Idéer från kommunernas förslagsverksamhet Idépristävlingen och idékatalogen 10-årsjubilerar i år. Under dessa år har tusentalet idéer presenterats. 45 personer har belönats av Kommunförbundet för sammanlagt 27 goda förslag. Syftet med tävlingen och katalogen är att sätta fokus på den innovativa kraft som finns hos den enskilde medarbetaren. Denna kraft kan i hög grad bidra till att utveckla verksamheten. Hos varje medarbetare ligger denna kraft till nyskapande latent och den kan frigöras med rätt stimulans och resultera i utveckling. Varje anställd behöver känna att hon får utlopp för sin förmåga till utveckling och kreativt tänkande. När kreativiteten hos flera samverkar blir helheten större än delarna var för sig. En medarbetares idé kan utvecklas vidare av någon annan och helheten blir mer än delarna. När vi startade 1994 var det många som inte hade hört talas om förslagsverksamhet eller hade någon aktivitet inom området. Idag lär det inte vara många som inte har sett idékatalogen eller hört talas om idétävlingen. 75 kommuner av 289 har under årens lopp deltagit någon gång. Under perioden kan man skönja att bredden på verksamheten har ökat. Från att nästan helt varit inriktad på olika maskiner och verktyg är nu förslagen i hög grad även inriktad på administration, miljö och trivselskapande åtgärder. Att bedriva idé- och förslagsverksamhet är som att spela piano, när man slutar spela avklingar musiken väldigt fort. När man slutar att fråga efter idéer avstannar idéverksamheten lika snabbt. Besparingskrav, omorganisationer, utläggning av verksamhet på entreprenad är svårigheter som tar kraft från den spontana kreativa lusten. Vi behöver all den kreativitet vi kan få. Idéverksamheten är kraftigt underskattad i kommunal verksamhet. Statistiskt sett ligger vi långt efter andra branscher. ”Vi har inte tid, Vi är för få eller det ingår i jobbet” är några vanliga argument eller bortförklaringar till varför det är som det är. Vi kan bli mycket bättre på att lära av varandra i stället för att försöka uppfinna allt själva. Jag vet att många tagit kontakter genom idékatalogen. Med digitala kameror och mejl blir det också mycket lättare att skicka idéer till varandra. I projektgruppen som är enväldig tävlingsjury, medverkar Carita Lundin, Svenska Kommunförbundet; Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB, Anders Liljeqvist Falu Kommun; Margareta Svensson Halmstads Kommun; Åke Widenrot Luleå Kommun; Karl Olofsson Helsingborgs Stad. Svenska Kommunförbundet i september 2003
Idékatalog 2003
1
Innehåll
© Svenska Kommunförbundet 2003 Adress: 118 82 Stockholm • Tfn: 08-452 71 00 • Epost: gata@svekom.se ISBN: 91-7289-195-5 • Text: Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB Omslag: Vinnande bidrag Form och produktion: Björn Hårdstedt Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
2
Idékatalog 2003
Årets pristagare Årets idéskörd innehåller som vanligt många goda ”karameller”. Till bästa förslag i grenen ”Teknik” har utsetts ”Stolpe vid tillfälliga avstängningar” en idé av Leif Gustavsson och Conny Peterson från Skövde (Nr 10) Till bästa förslag i grenen ”Miljö och säkerhet” har utsetts ”Oljeåtervinning” en idé av Kenneth Granetoft, Peter Andersson, Nils-Eve Andersson och Andreas Nilsson från Kristianstad (Nr 41) Till bästa förslag i grenen ”Administration/organisation” har utsetts ”Använda webmap/GIS gaturegister i receptionen” en idé av Bibbi Carlsson, Lotta Andréen och Susie Larsson från Mölndal (Nr 48) Utöver ära och berömmelse, blommor och diplom får pristagarna 10 000 kr i premie för bästa förslag. Text och bilder till nedanstående förslag kan inte på långt när göra förslagen rättvisa, så ta kontakt för en mera utförlig beskrivningen. Frågor kring idékatalogen och förslagsverksamheten kan ställas till Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB, Tel: 0706-628125. Frågor om enskilda förslag ställs naturligtvis till respektive kommuns kontaktperson eller till förslagsställarna.
Urvalskriterier för bästa förslag 1. Nyhetsvärde. Förslaget ska skapa ett värde och inte vara känt sedan tidigare. 2. Användbarhet. Förslaget ska vara användbart i fler kommuner än den där förslaget väcktes. 3. Enkelhet. Motto ”ju enklare desto bättre”. Förslaget ska kunna ha väckts av vem som helst. 4. Elegans/genialitet. Förslag som är unika för användning i en speciell kommun kan uppmärksammas pga stor elegans eller genialitet. Idékatalogen finns också på www.svekom.se/gator/.
Idékatalog 2003
3
Släpp fram idéerna sedan 1984 Den första Idékatalogen kom ut 1994 och tanken var att sprida idéer och återföra erfarenheter runt om i Sverige. En aktiv förslagsverksamhet skapar ett ökat engagemang och kvalitetstänkande, och ger ökad delaktighet hos alla medarbetare. När varje anställd själv får vara med och åstadkomma rationaliseringar och förbättringar i det dagliga arbetet, och få belöning för det, ökar också det ekonomiska medvetandet. Förslagsverksamheten finns inte på alla förvaltningar. Idékatalogen är ett försök att sprida idén om hur viktigt det är att ta vara på varje medarbetares kunnande och kreativitet. Genom att läsa om förslagen kan man själv på sin arbetsplats ta upp samma idé eller modifiera den utifrån de egna förutsättningarna. Där förslagsverksamheten finns är de översiktliga reglerna ganska likartade. Förslagsställaren får hälften av den vinst som förslaget ger företaget under första året det är infört. Men formerna för förslagsverksamheten kan skilja sig från olika förvaltningar. Vi frågade två av årets deltagande förvaltningar.
Så här gör vi i Mölndal… I stort sett alla som lämnar in förslag på Gatukontoret i Mölndal får välja en present ur förslagsskåpet, som sitter uppsatt på väggen in till matsalen. Vid julkaffet varje år presenteras årets förslagsställare och deras belönade förslag och var och en får ett diplom och en blomma. Alla förslag som innebär en faktisk förbättring får en stimulanspremie på 400 kronor. Efter ett år utvärderas en del förslag och eventuell belöning blir 50 procent av det som Gatukontoret sparar in på förslaget under ett år. Andra förslag beräknas med en gång vad besparingen blir. Anne-Lie Fant, som är nämndsekreterare, berättar att förslagsverksamheten har varit mycket aktiv på Mölndals Gatukontor sedan början av 1990-talet då förslagsverksamheten utlokaliserades till förvaltningarna och dåvarande direktören Olle Niste startade med presenter som belöningar. – Vi har blivit bättre, men kan bli ännu bättre på att belöna administrativa förslag, säger Anne-Lie. Gatukontoret arbetar med kvalitetsprojekt sedan 1998 där alla anställda har deltagit. Detta har stimulerat till ytterligare förslag, vilka leder till bättre kvalitet i arbetet. Mölndals gatunämnd fattar beslut om gator och trafik, vatten och avlopp, parker och planteringar, avfallshantering och offentlig belysning. Som utförarnämnd svarar den för städning i kommunens lokaler och för skötsel av idrottsanläggningar. Gatunämnden svarar också för ärenden som gäller lokala trafikföreskrifter, parkeringstillstånd för rörelsehindrade med mera. Gatukontorets sex avdelningar arbetar åt gatunämnden. De sex avdelningarna är Administration, Projektering, Vatten- och avlopp, Gator och anläggning – fastighetsservice, Parker och planteringar, Renhållning – Teknisk service.
4
Idékatalog 2003
…och så här gör vi i Kristianstad Förslagsverksamheten lever och frodas, säger Boel Stéen, personalsekreterare vid C4 Teknik i Kristianstad. Alla har möjlighet att lämna förslag. Bedömningen av det inlämnade förslaget sker utifrån våra riktlinjer för förslagsverksamhet. Belöningen kan bestå av en summa pengar eller en gåva. Uppmärksamheten kring belönade förslag är en viktig del i det hela. Det ska vara lite högtidligt och festligt. Samtliga belönade förslag presenteras i vårt personalblad Tekniska C4yran. Uppmärksamheten gör att fler lämnar förslag på förbättringar som man länge gått och funderat på. Syftet med förslagsverksamheten är att skapa ökat engagemang och delaktighet hos personalen, ta tillvara de anställdas erfarenheter, insikter och intresse för verksamheten samt stimulera nytänkande och nyskapande. Genomförandet av förslagen ska leda till höjd kvalitet och/eller sänkta kostnader för kommunens verksamhet samt förbättrad arbetsmiljö och miljöhänsyn. Samtliga anställda kan lämna förslag, enskilt eller i grupp. De som har som uppgift att utveckla verksamheten kan få en reducering av belöningen om förslaget ligger inom det egna ansvarsområdet. Ett förslag kan gälla nästan vad som helst: förändrade arbetsmetoder, höjd kvalitet, nya rutiner, tekniska förbättringar, organisationsförändringar, arbetsmiljöförbättringar, större hänsyn till miljön med mera. Förslaget kan beskriva ett problem och redogöra för lösningen, men förslaget kan också vara en idé som inte löser något upplevt problem utan innebär nytänkande. Handläggningstiden måste vara kort. Ersättning betalas ut för alla förslag som genomförs, normalt hälften av nettobesparingen för ett år. Om ett förslag är svårt att bedöma ekonomiskt bedöms det som Mycket värdefullt, Värdefullt eller Uppmuntran. Utbetalningen blir då 15 respektive 7 eller 2 procent av basbeloppet. Spridningen av förslag är viktig. Därför ska alla förslag som belönas rapporteras till personalkontoret som informerar vidare till förvaltningarna och publicerar vissa av förslagen i personaltidningen Cefyren. C4 Teknik står för Kristianstads kommuns samlade tekniska verksamhet. Vår uppgift är att förvalta och utveckla kommunens infrastruktur i form av gator, vägar, parker, fastigheter, fritidsanläggningar, vattenförsörjning samt yttre miljö. Vår målsättning är att hålla god service till låg kostnad, med andra ord VI FINNS I DIN VARDAG. För att finnas i vardagen krävs en ständig utveckling av medarbetare och arbetssätt. Våra medarbetare är fulla av goda idéer om hur man kan utföra arbetsuppgifterna och uppdragen på ett sätt som gör att kvalitet och service ständigt förbättras. Det handlar om engagemang och ett stort mått av intresse för det egna arbetet.
