Förvaltningsnyckeln
2002
Förord "Förvaltningsnyckeln" förbundets
redovisning
lokalanvändning
statistik. Till kommande
kommer tidsperioden
av kommunernas
och kostnader
skattefinansierade
rättvisande
är Kommun-
för a tt svara på
enkäten att förskjutas till i början av hös-
för
ten istället för i maj.
verksamhetslokaler.
Skriften vänder sig till fastighetschefer
Den tryckta "Förvaltningsnyckeln
och förvaltare inom kommunernas
är en nedkortad
fastighetsförvaltningar
webbaserade
och bolag, till
chefer inom verksamheter
som använder i
Kommunförbundet
tekniska nämnder
lämnat till gatu- och
fastighetssektionen
och redovisar 2001
svara enkäten. Vi hoppas att denna skrift samt materialet
Sveriges samtliga 289 kommuner
ringen av det kommunala har
denna gång besvarats
Bearbetning
Enkäten har
Johan Lundqvist förbundets
har varit mer tids-
på Svenska Kommunär du väl-
kommen att ta kontakt med oss.
svarat i tid.
Mycket energi har lagts på insamlande enkätsvar
och
gatu- och fastighetssektion.
Har du frågor eller synpunkter
än tidigare år, eftersom endast
ett sextiotal kommuner
och analys av enkätsvaren
har utförts av Linda Andersson
av 103 kommuner,
vilket är en ökning med en kommun. Årets enkätinsamling
fastighets-
beståndet.
givits tillfälle att besvara den Internetbaserade nyckeltalsenkäten.
på U.EOS. hemsida ska
vara till hjälp i den fortsatta effektivise-
års verksamhets tal och kostnader.
av ytterligare
vill härmed framföra
som har lagt ner tid och energi på a tt beär baserad på enkätsvar
som kommunerna
krävande
åter-
ett stort tack till alla er i kommunerna
och styrelser. Redovisningen
version av den
enkäten. Nyckeltalen
www.ufos.to.
politiker och tjänstemän
kommunledningen,
2002"
finns i sin helhet på U.EOS. webbplats
stora lokalytor samt till fastighetsansvariga
år
Svenska Kommunförbundet
för att kunna ge
1
i december 2002
Förvaltningsnyckeln
2002
Innehåll
FÖ ro rd
1
In Ied n ing
3
Kom munernas En jämförelse
totala lokalanvändn mellan
ing
kommunala
Förvaltn ingskostnader
5
skollokaler
7
i sam ma nd rag
13
Tabell 1. Övergri pa nde
14
Tabell 2: Skol loka ler
15
Tabell 3: Förskolelokaler
16
Tabell 4: Integrerade
17
verksamhetslokaler
Tabell 5: sä rski Ida boendeformer
18
Tabell 6: Förva Itn ingsloka ler
19
Kommunförbundets
publikationer
@
Adress: 11882
och kontakt
Svenska Kommunförbundet Stockholm
.
20
2003
.
Tfn 08-452 7100
www.svekom.se .
E-post: fastighet@svekom.se
ISBN 91-7289-158-0 Text: Johan Lundqvist
.
Form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg
Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Klagshamnsskolan
i södra Malmö
Tryck: Alfa Print, Solna Distribution:
Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.
2
Förvaltningsnyckeln
2002
Inledning
Syftet med denna skrift är att inspirera
Mediaförbrukning
till en systematisk
Nyckeltalen
användning
av
nyckeltal inom kommunernas förvaltningar.
fastighets-
betydligt intressantare
Skriften kan vara till hjälp
vid diskussioner budgetarbete
ningen. Kommande
och andra former av kal-
skriften till att komplettera undersökningar
genomsnittliga
tidigare
kommunernas
formuleras
kan
omsorgslokaler), förvaltningslokaler.
identifiera
frekvensen.
Till kommande
materialet
• Inledningsvis användning
ses över för att kunna
redovisas kort informaoch lokalkostnader
• I andra delen presenteras
delarna har i stort sett samma svars-
de kommunala
frekvens.
kostnaderna
i sammandrag
på olika kostnadsslag
Årets investeringar
lokalkategori:
munernas
och ekono-
lokalplanering
Resultaten
miska situation krävs det att de årliga investeringarna
för respektive särskilda
och förvaltningslokaler.
redovisas i tabeller som
anger "normalvärde"
synas.
uppdelade
skola, förskola, integre-
rade verksamhetslokaler, boendeformer
en studie av
redovisas förvaltnings-
nya frågeställningar.
bild av kom-
utifrån
skolorna.
• Avslutningsvis med två
För att få en samstämmig
totala lokal-
enkäten.
tillämpas på ett bättre sätt. De övriga
Årets enkät har kompletterats
enligt följande:
tion om kommunernas
år ska
ska kunna
sig med någon av dessa.
Vi redovisar
verksam-
har den klart lägsta svars-
med förhoppning
om att de flesta kommuner
och
hetslokaler
definitionerna
per elev. För a tt göra
antal typkommuner
skäl den högsta
Integrerade
i de kommunala
studien än mer intressant har vi valt ut ett
Den övergripande
delen har av naturliga svarsfrekvensen.
och lokalkostnad
verksam-
särskilda boendeformer
skolorna. Målet
Därför visas nyckeltal som kvm per elev
(f d barn-
integrerade
valt att
skolorna utifrån elevens synvinkel.
är övergripande,
skollokaler, förskolelokaler
ytter-
historiska data från Skolverket
är att visa utvecklingen
och vad kostar de?
