7289 185 8 by Sveriges Kommuner och Landsting

27022_Omslag

03-12-15

15.34

Sida 1

Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapporter med uppgifter om verksamhet och ekonomi i landstingen, regionerna och Gotlands kommun. I denna rapport redovisas statistik avseende 2002. Ambitionsnivån höjdes högst väsentligt fr o m verksamhetsåret 2001 då en ny verksamhetsindelning, VI 2000, togs i bruk. Såväl prestationer som kostnader redovisas för ett stort antal delområden inom primärvård, specialiserad vård, tandvård etc. Målet är att kostnader och prestationer ska kunna analyseras tillsammans. För sluten hälso- och sjukvård presenteras ytterligare verksamhetsstatistik i rapporten Patienter i sluten vård. Källa till dessa uppgifter är det s k patientregistret.

Landstingsförbundet 118 82 Stockholm • Tel 08-452 72 00 Förbundets trycksaker beställs från vår webbplats www.lf.se eller på tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40 ISBN 91-7188-754-7 ILLUSTRATION: STAFFAN SCHULTZ

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002.

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hĂ¤lsooch sjukvĂĽrd samt regional utveckling 2002

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Gun Bahnö (ekonomi) tel 08-452 77 22 Mianette Dinerius (ekonomi) tel 08-452 77 23 Vanja Ericsson (verksamhet) tel 08-452 77 26 Kristina Green (verksamhet) tel 08-452 77 29 Martin Lindblom (ekonomi) tel 08-452 77 38 Beställningar av rapporten kan göras från Landstingsförbundets webbplats www.lf.se per tel 020-31 32 30 eller via fax 020-31 32 40 Rapporten finns även tillgänglig under www.lf.se/sek/ ISBN 91-7188-754-7

Förord Landstingsförbundet samlar in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet både på regional och nationell nivå. Den ska tillgodose statens krav på ekonomisk information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med andra. I denna rapport redovisas uppgifter avseende 2002. Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt fr o m verksamhetsåret 2001. En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 för den landstingsgemensamma statistiken togs då i bruk. Valet av delområden i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. Såväl egen produktion som köpt verksamhet ska redovisas. Liksom tidigare läggs stor vikt vid att landstingens verksamhet och ekonomi ska kunna belysas heltäckande. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden trots att drygt 70 procent av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Tanken är att uppgifterna i det s k patientregistret ska kunna utnyttjas som kompletterande information. Registret innehåller uppgifter om alla vårdtillfällen/patienter i sluten vård; diagnoser, operationer, ålder, kön, hemort etc. Via s k DRG-och KPP-system kan vårdtillfällen i somatisk vård grupperas och åsättas kostnadsvikter efter genomsnittlig resursåtgång för ett antal sjukhus i riket. Landstingets totala antal vårdtillfällen summerade med kostnadsvikterna kan ställas mot uppgiften om landstingets totala kostnad för sluten somatisk vård enligt VI 2000. Vid analyser och landstingsjämförelser tas på så sätt hänsyn till att det finns skillnader i vårdtillfällenas vårdtyngd. Öppen specialiserad vård kan i dag inte beskrivas på samma fullständiga sätt via patientregistret. För viss dagsjukvård och för delar av mottagningsverksamheten finns uppgifter om diagnoser, ålder etc knutna till besöken och en

utveckling i syfte att bygga ut informationen ytterligare pågår. Sedan 1999 ställs patientregistret (efter avidentifiering) även till Landstingsförbundets förfogande. Förbundet bearbetar materialet och sammanställer det i huvudsak på landstingsnivå så att landstingen kan göra jämförelser. Uppgifterna redovisas i rapporten Patienter i sluten vård. Den prestation, besök, som används i öppen vård blir mindre trubbig med VI 2000, eftersom dagsjukvård, mottagningsverksamhet och hemsjukvård bildar separata delområden. Dagsjukvårdsbesök, mottagningsbesök/hembesök och hemsjukvårdsbesök är inte jämförbara vad gäller resursåtgång och detta kan nu beaktas bl a då produktivitetsmätningar görs, något som tidigare inte varit möjligt. För primärvård har möjligheterna till uppföljning förbättrats genom att området delas upp i ett tiotal delområden, för vilka såväl prestationer som kostnader redovisas. Allmänläkarvård utgör en stor del av primärvård, men i varierande grad i olika landsting inryms också jourverksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi, etc. I några landsting med glesbygd förekommer även sluten primärvård. En förutsättning för rättvisande jämförelser mellan huvudmännen är att dessa skillnader kan belysas. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt VI 2000. Jämfört med uppgifterna för 2001 har kvaliteten ökat, men fortfarande finns det kvalitetsbrister. Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Endast genom att öppet presentera statistiken kan bristerna rättas till och kvaliteten och jämförbarheten förbättras. LANDSTINGSFÖRBUNDET

Stefan Ackerby

Innehåll 1 1.1 1.2 1.3

Inledning............................................. Vad redovisas i rapporten? ................... Vad ska statistiken användas till? .......... Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå ....................................... 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister..... 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik ................................................. 1.6 Definitioner och använda begrepp ........

5 5 5 5 6 6 7

Landstingens och regionernas ekonomi i översikt............................ 8 2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning....... 8 2.2 Utgifter efter utgiftsslag......................... 9 2.3 Inkomster efter inkomstslag ..................10 3

Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling ...........................11 3.1 Kostnader efter område.........................12 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........12 4 4.1 4.2 4.3 4.4

Hälso- och sjukvård..........................13 Kostnader efter område.........................13 Kostnader för enskilda huvudmän ........13 Prestationer i översikt ...........................14 Läkarbesök och vårdplatser åren 1999 till 2002 ...............................17 4.5 Utgifter och inkomster ..........................19 5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Primärvård .........................................20 Kostnader efter delområde ....................20 Kostnader för enskilda huvudmän ........21 Prestationer m m...................................21 Utgifter och inkomster ..........................22 Kostnader och prestationer efter delområde .....................................22

6 6.1 6.2 6.3 6.4

Specialiserad somatisk vård...........28 Kostnader efter delområde ....................28 Kostnader för enskilda huvudmän ........28 Utgifter och inkomster ..........................29 Kostnader och prestationer efter delområde .....................................29

7 7.1 7.2 7.3 7.4

Specialiserad psykiatrisk vård .......32 Kostnader efter delområde ....................32 Kostnader för enskilda huvudmän ........32 Utgifter och inkomster ..........................32 Kostnader och prestationer efter delområde .....................................32

8 8.1 8.2 8.3 8.4

Tandvård ............................................36 Kostnader efter delområde ....................36 Kostnader för enskilda huvudmän ........36 Utgifter och inkomster ..........................37 Prestationer efter delområde .................38

9 9.1 9.2 9.3 9.4

Övrig hälso- och sjukvård................39 Kostnader efter delområde ...................39 Kostnader för enskilda huvudmän ........39 Prestationer m m...................................39 Utgifter och inkomster ..........................40

10 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5

Regional utveckling i översikt ......41 Kostnader efter område.......................41 Kostnader för enskilda huvudmän.......41 Utgifter och inkomster ........................42 Utbildning och kultur..........................42 Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling ..................43

11 Tabellbilaga.......................................45 Befolkning ...................................................49 Ekonomi......................................................50 Verksamhet................................................117

Bilagor Bilaga 1 Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 ...190 Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp........................................204 Bilaga 3 Gränssnitt mellan landsting/ regioner och kommuner...............209

Inledning

Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under 2002. Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun har lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, medan övriga verksamheter samt övergripande ekonomiska uppgifter inte kan delas upp i en landstingskommunal respektive primärkommunal del. Verksamheten beskrivs i ekonomiska termer och i verksamhetstermer med uppgifter om besök, vårdtillfällen, telefonkontakter, vårdplatser m m. Begreppen beskrivs i figur sidan 14 och i bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas och kommenteras. Uppgifterna kommer att analyseras vidare i en separat rapport, bl a utifrån de olikheter som finns mellan landstingen vad gäller ansvarsområden och förutsättningar att bedriva verksamhet. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Uppgifter för verksamhetsåret 2001 finns i rapporten Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik för 2001. I rapporten Patienter i sluten vård 2002 redovisas ytterligare verksamhetsuppgifter om specialiserad sluten vård. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. I begreppet landsting inkluderas regionerna och oftast Gotlands kommun. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Landstingsförbundet ansvarar för produktion och redovisning av merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och verksamhet. Syftet är att statistiken ska användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av

landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Landstingsförbundet har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet. Verksamhetsstatistiken produceras i samarbete med Socialstyrelsen, som är statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvård. Ett statistikavtal från 1998 reglerar samarbetet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på offentlig statistik och ligger bl a till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Landstingsförbundet svarar enligt överenskommelser med SCB för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att Landstingsförbundet genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå. 1.3 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 90-talet genomförde Landstingsförbundet gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, SCB m fl en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare.

Fördjupad analys av slutenvården I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Landstingsförbundet sedan 1999 det s k patientregistret för djupare analyser och jämförelser av sluten hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter redovisas i den årliga rapporten Patienter i sluten vård.

Inledning

Ett arbete pågår för att medverka i utvecklingen av s k KPP-system (KPP= Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med KPP-redovisning finns på Landstingsförbundets webbplats www.lf.se/kpp/.

Prestationer och kostnader för nya områden Verksamhetsåret 2001 infördes en ny modell Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Indelningen har tagits fram i ett projekt tillsammans med landstingen och med deltagande från Svenska Kommunförbundet, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Landstingsförbundets styrelse har rekommenderat medlemmarna att redovisa den gemensamma statistiken i enlighet med VI 2000. Ambitionsnivån har höjts högst väsentligt, bl a genom att VI 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt VI 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett 40-tal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med VI 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister Många uppgifter efterfrågades för första gången 2001. Kvaliteten i uppgifterna för 2002 har ökat jämfört med 2001, men fortfarande finns viss ofullständighet och vissa kvalitetsbrister. Uppgifter om prestationer avseende verksamheter som har producerats av andra än landstingen är inte heltäckande. Vissa huvudmän har haft svårt att få fram uppgifterna

eftersom krav på uppgiftslämnande inte har formulerats i de avtal som har tecknats med producenterna. I takt med att nya avtal kommer till stånd kan statistiken förbättras. Många landsting har haft svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från ”vanliga” mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är inte heller fullständigt redovisade. Många huvudmän har haft problem med att få fram uppgifter om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kostnader och intäkter ska omfördelas från ansvarsområden el dyl i respektive landsting till delområdena enligt VI 2000. Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Förutsättningarna för att redovisa uppgifterna med god kvalitet har varierat mellan huvudmännen. Vissa har haft hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra har tvingats använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna har utformats centralt av ekonomer eller gemensamt mellan ekonomer och verksamhetsföreträdare på lokal nivå. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt VI 2000. Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Ett fortsatt erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete krävs för att säkerställa god kvalitet och jämförbarhet i statistiken. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Patientregistret För djupare analys av sluten hälso- och sjukvård används uppgifterna i det s k patientregistret. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Uppgifterna i registret inhämtas av Socialstyrelsen. Sedan 1999 ställs registret även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter avseende 2002 redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

KPP-databas Landstingsförbundet hämtar årligen in uppgifter till en s k KPP-databas. Uppgifterna för verksamheten 2001 omfattar kostnadsuppgif-

Inledning

ter motsvarande drygt 20 procent av antalet vårdtillfällen i riket.

Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer Landstingsförbundet uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett s k totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. En sammanställning avseende verksamheten år 2001 som omfattar ungefär en tredjedel av landets 90-tal sjukhus har nyligen publicerats. Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälsooch sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 2002) deltar 12 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan). Statistik för 2002 har presenterats i rapporten Nyckeltal 2002. Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett stort antal delrapporter.

1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt VI 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2002 redovisades enligt L-BAS 98. I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur VI 2000 samt L-BAS 2003 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. L-BAS 2003 och VI 2000 finns tillgängliga via Landstingsförbundets hemsida www.lf.se.

Landstingens och regionernas ekonomi

2 Landstingens och regionernas ekonomi1 2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bl a att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen skall pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för 2000 till 2002 enligt blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor 2000 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav pensionskostnader exkl löneskatt Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat

2001

2002

40 908 42 760 44 717 158 570 169 167 180 401 5 659 5 071 6 517 4 963 5 081 5 062 122 625 131 488 140 746 107 826 117 991 124 563 10 786 10 507 10 621 187

–396

–2 051

–3 826 53 –3 878

–3 386 134 –3 520

–7 613 –33 –7 646

Landstingen redovisade underskott samtliga år och 2002 mer än fördubblades underskottet jämfört med åren innan. Endast fem huvudmän redovisade ett positivt resultat år 2002. Verksamhetens kostnader uppgick till 180,4 1

Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2002 publicerades i mars 2003, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2002 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun.

miljarder kronor och avskrivningarna till 5,1 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (185,5 miljarder kronor) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 44,7 miljarder kronor, skatteintäkterna till 124,6 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 10,6 miljarder kronor. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter). I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalyser åren 2000 till 2002 enligt blandmodellen. Tabell 2 Finansieringsanalys. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor 2000

2001

2002

Internt tillförda medel1) 2 023 Försäljning av anläggningstillgångar 2 246 Nettoökning av långfristiga skulder –308 Nettoinvesteringar 5 952 Nettoökning av långfristiga fordringar 346 Nettoökning av rörelsekapitalpåverkande extraordinära kostnader –279 Förändring av rörelsekapital –2 058

2 368 1 494 1 189 6 493 238

–828 958 5 554 7 087 –443

–1 031 –649

–341 –618

1) Årets resultat + Avskrivningar + Förändring av pensionsavsättning + Förändring av LÖF –/+ Realisationsvinst/förlust = Summa internt tillförda medel

I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2000 till 2002 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform fr o m 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats fr o m 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och LÖF som en långfristig skuld.

Landstingens och regionernas ekonomi

Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2002. Samtliga landsting och regioner

Tabell 3 Balansräkning. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före 19981) 1)

2000

2001

2002

64 225 26 359 90 584 36 564 13 642 7 978 32 401 40 379 40

64 810 28 339 93 149 34 195 14 953 7 528 36 472 44 000 37

65 185 29 086 94 271 26 119 17 465 13 081 37 607 50 688 28

91 199

93 341

99 843

Investeringar i inventarier 2 % Investeringar i mark och byggnader 2 %

Övriga kostnader 4 %

Lämnade bidrag 5%

Löner 30%

Köp av verksamhet 13%

Material och tjänster 28%

Övriga kostnader för personal 16 %

Inkl löneskatt.

2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 188,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 195,7 miljarder kronor 2002. Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar

utgifterna på 190,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 30 procent och övriga kostnader för personal 16 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1.

Tabell 4 Externa utgifter efter utgiftsslag 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgiftsslag

Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner Lämnade bidrag därav bidrag till trafiken (netto) Material därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen Tjänster därav köp av verksamhetsanslutna tjänster varav från landsting/regioner Nedskrivningar och förlust vid avyttring Verksamhetens externa kostnader totalt Avskrivningar Verksamhetens externa kostnader inkl avskrivningar Kostnader utanför verksamhetsresultatet Externa kostnader totalt Investeringsutgifter för byggnader och mark Investeringsutgifter för inventarier Övriga investeringsutgifter Summa investeringsutgifter Externa utgifter totalt exkl köp från landsting/regioner 1)

Miljoner kronor

Procentuell andel av externa utgifter

57 114 29 545 30 141 5 019 9 589 5 530 33 072 25 128 18 280 20 861 3 608 242 91 180 413 5 062 185 474 3 099 188 573 3 700 3 264 147 7 111 195 685 190 423

29,2 15,1 15,4 2,6 4,9 2,8 16,9 12,8 9,3 10,7 1,8 0,1 0,0 92,2 2,6 94,8 1,6 96,4 1,9 1,7 0,1 3,6 100,0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Procentuell andel av externa utgifter exkl köp från lt/region 30,0 15,5 13,2 5,0 2,9 17,4 13,2 9,6 10,8 1,8 0,0 92,0 2,7 94,6 1,6 96,3 1,9 1,7 0,1 3,7 100,0

Landstingens och regionernas ekonomi

2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens externa inkomster uppgick till 180,9 miljarder kronor 2002. Landstingsskatten utgjorde dryga 71 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 10,6 miljarder kronor, motsvarade 6 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2.

Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2002. Samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster 3 %

Övrigt 2 %

Patientavgifter 3 % Generella statsbidrag 6 %

Erhållna bidrag 13%

Skatteinkomster 71%

Tabell 5 Externa inkomster efter inkomstslag 2002. Samtliga landsting och regioner1) Inkomstslag

Patientavgifter och andra avgifter därav för läkarbesök o sjukvårdande behandling därav för sluten vård därav för tandvård därav övrigt Försäljning av verksamhet därav till landsting/region Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag därav specialdestinerade statsbidrag därav bidrag för läkemedelsförmånen därav övriga bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter totalt Intäkter utanför verksamhetsresultatet därav bidrag från staten (netto) därav ränteinkomster därav skatteintäkter Externa intäkter totalt Summa investeringsinkomster Externa inkomster totalt exkl försäljning till landsting/region 1)

Miljoner kronor

4 701 1 784 476 2 139 302 8 239 4 970 6 249 1 081 23 480 3 287 17 746 2 447 969 44 719 136 208 10 631 773 124 563 180 927 22 180 949 175 979

Procentuell andel av externa inkomster 2,6 1,0 0,3 1,2 0,2 4,6 2,7 3,5 0,6 13,0 1,8 9,8 1,4 0,5 24,7 75,3 5,9 0,4 68,8 100,0 0,0 100,0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Procentuell andel av externa inkomster exkl försäljning till lt/region 2,7 1,0 0,3 1,2 0,2 1,9 3,6 0,6 13,3 1,9 10,1 1,4 0,6 22,6 77,4 6,0 0,4 70,8 100,0 0,0 100,0

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

3 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 130 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till dryga 11 miljarder kronor 2002. Cirka 92 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 142 miljarder kronor 2002. Kostnaden för 2001 var dryga 132 miljarder kronor. Detta ger en volymförändring i fast pris på 3,0 procent mellan 2001 och 2002. (Fr o m 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och

sjukvård 2001 var 119 miljarder kronor medan den 2002 uppgick till 130 miljarder kronor. Volymmässigt ger detta en förändring i fast pris på 3,2 procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av Statistiska centralbyrån i Nationalräkenskaperna. För 2001 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 181,3 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsen har beräknat att cirka 15 procent av personalresurserna i kommunalt finansierad vård och omsorg avsåg hälso- och sjukvård 2000. Om samma an-

Tabell 6 Externa kostnader och intäkter efter område 2002. Samtliga landsting och regioner, inklusive Gotlands kommuns hälso- och sjukvård. Miljarder kronor1)

Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Politisk verksamhet avseende regional utveckling Regional utveckling Serviceverksamheter Övrigt4) Summa verksamhet Finansiering utanför verksamheten skatteintäkter generella statsbidrag finansiella intäkter/kostnader extraordinära intäkter/kostnader

Nettokostnad 2)

Verksamhetens externa kostnader

Verksamhetens externa intäkter

Investeringsutgifter 3)

24,0 75,8 13,5 4,3 10,4 1,8 129,8 0,8 2,0 6,6 1,0 0,1 10,6

34,1 66,9 12,6 6,3 15,8 1,7 137,3 2,2 2,4 8,0 1,1 0,1 13,7 31,0 3,5 185,5 31,0

14,7 10,2 1,4 2,9 6,7 0,3 36,2 1,7 0,5 1,3 0,1 0,0 3,5 5,0

0,2 3,0 0,2 0,2 0,4

1,3 141,7

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Bruttokostnad minus bruttointäkt.

Exklusive inköp av finansiella tillgångar.

Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter.

3,1 0,0

44,7 136,2 124,6 10,6 1,0 0,0

3,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 3,0 7,0

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

tagande görs för år 2002 så beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 16,5 miljarder kronor 2002.

Diagram 3 Nettokostnader efter område 2002. Samtliga landsting och regioner Trafik 5% Övrig hälsooch sjukvård, inkl politisk verksamhet 9%

3.1 Kostnader efter område Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (53 procent), primärvård (17 procent) och specialiserad psykiatrisk vård (10 procent) som har de största andelarna. De tre områdena tillsammans motsvarar 80 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 5 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare.

Övrigt 3%

Primärvård 17%

Tandvård 3%

Specialiserad psykiatrisk vård 10%

Specialiserad somatisk vård 53%

så har skett hos cirka hälften av landstingen/ regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Stockholms läns landsting och Region Skåne har unika kostnader för inomregionala skatteutjämningssystem. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga 3. Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på total landstingsnivå, inte per område eller delområde.

3.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/regioner till kommuner och

Diagram 4 Nettokostnad för hälso- och sjukvård (mörkt blå stapel) respektive regional utveckling per huvudman 2002. Kronor per invånare 20 000 18 000 Genomsnitt för riket = 15 700 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Stockholm

Hälso- och sjukvård i översikt

4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (130 miljarder kronor) gick 59 procent till specialiserad somatisk vård, 19 procent till primärvård och 10 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bl a omfattar handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet och ambulansoch sjuktransporter, motsvarade 8 procent av nettokostnaderna. Nettokostnaderna för tandvård utgjorde 3 procent.

Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2002. Samtliga huvudmän Övrig hälso- och sjukvård 8 %

Tandvård 3 %

Primärvård 19 % Specialiserad psykiatrisk vård 10 %

4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälsooch sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bl a har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett s k behovsindex för att

Specialiserad somatisk vård 59%

utjämna för strukturella skillnader, bl a i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning m m) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting.

Diagram 6 Nettokostnad för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2002. Kronor per invånare 18 000 Genomsnitt för riket = 14 515 16 000 14 000 12 000 Övrigt 10 000

Tandvård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård

8 000 6 000

Primärvård

4 000

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 26 i tabellbilaga.

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

Västra Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Sörmland

Östergötland

Stockholm

2 000 0

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1%

Hälso- och sjukvård i översikt

4.3 Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/ utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det s k patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos m m. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i s k DRG3system. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För öppen vård finns inte motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc, men en sådan utveckling pågår. I avvaktan på detta delas den öppna vården upp i ett ganska stort antal delområden via VI 2000. Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet4 som ”öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver”. Enligt regelverket ska det för patienten ”finnas en upprättad vårdplan”. Exempel på dagsjukvård är s k dagkirurgi, dvs kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl

primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett ”vanligt” besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren nedan sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport.

Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården För att få en mer heltäckande redovisning av prestationerna i öppen vård efterfrågas mer konsekvent än tidigare uppgifter om besök hos andra personalkategorier än läkare. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av

Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården

Primärvård

Öppen vård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt

Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök

Specialiserad vård

Sluten vård Vårdtillfälle

Öppen vård

Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl ev hembesök

Diagnosrelaterade grupper.

Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök

Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök

Sluten vård Vårdtillfälle

Hälso- och sjukvård i översikt

invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, dvs de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. Dessa uppgifter har endast delvis efterfrågats tidigare, varför uppgifterna måste tolkas med försiktighet. Se nedan. I redovisningen från och med 2001 omfattar verksamhetsstatistiken all landstingsfinan-

sierad verksamhet, dvs även uppgifter för den verksamhet som har producerats av annan än landstinget/regionen. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för egenproducerad respektive köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. Observera att landstingen även för 2002 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga.

Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän. Tusental Primärvård Egen Annan produktion vårdgivare Mottagningsbesök och hembesök Läkare därav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök läkare1) Mottagningsbesök och hembesök Annan personalkategori2) därav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpm verks3) Hemsjukvårdsbesök, annan pers. kateg1) Dagsjukvårdsbesök1) 4)

Summa

Specialiserad vård, totalt Egen Annan Summa Produktion vårdgivare

9 430 7 863 137 383 99

3 379 3 261 4 17 17

12 809 11 125 142 399 116

9 349

4 130

13 479

14 586 1 582 1 736

6 025 54 101

20 610 1 637 1 838

7 886

422

8 308

2 054

421

2 475

176 656

52 34

228 691

Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård, varför uppgifterna är underskattade.

Totalt inkl besök inom Övrig hälso- och sjukvård, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet.

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egen produktion 523 830 och annan vårdgivare 16 971.

Läkare och övriga personalkategorier.

Diagram 7 Besök i öppen vård och i hemsjukvård 2002. Samtliga huvudmän. Tusental 40 000 35 000 30 000 25 000

Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier

20 000

Mottagnings- och hembesök. Annan pers kategori än läkare

15 000

Mottagnings- och hembesök. Läkare 10 000 5 000 0

Primärvård

Specialiserad vård

Totalt

26 288 11 125 142 399 136 29 459 1 637 1 838 541 2 702 691

Hälso- och sjukvård i översikt

Diagram 8 Mottagningsbesök och hembesök samt dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök 2002. Samtliga huvudmän. Tusental 35 000

30 000

25 000

20 000

Spec vård. Annan vårdgivare Spec vård. Egen produktion

15 000

Primärvård. Annan vårdgivare

10 000

Primärvård. Egen produktion 5 000

0 Mottagningsbesök och hembesök läkare

Mottagningsbesök och hembesök, annan pers kategori

Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier

Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier

Diagram 9 Totalt antal läkarbesök per invånare efter område, vårdgivare och huvudman 2002 4,0 3,5 Genomsnitt för riket = 2,9 3,0 Primärvård. Annan vårdgivare Specialiserad vård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion Specialiserad vård. Egen produktion

2,5 2,0 1,5 1,0

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

Västra Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Uppsala

Stockholm

0,0

Sörmland

0,5

Diagram 10 Vårdtillfällen 2002. Samtliga huvudmän. Tusental 1 400

1 200

1 000 Annan vårdgivare Egen produktion 800

600

400

200

Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Primärvård

Hälso- och sjukvård i översikt

I diagrammet särredovisas läkarbesök och besök hos andra personalkategorier vad gäller mottagningsbesök och hembesök. Antalet hemsjukvårdsbesök av läkare är som framgår av tabell 7 ganska få. Hemsjukvårdsbesöken redovisas därför i diagrammet för samtliga personalkategorier. Dagsjukvårdsbesöket är definitionsmässigt ett besök då patienten ofta träffar flera personalkategorier. Som framgår av diagrammet sker flest besök i primärvård och då hos andra personalkategorier än läkare. De därnäst flesta besöken sker i specialiserad vård hos läkare. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från ”vanliga” besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. I diagram 8 presenteras uppgifter om i vilken omfattning landstingen har producerat den öppna vården och hemsjukvården inom förvaltning eller eget bolag (egenproducerat) respektive köpt verksamheten från andra vårdgivare (exkl annat landsting/region) 2002. I diagram 9 visas antalet läkarbesök (inkl hemsjukvårdsbesök) per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal läkarbesök per invånare i riket var 2,9. Även fördelningen av besök inom egenproducerad och köpt verksamhet framgår av diagrammet. I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen. 4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren 1999 till 2002 Möjligheterna till jämförelser mellan åren är begränsade eftersom statistiken ändrades fr o m 2001. Antalet läkarbesök och antalet vårdplatser kan dock jämföras med godtagbar kvalitet. I tabell 8 och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet läkarbesök åren 1999 till 2002. Vissa justeringar har gjorts av uppgifterna 1999 och 2000 för att få dem jämförbara med uppgifterna 2001 och 2002. Antalet läkarbesök minskade mellan 1999 och 2000 för att sedan öka. Mellan 2001 och 2002 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 1,0 procent. Ökningar har skett bå-

de inom den egenproducerade vården och inom vård producerad av annan vårdgivare. I tabellerna V 4 och V 5 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2001 och 2002 per huvudman. Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har också ökat i antal mellan 2001 och 2002. Ökningen är 2,6 procent. Tabell 8 Läkarbesök1) 2) efter verksamhetsområde och huvudgrupp 1999–2002. Samtliga huvudmän 1999

2000

20014)

2002

Egen produktion Läkarbesök (1000-tal) 19 212,5 18 544,1 18 242,2 18 371,8 Läkarbesök/1000 inv 2 168 2 088 2 048 2 055 därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) 9 137,4 8 978,9 8 685,4 8 746,0 Läkarbesök/1000 inv 1 031 1 011 975 978 Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal) 574,0 600,7 608,4 616,7 Läkarbesök/1000 inv 65,0 68,0 68,0 69,0 Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 9 711,4 9 579,6 9 293,8 9 362,7 Läkarbesök/1000 inv 1 096 1 078 1 043 1 047 Primärvård4) Läkarbesök (1000-tal) 9 501,1 8 964,5 8 948,4 9 009,1 Läkarbesök/1000 inv 1 072 1 009 1 004 1 008 varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) .. .. 7 748,7 7 863,4 Annan vårdgivare3) Läkarbesök (1000-tal) 6 452,6 6 838,8 7 388,3 7 511,3 Läkarbesök/1000 inv 728 770 829 840 därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) .. .. 3 813,7 3 802,5 Läkarbesök/1000 inv 428 425 Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal) .. .. 308,2 334,2 Läkarbesök/1000 inv 35 37 Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 3 695,5 3 883,3 4 121,9 4 136,7 Läkarbesök/1000 inv 417 437 463 463 Primärvård4) Läkarbesök (1000-tal) 2 757,1 2 955,5 3 266,4 3 374,6 Läkarbesök/1000 inv 311 333 367 377 varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) .. .. 3 241,5 3 261,1 TOTALT Läkarbesök (1000-tal) 25 665,1 25 382,9 25 630,5 25 883,1 Läkarbesök/1000 inv 2 896 2 858 2 877 2 895 1)

Exkl läkarbesök i mödra- och barnhälsovård.

Inkl hemsjukvårdsbesök. Exkl besök i dagsjukvård.

Se begrepp och definitioner.

Reviderade uppgifter.

Hälso- och sjukvård i översikt

Diagram 11 Läkarbesök 1999–2002. Samtliga huvudmän. Tusental 30 000

25 000

20 000 Primärvård: Annan vårdgivare Specialiserad vård totalt: Annan vårdgivare

15 000

Primärvård: Egen produktion Specialiserad psykiatrisk vård: Egen produktion Specialiserad somatisk vård: Egen produktion

10 000

5 000

0 1999

2000

2001

2002

Tabell 9 Vårdplatser1) 2) efter verksamhetsområde och huvudgrupp 1999–2002. Samtliga huvudmän 1999 (fastställda vårdplatser) Egen produktion 2) 3) Specialiserad somatisk vård Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv därav Medicinsk korttidsvård Vårdplatser Kirurgisk korttidsvård Vårdplatser Ofördelad korttidsvård Vårdplatser Geriatrisk vård Vårdplatser Övrigt Vårdplatser Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv Summa specialiserad vård Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv Primärvård Vårdplatser Annan vårdgivare3) 4) Vårdplatser TOTALT1) 2) Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv Tekniska platser Platser på patienthotell

2000 2001 (fastställda (genomsn disp vårdplatser) vårdplatser)1)

20024) (genomsn disp vårdplatser)1)

26 703 3,0

25 677 2,9

23 322 2,6

22 171 2,6

11 905

11 522

10 496

10 499

9 605

9 185

8 629

8 205

1 270

1 233

849

666

3 502

3 189

2 766

2 298

421

548

582

503

5 786 0,7

5 565 0,6

5 218 0,6

4 831 0,5

32 489 3,7

31 242 3,5

28 540 3,2

27 002 3,1

266

282

273

265

241

309

658

32 755 3,7

31 765 3,6

29 122 3,3

27 925 3,1

1 835

2 081

1 727 266

1 794 237

Fr o m år 2001 redovisas genomsnittligt disponibla vårdplatser, för tidigare år har fastställda vårdplatser redovisats. Se begrepp och definitioner. För år 2000 lämnade en stor del av sjukhusen både uppgifter om fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser. Vid ett antagande om att relationen mellan fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser är densamma för samtliga vårdplatser år 2000 som för de sjukhus som lämnade dessa uppgifter, blir vårdplatsminskningen totalt ca 500 genomsnittligt disponibla vårdplatser mellan åren 2000 och 2001.

Exkl tekniska platser.

Se begrepp och definitioner.

För år 2002 ingår hos annan vårdgivare 190 vårdplatser som ej tidigare ingått i redovisningen.

Hälso- och sjukvård i översikt

översikt för åren 1999 till 2002. Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper.

Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även mellan åren 1999 och 2002 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser totalt har minskat från 29 122 till 27 925 mellan 2001 och 2002. Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 43 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2001 och 2002 per huvudman. I diagram 12 presenteras vårdplatserna i

4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader till 137,3 miljarder kronor och de externa intäkterna till 36,2 miljarder kronor 2002. Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 129,8 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,8 miljarder kronor.

Diagram 12 Vårdplatser åren 1999 till 2002. Samtliga huvudmän 35 000

30 000

25 000 Tekniska platser Primärvård Spec psyk vård Övrig spec som vård Geriatrisk vård Ofördelad korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Medicinsk korttidsvård

20 000

15 000

10 000

5 000

0 1999

2000

2001

2002

Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2002. Samtliga landsting och regioner 1) Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster

46 123

20 691 27 996 886 39 973 1 639 137 308 129 775 1 709 2 124 3 833 4 482 7 261 1 517 378 22 247 308 36 192 16

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Primärvård

5 Primärvård Diagram 13 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän

I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som ”hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper”. (Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga 1.

Sluten primärvård 1% Primärvårdsansluten hemsjukvård 6 %

Övrig primärvård 9%

Jourverksamhet 3% Arbetsterapi 2%

Sjukgymnastik 8%

Allmänläkarvård 50%

Barnhälsovård 5% Sjuksköterskevård 12% Mödrahälsovård 4%

Tabell 11 Nettokostnader1) för primärvård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän

5.1 Kostnader efter delområde Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 19 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård på 24,0 miljarder kronor 2002.

Delområde Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdsansluten hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård Summa primärvård 1)

Milj kronor

Procent

11 897 2 926 1 034 1 088 2 015 431 837 1 554 177 2 089 24 049

49,5 12,2 4,3 4,5 8,4 1,8 3,5 6,5 0,7 8,7 100,0

Två huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Diagram 14 Nettokostnad för primärvård per huvudman 2002. Kronor per invånare 4 000

3 500

3 000 Genomsnitt för riket = 2 690 2 500

2 000

1 500

1 000

500

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Stockholm

Primärvård

5.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga 3). 5.3 Prestationer m m Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården Antalet vårdcentraler uppgick till 1 143 år 2002. Av dessa drevs 310 i privat regi. Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt drygt 415 000. Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök 3,7 procent.

Läkarbesök efter delområde 2002 I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många läkarbesök som gjorts under 2002 inom primärvårdens olika delområden. Uppgifterna redovisas även per invånare. Totalt gjordes 12,9 miljoner läkarbesök, motsvarande 1,45 besök per invånare, under 2002. Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande 0,61 besök per barn i åldern 0 till 6 år. Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde 2002 Besök hos andra personalkategorier än läkare redovisas i tabell 13. Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare uppgick till 23,1 miljoner 2002. Det betyder att antalet besök per person i genomsnitt uppgick till 2,58. Inom barnhälsovård gjordes motsvarande 2,82 besök per barn i åldern upp t o m 6 år. Hembesök efter delområde 2002 Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell 14. Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1). Telefonkontakter inom primärvården efter delområde 2002 Uppgifter om antalet telefonkontakter redovisas i tabell 15. Enbart telefonkontakter som har journalförts enligt journallagen medräknas. Kontakten ska ha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök.

Tabell 12 Läkarbesök 1) inom primärvården efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Tusental Besök/ besök invånare 2) Allmänläkarvård Mödrahälsovård Barnhälsovård Jourverksamhet Primärvårdsansluten hemsjukvård Övrig primärvård Summa besök 1)

Mottagningsbesök och hembesök.

Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

11 125 142 399 1 094 116 50 12 925

1,24 0,06 0,61 0,12 0,01 0,01 1,45

Tabell 13 Besök 1) hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Tusental Besök/ besök invånare 2) Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdsansluten hemsjukvård Övrig primärvård Summa besök 1)

Mottagningsbesök och hembesök.

Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

8 453 1 637 1 838 7 674 377 105 2 475 527 23 085

0,95 0,71 2,82 0,86 0,04 0,01 0,28 0,06 2,58

Tabell 14 Hembesök inom primärvården efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Tusental hembesök av Läkare Övriga Totalt Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Övrig primärvård Summa hembesök2)

219 0 0

10 229

219 1 361 1 361 3 3 65 66 32 32 135 135 33 43 7 7 1 637 1 866

Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.

Hembesök/ invånare 1) Totalt 0,02 0,15 0,00 0,10 0,00 0,02 0,00 0,00 0,21

Primärvård

Tabell 15 Telefonkontakter 1) inom primärvården efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Tusental telefonkontakter med Telefonkontakter/ Läkare Övriga Totalt invånare 2) Totalt Allmänläkarvård 2 145 Sjuksköterskevård Mödrahälsovård 8 Barnhälsovård 5 Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet 24 Primärvårdsansluten hemsjukvård 9 Övrig primärvård 0 Summa telefonkontakter 2 191

1 920 48 35 47 34 253 22 286 2 645

2 145 1 920 56 39 47 34 277 31 286 4 836

0,24 0,21 0,02 0,06 0,01 0,00 0,03 0,00 0,03 0,54

Många landsting saknar fortfarande system för redovisning av telefonkontakter, varför uppgifterna är underskattade.

Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Antalet telefonkontakter har uppgivits vara cirka 4,8 miljoner motsvarande 0,54 per invånare 2002. Det största antalet telefonkontakter, motsvarande 0,24 per invånare, har lämnats för allmänläkarvården. 5.4 Utgifter och inkomster I tabell 16 redovisas landstingens och regionernas utgifter och inkomster för primärvård 2002. Landstingens och regionernas externa kostnader uppgick till 34,1 miljarder kronor och Tabell 16 Utgifter och inkomster för primärvård 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 1)

Miljoner kronor 8 175 3 713 5 034 75 16 923 164 34 083 24 049 96 106 202 973 458 300 15 12 930 60 14 735 0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

de externa intäkterna till 14,7 miljarder kronor. Nettokostnaderna, de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag, uppgick till 24,0 miljarder kronor 2002. 5.5 Kostnader och prestationer efter delområde Allmänläkarvård Under allmänläkarvård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområde primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagningen redovisas endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans egna patienter omfattas av delområdet sjuksköterskevård. I tabell 17 ges en sammanfattande bild av verksamhet och kostnader inom allmänläkarvård. Uppgifter redovisas om antalet prestationer mätta i mottagningsbesök, hembesök respektive telefonkontakter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och relaterade till invånare. Tre typer av prestationer redovisas, mottagningsbesök, hembesök och telefonkontakter. För att kunna summera dem har hembesök och telefonkontakter givits vikter gentemot mottagningsbesöket. Vikterna antas motsvara skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har (med tanke på restid m m) antagits motsvara

Primärvård

Tabell 17 Allmänläkarvård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök Summa besök viktad1) Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad1) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Telefonkontakter per inv Samtliga vårdkontakter per inv1) Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

10 906 219 11 125 11 343 2 145 13 270 9 585 72,2 12 058

Tabell 18 Sjuksköterskevård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän

1,24 0,24 1,35 11 897 1 331 1 030

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

två mottagningsbesök och en telefonkontakt en tredjedels mottagningsbesök. Antalet vårdkontakter totalt, utan viktning, uppgick till 13,3 miljoner och antalet viktade kontakter till 12,1 miljoner. Antalet viktade besök och telefonkontakter var 1,3 per invånare 2002. Av tabellen framgår också att 72 procent av vårdkontakterna producerades inom landstinget/regionen. Nettokostnaden för allmänläkarvården uppgick till 11,9 miljarder kronor eller 1 331 kronor per invånare. Produktionskostnaden5 per viktad vårdkontakt beräknas till cirka 1 030 kronor.

Sjuksköterskevård Under sjuksköterskevård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Undantag är mottagningar för mödra- respektive barnhälsovård som utgör egna delverksamheter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för t ex astma-, diabetesoch hypertonipatienter. 5

Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. I tabell 18 presenteras uppgifter om antalet prestationer mätta i mottagningsbesök, hembesök respektive telefonkontakter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och relaterade till invånare. Se kommentar till tabell 17.

Produktionskostnad inkluderar (till skillnad från nettokostnad) kostnad för verksamhet som har sålts.

SjukAnnan sköterska personalkategori Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök Summa besök viktad1) Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad1) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Telefonkontakter per inv Samtliga vårdkontakter per inv1) Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Samtliga personalkategorier

6 523 1 147 7 670 8 817 1 891 9 561 8 776 91,8 9 448

569 214 783 997 29 812 747 92,0 1 006

7 092 1 361 8 453 9 814 1 920 10 373 9 524 91,8 10 454

0,86 0,21 1,06

0,09 0,00 0,11

0,95 0,21 1,17

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Mödrahälsovård Under mödrahälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som sker inom ramen för mödrahälsovård. Hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventivmedelsrådgivning ingår liksom basal mödrahälsovård som bedrivs på sjukhus. Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas inte. Denna verksamhet redovisas under övrig primärvård. Se kommentar till tabell 17. Ytterligare en viktning av prestationer har gjorts i tabell 19, nämligen mellan besök hos läkare och besök hos andra personalkategorier. Resursmässigt beräknas ett besök hos andra personalkategorier än läkare motsvara 40 procent av ett läkarbesök. Vid summering av besöken hos

2 926 327 280

Primärvård

Tabell 19 Mödrahälsovård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök 142 Hembesök 0 Summa besök 142 Summa besök viktad1) 142 Telefonkontakter 8 Samtliga vårdkontakter 149 därav egenproducerade 141 andel egenproducerade (%) 94,6 Samtliga vårdkontakter viktad1) 144 Vårdkontakter per invånare3) Besök per inv 0,06 Telefonkontakter per inv 0,00 Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,06 Nettokostnad4) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv3) Produktionskostnad per vårdkontakt1) Kvinnor 15–54 år

SjukAnnan sköterska personalkategori

Samtliga Samtliga personal- personalkategorier kategorier viktad 2)

1 619 2 1 621 1 623 48 1 669 1 612 96,6 1 639

15 1 16 17 0 16 16 100,0 17

1 776 3 1 779 1 781 56 1 834 1 770 96,5 1 800

795 1 796 798 27 823 793 96,3 807

0,71 0,02 0,71

0,01 0,00 0,01

0,78 0,02 0,78

0,35 0,01 0,35 1 034 451 1 230 2 294 534

1) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 3) Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år. 4) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabell 20 Barnhälsovård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök 399 Hembesök 0 Summa besök 399 Summa besök viktad1) 399 Telefonkontakter 5 Samtliga vårdkontakter 404 därav egenproducerade 387 andel egenproducerade (%) 95,9 Samtliga vårdkontakter viktad1) 401 Vårdkontakter per invånare3) Besök per inv 0,61 Telefonkontakter per inv 0,01 Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,61 Nettokostnad4) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv3) Produktionskostnad per vårdkontakt1) Barn 0–6 år

SjukAnnan sköterska personalkategori

Samtliga Samtliga personal- personalkategorier kategorier viktad 2)

1 758 63 1 820 1 883 32 1 853 1 751 94,5 1 894

14 3 17 20 2 20 20 100,0 21

2 171 66 2 237 2 303 39 2 276 2 158 94,8 2 316

1 108 26 1 134 1 161 18 1 153 1 096 95,0 1 167

2,79 0,05 2,90

0,03 0,00 0,03

3,43 0,06 3,55

1,74 0,03 1,79 1 088 1 669 950 651 954

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök

Invånare avser gruppen barn 0–6 år.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Primärvård

olika personalkategorier har läkarbesöket därmed fått vikten 1 och andra besök vikten 0,4.