Idékatalog 2003
5
Ingvar i Hässleholm, alla tiders kreatör Sverige har många duktiga och kreativa idégivare. Men Ingvar Nilsson från Hässleholm slår dem alla. Han riktigt sprutar ur sig idéer. Det har bland annat Kommunförbundets förslagskommitté kunnat konstatera under de gångna tio åren. Ingvar har också blivit uppmärksammad i pressen.
Sopkärlsskopa används nu i hela landet Till exempel i Arbetet berättade man 1987 om Ingvars skopa som blir ett lyft för sopåkarna. Tidigare lyfte man soporna för hand dryga metern för att få in dem i sopkvarnen på tippbilen. Det fanns en hiss, men den var både obekväm, krånglig och tidsödande. Ingvar hittade på en konstruktion som gjorde det möjligt att välta över soporna från sopkärran till en stor skopa. Sedan matades soporna in i komprimatorn med hjälp av hydrauliken. Då var Ingvars uppfinning unik. Idag används den över hela Sverige.
Enkelt men sparar ryggar Att lyfta skyltar är tungt och har kostat på många ryggar. Ingvar uppfann en skyltlyftare. Ett enkelt mekaniskt drev, som fungerar på samma sätt som domkraften för en personvagn. Enkelt och genialiskt. Det mångårige skyddsombudet presenterar ofta nya förslag som bidrar till att göra livet lättare för hans arbetskamrater. Naturligtvis är många av idéerna inriktade på att spara just ryggar. Flera av idéerna innebär också en ekonomisk vinst. Ofta räcker det numera med att enbart en man utför arbetsmomentet istället för som tidigare två. Ingvar har blivit flerfaldigt belönad för sina uppfinningar. 1995 blev han utsedd till årets förslagsställare av Kommunförbundet med inte mindre än 25 deltagande förslag i Idé-
6
Idékatalog 2003
katalogen. I tävlingen Guldhjälmen, ett pris som tidningen Arbetarskydd delar ut kom han på tredjeplats. Det är en tävling som samlar hundratals deltagare. Guldhjälmen fick han ta emot vid en högtidlig ceremoni på regeringskansliet Rosenbad. Och naturligtvis har kommunens skyddskommitté i Hässleholm belönat honom ett antal gånger.
Fler av Ingvars alla förslag • Ett verktyg som enkelt riktar upp vridna och böjda skyltar (överst t h). • Att gräva upp betongplint för trafikskyltrör har alltid varit ett tungt jobb. Ingvar har tagit fram en sorts sax som han för ner i plinten och kopplar till kranen på bilen. Med hjälp av hästkrafterna följer plinten lätt upp utan att man behöver gräva upp den (andra bilden uppifrån t h). • ”Grisar”, ja det vet alla som arbetar ute i gatan vad de är för några ”djur”. Alla vet också att de är tunga att lyfta, men Ingvar hittade på en tvådelad länk med dubbar i ändarna. Dessa sticker man in i de befintliga hålen i gavlarna på ”grisarna” och kopplar till bilkranen. Sedan är det bara att lyfta. • Blomurnor kan också vara tunga att lyfta, men inte sedan Ingvar funnit på ett säkert lyftredskap som kopplas till bilkranen (tredje uppifrån t h). • Blommor måste vattnas för att må gott. Numera görs detta av endast en man. På bilens tank finns en pump monterad som går att slå till från hyttan. Föraren vevar ned sidorutan, tar tag i munstycket som sitter på sidan, kör till blomlådorna och vattnar. Allt utan att gå ur bilen. Detta sparar inte bara en mans arbete utan också arbetsmiljön. Tidigare sköttes vattningen bakom bilen och då fick föraren stå där i avgasångorna. • Sommartid växer gräs i skarvarna mellan kantstenarna. På sopmaskinerna monterade Ingvar en tank med godkänt ogräsbekämpningsmedel. I anslutning till tanken finns en högtryckspump som styrs med en knapp i hyttan. Framför bakhjulet sitter munstycket med backventil som ger punktbekämpning av ogräset. • Vid städning i innerstaden var det inte alltid så lätt att komma till med sopmaskinen vid trånga utrymmen. Ingvar monterade en blåsmaskin och efter det kan föraren hydrauliskt inifrån hyttan höja, sänka eller svänga den i 80 grader, stänga eller öppna luftluckorna, gasa och stänga av motorn. • Cykelställ står bäst på plana ytor. Men Ingvars cykelställ fungerar överallt. Varje sektion kan höjas eller sänkas individuellt. De kan monteras i rad och är exteriört både tilltalande och lätta att montera.
Idékatalog 2003
7
• Baklämslyften underlättar bytet av baklämmar som nu kan ske på ett smidigt sätt av chauffören själv (t h). • Brunnslock är tunga att lyfta speciellt när grus har pressats ner och kilat fast locket i sargen. Ingvar har löst även det problemet med ett genialt verktyg (nedan t h). • Att byta ett skyltrör är ingen match med den domkraft som Ingvar anpassat till att kunna greppa om och lyfta rör. Det är bara att veva på. Deksellyftare, batterilåda, kantskärare, penna med brevöppnare, listan går att göra hur lång som helst, men någonstans måste vi sätta punkt.
Uppfinnare även privat – Jag började på Tekniska kontoret på Hässleholm för 39 år sedan, och om ett år ska jag gå i pension, berättar Ingvar, som har jobbat som reparatör på Gatukontorets verkstad Han kommer att sakna arbetskompisarna och det kreativa arbetet. Men att lägga av med uppfinnandet är det inte tal om. Som vice ordförande i Uppfinnarföreningen i Hässleholm fortsätter Ingvar att kreera idéer. Det är ett gäng som samlas var fjortonde dag för att diskutera och stimulera varandra. Uppfinnarföreningar finns i hela Sverige och alla har kontakt med varandra. Utöver uppfinnandet har Ingvar också andra intressen. Sommarstugan i Mellbystrand och motorbåten är något som han tillsammans med frugan njuter av under sommarmånaderna. Därutöver har han ett intresse för veteranmotorcyklar, som han har flera stycken av. Men till dessa håller hon ett säkerhetsavstånd med ungefär 25 meter. Allt enligt Ingvar.
8
Idékatalog 2003
Uppföljning av fjolårsvinnare: "Res klokt" "Res klokt" vann klassen Administration år 2002. Jan-Erik Lång och Klas Nyberg från gatukontoret i Helsingborg kom med denna idé som syftar till att lära barn i årskurs 6 att resa mer kollektivt. Många barn känner inte till något annat färdmedel än bil. Med det här förslaget lär sig eleverna att använda karta och tidtabell, arbeta i grupp, söka information, geografi, kultur, historia och att dokumentera. Visst var vi nyfikna på "vad som hände sedan", hur gick det? Peter Skantz berättar för oss: Projektet Res klokt lever vidare. Första året deltog 590 elever och senaste läsåret 750 av cirka 1 200 elever i Helsingborg. Parallellt har Miljöverkstaden kompletterat med ett projekt ”Kulturjakten”, där elever i årskurs 6 under en dag får ge sig ut på en orientering i staden och då skall de åka kollektivt. Vid olika kontroller skall de hitta svar på olika frågor. Eleverna får ett förköpskort för att åka på bussarna. Det som återstår av uppladdningen får de behålla efter orienteringen.
Busskort till eleverna Våren 2002 beslutade kommunfullmäktige om nya regler för skoltransporter. Det betyder att alla grundskoleelever får busskort för att ta sig till skolan, oavsett de själva valt skolan eller fått den anvisad och om skolan ligger i Helsingborg eller någon av dess närmaste grannkommuner. Ett argument för detta beslut var bland annat att man på detta sätt skulle ge grundskoleelever en naturlig introduktion i att åka kollektivtrafik till skolan.