De sex enkätdelarna
hetslokaler,
använda
avseende de kommunala
frågeställningen
(t ex kr /
I årets upplaga har vi dessutom
om
som: Hur mycket lokaler an-
vänder kommunerna,
mediakostnader
ligare en dimension.
lokalinnehav.
Den övergripande
förvaltningsnyckel
kWh). Detta kan ge kommunerna
därmed ge ett mer träffsäkert underlag diskussioner
när det även går
ska även innehålla nyckeltal avseende
syftar
inom området och
för övergripande
blir
att göra en jämförelse vad gäller förbruk-
kring målsättningar,
kyler och jämförelser. Dessutom
för mediaförsörjningen
samt vilka
värden som kan anses vara höga respektive
3
låga.
Förvaltningsnyckeln
2002
Deltagande kommuner Resultaten
som presenteras
i denna skrift är baserade
på uppgifter
lämnade
av följande
kommuner:
Ale
Höganäs
Solna
Alvesta
Höör
Storuman
Arboga
Järfälla
Strömsund
Askersund
Kalmar
Sundsvall
Bengtsfors
Karlshamn
Svedala
Bjurholm
Kramfors
Söderköping
Bollnäs
Kristianstad
Tibro
Borås
Kristinehamn
Tidaholm
Botkyrka
Kumla
Timrå
Bräeke
Kungsbacka
Trollhättan
Fagersta
Köping
Täby
Falkenberg
Landskrona
Uddevalla
Falun
Lidköping
Ulricehamn
Flen
Ljungby
Umeå
Gislaved
Ljusdal
Upplands-Bro
Gotland
Ludvika
Vaggeryd
Gällivare
Luleå
Valdemarsvik
Gävle
Lund
Vara
Göteborg
Mariestad
Varberg, Vellinge
Götene
Markaryd
Vilhelmina
Habo
Nacka
Vänersborg
Hallsberg
Norrtälje
Västervik
Hallstahammar
Nybro
Västerås
Halmstad
Olofström
Ystad
Hudiksvall
Orsa
Åsele, Älvsbyn
Hultsfred
Oskarshamn
Ängelholm
Hylte
Oxelösund
Ödeshög
Härjedalen
Partille
Örnsköldsvik.
Härnösand
Rättvik
Härryda
Sigtuna
4
Förvaltningsnyckeln
2002
Kommunernas totala lokalanvändning
Kommunerna
Eftersom lokalinnehavet
är stora lokalanvändare.
Av den offentliga sektorns totalt 90 mil-
kommunerna
joner kvadra tmeter lokalarea äger och
derna. Diagrammen
förvaltar kommunerna
mellan kommunerna.
kvadratmeter. lokalvolym
ca 50 miljoner
Kostnaderna
för denna
både kostnaderna
der kr varje år. Lokalinnehavet
landsbygdskommuner.
Här finns kom-
har förortskommunerna,
I mediankommunen
Kostnaden
av
för kommunens
användning snittskostnad
har 5,9 kvm lokalyta per
för lokalerna oavsett lokal-
kategori.
invånare, något högre än förra året då
Lokalkostnaden
siffran var 5,7.
skatteintäkter.
har räknat med skatteintäkter
vad som behövs till den egna primär-
Vi
före trans-
fereringar och bidrag, det vill säga kom-
hyr ut
munens egna intäkter.
eller till egna
bolag. För andra kommuner
kan också uttryckas i
relation till kommunens
har mer lokaler än
lokaler till näringslivet
totala lokal-
i kr per kvm anges i tabell
nedan. Denna kostnad utgör en genom-
kvm lokalyta per invånare. Median-
Dessa kommuner
kostar lokalerna
2 985 kr per år och invånare.
vilka några klarar sig med knappt två
Ett antal kommuner
för
vånare och knappt 2000 kr per invånare.
invånare. Minst lokaler i relation till
verksamheten.
för de lokaler som man
varierar mellan mer än 6 000 kr per in-
till
muner med mer än 12 kvm lokalyta per
kommunen
avses i detta fall
inhyrda lokaler. Den årliga kostnaden
varierar mellan kommuhar glesbygds- och
befolkningen
visar spridningen
själv äger och förvaltar och kostnader
nerna. Störst innehav i förhållande befolkningen
varierar också kostna-
Med lokalkostnader
uppgår till mer än 30 miljar-
varierar mellan
Analysen visar att lokalkostnaderna
är det
tvärtom - de äger mindre lokaler än vad
snitt uppgår till 10-12 procent av de
som behövs i den egna verksamheten
samlade skatteintäkterna.
och
Glesbygds-
hyr istället in lokaler, antingen från egna
kommunerna
bolag eller från den privata marknaden.
andel, någon så högt som 24 %. Detta
Mediankommunen
beror på att man både har relativt mycket
använder
5,1 kvm
redovisar
i
som grupp högst
per invånare för den egna kommunala
lokaler och en relativt svag skattekraft.
verksamheten,
För förortskommunerna
jämfört med förra året då
mediankommunen
använde 5,5 kvm per
invånare. Kostnadsslag Drift, exkl städning Underhåll Övriga kostnader Kapitalkostnader Total förvaltningskostnad
exkl städning
Exkl städning och kapitalkostnader
5
är förhållandet
det omvända,
med en nivå för några av
kommunerna
i gruppen
på drygt 6-8 %.
Lågt
Normalt
Högt
130 23 14 189 416 217
194 59 29 275 576 294
280 113 64 392 752 435
Sammanställning av förvaltningskostnader för kommunens egen förvaltningsvolym, kr/ kvm BRA.