Barnhälsovård Under barnhälsovård (tabell 20) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som sker inom ramen för barnhälsovård. Även basal barnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår. Se kommentar till tabell 17 och 19. Sjukgymnastik Under sjukgymnastik (tabell 21) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. Se kommentar till tabell 17. Arbetsterapi Under arbetsterapi (tabell 22) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi är integrerade verksamheter, exempelvis under benämningen rehabilitering, ska de båda verksamheterna hållas enligt principen att insatser kring patienter där sjukgymnasten är den primära vårdgivaren, dvs signerar journalen, förs till delområdet sjukgymnastik och vice versa. Se kommentar till tabell 17. Jourverksamhet Under jourverksamhet (tabell 23) redovisas mottagningsverksamhet utanför mottagningens normala öppettider. Normal kvällsmottagning vid den egna mottagningen avses ej. Jourverksamhet kan bedrivas vid den egna vårdcentralen eller vid andra vårdcentraler/särskild jourmottagning. Se kommentar till tabell 17 och 19. Primärvårdsansluten hemsjukvård I tabell 25 redovisas primärvårdsansluten hemsjukvård. Hemsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet som ”vård som ges i patients bostad eller där patient vistas”. Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts

Tabell 21 Sjukgymnastik 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Sjukgymnast Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök Summa besök viktad1) Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad1) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Telefonkontakter per inv Samtliga vårdkontakter1) per inv Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Annan personalkategori

Samtliga personalkategorier

7 546 30 7 577 7 607 45 7 622 2 594 34,0 7 622

96 2 98 99 2 100 62 62,1 100

7 642 32 7 674 7 706 47 7 722 2 656 34,4 7 722

0,85 0,01 0,85

0,01 0,00 0,01

0,86 0,01 0,86 2 015 225 320

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabell 22 Arbetsterapi 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Arbetsterapeut Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök Summa besök viktad1) Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad1) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Telefonkontakter per inv Samtliga vårdkontakter1) per inv Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Annan personalkategori

Samtliga personalkategorier

238 133 371 504 33 405 377 93,1 515

3 3 6 8 1 7 6 98,5 9

242 135 377 512 34 411 383 93,2 523

0,04 0,00 0,06

0,00 0,00 0,00

0,04 0,00 0,06 431 48 720

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

av individuell vårdplanering och ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. ”Hemsjukvård är till sin karaktär annorlunda än den öppna vården. Den består av ofta relativt långvariga vård-

Primärvård

Tabell 23 Jourverksamhet 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök 1 084 Hembesök 10 Summa besök 1 094 Summa besök viktad1) 1 104 Telefonkontakter 24 Samtliga vårdkontakter 1 118 därav egenproducerade 1 019 andel egenproducerade (%) 91,2 Samtliga vårdkontakter viktad1) 1 112 Vårdkontakter per invånare Besök per inv 0,12 Telefonkontakter per inv 0,00 Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,12 Nettokostnad3) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Sjuksköterska

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 2)

72 33 105 138 253 358 348 97,5 222

1 155 43 1 199 1 242 277 1 475 1 367 92,7 1 334

1 112 23 1 136 1 159 125 1 261 1 158 91,9 1 201

0,01 0,03 0,02

0,13 0,03 0,15

0,13 0,01 0,13 837 94 810

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

episoder med stort behov av omvårdnad och ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den slutna vården. Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppen och sluten vård.” Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskilt boende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende. Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhet kan dock efter särskild överenskommelse överlåtas till primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften av landstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå. Beträffande skillnader i gränssnitt mellan landstinget/regionen och kommunerna se bilaga 3. Många landsting och regioner har svårt att redovisa uppgifter om hemsjukvård. Sannolikt ingår delar av hemsjukvården under allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet eller jourverksamhet. Vid summering av hemsjukvårdsbesök har liksom för övriga delområden insatser av an-

dra personalkategorier än läkare viktats med 0,4 mot läkarinsatserna.

Sluten primärvård Under sluten primärvård (tabell 24) redovisas observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. I endast ett tiotal landsting, ofta med glesbygd, förekommer sluten vård inom primärvården. Tabell 24 Sluten primärvård 20021). Samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar Vårdtillfällen/utskrivningar per inv Nettokostnad i milj kronor2)

12 0,00 177

Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Övrig primärvård Under övrig primärvård (tabell 26) redovisas exempelvis ungdomsmottagning, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, patientinformation/hälsoupplysning till enskilda patienter/patientgrupper exempelvis rökavvänjningsgrupper och ”bantargrupper”. Se kommentar till tabell 17 och 19.

Primärvård

Tabell 25 Primärvårdsansluten hemsjukvård1) 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Se även specialiserad somatisk hemsjukvård

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende Summa hemsjukvårdsbesök Summa hemsjukvårdsbesök viktad4) Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad4) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Telefonkontakter per inv Samtliga vårdkontakter4) per inv Nettokostnad5) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

Läkare

Sjuksköterska

Sjukgymnast

62 53 116 116 9 124 102 82,2 118

1 745

1 745 1 745 20 1 766 1 346 76,2 1 752

0,01 0,00 0,01

0,20 0,00 0,20

Arbetsterapeut

Annan personalkategori 2)

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 3)

702

8 8 0 8 8 96,5 8

19 19 1 20 20 98,9 19

702 702 0 702 702 100,0 702

2 537 53 2 590 2 590 31 2 621 2 178 83,1 2 600

1 052 53 1 105 1 105 17 1 123 932 83,0 1 111

0,00 0,00 0,00

0,08 0,00 0,08

0,29 0,00 0,29

0,12 0,00 0,12 1 554 174

Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

Därav undersköterska/biträde totalt 701 068 besök och 32 telefonkontakter, varav egen produktion 701 068 besök och 32 telefonkontakter.

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Tabell 26 Övrig primärvård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök Summa besök viktad2) Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Samtliga vårdkontakter viktad2) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Telefonkontakter per inv Samtliga vårdkontakter2) per inv Nettokostnad3) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

SjukAnnan sköterska personalkategori

Samtliga Samtliga personal- personalkategorier kategorier viktad 1)

50 50 0 50 50 98,9 50

175 2 177 179 271 448 445 99,2 269

345 5 350 356 14 364 351 96,2 360

570 7 577 584 286 863 845 97,9 680

258 3 261 264 115 375 368 98,0 302

0,01 0,00 0,01

0,02 0,03 0,03

0,04 0,00 0,04

0,06 0,03 0,08

0,03 0,01 0,03 2 089 234

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Specialiserad somatisk vård

6 Specialiserad somatisk vård Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definieras som ”hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större tekniska och personella resurser än primärvård”. (Jämför definition av primärvård.) Under området specialiserad somatisk vård redovisas verksamhet som i huvudsak bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhus på specialistläkarmottagningar eller vårdcentraler. All verksamhet vid sjukhus ingår inte heller, exempelvis ska basal mödra- och barnhälsovård redovisas som primärvård. Den specialiserade somatiska vården omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård m m. För ytterligare definition se kommentarerna till primärvården samt handboken till VI 2000. 6.1 Kostnader efter delområde I tabell 27 framgår att landstingen och regionerna sammanlagt redovisar en nettokostnad för specialiserad somatisk vård på 75,8 miljarder kronor 2002. Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna nästan 60 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Av den somatiska vårdens kostnader avsåg 62 procent sluten vård, se diagram 15. Dagsjukvården beräknas motsvara 4 procent av kostnaderna, men denna verksamhet är sannolikt underskattad. Många huvudmän har haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten, som i sin tur därmed är överskattad. Endast 0,3 miljarder kronor motsvarande 0,5 procent av kostnaderna anges vara hemsjukvård. Även detta är en underskattad siffra. Nettokostnaden för primärvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 25 till 1,6 miljarder kronor. Hemsjukvård redovisas även inom den specialiserade psykiatriska vården, se tabell 33. För en sammanfattning av hemsjukvården se tabell 39. 6.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 16 presenteras uppgifter om nettokostnader för specialiserad somatisk vård för enskilda huvudmän 2002.

Tabell 27 Nettokostnader1) för specialiserad somatisk vård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Delområde Somatisk mottagningsverksamhet Somatisk dagsjukvård Somatisk hemsjukvård Somatisk sluten vård Summa specialiserad somatisk vård 1)

Milj kronor

Procent

25 960 2 671 344 46 872 75 846

34,2 3,5 0,5 61,8 100,0

Tre huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Diagram 15 Nettokostnader för specialiserad somatisk vård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän

Somatisk mottagningsverksamhet 34%

Somatisk sluten vård 62 %

Somatisk dagsjukvård 4% Somatisk hemsjukvård 0%

Specialiserad somatisk vård

Diagram 16 Nettokostnad för specialiserad somatisk vård 2002. Kronor per invånare 11 000 10 000 Genomsnitt för riket = 8 483 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000

Diagrammet visar vilka kostnader som har uppstått i den specialiserade somatiska vården i respektive landsting 2002. För att kunna bedöma kostnadsnivåerna bör uppgifterna kompletteras med ytterligare information. 6.3 Utgifter och inkomster I tabell 28 framgår bl a att de externa kostnaderna för specialiserad somatisk vård var 66,8 miljarder kronor och de externa intäkterna 10,2 miljarder kronor. 6.4 Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet I tabell 29 presenteras uppgifter om specialiserad somatisk mottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till 18,1 miljoner och till 14,8 miljoner om de viktas. Flertalet besök, 12,5 miljoner, gjordes hos läkare. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader i resursåtgång ligger bakom viktningen. Cirka 73 procent av vårdkontakterna (viktade) skedde i egen regi och 27 procent har landstingen köpt av andra producenter. Nettokostnaderna uppgick till 26,0 miljar-

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Stockholm

1 000

Tabell 28 Utgifter och inkomster för specialiserad somatisk vård 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

24 870

10 835 19 626 42 10 638 839 66 849 75 846 1 537 1 428 2 965 1 103 5 101 629 94 3 074 196 10 199 12

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

der kronor, vilket motsvarar drygt 2 900 kronor per invånare 2002. Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt beräknas till ca 1 800 kronor.

Specialiserad somatisk vård

Tabell 29 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/hembesök 12 529 därav egenproducerade 8 733 andel egenproducerade (%) 69,7 Vårdkontakter per invånare Besök per inv 1,40 Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Annan personalkategori

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 1)

5 585 5 247 94,0

18 114 13 980 77,2

14 763 10 832 73,4

0,62

2,03

1,65 25 960 2 904 1 800

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Tre huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå. Generellt är kostnaden något överskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

Specialiserad somatisk dagsjukvård Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering. Se vidare avsnitt 1.4.

Tabell 30 Specialiserad somatisk dagsjukvård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Besök i dagsjukvård därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Besök i dagsjukvård per inv Nettokostnad1) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Specialiserad somatisk hemsjukvård I tabell 31 redovisas uppgifter om specialiserad somatisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

0,07 2 671 299 5 220

Tre huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå. Generellt är kostnaden något underskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

Tabell 31 Specialiserad somatisk hemsjukvård1) 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Se även primärvårdsansluten hemsjukvård

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Hemsjukvårdsbesök per inv Nettokostnad3) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

597 568 95,2

Läkare

Annan personalkategori

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 2)

20 13 65,5

203 151 74,5

223 164 73,7

101 73 72,8

0,00

0,02

0,01 344 38

Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Tolv huvudmän har angivit en kostnad.

Specialiserad somatisk vård

Specialiserad somatisk sluten vård I tabell 32 presenteras uppgifter om specialiserad somatisk sluten vård, det delområde inom specialiserad somatisk vård som tar de största resurserna. Tabell 32 Specialiserad somatisk sluten vård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Vårdtillfällen/utskrivningar per inv Nettokostnad1) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Nettokostnad per vårdkontakt Produktionskostnad per vårdkontakt 1)

1 388 1 344 96,8 0,16 46 872 5 242 34 130 33 170

Tre huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Antalet vårdtillfällen uppgick till 1,4 miljoner. Cirka 97 procent producerades av landstinget/regionen. Nettokostnaden uppgick till 46,9 miljarder kronor, drygt 5 240 kronor per invånare. I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfällen per specialitet. I rapporten Patienter i sluten vård 2002 redovisas uppgifter om vårdtillfällen och patienter i sluten vård fördelade efter diagnosgrupp, åldersgrupp m m. Uppgifterna i nämnda rapport är baserade på patientregistret. Möjligheterna att analysera den slutna specialiserade vården, såväl den somatiska som den psykiatriska, har ökat genom att uppgifter om kostnader nu tas fram via VI 2000.

Specialiserad psykiatrisk vård

7 Specialiserad psykiatrisk vård Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas såväl psykiatrisk korttidsvård som psykiatrisk långtidsvård. Området omfattar allmän psykiatri, barnoch ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri och innehåller exempelvis psykiatrisk vård av alkoholmissbrukare, psykiatrisk vård av övriga toxikomaner, psykiatrisk vård av matmissbrukare m fl. Området omfattar även behandlingshem inom den psykiatriska barnoch ungdomsvården. 7.1 Kostnader efter delområde I tabell 33 och diagram 17 framgår att landstingen och regionerna sammanlagt redovisar en nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård på 13,5 miljarder kronor 2002. Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna 10 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Cirka 56 procent avser sluten vård. Dagsjukvården beräknas motsvara 2 procent av kostnaderna, men som tidigare nämnts är denna verksamhet underskattad. Många huvudmän har svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten, som i sin tur därmed är överskattad. Endast motsvarande 0,4 procent av kostnaderna anges vara hemsjukvård, även detta en underskattad uppgift. Nettokostnaden för primärvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 25 till 1,6 miljarder kronor och specialiserad somatisk hemsjukvård enligt tabell 31 till 0,3 miljarder kronor. Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning finns i tabell 39.

Tabell 33 Nettokostnader1) för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Delområde Psykiatrisk mottagningsverksamhet Psykiatrisk dagsjukvård Psykiatrisk hemsjukvård Psykiatrisk sluten vård Summa specialiserad psykiatrisk vård 1)

Två huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Milj kronor

Procent

5 597 249 56 7 572 13 473

41,5 1,8 0,4 56,2 100,0

Diagram 17 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän

Psykiatrisk mottagningsverksamhet 42% Psykiatrisk sluten vård 56 %

Psykiatrisk dagsjukvård 2% Psykiatrisk hemsjukvård 0 %

7.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 18 presenteras uppgifter om nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård för respektive huvudman 2002. Diagrammet visar vilka kostnader som har uppstått i den specialiserade psykiatriska vården 2002. För att bedöma kostnadsnivåerna måste uppgifterna kompletteras med ytterligare information. Se vidare avsnitt 1.5. 7.3 Utgifter och inkomster I tabell 34 framgår bl a att de externa kostnaderna för specialiserad psykiatrisk vård var 12,6 miljarder kronor och de externa intäkterna 1,4 miljarder kronor. Nettokostnaderna var 13,5 miljarder kronor. 7.4 Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet I tabell 35 presenteras uppgifter om specialiserad mottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till 3,7 miljoner och till 2,0 miljoner om de viktas. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader i resursåtgång ligger bakom viktningen.

Specialiserad psykiatrisk vård

Diagram 18 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård 2002. Kronor per invånare 2 000 1 800 Genomsnitt för riket = 1 507 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200

Tabell 34 Utgifter och inkomster för specialiserad psykiatrisk vård 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 1)

Miljoner kronor 6 611 2 969 1 259 6 1 651 114 12 610 13 473 29 122 151 186 765 104 15 264 28 1 363 2

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Cirka 82 procent av verksamheten sker i egen regi och 18 procent har landstingen köpt av andra producenter. Nettokostnaderna uppgick till 5,6 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 630 kronor per invånare 2002. Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt beräknades till 2 800 kronor.

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Stockholm

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell 35 Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/hembesök därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt1)

Läkare

Annan personalkategori

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 1)

951 616 64,8

2 723 2 639 96,9

3 674 3 255 88,6

2 040 1 672 82,0

0,11

0,30

0,41

0,23 5 597 626 2 800

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Se vidare avsnitt 1.4. I tabell 36 presenteras uppgifter om psykiatrisk dagsjukvård. Jämfört med andra delområden är omfattningen mycket liten, delvis beroende på att uppgifterna har varit svåra att ta fram för landstingen. Nettokostnaderna har uppgivits vara 0,2 miljarder kronor. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård I tabell 37 redovisas uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Tabell 36 Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård1) 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Besök i dagsjukvård därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Besök i dagsjukvård per inv Nettokostnad2) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

0,01 249 28

Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabell 37 Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård1) 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Besök per inv Nettokostnad3) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv

93 88 94,0

Läkare

Annan personalkategori

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 2)

0 0 100,0

25 25 100,0

10 10 100,0

0,00

0,00 56 6

Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Sju huvudmän har angivit en kostnad.

Specialiserad psykiatrisk vård

Specialiserad psykiatrisk sluten vård I tabell 38 presenteras uppgifter om specialiserad psykiatrisk sluten vård, det delområde inom specialiserad psykiatrisk vård som tar de största resurserna. I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfällen per specialitet. Tabell 38 Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Vårdtillfällen/utskrivningar per inv Nettokostnad1) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Nettokostnad per vårdkontakt 1)

90 85 94,7 0,01 7 572 847 89 380

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Antalet vårdtillfällen uppgick till nästan 90 000. Cirka 95 procent producerades av landstinget/ regionen. Nettokostnaden uppgick till 7,6 miljarder kronor, cirka 850 kronor per invånare.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning I tabell 39 redovisas uppgifter om primärvårdsansluten hemsjukvård samt specialiserad somatisk respektive psykiatrisk hemsjukvård i sammanfattning. Tabell 39 Hemsjukvård1) totalt 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Läkare

Vårdkontakter i tusental Primärvårdsansluten hemsjukvård Specialiserad somatisk hemsjukvård Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård Summa hemsjukvårdsbesök Vårdkontakter per inv Hemsjukvårdsbesök per inv

Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hos Annan Samtliga Samtliga personalpersonalpersonalkategori kategorier kategorier viktad 2)

116 20 0 136

2 475 203 25 2 702

2 590 223 25 2 838

1 105 101 10 1 217

0,02

0,30

0,32

0,14

Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Tandvård

8 Tandvård Inom området tandvård redovisas delområdet Allmäntandvård för vuxna. Här redovisas förebyggande och basal tandvård till patienter som är 20 år och äldre. Inom delområdet Tandvård för patienter med särskilda behov redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till främst äldre och funktionshindrade som har omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom omfattas tandvård till personer med behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbehandling. År 2001 erhöll landstingen och regionerna en preliminär statlig ersättning för åtagandet motsvarande 405 miljoner kronor. Fr o m 2002 övergick dessa ersättningar till ett generellt statsbidrag. Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar all förebyggande och basal tandvård som ges till ungdomar i åldern 0–19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar t o m 19 års ålder. Lagen ger landstingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgivare och så har skett i flertalet landsting. Inom delområdet Specialisttandvård redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker. En viss del utförs även av privatpraktiserande specialisttandläkare inom framförallt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under specialisttandvård redovisas exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna. 8.1 Kostnader efter delområde I tabell 40 och diagram 19 framgår hur tandvårdens nettokostnader fördelar sig mellan delområden 2002. Som framgick av diagram 5 motsvarade nettokostnaderna för tandvård cirka 3 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. Landstingens kostnader för vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader exempelvis kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård m m, är i olika grad utfördelade till delområden.

Tabell 40 Nettokostnader1) för tandvård efter delområde 2002. Samtliga landsting och regioner Delområde

Milj kronor

Allmäntandvård vuxna 475 Tandvård för patienter med särskilda behov 631 Allmäntandvård barn och ungdomar 2 010 Specialisttandvård 1 141 Summa tandvård 4 257 1)

Procent 11,2 14,8 47,2 26,8 100,0

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Av totalt 4,3 miljarder kronor gick nästan hälften till allmäntandvård för barn och ungdomar. Specialisttandvårdens nettokostnader var 1,1 miljard kronor, en kostnadsandel på 27 procent. Diagram 19 Nettokostnader för tandvård 2002. Samtliga huvudmän

Allmäntandvård vuxna 11%

Specialisttandvård 27%

Tandvård för patienter med särskilda behov 15%

Allmäntandvård barn och ungdomar 47%

8.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 20 presenteras uppgifter om tandvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Kostnaderna är relaterade till invånare.

Tandvård

Diagram 20 Nettokostnader för tandvård 2002. Kronor per invånare 800

700 Genomsnitt för riket = 476 600

500

400

300

200

8.3 Utgifter och inkomster I tabell 41 redovisas landstingens och regionernas utgifter och inkomster för tandvård 2002. Tabell 41 Utgifter och inkomster för tandvård 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 1)

Miljoner kronor 2 786 1 255 889 2 1 222 119 6 273 4 257 17 136 153 2 132 455 26 29 253 34 2 930 0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

De externa kostnaderna uppgick till cirka 6,3 miljarder kronor och de externa intäkterna till cirka 2,9 miljarder kronor. Nettokostnaderna var 4,3 miljarder kronor.

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Stockholm

100

Tandvård

8.4 Prestation efter delområde I tabell 42 redovisas uppgifter om antalet patienter i tandvård 2002. Uppgifter avseende listade barn och ungdomar har också samlats in. Se bilagetabell V 46. Valfrihet har införts inom barnoch ungdomstandvården. Med listade barn och ungdomar avses det antal som är registrerade och som kallas för regelbunden undersökning. Tabell 42 Tandvård per delområde1) 2002. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän AllmänTandvård Allmäntandvård för patienter tandvård för för vuxna 2) med särskilda barn och behov 2) ungdom 3) Vårdkontakter i tusental Patienter därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Vårdkontakter per invånare Patienter per inv Nettokostnad4) Nettokostnad i milj kronor Nettokostnad per inv Befolkningsuppgifter: 20 år– Befolkningsuppgifter: 0–19 år

Specialisttandvård

Summa tandvård

1 780 1 778 99,9

143 110 77,1

1 376 1 266 92,0

186 184 99,1

3 484 3 338 95,8

0,26

0,02

0,64

0,02

0,39

475 70

631 93

2 010 937

1 141 128

4 257 476 6 796 637 2 144 151

Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård m m) är i olika grad utfördelade till delområden.

Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre.

Uppgifter per invånare avser gruppen 0-19 år.

Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Övrig hälso- och sjukvård

9 Övrig hälso- och sjukvård Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostnader som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i KPP-system. Se vidare avsnitt 1.5.

Diagram 21 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård 2002. Samtliga huvudmän

9.1 Kostnader efter delområde I tabell 43 och i diagram 21 redovisas nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2002. Av totalt 10,4 miljarder kronor avsåg 30 procent handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet. Ambulans- och sjuktransporter utgjorde 24 procent av nettokostnaderna.

FoU avseende hälso- och sjukvård 8%

Tabell 43 Nettokostnader1) för övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2002. Samtliga huvudmän Delområde Ambulans- och sjuktransporter Sjukresor Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Social verksamhet Folkhälsofrågor FoU avseende hälso- och sjukvård Övrigt Summa övrig hälso- och sjukvård 1)

Milj kronor

Procent

2 510 1 448

24,2 14,0

3 151 454 234 815 1 758 10 370

30,4 4,4 2,3 7,9 17,0 100,0

Två huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Under handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet redovisas bl a kostnader för hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc), ortopedteknisk verksamhet samt pedagogisk hörselvård. Under social verksamhet redovisas barnoch ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Delområdet FoU avser forskning och utveckling som framförallt bedrivs inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten är nära integrerad med patientvården, vilket innebär att kostnader för FoU är svåra att få fram. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad. För definitioner i övrigt, se bilaga 1.

Övrigt 17% Ambulans- och sjuktransporter 24 %

Folkhälsofrågor 2 %

Social verksamhet 4 %

Sjukresor 14 %

Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet 31%

9.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 22 presenteras uppgifter om nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman. Som framgick av diagram 5 motsvarade nettokostnaderna cirka 8 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Verksamheterna och kostnaderna är inte jämförbara men diagrammet syftar till att ge en komplett bild av hälso- och sjukvården i enskilda landsting och regioner. 9.3 Prestationer m m För flertalet delområden inom området övrig hälso- och sjukvård finns inte prestationer i form av besök, vårdtillfälle el dyl. Verksamheterna mäts i huvudsak enbart med kostnader och intäkter. För handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet redovisas dock vissa journalförda besök. För att få fullständighet i antalet besök redovisas uppgifterna i tabell 44. Tabell 44 Övrig hälso- och sjukvård 2002. Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän Samtliga personalkategorier Vårdkontakter i tusental Besök/hembesök därav egenproducerade andel egenproducerade (%) Besök/hembesök per inv

541 524 96,9 0,06

Övrig hälso- och sjukvård

Diagram 22 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman 2002. Kronor per invånare 1 800 1 600 Genomsnitt för riket = 1 159

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200

9.4 Utgifter och inkomster I tabell 45 redovisas uppgifter om landstingens och regionernas utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård. Nettokostnaderna uppgick till 10,4 miljarder kronor. De externa kostnaderna var 15,8 miljarder och de externa intäkterna 6,7 miljarder kronor. Tabell 45 Utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 1)

Miljoner kronor 3 187 1 675 1 176 463 8 899 397 15 797 10 370 30 332 362 88 438 441 224 5 504 16 6 710 2

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Gotland

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Gävleborg

Dalarna

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönköping

Östergötland

Sörmland

Stockholm

Regional utveckling

10 Regional utveckling Under huvudområdet Regional utveckling redovisas fem områden som presenteras och preciseras nedan. Landstingens aktiviteter inom huvudområdet sker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regionen, bl a med näringsliv och kommuner. Gemensam finansiering är vanlig.

Diagram 23 Nettokostnader för regional utveckling 2002. Samtliga landsting och regioner Allmän regional utveckling 10%

Politisk verksamhet avseende regional utveckling 1%

Utbildning 7%

10.1 Kostnader efter områden I diagram 23 framgår hur nettokostnaderna för regional utveckling fördelar sig efter områden 2002. Nettokostnaderna för regional utveckling motsvarade 8 procent av landstingens kostnader i genomsnitt. Det resursmässigt största delområdet trafik och infrastruktur utgör 63 procent av nettokostnaderna. Kostnaderna för kultur och utbildning motsvarade en kostnadsandel på 19 respektive 7 procent. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna övergick 1 januari 2002 till staten. I tabellbilagan, tabellerna E 54 och E 55, framgår hur nettokostnaderna fördelar sig efter delområde inom utbildning, kultur, trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling.

Kultur 19%

Tafik och infrastruktur 63%

10.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 24 redovisas nettokostnaderna för regional utveckling för enskilda landsting och regioner. I bilaga 3 framgår att det finns stora olikheter i ansvarsområde framförallt för Stockholms läns landsting relativt andra landsting.

Diagram 24 Nettokostnad för regional utveckling efter delområde i respektive landsting och region 2002. Kronor per invånare 3000

2500

Allmän regional utv samt politisk verksamhet

2000

Trafik och infrastruktur 1500

Kultur Utbildning

1000

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Västmanland

Örebro

Värmland

Västra Götaland

Halland

Skåne

Kalmar

Blekinge

Kronoberg

Jönköping

Sörmland

Östergötland

Stockholm

500

Regional utveckling

10.3 Utgifter och inkomster I tabell 46 framgår landstingens och regionernas utgifter och inkomster för regional utveckling.

Diagram 25 Nettokostnader för utbildning och kultur efter delområde 2002. Samtliga landsting och regioner

Tabell 46 Utgifter och inkomster för regional utveckling 2002. Samtliga landsting och regioner1) Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 1)

Folkhögskoleverksamhet 19%

Miljoner kronor

Högskoleverksamhet 3%

Övrig kulturverksamhet 33%

1 262

Gymnasieverksamhet 5 % Övrig utbildningsverksamhet 1%

601 2 006 8 335 1 436 86 13 727 10 590 31 84 115 119 908 1 295 116 988 116 3 542 0

Museiverksamhet 12%

Teater- och musikverksamhet 27%

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

De externa kostnaderna uppgick till 13,7 miljarder kronor och de externa intäkterna till 3,5 miljarder. Nettokostnaderna var 10,6 miljarder kronor.

Tabell 47 Nettokostnader1) för utbildning och kultur efter delområde 2002. Samtliga landsting och regioner Delområde

10.4 Utbildning och kultur Landstingen är huvudmän för naturbruksgymnasier och för cirka hälften av landets folkhögskolor. Landstingens/regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt minskat under de senaste åren. Primärkommunerna är från och med 1 juli 1999 huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadsprogram. År 2002 övertog staten kostnadsansvaret för högskoleverksamheten. Kostnaden (1300 mkr) kvittades mot lägre generellt statsbidrag. Landstinget har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå. I tabell 47 och diagram 25 framgår hur nettokostnaden för utbildning och kultur fördelar sig mellan delområden 2002.

Folkhögskoleverksamhet Högskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Övrig utbildningsverksamhet Teater- och musikverksamhet Museiverksamhet Övrig kulturverksamhet Summa utbildning och kultur 1)

Milj kronor

Procent

540 71 148 32 760 324 912 2 787

19,4 2,6 5,3 1,1 27,3 11,6 32,7 100,0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Regional utveckling

I tabell 48 redovisas uppgifter om utgifter och inkomster för områdena utbildning respektive kultur.

I tabell 50 och diagram 26 redovisas nettokostnader för områdena trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling.

Tabell 48 Utgifter och inkomster för utbildning och kultur 2002. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor1)

Tabell 50 Nettokostnader1) per delområde för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling. Samtliga landsting och regioner

Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 1)

Utbildning

Kultur

853

231

384 110 246 533

108 56 1 788 198

46 2 172 792 29 50 79 10 827 172 101 563 36 1 709 0

5 2 387 1 996 2 18 20 5 74 7 6 361 14 468 0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Delområde

Milj kronor

Trafik och infrastruktur 6 646 Näringsliv och turism 456 Interregional och internationell samverkan 38 Lokal utveckling 103 FoU avseende regional utveckling 118 Övrig allmän regional utveckling 330 Summa trafik, infrastruktur och allmän regional utveckling 7 689 1)

Procent 86,4 5,9 0,5 1,3 1,5 4,3 100,0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Diagram 26 Nettokostnader för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling efter delområde 2002. Samtliga landsting och regioner Lokal utveckling 1%

FoU avseende regional utveckling 2 %

Övrig allmän regional utveckling 4%

Interregional och internationell samverkan 0 % Näringsliv och turism 6%

I tabell 49 redovisas uppgifter om hur antalet elevveckor/studerandeveckor har utvecklats mellan 2000 och 2002. Tabell 49 Utbildningsverksamhet. Elevveckor/ studerandeveckor 2000–2002. Samtliga huvudmän 2000 Folkhögskolor 382 138 Gymnasieutbildning Vårdutbildning1) 6 293 Naturbruksutbildning2) 222 889 Övrig gymnasial utbildning 24 329

20013)

2002

359 720

333 737

224 489 15 400

214 734 22 414

Gymnasieskolans omvårdnadsprogram har fr o m 1 juli 2000 fått primärkommunalt huvudmannaskap (i Kronoberg dock inte förrän 1 juli 2001).

Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.

Reviderade uppgifter.

10.5 Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Landsting och regioner ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i länet genom särskilda länstrafikbolag. Undantag från denna regel finns. Se bilaga 3.

Trafiik och infrastruktur 87%

Under delområdet trafik och infrastruktur redovisas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag till annan form av persontransporter samt bidrag till investeringar såsom tele- och datakommunikationer, byggande av vägar m m. Under allmän regional utveckling redovisas bl a landstingets externa miljöarbete. Under näringsliv och turism redovisas exempelvis driftbidrag till ALMI Företagspartner AB och bidrag till regionala samverkansorgan. Under interregional och internationell samverkan redovisas verksamhet som avser läns-

Regional utveckling

eller landsöverskridande samarbete av allmän karaktär, exempelvis biståndsarbete. Under lokal utveckling redovisas bland annat stöd till landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrupper. Under övrig allmän regional verksamhet redovisas bl a kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder. För ytterligare definitioner se bilaga 1. I tabell 51 redovisas utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling. Tabell 51 Utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling 2002. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor1) Utgifts-/inkomstslag

Trafik och Allmän infraregional struktur utveckling 58

29 1 826 5 530 477

59 14 759 193

32 7 952 6 646 0 16 16 104 0 1 103 2 11 35 1 255 0

2 1 124 1 044 0 0 0 0 6 11 8 53 31 109 0

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabellbilaga

11 Tabellbilaga Befolkning

Ekonomi Verksamhet

Verksamhet

Befolkning

Ekonomi

Tabellbilaga

Befolkning Tabell B 1 Folkmängd per den 31/12 2002 Ekonomi Samtliga verksamheter Tabell E 1 Resultaträkning Tabell E 2 Nettokostnad översikt (mkr) Tabell E 3 Nettokostnad översikt (kr/inv) Tabell E 4 Finansieringsanalys Tabell E 5 Tillgångar och skulder Tabell E 6 Omsättningstillgångar Tabell E 7 Anläggningstillgångar Tabell E 8 Kortfristiga skulder Tabell E 9 Avsättning och långfristiga skulder Tabell E 10 Externa kostnader Tabell E 11 Kostnader för material och tjänster Tabell E 12 Externa intäkter Tabell E 13 Patientavgifter och andra avgifter (mkr) Tabell E 14 Patientavgifter och andra avgifter (kr/inv) Tabell E 15 Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag (mkr) Tabell E 16 Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag (kr/inv) Tabell E 17:1 Försäljning av verksamhet, verksamhetsindelat Tabell E 17:2 Köp av verksamhet, verksamhetsindelat Tabell E 18 Försäljning av verksamhet Tabell E 19 Köp av verksamhet Tabell E 20 Investeringsutgifter och investeringsinkomster Tabell E 21 Investeringsutgifter efter huvudområde m m Tabell E 22 Kapitaltjänstkostnader

Hälso- och Tabell E 23 Tabell E 24 Tabell E 25 Tabell E 26

sjukvård Driftkostnader Driftintäkter Nettokostnad per område (mkr) Nettokostnad per område (kr/inv) Tabell E 27 Köp av verksamhet från privata företag Tabell E 28 Försäljning av verksamhet Tabell E 29 Köp av verksamhet

Hälso- och sjukvård exkl tandvård Tabell E 30 Driftkostnader Tabell E 31 Driftintäkter Primärvård Tabell E 32 Driftkostnader Tabell E 33 Driftintäkter Tabell E 34 Nettokostnad per delområde (mkr) Tabell E 35 Nettokostnad per delområde (kr/inv) Specialiserad somatisk vård Tabell E 36 Driftkostnader Tabell E 37 Driftintäkter Tabell E 38 Nettokostnad per delområde (mkr) Tabell E 39 Nettokostnad per delområde (kr/inv) Specialiserad psykiatrisk vård Tabell E 40 Driftkostnader Tabell E 41 Driftintäkter Tabell E 42 Nettokostnad per delområde (mkr) Tabell E 43 Nettokostnad per delområde (kr/inv) Tandvård Tabell E 44 Tabell E 45

Driftkostnader Driftintäkter

Övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet Tabell E 46 Driftkostnader Tabell E 47 Driftintäkter Tabell E 48 Nettokostnad per område (mkr) Tabell E 49 Nettokostnad per område (kr/inv) Hemsjukvård Tabell E 50 Nettokostnad (mkr) Tabell E 51 Nettokostnad (kr/inv) Regional utveckling Tabell E 52 Driftkostnader Tabell E 53 Driftintäkter Tabell E 54 Nettokostnad per område (mkr) Tabell E 55 Nettokostnad per område (kr/inv)

Driftkostnader Driftintäkter

Kultur Tabell E 60 Tabell E 61

Driftkostnader Driftintäkter

Trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhet Tabell E 62 Nettokostnad per område (mkr) Tabell E 63 Nettokostnad per område (kr/inv) Trafik och infrastruktur Tabell E 64 Driftkostnader Tabell E 65 Driftintäkter Allmän regional utveckling Tabell E 66 Driftkostnader Tabell E 67 Driftintäkter Verksamhet Hälso- och sjukvård totalt Tabell V 1.1 Genomsnittligt disponibla vårdplatser samt läkarbesök efter huvudgrupp och specialitet Tabell V 1.2 Besök hos annan personalkategori än läkare Tabell V 2 Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård) efter huvudgrupp Tabell V 3 Läkarbesök (exkl mödraoch barnhälsovård) per 1000 invånare efter huvudgrupp Tabell V 4 Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård) efter område 2001 och 2002 samt procentuell förändring 2001–2002 Tabell V 5 Läkarbesök (exkl mödra- och barnhälsovård) 2001 och 2002 samt procentuell förändring 2001–2002

Befolkning

Utbildning Tabell E 58 Tabell E 59

Specialiserad vård Tabell V 6 Läkarbesök efter huvudgrupp, egen produktion Tabell V 7 Läkarbesök efter huvudgrupp, annan vårdgivare Tabell V 8.1 Läkarbesök per specialitet, egen produktion Tabell V 8.2 forts Tabell V 8.3 forts Tabell V 9.1 Läkarbesök per specialitet, annan vårdgivare Tabell V 9.2 forts Tabell V 9.3 forts Tabell V 10 Hemsjukvård. Hemsjukvårdsbesök läkare och annan personal per huvudgrupp, totalt Tabell V 11 Besök hos annan personalkategori än läkare per kategori Tabell V 12.1 Besök hos annan personalkategori än läkare per specialitet, egen produktion Tabell V 12.2 forts Tabell V 12.3 forts Tabell V 13.1 Besök hos annan personalkategori än läkare per specialitet, annan vårdgivare Tabell V 13.2 forts Tabell V 13.3 forts Tabell V 14 Dagsjukvård, totalt. Besök Specialiserad somatisk vård per delområde Tabell V 15 Mottagningsverksamhet. Vårdkontakter Tabell V 16 Dagsjukvård. Vårdkontakter Tabell V 17 Hemsjukvård. Vårdkontakter Tabell V 18 Sluten vård. Vårdkontakter Specialiserad psykiatrisk vård per delområde Tabell V 19 Mottagningsverksamhet. Vårdkontakter Tabell V 20 Dagsjukvård. Vårdkontakter Tabell V 21 Hemsjukvård. Vårdkontakter Tabell V 22 Sluten vård. Vårdkontakter

Verksamhet

Utbildning och kultur Tabell E 56 Nettokostnad per område (mkr) Tabell E 57 Nettokostnad per område (kr/inv)

Ekonomi

Tabellbilaga

Primärvård Tabell V 23 Mödrahälsovård och barnhälsovård. Besök Tabell V 24 Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård), egen produktion Tabell V 25 Besök hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård), annan vårdgivare Tabell V 26 Antal hembesök Tabell V 27 Primärvårdsansluten hemsjukvård. Hemsjukvårdsbesök Primärvård per delområde Tabell V 28 Allmänläkarvård. Vårdkontakter Tabell V 29 Sjuksköterskevård. Vårdkontakter Tabell V 29 forts Tabell V 30 Mödrahälsovård. Vårdkontakter Tabell V 30 forts Tabell V 31 Barnhälsovård. Vårdkontakter Tabell V 31 forts Tabell V 32 Sjukgymnastik. Vårdkontakter Tabell V 32 forts Tabell V 33 Arbetsterapi. Vårdkontakter Tabell V 33 forts Tabell V 34 Jourverksamhet. Vårdkontakter Tabell V 34 forts Tabell V 35 Primärvårdsansluten hemsjukvård. Vårdkontakter Tabell V 36 Sluten primärvård. Vårdkontakter Tabell V 37 Övrig primärvård. Vårdkontakter Tabell V 37 forts Vårdcentraler Tabell V 38 Vårdcentraler Övrig hälso- och sjukvård Tabell V 39 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Besök, totalt

Vårdplatser Tabell V 40 Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp och huvudman Tabell V 41 Genomsnittligt disponibla vårdplatser per 1000 invånare efter huvudgrupp och huvudman Tabell V 42 Primärvård. Genomsnittligt disponibla vårdplatser Tabell V 43 Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter område 2001 och 2002 samt procentuell förändring 2001–2002 Tabell V 44.1 Specialiserad vård. Genomsnittligt disponibla vårdplatser per sjukhus och specialitet Tabell V 44.2 forts Tabell V 44.3 forts Vårdtillfällen Tabell V 45.1 Specialiserad vård. Vårdtillfällen per specialitet Tabell V 45.2 forts Tabell V 45.3 forts Tandvård Tabell V 46 Utbildning Tabell V 47

Tandvård. Patienter

Utbildningsverksamhet. Elevveckor/studerandeveckor, egen produktion

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland RIKET

Huvudman

1 850 298 259 413 327 176 234 149 1 145 278 1 508 273 273 258 276 277 244 127 255 253 57 8 940

467 655 006 438 971 978 627 875 090 551 230 419 412 912 636 012 319 947 230 632 381 788

Totalt

908 330 645 211 526 788 126 500 178 065 132 426 707 534 512 524 361 198 490 323 542 96 026

23 3 2 4 3 1 2 1 12 3 16 2 2 2 2 2 2 1 2 2

0 år

150 22 18 29 24 12 15 10 83 21 110 18 19 17 17 17 16 8 17 16 3 651

514 484 283 275 437 320 068 061 290 236 902 117 613 955 994 944 050 154 553 926 778 954

0–6 år

Tabell B 1 Folkmängd per den 31/12 2002

440 74 63 99 83 42 55 34 271 71 364 63 65 62 66 63 55 29 61 59 14 2 144

978 206 444 205 683 522 447 347 623 215 777 457 554 414 230 939 645 892 835 533 205 151

0–19 år 193 31 35 54 45 24 35 21 150 36 193 40 38 34 41 40 36 19 32 33 7 1 149

739 785 155 636 508 968 551 806 394 219 123 993 118 731 214 986 837 472 800 600 668 303

70 år– 135 21 24 38 31 17 24 14 103 24 133 27 26 23 28 28 24 13 21 21 5 792

500 990 154 130 684 223 585 855 869 852 509 883 847 620 606 154 889 662 960 574 246 792

75 år– 81 13 14 22 18 10 14 8 61 14 79 16 16 13 17 16 14 8 12 11 3 469

596 213 080 489 778 257 765 838 815 718 318 239 269 822 000 447 361 111 350 876 184 526

80 år– 7,3 7,4 9,3 9,2 9,7 9,7 10,5 9,9 9,1 8,9 8,9 10,2 9,8 9,1 10,3 10,2 10,2 10,7 8,6 8,5 9,1 8,9

75 år– % av totalt 511 82 63 103 80 43 56 35 295 69 390 65 68 63 66 66 57 31 65 61 14 2 294

853 297 265 941 770 833 086 859 881 294 265 888 478 520 386 576 998 009 457 482 396 534

Kvinnor 15–54 år

Befolkning

31 3 3 5 4 2 3 2 13 3 20 3 3 3 3 3 3 1 3 3 124

939 947 291 369 120 257 089 127 942 507 865 721 865 611 640 846 378 568 205 275 563

–2 074 90 389 483 530 196 479 310 2 012 272 2 378 587 417 254 588 591 588 550 797 1 184 10 621

183 2 28 171 50 24 30 31 46 77 96 22 3 54 5 52 31 18 46 47 1 015

I verksamhetens kostnader ingår omstruktureringskostnader på 116 mkr.

589 074 654 948 759 505 626 408 611 837 040 070 291 060 372 455 136 101 059 151 746

Finansiella intäkter

Extraordinära kostnader. Avser pensionsavlösning för högskolan.