Vi reser allt mer Samhällslivet består alltmer av resor. Kommunfullmäktige tyckte att det var utmärkt att på detta sätt få in en praktisk övning för många elever, dessutom utanför den egentliga skoltiden. Alla elever, som är berättigade till busskort får det – ingen särskild ansökan behövs. Särskild skolskjuts anordnas för de elever, som inte kan ta sig till skolan med allmänna kommunikationer. Ett särskilt tvåårigt projekt har startats tillsammans med Skånetrafiken för att se till att förutsättningar skapas för att avveckla så mycket som möjligt av skolskjutsarna enligt den gamla ordningen. På sikt skall de särskilt anordnade skjutsarna ses som en komplettering till den vanliga linjetrafiken.
Påverka till att välja kollektivt Från kommunens sida finns också en ambition att ytterligare påverka elevernas attityder till och kunskaper om kollektivtrafiken. Inom detta projekt skall vi också utveckla ett samarbete mellan den kommunala administrationen av grundskoleelevernas busskort och Skånetrafikens Kundcenter. Bland annat har vi här en ambition att kunna anlita personalen från denna samlade organisation för bussträning och information för dem inom särskolan som har färdtjänst samt den vanliga skolan. Läs mer på www.helsingborg.se/miljoverkstaden/res.html För frågor och mer information, kontakta Agneta Hyberg, telefon 042-10 69 94.
Idékatalog 2003
9
Årets prisbelönta förslag inom området "Gata" 1. Batteritestare Förslagsställare:
Jörn Wounlund, Gatubolaget
Kontaktperson:
Pia Kristensson, 031-62 84 71 eller 0705-62 84 71, e-post: pia.kristensson@gatubolaget.goteborg.se
Behovet uppstod när Skylt & Underhåll hyr ut skärmvagnar, vilka ska stå och lysa med orange blinkande lampor, ofta en hel natt. Om lamporna slocknade under natten ger det upphov till trafikfarliga situationer. När man skall hyra ut olika lampor för avstängningsarbeten måste man därför vara säker på att batterierna i lamporna räcker under hela tiden. Som det är nu så slängs det många batterier på grund av osäkerhet. Förslaget innebär att köpa in en batteritestare så att man kan man kolla hur lång livstid batterierna har kvar och därmed slipper slänga dugliga batterier.
2. Klammer till huvudledsskylt Förslagsställare:
Jörn Wounlund. Tore Pettersson, Gatubolaget
Kontaktperson:
Pia Kristensson, 031-62 84 71 eller 0705-62 84 71, e-post: pia.kristensson@gatubolaget.goteborg.se
En hållare har tillverkats som placeras i ett skruvstycke. Därefter placerar man vägmärkesklamman i hållaren, drar ihop skruvstycket och så har man en klammer som passar huvudledsskyltar. Skyltar beställs från firman Plast & Plåt, medan klamrar beställs separat. För vanliga klamrar passar både runda, fyrkantiga och trekantiga skyltstolpar, medan däremot huvudledsskylten har en alldeles egen fason. För att lösa detta problem har Jörn och Tore tillverkat den föreslagna hållaren, som nu används i verksamheten på Gatubolaget. Andra kommuner använder andra fästen, s k BLF-fästen, men det kräver två extra skenor på skylten. I Göteborg däremot sitter huvudledsskylten ofta på master, typ belysning och liknande. De normala fästena som Gatubolaget använder lämpar sig för att borra, gänga och skruva fast skylten på stolpen. Däremot måste klämman tryckas till med den speciella hållaren.
3. Folder över Göteborgs Trafikinformation Förslagsställare:
Claes Jönehall, Gatubolaget
Kontaktperson:
Björn Berntsson, 0706-62 81 25, e-post: bjorn.berntsson@gatubolaget.goteborg.se
10
Idékatalog 2003
En folder över Göteborgs Trafikinformation (GTIC) har tagits fram. Foldern skall användas vid träffar med kollektivtrafikföretag och för träffar med övriga samarbetspartner, och vid studiebesök och liknande tillfällen. Foldern innehåller information om kollektivtrafiken och vad som krävs av både utförarna, trafikföretagen i Göteborg, och informationsgivaren GTIC för att den samordnade informationen ska fungera. I ett senare skede har en liknande folder med information om hela verksamheten på Göteborgs Trafikinformation tagits fram på uppdrag av beställaren Trafikkontoret. Göteborgs Trafikinformation informerar inte bara om störningar i kollektivtrafiken utan arbetar med att ge allmänheten snabb och korrekt information och service kring frågor och synpunkter inom Trafikkontorets ansvarsområde. Frågorna kan handla om trafikomläggningar vid evenemang eller gatuarbeten, gatuunderhåll, gaturenhållning och parkering.
4. U-balksrensare Förslagsställare:
Sven Ollvid, Gatubolaget
Kontaktperson:
Pia Kristensson, 031-62 84 71 eller 0705-62 84 71, e-post: pia.kristensson@gatubolaget.goteborg.se
När förhöjda övergångsställen byggs täpper dessa för så att vattnet inte kan rinna ner i brunnen vid sidan av vägen. För att lösa detta problem har man lagt u-balkar upp och ner vid övergångsstället för att vattnet ska kunna rinna genom u-balken ner i brunnen. Det blir ofta stopp i dessa på grund av löv, skräp med mera. Man har kunnat beställa spolning av dessa men det blir dyrt och skvätter ner folk. Genom att använda ”u-balksrensaren” rensar man lätt utan att skvätta ner folk. Man kan montera ihop rensaren till olika längder. Sven har skurit till en platta av metall och monterat denna på snökäppar till behändiga u-balksrensare. Hål borrades i käpparna och därmed kunde Sven förlänga dem upp till 4 meter. U-balkarna är mellan 2 och 4 meter långa, så det är nödvändigt att ha flexibla längder.
Idékatalog 2003
11
5. Fräs- och sopaggregat till grävlastare Förslagsställare:
Georg Nilsson, Patrik Nilsson, Tomas Sölving, Lars Håkansson och Lennart Olsson, Helsingborg.
Kontaktperson:
Peter Skantz, 042-10 59 78, e-post: peter.skantz@entek.helsingborg.se
Ett fräsaggregat monteras på grävlastarens arm för att användas till både asfalt- och stubbfräsning samt även till jordborrning under murar, häckar och dylikt. En uppsamlingsskopa med sopborste samlar upp fräst asfalt och alla typer av finare och grövre skräp. Skopan är också användbar vid spill i samband med olyckor. Förslaget innebär att istället för att skära, schakta och justera sättningar, hål och krackeleringar i asfaltytorna kan man nu fräsa för toppmassa och därmed förhindra framtida sättningar.
6. Lättare dra av grus vid gångbaneläggning Förslagsställare:
Jörgen Losell, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06 e-post: boen.steen@kristianstad.se
En stensättare måste traditionellt ligga på knä och dra av gruset till plattbädden tre gånger innan den är färdig för plattläggning. Det frestar väldigt mycket på knäna, särskilt när det är både fuktigt och kallt ute. Man måste vara två för att klara jobbet. Dessutom måste man hoppa upp och ner mellan arbetsuppgifterna; att dra av och kasta på grus. Jag har konstruerat en avdragare som vi inte behöver ligga på knä för att använda. Det är ett gammalt skyltrör som jag har svetsat ihop med ett stödhjul från en sopmaskin. Avdragaren har vajrar mellan handtaget och ner till järnet, där man fäster avdragslisten, en lång planka. Den går att vinkla så att bredden på avdragsytan kan ändras där gångbanan exempelvis blir smalare. Därmed slipper vi att hoppa upp och ner under arbetet, vi sparar både knäna och tid. Det går ju faktiskt fortare att arbeta stående än att krypa fram på knä, Kristianstad.
12
Idékatalog 2003
7. Avjämnare kopplad till arbetsmaskin Förslagsställare:
Jörgen Losell, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
Jörgen har också hittat på ett sätt att göra avjämningen av en gångbana enklare. Normalt sett är det både slitsamt och tar tid att avjämna en gångbana för hand med skyffel. Jörgen har tillverkat en avjämnare som kan kopplas till deras arbetsmaskin. Det innebär att arbetet går betydligt snabbare med mindre slit. Maskinen kan lätt byta avjämnare mot skopa när mer material skall köras fram till gångbanan. Avjämnaren sätts på maskinens pallhorn och på det viset kan den vinklas åt olika håll i förhållande till hur maskinen slår.
8. Ta från närmaste vattendrag istället för dricksvatten Förslagsställare:
Stefan Mikaelsson och Göte Nilsson, Piteå
Kontaktperson:
Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se
Under sommarhalvåret används kommunens slambil till att vattna grusvägar. För att spara på tid och vattenkostnader kan vi med bilens vacumkompressor själva suga upp vatten ur närmaste vattendrag. Problemet med detta är att sten och sand följer med in i tanken, och detta medför att vi ofta måste öppna och rengöra den för att inte täppa till rören i vattenspridaren. Nu har vi tillverkat en sil som vi enkelt fäster på slangen för att eliminera detta problem. Vi har svetsat fast en järnstång på anordningen som fixerar slangen i horisontalläge utan att vi behöver stå och hålla i den. Detta är viktigt för att slangen inte ska dyka ner i botten, och därmed suga in onödigt mycket sand. Fördelarna med att själva suga upp vattnet är att vi sparar tid både på att fylla bilen, cirka 20 minuter i stället för 40 minuter varje gång, och den tid det tar att slippa åka till CF eller VK för att hämta vatten. Detta handlar om hundratals kubikmeter vatten varje sommar, och vi tycker att det är ett otroligt slöseri att använda dricksvatten för att sprida ut på vägarna.
