partiellt behandlade patienter inom allmäntandvård vuxna samt antalet behandlade och/eller undersökta barn och ungdomar. Åldersgrupp avser den ålder patienten uppnår under året. Med partiellt behandlad patient avses akutpatient samt patient som endast fått delbehandling. 2 Se använda begrepp och definitioner. 3 Med listade barn och ungdomar avses de mellan 3 och 19 år som är registrerade och som kallas för regelbunden undersökning.

1 855,6

80,3

Gävleborg

TOTALT

70,9

Dalarna

9,7

54,7

Västmanland

Gotland

63,5

29,8

Örebro

355,1

Värmland

V:a Götaland

38,7

12,3

Kronoberg

Halland 5

88,2

89,7

Jönköping

43,2

Östergötland

67,4

Sörmland

308,4

Allmäntandvård vuxna

Egen produktion 2 Specia- Summa Tandvård för patienter med listtand- patienter särskilda behov vård 4 (exkl särsk Led i sjuk- Uppsökta Nödv behov) domsbeh personer tandv

Tandvård. Patienter1 (1000-tal) 2003

Uppsala

Stockholm

Huvudman

Tabell V 46



195

34 356

19 957

11 569

14 753

30 814

18 238

10 108

11 263

Värmland 2

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

328 832

TOTALT

213 430

2 042

12 887

–

7 360

12 764

11 600

16 967

–

8 090

41 983

23 886

15 840

28 826

8 576

–

22 609

15 256

–

248

–

3 840

3 382

–

7 786

–

sedan ny huvudman.

1Se använda begrepp och definitioner. 2 Naturbruksprogrammet (gymnasieskolan) endast 1:a halvåret 2003,

7 329

Gotland

–

55 091

V:a Götaland

Norrbotten

16 571

Halland

–

5 831

Skåne

Blekinge

5 238

34 267

Kronoberg

Kalmar

14 088

Jönköping

6 510

Sörmland

Östergötland

8 217

24 632

Uppsala

–

Folkhögskole- Naturbruks- Övrig gymnasial utbildning programmet utbildning

Huvudman

Stockholm

Utbildningsverksamhet. Elevveckor/ studerandeveckor 2003, egen produktion1

Tabell V 47

196 

 

197

Bilaga 1 • Indelningsgrunder Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 Huvudområde/Område

Delområde

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård Allmänläkarvård

Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdsansluten hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård Specialiserad somatisk vård

Somatisk mottagningsverksamhet Somatisk dagsjukvård Somatisk hemsjukvård Somatisk sluten vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Psykiatrisk mottagningsverksamhet Psykiatrisk dagsjukvård Psykiatrisk hemsjukvård Psykiatrisk sluten vård

Tandvård

Allmäntandvård vuxna Tandvård för patienter med särskilda behov Allmäntandvård barn och ungdomar Specialisttandvård

Övrig hälso- och sjukvård

Ambulans- och sjuktransporter Sjukresor Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet Social verksamhet Folkhälsofrågor FoU avseende hälso- och sjukvård Övrigt

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

 

198 Huvudområde/Område

Delområde

REGIONAL UTVECKLING Utbildning Folkhögskoleverksamhet

Högskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Övrig utbildningsverksamhet Kultur

Teater- och musikverksamhet Museiverksamhet Övrig kulturverksamhet

Trafik och infrastruktur

Trafik Infrastruktur

Allmän regional utveckling

Näringsliv och turism Interregional och internationell samverkan Lokal utveckling FoU avseende regional utveckling Övrig allmän regional utveckling

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

  Allmänna principer för redovisningen enligt VI 2000 All verksamhet som huvudmannen finansierar ska redovisas

All verksamhet som huvudmannen finansierar, oavsett organisations- och driftform, ska redovisas på ett enhetligt sätt. Koppling till kostnadsredovisning per patient

Samma principer gäller vid kostnadsredovisning per enskild patient i -system som i redovisning per delområde enligt verksamhetsindelningen. En konsekvens av detta är att kostnader som inte ska påföras patienten redovisas under området Övrig hälso- och sjukvård. Utvecklad kostnadsredovisning

Alla kostnader ska redovisas på de delområden som preciseras av verksamhetsindelningen oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvarande de har uppstått eller var de ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats under fastighetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelas till delområdena. Detta kan ske via interndebitering eller fördelningsnycklar. Den redovisning som respektive landsting/region har för intern uppföljning sammanhänger med den egna organisationens behov. Den är uppbyggd kring ansvarsområden/kostnadsställen och dessa aggregeras på olika nivåer. Redovisning enligt den gemensamma verksamhetsindelningen kan ske i ett sidoordnat system, genom skuggkodning av ansvarsområden/kostnadsställen mot områden/delområden enligt verksamhetsindelningen. Kostnadsbegrepp

Begreppet nettokostnad kommer att användas vid kostnadsjämförelser mellan huvudmännen. Av stor vikt är att såväl kostnader som intäkter redovisas på ”rätt” delområde. Redovisning per kostnads- och intäktsslag följer - , Baskontoplan för landsting.

199

Redovisning på två huvudområden Verksamheten i landsting, regioner och Gotlands kommun ska redovisas på områden och delområden inom två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Inom de båda huvudområdena ska den politiska verksamheten liksom de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av ”infrastruktur” i organisationen redovisas som ett eget område. Kostnaderna för den politiska ledningen ska belasta såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet. Hälso- och sjukvård

Som ett led i statistikutredningen bildade Landstingsförbundet en policygrupp med representanter för medlemmarna, Socialstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Spri samt Landstingsförbundet för definitioner av begrepp inom hälso- och sjukvårdsstatistiken. Behovet av att skapa enhetlighet i centrala sjukvårdsbegrepp som underlag för jämförande analyser hade påtalats av många sjukvårdshuvudmän. I december  rekommenderade Landstingsförbundets styrelse landstingen, regionerna och Gotlands kommun att fastställa och tillämpa definitioner och regelverk i enlighet med policygruppens förslag och att detta skulle ske senast från verksamhetsåret . Socialstyrelsen fattade ett likalydande beslut. Resultatet från definitionsarbetet publicerades i en rapport 1.   bygger delvis på resultatet från policygruppens arbete. Regional utveckling

Under regional utveckling redovisas all verksamhet som inte kan hänföras till något av delområdena inom hälso- och sjukvård. Fem områden redovisas; Utbildning, Kultur, Trafik och infrastruktur, Allmän regional utveckling samt Politisk verksamhet avseende regional utveckling. Området Allmän regional utveckling med delområden (exempelvis Näringsliv och turism, Interregional och internationell samverkan) har hittills saknats i statistikredovisningen. Till en 1. Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.