–33 –4 –3 –5 –4 –2 –3 –2 –17 –3 –23 –4 –4 –4 –4 –4 –4 –2 –4 –4 –140

Generella statsbidrag och utjämning

–560 –234 –171 –254 –204 –126 –185 –156 –478 –169 –979 –186 –206 –136 –155 –171 –179 –76 –206 –231 –5 062

Skatteintäkter

Östergötlands egen redovisning sker enligt fullfonderingsmodellen. Årets resultat blir –284 mkr enligt denna modell.

098 547 821 030 901 210 375 008 598 905 250 123 628 060 579 490 180 624 859 116 401

Verksamhetens nettokostnad

–41 –6 –4 –8 –5 –3 –4 –3 –23 –4 –29 –5 –5 –5 –5 –5 –5 –2 –5 –5 –180

Avskrivningar

I verksamhetens kostnader ingår omstruktureringskostnader på 182 mkr.

069 707 338 336 346 831 934 756 464 237 189 239 543 137 362 206 223 598 006 196 717

Verksamhetens kostnader

2 1 44

6 1 7 1 1 1 1 1 1

8 2 1 2 1

Verksamhetens intäkter

Stockholm1) Uppsala Sörmland Östergötland2) Jönköping3) Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg4) Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa

Huvudman

(För uppgifter om koncernen, se Ekonominytt 5/03)

Tabell E 1 Resultaträkning 2002 (mkr)

–1 023 –38 –64 –221 –140 –60 –169 –38 –134 –101 –292 –92 –84 –33 –23 –159 –120 –20 –106 –149 –3 066

Finansiella kostnader

169 19 16 18 23 7 13 6 70 8 87 19 18 14 18 11 15 7 11 18 568

därav räntan på pensionsavsättning –4 564 –73 –10 –146 –199 –88 –197 22 –1 744 –82 7 168 –90 –174 –162 –125 –258 14 –118 206 –7 613

Resultat före extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 –33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 –33

Extraordinära kostnader –4 564 –73 –10 –146 –232 –88 –197 22 –1 744 –82 7 168 –90 –174 –162 –125 –258 14 –118 206 –7 646

ÅRETS RESULTAT

50 Ekonomi

5 409

Stockholm3) Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa4) Gotland Summa4) 90 152 93 34 78 20 527 63 709 50 79 65 79 94 58 48 55 38 6 641

4 226

Därav Trafik

Ekonomi

24 149 –3 17 –16 13 282 –17 142 74 –55 12 9 75 23 22 14 –7 1 285

628

Nettokostnad utanför verksamheten2)

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

186 266 222 115 166 73 1 014 155 1 662 207 209 161 186 213 212 145 163 152 10 590

4 925

Regional utveckling, totalt

I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår 653 mkr för färdtjänst.

334 306 319 289 339 230 847 560 373 673 973 749 025 029 785 878 756 862 650 868 125 518

3 5 4 2 3 2 15 3 20 3 3 3 4 4 3 1 3 3 124

27 480

Summa hälso- och sjukvård exkl tandvård

110 226 220 83 134 93 468 139 862 116 169 138 153 139 119 68 127 144 4 232 25 4 257

555

Tandvård

Här ryms interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar (konto 446).

25 46 71 29 41 19 244 26 170 20 37 21 27 47 17 23 34 43 1 776 3 1 779

818

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård1)

225 410 394 182 300 140 311 304 787 390 464 350 294 434 315 217 337 350 299 71 370

1 780

Övrig hälso- och sjukvård

346 473 451 224 306 256 883 295 258 324 429 389 407 326 340 155 411 314 386 87 473

3 380

Specialiserad psykiatrisk vård

Kostnaden för politisk verksamhet är inte helt jämförbar mellan landstingen. Framförallt har anvisningen för ”den del av centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av infrastruktur, exempelvis beställarorganisationer” uppfattats olika. Dessa kostnader särredovisas i tabell E 25.

150 333 375 523 987 423 712 214 668 256 421 373 364 242 183 048 271 322 257 589 75 846

2 3 2 1 1 1 9 2 12 2 2 2 2 2 2 1 2 2 75

16 092

Specialiserad somatisk vård

588 1 044 1 028 331 705 392 2 697 722 3 491 683 621 617 932 980 931 435 703 833 23 931 118 24 049

Primärvård

Huvudman

Tabell E 2 Nettokostnad översikt 2002 (mkr)

33 4 3 5 4 2 3 2 17 3 23 4 4 4 4 4 4 2 4 4 140

589 071 654 948 759 504 623 408 611 837 040 070 296 060 373 455 139 112 059 151 757

NETTOKOSTNAD TOTALT

Ekonomi

12 12 13 12 14 14 13 12 13 13 14 14 14 14 15 14 14 15 14 15 14

872 834 169 936 231 880 839 782 508 434 530 479 548 544 494 674 715 227 032 127 039

718 644 677 650 708 484 885 556 1 102 757 764 622 673 768 867 1 134 638 599 1 192

347 368 284 193 332 132 460 226 470 183 290 252 286 340 237 372 214 150 748

2 284

Därav Trafik

93 360 –9 95 –68 86 246 –61 94 271 –200 48 31 271 92 168 55 –28 145

340

Nettokostnad utanför verksamheten2)

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

425 548 672 469 571 618 409 498 572 424 617 532 554 500 487 531 496 568 476 436 476

2 661

Regional utveckling, totalt

I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår 653 mkr för färdtjänst.

97 110 216 163 175 124 213 93 113 73 136 79 98 170 69 180 134 170 200 52 199

14 850

Summa hälso- och sjukvård exkl tandvård

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1

869 992 202 027 279 937 145 091 185 426 697 351 063 568 291 696 321 380 159 237 160

300

Tandvård

Här ryms interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar (konto 446).

336 144 375 267 304 709 644 058 497 185 568 502 472 175 390 211 609 238 507 516 507

442

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård1)

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

962

Övrig hälso- och sjukvård

301 062 242 608 469 497 481 948 399 251 855 164 545 092 933 188 899 155 472 265 483

1 827

Specialiserad psykiatrisk vård

8 8 7 8 8 9 8 7 8 8 8 9 8 8 8 8 8 9 8 10 8

8 696

Specialiserad somatisk vård

270 526 135 871 005 614 356 591 314 498 273 383 370 539 810 399 752 284 694 056 690

2 923

2 2 3 1 3 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 2 3 2 2 2

Primärvård

Huvudman

Tabell E 3 Nettokostnad översikt 2002 (kr/inv)

18 13 14 14 14 14 15 16 15 13 15 14 15 15 15 16 16 16 15 16 15

152 631 108 386 509 149 442 068 380 774 276 886 711 680 806 083 940 507 904 366 845

NETTOKOSTNAD TOTALT

52 Ekonomi

Internt tillförda medel

–3 876 228 212 180 33 71 38 210 –1 141 150 1 443 358 226 20 47 213 –21 127 162 493 –828

Huvudman

525 43 4 30 0 68 7 0 40 9 73 29 1 38 8 6 1 63 7 6 958

Försäljning av anläggningstillgångar

0 31 0 0 0 407 0 0 0 1 7 0 0 0 0 75 1 1 1 1 524

Minskning av långfristiga fordringar

(För uppgifter om koncernen, se Ekonominytt 5/03)

Tabell E 4 Finansieringsanalys 2002 (mkr)

4 135 20 0 0 0 0 64 0 1 745 0 0 0 0 0 0 0 120 0 0 0 6 084

Ökning av långfristiga skulder

4 135 20 0 0 0 0 0 0 1 745 0 0 0 0 0 0 0 120 0 0 0 6 020

därav nyupptagna lån

Ekonomi

139 5 41 5 0 0 0 0 0 0 61 0 0 0 0 2 61 40 0 0 354

Övriga rörelsekapitalpåverkande intäkter 923 327 257 215 33 546 109 210 644 160 1 584 387 227 57 55 296 162 231 170 500 7 092

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL

1 130 348 222 349 351 143 225 127 1 110 211 1 016 175 280 260 170 117 280 163 247 163 7 087

Nettoinvesteringar

0 0 0 0 0 22 0 0 20 0 0 0 0 38 0 0 0 0 0 0 81

Ökning av långfristiga fordringar

90 0 0 0 0 70 0 0 0 1 320 0 5 0 0 12 10 2 0 20 530

Minskning av långfristiga skulder

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 0 0 0 1 0 0 0 0 0 13

Övriga rörelsekapitalpåverkande kostnader

1 220 348 222 349 351 235 225 127 1 130 212 1 348 175 285 298 171 129 290 165 247 183 7 710

SUMMA ANVÄNDA MEDEL

–297 –21 35 –134 –318 311 –116 83 –487 –52 236 212 –58 –241 –117 167 –128 66 –77 317 –618

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL

Ekonomi

Huvudman

5 800 688 825 3 256 1 401 726 691 901 2 214 2 047 3 270 833 607 530 445 913 414 527 1 245 1 753 29 086

Omsättningstillgångar

739 753 856 219 446 265 986 252 866 721 550 746 762 801 481 087 557 877 1 910 2 311 65 185

17 2 1 2 2 1 1 1 5 1 8 1 2 1 1 2 2

Anläggningstillgångar

(För uppgifter om koncernen, se Ekonominytt 5/03)

23 3 2 5 3 1 2 2 8 3 11 2 3 2 1 3 2 1 3 4 94

538 441 681 475 848 991 677 153 080 768 820 579 369 331 926 000 971 404 155 064 271

SUMMA TILLGÅNGAR 10 409 1 363 897 1 364 874 613 744 534 4 602 836 6 657 1 393 1 065 785 870 1 044 1 010 416 1 017 1 114 37 607

Kortfristiga skulder 4 577 572 422 587 585 281 398 193 2 568 304 2 859 665 545 430 515 477 444 202 364 478 17 465

Avsättningar

Tabell E 5 Tillgångar och skulder 2002 (mkr). Sammanfattning

8 696 197 0 0 0 0 327 0 1 765 0 909 3 1 013 0 0 17 109 10 0 35 13 081

Långfristiga skulder

1 1 68

8 1 10 2 2 1 1 1 1

23 2 1 1 1

683 132 319 951 459 894 469 727 935 140 425 061 623 215 385 538 563 627 380 627 154

SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER –145 1 308 1 362 3 524 2 388 1 097 1 208 1 426 –855 2 628 1 395 518 746 1 116 541 1 462 1 408 777 1 775 2 437 26 116

EGET KAPITAL

54 Ekonomi

Förråd/ Lager

43 41 30 85 24 31 23 50 214 90 303 19 103 34 31 43 17 19 20 25 1 245

Huvudman

366 267 72 183 69 47 46 55 394 60 451 62 137 47 0 50 51 26 161 84 2 627

Kundfordringar

3 869 325 50 138 182 208 149 76 996 48 660 153 207 248 376 274 142 121 75 36 8 333

Övriga kortfristiga fordringar 1 790 238 0 0 150 190 104 57 179 32 0 121 140 218 122 233 110 109 3 35 3 830

därav fordringar hos staten

Tabell E 6 Omsättningstillgångar 2002 (mkr)

639 0 27 0 0 0 13 0 0 0 0 0 10 0 0 1 5 0 0 0 695

därav fordringar hos koncernföretagen

Ekonomi

1 484 31 232 416 218 38 87 90 586 274 1 802 158 150 51 0 68 203 33 276 421 6 617

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 175 2 407 793 371 335 459 0 1 248 4 180 0 115 50 219 0 217 569 821 7 962

Kortfristiga placeringar

0 0 0 473 341 0 173 255 0 219 4 59 0 86 0 0 0 0 470 240 2 320

därav aktier och andelar 0 0 175 1 934 580 1 161 204 0 1 029 0 121 0 40 0 219 0 217 100 581 5 360

därav obligationer och andra värdepapper

37 24 268 27 116 31 51 171 24 327 50 261 10 36 –12 259 1 111 144 366 2 301

Kassa och bank

37 0 1 1 1 1 0 0 5 0 0 0 1 1 0 1 1 0 2 1 53

därav kassa

0 23 267 26 115 28 51 161 19 327 22 261 9 35 –12 6 0 11 142 365 1 856

därav bank

5 800 688 825 3 256 1 401 726 691 901 2 214 2 047 3 270 833 607 530 445 913 414 527 1 245 1 753 29 086

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Ekonomi

Huvudman

0 0 4 0 0 0 0 0 0 0 77 0 0 5 0 0 0 8 0 0 93

Immateriella anläggningstillgångar

1 1 44

1 1 1

1 1 4 1 6 1 2

9 2 1 1 1

720 089 239 356 911 931 531 022 659 402 288 434 366 987 060 208 564 598 356 888 609

Byggnader och mark

1 590 294 31 57 10 0 0 0 93 1 99 16 188 10 10 0 0 2 6 35 2 443

därav mark

1 174 609 313 851 512 306 437 226 1 028 305 1 992 308 335 331 382 274 381 138 505 409 10 816

Maskiner och inventarier

Tabell E 7 Anläggningstillgångar 2002 (mkr)

6 845 55 301 12 23 28 18 4 179 14 193 4 61 479 39 605 612 134 48 14 9 668

Finansiella anläggningstillgångar 4 080 27 22 9 17 6 6 3 141 3 176 4 32 33 26 21 299 0 9 7 4 922

därav aktier och andelar 0 0 273 0 1 0 0 0 6 0 0 0 0 444 1 726 407 0 35 0 1 894

därav obligationer och andra värdepapper 2 765 28 5 3 5 22 12 1 32 11 16 0 25 1 12 1 0 0 2 4 2 945

därav långfristiga fordringar 2 695 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 1 12 6 0 0 0 0 2 721

varav hos koncernföretagen 739 753 856 219 446 265 986 252 866 721 550 746 762 801 481 087 557 877 1 910 2 311 65 185

17 2 1 2 2 1 1 1 5 1 8 1 2 1 1 2 2

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

56 Ekonomi

Huvudman

3 341 411 319 324 236 161 264 85 1 607 321 1 692 254 354 210 0 372 141 86 178 352 10 707

Leverantörsskulder

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Avräkning factoring

303 194 0 42 0 0 0 0 468 0 1 216 560 58 0 0 0 298 0 0 62 3 201

Kortfristiga låneskulder

Tabell E 8 Kortfristiga skulder 2002 (mkr)

1 184 0 0 29 0 0 0 0 0 0 0 0 29 0 0 0 0 0 0 62 1 304

därav till koncernföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 82 0 0 64 0 5 28 0 3 0 0 7 14 0 56 0 2 212 114 586

Skulder till staten

Ekonomi

Kortfristiga lån i utländsk valuta 3 217 435 114 579 492 376 379 355 2 068 507 2 807 522 561 501 425 445 415 232 627 582 15 637

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 680 511 166 234 166 145 180 183 505 193 782 193 167 160 195 144 195 109 271 275 5 453

därav upplupna semesterlöner 238 115 59 100 80 52 60 41 233 58 467 85 78 59 89 65 65 41 83 83 2 150

därav upplupna pensionskostnader invididuella delen

3 549 241 465 419 84 76 96 66 459 5 942 57 85 60 445 171 156 96 0 4 7 475

Övriga kortfristiga skulder

10 409 1 363 897 1 364 874 613 744 534 4 602 836 6 657 1 393 1 065 785 870 1 044 1 010 416 1 017 1 114 37 607

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

Ekonomi

Huvudman

4 577 572 422 587 585 281 398 193 2 568 304 2 859 665 545 430 515 477 444 202 364 478 17 465

AVSÄTTNINGAR

3 002 376 270 355 364 176 315 112 1 317 165 1 721 361 360 272 364 208 287 146 220 299 10 691

därav avsättningar för pensioner intjänader fr o m 1998 728 91 61 86 104 43 61 27 319 40 417 88 87 66 71 50 70 10 53 72 2 545

därav avsättningar för särskild löneskatt 8 696 197 0 0 0 0 327 0 1 765 0 909 3 1 013 0 0 17 109 10 0 35 13 081

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Tabell E 9 Avsättning och långfristiga skulder 2002 (mkr)

0 91 0 0 0 0 327 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 418

därav checkräkningskredit

8 290 106 0 0 0 0 0 0 1 745 0 208 0 842 0 0 15 109 10 0 5 11 330

därav lån i banker och kreditinstitut 406 0 0 0 0 0 0 0 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 426

därav skulder till närstående företag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 701 0 171 0 0 0 0 0 0 0 872

därav långfristiga lån i utländsk valuta 16 3 2 4 3 2 2 2 12 2 16 3 3 2 3 3 3 1 3 3 99

832 605 941 890 548 105 842 049 026 419 897 722 785 880 465 620 321 665 627 604 843

PENSIONSSKULD INOM LINJEN

3 286 704 574 955 693 411 555 400 2 348 473 3 299 727 739 562 676 707 648 325 708 704 19 494

därav löneskatt

58 Ekonomi

727 016 290 251 658 204 970 699 805 849 266 710 089 949 944 958 2 433 1 970 57 114

1 3 2 1 1 1 6 1 10 1 2 1 2 1 1

6 704

Löner, exkl skattefri ersättning

771 1 311 1 025 577 722 512 3 031 755 4 933 798 1 034 745 887 959 1 018 427 1 087 821 25 746

3 145

Övriga kostnader personal

96 204 111 85 127 83 547 98 605 165 139 119 106 140 0 63 115 147 3 799

746

Utbetalda pensioner

515 524 484 318 408 257 4 792 796 1 919 484 288 920 389 509 359 262 235 508 30 141

15 785

Köp av verksamhet

121 333 193 86 142 91 911 99 1 641 220 195 138 210 181 166 105 147 142 9 589

4 329

Lämnade bidrag

920 1 700 1 217 621 885 601 4 473 1 005 5 957 1 052 1 100 941 1 035 1 076 1 048 468 1 103 990 33 075

5 412

Material

670 937 576 272 424 260 2 869 452 3 378 555 606 487 864 679 646 319 745 538 20 865

4 957

Tjänster

172 258 209 127 190 156 483 169 991 186 206 138 155 174 179 109 200 231 5 145

579

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 10 Verksamhetens externa kostnader 2002 (mkr)

41 6 4 8 6 3 4 3 24 5 30 5 5 5 5 5 5 2 6 5 185

658 783 992 283 104 336 556 164 075 073 228 309 834 196 734 667 359 711 065 347 474

VERKSAMHETENS EXTERNA KOSTNADER TOTALT

Ekonomi

4 553

759 1 232 886 499 678 438 3 576 745 3 998 818 806 685 868 822 767 322 914 708 25 128

199 193 103 34 77 8 499 93 432 120 68 100 34 145 45 52 125 40 3 608

Läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material

1 113

Verksamhetsanknutna tjänster

531 855 662 381 496 291 2 461 527 3 160 549 513 487 576 573 541 248 528 524 18 280

3 778

därav läkemedel m m inom läkemedelsförmånen

101 150 79 36 58 39 439 60 523 101 96 90 84 97 65 16 124 81 2 653

263

därav läkemedel inom sluten vård

127 227 145 82 124 109 676 158 314 168 197 109 208 152 161 58 261 103 4 194

512

därav sjukvårdsartiklar och medicinskt material

111 253 202 66 108 89 371 98 906 124 143 168 167 27 149 98 97 194 4 154

628

Material och varor

35 63 36 20 30 19 139 26 109 28 31 26 41 181 40 14 37 38 1 023

därav livsmedel och övriga råvaror

117 209 163 63 120 54 619 80 1 151 106 157 27 212 137 138 63 153 98 5 496

1 641

Lokaloch fastighetskostnader

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 11 Kostnader för material och tjänster 2002 (mkr)

52 73 64 31 53 37 204 55 288 58 57 53 9 51 72 18 66 59 1 401

Energi mm

39 75 62 27 53 6 123 38 501 62 61 50 65 54 61 39 77 121 1 801

227

Transporter och frakter

34 15 22 13 16 13 68 15 76 14 30 17 17 26 39 21 43 38 545

Resekostnader

34 49 34 21 28 15 140 31 174 8 34 38 48 35 31 14 29 35 1 049

213

Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader

245 538 257 140 176 201 1 742 302 1 810 297 351 289 478 456 391 161 344 235 10 758

1 961

Övrigt

1 590 2 637 1 793 894 1 309 861 7 342 1 457 9 335 1 607 1 706 1 427 1 898 1 755 1 694 788 1 847 1 528 53 940

10 370

SUMMA MATERIAL OCH TJÄNSTER

60 Ekonomi

587

384 669 204 232 89 129 787 246 1 012 151 515 250 318 164 192 105 719 198 8 239

164 263 213 106 163 99 586 139 885 207 163 138 190 210 181 82 185 189 4 701

Försäljning av verksamhet

388

Patientavgifter och andra avgifter

134 233 105 42 114 75 1 625 122 839 75 83 93 180 116 92 24 181 98 6 249

1 726

Försäljning av tjänster

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

55 35 63 13 9 46 88 48 174 91 59 49 34 10 65 44 46 75 1 081

Försäljning av material och varor

Tabell E 12 Verksamhetens externa intäkter 2002 (mkr)

Ekonomi

590 1 077 741 417 552 397 3 249 678 4 039 680 665 591 623 693 673 316 818 610 23 480

5 150

Erhållna bidrag

11 59 21 23 7 11 130 4 239 35 57 16 17 14 20 27 55 26 969

176

Övriga intäkter

2 1 44

6 1 7 1 1 1 1 1 1

8 2 1 2 1

069 711 338 336 346 832 934 756 464 236 189 239 543 137 362 206 223 598 006 196 719

VERKSAMHETENS EXTERNA INTÄKTER TOTALT

Ekonomi

20 15 0 5 20 4 6 11 43 11 16 8 0 16 15 9 18 0 247

48 67 94 41 65 28 214 45 256 61 48 37 67 45 58 24 49 75 1 537

Från patienter för sjukvårdande behandling

152

Från patienter för läkarbesök

17 22 22 13 13 10 51 13 81 15 25 17 21 13 18 4 20 20 476

Från patienter för sluten vård

69 129 94 35 59 48 314 62 490 111 63 75 90 126 90 34 94 94 2 139

Från patienter för tandvård

5 12 2 11 0 0 1 8 15 8 5 2 3 7 1 4 3 0 121

Övriga patientavgifter

5 18 0 3 6 9 0 0 1 1 6 0 9 4 0 6 2 0 179

110

Övriga avgifter

164 263 213 106 163 99 586 139 885 207 163 138 190 210 181 82 185 189 4 700

388

SUMMA PATIENTAVGIFTER OCH ANDRA AVGIFTER

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 13 Patientavgifter och andra avgifter 2002 (mkr)

62 Ekonomi

266 312 286 196 251 320 274 223 325 406 229 289 325 455 369 268 366 371 241

19 29 7 60 0 0 1 29 10 29 20 9 11 23 2 33 13 0 14

Övriga patientavgifter

19 44 0 15 26 57 0 0 1 4 21 0 33 15 1 44 7 0 20

Övriga avgifter

633 636 648 598 695 658 512 499 587 757 598 535 687 757 742 644 726 745 529

209

SUMMA PATIENTAVGIFTER OCH ANDRA AVGIFTER

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

66 53 68 71 55 68 44 47 53 55 92 64 76 46 72 34 79 79 54

Från patienter för tandvård

Stockholms läns landstings låga siffror beror på att stor del av verksamheten bolagiserats/privatiserats.

77 36 0 29 85 27 5 39 28 40 60 30 0 56 63 67 71 0 28

185 162 286 229 277 186 187 162 170 223 176 143 242 161 235 188 191 296 173

Från patienter för sluten vård

Från patienter för sjukvårdande behandling

Från patienter för läkarbesök

Stockholm1) Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa2)

Huvudman

Tabell E 14 Patientavgifter och andra avgifter 2002 (kr/inv)

Ekonomi

5 3 5 2 2 4 9 4 21 7 6 1 0 5 6 2 5 8 105

34 182 17 14 67 25 525 46 665 90 82 31 41 71 116 41 242 62 3 287

Personalanknutna statsbidrag

628

Specialdestinerade statsbidrag

20 31 11 7 9 4 220 17 116 9 9 31 18 15 7 8 9 13 1 474

920

6-procentig ersättning vid upphandling

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

527 832 640 369 469 292 2 331 521 3 128 566 516 493 558 587 522 249 501 519 17 746

3 554

Bidrag för läkemedelsförmånen

4 29 67 24 5 72 165 90 109 8 52 36 7 14 23 16 60 8 866

Övriga bidrag

Tabell E 15 Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag 2002 (mkr)

590 1 077 741 417 552 397 3 249 678 4 039 680 665 591 623 693 673 316 818 610 23 480

5 150

SUMMA BIDRAG

64 Ekonomi

19 7 15 13 9 29 8 14 14 26 21 5 0 19 23 19 21 32 12

131 440 53 77 286 166 458 165 441 329 300 118 146 257 476 317 950 244 370

Personalanknutna statsbidrag

339

Specialdestinerade statsbidrag

77 75 34 41 38 29 192 61 77 33 33 118 65 53 28 62 37 51 166

497

6-procentig ersättning vid upphandling

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

2 2 1 2 1 1 2 1 2 2 1 1 2 2 2 1 1 2 1

035 012 953 086 999 946 036 870 074 070 888 903 017 117 135 948 962 046 998

1 921

Bidrag för läkemedelsförmånen

15 70 204 137 21 480 144 323 72 29 191 139 23 52 94 126 237 32 98

21 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 2 2

278 605 258 354 353 651 838 434 678 487 432 283 252 502 756 471 206 405 643

2 783

SUMMA BIDRAG

Ekonomi

Övriga bidrag

Tabell E 16 Specialdestinerade statsbidrag samt övriga bidrag 2002 (kr/inv)

Ekonomi

För området tandvård ingår ersättning från Försäkringskassan.

197 4 044 555 45 54 4 895 16 3 0 4 18 4 935

Landsting/ regioner

11 116 17 0 3 147 5 0 0 0 4 156

Landstingsägda företag inom egen KCR

Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Summa Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Serviceverksamheter Totalt (exkl politisk verksamhet)

Område

255 4 244 333 19 92 4 942 20 1 1 1 53 5 018

Landsting/ regioner

151 8 906 128 457 136 9 778 1 0 41 0 3 9 822

Landstingsägda företag inom egen KCR

Tabell E 17.2 Köp av verksamhet (50–54) 2002 (mkr)

Område

212 73 21 1 157 464 8 4 0 0 8 484

Kommuner inkl Gotland

42 446 69 2 306 865 706 19 0 0 23 1 614

Kommuner inkl Gotland

Tabell E 17.1 Försäljning av verksamhet (31–34) 2002 (mkr)

122 74 8 0 46 250 2 0 0 0 0 253

Kommunalförbund

97 82 10 0 0 189 0 0 0 0 0 189

Kommunalförbund

4 266 6 124 694 387 656 12 127 29 20 1785 8 69 14 038

Privata företag/ vårdgivare

49 135 14 7 18 223 29 15 0 1 10 278

Privata företag/ vårdgivare

0 8 34 24 10 76 3 0 0 1 5 84

Stat

31 167 88 390 51 728 37 30 0 1 12 809

Stat1)

14 189 40 0 80 324 44 28 0 1 1 399

Ideella föreningar och stiftelser

4 2 3 1 0 10 7 4 0 0 1 22

Ideella föreningar och stiftelser

10 8 1 0 0 20 1 1 1 4 0 27

Hushåll och individer

27 109 11 9 4 160 26 2 0 0 3 191

Hushåll och individer

5 034 19 627 1 259 889 1 176 27 985 110 56 1827 14 139 30 130

SUMMA KÖPA AV VERKSAMHET

458 5 101 766 455 438 7 218 827 74 0 6 70 8 195

SUMMA FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET

66 Ekonomi

Här ingår ersättning från Försäkringskassan avseende tandvård.

162 77 138 110 63 39 9 3 95 18 185 66 158 42 107 59 73 48 34 127 1 614

Kommuner inkl Gotland

Exkl politisk verksamhet.

41 0 0 0 0 5 1 0 1 0 13 1 0 94 0 0 0 0 0 0 156

Landstingsägda företag inom egen KCR

199 1 084 150 493 92 158 59 111 523 113 618 37 314 63 177 69 98 12 545 20 4 935

Landsting/ regioner

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa

Huvudman

4 0 0 2 0 0 0 0 0 73 6 0 0 0 0 0 0 0 104 0 189

Kommunalförbund

53 50 74 27 32 23 18 15 123 24 143 34 28 29 29 28 1 13 35 31 809

Stat2)

Ekonomi

35 44 12 17 8 4 2 0 43 10 27 7 5 20 4 5 11 3 0 20 279

Privata företag/ vårdgivare

Tabell E 18 Försäljning av verksamhet1) (31–34) 2002 (mkr)

1 0 1 1 2 0 0 0 0 0 1 6 0 1 0 2 7 0 0 0 22

Ideella föreningar och stiftelser 52 36 9 19 3 2 1 0 0 7 19 0 10 1 1 0 1 29 0 0 191

Hushåll och individer 548 1 291 384 669 199 231 89 129 786 246 1 012 151 515 250 318 164 192 105 719 198 8 195

SUMMA FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET

Ekonomi

476 166 271 144 310 209 296 151 230 439 289 329 133 329 255 315 195 147 41 294 5 019

Landsting/ regioner

Exkl politisk verksamhet.

Huvudman

7 761 1 0 0 0 0 0 29 1 773 0 14 0 0 245 0 0 0 0 0 0 9 822

Landstingsägda företag inom egen KCR 125 1 61 12 17 2 8 10 114 8 49 2 1 9 8 12 16 6 11 14 484

Kommuner inkl Gotland 70 0 0 2 1 0 0 0 0 73 0 0 0 0 0 0 0 0 106 0 253

Kommunalförbund

Tabell E 19 Köp av verksamhet1) (50–54) 2002 (mkr)

7 063 214 179 344 146 101 101 64 2 664 238 1 491 142 154 329 121 170 142 105 70 200 14 038

Privata företag/ vårdgivare 19 0 4 2 1 0 0 0 8 3 44 0 0 0 0 0 1 0 1 0 84

Stat

259 7 0 19 4 5 2 0 0 31 30 11 0 8 0 11 4 2 6 0 398

Ideella föreningar och stiftelser 10 0 0 1 2 0 0 0 0 4 2 0 0 0 4 1 2 2 0 0 26

Hushåll och individer 15 784 389 515 524 479 318 408 257 4 788 796 1 919 484 288 920 389 509 359 262 235 508 30 130

SUMMA KÖP AV VERKSAMHET

68 Ekonomi

250

125 226 179 112 92 60 319 109 640 87 123 150 103 72 171 31 162 82 3 264

64 123 172 31 134 46 791 103 391 88 157 110 68 44 114 41 85 84 3 700

Inventarier

880

Mark och byggnader

34 1 0 0 0 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 91 0 0 147

Inköp av finansiella tillgångar

223 349 351 143 226 127 1 111 211 1 031 175 280 260 171 116 285 163 247 166 7 111

1 130

TOTALA INVESTERINGSUTGIFTER

Ekonomi

0 0 0 –1 2 0 0 0 14 0 0 0 0 0 7 0 0 0 22

TOTALA INVESTERINGSINKOMSTER

Investeringsutgifter och investeringsinkomster 2002 (mkr)

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 20

Ekonomi

5 5 8 3 5 0 13 4 17 1 1 1 13 9 16 2 1 5 115

127 182 39 65 145 25 299 32 753 31 115 217 143 76 171 12 62 55 3 834

Regional utveckling

1 117

Hälso- och sjukvård

57 161 303 74 76 80 798 175 260 143 164 42 15 31 98 58 183 106 3 015

Serviceverksamheter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

34 1 0 0 0 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 91 0 0 147

Inköp av finansiella tillgångar

Tabell E 21 Totala investeringsutgifter 2002 (mkr)

223 349 351 143 226 127 1 111 211 1 031 175 280 260 171 116 285 163 247 166 7 111

1 130

TOTALA INVESTERINGSUTGIFTER

70 Ekonomi

59 227 33 51 63 59 232 30 437 38 50 72 52 32 40 15 112 85 2 032

63 266 34 56 70 65 243 36 471 45 56 76 60 39 46 19 116 93 2 196

Hälso- och sjukvård exkl tandvård

Hälso- och sjukvård

5 5 9 2 4 0 38 7 12 2 1 2 4 2 7 2 0 4 110

Regional utveckling

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

174 58 276 136 218 140 437 219 934 232 319 124 201 131 220 133 181 254 4 849

463

Serviceverksamheter

Tabell E 22 Kapitaltjänstkostnader 2002 (mkr)

Ekonomi

242 329 318 194 292 206 718 262 1 417 279 376 202 264 172 273 153 297 351 7 155

560

SUMMA VERKSAMHETER

Ekonomi

1 1 46

6 1 9 1 1 1 1 1 1

1 2 1 1 1

307 482 546 009 187 916 684 144 334 259 652 480 487 448 404 645 927 569 123

5 592

Löner, exkl skattefri ersättning

586 1 125 681 452 541 387 2 925 525 3 706 577 752 683 630 720 635 286 867 713 20 691

2 841

Övriga kostnader personal

458 507 475 310 399 253 3 721 754 1 862 481 288 915 389 503 315 252 227 504 27 996

14 997

Köp av verksamhet

11 78 15 10 9 25 83 13 217 43 34 22 49 18 16 17 20 20 886

172

Lämnade bidrag

810 1 383 901 548 670 449 4 215 769 4 996 828 792 755 893 894 832 342 936 728 27 832

4 950

Material

345 612 255 187 246 89 1 873 242 2 045 273 238 325 374 443 347 133 550 264 12 141

3 071

Tjänster

50 88 5 47 62 32 212 37 393 31 47 64 41 36 38 15 183 80 1 639

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

1 224 2 734 1 871 729 1 269 830 2 833 1 430 6 321 1 320 2 154 1 308 1 733 2 610 1 538 735 2 186 1 337 50 811

15 203

Interna kostnader

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 23 Driftkostnader hälso- och sjukvård 2002 (mkr)

4 9 5 3 4 2 22 4 28 4 5 5 5 6 5 2 6 5 188

791 009 748 292 383 983 547 914 874 812 957 552 595 671 126 426 897 215 119

46 921

SUMMA KOSTNADER

72 Ekonomi

495

294 588 136 194 83 125 785 230 888 83 523 209 228 115 119 54 713 133 7 261

155 259 202 96 161 97 586 133 881 195 160 138 183 207 179 77 164 185 4 482

Försäljning av verksamhet

274

Patientavgifter och andra avgifter

28 88 27 21 31 6 250 29 454 17 41 17 48 34 32 7 125 14 1 517

134

Försäljning av tjänster

4 4 30 5 3 1 72 9 85 27 19 14 7 4 11 18 33 21 378

Försäljning av material och varor

573 1 057 690 404 495 351 3 030 562 3 915 618 608 563 590 638 561 264 780 578 22 247

5 107 5 34 15 8 2 3 55 1 111 30 26 5 2 8 11 6 48 13 308

-76

Erhållna Övriga bidrag intäkter

358 1 447 108 192 137 75 1 453 251 1 303 53 439 720 359 1 497 306 61 1 152 265 23 124

12 946

Interna intäkter

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 24 Driftintäkter hälso- och sjukvård 2002 (mkr)

1 417 3 477 1 209 919 912 660 6 231 1 215 7 638 1 023 1 816 1 666 1 417 2 503 1 220 487 3 015 1 209 59 316

18 885

SUMMA INTÄKTER

Ekonomi

110 226 220 83 134 93 468 139 862 116 169 138 153 139 119 68 127 144 4 232 25 4 257

555

Tandvård

225 410 394 182 300 140 311 304 787 390 464 350 294 434 315 217 337 350 299 71 370

1 780

Övrig hälso- och sjukvård

25 46 71 29 41 19 244 26 170 20 37 21 27 47 17 23 34 43 1 776 3 1 779

818

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård1)

159

38 5 13

därav tjänstemannaorg

444 533 539 372 473 323 315 699 236 789 141 886 178 167 904 945 882 006 882 893 129 775

3 5 4 2 3 2 16 3 21 3 4 3 4 4 3 1 3 4 128

28 036

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TOTALT

334 306 319 289 339 230 847 560 373 673 973 749 025 029 785 878 756 862 650 868 125 518

3 5 4 2 3 2 15 3 20 3 3 3 4 4 3 1 3 3 124

27 480

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EXKL TANDVÅRD TOTALT

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

346 473 451 224 306 256 883 295 258 324 429 389 407 326 340 155 411 314 386 87 473

3 380

Specialiserad psykiatrisk vård

150 333 375 523 987 423 712 214 668 256 421 373 364 242 183 048 271 322 257 589 75 846

2 3 2 1 1 1 9 2 12 2 2 2 2 2 2 1 2 2 75

16 092

Specialiserad somatisk vård

588 1 044 1 028 331 705 392 2 697 722 3 491 683 621 617 932 980 931 435 703 833 23 931 118 24 049

5 409

Primärvård

Huvudman

Tabell E 25 Nettokostnad hälso- och sjukvård 2002 (mkr)

74 Ekonomi

301 062 242 608 469 497 481 948 399 251 855 164 545 092 933 188 899 155 472 265 483

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

336 144 375 267 304 709 644 058 497 185 568 502 472 175 390 211 609 238 507 516 507

425 548 672 469 571 618 409 498 572 424 617 532 554 500 487 531 496 568 476 436 476

300

Tandvård

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1

869 992 202 027 279 937 145 091 185 426 697 351 063 568 291 696 321 380 159 237 160

962

Övrig hälso- och sjukvård

97 110 216 163 175 124 213 93 113 73 136 79 98 170 69 180 134 170 200 52 199

442

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård1)

139

116 28 55

därav tjänstemannaorg

13 13 13 13 14 15 14 13 14 13 15 15 15 15 15 15 15 15 14 15 14

297 382 841 404 802 498 248 279 080 858 147 011 102 044 981 205 211 795 508 563 515

15 151

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TOTALT

12 12 13 12 14 14 13 12 13 13 14 14 14 14 15 14 14 15 14 15 14

872 834 169 936 231 880 839 782 508 434 530 479 548 544 494 674 715 227 032 127 039

14 850

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EXKL TANDVÅRD TOTALT

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

8 8 7 8 8 9 8 7 8 8 8 9 8 8 8 8 8 9 8 10 8

1 827

Specialiserad psykiatrisk vård

270 526 135 871 005 614 356 591 314 498 273 383 370 539 810 399 752 284 694 056 690

8 696

Specialiserad somatisk vård

2 2 3 1 3 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 2 3 2 2 2

2 923

Primärvård

Huvudman

Tabell E 26 Nettokostnad hälso- och sjukvård 2002 (kr/inv)

Ekonomi

22,8

3,3 5,1 1,4 3,9 1,3 1,3 6,8 4,6 6,2 2,4 4,5 2,6 0,7 2,0 4,3 2,8 0,5 3,4 8,1

8,3 13,5 6,8 0,5 7,4 8,3 20,7 13,9 15,1 9,1 5,0 39,8 4,2 11,4 1,2 13,9 6,6 13,2 17,8

Specialiserad somatisk vård

34,0

Primärvård

2,9 0,8 1,9 5,2 2,3 4,3 9,5 1,5 2,0 3,4 1,7 4,2 8,3 5,3 0,6 3,2 0,9 1,9 5,2

9,2

Specialiserad psykiatrisk vård

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

12,7 11,2 4,9 28,8 8,2 0,0 11,9 13,6 7,2 7,8 2,6 1,8 2,9 3,5 9,7 8,5 6,0 0,0 9,2

20,0

Tandvård

4,9 0,0 5,3 0,0 1,0 0,7 11,1 1,8 2,0 1,3 0,3 0,7 9,3 -2,3 0,1 0,6 0,0 0,6 6,4

22,5

Övrig hälso- och sjukvård

4,7 8,1 5,2 0,8 4,9 4,9 11,9 8,7 8,0 5,4 2,6 20,2 3,8 8,9 0,9 10,1 3,8 8,8 11,0

21,9

SUMMA HÄLSOOCH SJUKVÅRD EXKL TANDVÅRD

Tabell E 27 Landstingens köp av verksamhet från privata företag 2002. Kostnad i procent av totala nettokostnaden för respektive område

76 Ekonomi

Exklusive politisk verksamhet.

Här ingår Försäkringskassans ersättning för tandvård.

39 0 0 0 0 0 0 0 1 0 13 1 0 94 0 0 0 0 0 0 147

Landstingsägda företag inom egen KCR

196 1 083 148 492 85 157 56 109 523 108 607 35 324 62 168 73 97 12 542 20 4 895

Landsting/ regioner

80 54 103 47 11 13 8 3 94 16 92 15 158 9 30 11 14 1 34 73 865

Kommuner inkl Gotland 4 0 0 2 0 0 0 0 0 73 6 0 0 0 0 0 0 0 104 0 189

Kommunalförbund

51 50 27 27 31 20 18 13 123 21 137 30 28 26 25 27 1 11 33 29 728

Stat2)

Ekonomi

34 44 9 17 4 2 1 0 42 10 14 2 4 18 4 4 0 3 0 11 223

Privata företag/ vårdgivare 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 7 0 0 0 10

Ideella föreningar och stiftelser 52 36 7 2 0 1 0 0 0 3 18 0 10 0 1 0 0 29 0 0 160

Hushåll och individer

Försäljning av verksamhet (31–34) – Hälso- och sjukvård1) 2002 (mkr)

Huvudman

Tabell E 28

456 1 267 294 588 132 194 83 125 784 230 888 83 523 209 228 115 119 54 713 133 7 218

SUMMA FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET

Ekonomi

471 164 241 144 309 208 293 149 230 438 281 328 133 328 255 314 178 146 40 294 4 942

Landsting/ regioner

7 724 0 0 0 0 0 0 29 1 767 0 13 0 0 245 0 0 0 0 0 0 9 778

Landstingsägda företag inom egen KCR 124 1 60 11 13 2 7 10 114 6 44 2 1 9 8 10 15 2 11 14 464

Kommuner inkl Gotland 70 0 0 0 1 0 0 0 0 73 0 0 0 0 0 0 0 0 106 0 250

Kommunalförbund

6 328 214 155 340 143 97 98 64 1 599 231 1 458 142 154 329 121 170 118 102 70 196 12 127

Privata företag/ vårdgivare 19 0 2 2 1 0 0 0 8 1 41 0 0 0 0 0 0 0 1 0 76

Stat

250 7 0 9 2 2 0 0 0 5 22 9 0 5 0 9 2 0 1 0 324

Ideella föreningar och stiftelser

Köp av verksamhet (50–54) – Hälso- och sjukvård1) 2002 (mkr)

Exklusive politisk verksamhet.