9. Fästen som håller traktorn på vägen Förslagsställare:
Roland Berg, Lars Hägglund och Anders Stenlund, Piteå
Kontaktperson:
Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se
I slutet av vintersäsongen när snökarmarna blivit höga och vuxit ut på körbanan måste dessa lastas bort, både för att vägarna blir smala och för att sikten blir för dålig i korsningarna. Till detta har vi tidigare använt en hjullastare med snöskopa och 3-4 lastbilar som forslat bort snön. Eftersom detta var både dyrt och tidsödande började vi att använda vår egen stora snölastare för mer effektiv lastning. Detta fungerar bra, men ett problem uppstod i och med att traktorn blev tvungen att gå i halva diket med fel lutning som följd. Därför har vi konstruerat två sidoförskjutningsfästen som flyttar snölastaren en halv meter till höger i förhållande till traktorn. Detta gör att traktorn inte behöver gå i diket. Kostnaden för sidofästena är cirka 9†000 kronor per styck. På vårkanten har vi två snölastare i drift i bostadsområdena.
Idékatalog 2003
13
Årets vinnare i klassen Teknik: 10. Stolpe vid tillfälliga avstängningar Förslagsställare:
Conny Peterson och Leif Gustavsson, Skövde
Kontaktperson:
Bo Bonander, 0500-49 81 84, e-post: bo.bonander@ skovde.se
Vi gräver ofta upp tillfälliga ganska grunda schakter, till exempel vid fjärrvärmearbeten. Vid dessa arbeten lägger vi ut stålplåt för bilarna att köra över. Stålplåtarna kan inte vara bredare än 2,5 meter om vi ska kunna frakta dem på våra bilar. Vid sådana tillfälliga avstängningar har vi hittills använt koner. Dessa är 60 centimeter breda och tar upp stor del av stålplåten, så utrymmet för bilisterna blir mycket begränsat. Konerna kan också lätt sparkas ner i schakterna och då ser inte trafikanterna avstängningen förrän det kan vara försent. Conny och Lars har föreslagit att man sätter upp en avstängningsstolpe. Idén kom från Conny, som han utvecklade tillsammans med Lars, som har tillverkat avstängningsstolpen. Den skruvas fast i stålplåten och sedan går det lätt att trä en avstängningsbräda genom stolpen. Idén spar utrymme på körplåtarna och stolpen går inte att sparka bort. Liknande konstruktioner finns inom husbyggnadsproduktionen, men har troligen inte tidigare använts på gatusidan. Den här stolpen har Conny och Leif tillverkat så att den ska passa just de plåtar som används inom kommunen. Den har inte inneburit några externa kostnader för tillverkning. Besparingen ligger i att slippa den vandalisering som tidigare under åren skett lite då och då. Stolpen har använts med gott resultat från vintern 2002/03. Vi tillverkade den här stolpen för att vi tyckte det var praktiskt för vårt arbete. Det är ofta vi arbetar på det sättet, eftersom vi tycker det ingår i arbetet att utveckla metoderna. Den här är den första idé vi lämnat in till förslagskommittén och det gjorde vi på uppmaning av en arbetskamrat, säger Conny och Leif.
11. Rör som underlättar rensning av rännstensbrunnar Förslagsställare:
Sture Efraimsson, Sotenäs, 0523-395 37
Som kommunanställd i Sotenäs sedan 1975 har jag varit med om ett antal kalla och besvärliga vintrar, där ett stort problem har varit alla frusna rännsstensbrunnar. Samtliga anställda på Gatuavdelningen har upplevt detta som både tungt, kallt och vått, förutom att det naturligtvis var tidsödande. För att kunna rensa brunnarna måste vi pumpa bort den vattensamling som uppstår vid en frusen brunn. Därefter fick vi med ett vanligt järnspett hugga bort isen inne i brunnen, så det gick att komma åt vattenlåset och utloppet. Slutligen fick vi lägga oss på mage och sträcka ner armen så långt vi nådde för att försöka tina upp isen i utloppet med ånga.
14
Idékatalog 2003
Det här måste gå att göra på ett enklare sätt, tänkte jag. Jag bockade till ett 1 Ω tums rör så att det såg ut som en krok i ena änden. Kroken monterade jag i brunnen med böjen (”kaffepetterpipen”) upp i utloppet och klammade fast det och kapade det strax under gallret. Detta fungerade helt otroligt. Istället för 1-2 timmars arbete vid varje brunn tar det nu bara 15-20 minuter. Det var främst när vi jobbade med de äldre rören av cement, som idén dök upp. De nyare rören är oftast av plast, men även när vi rensar dessa kan vi använda mitt rör.
12. Omvända gångjärn till sandlådor för bättre hållfasthet Förslagsställare:
Byggservicegruppen, Snickeriverkstan, Sundsvall
Kontaktperson:
Eva-Britt Persson, 060-19 10 00, e-post: eva-britt.persson@sundsvall.se
Vi tillverkar sandlådor i trä, till Utemiljö och Teknisk produktion/ teknisk service. Problemet är att med vanliga gångjärn går det inte att fästa locket till lådan. Locket ”sticker” utanför själva lådan och då rinner det in vatten eller snö i lådan, sanden blir blöt och lådan sväller av fukten. Vi måste tillverka nya sandlådor varje år. Men genom att ”vända” på det ena bläcket på ett vanligt gångjärn kan man fästa locket på sandlådorna utanför bakstycket och på så sätt rinner inte vatten (snö) in i lådan. Sanden hålls torrare och träet i lådan sväller inte, vilket har lett till att vi i stort sett har halverat antalet tillverkade lådor per år. Våra specialgångjärn gjorde vi tidigare själva, men nu har en firma börjat tillverka dessa åt oss.
Idékatalog 2003
15
Årets prisbelönta förslag inom området "Park" 13. Förslag till GPS-styrning av gräsklippare Förslagsställare:
Mattias Salomonsson, Halmstad
Kontaktperson:
Margareta Svensson, 035-13 77 16, e-post: margareta.svensson@halmstad.se
Halmstad har ett antal stora öppna gräsytor, bl.a. fotbollsplaner, som fordrar återkommande klippning under en stor del av året. Detta är maskinkrävande men framförallt arbetskraftskrävande och monotont. Mattias förslag innebär att använda satellitstyrning av automatiserade gräsklippare genom differentiell GPS, det vill säga GPS med en korrigering från fasta referensstationer till en noggrannhet av två cm. Positioneringssystemet har använts av förvaltningen under ett halvår vid inmätning och har fungerat bra, dock med begränsningar i närheten av höga byggnader och massiva trädridåer. På en fotbollsplan finns dock alla förutsättningar för att systemet skall fungera perfekt. En automatiserad gräsklippare styrd av GPS navigeringssystem innebär att en resurs frigörs till övrig skötsel. Då det sannolikt finns fler saker som skall skötas på och runt om en fotbollsplan utöver gräsklippning, innebär det att säkerhetsaspekten inte är ett problem så länge personal finns i närheten. Med GIS-verktyg finns det dessutom oändliga möjligheter att återkommande skapa perfekta mönster om man önskar någon speciell form på klippningen. Investeringskostnaden för utrustningen bör maximalt ligga i nivå med årskostnaden för en person varför de ekonomiska fördelarna är odiskutabla, liksom fördelarna ur personalens perspektiv, vilken i större utsträckning kan ägna sig åt mera stimulerande arbetsuppgifter.
14. Att använda frontvinsch vid skogsarbete Förslagsställare:
Dick Bertmo, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
Dick jobbar med skogsröjning, gallring och utkörning under vinterhalvåret. När han kör ut massaved och ris har han till sin hjälp en traktor med en bakmonterad massavedsklo. Det var svårt att komma till på vissa ställen, svårt att fälla, och vid blött väder körde han fast ideligen. Ensam mitt inne i skogen är det heller inte så lätt att få hjälp. Jag monterade en begagnad takvinsch från en skotare i fronten på traktorn. Vinschen styr jag hydrauliskt med en spak inne från hytten. Ett galler kan fällas upp som skydd för fönster och förare. Dick har nu provat denna konstruktion under två säsonger och är jättenöjd. Fördelar: • Du kan vinscha ut massaved och mindre träd • Du kan säkra trädet vid fällning • Du kan dra upp dig själv om du kör fast • Du kan jobba ensam om det behövs, både med fällning och vinschning • Vid stormskador är det lättare att jobba med vinschen • Du behöver ingen extra traktor för att dra loss • Du kan utföra alla förekommande jobb med bägge aggregaten på traktorn.
16
Idékatalog 2003
15. Att skydda sprutmunstycken på Ikaros stensatta botten Förslagsställare:
Kurt Håkansson, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
En av Kurts alla uppgifter är att rengöra dammen kring Ikaros, en staty av den grekiska gudasonen som flög för nära solen, svedde vingarna och störtade i havet. I vattnet runt Irakos finns sprutmunstycken som består av tunna kopparrör. Vid festliga tillfällen roade sig allmänheten med att sparka sönder dessa. Detta skedde nästan varje helg och det tröttnade Kurt på. Han tog fram idén med att göra ett ytterhölje av grova plaströr som gjöts ned cirka 10 centimeter under vattnet i betongen utanpå kopparrören. Cirka 6 centimeter upp på kopparröret lämnades plats kvar för att munstyckena ska vara fria att rengöras. – Detta sparar både tid och pengar, eftersom jag slipper hugga upp betongen, byta ut rören, gjuta och sätta dit nya rör och slutligen lägga sten. Och, den som försöker roa sig med att sparka på dessa hårda plaströr, får definitivt ont i foten. Sedan de här plaströren sattes på plats för cirka ett år sedan har ingen skadegörelse skett.