Förvaltningsnyckeln
Sammanfattningsvis kommunerna
kan vi konstatera
att
är stora fastighetsägare
lokalförvaltare.
Lokalytan
har ökat marginellt medianvärdet
Många kommuner
och
per invånare
samtidigt
som
för kostnaden
per invå-
räntenivån
samtidigt
har under 1990-talet
medvetet
strävat efter att både höja
kvaliteten
på lokalerna
kostnaderna.
nya former för lokal-
resursplanering,
som
har sjunkit de senaste åren.
och sänka lokal-
Man har infört internhyres-
system, utvecklat
nare har sjunkit med 14 %. Detta tyder på en kostnadseffektivisering
2002
arbetat med nyt~ande-
mätningar
och nyckeltal
effektivitet
med mera. Den bärande
för lokal-
De allt lägre totala lokalkostnaderna
tanken har varit att resurserna
beror också på de medvetna
bä ttre användning
satsningar
som gjorts i många kommuner
för att
personal,
läromedel
finansiera
Totalt fastighetsbestånd per inv 4,2
40
i form av
etc, istället för att
ett stort lokalinnehav.
lokaler för komm. verksamhet per inv
9,8
3,4
40
35
35
30
30
25 -
7,8
25 _
20
20 -
15 _
15
10 -
10
5_
5
0O
om de kan sa tsas
direkt i kärnverksamheten
minska kostnaderna.
får en
2
4
6
8
10
12
o
14
O
Kostnad per inv exkl städ & kap.tjänst 1945
25
2
4
6
8
Kostnaders andel av skatteintäkter
4080
7
35
15,5
30 20 25 15
20
15
10
10 5 5 O
O 900
O
1000 2000 3000 4000 5000 6000
6
5
10
15
20
Förvaftningsnyckeln
2002
En jämförelse mellan kommunala skollokaler Kommuner med snabbt växande respektive minskande befolkning Kraftiga befolknings förändringar ett omvandlingstryck verksamheten.
På marknader
underlag är mark- och fastighetspriser låga. Dessutom är flertalet av kommun-
medför
sektorns verksamhetslokaler
på den kommunala
Kommuner
fattande investeringar (eller andra kommunala
medan de med vikande befolknings-
normalfallet
under lag kan behöva minska sin
huvudsak
verksamheter).
I
bör därför kapitalkostnaden
på vikande marknader
kapacitet.
betraktas som en i
fast kostnad.
fråga i detta sammanhang
är om kommuner
med minskande
Betydande lokalkostnader
res-
verksamheter.
pektive ökande befolkning systematiskt också redovisar högre lokalkostnader andra kommuner.
ska utjämnas mellan olika
kommuner
i det statliga utjämnings-
som infrastruktur,
Kostnader
kapitalkostnader
det inte. Avskrivningstiderna
består av kapital-, drift- och
är inte all-
Andra skillnader kan gälla avgränsningen mellan investeringar
och under-
håll eller fördelning av gemensamma
drift. Däremot påverkas kapitalkostna-
kostnader.
derna bara aven eventuell försäljning.
Infrastruktur,
en me-
tid desamma och inte heller räntesatsen.
hela eller stora delar aven lokal tas ur
Lokal- och anläggningskostnader
Verksamhet
använder
tod som beaktar inflationen, de flesta gör
tjänster minskar. LokalDrift- och
för att beräkna
skiljer sig åt, till exem-
pel. Några kommuner
där efterfrågan
kan reduceras om
för lokaler är notoriskt svåra
att jämföra. Metoderna
med lång livslängd är ett särskilt
underhållskostnader
har stora lokal-
kostnader.
beroende av lokaler
underhållskostnader.
vatten och avlopp
samt fritidsverksamheten
i Förvaltningsnyckeln?
på kommunala
nästan lika
mycket. Men även andra verksamheter
om dessa skillnader genom att studera
problem för kommuner
Barnomsorg-
lokaler kostar tillsammans
systemet. Kan man få ökade kunskaper
Kommunsektorns
står för en
ens, äldre- och handikapp omsorgens
om hur
kostnader
finns i flertalet
Skollokalerna
tredjedel av kostnaderna.
än
En sådan analys är
särskilt intressant i diskussionen
kostnader
om lokalerna ska
kunnaanvändasavandrafustighe~ägare
ringar och bygga ut sina verksamheter,
En intressant
special-
anpassade~ vilket gör att det krävs om-
med en
ökande befolkning behöver göra investe-
materialet
med vikande befolknings-
4,5 mdkr
skydd m m
4,3 mdkr
Kultur och fritid
4,4 mdkr
Barnomsorg Grundskola och gymnasium
15,1 mdkr
Äldre och funktionshindrade
9,6 mdkr
Affärsverksamhet
6,0 mdkr
Övrigt
2,4 mdkr 46,6 mdkr
Summa
7
Kommunernas lokaIoch anläggningskostnader 2001.
Förvaltningsnyckeln
Lokalkostnader
värde är oftast mer än dubbelt
Det krävs således särskilda
som lågkostnadsvärdet.
ansträng-
ningar för att få kostnadsdata
läggande
jämförbara.
munala
lokalkostnader
kapitalkostnader
bundets
analys av kommunernas
redovisas
lokal-
och lokalkostnader
avser kostnaderna
i tabellerna
kvadratmeter. hundratal
kommuner
ten. Dessutom
punkten
tande vilket innebär
investeringen
enkä-
kostnaden
relativt omfat-
lokalkostnader
nominella
att den årliga
består av avskrivning
Median
Samtliga lokaler
416
576
752
Skollokaler
288
491
679
Förskoleloka ler
391
643
895
Integrerade lokaler
369
541
724
Särskilda boenden
317
613
823
Förvaltningslokaler
244
453
621
snittskostnaden kommunala kvadratmeter.
att genom-
(exkl städning) lokaler är knappt Kostnaden
avskrivningarna.