Huvudman

Tabell E 29

10 0 0 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 4 1 2 1 0 0 20

Hushåll och individer 14 996 386 458 507 469 310 399 253 3 717 754 1 862 481 288 915 389 503 315 252 227 504 27 985

SUMMA KÖP AV VERKSAMHET

78 Ekonomi

2 838

541 1 046 620 430 498 359 2 756 484 3 442 534 704 637 584 663 587 267 811 650 19 436

1 217 2 321 1 407 962 1 099 852 6 317 1 058 8 713 1 136 1 553 1 381 1 382 1 329 1 277 602 1 775 1 439 43 336

Övriga kostnader personal

5 585

Löner, exkl skattefri ersättning

443 476 463 285 387 245 3 644 734 1 798 472 283 911 384 497 302 246 220 504 27 106

14 430

Köp av verksamhet

11 78 15 10 9 25 83 13 217 43 34 22 47 18 16 17 20 20 885

172

Lämnade bidrag

795 1 357 876 540 654 437 4 148 752 4 908 809 776 741 871 868 811 336 904 713 27 357

4 950

Material

328 580 234 170 218 75 1 741 227 1 858 254 220 294 353 371 330 125 510 237 11 395

3 065

Tjänster

47 83 5 43 56 27 203 32 364 25 43 61 41 29 33 12 173 74 1 520

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

1 188 2 567 1 734 711 1 186 800 2 770 1 373 5 906 1 259 1 977 1 093 1 657 2 478 1 479 704 2 135 1 280 48 936

15 193

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 30 Driftkostnader hälso- och sjukvård exkl tandvård 2002 (mkr)

4 8 5 3 4 2 21 4 27 4 5 5 5 6 4 2 6 4 179

570 508 355 151 107 820 663 672 206 532 590 139 321 253 836 309 548 917 971

46 327

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

495

277 575 113 186 69 112 709 215 806 61 498 193 207 90 98 47 682 131 6 806

86 129 109 61 102 50 272 71 400 83 97 63 94 81 89 43 72 91 2 350

Försäljning av verksamhet

273

Patientavgifter och andra avgifter

27 88 27 20 31 6 249 28 442 16 41 17 46 33 32 7 120 14 1 490

134

Försäljning av tjänster

4 3 28 5 2 0 69 7 76 25 18 14 6 2 10 18 31 20 349

Försäljning av material och varor

564 1 056 682 401 493 350 3 019 560 3 849 616 605 561 590 631 529 264 740 553 21 994

5 069 5 33 6 8 2 1 53 0 104 25 25 5 2 6 11 6 45 12 273

-76

Erhållna Övriga bidrag intäkter

343 1 318 71 181 71 71 1 444 229 1 156 33 334 539 351 1 382 280 53 1 101 234 22 137

12 946

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 31 Driftintäkter hälso- och sjukvård exkl tandvård 2002 (mkr)

1 306 3 202 1 036 862 770 590 5 816 1 112 6 833 859 1 617 1 390 1 296 2 224 1 049 438 2 792 1 055 55 399

18 847

SUMMA INTÄKTER

80 Ekonomi

546

85 198 154 79 124 70 385 121 559 89 116 80 153 192 128 66 150 172 3 713

217 445 354 173 288 165 872 263 1 362 236 249 174 362 436 291 146 337 363 8 175

Övriga kostnader personal

1 145

Löner, exkl skattefri ersättning

110 211 83 8 63 46 744 188 575 64 31 301 57 127 14 65 76 126 5 034

1 967

Köp av verksamhet

1 4 0 2 0 0 3 0 26 12 0 1 18 4 1 1 1 2 75

Lämnade bidrag

558 650 612 166 280 316 2 590 567 178 25 203 301 612 620 440 258 358 452 13 770

3 881

Material

91 91 47 39 69 15 337 69 538 43 34 49 122 127 107 18 185 28 3 153

1 062

Tjänster

3 4 0 6 9 6 4 8 38 2 4 2 6 6 6 2 24 4 164

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

179 248 426 59 233 100 357 226 868 274 293 377 304 1 252 367 179 321 266 9 436

3 108

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 32 Driftkostnader primärvård 2002 (mkr)

1 244 1 851 1 677 532 1 066 718 5 293 1 441 4 145 745 930 1 284 1 633 2 764 1 353 734 1 453 1 413 43 520

11 729

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

8 9 9 6 12 4 21 89 100 6 3 23 30 16 8 18 37 24 458

29 48 43 24 45 15 103 38 153 37 35 22 39 41 37 22 27 45 973

Försäljning av verksamhet

122

Patientavgifter och andra avgifter

19 24 3 2 6 1 15 10 49 1 32 4 10 26 13 1 32 1 300

Försäljning av tjänster

0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 1 0 3 0 6 1 15

Försäljning av material och varor

548 636 574 145 258 302 2 404 533 89 13 182 301 565 604 342 250 329 456 12 930

3 736 3 6 1 2 0 1 7 0 32 2 -3 1 0 3 2 1 8 3 60

-8

Erhållna Övriga bidrag intäkter

49 84 17 20 40 4 45 49 230 3 59 317 58 1 095 18 8 312 49 4 855

2 398

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 33 Driftintäkter primärvård 2002 (mkr)

656 807 648 200 361 326 2 596 719 654 62 308 667 701 1 784 422 302 750 579 19 590

6 320

SUMMA INTÄKTER

82 Ekonomi

177

Ekonomi

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

1 554

0 0 3 0 0 3 0 0 11 0 0 0 6 12 0 20 35 71 177

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

837

0 6 236 6 63 87 42 6 44 0 14 17 144 102 10 10 46 2 1 554

Sluten primärvård

431

5 17 31 22 39 9 59 43 193 19 24 15 47 58 18 21 16 45 833

720

Primärvårdsansluten hemsjukvård1)

Fullständig statistik finns ej tillgänglig avseende barnhälsovård.

2 015

17 32 36 0 23 4 14 26 82 2 0 6 27 26 14 0 11 32 425

130

Jourverksamhet

1 088

88 55 79 18 58 23 386 63 315 47 62 72 44 89 50 39 59 92 1 999

Arbetsterapi

1 034

14 62 54 18 28 15 109 27 182 44 61 22 46 48 8 12 19 30 1 078

321

Sjukgymnastik

Stockholms läns landsting har inte särskiljt sjuksköterskevård från allmänläkarvård och inte heller arbetsterapi från sjukgymnastik, därför har en schabloniserad fördelning gjorts efter kostnadsfördelningen i övriga landsting.

2 926

11 897

29 31 49 5 36 9 102 28 194 30 27 15 32 27 23 14 13 22 1 031

272

Barnhälsovård

77 181 93 56 127 45 280 103 354 96 93 58 123 160 98 33 83 159 2 911

333 660 422 181 315 168 1 487 393 1 641 412 315 389 451 384 387 266 394 361 11 836

240

Mödrahälsovård

Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51.

608

Sjuksköterskevård

2 456

Allmänläkarvård

Stockholm2) Uppsala Sörmland Östergötland3) Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa4) Gotland Summa4) 5)

Huvudman

Tabell E 34 Nettokostnad för primärvård 2002 (mkr)

2 089

25 0 26 25 16 29 217 33 473 33 26 25 12 75 323 21 26 19 2 086

577

Övrig primärvård

588 1 044 1 028 331 705 392 2 697 722 3 491 683 621 617 932 980 931 435 703 833 23 931 118 24 049

5 409

PRIMÄRVÅRD TOTALT

Ekonomi

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

174

0 0 8 0 0 18 0 0 7 0 0 0 21 44 0 156 136 280 20

0 15 720 35 269 583 37 21 29 0 51 65 520 367 40 74 179 8 175

Sluten primärvård

Fullständig statistik finns ej tillgänglig avseende barnhälsovård.

19 40 95 124 166 57 52 153 128 69 89 56 169 210 75 165 63 177 94

389

Primärvårdsansluten hemsjukvård1)

225

66 78 109 0 98 29 12 95 54 7 0 22 98 93 59 0 43 126 48

Jourverksamhet

122

340 134 240 103 247 151 337 227 209 172 225 277 160 321 204 301 233 363 225

Arbetsterapi

116

54 149 164 104 119 98 96 96 121 161 225 85 167 172 32 91 74 118 121

174

Sjukgymnastik

327

1 331

112 76 149 27 153 61 89 102 129 110 97 57 117 98 93 106 52 87 116

147

Barnhälsovård

Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51.

297 437 282 318 541 300 244 369 235 351 341 222 444 578 403 261 326 627 328

286 596 286 020 343 119 299 412 088 507 152 501 632 387 583 079 544 423 332

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1

130

Mödrahälsovård

329

1 327

Sjuksköterskevård

Allmänläkarvård

Huvudman

Tabell E 35 Nettokostnad för primärvård 2002 (kr/inv)

234

97 0 79 140 68 196 190 117 313 121 93 98 42 271 1 322 166 101 75 235

312

Övrig primärvård

2 2 3 1 3 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 2 3 2 2 2

270 526 135 871 005 614 356 591 314 498 273 383 370 539 810 399 752 284 694 056 690

2 923

PRIMÄRVÅRD TOTALT

84 Ekonomi

953

298 692 317 233 248 217 1 874 254 2 275 220 372 404 283 288 328 138 491 369 10 835

650 1 539 734 532 574 519 4 327 568 5 496 640 854 883 669 674 704 317 1 102 792 24 870

Övriga kostnader personal

2 087

Löner, exkl skattefri ersättning

302 253 312 257 294 153 2 400 510 1 017 376 215 566 247 313 282 167 118 365 19 626

11 308

Köp av verksamhet

0 6 1 3 0 0 3 0 2 2 3 3 5 1 0 0 0 4 42

Lämnade bidrag

179 604 182 260 292 83 1 169 116 1 068 123 469 359 147 169 211 37 453 227 6 878

432

Material

133 235 44 47 34 39 776 58 556 61 60 119 92 110 90 21 292 71 3 760

850

Tjänster

17 44 0 25 19 16 162 16 218 16 30 43 13 16 18 6 80 33 839

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

798 2 073 1 030 550 833 610 1 412 967 3 568 941 1 290 411 1 170 937 895 409 1 460 796 28 316

6 771

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 36 Driftkostnader specialiserad somatisk vård 2002 (mkr)

2 5 2 1 2 1 12 2 14 2 3 2 2 2 2 1 3 2 95

377 446 619 906 294 639 125 490 199 379 293 786 624 507 527 095 998 657 166

22 453

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

326

48 521 87 48 40 103 542 114 639 52 319 139 84 73 37 18 613 92 5 101

48 74 56 32 46 30 136 30 183 40 46 36 46 36 45 18 36 41 1 103

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

6 27 10 15 9 1 178 8 224 4 3 7 6 3 4 2 61 4 629

Försäljning av tjänster

1 1 1 4 0 0 36 4 18 1 1 0 0 0 1 1 19 1 94

Försäljning av material och varor

6 269 74 150 206 16 459 15 47 4 340 210 2 11 129 3 319 90 3 074

525 1 17 1 3 1 0 30 0 50 18 1 2 1 2 4 4 26 5 196

Erhållna Övriga bidrag intäkter

117 1 204 16 131 5 65 1 032 105 369 4 162 19 122 141 126 5 652 99 9 710

5 336

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 37 Driftintäkter specialiserad somatisk vård 2002 (mkr)

227 2 113 244 383 307 215 2 413 276 1 530 123 872 413 260 266 345 49 1 727 332 19 908

6 361

SUMMA INTÄKTER

86 Ekonomi

46 872

Ekonomi

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

344

1 328 840 4 674 1 435 8 236 1 544 1 470 1 397 1 508 1 376 1 798 680 1 383 1 462 46 383

150 333 375 523 987 423 712 214 668 256 421 373 364 242 183 048 271 322 257 589 75 846

2 3 2 1 1 1 9 2 12 2 2 2 2 2 2 1 2 2 75

2 671

25 960

5 0 34 0 0 0 12 59 15 12 4 4 10 0 344

1 539 2 025 1 493

16 092

SPECIALISERAD SOMATISK VÅRD TOTALT

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp. Landstinget Kronoberg har endast redovisat siffror på totalnivå. I rikssiffran inkluderas ett beräknat belopp enligt genomsnittet för övriga landsting.

113 122 874 99 0 0 171 221 151 95 70 40 23 64 2 671

541 462 4 129 681 4 432 712 768 697 690 758 311 323 855 796 25 859

0 162 0

9 491

Somatisk sluten vård

0 126 0

611 1 021 881

Somatisk hemsjukvård1)

Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51.

419

Somatisk dagsjukvård

6 164

Somatisk mottagningsverksamhet

Huvudman

Tabell E 38 Nettokostnad för specialiserad somatisk vård 2002 (mkr)

Ekonomi

5 242

660 602 082 151 461 647 376 395 451 968 359 315 420 764 221

301 062 242 608 469 497 481 948 399 251 855 164 545 092 933 188 899 155 472 265 483

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

5 5 4 5 5 5 5 5 5 4 7 5 5 5 5

8 8 7 8 8 9 8 7 8 8 8 9 8 8 8 8 8 9 8 10 8

299

2 904

21 0 30 0 0 0 44 226 54 43 16 34 40 0 39

5 942 4 898 4 553

8 696

SPECIALISERAD SOMATISK VÅRD TOTALT

482 811 763 354 0 0 627 852 546 344 286 312 90 252 301

306 085 606 444 938 604 809 690 494 737 273 526 348 138 911

2 3 3 2 2 2 2 2 2 2 1 2 3 3 2

0 391 0

5 129

Somatisk sluten vård

0 304 0

2 359 2 470 2 688

Somatisk hemsjukvård1)

Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51.

226

Somatisk dagsjukvård

3 331

Somatisk mottagningsverksamhet

Huvudman

Tabell E 39 Nettokostnad för specialiserad somatisk vård 2002 (kr/inv)

88 Ekonomi

767

102 117 87 87 70 57 399 64 441 52 89 98 98 55 77 32 95 77 2 969

233 260 196 189 151 130 925 133 1 058 150 191 207 233 120 167 73 199 167 6 611

Övriga kostnader personal

1 561

Löner, exkl skattefri ersättning

18 7 39 19 19 36 248 23 121 17 35 35 45 58 6 10 12 9 1 259

482

Köp av verksamhet

0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 2 0 0 1 0 0 0 0 6

Lämnade bidrag

11 25 5 24 29 6 230 7 123 6 9 23 9 5 10 2 34 5 679

104

Material

25 51 17 23 15 12 195 15 106 17 19 20 35 13 17 1 29 9 972

347

Tjänster

5 1 0 5 2 2 30 3 33 1 1 2 1 1 1 0 10 2 114

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

124 81 136 56 66 52 283 87 579 90 136 153 94 106 203 40 145 81 6 094

3 531

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 40 Driftkostnader specialiserad psykiatrisk vård 2002 (mkr)

518 542 480 404 352 295 2 312 331 2 461 333 483 537 516 359 480 158 525 350 18 704

6 805

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

114 42 8 121 14 4 113 11 47 3 11 29 77 2 53 1 24 8 765

9 7 7 5 5 4 28 4 22 4 5 5 7 3 5 2 3 5 186

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

1 1 0 2 1 0 34 1 35 1 0 2 3 0 3 0 6 1 104

Försäljning av tjänster

1 0 0 0 0 0 6 1 2 0 0 0 0 0 1 1 2 0 15

Försäljning av material och varor

1 2 4 22 21 29 76 8 6 0 11 17 2 2 5 0 21 1 264

35 0 2 1 2 0 0 5 0 12 0 0 0 0 1 -1 0 4 3 28

-3

Erhållna Övriga bidrag intäkter

46 15 8 27 6 1 167 13 80 1 26 94 21 25 75 0 56 18 3 957

3 280

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 41 Driftintäkter specialiserad psykiatrisk vård 2002 (mkr)

172 69 29 179 47 39 429 37 203 9 54 148 109 33 140 4 115 36 5 320

3 425

SUMMA INTÄKTER

90 Ekonomi

Ekonomi

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

7 572

346 473 451 224 306 256 883 295 258 324 429 389 407 326 340 155 411 314 386 87 473

179 251 248 115 155 105 1 138 160 1 262 163 234 215 170 176 212 73 202 172 7 516

3 380

SPECIALISERAD PSYKIATRISK VÅRD TOTALT

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

249

5 597

0 27 0 0 2 3 0 0 0 0 0 16 6 0 2 0 0 0 56

2 023

Psykiatrisk sluten vård

0 1 5 5 7 10 89 5 0 22 19 22 4 9 0 1 0 26 242

167 194 197 104 142 138 656 130 996 139 176 135 228 141 127 81 209 116 5 572

Psykiatrisk hemsjukvård1)

Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51.

Psykiatrisk dagsjukvård

1 340

Psykiatrisk mottagningsverksamhet

Huvudman

Tabell E 42 Nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård 2002 (mkr)

Ekonomi

336 144 375 267 304 709 644 058 497 185 568 502 472 175 390 211 609 238 507 516 507

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

847

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

691 607 758 650 661 703 994 576 837 596 856 831 613 634 866 568 791 678 846

1 827

SPECIALISERAD PSYKIATRISK VÅRD TOTALT

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

626

0 65 0 0 9 17 0 0 0 0 0 63 20 0 7 0 0 0 6

1 093

Psykiatrisk sluten vård

0 1 16 28 30 67 78 17 0 80 69 85 14 32 0 8 0 103 27

645 470 602 588 605 923 573 466 660 508 643 523 824 509 518 635 818 457 627

Psykiatrisk hemsjukvård1)

Organisationen av hemsjukvård skiljer sig mycket mellan landstingen, se tabell E 50 och E 51.

Psykiatrisk dagsjukvård

724

Psykiatrisk mottagningsverksamhet

Huvudman

Tabell E 43 Nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård 2002 (kr/inv)

92 Ekonomi

45 79 61 22 43 29 169 41 264 43 48 47 45 57 48 19 56 63 1 255

90 161 138 47 88 64 367 85 621 123 99 99 105 119 128 43 152 130 2 786

Övriga kostnader personal

Löner, exkl skattefri ersättning

15 31 11 25 12 9 77 20 64 9 5 4 5 6 13 6 8 0 889

567

Köp av verksamhet

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 2

Lämnade bidrag

15 26 24 8 16 12 67 18 87 19 16 15 21 26 21 7 33 15 475

Material

17 32 21 16 28 13 132 15 187 19 18 31 21 72 17 8 40 27 747

Tjänster

3 5 0 4 6 5 10 5 29 6 5 4 0 7 5 3 10 6 119

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

36 167 138 18 83 31 63 58 415 61 177 215 76 132 59 31 51 57 1 875

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 44 Driftkostnader tandvård 2002 (mkr)

221 501 393 141 276 163 884 242 1 668 280 367 413 274 418 290 117 349 298 8 148

594

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

0 1 2 0 1 0 3 2 9 2 0 0 1 2 1 0 2 1 29

9 1 8 3 2 2 11 1 66 2 3 3 0 7 33 0 39 25 253

38 0 1 9 0 0 2 2 0 7 5 1 0 0 2 0 0 3 1 34

Erhållna Övriga bidrag1) intäkter

15 129 37 11 66 5 9 22 148 20 105 181 8 116 26 7 51 31 987

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

1 0 0 1 0 0 1 1 12 1 0 0 2 1 0 0 5 0 26

Försäljning av material och varor

Här ingår ersättning från Försäkringskassan avseende tandvård.

17 13 24 8 14 13 76 15 82 22 25 16 21 26 21 7 31 2 455

69 130 93 35 59 48 314 62 481 112 64 75 89 126 90 34 92 94 2 132

Försäljning av tjänster

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

Huvudman

Tabell E 45 Driftintäkter tandvård 2002 (mkr)

111 275 173 58 142 70 415 103 805 164 199 276 121 279 171 49 223 154 3 917

SUMMA INTÄKTER

94 Ekonomi

5 60 14 1 4 17 52 3 189 20 22 12 11 6 9 12 14 6 463

47 78 77 90 52 31 155 62 3 539 655 95 58 103 74 151 38 57 29 6 001

511

Material

68 187 114 57 92 9 341 85 657 132 106 106 101 109 116 82 -7 115 2 898

386

Tjänster

22 34 5 8 26 3 5 5 75 6 8 15 21 5 9 4 59 35 397

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

86 163 94 42 53 36 690 92 733 -47 230 150 83 182 14 73 208 134 3 967

951

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

13 5 25 1 11 10 247 13 85 15 2 10 35 -1 1 3 12 4 1 176

Lämnade bidrag

52 32 59 26 48 12 53 40 162 170 126 52 47 119 51 27 69 28 1 675

113 64 114 57 69 32 113 85 789 104 257 109 110 81 108 59 125 106 3 187

672

Köp av verksamhet

Under posten material redovisar Västra Götalandsregionen och Landstinget i Värmland även kostnader för läkemedelsförmånen.

453

Övriga kostnader personal

549

Löner, exkl skattefri ersättning

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland1) Värmland1) Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa2)

Huvudman

Tabell E 46 Driftkostnader övrig hälso- och sjukvård 2002 (mkr)

6 1

406 623 502 281 355 149 658 384 230 055 845 511 510 574 458 298 537 457 764

3 532

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

2 2 27 0 2 0 26 2 55 24 17 13 5 2 5 17 4 18 224

9 149 30 84 8 3 80 4 3 707 599 71 33 21 14 53 11 71 6 5 504

551 1 8 1 1 1 0 11 0 10 5 26 2 1 0 6 1 8 1 16

-66

Erhållna Övriga bidrag intäkter

61 15 30 3 20 0 175 63 476 25 85 109 144 121 62 39 82 67 2 755

1 179

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

1 36 14 1 15 4 17 9 134 10 6 4 25 4 12 4 22 8 441

Försäljning av material och varor

Västra Götalandsregionen och Landstinget i Värmland redovisar bidrag avseende läkemedelsförmånen under detta delområde.

107 3 4 10 3 2 33 2 21 0 165 0 17 -1 1 10 9 7 438

0 0 2 0 6 0 5 0 42 2 11 0 3 1 2 2 5 0 88

Försäljning av tjänster

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

Huvudman

Tabell E 47 Driftintäkter övrig hälso- och sjukvård 2002 (mkr)

181 213 107 99 55 9 347 80 4 444 665 381 161 216 140 142 83 200 107 9 466

1 751

SUMMA INTÄKTER

96 Ekonomi

234

815

15 132 9 5 4 10 473 13 31 1 54 13 5 6 11 13 11 9 815 1 758

1 0 64 12 22 5 151 31 338 160 117 56 24 161 16 26 64 34 1 744

364

Övrigt

225 410 394 182 300 140 311 304 787 390 464 350 294 434 315 217 337 350 299 71 370

1 780

ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TOTALT

25 46 71 29 41 19 244 26 170 20 37 21 27 47 17 23 34 43 1 776 3 1 779

818

POLITISK VERKSAMHET AVSEENDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD1)

Ekonomi

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

454

7 17 9 1 7 2 13 6 81 13 18 10 0 20 7 7 6 8 234

FoU avseende hälso- och sjukvård

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

3 151

4 5 53 12 57 0 -25 6 0 0 10 0 0 1 1 3 61 14 454

Folkhälsofrågor

1 448

2 510

85 93 89 71 75 62 304 116 649 59 132 144 45 78 127 47 78 84 3 118

252

Social verksamhet

41 63 61 25 42 19 135 44 294 53 54 47 71 43 60 42 46 74 1 438

72 101 110 56 93 44 260 88 395 104 79 80 149 126 94 79 72 127 2 497

694

Handikapp-/ hjälpmedelsverksamhet

184

Sjukresor

283

Ambulansoch sjuktransporter

Nettokostnad för övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 2002 (mkr)

Huvudman

Tabell E 48

159

38 5 13

därav tjänstemannaorg

Ekonomi

58 320 28 28 17 67 413 48 21 4 198 49 18 20 43 104 44 35 92 197

4 0 195 70 94 30 132 111 224 585 429 216 86 581 64 202 249 134 196

197

Övrigt

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1

869 992 202 027 279 937 145 091 185 426 697 351 063 568 291 696 321 380 159 237 160

962

ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TOTALT

97 110 216 163 175 124 213 93 113 73 136 79 98 170 69 180 134 170 200 52 199

442

POLITISK VERKSAMHET AVSEENDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD1)

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

27 42 28 3 30 12 11 21 53 48 65 38 0 74 28 54 23 32 26

FoU avseende hälso- och sjukvård

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

352

15 11 161 68 243 0 -22 21 0 0 37 0 0 2 5 27 237 55 51

Folkhälsofrågor

162

281

328 224 270 401 320 410 265 416 430 216 484 558 162 282 520 366 304 331 351

136

Social verksamhet

158 152 184 141 179 127 118 158 195 194 196 182 257 154 245 328 181 292 162

278 243 335 314 396 291 227 315 262 380 290 309 540 454 386 615 282 501 281

375

Handikapp-/ hjälpmedelsverksamhet

Sjukresor

153

Ambulansoch sjuktransporter

Nettokostnad för övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 2002 (kr/inv)

Huvudman

Tabell E 49

139

116 28 55

därav tjänstemannaorg

98 Ekonomi

1 954

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

344

1 554

0 195 236 13 70 90 76 6 44 0 26 92 164 114 15 14 56 2 1 954

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp. Landstinget i Kronoberg har ej kunnat fördela kostnader på delverksamhetsområden inom den specialiserade somatiska vården. I rikssiffran ingår ett beräknat belopp.

5 0 34 0 0 0 12 59 15 12 4 4 10 0 344

0 27 0 0 2 3 0 0 0 0 0 16 6 0 2 0 0 0 56

738

HEMSJUKVÅRD, TOTALT

0 162 0

0 6 236 6 63 87 42 6 44 0 14 17 144 102 10 10 46 2 1 554

Inom specialiserad psykiatrisk vård

Kostnaden för hemsjukvård är sannolikt underskattad i flera landsting, dessutom finns olikheter i ansvarsområdet gentemot kommunerna, se bilaga 3.

Inom specialiserad somatisk vård

720

Inom primärvård

Huvudman

Tabell E 50 Nettokostnad, Hemsjukvård 2002 (mkr)1)

Ekonomi

219

Gotlands kommuns kostnader är ej fördelade på delverksamhetsområden, rikssiffrorna har räknats upp utifrån Gotlands kostnadsfördelning 2001.

174

0 471 721 75 298 600 67 21 29 0 95 353 594 410 62 109 219 8 220

21 0 30 0 0 0 44 226 54 43 16 34 40 0 39

0 65 0 0 9 17 0 0 0 0 0 63 20 0 7 0 0 0 6

399

HEMSJUKVÅRD, TOTALT

0 391 0

0 15 720 35 269 583 37 21 29 0 51 65 520 367 40 74 179 8 175

Inom specialiserad psykiatrisk vård

Kostnaden för hemsjukvård är sannolikt underskattad i flera landsting, dessutom finns olikheter i ansvarsområdet gentemot kommunerna, se bilaga 3.

Inom specialiserad somatisk vård

389

Inom primärvård

Huvudman

Tabell E 51 Nettokostnad, Hemsjukvård 2002 (kr/inv)1)

100 Ekonomi

110 250 176 74 131 63 551 85 1 368 172 160 115 155 163 148 86 127 120 8 335

12 10 17 9 7 1 11 18 49 16 6 7 15 13 20 7 4 9 262

Material

44 19 28 18 10 4 494 32 90 23 19 18 31 39 56 13 18 32 1 175

128

Tjänster

4 2 2 1 3 0 33 5 8 2 0 1 3 3 7 2 0 4 86

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

19 10 34 12 15 7 53 33 134 26 28 19 41 29 46 58 11 14 657

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

18 16 5 5 5 3 1 069 41 18 3 0 4 1 6 20 9 7 0 2 006

4 153

Lämnade bidrag

27 20 30 25 16 5 43 34 87 35 26 26 28 25 37 20 9 28 601

65 50 66 35 37 12 89 72 202 72 33 54 66 60 79 45 24 55 1 262

774

Köp av verksamhet

Kostnaden för trafik och infrastruktur kan redovisas som olika kostnadsslag, se vidare tabell E 64. För trafiken finns olikheter i ansvarsområdet gentemot kommunerna, se bilaga 3.

Övriga kostnader personal

109

Löner, exkl skattefri ersättning

Huvudman

Tabell E 52 Driftkostnader regional utveckling 2002 (mkr)1)

299 377 358 178 224 96 2 342 320 1 955 349 273 245 338 338 412 239 202 262 14 384

5 328

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

101

8 5 10 4 2 0 2 17 18 5 3 5 6 4 11 5 0 4 116

4 15 43 11 38 18 171 108 103 58 50 26 32 50 91 36 32 27 988

19 1 4 3 2 0 0 45 0 26 0 4 7 0 0 4 2 2 7 116

Erhållna Övriga bidrag intäkter

5 0 5 5 3 1 9 15 14 6 4 3 4 4 15 5 1 4 259

157

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

11 7 14 7 11 3 1 102 20 28 6 0 3 19 14 10 2 1 5 1 295

Försäljning av material och varor

80 80 60 34 5 1 1 6 104 67 1 41 86 53 71 42 1 63 908

5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 6 0 0 2 0 0 119

Försäljning av tjänster

Intäkter för trafik och infrastruktur kan redovisas som olika intäktsslag, se vidare tabell E 65. För trafiken finns olikheter i ansvarsområdet gentemot kommunerna, se bilaga 3.

Försäljning av verksamhet

104

Patientavgifter och andra avgifter

Huvudman

Tabell E 53 Driftintäkter regional utveckling 2002 (mkr)1)

114 111 136 63 59 23 1 329 166 293 142 64 84 152 125 201 95 39 110 3 801

403

SUMMA INTÄKTER

102 Ekonomi

2 0 1

186 266 222 115 166 73 1 014 155 1 662 207 209 161 186 213 212 145 163 152 10 590

4 925

REGIONAL UTVECKLING TOTALT

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

1 0 4 2 2 4 13 3 13 1 5 3 1 3 9 1 1 3 113

därav tjänstemannaorg

29 35 37 13 9 7 132 16 226 58 24 18 20 17 42 17 20 9 1 044

Politisk verksamhet avseende regional utveckling2)

90 152 93 34 78 20 527 63 709 52 80 65 79 94 58 48 56 39 6 646

291

Allmän regional utveckling

32 61 68 38 45 29 293 45 551 57 67 51 58 70 72 43 63 61 1 996

34 18 19 28 32 13 49 29 163 39 33 24 27 29 30 36 23 40 792

4 226

Trafik och infrastruktur1)

För trafiken finns olikheter i ansvarsområdet gentemot kommunerna, se bilaga 3. I tabell E 62 särredovisas kostnaderna för trafik

261

Kultur

103

Utbildning

Huvudman

Tabell E 54 Nettokostnad för regional utveckling 2002 (mkr)

Ekonomi

103

6 2 4

718 644 677 650 708 484 885 556 1 102 757 764 622 673 768 867 1 134 638 599 1 192

2 661

REGIONAL UTVECKLING TOTALT

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

4 1 13 11 9 27 11 11 9 4 19 10 5 10 38 9 4 12 13

därav tjänstemannaorg

112 84 114 72 38 44 116 56 150 212 87 70 74 62 174 132 77 35 117

Politisk verksamhet avseende regional utveckling2)

347 368 284 193 332 132 460 226 470 190 291 252 286 340 237 375 219 154 748

157

Allmän regional utveckling

124 147 209 215 192 196 256 161 366 208 245 199 211 252 296 335 248 241 225

131 44 58 158 136 85 43 102 108 143 121 92 98 105 123 284 90 158 89

2 284

Trafik och infrastruktur1)

För trafiken finns olikheter i ansvarsområdet gentemot kommunerna, se bilaga 3. I tabell E 62 särredovisas kostnaderna för trafik

141

Kultur

Utbildning

Huvudman

Tabell E 55 Nettokostnad för regional utveckling 2002 (kr/inv)

104 Ekonomi

1 0 0 –1 1 0 4 2 0 7 1 1 0 –1 2 5 1 0 71

27 21 18 11 31 12 45 24 71 32 31 22 27 30 25 20 23 5 540

Högskoleverksamhet

Folkhögskoleverksamhet

6 –3 1 17 0 0 0 3 92 0 2 1 0 0 2 10 0 4 148

–8

Gymnasieverksamhet

0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 31 32

–3

Övrig utbildningsverksamhet

34 18 19 28 32 13 49 29 163 39 33 24 27 29 30 36 23 40 792

103

UTBILDNING TOTALT

12 25 26 8 11 6 148 8 284 15 15 12 16 25 0 8 21 21 760

109

Teater- och musikverksamhet

20 5 12 7 7 4 27 11 110 9 13 12 13 14 1 17 10 10 324

Museieverksamhet

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 56 Nettokostnad för utbildning och kultur 2002 (mkr)

0 31 31 24 27 19 118 25 157 33 40 28 30 30 71 18 33 30 912

143

Övrig kulturverksamhet

32 61 68 38 45 29 293 45 551 57 67 51 58 70 72 43 63 61 1 996

261

KULTUR TOTALT

Ekonomi

105

4 0 0 -4 4 0 3 6 0 26 3 2 0 -4 8 37 2 0 8

104 51 55 59 132 83 39 85 47 117 112 85 99 109 104 156 88 20 61

Högskoleverksamhet

Folkhögskoleverksamhet

23 -7 3 95 0 0 0 11 61 0 5 5 -1 0 9 74 0 16 17

–4

Gymnasieverksamhet

0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 17 0 122 4

–2

Övrig utbildningsverksamhet

131 44 58 158 136 85 43 102 108 143 121 92 98 105 123 284 90 158 89

UTBILDNING TOTALT

46 60 78 42 47 41 129 30 188 55 53 45 57 92 0 60 81 83 86

Teater- och musikverksamhet

77 11 37 37 30 29 23 41 73 33 48 45 47 52 5 133 39 39 37

Museieverksamhet

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 57 Nettokostnad för utbildning och kultur 2002 (kr/inv)

0 76 94 136 115 126 103 90 104 121 144 108 107 109 290 141 127 118 103

Övrig kulturverksamhet

124 147 209 215 192 196 256 161 366 208 245 199 211 252 296 335 248 241 225

141

KULTUR TOTALT

106 Ekonomi

16 19 17 22 16 4 6 31 57 26 21 18 26 20 22 11 6 15 384

36 47 40 28 36 9 13 67 144 70 24 38 60 47 48 26 16 30 853

Övriga kostnader personal

Löner, exkl skattefri ersättning

5 16 1 5 5 3 0 5 17 3 0 4 0 6 16 5 3 0 110

Köp av verksamhet

15 1 11 1 0 0 37 3 19 7 9 1 7 1 1 2 7 33 246

Lämnade bidrag

7 9 15 8 7 1 2 18 40 16 4 5 14 10 15 4 3 7 208

Material

12 17 13 12 9 1 4 23 44 22 6 8 25 24 28 4 3 14 325

Tjänster

3 2 2 1 3 0 2 5 7 2 0 1 3 2 6 1 0 3 46

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

13 10 22 10 15 6 10 29 58 34 15 15 32 24 20 40 10 9 387

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 58 Driftkostnader utbildning 2002 (mkr)

107 121 121 86 91 25 74 180 387 180 79 89 167 134 155 93 48 111 2 559

224

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

107

55 80 55 34 5 1 0 4 95 67 1 35 79 49 66 35 1 54 827

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 6 0 0 2 0 0 10

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

9 7 12 7 11 2 2 20 26 6 0 3 18 13 9 1 1 4 172

Försäljning av tjänster

5 5 9 4 2 0 1 10 18 5 3 5 6 4 10 2 0 4 101

Försäljning av material och varor

2 11 20 7 38 8 19 104 67 57 35 17 30 37 32 15 19 7 563

12 0 0 3 1 0 0 0 0 13 0 5 5 0 0 1 0 2 0 36

Erhållna Övriga bidrag intäkter

2 0 2 5 3 1 3 14 4 6 0 1 2 2 9 2 1 2 60

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 59 Driftintäkter utbildning 2002 (mkr)

73 103 102 58 59 13 25 152 224 141 46 65 140 105 125 58 25 71 1 769

121

SUMMA INTÄKTER

108 Ekonomi

9 1 12 2 0 1 5 1 17 0 5 8 2 4 12 5 3 12 108

25 3 25 4 0 2 10 1 35 0 7 15 4 11 23 12 7 23 231

Övriga kostnader personal

Löner, exkl skattefri ersättning

10 0 4 0 0 0 0 25 0 0 0 0 1 0 5 4 4 0 56

Köp av verksamhet

2 59 37 30 44 27 396 17 467 57 48 31 52 55 68 33 51 39 1 788

231

Lämnade bidrag

4 1 2 1 0 0 2 0 8 0 2 2 1 2 4 2 1 2 35

Material

14 2 12 5 0 3 9 3 28 0 7 10 2 11 17 5 6 18 163

Tjänster

0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 1 1 0 1 5

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

3 0 8 1 0 1 11 2 26 0 6 4 4 2 6 8 1 5 92

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 60 Driftkostnader kultur 2002 (mkr)

67 66 101 42 44 33 432 48 583 57 75 70 65 85 135 70 73 100 2 479

275

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

109

25 0 5 0 0 0 0 0 8 0 0 6 3 4 5 7 0 9 74

5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

0 0 2 0 0 0 1 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 1 7

Försäljning av tjänster

2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 0 6

Försäljning av material och varor

2 4 23 3 0 4 138 3 22 0 8 9 2 11 50 18 9 20 361

7 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 -1 1 0 0 2 0 0 7 14

Erhållna Övriga bidrag intäkter

1 0 2 0 0 0 0 0 1 0 1 1 0 0 5 0 0 2 17

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 61 Driftintäkter kultur 2002 (mkr)

35 5 33 4 0 4 140 3 32 0 8 18 7 16 63 27 10 39 484

SUMMA INTÄKTER

110 Ekonomi

1 0 4 2 2 4 13 3 13 1 5 3 1 3 9 1 1 3 113

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

29 35 37 13 9 7 132 16 226 58 24 18 20 17 42 17 20 9 1 044

POLITISK VERKSAMHET AVSEENDE REGIONAL UTVECKLING2)

I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår 653 mkr för färdtjänst.

4 0 15 0 1 1 70 6 32 41 0 0 9 1 25 6 -1 0 330

291

ALLMÄN REGIONAL UTVECKLING TOTALT

0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 6 0 5 0 0 1 1 0 118

116

Övrig allmän regional utveckling

14 4 2 0 3 2 12 0 0 0 12 0 1 1 0 3 1 0 103

103

FoU avseende regional utveckling

Kostnaden för politisk verksamhet är inte helt jämförbar mellan landstingen. Framförallt har anvisningen för "den del av centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av infrastruktur, exempelvis beställarorganisationer" uppfattats olika. Som framgår av tabellen har ett flertal landsting angivit hur stora kostnaderna är för tjänstemannaorganisationen.

2 9 3 0 0 1 10 1 2 1 3 0 0 2 1 2 2 0 38

Lokal utveckling

För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

9 23 17 13 5 3 41 6 192 16 3 18 6 14 16 6 17 9 456

Interregional och internationell samverkan

90 152 93 34 78 20 527 63 709 52 80 65 79 94 58 48 56 39 6 646

90 152 93 34 78 20 527 63 709 50 79 65 79 94 58 48 55 38 6 641

Näringsliv och turism

4 226

TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR TOTALT

Trafik1)

Nettokostnad för trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhet avseende regional utveckling 2002 (mkr)

Huvudman

Tabell E 62

2 0 1

därav tjänstemannaorg

Ekonomi

111

4 1 13 11 9 27 11 11 9 4 19 10 5 10 38 9 4 12 13

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

112 84 114 72 38 44 116 56 150 212 87 70 74 62 174 132 77 35 117

POLITISK VERKSAMHET AVSEENDE REGIONAL UTVECKLING2)

I Stockholms läns landstings nettokostnader för trafik ingår 653 mkr för färdtjänst.

15 0 47 0 4 8 61 22 21 150 1 0 32 5 103 44 -4 0 37

157

ALLMÄN REGIONAL UTVECKLING TOTALT

0 0 0 0 0 0 0 9 0 0 20 0 19 0 0 6 3 0 13

Övrig allmän regional utveckling

54 8 7 0 13 10 10 0 0 0 43 0 2 2 0 23 4 0 12

FoU avseende regional utveckling

8 21 9 0 0 4 9 3 1 4 11 0 0 6 5 13 8 0 4

Lokal utveckling

För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

35 55 51 72 21 23 36 23 127 59 12 70 21 49 66 45 67 35 51

Interregional och internationell samverkan

347 368 284 193 332 132 460 226 470 190 291 252 286 340 237 375 219 154 748

347 368 284 193 332 132 460 226 470 183 290 252 286 340 237 372 214 150 748

Näringsliv och turism

2 284

TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR TOTALT

Trafik1)

Nettokostnad för trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhet avseende regional utveckling 2002 (kr/inv)

Huvudman

Tabell E 63

6 2 4

därav tjänstemannaorg

112 Ekonomi

0 0 0 0 0 0 421 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 469

0 0 0 0 0 0 31 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 32

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

0 0 0 0 0 0 23 0 24 0 2 0 -2 1 2 5 0 0 91

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

0 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8

Tjänster

I Stockholms läns landstings kostnader för trafik ingår kostnader för färdtjänst under köp av verksamhet med 757 mkr.

90 153 93 35 78 26 62 64 690 52 77 65 81 93 56 43 56 39 5 530

Material

0 0 0 0 0 0 1 069 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 826

3 596

Lämnade bidrag

För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

0 0 0 0 0 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 29

0 0 0 0 0 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 58

757

Köp av verksamhet

Övriga kostnader personal

Löner, exkl skattefri ersättning

Stockholm2) Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa3)

Huvudman

Tabell E 64 Driftkostnader trafik och infrastruktur 2002 (mkr)1)

90 153 93 35 78 26 1 660 65 714 52 79 65 79 94 58 48 56 39 8 044

4 478

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

113

0 1 0 1 0 0 29 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35

0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 144

141

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

0 0 0 0 0 6 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11

Interna intäkter

I Stockholms läns landstings intäkter för trafik ingår intäkter från färdtjänst under patientavgifter med 104 mkr.

0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2

Erhållna Övriga bidrag intäkter

0 0 0 0 0 0 1 096 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 103

Försäljning av material och varor

För trafiken finns olikheter i ansvarsområden gentemot kommunerna, se bilaga 3.

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 104

Försäljning av tjänster

Försäljning av verksamhet

104

Patientavgifter och andra avgifter

Huvudman

Tabell E 65 Driftintäkter trafik och infrastruktur 2002 (mkr)1)

0 1 0 1 0 6 1 133 2 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 399

252

SUMMA INTÄKTER

114 Ekonomi

2 0 0 1 0 0 14 2 12 9 1 0 1 1 3 3 0 0 59

4 0 1 3 0 1 29 3 23 1 1 0 2 1 7 7 1 0 98

Övriga kostnader personal

Löner, exkl skattefri ersättning

3 0 0 0 0 0 0 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14

Köp av verksamhet

3 37 34 8 9 6 54 1 191 56 25 18 15 15 24 8 13 9 759

230

Lämnade bidrag

1 0 0 0 0 0 3 1 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 9

Material

17 0 2 1 0 0 56 6 18 1 5 0 4 4 3 4 9 0 184

Tjänster

1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2

Nedskrivning, förlust vid avyttring och avskrivning

3 0 1 0 0 0 7 2 13 -8 1 0 5 1 17 5 1 0 49

Interna kostnader

Ekonomi

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 66 Driftkostnader allmän regional utveckling 2002 (mkr)

34 37 38 13 9 7 162 24 258 59 34 18 26 22 54 28 24 9 1 173

294

SUMMA KOSTNADER

Ekonomi

115

0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 4 0 0 0 0 0 6

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Försäljning av verksamhet

Patientavgifter och andra avgifter

2 0 0 0 0 0 4 0 1 0 0 0 0 1 2 1 0 0 11

Försäljning av tjänster

1 0 0 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 8

Försäljning av material och varor

0 0 1 0 0 0 9 1 15 1 6 0 0 3 9 3 4 0 53

0 1 2 0 0 0 0 16 0 9 0 0 0 0 0 1 2 0 0 31

Erhållna Övriga bidrag intäkter

1 0 0 0 0 0 1 1 8 0 3 0 2 1 1 3 0 0 21

Interna intäkter

Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. I samtliga rikssiffror ingår dock Uppsala med ett beräknat belopp.