16. Uppdragare av trädstöd Förslagsställare:
Sven Nilsson, Johan Andersson, Pär Ohlsson, Lennart Lindgren, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
Trädstöd ska stå i två år innan de tas bort. Tidigare drogs trädstöden upp för hand, vilket oftast resulterade i att stöden bröts sönder och blev oanvändbara. Förutom det dåliga resultatet var det påfrestande för ryggen. Det medförde också en hög tippkostnad, eftersom impregnerade stolpar endast får lämnas som riskavfall. Vi har konstruerat en trädstödsuppdragare, som är mycket ergonomisk och lätt att arbeta med på grund av sin ringa vikt. Uppdragaren fungerar så att två man håller i varsin ände och drar upp trädet med hjälp av uppdragaren. Den är ekonomiskt lönsam då den innebär tids- och arbetsbesparing och att trädstöden går att återanvända. År 2002 köpte driftavdelningen in 1200 trädstöd till en kostnad av 10 kronor styck + moms, totalt 12000 kronor.
17. Vattenpost Förslagsställare:
Ulf Eriksson, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
Varje sommar vid 10–15 tillfällen hälls det schampoo eller diskmedel i fontänen i Stadsparken. När detta sker måste fontänen tömmas och rengöras. Det krävs en spolbil för att spola ur fontänen, och hela jobbet tar cirka två timmar att utföra. Vid det årliga bygget av Snödjuret krävs det också vatten från bil. Vi har kopplat in en vattenpost på den befint-
Idékatalog 2003
17
liga ledningen vid fontänen så att vi kan spola den vid behov. Vi kan även använda den när Snödjuret byggs upp. Jobbet är utfört till en kostnad av 9 000–10 000 kronor och fungerar bra. Spolbilen kostar 675 kronor i timmen. På sikt blir vattenposten en besparing. På det här sättet går det också fortare att få igång fontänen efter avbrottet.
18. Bättre riktning på gräsklipparna Förslagsställare:
Daniel Nilsson, Piteå
Kontaktperson:
Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se
Eftersom klippdäcken på kommunens större gräsklippartraktorer är utsatta för olika hinder, kommer förarna ofta in med intryckta frontplåtar. Plåtarna kan förstärkas på olika sätt, men det har visat sig att man endast förflyttar skadorna till andra delar av maskinen. Därför har vi behållit klippdäcken i originalutförande, och satsar i stället på att rikta till klippdäcken några gånger per säsong/maskin. För detta har vi konstruerat ett verktyg som kan användas tillsammans med vår travers för att snabbt och enkelt knäcka ut frontplåtarna. Det här riktningsverktyget kan användas till kommunens samtliga sex större klippare och kostade cirka 200 kronor att tillverka.
19. Batteridriven handtruck Förslagsställare:
Mikael Åkesson, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
När vi planterar blomsterurnor på Hagalund idag får vi flytta på dem bland jord och dylikt med handtruckar som är både tungt och slitsamt. Man kan hyra en batteridriven handtruck som är självgående. Den kan lyfta ett par meter så den kan även användas att lasta med istället för att lasta för hand. Alla kan använda den då det inte behövs något körkort eller utbildning för att köra den. Idén bedöms ge en långsiktig arbetsmiljöbesparing.
20. Gafflar som lyfter urnor Förslagsställare:
Åke Eriksson, Bogomir Zgavec, Mikael Åkesson, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Hittills har vi burit ut de flesta vårurnorna för hand, vilket är både tungt och besvärligt Vi har löst problemet genom att sätta på spridargafflar på traktorn. Till dem har vi gjort ett par extra gafflar som klämmer urnorna och då kan vi lätt lyfta dem. En arbetsmiljöbesparande åtgärd som innebär att personalen slipper många tunga lyft vid ut- och inkörning av urnorna vår och höst.
18
Idékatalog 2003
21. Motordriven lövsug för effektivare lövupptagning Förslagsställare:
Bengt Nilsson, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Mycket av lövhanteringen sker idag med handkraft. Löven krattas ihop, lastas på kärra och körs till upplagsplats där de lastas av för hand. Särskilt vid regn är detta ett tungt arbete. Bengt föreslår att en motordriven lövsug köps in och monteras på den befintliga traktorkärran kopplad till traktor. Fler tunga moment undviks, vi får en effektivare lövupptagning och mindre slitage på personalen.
22. Kant av plåt vid vattning av träd Förslagsställare:
Stefan Larsen, Varberg
Kontaktperson:
Rune Österberg, 0340-88 145, e-post: rune.osterberg@kommunen.varberg.se
Stefan berättar om bakgrunden till idén. En hel rad träd skulle planteras på Stortorget i Varberg. Nyplanterade träd kräver regelbunden och riklig vattning under växtsäsongen. Tidigare gick vattningen till så att Stefan fick gräva en ”vallgrav” runt trädet, vattna och därefter fylla igen ”vallgraven”. Det tog tid och ryggen tog stryk. Träden som köps in nu för tiden är depåodlade och kommer från leverantören med roten i en stor jordklump. Leverantören uppmanar oss att inte sätta träden för djupt, så de planteras strax under markytan. Då är det svårt att vattna tillräckligt. Stefan tog en funderare och kom på en idé att en plåtkant runt trädet skulle underlätta. Han tog kontakt med en plåtslagare som gjorde en 20 centimeter hög plåtkant, tillräcklig lång för att nå runt den planterade ytan. Med hjälp av en svetstång sätts kanten ihop till en ring, som kan pressas ner i jorden under vattning. Sedan tar Stefan bara vattensprutan som ligger på tankbilen och sprutar i vatten. Ytan fylls på så sätt med tillräckligt mycket vatten och tiden för vattning blir kortare. Plåtslagaren tillverkade två plåtkanter till Stefan. Under tiden vattnet tränger in i roten hos ena trädet, kan han ta itu med nästa träd. Denna vattning sker med hjälp av en mobil vattentank, också en av Stefans idéer. När den gamla vattentanken blev alltför rostig, måste en ny inköpas. Stefan och hans arbetskamrater tog kontakt med en bondgård som sålde gamla mjölktankar med plats för 1750 liter och nu hämtar man renat vattnet i den från kommunens reningsverk. Vatten har god kvalitet och lagom mycket kväve för att gödsla träden på allra bästa sätt.
Idékatalog 2003
19
Årets prisbelönta förslag inom området "vatten & avlopp" 23. Utveckling av ventilrobot Förslagsställare:
Bo Andreasson, Göran Pettersson och Sven Larsson, Hallstahammar
Kontaktperson:
Alf Ulfves, 0220-243 36, e-post: alf.ulfves@hallstahammar.se
Alla som håller på med va-verksamhet vet hur svårt och tungt det kan vara att stänga en 4”–6”– 8”-ventil i gatan som har legat oanvänd i flera år. Det går trögt och tungt, den tätar inte och man måste dra den upp och ner ett antal gånger. Det sliter på axlar och armar. Det finns idag på marknaden en ventilrobot, som monteras på servicebilen i kommunen. Vi har utvecklat denna robot och monterat den på stickan på vår grävmaskin, som alltid används för servicearbeten på rörnätet. Vi spar tid och personal och behöver inte alltid utnyttja servicebilen för att stänga vattenventilen. Vi får en effektivare va-verksamhet.
24. Byte av servisventil med kyla Förslagsställare:
Joakim Pihl och Jan Karlsson, Helsingborg
Kontaktperson:
Peter Skantz, 042-10 59 78, e-post: peter.skantz@entek.helsingborg.se
När vi byter defekta servisventiler i vattenledningsnätet, använder vi en elektrisk frysapparat. Med den fryser vi på ett par minuter en ispropp i röret strax intill servisventilen. Därefter går det lätt att kapa röret och montera en ny servisventil. Fördelarna är många: 1. Vi slipper att stänga huvudledningen, där vi ibland har måst stänga upp till åtta ventiler för att få det stängt. 2. Några störningar av vattenleveransen till andra vattenförbrukare förekommer inte. 3. Vanligtvis finns alltid risken att i samband med avstängning av huvudledningen förstöra Av-ventiler, exempelvis avbrutna spindlar eller läckande packboxar. Detta är oftast ”enkla” fel men vi måste gräva upp i marken för att kunna laga dem. Det innebär dyra reparationer. Det här problemet elimineras helt eftersom vi aldrig behöver oroa några ventiler. Huvudledningen stängs ju inte! 4. Någon renspolning av huvudledningen är inte nödvändig, eftersom den inte har varit avstängd. Något vatten går inte i onödan till spillo.