600 kr per
kostnaden
per kvadrat-
meter är högst för förskolelokaler
livslängd
och
mellan kommunerna
(jämför inflationens ägarnas
är
Lågt (10 %)
realt minskade
för villa-
kapital utgifter
Median
Högt (90 %) 392
Samtliga lokaler
189
275
Skollokaler
149
245
444
Förskolelokaler
183
302
407
Integrerade lokaler
118
273
444
Särskilda boenden
230
362
494
Förvaltningslokaler
106
225
358
8
takt
av inflationen
betydelse
under 70- och SO-talet).
mycket stora. Tabellens högkostnads-
Kapitalkostnad
med lång
i ännu snabbare
och är starkt beroende
lägst för förvaltningslokaler. Skillnaderna
värdet reduceras
Den reala kapital-
för anläggningar minskar
i takt
Högt (90 %)
med att det bokförda
för
Den
minskar
räntesats)
Lågt (10 %)
Av tabell ovan framgår
värdet.
kapitalkostnaden
därför (vid oförändrad
ringar.
i de flesta
genom så kallad nominell
kapitalkostnaden
och befolkningsföränd-
av hur Kapital-
numera
plus ränta på det bokförda
mellan
Lokalkostnader (exkl städning)
finansierades.
metod. Den innebär
ningen är ändå att detta är den bästa av sambandet
utifrån lokalens
beräknas
kommuner
att alla kommuner
inte heller svarat på alla frågor. Bedömkällan för analyser
beräknas
värde och är därför oberoende
är att endast ett
är enkäten
är att allt kapital kostar. Kapital-
kostnaden
per
har besvarat
skiljer man inte
mellan eget och lånat kapital. Utgångs-
år 2001. En stor fördel
Nackdelen
högre
än äldre.
I internredovisningen
nedan
är att det finns kostnadsuppgifter
är
Ka pita Ikostnader
som
i denna skrift, Förvaltnings-
nyckeln. Uppgifterna
Kapitalkostnad år 2001. Kronor per kvadratmeter bruksarea.
till skillnaderna
att nya lokaler har betydligt
är Kommunför-
så högt
En grund-
förklaring
Den bästa källan för att jämföra kom-
användning
Lokalkostnader (exkl städning) 2001. Kronor per kvadratmeter bruksarea.
2002
av
Förvaltningsnyckeln 2002
Om en lokal tas ur drift när efterfrågan
kostnader
minskar
lokalens ålder. Det motsatta
finns ändå kapitalkostnaden
kvar. Hur stor belastning kommunen betydligt
detta är för
större problem
relativt nybyggd avskriven
om lokalen är
variationerna boenden
troligen samman
är normalt
i fallstudien
från kom-
visar på lokalkostför helt nya loka-
ler på 1 600-2 000 kronor. Detta bygger på produktionskostnader
Det hänger
inkl installa-
tioner på mellan 14 000 och 20 000 kronor per kvadratmeter.
har byggts ut Dessutom
tioner. Energiförbrukningen
nader per kvadratmeter
med att barn-, äldre-
de senaste decennierna.
som repara-
munerna
men
har särskilda
och handikappomsorgen
är lågt till
gäller vissa driftskostnader
dyrare än äldre. Exempel
är stora. Högst kapital-
och förskolelokaler.
Underhållsbehovet
Men nya lokaler är ändå väsentligt
utgör i genomsnitt
per kvadratmeter
sambandet
för drift- och underhålls-
också lägre i nya lokaler.
reinvesteringar.
hälften av lokalkostnaden,
med
en början och ökar med tiden. Detsamma
ett
lokal som kanske också är i
Kapitalkostnaden
kostnad
kostnader.
jämfört med en i princip
behov av omfattande
knappt
gäller normalt
beror på när i lokalens livs-
cykel som detta sker. Det är självfallet
som har ett samband
Med dessa exempel är
därför lokalkostnaden
är
per kvadratmeter
dessa lokaler oftast mer installationstäta
minst 800 kronor högre än för en genom-
och enheterna
sni ttlig lokal.
är mindre jämfört med t ex
en skola. De oftast äldre förvaltnings-
Alla lokaler i växande
lokalerna
har de lägsta kapitalkost-
dock inte nya. För att uppskatta
naderna.
Skollokalernas
nader i lokalernas
är i genomsnitt för skolorna
kapitalkostnader
också relativt låga, men
betyder
finns särskilt stora skillnader
Merkostnader tör lokaler i växande kommuner
verksamheter.
över verksamhetslokalernas även om kommunerna kostnaden
objekt. Av erfarenhet
det endast är
som ingår i analysen. värdena
per decil,
varje decil endast består av fem
eller sex kommuner.
för olika
I tabell nedan återfinns
vet man därför att
det inte bara är skillnader
i olika
bör tolkas med
eftersom
Det gäller framförallt
själva känner till
och internhyran
Resultaten
50-60 kommuner eftersom
tabeller
och lokalkostnader
viss försiktighet
kostnader,
ålder
mellan befolkningsför-
ändringar
statistik
är vad skill-
genomsnittliga
visas i nedanstående
sambandet
mellan kommunerna.