Huvudman

Tabell E 67 Driftintäkter allmän regional utveckling 2002 (mkr)

5 2 1 0 0 0 30 9 32 1 10 0 6 5 13 10 4 0 130

SUMMA INTÄKTER

116 Ekonomi

117

Verksamhet

Tabell V 1.1 Hälso- och sjukvård totalt. Genomsnittligt disponibla vårdplatser samt läkarbesök efter huvudgrupp och specialitet 2002

Internmedicin Övriga invärtes specialiteter Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Tumörsjukvård Övrig medicinsk korttidsvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Barnkirurgi Övriga kirurgiska specialiteter Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- o halssjukvård Övrig kirurgisk korttidsvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt S:a specialiserad somatisk vård Allmän psykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri S:a specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad vård totalt Allmänläkarvård Jourverksamhet Primärvårdsansl hemsjukvård Övrig primärvård S:a primärvård exkl mödra- o barnhälsov Mödrahälsovård Barnhälsovård S:a primärvård inkl mödra- o barnhälsov TOTALT exkl mödra- o barnhälsovård TOTALT inkl mödra- o barnhälsovård 1)

Se använda begrepp och definitioner.

Inkl hemsjukvårdsbesök.

Genomsnittl disp vårdplatser1) Egen Annan produktion1) vårdgivare1) 5 038 1 406 491 772 33 785 1 194 72 551 157 10 499 2 981 1 939 311 49 572 718 1 055 118 347 115 8 205 666 2 298 503 22 171 3 979 239 613 4 831 27 002

100 69 0 60 0 0 0 0 0 32 261 102 79 0 0 0 0 0 0 0 15 196 48 134 0 639 19 0 0 19 658

265 265

265 27 267 27 267

0 658 658

Läkarbesök (1000-tal)2) Egen Annan produktion1) vårdgivare1) 1 077,2 499,1 92,7 54,2 14,8 167,8 637,3 357,2 282,1 63,9 3 246,2 905,3 847,8 139,4 118,9 148,1 665,0 113,2 849,6 591,4 45,3 4 424,2 188,7 80,4 806,5 8 746,0 550,6 65,7 0,4 616,7 9 362,7 7 863,4 997,4 99,0 49,3 9 009,1 137,3 382,7 9 529,1 18 371,8 18 891,8

562,4 97,8 52,9 1,4 0,0 0,4 169,5 307,8 13,2 11,5 1 216,9 228,9 307,0 54,1 4,9 303,8 800,0 7,1 376,0 408,8 27,3 2 517,9 32,1 14,3 21,4 3 802,5 333,1 1,1 0,0 334,2 4 136,7 3 261,1 96,3 16,6 0,6 3 374,6 4,4 16,5 3 395,5 7 511,3 7 532,2

Verksamhet

Huvudgrupp/specialitet

2 053,8

2 230,1

523,8 22 995,5

Se använda begrepp och definitioner.

Omfattar både besök hos läkare och hos annan personalkategori.

Inkl besök inom dagsjukvård.

2 053,8

16,2 0,4 – 109,2 25,4 151,2 24,9 0,1 – 25,0 176,2

2 599,6 1 697,9 145,8 207,6 596,3 5 247,3 2 261,0 373,7 4,2 2 638,9 7 886,2 7 699,2 1 582,4 1 736,3 2 609,8 350,9 97,3 – 509,7 14 585,5 523,8 25 225,6

2 615,9 1 698,4 145,8 316,8 621,7 5 398,5 2 285,9 373,7 4,2 2 663,9 8 062,4 7 699,2 1 582,4 1 736,3 2 609,8 350,9 97,3 2 053,8 509,7 1 6639,4

656,1

–

323,3 197,7 6,4 23,0 17,9 568,3 76,8 10,9 0,1 87,8 656,1

Egen produktion1) MottagningsHemsjuk- Summa Besök inom besök/hembesök vårdsbesök besök dagsjukvård2)

Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt Specialiserad somatisk vård Allmän psykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad vård totalt Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdsansl hemsjukvård Övrig primärvård Primärvård totalt Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet TOTALT

Område/delområde

176,5 78,8 8,4 10,8 63,1 337,5 84,4 – – 84,4 421,9 753,7 54,5 101,4 5064,3 25,9 7,6 – 17,4 6 024,8 – 17,0 6 463,7 472,4

420,7

51,6

– – – 51,6 – 51,6 – – –

17,0 6 936,1

176,5 78,8 8,4 62,4 63,1 389,2 84,4 – – 84,4 473,5 753,7 54,5 101,4 5 064,3 25,9 7,6 420,7 17,4 6 445,5

34,4

–

7,9 21,0 – – 0,0 28,9 5,6 – – 5,6 34,4

Annan vårdgivare1) MottagningsHemsjuk- Summa Besök inom besök/hembesök vårdsbesök besök dagsjukvård2)

Tabell V 1.2 Hälso- och sjukvård totalt. Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare 2002

540,8 32 852,2

3123,6 1995,8 160,6 402,2 702,7 6 384,9 2 452,6 384,7 4,3 2 841,6 9 226,5 8 452,9 1 636,8 1 837,7 7 674,1 376,8 104,9 2 474,6 527,1 23 084,9

Totalt3)

118 Verksamhet

Jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård och övrig primärvård.

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

443,9 563,4 468,8 843,5 698,3 391,0 492,7 296,7 546,8 546,6 317,5 537,8 560,2 473,3 586,5 598,5 518,5 287,1 532,3 531,5 136,7 371,8

Summa

111,8 3 34,6 20,2 29,7 37,2 34,0 33,7 19,4 149,4 2 79,5 303,7 3 28,8 33,6 20,0 46,7 56,0 24,0 16,1 23,2 41,1 2,9 1 145,7 18

1 314,3 210,9 186,8 390,7 319,7 176,0 228,8 122,2 1 103,4 208,4 1 290,6 271,3 228,3 187,7 313,5 304,8 268,6 161,0 233,8 271,8 71,0 7 863,4

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl besök i dagsjukvård.

1 426,1 245,5 206,9 420,3 357,0 210,0 262,5 141,6 1 252,9 287,9 1 594,3 300,1 261,8 207,8 360,2 360,8 292,6 177,2 257,0 312,9 73,9 9 009,1

2 017,8 317,9 261,9 423,2 341,3 181,0 230,2 155,1 1 293,9 258,7 1 723,2 237,7 298,4 265,5 226,3 237,7 225,9 110,0 275,3 218,6 62,9 9 362,7

Specialiserad vård

Egen produktion2) Primärvård därav Allmänläkar- Övrigt3) vård

Huvudman

2 149,8 123,8 53,6 124,6 43,0 67,1 36,1 15,4 655,7 72,8 541,6 28,9 37,7 45,2 12,4 27,0 15,2 18,4 15,9 41,3 11,0 4 136,7

Specialiserad vård 1 380,4 102,2 96,7 46,6 65,6 3,6 60,3 42,8 631,7 121,3 401,7 42,5 53,1 149,6 22,9 66,6 12,1 9,4 26,5 39,1 – 3 374,6

1 299,7 93,2 96,7 46,6 65,4 3,6 60,3 42,7 624,1 121,0 391,5 40,0 53,1 147,3 22,9 66,3 12,1 9,0 26,5 39,1 – 3 261,1

80,7 9,0 – – 0,2 – – 0,1 7,6 0,3 10,2 2,5 – 2,2 – 0,3 0,0 0,4 – – – 113,4

Annan vårdgivare2) Primärvård därav Allmänläkar- Övrigt3) vård

Tabell V 2 Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök (1000-tal)1) (exkl mödra- och barnhälsovård) efter huvudgrupp 2002

3 530,2 226,0 150,3 171,2 108,6 70,7 96,4 58,3 1 287,4 194,1 943,4 71,4 90,8 194,8 35,3 93,7 27,3 27,8 42,4 80,4 11,0 7 511,3

Summa

6 974,0 789,4 619,1 1 014,7 806,9 461,7 589,1 355,0 3 834,1 740,7 4 260,9 609,1 651,0 668,1 621,8 692,2 545,9 314,9 574,7 611,9 147,8 25 883,1

Totalt

Verksamhet

119

Jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård och övrig primärvård.

Annan vårdgivare allmänläkarvård inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

1 162 415 207 301 131 379 154 103 573 261 359 106 138 175 45 98 62 144 62 163 192 463

861 887 810 040 129 209 100 980 224 962 200 967 049 828 120 161 122 244 086 096 383 055

Se använda begrepp och definitioner.

1 1 1 2 2 2 2 1 2 1 2 1 2 1 2 2 2 2 2 2 2 2

60 116 78 72 114 192 144 129 130 285 201 105 123 77 169 202 98 126 91 162 51 128

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

1 1

1 1 1 1

710 706 721 945 975 994 975 815 964 748 856 992 835 725 133 100 099 259 916 072 237 880

1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1

771 822 799 017 088 187 119 945 094 033 057 097 958 802 302 303 198 385 007 234 287 008

Specialiserad vård

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl besök i dagsjukvård.

090 065 011 024 041 023 981 035 130 929 143 869 091 026 818 858 925 860 079 862 096 047

Summa

1 1

1 1 1 1 1 1

Specialiserad vård

Egen produktion3) Primärvård därav Allmänläkar- Övrigt4) vård

Stockholm Uppsala Sörmland5) Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland RIKET

Huvudman

746 342 373 113 200 20 257 286 552 435 266 155 194 578 83 241 50 73 104 154 – 377

702 312 373 113 199 20 257 285 545 434 260 146 194 569 83 239 50 70 104 154 – 365

44 30 – – 1 – – 1 7 1 7 9 – 9 – 1 0 3 – – – 13

Annan vårdgivare3) 5) Primärvård därav Allmänläkar- Övrigt4) vård

Tabell V 3 Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök1) 2) (exkl mödra- och barnhälsovård) per 1000 invånare efter huvudgrupp 2002

1 908 757 580 414 331 399 411 389 1 124 697 625 261 332 752 128 338 112 217 166 317 192 840

Summa

3 2 2 2 2 2 2 2 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

769 643 390 454 460 609 511 368 348 659 825 228 381 580 248 499 234 461 252 413 575 895

Totalt

120 Verksamhet

Verksamhet

Justerade siffror för år 2001.

348,0 31,0 22,7 20,0 21,1 18,1 20,5 10,7 154,7 18,6 120,8 9,0 20,8 19,4 18,4 16,6 10,8 6,2 15,4 6,9 6,9 916,5

År 2001 är uppgifterna för primärvården överskattade.

–1,3 0,0 –5,8 –1,6 –4,8 –5,4 –7,7 –9,1 3,5 –1,5 10,8 –4,6 –1,0 1,3 –6,0 –2,5 –0,1 –3,5 –2,8 –6,2 –12,0 0,4

3 796,4 411,0 291,8 531,2 363,0 229,6 243,4 159,8 1 792,6 313,7 2 137,4 256,7 316,4 291,0 221,1 249,5 231,4 122,4 273,1 249,4 67,5 12 548,5

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

3 847,1 411,0 309,7 539,9 381,4 242,6 263,7 175,8 1 731,3 318,4 1 929,4 269,1 319,5 287,4 235,1 255,9 231,7 126,8 281,0 265,8 76,6 12 499,1

371,2 30,7 23,7 16,7 21,3 18,5 22,9 10,8 157,0 17,9 127,5 9,9 19,7 19,7 17,6 15,3 9,7 6,0 18,1 10,5 6,4 950,9

6,7 –1,0 4,4 –16,6 0,7 2,1 11,9 0,5 1,5 –4,3 5,6 10,2 –5,4 2,0 –4,3 –7,9 –10,2 –3,9 17,2 52,3 –6,5 3,7

Specialiserad psykiatrisk vård 2001 2002 Procentuell förändring 2001–2002

4,0 2,2 –3,9 –4,8 –2,1 –2,7 –4,9 –6,1 11,8 –0,2 –5,0 –2,8 –1,5 0,9 2,2 8,5 4,9 –1,7 –2,0 0,1 7,3 1,4

Specialiserad somatisk vård 2001 2002 Procentuell förändring 2001–2002

806,5 347,7 303,6 466,9 422,6 213,6 322,8 184,4 884,5 409,2 996,0 342,5 314,9 357,3 383,1 427,5 304,7 186,6 283,5 352,0 73,9 383,7

Primärvård 2002 Procentuell förändring 2001–2002

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl besök i dagsjukvård. Ökning/minskning kan till viss del bero på att dagsjukvården kan ha redovisats olika för de två åren.

2 699,6 2 340,1 316,0 490,2 431,8 219,6 339,5 196,4 1 685,4 1 410,1 2 100,8 1 352,4 319,7 354,1 375,0 393,9 290,5 189,9 289,3 351,6 68,8 12 214,8 12

2001

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar3) Blekinge4) Skåne Halland4) Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg4) Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT4)

Huvudman

Tabell V 4 Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök (1000-tal)1)2) (exkl mödra- och barnhälsovård) efter område 2001 och 2002 samt procentuell förändring 2001–2002

Verksamhet

121

År 2001 är uppgifterna för primärvården överskattade.

Justerade siffror för år 2001.

–0,6 –1,7 –7,3 –3,8 –3,5 –3,7 –10,0 –9,7 8,6 –1,2 5,1 –3,2 –0,7 1,4 1,1 5,3 2,8 –2,0 –1,8 –3,0 –1,1 0,7

3 443,9 563,4 468,8 843,5 698,3 391,0 492,7 296,7 2 546,8 546,6 3 317,5 537,8 560,2 473,3 586,5 598,5 518,5 287,1 532,3 531,5 136,7 18 371,8

Se använda begrepp och definitioner.

3 464,9 573,4 505,6 876,9 723,5 406,1 547,5 328,7 2 344,7 553,2 3 157,6 555,5 564,0 466,6 579,9 568,6 504,5 292,9 542,1 547,9 138,2 18 242,2

1,2 0,9 –4,5 –3,4 –3,3 –3,9 –5,5 –7,3 7,4 –0,9 2,6 –3,4 –1,4 1,1 –1,1 3,9 2,4 –2,5 –1,9 –2,0 –3,0 1,0

2001

974,0 789,4 619,1 014,7 806,9 461,7 589,1 355,0 834,1 740,7 260,9 609,1 651,0 668,1 621,8 692,2 545,9 314,9 574,7 611,9 147,8 883,1

Procentuell förändring 2001–2002

Egen produktion2) 2002 Procentuell förändring 2001–2002

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl besök i dagsjukvård. Ökning/minskning kan till viss del bero på att dagsjukvården kan ha redovisats olika för de två åren.

6 894,7 6 782,1 648,4 1 050,1 1 834,3 480,3 623,7 382,9 3 571,5 3 747,2 4 151,0 4 630,5 660,0 660,8 628,6 666,4 532,9 322,9 585,7 624,3 152,4 25 630,5 25

2001

Totalt 2002

Huvudman

3 429,8 208,8 142,7 173,2 110,8 74,2 76,2 54,3 1 226,8 193,9 993,4 75,0 96,0 194,3 48,6 97,8 28,4 30,0 43,6 76,4 14,1 7 388,3

2001

3 530,2 226,0 150,3 171,2 108,6 70,7 96,4 58,3 1 287,4 194,1 943,4 71,4 90,8 194,8 35,3 93,7 27,3 27,8 42,4 80,4 11,0 7 511,3

2,9 8,2 5,3 –1,2 –2,0 –4,7 26,6 7,4 4,9 0,1 –5,0 –4,8 –5,4 0,3 –27,4 –4,2 –3,9 –7,4 –2,9 5,3 –21,9 1,7

Annan vårdgivare2) 2002 Procentuell förändring 2001–2002

Tabell V 5 Hälso- och sjukvård totalt. Läkarbesök (1000-tal)1) (exkl mödra- och barnhälsovård) 2001 och 2002 samt procentuell förändring 2001–2002

122 Verksamhet

111,4 27,2 – – – – – – 48,9 – 1,2 – – – – – – – – – – 188,7

därav Ofördelad korttidsvård

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

772,5 154,2 143,8 207,5 176,1 108,8 130,9 90,7 558,7 117,6 764,8 141,3 167,8 145,1 134,3 138,8 112,1 63,6 132,9 125,8 37,2 4 424,2

Kirurgisk korttidsvård

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl besök i dagsjukvård.

900,6 92,4 95,9 160,5 106,1 62,2 77,3 53,6 323,9 65,8 544,0 86,7 112,7 104,6 73,0 85,9 56,5 40,4 99,5 83,6 20,8 3 246,2

Medicinsk korttidsvård

1 822,2 301,8 241,4 409,0 323,3 171,7 211,6 144,4 1 202,8 241,8 1 628,0 229,1 282,5 250,3 211,5 225,4 216,6 104,0 260,1 210,6 58,0 8 746,0

Specialiserad somatisk vård

Huvudman

37,7 6,1 1,2 4,8 2,7 – 3,5 – 2,5 0,7 6,5 – 1,2 0,7 3,6 0,6 2,5 – 5,7 0,4 – 80,4

Geriatrisk vård – 22,0 0,5 36,2 38,4 0,6 – – 268,8 57,8 311,3 1,1 0,9 – 0,6 – 45,5 0,1 21,9 0,8 – 806,5

Övrigt 195,6 16,1 20,6 14,2 18,0 9,3 18,5 10,8 91,1 16,9 95,3 8,7 15,9 15,2 14,8 12,3 9,4 6,0 15,2 8,0 4,9 616,7

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell V 6 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) efter huvudgrupp 2002, egen produktion2)

2 017,8 317,9 261,9 423,2 341,3 181,0 230,2 155,1 1 293,9 258,7 1 723,2 237,7 298,4 265,5 226,3 237,7 225,9 110,0 275,3 218,6 62,9 9 362,7

Totalt

Verksamhet

123

9,5 – – – – – – – – – 22,5 – – – – – – – – – – 32,1

därav Ofördelad korttidsvård

Se använda begrepp och definitioner.

1 288,7 87,7 42,7 86,4 31,2 30,2 20,0 15,4 365,5 47,2 346,2 15,5 24,3 27,3 9,4 21,8 14,1 13,6 3,9 20,8 5,8 2 517,9

Kirurgisk korttidsvård

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök, exkl besök i dagsjukvård.

664,6 21,4 7,7 27,3 8,5 27,6 11,2 – 214,9 24,7 140,7 10,8 9,7 13,4 – 1,8 0,8 2,7 7,2 18,0 3,6 1 216,9

Medicinsk korttidsvård

1 974,2 109,2 50,4 122,2 39,8 57,9 31,8 15,4 589,8 71,9 509,4 27,6 33,9 40,7 9,6 24,1 14,9 18,4 13,0 38,8 9,5 3 802,5

Specialiserad somatisk vård

Huvudman

11,3 – – – – – – – 0,9 – – – – – – – – 2,1 – – – 14,3

Geriatrisk vård – – – 8,4 – – 0,6 – 8,5 – – 1,3 – – 0,2 0,5 – – 1,9 – – 21,4

Övrigt 175,6 14,6 3,1 2,5 3,3 9,2 4,3 – 65,9 0,9 32,2 1,3 3,8 4,6 2,8 2,9 0,3 – 2,9 2,5 1,6 334,2

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell V 7 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) efter huvudgrupp 2002, annan vårdgivare2)

2 149,8 123,8 53,6 124,6 43,0 67,1 36,1 15,4 655,7 72,8 541,6 28,9 37,7 45,2 12,4 27,0 15,2 18,4 15,9 41,3 11,0 4 136,7

Totalt

124 Verksamhet

Verksamhet

Akademiska barnsjukhuset redovisar besöken under Ofördelad korttidsvård.

0,0 – – – 1,5 – – – 3,2 1,4 5,5 – – – – – 1,7 1,6 – – – 14,8

Habilitering

Se använda begrepp och definitioner.

25,4 – 1,0 0,6 0,8 1,1 – 1,0 2,7 0,6 12,3 – 0,7 0,4 0,6 0,8 0,3 3,6 0,7 1,2 – 53,9

Medicinsk rehab

39,8 7,6 1,9 4,5 1,1 1,5 – – 9,2 2,6 14,8 0,2 5,0 – – – – – 4,5 – – 92,7

Neurologi

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

192,0 12,8 6,8 25,6 13,8 5,8 – – 38,7 10,0 97,8 10,5 37,1 3,0 10,6 3,5 2,5 – 21,6 7,0 – 499,1

Övriga invärtes spec

211,7 43,0 43,0 43,9 36,8 25,8 44,4 31,7 95,9 23,2 140,0 42,5 23,1 56,5 34,9 50,1 27,8 18,5 23,1 51,2 9,6 1 076,7

Internmedicin

Stockholm Uppsala3) Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT

Huvudman

24,7 6,4 4,3 8,0 8,7 3,3 3,6 6,9 24,7 5,7 20,5 7,2 6,6 9,0 2,9 1,9 2,1 2,8 12,5 1,4 4,5 167,8

Infektionssjukvård 172,5 – 18,0 20,2 22,2 14,3 12,6 9,4 66,4 22,2 140,1 17,4 15,1 18,9 16,1 12,7 12,7 6,2 16,2 19,5 3,3 635,9

Barnmedicin 53,4 15,9 8,5 20,2 16,5 7,0 16,6 4,7 57,0 – 80,5 4,8 17,4 11,6 5,6 7,4 7,2 6,6 9,4 3,3 3,4 357,2

Hud- och könssjukvård 132,1 6,6 12,3 32,0 4,8 3,5 – – 20,5 – 31,1 4,2 7,7 5,1 – 7,6 2,1 – 11,5 – – 281,1

Tumörsjukvård 48,9 – – 5,1 – – – – 4,7 – 1,6 – – – 2,3 0,2 – 1,2 – – – 63,9

Övrig medicinsk korttidsvård

Tabell V 8.1 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2002, egen produktion2)

900,6 92,2 95,9 160,1 106,1 62,2 77,3 53,6 323,0 65,8 544,0 86,7 112,7 104,6 73,0 84,2 56,5 40,4 99,5 83,6 20,8 3 242,9

Medicinsk korttidsvård

Verksamhet

125

Akademiska barnsjukhuset redovisar besöken under Ofördelad korttidsvård.

36,4 12,2 – 12,6 – – – 0,3 24,2 – 35,6 – 12,5 – – – – – 10,5 – 3,8 148,1

Se använda begrepp och definitioner.

45,4 – – – – – – – – – 70,1 – – – – – 3,5 – – – – 118,9

Övriga kirurgiska spec

27,8 7,5 2,9 3,8 3,1 2,2 5,2 – 20,0 – 33,2 5,4 6,9 5,4 – – 4,9 – 5,5 3,5 2,0 139,4

Barnkirurgi

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

112,8 25,5 35,4 44,4 42,4 16,5 32,8 22,0 116,3 26,0 127,3 22,3 34,8 37,9 33,1 32,7 21,0 18,1 20,3 17,4 8,8 847,8

Urologisk kirurgi

126,5 41,1 37,1 41,8 36,5 36,9 32,1 24,9 79,8 22,2 121,5 38,4 39,1 37,3 28,3 39,7 23,4 16,7 32,8 41,2 7,8 905,0

Ortopedisk kirurgi

Allmän kirurgi

Huvudman

148,2 4,3 19,5 27,9 33,9 12,2 16,2 12,8 103,9 20,1 106,8 23,0 11,8 20,2 20,6 28,2 15,5 8,6 8,6 17,9 4,8 665,0

Gynekologi 36,4 – 0,1 6,3 – – – – 2,3 2,6 27,4 0,4 17,7 3,6 3,4 – 1,3 – 11,7 – – 113,2

Förlossningsvård 152,9 23,5 27,8 44,3 36,3 24,2 23,5 14,8 110,6 23,7 139,8 32,8 24,2 23,5 31,0 17,7 25,6 11,8 26,7 29,3 5,6 849,6

Ögonsjukvård 76,0 14,5 20,9 26,3 23,8 17,0 21,0 16,0 95,7 23,1 100,0 18,9 19,9 17,2 17,8 20,5 17,0 8,0 16,9 16,5 4,5 591,4

Öron-, näsoch halssjukvård

Tabell V 8.2 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2002, egen produktion2)

10,1 25,5 – – – – – – 5,8 – 3,1 – 0,9 – – – – – – – – 45,3

Övrig kirurgisk korttidsvård 772,5 154,2 143,8 207,5 176,1 108,8 130,9 90,7 558,7 117,6 764,8 141,3 167,8 145,1 134,3 138,8 112,1 63,2 132,9 125,8 37,2 4 423,9

Kirurgisk korttidsvård

126 Verksamhet

Akademiska barnsjukhuset redovisar besöken under Ofördelad korttidsvård.

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

1 817,8 301,7 241,4 404,4 323,3 171,7 211,5 144,4 1 201,9 241,8 1 628,0 229,1 282,5 250,3 210,9 223,6 216,6 103,7 260,1 210,6 58,0 8 733,0

Specialiserad somatisk vård

– 22,0 0,5 35,1 38,4 0,6 – – 268,8 57,8 311,3 1,1 0,9 – – – 45,5 0,1 21,9 0,8 – 804,8

Övrigt

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

33,4 6,1 1,2 1,7 2,7 – 3,3 – 2,5 0,7 6,5 – 1,2 0,7 3,6 0,6 2,5 – 5,7 0,4 – 72,7

Geriatrisk vård

111,4 27,2 – – – – – – 48,9 – 1,2 – – – – – – – – – – 188,7

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

180,1 13,2 19,0 12,3 15,9 8,5 15,9 10,1 81,4 14,6 86,4 6,7 13,8 12,3 14,0 10,9 8,8 4,2 12,1 6,4 3,7 550,3

Allmän psykiatri 15,5 2,9 1,5 1,6 2,1 0,8 2,6 0,7 9,5 2,3 8,6 1,9 2,1 2,9 0,8 1,4 0,6 1,8 3,1 1,6 1,2 65,7

Barn- och ungdomspsykiatri – – – – 0,0 – – – 0,2 – 0,2 – 0,0 – – – – – 0,0 – – 0,4

Rättspsykiatri 195,6 16,1 20,6 13,9 18,0 9,3 18,5 10,8 91,1 16,9 95,3 8,7 15,9 15,2 14,8 12,3 9,4 5,9 15,2 8,0 4,9 616,4

Specialiserad psykiatrisk vård 2 013,4 317,8 261,9 418,3 341,3 181,0 230,0 155,1 1 292,9 258,7 1 723,2 237,7 298,4 265,5 225,7 236,0 225,9 109,6 275,3 218,6 62,9 9 349,4

Totalt

Tabell V 8.3 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2002, egen produktion2)

Verksamhet

127

– – – – – – – – 0,4 – – – – 0,7 – 0,2 – – – – – 1,4

– – – – – – – – 0,4 – – – – – – – – – – – – 0,4

Infektionssjukvård

Se använda begrepp och definitioner.

33,9 – – 1,6 – – – – 7,3 – 9,1 1,0 – – – – – – – – – 52,9

Medicinsk rehab

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

38,5 2,3 0,9 – 0,5 2,6 – – 44,3 1,3 1,2 1,0 – 2,2 – – 0,8 – – 1,5 – 97,2

Neurologi

363,0 5,3 – 7,6 5,0 4,2 7,1 – 73,3 4,2 64,1 5,4 3,4 4,0 – 1,6 – 0,1 – 11,4 2,8 562,4

Övriga invärtes spec

Internmedicin

Huvudman

67,8 2,8 6,8 13,5 3,1 2,9 1,8 – 44,1 7,1 13,7 3,3 – – – – – 2,6 – – – 169,5

Barnmedicin 148,2 10,4 – 4,7 – 18,0 2,3 – 45,1 12,0 47,1 – 6,3 3,5 – – – – 4,2 5,1 0,8 307,8

Hud- och könssjukvård 13,2 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 13,2

Tumörsjukvård – – – – – – – – – – 5,5 – – 2,9 – – – – 3,0 – – 11,5

Övrig medicinsk korttidsvård 664,6 20,8 7,7 27,3 8,5 27,6 11,2 – 214,9 24,7 140,7 10,8 9,7 13,4 – 1,8 0,8 2,7 7,2 18,0 3,6 1 216,3

Medicinsk korttidsvård

Tabell V 9.1 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2002, annan vårdgivare2)

128 Verksamhet

2,6 2,3 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 4,9

298,1 3,7 – – – – – – 2,0 – – – – – – – – – – – – 303,8

Övriga kirurgiska spec

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

18,4 1,6 – – – – 4,1 0,9 14,1 – 9,8 – – 2,7 – 2,6 – – – – – 54,1

Barnkirurgi

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

120,0 6,7 6,0 20,9 7,9 2,3 3,6 3,1 58,1 7,1 56,3 – 1,6 3,1 2,1 0,8 – 7,3 – – – 307,0

Urologisk kirurgi

65,2 5,4 2,2 10,3 – 9,1 – – 50,3 6,3 60,3 3,5 2,7 2,5 2,9 3,5 – – – 4,7 – 228,9

Ortopedisk kirurgi

Allmän kirurgi

Huvudman

366,8 32,6 22,1 32,8 13,7 8,1 9,1 4,3 111,8 20,2 112,7 4,5 11,1 9,7 4,4 7,7 7,3 3,5 – 12,3 5,3 800,0

Gynekologi – – – – – – – 7,1 – – – – – – – – – – – – – 7,1

Förlossningsvård 193,4 19,3 1,9 7,3 7,5 1,7 3,2 – 55,4 5,8 53,6 1,0 6,8 3,9 – 2,8 6,8 1,2 1,9 2,6 – 376,0

Ögonsjukvård 201,8 15,1 10,5 15,1 2,1 7,0 – – 73,9 7,8 53,4 6,5 2,1 5,5 0,0 4,4 – 1,7 – 1,3 0,6 408,8

Öron-, näsoch halssjukvård 22,4 1,0 – – – 2,0 – – – – – – – – – – – – 2,0 – – 27,3

Övrig kirurgisk korttidsvård

Tabell V 9.2 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2002, annan vårdgivare2)

1 288,7 87,7 42,7 86,4 31,2 30,2 20,0 15,4 365,5 47,2 346,2 15,5 24,3 27,3 9,4 21,8 14,1 13,6 3,9 20,8 5,8 2 517,9

Kirurgisk korttidsvård

Verksamhet

129

1 968,0 108,6 50,4 122,2 39,8 57,9 31,8 15,4 589,8 71,9 509,4 27,6 33,9 40,7 9,6 24,1 14,9 18,4 13,0 38,8 9,5 3 795,7

Specialiserad somatisk vård

Se använda begrepp och definitioner.

– – – 8,4 – – 0,6 – 8,5 – – 1,3 – – 0,2 0,5 – – 1,9 – – 21,4

Övrigt

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

5,2 – – – – – – – 0,9 – – – – – – – – 2,1 – – – 8,1

Geriatrisk vård

9,5 – – – – – – – – – 22,5 – – – – – – – – – – 32,1

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

175,6 14,6 3,1 2,5 3,3 9,2 4,3 – 64,8 0,9 32,2 1,3 3,8 4,6 2,8 2,9 0,3 – 2,9 2,5 1,6 333,1

Allmän psykiatri – – – – – – – – 1,1 – – – – – – – – – – – – 1,1

Barn- och ungdomspsykiatri 175,6 14,6 3,1 2,5 3,3 9,2 4,3 – 65,9 0,9 32,2 1,3 3,8 4,6 2,8 2,9 0,3 – 2,9 2,5 1,6 334,2

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell V 9.3 Specialiserad vård1). Läkarbesök (1000-tal) per specialitet 2002, annan vårdgivare2)

2 143,7 123,2 53,6 124,6 43,0 67,1 36,1 15,4 655,7 72,8 541,6 28,9 37,7 45,2 12,4 27,0 15,2 18,4 15,9 41,3 11,0 4 129,9

Totalt

130 Verksamhet

7,7

6,7

0,0

0,4

1,0

0,0

0,4

13,9

160,8

16,7

30,1

1,6

0,6

1,0

25,4

7,6

6,2

11,5 0,1

19,7

Verksamhet

0,3

0,6 1,7

0,0

1,0

0,2

4,6

10,5 0,8

Därav producerat av annan vårdgivare läkare 6,8 och annan personal 51,6.

0,3

0,1

0,2

3,2

114,1

202,9

1,4 7,6

6,2

0,0

6,7

16,7

49,3 0,5

114,1 0,5

Summa1) Läkare Annan personal

16,2

3,9

0,3

0,0

0,4

10,5

Specialiserad somatisk vård2) Kirurgisk korttidsv Geriatrisk vård Övrigt Läkare Annan Läkare Annan Läkare Annan personal personal personal

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

1,3

0,0

1,7

0,5

0,8

Medcinsk korttidsv Läkare Annan personal

Huvudman

0,3

0,0

0,3

25,0

0,4

16,7

7,9

Specialiserad psykiatrisk vård Läkare Annan personal

20,1

0,3

0,6 1,7

0,0

1,0

0,2

4,9

10,5 0,8

Läkare

227,9

1,7 7,6

6,2

0,0

6,7

33,4

57,2 0,5

114,1 0,5

Annan personal

Totalt

Tabell V 10 Specialiserad vård. Hemsjukvård. Besök (1000-tal) läkare och annan personal per huvudgrupp, totalt1) 2002

Verksamhet

131

Inkl hemsjukvårdsbesök.

Se använda begrepp och definitioner.

46,8 – 16,0 17,5 14,5 9,8 14,1 13,7 58,4 0,0 71,2 9,8 – 18,9 – 13,6 4,4 – 4,3 2,0 4,0 318,9

Audionom/ hörselvårdsassistent

56,3 5,4 12,0 16,1 12,2 10,8 7,5 4,5 28,8 10,0 55,0 13,4 10,4 10,3 0,5 3,9 14,3 5,8 11,3 11,0 7,9 307,4

Arbetsterapeut

Huvudman

22,0 – 3,7 4,7 2,7 4,3 4,6 4,1 25,1 3,6 15,3 4,3 4,5 3,8 4,7 6,9 2,0 2,6 2,9 4,7 1,4 127,7

Logoped

– – 5,5 5,3 9,0 1,2 3,5 1,8 20,9 2,7 11,0 3,3 3,0 2,9 – 7,4 4,2 – 1,8 2,0 0,4 86,1

Oftalm ass/ ortoptist 168,3 15,4 11,3 14,7 4,2 9,4 20,2 13,3 62,1 18,3 94,1 11,6 18,6 15,1 15,5 9,0 14,0 6,8 16,7 10,8 8,9 558,4

124,3 9,7 12,0 14,4 2,5 8,3 12,3 8,2 66,6 13,4 67,1 16,1 19,7 18,7 5,9 12,3 22,0 7,3 19,8 11,7 8,9 481,2

161,3 4,8 29,4 56,5 19,1 23,0 29,3 9,3 116,2 15,1 147,6 53,6 21,9 57,4 4,1 22,3 51,3 31,1 39,1 36,7 12,4 941,6

571,7 32,9 64,9 198,8 58,6 66,5 123,3 39,6 369,0 79,1 681,9 106,0 82,9 68,8 28,4 114,8 84,1 38,1 110,0 59,6 32,1 3 011,0

Egen produktion2), besök hos Psykolog Kurator SjukSjukgymnast sköterska 17,3 17,1 2,6 53,5 2,8 6,1 10,0 18,8 11,0 2,9 23,5 14,1 11,4 30,1 – 5,8 1,7 0,1 21,0 4,8 – 254,4

Undersköterska 70,8 – 34,9 1,2 0,4 4,5 0,4 1,9 113,3 2,6 26,6 5,1 9,0 8,0 – 4,8 5,0 – 6,3 – – 294,8

Barnmorska 529,7 195,7 33,7 45,5 135,5 21,0 56,1 28,6 141,7 11,5 128,3 37,2 30,4 70,5 34,7 20,2 36,3 27,5 63,4 33,4 – 1 680,9

Övriga personalkategorier

Tabell V 11 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per kategori 2002

1 768,5 281,0 226,1 428,3 261,3 165,0 281,2 143,9 1 013,0 159,2 1 321,5 274,5 211,8 304,5 93,7 221,0 239,3 119,3 296,7 176,7 75,9 8 062,4

Totalt

224,6 – – 0,6 – 1,3 3,0 – 59,5 16,4 139,2 1,6 9,6 – – 14,0 1,8 0,3 – – 1,6 473,5

Besök hos annan vårdgivare2) Totalt

132 Verksamhet

61,3 5,8 0,7 21,9 0,7 12,6 – 15,2 9,0 3,0 52,9 – 1,3 2,9 – 0,9 0,7 26,5 3,3 17,9 – 236,6

98,4 – – – – 9,6 – – 1,5 11,4 14,3 – – – – – 27,4 9,2 – – – 171,9

Habilitering

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

3,9 37,4 – 2,2 0,1 0,1 – – 6,6 0,2 3,5 – 0,4 – – – – – 1,2 – – 55,5

Medicinsk rehab

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

51,6 12,6 1,6 23,5 3,6 11,6 – – 35,8 4,3 85,4 3,2 12,7 16,4 – 2,7 3,0 – 38,0 1,5 – 307,5

Neurologi

43,4 33,5 23,1 29,8 37,7 15,3 37,2 26,7 95,2 26,8 155,8 8,9 31,4 75,2 – 64,2 51,2 13,6 23,6 49,9 23,6 866,1

Övriga invärtes spec

Internmedicin

Huvudman

10,2 5,2 2,0 7,9 1,1 2,4 6,5 1,5 16,5 3,0 11,9 1,2 0,1 5,5 – 0,7 0,7 1,0 2,4 0,6 – 80,3

Infektionssjukvård 41,9 – 2,8 9,9 4,7 2,2 4,7 1,8 27,4 5,7 76,1 5,6 5,1 8,1 – 8,6 4,7 4,2 9,7 15,4 – 238,6

Barnmedicin 47,6 2,0 12,3 16,4 15,7 4,6 7,9 9,0 47,0 – 82,5 11,1 7,0 14,5 – 9,5 4,6 7,2 15,6 6,8 – 321,2

Hud- och könssjukvård 22,5 16,4 2,9 2,2 9,4 1,0 – – 6,3 – 44,0 16,3 0,7 6,9 – 0,5 3,0 – – – – 132,1

Tumörsjukvård

Tabell V 12.1 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2002, egen produktion2)

106,2 – – 45,7 – – – – 14,8 – 6,9 – – – – 1,2 – 15,0 – – – 189,8

Övrig medicinsk korttidsvård 487,1 112,9 45,3 159,6 73,0 59,4 56,2 54,2 259,9 54,4 533,2 46,4 58,6 129,6 – 88,3 95,3 76,7 93,8 92,0 23,6 2 599,6

Medicinsk korttidsvård

Verksamhet

133

5,0 – – – – – – – – – 14,3 – – – – – 1,3 – – – – 20,6

9,4 3,8 – 5,4 – – – 0,1 14,7 – 10,6 – 4,5 – – – – – 2,8 – – 51,3

Övriga kirurgiska spec

Se använda begrepp och definitioner.

6,9 1,3 – 1,8 0,6 – 1,8 – 8,3 – 11,3 3,2 1,3 1,5 – – 1,1 – 3,2 0,4 – 42,6

Barnkirurgi

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

3,0 4,7 11,7 12,6 6,9 1,6 1,6 3,5 47,7 2,2 53,3 0,9 1,7 32,0 – 3,2 5,3 1,4 13,0 0,4 – 206,8

Urologisk kirurgi

6,1 3,4 4,1 8,1 3,7 3,0 4,1 5,2 20,6 2,7 24,1 2,7 2,9 2,0 – 4,9 4,6 3,0 2,0 4,6 – 111,7

Ortopedisk kirurgi

Allmän kirurgi

Huvudman

60,8 0,4 17,1 13,2 9,9 10,0 3,7 1,9 127,9 3,0 25,6 2,2 1,4 10,5 – 3,9 6,7 3,8 4,4 4,3 0,4 311,2

Gynekologi 35,7 – – 19,2 – – – – 2,5 1,7 20,5 4,6 8,7 – – 1,7 3,0 – 10,1 – – 107,7

Förlossningsvård 47,2 12,9 14,2 22,2 22,6 7,4 18,5 9,3 58,2 13,9 57,7 19,4 14,4 18,3 – 13,7 12,6 6,3 17,7 10,5 2,9 399,9

Ögonsjukvård 7,3 1,1 20,7 22,5 18,1 14,9 19,1 17,3 81,5 3,8 82,6 21,9 0,8 26,3 4,7 14,0 5,5 0,1 11,2 3,3 5,3 381,9

Öron-, näsoch halssjukvård 32,6 22,6 – – – – – – 1,0 – 3,8 – 2,5 – – – – 1,8 – – – 64,2

Övrig kirurgisk korttidsvård 214,1 50,2 67,9 105,1 61,7 37,0 48,8 37,2 362,3 27,3 303,8 54,8 38,3 90,5 4,7 41,3 40,0 16,4 64,4 23,5 8,6 1 697,9

Kirurgisk korttidsvård

Tabell V 12.2 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2002, egen produktion2)

134 Verksamhet

929,2 195,0 166,5 276,2 163,6 128,8 181,3 92,4 701,2 99,9 916,1 224,0 127,4 222,7 4,7 167,2 194,9 94,8 191,9 118,9 50,7 5 247,3

Specialiserad somatisk vård

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

166,3 0,6 51,0 4,9 5,6 24,4 63,5 0,9 54,0 0,2 18,8 122,9 12,6 – – 36,5 7,8 1,7 21,3 3,4 – 596,3

Övrigt

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

55,4 23,7 2,3 6,7 10,8 – 12,7 – 3,0 3,1 55,1 – 17,8 2,6 – 1,1 0,8 – 12,4 0,1 – 207,6

Geriatrisk vård

6,3 7,5 – – 12,4 8,1 – – 21,9 14,9 5,3 – – – – – 50,9 – – – 18,5 145,8

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

666,8 70,7 52,9 79,7 89,2 29,8 48,8 42,4 264,2 48,5 372,5 37,0 72,5 70,4 68,8 47,4 33,6 13,5 82,5 47,4 22,5 2 261,0

Allmän psykiatri 110,1 14,8 6,7 15,1 5,8 6,4 17,8 9,2 40,9 10,9 31,2 13,5 11,9 11,4 14,0 6,5 10,8 9,3 14,5 10,3 2,7 373,7

Barn- och ungdomspsykiatri – – – – 2,2 – – – 0,1 – 1,7 – – – – – – – 0,2 – – 4,2

Rättspsykiatri 776,9 85,5 59,6 94,8 97,2 36,1 66,5 51,6 305,2 59,3 405,4 50,5 84,4 81,8 82,9 53,8 44,4 22,7 97,2 57,8 25,3 2 638,9

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell V 12.3 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2002, egen produktion2)

1 706,1 280,6 226,1 371,1 260,8 165,0 247,8 143,9 1 006,3 159,2 1 321,5 274,5 211,8 304,5 87,5 221,0 239,3 117,5 289,1 176,7 75,9 7 886,2

Totalt

Verksamhet

135

– – – – – – – – 1,9 – 114,0 – – – – 0,4 – – – – – 116,3

Medicinsk rehab – – – – – – – – 0,9 – – 1,6 – – – – – – – – – 2,4

Barnmedicin

Se använda begrepp och definitioner.