25. Klämverktyg som underlättar arbetet Förslagsställare:
Bertil Gertsen och Viggo Nilsson, Helsingborg
Kontaktperson:
Peter Skantz, 042-10 59 78, e-post: peter.skantz@entek.helsingborg.se
Bertil och Viggo har tillverkat ett klämverktyg att användas när de byter ventiler eller fäller in nya T-rör till serviser vid VA-arbeten. Verktyget kläms om plastslangen och PE-röret. Bertil och Viggo tror att verktyget kommer att få stor användning i framtiden eftersom slangar av plast och PE-rör används alltmer. Vi har provat denna metod i två års tid
20
Idékatalog 2003
och funnit att det är ett effektivt verktyg. Finessen är att metoden går att använda även vid ”våta arbeten”. Besparingen består i att man slipper stänga ventiler och slipper pumpa vatten. Vi behöver alltså inte stänga av vattnet för någon annan abonnent än den vi arbetar med för tillfället.
26. Byta nyckelstång utan att gräva upp gatan Förslagsställare:
Kenneth Persson, Lars Rosengren och Jörgen Nilsson, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
När man arbetar med spolbil ramlar grus och sten gärna ner mellan garnityr och nyckelstång på vattenventilen vid brandposten. Det innebär att det inte går att stänga av den uppifrån gatunivån. – Vår idé går ut på att dra ner en 32 mm slang som kan suga rent runt ventilen och därefter kan de byta nyckelstång utan att ventilen behöver grävas upp. Idén innebär bättre arbetsmiljö och effektivare arbete. Att gräva upp gatan kostar cirka 10 000 kronor vid ett tillfälle. Troligen kan det handla om 2-3 ventiler som behöver åtgärdas varje år. Det vill säga 20 000 till 30 000 kronor i inbesparing.
27. Automatisk högtryckstvätt av slamtrumma Förslagsställare:
Gunder ”Sigge” Brandett, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
Sigge jobbar vid reningsverket i Kristianstad och han har uppfunnit en tvättanordning till ”Slasken”. Det är en stor trumma som är klädd med silduk för att ta emot och separera slam. Och det förstår ju var och en att i det rummet var det inte särskilt rent, trots att Sigge ofta tvättade och spolade både trumman och lokalen. – Ett tradigt, skitigt jobb och vi som arbetar här blev ofta dåliga i magen. Vid manuell tvättning bildades aerosoler, som innehåller bakterier från slammet. Den som tvättade behövde ha en friskluftsmask. Torrsubstansen TS-halten varierade kraftigt, vilket innebar att vi tvingades kompensera med extra polymer och därför kunde vi inte utnyttja slamvärmeväxlaren. Sigge kopplade tvätten till en högtryckstvätt som sköter sig själv när den väl är påsatt. Den går på tryckluft och har en stark, varm stråle. Lokalen och trumman går idag inte att känna igen från tidigare vad gäller renhet. Reningsanläggningen servar hela Kristianstad, Åhus, Tollarp och många industrier i regionen, så det är en hel del slam som samlas här.
28. Torped som underlättar slangdragning Förslagsställare:
Stig Landgren, Kungälv
Kontaktperson:
Marie Karlsson, 0303-992 84, e-post: marie.karlsson@kommun.kungalv.se
Stigs idé är ett verktyg som gör det lättare att dra slangen inom en gammal ledning vid relining av vattenledningar. Idén gäller främst vid relining av gamla vattenledningar av gjutjärn, där det har uppstått stora hårda utfällningar i vattenledningen. – Idag spolar vi en lina genom den gamla ledningen och fäster på olika sätt linan i den nya vattenledningen. Ofta blir det stora problem att få igenom ledningen på grund av utfällningar inuti den gamla ledningen. Den nya ledningen fylls dessutom med avlagringar och annat skräp som funnits i den gamla ledningen. Jag har svarvat en torped i nylonmaterial. Den monteras inuti slangen (den avsvarvade delen) och skruvas fast med 4 stycken 5 mm plåtskruvar. För att inte borra sönder torpeden har jag gjort en borrmall för plastslangen. Slangen går mycket lättare igenom den gamla ledningen, det blir inget skräp i den nya ledningen och den löper mycket lättare även om ledningen kröker. Det är även mycket lättare att trycka igenom den nya ledningen för hand då friktionen minskar avsevärt.
Idékatalog 2003
21
29. Syresättning vid nedstigningsbrunn Förslagsställare: Kontaktperson:
Nils-Olof Åström, Barry Dyrander, Leif Bergström och Anton Alatalo, Luleå Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
Idén förbättrar syretillförseln vid arbete med avläsning och vattenmätarbyten i mätarbrunnar. ”Uppfinningen” består av två komponenter. En fläkt 12 V som kopplas till bilens eluttag. Slang med tillhörande ”stos” som vi tiggde från sotarna. En stund innan vi stiger ner i brunnen tillför vi luft via fläkten, vilket ger betydligt bättre och säkrare arbetsmiljö
30. Ombyggnad av kalkbehandling Förslagsställare:
Tore Henriksson och Lars-Olof Eriksson, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
Slurrykärlet och kalkvattenledningen vid vattenverket stockade sig en gång i månaden om man inte tömde och rengjorde dem. Detta orsakade driftstörningar ett antal gånger per år. Transportskruven var utnött, vilket orsakade flera larm och driftsstörningar. Vi demonterade slurrykärlet och den långa transportskruven inklusive kalkvattenledningen och gjorde om matningen av kalk direkt från doserskruvar. Omrörare i sedimenteringens inblandningskammare byttes ut till omrörarpump. Inblandningskammaren gjordes delvis om för att nå bättre service och inspektion. Följande har förbättrats: • Arbetsmiljön (mindre kalkdamm). • Betydligt säkrare drift, vilket medför mindre stockningar i kalkledningar och mindre kalkslam i samtliga kalkbassänger. • Inget inköp av den långa kalkskruven och omrörare i slurrykärl (kostnad ca 50 000 kronor). • Underhåll och service har enligt Tores och Lars-Olofs uppskattning minskat med cirka 10 timmar i veckan.
31. Bärbar nivåvippa Förslagsställare:
Börje Lantto, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
När vi ska rengöra lågreservoarerna måste vi pumpa ut sista vattenmängden. Detta tar många timmar med påföljd att vi måste åka ut på icke tjänstetid för att slå av pumpen. Annars kan den torrköras. Jag har monterat en låda med styrutrustning.
32. Larm på kalkskruvare Förslagsställare:
Börje Lantto, Leif Lundberg, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
När vi rengör kalkupplösare måste vi slå av kalkskruvarna. För att vi inte ska glömma att sätta tillbaka brytaren i automatikläge har vi monterat en blinkande lampa. Den indikerar när brytaren är i frånläge.
33. Enklare byta galvledningar Förslagsställare:
Arne Björk, Piteå
Kontaktperson:
Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se
När vi ska byta ut de gamla galvledningarna utan helgrävning måste vi för det första trycka in en slang i den befintliga ledningen (om utrymme finns), för det andra dra ur det
22
Idékatalog 2003
gamla röret (om det går att få loss). Vid längre sträckor sitter rören hårt, viket innebär att de inte går att slå loss med slägga. Jag har bett killarna på verkstaden att tillverka en sorts skoningsverktyg, som jag trär på röret och sedan kan jag använda grävmaskinen som med sitt tjälspett slår loss röret. Sedan går det lätt att fästa ny slang på den gamla ledningen och dra igenom.
34. Bättre hantering av kadmium Förslagsställare:
Barbro Gillstam, Marie Alkman, B-M Uhrzander, Annika Berggren, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Problemet är tillverkning av kadmiumreduktor för nitratbestämning. 20 g kadmium ska tvättas först med aceton och därefter med saltsyra. Kadmiumkornen förkoppras sedan genom upprepade sköljningar med kopparsulfat. Därefter sköljs flera gånger med vatten. Kadmiumkornen packas sedan i ett smalt glasrör. Vid analysen pumpas 50 ml prov genom reduktorn och blir därigenom farligt avfall. Kadmium är giftigt och cancerogent. Foss har till sina automanalyzers färdigpackade små kadmiumredukturer (4 g). Om vi minskar provmängden kan vi använda oss av en sådan. Därigenom minskar vi mängden kadmiumavfall och vi slipper den riskfyllda hanteringen vid tillverkning av reduktorn, som även är väldigt tidskrävande. All förbättring av hanteringen med kadmium, som är en av våra mest miljöfarliga metaller, är mycket väsentlig ur alla aspekter. Idén är en viktig arbetsmiljöåtgärd vid hantering av miljöfarlig vara.
35. Diskvagn till diskmaskinen Förslagsställare:
Carina Bäckström, Lars Andersson, Christina Löwengren, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Provtagningsdunkarna diskas för hand. Vi häller stark saltsyra i dem och skakar dunken, häller ut syran och sköljer dunkarna i en dunkdusch. Vi har tillverkat en diskvagn till diskmaskinen där fyra dunkar kan diskas samtidigt. Arbetsmiljömässigt kommer vi ifrån riskmomentet med hantering av stark saltsyra. Dessutom slipper vi bullret från dunkduschen. Utrustningen och det nya arbetssättet innebär mindre risk vid hantering av saltsyra och mindre buller då den gamla dunkduschen inte behöver användas. En bra och enkel lösning som klart förbättrar arbetsmiljön.