200

 

början kommer endast kostnadsuppgifter att kunna redovisas, men på sikt är målsättningen att uppgifter om prestation/aktivitet ska kunna redovisas. Huvudområde hälso- och sjukvård Allmänt

Nedan ges definitioner och anvisningar för redovisning av hälso- och sjukvård.Allmänna principer kring redovisningen återfinns ovan. All verksamhet som finansieras av landstinget/ regionen ska redovisas på ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisation. Alla kostnader ska redovisas på de delområden som preciseras av verksamhetsindelningen oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvarande de har uppstått eller var de ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats under fastighetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelas till delområdena. Detta kan ske via interndebitering eller fördelningsnycklar. Definitioner och regelverk för redovisningen nedan har hämtats från definitionsarbete som tidigare presenterats och som Landstingsförbundets styrelse och Socialstyrelsen har rekommenderat sjukvårdshuvudmännen att tilllämpa2. Områden inom hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården redovisas för sex områden, primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälsooch sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård, som presenteras och preciseras nedan. Primärvård Definition: Hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Regelverk:Alla insatser av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin 2. Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.

inom såväl offentlig som privat verksamhet hänförs till primärvård liksom all distriktssköterskeverksamhet. Mödra- och barnhälsovård hänförs också till primärvård. Förtydligande: Verksamhet som bedrivs vid en vårdcentral är inte alltid primärvård och vice versa. Mödra- och barnhälsovård definieras som primärvård men kan förekomma på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Samtliga insatser av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin hänförs till primärvård oavsett om insatserna sker på vårdcentraler, i patienters hem, hos privata specialister i allmänmedicin som landstingen tecknat avtal med eller som arbetar med ersättning enligt den nationella taxan. Andra specialistläkarmottagningar som kan finnas vid vårdcentraler ska särredovisas för att i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård. Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vård Definition: Hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större tekniska och personella resurser än primärvården. Regelverk:Alla insatser av läkare som upprätthåller funktionen som annan specialist än specialist i allmänmedicin inom såväl offentlig som privat verksamhet hänförs till specialiserad vård. Förtydligande: Specialiserad vård har sin grund i insatser av läkare med annan specialistkompetens än allmänmedicin. Den omfattar specialiserad vård som bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhus på specialistläkarmottagningar med mera och i vissa fall på vårdcentraler. I det senare fallet ska den särredovisas för att i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård. Om basal mödra- och barnhälsovård förekommer vid kvinno- och barnkliniken vid sjukhus ska den särredovisas, för att i statistiken kunna redovisas som primärvård. Specialiserad somatisk vård Den specialiserade somatiska vården omfattar all somatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagningar hos organspecialister på eller utanför sjukhus till den mest högspecialiserade regionsjuk-

 

vården. Området omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård med mera. Specialiserad psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfattar såväl psykiatrisk korttidsvård som psykiatrisk långtidsvård. Området omfattar allmän psykiatri, barnoch ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri och innehåller exempelvis psykiatrisk vård av alkoholmissbrukare, psykiatrisk vård av övriga toxikomaner, psykiatrisk vård av matmissbrukare med flera. Området omfattar även behandlingshem inom den psykiatriska barnoch ungdomsvården. Tandvård Tandvård omfattar allmäntandvård, kollektiv tandhälsovård, specialisttandvård, sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier. Tandvårdsförsäkringen ska lämna bidrag till huvudmannen för bastandvård. För individer som har ökade tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller handikapp erhålls ersättning från tandvårdförsäkringen. Personer i särskilda boendeformer för service och omvårdnad ska erbjudas uppsökande tandhälsoundersökning avgiftsfritt och nödvändig tandvård enligt de avgifter som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Denna del av tandvårdsstödet administreras och betalas av landstingen. De som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbehandling kan också få sin behandling betald via de avgifter som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Övrig hälso- och sjukvård Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/kostnader som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i -system. Exempelvis redovisas här forskning och utveckling (o) och folkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser. Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt .

201

Politisk verksamhet avseende hälsooch sjukvård Den politiska verksamheten liksom de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av ”infrastruktur” i organisationen, exempelvis beställarorganisationer av olika slag, ska redovisas som ett eget område under såväl Hälso- och sjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna bör belasta såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet. Under politisk verksamhet redovisas landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser samt landstingens revisorer. Området omfattar vidare bland annat bidrag till politiska partier och till Landstingsförbundet. Under området Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård redovisas hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd, beställarnämnd avseende hälso- och sjukvård och motsvarande verksamhet. Politisk verksamhet som inte direkt kan hänföras till hälso- och sjukvård respektive regional utveckling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet anställda eller i proportion till nettokostnader för respektive huvudområde. Under området redovisas inga delområden. Sluten vård, öppen vård och hemsjukvård

Under såväl primärvård som specialiserad vård särredovisas sluten vård, öppen vård och hemsjukvård. Inom den specialiserade vården delas dessutom den öppna vården upp i mottagningsverksamhet respektive dagsjukvård. Sluten vård Definition: Hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet. Vård eller observation på intagningsavdelning hänförs till sluten vård. Öppen vård Definition: Annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård.