1,5 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 1,5

Neurologi

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

5,6 – – – – – – – 0,2 – – – – – – – – – – – – 5,8

Övriga invärtes spec

21,1 – – – – – – – 6,8 8,7 4,6 – 0,4 – – – – – – – – 41,5

Internmedicin

Huvudman

0,2 – – – – – 1,6 – 1,5 5,7 – – – – – – – – – – – 8,9

Hud- och könssjukvård 0,0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0

Övrig medicinsk korttidsvård 28,4 – – – – – 1,6 – 11,2 14,4 118,6 1,6 0,4 – – 0,4 – – – – – 176,5

Medicinsk korttidsvård

Tabell V 13.1 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2002, annan vårdgivare2)

136 Verksamhet

0,0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0

Barnkirurgi 0,0 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 0,0

Övriga kirurgiska spec

Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

1,4 – – – – – 0,0 – 0,6 – 1,2 – – – – – – – – – – 3,3

Urologisk kirurgi

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

26,8 – – 0,3 – – – – 0,0 – 0,3 – – – – – – – – – – 27,3

Ortopedisk kirurgi

2,9 – – 0,2 – – – – 1,1 – 0,2 – 0,0 – – – – – – – – 4,4

Allmän kirurgi

Huvudman

0,9 – – 0,1 – – 0,8 – 9,2 – 0,6 – 2,1 – – – – – – – – 13,6

Gynekologi 1,8 – – – – – – – 1,1 – 4,0 – 0,7 – – – – – – – – 7,4

Ögonsjukvård 0,7 – – – – – – – 5,3 – 2,3 – – – – – – – – – – 8,3

14,5 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 14,5

Öron-, näsÖvrig och kirurgisk halssjukvård korttidsvård

Tabell V 13.2 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2002, annan vårdgivare2)

48,9 – – 0,6 – – 0,8 – 17,2 – 8,6 – 2,8 – – – – – – – – 78,8

Kirurgisk korttidsvård

Verksamhet

137

142,1 – – 0,6 – – 2,4 – 28,8 14,4 136,5 1,6 3,1 – – 6,9 1,2 – – – – 337,5

Specialiserad somatisk vård

Se använda begrepp och definitioner.

45,7 – – – – – – – 0,4 – 9,3 – – – – 6,5 1,2 – – – – 63,1

Övrigt

Mottagningsbesök/hembesök. Exkl hemsjukvårdsbesök och besök i dagsjukvård.

10,8 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 10,8

Geriatrisk vård

8,4 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 8,4

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

30,9 – – – – 1,3 0,6 – 30,7 2,1 2,7 – 6,5 – – 7,1 0,6 0,3 – – 1,6 84,4

Allmän psykiatri 30,9 – – – – 1,3 0,6 – 30,7 2,1 2,7 – 6,5 – – 7,1 0,6 0,3 – – 1,6 84,4

Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell V 13.3 Specialiserad vård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per specialitet 2002, annan vårdgivare2)

173,0 – – 0,6 – 1,3 3,0 – 59,5 16,4 139,2 1,6 9,6 – – 14,0 1,8 0,3 – – 1,6 421,9

Totalt

138 Verksamhet

Verksamhet

Dagsjukvård kan ej särredovisas, ingår i mottagningsbesök.

2,5 10,3 93,4

Därav producerat av annan vårdgivare 34,4, varav inom specialiserad somatisk vård 28,9 och specialiserad psykiatrisk vård 5,6.

0,9 218,6

3,3 10,0 8,0 1,4 2,6 0,2

2,6 331,2

3,5 597,2

6,1 13,1 10,0 5,6 4,5 7,8 5,9

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

12,7 22,2 26,6 20,5 15,7 2,8 8,6 29,1

12,7 29,5 40,8 37,1 23,9 9,8 16,4 38,7

1,0 10,3 6,3 57,5 12,8

0,9 6,1 4,9 3,4 3,8 1,6 25,7 1,7

7,2

Besök hos läkare/annan personal.

15,0 10,2 14,9 95,6 11,2

16,1 20,5 21,2 181,5 24,0

54,2 5,9 8,4 8,4

Specialiserad psykiatrisk vård

12,3 6,9 16,0 8,0

därav Medicinsk Kirurgisk korttidsvård korttidsvård

66,8 13,8 24,4 16,4

Specialiserad somatisk vård

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping4) Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland4) Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten4) Gotland TOTALT3)

Huvudman

Tabell V 14 Specialiserad vård. Dagsjukvård1), totalt2). Besök (1000-tal) 2002

16,0 39,5 48,8 38,4 26,5 10,0 16,4 38,7 2,5 13,8 690,5

74,0 13,8 25,3 22,5 4,9 19,4 24,3 22,7 207,3 25,7

Totalt3)

Verksamhet

139

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2,28 1,63 1,38 1,54 1,31 1,59 1,35 1,31 1,82 1,29 1,70 1,27 1,35 1,47 0,80 1,15 1,27 1,25 1,37 1,17 1,53 1,65

4 214,3 488,2 358,4 637,3 428,5 281,1 316,7 196,7 2 083,6 359,4 2 558,4 346,9 368,6 380,1 222,4 317,4 309,9 160,0 349,8 297,0 87,7 14 762,7

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

1 071,2 195,0 166,5 276,8 163,6 128,8 183,7 92,4 730,0 114,2 1 052,6 225,6 130,5 222,7 4,7 174,1 196,1 94,8 191,9 118,9 50,7 5 584,9

Besök/invånare Summa viktade besök

3 785,8 410,2 291,8 526,6 363,0 229,6 243,2 159,8 1 791,7 313,7 2 137,4 256,7 316,4 291,0 220,5 247,8 231,4 122,1 273,1 249,4 67,5 12 528,7

Besök (mottagningsbesök/hembesök). Tusental Läkare Annan Summa personalviktade3) kategori besök

Huvudman

Tabell V 15 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2002. Vårdkontakter, totalt1) 2)

140 Verksamhet

Dagsjukvård kan ej särredovisas, ingår i mottagningsbesök.

Verksamhet

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,06 0,07

3,5 597,2

0,05 0,11 0,16 0,13 0,09 0,04 0,13 0,15

12,7 29,5 40,8 37,1 23,9 9,8 16,4 38,7

0,09 0,09 0,14 0,16 0,09

16,1 20,5 21,2 181,5 24,0

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,04 0,05 0,09 0,04

66,8 13,8 24,4 16,4

Specialiserad somatisk dagsjukvård Besök Besök/ Tusental invånare

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping3) Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland3) Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten3) Gotland TOTALT

Huvudman

Tabell V 16 Specialiserad somatisk dagsjukvård 2002. Vårdkontakter, totalt1) 2)

Verksamhet

141

6,7

0,0

6,2

1,4 7,6

202,9

1,0

0,0

0,6 1,7

0,3

19,7

100,9

0,9 3,0

3,1 1,7

0,0

6,9 0,0 3,6

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

16,7

0,2

24,3 0,2

49,3 0,5

4,6

56,2 1,0

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

114,1 0,5

Hemsjukvårdsbesök. Tusental Annan Summa viktade2) personalkategori hemsjukvårdsbesök

10,5 0,8

Läkare

Huvudman

Tabell V 17 Specialiserad somatisk hemsjukvård 2002. Vårdkontakter, totalt 1)

142 Verksamhet

Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

Verksamhet

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

253,8 53,5 35,2 68,3 52,9 25,0 38,7 22,9 179,4 42,3 243,1 35,8 54,2 39,6 46,7 41,0 39,6 20,1 47,8 38,9 9,6 1 388,3

Vårdtillfällen Tusental

Huvudman

Tabell V 18 Specialiserad somatisk sluten vård 2002. Vårdkontakter1) 2)

Verksamhet

143

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

0,38 0,22 0,18 0,13 0,18 0,19 0,21 0,21 0,25 0,15 0,19 0,11 0,20 0,20 0,18 0,14 0,11 0,12 0,22 0,13 0,30 0,23

Besök/invånare Summa viktade besök

694,3 64,9 47,5 54,3 60,2 33,5 49,7 31,4 291,3 42,4 290,7 30,1 56,0 52,5 50,8 39,6 27,7 15,2 56,9 33,6 17,2 2 039,8

371,2 30,7 23,7 16,4 21,3 18,5 22,9 10,8 157,0 17,9 127,5 9,9 19,7 19,7 17,6 15,3 9,7 5,9 18,1 10,5 6,4 950,6

807,8 85,5 59,6 94,8 97,2 37,4 67,1 51,6 335,9 61,4 408,1 50,5 90,9 81,8 82,9 60,9 45,0 23,1 97,2 57,8 26,8 2 723,2

Besök (mottagningsbesök/hembesök). Tusental Läkare Annan Summa personalviktade3) kategori besök

Huvudman

Tabell V 19 Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

144 Verksamhet

0,01 0,18 0,01

2,5 10,3 93,4

Verksamhet

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,01 0,04 0,03 0,00 0,01 0,00

3,3 10,0 8,0 1,4 2,6 0,2

0,00 0,01 0,01 0,02 0,02 0,01 0,02 0,01

0,9 6,1 4,9 3,4 3,8 1,6 25,7 1,7

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,00

7,2

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård Besök Besök/ Tusental invånare

Huvudman

Tabell V 20 Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

Verksamhet

145

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

10,3

25,0

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,3

0,2

6,7

16,7

0,4

3,5

7,9

Hemsjukvårdsbesök. Tusental Annan Summa viktade2) personalkategori hemsjukvårdsbesök

0,0

0,3

Läkare

Huvudman

Tabell V 21 Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 2002. Vårdkontakter, totalt 1)

146 Verksamhet

Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

Verksamhet

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

27,5 3,0 2,6 2,3 5,0 1,7 2,5 2,1 11,3 1,6 14,1 1,1 3,1 1,9 2,5 1,4 1,8 0,7 2,0 1,7 0,3 90,3

Vårdtillfällen Tusental

Huvudman

Tabell V 22 Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

Verksamhet

147

Se använda begrepp och definitioner.

Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

Ofullständiga uppgifter för barnhälsovård.

Ej fullständiga uppgifter.

458,9 82,4 50,0 6,5 73,9 36,9 44,6 41,1 158,4 68,9 287,8 56,2 57,9 37,3 58,2 51,3 52,3 21,3 40,4 39,2 12,6 1 736,3

Mottagningsbesök och hembesök.

69,6 11,6 12,0 1,0 19,9 17,2 10,6 10,0 34,3 16,6 81,9 11,6 13,2 8,6 14,8 13,0 13,1 5,2 7,1 9,2 2,1 382,7

7,4 – – 0,7 0,6 – – – 19,2 – 2,3 3,5 0,4 19,5 – – 0,3 0,5 – – – 54,5

0,0 0,4 2,2 1,5 0,3 – 0,3 – 0,6 – 2,9 0,6 0,2 6,4 – 0,7 0,3 0,1 0,0 – – 16,5

0,6 8,3 13,4 6,7 1,4 – – – 23,3 – 11,0 2,4 0,8 28,3 – 3,3 1,1 0,4 0,4 – – 101,4

Barnhålsovård Egen produktion2) Annan vårdgivare2) 3) LäkarÖvriga LäkarÖvriga besök besök besök besök

0,6 – – – 0,1 – – – 0,6 – 0,4 2,4 0,0 0,2 – – 0,0 0,0 – – – 4,4

31,0 2,8 3,0 3,4 6,9 4,5 4,4 4,7 5,7 5,7 27,9 6,2 5,0 0,7 3,8 5,5 5,2 1,3 1,5 6,7 1,6 137,3

Stockholm Uppsala Sörmland3) Östergötland4) Jönköping5) Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT

299,5 45,7 28,6 62,4 80,0 50,0 71,4 36,8 114,4 49,3 285,2 66,3 79,9 26,9 37,5 66,3 53,4 26,1 52,6 35,0 15,1 1 582,4

Mödrahälsovård Egen produktion2) Annan vårdgivare2) LäkarÖvriga LäkarÖvriga besök besök besök besök

Huvudman

Tabell V 23 Primärvård. Mödrahälsovård och barnhälsovård. Besök (1000-tal)1) 2002

148 Verksamhet

Se använda begrepp och definitioner.

Verksamhet

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök.

– – – – 328,7 – 38,1 73,1 1,0 5,2 0,8 – – – 229,6 24,5 – – – – – 701,1

Undersköterska

1 316,8 171,8 227,9 474,5 538,5 138,5 449,8 190,5 707,6 300,8 1 203,3 203,8 185,5 217,8 486,4 491,5 292,7 124,3 363,1 395,0 76,1 8 556,1

Sjuksköterska

Huvudman

374,7 38,6 62,9 134,2 124,5 49,3 100,5 38,5 364,7 114,9 414,4 32,6 136,8 57,5 86,0 106,8 65,1 34,2 90,6 121,9 9,2 2 557,7

Besök hos Sjukgymnast

19,2 2,4 13,1 38,5 30,7 – 21,5 13,3 30,1 28,4 53,5 0,7 – 7,7 17,8 26,6 15,4 – 16,3 26,8 2,2 364,1

Arbetsterapeut

– 28,6 0,8 135,3 57,4 4,3 91,8 3,1 76,2 84,3 151,4 18,6 7,0 9,2 87,0 169,3 81,7 12,2 77,2 46,1 – 1 141,6

Övriga personalkategorier 1 710,7 241,3 304,6 782,6 1 079,9 192,1 701,7 318,5 1 179,6 533,7 1 823,5 255,6 329,4 292,2 906,8 818,7 454,9 170,7 547,2 589,7 87,4 13 320,7

Totalt

Tabell V 24 Primärvård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård) 2002, egen produktion2)

Verksamhet

149

Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

2 245,9 104,5 182,3 217,5 107,6 55,0 142,4 34,7 879,4 125,4 836,1 112,3 97,7 324,5 117,2 168,7 95,9 88,2 121,5 215,1 17,9 6 289,7

Se använda begrepp och definitioner.

– – 7,8 37,2 0,6 – – – 8,3 – 1,5 13,5 – 9,2 – 8,6 0,3 1,7 7,0 0,2 – 95,8

Totalt

11,2 – 2,4 4,0 – – – – 1,1 – 1,5 – – 3,6 – 1,5 0,4 – – 0,3 – 26,1

Övriga personalkategorier

Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök.

1 581,3 88,7 137,7 138,0 102,4 54,7 135,6 34,7 787,0 118,7 758,1 91,1 96,2 194,3 117,2 113,1 60,2 82,0 109,6 208,3 17,9 5 026,9

Besök hos Sjukgymnast Arbetsterapeut

653,5 15,8 34,4 38,3 4,7 0,3 6,8 – 83,0 6,7 74,9 7,7 1,4 117,3 – 45,6 35,1 4,4 4,9 6,3 – 1 141,0

Sjuksköterska

Stockholm Uppsala Sörmland3) Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT

Huvudman

Tabell V 25 Primärvård1). Besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare (exkl mödra- och barnhälsovård) 2002, annan vårdgivare2)

150 Verksamhet

11,1 0,2 – 1,6 0,0 – 0,9 0,1 22,7 0,0 0,6 – 0,1 1,2 – 0,9 0,1 0,2 – – – 39,8

Verksamhet

Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

– 0,3 0,8 – 22,1 – 76,1 – 3,6 56,2 3,3 0,3 – – 16,8 44,1 0,4 0,2 0,1 2,5 – 226,8

Se använda begrepp och definitioner.

– 0,0 3,0 – 19,0 – 13,2 – 2,5 10,4 15,3 0,0 – 3,7 10,8 12,2 10,6 – 6,6 18,2 1,2 126,7

Läkare

– 0,0 0,4 – 3,2 – 1,2 – 1,1 0,6 7,7 0,2 3,0 0,2 2,7 3,1 0,9 0,0 0,4 3,3 0,6 28,7

Annan personal

Inkl hembesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård.

– 12,0 70,8 262,7 24,9 1,7 139,9 4,3 16,5 72,4 21,4 2,8 18,1 51,6 46,3 155,5 65,2 1,1 18,4 144,6 40,8 1 171,0

Egen produktion2) SjukSjukArbetssköterska gymnast terapeut

21,5 2,0 1,3 11,1 13,3 – 5,4 – 39,1 2,8 37,6 7,5 8,4 3,4 10,9 4,0 3,7 0,2 2,4 12,2 2,1 189,1

Läkare

Huvudman

Tabell V 26 Primärvård1). Antal hembesök (1000-tal) 2002

– 0,8 3,1 23,8 0,2 – – – 0,5 – 0,8 0,1 0,1 20,5 – 18,1 1,3 1,4 2,4 2,4 – 75,5

– – 0,4 – – – – – 1,0 – – – 0,0 0,0 – 0,2 0,0 – – – – 1,7

– – 1,4 – – – – – 0,0 – 0,5 – – 2,1 – 1,2 0,3 – – 0,3 – 5,8

Annan vårdgivare2) 3) SjukSjukArbetssköterska gymnast terapeut – – – – – – – – 0,2 – 0,0 – – 0,1 – – – – – 0,0 – 0,3

Annan personal

Verksamhet

151

2 053,8

99,0

Se använda begrepp och definitioner.

77,8

42,3 369,4 99,1 11,9

0,3 1,1

129,9 140,3 18,3 6,2 5,4

3,0 3,3 6,4 0,3 3,6 2,6

0,2

569,8

2,4 6,3 0,3 5,8 1,9 2,1 31,5

420,7

10,6 29,6

0,3 0,0

16,6

11,5

369,0

1,5

11,3 2,0

583,3

21,6 7,9

Annan vårdgivare1) Läkare Övriga personalkategorier

Egen produktion1) Läkare Övriga personalkategorier

Huvudman

Tabell V 27 Primärvårdsansluten hemsjukvård. Besök (1000-tal) 2002

152 Verksamhet

1,43 1,02 1,10 1,09 1,21 1,01 1,26 1,10 1,56 1,19 1,14 1,17 1,06 1,31 1,25 1,36 1,16 1,33 1,03 1,27 1,27 1,27

Verksamhet

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

2 736,5 329,2 284,7 449,9 422,5 179,6 312,3 168,8 1 977,4 361,8 1 857,2 319,9 313,2 367,1 424,3 414,6 285,0 187,8 269,0 324,6 73,0 12 058,3

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

269,8 72,7 – – 72,7 – 51,5 11,2 580,7 88,7 410,9 3,6 70,8 83,9 233,2 116,4 2,5 52,2 19,0 5,5 – 2 145,3

1,48 1,10 1,10 1,09 1,29 1,01 1,33 1,13 1,73 1,30 1,23 1,17 1,15 1,42 1,53 1,50 1,17 1,47 1,05 1,28 1,27 1,35

Vårdkontakter (läkare)/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

2 646,6 305,0 284,7 449,9 398,3 179,6 295,2 165,1 1 783,8 332,2 1 720,2 318,7 289,6 339,1 346,5 375,8 284,2 170,4 262,7 322,7 73,0 11 343,2

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

32,6 0,9 1,2 12,7 13,2 – 6,1 0,1 56,3 2,8 38,1 7,4 8,3 4,0 10,1 4,6 3,4 0,3 2,4 11,8 2,0 218,6

Vårdkontakter (läkare). Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

2 581,3 303,2 282,2 424,5 371,9 179,6 283,0 164,8 1 671,3 326,6 1 644,0 303,9 273,1 331,0 326,3 366,5 277,3 169,8 258,0 299,1 68,9 10 906,0

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 28 Allmänläkarvård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

Verksamhet

153

– – – – – – 1,5 – 0,6 0,3 5,9 – – 20,5 0,1 0,0 – – – – – 29,0

0,0 9,1 6,9 157,6 54,9 0,0 164,1 0,0 34,6 124,9 78,1 7,9 0,0 13,5 69,1 154,3 74,6 0,2 17,6 38,7 0,0 1 006,2

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

0,0 9,1 6,9 157,6 54,9 0,0 163,6 0,0 34,4 124,8 76,1 7,9 0,0 6,7 69,1 154,3 74,6 0,2 17,6 38,7 0,0 996,5

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

– – – – 20,8 – 75,8 – 1,1 53,6 1,5 0,2 – 0,1 14,9 43,3 0,2 – – 1,9 – 213,5

– 9,1 6,9 157,6 13,2 – 11,9 – 32,2 17,6 73,0 7,5 – 6,4 39,2 67,7 74,2 0,2 17,6 35,0 – 569,5

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

991,1 218,8 332,1 798,0 308,0 138,7 518,0 132,9 878,3 358,2 1 412,2 208,6 236,2 336,9 469,9 697,6 336,0 128,6 314,8 517,8 114,9 9 447,7

69,3 73,7 – – – – 53,5 – 362,5 30,6 509,8 0,3 108,3 82,4 287,6 297,9 0,1 6,8 8,4 – – 1 891,4

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

968,0 194,2 332,1 798,0 308,0 138,7 500,2 132,9 757,5 348,0 1 242,3 208,5 200,1 309,4 374,0 598,3 336,0 126,3 312,0 517,8 114,9 8 817,2

968,0 179,6 192,4 227,4 271,7 138,7 226,9 132,9 730,0 215,5 1 216,6 208,0 169,4 203,2 292,6 260,9 210,5 123,2 271,2 246,6 37,3 6 522,6

– 7,3 69,8 285,3 18,1 – 136,6 – 13,7 66,2 12,8 0,2 15,3 53,1 40,7 168,7 62,8 1,6 20,4 135,6 38,8 1 147,3

Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) besök viktade3) kontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Tabell V 29 Sjuksköterskevård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

154 Verksamhet

0,52 0,68 1,31 2,31 1,11 0,78 2,83 0,89 0,69 1,70 0,87 0,79 0,73 1,22 1,60 2,72 1,68 0,99 1,29 2,19 2,00 1,10

Verksamhet

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

991,1 227,9 339,0 955,6 362,9 138,7 682,1 132,9 912,9 483,1 1 490,3 216,5 236,2 350,4 539,0 852,0 410,6 128,9 332,4 556,5 114,9 10 453,9

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

69,3 73,7 0,0 0,0 0,0 0,0 55,0 0,0 363,2 30,9 515,7 0,3 108,3 102,8 287,7 297,9 0,1 6,8 8,4 0,0 0,0 1 920,4

0,54 0,76 1,31 2,31 1,11 0,78 2,91 0,89 0,80 1,73 0,99 0,79 0,86 1,35 1,95 3,08 1,68 1,01 1,30 2,19 2,00 1,17

Samtliga vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

968,0 203,3 339,0 955,6 362,9 138,7 663,8 132,9 791,9 472,8 1 318,4 216,4 200,1 316,1 443,1 752,6 410,6 126,6 329,6 556,5 114,9 9 813,8

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,0 7,3 69,8 285,3 39,0 0,0 212,5 0,0 14,8 119,8 14,4 0,4 15,3 53,2 55,7 212,0 63,0 1,6 20,4 137,5 38,8 1 360,8

Samtliga vårdkontakter. Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

968,0 188,7 199,3 385,0 284,9 138,7 238,9 132,9 762,2 233,1 1 289,7 215,5 169,4 209,6 331,8 328,6 284,7 123,4 288,8 281,6 37,3 7 092,1

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 29 forts Sjuksköterskevård 2002

Verksamhet

155

306,9 45,3 23,7 62,9 80,7 49,1 71,8 36,8 137,0 53,0 287,0 69,7 80,5 48,4 39,2 67,8 51,3 26,6 50,7 35,1 15,1 1 638,5

Kvinnor 15–54 år.

0,0 – – 3,4 – – 1,0 – 13,1 11,2 1,0 0,3 – 5,8 7,7 4,5 – 0,0 – – – 47,9

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

306,9 45,3 23,7 61,8 80,7 49,1 71,4 36,8 132,7 49,3 286,6 69,6 80,5 46,5 36,6 66,3 51,3 26,5 50,7 35,1 15,1 1 622,5

– 0,4 0,0 0,1 – – – – 0,0 – 0,1 0,0 0,2 – 0,6 0,3 – 0,0 0,1 0,1 – 1,9

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

306,9 44,6 23,7 61,7 80,7 49,1 71,4 36,8 132,6 49,3 286,4 69,6 80,1 46,5 35,4 65,7 51,3 26,5 50,6 34,9 15,1 1 618,7

32,5 2,8 3,0 4,0 7,0 4,5 4,4 4,7 6,3 5,7 28,9 8,9 5,0 0,9 3,8 5,5 5,3 1,4 1,5 6,7 1,6 144,2

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

2,7 – – 2,0 – – – – 0,0 0,2 1,7 0,9 – – 0,1 – – 0,0 – – – 7,5

31,6 2,8 3,0 3,4 7,0 4,5 4,4 4,7 6,3 5,7 28,3 8,6 5,0 0,9 3,8 5,5 5,3 1,3 1,5 6,7 1,6 141,7

Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– – – – – – – – – – – – – – 0,0 – – 0,0 – 0,0 – 0,0

Vårdkontakter med läkare. Tusental Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) viktade3) kontakter besök vårdkontakter

31,6 2,8 3,0 3,4 7,0 4,5 4,4 4,7 6,3 5,7 28,3 8,6 5,0 0,9 3,7 5,5 5,3 1,3 1,5 6,7 1,6 141,7

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 30 Mödrahälsovård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

156 Verksamhet

155,3 21,3 14,7 29,7 39,3 24,5 33,1 19,4 61,5 26,9 144,1 36,9 37,2 20,2 20,1 32,8 26,7 12,0 22,6 20,8 7,6 806,5

Verksamhet

Kvinnor 15–54 år.

2,7 0,0 0,0 3,3 0,0 0,0 0,4 0,0 5,2 4,7 2,1 1,0 0,0 2,3 3,1 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 26,7

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

154,4 21,2 14,7 28,6 39,3 24,5 33,0 19,4 59,7 25,4 143,4 36,5 37,2 19,5 19,0 32,2 26,7 12,0 22,6 20,8 7,6 797,6

0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 1,1

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

154,4 21,0 14,1 28,6 39,3 24,5 33,0 19,4 59,7 25,4 143,3 36,5 37,0 19,5 18,4 31,9 26,7 11,9 22,5 20,6 7,6 795,3

0,0 0,8 5,7 1,4 0,0 0,9 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,2 0,0 0,0 1,6 0,3 2,3 0,0 1,9 0,0 0,0 17,1

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

– 0,1 – – – – – – – – 0,0 – – – 0,0 – – – – – – 0,1

0,0 0,7 5,7 1,4 0,0 0,9 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,2 0,0 0,0 1,5 0,3 2,3 0,0 1,9 0,0 0,0 17,1

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– 0,0 0,8 – – – – – – – 0,0 – – – 0,1 – – – – 0,0 – 0,9

Mottagningsbesök

Samtliga vårdkontakter4). Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

– 0,7 4,2 1,4 – 0,9 – – 1,0 – 1,0 0,2 – – 1,4 0,3 2,3 0,0 1,9 0,0 – 15,4

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) besök viktade3) kontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Tabell V 30 forts Mödrahälsovård 2002

0,30 0,26 0,23 0,28 0,49 0,56 0,59 0,54 0,20 0,37 0,37 0,55 0,54 0,31 0,29 0,48 0,46 0,39 0,34 0,34 0,53 0,35

0,30 0,26 0,23 0,29 0,49 0,56 0,59 0,54 0,21 0,39 0,37 0,56 0,54 0,32 0,30 0,49 0,46 0,39 0,34 0,34 0,53 0,35

Vårdkontakter/invånare5) Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

Verksamhet

157

Invånare 0–6 år.

Ofullständiga uppgifter.

459,6 93,4 67,5 13,4 82,3 38,6 47,4 43,6 185,2 65,4 305,8 61,3 61,3 70,1 63,5 62,0 55,6 22,6 39,9 40,6 14,6 1 893,8

– – – – – – 0,6 – 1,3 – 4,6 – – 4,8 6,8 14,3 – 0,1 – – – 32,4

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

459,6 93,4 67,5 13,4 82,3 38,6 47,2 43,6 184,8 65,4 304,3 61,3 61,3 68,5 61,2 57,3 55,6 22,6 39,9 40,6 14,6 1 883,0

– 5,1 4,1 1,2 7,0 1,7 3,2 2,5 3,1 2,5 9,3 2,7 2,6 3,0 5,0 2,7 2,2 0,8 0,3 1,8 2,0 62,6

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök

459,6 83,2 59,3 11,0 68,3 35,2 40,8 38,6 178,6 60,5 285,8 56,0 56,1 62,6 51,3 51,9 51,2 20,9 39,2 37,1 10,6 1 757,9

69,6 11,9 14,2 2,6 20,3 17,2 10,8 10,0 34,9 16,6 86,3 12,2 13,4 15,1 14,8 13,7 13,4 5,4 7,2 9,2 2,1 401,0

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,1 – – – – – – – – – 4,4 – – – 0,0 – – – – – – 4,5

69,6 11,9 14,2 2,6 20,3 17,2 10,8 10,0 34,9 16,6 84,9 12,2 13,4 15,1 14,8 13,7 13,4 5,4 7,2 9,2 2,1 399,4

Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– – – – 0,1 – – – – – 0,1 0,0 – – 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – 0,2

Vårdkontakter med läkare. Tusental Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) viktade3) kontakter besök vårdkontakter

69,6 11,9 14,2 2,6 20,1 17,2 10,8 10,0 34,9 16,6 84,7 12,2 13,4 15,1 14,8 13,7 13,4 5,3 7,1 9,2 2,1 399,0

Mottagningsbesök

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland6) Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT

Huvudman

Tabell V 31 Barnhälsovård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

158 Verksamhet

Ofullständiga uppgifter.

Verksamhet

Invånare 0–6 år.

253,4 50,5 41,2 8,3 53,2 32,6 30,0 27,4 109,0 45,9 210,4 36,7 38,0 43,1 41,3 38,6 35,7 14,4 23,6 25,5 7,9 1 166,8

0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,5 0,0 6,9 0,0 0,0 1,9 2,9 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18,5

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

253,4 50,4 41,2 8,3 53,2 32,6 30,0 27,4 108,9 45,9 208,1 36,7 38,0 42,5 40,3 36,7 35,7 14,4 23,6 25,5 7,9 1 160,7

0,0 2,2 1,6 0,5 2,9 0,7 1,3 1,0 1,2 1,7 3,8 1,1 1,0 1,2 2,2 1,1 0,9 0,4 0,1 0,7 0,8 26,4

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök

253,4 46,1 38,0 7,4 47,4 31,3 27,4 25,4 106,4 42,4 200,5 34,6 35,9 40,1 35,9 34,5 33,9 13,6 23,3 24,1 6,3 1 107,9

0,0 3,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 7,8 4,5 0,0 0,0 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 1,2 0,3 0,0 20,9

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

– 0,7 – – – – 0,0 – – – 1,5 – – – 0,2 – – – – – – 2,5

0,0 2,8 0,0 1,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 7,8 4,0 0,0 0,0 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 1,2 0,3 0,0 20,1

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– 0,3 – – – – – – – 1,9 0,2 – – – 0,6 – – – – – – 2,9

Mottagningsbesök

Samtliga vårdkontakter4). Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

– 2,1 – 1,0 – – 0,6 – – 4,1 3,6 – – – 1,4 – – – 1,2 0,3 – 14,3

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) besök viktade3) kontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Tabell V 31 forts Barnhälsovård 2002

1,68 2,24 2,26 0,28 2,18 2,65 1,99 2,73 1,31 2,16 1,88 2,03 1,94 2,37 2,24 2,04 2,22 1,76 1,34 1,51 2,09 1,78

1,68 2,25 2,26 0,28 2,18 2,65 1,99 2,73 1,31 2,16 1,90 2,03 1,94 2,40 2,29 2,15 2,22 1,76 1,34 1,51 2,09 1,79

Vårdkontakter/invånare5) Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

Verksamhet

159

– – 1,5 14,9 0,0 – 1,1 – – – 14,8 14,8 – – 16,8 26,3 0,1 – 5,5 – – 95,8

– – – – – – – – – – 0,7 0,1 – – 0,9 0,0 – – – – – 1,8

0,0 0,0 1,5 14,9 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 16,2 15,0 0,0 0,0 18,6 26,4 0,1 0,0 5,5 0,0 0,0 99,3

– – – – – – – – – – 2,0 – – – 0,0 – – – – – – 2,0

0,0 0,0 1,5 14,9 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 16,9 15,0 0,0 0,0 18,6 26,4 0,1 0,0 5,5 0,0 0,0 100,0

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

1 956,0 127,4 201,3 272,3 229,6 104,0 238,3 71,3 1 158,3 235,1 1 184,4 124,0 236,1 251,9 205,6 222,7 126,1 116,3 200,3 333,5 27,7 7 622,1

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

– 0,3 – – – – 2,7 – 16,0 2,5 15,8 – – 0,8 4,1 2,7 0,0 0,2 0,4 – – 45,5

1 956,0 127,3 201,3 272,3 229,6 104,0 237,4 71,3 1 153,0 234,2 1 179,2 124,0 236,1 251,7 204,3 221,8 126,0 116,2 200,2 333,5 27,7 7 606,9

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– 0,0 0,8 – 3,2 – 1,2 – 2,1 0,6 7,7 0,2 3,0 0,2 2,7 3,4 0,9 0,0 0,4 3,3 0,6 30,4

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

1 956,0 127,3 199,8 272,3 223,3 104,0 234,9 71,3 1 148,7 233,1 1 163,7 123,5 230,1 251,3 198,8 215,1 124,3 116,2 199,4 326,9 26,5 7 546,2

Vårdkontakter med sjukgymnast. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) besök viktade3) kontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Tabell V 32 Sjukgymnastik 2002. Vårdkontakter, totalt1) 2)

160 Verksamhet

1,06 0,43 0,78 0,69 0,70 0,59 1,02 0,48 1,01 0,84 0,79 0,51 0,86 0,97 0,81 0,90 0,52 0,91 0,81 1,31 0,48 0,86

1,06 0,43 0,78 0,69 0,70 0,59 1,02 0,48 1,01 0,84 0,80 0,51 0,86 0,97 0,81 0,90 0,52 0,91 0,81 1,31 0,48 0,86

Verksamhet

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

1 956,0 127,4 202,8 287,2 229,6 104,0 239,4 71,3 1 158,3 235,1 1 201,3 139,0 236,1 251,9 224,2 249,1 126,1 116,3 205,9 333,5 27,7 7 722,1

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 2,7 0,0 16,0 2,5 17,7 0,0 0,0 0,8 4,1 2,7 0,0 0,2 0,4 0,0 0,0 47,4

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

1 956,0 127,3 202,8 287,2 229,6 104,0 238,5 71,3 1 153,0 234,2 1 195,4 139,0 236,1 251,7 222,8 248,2 126,1 116,2 205,8 333,5 27,7 7 706,3

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,0 0,0 0,8 0,0 3,2 0,0 1,2 0,0 2,1 0,6 8,5 0,3 3,0 0,2 3,6 3,4 0,9 0,0 0,4 3,3 0,6 32,1

Samtliga vårdkontakter. Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

1 956,0 127,3 201,3 287,2 223,3 104,0 236,0 71,3 1 148,7 233,1 1 178,5 138,3 230,1 251,3 215,5 241,4 124,4 116,2 205,0 326,9 26,5 7 642,0

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 32 forts Sjukgymnastik 2002

Verksamhet

161

– – 0,2 – 0,1 – 0,2 – – – 0,2 – – – 0,5 1,9 – – – – – 3,2

– – – – – – 0,3 – – 0,7 0,5 – – – 0,3 0,7 – – – – – 2,6

0,0 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0 0,9 0,0 0,0 1,5 1,2 0,0 0,0 0,0 1,1 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,4

– – – – – – 0,0 – – – 0,3 – – – 0,1 0,4 – – – – – 0,8

0,0 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0 0,9 0,0 0,0 1,5 1,4 0,0 0,0 0,0 1,2 3,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,6

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

30,4 2,4 20,0 42,6 48,2 0,0 36,0 3,9 34,8 40,2 74,6 0,7 0,0 16,6 29,3 41,4 26,3 0,0 18,4 45,6 3,4 514,8

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

– 0,1 – – – – 3,9 – 5,3 4,4 11,3 – – 0,7 3,8 3,9 – – – – – 33,5

30,4 2,4 20,0 42,6 48,2 0,0 34,7 3,9 33,0 38,8 70,8 0,7 0,0 16,4 28,1 40,1 26,3 0,0 18,4 45,6 3,4 503,6

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– 0,0 4,5 – 19,0 – 13,2 – 2,5 10,4 15,7 0,0 – 5,8 10,8 13,4 10,9 – 6,6 18,5 1,2 132,6

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

30,4 2,3 11,1 42,6 10,1 – 8,3 3,9 28,0 18,0 39,3 0,7 – 4,9 6,5 13,3 4,5 – 5,2 8,6 0,9 238,5

Vårdkontakter med arbetsterapeut. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) besök viktade3) kontakter besök vårdkontakter

Huvudman

Tabell V 33 Arbetsterapi 2002. Vårdkontakter, totalt1) 2)

162 Verksamhet

0,02 0,01 0,08 0,10 0,15 0,00 0,15 0,03 0,03 0,14 0,05 0,00 0,00 0,06 0,11 0,16 0,11 0,00 0,07 0,18 0,06 0,06

Verksamhet

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

30,4 2,4 20,2 42,6 48,3 0,0 36,8 3,9 34,8 41,7 75,9 0,7 0,0 16,6 30,5 44,9 26,3 0,0 18,4 45,6 3,4 523,4

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0 5,3 4,4 11,7 0,0 0,0 0,7 3,9 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,3

0,02 0,01 0,08 0,10 0,15 0,00 0,16 0,03 0,03 0,15 0,05 0,00 0,00 0,06 0,11 0,16 0,11 0,00 0,07 0,18 0,06 0,06

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

30,4 2,4 20,2 42,6 48,3 0,0 35,5 3,9 33,0 40,2 72,0 0,7 0,0 16,4 29,2 43,4 26,3 0,0 18,4 45,6 3,4 512,0

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,0 0,0 4,5 0,0 19,0 0,0 13,5 0,0 2,5 11,1 16,3 0,0 0,0 5,8 11,1 14,1 10,9 0,0 6,6 18,5 1,2 135,2

Samtliga vårdkontakter. Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

30,4 2,3 11,3 42,6 10,2 0,0 8,6 3,9 28,0 18,0 39,5 0,7 0,0 4,9 7,1 15,2 4,5 0,0 5,2 8,6 0,9 241,6

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 33 forts Arbetsterapi 2002

Verksamhet

163

4,4 0,7 0,0 0,0 0,6 0,0 1,2 0,0 21,1 9,4 17,7 3,0 2,2 33,4 0,9 11,8 5,9 0,1 0,0 25,3 0,0 137,7

– 0,3 – – – – 5,2 – 193,9 0,9 5,7 – – 0,0 4,3 42,3 – – – – – 252,7

4,4 0,8 0,0 0,0 0,6 0,0 2,9 0,0 85,8 9,7 19,6 3,0 2,2 33,4 2,3 25,9 5,9 0,1 0,0 25,3 0,0 222,0

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

– – – – – – 0,0 – 0,1 3,7 0,0 – – 16,1 – 1,9 1,5 – – 9,5 – 32,9

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

4,4 0,7 – 0,0 0,6 – 1,2 – 20,9 2,0 17,7 3,0 2,2 1,2 0,9 8,0 2,9 0,1 – 6,2 – 72,0

120,7 38,2 20,2 29,7 34,1 27,7 33,7 13,7 163,6 76,9 280,1 30,9 34,3 17,3 42,1 49,5 23,5 11,7 19,8 41,3 3,0 1 111,9

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,3 9,6 – – – – 0,2 – 9,2 0,2 1,8 – 1,5 0,3 0,0 1,0 – 0,1 – – – 24,1

Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

120,6 35,0 20,2 29,7 34,1 27,7 33,6 13,7 160,5 76,9 279,5 30,9 33,8 17,2 42,1 49,2 23,5 11,7 19,8 41,3 3,0 1 103,9

Summa viktade3) vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– 1,3 0,0 – 0,1 – 0,2 – 5,5 0,1 0,1 0,1 0,2 0,6 0,8 0,3 0,4 0,1 – 0,4 0,1 10,2

Vårdkontakter med läkare. Tusental Hembesök Summa Telefonviktade3) kontakter besök

120,6 32,4 20,2 29,7 34,0 27,7 33,3 13,7 149,5 76,7 279,4 30,7 33,3 16,0 40,5 48,5 22,7 11,6 19,8 40,5 2,8 1 083,5

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 34 Jourverksamhet 2002. Vårdkontakter, totalt1) 2)

164 Verksamhet

Verksamhet

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

0,07 0,13 0,08 0,07 0,10 0,16 0,15 0,09 0,17 0,29 0,19 0,12 0,13 0,12 0,16 0,22 0,11 0,09 0,08 0,20 0,05 0,13

0,07 0,12 0,08 0,07 0,10 0,16 0,15 0,09 0,15 0,29 0,19 0,12 0,13 0,12 0,15 0,19 0,11 0,09 0,08 0,20 0,05 0,13

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

122,4 38,6 20,2 29,7 34,4 27,7 34,9 13,7 197,9 80,8 288,0 32,1 35,2 30,6 43,0 59,9 25,9 11,8 19,8 51,4 3,0 1 200,7

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,3 9,7 0,0 0,0 0,0 0,0 2,3 0,0 86,8 0,6 4,1 0,0 1,5 0,3 1,7 17,9 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 125,2

122,3 35,3 20,2 29,7 34,4 27,7 34,1 13,7 169,0 80,6 286,6 32,1 34,7 30,5 42,4 53,9 25,9 11,8 19,8 51,4 3,0 1 159,0

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,0 1,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 5,6 1,5 0,1 0,1 0,2 7,0 0,8 1,1 1,0 0,1 0,0 4,2 0,1 23,3

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

122,3 32,7 20,2 29,7 34,2 27,7 33,7 13,7 157,8 77,5 286,5 31,9 34,2 16,5 40,9 51,7 23,9 11,6 19,8 43,0 2,8 1 112,3

Mottagningsbesök

Samtliga vårdkontakter4). Tusental Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

Huvudman

Tabell V 34 forts Jourverksamhet 2002

Verksamhet

165

53,2

2,1

4,4 0,8 5,6

1,1 22,8

0,2 6,3

9,9

Särskilt boende Läkare Tusental

91,8 55,8 15,2 1,0 3,3

0,3 5,8 1,9 1,3 9,8

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. En telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 av ett hemsjukvårdsbesök.

0,9

701,1

0,1

0,7

0,0

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

19,2

229,6 24,5

38,1 73,1 1,0 5,2 0,8

328,7

8,1

4,5

0,6 0,5 1,4 0,4

9,5 0,7

1,6

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

1 745,4

62,4

0,4

0,3 1,6 1,4 0,0

1,1

1,9 0,8

0,5

413,8 0,0 0,0 0,0 230,4 0,0 52,3 61,9 9,2 3,8 11,9 0,0 0,0 21,5 150,3 45,0 17,0 3,6 31,6 0,0 0,0 1 052,2

Summa viktade3) hemsjukvårdsbesök

72,9

2,5 1,1 0,3 3,6 0,5

52,8 137,6 82,4 41,2

239,1

952,3

Ordinärt boende. Hemsjukvårdsbesök. Tusental SjukSjukArbetsUnderAnnan sköterska gymnast terapeut sköterska/ personalbiträde kategori

2,4

32,9

Läkare

*Obs! Uppgifterna är inte fullständiga.

Huvudman

Se även tabell Specialiserad somatisk hemsjukvård och tabell Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård

Tabell V 35 Primärvårdsansluten hemsjukvård 2002*. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

30,5

11,1 7,8

0,0

6,1

3,3

2,2

414,5 0,0 0,0 0,0 231,5 0,0 52,3 61,9 10,1 3,8 11,9 0,0 0,0 21,5 152,3 46,0 17,0 3,6 31,6 0,0 0,0 1 058,0

Summa vårdkontakter (ordin boende): Tusental TelefonSumma kontakter viktade4) vårdkontakter 0,22 0,00 0,00 0,00 0,71 0,00 0,22 0,41 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 0,08 0,55 0,17 0,07 0,03 0,12 0,00 0,00 0,12

Summa viktade vårdkontakter/ invånare

166 Verksamhet

Vårdtillfällen för landsting/regioner som redovisar sluten primärvård.