Det finns ingen åldersfördelad
kommuner
kommunerna
delade i deciler med störst befolknings-
i kapital-
Kapitalkostnad
Totalkostnad
347
264
611
Kvartil 1
375
210
584
Kvartil 2
345
205
550
Kvartil 3
356
286
642
Kvartil 4
315
352
667
Decil1
373
194
567
Decil2
405
210
614
Decil9
283
288
571
Decil10
350
431
781
Skollokaler
Drift och underhåll
Medelvärde
för-
9
Kostnad per kvadratmeter för skollokaler i 59 kommuner år 2001. Kommunerna är indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutvecklingen 1991 till 2001.
Förvaltningsnyckeln 2002
minskning
i deciiI
och kommuner
störst befolkningsökning Motsvarande
uppgår
kvadratmeter
genomsnitt
till 611 kronor per kvadrat-
i
Ä ven för förskolelokaler
är drygt 10 procent
finnas merkostnader
högre än genomsni ttet i kvartil 4 och
växande
knappt
deciiIO
30 procent eller 170 kronor per högre i decil 10. Något i deciiIO
genomsnittet sökningen. framgår
Av bakomliggande
kommuner
verkar det Kostnaden
uppvisar
100 kronor per kvadratUnder-
var dock även här
för särskilda
boenden
inget tydligt samband
folkningsutvecklingen.
i några av dessa
det omvända
sambandet
nader än genomsnittet
med be-
Om något i så fall med högre kosti kvartil 1 och 2.
Drift och underhåll
Kapita Ikostnad
Totalkostnad
Medelvärde
514
310
823
Kvartil 1
551
268
818
Kvartil 2
530
282
812
Kvartil 3
500
316
815
Kvartil 4
477
370
847
Decill
495
299
794
Decil2
595
252
846
Decil9
425
365
790
DeciilO
512
405
917
Drift och underhåll
Kapitalkostnad
Tota Ikostnad 687
Särskilda boenden Medelvärde
305
382
Kvartil 1
324
384
707
Kvartil 2
316
419
735
Kvartil 3
297
359
656
Kvartil 4
287
364
656
Decill
336
344
680
Decil2
297
369
666
Decil9
230
328
559
DeciilO
315
352
666
10
är i
höga detta år.
Kostnaderna
uppgifter
detta år. Detta är troligen en
Förskolelokaler
knappt
osedvanligt
i under-
att det beror på relativt stora
underhållskostnader
kommunerna.
hållskostnaderna
inte lägre än
för alla kommuner
något
för de snabbast
meter högre än medelvärdet.
var drift- och underhålls-
kostnaderna
på 170 kronor per
är därför sannolikt
överskattad.
för skollokaler
förvånande
som beror på det begränsade
urvalet. Merkostnaden
Kostnaden
kvadratmeter
Kostnad per kvadratmeter för särskilda boenden i 50 kommuner år 2001. Kommunerna indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutveckl ingen 1991 till 2001.
tillfällighet
gäller för kvartil 1 och 4.
meter. Kostnaden
Kostnad per kvadratmeter för förskolelokaler i 55 kommuner år 2001. Kommunerna indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutvecklingen 1991 till 2001.
med
i decil 10.
Förvaltningsnyckeln
2002
Kapita Ikostnad
Medelvärde
345
241
586
Kvartil 1
447
205
652
Kvartil 2
315
252
566
Kvartil 3
312
245
558
Kvartil 4
305
263
568
Decil1
349
143
492
Decil2
468
285
752
Decil9
270
276
546
Decil10
329
272
601
Inte heller för förvaItningslokaler något tydligt samband kostnader
Merkostnader tör lokaler i krympande kommuner
finns
mellan kostnader
och befolkningsutveckling.
Till skillnad från för växande kommuner
Klart högst
beror inte merkostnaderna
har decil 2 med särskilt höga
drift- och underhållskostnader. dock inte ha något samband
pande kommuner
Det torde med just
befolkningsu tvecklingen.
mellan befolkningstillväxt
merkostnader
utvecklingen
för åldersgruppen
emellertid
inte så lätt att beräkna. En
problemet
80 år
för skollokaler
av med hela drift- och En sådan anpass-
ning kan dock inte ske direkt när efterfrågan minskar. Det uppstår
är drygt 15
över en natt en elevminskning
per elev
t ex inte motsva-
rande en hel skola. Lokalanpassning
drygt 2 500 kronor. För de kommuner
en kontinuerlig
som har den allra snabbaste befolkningstillväxten kan dessutom
för drift
Om en lokal säljs eller rivs
underhållskostnaden.
kan före-
falla relativt blygsam. Beaktar man att kvm blir dock merkostnaden
är
Det första
gäller kostnaderna
blir kommunen
på 170 kronor per
ytan per elev i genomsnitt
för decill0
för överkapaciteten
tidigare lokalkostnaderna.
och
eller äldre.
kvadratmeter
som
för över-
Kostnaden
och underhåll.
En merkostnad
måste
övre gräns utgörs självfallet av de
var svagt
mellan total befolkningsförändring
förutsätt-
kapaciteten.
och
Andra
studier har visat att sambandet
till antalet brukare. Om kom-
syftar till att täcka kostnaderna
är troligen mer jämnt
spridda över kommunerna.