202

 

Hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. Förtydligande: Hemsjukvård är till sin karaktär annorlunda än den öppna vården. Den består av ofta relativt långvariga vårdepisoder med stort behov av omvårdnad och ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den slutna vården. Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppen och sluten vård. Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskilt boende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende.Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhet kan dock efter särskild överenskommelse överlåtas till primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften av landstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå. Det förekommer många benämningar på hemsjukvård, exempelvis avancerad och basal hemsjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasaretts- eller sjukhusansluten hemsjukvård och kommunal hemsjukvård. Benämningen syftar oftast på organisationen och har inget entydigt samband med funktion eller verksamhetsinnehåll. För att kunna göra jämförelser mellan landstingen/regionerna behöver därför hemsjukvården brytas ut ur såväl primärvård som specialiserad vård och redovisas sammantaget. I det fall hemsjukvården utgör en egen organisation i landstinget/regionen kan den förslagsvis redovisas under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. Dagsjukvård Definition: Öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver.

Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dag-

medicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas. Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri. Delområden inom primärvård

Under primärvården redovisas tio delområden som presenteras och preciseras nedan. Allmänläkarvård Delområdet Allmänläkarvård omfattar all mottagningsverksamhet inklusive hembesök som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård omfattas av delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagningen omfattas endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans egna patienter omfattas av delområdet Sjuksköterskevård. Sjuksköterskevård Delområdet Sjuksköterskevård omfattar all mottagningsverksamhet inklusive hembesök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Undantag är mottagningar för mödra- respektive barnhälsovård som utgör egna delverksamheter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för till exempel astma-, diabetes- och hypertonipatienter. Under delområdet redovisas även gynekologiska undersökningar och hälsokontroller samt preventivmedelsrådgivning som inte avser gravida kvinnor eller utförs på ungdomsmottagningar. Se vidare Mödrahälsovård respektive Övrig primärvård. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård omfattas av delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård.

 

Mödrahälsovård Delområdet Mödrahälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök som sker inom ramen för mödrahälsovård. Här ingår gynekologiska undersökningar, mammografier och hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventivmedelsrådgivning för dessa. Gynekologiska undersökningar och hälsokontroller som ej är direkt hänförbara till gravida kvinnor redovisas under delområdet Sjuksköterskevård alternativt Övrig primärvård. I det fall mödrahälsovård på primärvårdsnivå förekommer på sjukhus ska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här. Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas inte under delområdet. Denna verksamhet redovisas under Övrig primärvård. Barnhälsovård Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök som sker inom ramen för barnhälsovård. I det fall barnhälsovård förekommer på sjukhus ska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här. Sjukgymnastik Delområdet Sjukgymnastik omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök och arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. Arbetsterapi Delområdet Arbetsterapi omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök och arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi är integrerade verksamheter, exempelvis under benämningen rehabilitering ska de båda verksamheterna hållas isär. Insatser kring patienter där sjukgymnasten är den primära vårdgivaren, det

203

vill säga signerar journalen, förs till delområdet Sjukgymnastik och vice versa. Jourverksamhet Delområdet Jourverksamhet omfattar mottagningsverksamhet utanför mottagningens normala öppettider. Normal kvällsmottagning vid den egna mottagningen avses ej. Jourverksamhet kan bedrivas vid den egna vårdcentralen eller vid andra vårdcentraler/ särskild jourmottagning. Huvudprincipen i redovisningen är att kostnader, intäkter och prestationer hålls samman och kan ställas mot varandra. Primärvårdsansluten hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatsen ska ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. Delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård är avgränsad till insatser för en viss patientgrupp som enligt definitionen ges i patientens hem. Till delområdet förs förutom de insatser som görs i patientens hem även den personaltid på mottagningen som avser planering och förberedelse av insatserna för dessa patienter. Läkarinsatser i särskilt boende hänförs också till hemsjukvård. Sluten primärvård Definition: Hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet. Delområdet Sluten primärvård omfattar observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Övrig primärvård Under delområdet Övrig primärvård redovisas exempelvis ungdomsmottagning med bland annat preventivmedelsrådgivning, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, patientinformation/ hälsoupplysning till enskilda patienter/patientgrupper exempelvis rökavvänjningsgrupper, bantargrupper och föräldragrupper. Även sjukvårdsupplysningens telefonkontakter redovisas här.

204

 

Under delområdet redovisas inte kollektiva hälsofrämjande insatser som exempelvis sker vid samhällsmedicinska och socialmedicinska enheter. Delområden inom specialiserad somatisk vård

Under specialiserad somatisk vård redovisas fyra delområden.Två av dem presenteras nedan.Hemsjukvård och sluten vård har definierats ovan. Mottagningsverksamhet Somatisk mottagningsverksamhet omfattar hälso- och sjukvård som ges av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera vårdgivare. Mottagningsverksamhet kring egna patienter redovisas under somatisk mottagningsverksamhet medan stödverksamhet betraktas som serviceverksamhet och fördelas till berörda delområden. Dagsjukvård Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas. Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri. Delområden inom specialiserad psykiatrisk vård

Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas fyra delområden. Redovisning av området ska ske i enlighet med vad som beskrivits under specialiserad somatisk vård.

Tandvård för patienter med särskilda behov Här redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till främst äldre och funktionshindrade som har omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom omfattas tandvård till personer med behov av särskilda tandvårdinsatser som ett led i sjukdomsbehandling. Allmäntandvård barn och ungdomar Här redovisas all förebyggande och basal tandvård som ges till ungdomar i åldern – år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med  års ålder. Lagen ger landstingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgivare och så har skett i flertalet landsting. Specialisttandvård Här redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker. En viss del utförs även av privatpraktiserande specialisttandläkare inom framför allt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under specialisttandvård redovisas exempelvis tandreglering, tandlossningssjukdomar, oral kirurgi och sjukhustandvård. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna. Delområden inom övrig hälso- och sjukvård

Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/kostnader som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i -system. Exempelvis redovisas här forskning och utveckling (o) och folkhälsofrågor (kollektiv folkhälsovård). Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt . Området delas upp i sju delområden som presenteras och preciseras nedan.

Området Tandvård delas upp i fyra delområden som presenteras nedan.

Ambulans- och sjuktransporter Delområdet Ambulans- och sjuktransporter omfattar transporter till vårdenheter och mellan vårdenheter. Under delområdet redovisas även permissionsresor.

Allmäntandvård vuxna Här redovisas förebyggande och basal tandvård till patienter som är  år och äldre.

Sjukresor Med sjukresa avses resa enligt lag (:) om resekostnadsersättning vid sjukresor inklusive

Delområden inom tandvård

 

sjukresor enligt samverkansavtal med kommunernas färdtjänst, resor till dagsjukvård och dylikt. Delområdet Sjukresor omfattar verksamhet vid beställningscentraler och beställningsfunktion för sjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil, taxi, specialfordon, linjelagda sjukresor samt kollektivtrafik. Delområdet kan även omfatta anhörigresor och vissa övernattningskostnader. Här redovisas även sjukresor för tandvård. Permissionsresor, överflyttningsresor och liggande transporter omfattas inte. Dessa redovisas under delområdet Ambulans- och sjuktransporter. Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet Habiliteringsinsatser förekommer inom olika delar av hälso- och sjukvården och ska redovisas under olika områden/delområden. Den särskilda habiliteringsverksamheten för barn, ungdom och/eller vuxna kräver tvärvetenskapligt sammansatta personella resurser och stora tekniska resurser/hjälpmedel.Verksamheten ska beroende på vad som avses redovisas på delområden inom områdena Specialiserad somatisk vård, Primärvård och/eller Övrig hälso- och sjukvård. Under området Specialiserad somatisk vård kan habilitering förekomma under samtliga fyra delområden specialiserad somatisk mottagningsverksamhet, specialiserad somatisk dagsjukvård, specialiserad somatisk hemsjukvård och specialiserad sluten somatisk vård. Habiliteringsinsatser förekommer inom primärvården och ska då redovisas under delområde Arbetsterapi och/eller Sjukgymnastik. Under området Övrig hälso- och sjukvård, delområde Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet ska verksamheten vid hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc) och ortopedteknisk verksamhet redovisas liksom pedagogisk hörselvård och tolkservice till döva, dövblinda med flera.Vidare ska hjälpmedel, med undantag för inkontinenshjälpmedel eller kroppsburna hjälpmedel såsom pacemakers eller proteser, redovisas liksom kostnader för personal som utprovar hjälpmedlen. Under området Övrig hälso- och sjukvård, delområde Social verksamhet ska insatser i form

205

av rådgivning och annat personligt stöd enligt  redovisas. Social verksamhet Staten ansvarar för tvångsvård enligt  (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) och  (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). All social verksamhet i övrigt är ett kommunalt ansvar. Landstingen är på olika sätt delaktiga med exempelvis medicinsk, psykiatrisk och även psykologisk kompetens inom alkoholistoch narkomanvård. Delområdet Social verksamhet omfattar barnoch ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas exempelvis platser vid barnhem, spädbarnshem, mödrahem och tonårshem. Delområdet omfattar vidare behandlings- och inackorderingshem inom nykterhets- och narkomanvården. (Då landstinget endast har driftansvar för verksamheten är det särskilt viktigt att den allmänna principen följs att intäkten ska redovisas på samma delområde som kostnaden. Nettokostnaden bör bli noll.) Under delområdet Social verksamhet redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (). Folkhälsofrågor Genom folkhälsoarbete ska den enskilde individens hälsa främjas liksom hälsan för olika sociala grupper. Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt inriktad analys av olika sjukdomars orsaker och förebyggande insatser inriktade på olika riskfaktorer, dels insatser för att främja sådana livsvillkor som gör att allt fler får möjlighet att göra hälsosamma val. Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas den del av folkhälsoarbetet som avser kollektiva hälsofrämjande insatser. Dessa insatser sker exempelvis vid samhällsmedicinska och socialmedicinska enheter, bland annat genom kartläggningar över hälsotillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsatser inom folkhälsoområdet. -information, framtagande av folkhälsorapporter, kampanjer, och dylikt kan ses som exempel på folkhälsoarbete som ska redovisas under delområdet Folkhälsofrågor.

206

 

Under folkhälsofrågor redovisas inte den sjukdomsförebyggande folkhälsoverksamheten som bedrivs framför allt inom primärvårdens ram och som riktar sig mot enskilda individer eller grupper av individer, exempelvis regelbundna hälsokontroller, rökavvänjningsgrupper, bantargrupper. FoU avseende hälso- och sjukvård

Delområdet o avseende hälso- och sjukvård omfattar forskning och utveckling inom hälsooch sjukvård. Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivs framför allt inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad.Verksamheten är nära integrerad med patientvården, vilket innebär att det kan vara svårt att särredovisa kostnader för o. I avsaknad av exakta uppgifter kan antagandet göras att den totala o-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till o för klinisk forskning samt eventuellt övrigt externt bidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då noll kronor. Kostnaderna får brytas ut från berörda delverksamheter med vissa schablonantaganden i avvaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas. Även o-verksamhet som förekommer inom primärvård och tandvård ska redovisas under delområdet. Kostnader för -läkare och -läkare ska inte redovisas här, utan på aktuellt delområde under specialiserad vård eller primärvård. Detta enligt den allmänna principen att kostnader och prestationer ska kunna ställas mot varandra inom de olika delområdena. Övrigt Under delområdet Övrigt redovisas all verksamhet inom hälso- och sjukvård som inte redovisas under annat område/delområde.

Huvudområde regional utveckling Allmänt

Nedan ges definitioner och anvisningar för redovisning av huvudområdet Regional utveckling.

Allmänna principer kring redovisningen återfinns ovan. All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på områden och delområden på ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisation. Inga områden eller delområden finns för serviceenheter eller gemensamma enheter. Kostnader för allmän service, fastighetsförvaltning etc ska i stället påföras den så kallade kärnverksamheten. Detta kan ske via interndebitering och/ eller fördelningsnycklar. De uppgifter som ska redovisas på mer aggregerad nivå per område är kostnader och intäkter samt investeringar. Per delområde ska såväl prestationer (så långt möjligt) som kostnader och intäkter redovisas. I begreppet landsting nedan innefattas även Gotlands kommun. Områden inom regional utveckling

Under huvudområdet Regional utveckling redovisas fem områden som presenteras och preciseras nedan. Landstingets/regionens aktiviteter inom huvudområdet Regional utveckling sker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regionen, med näringsliv, universitet, kommuner, myndigheter med flera. Gemensam finansiering är vanlig. Utbildning Landstingens/regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt minskat under de senaste åren. Primärkommunerna är från och med  juli  huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Landstingen/regionerna är huvudmän för naturbruksgymnasier och för cirka hälften av landets folkhögskolor. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna övergick  januari  till staten. Kultur Landstinget/regionen har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå.

 

Trafik och infrastruktur Landsting/regioner ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i länet genom särskilda länstrafikbolag. Undantag från denna regel finns. Exempelvis är Stockholms läns landsting och Region Skåne ensamma ansvariga för länstrafiken i sina län. Landstinget/regionen ger bidrag till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och datakommunikationer och vägbyggen. Allmän regional utveckling Under området Allmän regional utveckling redovisas landstingets/regionens externa miljöarbete, exempelvis bidrag till fonder, stöd till miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Vidare redovisas bidrag till stiftelser av typen Skärgårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer av vattenvårdsförbund etc. Politisk verksamhet avseende regional utveckling Den politiska verksamheten liksom de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktär av ”infrastruktur” i organisationen, exempelvis beställarorganisationer av olika slag, ska redovisas som ett eget område under huvudområdet Regional utveckling. Ett motsvarande område finns även inom huvudområdet Hälsooch sjukvård. Kostnaderna för politisk verksamhet bör belasta såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet. Under politisk verksamhet redovisas landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser samt landstingens revisorer. Området omfattar vidare bland annat bidrag till politiska partier och till Landstingsförbundet. Politisk verksamhet som inte direkt kan hänföras till huvudområdet Regional utveckling respektive Hälso- och sjukvård kan exempelvis fördelas i proportion till antalet anställda eller i proportion till nettokostnader för respektive huvudområde. Under området Politisk verksamhet avseende regional utveckling redovisas också utbildningsnämnd, kulturnämnd och motsvarande. Inga delområden redovisas under området.

207

Delområden inom utbildning

Under området Utbildning ska landstingets/regionens samtliga kostnader/intäkter för utbildning redovisas oavsett om verksamheten drivs i egen regi, om verksamheten upphandlas eller om bidrag ges. Utbildning av elever hos andra huvudmän (kostnader i form av så kallade interkommunala ersättningar), uppdragsutbildning, utbildningsprojekt inom eller utanför landstinget/regionen och bidrag till utbildningsverksamhet redovisas på respektive delområde. Utbildning som riktar sig till egen personal i form av fortbildning/vidareutbildning (exempelvis vidareutbildning av vårdpersonal) redovisas inte under området Utbildning. Fyra delområden redovisas under utbildning. De presenteras och preciseras nedan. Folkhögskoleverksamhet Under delområdet Folkhögskoleverksamhet redovisas verksamhet vid landstingets/regionens egna folkhögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolor med mera. Högskoleverksamhet Under delområdet Högskoleverksamhet redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för utbildning som bedrivs på högskola/universitet oberoende av inriktning på undervisningen. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna övergick den  januari  till staten. Gymnasieverksamhet Under delområdet Gymnasieverksamhet redovisas utbildning på gymnasienivå. Kostnader/intäkter för uppdragsutbildning, utbildning inom kvalificerad yrkesutbildning () samt Komvux ska ingå i redovisningen. Kostnader för utbildning av elever hos andra huvudmän liksom stöd riktat mot gymnasieutbildning redovisas. Övrig utbildningsverksamhet Under delområdet Övrig utbildning redovisas exempelvis stöd till projekt med anknytning till utbildningsområdet som inte kan hänföras till högskolor, gymnasieskolor eller folkhögskolor.

208

 

Bidrag till studieförbund ska inte redovisas under området Utbildning utan föras till området Kultur, delområdet Övrig kultur. Under området Övrig utbildningsverksamhet redovisas inte heller forskning och utveckling (o). Denna verksamhet förs i stället till ett eget delområde o avseende regionalutveckling. (Ett motsvarande delområde för forskning och utveckling finns också inom huvudområdet Hälso- och sjukvård.) Delområden under kultur

Under området Kultur redovisas tre delområden enligt nedan. Den verksamhet som avser kultur och som är direkt riktad till landstingets/regionens egen personal eller till patienter ska inte redovisas här. Teater- och musikverksamhet Under delområdet Teater- och musikverksamhet redovisas bland annat uppgifter om länsteatrar och länsmusik samt den verksamhet som bedrivs av länskonsulenter inom teater och dans.Vidare redovisas stöd till länsteaterföreningar och musikproducenter samt andra arrangörsbidrag. Stöd till projekt och fria grupper med anknytning till teater-, dans- eller musikverksamhet ska också redovisas här. Museiverksamhet Inom delområdet Museiverksamhet redovisas bland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till projekt med museal anknytning och kulturmiljövård. Övrig kulturverksamhet Under delområdet Övrig kulturverksamhet redovisas bland annat verksamhet med anknytning till bibliotek och litteratur, exempelvis länsbibliotek och folkbibliotek.Vidare redovisas kostnader inom områdena bild, form, design och hemslöjd samt bidrag till studieförbund. Under delområdet ska inte sjukhusbibliotek redovisas. Delområden under trafik och infrastruktur

Inom området Trafik och infrastruktur redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för trafik och infrastruktur.Två delområden re-

dovisas. Resor för landstingets egen personal eller patienter redovisas inte. Trafik Under delområdet Trafik redovisas anslag/stöd till trafikbolag samt bidrag till annan form av persontransporter, såsom järnvägstrafik, flygtrafik, färjetrafik samt stöd till olika former av godstransporter. Kostnader för planering av trafik ska också redovisas under delområdet Trafik. Kostnader för sjukresor, ambulansoch sjuktransporter redovisas inte här, utan ska redovisas som egna delområden under Övrig hälso- och sjukvård. Inte heller ska kostnader för resor för landstingets egen personal redovisas under delområdet Trafik. Infrastruktur Under delområdet Infrastruktur ska bidrag till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och datakommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvägar med mera redovisas. Planering inom området infrastruktur ska också redovisas. Landstingets interna -kostnader redovisas inte under delområdet. Delområden under allmän regional utveckling

Under området Allmän regional utveckling redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för regional utveckling med uppdelning på fem delområden som presenteras nedan. Näringsliv och turism Inom delområdet Näringsliv och turism redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för näringslivs- och turisminriktade åtgärder. Till detta området räknas exempelvis driftbidrag till  Företagspartner  samt uppdrags- och projektbidrag till .Vidare redovisas bidrag till regionala samverkansorgan samt stiftelser och bolag för regional marknadsföring/näringslivsstöd. Som exempel på detta kan nämnas Utvecklingsrådet Örebro, Mälardalsrådet och Ideons Industripark . Bidrag till regionala turistorganisationer, oavsett ägandeform, redovisas här liksom stöd till näringslivsutveckling (exempelvis centrumbild-

 

ningar) och utveckling av turism (marknadsföring, projektbidrag med mera). Utbetalning av borgensåtaganden för företag redovisas också under delområdet Näringsliv och turism.

209

Vidare redovisas allmänt stöd till social ekonomi. (Stöd till social ekonomi inom ett sakområde såsom näringslivs- eller kulturområdet ska redovisas inom sakområdet.) FoU avseende regional utveckling

Interregional och internationell samverkan Under delområdet Interregional och internationell samverkan redovisas verksamhet som avser läns- eller landsöverskridande samarbete av allmän karaktär. Avser samverkan ett specifikt delområde skall, oavsett samverkanspartners, verksamheten hänföras till berört område (exempelvis ska ett projekt inom tandvården med internationella partners hänföras till kostnader för att bedriva tandvård). Verksamheter som är av ren biståndskaraktär, det vill säga stöd som ej i första hand avser att gagna landstingets/regionens egen verksamhet, redovisas här. Till området hör kostnader för deltagande i interregionala och internationella konferenser och möten av allmän karaktär och som inte kan hänföras till något sakområde. Medlemsavgifter och kostnader för deltagande i organisationer för interregional och internationell samverkan av allmän karaktär (exempelvis Assembly of European Regions eller ) ska redovisas här. Här redovisas kostnader för bevakningskontor i Bryssel samt tillhörande hemmaorganisation. Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och övrigt internationellt samarbete av allmän karaktär redovisas under delområdet. Lokal utveckling Under delområdet Lokal utveckling redovisas landstingets kostnader för bland annat stöd till landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrupper. Här redovisas även annat stöd avseende lokal utveckling, exempelvis samverkansgrupper och erfarenhetsgrupper inom detta område.

Under delområdet o avseende regional utveckling redovisas kostnader och intäkter inom exempelvis områdena kultur, miljö, näringsliv och kommunikation. Forskning inom hälso- och sjukvård ska redovisas under motsvarande delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Under delområdet ska exempelvis bidrag till forskningsstiftelser och motsvarande som arbetar med regionala utvecklingsfrågor redovisas. Bidrag till stiftelser/motsvarande för samverkan mellan forskning och samhälle ska också redovisas. Övrig allmän regional utveckling Under Övrig allmän regional utveckling redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter som avser regional utveckling och som ej specificerats under någon av de ovanstående delområdena. Till detta område hör kostnader för landstingets/regionens externa miljöarbete, exempelvis fonder, stöd till miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Till området hör också kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder. Kostnader som exempelvis är förknippade med avveckling av landstingets egen personal ingår ej. Dessa kostnader ska belasta berört delområde.

 