Verksamhet

Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

1 830 – – – 1 885 – – – – – 432 – – – 1 439 273 – 961 1 732 3 338 – 11 890

Vårdtillfällen

Huvudman

Tabell V 36 Sluten primärvård 2002. Vårdkontakter1)

Verksamhet

167

– 19,5 – – 22,5 4,3 2,4 3,1 47,8 12,4 61,7 9,5 7,0 11,9 14,3 37,8 7,3 13,5 60,9 8,7 – 344,8

– – – – 1,2 – – – 2,7 – 0,3 – – – – – 0,2 0,2 0,1 0,6 – 5,4

0,0 19,5 0,0 0,0 25,0 4,3 2,4 3,1 53,3 12,4 62,4 9,5 7,0 11,9 14,3 37,8 7,8 13,8 61,2 10,0 0,0 355,6

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

45,7 21,3 0,0 0,0 13,7 0,0 6,8 3,6 10,8 49,8 27,7 0,2 0,0 8,7 14,5 15,4 8,9 35,3 3,5 3,4 0,0 269,2

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

– 63,8 – – – – 20,4 – 0,3 92,1 0,1 – – – – 0,6 – 94,1 – – – 271,4

45,7 0,0 0,0 0,0 13,7 0,0 0,0 3,6 10,7 19,1 27,7 0,2 0,0 8,7 14,5 15,2 8,9 3,9 3,5 3,4 0,0 178,8

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

– – – – – – – 1,8 – – 0,0 – – – – – – – – – – 1,8

45,7 – – – 13,7 – – – 10,7 19,1 27,7 0,2 – 8,7 14,5 15,2 8,9 3,9 3,5 3,4 – 175,2

– 1,5 – – – – 0,0 – 4,7 – 4,9 – – – 0,3 2,7 – 0,3 – – – 14,3

0,0 19,9 0,0 0,0 25,0 4,3 2,4 3,1 54,8 12,4 64,0 9,5 7,0 11,9 14,4 38,7 7,8 13,9 61,2 10,0 0,0 360,4

Vårdkontakter med annan personalkategori. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma besök viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

– – – – – – – – – – 0,0 – – – 0,0 0,5 – – – – – 0,5

Vårdkontakter med sjuksköterska. Tusental Mottagnings- Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) besök viktade3) kontakter besök vårdkontakter

39,1 – – – 0,8 – – – 0,1 0,5 1,9 0,5 – 1,3 2,1 0,8 0,6 1,2 0,8 0,2 – 49,8

Vårdkontakter med läkare. Tusental Mottagnings- Telefonbesök kontakter

Huvudman

Tabell V 37 Övrig primärvård 2002. Vårdkontakter, totalt 1) 2)

168 Verksamhet

Verksamhet

Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40% av ett läkarbesök.

0,03 0,06 0,00 0,00 0,05 0,01 0,02 0,02 0,02 0,09 0,03 0,02 0,01 0,04 0,05 0,08 0,03 0,16 0,10 0,02 0,00 0,03

0,03 0,03 0,00 0,00 0,05 0,01 0,00 0,02 0,02 0,05 0,03 0,02 0,01 0,04 0,05 0,08 0,03 0,07 0,10 0,02 0,00 0,03

Besöken har viktats med hänsyn till skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök.

57,3 16,5 0,0 0,0 16,3 1,7 3,7 2,7 26,4 25,4 38,6 4,4 2,8 9,5 13,6 22,6 7,3 20,9 26,7 5,6 0,0 301,8

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,0 26,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,2 0,0 2,0 36,8 2,0 0,0 0,0 0,0 0,1 1,8 0,0 37,8 0,0 0,0 0,0 114,7

57,3 7,8 0,0 0,0 16,3 1,7 0,9 2,7 25,7 13,1 37,9 4,4 2,8 9,5 13,6 22,0 7,3 8,3 26,7 5,6 0,0 263,6

Vårdkontakter/invånare Summa Summa viktade viktade besök vårdkontakter

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,7 1,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,3 0,0 2,9

Samtliga vårdkontakter4). Tusental Hembesök Summa TelefonSumma viktade3) kontakter viktade3) besök vårdkontakter

57,3 7,8 0,0 0,0 15,3 1,7 0,9 1,3 23,5 13,1 37,7 4,4 2,8 9,5 13,6 22,0 7,1 8,2 26,6 5,1 0,0 257,8

Mottagningsbesök

Huvudman

Tabell V 37 forts Övrig primärvård 2002

Verksamhet

169

18 3 – 10 5 5 10 1 16 6 35 4 6 3 2 5 7 5 5 8 2 156

54 12 16 19 12 6 6 9 52 14 63 9 10 8 22 18 12 7 12 18 2 381

6 1 1 1 – – – – – – 3 1 – 1 – 1 – – 1 – – 16

10– läkare

Annan vårdgivare inkl Katrineholms kommun som har försök med primärkommunal primärvård.

6 6 – 4 13 7 8 1 18 1 28 9 9 5 3 5 8 4 11 5 4 155

Se använda begrepp och definitioner.

7 4 – 2 6 6 3 3 6 3 13 8 3 2 5 5 10 6 5 1 – 98

2 läkare

4 – – 2 – 1 4 – – 2 3 3 – – – 1 – 6 1 – – 27

1 läkare

Egen produktion1) Vårdcentraler med 3 läkare 4 läkare 5–10 läkare

Stockholm Uppsala Sörmland2) Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT

Huvudman

Tabell V 38 Vårdcentraler 2002

95 26 17 38 36 25 31 14 92 26 145 34 28 19 32 35 37 28 35 32 8 833

Totalt 86 15 4 5 1 1 15 9 56 16 77 3 1 15 – 3 1 1 – 1 – 310

Totalt

Annan vårdgivare1) 2)

170 Verksamhet

Verksamhet

Inkl besök hos annan vårdgivare, övriga personalkategorier 17,0.

– – – – 0,7 – – – 6,1 – – – 1,1 – – – 0,8 – – – – 8,7

– 8,3 – – 5,1 – – – 14,6 22,1 5,9 – 29,0 – 14,3 – 11,4 9,3 4,2 14,1 – 138,3

Logoped

Besök/hembesök.

– 2,1 – – 4,0 – – – 12,8 – 16,9 – 4,0 – – – 0,7 – – – – 40,4

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping2) Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT2)

Audionom/ Hörselv ass

Arbetsterapeut

Huvudman

– – – – – – – – – – 1,9 – – – – – – 1,5 – – – 3,4

Oftalmologass/ Ortoptist – 0,3 – – 2,2 – – – 6,8 0,3 0,8 – 2,1 – – – – – 0,8 0,1 – 13,3

Psykolog

18,4

1,4 0,3

– 0,6 – – 3,0 – – – 6,1 0,8 2,5 – 3,1 – 0,2 0,1 0,1

Kurator

– – – – 4,8 – – – 22,4 – 2,5 – 4,6 – – – – – – – – 34,2

Sjukgymnast – 1,6 – – 0,3 – – – 2,7 – 0,5 – 0,3 – – – – – – 0,2 – 5,6

Sjuksköterska

Tabell V 39 Övrig hälso- och sjukvård. Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Besök1) (1000-tal) 2002, totalt

– – – – – – – – 1,0 – 3,5 – – – – – – – – – – 4,4

Undersköterska 108,8 39,2 – 17,9 19,7 3,0 – – 18,2 6,1 29,1 – 16,6 – 2,8 0,1 0,8 0,8 8,1 2,8 – 274,1

Övriga personalkategorier

108,8 52,1 – 17,9 39,8 3,0 – – 90,7 29,3 63,4 – 60,8 – 17,3 0,3 13,7 11,6 14,6 17,5 – 540,8

Totalt

Verksamhet

171

1 444 391 355 503 369 244 275 227 1 284 253 1 909 328 397 417 299 316 361 159 462 413 93 10 499

214 31 – 16 261 10 760

3 629 921 587 1 091 874 442 648 414 2 931 652 3 772 606 781 665 688 615 712 310 937 741 155 22 171

542 73 8 16 639 22 810

168 28 – – 196 8 401

1 283 320 203 438 365 180 266 180 1 006 297 1 428 196 333 232 256 258 282 146 315 159 62 8 205 120 14 – – 134 2 432

789 104 29 81 140 – 82 – 95 102 435 – 51 16 104 41 69 – 160 – – 2 298 40 – 8 – 48 1 217

113 106 – 69 – 18 25 7 546 – – 82 – – 29 – – 5 – 169 – 1 169 19 – – – 19 4 850

869 201 188 160 163 208 110 128 683 92 885 98 153 153 170 75 161 65 103 149 17 4 831

Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) Specialiserad därav Specialiserad somatisk Medicinsk Kirurgisk Geriatrisk Övrig psykiatrisk vård korttidsvård korttidsvård vård vård2) vård

Se använda begrepp och definitioner. 2) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. 3) S:t Görans sjukhus (251), Brommageriatriken (120), Ersta sjukhus (150) och Sophiahemmet (40). 4) Närsjukvården Österlen AB. 5) Lundby sjukhus AB. 6) Axlagården.

Egen produktion1) Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Summa Annan vårdgivare1) Stockholm 3) Skåne4) Västra Götaland5) Västerbotten6) Summa TOTALT

Huvudman

561 73 8 16 658 27 660

4 498 1 122 775 1 251 1 037 650 758 542 3 614 744 4 657 704 934 818 858 690 873 375 1 040 890 172 27 002

Summa specialiserad vård

Tabell V 40 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) efter huvudgrupp och huvudman 2002

– – – – – 265

14 – – – 7 – – – – – 22 – – – 87 10 – 22 35 68 – 265

Primärvård

561 73 8 16 658 27 925

4 512 1 122 775 1 251 1 044 650 758 542 3 614 744 4 679 704 934 818 945 700 873 397 1 075 958 172 27 267

TOTALT

32 6 – – 38 1 794

230 59 78 84 74 60 32 55 175 42 283 101 65 112 21 59 59 25 81 56 5 1 756

Tekniska platser1)

237

10 63

138

Platser på patienthotell

172 Verksamhet

I Stockholm ingår, förutom som tidigare S:t Görans sjukhus AB, även Ersta sjukhus, Sophiahemmet och Brommageriatriken AB hos annan vårdgivare.

Exkl tekniska platser.

Verksamhet

Inkl verksamhet producerad av annan vårdgivare.

2,7 3,8 3,0 3,0 3,2 3,7 3,2 3,6 3,2 2,7 3,1 2,6 3,4 3,2 3,4 2,5 3,6 3,1 4,3 3,8 3,0 3,1

TOTALT

Ofördelad korttidsvård samt övrig vård.

0,0 – – – 0,0 – – – – – 0,0 – – – 0,3 0,0 – 0,2 0,1 0,3 – 0,0

Primärvård

2,7 3,8 3,0 3,0 3,2 3,7 3,2 3,6 3,2 2,7 3,1 2,6 3,4 3,2 3,1 2,5 3,6 2,9 4,1 3,5 3,0 3,1

Summa specialiserad vård

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

0,5 0,7 0,7 0,4 0,5 1,2 0,5 0,9 0,6 0,3 0,6 0,4 0,6 0,6 0,6 0,3 0,7 0,5 0,4 0,6 0,3 0,5

Specialiserad psykiatrisk vård

0,1 0,4 – 0,2 – 0,1 0,1 0,0 0,5 – 0,0 0,3 – – 0,1 – – 0,0 – 0,7 – 0,1

Övrig vård4)

Hänsyn har inte tagits till att köp och försäljning kan förekomma mellan landsting/regioner.

0,5 0,3 0,1 0,2 0,4 – 0,3 – 0,1 0,4 0,3 – 0,2 0,1 0,4 0,1 0,3 – 0,6 – – 0,3

Geriatrisk vård

0,8 1,1 0,8 1,1 1,1 1,0 1,1 1,2 0,9 1,1 0,9 0,7 1,2 0,9 0,9 0,9 1,2 1,1 1,2 0,6 1,1 0,9

därav Kirurgisk korttidsvård

Se använda begrepp och definitioner.

0,9 1,3 1,4 1,2 1,1 1,4 1,2 1,5 1,1 0,9 1,3 1,2 1,5 1,6 1,1 1,1 1,5 1,2 1,9 1,6 1,6 1,2

Medicinsk korttidsvård

2,3 3,1 2,3 2,6 2,7 2,5 2,8 2,8 2,6 2,3 2,5 2,2 2,9 2,6 2,5 2,2 2,9 2,4 3,7 2,9 2,7 2,6

Specialiserad somatisk vård

Stockholm5)6) Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne5) Halland Västra Götaland5) Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten5) Norrbotten Gotland RIKET7)

Huvudman

Tabell V 41 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) 2) per 1000 invånare efter huvudgrupp och huvudman 2002, totalt3)

Verksamhet

173

ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) Smaragden (kommun/primärvårdsplatser) Ulricehamns sjukstuga Tandådalens konvalescenthem Ljusdals närsjukvårdsenhet Sveg Strömsund Gäddede Vilhelmina Åsele Dorotea Malå Sorsele Storuman Tärna Arjeplogs vårdcentral Arvidsjaurs vårdcentral Pajala vårdcentral Jokkmokks vårdcentral Överkalix vårdcentral Övertorneå vårdcentral Haparanda vårdcentral

Stockholm Jönköping Västra Götaland Dalarna Gävleborg Jämtland

Se använda begrepp och definitioner.

TOTALT

Norrbotten

Västerbotten

Enhet

Huvudman 14 7 22 87 10 8 9 5 5 6 6 6 4 6 2 8 11 12 7 6 12 12 265

Vårdplatser

Tabell V 42 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) inom sluten primärvård 2002

174 Verksamhet

0,8 –12,1 –4,9 –4,0 –7,4 –1,1 –4,8 –3,3 1,6 –5,5 –11,4 –13,9 –0,5 1,2 –1,6 –10,2 –2,1 –5,2 1,9 –4,8 1,3 –4,2

957 199 228 163 179 212 120 131 710 95 947 128 155 171 200 79 151 68 101 188 36 5 218

869 201 188 160 163 208 110 128 683 92 885 98 153 153 170 75 161 65 103 149 17 4 831

Verksamhet

För år 2002 har ej medtagits vårdplatserna vid Ersta sjukhus (150) och Sophiahemmet (40), eftersom dessa ej tidigare ingått i redovisningen.

4 000 921 587 1 091 874 442 648 414 3 004 652 3 780 606 781 665 688 615 712 310 953 741 155 22 639

3 967 1 048 617 1 137 944 447 681 428 2 957 690 4 265 704 785 657 699 685 727 327 935 778 153 23 631

–9,2 1,0 –17,5 –1,8 –8,9 –1,9 –8,3 –2,3 –3,8 –3,2 –6,5 –23,4 –1,3 –10,5 –15,0 –5,1 6,6 –4,4 2,0 –20,7 –52,8 –7,4

Specialiserad psykiatrisk vård 2001 2002 Procentuell förändring 2001–2002

Egenproducerad verksamhet och Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner. År 2001 fanns hos annan vårdgivare 309 platser och år 2002 fanns 468 platser. (Ersta och Sohiahemmet ingår ej.)

–1,1 –10,0 –8,3 –3,8 –7,6 –1,4 –5,4 –3,0 0,2 –5,2 –10,5 –15,4 –0,6 –1,2 –4,2 –8,4 –0,6 –4,6 1,4 –7,4 –9,0 –4,8

Procentuell förändring 2001–2002

varav

Se använda begrepp och definitioner. Se även tabell V 40.

4 883 1 122 775 1 251 1 044 650 758 542 3 687 744 4 687 704 934 818 945 700 873 397 1 091 958 172 27 735

2002

Specialiserad somatisk vård 2001 2002 Procentuell förändring 2001–2002

4 938 1 247 845 1 300 1 130 659 801 559 3 681 785 5 234 832 940 828 986 764 878 416 1 076 1 034 189 29 122

2001

Totalt

Huvudman

Tabell V 43 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1)2) efter område 2001 och 2002 samt procentuell förändring 2001–2002

Verksamhet

175

Danderyds sjukhus AB Huddinge sjukhus AB Karolinska sjukhuset Södersjukhuset AB Norrtälje sjukhus AB Södertälje sjukhus S:t Görans sjukhus AB2) Ersta sjukhus2) Akademiska sjukhuset3) Lasarettet i Enköping Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset Hälso- och sjukvården i Finspång Lasarettet i Motala Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Centrallasarettet, Växjö Ljungby lasarett Rehabcentrum (rehabklin), Växjö Länssjukhuset i Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Blekingesjukhuset Karlshamn

Sjukhus

Huvudman

140 48 18 119 40 67 75 25 122 – 120 41 57 6 – 26 71 66 89 67 106 42 – 105 52 62 81 53

Internmedicin 13 110 121 45 – – 38 – 61 46 19 – – 67 163 – – 47 – – – – – – – – – –

Övriga invärtes spec – 54 48 – – – – – 87 – – – – 30 – – – – – – – – – – – – – –

Neurologi

32 16 – – – – – 60 – 6 – – 49 11 – – – 7 – – – 10 25 – – – 23 27

Medicinsk rehab – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Habilitering – 76 58 22 – – – – 27 – 16 – – 22 – – – 27 – – 23 – – 21 – – 20 –

Infektionssjukvård – 52 163 40 – – – – – – 28 – 12 38 20 – – 48 – – 24 – – 20 – 15 23 –

Barnmedicin

Tabell V 44.1 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

– – 15 – – – – – 4 – – – – 5 – – – 3 – – – – – – – – – –

Hud- och könssjukvård – 19 72 – – – – – 38 – 13 – – 44 – – – 15 – – 14 – – – – – – –

Tumörsjukvård – 20 36 – – – – 16 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Övrig medicinsk korttidsvård 185 395 531 226 40 67 113 101 339 52 196 41 118 223 183 26 71 213 89 67 167 52 25 146 52 77 147 80

Medicinsk korttidsvård

176 Verksamhet

Sjukhus

Verksamhet

SKÅNE Universitetssjukhuset MAS Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Helsingborgs lasarettet Lasarettet i Landskrona Lasarettet i Ystad Hässleholms sjukhus Ängelholms sjukhus AB Lasarettet Trelleborg Närsjukvården Österlen AB2) KVH Kristianstad Hospice Hässleholm N Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg VGREG Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Alingsås lasarett Frölunda specialistsjukhus Handikappförvaltningen S Centralsjukhuset Karlstad Arvika sjukhus Kristinehamns sjukhus Säffle sjukhus Vårdcentralen Hagfors T Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett

Huvudman

90 31 90 120 – 34 50 88 – – – – 35 94 352 50 218 158 251 55 2 – 105 47 20 20 – – 70 45

Internmedicin 71 42 – – 43 14 – – – 31 – – 66 – 84 – 20 15 – – – – 14 – – – – 137 – –

Övriga invärtes spec 33 37 – – – – – – – – – – 6 – 70 – – 14 – – – – 28 – – – – 37 – –

Neurologi

– 38 – – – – 7 28 25 – – – – – 22 50 20 48 13 – – – – – – – 8 9 – –

Medicinsk rehab – – – – – – – – – – – – – – 20 – – – – – – 8 – – – – – – – –

Habilitering 47 32 26 21 – – – – – – – – 19 – 51 – 21 17 19 – – – 27 – – – – 28 – –

Infektionssjukvård 40 – 27 36 – 4 – – – – – – 33 – 129 – 44 30 26 – – – 33 – – – – 37 – –

Barnmedicin – 10 – – – – – – – – – – – – 9 – – 1 4 – – – 3 – – – – 5 – –

Hud- och könssjukvård

Tabell V 44.1 forts Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

58 52 – – – – – – – – – – – – 77 – – 11 – – – – 12 – – – – 29 – –

Tumörsjukvård 79 – – – – – – – – – 6 5 – – – – – – – – – – 11 – – – – – – –

Övrig medicinsk korttidsvård 418 242 143 177 43 52 57 116 25 31 6 5 159 94 814 100 323 294 313 55 2 8 233 47 20 20 8 282 70 45

Medicinsk korttidsvård

Verksamhet

177

Västerås lasarett Bergslagssjukhuset Fagersta Köpings lasarett Sala lasarett Falu lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Mora lasarett Länssjukhuset Gävle Hälsinglands sjukhus Sundsvalls sjukhus Härnösands sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå lasarett MS-hemmet Björkgården Axlagården2) Sunderby sjukhus Gällivare sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Piteå älvdals sjukhus Visby lasarett SUMMA

Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

Barnmedicin och barnkirurgi redovisas under Ofördelad korttidsvård.

– – – – – – – – – – – – – – – 17 – – 30 – – – – – – – 491

Neurologi

Se använda begrepp och definitioner.

15 – – – 44 – – – 11 – 18 – – – – 81 – – – – 39 – – – – – 1 475

Övriga invärtes spec

113 37 90 44 63 33 28 53 93 123 112 34 44 53 94 73 37 83 – – 56 – – 31 80 41 5 138

Internmedicin

Z AC

Sjukhus

Huvudman 12 7 7 13 – – – – 16 – – 16 16 – 29 7 – – – – 70 14 20 19 30 22 832

Medicinsk rehab – – – – – – – – – – 5 – – – – – – – – – – – – – – – 33

Habilitering 25 – – – 33 – – – 12 – 19 – – – 16 24 – – – – 20 – – – – 16 785

Infektionssjukvård 37 – – – 41 – – – 26 18 24 – 5 11 20 28 – 14 – – 24 10 – – – 14 1 194

Barnmedicin 2 – – – 4 – – – – – 4 – – – – 3 – – – – – – – – – – 72

Hud- och könssjukvård

Tabell V 44.1 forts Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

15 – – – – – – – 17 – – – – – – 65 – – – – – – – – – – 551

Tumörsjukvård – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 16 – – – – – – 189

Övrig medicinsk korttidsvård 219 44 97 57 185 33 28 53 175 141 182 50 65 64 159 298 37 97 30 16 209 24 20 50 110 93 10 760

Medicinsk korttidsvård

178 Verksamhet

Verksamhet

Danderyds sjukhus AB Huddinge sjukhus AB Karolinska sjukhuset Södersjukhuset AB S:t Eriks ögonsjukhus AB Norrtälje sjukhus AB Södertälje sjukhus S:t Görans sjukhus AB2) Ersta sjukhus2) Akademiska sjukhuset3) Lasarettet i Enköping Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset Lasarettet i Motala Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Centrallasarettet, Växjö Ljungby lasarett Länssjukhuset i Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Blekingesjukhuset Karlshamn

Sjukhus

Huvudman

91 – 69 89 – 40 57 72 30 103 13 39 10 28 38 70 31 61 56 43 51 48 60 28 27 51 19

Allmän kirurgi 56 34 53 74 – – – 66 – 57 – 38 11 17 39 44 29 43 42 33 32 – 33 17 22 45 –

Ortopedisk kirurgi – 22 51 20 – – – – – 20 – – – – 17 – – – – – – – – – 7 – –

Urologisk kirurgi – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Barnkirurgi – 43 125 11 – – – – – 56 – – – – 57 – – – – – – – – – – 23 –

Övriga kirurgiska spec 27 15 36 33 – – 13 – – 15 – 11 1 9 15 14 6 9 14 9 10 10 11 2 8 12 –

Gynekologi 36 55 52 55 – – 25 – – 35 – 21 – 8 20 17 6 22 7 10 20 – 20 – 16 20 –

Förlossningsvård

Tabell V 44.2 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

– – – – 14 – – – – 7 – – – – 14 1 – 6 – – 2 – – – 2 2 –

Ögonsjukvård – 20 44 – – – – – – 14 – 6 1 3 15 5 – 10 – – 7 – 7 – 6 8 –

Öron-, näsoch halssjukvård – 8 15 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Övrig kirurgisk korttidsvård

210 197 445 282 14 40 95 138 30 307 13 115 23 65 215 151 72 151 119 95 122 58 131 47 88 161 19

Kirurgisk korttidsvård

Verksamhet

179

Sjukhus

SKÅNE Universitetssjukhuset MAS Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Helsingborgs lasarettet Lasarettet i Ystad Hässleholms sjukhus Ängelholms sjukhus AB Närsjukvården Österlen AB2) N Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg VGREG Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Alingsås lasarett Frölunda specialistsjukhus S Centralsjukhuset Karlstad Arvika sjukhus Säffle sjukhus T Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett

Huvudman

– 60 61 71 34 – 38 – 76 61 164 69 124 47 77 40 6 69 14 – 56 35 20

Allmän kirurgi 57 73 26 48 20 58 28 13 39 37 112 – 36 41 87 – 7 44 7 7 46 24 16

Ortopedisk kirurgi – 17 – – 4 – – – – – 27 – 22 15 23 – – – – – 16 – –

Urologisk kirurgi 20 – – – – – – – – – 29 – – – – – – – – – – – –

Barnkirurgi 14 45 – – – – 4 – – – 99 – – – – – – – – – 34 – –

Övriga kirurgiska spec 23 24 18 22 4 – 6 – 9 18 46 – 28 15 19 – 1 28 – – 17 15 2

Gynekologi 24 20 20 25 11 – – – 23 20 91 – 43 27 38 – – 10 – – 27 – –

Förlossningsvård

Tabell V 44.2 forts Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

– 11 – – – – – – 3 – 15 – 6 1 1 – 1 2 – – 10 – –

Ögonsjukvård – 13 – 7 4 – 4 – 11 – 24 – 21 10 13 – 3 15 – – 15 – –

Öron-, näsoch halssjukvård 92 – – – – – – 15 – – – – – – – – – – – – – – –

Övrig kirurgisk korttidsvård 230 263 125 173 77 58 80 28 161 136 607 69 280 156 258 40 18 168 21 7 221 74 38

Kirurgisk korttidsvård

180 Verksamhet

Västerås lasarett Köpings lasarett Falu lasarett Mora lasarett Länssjukhuset Gävle Hälsinglands sjukhus Sundsvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå lasarett Sunderby sjukhus Gällivare sjukhus Kiruna sjukhus Piteå älvdals sjukhus Visby lasarett SUMMA

Barnmedicin och barnkirurgi redovisas under Ofördelad korttidsvård.

Verksamhet

Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

21 – – – – – 16 – – – 13 – – – – – – – 311

Urologisk kirurgi

Se använda begrepp och definitioner.

60 9 43 22 28 37 48 22 20 47 43 – – 28 – – – – 2 018

Ortopedisk kirurgi

77 – 76 30 66 62 47 22 29 64 50 32 61 34 – 15 27 45 3 083

Allmän kirurgi

Z AC

Sjukhus

Huvudman – – – – – – – – – – – – – – – – – – 49

Barnkirurgi – – – – – – 7 – – – 54 – – – – – – – 572

Övriga kirurgiska spec 19 – 22 8 13 10 11 4 6 8 6 4 4 13 7 – – 8 718

Gynekologi 35 – 32 6 18 12 22 4 10 16 15 8 9 25 10 – – 9 1 055

Förlossningsvård

Tabell V 44.2 forts Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

2 – 4 – – 2 2 – – 2 8 – – – – – – – 118

Ögonsjukvård 9 – 13 – 7 3 7 – 5 9 8 – – – – – – – 347

Öron-, näsoch halssjukvård

– – – – – – – – – – – – – – – – – – 130

Övrig kirurgisk korttidsvård

223 9 190 66 132 126 160 52 70 146 197 44 74 100 17 15 27 62 8 401

Kirurgisk korttidsvård

Verksamhet

181

Danderyds sjukhus AB Huddinge sjukhus AB Karolinska sjukhuset Södersjukhuset AB S:t Eriks ögonsjukhus AB Norrtälje sjukhus AB Södertälje sjukhus S:t Görans sjukhus AB2) Brommageriatriken AB2) Ersta sjukhus2) Sophiahemmet2) Produktionsomr i Stockholm totalt Akademiska sjukhuset3) Lasarettet i Enköping Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings sjukhus Karsuddens sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset Lasarettet i Motala Hälso- och sjukvården i Finspång Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Centrallasarettet, Växjö Ljungby lasarett Rehabcentrum (rehabkliniken), Växjö Läns- o regionpsykiatri, Växjö Länssjukhuset i Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Blekingesjukhuset Karlshamn Psykiatrin i Blekinge

Sjukhus

Huvudman

– – – – – – – – – – 40 – 93 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Ofördelad korttidsvård – 112 – – – 16 56 – 120 – – 605 104 – – 29 – – 64 – 17 – 59 47 34 – – – – 35 14 33 – – –

Geriatrisk vård 5 66 18 24 – – – – – – – – 13 – – – – – 54 15 – – – – – 18 – – – 25 – – – 7 –

Övrigt

400 770 994 532 14 96 218 251 120 131 40 605 856 65 311 93 183 – 556 349 160 26 423 255 196 307 110 25 – 337 113 198 308 106 –

Specialiserad somatisk vård – – – – – – 48 – – 19 – 799 183 – 60 20 44 – 36 50 13 – 77 28 36 – 20 – 103 41 – 37 – – 121

Allmän psykiatri – – – – – – – – – – – 22 6 – 4 – – – 15 – – – 10 – – – – – 8 8 – – – – 7

Barn- och ungdomspsykiatri

Tabell V 44.3 Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

– – – – – – – – – – – – 12 – – – – 60 – – 46 – 12 – – – – – 77 – – 24 – – –

Rättspsykiatri – – – – – – 48 – – 19 – 821 201 – 64 20 44 60 51 50 59 – 99 28 36 – 20 – 188 49 – 61 – – 128

Specialiserad psykiatrisk vård 400 770 994 532 14 96 266 251 120 150 40 1 426 1 057 65 375 113 227 60 607 399 219 26 522 283 232 307 130 25 188 386 113 259 308 106 128

Totalt

182 Verksamhet

Sjukhus

Verksamhet

Universitetssjukhuset MAS Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Helsingborgs lasarettet Lasarettet i Landskrona Lasarettet i Ystad Hässleholms sjukhus Ängelholms sjukhus AB Lasarettet Trelleborg Närsjukvården Österlen AB2) KVH Kristianstad Hospice Hässleholm N Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg VGREG Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Alingsås lasarett Frölunda specialistsjukhus Primärvården Göteborg Handikappförvaltningen Lundby sjukhus AB2) S Centralsjukhuset Karlstad Arvika sjukhus Kristinehamns sjukhus Säffle sjukhus Torsby sjukhus Vårdcentralen Hagfors T Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatrin i Örebro

SKÅNE

Huvudman

26 220 – – – – – – 97 – – – – – – – – – – – – – – 8 – – – – 82 – – – – –

Ofördelad korttidsvård – 18 32 – – 24 21 – – 14 – – 28 74 326 – 109 – – – – – – – – – – – – – 45 – 6 –

Geriatrisk vård 28 113 19 – – – 9 21 13 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Övrigt

702 856 319 350 43 153 145 217 135 73 6 5 348 304 1 747 169 712 450 571 95 20 – 8 8 401 68 20 27 82 8 548 144 89 –

Specialiserad somatisk vård 173 154 – 141 – 31 46 – 27 – – – – 79 321 35 170 70 132 – – 15 – – 31 18 48 – – – – – – 110

Allmän psykiatri 18 12 – 9 – – 5 – – – – – 13 – 12 – 13 10 10 – – – – – 1 – – – – – – – – 19

Barn- och ungdomspsykiatri 67 – – – – – – – – – – – – – 60 – 37 – – – – – – – – – – – – – – – – 24

Rättspsykiatri

Tabell V 44.3 forts Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

258 166 – 150 – 31 51 – 27 – – – 13 79 393 35 220 80 142 – – 15 – – 32 18 48 – – – – – – 153

Specialiserad psykiatrisk vård 960 1 022 319 500 43 184 196 217 162 73 6 5 361 383 2 140 204 932 530 713 95 20 15 8 8 433 86 68 27 82 8 548 144 89 153

Totalt

Verksamhet

183

Västerås lasarett Bergslagssjukhuset Fagersta Köpings lasarett Sala lasarett Psykiatrin i Västmanland Falu lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Mora lasarett Borlänge sjukhus Säters sjukhus, psykiatri Länssjukhuset Gävle Hälsinglands sjukhus Sundsvalls sjukhus Härnösands sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå lasarett MS-hemmet Björkgården Axlagården2) Sunderby sjukhus Gällivare sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Piteå älvdals sjukhus Visby lasarett Summa

Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

Barnmedicin och barnkirurgi redovisas under Ofördelad korttidsvård.

– – – – – 22 – – 7 – – – – – – – – 5 – – – – – 21 – – – – – 503

Övrigt

Se använda begrepp och definitioner.

11 – 5 – – 34 24 13 15 18 – 34 7 19 24 – 26 – 115 25 20 – – – – – – – – 2 432

Geriatrisk vård

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 20 61 67 – – – 714

Ofördelad korttidsvård

Z AC

Sjukhus

Huvudman 453 44 111 57 – 431 57 41 141 18 – 341 274 361 74 117 160 310 610 106 191 30 16 350 102 87 65 137 155 22 810

Specialiserad somatisk vård – – – – 92 – – – – – 122 32 29 76 – 20 9 65 46 – 35 – – 41 13 – – 65 17 3 998

Allmän psykiatri – – – – 6 6 – – – – – – 14 – – – – – 6 – – – – 5 – – – – – 239

Barn- och ungdomspsykiatri – – – – 55 – – – – – 42 – – 56 – – – – 16 – – – – – – – – 25 – 613

Rättspsykiatri

Tabell V 44.3 forts Genomsnittligt disponibla vårdplatser1) per sjukhus och specialitet 2002

– – – 153 6 – – – – 164 32 43 132 – 20 9 65 68 – 35 – – 46 13 – – 90 17 4 850

Specialiserad psykiatrisk vård 453 44 111 57 153 437 57 41 141 18 164 373 317 493 74 137 169 375 678 106 226 30 16 396 115 87 65 227 172 27 660

Totalt

184 Verksamhet

– – – – – – – – – 2 373 384 – – – – – 120 – – – – 2 877

7 135 1 708 612 1 310 1 308 973 1 243 933 5 578 – 6 207 1 516 1 463 1 193 1 958 907 1 061 882 1 122 890 942 38 941

Infektionssjukvård 13 446 – 3 042 3 475 2 743 1 480 2 831 1 339 6 791 – 19 440 2 271 2 824 3 719 2 998 2 783 2 180 1 824 1 912 1 924 588 77 610

Barnmedicin 530 173 5 73 120 4 – – 357 – 544 38 129 32 55 2 136 – 76 74 – 2 348

Hudoch könssjukvård

Verksamhet

Akademiska barnsjukhuset redovisar vårdtillfällen inom barnmedicin under Ofördelad korttidsvård.

1 146 18 561 109 140 312 – 489 1 052 1 128 1 467 – 67 456 – 215 491 364 53 516 245 8 829

Habilitering

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

6 457 3 690 – 1 258 – – – – 3 230 328 5 368 811 1 434 – – – – – 1 149 – – 23 725

Medicinsk rehab

24 357 5 068 540 1 857 2 925 – – – 15 253 4 809 15 933 629 11 084 261 4 574 653 836 10 7 177 1 738 – 97704

Neurologi

Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

270 403 720 762 150 256 989 767 604 587 922 188 627 573 540 766 893 820 490 427 284 038

Övriga invärtes spec

55 11 13 4 18 10 14 8 28 9 70 12 7 16 14 16 15 6 10 16 3 367

Internmedicin

Huvudman

Tabell V 45.1 Vårdtillfällen1) per specialitet 2002, totalt2)

5 690 1 984 886 2 573 641 544 – – 4 354 – 4 568 671 2 176 605 – 664 – – 2 733 – – 28 089

Tumörsjukvård 625 – 8 13 781 – – – – 236 – – 207 – – – – – – – – – 14 857

Övrig medicinsk korttidsvård 114 24 19 29 26 13 19 11 65 18 124 18 26 22 24 21 20 9 24 21 5 662

656 044 374 198 027 569 063 528 455 225 833 331 804 839 125 990 717 900 712 569 059 018

Medicinsk korttidsvård

Verksamhet

185

6 106 1 122 464 1 152 – – 1 316 – 2 787 – 6 006 – 1 046 1 470 – – 883 – 796 580 183 23 911

3 193 – – – – – – – – – 1 490 – – – – – 539 – – – 490 5 712

Barnkirurgi 8 612 2 472 – 3 497 – – – 1 714 4 882 – 8 818 – 1 670 – – – 317 – 2 981 – 7 34 970

Övriga kirurgiska spec 33 954 – 2 513 2 219 3 056 932 1 408 2 729 13 853 1 875 12 137 4 043 3 780 1 348 2 621 1 942 1 782 640 2 869 3 949 374 98 024

Gynekologi

2 549 – 2 125 7 625 2 966 2 083 2 499 – 6 780 3 955 15 459 – 5 697 3 705 2 341 2 687 2 369 1 371 1 340 – 590 66 141

Förlossningsvård 2 686 944 41 1 043 359 78 216 40 1507 70 1 904 133 1 232 65 251 17 98 192 760 97 18 11 751

Ögonsjukvård 6 530 1 431 673 2 552 888 820 1 609 720 5 615 1 384 7 460 1 100 1 729 2 243 1 362 900 805 791 1 075 908 102 40 697

Öron-, näsoch halssjukvård 1 910 5 493 – – – – – – – – – – – – – – – – – 90 – 7 493

Övrig kirurgisk korttidsvård

Akademiska barnsjukhuset redovisar vårdtillfällen inom barnkirurgi under Ofördelad korttidsvård samt vårdtillfällen inom gynekologi och förlossningsvård under Övrig kirurgisk korttidsvård.

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

776 414 043 806 564 632 600 214 069 232 221 512 802 650 725 913 064 104 980 007 967 112 295

19 3 3 5 5 1 3 2 16 4 17 2 3 3 4 3 4 2 1 2

Urologisk kirurgi

Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

674 564 087 023 010 882 557 958 244 206 935 463 736 080 316 910 206 821 476 237 855 240

Ortopedisk kirurgi

30 8 6 10 11 5 7 3 20 8 36 5 7 4 9 8 7 3 9 9 1 216

Allmän kirurgi

Huvudman

Tabell V 45.2 Vårdtillfällen1) per specialitet 2002, totalt2)

115 23 14 33 23 11 18 11 71 19 107 13 26 16 20 18 18 8 21 16 4 617

990 440 946 917 843 427 205 375 737 722 430 251 692 561 616 369 063 919 277 868 586 234

Kirurgisk korttidsvård

186 Verksamhet

598 – 50 97 132 106 75 44 415 107 516 8 121 109 92 19 16 43 141 87 6 2 782

16 – 60 38 34 57 – – 169 – 324 – 18 – – – 44 – 136 – – 896

Rättspsykiatri 472 993 559 295 965 671 543 088 349 584 085 113 144 932 546 380 771 746 1 991 1 721 349 90 297

27 2 2 2 4 1 2 2 11 1 14 1 3 1 2 1 1

Specialiserad psykiatrisk vård

Verksamhet

Akademiska barnsjukhuset redovisar vårdtillfällen inom barnmedicin och barnkirurgi under Ofördelad korttidsvård.

858 993 449 160 799 508 468 044 765 477 245 105 005 823 454 361 711 703 1 714 1 634 343 86 619

26 2 2 2 4 1 2 2 10 1 13 1 3 1 2 1 1

Barn- och ungdomspsykiatri

Egenproducerad verksamhet samt Verksamhet producerad av annan vårdgivare. Se använda begrepp och definitioner.

253 824 53 487 35 181 68 337 52 890 24 996 38 746 22 903 179 408 42 269 243 068 35 758 54 170 39 569 46 685 41 044 39 561 20 075 47 758 38 925 9 645 1 388 299

Allmän psykiatri

– – – 4 054 – – – – 28 983 2 994 – – – – – – – 1 256 184 – – 37 471

Specialiserad somatisk vård

Uppgifter om vårdtillfällen efter diagnos, kön m m hämtade ur patientregistret redovisas i rapporten Patienter i sluten vård 2002.

23 167 1 301 861 1 168 3 020 – 1 478 – 970 1 328 8 492 – 674 169 1 944 685 781 – 1 585 488 – 48 111

Övrigt

11 4 702 – – – – – – 11 778 – 2 313 4 176 – – – – – – – – – 22 980

Geriatrisk vård

Ofördelad korttidsvård

Huvudman

Tabell V 45.3 Vårdtillfällen1) per specialitet 2002, totalt2)

281 56 37 70 57 26 41 24 190 43 257 36 57 41 49 42 41 20 49 40 9 1 478

296 480 740 632 855 667 289 991 757 853 153 871 314 501 231 424 332 821 749 646 994 596

Totalt

Verksamhet

187

Specialisttandvården ej fullständiga uppgifter.

Specialisttandvård: Uppgiften avser antalet besök. Allmäntandvård vuxna samt barn och ungdomar ej jämförbara med år 2001.

Uppgifterna är ej kompletta.

Specialisttandvården avser antalet remisser.

29,6 – 1,0 8,3 4,3 14,9 3,5 1,8 29,3 3,7 – 3,6 2,1 2,9 – – 1,4 2,5 0,7 – – 109,6

Här ingår bl a sjukhustandvård.

9,6 – 0,7 2,7 3,3 – 1,3 0,8 6,8 3,0 – 0,9 0,8 0,2 – – 1,6 0,5 0,6 – – 32,7

– – – – – – – – – – – – – – – – – 1,9 – – – 1,9

Osäkra uppgifter.

462,9 118,5 87,8 178,2 153,6 38,2 76,8 61,3 465,4 97,7 564,1 128,7 83,1 99,9 138,1 126,4 96,4 51,0 127,7 156,3 26,4 3 338,4

27,3 5,5 5,2 15,8 15,8 0,7 6,2 – 31,1 24,2 8,5 5,6 7,7 3,5 4,5 3,1 3,7 1,7 9,0 4,0 1,0 183,9

Se använda begrepp och definitioner.

– 59,2 54,2 76,7 69,5 22,9 45,1 33,8 201,5 56,6 253,9 59,4 57,4 51,7 65,6 62,8 47,7 23,9 55,0 58,1 12,8 1 367,9

Summa patienter

151,3 36,3 36,8 67,6 63,6 19,5 33,3 24,9 177,1 38,6 240,2 54,6 28,6 38,2 55,5 47,4 37,4 20,2 42,1 41,4 11,5 1 266,3

Specialisttandvård4)

12,3 5,0 1,6 11,0 4,7 1,8 2,5 1,1 16,4 4,6 3,3 3,2 7,1 2,9 7,9 3,1 – 1,3 5,1 12,3 2,5 109,8

Tandvård för patienter med särskilda behov3) – – 1,4 9,2 4,5 17,2 3,5 1,8 34,5 4,0 – – 1,6 2,9 – – 1,0 2,6 0,9 – – 85,2

Annan vårdgivare2) AllmänTandvård för AllmänAntal tandvård patienter med tandvård listade vuxna särskilda barn och barn och behov3) ungdomar ungdomar

Fullständigt och partiellt behandlade patienter inom allmäntandvård vuxna samt antalet behandlade och/eller undersökta barn och ungdomar. Åldersgrupp avser den ålder patienten uppnår under året. Med partiellt behandlad patient avses akutpatient samt patient som endast fått delbehandling.