Mer-
dessa därför få en särskild ersättning
för särskilda boenden.
investeringar
beror på för stor kapacitet i
ningar som andra kommuner
inget tydligt mönster vad gäller lokalbehovsökningar
per kvadratmeter.
kostnaden
ning ska få samma ekonomiska
för lokaler inom grund-
Äldreomsorgens
och landsting på högre
muner med kraftig befolkningsminsk-
och
skolan och förskolan. Däremot finns kostnaderna
för krym-
kostnader förhållande
Sammanfa ttningsvis finns det ett klart samband
Kostnad per kvadratmeter för förvaltningslokaler i 60 kommuner år 2001. Kommunerna indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutvecklingen 1991 till 2001.
Totalkostnad
Drift och underhåll
Förvaltningslokaler
är
process. Viss framförhåll-
ning är dock möjlig i de flesta verksam-
merkostnaden
heter. Det borde innebära att åtminstone
ovan vara en underskattning.
11
Förvaltningsnyckeln
underhållskostnaderna
för överkapa-
citeten kan reduceras
kraftigt. I vilken
I praktiken
praktiken
kan minskas
i
annan utgångspunkt
bebyggelse-
kan
utjämningssystemets
red uceras när efterfrågan
å ter-
t ex antalet skolbarn
står kapitalkostnaden.
minskar
som kommunala
hetslokaler
är i många kommuner
befolkningsminskning
internhyrans
verksam-
kommunernas
med
Det är också
kommunerna
värde måste därför skrivas
resultaträkningen
blir en kostnad
som kommunen
låneskuld
värdet. Ä ven
kan man säga
anpassning.
vill säga att ersättningsperioden
fasta
är kortare än återstående eller amorteringstid.
i åtanke att det är ersättningens
storlek tillsammans med ersättningsperiodens längd
som är
fasta kostnad.
betydelse
befolkningsminskning
bestämmer
med ett
sina merkostnader.
och i
Det är lånen som
befolkningsminskningens
faktiska ekonomiska
kanske
avskrivnings-
som avgör hur väl kommuner
stort sett avskriven.
Det
Det är viktigt att ha
Med detta synsätt har det alltså ingen högt bokfört värde eller gammal
om
ersätts efter genomsnittliga
krav på en lite snabbare
inte är fördelade
om lokalen är nybyggd
överstiger
lokalkostnader.
i
är
kostnad,
egentliga
kapitalkostnader
sation vara befogad om det istället ställer
verkliga
per objekt är det ändå skulderna
värden som bestämmer
Å andra sidan kan en viss överkompen-
lokalers och anläggningars skulder
minskar. Eftersom
tak.
för att skulden
inte det bokförda
övriga delar när
måste
under balanskravets
Man kan argumentera
gör i
att det sker en viss överkompensation
kring noll. Loka-
ner. Denna nedskrivning
kommunens
de bokförda
Värdet på special-
byggnader
om kommunens
än genomsnittliga
denna förlust som kommunen
Även om delar av lokalkostnaden
kunna rymma
ska ha någon
lokal- och kapitalkostnader.
och skolstruktur.
lens bokförda
för merkostnader
vid befolkningsminskning
varierar
med kommunens
är det dock svårt att tänka sig
att en kompensation
takt drift- och underhållskostnaderna sammantaget
2002
konsekvenser.
12
med
kompenseras
för
Förvaltningsnyckeln
2002
Förvaltningskostnader i sammandrag
I detta avsnitt redovisas kostnader kommunernas
medianen,
egna lokaler inklusive
kapitalkostnader, kostnadsslag
uppdelade
för respektive
på olika verksam-
hetslokaler, särskilda boendeformer förvaltningslokaler. redovisningen
pektive kommun kostnader
för res-
och spridningen
mellan
med låga, normala och höga å terfinns på www.svekom.se.
I tabellerna på följande sidor anges ett så kallat normalvärde. medianen
Normalvärdet
medelvärdet, Medianen kvartilerna:
är
för de svar kommunerna
lämnat. Medianvärdet
Det är
Högt eller lågt, bra eller dåligt - hur ska diagrammen tolkas? Att avgöra om nivåerna är "höga eller låga", "bra eller dåliga" är naturligtvis inte möjligt utan att i detalj studera de fastigheter som ingår i underlaget och den organisation som är satt att förvalta dem. Däremot är det möjligt att bedöma om värdena är "höga eller låga" i förhållande till varandra, utan att i övrigt lägga några värderingar i "högt" eller "lågt".
och
Den fullständiga
av kostnaderna
bedöms som "normalt".
värde som anges i normalintervallet medianvärdet.
lokalkategori
- skola, förskola, integrerade
kommuner
rar sig med lika antal på båda sidor om
för
har
är, liksom
Vid bearbetningen
ett genomsnittsmått.
uppenbart
är också en av de tre s k
avenkä tsvaren har
orimliga svar sorterats bort.
Det bör ändå påpekas att antalet "fel" i
nedre kvartilen, medianen
siffrorna som redovisas ändå troligtvis är
och övre kvartilen. Likaså kan man tala
stort. Mängden
felkällor är många: mät-
om s k percentiler. Den 10:e percentilen
fel vid areabestämningar,
anger det värde under vilket 10 % av de i
defini tioner, periodiseringsfel,
storleksordningen
ringsfel, missuppfattningar
rangordnade
ligger. Den 90:e percentilen
svaren
anger det
Varje användare
tolkningen
av
kon temed mera.
av Förvaltningsnyckeln
värde under vilket 90 % av de i storleks-
2002 bör därför vara fullt införstådd
ordningen
att värdena, speciellt vissa höga och låga
rangordnade
svaren ligger.
I varje tabell redovisas kostnaderna
värden, trots rimlighetskontrollen
i
vara behäftade
relation till skalan lågt-normalt-högt.
80 % av värdena
Det betyder att ett svar med värden som värdet för den 10:e percen-
tilen får bedömningen
"lågt", medan
värden över den 90:e percentilen
be-
tecknas som "högt". Nivån hos resten av svaren, de 80
o,{)
kan
med fel.
Vid redovisningen i tabellerna har svaren endast grupperats efter de värden som angivits av de svarande. Ingen uppdelning har gjorts med hänsyn till kommunens storlek, geografiskt läge, klimatzon, struktur eller annan faktor, även om dessa faktorer kan tänkas påverka värdena i någon riktning. För järnförelser mellan kommuner hänvisas till redovisningen på www.svekom.se.
90-
understiger
med
som följaktligen gruppe-
13
Förvaltningsnyckeln 2002
Tabell 1. Samtliga lokaltyper
Kostnadsslag Drift, exkl städning Underhå II Övriga kostnader Kapita Ikostnader Total förvaltningskostnad exkl städning
exkl städning
och kapitalkostnader
Samtliga värden avser kr/kvm
BRA
14
Lågt
Normalt
Högt
130 23 14 189
194 59 29 275
280 113 64 392
416
576
752
217
294
435
Förvaltningsnyckeln
2002
Tabell 2. Skollokaler
Lågt
Kostnadsslag Drift, exkl städning
142
Normalt
Högt
184
233
51
73
117
Personalkostnad
3
29
51
Externa driftskostnader
2
8
40
Skötsel av tomtmark
2
8
14
Sophantering & yttre renhållning
2
5
10
Förbrukningsmaterial
O
3
10
Avhjälpande underhåll
8
15
38
Försäkringsskador
O
1
3
Skadegörelse
O
3
7
Skötsel och tillsyn
80
103
Värme
42
59
133 79
El
21
38
49
3
7
12
Planerat underhåll
14
36
120
Övriga kostnader
15
23
42
9
18
29
3
5
13
O
O
O
Mediaförsörjning
Vatten
Administration Försäkringskostnader
och riskskydd
Fastighetsskatt Kapita Ikostnader Ränta
149
245
444
77
124
253
64
109
209
Total förvaltningskostnad exkl städning
288
491
679
Städning
108
142
193
100
134
186
Avskrivning
Personalkostnad
O
2
3
Städmaterial
4
7
15
Årets investeringar
O
122
403
97
139
174
48
68
93
0,22
0,39
1,0
Externa tjänster
Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA) El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) Samtliga värden avser kr/kvm
BRA, utom mediaförsörjning
15
där resp enhet finns angiven.
Förvaltningsnyckeln 2002
Tabell 3. Förskolelokaler
Kostnadsslag Drift, exkl städning Skötsel och tillsyn
Lågt
Normalt
202
269
344
92
146
228
Högt
Personalkostnad
O
44
94
Externa driftskostnader
4
13
58
Skötsel av tomtmark
5
20
50
Sophantering & yttre renhållning
5
9
19
Förbrukningsmaterial
1
6
17
14
37
85 13
Avhjälpande underhåll Försäkringsskador
O
1
Skadegörelse
O
2
6
101
126
154
Värme
23
47
83
El
35
71
99
Vatten
10
13
20
16
62
179
Mediaförsörjning
Planerat underhåll Övriga kostnader
19
27
40
Administration
11
21
32
Försäkringskostnader
och riskskydd
O
O
O
O
O
183
302
O 407
Ränta
87
142
214
Avskrivning
91
149
210
Total förvaltningskostnad exkl städning
391
643
895
Städning
189
235
330
141
220
325
Fastighetsskatt Kapitalkostnader
Personalkostnad Externa tjänster
O
O
5
Städmaterial
5
10
30
O
7
92
102
139
188
56
82 0,77
140
Årets investeringar Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA) El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm
BRA)
Samtliga värden avser kr/kvm
0,60 BRA, utom mediaförsörjning
16
1,0
där resp enhet finns angiven.
Förvaltningsnyckeln 2002
Tabell 4. Integrerade verksamhetslokaler
Högt
Lågt
Normalt
163
196
284
67
95
130
18
31
55
3
8
30
Skötsel av tomtmark
2
9
22
Sophantering & yttre renhållning
3
5
9
Förbrukningsmaterial
O
4
14
Avhjälpande underhåll
7
21
37
O
1
6
O
2
8
Kostnadsslag Drift, exkl städning
Skötsel och tillsyn Personalkostnad Externa driftskostnader
Försäkringsskador Skadegörelse
83
110
153
Värme
43
62
88
El
25
38
55
5
7
9
49
Mediaförsörjning
Vatten Planerat
underhåll
Övriga kostnader
Administration Försäkringskostnader
och riskskydd
Fastighetsskatt
12 125
10
23
36
7
20
31
2
5
14
O
O
O
273
444
Ränta
58
137
286
Avskrivning
59
114
164
369
541
724
113
159
231
O
144
195
O
O
5 23
Ka pita Ikostnader
118
Total förvaltningskostnad
exkl städning
Städ ning
Personalkostnad Externa tjänster
O
10
O
70
305
Värme (kWh/kvm BRA)
85
El (kWh/kvm BRA)
45
143 61
175 113
0,30
0,43
1,0
Städmaterial Årets investeringar Mediaförsörjning
- förbrukning
Vatten (kbm/kvm
BRA)
Samtliga värden avser kr/kvm
BRA, utom mediaförsörjning
17
där resp enhet finns angiven.