210

Översiktsschema för L-Bas 2003

1 Tillgångar

2 Skulder o eget kapital

3 Verksamhetens intäkter

4 Kostnader för personal o förtroednevalda

10 Immateriella tillgångar

20 Eget kapital

30 Patientavgifter o andra avgifter

40 Lön arbetad tid

11 Mark o byggnader

31 Försäljning av hälso- o sjukvård, exkl. tandvård

41 Lön ej arbetad tid

12 Maskiner o inventarier

22 Avsättningar

32 Försäljning av tandvård

13 Finansiella anläggningstillgångar

23 Långfristiga skulder

33 Försäljning av regional utveckling

43 Kostnadsersättningar o naturaförmåner

14 Förråd m.m.

24 Kortfristiga skulder till leverantörer

44 Pensionskostnader

15 Kundfordringar

35 Försäljning av medicinska tjänster

45 Sociala o andra avgifter enligt lag o avtal

16 Övriga kortfristiga fordringar

26 Moms o särskilda punktskatter

36 Försäljning av tekniska tjänster

46 Övriga personalkostnader

17 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter

27 Personalens skatt, avgifter o löneavdrag

37 Försäljning av material o varor

18 Kortfristiga placeringar

28 Övriga kortfristiga skulder

38 Erhållna bidrag

19 Kassa och bank

29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

39 Övriga intäkter

5 Kostnader för köpt verksamhet, inköp av material o varor samt bidrag

6 Övriga verksamhetskostnader

7 Övriga verksamhetskostnader

8 Intäkter o kostnader utanför verksamhetsresultatet

50 Köp av verksamhet

60 Lokal- o fastighetskostnader

70 Representaton o övriga försäljningskostnader

80 Skatteintäkter

51 d:o

81 Avgifter till staten

52 d:o

62 Hyra av anläggningstillgångar

72 Tele och post

82 Generella statsbidrag

53 d:o

63 Energi m.m.

73 Försäkringsavgifter o övriga riskkostnader

83 Inkomst- o kostnadsutjämning

54 d:o

64 Förbrukningsinventarier o förbrukningsmateriel

84 Finansiella intäkter

55 Verksamhetsanknutna tjänster

65 Reparation o underhåll

75 Övriga tjänster

85 Finansiella kostnader

56 Läkemedel, sjukvårdsartiklar o medicinskt material

66 Kostnader för transportmedel

76 Övriga kostnader

57 Material o varor

67 Transporter och frakter

77 Nedskrivningar o återföring av nedskrivningar

87 Extraordinära intäkter

58 Lämnade bidrag

68 Resekostnader

78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar

88 Extraordinära kostnader

69 Information och pr

79 Avskrivningar

89 Årets resultat

 

Bilaga 2 • Definitioner och använda begrepp

Landsting/region/kommun

AB C D E F G H K SKÅNE N VGREG S T U W X Y Z AC BD I

Stockholms läns landsting * Landstinget i Uppsala län * Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland * Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Landstinget Blekinge Region Skåne * Landstinget Halland Västra Götalandsregionen * Landstinget i Värmland Örebro läns landsting * Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting * Norrbottens läns landsting Gotlands kommun

*Huvudmän som har regionsjukhus.

211

 

212

Medicinska huvudgrupper, områden och delområden inom hälso- och sjukvård Huvudgrupp Medicinsk korttidsvård

Kirurgisk korttidsvård

Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Psykiatrisk vård

Övrigt

Område

Delområde

Invärtes medicin

Internmedicin Övriga invärtes specialiteter inkl allergologi endokrinologi gastroenterologi hjärtsjukvård lungmedicin reumatologi njurmedicin yrkesmedicin

Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Tumörsjukvård Övrig medicinsk korttidsvård Kirurgi Allmän kirurgi Ortopedisk kirurg Urologisk kirurgi Barnkirurgi Övriga kirurgiska specialiteter inkl neurokirurgi thoraxkirurgi plastikkirurgi handkirurgi transplantationskirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård Övrig kirurgisk korttidsvård Geriatrik/geriatrisk rehabilitering Allmän psykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Allmän vård Lättvård Akutmottagning* Intagningsavdelning* Ej klinikfördelad intensivvård Smärtlindring Övrig vård

*Om redovisning ej sker under annat område.

 

213

Andra indelningar inom hälso- och sjukvård Begrepp Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad vård

Består av följande huvudgrupper/områden

Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt Psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård

Använda begrepp och definitioner Sluten vård

Egen produktion

Definition: Hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet. Regelverk: Dagsjukvård hänförs till öppen vård. Anm: Patienter som vårdas eller observeras på intagningsavdelning hänförs till sluten vård.

Egenproducerad verksamhet, det vill säga förvaltning och landstings-/regionägt bolag. Annan vårdgivare

Verksamhet producerad av annan vårdgivare, det vill säga privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med vårdavtal eller med ersättning enligt nationell taxa etc. Här redovisas ej annat landsting/annan region.

Öppen vård

Definition: Annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård. Regelverk: Dagsjukvård hänförs till öppen vård. Anm: Patienter som vårdas eller observeras på intagningsavdelning hänförs till sluten vård. Hemsjukvård

Definition: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna skall ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna skall vara sammanhängande över tiden.

Besök

Definition: Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare. Regelverk: Inga tidsmässiga preciseringar av besökets längd skall tillämpas. Anm: Det finns flera olika slag av besök. En indelning kan till exempel göras efter vilken vårdgivarkategori som patienten möter: läkare, distriktssköterska, dietist, sjukgymnast etc. Besöken skall ha dokumenterats i journal. (Besök inom medicinsk service ingår ej.) Läkarbesök

Definition: Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och läkare. Anm: Besöken skall ha dokumenterats i journal.

214

 

Besök i dagsjukvård

Vårdtillfälle

Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Anm: Exempel på dagsjukvård är dialysbehandlingar och behandlingar av cytostatikapatienter. Besök i dagsjukvård redovisas som ett besök oberoende av vilken/vilka vårdgivarkategorier som medverkar i vården/behandlingen av patienten.

Definition: Vårdkontakt i sluten vård. Regelverk: Vårdtillfället angränsas av in- och utskrivning till/från ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). Anm: Vårdtillfället avgränsas utifrån Socialstyrelsens och Landstingsförbundets årliga gemensamma förteckning över sjukvårdsinrättningar och medicinska verksamhetsområden.

Hemsjukvårdsbesök

Vårdplats

Definition: Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan för hemsjukvård. Anm: Skilj från hembesök. Hemsjukvårdsbesök skall ha dokumenterats i journal.

Definition: Bäddplats på vårdenhet som ställts till förfogande i sluten vård (kan även vara kuvös eller annan bädd som speciellt utformats med hänsyn till vården). Anm: En intensivvårdsplats eller en intagningsplats som inte räknas som teknisk plats är att betrakta som vårdplats.

Telefonkontakt

Definition: Vårdkontakt per telefon. Anm: Telefonkontakt ska ha dokumenterats i journal. De telefonkontakter som ska redovisas är av den art att de ”ersätter ett besök” (journalförda). Redovisningen ska omfatta såväl telefonkontakter där vårdgivaren kommunicerar med patienten via telefon som telefonkontakter där vårdgivaren kommunicerar om patienten via telefon med till exempel närstående, förälder, vårdgivare eller hemtjänstpersonal. Telefonkontakt som enbart avser tidbokning ska inte ingå i redovisningen.