272,1 71,6 44,2 83,9 69,3 16,2 34,8 35,3 240,8 30,3 312,1 65,3 39,8 55,2 70,3 72,8 55,3 27,8 71,5 98,6 11,3 1 778,4

Allmäntandvård vuxna

Egen produktion2) AllmänAntal tandvård listade barn och barn och ungdomar ungdomar

Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg5) Kalmar Blekinge Skåne Halland6) Västra Götaland7) Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten8) Gotland TOTALT

Huvudman

Tabell V 46 Tandvård. Patienter1) (1000-tal) 2002

1,3 – – – – – – – 0,5 – – – – – – – – – – – – 1,7

Specialisttandvård4)

40,4 – 1,7 11,1 7,6 14,9 4,8 2,5 36,6 6,8 – 4,5 2,9 3,2 – – 3,0 4,8 1,3 – – 146,0

Summa patienter

188 Verksamhet

828 660 294 080 700 484 – – – 766 633 741 – – 723 – 690 380 – 742 013 734

Verksamhet

3 10 6

Naturbruksprogrammet (gymnasieskolan) endast 1:a halvåret 2002, sedan ny huvudman.

13 2 214

11 7

23 47 13

22 6 7 21 14 6

– – – – – 530 – – – – – – – – 264 360 260 – – – – 414

Övriga gymnasial utbildning

498 101 424 605 937 585 231 050 – 583 800 193 725 755 787 101 045 626 691 – – 737

Naturbruksprogrammet

Se använda begrepp och definitioner.

333

15 52 36 20 11 21 32 20 10 12

7 8 16 6 14 5 34 6

Folkhögskoleutbildning

Stockholm Uppsala2) Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg2) Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland TOTALT

Huvudman

Tabell V 47 Utbildningsverksamhet. Elevveckor/ studerandeveckor 2002, egen produktion1)

Verksamhet

189

Bilaga 1

190

Bilaga 1

Bilaga 1 Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 Huvudområde/område HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård

Specialiserad somatisk vård

Somatisk mottagningsverksamhet Somatisk dagsjukvård Somatisk hemsjukvård Somatisk sluten vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Psykiatrisk mottagningsverksamhet Psykiatrisk dagsjukvård Psykiatrisk hemsjukvård Psykiatrisk sluten vård

Tandvård

Allmäntandvård vuxna Tandvård för patienter med särskilda behov Allmäntandvård barn och ungdomar Specialisttandvård

Övrig hälso- och sjukvård

Ambulans- och sjuktransporter Sjukresor Handikappverksamhet /hjälpmedelsverksamhet Social verksamhet Folkhälsofrågor FoU avseende hälso- och sjukvård Övrigt

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

Bilaga 1

Huvudområde/område REGIONAL UTVECKLING Utbildning

Delområde Folkhögskoleverksamhet Högskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Övrig utbildningsverksamhet

Kultur

Teater- och musikverksamhet Museiverksamhet Övrig kulturverksamhet

Trafik och infrastruktur

Trafik Infrastruktur

Allmän regional utveckling

Näringsliv och turism Interregional och internationell samverkan Lokal utveckling FoU avseende regional utveckling Övrig allmän regional utveckling

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

191

192

Bilaga 1

Allmänna principer för redovisningen enligt VI 2000 All verksamhet som huvudmannen finansierar ska redovisas All verksamhet som huvudmannen finansierar, oavsett organisations- och driftform, ska redovisas på ett enhetligt sätt.

Koppling till kostnadsredovisning per patient Samma principer gäller vid kostnadsredovisning per enskild patient i KPP-system som i redovisning per delområde enligt verksamhetsindelningen. En konsekvens av detta är att kostnader som inte ska påföras patienten redovisas under området Övrig hälso- och sjukvård. Utvecklad kostnadsredovisning Alla kostnader ska redovisas på de delområden som preciseras av verksamhetsindelningen oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvarande de har uppstått eller var de ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats under fastighetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelas till delområdena. Detta kan ske via interdebitering eller fördelningsnycklar. Den redovisning som respektive landsting/ region har för intern uppföljning sammanhänger med den egna organisationens behov. Den är uppbyggd kring ansvarsområden/kostnadsställen och dessa aggregeras på olika nivåer. Redovisning enligt den gemensamma verksamhetsindelningen kan ske i ett sidoordnat system, genom skuggkodning av ansvarsområden/kostnadsställen mot områden/delområden enligt verksamhetsindelningen. Kostnadsbegrepp Begreppet nettokostnad kommer att användas vid kostnadsjämförelser mellan huvudmännen. Av stor vikt är att såväl kostnader som intäkter redovisas på ”rätt” delområde. Redovisning per kostnads- och intäktsslag följer L-BAS 98, Baskontoplan för landsting.

Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.

Redovisning på två huvudområden Verksamheten i landsting, regioner och Gotlands kommun ska redovisas på områden och delområden inom två huvudområden, hälsooch sjukvård respektive regional utveckling. Inom de båda huvudområdena ska den politiska verksamheten liksom de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av ”infrastruktur” i organisationen redovisas som ett eget område. Kostnaderna för den politiska ledningen ska belasta såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet.

Hälso- och sjukvård Som ett led i statistikutredningen bildade Landstingsförbundet en policygrupp med representanter för medlemmarna, Socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Spri samt Landstingsförbundet för definitioner av begrepp inom hälso- och sjukvårdsstatistiken. Behovet av att skapa enhetlighet i centrala sjukvårdsbegrepp som underlag för jämförande analyser hade påtalats av många sjukvårdshuvudmän. I december 1998 rekommenderade Landstingsförbundets styrelse landstingen, regionerna och Gotlands kommun att fastställa och tillämpa definitioner och regelverk i enlighet med policygruppens förslag och att detta skulle ske senast från verksamhetsåret 2000. Socialstyrelsen fattade ett likalydande beslut. Resultatet från definitionsarbetet publicerades i en rapport 19981. VI 2000 bygger delvis på resultatet från policygruppens arbete. Regional utveckling Under regional utveckling redovisas all verksamhet som inte kan hänföras till något av delområdena inom hälso- och sjukvård. Fem områden redovisas, Utbildning, Kultur, Trafik och infrastruktur, Allmän regional utveckling samt Politisk verksamhet avseende regional utveckling. Området Allmän regional utveckling med delområden (exempelvis Näringsliv och turism, Interregional och internationell samverkan) har hittills saknats i statistikredovisningen. Till en början kommer endast kostnadsuppgifter att kunna redovisas, men på sikt är målsättningen att uppgifter om prestation/aktivitet ska kunna redovisas.

Bilaga 1

Huvudområde hälso- och sjukvård Allmänt Nedan ges definitioner och anvisningar för redovisning av hälso- och sjukvård. Allmänna principer kring redovisningen återfinns ovan. All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisation. Alla kostnader ska redovisas på de delområden som preciseras av verksamhetsindelningen oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvarande de har uppstått eller var de ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats under fastighetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelas till delområdena. Detta kan ske via interndebitering eller fördelningsnycklar. Definitioner och regelverk för redovisningen nedan har hämtats från definitionsarbete som tidigare presenterats och som Landstingsförbundets styrelse och Socialstyrelsen har rekommenderat sjukvårdshuvudmännen att tilllämpa.2

Områden inom hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården redovisas för sex områden, primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård, som presenteras och preciseras nedan. Primärvård Definition: Hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Regelverk: Alla insatser av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin inom såväl offentlig som privat verksamhet hänförs till primärvård liksom all distriktssköterskeverksamhet. Mödra- och barnhälsovård hänförs också till primärvård. Förtydligande: Verksamhet som bedrivs vid en vårdcentral är inte alltid primärvård och vice versa. Mödra- och barnhälsovård definieras som primärvård men kan förekomma på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Samtliga 2

Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.

193

insatser av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin hänförs till primärvård oavsett om insatserna sker på vårdcentraler, i patienters hem, hos privata specialister i allmänmedicin som landstingen tecknat avtal med eller som arbetar med ersättning enligt den nationella taxan. Andra specialistläkarmottagningar som kan finnas vid vårdcentraler ska särredovisas för att i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård. Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vård Definition: Hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större tekniska och personella resurser än primärvården. Regelverk: Alla insatser av läkare som upprätthåller funktionen som annan specialist än specialist i allmänmedicin inom såväl offentlig som privat verksamhet hänförs till specialiserad vård. Förtydligande: Specialiserad vård har sin grund i insatser av läkare med annan specialistkompetens än allmänmedicin. Den omfattar specialiserad vård som bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhus på specialistläkarmottagningar m m och i vissa fall på vårdcentraler. I det senare fallet ska den särredovisas för att i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård. Om basal mödra- och barnhälsovård förekommer vid kvinno- och barnkliniken vid sjukhus ska den särredovisas, för att i statistiken kunna redovisas som primärvård. Specialiserad somatisk vård Den specialiserade somatiska vården omfattar all somatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagningar hos organspecialister på eller utanför sjukhus till den mest högspecialiserade regionsjukvården. Området omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård m m. Specialiserad psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfattar såväl psykiatrisk korttidsvård som psykiatrisk långtidsvård. Området omfattar allmän psykiatri, barnoch ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri och innehåller exempelvis psyki-

194

Bilaga 1

atrisk vård av alkoholmissbrukare, psykiatrisk vård av övriga toxikomaner, psykiatrisk vård av matmissbrukare m fl. Området omfattar även behandlingshem inom den psykiatriska barnoch ungdomsvården. Tandvård Under tandvård redovisas allmäntandvård för vuxna, tandvård för patienter med särskilda behov, barnoch ungdomstandvård samt specialisttandvård. Övrig hälso- och sjukvård Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/kostnader som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i KPPsystem. Exempelvis redovisas här forskning och utveckling (FoU) och folkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser. Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt LSS. Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Den politiska verksamheten liksom de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av ”infrastruktur” i organisationen, exempelvis beställarorganisationer av olika slag, ska redovisas som ett eget område under såväl Hälso- och sjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna bör belasta såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet. Under politisk verksamhet redovisas landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser samt landstingens revisorer. Området omfattar vidare bland annat bidrag till politiska partier och till Landstingsförbundet. Under området Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård redovisas hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd, beställarnämnd avseende hälso- och sjukvård och motsvarande verksamhet. Politisk verksamhet som inte direkt kan hänföras till hälso- och sjukvård respektive regional utveckling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet anställda eller i proportion till nettokostnader för respektive huvudområde. Under området redovisas inga delområden.

Sluten vård, öppen vård och hemsjukvård Under såväl primärvård som specialiserad vård särredovisas sluten vård, öppen vård och hemsjukvård. Inom den specialiserade vården delas dessutom den öppna vården upp i mottagningsverksamhet respektive dagsjukvård. Sluten vård Definition: Hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet. Vård eller observation på intagningsavdelning hänförs till sluten vård. Öppen vård Definition: Annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård. Hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. Förtydligande: Hemsjukvård är till sin karaktär annorlunda än den öppna vården. Den består av ofta relativt långvariga vårdepisoder med stort behov av omvårdnad och ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den slutna vården. Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppen och sluten vård. Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskilt boende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende. Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhet kan dock efter särskild överenskommelse överlåtas till primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften av landstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå. Det förekommer många benämningar på hemsjukvård, exempelvis avancerad och basal hemsjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasaretts- eller sjukhusansluten hemsjuk-

Bilaga 1

vård och kommunal hemsjukvård. Benämningen syftar oftast på organisationen och har inget entydigt samband med funktion eller verksamhetsinnehåll. För att kunna göra jämförelser mellan landstingen/regionerna behöver därför hemsjukvården brytas ut ur såväl primärvård som specialiserad vård och redovisas sammantaget. I det fall hemsjukvården utgör en egen organisation i landstinget/regionen kan den förslagsvis redovisas under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. Dagsjukvård Definition: Öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas. Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri.

Delområden inom primärvård Under primärvården redovisas tio delområden som presenteras och preciseras nedan. Under avsnitt 4 redovisas en metod som ger vårdcentraler som i dag enbart redovisar verksamheten totalt en möjlighet att redovisa kostnad/intäkter per delområde. Allmänläkarvård Delområdet Allmänläkarvård omfattar all mottagningsverksamhet inklusive hembesök som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård omfattas av delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagningen omfattas endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans egna patienter omfattas av delområdet Sjuksköterskevård.

195

Sjuksköterskevård Delområdet Sjuksköterskevård omfattar all mottagningsverksamhet inklusive hembesök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Undantag är mottagningar för mödrarespektive barnhälsovård som utgör egna delverksamheter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för t ex astma-, diabetesoch hypertonipatienter. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård omfattas av delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. Mödrahälsovård Delområdet Mödrahälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök som sker inom ramen för mödrahälsovård. Här ingår hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventivmedelsrådgivning till dessa. I det fall mödrahälsovård på primärvårdsnivå förekommer på sjukhus ska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här. Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas inte under delområdet. Denna verksamhet redovisas under Övrig primärvård. Barnhälsovård Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök som sker inom ramen för barnhälsovård. I det fall barnhälsovård förekommer på sjukhus ska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här. Sjukgymnastik Delområdet Sjukgymnastik omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök och arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. Arbetsterapi Delområdet Arbetsterapi omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök och arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas

196

Bilaga 1

under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård. I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi är integrerade verksamheter, exempelvis under benämningen rehabilitering ska de båda verksamheterna hållas isär. Insatser kring patienter där sjukgymnasten är den primära vårdgivaren, dvs signerar journalen, förs till delområdet Sjukgymnastik och vise versa. Jourverksamhet Delområdet Jourverksamhet omfattar mottagningsverksamhet utanför mottagningens normala öppentider. Normal kvällsmottagning vid den egna mottagningen avses ej. Jourverksamhet kan bedrivas vid den egna vårdcentralen eller vid andra vårdcentraler/ särskild jourmottagning. Huvudprincipen i redovisningen är att kostnader, intäkter och prestationer hålls samman och kan ställas mot varandra. Primärvårdsansluten hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatsen ska ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. Delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård är avgränsad till insatser för en viss patientgrupp som enligt definitionen ges i patientens hem. Till delområdet förs förutom de insatser som görs i patientens hem även den personaltid på mottagningen som avser planering och förberedelse av insatserna för dessa patienter. Läkarinsatser i särskilt boende hänförs också till hemsjukvård. Sluten primärvård Definition: Hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet. Delområdet Sluten primärvård omfattar observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Övrig primärvård Under delområdet Övrig primärvård redovisas exempelvis psykosocial verksamhet, sjukvårdsupplysning, ungdomsmottagning, skolhälso-

vård, företagshälsovård, fotvård, patientinformation/hälsoupplysning till enskilda patienter/ patientgrupper exempelvis föräldrautbildning, rökavvänjningsgrupper och ”bantargrupper”. Under delområdet redovisas inte kollektiva hälsofrämjande insatser som exempelvis sker vid samhällsmedicinska och socialmedicinska enheter.

Delområden inom specialiserad somatisk vård Under specialiserad somatisk vård redovisas fyra delområden. Två av dem presenteras nedan. Hemsjukvård och sluten vård har definierats ovan. Mottagningsverksamhet Somatisk mottagningsverksamhet omfattar hälso- och sjukvård som ges av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl vårdgivare. Mottagningsverksamhet kring egna patienter redovisas under somatisk mottagningsverksamhet medan stödverksamhet betraktas som serviceverksamhet och fördelas till berörda delområden. Dagsjukvård Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas. Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri.

Delområden inom specialiserad psykiatrisk vård Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas fyra delområden. Redovisning av området ska ske i enlighet med vad som beskrivits under specialiserad somatisk vård. Delområden inon tandvård Området Tandvård delas upp i fyra delområden som presenteras nedan.

Bilaga 1

Allmäntandvård vuxna Här redovisas förebyggande och basal tandvård till patienter som är 20 år och äldre. Tandvård för patienter med särskilda behov Här redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till främst äldre och funktionshindrade som har omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom omfattas tandvård till personer med behov av särskilda tandvårdinsatser som ett led i sjukdomsbehandling. Allmäntandvård barn och ungdomar Här redovisas all förebyggande och basal tandvård som ges till ungdomar i åldern 0-19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar t o m 19 års ålder. Lagen ger landstingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgivare och så har skett i flertalet landsting. Specialisttandvård Här redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker. En viss del utförs även av privatpraktiserande specialisttandläkare inom framför allt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under specialisttandvård redovisas exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna.

Delområden inom övrig hälso- och sjukvård Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/kostnader som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i KPP-system. Exempelvis redovisas här forskning och utveckling (FoU) och folkhälsofrågor (kollektiv folkhälsovård). Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt LSS. Området delas upp i sju delområden som presenteras och preciseras nedan. Ambulans- och sjuktransporter Delområdet Ambulans- och sjuktransporter omfattar transporter till vårdenheter och mellan vårdenheter. Under delområdet redovisas även permissionsresor.

197

Sjukresor Med sjukresa avses resa enligt Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor inklusive sjukresor enligt samverkansavtal med kommunernas färdtjänst, resor till dagsjukvård och dylikt. Delområdet Sjukresor omfattar verksamhet vid beställningscentraler och beställningsfunktion för sjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil, taxi, specialfordon, linjelagda sjukresor samt kollektivtrafik. Delområdet kan även omfatta anhörigresor och vissa övernattningskostnader. Här redovisas även sjukresor för tandvård. Permissionsresor, överflyttningsresor och liggande transporter omfattas inte. Dessa redovisas under delområdet Ambulans- och sjuktransporter. Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Habiliteringsinsatser förekommer inom olika delar av hälso- och sjukvården och ska redovisas under olika områden/delområden. Den särskilda habiliteringsverksamheten för barn, ungdom och/eller vuxna kräver tvärvetenskapligt sammansatta personella resurser och stora tekniska resurser/hjälpmedel. Verksamheten ska beroende på vad som avses redovisas på delområden inom områdena Specialiserad somatisk vård, Primärvård och/eller Övrig hälso- och sjukvård. Under området Specialiserad somatisk vård kan habilitering förekomma under samtliga fyra delområden specialiserad somatisk mottagningsverksamhet, specialiserad somatisk dagsjukvård, specialiserad hemsjukvård och specialiserad sluten somatisk vård. Habiliteringsinsatser förekommer inom primärvården och ska då redovisas under delområde Arbetsterapi och/eller Sjukgymnastik. Under området Övrig hälso- och sjukvård, delområde Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet ska verksamheten vid hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc) och ortopedteknisk verksamhet redovisas liksom pedagogisk hörselvård och tolkservice till döva, dövblinda m fl. Vidare ska hjälpmedel, med undantag för inkontinenshjälpmedel eller kroppsburna hjälpmedel såsom pacemakers eller proteser, redovisas liksom kostnader för personal som

198

Bilaga 1

utprovar hjälpmedlen. Under området Övrig hälso- och sjukvård, delområde Social verksamhet ska insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enl LSS redovisas. Social verksamhet Staten ansvarar för tvångsvård enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). All social verksamhet i övrigt är ett kommunalt ansvar. Landstingen är på olika sätt delaktiga med exempelvis medicinsk, psykiatrisk och även psykologisk kompetens inom alkoholist- och narkomanvård. Delområdet Social verksamhet omfattar barnoch ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas exempelvis platser vid barnhem, spädbarnshem, mödrahem och tonårshem. Delområdet omfattar vidare behandlings- och inackorderingshem inom nykterhets- och narkomanvården. (Då landstinget endast har driftansvar för verksamheten är det särskilt viktigt att den allmänna principen följs att intäkten ska redovisas på samma delområde som kostnaden. Nettokostnaden bör bli noll.) Under delområdet Social verksamhet redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Folkhälsofrågor Genom folkhälsoarbete ska den enskilde individens hälsa främjas liksom hälsan för olika sociala grupper. Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt inriktad analys av olika sjukdomars orsaker och förebyggande insatser inriktade på olika riskfaktorer, dels insatser för att främja sådana livsvillkor som gör att allt fler får möjlighet att göra hälsosamma val. Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas den del av folkhälsoarbetet som avser kollektiva hälsofrämjande insatser. Dessa insatser sker exempelvis vid samhällsmedicinska och socialmedicinska enheter, bland annat genom kartläggningar över hälsotillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsatser inom folkhälsoområdet. TV-information, framtagande av folkhälsorapporter, kampanjer, och dylikt kan ses som

exempel på folkhälsoarbete som ska redovisas under delområdet Folkhälsofrågor. Under folkhälsofrågor redovisas inte den sjukdomsförebyggande folkhälsoverksamheten som bedrivs framför allt inom primärvårdens ram och som riktar sig mot enskilda individer eller grupper av individer, exempelvis regelbundna hälsokontroller, rökavvänjningsgrupper, bantargrupper. FoU avseende hälso- och sjukvård Delområdet FoU avseende hälso- och sjukvård omfattar forskning och utveckling inom hälsooch sjukvård. Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivs framför allt inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad. Verksamheten är nära integrerad med patientvården, vilket innebär att det kan vara svårt att särredovisa kostnader för FoU. I avsaknad av exakta uppgifter kan antagandet göras att den totala FoUkostnaden motsvarar det statliga bidraget till FoU för klinisk forskning samt eventuellt övrigt externt bidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då noll kronor. Kostnaderna får brytas ut från berörda delverksamheter med vissa schablonantaganden i avvaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas. Även FoU-verksamhet som förekommer inom primärvård och tandvård ska redovisas under delområdet. Kostnader för AT-läkare och ST-läkare ska inte redovisas här, utan på aktuellt delområde under specialiserad vård eller primärvård. Detta enligt den allmänna principen att kostnader och prestationer ska kunna ställas mot varandra inom de olika delområdena. Övrigt Under delområdet Övrigt redovisas all verksamhet inom hälso- och sjukvård som inte redovisas under annat område/delområde.

Bilaga 1

199

Huvudområde regional utveckling Allmänt Nedan ges definitioner och anvisningar för redovisning av huvudområdet Regional utveckling. Allmänna principer kring redovisningen återfinns ovan. All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på områden och delområden på ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisation. Inga områden eller delområden finns för serviceenheter eller gemensamma enheter. Kostnader för allmän service, fastighetsförvaltning etc ska i stället påföras den s k kärnverksamheten. Detta kan ske via interndebitering och/eller fördelningsnycklar. De uppgifter som ska redovisas på mer aggregerad nivå per område är kostnader och intäkter samt investeringar. Per delområde ska såväl prestationer (så långt möjligt) som kostnader och intäkter redovisas. I begreppet landsting nedan innefattas även Gotlands kommun.

och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå.

Områden inom regional utveckling Under huvudområdet Regional utveckling redovisas fem områden som presenteras och preciseras nedan. Landstingets/regionens aktiviteter inom huvudområdet Regional utveckling sker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regionen, med näringsliv, universitet, kommuner, myndigheter m fl. Gemensam finansiering är vanlig.

Politisk verksamhet avseende regional utveckling Den politiska verksamheten liksom de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktär av ”infrastruktur” i organisationen, exempelvis beställarorganisationer av olika slag, ska redovisas som ett eget område under huvudområdet Regional utveckling. Ett motsvarande område finns även inom huvudområdet Hälso- och sjukvård. Kostnaderna för politisk verksamhet bör belasta såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet. Under politisk verksamhet redovisas landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser samt landstingens revisorer. Området omfattar vidare bland annat bidrag till politiska partier och till Landstingsförbundet. Politisk verksamhet som inte direkt kan hänföras till huvudområdet Regional utveckling respektive Hälso- och sjukvård kan exempelvis fördelas i proportion till antalet anställda eller i proportion till nettokostnader för respektive huvudområde. Under området Politisk verksamhet avseende regional utveckling redovisas också utbildningsnämnd, kulturnämnd och motsvarande. Inga delområden redovisas under området.

Utbildning Landstingens/regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt minskat under de senaste åren. Primärkommunerna är från och med 1 juli 1999 huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Landstingen/regionerna är huvudmän för naturbruksgymnasier och för cirka hälften av landets folkhögskolor. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna övergick 1 januari 2002 till staten. Kultur Landstinget/regionen har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek

Trafik och infrastruktur Landsting/regioner ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i länet genom särskilda länstrafikbolag. Undantag från denna regel finns. Exempelvis är Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne ensamma ansvariga för länstrafiken i sina län. Landstinget/regionen ger bidrag till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och datakommunikationer och vägbyggen. Allmän regional utveckling Under området Allmän regional utveckling redovisas landstingets/regionens externa miljöarbete, exempelvis bidrag till fonder, stöd till miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Vidare redovisas bidrag till stiftelser av typen Skärgårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer av vattenvårdsförbund etc.

200

Bilaga 1

Delområden inom utbildning Under området Utbildning ska landstingets/regionens samtliga kostnader/intäkter för utbildning redovisas oavsett om verksamheten drivs i egen regi, om verksamheten upphandlas eller om bidrag ges. Utbildning av elever hos andra huvudmän (kostnader i form av s k interkommunala ersättningar), uppdragsutbildning, utbildningsprojekt inom eller utanför landstinget/regionen och bidrag till utbildningsverksamhet redovisas på respektive delområde. Utbildning som riktar sig till egen personal i form av fortbildning/vidareutbildning (exempelvis vidareutbildning av vårdpersonal) redovisas inte under området Utbildning. Fyra delområden redovisas under utbildning. De presenteras och preciseras nedan. Folkhögskoleverksamhet Under delområdet Folkhögskoleverksamhet redovisas verksamhet vid landstingets/regionens egna folkhögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolor m m. Högskoleverksamhet Under delområdet Högskoleverksamhet redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för utbildning som bedrivs på högskola/universitet oberoende av inriktning på undervisningen. Gymnasieverksamhet Under delområdet Gymnasieverksamhet redovisas utbildning på gymnasienivå. Kostnader/ intäkter för uppdragsutbildning, utbildning inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt Komvux ska ingå i redovisningen. Kostnader för utbildning av elever hos andra huvudmän liksom stöd riktat mot gymnasieutbildning redovisas. Övrig utbildningsverksamhet Under delområdet Övrig utbildning redovisas exempelvis stöd till projekt med anknytning till utbildningsområdet som inte kan hänföras till högskolor, gymnasieskolor eller folkhögskolor. Bidrag till studieförbund ska inte redovisas under området Utbildning utan föras till området Kultur, delområdet Övrig kultur. Under området Övrig utbildningsverksam-

het redovisas inte heller forskning och utveckling (FoU). Denna verksamhet förs i stället till ett eget delområde FoU avseende regionalutveckling. (Ett motsvarande delområde för forskning och utveckling finns också inom huvudområdet Hälso- och sjukvård.)

Delområden under kultur Under området Kultur redovisas tre delområden enligt nedan. Den verksamhet som avser kultur och som är direkt riktad till landstingets/regionens egen personal eller till patienter ska inte redovisas här. Teater- och musikverksamhet Under delområdet Teater- och musikverksamhet redovisas bland annat uppgifter om länsteatrar och länsmusik samt den verksamhet som bedrivs av länskonsulenter inom teater och dans. Vidare redovisas stöd till länsteaterföreningar och musikproducenter samt andra arrangörsbidrag. Stöd till projekt och fria grupper med anknytning till teater-, dans- eller musikteater ska också redovisas här. Museiverksamhet Inom delområdet Museiverksamhet redovisas bland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till projekt med museal anknytning och kulturmiljövård. Övrig kulturverksamhet Under delområdet Övrig kulturverksamhet redovisas bland annat verksamhet med anknytning till bibliotek och litteratur, exempelvis länsbibliotek och folkbibliotek. Vidare redovisas kostnader inom områdena bild, form, design och hemslöjd samt bidrag till studieförbund. Under delområdet ska inte sjukhusbibliotek redovisas.

Delområden under trafik och infrastruktur Inom området Trafik och infrastruktur redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för trafik och infrastuktur. Två delområden redovisas. Resor för landstingets egen personal eller patienter redovisas inte.

Bilaga 1

Trafik Under delområdet Trafik redovisas anslag/stöd till trafikbolag samt bidrag till annan form av persontransporter, såsom järnvägstrafik, flygtrafik, färjetrafik samt stöd till olika former av godstransporter. Kostnader för planering av trafik ska också redovisas under delområdet Trafik. Kostnader för sjukresor, ambulansoch sjuktransporter redovisas inte här, utan ska redovisas som egna delområden under Övrig hälso- och sjukvård. Inte heller ska kostnader för resor för landstingets egen personal redovisas under delområdet Trafik. Infrastruktur Under delområdet Infrastruktur ska bidrag till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och datakommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvägar m m redovisas. Planering inom området infrastruktur ska också redovisas. Landstingets interna IT-kostnader redovisas inte under delområdet.

Delområden under allmän regional utveckling Under området Allmän regional utveckling redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för regional utveckling med uppdelning på fem delområden som presenteras nedan. Näringsliv och turism Inom delområdet Näringsliv och turism redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för näringslivs- och turisminriktade åtgärder. Till detta området räknas exempelvis driftbidrag till ALMI Företagspartner AB samt uppdrags- och projektbidrag till ALMI. Vidare redovisas bidrag till regionala samverkansorgan samt stiftelser och bolag för regional marknadsföring/näringslivsstöd. Som exempel på detta kan nämnas Utvecklingsrådet Örebro, Mälardalsrådet och Ideons Industripark AB. Bidrag till regionala turistorganisationer, oavsett ägandeform, redovisas här liksom stöd till näringslivsutveckling (exempelvis centrumbildningar) och utveckling av turism (marknadsföring, projektbidrag m m). Utbetalning av borgensåtaganden för företag redovisas också under delområdet Näringsliv och turism.

201

Interregional och internationell samverkan Under delområdet Interregional och internationell samverkan redovisas verksamhet som avser läns- eller landsöverskridande samarbete av allmän karaktär. Avser samverkan ett specifikt delområde skall, oavsett samverkanspartners, verksamheten hänföras till berört område (exempelvis ska ett projekt inom tandvården med internationella partners hänföras till kostnader för att bedriva tandvård). Verksamheter som är av ren biståndskaraktär, dvs stöd som ej i första hand avser att gagna landstingets/regionens egen verksamhet, redovisas här. Till området hör kostnader för deltagande i interregionala och internationella konferenser och möten av allmän karaktär och som inte kan hänföras till något sakområde. Medlemsavgifter och kostnader för deltagande i organisationer för interregional och internationell samverkan av allmän karaktär (exempelvis Assembley of European Regions eller BSSSC ) ska redovisas här. Här redovisas kostnader för bevakningskontor i Bryssel samt tillhörande hemmaorganisation. Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och övrigt internationellt samarbete av allmän karaktär redovisas under delområdet. Lokal utveckling Under delområdet Lokal utveckling redovisas landstingets kostnader för bland annat stöd till landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrupper. Här redovisas även annat stöd avseende lokal utveckling, exempelvis samverkansgrupper och erfarenhetsgrupper inom detta område. Vidare redovisas allmänt stöd till social ekonomi. (Stöd till social ekonomi inom ett sakområde såsom näringslivs- eller kulturområdet ska redovisas inom sakområdet.) FoU avseende regional utveckling Under delområdet FoU avseende regional utveckling redovisas kostnader och intäkter inom exempelvis områdena kultur, miljö, näringsliv och kommunikation. Forskning inom hälso- och sjukvård ska redovisas under motsvarande delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Under delområdet ska exempelvis bidrag till forskningsstiftelser och motsvarande som ar-

202

Bilaga 1

betar med regionala utvecklingsfrågor redovisas. Bidrag till stiftelser/motsvarande för samverkan mellan forskning och samhälle ska också redovisas. Övrig allmän regional utveckling Under Övrig allmän regional verksamhet redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter som avser regional utveckling och som ej specificerats under någon av de ovanstående delområdena. Till detta område hör kostnader för landstingets/regionens externa miljöarbete, exempelvis fonder, stöd till miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Till området hör också kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder. Kostnader som exempelvis är förknippade med avveckling av landstingets egen personal ingår ej. Dessa kostnader ska belasta berört delområde.

3 Verksamhetens intäkter

30 Patientavgifter och andra avgifter

31 Försäljning av hälsooch sjukvård

32 Försäljning av tandvård

33 Försäljning av regional utveckling

35 Försäljning av medicinska tjänster

36 Försäljning av tekniska tjänster

37 Försäljning av material och varor

38 Erhållna bidrag

39 Övriga intäkter

2 Skulder och eget kapital

20 Eget kapital

22 Avsättningar

23 Långfristiga skulder

24 Kortfristiga skulder till leverantörer

26 Moms och särskilda punktskatter

27 Personalens skatt, avgifter och löneavdrag

28 Övriga kortfristiga skulder

29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

1 Tillgångar

10 Immateriella tillgångar

11 Mark och byggnader

12 Maskiner och inventarier

13 Finansiella anläggningstillgångar

14 Förråd m m

15 Kundfordringar

16 Övriga kortfristiga fordringar

17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

18 Kortfristiga placeringar

19 Kassa och bank

Översiktsschema för L-Bas 2003

88 Extraordinära kostnader

89 Årets resultat

78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar 79 Avskrivningar

68 Resekostnader

69 Information och PR

58 Lämnade bidrag

86 76 Övriga kostnader

66 Kostnader för trans56 Läkemedel, sjukportmedel vårdsartiklar och medicinskt material

46 Övriga personalkostnader

85 Finansiella kostnader 75 Övriga tjänster

65 Reparation och underhåll

55 Verksamhetsanknutna tjänster

45 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal

87 Extraordinära intäkter

84 Finansiella intäkter 74

64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmateriel

54 D:o

44 Pensionskostnader

77 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar

83 Inkomst- och kostnadsutjämning 73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader

63 Energi m m

53 D:o

43 Kostnadsersättningar och naturaförmåner

67 Transporter och frakter

82 Generella statsbidrag

72 Tele och post

62 Hyra av anläggningstillgångar

52 D:o

57 Material och varor

81 Avgifter till staten

51 D:o

41 Lön ej arbetad tid

80 Skatteintäkter

70 Representation och övriga försäljningskostnader

60 Lokal- och fastighetskostnader

8 Intäkter och kostnader utanför verksamhetresultatet

7 Övriga verksamhetskostnader

50 Köp av verksamhet

6 Övriga verksamhets5 Kostnader för köpt kostnader verksamhet, inköp av material och varor samt bidrag

40 Lön arbetad tid

4 Kostnader för personal och förtroendevalda

Bilaga 1

203

204

Bilaga 2

Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp vid redovisning av verksamhets- och ekonomistatistiken Landsting/region/kommun AB Stockholms läns landsting * C Landstinget i Uppsala län * D Landstinget Sörmland E Landstinget i Östergötland * F Landstinget i Jönköpings län G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län K Landstinget Blekinge SKÅNE Region Skåne * N Landstinget Halland VGREG Västra Götalandsregionen * S Landstinget i Värmland T Örebro läns landsting * U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna X Landstinget Gävleborg Y Landstinget Västernorrland Z Jämtlands läns landsting AC Västerbottens läns landsting * BD Norrbottens läns landsting I Gotlands kommun *) Huvudmän som har regionsjukhus

205

Bilaga 2

Medicinska huvudgrupper, områden och delområden inom hälso- och sjukvård Huvudgrupp

Område

Delområde

Medicinsk korttidsvård

Invärtes medicin

Internmedicin Övriga invärtes specialiteter inkl allergologi endokrinologi gastroenterologi hjärtsjukvård lungmedicin reumatologi njurmedicin yrkesmedicin

Kirurgisk korttidsvård

Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Tumörsjukvård Övrig medicinsk korttidsvård Kirurgi

Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård Övrig kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Psykiatrisk vård

Övrigt

Geriatrik/geriatrisk rehabilitering Allmän psykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Allmän vård Lättvård Akutmottagning*) Intagningsavdelning*) Ej klinikfördelad intensivvård Smärtlindring Övrig vård

*) Om redovisning ej sker under annat område

Allmän kirurgi Ortopedisk kirurg Urologisk kirurgi Barnkirurgi Övriga kirurgiska specialiteter inkl neurokirurgi thoraxkirurgi plastikkirurgi handkirurgi transplantationskirurgi

206

Bilaga2

Andra indelningar inom hälso- och sjukvård Begrepp

Består av följande Huvudgrupper/områden

Specialiserad somatisk vård

Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt

Specialiserad psykiatrisk vård

Psykiatrisk vård

Specialiserad vård

Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård

Använda begrepp och definitioner Sluten vård Definition: Hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet.

Egen produktion Egenproducerad verksamhet, dvs förvaltning och landstings-/regionägt bolag.

Anm: Patienter som vårdas eller observeras på intagningsavdelning hänförs till sluten vård.

Annan vårdgivare Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa etc. Här redovisas ej annat landsting/annan region.

Öppen vård Definition: Annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård.

Besök Definition: Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare.

Regelverk: Dagsjukvård hänförs till öppen vård.

Regelverk: Inga tidsmässiga preciseringar av besökets längd skall tillämpas.

Regelverk: Dagsjukvård hänförs till öppen vård.

Anm: Patienter som vårdas eller observeras på intagningsavdelning hänförs till sluten vård. Hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna skall ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna skall vara sammanhängande över tiden.

Anm: Det finns flera olika slag av besök. En indelning kan t ex göras efter vilken vårdgivarkategori som patienten möter: läkare, distriktssköterska, dietist, sjukgymnast etc. Besöken skall ha dokumenterats i journal. Läkarbesök Definition: Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och läkare. Anm: Besöken skall ha dokumenterats i journal.

Bilaga 2

Hemsjukvårdsbesök Definition: Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare i patients bostad eller där patient vistas. Regelverk: Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan för hemsjukvård. Anm: Skilj från hembesök. Hemsjukvårdsbesök skall ha dokumenterats i journal. Vårdplats Definition: Bäddplats på vårdenhet som ställts till förfogande i sluten vård (kan även vara kuvös eller annan bädd som speciellt utformats med hänsyn till vården). Anm: En intensivvårdsplats eller en intagningsplats som inte räknas som teknisk plats är att betrakta som vårdplats. Fastställd vårdplats Definition: Vårdplats som fastställts av huvudman för viss vårdenhet. Anm: Fastställd vårdplats är avsedd att normalt stå till kontinuerligt förfogande. Disponibel vårdplats Definition: Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Anm: Beläggning beräknas som antal belagda vårdplatser dividerat med antal disponibla vårdplatser uttryckt i procent. Genomsnittligt disponibla vårdplatser Med genomsnittligt antal disponibla (beläggningsbara) vårdplatser avses det antal vårdplatser som genomsnittligt under året varit tillgängliga med hänsyn tagen till neddragningar, semesterstängningar, 5-dygnsvård m m.

207

Teknisk plats Definition: Bäddplats som patient tillfälligt disponerar. Regelverk: Intensivvårdsplats och intagningsplats räknas som teknisk plats när den tilldelas patient samtidigt som patienten disponerar en vårdplats. Anm: Förlossningsplats och uppvakningsplats är exempel på teknisk plats. Platser på patienthotell Det genomsnittliga antalet platser vid patienthotell som under året utnyttjats för patienter som skrivits ut från sluten vård. Exempelvis patienter som inte längre bedöms behöva den specialiserade vårdens insatser men ändå bör kvarstanna under viss tid för observation. Patient (tandvården) För åldersgruppen 0–19 år endast fullständigt behandlade patienter men för åldersgruppen 20 år och äldre både partiellt och fullständigt behandlade patienter. Elevveckor/studerandeveckor Antalet elever/studerande i en kurs multiplicerat med den del av kursen som faller inom kalenderåret. Elevveckor/studerandeveckor för flera kurser erhålles genom att summera antalet elevveckor för varje kurs. Använda kostnadsbegrepp Bruttokostnader Samtliga kostnader på driftbudgeten, dvs samtliga kostnader för den löpande verksamheten. (Förutom en driftbudget finns en investeringsbudget, som avser utgifter som berör anläggningstillgångar utom långfristiga fordringar.) Både externa och interna (beräknade) kostnader ingår. Om begreppet bruttokostnader används kommer vissa kostnader att dubbelräknas. Vid en summering av bruttokostnader för flera verksamhetsområden inom ett landsting dubbelräknas kostnader genom att tjänster mellan verksamhetsområden inom landstinget bokförs dels som en extern kostnad av det levererande verksamhetsområdet, dels som en intern kostnad av det köpande verksamhetsområdet.

208

Bilaga 2

(Det levererande verksamhetsområdet tar även upp en motsvarande intern intäkt.) En ytterligare form av dubbelföring av kostnader uppstår om kostnader för flera eller alla huvudmän summeras. Resultatet blir att kostnader för tjänster mellan huvudmännen dubbelräknas. En kostnad uppstår både för den säljande och den köpande huvudmannen. Externa kostnader Bruttokostnader exklusive interna kostnader, dvs endast kostnader som innebär utbetalningar. Används detta begrepp kommer bl a interna räntor på fastigheter och inventarier att uteslutas. Nettokostnad Verksamhetens samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter. I nettokostnaden ingår inte kostnader för verksamhet som säljs. Begreppet används bl a när kostnader ska relateras till invånare för respektive landsting. Utgifter Kostnader på driftbudgeten samt investeringsutgifter. Produktionskostnad Produktionskostnad inkluderar i motsats till nettokostnad kostnader för såld verksamhet.

–0,22 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,00

Färdtjänst2)

–0,03

–0,16

–0,04

Inomregional skatteutjämning1)

Norrbottens uppgift för hemsjukvård är ett snitt för landstingen då uppgift saknas.

–0,07

–0,29

Färdtjänst1)

I denna kolumn redovisas justering för rehabilitering i Norrbotten samt naturbruksgymnasium, Göteborgsoperan och Göteborgs konserthus.

–0,35 0,20 0,12 0,19 0,10 0,09 0,16 0,13 –0,08 0,12 0,19 0,14 0,13 0,11 0,11 0,14 0,13 0,10 0,16 0,15 0,00

Kollektivtrafik2)

–0,37 0,19 0,10 0,17 0,08 0,07 0,15 0,11 –0,10 0,10 0,17 0,12 0,11 0,09 0,10 0,12 0,11 0,08 0,15 0,14 –0,02

Kollektivtrafik1)

Justering i skattekronor omfördelad mellan landstingen. Denna uppgift justerar skattesatsen.

0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 –0,04 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,00

Gymnasieskola2)

–0,01

–0,04

Gymnasieskola1)

Nettokostnaden för respektive verksamhet omräknat till skattekronor.

–0,11 0,12 0,07 –0,06 –0,27 0,12 0,01 –0,30 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,01 –0,14 –0,16 –0,01 0,12 0,00 –0,09 0,00

Hemsjukvård2)

–0,12 –0,21 –0,12

–0,11 –0,26 –0,28 –0,13

–0,11 –0,42

–0,05 –0,18 –0,39

–0,23

Hemsjukvård1)

Landsting/ region –0,01 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 –0,13 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,00

Inomregional skatteutjämning2)

0,38 0,00

–0,09

Övrigt1) 3)

Beräkning av hur olikheter i ansvarsområden mellan landsting och kommuner påverkar utdebiteringssatserna 2001

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 –0,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,38 0,00

Övrigt2)

–0,68 0,43 0,30 0,24 –0,06 0,32 0,28 –0,06 –0,01 0,35 0,29 0,37 0,35 0,24 0,09 0,09 0,23 0,33 0,27 0,55 0,00

Total justering2)

Bilaga 3

209

Bilaga 3

Gränssnitt mellan landsting/regioner och kommuner (För ytterligare information se Ekonominytt 24/02, finns på www.lf.se/sek)

210

Bilaga 3

Kollektivtrafikens kostnadsfördelning 2001 mellan landsting och kommuner i procent Län Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Genomsnitt

Landsting

Kommuner

100% 34% 51% 41% 50% 48% 42% 43% 100% 43% 50% 38% 45% 50% 50% 46% 42% 56% 38% 35% 73%

0% 66% 49% 59% 50% 52% 58% 57% 0% 57% 50% 62% 55% 50% 50% 54% 58% 44% 62% 65% 27%