36. Avläsningsstav Förslagsställare:
Lars Arkegård, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Av arbetsmiljöskäl får man inte vara ensam vid avläsning av mätare som sitter i brunnar utan man måste vara två. För att kunna utföra detta arbete ensam använder jag en avläsningsstav, som kan förlängas upp till 3 meter. I ena änden finns en borste, förstoringsglas och en hake att öppna mätarlocken med. Är det bra förhållanden med klart vatten klarar jag att läsa av med upp till 2 meter vatten i brunnen. Arbetet kan med Lars avläsningsstav utföras utan att man behöver stiga ner i brunnen och därför krävs det enbart en person.
Idékatalog 2003
23
37. Prototyp för fasning av rör Förslagsställare:
Mats Svensson, Niklas Lidén, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Problemet är fasning av mark-pvc-rör. Idag används en rasp för att fila av änden. Det är besvärligt att göra under mark och det tar också tid. Mats och Niklas pekar på ett det finns en prototyp som kan sättas på en borrmaskin. Prototypen bör utvecklas vidare för test i ”större” skala. En smart och lovande lösning på ett problem.
24
Idékatalog 2003
Årets prisbelönta förslag inom området "Övrigt" 38. Pärm för nyanställda Förslagsställare:
Ing-Marie Trygg, Gatubolaget
Kontaktperson:
Pia Kristensson, 031-62 84 71 eller 0705-62 84 71, e-post: pia.kristensson@gatubolaget.goteborg.se
För att den nyanställde skall veta vart han eller hon ska vända sig i olika frågor skapas en pärm med uppgifter om information om sjukanmälan, arbetstider, kontaktlista för löner, organisationen, vem som gör vad, fackliga representanter samt allmän information om gatubolaget. Pärmen har tagits i bruk och används över hela Gatubolaget. Den anses som ett enklare och mer samlat sätt för nyanställda att få tag i uppgifter än att leta efter uppgifterna på nätet.
39. ”Krya på dig"-kort Förslagsställare:
Annie Bedö, Gatubolaget
Kontaktperson:
Kurt Nilsson, 031-62 82 84 eller 0704-73 84 04, e-post: kurt.nilsson@gatubolaget.goteborg.se
När någon är sjuk skall arbetsledningen ha kontakt med den sjukskrivne. Ett trevligt ”Krya på dig”-kort har tagits fram för att kunna användas vid behov. Kortet med vackert blommotiv med plats för att skriva en vänlig hälsning till den sjukskrivne används idag över hela Gatubolaget.
40. Nytt lås till verktygsbodar Förslagsställare:
Torbjörn Gustavsson, Bo Juhlin och Dragoslav Jovancic, Helsingborg
Kontaktperson:
Peter Skantz, 042-10 59 78, e-postpeter.skantz@helsingborg.se
Tidigare skedde många inbrott i verktygsbodarna. Torbjörn, Bo och Dragoslav föreslog en ombyggnad av skyddskåpan samt en ny typ av lås. En låssprint förs in i sprinterlåsets hylsa för hand och nyckeln vrids om till låst läge. Konstruktionen gör det mycket svårt att ”frysa” låset med kylspray så det blir sprött och kan slås sönder. Låset har hittills installerats i två bodar och sedan dess har vi klarat oss från inbrott i dessa bodar.
Idékatalog 2003
25
Årets vinnare i klassen Miljö: 41. Att återanvända olja Förslagsställare:
Kenneth Granetoft, Peter Andersson, Nils-Eve Andersson och Andréas Nilsson, Kristianstad
Kontaktperson:
Boel Stéen, 044-13 57 06, e-post: boen.steen@kristianstad.se
Det här idén handlar om att återanvända olja istället för att lämna den till destruktion. I ishallen finns kylkompressorer, som varje vecka får ny olja. Oljan som är blandad med ammoniak, körs runt i systemet och hamnar till sist i en oljesamlare. Oljesamlaren måste tömmas och oljan lämnas till destruktion. Slöseri, tyckte idégivarna. För att slippa slänga olja för 45 000 kronor om året kopplade vi på en ventil och en manometer på oljesamlaren plus två rör mellan oljesamlaren och kylkompressorerna. Tillsammans kostade detta 6 300 kronor. Oljan för vi över till kylkompressorn genom att trycksätta oljesamlaren. Genom att sätta värme på kompressorn utvidgar sig ammoniaken. Ett tryck bildas och oljan trycks ut i rören och kan på så sätt tas tillvara och återanvändas. Kenneth berättar att de har kört systemet i två år och inga problem har uppstått. Att den återförda oljan håller rätt kvalitet har också konstaterats av leverantören av kylkompressorn. Oljebyte måste göras varje år, men genom den här idén sparar man in 400 liter olja varje år. Inte bara olja och pengar sparas, utan det blir också bättre arbetsmiljö. När vi öppnade kompressorn måste vi ha mask på oss för att inte andas in ammoniaken.
42. Fäste för livräddningsstege Förslagsställare:
Jan Bramberg, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
Livräddningsstegar sätts ut varje vår. Jans förslag innebär ett enklare sätt att montera stegen vid kajkanten. Bara ett fäste krävs för att förankra stegen. Arbetet kan därför utföras från kajen med en man istället för som med nuvarande metod när en arbetar på kajen och en från en båt. Från båten måste man stå och sträcka sig för att nå till infästningarna. Det är också ett problem att hålla båten stilla. Idén spar tid, arbetskraft och ger ett säkrare arbetsmoment. Jan föreslår också att stegarna målas röda och vita för att synas ordentligt vid nödsituationer. Detta innebär en nettobesparing på 4 800 kronor per år eftersom man sparar material, då isen ej kan pressa sönder de nedre fästpunkterna.
26
Idékatalog 2003
43. Utsmyckning i omklädningsrum Förslagsställare:
Sven Rosendahl, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
Omklädningsrum är ofta tråkiga och utsatta för klotter och vandalism. Det är ingen idé att satsa på något fint, det blir sabbat på en gång. Jag bifogar ett fotomontage som jag tagit fram med hjälp av en arkitekt. Idén är att göra något som ungdomarna tycker är fint. Min idé har deltagit i tävlingen ”Måleriprojekt”.
44. Reparationsutbildning Förslagsställare:
Lilian Bakkelund, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
När ett fel uppstår ringer vi till extern firma som skickar någon att reparera. Väntetiden är lång och det blir onödiga kostnader. Eftersom jag har erfarenhet av enklare reparationer och underhåll såg jag att vi själva med enkla medel kan lösa många av dessa driftstopp, exempelvis • Stockning i tvättmaskinens störtavlopp (ofta återkommande) • Stockning i skurmaskinens spolmunstycke • Byte av slangar och sugkappa på kombimaskinen m m Jag förslår att någon vid varje skola utbildas för att utföra dessa enklare reparationer och underhåll. Jag tror att det även på andra skolor finns någon som är intresserad av att lösa dessa driftstopp internt på samma sätt som vi gör på Stadsöskolan.
45. Säkrare vid ammoniakläckage Förslagsställare:
Nils Palmgren, Luleå
Kontaktperson:
Åke Widenrot, 0920-29 31 69, e-post: ake.widenrot@lulea.se
Ett antal läckage av ammoniak har förekommit i kylkompressorrummet på COOP-Arena. Ammoniak är en livsfarlig gas redan vid små utsläpp. När ammoniaklukt uppstår måste någon ta sig in i kompressorrummet och stänga av vissa ventiler och kompressorer. Idag kan vi inte konstatera var läckaget är eller storleken på läckaget utan att öppna dörren och gå in i rummet. Öppnas dörren släpps gas ut i andra delar. Jag föreslår att vi förser de två dörrarna med titthål. Då kan vi enkelt konstatera var läckaget är samt storleken och om det är tillfälle överhuvudtaget att ta sig in i rummet. Dessa titthål ökar säkerheten för personalen, och kan till och med spara liv.
46. Slopa manuell hantering av matkuponger Förslagsställare:
Ronnie Carlsson, Mölndal
Kontaktperson:
Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se
Tidomatssystem kan användas för att registrera köp av lunch för avdrag på lönen. Ronnie föreslår att kortläsare installeras vid lunchstället och att kortet dras i kortläsaren och eventuellt komplettera detta med en kod. Lunchpriset dras sedan på lönen. Vi har inpasseringskort som är exklusiva för varje anställd, säger Ronnie. Jag tyckte att kortet kunde användas till fler ändamål än att bara komma och gå. Som gammal datatekniker såg jag möjligheterna. Idén är helt och hållet Ronnies egen, han har aldrig tidigare
Idékatalog 2003
27
stött på en sådan användning av tidkort. Tyvärr har det ännu inte genomförts i första hand på grund av svårigheter att övertyga alla enheter inom Mölndals kommun om nyttigheten. Men Ronnie ser inte några svårigheter att genomföra det. Matkupongerna är kommunens egna och idag är det en tidsödande hantering kring detta, de ska hämtas ut och alla måste lämna uppgifter som ska skrivas in. Vinsten innebär att manuell hantering, tryckning av kuponger och att alla anställda slipper ta sig tid för att gå och hämta kupongerna.