Fastställd vårdplats

Definition: Vårdplats som fastställts av huvudman för viss vårdenhet. Anm: Fastställd vårdplats är avsedd att normalt stå till kontinuerligt förfogande. Disponibel vårdplats

Definition: Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Anm: Beläggning beräknas som antal belagda vårdplatser dividerat med antal disponibla vårdplatser uttryckt i procent. Genomsnittligt disponibla vårdplatser

Vårdcentraler

Med vårdcentral avses anläggning för öppen hälso- och sjukvård i primärvården som omfattar fler samordnade vårdaktiviteter än läkarvård, till exempel sjuksköterskemottagning.

Med genomsnittligt antal disponibla (beläggningsbara) vårdplatser avses det antal vårdplatser som genomsnittligt under året varit tillgängliga med hänsyn tagen till neddragningar, semesterstängningar, -dygnsvård med mera.

 

Teknisk plats

Definition: Bäddplats som patient tillfälligt disponerar. Regelverk: Intensivvårdsplats och intagningsplats räknas som teknisk plats när den tilldelas patient samtidigt som patienten disponerar en vårdplats. Anm: Förlossningsplats och uppvakningsplats är exempel på teknisk plats. Patienthotell

Det genomsnittliga antalet platser vid patienthotell som under året utnyttjats för patienter som skrivits ut från sluten vård. Exempelvis patienter som inte längre bedöms behöva den specialiserade vårdens insatser men ändå bör kvarstanna under viss tid för observation.

215

Om begreppet bruttokostnader används kommer vissa kostnader att dubbelräknas. Vid en summering av bruttokostnader för flera verksamhetsområden inom ett landsting dubbelräknas kostnader genom att tjänster mellan verksamhetsområden inom landstinget bokförs dels som en extern kostnad av det levererande verksamhetsområdet, dels som en intern kostnad av det köpande verksamhetsområdet. (Det levererande verksamhetsområdet tar även upp en motsvarande intern intäkt.) En ytterligare form av dubbelföring av kostnader uppstår om kostnader för flera eller alla huvudmän summeras. Resultatet blir att kostnader för tjänster mellan huvudmännen dubbelräknas. En kostnad uppstår både för den säljande och den köpande huvudmannen. Externa kostnader

Patient (tandvården)

Antalet fullständigt och partiellt och behandlade patienter. Elevveckor/studerandeveckor

Antalet elever/studerande i en kurs multiplicerat med den del av kursen som faller inom kalenderåret. Elevveckor/studerandeveckor för flera kurser erhålles genom att summera antalet elevveckor för varje kurs.

Bruttokostnader exklusive interna kostnader, det vill säga endast kostnader som innebär utbetalningar. Används detta begrepp kommer bland annat interna räntor på fastigheter och inventarier att uteslutas. Nettokostnad

Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter. Utgifter

Använda kostnadsbegrepp

Kostnader på driftbudgeten samt investeringsutgifter.

Bruttokostnader

Produktionskostnad

Samtliga kostnader på driftbudgeten, det vill säga samtliga kostnader för den löpande verksamheten. (Förutom en driftbudget finns en investeringsbudget, som avser utgifter som berör anläggningstillgångar utom långfristiga fordringar.) Både externa och interna (beräknade) kostnader ingår.

Produktionskostnad inkluderar i motsats till nettokostnad kostnader för såld verksamhet.

216

 

 

217

Bilaga 3 • Gränssnitt Gränssnitt mellan landsting/regioner och kommuner För ytterligare information se EkonomiNytt nr  ⁄  som finns under verksamhetsområde Ekonomi på www.lf.svekom.se.

Skattesats med justering för olikheter i ansvarsområden 2003, kronor Landsting/ region Stockholm Uppsala Sörmland

Faktisk Justering 1 skattesats 11,62

–0,29

Kollektivtrafikens kostnadsfördelning 2003, procent

Justerad skattesats

Landsting/ region

Landsting /region

Kommuner

11,33

Stockholm

100%

Uppsala

49%

51%

10,37

0,20

10,57

9,72

0,16

9,88

Sörmland

47%

53%

41%

59%

Östergötland

9,85

0,12

9,97

Östergötland

Jönköping

9,67

–0,18

9,49

Jönköping

50%

Kronoberg

48%

52%

Kronoberg Kalmar

9,79

0,16

9,95

10,47

–0,02

10,45

Kalmar

42%

58%

43%

57%

Blekinge

10,71

–0,21

10,50

Blekinge

Skåne

10,39

0,23

10,62

Skåne

100%

Halland

44%

56%

Halland V:a Götaland

9,72

0,20

9,92

10,25

0,11

10,36

V:a Götaland

50%

39%

61%

Värmland

10,50

0,23

10,73

Värmland

Örebro

10,68

0,11

10,79

Örebro

63%

37%

Västmanland

50%

Dalarna

50%

47%

53%

Västmanland

10,28

–0,11

10,17

Dalarna

10,09

–0,20

9,89

Gävleborg

10,35

0,05

10,40

Gävleborg

Västernorrland

10,00

0,06

10,06

Västernorrland

30%

70%

Jämtland

50%

Jämtland Västerbotten

10,15

0,14

10,29

9,70

0,13

9,83

Västerbotten

38%

62%

28%

72%

74%

26%

Norrbotten

9,42

0,46

9,88

Norrbotten

Genomsnitt

10,52

0,00

10,52

Genomsnitt

1Justeringen är beräknad för olikheter i ansvarsområden i av-

seende följande verksamheter: kollektivtrafik, hemsjukvård i ordinnärt boende exkl läkare (12 lt), färdtjänst (Stockholm), gymnasieskola (V:a Götaland), opera och konserthus (V:a Götaland) och rehabilitering (Norrbotten). Beräkningen är utförd så att den genomsnittliga skattesatsen i sektorn blir densamma även i justerad form.

218

 