Förvaltningsnyckeln
2002
Tabell 5. Särskilda boendeformer
Kostnadsslag Drift, exkl städning Skötsel och tillsyn
Lågt
Normalt
Högt
148
211
275
51
155
Personalkostnad
3
93 34
Externa driftskostnader
4
13
37
Skötsel av tomtmark
2
8
15
Sophantering & yttre renhållning
5
8
18
Förbrukningsmaterial
1
5
20
Avhjälpande underhåll
8
22
45
Försäkringsskador
O
O
7
Skadegörelse
O
O
2 150
Mediaförsörjning
62
92
116
Värme
39
59
79
El
30
42
56
8
16
23
5
25
74
17
30
46
9
20
31
3
5
11
O 230
5 362
494
Ränta
89
216
307
Avskrivning
77
144
225
317
613
823
32
123
169
45
116
172 32
Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader Administration Försäkringskostnader
och riskskydd
Fastighetsskatt Kapita Ikostnader
Total förvaltningskostnad
exkl städning
Städ ning Personalkostnad
18
Externa tjänster
O
1
Städmaterial
4
7
13
O
30
402
103
144
188
63
78
106
0,70
0,98
1,20
Årets investeringar Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA) El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) Samtliga värden avser kr/kvm
BRA, utom mediaförsörjning
18
där resp enhet finns angiven.
Förvaltningsnyckeln
2002
Tabell 6. Förvaltningslokaler
Lågt
Normalt
Högt
125
179
257
47
75
117
1
24
46
3
10
34
Skötsel av tomtmark
1
7
15
Sophantering & yttre renhållning
2
4
12
Kostnadsslag Drift, exkl städning Skötsel och tillsyn Personalkostnad Externa driftskostnader
Förbrukningsmaterial
1
4
16
Avhjälpande underhåll
6
17
43
Försäkringsskador
O
O
5
Skadegörelse
O
1
3
69
93
125
32
46
75
27
39
70
2
6
11 93
Mediaförsörjning Värme El Vatten
8
27
Övriga kostnader
12
27
44
Administration
9
20
31
2
6
15
O
O
3 358
Planerat underhåll
Försäkringskostnader
och riskskydd
Fastighetsskatt
106
225
Ränta
41
128
201
Avskrivning
25
91
191
244
453
621
51
129
172
37
100
145 54
Kapita Ikostna der
Total förvaltningskostnad exkl städning Städning Personalkostnad Externa tjänster
O
2
Städmaterial
2
7
13
O
24
345
125
169
Årets investeringar Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA)
36
El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) Samtliga vården avser kr/kvm
45
72
97
0,10
0,30
0,57
BRA, utom mediaförsörjning
19
där resp enhet finns angiven.
Förvaltningsnyckeln
2002
Kommunförbundets publikationer och kontakt
Det samlade enkäten
materialet
från den årliga
om kommunernas
lokalkost-
nader och lokalanvändning
återfinns
Svenska Kommunförbundets
Rätt begrepp - Nomenklatur och mätregler i offentlig fastighetsförvaltning. på
Denna skrift beskriver
hemsida
och begrepp
www.svekom.se. På hemsidan respektive
jämförelser
redovisas kommun,
grupperade
vilken kommunkategori
som ska ligga till grund sektorn.
Best.nr 7099-670-9.
efter
kommunen
Rätt Redovisning.
tillhör - större städer, glesbygds-
Här beskrivs
kommuner,
för en bättre styrning
Dessutom
förortskommuner redovisas
respektive
lokalkategori:
förskolelokaler,
förvaltningslokaler.
Kostnaderna
delade på drift, underhåll, kapitalkostnader.
sin redovisningsplan,
interna redovisningen,
den s k objekt-
Best.nr 7099-980-5
är upp-
Benchmarking i skollokaler.
sker
Redovisar
ett projekt där nio kommuner
med hjälp av både tabeller, där man kan
har jämfört både kvaliteten
se vad som betraktas
derna i sin förvaltning
och höga kostnader,
vara låga, normala och med diagram
som visar kommunernas
spridning.
För att se redovisningen
v äljer man
"Lokalförsörjning"
på Svekoms
Best.nr 7099-857-4. Nöjda hyresgäster? Beskriver hur man kan arbeta med kund-
första-
attitydmätningar
för att skaffa sig kun-
och
skap om den brukarupplevda
sedan "Redovisning
på
offentliga
Best.nr 7099-513-3.
Litteratur tör dig som vill veta mer
Skrifterna
information
och kommunernas la kvaliteten förvaltningen
ovan är 175 kr st + moms, och 125 kr vid
arbete med att utveck-
av skolor, förskolor
beställs på tfn 020-31 3230
eller fax 020-31 3240. Priset för skrifterna
om nyckeltal
och kostnadseffektiviteten
kvaliteten
lokaler.
UFOS sidor".
För ytterligare
och kostna-
av skolbyggnader.
sida. Där väljer man "Nyckeltal" av fastighet
för den
planen.
och
övrigt och
Redovisningen
och uppfÖljning
särskilt den del som används
verksamhets-
boendeformer
hur man kan lägga grunden
genom att utveckla
för
skollokaler,
integrerade
lokaler, särskilda
etc.
kostnaderna
för
mellan olika organisa tioner i
den offentliga
svaren från
vilka definitioner
beställning
i
om minst fem ex av resp titel.
Läs mer om Kommunförbundets
m m
skrifter
på www.svekom.se. Välj Innehåll-publi-
föreslår vi följande skrifter:
kationer.
20
i