47. Ny blankett för in- och avflyttningsanmälan för va och renhållning Förslagsställare:
Susanne Ek, Anneli Carlsson, Mölndal
Kontaktperson:
Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se
Susanne och Anneli har tagit fram en blankett, som innebär att flera uppgifter redan är ifyllda på blanketten. De som flyttar och de som flyttar in skriver uppgifterna på samma blankett och är därmed överens om dessa. Tidigare har var och en fyllt i sin egen blankett, vilket har inneburit merjobb när uppgifterna har varit olika och blanketten har måst skickas fram och tillbaka. Blanketten kan användas av alla som använder samma debiteringssystem (EMS). Tidigare hade vi ju två blanketter som vi måste beställa från tryckeri. Dessa kom aldrig tillbaka från kunderna samtidigt, och hade aldrig samma avläsningsdatum. Vi fick skicka fram och tillbaka, säger Susanne och Anneli. Den här blanketten har Susanne och Anneli själva konstruerat och med EDP Konsults (dataföretag) hjälp har blanketten lagts in i datasystemet. Det är bara att skriva ut adressen så kommer en blankett fram med alla uppgifter om kunden. De som flyttar ut och de som flyttar in sköter sig jättebra och det är inte ofta som blanketten behöver skickas en extra gång. Tidigare var arbetet både tidsödande och innebar problem när nya blanketter skulle beställas från tryckeriet, eller kanske bara en liten detalj som måste ändras. Någon utvärdering har ännu inte skett, men både Susanne och Anneli är helt bestämda; det går så mycket fortare och lättare att arbeta idag, så vinsten är både ekonomisk, tidsbesparande och ger bättre arbetsmiljö.
28
Idékatalog 2003
Årets vinnare i klassen "Administration/organisation": 48. Använda web-map/GIS gaturegister i receptionen Pris i klassen Administration/organisation Förslagsställare:
Bibbi Carlsson, Lotta Andréen och Susie Larsson, Mölndal
Kontaktperson:
Anne-Lie Fant, 031-67 74 03, e-post: anne-lie.fant@molndal.se
Gatukontorets receptionister får ofta felanmälan om olika saker i gator och vägar. För att snabbt kunna se vem som är väghållare föreslår Bibbi, Lotta och Susie att receptionisterna får möjlighet att söka i GIS-program med gaturegister. Vår arbetsledare berättade att detta GIS-register fanns och med ett innehåll som gav svaren på det receptionerna ofta fick frågor om. Och då tyckte vi att registret har ytterligare ett viktigt arbetsområde, nämligen i receptionen. Vi får många frågor från allmänheten om gatorna och vem som ansvarar för väghållningen. Tidigare fick vi skicka folk runt i kommunen för att få rätt besked. Med det här registret kan vi ge snabbt svar och få nöjda kunder.
49. Plattform säkrar arbetet Förslagsställare:
Arne Björk och Karl-Erik Jonsson, Piteå
Kontaktperson:
Arne Nilzon, 0911-960 51, e-post: arne.nilzon@pk.pitea.se
Kommunen ansvarar för skötseln av Öholmabron. I tillsynen ingår bland annat att byta filter i pylonerna (bropelarna), vilka är fyra till antalet. I dessa finns en avfuktaranläggning, som kräver både skötsel och tillsyn. Pylonerna är placerade cirka 55 centimeter utanför broräcket. På pylonerna är en lucka fastskruvad med 18 bultar. Luckan väger cirka 10 kilo. Vårt problem var att arbeta säkert vid dessa. Det finns klara regler får dylika konstruktioner, vilka ingrepp som får göras osv. Man får inte ändra på konstruktionen, borra eller svetsa i den. Vi har därför tillverkat en typ av plattform med räcke. Den är fastgängad på samma grova bultar som pylonerna är fästa i. Plattformen gör arbetet att sköta om pylonerna säkert, vilket innebär en bättre arbetsmiljö och också en tidsbesparing, eftersom arbetet kan skötas effektivare.
Idékatalog 2003
29
50. Filter i ventilationssystem Förslagsställare:
Morgan Johansson, Skövde
Kontaktperson:
Bo Bonander, 0500-49 81 84, e-post: bo.bonander@skovde.se
En gång per år byts filtret i ventilationssystemet på Komvux. Tidigare har både filterduk och metallram bytts, vilka specialtillverkas för denna anläggning. Min idé innebär att en formsydd filterstrumpa träs över metallramen. Vid filterbyte behöver endast filterdelen bytas, och metallramen kan återanvändas. Förutom att idén är en kostnadsbesparing är det både miljövänligt och genialiskt. Besparingen är 60 00 kronor per år och kostnaderna 30†000 kronor. Dessutom innebär det även en besparing på frakten från tillverkaren då de nya filtren tar betydligt mindre plats.
51. I trädplanens spår för trärikets bevarande Förslagsställare:
Eva Sjöstedt, Sundsvall
Kontaktperson:
Eva-Britt Persson, 060-19 10 00, e-post: eva-britt.persson@sundsvall.se
100-åriga träd är på väg att lämna oss enligt kommunens trädplan. Jag föreslår att de bästa bitarna av de fällda träden tas om hand för tillverkning av ett begränsat antal av en eller flera trädprodukter med kulturell anknytning till Sundsvall. För att ytterligare höja dess värde ska de märkas och numreras med Draken-logotyp och uppgift om placering och tidsperiod. Exempelvis: Esplanaden 1910-2002.Dessa produkter kan sedan säljas, eventuellt vid en årlig auktion. Inkomsterna investeras sedan i Sundsvalls kommuns offentliga utemiljö. Konsthantverkare bjöds in för att ta fram skulpturer som Sundsvallsborna fick rösta på. Tävlingen avgjordes i somras. De vinnande bidragen kommer att ingå i en samlingsutställning för att bevaras för framtiden.
52. Förbättra bandputsmaskin för bättre arbetsmiljö Förslagsställare:
Byggservicegruppen, Snickeriverkstan, Sundsvall
Kontaktperson:
Eva-Britt Persson, 060-19 10 00, e-post: eva-britt.persson@sundsvall.se
Genom att montera fast uttjänta, tillklippta sopborstar på bandputsmaskinen slipper vi slipdamm som yr runt i rummet. Dammet stannar kvar under kåpan.
30
Idékatalog 2003
53. Nytt register Förslagsställare:
Ann-Marie Grönkvist, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Tekniska förvaltningens personal- och anhörigregister är idag två skilda register där sökmöjligheter saknas. Registren är upplagda i Word som ett vanligt dokument och det är då svårt att söka specifika uppgifter. Jag har gjort en Excelfil med gruppmenyer och filter där det finns sökfunktioner på alla delar. På ett snabbt och enkelt sätt går det att söka de uppgifter vi vill ha tag på. Detta gör det enklare att hålla personal- och anhörigregister uppdaterade. Det blir också lättare att plocka ut olika uppgifter.
54. Liten hjullyft Förslagsställare:
Magnus Eriksson, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Vi har problem med att lyfta av eller på mindre och halvstora hjul. Det är lätt att skada ryggen och speciellt vid pålyftning när hjulbultarna ska passas in. Jag har tillverkat en liten hjullyft för mindre typer av fordon. Den kommer att vara till stor hjälp vid alla däcksbyten.
55. Klotterskydd Förslagsställare:
Thomas Löfgren, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Klotter på manskapsvagnar och containrar är ett stort problem. Det tar cirka 4-12 timmar att sanera en ”koja” beroende på vilken färg som använts. Eventuellt kan kojan behöva lackas om för att få bort all färg. Man kan lägga på ett lager med klotterskydd. Det har provats ut på en manskapsvagn och det tar cirka en timme att sanera klottret med endast vatten. Idén visar på ett nytt användningsområde för redan beprövad teknik
56. Text till hjälp för hörselskadade Förslagsställare:
Ann-Charlotte Stenström, Örebro
Kontaktperson:
Margareta Högberg, 019-21 15 20, e-post: margareta.hogberg@orebro.se
Vid studiebesök på verken visas en video som börjar bli sliten. Nu är en ny video på gång och där bör det vara både tal och text. Den information som ges på verken är viktig samhällsinformation. Med text på videon blir det dubbel hjälp för hörselskadade och döva, och även för invandrare.
Idékatalog 2003
31
Besök Svenska Kommunförbundets ”publikationssajt”! Gå till www.svekom.se och välj Innehåll–Publikationer. Där kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar dig. Välj till exempel ”Gator & trafik”, "Asfalt", eller "Vinterväghållning" i fältet ”Sök på kategori”, och du får en förteckning över alla de idéskrifter, handböcker och rapporter som Kommunförbundet givit ut i ämnet. På webbsidan är det också enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finns bilagor att hämta i elektronisk form.utan kostnad.
IDÉKATALOG 2003 56 belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet
Det finns inget så roligt som att ha idéer, lösa problem och få känna uppskattning. Många arbetar i dag i organisationer som uppmuntrar och belönar kreativitet och engagemang. Denna nionde upplaga av Idékatalogen har tillkommit tack vare personal på gatukontor och tekniska kontor som med entusiasm och skaparglädje förbättrat metoder och hjälpmedel. Den uppvisar ett axplock av den idérikedom som berör gatuverksamheten och som belönats av kommunerna i förslagsverksamheten. Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40. Där kan man också beställa huvudskriften Släpp fram idéerna från 1994 som handlar om hur man kan utforma och utveckla kommunens förslagsverksamhet.
ISBN 91-7289-195-5
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
IDÉKATALOG 2003 56 belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET